You are on page 1of 520

Goomu ganndeyankeewu winndere ngam binndugol Daartol Afrik kuumnungol (YUNESKOO)

Daartol

Afrik

Kuumnungol

\\0
M
\\o
(fi
y ffi &

&

*p

tfl

YUNESKOO

Haayre Palermo (yoogirde: A. H. Gardiner, "The Egypt of the Pharaohs" 1961, Oxford University Press).

VIII

Papiruus Toruno (yoogirde: A. H. Gardiner, "The royal Canon of Turin'

Oxford, 1954. Foto Griffith Institute, Ashmolean Museum, Oxford).

Natal gooto e hoohoobe Baleebe e lenyol Anuu, engal ruttee e yonta ko Adii daartol. (Ngal doo natal banaa, ko e defiere Seek-Anta Joob wi'eteende Ngardiindi ngenndi Baleebe "Antriorit des civilisations ngres: mythe ou vrit historique?", Paris, Prsence Africaine, 1967, pi. XIV).

1. Gooto e fir'awna'en be suudu adanndu

(E wi'i Pireen, ko natal Narmer, puddudo suudu fir'awna'en e daartol). (Natgol, Seek-Anta Joob, 1967, alluwal 16).

2. Fir'awna Jeser, Baleejo e mbaadi makko paltiniindi. Suudu III" Gadano e puddagol yonta mahateeri e darnugol kaaye jalbooje e Haram gondo Saqqaraa, naatnaado e mum denndaangal fureeji. E yonta makko denndaangal gede cemmbinooje karallaagal ngenndi pine Misra, tawi njaltii e goodal, kebaama. (Natgol Seek-Anta Joob, 1967, alluwal 17).

/. Dahaabe Hinndi-Oropnaabe
(Natgol S.-A. Joob, 1967, alluwal 58b).

2. Dahaabe Saamiyankoobe e yonta Fir'awna'en; nennyi Haayre Sinaay. (Natgol S.-A. Joob, 1967, all. 59). 3. Dahaabe Libiyankoobe. (Natgol S.-A. Joob, 1967, alluwal 56, 2).

Fir'awna Keyops mo suudu IV", mahdo Aharamaat Misra. (Natgol Seek- Anta Joob, 1967, alluwal 18).

Fir'awna Mentuhotep 1. (Natgol S.-A. Joob, 1967, all. 22).

1. Ramsees IT e Mututsiijo mo yonta han. (Natgol S.-A. Joob, 1967, alluwal


35).

2. Natal Abuu-Hawli no o tawranoo feewndo penngal Faransinaabe ganndiyankewal, gadanal e nder hemre XIXe. Ina sikkaa wonde maale paltore baleeje, de ngal heerorii, ko de maale Fir'awna Khaayefre, walla Kefreen (tolno 2600, suudu IV") mahdo Aharaam Gisee dimmo; ngoo doo yeeso,

wonaa ngo Heleeniyanko'en, wonaa ngo Saamiyanko'en ; ko ngo lenyol Bantu'en. (Natgol Seek-Anta Joob, 1967, all. 19).

Maayo NUI, iwi kajuurnde III' haa e Mediteranee (iwdum e "Centre d'tudes et de documentation sur l'ancienne Egypte" fCEDAEJ Amada- Cahier, 1, alluwal I).

Kefreen (ittaadum e J. Pireen, 1961, takannde I, pirinti 33, rewo 116).

Laamdo-debbo Hatshepsut kajoodii (iwdum e C. Alfreed "New Kingdom Art of Ancient Egypt", pirinti 21. Natal; Marirdu kiddi Metropolitan fii nyeenyal, New York).

Akhnaton yeeso naange (natal ngal G. Mukhtaar addi) .

Ga wo garli. Giide yaawde e tenyinal


(iwdi: J. Pireen, 1961,

tay. I, natal 66,


rewo 201. Mastabaa

Akhet-Hetep, muse du
Louvre. Natal: Archives

photographiques, Paris) .

/.I5

/. Hebbingol beembe (pirinti) (iwdi: A. Baadawii "Taariki ganndal darnudi Misra", Los Angeles, 1966, pirinti 17, rewo 36).

2. Jottinal nule (iwdi: J. Pireen, 1961, pir. 96-dow, rewo 297. Mastabaa

Merekuta, Saqqara. Natal: Fondation gyptologique Reine Elisabeth, n 283).

jI
f

-^^A-^^s
Xm

1
L

*
_/

V^

Mb

"h
.

S
h

"

>
'

L-

>

ti
p- *> A -:j ^^ **%V^J<j

Sagalle daalabi

Libiyanke feewndo
Laamateeri Hiinndi

(pirinti) (Iwdi:
W. Smith, "Inter
connections in the

Ancient Near East",

1965, pir. 186. Natal:

Yale University Press).

,iijl JVii .

, i^li'-i- '-.J"

Sagalle Rekh-mi-ree Nubiyankooje (Iwdi: N. de G. Davies, 1943, pi. XVIII. Natal: The Metropolitan Museum of Art, New York).

(7^
v A

V-Vs&'pf

je* j I
\ S fi

,& ^J

7. '[m M

( !

nu m
/ \l

l\C lui
;.M^:

f5M>i!fiS'

Sagalle Punt (Iwdi: N. de G. Davies, 1943, pi. XVII. Natal: The Metropolitan Museum of Art, New York).

d^^r^m^m^AS^m^^^m
AUs

JD_

r/iri

4\i^VJ

ms

I&.

\ Y^

Noone kafawal sanyirgal (suudu-laamu XII", telen - 2000) ; (Iwdi: W. Wolf, 1955, alluwal 45. Natal: The Metropolitan Museum of Art, New York).

Gisee: marirde laana Keyops.

t3L

Ifrm
Faar ngalluure Alsanndiriyaa (Iwdi mum: Thieresch, "Der Pharos Antike
Islam und Occident") .

Kleyopaatra VIV

Uwte polooniyankooje, Koom el-Dikka, Alsanndiriyaa. Bulli ruumiyankooji e


beembe wulnirde di'e.

Pirinti Bawt (Iwdi: K. Wessel, "Koptische Kunst", Recklinghausen, 1963, pir. 100. Natal: Marirdu-batte Qaahira).

Mbaadiiji mahaade Fedde C.

Canal Laamateeri Hakkundeeri Buhen : paddorde gorgal (yuwdum e hooreeru


Kabraaku e Pinal, Dawla Jam'aare Sudaan).

Suudu-diina Amenofiis 111, nder Soleb (yuwdum e hooreeru Kabraaku e Pinal, Dawla Jam'aare Sudaan).

Nanndolla Aspelta
dariido, badiraadum

garanitere Ecoppi baleere (natannde: Mooftirdu Fannuuji, tufnde Boston).

Amanishakheto, laamdo-debbo : nenyi ahraam Beg N6, Merowee.

1.

Ahraam laamdo

Natakamani to

Merowee, batte suudu-

diina e jaalal to wer to adaango. 2. Njawdiri mbadiraandi garanitere to Naga (Iwdi nenyi dii,
ko: W. S. Shinnii,

"Merowe, a civilization

of the Sudan", 1967.


Natande: Oriental

Institute, University

of Chicago).

Jaami'u Faras (natannde Marirde Ngenndi, Warsaw).

Hoore Waliiyatu Anna. Nyenyudi loopal rewo ley-leyo jaami'u Faras


(hemre VIIIe; natal

Yuneskoo) .

Nubiyaa nasarankoori: maadi penndaandi-judaa (Natal ngaal, ko dokkal G. Muktaaru) .

Hormorde cuurnirnde to Addi Galamo

(natannde: Janngirde arkewoloogi Ecoppi).

Ngaari cirgi to Mahabere Jogwe (natannde: Janngirde arkewoloogi Ecoppi).

1.

Uurdude noone

Alsanndiriyaa

2 Daande jardugal (Nate: Janngirde arkewoloogi Ecoppi).

1. Binndi gereknaaji
di Ejanaa (hemre IVe

yonta Annasaara'en) .

2. Tammaaji karjrje
Kaananke Enndibiis

(hemre IIIe yonta


Annasaara'en).

Sooynannde Debre-Damo.

Dawaadi-ladde di Khor Rumiya (yuwdum e juude M. Christofle, "yenaande Nasaraajo-debbo", 1951, natal 102, rewo 124).

>l.

Haayre Libinaare Abisar, to hoordoore-lettugal Tigsirt (natannde Mooftirdu


gineeji kiiddi, Alsee).

Timgaad (Tamugadi kiiddo, Aljejeeri) :


ballanal e damal
Trasan.

Tiripoli (Oyewa kiiddo, Libiyaa) : damal


Poolgu Mark Oreel.

Sooynde Poolgu nguu.

Gaawol Shershel, Aljejeeri (natannde: P. Salaama).

IlilHiUimmn

i . i ! t : I ; i 11

i s j i

i :

t t :

Yjenyi Suus: Wirsiil na winnda Eneyiid


(natannde: mooftirde-batte Bardoo, Tuunusa).

It
t m&amSfS
Lebda (Leptiis Maanya mo yonta gadano, nder Libiyaa) :
go lie nanngaade nder taliyaare ruumnaare ndeen.

ljenyi Shebba: poolgu Neptuuna


(natannde: mooftirde-batte Bardoo, Tuunusa).

Haydraa (Tunuusiyaa). Canal biisansnaawal, hemre VIe. Sooynannde e teyinannde (natande: P. Salaama).

Annyeere Abalesaa
nde laamdo-debbo
Tin Hinan:

1. Damal naatirgal.

2. Kaaye gubbiraade
annyeere ndee
(natande:

P. Salaama).

3. Jonkol yi'e
"laamdo-debbo

Tin Hinan (natannde: P. Salaama, mooftirde batte Bardo, Aljejeeri).

2
2S

1^
S

Kaake tawaade Sannga: a. Miran parirdo nanndo-neddoojo, yiiraado dow e senngo.

b. Jawo nyiire-mawbaawo.
c. Kodol silawol.

d. Guudirgel njamndi-baleeriwel.

e. Limirgel loope-judaadewel.
f Medda haayreejo. g. Medda nyiire-nyiiwaajo.

h. Helatinnde feccere kodol nyiire-mawbawol. i.j.k. Noonde mahngooji (iwdi: J. Hiernaux, E. de Longre, J. de Buyst, 1971, mooftirde-batte , Tervuren).

1. Nyenyi:

rewbe jogiibe cabbi


uutordi teddiniraadi

kaaye julaade.
Rewbe kam'en

kawjotoo uutude dadi nyaameteejum ko tawetee nder jaanye peewde de Afrik hoordoreejo.
2. Fedde yimbe burbe
duudude bee no nanndita e worbe e

nder ko gasannoo
wonde ebe mboma.

1.

Waata Sun mo

Wohemaar (natal:

cubi Mooftirde-batte nyeenyal e biilleyankaagal Madagaskaar) .


2. Nanndolla

Antsaar: nyeenyal
antanoos, sara Foor-

Doofen (natal kebraangal P. Vrin).

Yanaande antalawoos mo Antsoheriboor (natal kebraangal P. Vrin).

You might also like