You are on page 1of 198

mer Mezdad

Adlisfus n usemres n
tmazit tatrart
Tira, tauri

ayamun

Tanemmirt i win i d-yefkan afus

Amar MEZDAD, 2000-2015

Tazwart

Tadlist-a, d ammud n temsirin. Nefka-tent deg iseggasen 1992-93 i

tsuta tamenzut n inelmaden deg tesdawit n Bgayet, asmi teldi temert n


Tmazit. Imir-nni, ur ggiten ara wid isarayen.

Tuge di tedlist neddem-d seg wayen i d-an Mouloud Mammeri, d

Madeleine Allain. Da neat tera arsufus nni, tefka-ya-d rray-ines d kra n


useti.

S tarrayt yellan deg isebtaren-a i nura adlis-nne i d-yeffen (ungalen,

tullizin, Internet) akk d win ara d-yeffen sya er sdat. Ihi d asemres i d-nesna
tura nnig 40 iseggasen aya. Deg tnuba-nne, nearu akken yura Mouloud
Feraoun deg Isefra n Si Mohand. Mi nmed cwi nemlal d wid i -yemlan, i -

iseren, i -yefkan tidlisin d tesunin. Lemziya-nsen ur tefakka ara fell-a.

Tura ggten iebbwajen, d tauri n Tmazit i d tafellat-nsen. Nekkni,

as am wakken d i ibujaden, ddeqs aya i nesemras tameslayt. Tamuli n win

ur nella d aebbwaj, tezmer ad tawi kra ur walin widak yezgan resan allansen dinna : ahat temagarrad cwi d tin-nsen ; tikwal, ahat llan wawalen i sen-

yennesren, nekkni nezmer ad ten-nwali deg usemres-nne n yal ass, akken i tyura Pierre Bourdieu. D nea i yennan daen : Kra n waddad n tmeslayt

amzun d ssuq anida ara isenz isufar-is winna i -yemeslayen

Deg twinest-a yella wawal ssuq : ihi, ayen yeddan d tmeslayt

yual d asafar n menwala. Ssuq d tanyilt anida aen, snuzuyen. Ma yezmer

ad yenz usafar armi ur-s azal, ma ur yufa ara win ara t-yaen armi d war
azal, iusemma ur yeswa ara. Tide, ssuq ur yezmir ara ad idum ma ulac
imarrawen, wid ixeddmen. Ur yezmir ara daen ad idum ma ulac wid ara
yaen, mesub wid yeqqaren.

Amyag a , di tmazit, ggten deg-s inumak. Yezmer ad ya kra

wemdan, fiel ma senzen-as-t ! Ihi kra n win yeqqaren nezmer ad nini d


amsa s timmad-is. Ihi win ara yeren tadlist, yu-i, ne ahat d neat mai i
t-yuen.

.M.

IZEGZAL
1u(t)
atg.
FDB

(t) amezwaru(t)
ar taggara...
Fichier de Documentation Berbre

GM

gar tamawt

Mly

amalay

>

yif, yugar

sf

asuf

iakk, ad d-yawi

sgt

asget

Tac.

Tacelit

Taqb.

Taqbaylit

Tamac.

Tamacet

unt.

unti

.M.

Ameskar

amgirred

TAJERRUMT

AMSISLI
Amata :
Tijegdit ef tebna tarrayt, d amenzay :
yiwen usekkil = yiwen umesli
Isekkilen d wid n TlaTinit, anagar sin, kkan-d si TeGrigit :
d

( d ma d isekkilen meqqren )
Kra n yisekkilen awin ticcert, akafu, ne tineqqi, akken ad
ddun d tmeslayt :
, , , ,

GM : I-lmend irukuten n tira, send ad ilin usezen d uselkim,

llan wid iarun deg umur n :

akka : = . Tura nedda d ufara !


Tarrayt-a tezga tekkat amek ara terked gar wemsisli d wesnilsi.
Ur telli d tamsislit tamsarit, ur telli d tasnislit tamsarit
Iswi d tameslayt talemmast, tatrart, ara yeddun d tira

AGEMMAY
a Tira :

a
i

aman
ii
ul

Tamawt : Azgen-tira : y d w, azal-nsent d tirgalin di tira.


awint ilugan-nsent :

tiyita eyya
awal yewwa

b Tirgalin :
Asmules seg wansi i d-lalent :
Seg icenfiren :

bibb

amummi

Gar tumas d icenfiren :

afud

Gar tumas d yiles :

nutenti tama
iij
tide
dadda da
i

ilili

ini

Seg yixf n yiles :


r

amrar

wu

Ixf n yiles ef uar n tumas :


tienzunin :

asif
ubb
izi
ii
layer

tibecbacin :

amcic
ui
ajuj
afenal

Seg wane :

k
g

ibki, akal
agu, argaz

Seg teqlalt :

q
x

ii
qim
xixxi

Si tgerjujt (tankart) :

uu
iar

Si tbuhcict :
Tamawt :

ihi, aha

tirgalin azgen-agga d ti : , ,
deg tarrayt-a, ur d-iteddu ara

10

AFELWI
asekkil

s tefransist

A, a

B, b

b/v

C, c

Ch

Tch

D, d

d/d spirant

d emphatique

E, e

s terabt

F, f

G, g

g/g spirant

Dj

H, h

h spirante

h muette

I, i

J, j

K, k

k/k spirant

L, l

M, m

N, n

r parisien

R, r

r roul

r emphatique

S, s

s emphatique

Q, q

T, t

t/ t spirant

t emphatique

Ts

U, u

Ou

W, w

w anglais

X, x

Kh

Y, y

Z, z

Z emphatique

11

Tamawt :
Isekkilen iawin tineqqi d ufayen

as iawi tineqqi mai d ufay, d targalt s timmad-is.


Tineqqi tferren d h :
yemel

yehmel

Isekkilen iawin " ", d aniyen :


g, k, , q, x

Aniyen-a ur d-teddun ara deg tarrayt-a, anagar ma ibeddel


unamek

12

Targalin-a :
b, d, g, k, t
tuge ilint d tizenzain :
abrid

udem iger

akal tamurt agem


Maca :

t, d : d aggaen deffir l, n :
tamellalt

nutenti

aldun

ildi

b:

d agga deffir m :

tambult

ambai

g : d agga deffir b, j, r, , z :
inebgi ajgu
argaz agaz
azgen zger

k : d agga deffir , f, c, , l, r, s :
akim ayefki
ayeck-it kes
afilku arkas
skud

13

TUSSDA
Targalt yessden teunefk s 2 n yisekkilen.
Azenza yessden iual d agga :
d dd :
del

ddal

rel

retel

ger

ggar

t :

g gg :
qq :

yena ineqq

k kk :

ikiw

kkaw

ftel

fettel

t tt :

14

Tamawt :

w d y ma ssden zemren ad ualen d targalt nnien, d taert :

w iar s gg ne s kk

Akka :

y iar s gg

w : w gg :
yerwi

awe

agga

ireggi

w kk :
iwet

y : y gg :

yekkat

yu ieggu

15

AMSERTI
Amserti, mi ara mlilen sin n yimesliyen, ualen d yiwen
umesli : yiwen yemlal d waye, msertin.
Deg tarrayt-a, tuge, amserti fiel ma ikad-d di tira, anagar

+t deg wunti

1) d - t > - / t-t

d n tilawt :
tanzet d :

ad n yimal :

d taqcict > -aqcict


argaz d tmetut > argaz -metut
ad+t = ad t > a- = at-t

ad teddu = ad teddu > a-eddu

Tamawt :
Ma d imal + amyag yeftin i iman-is, ulac ajerriusemlili
(), ma yerna d n tnila yif-it ma yedda deg tira.
Ad tawi
Maca :
Ad dtawi

16

2) + t =
abla tabla
abrid tabri
Tamawt :

Ma yemlal n wemyag yeftin udem wis-2 asuf d wemqim

usrid t, yezga ulac amserti di tira :


twala-t, tei-t
3) Tanzet n :
Ur teawi ara amserti
n + l > l-l :
aman n leber > aman l-leber

n + > -r :

awal n ebbi > awal -Rebbi

n + f > f-f :

tajmat n ferru > tajmat f-ferru

n + m > m-m :

taxatemt n meu > taxatemt m-meu

n+b>m:

axxam n baba > axxam m-baba

n + w > w-w :

tawwurt n wexxam > tawwurt w-wexxam


Ihi :

tala 1ut > tala 2t

17

ARIS :
WIN I D-YUALEN
Illel. Abrid. Azaar. Adrar. Taddart. Axxam. Iwet di tewwurt
yekcem. Tawwurt n wesqif tewwi anina, tugar tbel ne leweh yeffen
deg uanim, mi yewwi yid-s alaal deg wedrar.
Acemma din ur ibeddel.Tarurt ibubb-i welem, taddart tbubb-i
tewrirt. Abrid isurufen deg-s, d ccama i -yeban ef sin. Yura imir ikadas-d annect-ilat. Nniqal yuyes, yual am wakken yema ulac win i s-dyeslan, meqqar ad yual sya, ad yader tirec-irec-erbal-i. Taddart, adrar,
azaar. Igenni di temsrifegt ! Ad yual agemma-in ! Cwi akka yesla i
wesqerbeb, ata-n slan-as-d ! Acu swayes ara ten-yemmagger ? Teel
taect, ticirec n waldun la tebubun di tyersi.
.M. Ungal

18

ILUGAN N TIRA
Llan 7 ilugan n tira
ALAGAN AMENZU

: Yiwen umesli=Yiwen usekkil

Yiwen umesli yezga fell-as yiwen usekkil. Tarrayt-a tuli ef


tdamsa n yisekkilen.
Deg tarrayin tiqburin, yiwen umesli yezmer ad yaru s yiwen,
sin ne ugar d asekkil.
Amedya :

ul

zik iaru

oul

aamar

zik iaru

atchamar

tamurt

zik iaru

thamourth

imezwura zik iaru

imezououra

Deg tarrayin n zik ggten isekkilen, tiseddi txus. Tikkwal asusru


zay, tuge i win ur nemeslay Tamazit.

19

ALAGAN WIS-SIN : Tussda


Amesli iarun s sin n isekkilen, d ussid (ne d aezzfan).

Amedya :

bibb, bb d ussid

dadda, dd d ussid
akk-a, kk d ussid

Tamawt :

xixxi, xx d ussid

- amesli ussid, ibeddil anamek


Amedya :
Am.awezzlan

Amedya

Am.ussid

Amedya

Zem

zz

Zzem

Usu

ss

Ussu

Ifan

ff

Iffan

ru

rr

rru

Ihi :
- amesli awezlan = yiwen usekkil
- amesli ussid = sin n yisekkilen
- ulac amesli iarun s nnig sin n isekkilen

20

ALAGAN KRA : Tufayt.


Imesliyen ufayen awin tineqqi s wadda
D wi :

r, s, d, t awin tufayt :
Amedya :

au
rmel
saba
aarus
aekka

r yezga d ufay ma yedda d , x, q


arum axrab aqrab

Imesla l, c, tikkwal awin tufayt : c, maca d tisuraf, fiel ma

ddant-d di tira.

21

Tamawt :

as iawi tineqqi s-wadda, mai d ufay : d targalt i

yiman-is.
tufayt tebeddil anamek :
azrem - arem
adar - aar
tufayt tnette, (amesli ufay isena-i i yiiranen-is) :
aa

au

aaus.

Yiwet n tneqqi kan ara yeddun deg wawal !


Amedya : aar.

kan i d ufay, tufayt-is ibubb-i r


deffir , q, x, tufayt tezga ef r. Fiel ma tura.

Amedya :
arum, arab, aqrab, aqrur, axrib

22

ALAGAN UKKUZ : Agga = Azenza


Targalin-a : b, d, g, k, t, ur-sent 2 n wazalen mgarraden, as
mcabahen. ilint d taggain ne d tizenzain
Amedya :
Asekkil

Ihi :

azal agga

azal azenza

bibb

baba

dadda

idir

bges

iger

ayefki

akal

tulles

tullas

Amesli azenza d umesli agga, yiwet n tira-nsen.

Amgirred deg wemsisli kan, mai deg tira.

Di Tmazit, llant tutlayin tizenzain (am Teqbaylit),

llant tutlayin taggain (am Tmacet )


AGGA = AZENZA = YIWEN USEKKIL

23

ALAGAN SEMMUS : Tira.


Di tmazit llant 3 n tira : a, i, u.
1_ ASEKKIL e :
mai d tiri, d ilem, ne d tiri tilemt, ne cewwa.
isifsus asusru, iruu targalin ma ggtent :
krznt

asbcbc

kerzent

asbecbec

ur iili ara deg taggara n wawal :


aman

amane

Affar

affare

iembiwil deg wawal :


amger (...ger)

imegran (..meg.. )

amgger

amggre

yezga di tazzwara n wemyag yan-sekkil (n yiwen usekkil :


eg, ekk, e, err.

2 _ ISEKKILEN w d y :
mai d tira : d targalin, azgen-tira.
3 _ Di Tmazit, ulac tira ezzifen.
4 _ Tana :
24

Ma mlalent snat n tira, arwent-d azgen-tiri y : d tana

a+a:
a+i:

a+u:

i+a:
Tamawt :

i+i:

tilufa-ya

tilufa-a

yenna-yi

yenna-i

asefru-ya

asefru-a
ilemi-a

ibki-inna

y n tena, yif-it ma ikad-d di tira

25

ilemi-ya

ibki-yinna

ALAGAN SIS : awal = anamek


Awal yuran yezmer i yiman-is deg unamek.
Tauri, anamek ad d-yezwir er ti. Yal aferdis ur-s anamek
(unit significative minimale).
GM :
1 _ Awal iuddum-d seg uar-is.
Yal awal s uar-is. Awal yuran ma ikad-d d war aar, tira-s
diri- !
2 _ Tuge, Amserti, fiel ma ikad-d deg tira, iteffer anamek :

deg wexxam > deg-gwexxam


am waman > am-maman
tefki-t > tefki

Maca :

n tmurt > t-tmurt

tabla, tama

3 Tira d tin irekden gar wemsisli d wesnisli!

ALAGAN SA : Tameslayt > Agemmay


D agemmay ara yeknun i yilugan n tmeslayt. Ama d
agemmay n Tfina, ama d win n Terabt ne n Tlainit : d agemmay ara
ibibben ilugan n tmeslayt.
Amedya, di Tmazit, ulac tira ezzifen !

26

SNAT N TMAWAYIN EF YILUGAN N TIRA


1 tanit :
Ulac tanit deg tira, maca ilaq wektay fell-as
Tanit teunefk s usekkil ibubb ,
akka : asekkil +
Imesliyen aniyen d wi :

bg k qx

Amedya :

gg
g

kk
k

q
Tamawt :

ambiwel
ameggre
age
akk
aker
alem
aqrab
axlenj

_ Aniyen g k ur-sen 2 n imesliyen : agga (agga), akk d

uzenza (agerz, aker).


_ Aniyen llan wid i ten-iarun akken nnien, rennun-as w i
usekkil, akka :

bw gw kw w qw xw

w sdat usekkil, ne di twenza-s : bw, gw, atg..


_ Aniyen ur mmien ara di Tmazit merra : llant tutlayin deg ur
llin ara mai (am Bgayet ).
as ulac ani, tuge anamek yiwen :
aker = aker
agga = agga
27

Maca llant kra n tdersiwin :


akbal # akbal
asqerqer # asqerqer
sgerger # sgerger
krez # krez
2 IWELLIHEN n useqqamu ef tira n Tmazit (24-25/06/1996 n
INALCOCentre de Recherche BerbreParis).
Iwellihen-a, nefer-iten akk-it anagar awellih ef tergalt azgenagga : --> tt, acku d tikwal zay di tira, ulac deg-s tadamsa isekkilen.
nea-t akken i t-arun wid i -yezwaren. Imi = 2 t, yezga

d ussid : nadi, awi, azal. Imi yezga yessed, ulac 2 : ur yderricen


ara. Ihi : =, i tezi n tedlist.

Tana, amaruz, amserti, uffay ur zgan ara, alamma anida ulamek,


anida ibeddel unamek.

28

ARIS :

INEBGI
Imensi i s-d-wwi, yea-t armi ifukk, seksu yedhen s zzit,
nerna-yas-d ii. Mi ifukk ui, yetef taqbuct nni n yii, yeswa- ; yual
yesfe aamar-is s ufus, daen acebbub-is, am wakken d aslaf ara yeslef i
wemcic. Times deg ukanun la teirriq, la teweccim ierban s tili-s,
teurar yes-sen, amzun ambiwel yefka-yasen tudert, ne mai wazeden :
tarbat n tewkilin tuli-ten, la gezzrent deg-sen, yema wesla dayenni, la
urarent rennunt, ulac iimi.
.M
Tulluzin

29

ISEM
Amata :

Isem d awal i d-yemmalen amdan, taawsa ne abhim.


Isem ur-s 3 n tmera :
_ tawsit : amalay, unti
_ aman : asuf, asget
_ addad : ilelli, amaruz
Tella tmeri nnien : irbiben n yisem

TAWSIT
Tawsit ur-s sin wudmawen : amalay d wunti
1 _ AMALAY :
Isem amalay tuge ibeddu s teri (a, i,u ama deg wasuf (yiwen)
ama deg wesget (sin ne ugar)
argaz imi udem
accaren idmaren uccayen
2 _ UNTI :

Isem unti tezga fell-as t sdat teri, ama deg wasuf ama deg

wesget.
tala timmi tuffra
tanzarin tisekkrin tullas

t yeggran, tikkwal teili

30

tamurt

tisegnit

tuzzalt

t yeggran, tikkwal tekad-d d ne


ture

tasaru

tibki

ti

tabla

tama

Tawawt ef tewsit :
1 _ Llan yismawen ur beddun ara s teri, beddun s
tergalt :
fad

la

reffu

ceffu

seksu
cilmun

zzuf
2 Ismawen i d-yekkan si Tarabt ne si Tefransist :
a Ma mmuzen, alagan yiwen :
tibselt (am tiskert)

tamdint (am taddart)


b Ma ur mmuzen ara, qqimen s tala tanelit :
sdat isekkilen n wayyur, awin l

sdat isekkilen n yiij, semnennayen asekkil


amenzu.
Akka :

sdat isekkilen n wayyur : [b, f, , h, , m, , q, w, x, y, ]

31

b
f

w
x

lbanka
lfidiyya
lama
lhiba
lif
lmizirya
lerba
lqayed
lwali
lxayen
lyali
lib

sdat isekkilen n yiij :[c, d, , n, r, s, t, z]

n
r

s
t

ccedda
ddel
dalem
nnuba
rriba
ssbe
tthur
zzuf

32

3 Ismawen n timmarewt, tala i yiman-nsen :


yemma
baba
mmi
yelli
atg.

Maca : yemmat-ne babat-sen yelli-s atg.

33

AMAN
Aman ur-s snat n tmera :
asuf d wesget

asuf, ma yiwen ne yiwet kan


asget, ma sin ne snat, ne ugar

Seg wasuf er wesget beddilent snat n tawsiwin :


1 _ tiri yezwaren
2 _ tafekka n yisem
1 _ Tiri yezwaren (amagrad) :
_ Asuf s u : tiri u tezga deg wesget :
ul

ulawen

uccen

uccanen

tuzyint

tuzyinin

tumest

tumas

_ Asuf s i : ur-s snat n taliwin deg wesget :


tuge, i iimi deg wesget :
izi

izan

tizi

tizza

ilef

ilfan

tizi

tizatin

tidersi, i iual d a :

iccer

accaren

iinzert

tanzarin

uan

_ ne d tasureft, i iual d u :

34

_ Asuf s a ur-s 3 n taliwin deg wesget.

tuge, a iual d i :

amar

imaren

tamart

timarin

ayamun

iyamunen

tasemunt

tisemunin

ayyaw

ayyawen

tayyawt

tayyawin

tadla

tadliwin

tama

tamiwin

ass

ussan

taddart

tudrin

tikkwal, a iimi d a :

tidersi, a iual d u :

2 _Tafekka n yisem : Ama deg umalay, ama deg wunti, tafekka tezmer

ad beddel s 3 n tura :
a _ tahrayt (timerna n n aneggaru)
b _ tamlellit ( asget s a )
c _ tuddsa s tehrayt d temlellit.
a _ Asget s tehrayt ( n aneggaru) :
tala s en / in :
en deg umalay, in deg
wunti
afella

ifellaen

tafellat

tifellain

amar

imaren

tamart

timarin
35

Tamawt :

deg wunti, t aneggaru n wasuf ielli sdat in n wesget.


tala s awen / awin :

izem / izmawen

tizemt / tizmawin

udem / udmawen

tudemt / tudmawin

ixef / axfiwen

tixeft / taxfiwin

iirdem / iirdemiwen

tiirdemt / tiirdemiwin

tala s iwen / iwin :

Maca :

tala s an / atin :
aslem / iselman

taslemt / tiselmatin

ilef / ilfan

tileft / tilfatin

b _ Asget s temlellit : (asget s a )


Tira i ne u yeggran ne sdat tergalt deg wasuf
ualent d a deg wesget :
aru / ira

taru / tira

ayul / iyal

tayult / tiyal

amcic / imcac

tamcict / timcac

Tezmer ad tili temlellit temnenni (double alternance) :

a...u/u...a : asaru / isura


a...i/u...a : agazi / iguza

a...a/u...a : asalas / isulas


a...e/i...a : aaref / iuraf
i...u/u...a : afilku / ifulka

i...e/u...a : iziker / izukar


c _ Asget yeddsen : (tamlellit + tahrayt)
36

afus / ifassen
deg-s tahrayt :.....en
deg-s tamlellit : u/a (alternance vocalique)
Imedyaten nnien :

a/a:

afrag

u/a:

amzur imezran

i/a:
Tamawt :

ifergan

azniq

izenqan

t yeggran deg wasuf unti, telli deg wesget :


taqcict
tizemt

tiqcicin
tizmawin

Tikkwal asget, afeggag-is mai d win n wasuf, maca d urilugan :


aqcic

arrac

tametut

tilawin

tafunast

tistan

Isem n tesmekta (n wannect) d urmeskil s weman, ur iawi


ara asget, yezga s wasuf :

ad d-ya amemar
yegget uzemmur

adlis i d-yeffen

Tuge, tala n wesget d ta :


tawsit

amalay
unti

suf

asget

a....

i....en

ta...

ti....in

37

ADDAD
Addad ur-s snat n taliwin :
ilelli d umaruz

Ma yezwar yisem-ameggay di twinest, iili d ilelli. Ma yeggra


iili d amaruz.

a Ilelli :

b Amaruz :

argaz yuder

yuder wergaz

tazeqqa tuli

tuli tzeqqa

irgazen nzan

nzan yergazen

asif yeqqur

yeqqur wasif

tiwwura ldint

ldint tewwura

Amaruz yezmer ad yili d aerfi ne d ussid.


1 _ Amaruz aerfi :
a Amalay :
Isem s a : a > w / u,

w sdat teri, u sdat tergalt

akal yeffud

yeffud wakal

afella yekker

yekker ufella

aarus yesse

yesse uarus

38

Isem s u : u > wu
uzzal zay

zay wuzzal

ul yegzem

yegzem wul

Isem s i : i > y
ixxamen grurjen

grurjen yexxamen

izmawen negren

negren yizmawen

imi yemdel

yemdel yimi

Tamawt :

i iimi d i deg yismawen ezzifen (nnig 3 n tuniqin).


idurar ummen

ummen idurar

ibeckien ggugmen

ggugmen ibeckien

39

b Unti :
Isem s tu : tu iimi akken
tuccent tuwas
tullas runt

tuwas tuccent
runt tullas

Isem s ta / ti : llant snat n taliwin


_ tiri telli ( ta te / t ) :
taxxamt meqqret

meqqret texxamt

tamurt teur

teur tmurt

tazemmurt tefsa

tefsa tzemmurt

_ tiri teimi :
taddart teur

teur taddart

tili tella

tella tili

taluft tefra

tefra taluft

2 _ Amaruz ussid :
Isem amalay yezmer ad yili umaruz-is yessed, ma d asemmad n
yisem, ne n tenzet, ne sdat imerna n tsmekta (cwi, drus, kra, annect,
atg.)
Amaruz ussid fiel ma ikad-d deg tira.
Isem s u : iawi ww

atan n wul > atan wwul


tarui n wuffal > tarui wwuffal

Isem s a : iawi ww

40

imeti n wezger > imeti wwezger


tama n wasif > tama wwasif

Isem s i : iawi yy / gg

tafat n yetri > tafat yyetri

Tamawt :

tayerza n yiger > tayerza yyiger

Ma d isem ezzifen (nnig 3 n tuniqin), amaruz-is yezmer ad d-yas


d aerfi :
anad uqerru
tamurt ideralen
Deg tira, yif-it ma tedda-d tenzet n :
anad n uqerru

tamurt n (y)ideralen)

41

3 _ ASEMRES n umaruz :
a _ Amgay deffir n wemyag :
yekkat wedfel
yeswa wakal

tcebbe tmurt

b _ Asemmad n weman :
yiwen (n) wezger
snat (n) tlawin

c _ Asemmad n tenzet :
yenna i teqcict
nnig webrid

deffir wedrar
yeffe si texxamt

yewatef am uerda
yekker-d seg watan

afus n tsebbalt
tala n umalu

yefka-yas ddew-ufus

yeli ef wudem

d _ Imeskanen n wemyag : (aya, ayenni, wa, win, wihin, widak,


wigad,....)
yeshel waya
diri-t wayenni
f _ Imerna n tesmekta ne n wakud : (alba, yan, acemma,
ilindi, azekka, amek, anida, ansi, annect.)
yella wamek
yenna walba
ma d-yual yilindi
42

g _ Isem n twinest :

a-a tmurt !

at-a ueddad !

Tamawt :
Amaruz yezmer ad ibeddel anamek :
bnan yexxamen # bnan ixammen
yemmut yilindi # yemmut ilindi
Amaruz yezmer ad yawi ajerri n betu, maca mai d imezgi :
ddew-ufus

lmel-ufus

TAGGRAYT :
A F E L W I ef waddad n yisem
Ta s t
AMALAY

UNTI

Add d

ilelli

Amaruz aerfi

ul

wul

argaz

wergaz

ilef

yilef

ta

tamart

temart

ti

titbirt

tetbirt

43

IRBIBEN N YISEM
Tala-nsen d tin n yisem.
awin ilugan-is :
Amedya :
ibidiyen imellalen
d aberkan i d-yezwaren
d awessur i d-tessager tberkant

A F E L W I ef yerbiben n yisem

Tawsit
AMALAY

UNTI

Aman

Ilelli

Amaruz

Asuf

aberkan

uberkan

Asget

iberkanen

(y)iberkanen

Asuf

taberkant

tberkant

Asget

tiberkanin

tberkanin

44

Tamawt :

1 _ Irbiben n tara : lali / yir


lali : d urmeskil, iili d :

asemmad n tenzet :
argaz n lali > argaz l-lali
tametut n lali> tametut l-lali

arbib n yisem :

d lali aqcic
d lali taqcict
arbib n wemqim :
d lali-
d lali-ten

yir : d urmeskil, ur-s snat n taliwin : yir / dir


yir, d arbib n yisem :
yir (a) rgaz

yir tametut

dir :

sdat yisem ilelli :


sdat wemqim :

dir tamera-ya
dir-i tmera-ya
dir-ik

2 _ Izwiren bu /bu , at/ sut :


45

Izwiren-a, ad ilin d ilelliyen, acu zemren ad qqnen er yisem


amaruz :
bu yiles

at yiles

mm texxamin

sut texxamin

bu ubernus

at yibrenyas

mm yicalan

sut yicalan

at wexxam

sut taltin

Maca :
sut taddart bu tamart
Tamawt : ajerri n betu ur d imezgi, yezmer ad yesfe.

46

ARIS:

DI LUZIN
Imezuen-is ubbnen si zzhir n imuturen. Ugaren rrud.
Imezuen d tawwent, imuturen d afis. Akka i teentun tessirt anda i dyezad timin d yirden asmi yella d amectu.
Tissirt n Si-Meqqran n Taddart-Umalu. Tusa-d ef webrid
(n) ukerrus. Dinna akk i llan medden zaden, acku ulac tissirt nnien di
lerc-nsen. Zik i d-teenkar yemma-s ad as-tebbi i weyul. Taylewt sya
taye syin. Tikkwal taye di tlemmast s-ufella n tbarda.
.M.
I d wass
ungal

47

AMYAG
Amata :

Amyag d awal ifettin i-lmend n wudem d wakud :


zemre, tzemre, yezmer,
ad zemre, ad tzemre, ad yezmer
_ Fell-as i tbennu twinest.
Amyag yezga iunefk s wudem wis-2 n wasuf :
zmer, azzel, e

Amyag yegzem ef sin waggayen :


1 _ amyag amagnu :

zmer, e, afeg,...

2 _ amyag n tara :
imi, izif,...

AGGAYEN
1 _ Amyag amagnu :
Amyag amagnu yemmal tigawt ne addad
Amyag amagnu ur-s 6 n taliwin :
3 fettint

3 ur fettint ara
a 3 n taliwin ifettin :
fettint s wakud :
ana, urmir, izri.
_ Ana :
D akud n usendeh
Mi ara s-tini i yiwen ad yesker kra, akud nni d ana :
afeg, awe, sew
Ana ur-s 3 n tmera :
48

ana aerfi :
afeg

suref

ana ussid :
afeg
ana ussid ibaw :
ur afeg

suruf
ur suruf...

_ Urmir :
tigawt werad tera : afge, teswe, yawe,...
Urmir ur-s 3 tmera :
urmir aerfi :
tafge
urmir ussid :
teafge

urmir ibaw :
ur......
Tamawt :
ad + urmir > imal : ad + tafge (ad tafge)
Deg yimal, tigawt er sdat ara teru
Izri :
tigawt dayen tera, tezri :
ufge, teswi, yewwe...
Izri ur-s 3 n tmera :
izri aerfi :
tufge

izri ussid :
teafge

izri ibaw :
ur...
Tamawt :
49

Ussid, d tigawt ef itessed win imeslayen, ur-s 2 waddaden :

ilaw (+) :.....

ibaw ( ) : ur....
b 3 n taliwin ur nfetti :

Amaun ilaw : yufgen

Amaun ibaw : ur nufig

Isem amyag : afug, ifeg


2 _ Amyag n tara :
d amyag i d-iakken taara n tawsa ne n wudem :
fsus
mezi
merre
werra
zeddig
ercaw

ur iawi ara azwar nnien, anagar ur n tibawt

AFELWI ef wemyag n tara

50

Udem

asuf

asget

Izri

.....

.....

3 amalay

.....

3 unti

.....t

ana

2......

......it

2 amalay

......it

2 unti

.....mt

.....mt

3.........

.....it

urmir-is, am win n wemyag amagnu.

ISMILEN

51

Ismilen n wemyag ddan ef snat n taliwin :


1 _ tala taerfit
2 _ tala tazellumt
1 _ Tala taerfit :
Asmil ibedd ef tira yellan deg ufeggag n wemyag
a _Tala s teri tilemt ( e ) :
amyag yan-sekkil :
ekk

aar : k

eg

aar : g

eww

aar : w

amyag sin-sekkil :
ger

aar : gr

ffer

aar : fr

amyag kra-sekkil :
sker

aar : skr

be

aar : br

bgesaar : bgs
amyag ku-sekkil :
qerdec

aar : qrdc

ferfed

aar : frfd

gurzen

aar : grzn

b Tala s teri yeuren ( a, i, u ) :


Tiri yeuren ad tili :
zwar-feggag :
52

azzel
awe

aar : zl

aar : w

da-feggag :
grireb

aar : grb

su

aar : s

cuf

aar : cf

ggray-feggag :
bru

aar : br

glu

aar : gl

rwi

aar : rw

temnenni :
izdig

aar : zdg

irid

aar : rd

inig aar : ng

Tamawt : Tala taerfit tezmer ad tili tessed :

e
krz
ger

qerdec
arez

te
kerrez
ggar
qerdic
arez

2 Tala tazellumt :
D timerna n usekkil sdat wemyag i tseddi unamek.
Deg-s llant 3 n tmera d tijegda :
53

a Aswa (factitive)

b Amya (rciproque)

c Awa (passive)

a _ Aswa (tala s s ) :
sali

siwe

sbecbec

skiccew

sberde

slu

se

smed

senger

sniger

seww

ssew

sferfer

swa

Tamawt :

Tikkwal, s n weswa - z, deg umeslay :

sizdeg zizdeg
senz zenz
Deg tira iimi d s :

sizdeg > zizdeg


senz > zenz

b _ Amya (tala s m, my) :


myergam

myussan

munfu

myerwal

mbiwel

myufa

mlai

myarez

mgarrad
c _ Awa (tala s t, , u, w ) :

54

thenni, ttekki
ekki, ebder

u usemma, uciwe
w

wa, wet

Llan yemyagen awa-nsen s m ne s n :


me

mels

nebra

nefk

Tamawt :

1 _ Taliwin-a : a aswa

b amya

c awa,

awint tuddsa gar-asent :

_ a + b = aswa n wemya :

s + m + amyag :

smeri

_ b + a = amya n weswa :

smen

m + s + amyag :

msawi

mse

use

userbe

_ c + a = awa n weswa :

mseli

+ s + amyag :

2 _ Taliwin-a, llan yemyagen ur tent-nesdukkel ara :


Amedya :
anamek ibeddel : sutef

amyag tef, ur iawi ara aswa, ma yezwar-as s,

55

ASEFTI
Imyagen akken ma llan, s yiwen n usefti, tasureft
d izri n yemyagen n tara.
Asefti, d timerna n yewilen i wemyag.

Asefti, d amyag ara yeftin ilmend n wakud :

ana, izri, urmir.


Amedya : amyag ili
1 ANA :
ANA
udem

aerfi

ussid

ibaw

2 mly sf

ili

ili

ur ...

2 mly sgt

.t

ilit

ilit

ur ...t

2 unt sgt

...mt

ilimt

ilimt

ur ...mt

56

2 _ URMIR

57

2 _ IRI
Tamawat :

udem

asuf

asget

aerfi

ussid

ibaw

Nek

.....

lli

ili

ur

ke/kem

t.....

telli

teili

ur

nea

y....

yella

iili

ur

neat

t...

tella

teili

ur

nekkni

nella

neili

ur

kunwi

tm

tellam

teilim

ur

kunnemti

tmt

tellamt

teilimt

ur

Imal d yezri ur mgarraden ara di tussda

3 IMAL :
Deg yimal, tigawt, er sdat, werad tera.

Imal d urmir tezwar-as tzela ad ne ara (ar-a)

58

a Tizelin n yimal :

ad : ma amyag, d war-amasa, tigawt ulac deg-s acukket (ulac

ma).

ad yebru

ad yeddu
ad yual

tameddit ad yebru
ticki ad yeddu
azekka ad d-yual
ara : ma tigawt d tamassat, tigawt ahat ad teru. Di tala-ya, d a
i d-iaken imal, ar d tinzat ( ar-ad).
akal ara yekrez > (....ar-ad yekrez)
akraren iwumi ara yebru > (...ar-ad yebru)
d nea ara t-yeen > (...ar-ad t-yeen)
azekka ara d-yual > (....ar-ad d-yual)
b Imal :

Amedya : amyag awi

59

udem
Nek
ke/kem

asuf

nea
neat
nekkni

asget

aerfi
.....

t.....
y.....

t...
n

kunwi

tm

kunnemti

t.mt

nutni
nutenti

ad awi

nt

ad teawi

ad yawi

ad iawi

ad tawi

ad teawi

ad nawi

ad neawi

ad tawim

ad teawim

ad awin
ad awint

60

ad awi

ad tawi

ad tawimt

ussid

ad teawimt

ad awin
ad awint

Tamawt :
1 _ Deg tira n yimal, ulac amserti :

ad + t > at-t / a-
ad + n > an-n

2 awil n wudem wis-3 asuf ur-s snat n tira :


y/i

_ y : sdat 2 n tergalin ne targalt yessden :

yenna

yekrez

yeddem

yesseww

yebren

ne sdat tiri yeuren :

yas-d
yufa
yini

yader

i : sdat yiwet n tergalt :

Ikad

iawel

isemma
iub
icar

idewwer

61

Tiddest tamalayt : asefti n yemyagen n tara


Amedya : amyag ibrik
amyag yeftin

udem

asuf

asget

nek

berrike

ke, kem

berrike

netta

Berrik

neat

berriket

nekkni

berrikit

kunwi

berrikit

kunemti

berrikemt

nutni, nutenti

berrikit

62

S umata :

G M : Llan yemyagen yeftin deg tmeri d tagaluzt, am wa :


ugga ! ( izri udem 1u asuf ? )
63

AMAUN
Amaun ur-s snat n taliwin :
tala tilawt (+)

tala tibawt ( )
Amaun yella d aerfi, yella d ussid
Amaun yella d urmir, yella d izri

Amedya : imyagen awi, e


1 _ Amaun izri ilaw :
argaz yewwin
tametut yean

tala s umata : ye.....n

2 _ Amaun izri ibaw :


argaz ur newwi
tametut ur nei

tala s umata : ur n.....

3 Amaun urmir aerfi :


argaz ara yawin
tametut ara yeen
tala s umata : y.....n
4 Amaun urmir ussid :
argaz ara iawin
tametut ara iteen

tala s umata : y......n / i.....n

64

5 Amaun urmir ussid ibaw :


argaz ur neawi
tametut ur nte

tala s umata : ur n.....


Tamawt :

Amaun d urmeskil :
unti = amalay, asuf = asget
win yewwin
tin yewwin
wid yewwin
win yean
tin yean
tid yean
win ian # win i an

65

ISEM AMYAG
D isem yebnan s uar n wemyag
Yezmer ad yeddukel d wemyag-is, akken ad yessed unamek :
temi mezi
tebrek berriket
tiddin yedda
taguni igen
ui yea
tannumi yennum
Yezmer ad yili nea d yemyagen nniden :
ia s berru
yedder s kennu
Tamawt :
Tikkwal isem amyag ur-s tala nnien : telli-yas tergalt

n uar-is !

bzeg

abazug azzug

Deg tira, tala-a tis-snat fiel ma tkad-d :

tala 1ut > tala 2t

abagus > aggus


abazug > azzug

66

TIBAWT
Tizela n tibawt :
a _ ur : iak tibawt i yiman-is :
Ma amyag ddan-d yid-s wawalen-a : acemma,
wara, yiwen, alba, kra.
ur d-yewwi wara
ur yewwi yiwen
ur d-yewwi wacemma
ur d-yewwi walba
Deg tenfalin am :
ur yelli, ur aggad
Ma tibawt d taqurant :
teggul ur terna waye
teddun wa ur imeslay i wa
b _ ur.... ara : amyag gar tzelin ur d ara
ur yewwi ara
c _ urad / mazal :
wead yewwi
mazal yewwi
d _ urin / lemer :
ur-in yewwi

67

e _ mai / lami :
sin n iseggasen d tikli, mai yewwe !
kra yenna, mai cfan-as !
f _ ur d :
limer ur d neat, ur isawe
Tamawt :
llant tzelin nnien, maca ur mmient ara :
deg umur n ara : ani, ec

deg umur n ur : ta, wer


tikkwal ur iak-d ul, ma iekki deg umernu :
ulanda, ulansi, ulawumi, ulamek, atg.

68

ARIS:

TAMART
Teddem ssella, tger deg-s tagelzimt, as akka ur d-tzeddem
ara. Tagelzimt tlaq di lexla. Yiwen ur yeri acu ara s-d-tger teswit....
Yelha win iezziben, yelha win iebbiren. Tesmundel
timess tea fell-as aseksut. Temdel tawwurt n wexxam, terna tin n
wesqif. Ageffur tura iru am wakken yesnexfet cwi. Yedda d usigna
metwal Taddart-Ufella....
Tura bdan teffen medden. At taddart am iyuza, zik i
gganen, zik i akin. Win yeyan meskin ur t-id-isa ara ad iiwez, akken
ad yekker zik-zik, ad yanu ccel-is. Tera d medden am winna
yessegririben aru seg wedrar er waye. Astefu ulac. Rrbe ulac. Tidi ur
teqqim ara, ikufan ur uren ara.
.M.
i d wass
ungal

69

AMQIM UDMAWAN
Amata :
er wemqim, llan 3 n wudmawen :

deg wasuf :
nek

ke / kem
nea / neat.

deg wesget :

nekkni / nkkenti
kunwi / kunnemti
nutni / nutenti
Amqim udmawan iili :

d ilelli ne yeqqen (d awil)

Ma yeqqen er tenzet : d awil n tenzet


deffir-s
ddaw-i
Ma yeqqen er yisem : d awil n yisem
taddart-iw
idammen-ines

Ma yeqqen er wemyag, d awil n wemyag (d asemmad) :


d asemmad usrid :
wala-t

d asemmad urusrid :
yenna-yi
Amqim udmawan d aferdis iarun i yiman-is. Maca yif-it
ma iawi ajerri.

70

1 AMQIM UDMAWAN ILELLI :

71

Tamawt :

Amqim udmawan ilelli iaru s yiwet n tmeri kan :


am nek am ke i nek i ke
d nea sur neat

2 AWIL N TENZET :

Amqim udmawan ma yeqqen er tenzet, iusemma d

asemmad, ne d awil n tenzet.

D awezzlan akk deg yemqimen


Tinza iawin awil, d ti :
deg seg ur er
yid yis sdat deffir
nnig ddaw fell.

72

Iwilen n tenza :
Amedya :
fell-i

ur-i

yes-i

deg-i

fell-ak

ur-k

yesk

deg-k

fell-am

ur-m

yes-m

deg-m

fell-as

ur-s

yes-s

deg-s

fell-ane

ur-ne

yes-ne

deg-ne

fell-awen

ur-wen

yes-wen

deg-wen

fell-awent

ur-went

yes-went

deg-went

fell-asen

ur-wen

yes-wen

deg-wen

fell-asent

ur-sent

yes-sent

deg-sent

Tamawt :
Udem 1u n wesget ur-s tala nnien :
-ane

-atne

fell-ane

ddaw-atne

Udem wis-2 n wesget unti ur-s daen tala nnien :


-kent
fell-akent ur-kent

73

3 AWIL N YISEM :

Amqim ma yeqqen er yisem iusemma d awil n yisem,

ne d asemmad n yisem.
Awil n yisem, d nea i d-iaken tikti n wayla : d amatar
n wayla
Udmawen :

-iw / -inu / -w :
ul-iw (-inu) tasa-w (-inu)

-ik / -inek /-k :

ul-ik (-inek) tasa-k (-inek)

-im / -inem / -m :

ul-im (-inem) tasa-m (-inem)

-is / -ines / -s :
-(n)ne :

ul-is (-ines) tasa-s (-ines)

-(n)nte :

ul-nne tasa-nne
ul-nte tasa-nte

-(n)nwen :

ul-nwen tasa-nwen

-(n)nkent :
-(n)nsen :

ul-nkent tasa-nkent
ul-nsen tasa-nsen

-(n)nsent : ul-nsent tasa-nsent


74

Tamawt :
Deg wasuf, awil n yisem ur-s 3 n taliwin :
-w / -iw / -inu
-k / -ik / -inek
-m / -im / -inem
-s / -is / -ines
Awil n yisem tezga yid-s ujerri, anagar ma yella kra gar
yisem d wewil-is :
axxam-inna, ines
wi t-ilan ? ines
4 IWILEN N TIMMAREWT, deg wesget, awin t gar yisem
d wemqim :

gma-t-ne / gmatne

gma-t-wen / gmatwen

gma-t-kent / gmatkent

gma-t-sen / gmatsen

gma-t-sent / gmatsent
Ismawen n timmarewt, awin ajerri :
baba-s

yemma-s

yelli-t-ne

jedd-nsen

75

5 AWIL N WEMYAG :

Amqim udmawan ma yeqqen er wemyag, iusemma d awil

n wemyag. Iili d asemmad usrid ne d asemmad urusrid


a Asemmad
Udmawen

-iyi

urusrid : tiririt i tura iwumi ?

Imedyaten
yini-yi

yenna-yi

yin(i)-(y)ak

yenna-yak

yini-yam

yenna-yam

-as -yas

yini-yas

yenna-yas

-a -ya

yini-ya

yenna-ya

-awen -yawen

yini-yawen

yenna-awen

-akent -yakent

yini-yakent

yenna-akent

yini-yasen

yenna-yasen

-ak

-yi

-yak

-am -yam

-asen -yasen

-asent -yasent yini-yasent

yenna-yasent

Tamawt :
Yal udem ur-s, snat taliwin :
Tala tamenzut :
-iyi, -ak, -am, -as, -awen,
-akent, -asen, -asent
sdat amyag iseggran targelt :
twet-iyi ikad-ak
ibzeg-as iber-awen
Tala tis-snat :

76

-yi, -yak, -yam, -yas,


-ya, -yawen, -yakent,
-yasen, -yasent
sdat amyag iseggran tiri :
yenna-yi yesla-yak
yera-yas yecna-yawen
Deg wudem 1u n wesget, tella tala nnien : -yane
yini-yane yenna-yane
yefka-yane yecna-yane

Tikkwal, deg wudem 1u n wasuf ielli y :


wwten-i an-i
b

Asemmad usrid : tiririt i tura anwa ?

Udmawen
-iyi -yi

Imedyaten
yugar-iyi

yufa-yi

yugar-ik

yufa-k

-ikem -kem

yugar-ikem

yufa-kem

-it -t

yugar-it

yufa-t

yugar-i

yufa-

-ik -k

-i -i
-a -ya

yugar-a

yufa-ya

-iken -ken

yugar-iken

yufa-ken

-ikent -kent

yugar-ikent

yufa-kent

-iten -ten

yugar-iten

yufa-ten

yugar-itent

yufa-tent

-itent -tent

77

Tamawt :

i amenzu n yemqimen-a iili kan ma yusa-d

deffir talqaft, ielli sdat wemyag yeftin, ne asemmad urusrid :


tefki-t

kksen-as-

yewwi-yas-tent

ugaren-ten

Awil asemmad usrid iili deg kra n tenfalyin as ulac

deg-sent amyag :
ansi-k ?

sani-kent akk-a ?

d acu- ?

ulac-it

ccwi-kem ?

dir-it

78

A FE L W I ef wemqim udmawan
Awsil n
Ilelli
tenzet

-w/iw/inu

arusrid

-i

-yi/iyi

-yi

-k/ik/inek

-ik

-k/ik

-ak

kem,

-m/

-m

-kem/ikem

-am

kemmini

im/inem

nea

-s/is/ines

-s

-it

-as

neat

-s/is/ines

-s

-i

-as

nekkni

-nne

a/ane

-ne

a/ane

kunwi

-nwen

-wen

-ken/iken

-awen

kunemti

-nwent

-went

-ent/ikent

-awent

nutni

-nwen

-sen

-ten/iten

-asen

nutenti

-nwent

-sent

-tent/itent

-asent

nekkini
ke,

asget

Yisem

usrid

nek,

asuf

amyag

keini

79

ARIS:

IMEKSAWEN
D ke akk i--ixedmen. Yusef yelha kan d yiman-is.
A nek ara yemmezlen !
Timezliwt ! Yes-s i fafan yemdanen. Ad t-zlu deffir
wemgger. Ad t-zlu s yiccer ! Mai d izli i yemmezlen ! Zik zellun
arrac di lid, armi d yiwen wass, yiwen qqaren-as Smail nniqal yezla-t
baba-s, yiwen ugemir akken qqaren-as Yebrahim. Ta, d taqsi i sen-dtessawal sei-s asmi tella di leqel-is, yecfa-yas Muend-Ameyan.
.M.
I d wass
ungal

80

IMANEN
Amata :
Imanen bdan ef 3 n iremmuen :
1 aman n wektili
2 aman n wesmizwer

3 aman n betu, ne taunt

Aman d ameskil, s tewsit :


1 tala n umalay
2 tala n wunti
iawi tawsit n yisem i t-yetafaren
Deg TeQbaylit, imanen cwi negren, anagar sin
i d-yeggran :

yiwen, sin

wiya akk d wid n Tarabt.


Deg temsirt-a si Tmacet ara d-neddem.
1

IMANEN N WEKTILI :

Imanen n wektili
AMAN

AMALAY

UNTI

Iyen

Iyet

Sin

snatet

Kerad

Keradet

ukku

ukkuet

Semmu

e mus t

seis

seiset

Ssa

Ssahet

Tam

ttamet
81

teza

tezatet

10

Meraw

merawet

11

mraw d iyen

mraw d iyet

20

snatet n tmerwin

100

time (asget : tima)

111

time d meraw d iyen

200

snatet n tima

1000

aim (asget : igimen)

11000

meraw-imen d i en

20000

snatet-tmerwin n aim

100000

time n aim

Tamawt :
Asemmad n yisem yezga d amaruz, deffir n wezwil ameqran
gar-asen :
snatet n tmerwin ibaraden d ssin
aim n tezzyin d snatet n tima

(22 n warrac)
(1200 n tezdayin)

snatet-ttmerwin n tisita d snatet n tima (20200 n tsita)

82

2 IMANEN N WESMIZWER :

TaQb.

AMAN

ASUF

A S G ET

1u

amezwaru/amenzu

imezwura/imenza

Yezzaren

wi-zzarnin

tamezwarut/tamenzut

timezwura/timenza

ta-tezzaret

ti-zzarnin

TaMac
TaQb.

1ut

TaMac

Imanen nnien arun akka :


TaQb : wi s... / ti s...
TaMac : wa n..../ wi n...., ta n.../ tin...
aneggaru/taneggarut, s Tmac. : wa ihreyen / ta...
Tamawt :
Llan kra n tenfalyin i d-iakken aswizwer :

Aqell : argaz-a d aqell !

lemli : d neat i d lemli !

83

3 TAUNT :
TaQb.

TaMac.

1/2

azgen

ail/ddis

1/3

elt

tafult n keradet

1/4

rba

tafult n ukkuet

1/5

tis 5

tafult n 5

Tamawt :
Betu iunefk s wallus n wawal :
ban-ten yiwen yiwen
nzan axxam axxam

84

ARIS:

AZGEN N WERGAZ
D azgen n wergaz i tue. Ur as-teqqare ara d baba-s i tid-yean. Nea 3 n iallen deg tehri, ma d tezi fiel ma nenna-d.
Yemma-s daen ur txus ara. Aas i turew, asider tessader-iten akken ma
llan, ne ahat yemmut-as yiwen ne sin : d asfel i d-yefdan wiya. At
Mraw axxam axxam, d neat i awin d lemtel. Ma d kem, a yelli d
aneggaru seg-sen i kem-id-iaen. Nni-am yes-s i d-aran ti imawlan-is!
.M.
Tullizin

85

AMESKAN
Amata :
Imeskanen ggten di Tmazit, tikkwal beddilen timera.
Yes-sen i d-skanen medden kra, ne seddin anamek.
Ameskan iaru i iman-is, maca tuge iawi ajerri.

Yezmer ad yili d ilelli, ulac yid-s ajerri :

1 _ ma yeqqen er wawal s ujerri, d awil-is

2 _ ma d ilelli, d amqim

1 _ AMESKAN AWIL :
D win yeqqnen er wawal nnien s ujerri :

a _ Ameskan n yisem :

ma yeqqen er yisem
d urmeskil

ur-s 3 n taliwin :

_ tala 1ut, taawsa tua-d :


-a, -agi/-ayi

_ tala 2t, taawsa akk-in maca ef ti :

-inna, -ihin, -ihenna

_ tala 3t, taawsa agemma i ti :

nni

86

Amedya :
tametut-a
argaz-a
tidayin-a
imdanen-a
taddart-inna
asif-inna
tizemrin-inna
idurar-inna
taluft nni
izmawen nni
Tamawt :
1 _ Ma yeqqen er yisem iseggran tiri yeuren, ameskan

iawi y, d tana :

talaba-ya
isni-ya
tala-ya
tasga-yinna
talafsa-yinna
ibki-yinna
ajgu-yinna
asefru-ya
Maca, ma ulac tana :
taffa nni
ulli nni
atemmu nni
asefru nni

87

2 _ Deg tala 1ut (-a, -agi/-ayi), tira tawezzlant tif taezzfant,


deg tira :
tametut-a > tametut-agi/-ayi
abrid-a > abrid-agi/-ayi
b _ Ameskan n umernu :
Tikkwal ameskan irennu ef umernu, i tseddi-ines.
da
akk-a (akka)
d-inna (dinna)
s-yinna (syinna)
azekka nni
imir nni
annect-n
akk-n (akken)
Llan yewilen umeskan d igaluzen di kra n wawalen :
gemma-in
gemma-a
akk-in
wakka-d
c Ameskan n wudem (udmawan) :
Yeskan amdan (ne taawsa), anida yella, ne anida
iteddu.

Ameskan-a, ur-s 4 taliwin, akken yella, ne anida


iteddu wudem.

88

tala 1ut, ef ti, ulac ambiwel :

asuf

asget

aql-i

aql-ak aql-akem

ata / ata-n aa / aa-n

aql-a

aql-aken aql-akent

3 mly

aten-an / aten-ad

3 unti

atent-an / atent-ad

tala 2t, agemma :


hat-a

hayt-it

haa

hay-i

hayt-iten

hayt-itent

tala3t, agemma, tikli er win imeslayen :


ata-ya

aa-ya

aten-aya

atent-aya

tala 4t, agemma, tikli er iwumi meslayen :


aqli-yin
ata-yen
aa-yen
aqla-n
aten-ayen
atent-ayen

Deg tenfalyin-a tedda-d tzela n tnila n

89

Amedya :
at-a yusa-d yesli
ata-ya yusa-d
anida llant tenawin ? Atent-ad!
hayt-iten deg wedrar
aten-ayen ad nsen
Tamawt :
Tikkwal isem deg umur n wemqim :
ata-n webrid
at-a usaru !
hayt-it wanida nteddu
Llant taliwin nnien am :
aten-ah, aten-ih, atent-ih,
atent-id, hat-itent, atg.
2 _ AMESKAN ILELLI :
Ameskan ilelli d win ur neqqin ara er wawal nnien,

iusemma d amqim.

Yezmer ad yili d ameskil, ibeddil udem s tewsit (unti /


amalay), ne s weman (yiwen / nnig )

Yezmer ad yili d urmeskil, ma yiwen wudem kan i

iawi.

a _ D ameskil : 3 taliwin
tala 1ut, taawsa tuza-d :
wa

wagi / wayi

ta

tagi / tayi

wi

wigi / wiyi
90

ti

tigi / tiyi

tala 2t, taawsa akk-in maca ef ti :


wahi

wahinna

tahi

tahinna

wihiden

wahidak

tihiden

tihida

tala 3t, taawsa agemma-in :


win

winna

tin

tinna

wid

widen

widak

tid

tiden

tidak

Tamawt :

wigad, iggad as d ilelliyen yezga yedda yid-sen wawal

nnien, ama d ameskan wis-2, ne d imsenned-umeskan, ne d amyag :


am-wigad irun
wigad nni nessen
wigad yemmuten
Amqim ameskan ameskil iteddu yid-s umatar n wayla, d
awil-is :
widak-iw
tid-is
win-nwen
tid-nsent

b D urmeskil :

Iawi kan yiwen wudem

win :

Tuge, d isem di twinest, amyag-is d amaun :


win izemren yawi-
win yeban ya -i
win yessnen kra yelha
91

win tufi awi-t-id


Tikkwal, ielli-yas i sdat tzela n tibawt (ara, ur, maca
aelluy-a fiel ma yedda-d di tira :
win > w

ulac win ur necfi > ulac w'ur necfi


i:
i nea d ay yiwen wazal
d ayen yelhan i ssarame
i tecbe teqcict-a

sdat y ne i, ameskan i iual i-g, maca fiel ma ikad-d


di tira :

d ayen yelhan i yessaram > d ayen yelhan i-gessaram


acu (i ) yenna ! > acu i-genna !

ayen :
d ayen n diri
ayen yezwaren
awi-d ayen i k-yehwan
cfu i wayen i d-tenni
dayen ifu !

92

aya :
d aya i m-nni
yenna aya yerna aya
aas-aya ur d-yual
aseggas-aya seg wasmi yemmut
acu :

yella waya yella waya!


mli-as akk acu ssne
yemla-yi acu i s-iruen

93

AMESKAN IMSENNED :

d azrar n wawalen, (2 ne ugar isennden er umeskan


iili d amqim ne d isem
anamek d urbadu
winnat <---- win n-at
tinnat <---- tin n-at
GM : ameskan-a ur iawi ara asget : d war-asget
ayennat <-----ay n-at

GM : ameskan-a iawi asget :


iyennaten
tayenna
tiyennatin

waye / wiya/wiyi <----- wa nnien

taye tiya/tiyi

nnien / ien :

GM : d urmeskil, yiwet n tala kan (ulac unti, ulac asget)


irennu ef yisem, ef wemqim, ne ef umernu :
argaz nnien
tisednan nnien
anwa nnien
winna nnien
ansi nnien
kra nnien
yal nnien
tal nnien,

yal :

atg..

94

d ameskil s tewsit, ur-s unti : tal


isennid er yisem ne er weman yiwen
yal argaz tal tametut
yal yiwen

95

ARIS :

IYENNATEN
Aql-a deg yir taswit, yerna ulac win iwumi ara nru :
imdanen-a i -d-yezzin mai am widak n zik nni. Aa-n tekker gar-asen, a
win izemren yawi-, mai s wawal i -ferrun, s udebbuz ! Yak yes-s kan i
meslayen. Limer yella kra meqqren meqqar yecbe, ayen ef ideg naen
yergazen. Iyennaten-a, nni-ak mai d imdanen akked ara teddu
amecwar.
Twala azegza-yinna ? Nek ad t-zegre, Ata-n webrid ara
awi. Ulac waye ! I yi-iaen msakit, d wigad iruen am temin nni
yea weyul.
.M.
Tullizin

96

AMAAR
Amata :
Yes-s i teren medden taawsa. Tezga yid-s tneqqi n

tura : ?

Yezmer ad yili d ilelli, yezmer ad yeqqen er wemyag,


ne er tenzet, er wemqim. Iili-yasen d arbib.
1

ANWA :
D ameskil, ibeddil s tewsit, d weman :
anwa, anta, anwi, anti
anwa i yudren ?
anta ur nei ?
ielli i d-tewwe. Anta ?
anwa-wi d-yusan ?
anwi-ten yergazen-inna ?
anti-tent tzewa-yinna ?

2 _ WI :
_ D urmeskil

_ Tuge d awzil n anwa, ias-as-d d agdisem


a _ D ilelli :

Wi i t-yeran ?

b _ D uqqin er wemyag :

97

wi iwalan ?
wi ara yeddun ?
wi d-tezri ?
wi yennan ?
c _ D uqqin er tenzet :
wi-ef, wi-yes, wi-deg, wi d
wi-ef tgemmne ?
wi d ke teddi ?

Tamawt :

_ wi ma yedda d tenzet, tezmer ad tnette ur-s :


wief
wiyes
wideg
_ sdat tiri u, ielli-yas i :
wi-ukud wukud (akked)
wi-uur wuur

_ Tikkwal iili gar snat n tinza, wi iual d way :


deg-wi-deg deg-way-deg
ef- wi-deg ef-way-deg
s-wi-yes --> s-way-s
_ w ur-s asemmad ursrid :
iwumi
i-wimi

98

3 _ AC :
_ D urmeskil
_ D ilelli ne d uqqin
a _ D ilelli :
acu ?
acu tenni ?
acu i d-yewwi ?
acu n webrid ara nawi ?
b _ D uqqin er tenzet :

Ma tezwar-it tenzet, acu iawi w n umaruz : acu wacu


s-wacu ?
ef-wacu ?
deg-wacu ?
Ma yezwar tanzet, akken-d amernu :
acu + ef- acu-ef ?
acu + er- acu-er ?

_ AMEK :
_ D urmeskil
D ilelli ne d uqqin
Azal-is d amernu n tara
amek tellam ?
amek tella temart ?
yella wamek ?

99

5 MELMI :
_ D urmeskil
_ D ilelli
azal-is d win n wakud
melmi i wen-d-yugem ?
ar melmi ara d-tuale ?
si melmi ur d-yual ?
6 _ MA

D ilelli
azal-is d win n wewtil
ma yedder ne yemmut ?
wiss ma ad d-yual ?

100

ARIS :

YENFA IMAN-IS
Wiss meqqar ma yella wi t-yeran agemma-in ? Ne ahat
seg wid tessegi tatut ? Ma yedder ne yemmut ? S wacu ara d-tendef
tasa-s akken ad a-d-yemmekti ? Amek armi yenfa iman-is s ufus-is, ur dtkad temda i t-yean ? iwumi tudert am ta, i-mi aql-a nezga fell-as d
anadi ? Melmi ara d-ters fell-as talwit, tasa aa-n d taderwict ?
.M.
Tullizin

101

TIZELA
Amata :
_Tizela tijegda, d ti :
_ tazela n tilawt
_ tazela n yimir
_ tizela n tnila

_ tizela n teri (alai)


_ Dtiwezzlanin deg tira (asekkil 1 ar 2)
_ Zgant d tilelliyin, ne awint ajerri
_ as tikkwal yiwet n tira, anamek yemgarrad
_ D turmeskilin
1 TAZELA N TILAWT :
Yes-s i teili tawsa
D tazenzat
ur-s snat n taliwin :

d ilelli
d n tara

_ Awal yeddan yid-s ama d isem ne d amqim ne d arbib


yezga d ilelli (ulac yid-s amaruz )
a d ilelli :
d asemmi
d au
d ilem
d neat

b d n tara :

argaz-a d timert
aqcic nni d izem
102

zi d argaz !
ata-n d ulac
Tamawt :

d n tilawt d tzeliwin nnien d mgarraden :


tanzet d teawi yid-s amaruz :

axxam d atemmu # axxam d utemmu


argaz d izem # argaz d yizem

d n tnila yezga d agga, iawi ajerri :


yusa-d yeffi-d
2 _ TAZELA N YIMIR

_ Tazela n yimir la tzeggir i wurmir yessden, tearra tigawt


imir-a :
la yeggan
la tesddewnin
la icerrew
la tselle
_ Teawi tizela nnien d yemqimen sdat wemyag :
la d-iawi la n-iteddu
la m-yeqqar la t-ikerrez
la -tcerrew la s-tessawal
Tamawt :

_ la n yimir yezmer ad yawi ajerri


_ tikkwal tezmer ad tennufek d ra

103

3 _ TAZELA N TNILA
_ Llant snat :

d / id
n / in

_ akent tanila n tigawt


_ awint ajerri

a Tazela d / id :

_ Tigawt er win imeslayen (ne win i-ef nemeslay ma


nu amiq-is)

_ d n tnila yezga d agga

_ Izeggir ne yetafar amyag


yenfa-d si taddart
isuli-d aserwet
awi-d arum
awi-t-id
mi d-yusa
ur d-yual
Tamawt :

_ ef usemmad usrid, d n tnila iual d id :


yewwi-ten-id
_ Ma amyag ifukk s tergelt, d yezmer ad yawi e, ad

yual d ed :
ifukk-d

ifukk-ed

yewwe-d

yewwe-ed

turew-d

turew-ed

_ Tazela n tnila d temgarrad d d n tilawt d tenzet d :


Teeffi-d aman seg wanu d isemmaen.
104

Neat d wemar-is i ten-id salayen.


_ Yella wanida tazela d tebeddil anamek, ne teseddi-t :
arew

arew-d

e-d

sis

sis-d

kkes kkes-d
b _ Tazela n / in :
Tigawt er win iwumi meslayen

n n tnila izeggir i wemyag ne yetafar-it :


yewwi-n yid-s aydi
tura ke awae-n
awi-yi-t-in
ali-n er wexxam
ur n-yu kra
ur awen in-yera

105

Tamawt :

_ Mi ara yernu ef usemmad (usrid, ne urasrid), n n tnila

iual d in :
awi-tent-in
yeqqar-ak-in
Tazela n tnila n temgarrad d tenzet n :
Yusa-n si tmurt-nne, taylewt n tazart ef tuyat-is.
Yewwi-n yid-s taekkazt n tasaft, tayuga n warkasen
Tazela n tnila n temgarrad d n umaun :

n umaun yente er wemyag


yewwe-n # yewwen
yea-n # yean
Llan iferdisen nnien i d-iaken tanila :
s, er/ur, seg/si.
Tazrawt-nsent deg tinza
4 _ TIZELA N TERI :
Yes-sent i ggaren medden tiri i wiyi, aren.

Zgan yid-sent ujerri-usemlili d tneqqi n ubati : !


_ a / ay (sdat tiri) :

a tametut ! ay argaz !
ay ul ! a tawait !

_ wa : (tazela-ya, tuge, d irgazen i -yessawalen) :


wa Sli ! wa Fai !

106

ARIS:

ATEMMU
Axxam nni d atemmu, ad as-tini imir kan ad d-yerruri. D
snat n tjegda i t-yetfen, wamma yeli-d dayenni. Yu timert agemma-in
i taddart, metwal tigi : d tillas kan i yedduri.
Tamart d takemmict mai, agens-is tezga d asddewnen : d
anebdu ne d tagrest, d azal ne d tillas, la d-teawi ef lexwan widak
iruen. D acirrew i la yecirriw wemsebrid i d-yekkan syin.
Tamart d wemar-is si taddart i ten-id-nfan, wicfan-aya.
Wissen ma d abrid i gan ne d ayen yuran !
Sin n iberdan deg wass, tamart nni tazeqqurt teeffi-d
aman seg wanu, d isemmaen. Neat d wemar-is i ten-id-ssalayen. Ahat
ad tfakk dewessu yuen. Widak yedan ad un, ma d wi ad n-ualen garawen.
.M.
Tullizin

107

TINZA
Amata :
_ D aferdis urmeskil
_ Iili gar sin n wawalen iarra assa gar-asen
_ Llant tenza iawin amaruz, llant tid iawin ilelli
_ Tuge d amaruz i awint
_ Llant tenza awint tala n yisem, d ameggay ne d asemmad
di twinest
_ Llant tid iawin amqim udmawan.
_ Deg tira, fiel amserti : tinza ad d-ifrirent
1 _ TINZA N UMARUZ :

Tikkwal, yelha-yasent ujerri-usemlili


_n:

_s:

abrid n tmurt
axxam n baba
tagella s nedder

argaz s tella

s yir awal i d-yessawel

_ er / ur/ ar :

er wanida iteddu

_ ef :

yekcem er tkanna
ef tegmert i d-yusa

ef wudem-ik !

_ deg / di :

aman deg wanu


108

yenda di tfeqlujt

_ seg/ si :

seg yilef i d-yu aar


yual-d si tezut

_ ger = gar :

gar yiccer d weksum


gar wallen
_ am :

zeddig am waman

am uzal am yid

_ sdat (zdat), deffir, nnig, ddaw :

sdat yimi

deffir tzeqqa
nnig wul
_d:

ddaw tzemmurt
amar d yelli-s

ttimest d waman
2 _ TINZA N YILELLI :
_s:

_ ar :

yeli s asif
yekcem s asqif
eddu ar tiilt-inna
qim ar azekka

_ send :

send-ielli

109

_ seld :

seld-azekka

Tamawt :
_ Llant tinza nnien selkament ilelli :

qell, xir, atg.

3 _ TINZA TALA N YISEM :


_ s-ufella :

s-ufella n wedrar
s-ufella-ines
_ tama :

tama n taddart

_ annect :

tametut-a annect ukufi

_ drus :
_ aas :
_ kra :

drus n tamment
aas n tikli
kra n testan

4 _ TINZA IAWIN AMQIM :


_d:

yedda yid-sen
_ fell :

yea d-id-i
fell-i
fell-ak

110

yedda- fell-asen

_ er/ ur :

yensa er-ne

_ gar :

er-wen ara d-yeggri


iffer gar-asen

aql-a gar-awen

gar-as d bab-is
gar-ane kan !
_ yis :
yefre yes-wen
yemger yes-s
Tamawt :

_ Tanzet ef teawi amqim udmawan di tmeslayt n zik, maca d

agaluz : ef-k

111

ARIS :

TISLIT D YESLI
Deffir tzeqqa, ddaw tzemmurt uur tsenned, i qqimen teslit
d yesli. La naen. Nea ata-n ansi i k-yehwa ad as-d-tesle, neat tebra i
wallen er wakal, amzun teggugem yennejla seg-s umeslay.
Winna la Iuu, d tide yerfa. Gar-i d bab-iw, ad as-tini
seg yilef i d-yu aar : yekcem s asqif yual-d, iawi iarra ani d iirdem
i t-yeqqsen. Neat tesusem ikad webel di twenza-s. Imeslayen i s-dyeqqar kemen-as gar yies d tasa akken tkeem tene gar yiccer d
weksum, tesna-t akk aglim ies.
Zi d ameslub-a i d argaz s-s ara tili. ef wemdan am wa i
teber aas aya. Nea yeqqar-as kan : Axxam n baba-m, axxam n baba-m
!
Ilaq sya d asawen tasa ad tirid ; ad kksen wurfan asmi ara
tfakk dewessu, imir tenen ad d-temmir am wenzar ef tnezruft ur nessin, ad yergagi yifer winna ur nessin azwu n tudert.
.M.
Tullizin

112

TASUNT
Amata :

_ D aferdis awezzlan
_ D tilellit deg tira
_ Teeqqen awal er waye, ne asumer er waye
_ Llant snat n taliwin :
1 _ tala n tuqqna
2 _ tala n usentel
1 _ TASUNT N TUQQNA :

Tasunt teeqqen awal er waye, ne asumer er waye :

_ ne :

eddu ne qim

_ akked / akk d :

yeffe akked dadda-s

_ ma-ulac :

awi-t ma-ulac ad ifakk

_ maca/acu/mana, lakin :

ad yeddu maca ef uar

_ wanag/wammag, wamma :

wanag d nea i -id-yufan

_ zi / zienni, ziemma :

ile d izem zi d izimer

_ da-nea :

ayen i yi-d-tenni yelha, da-nea fere

113

2 _ TASUNT N USENTEL :
_ Tasunt n usentel teeqqen asumer er waye, ualen d
tayuga sdukklen anamek, wis-sin d war-anamek ma ulac amezwaru.
_ Tikkwal tzeggir di twinest
_ Tasunt n usentel tezmer ad tili d tin n :
a _ wakud,
b _ umentil
c _ yeswi
d _ userwes
e _ wewtil
f _ usien (weqbal
a

_ AKUD :

_ mi / asmi, melmi, degmi, segmi :

mi ifukk aserwet, yea imensi


melmi d-yusa yaf-iyi-d

_ ticki :

_ akken :

_ da :

degmi d-yewwe

ticki t-teram inet-as

ticki ara yekker

akken kan yebda tikli

akken ifukk imensi, yezel


isu isu da yeggugem !

_ skud / meskud :

skud yetnunnut qednennu, yiwen ur iru !


skud ara yili din ur n-kcime

114

_sya, ar d- :

sya ar d-yawe nek cabe

_ armi / allarmi :

an armi rwan

uri allarmi an swan

_ ar-d / alamma :

ar-d ilin waman ad nessew

ad t-ru da alamma yusa-d


b _ AMENTIL (i-lmend) :

_ i-mi :

i-mi k-yehwa akka

i-mi ad tebru, d lawan


_ acku / cek, axater, yak :

ur ggane ara acku tameddit-a swi lqawha

iru ad isewweq, yak azekka d lawacer

GM : acku, yak mai d imezga, zemren ad kksen :

ur ggane ara tameddit-a, [.......]swi lqahwa

c _ ISWI :
_ akken :

efk-asen ad en akken ad nnernin

_ ammar :

115

susmet ammar wi -d-isellen

uggade ammar ad d-yual


d _ ASERWES :
_ akken :

am wakken i m-nni

nedda akken nufa mai akken neba !

_ amzun / zun :

cfi amzun d ielli

_ qel / aqell :

tamurt-a azal-is qel n taye

_ kter :

taddart-a d aqell
yeber kter-is

_ ad / ugar :

yiwet tecbe, ugar taye !

_ yif / tif :

yir jjwa yif-it berru !

tif taawsa azal-is !

116

e _ AWTIL : (tafada)
_ ma :

ma yehwa-yak ad tru, ru

ma ad teqqime nek rue

_ limer / lemmer, mer :

limer i d-yemmekti yemma-s


mer ad d-ternu awal

_ wufan / lukan :

wufan yerna tasusmi

wufan ad neqqim akk-ass

_ ama....ama :

ama tei ama ur tei

ama yedda ama ur yedda

_ fiel ma :

fiel ma tegre-d iman-ik


fiel meqqar ma nenna-d

f _ ASIEN (aqbal) :
_ ulamma :

ulamma yemmut, yea-d

_ as :

ulamma awal-ik aziz...

as iwala, yerra iman-is yedderel

Tamawt :

_ Tasunt n usemmad aerfi belli d tin ur nezgi, fiel ma tkad-

d di tira :
nnan ad d-yual > nnan [belli] ad d-yual
sli ad d-yas > sli [belli] ad d-yas
117

ARIS :
ANUN ZANUN NNIG AKANUN
Akken yebda tikli, d tirwas kan i d-iarew. Nea d dadda-s,
seg wasmi i d-kkren, yezga umennu gar-asen. Mgarraden aas, amzun
mai yiwet n tebbu i ten-yurwen.
Tura mi meqqerit, yiwen zik-zik i ienkar, d abrid er
tferka : di tegrest d tayerza, deg unebdu d aserwet. Ata-n yea taksumt-is.
Waye yezga deg wexxam yerba ifassen-is ; akken i s-yeqqar baba-s asmi
yella ef ddunit : anun zanun nnig akanun !
Wufan meqqar iataf iles-is. Aha', nea, ayen i s-yeren
deg yiallen, yerna-t i yiles : tafellat-is d ameslay.
Tal tameddit, mi d-yekcem dadda-s, ad t-id-yaf yetef
tasga-s, iel deg weclu-is. Mi t-ilua ad as-yini : " Kker ad nezzu !"
Winna ad as-d-yerr : " Sya ar d-yawe, nek cabe !"
ne :
I-ixeddmen d ilfan ne d wid iwumi kfan !
ne :
Ayen tezi yelha, da-nea fere !
Laun ameslay ur inusu ara deg-s, ma ulac ur yeggan ara.
Yemma-s seg wasmi meziyit, ur-s kan i tmal, s ti-is i
tewali, s yiles-is i tessawal. Armi d iseggasen-a ineggura i s-teqqar cwi n
tquranin :
A mmi, tura meqqre, ilaq-ak ad tesfezwi ef yiman-ik,
dadda-k yiwen wass ad yayu deg-k. Ddunit-a ulac win yeddan akken
yeba !
Maca tin-as ne teqqim, nea ur yerra ara aar.
Asmi mazal amar, yeqqar-as :
" Efk-asen ad en akken ad nnernin !...Abrid-a i d-yewwi
ur i-yeur ti ! Amcum-a tif-it limer d tallest i d-turwe !
Neat :
118

Ay a baba, ur yesi ara zzher mai, aql-ak terri-t gar


wallen-ik. Asmi ara yimur ad yissin !
Nea :
Asar ma yawej dayen ! Da, ad ggale ma uale ad
neqe fell-as, i-mi akka i m-yehwa. Zi am kem am nea ! Ccwi kan yella
dadda-s, wannag ad a-en yeqjan !
Yiwen wass, tewwe-as tfidi s ies i dadda-s, tufa-t
yemma-s di tferka mi ifukk aserwet, nea iij d aquran yenna-d ma ntetfe ! Yebbazaq ef yemma-s :
D kem i s-igan akka, tura ma yehwa-yam ad tru, ru !
nek ur n-kcime axxam skud yetef di tidak-is, ama ass-a, ama azekka ama
waye ur uale ad n-kecme anida yella ! Ticki i t-teri, in-as !
Yerna nea awal amectu yezga ur-s!
I nni, tura armi yea yewa, nea mai inuda anida
yella dadda-s, temmeslay-it.

Yesseggra-yas-d : " Zi d izem, yerna nek

ile-t d awtul. Aha tura, i-mi akka i s-yehwa ad a-yerr akk d ifellaen,
azekka d nek ara yezwiren er tezut !"

.M.

Tullizin

119

AMERNU
Amata :
Amernu d urmeskil
Yezga d ilelli di twinest

Irennu ef wemyag, ne ef yisem, ne amernu nnien akken


ad iseddi anamek
Azal umernu yemgarrad, yella win n :
1 wakud
2 tesga
3 tesmekta
4 tara
1 AMERNU N WAKUD :
Yes-s i nerr melmi

tura :

imir :

tura kan ara tekkre

tura ad d-uale

ad d-tas akka imir-a


in-as, imir ad iwali

ar-deqqal :

mi yeffe ar-deqqal ad yekcem


ihi, aa-n ar-deqqal

llin-a / seg-llinna :

seg-llinna i -wala

imir-a / imir-n :

ielli akka imir-a


120

zik :
zik i teenkar

a malah a zik nni !

ielli, send-ielli :

seg yielli ur d-banen

tikkwal (tikwal) :

tikwal desse tikwal ru

assa, assen, yal-ass, akkass :


akkass nea d anadi
yal-ass ias-d

azekka, seld-azekka :

azekka d ayla-nne

ilindi, send-ilindi :

ilindi teswa tmurt

melmi / u-melmi :

melmi i t-ri !

qabel, wabel :

ar qabel ma nedder

qabel wabel d irden

akka-dani :

akka-dani yekkat wegris

werad / zeddi :

werad i d-yuki

werin :

werin texsi tmes gar-asen

2 AMERNU N TESGA (amiq, tanyilt) :


Yes-s i nerr anida.
121

da (d isuddimen-is :
da, dahin, din, dinna,
er-da, er dahin er-din

sya (d isuddimen-is :

sya, syahin, syen, syenna, atg.

anida, anda, aniwer, sanida, sanda, atg.


ar-ani, ar-anida, anier, atg.
ansi

akk-in (akkin), akkinna

akkad (akka-d)
deffir, sdeffir
zdat (sdat)

s-ufella, swadda
agens, sdaxel

nnig, sennig, ddaw, seddaw


i-ukessar, i-usawen
tama, d tama

agemma, gemma-a, gemma-in


saella
3 AMERNU N TESMEKTA : (n wannect, n yezli)
Yes-s i nerr annect
akk, akk-it

aas, buhan, ddeqs


cwi, drus, abziz, acemma, azu
annect
kan

mai

meqqar
122

ugar ! atg.
4 AMERNU N TARA :
Yes-s i nerr amek

nezzeh
s-yiil
amek

akka, akken
mezleg

qejmuri
gefgafi
hati

atg.

ARIS :

25 ISEGGASEN
Ielli akka imir-a kan i d-ibedd ef wemnar, yenna-yas :
Tura kan ad d-uale !
Ass nni akka am wass-a, asemmi isenni, yekkat wegris la
s-d-itessu i wedfel. Tuzzel tefka-yas-d abalu yesbur-it, tuggad ad dyebzeg ticki, mi ara d-yual. Yefka-t wemnar akk-in.
25 iseggasen seg wasmi yeffe ur d-iban, nea yenfa, ma d
neat ma drus i tru. Tura ata sdat-s, aas aya deg i t-yenqar ccib, la
yemeslay, maca am wakken ayen akk i d-yeqqar mai d imeslayen :
tessikkid-it kan werad i tumin !
25 iseggasen-a amzun ualen ddew useksut, ad asen-teg ur
ten-teddir ara. Armi d ilindi i tesla d tide yedder, yemlal yid-s wayyaw-is
agemma-in. Aas n tlufa i t-id-isusfen, udem-is ikad mai anagar tasa
kan akked yeddukul. Yeffe d acawrar, yual-d tizi n temer, zi mazal ad
mwalint wallen, zi mazal ti ad t-twali, tinna ur nedderel wannag taye
wicfan-aya seg wasmi i -tea tafat.
123

Aseggas yezrin, ad as-tini ar qabel, mi d-yewwe qabel ad


as-tini ar wabel. Tsenni ussan ne d nutni i -isennin ! Tasa teknef, aglim
yezza, ma d asirem yezga deg-s la yenunnut, am tterureq di tillas.
Asmi yefra trad, texsi tmes yuen, nniqal yewwe-d
wawal yemmut. Tesens-d fell-as, tadderwict nni tenna-yas : Win i myennan yemmut yeskaddeb, ata-n wala-t ef idarren-is, la iteddu, ur t-yu
wara. as yemdel walla, temmunddel tmuli, agerbuz-is d tasaft ur
nekni. Yiwen wass ad d-yemmekti !
Tesuffe-as ikerri.
Sya er da teual ur-s. Abrid tenna-yas, ata-n wala
yeqqen tahenddit, abrid tenna-yas ata-n wala zzin-as iferruen, abrid
tenna-yas yerbe yufa-t, abrid ggten fell-as leraq, tarurt telsa taebbu
tewa, udem yesa, ur-in yenaf.
Akk-n akken, armi d iseggasen-a ineggura tru dayen
tuyes, acu kan as tuyes, as tengugi-yas nniyya, asensi tezga tesnusuy-d
fell-as. Ilindi tenna-yas-d : Send ad izemm useggas, mmi-m ad d-yual !
Neat tenna-yas : Amin ! s ukellex, tannumi kra yallen
tmezzi-t.
Tefka-yas lwada i tdderwict, teffe teqqar i tmeddukal-is :
Tikkwal qqare-as wicfan-aya la tettahay fell-i, yerna nek aql-i zgi
deffir-s. Dtide-nnkent da, yella win i d-yualen 25 iseggasen zrin ?
Degmi qqaren : win yunagen ad icali, win iruan ad iwali. Ata-n
tura sdat-s, annect n teslent, yetef abalu mezleg ef taye, ibedd-d ef
wemnar, yual-d ! Twala-t !
.M.
Ungal

124

TIRIRIN ABATI
Amata :
_ Awalen-a aran yes-sen medden awal, ne skanen-d abati, ma
baten.
_ D iwezzlanen, tuge deg-sen awin tineqqi n ubati : !
1

TIRIRIN

Tella tririn s tilawt, tella tin s tibawt


a _ S tilawt :

ih !

yirbe !

d tide !

nezzeh !

yewqem !

igerrez !

b _ S tibawt :

ala !

xic !

nndeh !

axxi !

aha !

c _ Tiririn nnien :
_ amdan i waye :
ccah !

xas / as !

sait !

tanemmirt ! ahu !

wi-cqa !

ulac a ilif !

_ i lmal :
i weqjun :

rre !

i taa : rri ! kci !


i ikerri : ssek !
125

i weyul : err !
i tyazi : iw-iw !
i yetbir : bit ! bi t! serr !
2 _ ABATI

S wawalen n ubati i d-yeskan wemdan ma ibat. Tezga yid-sen


tneqqi n ubati : !
_ aemlil ne tuggdi : anna !
_ sber :

d aya, dayen

_ amummi :

ccafua ! alaif !

_ lhejna :

wah! awah! yah!

_ aqra :

uyy! way!

_eyyu :

uk uhuk!

_ reffu :

uuk!

_ lfer :

ccwi! ldendu-Llah!

_ asmekti :

iqa! ay-iqa!

_ acukket :

mmm! yyah!

_ anebbeh :

ur-k ur-m ! ur-wat! atg.

126

ARIS :

SIN LA TMESLAYEN
Ihi, ayen akk i k-nni yeffe ne nndeh ?
Dtide ! kra din yeffe, yerna ke nniqal seg wid ma
nnan-ak sired as ames !
Ulac ailif, ma yugar-ik yiles-ik ass-a, ayen i k-yehwan
init-id. Wi-cqa ! ahat ad yifsus cwi wul-ik. ur-k kan anida i s-teqqare
fere-ak !
Igerrez ! A ur awen ! Ur swin ara azal n tefdent-ik
wakraren-a akked neili.
Dtide ! yiwen wawal kan i aen : win i sen-yennan
ssek ad ddun.
Akken bun ilin d ayla-nne.
Yyah ! aql-ak ula d ke anida
teqqne i tebri. Nek s timmad-iw dayen ur yelli wacu i yi-cerken
yid-sen.
Anida i k-yehwa rwel-asen, nutni ur k-teun ara. A ur diger yiger-ik actal ma ulac ad t-tmegre s ufus !

.M.

Tullizin

127

ILITEN DEG TIRA


Amata :

_ Yes-sen iaay unegzum n wawalen di twinest.


_ Tala-nsen tuge d tawezzlant.
1 _ TIRA N I :
ur-s snat n tmera di twinest, as tira yiwet :
_ timeri tuqqint
_ timeri tilellit
a _ Timeri tuqqint :

i yeqqen er ufeggag

_ i n wudem wis-3 n umalay asuf :


ia

iswa
ikka

iawi
ikad
igen

iteddu

Deg tiddest-a, i d amqim n wudem wis-3 n umalay asuf.


_ D ameskil s tewsit ( ur-s unti) d wesget

_ Iual d ye sdat targalt yessden, ne snat n tergalin ma

mnennint :

yea yeswa yekka

128

GM : Tala s ye > tala s i :


yea > ia
yea > ia
yekka > ikka
_ i amaun :
ian

iteen

iswan

Deg tiddest-a, i d urmeskil (ulac unti ne asget), yezmer daen ad

yual d ye :

izagren yean tistan yeswan

b _ Timeri tilellit :

_ i amassa :

d axxam i nebna

Tamawt :

d tamda i t-yean

_ i amassa iaru daen ay :

i = ay

_ i amassa ur yezga ara deg umeslay, acu ilaq ad d-ikad


di tira :

argaz i d-yusan > argaz d-yusan


anida i yella > anida yella

_ i amassa yezmer ad yili isenned er tenzet, ne d ilelli, iawi


ajerri :

i-deg = ideg
i-ef = ief

i-er = ier

atg.
129

_ Tanzet i :

yenna-yas baba-s i mmi-s

i ke meqqar ma tegne

_ Amqim udmawan i : i d awzil n yi


gar-i d bab-iw

cqan-i medden ma nnan


sdat-i

deffir-i

d nea i i-yean

AJERRI N BETU

Iili gar aferdis d waye, yessemlalay-iten. Deg tira, ur d


imezgi : yif-it ma ur yeggit ara.
a _ Gar amyag d uferdis nnien :
iawi-t yenna-yas
yefka-yas-t yewwi-yas-t-id
yusa-d ad d-yas

ad t-in-yawi yid-s

b _ Gar amaun d tzela :

ayen i d-yeqqimen

winna ara n-yasen ur-k

c _ Gar tazela d wewil-is :


ur-s ur-wen

sdat-i deffir-sen

d _ Gar isem d wewil-is :

130

taddart-is baba-s

idammen-ines iles-nne
e _ Gar isem d umeskan : yezmer ad yili, acu ur d imezgi
ass nni axxam-a
Tamawt :

_ Ajerri iak-d amgirred gar tzela n tnila -d, -n d tenza

n, d.
Amedya :

yusa-d nea d xali-s, yewwi-d yid-s aman n wedrar.


Azekka, ad n-awen ur-wen.

Ihi :

_ tinza n, d, ur awint ara ajerri !


_ tizela n tnila -d, -n zgant awint ajerri !

3 _ IMAL D IMEDDUKAL-IS

_ Aktay : Imal ibeddu s ad (ne azegzal-is a), s ara (ne ara)


_ Imal, ma ddan yid-s kra n yiferdisen iak-d alit deg tira.

_ Yal aferdis ad yaru i yiman-is, ad yawi ajerri) ().


a _ Imal + amqim usrid :
Amedya : amyag awi

ad k-awi (a-k-awi) : di twinest-a, llan 3 n iferdisen

ad : tazela n yimal

-k : amqim usrid
-awi : amyag yeftin
daen : ad kem-awi (a-kem-awi)
ad t-awi

131

ad -awi
ad ken-awi
ad kent-awi
ad ten-awi
ad tent-awi
Tamawt :

_ Tira s tzela ad tif tin s uzegzal-is :


ad > a-

ad a-yawi > a--yawi


ad ten-nawi > a-tent-nawi
b _ Imal + amqim urusrid :
Amedya : Amyag ini

Ad ak-ini (a-k-ini) : di twinest-a, llan 3 n iferdisen

ad : tazela n yimal

-ak : amqim urusrid


-ini : amyag yeftin

daen : ad am-ini (a-m-ini)


ad as-ini
ad awen-ini
ad akent-ini
ad asen-ini
ad asent-ini
Tamawt :
_ Daen : ad > aad as-ini > a-s-ini
ad asen-ini > a-sen-ini
c _ imal + tazela n tnila :

132

Amedya : Imyagen awe, as :


ad d-awe > a-d-awe
ad n-ase > a-n-ase
ad t-in-isiwe > a-t-in-isiwe

d _ Imedyaten nnien :
Amedya : Amyag efk

_ s 4 iferdisen :

ad ak-t-fke > a-k-t-fke


ad/a- : tazela n yimal
ak- : amqim urusrid
t : amqim usrid

-fke : amyag yeftin

_ s 5 iferdisen :
ad ak-t-id-fke > a-k-t-id-fke

ad/a- : tazela n yimal


ak- : amqim urusrid

t : amqim usrid

-id : tazela n tnila

-fke : amyag yeftin

4 _ TAERT S G

Deg umeslay, i ma yemlal y, y nni iual d g yeddan deg


ufeggag :
133

i+yg

d ke i yezran > d ke i-gezran


wi yeddan > wi -geddan
mi yekka > mi-gekka

Tamawt :

_ Taert s g fiel ma tkad-d deg tira.


5

AELLUY N TIRA

_ Tiri ma temlal d taye, telli deg wemsisli.


_ Ulac aelluy-is deg tira :
mi ara d-yual > m'ara d-yual
acu akk-a > ac'akk-a
ur yufi ara > ur yuf'ara
atg.

134

ARIS:

D TAGERFA I --IGAN
Ihi, cukte ur teri ara ef wacu, seg wasmi tebda
ddunit Nutni zwaren-a er tmussni ? Nutni asurif er sdat, nekni asurif
er deffir.
Nek nni-as :
Ur ak-zuxxu ara, a Dda-Mu, wissen ahat tella ssebba, ma d
nek ur -ssine ara.
Ihi, ur teri ara daen acimi berriket tgerfa ?
Da yebda la yi-d-yesseftuy amek i -zwaren Irumyen er
tmussni. Mi ara yeli deg wawal, ulac win ara t-id iqaren. Yebda iawi-d
taqsi n tgerfa, akked LeQbayel d Irumyen.
Tamacahu-a ahat nnig 100 n iberdan i yas-sli. Nea imeslay
nek smuzggute. Tal tikkelt d acu i s-irennu, ne itekkes deg-s cwi.
Mai akken i -id-yewwi ass-a ara -id-yawi ass nnien.
Abrid-a tilkin i d-tezra fell-a tgerfa, tiqejjirin-nsent arwent-d
llazuq. Am wakken aglim nnulent d ayen ur as-tixirent. Yerna llazuq-a i
d-arwent mai d win n menwala, inette as inuda wemdan ad t-iwali ur
iaf ara amek, i-mi deg timi amzun d aman, yerna wa iaa-t-id i wa,
yetafar aar idammen, afen-t-id dderya.

Aqcic ara d-ilalen iawi-t-id yid-s akken i d-iawi timi n wallen

ne tezi n wanzaren. D ayen ur ntekkes, ad iellel akken ara tellel tudert,


tasuta yezrin taye ad t-id-taf.

.M.

Tullizin

135

IRISEN I TURI

136

IRISEN S TEQBAYLIT :
BU ICUBA

Argaz nni i n-yewwen ur-wen, si taddart-nne i n-yeffe.


Taawsa nni yeffren ddaw ubarnus-is, d taemmart. Qqaren yes-s yenfa
ilfan si tegi, ur yea yiwen. Ma d tide wicfan-aya seg wasmi i -iawi
deg ubaggus-is.
Asmi i d-yusa ur-ne, cfi am wass-a. Yewwi-d yid-s
aarus, yezwar-it-id sdat-s. Icuba an udem-is, tastawt yelsa tecfa i
leber asmi yer.Ma seg wammas d asawen ezluti, asemmi as yella
mai d win igezzmen. Afus-is yurez abudid n tzemmurt deg umur n
uekkaz. Acu-t wemdan-a ! Awal yemme axxam axxam, ffen-d medden
ad t-walin. Nniqal d asmiccew kan i ten-id-isuffen, ban ad sen cwi.
Tura tasa zi ulac, lhejna walin tual-asen d tuggdi.
Yerna ur yennul yiwen, d tissas kan i yeggten fell-as.
Aemlil yurew-d tuffa n leqel. ran-as-d i Ccix, nea ad t-yarez
s wawal, wamma mmi-s n tmetut n menwala ur as-izemmer ar.Mi tiwala Ccix, azgen yeli di but-is. S wawal amectu i t-yemmeslay.
Yenna-yas : " Acu i k-id-yewwin er da, a mmi ?
Winna : " Nek, agemma nnulent wallen ad yeddu fell-as
uar.
Ccix : " D amsebrid ne d inebgi ?
Winna :" Ur lli d amsebrid, ur lli d inebgi !
Ccix :" Ihi, wet eddi !
Winna :" Anda ara neddi, i-mi d imezgi !
Bu icuba-a, zi yu Taqbaylit.
Ata-n la yegerriz innan ! Tuggdi tebda teifrir, ldin medden
tamezut.
.M.
Tullizin
137

ASEFRU N TALUFT
Yusa-d ur-ne
yewwi-d yid-s tikkerkas
udem-is d awra
d tide yekka-d si tillas
Yurew-d sin n wawalen
yefka-ya-ten-id d tarzeft
d uqbiren d iraganen
ma ad ak-d-yefk warez tamment
Tura cwi akka ad n-yezger ur-wen
akken ad terem d acu-t
azaglu-ines d idmimen
iri-nwen ad ttezde taluft
D nea iwumi qqaren
azrem bu 7 tsuqqas
igen deg wegbrid yedhen
agemma-in d ameqyas
Ma d imetawen yeman
anida llan ad awen-ten-in-yawi
tilawin akk d imawlan
ad ddarin tiziri
.M. Isefra n tatut

138

AMAR AULI

Ru a ulid-i
ur fell-i senduy aman
ke meqqre
nek werad bdi reman
ixef-ik icab
iarren ef teddi ulwan
leqel yeffe-ik
ur tenni deg wayen yelhan
I yak-d-yeggran d aekka
nek ad ae win i i-yehwan.
Sigg a ulid-i
abrid-inek d asawen
terri- i nnhati
d auli yesmermuen
ur-k ad tile ia-i
yimi-k i d-iarwen aldayen
lalla-k tugar taninna
Yes-s i gallan yelmeyen
ma ddi yid-k
ad d-iwet wedfel di smayem.
Taseddart 1ut seg HANOTEAU
Essai de Grammaire Kabyle
Livre V 1858

139

EA TAMETTUT-IS D WEMCIC
Yiwen wass isewweq ea. Ya-d cedda n weksum annect-ila
: deg-s kilu d werel.
Yewwi-yas--id i tmetut-is, yini-yas : Axx, seww-a-d imensi
!
Aksum iewwa, iraggen uren axxam. Mi twet ad terwi aseqqi,
ad tger cwi er yimi-s ma ur merre ara...
Akken akken, armi ifukk weksum amcum !
Teqqim texemmim amek ara s-tini i wergaz-is. Tufa--id :
Ihi ri, d ayen isehlen, ad as-ini d amcic i t-yean !
Mi d-yewwe ea, twet-it-d rria d taidant, [ yebda
yessemsad icenfiren-is, imi-s yurew-d aman. ]
Yenna-yas i tmetut-is :
[ Ekker efk-ane-d imensi ]! Anida akka yella weksum nni?
Tenna-yas :
[ Fiel meqqar ma tawle-d, ] aksum yea-t wemcic !
[ Yenna-yas :

Amek akka i t-yea wemcic ?

Neat :
Yeddem-it gar ifassen-iw yerwel yes-s ! ]
ea da isusem... Yekker yeddem-d lmizan, yetef-d amcic
nni iwzen-it. Yaf-it yewzen kilu d werel swa-swa.
Yenna-yas :
Ma d wa i d amcic, efk-iyi-d aksum, ma d wa i d aksum, efkiyi-d amcic !
TIZI n WUCCEN
Edisud 1987
[ayen yellan gar ikacbaren, s tira titalikt, d timerna]

140

TAFTILT TEXSI

Mlalen-d kra n yergazen n tmurt-nne di qra yid-sen : yiwen d


Agawaw, yiwen d Aidel, waye d Amlikec.
Gan amecqerri ef teftilt anwa ara -isensen.
Weqmen- ef yiwen wawal kan ara d-inin.
Yezwar Wemlikec, yenna :
Ma yegga imensi ?
Taftilt ur texsi ara.
Yual Uidel yenna :
Ma yewwa imensi ?
Taftilt ur tengugi ara.
Akken i d-yeneq Ugawaw, yenna :
Ma yebba imensi ? taftilt texsi.
Qqaren seg wass nni, d tameslayt Igawawen i tent-yugaren.

NEWWARA

Wazen 1950

seg Sr LOUIS DE VINCENNES


Initiation a la Langue Berbre
Tome 2
FDB 1960

141

A WIHIN....
A wihin iwumi zzin yetran,
a wi k-iluan,
mi akka teure igenni !
D anebdu ifures-ak ussan,
d armi akka asekkran :
d amja, ur tcue i tziri.
Tetfe- d tazzla ! Wi k-yuran ?
Tare ?... Anwa amkan ?
Ma nedel, xil-k awi-yi !
Ma d asigna i k-iserfan,
rewlen akk, eddan,
A lela ! da wwin tili :
Ata tsen akk liran,
ulac wi -d-yeslan :
ala ifrax di tjur d uberi :
Wigi as ma ad i-d-walan :
da aten-ad d imennan
ma ur tesibe cwi yid-i.
D Llah ara k-t-id iaran
lxir-ik, A Selan,
uzyin iawad alali,
syinna tewi kul amkan :
d ke i d alayan
ef kra i d-yexleq Sidi-Rebbi.
Anna, zger ti-ik cwi kan
I wedrar inna, ata-n,
muqel zi, ahat tuki...
Tetes ? eddi di tiqan...
142

Yak, wed-s i teggan ?


Ma twala aqcic, d mmi.
Tafe- tumm-it s imezran :
Deg way(en) ieddan,
akken i ur-s d tannumi.
Saki- neat s ewyan
s allen, s lemadran,
tellqe- ur-sent mi tent-telli
Tine-as.... In-as... ur nenim...
Anna ! yekkaw yim !
ru, ru....ata-ya :
In-as kan : sbedd iman-im,
qabel-iyi-d s wudem-im...
Lhedra ?...Ula ier...ala !
Ma nine, rnu-d mmi-m,
ddem-it deg irebbi-m :
twala : ur i-yessin ara !
Ccah ! Tura, xir wi(n) yesan :
ar tcefe d itran
deg unebdu la da i tziri !
S akkin ke, am win yeyan,
lefjer iadan :
Ru di sslama, e-iyi
s tafat-ik : win i k--id-yefkan,
agellid n luman,
limer ad k-id-yaf ! La d-iali !
Belid At-li
Isefra

143

FDB 1964

BU LEUT
Bu Leu ur yeric ara, ur yeric ara mai ; ne ma ulac, ma d
win kan iteben arum-is ixeddem, iac am nea am medden, ma d akka
kan, ihi, Bu Leu ur yelli wa(cu) i t-ixusen. Ur yesslib, ur iuggen...
Deg wasmi i d-yekker armi d asmi akka d argaz ameqran, ma
tenni-as :
Anwa i d lqern n ddunit ? D adrar nni ideg icerreq yiij akk d
win i-er ielli....
Ne, ma yella wi yas-d-yeslan iasa, iegge-d fell-as, ad
izemmed icenfiren nni-ines s bessif, ad iteffer uglan-is s ufus-is, ad iqerri
kan i waldayen-is, ad d-iseli ayen iwumi yezmer n lezen ef yiman-is,
am win ara s-yinin : ata-n, a sidi, ula d udem-iw, ula d allen-iw, ad asenkkse tasa ! Yerna, s tide, lmehud-is ixeddem-it akken ara iban
uqadum-is n bnaadem yeteqqlen...
Yiwwas kan i yere akken ara d-yeneq ula d nea s lmequl,
akken qqaren,...deg wass nni yecef.
Ass nni, qqimen dien akka di tejmat, deg waas yid-sen, nea
di tekwa-is. Taswit yesla-sen jebden-d awal ef kra n temsalt akken n
tfellat ideg yera iman-is nea iubbej, yerna yessen.
Yesla-sen la emjadalen, emnamaren, nea ia-it lal-a s yiwen
umeslay kan ara sen-d-yini, ad ten-yefru akken ilaq...
...Widak la heddren, emalaben, emxaaren ; nea, ul-is yea-t,
imi-s ieza-t dayen : mai d ayen iwumi ara yeber. Da-nea, s wergigi,
udem-is d awra am lmegget, yelli-d imi-s s bessif, ur bnin ara ef yimannsen, armi d-yeneq...
...Limer d igenni i d-yelin ef lqaa, tili wissen ma ad xelen
akken wid yellan din. Nniqal dehcen kan la skkaden deg-s ; taggara-ya,
yettereq yiwen s tesa : wiyi-nin unden ur-s akken llan : la asan,
asan, tajmat akk teasa armi laun ban ad fellqen. Yual yiwen,
144

akken iasa, yekker irem-it s tbeayt, bdun wiyi ad d-jemmen


tibeayin ula d nutni.
Bu Leu iwala akken : yera ala ma menent iarren-is : yerfed
ajerbub nni iuqam ef tuyat-is am ubernus, yetef-i d tazzla.

Belid At-li

Lwali n wedrar

FDB 1964

145

HUU D RIRIS
uu d riris d atmaten, sawalen anagar tide. Maca, tella
yiwet n tsurift d tamectut, yella yiwen wass ideg ur sawalen ara tide : d
ass n umulli-nsen. Ass nni, yal yiwen deg-sen yesxerwi akken i s-yehwa.
Ihi ass aneggaru n tefsut, aciban yesteqsa-ten.
Yenna-yasen :
A tarwa, melmi akken i d ass umulli-nwen ?
uu yenna-yas :
Nek, ass umulli-inu, d ielli.
Ma d riris, yenna-yas :
Ass umulli-inu d azekka.
Armi d azekka nni tamart n uciban tual er warrac nni,
testeqsa-ten :
A tarwa, melmi akken i d ass umulli-nwen?
uu yenna-yas dien :
Nek, ass umulli-inu, d ielli.
Ma d riris yenna-yas dien :
Ass umulli-inu d azekka."
Afet-d melmi lulen uu d riris.
end SADI
Tusnakt s wurar
ASALU 1991

146

TAMEBUST
Xenqen- imetawen. Ma tebra i yiman-is akka ur ten-teaaf ara
aas. as tulfa i yiman-is teezzer trennu, tees armi tennul lqaa, win i
-id-iqublen ur teba ara ad -id-iwali mi teru. ef wannect-a, tjuba-d deg
yiman-is tazmert swayes tetef cwi. Tekker tesuter anda yella wemkan
deg ara teffe. Yesken-as-d tawwurt tis-snat ef yeffus, yenna-yas ad te akken teldi. Tekcem tesared ifassen-is, tegger aman i wudem-is, ef
wemgger-is, tual-d. Tuki-d cwi, tual-i-id terwit, ualent--id ula d
tissas nni tera ef teswiin yecban ti.
Tewc-d tikta-s, tejme-itent-id, tesserked iman-is, terau.
Said SADI
Askuti, ungal
IMEDYAZEN 1983

147

AQL-ANE DI TEMDINT N LYON


mer d Ceban ef tiilt. Qublen asif. Ameccaq, tasurift, da

yewwe asif wemdan. alin ubbun yemsebriden ; win iubben, taenqiqt

er deffir, yecceg ef uecraruf, iquzem aaruq n yiij, isended deg wid


yezlen di lecic, ajirnan ef wudem, yefk tamuli i wid ikessen iqjannsen ; win i d-yulin, ad yebru i tuyat, ikennu am win tu leya, s ucuffu n
lenak, s ibeddi ne s tuzzya er yiij d wasif.
Racid ALIC
Faffa, ungal
1990

148

TARGIT
Ussan n temi. D ussan n wurar, d ussan unadi d tifrat. Urar n
tal tallit, tifrat n tal tamsalt. Ata-n wurar n temi, ata-n yennelqam-d ielli
mi akka teltef times lemer, mi akka teslef i wafrayen. D agemmer n
tzizwit, d ajelleb n uferettu seg ujeggig er waye, si tebirt er taye.
Urfan eddan ef temi am ubandu.
Degmi emmle iij mi ara ireqq. Irennu-yi-d di tmeriwt. Ass-a
yennedam wul-iw, yemmekti-d ayen ieddan. Ayen ieddan deg usirem,
di tura n lehna ; tura n win yenafen, tura n win yuzafen. Yuzaf deg
irebbi n yemma-s, yuzaf mi d-yeffe er tafat, yuzaf asmi d aterras.
Nteu tasa, nteu imeti, ur nteu TARGIT. Mi ara teqqed gar
wallen, mi ara tefk imi deg walla, teuug TARGIT tenerni. Tella d
taleqqaqt, teuzur, teiwsir, ur temeat.
TARGIT am usigna, tehummu di tegnaw, ur tu udem ; telli,
tenekkar. Mi ara d-yemullas igenni, ad d-lalent trika uilif, ad d-yeffe
uilif am ukeffa ; iri ad yefk tiyita er daxel, yerwi afrayen, isegriwel di
timas, yessiqse tisemmamin, isider tibuarin.
Racid ALIC
Asfel, ungal
fdrop 1981

149

DI LKANTINA
Di lkantina mi kecmen, unzan iebsiyen-nsen as lluen, izad
usemmi. an lfer. Tera yid-sen am warrac. Tasa anecre. Amzun
wissen acu i d-sulin.
Wa yeqqar ad nexdem akka ! waye yeqqar ad nerr akka !
Yal wa acu ifettu. Wa yeqqar nekkni nxeddem nutni teen. Waye
yeqqar mai d aklan i nella.
Lasun, tual lkantina d ssuq. Armi yan di ssuat d umeslay,
bdant tenjawin asenen. Bdan segayen alaw, armi mecen tibaqyin.
Yeneq fell-asen Lxewni :
Ay atmaten win yekfan ui, tuffa ulac. Tura mi nea newa,
ad yelhu umeslay.
Qqimen akk deg tenyilt-nsen. Ameslay n Lxewni mai am win n
Muend-Ameyan. Nea yugar-it di lemer, yeccuref, yera, yerna yessen
taqbaylit akken ilaq. Yu tameslayt. Ameslay n Muend-Ameyan am
yezer mi ara d-yenfel, kra i d-yufa sdat-s ad t-yeddem. Acu, mi fukken
igefran, mi yers igenni, izer ad yexsi, ula d nea ad yual d ulac, yekkaw,
yuli-t uzanzu. Ameslay n Lxewni am wasif mi ara d-yemel, kra din ad tyezzer tarewla ulac, ium tiezza, ium iberdan, ayen iwumi yezmer
ixdem-it, ayen imenen ar qabel ! S wawal ameqran i d-yeneq :
Ay atmaten, assa d Muend-Ameyan iwumi i d-stufan. Ban ad
-ddun fell-as. Teram acuer. Ur yukir, ur yegzim, ur yera. Ban ad tstixren i-mi i d-yeqqar ayen yellan deg wul-is, ayen yellan deg wulawennne, akken nella. Assa d Muend-Ameyan, azekka d Taher, waye d
nek, waye d Dda-Rabe. Ad a-leqen yiwen yiwen, yal wa s nnuba-s !
Da Lxewni isusem, yesnene, iseble cwi imetman, ibeddel tikli
i taect-is, isereb awal-is amzun i yiman-is iwumi yemeslay. Medden
akk ellqen er yimi-s. Amezwaru d Muend-Ameyan, yewhem acu ara
d-isufe assa daen Lxewni.

150

Ulac am tegma ! Ulac am tdukli ! Ma neddukel, nemlal, yiwen


ur a-yezmir ! Ad awen-d-awi yiwet tmacahu.

Timucuha n Lxewni emmlen-tent imeddukal-is. Yezga deg-sent

unamek, yerna lhant i umezzu. Yezga iawi-d tijdidin, wissen ansi i


tent-id-isekfal.

Tamacahu-a, ad awen--id-awi, as d azal. Ulac ailif ma ulint-

a telkin.
Ulint-a dayen, a Lxewni. D yiwen i d-ineqen di tabla
taneggarut.
.M.
i d wass
ungal 1990

151

TIMLILIT
Cwi kan i -d yeggran

ad nawe

er Wargran, teli-d

limra, abrid iab sdat wallen. Ddunit tual akk d tazeggat, anagar
win yeyan deg uqerru-s ara yernun er sdat. Nerra takerrust er
tama tayeffust : iwet-a dayen butellis, seg uebbar mai seg yiij.
Ahat azgen n tsae i neqqim, nura tafat ad d-tual. Limer d
lebi,

di

Terdayt

ara nens maca ef wakka newali, lmumen ad

yeqqim kan di Lewat ar-d yali wass. Yemlal igenni d tmurt, acili n
yejdila-d-yehubbu yemel iberdan,
akked i d-ddukle isem-is

yerra

azizwu

d tillas.

Caban. Yelha yinig yid-s,

acu

Winna
yeksen

isensa, anagar ma terra-t tmara tameqrant i ikeccem ur-sen. Qqaren


iaggad tilkin d ubeqqiw.Atan assa daen, la yeqqar ad yens di tkerrust.
_ Mi nesedda tanafa ad netef abrid, di taggara n yi.
Nea ur yessin ara acu i d ies di Ssera, yerna di tlemmast n
buanber. Nni-as :
_ Azekka, ma

tuki-d, ad d-tafe ifadden-ik akk ggurslen seg

usemmi, taxlult-ik d aelbuc deg yir lawan.


Asemmi n Ssera deg yi, yugar win n tmurt : d agris i
yekkaten mai d ageffur ! Akken ters cwi liala, nessa amutur, tura
atan abrid ikad-d.
Mi nekcem Wargran tu dayen yeli-d yi. Tamdint teur d
aebbar ijegger-i akk s tlaba tellemlem (*). Imdanenla-azzalen bran i
tuyat, tarurt teffe-d, amzun d iqjan yessen i bibbin. Au, d taccalba
n tfiarla-seglafent di tmurt-a.
Deg usensu, yegget wegdud mai d kra ; wid akk tetef limra
deg webrid ad as-tini er dinna akk i d-mlalen. Netef taxxamt s
tmussni, yiwen deg imuras (*) yecfa fell-i d amsa, yual am wakken
yezzwer-a ef wiyi. Akken kan sserse aqerru-w ef tsumta, zzre di
naddam.
Akken kan qqnent wallen, Ceban la isendduy deg-i, isakki-yi-d :
_ D lawan imensi !
152

Kkre-d, ren akk yesan-iw.


_ Limer i yi-tei gne ! Nniqal tusa-yi-d tnafa d taxlaft, i yasnni.
_ Tura

ma

twala ur tellue ara, ma yehwa-yak yies, etes

! Akken i s-yenna urumi , win yetsen yea imensi.


_ Tura i-mi i d-nekker ad nader kan, ad d-neffe kra.
Restura, teur armi d ulamek. Ulac anida ara tesserse iman-ik
; ulac ttabla tilemt, ad as-tini d ssuq yerna winna iemren, asmi
terbe ddunit. Rria n lbirra d iraggen n weksum tekkat er taect,
txenneq, yerna imsaen kra deg-sen kan i d iwerdaniyen, widak tetef
limra akka am nekkni : tuge d arraw n tmurt.
Iqendyar, itabaniyen, tiekkzin, iqeccabiyen.

Mi ara ten-id

temlile deg webrid ad as-tini d ixewniyen. Tura, atenad i tillas yiwen


ur ten-id yewali lin di tecrit, ccrab d lbirra.
.M.
Tullizin

153

INEBGI
Imensi i s-d wwi, yea-t armi ifukk, seksu yedhen s zzit. Mi
ifukk ui, yetef taqbuct n yii, yeswa- yual yesfe aamar-is s ufus,
daen acebbub-is, am wakken d aslaf ara yeslef i wemcic.
Times deg ukanun la teirriq, la teweccim ierban s tili-s, teurar
yes-sen, amzun ambiwel (*) yefka-yasen tudert, ne mai wazeden :
tarbet n tewkilin tuli-ten, la gezzrent deg-sen, yemme wesla dayenni,
la urarent rennunt, ulac dayen iimi.
Amcic-nne, deffir-i i d-yedda, yezga deg icua-iw ahat ira ad
iwali inebgi n yi-a, amek iga wudem-is : ni d tannumi ur-s, mi iwala
udem amaynut, limer iaf ur as-yettixir, la yemetra talqimt d weslufu.
Inebgi n yi-a, nea am wakken ur t-iwala ara, atan yelha

kan

uamar-is. Amcic dayen yuyes, tura la yemizzid irennu, yugar ailas di


tegi taberkant. Da inebgi n yi-a ula d nea yemmazze, isan-is
ujjaqen, nek sli-asen, amzun d aedded i eddeden.
Tura times tebda txessi, telwi ; azizwu
yiwen usafu i d-yeggran, la ienfufud

am

i -nessa, anagar

ezrureq di tillas : mi

ran ifurkawen uzemmur, akanun ad yeqqel d tirge tea tudert, tinna


ara yali yied.
Seg webra, akkin i tewwurt, ilul-d

ucelya igezzem

yugar

timqessin, lawan n tegrest la d-yesnunnut. Agemma i taddart metwal


igran yea yiles n tgersa, bdan wuccanen aiwes. Tekker tegrawla
deg umada : azekka d iij, as acelya d asemma.
Amdan-a yensan ur-ne assa,

nek i s-d-yewwin imensi,

abrid-a d nnuba-w tetef-iyi, ue tannumi ssensare, abrid-a tetef-iyi.


Azizwu nni i -d-isuter tansawt, ad igen yiwen yi, nekkni ad t-nesens.
Tura nhegga-yas-d imensi.
.M.
Tullizin
154

SI-YEYA
Si-Yeya :
A Sganarel, xerben-a lexyu, Qessam n ujuwu isengelwa asif,
iqelb-a taflukt. Acu kan iak-d Rebbi awil : Tafellat nni mlale llina
acemma ur -ixu, tecbe tegrurez, akken kan i -yeba wul, tekkes-a
ccedda, da tamsalt am wakken teqqed tela. Ur ilaq ara ad tesenser, ur
zmire ad sebre aas, ad d-ggare akka inehhiten.
Sganarel :
A Sidi, aql-i bate. Akken kan yemne uqerru amcum si lmut,
deg umur ad temde Rebbi i -d-yegren asulef, tura ke tebi ad a-dicegge tinifift nnien, d ayen tekkse sser, ma d afa...
( Iberem-it-id Si-Yeya, yesallef-asn am wakken yeba ad tiwet )
Dayen dayen cefe, awal ur t-id-rni, d tibbuhelt i yi-dyebdan, cce deg umeslay. Sidi yera acu ixeddem, yessen lela-is.
Dayen !
Si-Yeya : ( Iwala tafellat )
Aha ! Zi ! Ansi i d-teffe daen tmexluqt-a ? A Sganarel,
twala- ne nndeh ? Werin mlale d zzin am wa. Acu kan ta tif tinna n
seg-llina !
Sganarel :
D tide ta tif tinna, acu kan i win yestufan.
Si-Yeya : ( i tfellat nni )
A tuzyint, timlilit yid-m, s wayen yelhan kan ara d-teglu.
Amek deg tmizar am ti, gar isekla d yeblaen zi yella akka zzin am kem
?
155

Tafellat :
A Sidi, ayen yellan twala-t.
Si-Yeya :
Ihi, taddart-a, d taddart-im ?
Tafellat :
d Taddart-iw, a Sidi.
Si-Yeya :
Ihi da i tzede ?
Tafellat :
Da i zede, a Sidi.
Si-Yeya :
Amek i m-qqaren ?
Tafellat :
Qqaren-iyi Tafellat, a Sidi !
Si-Yeya :
Akka i d taqcict, akka i d tatucin !
Tafellat :
A Sidi, tena-yi leya, cwi ad iyi-tesseble tmurt sdat-k !
Si-Yeya :
Acu ara tseti akka ? D ayen yellan kan i d-nni, d tide ! A
Sganarel, acu twala ? Da yella wanida twala zzin nnig wa ?
xil-m, ezzi-d kan akka cwi. Akka i d tammast ! Zdi kan taqerrutim cwi, xil-m. Akka i d taqadumt ! Ldi kan allen-im akken ilaq. Akka i d
tatucin ! Sken-d kan asesu-inem. Akka i d tulacin ! Ticenfirin sawalent
i wezaz ! Dayen, aql-i fsi, ur-in wala zzin am wa.
MOLIERE
Si-Yeya
Asekkir 2, Asayes 2

156

AMAN D TRISITI
Ihi, ayen i tnuda tufi-t ! Ad k-en yilfan, i yi-d-yenna
Charbonnier.
Ilfan, ri yakan anwi, maca werad i ten-ssine akken ilaq,
werad i ri anida awen.
Yezzuer-iyi Erulin armi d taxxamt nni tamenzut, anida tella
tencirt tamcumt akk d trisiti. Wala yiwen d Azzayri kksen-as ezlui, lin
deg-s s rrkel akken ad yeffe er wegnir. Di teswit nni ideg Erulin d
Charbonnier lhan yid-i, widak nnien ur stefan ara mai, la kemmilen
deg twait-nsen. nan yiwen umebus ef tencirt s trisiti. La farasen.
Yual-d Lorca ; icudd-iyi ef tencirt : ad yi-alsen abrid nnien
trisiti.
Tikkelt-a mai d tin n ukellex. D tin n tide !, i yi-d yenna.
Ata-n yetef-d yiwet n tmacint tugar tamezwarut ; as akken eglelli,
faqe mgarradent. Tamacint-a, mai d azaz i teezziz ne d agzar i
tgezzer : tura d tisfiwin i la isennin deg-i, mment deg wesfugan, yebri
akk amzun s temdin. Agerbuz yeqqur, as kra din yerre, kerrce
takmamt, iesmaren zemme-ten, medle allen-iw. Ualen an aar
esren deg-i, ifadden-iw tergagayt teggumma ad asen-tebru.
Wissen meqqar ma tessne ad tumme ? Ne ad aknesselmed ? Eyya-d ra er tbernint !
Lorca imeslay, yekna-d nnig uqerru-iw.
Ddmen tancirt amzun d nnec, nek fell-as cudde, akken i yiddmen armi d takuzint. Dinna sersen-iyi, aqerru ef tbeqsit, ddaw tbernint.
Sin ne 3 yilfan tfen tancirt si tama iarren-iw.
Takuzint tesulles, anagar tafat n wegnir i -isaen cwi ;
as akken d tillas, eqle Erulin, Charbonnier d lqeban Denis : d nutni i
iemren tazwayt.
Tibernint n waman d tamellalt teirriq nnig wudem-iw ; Lorca
icudd-as ajebub n ukawau, yual iumm udem-iw s ujerbub. Yenna-yas
157

Denis : Err-as asar deg uqemmuc ! Lorca irgel-iyi anzaren akken ad


iyi-iger asar gar tumas, amar ad zemme imi-w ne ad d-deggre
ajebub nni.
Mi kfan, ineq-d ur-i : Mi tebi ad d-tqirre, sembiwel-d
iudan-ik. Yeldi-d i waman. Ajerbub nni swayes i yi-ummen imir kan
yebzeg. Kecmen-iyi waman, llexse akk : imi-w, anzaren-iw, udem-iw kra
din yebzeg. as akken, arra nnefs, acu kan s wenhat. Wte amek ara
regle tagerjumt-iw akken ur tesse ara aas : tfe nnefs deg yedmaren.
Mai aas i tfe akken. Tera yid-i am win tea temda. Turez-iyi turin d
axesar, d au n lmut i d-yerzan ur-i abrid-a. Qebre, agerbuz akk yeqqur
d taert, asuu yeba ad isu. Ulac !
Henri ALLEG
Afees (La Question)
Ed. de MINUIT 1961

158

TIZIRI
Yiwen n yi, tignewt tefa, afee n tziri yessa tal
timert. Sdat n taq, i yema, Tiriri tefka tamuli er yigenni, tesikkid
ccbaa i -yessaen. Tamdint merra texla, at wexxam, d tirni, tsen. Ma d
Tiziri, neat, teqqim akken er taq yeldi ; texemmim akken amek ara
tawe isaramen-ines.
Din din, temmekta-d asefru i s-d-yenna wemsedrar nni i sd-yefkan tibexsisin. Yenna-yas-d : Bedd ad twali, qim ulac !
Tiziri tebda teebbir amek ara texdem akken ad terbe kra
isudiyen ad ten-tefk i baba-s akken ad -yawi er taddart-nsen. Kra yellan
texdem-as lesab, maca ar tura ur tufi tifrat ; acal n tiktiwin i d-yezzin
er walla-is, yiwet deg-sent ur tlaq.
Din din tebda tesmubun ef yiman-is, teqqar-as : iwumi
ur si ara ameddakel izemren ad i-yefk rray yelhan. Teqqim akken ddeqs,
armi bdant wallen-iseyyunt, naddam isumma--id.
Taswit kan, twala er yigenni yiwen yetri iceci,
iimur, iara-d ur-s. Tafat i d-iakk, tehher tif tin i d-akken yetran
nnien yellan din deg yigenni. Itri-ya ireqriq yugar ayyur.
Acemma acemma, itri-ya iara-d armi i d-uferzent deg-s
snat n tatucin. as akken, Tiziri tewali deg tatucin-a yersen ef yefri
maca ur tumin : Ti tewali-tent, ul yeskerkis-itent !
Muend At-Yiil

Taddart-iw 1995

159

TADYANT N WUI

Talemmast n texxamt, yella Jamil, amaray n wexxam n tedemt,

lqed wezzil, abalu yelsa kemmil fell-as, armi qrib ad t-yebu. Year er

unezarfu nni afayan, yesa-yas, yestewtew-as :

Nellu d tirni, acku neya, ula d tallit tedda, tasae tewwe

tlata ; ui, akka ur nezmir ad t-nesibnen. Ui, iibnin mi iewwes yiwen deg

tegi, ne yerkeb audiw ad ieqluqul fell-as azal snat tsetin. Ula d axemmem

iserwal aram. Muqel tura ma kifkif mi ara tee tura ne mi ara d-twelli seg

ssyaa trewle i lehmum n ddunit ; da kan ad tawi lexbar. Akken qqaren,


imassanen ur sibninen ui, as ma ran aas maca deg temsalin n waram d

ineggura mai. D webrid er wexxam, ilaq amdan ad ixemmem ef wui i tyeraun, ad yili akken i t-isarem. Yiwen wass, rekbe takerrust, teddu s axxam,

la yugar deg-i armi ulfa s ujedan ameqran yea ajedan ameyan.

xemmime ad afe awtul yeknef. Akken ad yibnin wui, ilaq mi teldi

tawwurt n wexxam, rria wui nni tesarme ad k-id-temagger er tenzarin


Mi tewe s axxam, tufi meqqar awtul yewwan ?
Yuksan wul-ik.

Nek, sarme abik, mai awtul. I d-yenna unezarfu.

Ur d-qqar akka. Kra din yenan ui, ielleq er uheyyi n

lewal. Wanag aksum, d awtul ne d abik, kifkif. Di tazwara, ilaq mi ara teldi

tawwurt n wexxam, ad k-id-temagger rria n tassemt teknef. Siwel tkeccme, bru

i utaftar n uxeddim deg tqernit anda ur t-tewali ara, kcem er tnawalt, ddem-d

taellabt, smir-d kra n yii er ufenal ara yilin ufexxar, d win ideg tzemre a

tesibne tissit. Ur t-es ara ef webrid, fer-it tajeimt tajeimt alamma ifukk...

160

Amaray yebin-d yedhec, tera yid-s am win isellen mai am

win i d-yemmalen.

akka am tazart.

Mi tekfi ajam, sefer deffir-s kra n tmeazin ne n tidanin


Aselway, yerfed-d aqerruy-is ef tewriqt yella iaru, yeddem-i-

id yeskerfej-i, isakked Jamil. Yendeh-d fell-as :


tesxesre tira.

Ay aqcic, sider acemma i taect-ik ! D tikkelt tis-snat i yiAit Ighil Mohand

Tchekhov s Teqbaylit

161

YEMMA-S NNI

Yemma-s-nni icedha ur yewi, yemma-s-nni i t-id-yean ur

t-teksib. Seg wasmi i d-yusa er Fransa, kra n tikkelt ara d-yali yiwen seg

tmurt, ad as-d-tazen kra n lfakya d rria n tmurt Leqbayel. Asmi i -ixebber

iheyya-d iman-is ad iru er Fransa, ur tebi yara, maca mi s-yenna acu ara

xedme da ? Ur tufi acu ara s-d-terr. Ne ad as-tini d ke kan i si ? Wiyi d

awalen iilin gar tullas, mai d wid d-iarran aqcic d argaz. Xersum, teqbel
tefes ef lebi texneq ul-is. Myif ad testanes neat wala mmi-s.

Tual teqarra tal tamna ansa ar d-yejbu yiwen ara d-yeglun

s lexbar ef mmi-s. Ma ulac yiwen, teessis i wayyur, zun yemeslay-d yids. D aya i d-tufa akken ad tsebber tarwit.

Temekta-d Lasen, mmi-s amezwaru ijaen di tmurt

taberranit, seg wasmi iru ur d-yual, armi t-d-wwin zwaren-d iarren. Mi

iru yewwi tazmert d awin, mi d-yual yugem-d lmena d uheckuker,


anagar taglimt ef yies. Ufan-t yemmut ddaw tqenert.

Mohand Ait-Ighil
Tiersi

Ungal 2008

162

TIMLILIT

Asayes 1u

(Si Belqasem Lelu)


Si Belqasem :

Mreba, leslama s lar-iw. Amek teili a Lelu ? Acal

aya ur d-tejbi, ugga teu-a ?


Lelu:

Sswal fell-awen, nekkini aql-i labas.

Si Belqasem :

Abel n ddunit ur yefakka, d win i d win, nekkat-it akka d

wakka. Qim. Acu i k-yean acal aya ur d-testeqsa fell-a (ad isikked lqec

n Lelu.) I-mi i d-telsi amzun d isli ahat tewanecde anda n kra ?


Lelu :

Ala, a Si Belqasem, d kunwi kan i d-qesde. Ana teri ur

si yiwen nnien anagar kunwi.


Si Belqasem :

amzun d isli ?

Ad -isuffe Rebbi er lxir. Acuer ihi i d-telsi akka

Lelu, yesqewqiw :

Ata acu yellan ! Rzi-d ur-k a Si Belqasem ri ad

k-sutre deg yiwen ccel jma-liman ur ri ansi ara d-bdu ata tebdayi-d tergagayt xil-k efk-iyi tiqit n waman.

Si Belqasem, ad d-yeffi aman er lkas, ad imeslay i yiman-is :

D isurdiyen i t-id-yewwin. Tebra ur ten-yeri. Ad as-d-awi

yiwet n tmacahu, ad twalem yes-s ad yefhem. (Ilua-t) Tessne tamacahu-

nni anda yiwen isuter i umeddakel-is idrimen ?


Lelu :

Timucuha-inek, tuge deg-sent tewwi-iyi-tent-id. Ur

nexsir wayra, awid-d daen ta ad as-nsell.


Si Belqasem :

163

Yella yiwen yetef taanu, tal tikkelt irezzu-d ur-s

umeddakel-is isutur-as idrimen. Nea, yeqqar-as : Sferfed er tekwa, ddem

ayen tuwae. Ameddakel-a iawi isurdiyen ur d-iarra. Yiwet tikkelt


yual-d isuter-it, yerra-yas-d bab n tanu
Lelu :

Sferfed er tekwa, ma terri-d kra ad t-tafe din.

Si Belqasem :
Lelu :

Tessne- ? Ihi sefru-d tura acu tebi.


A Si Belqasem uh, suref-iyi uyse, ur ri amek ara

yers leqel akken ad-bdu awal. D tide acal-aya tesellike deg-i, nek ur
ak-rri deg lxir, ke d amallal yezgan, nek ur k-uklale.
Si Belqasem :

bdi ayse.

Lelu :

Ini-d kan acu tebi. Efsi-d tawemust-ik, ula d nek atan

Tura ad ak-d-ini (yemdel allen-is.) Usi-d ad k-nasbe !

Si Belqasem :
Lelu :

A yemma ! Amek i d-tenni ? Ur sli ara.

Usi-d ad elbe afus n yelli-k.

Si Belqasem :
Lelu :

iwed-d, iwed-d.
Usi-d ad

Si Belqasem :

164

Dayen, sli acu tebi, a tiji-inu, qeble ! Da, as akken d

nek ara ak-d-yefken, mena tzemre ad tini d ke i yi-kksen taekkemt. Ma


d asuter am wa, as ual-d yal ass. Rau, ad d-siwle i Hninu. (Ad yeffe.)
Lelu :

Wissen ma ad teqbel.

Si Belqasem, ad yekcem s tazzla:

Aya mai d abel-inek. Ad teqbel ! (Ad yeffe)


Ait Ighil Mohand
Tchekhov s Teqbaylit

165

IRISEN N TMAZIT AKK-I :


GM : kra n yerisen-a ahat xussen
IFRI N QAW
-isaffen n Ayt-Harun, tella teqbilt n amed U-Ali. Ar yes-s
ftun medden ixf useggas, ar g-is qersen tiersiwin iejlin, d iulin, d
izamaren, d ifullusen, ku n yan d ma yezdar. Ili g-is ya lefrit isem-nes
Qaw ; yella g-is imi-nes tiflit ran waman-nes, wan ya kra ar g-is itum,
yejji.
E.LAOUST
Cours de Berbre Marocain
Challamel 1920

166

MANIK BENNUN ICELIYEN TIGEMMA-NSEN ?


Ar bennun imi n berra, sekren g-is aegmmi, fad s imi n tgemmi,
berrmen-as iuna, eln asarag yeffe s igenna bla azzger, skern anwal...
Ar ttefsalen tigemmi, skern g-is kkut iuna, yan -lqbelt, d yan
-tagut, d yan -iffuys d yan -izelme, meziyen cway, acku g-is a
tnurzumen imi n tgemmi -lgiht n zelme....
Taddwarit inebgiwen g-is yettili wusu ifulkin : tigertal d tzerbay
ne ienblen fulknin...
Irden d temin ar ten-nettexzan -tserfin ne iuna -ugadir.
Tigemma-nne ar tent-nbennu s weru d talat.
A.ROUX
Vie berbre par les textes
Ed. LAROSE (Paris,1955

167

TALAAL
Ay-atma d yessetma
Lli s d-nmun
Talaal n tasutin zrinin
A-d-iran
Ad nefer tabrat llif
Mmuten inemuren zrinin
Aaras-lli din ijjawan
Ddlen-a-t
Ra t-nesfe ni-t a-t-ier kuyan
Nnan aaras iezzif
Nenna-yasen :
Ula aga iday nedar-asen
S yan wawal a-s ra nal tit
Ttun-t ay ayyur
Afus-ufus hat tafukt m-ienzaren
Tella-d fell-ane
Afus -ufus aaras neqqar
Yaggug tifawt nga-t -ifassen.
Brahim AXIYAT
Ayt-Swab (AGADIR)
Tafsut

168

URTI N LLUZ
A(y) -urti n lluz yellan ef ti
A Rebbi a-k ur yezwi ujuwwu
Nga ahwawi bu tlarasin
Amar yufan a gi-k yekkes amud.
Gi arib nsug n-fellen dar-ne
Aint a yemmi nsiyye ukan !
Kki timizar ula idewran
Gi arib nsug n-fellen dar-ne.
med JAJI
Ayt-Baa
Tafsut

169

TAFULLUST D IKIYYAWEN-NES
Lqist i yya tfullust neat d ikiyyawen-nes. Ya wwass, tezwar yat tfullust
ikiyyawen-nes s iggi i ya medduz ar g-is skkurkujen, imil yaf ya ukiyyaw gisen ya ubexxu.
Yenna-yas yan yanin :
Bu d id-i a gma abexxu yann-li tufi-t.
Yenna-yas :
Ur gi gma-k, ur tgi gma, id ur g-is tagmatt wanna yufan kra yaf-t
ugayyu-nes.
Ar yalla walli, yeftu dar yenna-s, yenna-yas :
Yenna-yi gma ur tgi gma, ur gi gma-k ! Inaker tagmatt f ya
ubexxu.
Tenna-yas tfullust :
Tgam kullu tarwa-nu, wayenni mrad is dar-i tibbatin tsummem
akfay-inu kiyyi di-s, ra ggi-k iennu tennu-t g-is, ilad amedduz ismun-a akk,
ku yan ar iskkurkuz i ugayyu-nes.
Md ZENDOU
Atlas-Aflay
Boite-a-Documents
(Paris,1987)

170

ILIL A TI-INU

Ilil a ti-inu f wussan itwellan


F-ifergan n zzher-inu d yergazen itruan
F yasin lehl-inu, d Dda lmulud ag-gelan
Ma-ef mmuten d lemer-inu
Ur wwien er waman
Ilil a ti-inu f wussan itwellan
F-tnewwart n tmurt-inu ag-gercin(? si lbadan
F-tmettant n wul-inu yerna s wubbi iuran
Yerna s yid-s i yief inu ag-genzin i yudan
Ilil a ti-inu f wussan itwellan
a MADANI
Awres
Amis Asalu

171

TYAI YETTARWEN TIZDAL N WURA


Iggen wergaz tettu er-s tyazi kull-ass tettarew-as tazdelt n wure.
Iggen wass, yenna lbal-s : Tyazi-u i ttarwen kull-ass tazdelt n wure, ad
iad aeddis-s lmeden n wure. Lukan a-tt-erse, ad jebde si-s lkenzet
tameqrant, ad dewle d bab n lmal ameqran.
Mbad awal nni, yetef tyazi-s yeres-tet, ireyyec-tet, iceqq-as aeddis-s.
Iall ef-s, wel yufi di-s ula d liyet, menir adan, an tyaziin tiidentin. Si
tet yergeb, yetwabxes s uzebel-s, yeqqim yendem f-rray-s, andemi wel
ineffe.
An-tu d lmana-s : Lqellt n weqna iawi-d lefqer, isejma ula d wayen i
llan fus.
J.M. DALLET
Mzab
Vrification des notations de
E.GOURLIAU
FDB 1969

172

ALEM D TZEGGART
Iggen wass, alem iqerreb el tzeggart bac ad ye tifray-s, lakin
igget n tlafsa telwa ammas-s. Ihab iwexxer si-s. Tazeggart tessen (belli
ihab si-s, tenna-yas :
Mimi treggled thabed ? Iwajeb-t alem :
Wel teggde s-tadriwin-nnem, ggde s temas n tlefsa yellan
ammas-nnem : lukan wel ggide a-yi-teswaqqes, a-m-ge card imawen.
J.M. DALLET
Mzab
Vrification des notations de
E.GOURLIAU
FDB 1969

173

TADDART N AT-WARGREN
Wargren-nna t-tmura-s nezar di-s car imukan i nessen di-sen midden,
netnin t-taxxyamt d-uxxyam t-teddart n umezda.
Taxxyamt d mani nessen di-s irealen. Nettat n zaw n ilman t-texsiwin.
Axxyam n tuffawin d mani ttetsen di-s midden tigemma, mennawt si-sen
Skin s turi. Matta f-teddart n umezda, fell-as imar-u ad nsiwel.
Kelb ad ner taddart igget, iyya ad nalit n sunet n tmezgida tameqrant,
s ujenna-s ad ner ga tiddarin n mezda f-igget tekli.
Nked, tigemma n Wargren gint am ujertir azaluk d azizaw yedme
yessu f wudem amellal n sert. Ammas n ujertir-u, yersu di-s Wargren
am urur n tlabit. Tilabitin rsint d tikennunin llint-as i tersal n urur n
ijbad i llan d sunet, d-uli i llan Leblaa. Iulad izalak ma tzemmatin i
llnat tunant tikennunin.
Tiddarin ersent, knunnent s addu sunet am ifullusen s addu nanna-tsen i iba n iman-nsen.
Iggen sur ibecc Wargren am tbeccit tezzeg auli n tmetut.

J.DELHEURE

L' Habitation Wargla


FDB 1973

174

Amawal n weris :
taddart

tanezdut

amezda

win izeden tamdint

zaw

anad

tuffawin

ifurkawen

tigemma

tigemma (n tezdayin, di Wargran

mennawt

tikkwal

matta

ma d...

nked

ata-n, aa-n

ajertir

agertil

azaluk

annect-ilat

azizaw yedme

azegzaw yeddrelen

arur

acanti

talabit

tayajurt

tikemmumin

tiemmurin

llint

zzint

tirsal

tarigliwin

ajbad

anu

tizemmatin

tizerbatin

iba

iureb

ibecc

yezzi

tibeccit

tabaggust

175

AMAN
Aman d rru n tmurt-nna n Wargren : matta Wargren d war
aman, ad yili yeqqur am tmura-s n ijdi amellal mani u d-yetteker ula d cra,
la tazdayt, la zzaylet, ula ben-adem. Ad nemed Rebbi ayen ucin aman.
Aman ttasen-ane-d s ujenna igget tekli ini mertin i useggas, d
waman day d tinesnas. Saa-saa akk-is ttutan am tdenni s ujenna, sedlan
tiddarin i ttamint zzwayel d midden. A-k-ini tiddarin-nna. Skint day s
turi t-temcemt i fessint s umar i dkan. F wammu ad tzemred ad tinid ga
u yetti amar Wargren, biha netta day drus d-u yettetef akkat-s.
J.DELHEURE
L' Hydraulique Wargla et au Mzab
FDB 1975
Amawal n weris :
cra

kra

ajenna

igenni

takli

tikkelt

day

acu kan

tinesnas

timeqqwa (aneznaz ?

akkat

tiyita

tadenni

acercur ?

sedlan

selin

ttamint

meqent

kint

bnant

tauri

lgir

tamcemt

bennu s wakal d walim

176

ULA, DASSIN
Ula Dassin, midden mdan tweled imzad nek tugeyed
Enn-as i Dassin : ula ssewye-am kerteba-hin tugeyed
temeyet-t ?
Ula, ula, Dassin, ma full tennid bahu ?
Ula, ula, Dassin, nni-am : ewwu-hikkem tezzayed ar
dimarde
Alhin n Dassin, an-imir ur t-tusi
Ukele, ukele, tekc-i taccelt
Yala iyen, ul-in ixreq !
Asemlil
Amawal n weris :
ula ? amek armi ?
kerteba tastawt, aserwal
temeyet txae
bahu tikkerkas
ewwu-hik iwel-d
dimarde tura
alhin... yir lfal...
(diable de...)
ukele alil deg-i...
taccelt talafsa, llafe
Yala iyen Llah a yiwen

177

MEND-LHEMM

Ttu yig weryaz, qqaren-as Mend-Lhemm. Iru.


Yeggur, yeggur, yeggur, -almi yufa yig weryaz, yetef izer s
mart-is.
Yenn-as :
Matta da heggared ? yya-d akk-idi !
Ruen, nehnin sen. Gguren, gguren, gguren, -almi i ufan yig
weryaz, ikerrez s wucnan.
Nnan-as :
Eyya-d akk-ine. Matta da heggared ?
Iru akk-isen. Ruen. Gguren, gguren, gguren -almi i
ufan yig weryaz yetef yig weru s nzar-is.
Nnan-as :
Eyya-d akk-ine !
Iru akk-isen. Gguren, gguren, gguren tewwsen, -almi i
d-ewwren 7 yeryazen. Ruen f-iuday-nsen, s isekkinen-nsen. -almi i
ufan yig wexxam er-daxel yig weryal. Udfen er-daxel-is, ufan-t yexla.
Nnan : " Ihemmali a da neqqim necnin, a da nic."
Qqimen.
H.GENEVOIS

Djebel Bissa, (aqbaylekt)


FDB 1973

178

AMAWAL

GM : Llan wawalen ur d-neddi ara deg tedlist-a


AMAWAL TAMAZIT-TAFRANSIST
A

acku

parce que

abati

exclamation, tonnement

addad

tat

afeggag

radical (un

afelwi

tableau

aferdis

unit

agaluz

vestige

agdisem

synonyme

ajegdi / ajegdi

principal

agemmay

alphabet

agga

occlusif

aggay

groupe

aerfi

simple

ahu! (awal aqbur)

merci

ajerri n betu

tiret sparateur

akacbar

crochet

aktay

rappel

akud

temps

ale

former (se)

/wile

tre form

/sile

former

ales

rpter
179

allus

rptition

allal

instrument

alugen (ilugan

rgle

amagnu (imugna)

ordinaire

amagrad

voyelle initiale

amaun

participe

amalay

masculin

amaris (imuras)

emploi

amaruz (imuraz)

annexion

amassa

relatif

amaar

interrogatif

amata

gnralit

amatar

index

amatu

gnral

amazlay

particulier, propre

aman

nombre

amedya

exemple

ameggay

sujet (grammaire

amentel

cause

amenzay

principe

amernu

adverbe

ameskan

dmonstratif

ameskil

variable

amesli

son

amezruy

histoire

amgirred

diffrence

amqim

pronom

amserti

assimilation

amsisi (imsisiyen)

convention

amummi

rprobation

amyag

verbe
180

amya

rciproque

ana

impratif

analkam

consquence

anamek (inumak)

sens

aris

texte

anfali

expression

annecta

quantit

ani

vlaire

anmeru

correspondant, antcdent

ansisli

phonologie

arawsan

neutre

arbib

adjectif

aremmu

groupe

arfus

manuscrit

aseddas (t....t)

syntaxe

asekkil

lettre (alphabtique

asemmad

complment

asemres

exercice, pratique

asentel

subordination

aserwes

comparaison

asget

pluriel

asien

consentement

asmil

classe

assa

relation, rapport

aswa

forme factitive

asuddim

driv

asuf

singulier

asumer (isumar)

proposition

asusru

prononciation

atg. (ar taggara)

etc...

awa

passif
181

awil

affixe

awtil

condition

ayla

possession

azeggar

antcdent

azegzul (izegzal)

abrviation

azellum (izelman)

forme drive

azenza

spirant

azgenari

semi-voyelle

azwil

chiffre

azwir

prfixe

F
fti

se conjuguer

/sefti

conjuguer

G
gget

tre nombreux

I
ibaw

ngatif

iccew

chevron

idrus

rare

ife

l'infini

ilaw

affirmatif

ilelli(ilelliyen

libre (tat

ilem

voyelle zro (=e )

imir

moment
182

imal

futur

imezli

diffrent

imri (imriwen

objet

imsisli

phontique

iswi

but

ixef

chapitre

izri

pass (prtrit

L
lkem

suivre

llelli

tre l'tat libre

M-N
maca

mais

mres

employer

/emres

tre employ

/semres

employer

nemgar

au contraire

R-S
rwes er

ressembler ...

sdulli

tre ncessaire

slid

except

srid

directement

selkem

introduire, rgir
183

serti

assimiler

/mserti

s'assimiler avec

suddem

driver

T
tabuhcict
tadersi

larynx
minorit, rarement, le moins souvent

tafekka

corps

t(afelwi t

tableau

tagerjujt, tankart

pharynx

taggara

terminaison

taara

qualit

tahrayt (tihray)

dsinence

tala

forme

talqaft

radicale (une)

Tamacet

Touareg (langue)

tamedyazt

posie

t(amentil) t

cause

tamela

diffrence

tamlellit

alternance

tamrawt

dizaine

(t amserti(t)

assimilation

tanila

direction

tanfalit

expression

tankart, tagerjujt

pharynx

tana

hiatus

tanzet (tinza

prposition

tara

gr

/er tra n

ad libitum

(timlellay)

184

targalt

consonne

t(aseddas

syntaxe

(t asefti(t

conjugaison

tasga

lieu

tasunt

conjonction

tasmekta

quantit

tasureft (tisuraf)

exception

tawinest (tiwinas)

phrase

tawsit

genre

t(awtil t

condition

tazabut

dicte

/zubet

dicter

tazela

particule

tazzwara

dbut

tibawt

ngation

ticcewt

parenthse

tijegdit

principe

tigti

majorit, la plupart

/di tegti

le plus souvent

tuge

surtout

tiri

voyelle

tilawt

existence

/ di tilawt

en ralit

timeri (timera)

aspect

timmarewt

parent

timsislit

phontique

d tirni

entirement

tuniqt

syllabe

tuqqna

coordination

tura

interrogation
185

U
uddis

compos

udem

personne (grammaire

udmawan

personnel

ufay

emphatique

ugar

plus, davantage

unti

fminin

urbadu

indfini

urmeskil

invariable

urmir

aoriste

urusrid

indirect

usrid

direct

ussid

intensif, redoubl

utun

numro

W-Z
war

sans

akk(-it)

entirement

yugar

suprieur

zri
zzenze

passer
tre spirant

186

AMAWAL TAFRANSIST-TAMAZIT
A

ad libitum

er tra n...

abrviation

azegzal / izegzal

adjectif

arbib

adverbe

amernu / imerna

action

tigawt

affirmatif

ilaw

affixe

awil

alphabet

agemmay

alternance

tamlellit /timlellay

annexion

amaruz / imuraz

antcdent

azeggar

apparent

imsenned

assimilation

amserti

assimiler

serti

aspect

timezri / timezra

aoriste

urmir

B
but

iswi

C
cas (combin

tiddest

cause

i-lmend, t(amentil t

chapitre

ixef

chevron

iccew

chiffre

azwil

classe

asmil
187

classement

asmules

comparaison

aserwes

complment

asemmad

compos

uddis

conjugaison

asefti

conjuguer (se

efti

conjuguer

sefti

condition

tafada, t(awtil t

conjonction

tasunt

consentement

asien

consonne

targalt

contraire (au)

nemgar

concession

asien
(acceptation,rsignation

consquence

analkam

coordination

tuqqna

corps

tafekka

correspondant

anmeru

(antcdent)
convenir

msisi

convention

amsisi / imsisa

crochet

akacbar

D
dbut

tazzwara

dmonstratif

ameskan

driv

asuddim

driver

suddem

dsinence

tahrayt / tihray

dicte

tazubut

direct

usrid
188

directement

srid, qsada

direction

tanila

dizaine

tamrawt

diffrent

imeli, yemgarrad

diffrence

tamela, amgirred

dicter

zubet

dfinition

tabadut

difficult

ili

doubler

asnikew, asemnenni

E
emphase

tufayt

emphatique

ufay

emploi

amaris / imuras

employer

semres

employer (s' mres


employ (tre

emres

entirement

akk, d tirni

tat

addad

etc...

atg. (ar taggara

exception

tasureft / tisuraf

except

slid, anagar

exercice

asemres

exclamation

abati

exemple

amedya

expression

anfali

facultatif

ur-mezgi

fminin

unti

189

forme

tala

forme drive

azellum / izelman

forme factitive

aswa

former

sile

former (se

ale

form (tre

wile

futur

imal

fraction

taunt

G
genre

tawsit

gnral

amatu / imuta

gnralit

amata

gnral (en

s umata

gr

tara

groupe

aggay, aremmu

H
hiatus

tana

histoire

amezruy

I
impratif

ana

indfini

arbadu

indice

amatar

indirect

urusrid

infini

ife

instrument

allal

intensif

ussid

interrogatif

amaar
190

introduire

selkem, ger

invariable

urmeskil

J
jamais

d awezi

L
larynx

tabuhcict

lettre (alphabet)

asekkil

libre

ilelli

lieu

tasga

M
majorit

tigti, amur ameqran

mais

maca

manuscrit

arfus

masculin

amalay

merci

ahu! tanemmirt!

minorit

tadersi

(rarement)
N
normal

amagnu, menwala

ncessaire (tre)

sdulli

ncessit

adulli

ngatif

ibaw

ngation

tibawt

neutre

arawsan

nombre

amdan

nombreux (tre)

ggten

numro

utun
191

O
objet

taawsa

obligatoire

imezgi

occlusif

agga

ordinaire

amagnu, menwala

ordonner

smizzwer, sune

ordre (succession)

amizzwer

ordre (impratif)

tasuna, asuni

P
parce que

acku

participe

amaun

particulier (propre

amalay

particule

tazela

parent

timarrewt

parenthse

ticcewt

pass (prterit

izri

passif

awa

personne (grammaire)

udem

personnel

udmawan

phontique

t(amsisli)t

phonologie

t(ansisli)t

phrase

tawinest

pratique

asemres

pluriel

asget

principal

ajegdi / ajegdi

principe

amenzay, tijegdit

pronom

amqim

prononciation

asusru

proposition

asumer

pharyngal

tankara
192

pharynx

tagerjujt tankert

possession

ayla

prfixe

azwir

prposition

tanzet

Q
qualit

taara

quantit

tasmekta, annect(a

R
radical

afeggag

radicale (une)

talqaft

rappel

aktay

rgle

alugen / ilugan

rciproque

amya

relation (rapport

assa

rpter

ales

ressembler

rwes er

ralit

tilawt

rare

idrus

rarement

tadersi

S
sans

war, wer

semi-voyelle

azgen-ari

semi-occlusive

azgen-agga

sens

anamek

simple

aerfi

singulier

asuf

son

amesli

spirant

azenza
193

subordination

asentel

subordonn

amsentel

suivre

efer, lkem

sujet

ameggay

suprieur

yugar

surprise, rprobation

amummi

synonyme

agdisem

syllabe

tuniqt

syntaxe

t(aseddas)

T
tableau

t(afelwi) t

temps

akud

terminaison

taggara

texte

aris

tiret sparateur

ajerri n betu

Touareg (langue)

Tamacet

U
unit

aferdis

V
valeur

azal

variable

ameskil

vlaire

ani

verbe

amyag

voyelle

tiri

voyelle zro ilem


voyelle initialeamagrad

194

TILIWA

Mouloud MAMMERI
Tajerrumt n Tmazit
Maspro, Paris, 1976
Prcis de Grammaire Berbre
Awal, Paris, 1986
Amawal
Imedyazen, Paris, 1981
Sr Louis de Vincennes, J.M. DALLET
Initiation la Langue Berbre
FDB, Fort-National, 1960
Tizi-Wwuccen
Edisud, Aix-n-Provence, 1987

J.M. DALLET
Dictionnaire Kabyle-Franais
SELAF, Paris, 1982
Dictionnaire Franais-Kabyle
SELAF, Paris, 1985
Ramdane ACHAB
Tira n Tmazit, 1990
Ernest LAOUST
Cours de Berbre Marocain
Challamel, Paris, 1921
J.M. CORTADE
Essai de Grammaire Touareg
Institut de Recherches Sahariennes
Universit d'Alger 1969

G.M : Tiliwa n yerisen deg wadda n isebtaren


195

AGBUR
IZEGZAL ........................................................................................................ 5
TAJERRUMT -------------------------------------------------------------------------- 6
AMSISLI ......................................................................................................... 7

AGEMMAY ............................................................................................. 8

TUSSDA ................................................................................................. 14
AMSERTI ............................................................................................... 16
ILUGAN N TIRA ......................................................................................... 19

Snat n Tmawayin ef yilugan n tira...................................................... 27

ISEM ............................................................................................................. 30

TAWSIT ................................................................................................. 30
AMAN ................................................................................................. 34

ADDAD .................................................................................................. 38
IRBIBEN N YISEM .............................................................................. 44
AMYAG........................................................................................................ 48
AGGAYEN ............................................................................................. 48
ISMILEN ................................................................................................ 51
AMAUN .............................................................................................. 64
ISEM AMYAG ...................................................................................... 66

TIBAWT ................................................................................................. 67
AMQIM UDMAWAN .................................................................................. 70
IMANEN .................................................................................................... 81
AMESKAN ................................................................................................... 86
AMAAR ..................................................................................................... 97
TIZELA .................................................................................................... 102
TINZA ...................................................................................................... 108
AMERNU ................................................................................................... 120
ILITEN DEG TIRA ................................................................................. 128

196

IRISEN I TURI .............................................................................. 136


IRISEN S TEQBAYLIT : ...................................................................... 137

BU ICUBA ........................................................................................ 137


ASEFRU N TALUFT .......................................................................... 138

AMAR AULI .................................................................................. 139


EA TAMETTUT-IS D WEMCIC .............................................. 140
TAFTILT TEXSI ................................................................................. 141

A WIHIN.... .......................................................................................... 142


BU LEUT ........................................................................................ 144
HUU D RIRIS ................................................................................ 146

TAMEBUST ...................................................................................... 147


AQL-ANE DI TEMDINT N LYON ................................................ 148
TARGIT ................................................................................................ 149

DI LKANTINA .................................................................................... 150


TIMLILIT ............................................................................................. 152
INEBGI ................................................................................................. 154
SI-YEYA............................................................................................ 155
AMAN D TRISITI ............................................................................... 157
TIZIRI ................................................................................................... 159
TADYANT N WUI .......................................................................... 160
Yemma-s nni.......................................................................................... 162
TIMLILIT .............................................................................................. 163
IRISEN N TMAZIT AKK-I : ............................................................. 166

IFRI N QAW ........................................................................................ 166

MANIK BENNUN ICELIYEN TIGEMMA-nsen ?........................ 167


TALAAL......................................................................................... 168

URTI N LLUZ...................................................................................... 169


TAFULLUST D IKIYYAWEN-NES ................................................. 170
ILIL A TI-INU ................................................................................... 171

TYAI YETTARWEN TIZDAL N WURA ................................ 172


ALEM d TZEGGART ......................................................................... 173

TADDART N AT-WARGREN .......................................................... 174


AMAN .................................................................................................. 176
ULA, DASSIN ..................................................................................... 177

197

MEND-LHEMM ............................................................................... 178


AMAWAL .................................................................................................. 179
AMAWAL Tamazit-Tafransist ......................................................... 179
AMAWAL Tafransist-Tamazit ......................................................... 187
TILIWA....................................................................................................... 195
AGBUR ...................................................................................................... 196

198

You might also like