Professional Documents
Culture Documents
Daartol
Afrik
Kuumnungol
\\0
M
\\o
(fi
y ffi &
&
*p
tfl
YUNESKOO
Haayre Palermo (yoogirde: A. H. Gardiner, "The Egypt of the Pharaohs" 1961, Oxford University Press).
VIII
Natal gooto e hoohoobe Baleebe e lenyol Anuu, engal ruttee e yonta ko Adii daartol. (Ngal doo natal banaa, ko e defiere Seek-Anta Joob wi'eteende Ngardiindi ngenndi Baleebe "Antriorit des civilisations ngres: mythe ou vrit historique?", Paris, Prsence Africaine, 1967, pi. XIV).
(E wi'i Pireen, ko natal Narmer, puddudo suudu fir'awna'en e daartol). (Natgol, Seek-Anta Joob, 1967, alluwal 16).
2. Fir'awna Jeser, Baleejo e mbaadi makko paltiniindi. Suudu III" Gadano e puddagol yonta mahateeri e darnugol kaaye jalbooje e Haram gondo Saqqaraa, naatnaado e mum denndaangal fureeji. E yonta makko denndaangal gede cemmbinooje karallaagal ngenndi pine Misra, tawi njaltii e goodal, kebaama. (Natgol Seek-Anta Joob, 1967, alluwal 17).
/. Dahaabe Hinndi-Oropnaabe
(Natgol S.-A. Joob, 1967, alluwal 58b).
2. Dahaabe Saamiyankoobe e yonta Fir'awna'en; nennyi Haayre Sinaay. (Natgol S.-A. Joob, 1967, all. 59). 3. Dahaabe Libiyankoobe. (Natgol S.-A. Joob, 1967, alluwal 56, 2).
Fir'awna Keyops mo suudu IV", mahdo Aharamaat Misra. (Natgol Seek- Anta Joob, 1967, alluwal 18).
2. Natal Abuu-Hawli no o tawranoo feewndo penngal Faransinaabe ganndiyankewal, gadanal e nder hemre XIXe. Ina sikkaa wonde maale paltore baleeje, de ngal heerorii, ko de maale Fir'awna Khaayefre, walla Kefreen (tolno 2600, suudu IV") mahdo Aharaam Gisee dimmo; ngoo doo yeeso,
wonaa ngo Heleeniyanko'en, wonaa ngo Saamiyanko'en ; ko ngo lenyol Bantu'en. (Natgol Seek-Anta Joob, 1967, all. 19).
Maayo NUI, iwi kajuurnde III' haa e Mediteranee (iwdum e "Centre d'tudes et de documentation sur l'ancienne Egypte" fCEDAEJ Amada- Cahier, 1, alluwal I).
Laamdo-debbo Hatshepsut kajoodii (iwdum e C. Alfreed "New Kingdom Art of Ancient Egypt", pirinti 21. Natal; Marirdu kiddi Metropolitan fii nyeenyal, New York).
Akhet-Hetep, muse du
Louvre. Natal: Archives
photographiques, Paris) .
/.I5
/. Hebbingol beembe (pirinti) (iwdi: A. Baadawii "Taariki ganndal darnudi Misra", Los Angeles, 1966, pirinti 17, rewo 36).
2. Jottinal nule (iwdi: J. Pireen, 1961, pir. 96-dow, rewo 297. Mastabaa
jI
f
-^^A-^^s
Xm
1
L
*
_/
V^
Mb
"h
.
S
h
"
>
'
L-
>
ti
p- *> A -:j ^^ **%V^J<j
Sagalle daalabi
Libiyanke feewndo
Laamateeri Hiinndi
(pirinti) (Iwdi:
W. Smith, "Inter
connections in the
,iijl JVii .
, i^li'-i- '-.J"
Sagalle Rekh-mi-ree Nubiyankooje (Iwdi: N. de G. Davies, 1943, pi. XVIII. Natal: The Metropolitan Museum of Art, New York).
(7^
v A
V-Vs&'pf
je* j I
\ S fi
,& ^J
7. '[m M
( !
nu m
/ \l
l\C lui
;.M^:
f5M>i!fiS'
Sagalle Punt (Iwdi: N. de G. Davies, 1943, pi. XVII. Natal: The Metropolitan Museum of Art, New York).
d^^r^m^m^AS^m^^^m
AUs
JD_
r/iri
4\i^VJ
ms
I&.
\ Y^
Noone kafawal sanyirgal (suudu-laamu XII", telen - 2000) ; (Iwdi: W. Wolf, 1955, alluwal 45. Natal: The Metropolitan Museum of Art, New York).
t3L
Ifrm
Faar ngalluure Alsanndiriyaa (Iwdi mum: Thieresch, "Der Pharos Antike
Islam und Occident") .
Kleyopaatra VIV
Pirinti Bawt (Iwdi: K. Wessel, "Koptische Kunst", Recklinghausen, 1963, pir. 100. Natal: Marirdu-batte Qaahira).
Suudu-diina Amenofiis 111, nder Soleb (yuwdum e hooreeru Kabraaku e Pinal, Dawla Jam'aare Sudaan).
Nanndolla Aspelta
dariido, badiraadum
1.
Ahraam laamdo
Natakamani to
diina e jaalal to wer to adaango. 2. Njawdiri mbadiraandi garanitere to Naga (Iwdi nenyi dii,
ko: W. S. Shinnii,
"Merowe, a civilization
Institute, University
of Chicago).
Yuneskoo) .
1.
Uurdude noone
Alsanndiriyaa
1. Binndi gereknaaji
di Ejanaa (hemre IVe
yonta Annasaara'en) .
2. Tammaaji karjrje
Kaananke Enndibiis
Sooynannde Debre-Damo.
Dawaadi-ladde di Khor Rumiya (yuwdum e juude M. Christofle, "yenaande Nasaraajo-debbo", 1951, natal 102, rewo 124).
>l.
IlilHiUimmn
i . i ! t : I ; i 11
i s j i
i :
t t :
It
t m&amSfS
Lebda (Leptiis Maanya mo yonta gadano, nder Libiyaa) :
go lie nanngaade nder taliyaare ruumnaare ndeen.
Haydraa (Tunuusiyaa). Canal biisansnaawal, hemre VIe. Sooynannde e teyinannde (natande: P. Salaama).
Annyeere Abalesaa
nde laamdo-debbo
Tin Hinan:
1. Damal naatirgal.
2. Kaaye gubbiraade
annyeere ndee
(natande:
P. Salaama).
3. Jonkol yi'e
"laamdo-debbo
2
2S
1^
S
b. Jawo nyiire-mawbaawo.
c. Kodol silawol.
d. Guudirgel njamndi-baleeriwel.
e. Limirgel loope-judaadewel.
f Medda haayreejo. g. Medda nyiire-nyiiwaajo.
h. Helatinnde feccere kodol nyiire-mawbawol. i.j.k. Noonde mahngooji (iwdi: J. Hiernaux, E. de Longre, J. de Buyst, 1971, mooftirde-batte , Tervuren).
1. Nyenyi:
kaaye julaade.
Rewbe kam'en
kawjotoo uutude dadi nyaameteejum ko tawetee nder jaanye peewde de Afrik hoordoreejo.
2. Fedde yimbe burbe
duudude bee no nanndita e worbe e
nder ko gasannoo
wonde ebe mboma.
1.
Waata Sun mo
Wohemaar (natal:
Antsaar: nyeenyal
antanoos, sara Foor-