Kedjan som brast

En berttelse om Kommunals utfrskrade medlemmar

Kedjan som brast

Rapport av Anna Spnt Enbuske. December 2011

En berttelse om Kommunals utfrskrade medlemmar.

Innehll
1. Sammanfattning ...........................................................................................6 Kommunals krav.................................................................................................7 2. Inledning.........................................................................................................8 3. Metod............................................................................................................10 Om intervjuunderskningen............................................................................10 Medlemmarna i underskningen....................................................................11 Den sjlvuppskattade begrnsningen i arbetsfrmga...................................14 Sammanfattning...............................................................................................15 4. Arbetsmiljn ret de blev sjukskrivna........................................................16 Ett jktigt men sllan enformigt arbete...........................................................16 Ett fysiskt anstrngande arbete.......................................................................16 Sammanfattning...............................................................................................18 5. Anpassning av arbetet och rehabilitering..................................................19 Arbetsgivarens ansvar.......................................................................................20 Arbetsanpassning och rehabilitering...............................................................21 Std och hjlp frn Frskringskassan............................................................23 Std och hjlp frn vrdcentral/huslkare.......................................................24 Sammanfattning...............................................................................................25 6. En uppfljning av rehabiliteringskedjan.....................................................26 Ett frsta avstmningsmte vid 90 dagar........................................................26 Ett andra avstmningsmte vid 180 dagar......................................................28 Nr dagarna tar slut..........................................................................................29 verlmningsmte infr arbetslivsintroduktion.............................................30 Sammanfattning...............................................................................................31

7. Medlemmarnas upplevelse av arbetslivsintroduktion..............................32 Vad ingick i arbetslivsintroduktionen?.............................................................32 Medlemmarna upplever inte att deras jobbchanser kade............................34 Majoriteten blev inte motiverad att ska nytt arbete......................................35 Mnga njda med Arbetsfrmedlingen...........................................................36 Varierande upplevelser av och frvntningar p Frskringskassan..............36 Stdet frn vrdcentralen/huslkaren har ofta fungerat bra..........................37 Sammanfattning...............................................................................................37 8. Medlemmarnas arbetssituation efter arbetslivsintroduktion.................38 En mindre grupp tackade nej till introduktionen...........................................39 Anpassningar av arbetet...................................................................................39 Arbetstidens lngd............................................................................................40 Anstllningsformer...........................................................................................41 Sektor................................................................................................................41 Sammanfattning...............................................................................................42 9. De ekonomiska konsekvenserna av frndrade regler i sjukfrskringen.........................................................43 Ett stort ekonomiskt bortfall vid utfrskringen.............................................43 F erhller ekonomiskt bistnd.......................................................................45 Sammanfattning...............................................................................................46 10. Stora behov av frbttringsinsatser........................................................47 Fr en snabbare rehabilitering och en bttre arbetsmilj fr fler friska och frre sjukskrivna...............................................................47 Fr en tergng till arbete och en sjukfrskring som underlttar rehabilitering.........................................................................48 11. Litteraturfrteckning................................................................................50 Bilaga 1. En kort historik om frndringarna i sjukfrskringen frn 1990-talet och framt.................................................51

1. Sammanfattning
Riksdagens frndringar i sjukfrskringen, den s kallade rehabiliteringskedjan, har haft stor pverkan p tiotusentals sjukskrivna. Cirka var femte person som utfrskrades frn sjukfrskringen och genomgick arbetslivsintroduktion under 2010 var medlem i Kommunal och Kommunals a-kassa. Den hr underskningen, som r genomfrd med telefonintervjuer, handlar om ett representativt urval av dem. Underskningen visar p fljande: Stdet frn arbetsgivarna fr en snabb tergng till arbete vid sjukdom r bristflligt. Endast 15 procent fick anpassade arbetsuppgifter fr att komma tillbaka i arbete. Anstllningsformen verkar ha stor betydelse. Bland tillsvidareanstllda fick drygt 20 procent anpassade arbetsuppgifter, jmfrt med fem procent av de visstidsanstllda. Mnga r missnjda med stdet frn Frskringskassan. Sex av tio uppger att de inte fick tillrckligt med std av Frskringskassan fr att terg i arbete. F har tergtt i arbete endast drygt tio procent. Majoriteten av de utfrskrade, 57 procent, har tervnt till sjukfrskringen och 24 procent deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Arbetslivsintroduktionen har inte kat chanserna att f eller motivationen att ska ett arbete, men den har nd varit uppskattad. ver 80 procent av de intervjuade tror inte att deras chanser att arbeta kat efter deltagande i arbetslivsintroduktion. Medlemmarna har inte heller ftt ngon kad motivation fr att ska arbete eller att brja studera. Dremot r mnga, 70 procent, njda med stdet frn Arbetsfrmedlingen. De har blivit sedda och har ftt ett strkt sjlvfrtroende. Utfrskringen har lett till omfattande negativa ekonomiska konsekvenser. Cirka tta av tio har pverkats negativt ekonomiskt av utfrskringen. En dryg tredjedel, 36 procent, har frlorat ver 5000 kronor i mnaden. Ytterligare nstan lika mnga, 27 procent, har frlorat ver 2500 kronor i mnaden.

Kommunals krav tergng till arbete ska alltid vara mlet fr insatserna riktade till den sjuke. Fr att underltta vergngen mellan sjukdom och arbete krvs bde frebyggande insatser gllande arbetsmiljn p medlemmarnas arbetsplatser och direkta frndringar i regelverket kring sjukfrskringen. Fr en snabbare rehabilitering och en bttre arbetsmilj p arbetsplatserna Fler fasta jobb utgr grunden fr en hg bemanning i verksamheterna som garanterar arbetsmiljn, bde fr anstllda och fr brukare. En obligatorisk fretagshlsovrd skapar bttre frutsttningar fr arbetsanpassningar. Sanktioner mot arbetsgivare ger fler incitament att fullgra sitt rehabiliterings- och omplaceringsansvar. Ett srskilt uppdrag till Arbetsmiljverket. Sjukskrivningstalen varierar kraftigt mellan branscher. Arbetsmiljverket br f i uppdrag att gra srskilda kontroller av arbetsmiljn i branscher med hga sjukskrivningstal. Mer arbetslivsforskning srskilt kring kvinnors arbetsmilj som tydliggr klass- och knsdimensioner i arbetslivet. Fr tergng till arbete och en sjukfrskring som underlttar rehabilitering Sjukskrivningsprocessen ska vara rttssker och drfr finns det behov av en tydlig ansvarsfrdelning mellan de olika aktrer som samarbetar kring individens rehabilitering. Arbetsfrmedlingen har en viktig roll att fylla, srskilt nr individen saknar en anstllning. Mjligheterna till olika former av rehabiliteringstgrder mste bli fler. Det kan exempelvis ske genom att fler lngtidssjukskrivna fr mjlighet till lnesubventionerade anstllningar och arbetshjlpmedel. De absoluta tidsgrnserna i sjukfrskringen ska bort. Underskningen visar att de flesta utfrskrade faktiskt r alltfr sjuka fr att delta i Arbetsfrmedlingens aktiviteter. ven reglerna kring beviljandet av sjukersttning behver ndras. De r bde orimliga och rttsoskra. Omstllningen mellan sjukdom och arbete ska ske med en god ekonomisk trygghet inte i en privatekonomisk kris. De tv frskringarna, sjukrespektive arbetslshetsfrskringen, ska drfr vara jmstllda i sin ersttningsniv p 80 procent. Det r mjligt genom hjd ersttning och hjda tak i arbetslshetsfrskringen.

2. Inledning
Att ingen brydde sig. Att allt drjde. Man gjorde vad man kunde. Man fljde regelverket, men man frstod inte min situation. Mnniskan fr inte plats bland alla regler. Jttestressande varje gng jag kallats till Arbetsfrmedlingen. Vilken arbetsgivare vill ha mig? Sjukskriven sedan 10 r tillbaka och med mina begrnsningar. Knns krnkande. Citat frn intervjuunderskningen. Den 5 juni 2008 fattade riksdagen beslut om att infra den s kallade rehabiliteringskedjan i sjukfrskringen. Det var en stor och genomgripande frndring som pverkade mnga olika aktrer, framfrallt sjukskrivna, arbetsgivare, Frskringskassan och Arbetsfrmedlingen. En direkt konsekvens var att 17800 personer fick slut p ersttningsdagar i sjukfrskringen vid rsskiftet 2009/2010. Av dessa fick nrmare 3600 personer ytterligare dagar via sjukfrskringen. vriga utfrskrade, drygt 14200, fick ett erbjudande om att delta i arbetslivsintroduktion vid Arbetsfrmedlingen. Nstan 12600 personer antog erbjudandet. Av dem var en fjrdedel, drygt 3000, medlemmar i Kommunal och i Kommunals a-kassa. Kommunals ambition med den hr rapporten r att samla in fakta om medlemmarnas arbetsmilj p den arbetsplats de blev sjukskrivna ifrn och om de ftt hjlp och std av arbetsgivare och Frskringskassan under tiden som sjukskriven. Vi vill ocks f kunskap om deras uppfattning om arbetslivsintroduktionen. Vr frhoppning r att den information som kommer fram kan pverka utformningen av den framtida sjukfrskringen. I arbetet med rapporten har olika personer bidragit p ett frtjnstfullt stt, bde inom och utanfr Kommunal. Mnga har hjlpt till med att utforma enktfrgorna. Andra har bidragit med kunskap om till exempel regelverk och medlemssystem. Huvudfrfattare fr rapporten r Anna Spnt Enbuske. Inger Hjrtstrm och Anita Lundberg har skrivit historiken om frndringarna inom sjukfrskringen. Telefonintervjuerna har genomfrts i samarbete med CFI Group, under ledning av Sofie Sagfossen.

Rehabiliteringskedjan1) Den s kallade Rehabiliteringskedjan brjade glla den 1 juli 2008 och innebr ett flertal frndringar. Fr det frsta infrdes tre fasta tidpunkter nr den sjuke ska prva sin arbetsfrmga. Under de frsta 90 dagarna i en sjukperiod ska Frskringskassan bedma om den frskrade klarar sitt vanliga arbete. Frn och med dag 91 ska Frskringskassan ven ta stllning till om den frskrade kan utfra ngot annat arbete hos arbetsgivaren. Frn och med dag 181 ska Frskringskassan bedma om den frskrade kan frsrja sig genom arbete p den reguljra arbetsmarknaden. Fr det andra tillkom ett tak om maximalt antal dagar med sjukpenning, totalt 915 dagar, vilket motsvarar cirka 2,5 rs sjukskrivning. Fr det tredje fick Arbetsfrmedlingen i uppdrag att genom aktiv arbetsmarknadspolitik underltta tidigare sjukskrivnas tergng till arbete. Drfr tillkom programmet arbetslivsintroduktion. Under tiden i arbetslivsintroduktion fr deltagarna aktivitetsstd, inte sjukpenning.

1) Betnkande 2007/08:SfU12, En reformerad sjukskrivningsprocess fr kad tergng i arbete.

3. Metod
Fr att kunna bertta de utfrskrade medlemmarnas historier har CFI Group p uppdrag av Kommunal genomfrt telefonintervjuer med totalt 320 medlemmar. Dessa medlemmar var slumpmssigt utvalda ur Kommunals medlemsregister baserat p kriterium inrapporterad som sjuk. I urvalet ur Kommunals medlemssystem ingick medlemmar som den 31 mars 2010 varit registrerade som lngvarigt sjuka. Registreringen av sjukdom hade skett under perioden den 1 januari 1999 till den sista juni 2008. Fr att ka trffskerheten skedde drefter en manuell granskning och sortering av urvalet. Antalet medlemmar i urvalet omfattade d drygt 1450 personer. Medlemmarna blev indelade i tv grupper utifrn hur lnge de har varit registrerade som sjuka. I grupp 1 ingr personer som blev registrerade som sjuka fr lnge sedan, mellan den 1 januari 1999 till den sista juni 2007. Mlsttningen var att kunna jmfra deras resultat med den stora grupp som blev utfrskrad frn sjukfrskringen vid rsskiftet 2009/2010, vilka Arbetsfrmedlingen och Frskringskassan har i uppdrag att flja. I grupp 2 ingr medlemmar som ngon gng under perioden 1 juli 2007 30 juni 2008 anmlt till Kommunal att de r lngvarigt sjuka. Mlsttningen med gruppindelningen var att srskilja de medlemmar som dels har haft avstmningsmten i rehabkedjan, dels r jmfrbara med dem som blev utfrskrade under vren 2010. Frgorna kring avstmningsmten i rehabkedjan r drfr enbart stllda till den hr gruppen. I rapporten r de tv grupperna endast srredovisade nr det finns signifikanta skillnader i svaren mellan grupperna, det vill sga vid 6-8 procent vid 90-procents konfidensgrad. Om intervjuunderskningen CFI Group genomfrde telefonintervjuerna under maj-juni 2011. Mlsttningen var att intervjua 300 medlemmar. Det slutliga antalet intervjuer blev 320 stycken. 124 intervjuer gjordes med medlemmar i grupp 1 och 196 intervjuer med medlemmar i grupp 2. Svarsfrekvensen blev 67 procent i grupp 1 och 69 procent i grupp 2.

10

De tv vanligaste orsakerna till bortfall var att medlemmen inte ingick i mlgruppen (57 procent) och att de inte gick att n p grund av abonnentfel (30 procent). Den tredje vanligaste orsaken var att de inte ville delta i underskningen (6 procent). En annan frekommande orsak var sprk- eller hrselsvrigheter. I genomsnitt tog varje intervju 22 minuter. Den lngsta intervjun tog 42 minuter och den kortaste tog 19 minuter. Av intervjuerna gjordes cirka 10 stycken p ett annat sprk n svenska: finska, turkiska, serbokroatiska samt engelska. Medlemmarna i underskningen Deltagarna i underskningen speglar medlemskren i Kommunal. Eftersom det trots allt r tmligen f intervjuer r det svrt att dra ngra lngtgende slutsatser nr materialet r uppdelat i sm grupper. Nedan finns en beskrivning av olika egenskaper hos de intervjuade medlemmarna. Det handlar bland annat om kn, lder och yrkesgrupp. Arbetsfrmedlingen har publicerat en deskriptiv analys av alla deltagare som brjat i arbetslivsintroduktion under perioden 1 januari 2010 till 22 september 2010.2) Deras uppgifter kommer frn flera olika databaser. Med hjlp av den studien r det mjligt att jmfra vissa egenskaper hos medlemmarna i underskningen med det totala antalet deltagare i arbetsintroduktion under perioden. Kn Flertalet deltagare i underskningen r kvinnor, 88 procent. P grund av det lilla antalet mn gr det endast att gra knsuppdelad statistik p frgor och svar som r srskilt utmrkande gllande kn. Tabell 1. Antalet intervjuade kvinnor respektive mn.
Kn Antal Kvinnor Mn Totalt 281 39 320 Totalt Procent 88 12 100

Inom ramen fr arbetslivsintroduktion r nstan 69 procent kvinnor. Andelen kvinnor i underskningen r hgre, vilket beror p medlemssammansttningen i frbundet.

2) Arbetsfrmedlingen (2011), En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion, Ura 2011:4.

11

lder Hlften av deltagarna i underskningen r mellan 46 och 55 r gamla. Medianldern r 48 r. Skillnaderna mellan kvinnor och mn r mycket sm. Tabell 2. Antalet intervjuade i olika ldersintervall.
lder Antal 35 r 3645 r 4655 r 5665 r Totalt 30 90 162 38 320 Totalt Procent 9 28 51 12 100

ldern r hgre i underskningen n bland det totala antalet deltagare i arbetslivsintroduktion. Dr r 34 procent av deltagarna mellan 46 och 55 r. Utlndskt fdelseland En majoritet av medlemmarna i underskningen r fdda i Sverige. Cirka 20 procent r fdda utomlands. Om frldrarnas fdelseland inkluderas kar andelen medlemmar med utlndsk bakgrund till 24 procent. Tabell 3. Antalet intervjuade fdda utomlands.
Fdd utomlands Antal Ja Nej Totalt 64 256 320 Totalt Procent 20 80 100

Nr det gller fdelseland r andelen lika stor bland det totala antalet deltagare i arbetslivsintroduktion som bland deltagarna i underskningen. Civilstnd Majoriteten av medlemmarna lever tillsammans med ngon annan, antingen som gifta eller sambo, drygt 70 procent.

12

Tabell 4. Antalet intervjuade per civilstnd.

Civilstnd Antal Gift Sambo Srbo Ensamstende Totalt 167 68 4 81 320

Totalt Procent 52 21 1 25 100

Deltagarna i underskningen skiljer sig i frhllande till det totala antalet deltagare i arbetslivsintroduktion, med avseende p civilstnd. Av deltagarna i underskningen r 52 procent gifta, jmfrt med 37 procent bland det totala antalet deltagare i arbetslivsintroduktion. Hemmavarande barn under 18 r Nstan hlften av medlemmarna har hemmavarande barn under 18 r. Tabell 5. Antalet intervjuade med hemmavarande barn under 18 r.
Hemmavarande barn under 18 r Antal Ja Nej Totalt 141 179 320 Totalt Procent 44 56 100

13

Boendeform Av medlemmarna bor 26 procent i en hyresrtt. De vriga medlemmarna ger sitt boende. Omkring 60 procent bor i eget hus eller villa. Nrmare 15 procent har en bostadsrtt. Tabell 6. Antalet intervjuade per boendeform.
Boendeform Antal Hyresrtt Bostadsrtt Eget hus/villa Totalt 83 45 192 320 Totalt Procent 26 14 60 100

Deltagarna i underskningen ger sitt boende i ngot hgre utstrckning n genomsnittet i Sverige.3) Yrkesgrupper De fyra vanligaste yrkesgrupperna bland de intervjuade i underskningen r underskterska (22 procent), vrdbitrde (14 procent), vrdare (10 procent) och barnsktare (9 procent). Tabell 7. Antalet intervjuade inom olika yrkesgrupper.
Yrkesgrupp Antal Underskterska Vrdbitrde Barnsktare Vrdare vriga Totalt 69 46 28 31 146 320 Totalt Procent 22 14 9 10 45 100

Dessa fyra r ven de vanligaste yrkesgrupperna bland medlemmarna i Kommunal. Den sjlvuppskattade begrnsningen i arbetsfrmga Flertalet medlemmar uppskattar att de har omfattande begrnsningar i sin arbetsfrmga kopplat till sin sjukskrivning. 85 procent upplever att de r helt eller i hg grad begrnsade i sin arbetsfrmga kopplat till sin sjukskrivning. Endast fyra procent av deltagarna i underskningen upplever att de inte alls har en begrnsning i sin arbetsfrmga kopplat till sjukskrivningen.

3) SCB (2010), Bostads- och byggnadsstatistisk rsbok 2010, s. 13

14

Figur 1. Har du idag ngon begrnsning i din arbetsfrmga kopplat till din sjukskrivning?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Helt I hg grad I ngon mn
28% 11% 57%

4%

Inte alls

Sammanfattning Kommunal har genomfrt en telefonintervjuunderskning som frefaller vara representativ fr medlemskren. Urvalet r indelat i tv grupper beroende p sjukskrivningstidens lngd. Intervjuerna r genomfrda av CFI Group p uppdrag av Kommunal. Deltagaren r vanligtvis en kvinna i 35 till 55 rs lder som r gift eller sammanboende i villa eller bostadsrtt, med hemmavarande barn och jobbar/ jobbade inom vrden som underskterska, vrdbitrde, barnsktare eller vrdare. Utmrkande fr deltagarna i underskningen, jmfrt med vriga deltagare i arbetslivsintroduktion, r att det r fler kvinnor, de r ngot ldre och att de oftare r gifta. Drutver lever de oftare i hus/egen villa och bostadsrtt n genomsnittet i befolkningen (16-74 r). Medlemmarna bedmer sjlva att deras arbetsfrmga, kopplat till sjukskrivningen, r kraftigt begrnsad. 85 procent upplever att de r helt eller i hg grad begrnsade i sin arbetsfrmga kopplat till sjukskrivningen.

15

4. Arbetsmiljn ret de blev sjukskrivna

Underskningen innehller flera frgor om medlemmarnas arbetsfrhllanden det ret de blev sjukskrivna. Frgorna handlar bde om fysisk och om psykisk arbetsmilj. Sjukskrivningstidens lngd har haft betydelse p s vis att de medlemmar som har varit sjuka lnge har haft svrare att komma ihg hur de upplevde sin arbetsmilj det ret de blev sjukskrivna. Ett jktigt men sllan enformigt arbete Fler n sex av tio bland de tillfrgade upplevde jkt i arbetet i stort sett varje dag. Fr nra hlften (48 procent) var arbetet lika ofta psykiskt anstrngande. Dremot r enformighet inte ett utbrett dagligt problem. Fr endast drygt var fjrde av de tillfrgade, 27 procent, var arbetet enformigt i stort sett varje dag. Hela 61 procent upplevde mer sllan eller aldrig att arbetet var enformigt. Figur 2. I vilken utstrckning var ditt arbete jktigt, enformigt respektive psykiskt anstrngande?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

5%

5%

6%

12% 18% 65%

61%

24%

22%

48% 7% 27%

Jktigt Mer sllan/aldrig

Enformigt

Psykiskt anstrngande Ngon dag per vecka

I stort sett varje dag/dagligen

Vet inte/minns ej/vill ej uppge

Ett fysiskt anstrngande arbete Drygt sju av tio bland de intervjuade lyfte tungt dagligen. Nst vanligaste fysiskt belastande faktorn i arbetet r olmpliga arbetsstllningar; 62 procent upplevde att de i stort sett dagligen arbetade i en sdan position. Hlften utsattes dagligen fr upprepningar och ensidiga rrelser i arbetet. Arbetet innebar ocks att medlemmarna dagligen blev svettiga av kroppsanstrngning, andelen som upplevde det var drygt 40 procent. Kraftiga skakningar eller vibrationer frekom dremot mer sllan eller aldrig i arbetet fr 83 procent av de intervjuade.

16

Figur 3. Innebar ditt arbete upprepade/ensidiga arbetsrrelser respektive olmpliga arbetsstllningar? Var ditt arbete sdant att du blev svettig av kroppsanstrngning? Frekom kraftiga skakningar eller vibrationer i ditt arbete? Innebar ditt arbete tunga lyft?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

5%

5%

5%

6%

34%

21% 13%

34%

83%

14% 11% 71%

4%

11% 49%

62%

18% 43%

5% 5%

t r a e av g lyf ga er lig gar ad ga g n a n i p p i i n t g i r e n n et gn m nin pr sid lse ak tio Tu Sv rn Ol tll sk ibra Up en rre t a s h g v tss an oc bets fti er be ps ra ell p ar ar K kro I stort sett varje dag/dagligen Ngon dag per vecka
Mer sllan/aldrig Vet ej/minns ej/vill ej uppge

Stillasittande frekom sllan eller aldrig; det svarade drygt 80 procent av de tillfrgade. Ytterligare en faktor i den fysiska arbetsmiljn som kan ha konsekvenser fr hlsan p flera olika stt r passiv rkning och mer n var tionde medlem utsattes dagligen fr det. Det r frmst anstllda inom hemtjnsten och personliga assistenter som brukar utsttas fr passiv rkning. Att lra sig nya saker r en positiv faktor i arbetsmiljn, men drygt 50 procent har sllan mjlighet till det. Kommunal har vid flera tidigare tillfllen beskrivit medlemmarnas arbetsmilj och hlsa samt hur frbundet ska verka fr ett hllbart arbetsliv och en hllbar hlsa.4) Arbetsmiljn p arbetsplasterna och arbetsgivarens anpassningar av arbetet r en stndigt terkommande frga.

4) Ls vidare i Kommunal (2010), Insikter och fakta om ojmlik hlsa och Kommunal (2006), Strategier fr en hlsolinje.

17

Sammanfattning Arbetsmiljn p arbetsplatsen ret de intervjuade blev sjukskrivna var ofta bde psykiskt och fysiskt anstrngande. Sex av tio upplevde jkt dagligen och fr nra hlften var arbetet psykiskt anstrngande i stort sett varje dag. Sju av tio uppger att de lyfte tungt dagligen. Drygt hlften anger att de sllan fick lra sig nya saker.

18

5. Anpassning av arbetet och rehabilitering

Nr en medarbetare blir sjuk r det flera olika aktrer med sinsemellan olika uppdrag som ska samarbeta och sttta den enskilde under rehabiliteringen. Fr att den sjuke ska bli frisk och kunna terg till arbetet krvs en stabil och lngsiktigt hllbar rehabiliteringsprocess. Det samarbetet kan vara svrt och en modell med otydlig roll- och ansvarsfrdelning kan leda till att stdet till den sjuke tar lng tid eller i vrsta fall uteblir. tergngen till arbetet blir drmed frsenad och viktiga steg i rehabiliteringen kan g frlorade. Kostnaderna blir drmed mycket stora bde fr individen och fr samhllet. Arbetsgivaren har ett stort ansvar fr att agera nr det gller medarbetarnas hlsa. Ett av de viktigaste uppdragen fr Kommunal r att teckna kollektivavtal som innehller regler fr hur arbetsgivaren i praktiken ska hantera sitt ansvar fr arbetsmiljn och medarbetarnas mjligheter till inflytande p jobbet. Sdana avtal syftar till att ge de lokala parterna goda frutsttningar fr ett partsgemensamt samarbete och fr att trffa lokala samverkansavtal. Det gr emellertid inte heller att bortse frn att ett omfattande ansvar ligger p olika samhllsinstitutioner. Hlso- och sjukvrdslagen och Socialtjnstlagen r ramlagstiftningar. De ger kommuner, landsting och regioner skyldighet att ge alla medborgare tillgng till frebyggande hlsovrd, behandlingsinsatser och rehabilitering samt till bistnd av social karaktr, nr den enskilde har behov av det. Lagarna gller oavsett orsaken till sjukdom, skada eller socialt bistndsbehov. Enligt lagen mste alla som r sjukskrivna lngre n sju dagar ha ett lkarintyg.5) Lkarintyget ska innehlla en beskrivning av hur sjukdomen pverkar personens arbetsfrmga och hur lnge personen behver vara sjukskriven. Vid behov kan Frskringskassan begra att lkaren kompletterar intyget. Lkarna ska utg ifrn de nationella rekommendationerna fr olika diagnosers sjukskrivningstider. Lngre sjukskrivningstider krver en motivering i intyget. Under sjukskrivningsperiodens frsta tv veckor utgr sjukln som arbetsgivaren betalar. Nr sjukskrivningstiden har passerat 14 dagar har personen inte lngre rtt till sjukln. D prvar Frskringskassan om individen har rtt till sjukpenning frn Frskringskassan.

5) Ibland kan arbetsgivare och Frskringskassan krva ett lkarintyg frn frsta dagen.

19

Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren och andra skyddsansvariga r skyldiga att flja regler om att frebygga ohlsa och olycksfall i arbetet. Det finns ocks regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljverket anger att arbetsmilj omfattar alla faktorer och frhllanden i arbetet ssom tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska, sociala och arbetets innehll.6) Reglerna r formulerade i flera olika lagstiftningar. Arbetsmiljlagen (AML), Arbetstidslagen (ATL), Medbestmmandelagen (MBL), Kollektivavtal om arbetsmilj och samverkan, Arbetsmiljverkets freskrifter, Arbetsmiljfrordningen (AMF), Lag om arbetstid m.m. i husligt arbete och Milj- och hlsoskyddslagstiftning r ngra av de lagar och frordningar som styr arbetsmiljn i arbetslivet. De flesta av dessa lagar kan kombineras. D frstrker de vanligtvis varandra och medger olika mjligheter att agera bde fr arbetsgivaren och fr arbetstagaren. Diskrimineringslagen anger att arbetsgivaren ska frmja lika rttigheter ur bde jmstlldhets- och mngfaldsperspektiv. En av grundreglerna i Arbetsmiljlagen r att arbetsfrhllandena ska anpassas till mnniskors olika frutsttningar i bde fysiskt och psykiskt hnseende. Denna formulering pekar p att genomsnittsmnniskan kan se olika ut, beroende p bland annat kn, lder, yrkesvana med mera. I utredningen till 1973 rs arbetarskyddslagstiftning framgick att arbetarskyddsverksamheten ska ta sikte p alla slags hlsorisker med anknytning till arbetstagarnas arbetsfrhllanden. Till grund fr bestmningen av vad som konstituerar risk fr hlsan kan inte enbart lggas renodlat medicinsk bedmning utan psykologiska och sociala aspekter mste vgas in. Arbetsmiljlagen reglerar ocks frgor kring fretagshlsovrd. Arbetsgivaren r skyldig att svara fr att den fretagshlsovrd som arbetsfrhllandena krver finns att tillg. Upphandling, organisation, uppdrag och omfattning ska sedan behandlas i skyddskommittn av parterna i samverkan. Fretagshlsovrden (FHV) ska vara en kvalificerad, oberoende resurs fr fretag, organisationer och deras anstllda. Genom sina insatser ska den bidra till att skapa ndamlsenliga och skra arbetsmiljer. Vid bestllning av FHV ska skyddskommittn bland annat titta p arbetsskador, tillbudsanmlningar samt avvikelserapporter. Dessa ska ligga till grund fr bestllningsunderlaget.

6) http://av.se/lagochratt/aml/

20

Arbetsanpassning och rehabilitering I frsta hand r det arbetet som ska anpassas till mnniskan. Det kan glla frndringar av hur arbetsmoment ska utfras, andra, nya eller fler tekniska hjlpmedel, ombyggnad av arbetsplatsen eller en annan arbetsorganisation. Det kan ocks handla om nr arbetet ska utfras, det vill sga arbetstidens frlggning. Vad som ska frndras i jobbet och hur beror givetvis helt p den anstlldes arbetsfrmga. Anpassningen av en arbetsplats kan bli ett viktigt lrande. De frndringar som grs till den som drabbats av skada kanske borde glla alla. Det som br beaktas r att anpassningen inte gr s att en annan arbetstagare fr en smre arbetsmilj. Arbetsanpassning ska ven vara ett naturligt inslag i det frebyggande arbetsmiljarbetet. Kraven p arbetsgivare r att de ska organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering fr sina anstllda. De ska kontinuerligt ta reda p vilka behov av tgrder fr arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna. Arbetsgivare ska anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgngspunkt frn deras frutsttningar fr arbetsuppgifterna. De ska ocks ta srskild hnsyn till om den anstllde har en funktionsnedsttning eller annan begrnsning av arbetsfrmgan. Flertalet medlemmar fick inte std och hjlp av arbetsgivaren att snabbt komma tillbaka Det var ett vikariat jag hade som snart gick ut s de brydde sig inte. Det var inte aktuellt fr mig att jag skulle terg till arbete, jag var i fr dligt skick. Fanns inte en chans fr man mste g fr fullt hela tiden. Citat frn intervjuunderskningen. Flertalet medlemmar, nra 70 procent, fick inte std och hjlp fr att snabbt komma tillbaka till arbetet. En orsak, som flera framhller, r att anstllningen var tidsbegrnsad. Mnga uppger att arbetsgivarens intresse av att investera i deras lngsiktiga rehabilitering drmed var litet eller helt obefintligt. Andra orsaker som mnga lyfter fram r att de antingen var fr sjuka fr att terg i arbete, byte av chef som saknade intresse fr arbetstrning och att arbetet inte medgav anpassning till ett lite lugnare arbetstempo. Den sista motiveringen r den absolut vanligaste. Dr ingr mnga olika aspekter, exempelvis en alltfr slimmad arbetsorganisation utan mjligheter till arbetshjlpmedel och anpassade arbetsuppgifter.

21

Figur 4. Fick du std och hjlp av din arbetsgivare att snabbt komma tillbaka till arbetet?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej
24% 8% 68%

Vet ej

Andelen medlemmar som har kvar sin anstllning minskar med sjukskrivningstidens lngd. Vid underskningstillfllet hade cirka 16 procent fortfarande kvar den anstllning de blev sjukskrivna ifrn. Majoriteten av medlemmarna, 84 procent, hade inte det. Av dem som frlorat sin anstllning hade 30 procent blivit av med den inom en mnad efter att de blev sjukskrivna. Efter ett rs sjukskrivning hade majoriteten blivit av med sin anstllning. Nr medlemmarna fick anpassade arbeten F individer fick anpassade arbetsuppgifter, endast cirka 15 procent. Nr det skedde en anpassning av arbetet var det ofta i ett nra samarbete mellan individen och arbetsgivaren. Av dem som ftt anpassade arbetsuppgifter kunde cirka 80 procent pverka utformningen av den. Anpassningen kunde handla om byte av arbetsplats, bttre arbetshjlpmedel, ndrade arbetstider och en omfrdelning av uppgifter inom arbetslaget. Figur 5. Anpassade arbetsgivaren ditt arbete utifrn din arbetsfrmga?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej
15% 9% 76%

Vet ej

22

Vanligtvis reagerade de arbetsgivare som anpassade arbetsuppgifterna snabbt, inom en vecka. Flera aktrer medverkade i anpassningen av arbetet, dribland Frskringskassan och lkare. Facklig representant deltog i drygt 40 procent av anpassningarna dr de bevakade medlemmens intressen vid omplacering och stttade i frskringsfrgor. Jag fick jobba med andra mer ergonomiska redskap och jag slapp de svraste och mest belastande arbetsmomenten. Jag fick en ordentlig diskmaskin i frskolans kk som jag jobbade p. ven en ny frys. Man tog hnsyn till mina sjukdomar, jag fick gra arbetsuppgifter som jag klarade av. Jag fick gra det jag kunde. Citat frn intervjuunderskningen. Arbetsgivare anpassade oftare arbetsuppgifterna om medlemmen var tillsvidareanstlld n visstidsanstlld. Drygt 20 procent av de tillsvidareanstllda fick anpassade arbetsuppgifter av sin arbetsgivare, i frhllande till fem procent av de visstidsanstllda (inkl. timanstllda). Mjliga frbttringsinsatser Medlemmarna har kommit med flera frbttringsfrslag. Mnga har angett att arbetsgivaren snabbare ska komma igng med anpassningsarbetet. Det ska i sin tur vara utformat utifrn den enskildes frutsttningar och sjukdomsbild. De vill ocks att arbetsgivare frbttrar uppfljningen, ger tydligare information till kollegor och frbttrar sin stdfunktion. Std och hjlp frn Frskringskassan Nr det gller Frskringskassan upplever omkring 62 procent att de inte fick tillrckligt med hjlp och std fr att snabbt komma tillbaka till arbetet. Medlemmarna kommer ven hr med mnga frbttringsfrslag. Flera handlar om att Frskringskassan kan bli bttre p att se och lyssna till den enskilde individens behov och frutsttningar. Medlemmarnas liv och frutsttningar att bli friska skulle bli bttre om Frskringskassan utvecklade sitt samarbete med olika myndigheter och sjukvrden. Ngon freslr ocks att sjukskrivna ska f mjlighet att brja arbetstrna tidigare, och f g in i arbetslivsintroduktionen innan dagarna i sjukpenningen tar slut.

23

S hr kommenterar ngra av intervjupersonerna Frskringskassans agerande: Frskringskassan hade ingen koll p hur jag mdde. De tittade p mina journaler, men deras instllning var att jag skulle terg till arbete s snabbt som mjligt. Och det spelade ingen roll vilket arbete jag utfrde, bara jag gick vidare i processen. Frskringskassan tog ingen hnsyn till mig och hur jag mdde, min hlsa. Jag nskar att de hade sett mig och att jag mdde dligt. Jag var stndigt utsatt fr psykisk press, jag blev pressad att tillfriskna fr att de skulle bli av med mig. Jag sgs mer som ett rende n som en individ. Byt inte handlggare i tid o otid. Man orkar inte som sjuk ta till sig alla handlggare och behva dra sin sjukdomshistoria gng p gng. De kunde titta mer p individen och inte dra alla ver en kam. De kunde vara mer aktiva mot arbetsgivare och prata med dem om vad de kan erbjuda fr annat jobb. Citat frn intervjuunderskningen. Std och hjlp frn vrdcentral/huslkare En majoritet, nrmare 71 procent, upplever att de fick tillrckligt med std och hjlp av sin vrdcentral/huslkare fr att snabbt komma tillbaka till arbete. Mnga upplever att de gjorde s mycket de kunde. En bra relation till lkaren har varit srskilt betydelsefull. Figur 6. Fick du tillrckligt med std och hjlp av din vrdcentral/ huslkare, fr att snabbt komma tillbaka till arbetet?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej
4% 4%

71%

22%

Var ej i kontakt med alls

Vet ej

24

Bland frbttringsfrslagen mrks behov av en snabbare rehabiliteringsprocess, kortare vrdker, noggrannare sjukintyg som dokumenterar arbetsskada, lgre personalomsttning bland lkarna och ett bttre bemtande och samarbete med andra aktrer vid rehabilitering. S hr sger ngra av intervjupersonerna om vrdcentralen/huslkarens agerande: De har gjort vad de har kunnat. De har gjort vad de kunnat men borde skrivit korrekta intyg. De missade att skriva in vissa saker som gjorde att Frskringskassan inte godknde det. De borde ha mindre personalomsttning p lkare s att man skulle kunna ha samma lkare hela tiden s man slapp dra sin sjukdomshistoria flera gnger. Citat frn intervjuunderskningen. Sammanfattning Medlemmarna har i de flesta fall inte upplevt att arbetsgivarna har gett tillrckligt med std fr att de snabbt ska komma tillbaka till arbetet. Endast cirka 15 procent av arbetsgivarna har lyckats anpassa arbetsuppgifterna fr att underltta en tergng i arbete. Anstllningsformen har haft stor betydelse. Endast 5 procent av de visstidsanstllda har ftt anpassade arbetsuppgifter. Det r betydligt mindre andel n bland de fast anstllda, dr motsvarande andel var 20 procent. Mnga r missnjda med stdet frn Frskringskassan. Sex av tio uppger att de inte fick tillrckligt med std av Frskringskassan fr att terg i arbete. Nr det gller kontakterna med sjukvrden r medlemmarna verlag njda. Cirka sju av tio upplevde att de fick tillrckligt med std av sin vrdcentral eller huslkare.

25

6. En uppfljning av rehabiliteringskedjan
Rehabiliteringskedjan gller frn och med den 1 juli 2008. Den innebr att Frskringskassan under de frsta 90 dagarna i en sjukperiod ska bedma om den frskrade klarar sitt vanliga arbete. Frn och med dag 91 ska Frskringskassan ven ta stllning till om den frskrade kan utfra ngot annat arbete hos sin arbetsgivare. Frn och med dag 181 ska Frskringskassan bedma om den frskrade kan frsrja sig genom arbete p den reguljra arbetsmarknaden eller om sjukskrivningen ska fortstta, som lngst i ytterligare 735 dagar.

Vid infrandet av rehabkedjan frsvann ven mjligheten till tidsbegrnsad sjukersttning (det som tidigare kallades fr frtidspension). En konsekvens blev att antalet dagar med ersttning i form av sjukpenning i realiteten tar slut efter maximalt 915 dagar, cirka 2,5 r. Sjukersttning ska bara komma i frga om den frskrades arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt, det s kallade varaktighetskriteriet. Inspektionen fr socialfrskring (Isf) framhller att Frskringskassan tidigare tillmpade den s kallade steg-fr-steg-modellen och att den vsentliga skillnaden i frhllande till rehabiliteringskedjan r de nya tidsgrnserna fr nr de olika bedmningarna av arbetsfrmgan senast ska vara genomfrd. De pongterar ocks att rehabiliteringskedjans samtliga steg endast gller fr frskrade som har en anstllning. Arbetslsa kan exempelvis prvas mot den reguljra arbetsmarknaden redan frn sjukfallets start, och fr egenfretagare gller prvningen endast det vanliga arbetet till och med dag 180.7) Endast medlemmarna i grupp 2, som blev anmlda som sjuka mellan den 1 juli 2007 och den 30 juni 2008, har ftt besvara frgorna om avstmningsmten vid 90 och 180 dagar. Motiveringen r att de varit sjukskrivna en kortare tid och mer troligt har erfarenhet av dessa tidsgrnser. Alla deltagare i underskningen har ftt frgan om sitt verlmningsmte infr starten i arbetslivsintroduktion. Det frsta avstmningsmtet vid 90 dagar Enligt de nya reglerna kan Frskringskassan vid behov kalla till ett avstmningsmte under de frsta 90 dagarna av sjukskrivningen. D ska arbetsgivaren (om det finns ngon), Frskringskassan och den sjuke komma verens om det r aktuellt med tergng till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. De personer som inte kan terg till sina vanliga

7) Inspektionen fr socialfrskringen (2010), Rehabiliteringskedjans effekter p sjukskrivningstiderna, Rapport 2010-1.

26

eller andra arbetsuppgifter hos sin nuvarande arbetsgivare fr sjukpenning. Drygt 60 procent av de intervjuade har haft ett avstmningsmte vid 90 dagar. Fr 35 procent har bde Frskringskassan och arbetsgivaren medverkat. Fr 26 procent medverkade endast Frskringskassan. Figur 7. Har du haft ett avstmningsmte efter 90 dagar?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Ja, med min arbetsgivare Ja, med Frskringskassan Nej Nej Ja, med bda
35% 37%
3%

26%

En majoritet av dem som hade ett avstmningsmte, 60 procent, upplevde mtet som bra. Men mycket f hade en arbetsgivare som lyckades hitta andra eller anpassade arbetsuppgifter. Mtet innehll flera olika mnen. De vanligaste var personens sjukdomstillstnd, arbetsfrmga, mjlighet till anpassning och arbetstrning samt rehabilitering. Kommunal deltog vid ungefr 30 procent av dessa mten. Mnga visste inte om att de kunde ta med sitt fackliga ombud till mtet. Andra hade valt bort facket eller hade frlorat kontakten med arbetsplatsen vid uppsgning. Ett stort antal medlemmar knde sig stressade av Frskringskassans krav p snabb tergng till arbete. Allt togs upp. Till exempel vad som r mlet och vad som behver gras fr att f ett jobb. Det var hela situationen om framtiden och ersttningar och vad som hnder om man blir utfrskrad och hur det skulle lsas. Citat frn intervjuunderskningen.

27

En stor grupp medlemmar hade inget avstmningsmte. Den frmsta orsaken till detta var att de var alltfr sjuka, att de inte blev kallade eller att de inte hade sin anstllning kvar. Mnga intervjupersoner har ocks glmt bort om de har haft ngot mte. Andra hnvisade till sina kontinuerliga mten tillsammans med Frskringskassan dr ibland ven arbetsgivaren deltog. Det andra avstmningsmtet vid 180 dagar Infr 180 dagar med sjukpenning kan Frskringskassan kalla till ett nytt avstmningsmte. Syftet med mtet r att diskutera om det finns arbetsuppgifter p den reguljra arbetsmarknaden som individen kan utfra med hjlp och std frn arbetsgivare och Arbetsfrmedling. Om s r fallet har personen rtt till ledighet fr att prva annat arbete. De som inte kan terg till sina vanliga arbetsuppgifter och inte heller kan utfra ngot arbete alls p arbetsmarknaden fr sjukpenning. Sjukdom innebr i sig ingen saklig grund fr uppsgning. Men om den anstllde trots rehabiliteringsinsatser inte klarar av de arbetsuppgifter som finns i verksamheten kan arbetsgivaren hvda att det finns skl fr uppsgning. En majoritet, 58 procent, hade ett avstmningsmte vid 180 dagar. Frskringskassan deltog i flertalet avstmningsmten. Arbetsgivarna medverkade i cirka 30 procent, det vill sga i lgre utstrckning n vid 90-dagarsmtet. En frklaring r att mnga anstllningar har upphrt och drmed ocks arbetsgivarens ansvar fr rehabilitering. Drygt var tredje medlem, 37 procent, hade med sig facklig representant frn Kommunal vid mtet. Figur 8. Har du haft ett avstmningsmte efter 180 dagar?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Ja, med min arbetsgivare Ja, med Frskringskassan Nej Nej Ja, med bda
26%
4%

28% 43%

28

Mnga upplevde avstmningsmtet som positivt, 63 procent. Innehllet i mtet kretsade kring hlsan, mjlighet att anpassa arbetet, rehabilitering, samt uppsgning och avgngsvederlag. Att det var lika bra att min anstllning upphrde eftersom arbetsgivaren inte kunde erbjuda arbetsuppgifter som passade mig. En del upplevde att mtet vid 180 dagar innehll samma mnen som det vid 90 dagar. Det var en upprepning av det tidigare mtet. Efter 180 dagar med sjukpenning brjade 13 procent av deltagarna att ska arbete p hela arbetsmarknaden. Fr ngra f gick det mycket bra. Ngon fann arbete p deltid i kombination med ersttning frn Frskringskassan. Andra kunde efter rehabilitering pbrja en fast anstllning i en annan bransch. Men det stora flertalet hade svrt att finna anpassade arbeten utifrn sin arbetsfrmga och sitt sjukdomstillstnd. Nr dagarna tar slut Om arbetsfrmgan fortfarande r nedsatt efter 364 dagar kan individen anska om sjukpenning p fortsttningsniv i som lngst 550 dagar. Ersttningen kan ven betalas ut som frebyggande sjukpenning, rehabiliteringspenning och dagar med arbetsresor. Det maximala antalet dagar med sjukpenning r 915 dagar, det vill sga 365 plus 550 dagar. Figur 9. Rehabkedjan och infldet i arbetslivsintroduktion.
0 dagar 90 dagar 180 dagar 364 dagar Arbete Fortsatt sjukpenning (ingen tidsgrns) Frlngd sjukpenning (hgst 550 dagar) 915 dagar Tidsbegrnsad sjukersttning Arbetslivsintroduktion Annat AMP-program Arbete

FK b att edm k e arb lara r om ets sitt in giv arb div are et ide nt ee nh FK illf ller ar ll be igt ann frm n dm erb at a ga go er t jud rbe n Ut an om er. te lt na som an t a indi de rbe vid fr te en n a ho ka FK rbe s a n u b tsg rbe tf sig edm iva tsg ra ge er ren iva arb nom om kan ren. ets i n f an ma rv div be i na rk g d r t a na vsa en ras rbe den rbe kan . t te som i vr e p frs r igt el den rja till ler reg g ng geno uljr a lig t. m Eft er tio 87 n da sju en ka gar i kp n i ar en nd be nin ivi tsl g i den ivsi ytt an ntr erl s odu iga ka re om k36 4d ag ar.

Klla: Arbetsfrmedlingen (2011), En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion,

s. 5, med en komplettering av tidsaxeln upp till 915 dagar.

29

Ngra mnader innan det maximala antalet dagar med sjukpenning tar slut ska den sjuke f ett erbjudande om att delta i Arbetsfrmedlingens insats arbetslivsintroduktion. Den sjuke ska ocks ha ett mte med Frskringskassan och Arbetsfrmedlingen dr de tillsammans gr igenom individens tillfrisknande och behov av anpassning. Vid detta mte ska den snart utfrskrade ha mjlighet att stlla frgor och f praktisk information om vad som kommer att hnda.8) verlmningsmte infr arbetslivsintroduktion Av de intervjuade har 83 procent haft ett verlmningsmte. Det r den hgsta genomfrandegraden av alla olika avstmningsmten i uppfljningen av rehabiliteringskedjan. Det vanligaste innehllet i dessa mten var individens sjukdomsbild, mjligheter och intresse fr arbetstrning samt regelverket vid utfrskring. Intervjupersonerna vittnar om att bemtandet frn handlggarna vid Arbetsfrmedlingen generellt har upplevts som positivt. Framfr allt r det Arbetsfrmedlingens fokus p mjligheter som medlemmarna lyfter fram; exempelvis std att finna en praktikplats med anpassade arbetsuppgifter. Vad jag trodde sjlv att jag klarade av och att vara positiv och prova saker till exempel lmplig arbetstrning. Handlggarna vid Frskringskassan fr mer blandad kritik. Informationen har varit bra, men flera har knt sig krnkta av ett bemtande som de upplevde som nonchalant. Andra tar upp att mtet med information om arbetslivsintroduktionen kndes meningslst eftersom de upplevde att de, p grund av sin sjukdomsbild, inte hade ngra mjligheter att arbetstrna. Sjuksituationen och man konstaterade att det inte var mjligt att genomg ngon arbetslivsintroduktion. Med utgngspunkt frn lkarintyg frstod Arbetsfrmedlingen inte varfr jag verhuvudtaget var dr. Allt framgick av lkarintygen. Orsaker till att verlmnandemten i vissa fall inte gt rum r bland annat att intervjupersonerna hade ftt motsvarande information skriftligt i brev frn Frskringskassan, att de varit alltfr sjuka fr att kunna trffa myndigheterna p deras kontor eller att de redan deltog i rehabiliteringsaktiviteter. De medlemmar som inte haft ngot verlmnandemte tror inte sjlva att frnvaron av detta mte har pverkat deras deltagande i arbetslivsintroduktion.

8) Frskringskassan (2010), Regelndringar i sjukfrskringen, december 2010, s 1-2.

30

Sammanfattning Cirka 60 procent av medlemmarna har haft avstmningsmten efter 90 respektive 180 dagars sjukskrivning. En frklaring till den lga siffran r de mnga visstidsanstllningarna och att dessa mten r knutna till en anstllning. Andra frklaringar r att medlemmarna har haft svrt att besvara frgan eller varit fr sjuka fr att kunna nrvara vid dessa mten. Mnga medlemmar vittnar om att deras arbetsfrmga r s nedsatt att prvningen mot annat arbete eller arbetslivsintroduktionen inte knns relevant eller meningsfull, men att de genomgtt mtena i rehabiliteringskedjan fr att vara berttigade till ekonomisk ersttning. En grundlggande frutsttning fr att den sjukskrivne ska f ngon hjlp av sin arbetsgivare under rehabiliteringskedjan r att den har en anstllning. Ju lngre tid som gtt frn sjukskrivningens brjan desto frre medlemmar har kvar sin anstllning. De genomfrda avstmningsmten har verlag upplevts som positiva. Men deras resultat r magert. F fick anpassade arbetsuppgifter efter mtet vid 90 dagars sjukskrivning. Endast 13 procent brjade ska jobb p hela arbetsmarknaden vid 180 dagars sjukskrivning och flertalet hade svrt att finna ngot passande arbete. Nr det gller verlmningsmtet infr vergngen frn sjukpenning till arbetslivsintroduktion har dessa genomfrts i betydligt hgre utstrckning, drygt 80 procent.

31

7. Medlemmarnas upplevelse av arbetslivsintroduktionen

Alla medlemmarna i den hr underskningen har ftt erbjudande om att delta i arbetslivsintroduktion. De flesta valde att tacka ja, cirka 86 procent. Det innebr att omkring 14 procent valde att tacka nej till erbjudandet om att delta i arbetslivsintroduktion. Figur 10. Har du deltagit i arbetslivsintroduktion vid Arbetsfrmedlingen?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej
14% 86%

De vanligaste motiven fr att inte delta var att antingen Arbetsfrmedlingen eller lkarna ansg att medlemmen var alltfr sjuk. Enligt regelverket fr sjukfrskringen var de dock inte kvalificerade fr ytterligare ersttningsdagar. Istllet skulle de vnta 87 dagar utan ersttning innan de kunde gra en ny anskan om sjukpenning frn sjukfrskringen. Vad ingick i arbetslivsintroduktionen? Arbetsfrmedlingen har i uppdrag att skrddarsy arbetslivsintroduktionen utifrn den utfrskrades hlsa och situation. De ska tillsammans med den utfrskrade planera vilka insatser och vilket std individen behver fr att p sikt kunna brja arbeta. Tiden i arbetslivsintroduktion r maximalt tre mnader. Kommunals underskning visar att mnga, 35 procent, endast deltog i aktiviteter under en timme i veckan. Drygt hlften deltog i aktiviteter i mindre n fem timmar i veckan. Ytterst f hade frmgan att delta fler n 20 timmar i veckan. Mnga har dock haft svrt att svara p frgan.

32

Figur 11. Hur mnga timmar i veckan deltog du i arbetslivsintroduktion?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% = <1 h 25h 6 10 h 11 20 h
35% 21% 23% 16%
5%

> 20 h

Intervjuunderskningen visar att medlemmarna har deltagit i flera olika aktiviteter. Runt hlften har haft samtal och mten. Att delta i arbetstrning och individuell rdgivning har ocks varit vanligt. Aktiviteterna i kategorin annat rymmer mnga olika insatser, exempelvis matlagning och bakning, coachning, att bygga gubbar av piprensare, kurser i data, frsljning och meditation, samt terapisamtal med arbetspsykolog. Figur 12. Vilka aktiviteter ingick i arbetslivsintroduktionen?*
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
16% 8% 28% 27% 11% 10% 9% 11% 58%

Sa

m al/

r k g g d at en te ing r s nin ivnin nn te er on kv ebe i i t A r s i t v i g i a ti Fr bil tst d tu ud ak ha be St ar ll r ssi e t r k e Ar e s du ad rb bb ivi kt ia i o d r J In d sin sst tsliv g n i be sn Ar as p An

* Frgan r en flervalsfrga med mjlighet att ange flera svar. Andelarna summerar inte till 100 procent.

33

Svaren tyder p att de intervjuade som varit sjukskrivna en kortare tid i strre utstrckning ftt anpassningsstd i arbetssituationen, deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering och i jobbskaraktiviteter samt friskvrd n de som varit sjuka lnge. Flera av dessa insatser r exempel p insatser som ligger nrmare arbetsmarknaden n samtal och mten. Medlemmarna upplever inte att deras jobbchanser kade Mlet med arbetslivsintroduktionen r enligt Arbetsfrmedlingen att personen ska komma nrmare arbetslivet. Nr arbetslivsintroduktionen tar slut kan personen fortstta med sina aktiviteter inom ramen fr ett annat program eller testa andra aktiviteter. Trots att huvuddelen av deltagarna r njda med Arbetsfrmedlingens insatser upplever flertalet, cirka 84 procent, inte att arbetslivsintroduktionen har frbttrat deras jobbchanser. Positivt r att en mindre grupp, 16 procent, tror att deras jobbchanser har kat. De nmner framfrallt att de har ftt bttre sjlvfrtroende och blivit piggare. Ngra har efter praktik och arbetstrning ftt en anstllning. Det har bde skett med hjlp av Arbetsfrmedlingen och p eget initiativ. Andra har tergtt till sitt tidigare arbete efter anpassning, exempelvis med arbetshjlpmedel. Att komma hemifrn och trffa andra har ocks varit positivt. Figur 13. Upplever du att dina chanser att arbeta kade efter ditt deltagande i arbetslivsintroduktion?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej
16% 84%

34

Vad som gjorde att medlemmarnas jobbchanser kade var framfrallt att de ftt bttre sjlvfrtroende och sg mjligheter istllet fr hinder. Att f prova p olika arbeten, f referenser och nya erfarenheter har ocks strkt dem. De upplever att Arbetsfrmedlingens std i rehabiliteringen, att de sjlv fr vara med och bestmma insatserna och deras takt har kat deras chanser att terg till arbete. Majoriteten blev inte motiverad att ska nytt arbete ven om inte alla upplever att deras jobbchanser kade under arbetslivsintroduktionen blev ungefr 25 procent ganska mycket eller mycket motiverade att ska nytt arbete under arbetslivsintroduktionen. Det innebr samtidigt att flertalet inte blev det. Figur 14. Blev du motiverad att ska nytt arbete under arbetslivsintroduktionen?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inte alls Ganska lite Ganska mycket Mycket
14% 14% 11% 61%

En annan lsning kan vara studier. Ytterst f knner dock att de blev motiverade att brja studera under arbetslivsintroduktionen, frre n 10 procent.

35

Figur 15. Blev du motiverad att brja studera under arbetslivsintroduktionen?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inte alls Ganska lite
15% 7%
3%

75%

Ganska mycket

Mycket

Mnga r njda med Arbetsfrmedlingen Underskningen visar att en klar majoritet r njda eller mycket njda med aktiviteterna vid Arbetsfrmedlingen, cirka 70 procent. De agerade p ett bra stt utan anmrkning. Varierande upplevelser av och frvntningar p Frskringskassan Under tiden i arbetslivsintroduktion har mnga behllit kontakten med Frskringskassan. Ungefr 35 procent anser att de fick tillrckligt med std och hjlp av Frskringskassan under tiden i arbetslivsintroduktion. Ngot frre, cirka 30 procent, har motsatt uppfattning. Drutver tillkommer personer, runt 35 procent, som inte har haft kontakt med Frskringskassan under tiden i arbetslivsintroduktion. De har varit p alla mten och gav frslag s de kunde inte gjort mer. Medlemmarna har lmnat en rad frbttringsfrslag kring Frskringskassans verksamhet. Det gller framfrallt att behlla kontakten med den utfrskrade under arbetslivsintroduktionen och att genom uppfljning tillsammans med Arbetsfrmedlingen stmma av individens sjukdomstillstnd och mjlighet till arbete. De har verltit mig till AF och jag frvntade mig ingen hjlp drifrn. De mste se till mig som person med vrdighet och respekt. Ytterst f har uppgett att de ftt ytterligare std frn Frskringskassan. Det kan handla om en ny och mer frstende handlggare. Andra har haft mten dr de diskuterat sin situation och planerat infr framtiden. Eftersom mnga

36

medlemmar har tervnt till sjukfrskringen borde fler, efter och under arbetslivsintroduktionen, haft mten med Frskringskassan dr de gtt igenom reglerna fr ersttning vid arbete, sjukdom respektive arbetslshet. Stdet frn vrdcentralen/huslkaren har ofta fungerat bra Flertalet, drygt 70 procent, anser att de har ftt tillrckligt std och hjlp frn sin vrdcentral/huslkare under tiden i arbetslivsintroduktion. De gjorde allt de kunde. Man skrev utltanden, gjorde underskningar och bedmningar. Frslag till frbttringsinsatser p vrdcentralens/huslkarens verksamhet har ocks kommit in. De handlar framfrallt om en kad kontinuitet, ett frbttrat samarbete med myndigheter och en tidigare remittering till en specialist. Den medicinska rehabiliteringen borde kunna genomfras mycket snabbare. Att genast skicka folk till den expertis som kan ge relevant vrd och inte vnta sex r med detta. Kontakterna med vrdcentralen/huslkaren har fortsatt efter arbetslivsintroduktionens slut. De intervjuade har bland annat haft samtal med arbetspsykolog, ftt remisser, deltagit i sjukgymnastik, ftt sjukintyg, hjlpmedel och mjlighet till smrtrehabilitering. Sammanfattning En bred majoritet av medlemmarna tackade ja till att delta i arbetslivsintroduktionen, 86 procent. ver hlften, 56 procent, har deltagit i fem timmar eller mindre per veckan. Det visar hur sjuka de faktiskt r givet att Arbetsfrmedlingen har gjort rtt bedmning av deras frmga att delta i aktiviteterna. Aktiviteter har varit av olika slag, de vanligaste var samtal/mten, individuell rdgivning och arbetstrning. Resultatet r dystert. Intervjuerna visar att 84 procent anser att deras chanser att arbeta inte har kat efter deltagandet i arbetslivsintroduktionen. Sju av tio deltagare r dock verlag positiva till Arbetsfrmedlingens arbete. Arbetslivsintroduktionen kade inte heller deltagarnas motivation att ska arbete eller studera. Tre av fyra menar att de inte alls eller i ganska liten utstrckning blivit motiverade att ska ett nytt arbete under arbetslivsintroduktionen. Nio av tio uppger att de inte alls eller i ganska liten utstrckning har blivit motiverade till studier under arbetslivsintroduktionen.

37

8. Medlemmarnas arbetssituation efter arbetslivsintroduktion

Tiden i arbetslivsintroduktion vid Arbetsfrmedlingen r upp till tre mnader. Drefter ska individen tillsammans med Arbetsfrmedlingen lgga upp en plan infr framtiden. De som r alltfr sjuka fr att arbeta kan tervnda till ersttning frn sjukfrskringen. Andra fortstter i annat program hos Arbetsfrmedlingen. Det hade gtt olika lng tid sedan de intervjuade lmnade arbetslivsintroduktionen. Fr dem som pbrjade arbetslivsintroduktionen under vren 2010 hade, vid intervjutillfllet, cirka ett r passerat sedan de lmnade arbetslivsintroduktionen. Andra hade relativt nyligen avslutat sin arbetslivsintroduktion och ytterligare ngra deltog fortfarande i programmet. Det har drfr inte varit mjligt att jmfra de intervjuades arbetssituation med Arbetsfrmedlingens och Frskringskassans uppfljningar av alla deltagare i arbetslivsintroduktion. Deras uppfljning visar att i maj 2011 hade cirka 65 procent av de personer som uppndde maximal tid i sjukfrskringen vid rsskiftet 2009/2010 blivit kvar eller tervnt till sjukfrskringen. Motsvarande uppgifter fr frsta och andra kvartalet 2010 var 62 respektive 58 procent. Fr tredje och fjrde kvartalet 2010 hade 53 respektive 44 procent blivit kvar eller tervnt till sjukfrskringen.9) Kommunals intervjuunderskning visar att drygt hlften, cirka 57 procent, blivit kvar eller tervnt till sjukfrskringen. De var alltfr sjuka fr att kunna delta i fortsatta aktiviteter vid Arbetsfrmedlingen. Endast drygt tio procent har ett arbete idag. De flesta arbetar deltid och mnga i en subventionerad anstllning med lnebidrag eller nystartsjobb frn Arbetsfrmedlingen. Gruppen r mycket liten, vilket innebr att det inte gr att dra ngra generella slutsatser fr hela gruppen utfrskrade medlemmar. Vid intervjutillfllet deltog cirka en fjrdedel, 24 procent, i ett arbetsmarknadspolitiskt program och 9 procent var ppet arbetslsa. Ytterst f hade pbrjat studier, en procent och ungefr tv procent hade gtt i lderspension. Svarsalternativet vrigt innehller mnga olika saker ssom hel eller halv livrnta, frsrjningsstd, eget fretagande och frsrjning frn make.

9) Arbetsfrmedlingen och Frskringskassan (2011), Uppfljning av de personer som uppntt maximal tid i sjukfrskringen vid rsskiftet 2009/2010 eller under frsta, andra, tredje och fjrde kvartalet 2010. terrapportering enligt regleringsbrevet fr 2011. Uppdaterade siffror med status hos Arbetsfrmedlingen och Frskringskassan den 31 maj 2011.

38

Tabell 8. Om vi ser till din arbetssituation idag. Hur ser den ut just nu?*

Arbetssituation idag Heltidsanstlld Deltidsanstlld Frldraledig Arbetsls I arbetsmarknadspolitiskt program Har pension Har sjukpenning Har sjuk- eller aktivitetsersttning Studerar vrigt

Totalt Procent 3 7 1 9 24 2 30 27 1 14

* Frgan r en flervalsfrga med mjlighet att ange flera svar. Andelarna summerar inte till 100 procent.

En mindre grupp tackade nej till introduktionen Drygt 10 procent i underskningen tackade nej till att delta i arbetslivsintroduktionen. De blev d helt utan ersttning i tre mnader. Drefter kunde de gra en ny anskan om ersttning frn sjukfrskringen. Det finns vissa skillnader mellan dem som deltagit respektive dem som inte deltagit i arbetslivsintroduktion. Exempelvis har de som tackat nej en hgre andel beviljad aktivitets- eller sjukersttning n bland dem som deltog i arbetslivsintroduktionen. P grund av att antalet i underskningen r litet gr det inte att dra ngra generella slutsatser om skillnader i utfall mellan dem som tackat ja respektive dem som tackat nej till att delta i arbetslivsintroduktion. Mrkbart r att f av dem som tackat nej till arbetslivsintroduktionen idag terfinns inom arbetsmarknadspolitikens omrde. De str troligtvis lngre frn arbetsmarknaden n vriga. Anpassningar av arbetet Intervjuerna visar att f deltagare har ett arbete idag, drygt 10 procent, antingen p hel- eller deltid. Av de arbetande uppger cirka 70 procent att deras arbete r anpassat utifrn deras arbetsfrmga. Bland dem som jobbar kvar hos sin tidigare arbetsgivare har hlften ett anpassat arbete utifrn deras arbetsfrmga. Ibland behvs det ingen anpassning. Fr andra r det en omjlighet. Fr ytterligare ngra saknas kunskap, vilja och intresse frn arbetsgivaren att

39

anpassa arbetet. Ngra medlemmar framhller att utan anpassning av arbetet r situationen ohllbar i lngden. Det r framfrallt medlemmarna sjlva som p egen hand eller tillsammans med Arbetsfrmedlingen har hittat arbetsuppgifter som varit mjliga att anpassa efter deras arbetsfrmga. Ibland har anstllningen fregtts av arbetstrning och praktik. Kollegor och tidigare arbetskamrater har ocks hjlpt till med rekommendationer. Jag knner att arbetet fungerar mycket bra fr mig. Men fretaget har inte gjort ngot fr att anpassa tjnsten till mig. Jag skte tjnsten fr att jag tyckte att den passade mig. Arbetstrnade dr, trivdes, fungerade bra. Jag bara gick in och frgade om fast arbete. Arbetstidens lngd Innan sjukskrivningen arbetade flertalet heltid eller lng deltid. Idag r det f som har ett jobb och deras arbetstid r vanligtvis kortare deltid, mellan 26 och 50 procent. Mn arbetar fortfarande oftare heltid n kvinnor. Tabell 9. Hur mnga procent av heltid arbetade du fre din sjukskrivning respektive arbetar du idag?
Procent av heltid 25 2650 5175 7699 100 Totalt Fre sjukskrivning Antal 3 24 59 37 151 274 Procent 1 9 22 14 55 100 Antal 3 12 8 11 34 Idag Procent 9 35 24 32 100

Arbetstidens frlggning De flesta som arbetar gr det p dagtid. Det r betydligt vanligare n fre sjukskrivningen. Att arbeta oregelbunden arbetstid enligt srskilt schema har minskat frn 46 procent fre sjukskrivningen till 18 procent idag. Idag arbetar nst intill inga medlemmar kvll eller natt.

40

Tabell 10. Medlemmarnas huvudsakliga arbetstid fre sjukskrivningen och idag.

Arbetstidens frlggning Dag Kvll Natt Oregelbunden arbetstid enligt srskilt schema Annan arbetstidsfrlggning Totalt

Fre sjukskrivning Antal 120 4 18 127 5 320 Procent 44 1 7 46 2 100 Antal 26 1 6 1 34

Idag Procent 76 3 18 3 100

Fre sjukskrivningen kunde omkring 20 procent styra nr de arbetade. Idag kan drygt 50 procent, i den lilla grupp som har arbete, styra sina arbetstider. Anstllningsformer Fre sjukskrivningen hade de flesta deltagare en tillsvidareanstllning, drygt 70 procent. Efter arbetslivsintroduktionen har andelen tillsvidareanstllda minskat, till 56 procent. Det r frmst kategorin annan som har kat. Den rymmer flera olika saker, dribland fretagande och olika former av subventionerade anstllningar. Tyvrr gr det inte att utlsa om gruppen annan innehller anstllningar som r tillsvidare eller visstid. Tabell 11 . Vad har du och vad hade du fr anstllningsform?
Anstllningsform Tillsvidare Visstid Tim Annan Totalt Fre sjukskrivning Antal 195 49 19 11 274 Procent 71 18 7 4 100 Antal 19 6 3 6 34 Idag Procent 56 18 9 18 100

Underskningen pekar p att sjukskrivningstidens lngd har betydelse fr om medlemmarna har kvar sin anstllning efter arbetslivsintroduktionen eller inte. Sektor Fre sjukskrivningen arbetade ver 70 procent av medlemmarna i kommuner och landsting. Efter arbetslivsintroduktionen r det nrmare 40 procent som arbetar kvar inom sektorn. Andelen privatanstllda har kat. Av underskningen gr det inte att sga vad som r den direkta orsaken till utvecklingen. En mjlig bidragande faktor r att antalet arbetstillfllen har kat inom skattefinansierad privat verksamhet.

41

Tabell 12. Inom vilken sektor arbetar och arbetade du?

Sektor Privat Kommun Landsting Frsamling Totalt

Fre sjukskrivning Antal 55 183 34 2 102 Procent 20 67 12 1 100 Antal 18 13 1 2 34

Idag Procent 53 38 3 6 100

Sammanfattning En bred majoritet (57 procent) av de intervjuade r tillbaka i sjukpenning eller har aktivitets- eller sjukersttning (det som tidigare kallades frtidspension). En knapp fjrdedel deltar idag i ngot arbetsmarknadspolitiskt program. Ytterst f har kommit tillbaka i arbete. Andelen i arbete r idag drygt tio procent och av dem arbetar endast var tredje heltid. De f som idag arbetar gr det oftare dagtid, har oftare en visstidsanstllning och har oftare en privat arbetsgivare n fre sjukskrivningen.

42

9. De ekonomiska konsekvenserna av frndrade regler i sjukfrskringen

Under tiden i arbetslivsintroduktion, upp till tre mnader, fr individen aktivitetsstd eller utvecklingsersttning frn Frskringskassan. De som har en anstllning fr aktivitetsstd fr den tid de deltar i arbetslivsintroduktionen. ven de som arbetar deltid kan delta i programmet och fr d aktivitetsstd p sin s kallade vriga tid som de sker arbete. Kommunal har sedan rehabkedjan infrdes uppmrksammat att mnga av de utfrskrade vljer att terg till det arbete de r sjukskrivna frn trots att de fortfarande har en nedsatt arbetsfrmga. Det leder till ett kat antal uppsgningar av personliga skl eftersom deras arbetsgivare anser att de inte har arbetsuppgifter som den sjukskrivne kan utfra. Av de personer som r sjuka p deltid vljer mnga att acceptera en lgre sysselsttningsgrad och drmed en smre ekonomisk situation. Detta r frvisso inget nytt fenomen. Lokala fackliga fretrdare har under flera r vittnat om att antalet uppsgningar p dessa grunder stadigt kar. Ett stort ekonomiskt bortfall vid utfrskringen10) Att bli utfrskrad frn sjukfrskringen kan bli mycket kostsamt. Det beror p att ersttningsniverna i sjuk- respektive arbetslshetsfrskringen r markant olika. Med dagens regelverk r inkomsttryggheten betydligt strre inom ramen fr sjukfrskringen n arbetslshetsfrskringen. Taket i sjukfrskringen r 321000 kronor per r mot 224400 kronor per r i arbetslshetsfrskringen. En kompletterande inkomst under tiden som sjuk kommer frn avtalsgruppsjukfrskringar. De ger cirka 10 procent i ersttning utver sjukpenning. I intervjuerna har det ocks framkommit att Kommunal och arbetsgivarna kan bli bttre p att informera om och hjlpa till vid anskan om ersttning frn dessa. Hr pgr ett stndigt frbttringsarbete mellan Kommunal, arbetsgivarna och AFA. Utfrskringen frn sjukfrskringen har pverkat den ekonomiska situationen fr fyra av fem av de intervjuade. Det r inte frvnande att konsekvenserna frmst varit negativa. Fr en mindre grupp har utfrskringen inte pverkat deras ekonomiska situation, cirka 15 procent. I en mycket liten och statistiskt osker grupp, tre procent, har utfrskringen haft en positiv pverkan p deras ekonomiska situation.

10) Ls vidare p: http://www.kommunalsakassa.se/Jag-vill-ansoka-om-ersattning/Hur-mycketfar-jag/ och http://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_langre_an_14_dagar

43

Figur 16. P vilket stt har utfrskringen frn Frskringskassan pverkat din ekonomiska situation?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
3%

82%

15%

Positivt

Negativt

Inte alls

Utifrn medlemmarnas situation idag har utfrskringen slagit olika hrt. Fr arbetslsa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har utfrskringen lett till en negativ ekonomisk situation fr 90 respektive 85 procent av medlemmar. De negativa konsekvenserna av utfrskringen var ven stora fr dem som idag har sjukpenning respektive sjuk- eller aktivitetsersttning fr 83 procent. Dessa medlemmar har dock i regel sin sjukpenninggrundande inkomst skyddad d de tervnder till sjukfrskringen. Fr de som tidigare haft sjukersttning har regeringen infrt ett nytt rendeslag, sjukpenning i srskilda fall, som innebr att de ska f en likvrdig ersttning som sin tidigare sjukersttning. I underskningen gr det inte att analysera den grupp vars ekonomiska situation pverkats positivt av utfrskringen d underlaget r alltfr litet. Det ekonomiska bortfallet har varit stort Utfrskringen har ftt stora ekonomiska konsekvenser antingen mycket negativa eller mycket positiva. Fr en stor grupp har inkomsten minskat med ver 5000 kronor i mnaden, nra 36 procent. Vidare har en liten och statistiskt osker grupp, sju procent, kat sin inkomst med ver 5000 kronor i mnaden.

44

Figur 17. Kan du uppskatta hur stor pverkan utfrskringen haft p din situation?

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
36% 27% 20%
2% 3% 1% 2% 4%

7%

>

00 2

m kr/ 4 0-

n 99 1 9

m kr/ 2 0-

n 49 9

m kr/ 5

n 99 9

m kr/

n 00

m kr/ +

n 00 +

m kr/ 5

n 99 9

m kr/

n 99 9

m kr/ +> 5

n 00 0

m kr/

50

00

00

<5

<5

00

+2

50

4 0-

Trots det stora ekonomiska bortfallet vid utfrskringen r det endast 23 procent som har andra inkomstkllor utver arbetslshetsersttningen och ersttningen frn Frskringskassan. De vanligaste r ln och barnbidrag samt intkter frn eget fretagande. F erhller ekonomiskt bistnd Ett ftal har angett att de fr ekonomiskt bistnd (tidigare kallat socialbidrag) frn kommunen. En frklaring till detta r att ungefr 75 procent av de intervjuade ger sitt boende. Det r ngot hgre n genomsnittet i Sverige.11) De r sledes inte kvalificerade fr ekonomiskt bistnd. Mnga r gifta eller sambo. Reglerna fr ekonomiskt bistnd gr att om partnern har en inkomst minskar ocks den intervjuades mjlighet att f ekonomiskt bistnd. I de ppna svaren framgr att det finns medlemmar som r frsrjda av sina mn. Sveriges kommuner och landsting (SKL) rknar med att antalet utfrskrade som sker ekonomiskt bistnd kommer att ka.12) Att gra sig av med alla sina tillgngar tar vanligtvis tid, srskilt som mnga har vant sig vid att leva p en lgre konsumtionsniv p grund av sin lngvariga sjukdom. Den mest troliga utvecklingen r att om medlemmarna inte hittar ett arbete kommer deras rrliga kapital successivt att minska, de kan komma att bli tvingade att slja sitt boende och/eller bli allt mer beroende av sin partners inkomster.

11) Under 2010 bodde 57 procent av personerna i ldern 16-74 r i smhus och 43 procent i flerbostadshus. Cirka 5050 i hyresrtt respektive bostadsrttslgenhet i flerbostadshus. Klla: SCB (2010) Bostads- och byggnadsstatistisk rsbok 2010, s. 13 12) http://rod.se/content/socialbidrag-f%C3%B6rs%C3%B6rjer-l%C3%A5ngtidssjuka.

45

Sammanfattning Den stora majoriteten av de intervjuade har drabbats ekonomiskt negativt av utfrskringen frn sjukfrskringen, 82 procent. Av de drabbade har var tredje person frlorat ver 5000 kronor i mnaden. Nstan lika mnga uppger att de har frlorat mellan 2500 och 4999 kronor varje mnad. Totalt uppger tta av tio att de har gtt miste om mer n 1000 kronor i mnaden till fljd av utfrskringen. En ytterst liten grupp medlemmar uppger att de har andra inkomstkllor n sjuk- och arbetslshetsfrskringen, ssom ekonomiskt bistnd (det som tidigare kallades socialbidrag). Detta r logiskt med tanke p att majoriteten av de utfrskrade har tillgngar i form av bostadsrtter eller egna hem (se metodavsnittet). I takt med att ekonomin fr denna grupp frsmras kan behovet av ekonomiskt bistnd ka.

46

10. Stora behov av frbttringsinsatser

De utfrskrade medlemmarnas berttelser i denna rapport pekar p en rad problem och brister. Det handlar om allt ifrn anstllningstrygghet, arbetsmiljinsatser samt frndringar i trygghetsfrskringarna. tergng till arbete ska alltid vara mlet fr insatserna riktade till den sjuke. Hr listas Kommunals krav p frndringar: Fr en snabbare rehabilitering och en bttre arbetsmilj fr fler friska och frre sjukskrivna Fler fasta jobb. Den hr rapporten visar att de som har haft olika former av visstidsanstllningar har haft betydligt svrare att f std av sin arbetsgivare fr att terg i arbete. Fr att frbttra alla anstlldas mjligheter till anpassade arbetsuppgifter och rehabilitering r det viktigt att minska antalet visstidsanstllningar. kad bemanning fr en bttre arbetsmilj. De medlemmar som har utfrskrats hade en tuff arbetsmilj som fregick sjukskrivningen. Det gllde bde fysiskt och psykiskt. Mnga utfrskrade vittnar om stress och tunga lyft i stort sett dagligen. Fr att frbttra arbetsmiljn, skapa mjligheter till fysisk trning p arbetstid, handledning, en hgre kontinuitet, tid fr terhmtning och reflektion, behvs mer personal, det vill sga en hgre grundbemanning. Obligatorisk fretagshlsovrd. Idag har inte alla anstllda tillgng till en fretagshlsovrd. Ska frre personer verhuvudtaget hamna i sjukpenning behver alla ha tillgng till fretagshlsovrd. Detta behver frndras i Arbetsmiljlagen. Ta fram ett skarpt frslag om sanktioner mot arbetsgivare som inte fullgr sitt rehabiliterings- och omplaceringsansvar. Den hr rapporten visar att f medlemmar fick anpassade arbetsuppgifter eller omplacering fr att kunna terg i arbete. Det r en indikation p att arbetsgivarna inte fullfljer sitt arbetsmiljansvar. Tv statliga utredningar (samt OECD) har freslagit ekonomiska sanktioner fr arbetsgivare som inte fullfljer sitt ansvar, utredningen Grnslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) och Lngtidsutredningen (2011:11), men frslagen behver ytterligare beredning. Kommunal menar att det r hg tid att ta fram ett skarpt frslag om sanktioner mot arbetsgivare som inte tar sitt rehabiliterings- och omplaceringsansvar.

47

 Ge Arbetsmiljverket i uppdrag att gra srskilda kontroller av arbetsmiljn i branscher med hga sjukskrivningstal. Olika branscher uppvisar stora skillnader nr det gller frekomsten av hg sjukfrnvaro. Fr att skerstlla att arbetsgivare tar sitt rehabiliterings- och omplaceringsansvar br Arbetsmiljverket f i uppdrag att initiera ett srskilt projekt fr att genomfra kontroller av arbetsmiljn i branscher med hg sjukfrnvaro. Mer arbetslivsforskning srskilt kring kvinnors arbetsmilj. Fr att frebygga ohlsa behvs mer forskning om arbetslivet. Under senare r har det uppmrksammats att befintliga kunskaper inom arbetslivsforskningen ofta bygger p forskningsstudier gjorda p mn. Drfr behver arbetslivsforskningen lgga strre fokus p genusaspekter som tydliggr klassoch knsdimensioner i arbetslivet.

Fr en tergng till arbete och en sjukfrskring som underlttar rehabilitering Tydliggr ansvarsfrhllanden mellan olika aktrer. Underskningen visar att mnga sjukskrivna nskar kontinuerliga och samordnade kontakter med ansvariga aktrer dr den sjukskrivnes respektive arbetsskandes behov ska st i centrum. En individuell planering, dr de olika aktrerna samarbetar utifrn sina olika roller, skapar bttre frutsttningar fr tergng till arbete, bde under tiden som sjuk och som arbetsskande. Genomfr avstmningsmten med utgngspunkt i den frskrades frmga snarare n ofrmga. Dr ingr att den frskrade har mjlighet att bidra till bedmningen av sin egen arbetsfrmga. Frskringskassan arbetar redan idag med utformningen av ett sdant verktyg.13) Infr aktiva rehabiliteringstgrder som mjliggr fr individen att stlla om till ett nytt arbete p grund av sjukdom eller skada. En utvrdering av rehabkedjan14) visar att den framfr allt har haft effekt p utfldet frn de korta sjukskrivningarna. Emellertid har rehabkedjan endast lett till att antalet sjukdagar minskat med 0,35 dagar under en 28 veckors period. Fr att underltta tergng till arbete fr personer som r lngtidssjukskrivna krvs andra insatser, till exempel rehabilitering. ka antalet anstllningar med lnebidrag, trygghetsanstllning och utvecklingsanstllning samt anvndningen av arbetshjlpmedel. En bttre samordning mellan Arbetsfrmedlingen och Frskringskassan kan underltta en snabbare tergng till arbete fr lngtidssjukskrivna med nedsatt

13) Frskringskassan (2011), Metoder fr bedmning av arbetsfrmga inom sjukfrskringen - delrapport II, Dnr 088713-2010 14) Inspektionen fr socialfrskring (2010), Rehabiliteringskedjans effekter p sjukskrivningstiderna, Rapport 2010-1.

48

arbetsfrmga. Dessa insatser skapar frutsttningar fr personer med funktionsnedsttning i arbetet att f en rejl mjlighet till en anstllning. Det r viktigt att anvisningen sker i trepartsamverkan dr fackliga organisationer fr mjlighet att yttra sig ver arbetsplats, arbetsgivare och kollektivavtal. Ta bort de absoluta tidsgrnserna i lagstiftningen. Tydliga avstmningspunkter av olika slag kan vara bra, exempelvis vid mten. Men dagens regler med en absolut grns fr antalet dagar med sjukpenning innebr i praktiken en administrativ friskskrivning av mnniskor med nedsatt arbetsfrmga oavsett om de r friska eller inte. Underskningen visar att de flesta tervnder till sjukfrskringen efter sin tid i arbetslivsintroduktion. ven om mnga av dem uppskattar Arbetsfrmedlingens insatser r det f som tror att deras mjligheter till arbete har kat, de r helt enkelt alltfr sjuka. Se ver reglerna kring beviljande av sjukersttning eftersom dessa i dag r bde orimliga och rttsoskra. Utredningen Grnslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) kom fram till att Sverige frn och med den 1 juli 2008 troligen hade det snvast definierade varaktighetskriteriet i hela OECD. Problemet med ett s snvt formulerat kriterium r att det ofta kan vara mycket svrt att uttala sig s kategoriskt om ett tillstnds varaktighet. Skra en god ekonomisk trygghet i omstllningen mellan sjukdom och arbete. Det r inte rimligt att de som blir utfrskrade ska behva genomg en ekonomisk kris vid vergngen till arbetslivsintroduktion. De tv frskringarna, sjuk- och arbetslshetsfrskringen, ska vara jmstllda i sin ersttningsniv. Drfr br ersttningen vid arbetslshet anpassas uppt till samma niv som i sjukfrskringen. Det r ocks viktigt att skerstlla att ersttningsnivn i bde sjuk- och arbetslshetsfrskringen i praktiken blir 80 procent genom hjd ersttning och hjda tak.

49

11. Litteraturfrteckning
Arbetsfrmedlingen (2011), En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion, Ura 2011:4. Arbetsfrmedlingen och Frskringskassan (2011), Uppfljning av de personer som uppntt maximal tid i sjukfrskringen vid rsskiftet 2009/2010 eller under frsta, andra, tredje och fjrde kvartalet 2010. terrapportering enligt regleringsbrevet fr 2011. Uppdaterade siffror med status hos Arbetsfrmedlingen och Frskringskassan den 31 maj, Dnr: 016315-2011. Frskringskassan (2010), Regelndringar i sjukfrskringen, december 2010. Frskringskassan (2011), Metoder fr bedmning av arbetsfrmga inom sjukfrskringen delrapport II, Dnr 088713-2010 Inspektionen fr socialfrskringen (2010), Rehabiliteringskedjans effekter p sjukskrivningstiderna, Rapport 2010-1. Kommunal (2006), Strategier fr en hlsolinje. Kommunal (2010), Insikter och fakta om ojmlik hlsa. Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 711 juni 2010. LO (2007), Sjukas rtt till std - En idskrift om morgondagens sjukfrskring. Proposition 2007/08:136, En reformerad sjukskrivningsprocess fr kad tergng i arbetet. Statens offentliga utredningar (2003), AHA- utredningsinstitut och mtesplats, SOU 2003:13. Statens offentliga utredningar (2002), Handlingsplan fr kad hlsa i arbetslivet, SOU 2002:5. Statistiska Centralbyrn (2010), Bostads- och byggnadsstatistisk rsbok 2010, SCB. Statistiska Centralbyrn (2001), Negativ stress och ohlsa, SCB.

50

Bilaga 1. En kort historik om frndringarna i sjukfrskringen frn 1990-talet och framt

Under 1990-talets senare del skedde en kraftig kning av antalet personer med ersttning frn sjukfrskringen. Bland annat kade antalet lngtidssjukskrivna kraftigt. kningstakten var cirka 30 procent per r. ven antalet frtidspensionrer/sjukbidragsmottagare kade, frn drygt 420 000 till cirka 450000, under samma period. Frnvaron frn arbetslivet p grund av ohlsa var ocks hg, 14 procent av befolkningen i arbetsfr lder. Det motsvarade 800 000 rsarbeten. Antalet sjukpenningdagar bland kvinnor mer n frdubblades mellan ren 1997 och 2001, frn 15 till 31 dagar per r. ven mnnens sjuktal kade, frn 9 till 17 dagar per r. Fr kvinnor ldre n 50 r var sjuktalet i genomsnitt 41 dagar. Dessa kningar av sjuktalen fljde med den ekonomiska kris som Sverige gick igenom p 1990-talet. Men, trots att Sverige i brjan av 2000-talet hade kommit ur den akuta krisen fortsatte sjukskrivningarna att ka. I brjan av 2000-talet var det framfrallt antalet lngtidssjukskrivna som kade snabbast. Rrelseorganens sjukdomar kade men det var diagnosen psykiska sjukdomar som kade allra mest. Enligt rapporten Negativ stress och ohlsa (Statistiska centralbyrn, 2001) hade kombinationen av hga krav och dlig kontroll p arbetet kat under 1990-talet. Strst hade problemen varit fr kvinnor. Under 1990-talet steg andelen kvinnor som utsatts fr hg anspnning i arbetet frn drygt en femtedel till ver en tredjedel. Under en fljd av r hade den psykosociala arbetsmiljn frsmrats. Oro, nedstmdhet smnsvrigheter och trtthet var symptom som kade bland de anstllda. Den psykosociala arbetsmiljn uppmrksammades allt mer p arbetsplatserna. Arbetsplatsombuden och skyddsombuden fick ofta engagera sig i frgor som rrde organisation, rutiner, avtal och scheman, men ocks andra problem. Tidningen Du & Jobbet genomfrde en enktunderskning 2003 som visade att 57 procent av skyddsombuden haft anledning att ta upp frgor som berr den psykosociala arbetsmiljn under det senaste ret. Arbetsgivarna i kommuner och landsting hade en mycket stor, nra 60 procents, verrepresentation av helrssjukskrivna anstllda. ven frtidspensioner frn kommunal anstllning lg hgt ver den genomsnittliga nivn.

51

En annan trend var att sjuktalen brjade minska i inledningen av 2000-talet och den har drefter fortsatt. Sjukpenningen och sjukln r 1990 var sjukpenningsnivn 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). r 1992, snktes den till 65 procent under de frsta tre dagarna. r 1993 tillkom en karensdag. Tre r senare, r 1996, hjdes ersttningen till 75 procent. Under 1998 justerades den upp ytterligare till 80 procent. Sjukpenningen minskade ter 2003. D skulle SGI multipliceras med 0,97 fre berkning av sjukpenning med mera. Det innebar 77,6 procent av SGI istllet fr 80 procent, vilket efter diverse berkningsfrndringar, fortfarande gller idag. Sjukln frn arbetsgivaren infrdes 1992 under sjukperiodens frsta 14 dagar. 1997 frlngdes sjuklnen till 28 dagar och 1998 snktes den till 14 dagar. r 2003 frlngdes sjuklneperioden till 21 dagar. Under 2005 minskade den ter till 14 dagar. Utredningar avlste varandra Under 2000-talets frsta hlft tillsattes ett flertal utredningar med syfte att analysera och frklara den snabba kningen i sjukfrnvaron. AHA-utredningen (Analys av Hlsa och Arbete) fastslog att den kade sjukfrnvaron berodde p en ndrad lderssammansttning av befolkningen och ett mer pressat arbetsliv. Detta tillsammans med andra faktorer hade pverkat det psykiska vlbefinnandet. En annan utredning Handlingsplan fr kad hlsa i arbetslivet (HpH) hade till uppgift att utarbeta frslag till en samlad handlingsplan fr kad hlsa i arbetslivet. Frslagen var inriktade p tgrder p arbetsplatsen och en mlinriktad och bttre underbyggd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. I HpH framgr det att sjukfrnvaron r starkt arbetsplatsberoende. Utredningen framhll att arbetsplatser inom sektorer som skola, vrd och omsorg, hade en srskilt tydlig och snabbt kande sjukfrnvaro. Det r arbetsplatser dr framfr allt kvinnor r sysselsatta. Besparingar och neddragningar av resurser i kombination med stress och ofrndrat tungt arbete resulterade i kad sjukfrnvaro. Sm arbetsplatser hade till exempel en vsentligt lgre sjukfrnvaro n stora. I budgetpropositionen fr 2002 satte den dvarande socialdemokratiska regeringen ett ml om en halvering av sjukskrivningarna till 2008 i frhllande till 2002 rs niv. Det skulle ske utan att aktivitets- och sjukersttningarna (tidigare frtidspension) kade. Metoden var en sammanhllen strategisk satsning p frbttrade arbetsvillkor och hlsa i arbetslivet.

52

Fr att stadkomma en bred samsyn i arbetet med att halvera sjukskrivningen och fr att f till en handlingsplan, genomfrde regeringen under 20012003 trepartssamtal med arbetsmarknadens parter. Resultatet finns redovisat i rapporten Ett arbetsliv fr alla. Den utgjorde ett viktigt underlag fr regeringens arbete med strategin fr hlsan i arbetslivet. I december 2003 presenterade regeringen tillsammans med Vnsterpartiet och Miljpartiet en avsiktsfrklaring om tgrder fr en rttvis och hllbar sjukfrskring, ett frbttrat arbetsmiljarbete samt en terstlld sjukpenningsniv. Regeringens strategi var inriktad p att frebygga ohlsa i arbetslivet. De sjukskrivna skulle ocks ges mjlighet till en snabb tergng till arbete. Avsikten var att den frskrade skulle vara i centrum och arbetsgivarens ansvar skulle bli tydligare. Frskringskassans regler fr ersttning vid sjukdom skrptes i december 2003. Fler och fler nekades sjukpenning och mnga fick sina sjukskrivningar upphvda retroaktivt. P ett r, 20042005, hade antalet sjukskrivna som nekats sjukpenning frdubblats till drygt 10000 personer. Under ren 2005 och 2006 medfinansierade arbetsgivaren sjukpenningen, p heltid, fr sin anstllda frn den 15:e sjukdagen. I november 2006 verlmnade socialfrskringsutredningen sitt slutbetnkande Mera frskring och mera arbete. I slutbetnkandet framgick att den pgende kningen av sjukskrivningarnas lngd och frtidspensioneringarna mste brytas, bland annat med hjlp av frstrkt fretagshlsovrd och tidigare rehabilitering samt insatser inom sjukvrden. De som har problem med sin hlsa mste, om de fortfarande har arbetsfrmga kvar, f tidigare och betydligt starkare std fr att hitta en plats p arbetsmarknaden. Utredningens slutsatser skulle ligga till grund fr en parlamentarisk utredning som frvntades starta vren 2007. Utredningen tillkom emellertid frst under 2010. Under tiden tog LO fram en idskrift Sjukas rtt till std en idskiss om morgondagens sjukfrskring. Syftet var att belysa brister som drabbade de sjukskrivna i det dvarande systemet. Framfrallt var ambitionen att dra upp riktlinjer fr rttigheter gllande de skydd och std mnniskor som drabbats av nedsatt arbetsfrmga p grund av sjukdom ska ha rtt till, samt att skapa bttre frutsttningar fr att sttta mnniskor ur ohlsa och ter till arbete. Nya reformer inom sjukfrskringen Istllet fr att tillstta en parlamentarisk utredning valde den nyinstallerade borgerliga regeringen att lgga fram proposition 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess fr kad tergng i arbete. Dr presenterade regeringen

53

sina frslag p frndringar i sjukfrskringen. Regeringen freslog bland annat att en rehabiliteringskedja skulle infras, med fasta tidpunkter fr prvning av arbetsfrmgan. Frslaget innebar att den som inte hade ngon anstllning, utan var arbetsls, direkt skulle bedmas mot den reguljra arbetsmarknaden. Regeringen freslog vidare att sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) i regel endast ska betalas ut under 364 dagar under en ramtid p 450 dagar. Drefter ska den sjukskrivne efter skriftlig anskan kunna erhlla frlngd sjukpenning p nivn 75 procent av SGI under ytterligare 550 dagar. Regeringen freslog ocks att sjukersttning i fortsttningen endast kunde komma ifrga om den frskrades arbetsfrmga var stadigvarande nedsatt och att tidsbegrnsad sjukersttning togs bort. Den 1 juli 2009 tillmpades fr frsta gngen rehabiliteringskedjans 364-dagarsgrns.

54

55

www.kommunal.se
Art nr 978 91 74 79 002 3 Kedjan som brast. Produktion Kommunal 2011.