You are on page 1of 12

NASKAH PROSESI PERPISAHAN

( PATURAY TINEUNG ) SMPN 2 SUKAMANTRI 01.10 SMP Negeri 2 Sukamantri 1 comment


I. PROSESI SENI UPACAR PATURAY TINEUNG SMPN 2 SUKAMANTRI TAUN
PANGAJARAN 2010/2011 DIKAWITAN Narasi Embara kabalarea , bewara kanu araya Kanca
baraya nu pada lengah Sugri pribumi nu pada linggih Mugia mugi janten uninga Wirehing dina
DINTEN IEU pisan sabtu25 juni 2011 Ku urang sadaya bakal kasakseni Prosesi paturay tineung
kelas salapan oge samena kelas VII sareng VIII Simkuring saparakanca ti sanggar seni Ngarumat
SMPN 2 Sukamatri sseja Milu jabung tumalapung Icik kibung dina widang seni daerahna
Sasieureun sabeunyeureun Ngiring ngaguar titinggal karuhun. Irama beraksen tinggi (sulins
naik sampai berhenti....) II. PROSESI SENI UPACARA ................................................,DI
KAWITAN ! MUSIK BUBUKA TARIAN BENDERA TARIAN UMBUL UMBUL
GENDING CATRIK SAWILET TARIAN PAMAYANG TARIAN PAYUNG (NARASI )
GERA LAGUKEN KIDUNG LIWUNG NU PANUHUNG GERA HARIRINGKEUN KAWIH
ASIH TINA ATI SUGAN TETEG IEU LENGKAH NU REK LUNTA SUGAN JEMBAR IEU
LENGKAH SEJA NAPAK MUN ISUK BALEBAT NYUNGRAY TI WETAN. SARANGENGE
SUMIRAT DEUI DILANGIT SINDANG SUKAMANTRI NANGING BOA....SAUKUR JADI
KALANGKANG KALANGKANG DINA EUNTEUNG PANINEUNGAN URANG
MUNGGUH ARI WAKTU KAPAN JAMPARING ANU MELESAT, NYEAK NINGALKEUN
PATOK DEMI PATIK LALAKON RACA TAPAKNA JADI PILAR PILAR KAKELAR
SINDANG PANGANJREKAN URANG GEUS NYANDING NA DIRI NAPEL NA JIWA JADI
WIWITAN URANG SAREREA ATRA TI BIHARI TUG NEPI KA KIWARI NGAGURAT
TITIS TULIS WIWITAN DIRI HAMO HOREAN LUNTA SABAB NYA DIDIEU PISAN
KATENTREMAN HIRUP JEUNG HURIPNA URANG DINA WIDANG ILMU
PENGETAHUAN AYEUNA NITIH WANCI NUMUSTARI NINGGANG MANGSA NU
SANPURNA URANG KUDU PISAH ANGGANG PATURAY DINA WIDANG
PANGATIKAN WINAYA ATIKAN DASAR ,MUGA KABIRUYUNGAN PAMUGA YA
JAMUGA MUGA JADI INSAN ANU MULYA JADI INSAN NU DIRIDHAI KU MANTENA
DINA NITI,NATA ANU MUNGGARAN TANDANG MAKALANGAN NGEMBAN TUGAS
NARATAS DIRI NU UTAMA TALI BATIN URANG CANGRED BARIS NGANTENG DINA
GURAT PANINEUNGAN DIDIEU AYA BAGJA JEUNG CIMATA,DI DIEU AYA ANU
DIJAJAP JEUNG DIJAJAPKEUN AWOR DINA RINGKANG PILEULEUYAN
NUDIKANTUN WUWUH NGUNGUN,NANGING BAGJA BINARUNG BAGJA SABAB
SIRUNG BARIS RENUNG,BARIS MANGKAK................JADI WAWANGI DILEMAH
CAI........................................... PAMUGA JADI INSAN NUGABATI TUR BABAKTI, SUGIH
MUKTI,SEWEU SEWU ELMU ,LOHJIH NAWI.ATIKAN JEUNG PANGATIK TETREM
AYEM,MUGA SILIH AJENAN,SILIH ASAH,SILIH ASUH NGAHIJI SATUJUAN
SAPAMIKIRAN ENGGONING NGAHEUYEUK DAYEUH NGISI KAAMERDEKAAN CIRI
BAKTI KA NAGAR III. LENGSER MAKALANGAN (CARIK KREASI.....) ( NARASI
BUBUKA LENGSER ) PUN................SAMPUN.........KAPANGERSA PUPUHU GIRANG
PANGATIK PUN............... SAMPUN KASUGRI ANU SAMI RAWUH SEPUHNA SISWA
SIWI KELAS SALAPAN,ANU SAMI LINGGIH OGE KASADAYA ANU SAMI HADIR,
HAPUNTEN, DI GINGSIR LINGGIH HEULA SAKEDAP URANG SAMI - SAMI SAKSENI
ACARA PATURAY TINEUNG OGE SAMENA PALAPUTRA URANG SADAYA POE IEU
HAAYU URANGANG SUKA BUNGAH GALUMBIRA HIBURAN SAAYA AYA
BARUDAK DIAJAR TANDAK, BARUDAK DIAJAR NGENGKLAK, HAPUNTEN DINA
LEPATNA,KIRANG DINA WIRAHMANA MAKLUM DIAJAR DADAK DADAKAN

MUSIK KREASI .............................(LENGSER MOTEKAT GUGUYON)


SEMBAH........................................... NARASI : PUN SAMPUN KAMAHA AGUNG KA
GUSTI NUMAHA ASIH GUSTI PAMUNTANGAN PEUTING GUSTI PAMUNTANGAN
BEURANG SAJATINING PATI HURIP SAJATINNG KALANGENAN PUN SAMPUN
SAWIGNA ASTU PARALUN KABUNDER AWUN KARUMUHUN KA KARUHUN SEJA
AMIT KAMI MIPIT SEJA MENTA KAMI NGALA NGUNDER TINEUNG PANASARAN
PUN SAMPUN NGARUMSUM GALUR MAPAG BEJA MANGSA LAWS, NAPAK LACAK
NA WIYATA DI LEUMAH SARAKAN SINDANG SUKAMANTRI NGAJUNGJUNG
LUHUNGNA ELMU KOMARANA PENDIDIKAN TIMENDI PIPASINIEUN,IMANA
PICARITAEUN URANG NYORANG KATUKAN, URANG JUJUT HIJI-HIJI NGARAH
PUGUH NYA PITUUR,TI BIHARI KA KIWARI HUNG............. AHUNG...........................5X
IV. (LENGSER NGAMBIL DAN MEMBAGIKAN BOKOR KE PAMAYANG) LENGSER
MAKALANGAN DEUI TARIAN PETUGAS BENDERA DAN TARI KELE ( SYMBOL
KASUBURAN ) NARASI BRAL ANJEUN GEURA MIANG ANJEUN GEURA NGAPUNG
NGAWANG NGAWANG MUNG KAHADE ANJEUN SING INGEUT KANA WIWITAN
TILU TAUN LILANA ANJUEN KASIPUH KU ELMU KAPATRI KUPANGARTI HAMO
ULAH LALI KAPURWA DAKSI BANDERA SIMBOL NA WIYATA SINGJADI DASAR
KASINUGRAHAN PAPAYUNG KAPERIBADIAN BANGSANJEUNG NAGARA BANYU
SIMBOL KASUBURAN HAMO LAYU KAPANASAN NAJAN SAGEUDE SIKI SASAWI
PEK GUNAKEUN NUDIPALAR BISA NYANGSANG NADIRI URANG TABUHAN
LALAYARAN SAWILET LAGU :CATRIK SAWILET CIAMIS PAKENA GAWE
RAHAYU,PAKEUN HEUBEUL JAYA DI BUANA CIAMIS NATAR UDAGAN,MAPAG
MANGSA DATANG NANJUNG TUR GUMULANG MAHAYUNA KADATUAN KIWARI
NGANCIK BIHARI AYEUNA ,..................................................... GESAN MAHAYUNA
AYUNA KADATUAN CIAMIS MANJING DINAMIS,CIAMIS MAJANG MANISNA
PANGHAREUPAN PANG WANGUNAN KUKUH AJEG PRIBADI RAHARJA LEMAH CAI
V. UJANG KASEP MANGGA GEURA TANDANG HIDEP AYEUNA REK DI ISTRENAN (
KELAS IX BERJALAN MENUJU ARENA DIIRINGI LAG LALAYARAN....SAPAI PADA
ARENA) VI. KA BAPA PUPUHU GIRANG PANGATIK SMPN 2 SUKAMANTRI
DIHATURANAN KAPAYUN VII. UJANG KASEP SUMANGGA SUNGKEUM KA BAPA
KALIH KA IBU, KEDALKEUN NAON ANU DISEJA PUNDUT DOANA SANGKAN
HIDEUP PINANGIH JENG KABAGJAAN DUNYA RAWUH AKHERAT! GENDING
(LIRIH.........) ILUSTRASI SULING NARASI: BAPA,........IBU................,DINTEN IEU ABDI
SUMANGGEM DIPAYUNEUN BAPA SARENG IBU MUNG SEG MANAH TIAS DI BUKA
NYAKSIAN LAMBE NYARIOS, BAPA IBU ASA SESAH ABDI NGANTUNKEUN ASA
SESAH KANGGO NGALENGKAH ABOT KUSONO ,ABOT KUNYAAHNA ABOT KU
KADEUEUH, NETESKEN,KATRESNA, NGATIK ... NGADIDIK,,TANWANGEN SANES
KANTEN BAPA, IBU,ABDI SADAYA NGARAOS YAKIN KAHEMAN BAPA KALIH IBU
WENING KU ASIH SARENG KEUBEUK KU KANYAAH, ANU TAYA HIGGANA BAPA,
IBU............. PILEULEUYAN PILEULEUYAN, SAPUNYERE PEGAT SIMPAY PATURAY
PATEPANG DEUI YA ALLAH.....PANGERAN ABDI SADAYA MUNG DUA TI BAPA
KALIH IBU HIRUP KUMBUH DI DUNYA SING RAWUH WALATRA AMIN ...YA ..ALLAH
YA...ROBALL ALAHIN VIII. NARASI GIRANG PANGATIK ( BAPA
KEPALA ............................................) ANAKING ...................................................................
KIWARI NITIH WANCI, KATITIH KATARIK TULIS AYEUNA ..HIDEP DI KAWAS TAMAT
NA MANGSANA TILU TAUN ANU DITUNGGU SAWATARA MANGSA ANU DIDAGOAN

KIWARI NGAJADI BUKTI NGAJANGELEK POE NU HADE HIDEP MUNGKAS MANGSA


DIAJAR TLU TAHUN PAMUNGKAS KATINEUNG HATE BRAL ANAKING GEURA
LEMPANG GEURA LEUMPANG MAKALANGAN GEURA IGEULAN IEU DUNYA ANU
PINUH KU COBAAN TUH ............... DIDITU ANU PENTAS................... ANU
ITU.................. HIDEUP GEURA BEUBENAH PETIK PANGARTI, UNDEUR
PANGALAMAN PIKEUN NGAWUJUDKEUN CITA CITA BEBER LAYAR TARIK
JANGKA PACUAN ULAH REK POHO JIMAT JATINNG WALUYA NGALENGKAH BACA
BISMILAH NYATANDANG BUNARUNG IMAN RANCAGE MIGAWE PANCEN
DITAMENG LEBER WAWANEN BATAL WUDU, BATAL SIOLAT ANAKING..........
GAMPANG MALIKNA BATAL LAMPAH HESE NGUBARANNAN
BRAL.................................. ANAKING MANUK HIBEUR KUJANGJANNA, MANUSA HIUP
KU AKALNA BAPA KATUT IBU NGADUA TIKAANGGANGAN ANAKING..............
YU..............!SILIH LUBARKEUN DOSA, ANU IKHLAS ................! KANU BAGEUR.....
NYAAH KUBAGEURNA, KANU BANGOR NYAAH...KUBANGORNA ARI BODO JEUNG
PINTER, KAPAN ETATEH BANDA MANUSA BRAL........ANAKING, DIANTEUR
KUTEUTEUP DEUDEUH IX. SUMANGGA NGADEG DEUI TERAS SALIM KA BAPA
KALIH IBU AN PANUNGTUNG!!!!!!!! X. KA PATUGAS ANU NYANDAK IJAZAH
SUPADOS KAPAYUN ! XI. KABAPA PANGATIK OGE IBU ...SUMANGGA
SANGGAKEUN IJAZAH KA MURANGKALIH WAWAKIL TIKELAS IX. ANU PAMEGET
WASTANA ............................................... KELAS ..................................JUMLAH, SARENG
ANU ISTRI WASTANA .....................KELAS......................... XII. KA BAPA OGE IBU
GIRANG PANGATIK SUMANGGA TIASA NGANTUNKEUN UIH DEUI KATEMPAT ANU
PARANTOS DI SAYOGIKEUN.MUNG SATEUACANA SUMANGGA GEURA
KALUARKEUN MANAWI GADUH TUTUNGKUSAN SIMBOL KASADAYA ATIKAN
URANG. XIII. ( MELEPAS BURUNG JAPATI SIMBOL PELEPASAN)DAN
MENINGGALKAN ARENA. GENDING JALAN.................................LIRIH. XIV.
ALHAMDULILAH UJANG KASEP HIDEP GEUS MENANG PANGDUA TINU JADI
SEPUH, BINGAH AMARWATA SUTA , BINGAHNA KAGIRI GIRI. JUNG ANAKING
GEURA LUMAKU UDAG KAHAYANG, TAPI KAHADE ULAH LALI KA TAMPIAN.ISUK
JAGANING GETO HIDEUP DIDIEU DIANTI PISAN. GENDING PANGANTER PUSPA
JALA LAUGU :NIMANG ADUH BAPA IBU GURU KATAMPI KU ASTA KALIH
KASAEAN TI SALIRA DIPATRINA SANUBARI PIDUA ANU DIPUNDUT PIKEUN
PIBEUKEULEUN ABDI BADE NERAS KEUN SAKOLA NAWUJUDKEN CITA CITA
MUGI KERSA WENINGGALIH NGAHAPUNTEN DOSA ABDI NUKANTOS
NYESAHKEUN PISAN NGAPING PINUH KASABARAN XV. MUNG SAKITU NU
KAPIHATURPIDANGAN RUNTUYAN ACARA MIANGKEUN KELAS SALAPAN SMPN 2
SUKAMANTRI AHUN PANGAJARA 2008/2009 HATUR NUHUN KANA
PERHATOSANANA,BOBOT SAPANON CARANG SAPAKAN MUGIA JANTEUN
MAKLUM TINA KAKIRANGANNANA SIHAPUNTEN KANA KALEPATANANA.
WASSALAMUALLAIKUM WR.WB. GENDING PANUTUP
(JIRO.......................................) GENDING SAMPALAN ( BUBAR..............................)
SEULEUNYU SULING TUTUP
TAMAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAT KANG................ (SOK DI
COMEN AH) LALAGUAN HARIRING NUKUNGSINYANDING (CATRIK TABUKAN 5-2 )
PURNAMA NU KUNGSI LEUNGIT NGANJANG KABURUAN DEUI ANU KUNGSI
KAPIATI KIWARI URANG DITEUPANGKEUN DEUI HARIRING NUKUNGSI NYANDING

AYEUNA DATANGNGAHALEUANG DEUI HAYU PATAREMA TANGAN CACAPKEUN


MEUNGPEUNG AYA KASEUMPEUTAN AYEUNA MANGSA NU ENDAH HAYU URANG
SUKA BUNGAH CAANG BULAN OPATBEULAS NARAWANGAN ATI BANGBELAS
ANGIN PERIANGAN ( KULU KULU 2-5 ) SENGIT ANGIB PERIANGAAN NGUSAPAN
EUMBUN EUMBUNAN DUUUUH EUMBUN EUMBUNAN HAAR HAWAR
REUREUNDAHAN NGAHARIRING AYUN AMBING AYUN AMBING SEUNGIT ANGIN
KAHIANGAN SUMEUREP NAA LEULEUMBUTAN DUUUUUUUUUH NA
LEULEUMBUTAN HAWAR HAWAR RERENDAHAN AYUN AMBING AYUN AMBING
DEUNGKLEUNG DENGDEK DEUNGKLEUNG DENGDEK SISI LAMPING ANU DEWEK
ENYA ANU KURING TANAH WASIAT TANAH DURIAT ANU MATAK TIBEULAT NYA
RARASAAN DEUNGKLEUNG DENGDEK BUAH KOPI SISI LAMPING ANU DEWEK
ENYA ANU KURING TANAH KATRESNA JADI SARAKAN ANU TETEP MARENGAN
NYA LEULEUMBUTAN KULU KULU ( 2-5) DEWI SINTA DEWA DEWA RAMA
KASASARMAH GAN DI ALAS ROBAN ALAH MIKA CINTA MIKA CINTA KASASAMA
HIJI HIJI DASAR DASAR KABANGSAAN HIJI DASAR DA KABANGSAAN PRANG
PRING ALA PRANGPRING BENTANG KUKUS JADI JADI DUA NGIRING ABDI
NGIRING NGIRING ABDI NGIRING AGAN PUPUS DA ABDI BAWA PRANG PRING ALA
PRANGPRING BENTANG KUKUS JADI JADI TILU NGIRING ABDI NGIRING
NGIRING ABDI NGIRING AGAN PUPUS DA ABDI MILU GAN ARI MELAK SAGA
MELAAK SAGA PALINTANGAN GAN ARI BABALEAN BABALEAN DA PANGALUSNA
GAN ARI SOK SANAJAN SOK SANAJAN KANTUN NGARAN GAN ARI KASAEAN
KASEAN DA MOAL MUSNAH TONG KALEUWEUNG SEUSEUR SIREUM MENDING
NGALA BUBUNDEURAN ENTONG ENTONG KEUEUNG ENTONG ENTONG SIEUN
MUN NGABELA DABEUBEUNEURAN Posted in: Posting Lebih Baru Posting Lama Beranda
1 komentar: Muhamad Zendi says: 14 April 2016 10.10 Reply Hapunten... sateu acana
ngahaturkeun nuhun tos ngepos iyeu blog nu sae tur mangfaat... Saleresna upami gaduh mp3
rekaman narasina tiasa di post atanapi di email..!! abdi hoyong Conto Lagamna,,, hapunteun
sateu acana, salam patepang
Make Money Online : http://ow.ly/KNICZ

Upacara Adat Sunda dalam Acara Perpisahan Sekolah

Diakhirtahunpelajaran,antaraJuniJuli,disekolahsekolah
biasanyamusimacaraperpisahanaliaspelepasansiswakelas
akhir(kelas6SD,kelas9SMP,ataukelas12SMA).Dalam
beberapatahunterakhir,upacarapelepasansiswaatauistilah
daerahnya'paturaytineung'dilakukandenganupacaraadat.
Memang,upacaraadat,sekarangtaklagididominasioleh
upacarapernikahan.Acaraperpisahansekolahsudahbanyak
yangmenduplikasiupacaraadatpernikahan,tentusajadengan
narasiyangdisesuaikan.
SUNDA
Selainuntukmenandaitelahselesainyamasabelajardisekolah,
tatacaraperpisahandenganupacaraadat,bertujuanuntuk
'ngamumule'(melestarikan)warisanbudayalokal,dalamhalini
budayaSunda.Siswayangakanpergimelanjutkan
pendidikannyakejenjangyanglebihtinggidiharapkantetap
mampuberpijakdibumitempatiadilahirkandandibesarkan.
Raihilmusetinggitingginya,rauppengalamanseluasluasnya,
namuntetapmemeliharabudayatanahkelahirannya.
MaknakataSundasangatluhur,yaknicahaya,cemerlang,putih,
ataubersih.Maknatersebuttidakhanyaditampilkandalam
penampilan,tapijugadidalamidalamhati.Karenaitu,orang
Sundayangnyundaperlumemilikihatiyangluhurpula.Itulah

yangperludipahamibilamencintai,sekaligusbanggaterhadap
budayaSundayangdimilikinya.
RangkaianUpacaraAdatSunda
Acaradibukadengannarasidenganiringangamelansunda,
biasanyamemohonizinkepadaseluruhhadirinuntukmemulai
acara:

Assalamu'alaikumwarohmatullahiwabarokatuh
Embarakabalarea,Bewarakanuaraya.
Kancabarayanupadalenggah,sugripribuminupadalinggih
Mugijantenuninga,wirehingdinadintenieupisan,Saptu13
Juni2015
Kuurangsadayabakalkasakseniprosesiupacarapaturay
tineungkelas9MTsNGarut
SimkuringsaparakancatiSanggarSeniMTsNGarut,
sejangiringaubjabungtumalapungngiringicikibungdina
widangsenisunda.
Sasieureunsabeunyeureunngiringngaguartitinggalkaruhun
PROSESIUPACARAADATDIKAWITAN
*MusikBubuka

*TarianPayung
Seorangponggawapembawapayung'midang'sambilmenarikan
gerakanindahmemainkanpayungyangakandigunakanuntuk
memayungiperwakilansiswayangakandilepas.Biasanyasiswa
yangdipilihadalahyangberpreastaisecaraakademik,putera
danputeri.
*TarianUmbulumbul
Pembawaumbulumbulterdiridari6orangponggawayang
akanmengiringiprosesiupacaraadatpelepasanataupaturay
tineung.
kemudiandatanglahmamanglengser.
LengseradalahtokohsentraldalamupacaraadatSunda.Tokoh
inidigambarkansebagai'figur'yangmemilikikarakteristik
bodor(lucu),polos,namunmemilikikecerdasanyangsulit
diduga,seringdigambarkansebagaitokohyangserbabisa.
Disimbolkansosokseorangkakekkakekyangdituakan,
mempunyaisifatsederhana,tatakramayangbaik,danselalu
memberipetuah.Lengserlebihbanyakmenggunakan
komunikasinonverbaldalamberinteraksi.
PakaianyangdikenakanLengserbiasanyaterdiridari:baju
kampret,celanapangsidilengkapidengansarungyang
diselendangkan,sertatotopong(ikatkepala).Dengan
memperlihatkangiginyayangompongdangerakantarilucu,
kehadirannyatakpelakselalumengundangtawapenonton/tamu
undangan.

Saat'midang'ataumentas,lengserhanya'pepeta'aliasbergaya
tanpasuara,sebabucapanlengserakandisuarakanoleh
panembangyangakanngerajahdiiringikacapisulingyang
'ngagelik'.
Rajahataungerajahditembangkanuntukmenghormatiroh
leluhursertamohonkepadaYangMahakuasa.Rajahnyaseperti
ini:

Sampurasun.....
Amitampunnyaparalun,kagustinumahasucinedapangjiad
pangraksaabdikempelSeuweuSiwi
kabataranedasukakabatarinedasuci
tiluhursausaprambuttihandapsausapdampal
tikalernatikidulna,tikulonna,tiwetanna
hung...ahung..kularekdiajarngidung
Amitampunnyaparalun,bilihmanawamanawi
kemudian dilanjutkan dengan narasi.
Mangga urang sasarengan, mapag nu bade amitan

Prosesi memasuki pentas, Gending Catrik


*Tari Merak (sapasang)

*Mayang - Ngagendeng Panganten (2 orang wakil siswa


kelas 9)
Narasi
Geura lagukeun kidung liwung nu panuhung

Geura hariringkeun kawih asih tina ati


Sugan teteg ieu lengkah nu rek lunta
Sugan jembar ieu lengkah seja napak
Mun isuk balebat nyingray ti wetan
Srangenge sumirat deui di langit Ciawitali
Nanging boa saukur jadi kalangkang
Kalangkang dina eunteung panineungan urang
Mungguh waktu, kapan jamparing anu melesat
Nyiak ninggalkeun patok demi patok lalakon
Raca tapakna jadi pilar-pilar kakelar

iring-iringan tiba di hadapan Bapak Kepala Sekolah yang


telah duduk bersama seorang ibu guru senior, siap memberi
doa restu kepada siswa kelas 9 yang akan melanjutkan
sekolah.
Kemudian dua orang siswa tersebut sungkem.
Narasi sungkeman :
Bapa

Hidep anaking puputon jimat awaking, pek geura


regepkeun ku hidep sakabeh, jiad pangdua ti ibu bapa
guru hidep, nu dipalar hidep hirup hurip ka hareup. Pek
geura patri dina acining padaringan ati sanubari.
Cangreud pageuh dina galeuh-galeuh manah anu maneuh.
Tungkus dina tungtung kalbu anu saestu. Geura cangcang
dina tulang-tulang kahayang nu bakal datang

Anak :
Bapa, ibu, hapunten abdi rumaos teu acan tiasa
mulangkeun kadeudeuh, abdi teu acan tiasa nepakeun
kanyaah, anu aya ngan geugeuleuh jeung kariweuh. Abdi
neda halal ti ibu kalih ti bapa tina sagala rupina, lantaran
abdi teu acan tiasa mulang tarima. Mung abdi sadaya
neda panuhun kanu Maha Agung mugi-mugi guru abdi
sadaya apanjang-apunjung salamina.
Ibu :
Duh, anaking, kolot mah lautan hampura, rido jeung iklas,
ibu reueus reugreug pageuh awor jeung kabungah, lamun
hidep sarerea bisa ngojayan pangalaman atikan nu leuwih
luhur tur lega. Tapi sawalerna ibu teu ridlo, bapa teu rela,
lamun mah hidep kokoleaban na seuneu naraka alatan
nyieun dosa na mangsa rumaja. MOal rela lamun hidep
joledar tambelar kana tetekon ti anu Maha Linuhung, ibu
humandeuar hariwang sieun karandapan. Omat geulis,
kasep, sing bisa nyiar elmu pangaweruh nu leuwih luhur
ajen inajenna manan ti MTs.
Anak :
Duh, bapa, sakitu seueurna kesang anu parantos ngucur
dina enggoning ngatik ngadidik abdi sadaya, poho kacape,
poho kasieun. Bade kumaha abdi mulang tarima? Nu
pareng
musingkeun,
mungpang,
ngabandel

pikahariwangeun. Matak hese matak cape. Bapa, hapunten


abdi.
Bapa :
Duh Anaking, geulis jeung kasep, wanci ieu harepan
geus narembongan, nu ngagupay ka hidep sarerea. Bral
geura miang tandang udag kahayang, bapa nyerangkeun ti
kaanggangan. Diandung pangestu ti ibu dijajap pangdua
ti bapa.
Bismillah tawakalna anu diseja
Pileuleuyan hidep pileuleuyan
Selesai sungkem, Bapak Kepala Sekolah menyerahkan
Ijazah kepada siswa.
Narasi :

Pileuleuyan, pileuleuyan, asal urang babarengan


Nyukcruk elmu nyuprih harti, ayeuna baris paturay
Nu dikantun mulus rahayu, nu miang pinanggih bagja.
Rampak sekar
Narator
Bral geura miang, dijajap rewu pangdua
Dirungrum pangjurung laku, mugia mulus rahayu

Mugia pinanggih bagja, bral geura miang


Geura tandang makalangan
Mung sakitu anu kapihatur pidangan prosesi upacara
miangkeun kelas 9.
Hatur nuhun kana perhatosannana
Bobor sapanon carang sapakan, neda agung cukup lumur
neda jembar hapuntenna
Wassalamu'alaikum wrohmatullahi wabarokatuh
Rangkaian upacara adat paturay tineung (perpisahan) kelas
9 MTsN Garut, baru akan dilaksanakan Sabtu 13 Juni 2015
nanti. Artinya beberapa hari mendatang. Hari ini para siswa
kelas 7 dan 8 baru saja selesai UKK. Setelah itu pengisi
acara Upacara Adat, terdiri dari 7 orang nayaga, 2 orang
sinden, 6 orang penari, 6 orang ponggawa dan seorang
pembawa
payung
akan
berlatih
lebih
intens.
Doakan semuanya berjalan lancar, ya, sobat. Insya Allah
nanti
saya
posting
gambar-gambarnya.

You might also like