You are on page 1of 22

PROJEK BERSEPADU

KR2313, KR2353, KR2333


PROGRAM KIMIA
SEMESTER 1 SESI 2006/2007

LOJI PENGHASILAN
MALEIK ANHYDRIDA DARIPADA
PENGOKSIDAAN N-BUTANA
Kumpulan 12:
MOHD HAZMEE BIN MAKHTAR (A106595)
THIAM HUI SAN (A106541)
YAP BOON HWEI (A106620)
NUR HIDAYAH BT MAT YASIN (A106544)

Pensyarah
Dr. Siti Rozaimah Sheikh Abdullah
Prof Dr. Abu Bakar Mohamad
PENGENALAN
• Maleik Anhidrida dihasilkan melalui
campuran n-Butana dan udara yang
disuapkan ke dalam sebuah reaktor tiub
dan kelompang.
• Suhu : 300 hingga 450°C ; tekanan:
1atm
• mangkin: Vanadium
• Tindak balas eksotermik.
PRODUK-MALEIK ANHIDRIDA

Merupakan kristal yang tak berwarna atau berwarna putih dan juga
merupakan pepejal berketul yang berbau kuat.

Nama lain : Cis-Butenedioic asid anhydride, toxilic anhydride dan


2,5-furandione
bahan kimia menghasilkan bahan produk bernilai komersial seperti
resin polyester tidak tepu, bahan kimia agricultural dan bahan tambah
minyak pelincir dan lain-lain.
SIFAT FIZIK & SIFAT KIMIA
MALEIK ANHIDRIDA
Formula C4H2O3

JMR 98.06

O
Takat lebur, oC 52.85 O

H H C OH
Takat didih oC 202 C
O
Haba pembakaran, kJ/mol -1391.2 C
H
H C OH
Haba tentu, kJ/mol K -1.67 O
O
Haba pengewapan, kJ/mol 54.8

Haba pelakuran. kJ/mol 13.66 Maleik Asid maleik


Haba pembentukan, kJ/mol -470.41
anhidrida
Warna Hablur putih / cecair
tanpa warna
SIFAT KIMIA MALEIK ANHIDRIDA

Mempunyai ikatan kembar ‘ethylenic’ dan


juga kumpulan karbonil.
Penghidratan/ penyahidratan
Esterikasi
Tindak balas Ene
Penghasilan Bahan
pertanian Resin
maleik asid polyester tak
tepu

Kopolimer Kegunaan maleik anhidrida Detergen

Bahan Bahan
tambah Penghasilan penambah
dalam minyak asid fumarik dalam
pelincir makanan
PERMINTAAN, PENGELUARAN DAN
PEMASARAN MALEIK ANHIDRIDA BAGI
PASARAN DUNIA

SUMBER : http://www.chemsystems.com/newsletters/perp/Apr05_N03-7.cfm
SUMBER : http://www.chemsystems.com/newsletters/perp/Apr05_N03-7.cfm
LOJI PENGHASILAN MELEIK ANHIDRIDA

SUMBER : www.wikipedia.com
SUMBER BAHAN TINDAK BALAS
• Butana adalah hidarokarbon tidak berwarna dan mudah terbakar yang
wujud sebagai gas semula jadi.
• n-Butana (C4H10) dihasilkan melalui bahan tindak balas yang mempunyai
ketulenan yang rendah dengan proses penggabungan teknik penulenan
termasuk penyerapan , penyulingan berperingkat dan penghidrogenan.

Sifat-sifat butana

Relatif jisim molekul 58.12

Isipadu tentu 6.4 cf/lb

Tekanan wap @70oF 16.3 psig

Tahap keperbakaran 1.6-8.4% dalam udara

Kesesuaian Tidak berkarat


MEKANISME TINDAK BALAS
Persamaaan utama tindak balas:
• C4H10 + 3.5O2  C4H2O3 + 4H2O

Persamaan hasil sampingan:


• C4H10 + 6.5O2  4CO2 + 5H2O

• C4H10 + 4.5O2  4CO + 5H2O


•SUMBER : http://www.che.cemr.wvu.edu/publications/projects/
KESEIMBANGAN FASA
BULB P
Log10 P = A + B = C log10 T + DT + ET2
T
P = ΣxiPisat
= xiPisat + x2P2sat
y1 = xiPisat
P

SUAPAN

P=. 1 .
Σyi/Pisat

yiP = xiPisat
DEWP
T2 = 110°C
yh = 0.9705
yb = 1.8924x10-6
yfa = 1.95196x10-5
yaa = 2.1328x10-5
yma = 0.02947

N1 = 54.4301 kmol/j
P1 = 101 kPa
T1 = 160°C
zh = 0.5063
zb = 3.1674x10-5
zfa = 7.9827x10-5
zaa = 3.572x10-4
zma = 0.4933

E-4
T5 = 161°C
xh = 0.04831
xb = 6.1058x10-5
xfa = 6.2972x10-4
xaa = 6.8807x10-4
xma = 0.95084
PENGIRAAN
IMBANGAN BAHAN DAN
TENAGA
• Imbangan bahan keseluruhan
• Imbangan bahan – bahagian pemeluwap
• Imbangan bahan – bahagian pengulang
didih
• Imbangan tenaga keseluruhan
• Imbangan tenaga bahagian pemeluwap
• Imbangan tenaga bahagian pengulang
didih
• Imbangan bahan pada Menara
Penyulingan
DATA KESELURUHAN
Aliran 1 2 3 4 5 6 7 8

Suhu ºC 160 110 97.1 97.1 161 162 162 97.1

Tekanan 101 83.036 101 101 60.3747 101 101 101


(kPa)

Jumlah Kadar 54.4301 255.9654 227.5248 28.4406 46.7596 20.774 25.9856 255.9654
Aliran
(kmol/j)

Komponen
(pecahan mol)

n-butana 3.1674×10-6 1.8924×10-6 6.06×10-5 6.06×10-5 6.1058×10-5 1.3742×10-4 ― 1.8924×10-6

Air 0.5063 0.9705 0.9599 0.9599 0.04831 0.09671 9.62×10-3 0.9705

Asid Formik 7.9827×10-3 1.95196×10-5 1.53×10-4 1.53×10-4 6.2972×10-4 0.001417 ― 1.95196×10-5

Asid 3.572×10-4 2.1328×10-5 2.77×10-4 2.77×10-4 6.8807×10-4 0.00101444 4.04×10-4 2.1328×10-5


Acrylic

Maleic 0.4933 0.02947 0.0395 0.0395 0.95084 0.9019 0.9899 0.02947


Anhydr
ida
HYSIS
PERBANDINGAN NILAI
>> Contoh pengiraan(dengan mengambil kira nilai aliran H2O dan maleik anhidrida..;

Ralat(%) bagi aliran kedua = (nilai pengiraan manual – nilai pengiraan HYSYS) %
(nilai pengiraan HYSYS)

= (0.9689-0.9599) %
0.9599

= ~1%

Ralat (%) bagi aliran ke 3 = (1 – 0.9899) %


1

= ~1%
KESIMPULAN
• Mengetahui cara pemilihan bahan mentah
semasa memulakan sesuatu proses,
faktor-faktor seperti kos dan kemudahan
diutamakan.
• membiasakan diri dengan perisian HYSYS
RUJUKAN
• Felder, R.M. & Rousseau, R.W. 2000. Elementary Principles of Chemical Processes.

• Ed. ke-3. Singapore: John Wiley & Sons, INC.


• Hancock, E.G. 1975. Benzene and its industrial derivatives. London: London Ernest
• Benn Limited.
• Himmelblau, D.M. 1974. Basic Principles & Calculations in Chemical Engineering.

• Ed. ke-3. New Jersey: Prentice Hall, Inc.


• Istilah Kejuruteraan. 1987. Kuala Lumpur: Dewan Bahasa dan Pustaka.
• Smith, J.M., Van Ness, H.C. & Abbott, M.M. 2005. Introduction to Chemical
• Engineering Thermodynamics. Ed. ke-7. New York: McGraw Hill.
• Ullmann’s Encyclopedia of Industrial Chemistry (Volume 20). 2003. Sixth,Completely
• Revised Edition. Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim.
• Van Nostrand’s Encyclopedia of Chemistry. 2005. Ed ke-5. John Wiley & Sons, INC.
• Yaws, C.L. 1999. Chemical Properties Handbook. Mc Graw Hill Companies, INC.
• Wikipedia, the free encyclopedia website, www.wikipedia.com
• www.sciencedirect.com/science.
• http://www.chemsystems.com/newsletters/perp/Apr05_N03-7.cfm
• http://www.che.cemr.wvu.edu/publications/projects/
TERIMA KASIH

You might also like