You are on page 1of 132

EUSKARA-IKASLEAREN

OINARRIZKO HIZTEGIA

DICCIONARIO BÁSICO PARA


ESTUDIANTES DE EUSKARA

E U S K A R A - E S PA ÑO L
E S PA ÑO L- E U S K A R A
Argitalpena: 2002
Argitaratzailea: HABE
Vitoria-Gasteiz kalea, 3, 6.a
20018 DONOSTIA
Tel: 943 022600
Fax: 943 022601
http://www.habe.org

ISBN: 84-95827-28-X
L.G.
Inprimategia:
AURKIBIDEA

Sarrera gisa 8

Euskara-espainiera oinarrizko hiztegia 11

Espainiera-euskara oinarrizko hiztegia 79

INDICE

Introducción 9

Diccionario básico euskara-español 11

Diccionario básico español-euskara 79


SARRERA GISA

Zertara dator hiztegi hau? Izenburuak berak dioenez, «Euskara-


ikaslearen oinarrizko hiztegia» da. Esana dago, horrenbestez, hiztegi
hau euskara ikasten ari direnentzat egina dela bereziki.

Adituek diotenez, bi mila hitz inguru dira benetan oinarrizkoak


hizkuntzaren barruan, eguneroko hizketa arruntean kopuru hori
erabiltzen baita gutxi gorabehera. Hortaz, eta oinarrizko hiztegiaz
ari garenez, euskaran oinarri-oinarrizkoak diren bi mila hitz horiek
izartxo batez (*) adierazita aurkituko dituzu eskuartean duzun
hiztegian. Urrutirago joan nahi izan dugu, ordea, eta bi mila
horietatik erabilgarrienak diren zazpiehun hitz inguru ere bi
izartxoren (**) bidez adierazi ditugu.

EUSKARA-IKASLEAREN OINARRIZKO HIZTEGIA 1984an HABEk


argitaratu zuen HELDUEN EUSKALDUNTZEA- PROGRAMA izeneko
liburuan oinarritua eta gaurkotua dago.

Hiztegi honetan gaztelaniazko ordainaz gain sinonimoak ere


ematen dira, hitz askori bere kidea edo kideak ipiniz. Jakina, ez
ditugu sinonimo guztiak ematen, ezta gutxiagorik ere. Oinarrizko
hiztegirako aproposak iruditu zaizkigunetara mugatu gara.

Gure asmoa ez da izan hiztegi arauemailea egitea, pedagogia


eta euskararen gaurko egoera kontuan harturik, ikasleari oinarrizko
hiztegia lantzeko tresna bat eskaintzea baizik.

Ez dago esan beharrik, lan hau burutzeko eskuartean izan


ditugula etengabe gaur egun erabilienak diren euskal hiztegiak.

Oharra:

** Hitz erabilienak: 700 hitz inguru.


* Oinarrizko hitzak: 2000 hitz inguru.

Kurtsiban daudenak: sinonimo eta aldaerak


INTRODUCCIÓN

¿A quién va dirigido este diccionario? Como su título indica, es un


diccionario básico para aquella persona que esté aprendiendo
euskara.

Según los especialistas, son alrededor de dos mil las palabras


realmente básicas o fundamentales en un idioma, ya que es el
número aproximado de palabras que utilizamos en nuestras
conversaciones cotidianas. Así pues, y como estamos hablando de
un vocabulario básico, hemos señalado dichas palabras con un
asterisco (*). Pero, además, queriendo ir más lejos, hemos limitado
las palabras más básicas señalando alrededor de setecientas, esta vez
con dos asteriscos (**).

Este DICCIONARIO BÁSICO PARA ESTUDIANTES DE


EUSKARA está basado en otro ya publicado por HABE en 1984, en
el libro HELDUEN EUSKALDUNTZEA-PROGRAMA. Lo hemos
revisado y actualizado.

Además de las formas en euskara y español, hemos añadido


bastantes sinónimos, aunque no en el caso de todas las palabras.
Nos hemos limitado a aquellos que nos han parecido más
apropiados para los fines de un diccionario básico.

Nuestra intención no ha sido ofrecer un diccionario de reglas o


normas, sino teniendo en cuenta la situación actual del euskara y la
pedagogía, poner en manos del estudiante de euskara una
herramienta útil para el aprendizaje del vocabulario.

Para la realización de este trabajo, hemos empleado los


diccionarios de euskara más utilizados en la actualidad.

Nota:

** Palabras de mayor uso: Alrededor de 700


* Palabras básicas: alrededor de 2.000

Las palabras que aparecen en cursiva:


sinónimos y variantes
EUSKARA-IKASLEAREN
OINARRIZKO HIZTEGIA

DICCIONARIO BÁSICO PARA


ESTUDIANTES DE EUSKARA

E U S K A R A - E S PA ÑO L
a

A BDEFGHIJK
* abade: Sacerdote. Apaiz administrazio: Administración
abantaila: Ventaja * adore: Ánimo, vigor
abelazkuntza: Ganadería adoretsu: Animoso/a, valeroso/a
* abendu: Diciembre * ados: De acuerdo. Konforme
abentura: Aventura ados egon: Estar de acuerdo
aberastasun: Riqueza adreilu: Ladrillo
* aberastu: Enriquecer(se) aduana: Aduana
** aberats: Rico/a ** afaldu: Cenar
* abere: Animal. Animalia * afalondo: Tiempo después de cenar
* aberri: Patria afalondoan: Después de cenar. Afalostean
* abertzale: Patriota ** afari: Cena
* abesti: Canción. Kanta ageri: Notorio/a, manifiesto/a
* abestu: Cantar. Kantatu ageri izan: Aparecer
abiada: Impulso, marcha ** agertu: Aparecer, presentarse. Azaldu
* abiadura: 1 Velocidad. 2 Comienzo agian: Quizá, tal vez. Beharbada, apika
* abiatu: Ponerse en marcha, partir ** agindu: 1 Ordenar. 2 Prometer. 3 Mandato
* abisatu: Avisar. Gaztigatu * agintari: Autoridad (persona)
* abisu: Aviso. Gaztigu * aginte: Autoridad (cargo), poder.
* abizen: Apellido. Deitura Agintaritza
abokatu: Abogado/a. Legegizon * agiri: Documento
abonamendu: Abono. Ordain agor: Árido/a, estéril. Lehor, idor
abusatu: 1 Abusar. 2 Jugar, divertirse * agortu: Secarse, agotar(se)
* abuztu: Agosto * agudo: 1 Rápido. 2 Hábil. Azkar
* adar: 1 Rama. 2 Cuerno ** agur: 1 ¡Ave!. 2 Adiós. 3 Saludo
adarra jo: Tomar el pelo * agure: Anciano. Zahar
adi!: ¡Atención!, ¡cuidado! * agurtu: 1 Saludar. 2 Despedir. Agur egin
adi egon: Estar atento/a ahaide: Pariente. Tarteko
* adibide: Ejemplo. Etsenplu * ahal: Poder
* adibidez: Por ejemplo. Esate baterako ahal bezain laster: Lo antes posible
* adierazi: Expresar, significar ** ahal izan: Poder. Ahal ukan
adierazkor: Expresivo/a * ahalegin: Empeño, esfuerzo. Eginahal
adierazpen: Expresión, declaración ahaleginak egin: Hacer lo posible, esfor-
adimen: Inteligencia zarse. Eginahalak egin
* adin: Edad * ahalegindu: Esforzarse, empeñarse, inten-
** adina: Tanto como. Haina, hainbat tar. Saiatu
adio: Adiós ahalik lasterren: Cuanto antes, lo más
adiskide: Amigo/a pronto posible. Albait lasterren
adiskidetasun: Amistad. Adiskidantza * ahalmen: Capacidad, facultad
** aditu: 1 Entender. 2 Oír. 3 Oler ahaltsu: Poderoso/a
* aditz: Verbo ahantzi: Olvidar(se). Ahaztu
aditzera eman: Hacer saber, dar a enten- ahari: Carnero
der aharrausi: Bostezo
administratzaile: Administrador/a. * aharrausi egin: Bostezar
Administrari * ahate: Pato/a
a
ahaztu

** ahaztu: Olvidar(se). Ahantzi akuratu: Alquilar. Errentan hartu, errentan


* ahitu: Agotar(se). Agortu, bukatu eman
** ahizpa: Hermana (de hermana) * al: Partícula interrogativa
** aho: Boca ** ala: O (disyuntiva)
ahobero: Exagerado/a, fanfarrón/a ** alaba: Hija
aholkatu: Aconsejar. Aholku eman, kon- alabaina: Sin embargo. Izan ere
tseilatu * alai: Alegre. Alegera
* aholku: Consejo. Kontseilu alaitasun: Alegría. Alegrantzia
ahosabai: Paladar * alaitu: Alegrar(se). Poztu
ahoskatu: Pronunciar. Ebaki alajaina!: ¡Caramba!
* ahots: Voz * alajainkoa!: ¡Cielos!. Arraioa!
* ahul: Débil. Makal alanbre: Alambre. Burdin hari
* ahuldu: Debilitarse * alargun: Viudo/a
ahulezia: Debilidad, flaqueza. Ahuleria alarma: Alarma
* ahuntz: Cabra * albiste: Noticia. Berri
ai!: ¡Ay!. Aiei * albo: Lado. Aldamen
** ailegatu: Llegar. Iritsi, heldu alboan: Junto a, al lado de. Ondoan, alda-
* aingeru: Ángel menean
aingira: Anguila alboko: Contiguo/a
aingura: Ancla aldaka: Cadera
aintza: Gloria * aldaketa: Cambio. Aldakuntza
aintzira: Laguna aldakor: Mudable, variable
aipamen: Mención, referencia * aldamen: Lado, junto a. Albo
** aipatu: Mencionar, citar aldamenean: Junto a, al lado de. Alboan,
** aire: 1 Aire. 2 Melodía ondoan
aireko: Avión. Hegazkin * aldapa: Cuesta, pendiente. Malda, aldatsa
aireportu: Aeropuerto aldapatsu: Empinado/a, pendiente
* aise: Fácilmente. Erraz aldare: Altar
aita: Padre aldarte: Humor. Umore
aita ponteko: Padrino. Aitabitxi * aldats: Cuesta, pendiente. Aldapa
Aita Santu: Papa ** aldatu: 1 Cambiar(se). 2 Mudarse de ropa
* aitabitxi: Padrino. Aita ponteko ** alde: 1 Lado. 2 Diferencia
* aitaginarreba: Suegro alde (-ren): A favor de
aitaren egin: Santiguarse ** alde egin: Marcharse, escaparse
* aitaita: Abuelo * alderantziz: 1 Al revés. 2 Torpe, retorci-
** aitona: Abuelo do/a. Aldrebes
aitonen seme: Noble ** alderdi: 1 Zona. 2 Lado. 3 Partido político
* aitortu : Confesar, declarar aldez aurretik: De antemano. Aurretiaz,
aitzakia: Excusa, pretexto aurrez
* aitzur: Azada ** aldi: 1 Tiempo, período. 2 Vez
aitzurtu: Cavar * aldiz: En cambio. Berriz, ostera
* aizkolari: 1 Hachero/a, leñador/a. 2 * aldizkari: Revista
Cortador/a de troncos * aldrebes: Al revés. Alderantziz
* aizkora: Hacha * ale: 1 Grano. 2 Ejemplar. Bihi, garau
aizto: Cuchillo. Ganibet, labana alegera: Alegre. Alai
* aizu!: ¡Oiga!, ¡oye! ** alegia: 1 Fábula. 2 Es decir
aje: Achaque, defecto alfabeto: Alfabeto
* akabatu: 1 Matar (un animal). 2 Terminar ** alfer: Perezoso/a, vago/a. Nagi
* akabo: Fin, colmo, acabóse alferkeria: Vagancia, holgazanería.
akademia: Academia Nagikeria
* akats: Defecto, fallo. Huts ** alferrik: En vano
aker: Cabrón, macho cabrío alferrik galdu: Estropear. Hondatu
akura: Alquiler. Errenta alfonbra: Alfombra
a
arantza

* algara: Carcajada, algarabía * animatu: Animar. Eman, adore eman


** alkandora: Camisa animazio: Animación
** alkate: Alcalde anitz: Mucho(s), mucha(s). Asko
alkohol: Alcohol anker: Cruel. Krudel
alokairu: 1 Jornal, salario. 2 Alquiler antibiotiko: Antibiótico
alokatu: 1 Asalariar, contratar. 2 Alquilar * antolatu: 1 Organizar. 2 Preparar, disponer.
* alor: Terreno cultivado. Soro Eratu
** altu: Alto/a. Garai * antxoa: Anchoa
* altuera: Altura. Garaiera ** antz: Semejanza, parecido
** altxatu: Levantar(se) antza ukan (-ren): Parecerse a
altxor: Tesoro antzara: Ganso, oca
altzairu: Acero * antzeman: Notar, darse cuenta
* altzari: Mueble * antzeko: Semejante, parecido/a
altzo: Regazo * antzerki: Teatro
* alu: 1 Vulva. 2 Estúpido/a. 3 Granuja antzeztu: Representar (una obra teatral).
** ama: Madre Jokatu
* Ama Birjina: Virgen María * antzina: Antiguamente, antaño. Aspaldi
ama ponteko: Madrina. Amabitxi antzinatasun: Antigüedad (cualidad)
* amabitxi: Madrina. Ama ponteko antzinate: Antigüedad (época)
* amaginarreba: Suegra antzoki: Teatro (lugar)
amaiera: Fin, término. Bukaera, amai antzu: Estéril
amaigabe(ko): Interminable apain: Apuesto/a, preparado/a
** amaitu: Terminar, acabar(se). Bukatu * apaindu: Adornar(se), arreglar(se)
* amama: Abuela. Amona, amatxi apaindura: Adorno. Apaingarri, edergarri
amantal: Delantal ** apaiz: Sacerdote. Abade
* amatatu: Apagar. Itzali * apal: 1 Estante, balda. 2 Humilde
* amatxi: Abuela. Amona, amama * apar: Espuma. Bits
amerikar: Americano/a ** aparailu: Aparato
ameskaitz: Pesadilla. Amesgaizto aparkaleku: Aparcamiento
ameskeria: Ensueño, quimera aparkatu: Aparcar
* amets: Sueño * aparta: Excelente, excepcional
amets egin: Soñar. Amestu apartamentu: Apartamento
amildu: Precipitar(se) * apartatu: 1 Separar. 2 Escoger
* amodio: Amor. Maitasun aparteko: Extraordinario/a, especial.
** amona: Abuela Berebiziko, berealdiko
amorante: Amante. Maitale apezpiku: Obispo. Gotzain
* amore eman: Ceder. Etsi * apiril: Abril
* amorratu: 1 Rabiar, enojar(se). 2 aplikazio: Aplicación
Acérrimo/a * aprobetxatu: Aprovechar
* amorru: Rabia, furor. Amorrazio apropos: 1 A propósito, intencionadamen-
amu: Anzuelo te. 2 Apropiado/a. Berariaz, nahita
amuarrain: Trucha apur: Migaja
amultsu: Cariñoso/a. Txeratsu ** apur bat: Un poco. Pixka bat
* anai-arrebak: Hermanos (hermanos y her- apurka: Poco a poco. Pitinka
manas). Neba-arrebak ** apurtu: Romper, destruir. Puskatu, hautsi,
** anaia: Hermano txikitu
analisi: Análisis apustu: Apuesta. Postura
anbulantzia: Ambulancia apustu egin: Apostar. Postura egin
* andereño: 1 Señorita. 2 Maestra de escuela * ar: Macho
** andre: 1 Señora. 2 Esposa * arabera: Según, conforme a
* andregai: Novia. Emaztegai arakatu: Escudriñar, registrar. Miatu
angelu: Ángulo aran: Ciruela
* animalia: Animal. Abere * arantza: Espina
a
arasa

arasa: Alacena, armario arkitekto: Arquitecto/a


* arau: Norma, regla arkitektura: Arquitectura
araudi: Reglamento arku: Arco
arautegi: Normativa, reglamento * arkume: Cordero/a. Bildots, axuri
-arazi: Hacer... (factitivo), obligar a * arlo: 1 Campo. 2 Sección. Alor, sail
* arazo: Asunto, problema arlote: 1 Andrajoso/a. 2 Vagabundo/a
arbaso: Antepasado. Asaba arma: Arma
* arbel: Pizarra armairu: Armario
arbi: Nabo * armatu: Armar(se)
arbitro: Árbitro * armiarma: Araña
** arbola: Árbol. Zuhaitz arnasa: Aliento, respiración. Hats
arbuiagarri: Despreciable, reprobable. * arnasa hartu: Respirar
Nardagarri, mesprezagarri aro: 1 Época. 2 Tiempo
arbuiatu: Despreciar, aborrecer * arotz: 1 Carpintero/a. 2 Herrero/a
* ardatz: Eje ** arrain: 1 Pescado. 2 Pez
* ardi: Oveja arrain-saltzaile: Pescadero/a
** ardo: Vino * arraioa!: ¡Vaya!, ¡caramba!
* ardura: 1 Cuidado. 2 Preocupación arrakasta: Éxito, popularidad
ardura izan: Importar. Axola izan * arrandegi: Pescadería
* arduradun: Encargado/a, responsable * arrano: Águila
arduragabe: Descuidado/a, despreocupa- * arrantza: 1 Pesca. 2 Rebuzno
do/a. Axolagabe arrantza egin: 1 Pescar. 2 Rebuznar
arduragabekeria: Descuido, despreocupa- * arrantzale: Pescador/a
ción. Axolagabekeria arrantzatu: Pescar
* arduratu: 1 Encargarse. 2 Preocuparse * arraro: Raro/a, extraño/a
* are: Aún, incluso * arraska: Rasqueta
areago: Más aún. Are gehiago * arrastaka: Arrastrando(se). Herrestan
arerio: Enemigo/a * arrasto: Rastro, vestigio
arestian: Hace poco, recientemente. * arratoi: Rata
Berriki, oraindik orain * arrats: Atardecer
* areto: Salón. Saloi ** arratsalde: Tarde
* argal: 1 Flaco/a. 2 Débil ** arratsalde on: Buenas tardes
* argaldu: Adelgazar. Flakatu * arraun: Remo
* argazki: Foto arraun(ean) ari, ibili, egin: Remar.
** argi: 1 Claro/a. 2 Inteligente. 3 Luz Arraunatu
argibide: Aclaración, información ** arrautza: Huevo
argi-indar: Electricidad. Elektrizitate * arraza: Raza
argitaletxe: Casa editorial ** arrazoi: Razón
* argitaratu: Publicar. Argitara eman arrazoitu: Razonar. Arrazoiak eman
argitaratzaile: Editor/a arrazoizko: Razonable. Zentzuzko
argitsu: Luminoso/a arre: 1 Grisáceo/a. 2 Turbio/a
* argitu: 1 Iluminar. 2 Aclarar ** arreba: Hermana (de hermano)
* argizari: Cera. Ezko ** arren: 1 Por favor. 2 Aunque
argudio: Argumento * arreta: Atención, cuidado
** ari izan: Estar haciendo algo arriskatu: Arriesgar(se)
* ariketa: Ejercicio ** arrisku: Riesgo, peligro
* arima: Alma arriskugarri: Peligroso/a, arriesgado/a.
** arin: 1 Rápido/a. 2 Ligero/a Arriskutsu
arindu: 1 Apresurar. 2 Aligerar * arriskutsu: Peligroso/a, arriesgado/a
* arineketan: Corriendo. Korrika, lasterka arroba: Arroba
arintasun: 1 Rapidez. 2 Levedad arroka: Roca. Harkaitz
arkakuso: Pulga. Kukuso ** arropa: Ropa
* arkatz: Lápiz. Lapitz * arrosa: Rosa
a
atzerritar

arrosario: Rosario * asti: Tiempo disponible. Beta


* arrotz: Forastero/a, extraño/a astinaldi: Sacudida. Astindu
arroz: Arroz * astindu: Sacudir. Inarrosi
* arrunt: 1 Ordinario/a. 2 Totalmente * astiro: Despacio
* artalde: Rebaño de ovejas ** asto: Burro/a
artaziak: Tijeras. Guraizeak astronauta: Astronauta
** arte: 1 Encina. 2 Arte. 3 Hasta * astun: Pesado/a, grave
artean: 1 Entre. 2 Todavía atabal: Atabal
* artez: Derecho/a, recto/a. Zuzen * atal: 1 Trozo. 2 Gajo de fruta
artifizial: Artificial atalburu: Capítulo. Kapitulu
artikulu: Artículo * atari: Portal, atrio
artile: Lana ataza: Tarea
* artista: Artista ** ate: Puerta
* arto: Maíz ** atera: 1 Salir. 2 Sacar
artxibo: Archivo ateraldi: Salida, ocurrencia
* artzain: Pastor/a * ateri egon: Estar escampado
asaba: Antepasado/a. Arbaso * aterki: Paraguas. Guardasol, euritako
asaldatu: 1 Sublevar(se). 2 Turbar(se) * aterpe: Refugio, cobertizo
* ase: Saciar(se), hartar(se) * atertu: Escampar
aseguru: Seguro atezain: Portero/a
aska: 1 Pesebre. 2 Abrevadero. 3 Artesa atmosfera: Atmósfera. Egurats
askaldu: Merendar atorra: Camisa
askari: Merienda * atseden: Descanso
* askatasun: Libertad * atseden hartu: Descansar. Deskantsatu
* askatu: 1 Desatar, soltar. 2 Liberar atsedenaldi: Pausa, rato de descanso
* aske: Libre. Libre atsedendu: Descansar. Atseden hartu
* aski: Bastante, suficiente. Nahiko * atsegin: 1 Placer. 2 Agradable
aski izan: Bastar. Nahiko izan * atsegin izan: Gustar, agradar. Gustatu
** asko: Mucho(s), mucha(s). Anitz atsegingarri: Placentero/a, agradable
askotan: Muchas veces atsekabe: Aflicción, angustia, disgusto.
asmaketa: Invento, invención Nahigabe
* asmakizun: Acertijo. Igarkizun atsekabetu: Afligir(se), angustiar(se).
** asmatu: 1 Acertar. 2 Inventar. 3 Adivinar Nahigabetu
asmatzaile: 1 Inventor/a. 2 Adivino/a * atso: Mujer anciana, vieja
** asmo: Intención, propósito atsotitz: Refrán. Errefrau, esaera zahar
** aspaldi: Hace mucho tiempo atun: Atún
aspaldian: Hace tiempo. Aspaldion * atxilotu: Detener, arrestar
aspaldidanik: Desde hace mucho tiempo. * atximurka egin: Pellizcar. Zimiko egin
Aspalditik * atzapar: Garra
* aspergarri: Aburrido/a ** atze: Parte posterior, trasera
aspertu: Aburrir(se). Gogaitu atzean: Detrás
aspiragailu: Aspiradora atzekoz aurrera: Al revés. Alderantziz
aspirina: Aspirina atzelari: 1 Zaguero/a, defensa
* astakeria: Burrada, disparate atzeman: 1 Agarrar, alcanzar. 2 Notar
** aste: Semana. Astebete * atzera: 1 Atrás. 2 De nuevo
** astearte: Martes. Martitzen atzera egin: Retroceder
** asteazken: Miércoles. Eguazten * atzeraka: Retrocediendo, hacia atrás
* astebete: Una semana atzerakoi: Reaccionario/a
* asteburu: Fin de semana atzerapen: Retraso
* astegun: Día de la semana, laborable * atzeratu: 1 Retrasar. 2 Retroceder. 3
astekari: Semanario Retrasado/a
** astelehen: Lunes * atzerri: País extranjero
astero: Semanalmente atzerritar: Extranjero/a
a
atzetik

atzetik: Por detrás ausiki: Morder. Kosk egin


atzipen: Acceso * auskalo: Vete a saber
** atzo: Ayer auto: Auto, coche. Beribil, automobil
** aukera: 1 Elección. 2 Oportunidad. 3 autobide: Autovía
Abundancia ** autobus: Autobús
* aukeratu: Elegir * automatiko: Automático/a
** aulki: 1 Silla. 2 Banco auzategi: Barrio. Auzo
* aurka: Contra. Kontra auzi: 1 Juicio, pleito. 2 Problema
aurka egin: Oponerse, enfrentarse. Kontra auzitegi: Juzgado, tribunal
egin ** auzo: Barrio. Auzategi
aurkako: Contrario/a, opuesto/a. Kontrako auzo(ko): Vecino/a
aurkezle: Presentador/a axola: 1 Cuidado. 2 Importancia
aurkezpen: Presentación * axola izan: Importar. Ardura izan
* aurkeztu: Presentar axolagabe: Descuidado/a, negligente.
aurki: Pronto, en breve. Laster Arduragabe
aurkikuntza: Descubrimiento axolagabekeria: Descuido, negligencia.
** aurkitu: Encontrar, descubrir Arduragabekeria
** aurpegi: Cara, rostro axolatu: Preocupar(se). Arduratu
** aurre: Parte delantera axuri: Cordero/a. Arkume, bildots
aurrea hartu: Adelantar(se) aza: Berza
aurrealde: Fachada * azal: 1 Piel. 2 Corteza. 3 Superficie
aurrean: Delante. Aitzinean ** azaldu: 1 Aparecer. 2 Explicar
aurreko: Anterior, de adelante azaleko: 1 Superficial. 2 Exterior
aurrekontu: Presupuesto. Presupostu azalore: Coliflor
aurrelari: Delantero/a azalpen: Explicación. Esplikazio
* aurren(eko): Primero/a. Lehen(engo) * azaro: Noviembre
aurrera: Adelante azazkal: Uña. Azkazal, atzazal
aurrerakoi: Progresista azeleratu: Acelerar
aurrerantzean: En adelante. Hemendik * azenario: Zanahoria
aurrera azentu: Acento
* aurrerapen: Adelanto, progreso * azeri: Zorro/a
* aurreratu: 1 Adelantar(se). 2 Ahorrar ** azkar: 1 Rápido/a. 2 Inteligente. 3 Fuerte
aurresan: Predecir, prevenir ** azken(eko): Último/a
aurretik: Por delante azkenean: Al fin
aurrez: De antemano. Aldez aurretik, azkenik: Por fin, finalmente
aurretiaz * azkura: Picor
aurrez aurre: Frente a frente. Buruz buru * azoka: Feria, mercado. Merkatu
aurrez ikusi: Prever ** azpi: La parte de abajo
aurrezki: Ahorro azpian: Debajo. -pean
aurrezki kutxa: Caja de ahorros azpil: Fuente de mesa
** aurten: Este año azpimarratu: Subrayar
ausardia: Audacia, atrevimiento. Ausartzia, aztal: Pantorrilla
ausartasun aztarna: Vestigio, rastro. Aztarren
ausart: Atrevido/a. Bihoztun * azterketa: Examen
* ausartu: Atrever(se) * aztertu: Examinar
ausartzia: Audacia, atrevimiento. * azukre: Azúcar
Ausartasun azukre-ontzi: Azucarero
b

A B DEFGHIJKL
* ba-: Si (condicional). Baldin ba- * banaka: De uno/a en uno/a
* ba ote?: ¿Será posible? banaketa: Distribución, repartición
ba...ere: Aunque (concesiva). ...arren, banaketa-zerrenda: Lista de distribución
nahiz eta banana: Banana, plátano
* baba: 1 Haba. 2 Ampolla * banatu: Distribuir, repartir
* babarrun: Alubia. Indaba bandera: Bandera
* babes: Amparo, refugio bankete: Banquete. Oturuntza
babestu: Proteger, refugiar(se) * banku: Banco
bada: Pues. Ba * bapo: Estupendamente
* badaezpada (ere): Por si acaso * baratxuri: Ajo. Berakatz
badaezpadako: Dudoso/a, casual * baratze: Huerto. Ortu
** bai: Sí barau: Ayuno
** baietz: 1 Que sí. 2 A que sí * barazki: Hortaliza. Ortuari
* bailara: Valle. Haran * bare: 1 Limaco. 2 Bazo. 3 Apacible
* baimen: Permiso baretasun: Calma. Lasaitasun
** baina: Pero baretu: Calmar(se). Lasaitu
* bainatu: Bañar(se) * barik: Sin. Bagerik, gabe
* baino: 1 Que (comparación). 2 Sino. Baizik * bariku: Viernes. Ostiral
* bainu: Baño * barkamen: Perdón. Barkazio
** baita ere: También ** barkatu: Perdonar
** baizik: Sino. Baino, baizik eta * barne(ko): Interior. Barru(ko)
** bakar: Único/a, solo/a barnean: Dentro. Barruan
* bakardade: Soledad barra: Barra
* bakarka: A solas, individualmente * barrabil: Testículo
** bakarrik: Solo/a, solamente ** barre: Risa. Irri
* bake: Paz barre egin: Reír(se). Irri egin
* baketsu: Pacífico/a, apacible * barregarri: 1 Gracioso/a. 2 Ridículo/a.
** bakoitz: Cada Irrigarri
* baldar: Torpe * barregura: Ganas de reír
** baldin ba-: Si (condicional) barreiatu: Esparcir, dispersar(se)
* baldintza: Condición * barren: 1 Interior. 2 Parte baja
balea: Ballena barrena (-an): A través de. Zehar (-an)
baliagarri: Útil barrenean: 1 Dentro. 2 En la parte de
baliagarritasun: Utilidad. Erabilgarritasun barrez (ka): Riendo(se)
* baliatu: Valerse de, servirse de ** barru: 1 Parte interior. 2 Conciencia. Barren
* balio: Valor, valía barruan: Dentro. Barnean
** balio ukan/izan: Valer * bart: Anoche
baliodun: Válido/a basa: Salvaje, silvestre. Basati
baliozko: Valioso/a. Baliotsu basakeria: Brutalidad, salvajada
baliteke: Es posible. Litekeena da basamortu: Desierto. Desertu
* balkoi: Balcón * basati: Salvaje. Basa
* baloi: Balón ** baserri: Caserío
balore: Valor * baserritar: Casero/a
* bana: Uno/a a cada uno/a ** baso: 1 Bosque. 2 Vaso
b
bastoi

bastoi: Bastón beharrezko izan: Ser necesario/a


** bat: Uno/a * behartu: Obligar, forzar
bat ere ez: Ninguno/a * behartsu: Pobre. Pobre, txiro
bat etorri: Estar de acuerdo. Ados egon * behatz: Dedo. Hatz, eri
bataiatu: Bautizar behaztopatu: Tropezar
* bataio: Bautizo, bautismo ** behe: Parte de abajo
* batasun: Unión, unidad. Elkartasun behean: Abajo
bat-batean: De repente. Supituki, tupustean behera: Abajo (hacia abajo)
bat-bateko: Repentino/a beherako: Diarrea
* batel: Bote, lancha. Txalupa beherapen: Rebaja
** baten bat: Alguno/a beheratu: 1 Rebajar. 2 Humillarse
** batera: A una, a la vez * behi: Vaca
bateratu: Unificar, aunar ** behin: Una vez
** batere ez: Ninguno/a behin batean: En cierta ocasión, una vez.
batez beste: Por término medio Behin batez
** batez ere: Sobre todo. Batik bat ** behin ere ez: Nunca. Inoiz (ere) ez
* batik bat: Sobre todo. Batez ere behin-behineko: Provisional
** batu: 1 Reunir(se). 2 Recoger. Bildu behingoan: 1 Enseguida. 2 Súbitamente
batuketa: Suma behingoz: De una vez
batxiler: Bachiller * behinik behin: Al menos. Behintzat, bede-
batxilergo: Bachillerato ren
* batzar: Reunión, asamblea ** behintzat: Al menos, por lo menos.
* batzorde: Comisión Behinik behin
batzuetan: Algunas veces * behor: Yegua
** batzuk: Unos/as, algunos/as bejondeizula!: ¡Enhorabuena!, ¡Bravo!
baxera: Vajilla. Ontziteria beka: Beca
** baxu: Bajo/a. bekadun: Becario/a
bazka: Pasto, alimento * bekain: Ceja
** bazkaldu: Comer (al mediodía) bekaitz: Envidia. Inbidia
* bazkalondo: Sobremesa bekaizti: Envidioso/a. Inbidiatsu
bazkaltiar: Comensal. Bazkaldar * bekatu: Pecado
** bazkari: Comida (del mediodía) bekatu egin: Pecar
bazkatu: Alimentar, cebar * bekoki: Frente. Kopeta
bazkide: Socio/a belaki: Esponja
** bazter: 1 Rincón. 2 Paraje ** belar: Hierba
* baztertu: 1 Retirar(se). 2 Desechar belardi: Herbazal, prado
* bedeinkatu: Bendecir ** belarri: Oreja
bederatzi: Nueve * belarritako: Pendiente
bederatziehun: Novecientos/as * belarrondoko: Bofetada, tortazo
bederatzigarren: Noveno/a * belaun: Rodilla
* bederen: Por lo menos. Behintzat * belaunaldi: Generación. Hazaldi
** begi: Ojo * belauniko: De rodillas
begiko: Apreciado/a , simpático/a ** beldur: Miedo
begiluze: Curioso/a, fisgón/a * beldur izan: Temer. -ri beldurra ukan
begira!: ¡Mira!, ¡Mirad! beldurgarri: Temible
** begiratu: 1 Mirar. 2 Proteger * beldurti: Miedoso/a, tímido/a
begirune: Respeto. Begiramen * beldurtu: Acobardarse, amedrentarse
begiztatu: Divisar, vislumbrar bele: Cuervo
** behar: Necesidad. Premia, beharrizan ** beltz: Negro/a
** behar ukan/izan: 1 Tener que. 2 beltzaran: Moreno/a
Necesidad * benetako: Verdadero/a, auténtico/a.
** beharbada: Quizá, tal vez. Agian Egiazko
* beharrezko: Necesario/a. Premiazko * benetan: En serio, de veras. Egiatan
b
bide-izen

bengantza: Venganza. Mendeku berriki: Hace poco, recientemente.


ber- (aurrizkia): 1 Mismo/a. 2 Volver a Arestian, oraindik orain
(repetición) berrikusi: Revisar, repasar
* bera: 1 Aquél/aquélla mismo/a. 2 Blando/a ** berriro: De nuevo, otra vez. Berriz
* berakatz: Ajo. Baratxuri berritasun: Novedad. Berri
** berandu: Tarde * berritsu: Hablador/a, charlatán/a. Hiztun
* berandutu: Hacerse tarde, retrasarse * berritu: Renovar. Berriztatu
* berau: Éste/a mismo/a ** berriz: 1 De nuevo, otra vez. 2 En cambio
** beraz: Por lo tanto. Hortaz berrogei: Cuarenta
* berba: Palabra. Hitz berrogeita hamar: Cincuenta
* berba egin: Hablar. Hitz egin ** bertan: Allí mismo
* berbera: El mismo/La misma bertan behera utzi: Abandonar
* berbetan: Hablando, conversando. * bertso: Verso, estrofa
Hizketan * bertsolari: Versificador/a popular
** berde: Verde bertute: Virtud
** berdin: 1 Igual. 2 Llano/a, liso/a berun: Plomo
berdindu: 1 Igualar. 2 Allanar. 3 Saciar(se) besarkada: Abrazo
berdintasun: Igualdad * besarkatu: Abrazar(se)
* berdintsu: Similar, casi igual besaulki: Butaca, sillón
** bere: Su (de él, de ella) ** beso: Brazo
bere burua: A sí mismo/a * besoetako: Ahijado/a
bere burua hil: Suicidarse. Bere buruaz besta: Fiesta. Festa, jaia
beste egin * bestalde: Por otra parte. Beste alde batetik
* berealdiko: Extraordinario/a, especial. ** beste: Otro/a
Berebiziko ** bes tela: 1 De lo contrario, de otro modo. 2
* bereganatu: Apropiarse Si no
** berehala: Enseguida. Segituan * bestelako: Distinto/a, diferente
berehalaxe: Inmediatamente * beta: Tiempo disponible. Asti
bereizi: 1 Separar, distinguir. 2 Escoger * betaurrekoak: Gafas
bereizketa: Separación, distinción * betazal: Párpado
berekoi (hura): Egoísta. Neurekoi (ni), ** bete: 1 Llenar. 2 Cumplir. 3 Lleno/a
zeurekoi (zu) betebehar: Deber, obligación
** beren: Su, suyo/as (de ellos/de ellas) beterik: Lleno/a. Beteta
** berez: De por sí ** beti: Siempre
* berezi: Particular, especial betidanik: Desde siempre
* bereziki: Especialmente, en particular betiereko: Eterno/a, perpetuo/a
berezitasun: Particularidad, peculiaridad betiko: 1 De siempre. 2 Para siempre
* berezko: Innato/a, espontáneo/a * betile: Pestaña
** bero: 1 Calor. 2 Caliente ** bezain: Tan... como (cualidad)
* berogailu: Calefacción ** bezala: Como (modal)
* beroki: Abrigo ** bezalako: Como, semejante a
* berori: 1 Ése mismo/Ésa misma. 2 Usted * bezero: Cliente
berotasun: 1 Calor. 2 Fervor, ardor * bezpera: Víspera
* berotu: Calentar(se) bi: Dos
* berpiztu: 1 Reanimarse. 2 Resucitar, revivir biberoi: Biberón
berregin: Rehacer bibote: Bigote
berrehun: Doscientos/as * bidaia: Viaje
berresan: Repetir, volver a decir bidaiari: Viajero/a, pasajero/a
berreskuratu: Recuperar, recobrar bidaiatu: Viajar. Bidaia egin
** berri: 1 Nuevo/a. 2 Noticia. Albiste ** bidali: Enviar
berri on: Buena noticia, buena nueva ** bide: 1 Camino. 2 Medio, método
berri-talde: Foro. Foro bide batez: De paso. Bidenabar
* berriketan ari: Estar charlando bide-izen: Ruta de acceso
b
bidegabekeria

bidegabekeria: Injusticia. Injustizia binaka: De dos en dos


bidegabeki: Injustamente biolin: Violín
* bidegurutze: Cruce, encrucijada bira: Giro, vuelta
* bider: (tantas) veces. Aldiz birao: Blasfemia, maldición
* biderkatu: Multiplicar biratu: Virar, dar la vuelta. Bira egin
bidez: Por medio de. Bitartez ** biribil: Redondo/a
* bidezidor: Sendero * birika: Pulmón
bidezko: Justo/a, razonable birjina: Virgen
bien bitartean: Entretanto, mientras tanto. * birritan: Dos veces
Bitartean bisigu: Besugo
bigarren: Segundo/a * bisita: Visita. Ikustaldi
* bigun: Blando/a, suave bisita egin: Visitar. Bisitatu
* bigundu: Ablandar bisitari: Visitante
** bihar: Mañana * bisitatu: Visitar. Bisita egin
* biharamun: El día siguiente ** bista: Vista
biharamunean: Al día siguiente bitamina: Vitamina
bihi: Grano. Ale bitarte: Intervalo. Tarte
** bihotz: Corazón ** bitar tean: Entre tanto, mientras tanto. Bien
bihozgabe: 1 Cruel, inhumano/a. 2 bitartean
Cobarde, desanimado/a bitartez (-ren): Por medio de, mediant e
bihoztun: Atrevido/a, valiente. Ausart * bits: Espuma. Apar
bihurgune: Curva, revuelta * bitxi: 1 Joya. 2 Extraño/a
* bihurri: 1 Travieso/a. 2 Enrevesado/a, retor- bitxitegi: Joyería
cido/a * bizar: Barba
bihurritu: 1 Retorcer(se). 2 Volverse travie- bizardun: Barbudo/a
so/a bizargin: Barbero/a
* bihurtu: 1 Convertir(se). 2 Retornar. 3 bizarra egin: Afeitar(se). Bizarra kendu,
Devolver bizarra moztu
* bikain: Excelente bizartegi: Barbería
bikarbonato: Bicarbonato ** bizi: 1 Vida. 2 Vivo/a, despierto/a
bikario: 1 Vicario. 2 Párroco ** bizi izan: Vivir
* biki: Mellizo/a, gemelo/a * bizibide: Profesión, oficio. Ogibide, lanbide
bikoitz: Doble, duplo bizidun: Ser vivo, viviente
bikoiztu: Doblar, duplicar biziki: 1 Vivamente. 2 Muy
* bikote: Pareja * bizikleta: Bicicleta
** bila: En busca de, buscando bizikletari: Corredor/a, ciclista
* bilakatu: 1 Convertise en. 2 Evolucionar. bizilagun: 1 Vecino/a. 2 Habitante.
Bihurtu Biztanle
bilaketa: Búsqueda bizileku: Domicilio
bilaketa-denbora: Tiempo de búsqueda ** bizimodu: Forma de vida
** bilatu: Buscar bizio: Vicio
bilatzaile: Buscador bizirik: Vivo/a, con vida
* bildots: Cordero/a. Arkume, axuri biziro: Vivamente, intensamente. Biziki
** bildu: 1 Reunir(se). 2 Recoger. 3 Envolver. bizitasun: Viveza, vitalidad
Batu ** bizitza: 1 Vida. 2 Vivienda
bilduma: Colección ** bizkar: Espalda
* bilera: Reunión. Bilkura * bizkarrezur: Columna vertebral
bilketa: Recolección, recopilación ** bizkor: 1 Rápido/a. 2 Agil. 3 Listo/a
bilo: Vello bizkortu: 1 Reanimar(se). 2 Apresurar(se)
* biloba: Nieto/a * bizpahiru: Dos o tres
biltoki: Centro de reunión * biztanle: Habitante. Bizilagun
biltzar: Congreso biztu: 1 Encender. 2 Resucitar. Piztu
* biluzik: Desnudo/a. Larru bizirik, larrugorrian bola: Bola
b
buztin

* bolada: 1 Período, temporada. 2 Ráfaga, * bukaera: Fin, término. Amaiera, amai


racha ** bukatu: Terminar, acabar(se). Amaitu
* boligrafo: Bolígrafo. Bolaluma * bular: Pecho
bolumen: Volumen bulartsu: Valiente
* bonba: Bomba. Lehergailu bulegari: Oficinista
bonbilla: Bombilla * bulego: Oficina
bonboi: Bombón * bultza egin: 1 Empujar. 2 Impulsar.
borda: Cabaña, choza Bultzatu
bordatu: Bordar bultzada: 1 Empujón. 2 Impulso
* borondate: Voluntad bultzatu: 1 Empujar. 2 Impulsar. Bultza
borondatezko: Voluntario/a egin
* borragoma: Goma de borrar ** burdina: Hierro
* borroka: Lucha, combate burdindegi: Ferretería
borrokatu: Luchar, pelear(se). Borroka egin burko: Almohada
bortitz: 1 Fuerte. 2 Duro/a, penoso/a burla: Burla. Iseka
* bortxa: Violencia, coacción burla egin: Burlar(se). Iseka egin
bortxaketa: Violación burrunba: Estrépito, estruendo
bortxatu: 1 Forzar, violentar. 2 Violar burrunbatu: Retumbar
bosgarren: Quinto/a burruntzali: Cazo, cucharón
bost: Cinco ** buru: 1 Cabeza. 2 Jefe/a
bostehun: Quinientos/as buru izan: Presidir
** bota: 1 Echar, tirar. 2 Bota burugabe: Insensato/a, imprudente
botere: Poder * burugogor: Terco/a, tozudo/a. Setatsu
* botika: 1 Medicina, medicamento. 2 buruhauste: Quebradero de cabeza
Farmacia. Sendagai. Farmazia buruko min: Dolor de cabeza
botikari: Farmacéutico/a bururatu: Ocurrirse, venir a la mente
* botila: Botella burusi: Manta
* boto: Voto burusoil: Calvo/a
botoa eman: Votar. Botatu, boza eman burutapen: Pensamiento, cábala. Burutazio
botoi: Botón burutik beherako: Catarro, constipado
botoia(k) lotu: Abrochar(se) burutsu: Inteligente, ingenioso/a
boxeolari: Boxeador/a * burutu: Realizar, terminar
* boz: Voz. Ahots ** buruz: De memoria
bozkario: Júbilo, gozo buruz (-ri): Acerca de, sobre
broma: Broma. Txantxa buruzagi: Jefe/a
brontze: Bronce ** busti: Mojar(se)
brusa: Blusón, blusa larga y suelta bustialdi: Remojón
budin: 1 Flan. 2 Budín butano: Butano
** buelta: Vuelta, paseo. Itzuli, ostera * buztan: 1 Cola, rabo. 2 Pene
* bueltatu: Volver, devolver. Itzuli * buztin: Arcilla
d

AB D EFGHIJKLMN
* dagoeneko: Ya, para ahora * denbora-pasa: 1 Pasando el tiempo. 2
damu: Arrepentimiento, pesar Pasatiempos
* damutu: Arrepentirse ** denda: Tienda
** dantza: Baile * dendari: Tendero/a, comerciante
* dantzaleku: Sitio de baile departamendu: Departamento. Sail
* dantzari: Bailarín/a * derrigor: A la fuerza, necesariamente.
dantzatoki: Sala de fiestas Nahitaez
dantzatu: Bailar. Dantzan egin derrigorrezko: Forzoso/a, necesario/a.
* dardara: Temblor, estremecimiento Nahitaezko
dardaraka: Temblando. Dardarka * desagertu: Desaparecer
dardaratu: Temblar, estremecer. Dardara desarmatu: Desarmar
egin * desberdin: Desigual, diferente. Ezberdin
dastamen: Gusto (facultad) desbideratu: Desviar(se)
dastatu: Probar, degustar, catar * desegin: Deshacer
data: Fecha desegoki: Inadecuado/a
datorren astean: La semana próxima desengainatu: Desengañar(se)
* datu: Dato desertu: Desierto. Basamortu
datu-base: Base de datos desira: Deseo. Gurari, nahi
* deabru: Diablo * desiratu: Desear
* debalde: Gratis. Dohainik, doan * deskantsatu: Descansar. Atseden hartu
* debekatu: Prohibir. Galarazi deskargatu: Descargar
debeku: Prohibición deskribatu: Describir
* dedikatu: Dedicar desobeditu: Desobedecer. Esanak ez egin
* defendatu: Defender. Defenditu desordena: Desorden, confusión.
defentsa: Defensa Nahaspila
* dei: Llamada desordenatu: Desordenar
dei egin: Llamar. Deitu, hots egin desterru: Destierro. Erbeste
* deiadar: Grito, clamor. Oihu deus: Algo. Ezer
deiadar egin: Gritar, clamar. Oihu egin deus (ere) ez: Nada. Ezer (ere) ez
** deitu: Llamar. Dei egin, hots egin deuseztatu: Aniquilar, destruir. Ezereztatu
* deitura: Apellido. Abizen * dezente: Bastante. Nahikoa
deklaratu: Declarar. Aitortu dibertitu: Divertir(se)
* delako: El/la denominado/a * dibertsio: Diversión. Jostaketa, olgeta
delikatu: Delicado/a dibortziatu: Divorciarse
delitu: Delito dibortzio: Divorcio
dema: Prueba, apuesta. Proba ** diferente: Diferente. Desberdin
** den: Todo * diferentzia: Diferencia
dena dela: Sea lo que fuere, de todos diferentziatu: Diferenciar(se)
modos. Dena den digestio: Digestión
** denbora: Tiempo (en general) diktadura: Dictadura
bilaketa-denbora: Tiempo de búsqueda diktaketa: Dictado
erantzun-denbora: Tiempo de respuesta dilista: Lenteja
denboraldi: Período, temporada. Bolada, direktorio: Directorio
aldi ** diru: Dinero
d
dutxatu

N
dirudienez: Según parece, por lo visto dolu: Luto, duelo
* dirudun: Adinerado/a * domeka: Domingo. Igande
diruzain: Tesorero/a domina: Medalla
diruzale: Avaro/a, codicioso/a * doministiku: Estornudo
diskete: Disquete done: San, santo/a
* disko: Disco * dorre: Torre
disko gogor: Disco duro dortoka: Tortuga
disko-jogailu: Tocadiscos ** dotore: Elegante
* distira: Destello, brillo dotorezia: Elegancia. Dotoretasun
distiratsu: Brillante * dotrina: 1 Doctrina. 2 Catecismo
distiratu: Brillar * dozena: Docena
distiratzaile: Brillante * droga: Droga
distrakzio: Distracción ** duda: Duda. Zalantza
diz-diz: Resplandor, destello duda egin: Dudar. Zalantzan egon
dohain: 1 Don, regalo. 2 Gratis duda-mudazko: Dudoso/a
* dohainik: Gratis. Dohain, debalde, doan duela: Hace (tanto tiempo). Orain dela
dohatsu: Feliz, dichoso/a. Zoriontsu, zorio- duin: Digno/a
neko duintasun: Dignidad
doi: Justo/a, exacto * dutxa: Ducha
doi-doi: A duras penas. Ozta-ozta * dutxatu: Duchar
* doinu: 1 Melodía. 2 Tono, tonada
dolore: Dolor, angustia, aflicción.
Nahigabe, atsekabe
e

ABD E FGHIJKLMNO
* ea: 1 A ver si. 2 ¡Ea! (interjección) egitarau: Programa
ebaketa: Operación. Operazio egite: Obra, acción. Egintza
** ebaki: 1 Cortar. 2 Pronunciar. 3 Corte, cor- * egiteko: Tarea. Eginkizun
tada egitura: 1 Estructura. 2 Hechura
ebanjelio: Evangelio. Berri on * egoera: Estado, situación
ebatsi: Robar, hurtar. Ostu, lapurtu egoitza: Residencia, sede
* edade: Edad. Adin * egoki: Adecuado/a, conveniente
edale: Bebedor/a egokiera: Ocasión, oportunidad. Aukera,
* edalontzi: Vaso. Edontzi, baso parada
** edan: Beber egokiro: Oportunamente, convenientemente
edangarri: Potable. Edateko * egokitu: 1 Acomodar. 2 Tocar, caber en
* edari: Bebida suerte
** eder: Hermoso/a, bello/a ** egon: 1 Estar. 2 Haber
edergarri: Adorno. Apaingarri * egongela: Sala de estar
** ederki: Bien. Ederto * egosi: 1 Cocer. 2 Digerir
* edertasun: Hermosura, belleza egotzi: 1 Expulsar, arrojar. 2 Imputar
* ederto: Bien, muy bien. Ederki * eguazten: Miércoles. Asteazken
editore: Editor/a eguberri: Navidad
** edo: O * eguberriak: Navidades
* edonon: En cualquier sitio. Nonahi * eguen: Jueves. Ostegun
* edonor: Cualquiera. Nornahi ** eguerdi: Mediodía
edoski: Mamar ** egun: 1 Día. 2 Hoy
** edozein: Cualquiera egun gutxi barru: Dentro de pocos días
** edozer: Cualquier cosa. Zernahi ** egun on: Buenos días
** eduki: 1 Tener, contener. 2 Contenido egundaino: Jamás, nunca. Egundo
** egarri: Sed * egundoko: Inusitado, enorme. Izugarrizko
egarri izan: Tener sed. Egarriak egon egundokoak esan: Decir tremendas
** egia: Verdad ** egunero: Todos los días.
egia esan: 1 A decir verdad. 2 Decir la ver- eguneroko: Diario, de cada día
dad egungo egunean: Hoy en día, actualmen-
egiati: Veraz, sincero/a. Egiazale te. Gaur egun
egiaz(ki): De veras, en verdad. Egiatan * egunkari: Diario, periódico
egiazale: Veraz, sincero/a. Egiati egun-pasa joan: Ir a pasar el día
egiazko: Verdadero/a, auténtico/a. egunsenti: Aurora, amanecer
Benetako ** egur: 1 Leña. 2 Madera
egiaztatu: Verificar, comprobar ** eguraldi: Tiempo atmosférico
* egile: 1 Hacedor/a, agente. 2 Autor/a egurastu: 1 Airear, orear. 2 Pasear
** egin: Hacer egurats: Atmósfera. Atmosfera
eginahalak egin: Hacer lo posible, esfor- * egutegi: Calendario
zarse. Ahaleginak egin ** eguzki: Sol
eginbehar: Obligación. Eginbide eguzkitan: Al sol
egin-berri: Recién hecho/a * eguzkitsu: Soleado/a
* eginkizun: Tarea. Egiteko * ehiza: Caza
egintza: Acción, acto, hecho ehizatu: Cazar
e
eraiki

O
* ehiztari: Cazador/a ** emazte: Esposa
eho: Moler emaztegai: Novia. Andregai
ehortzi: Enterrar, sepultar. Lur eman * eme: 1 Hembra. 2 Suave, blando/a
ehorzketa: Entierro emeki: Suavemente, poco a poco
ehule: Tejedor/a emigratu: Emigrar
ehun: 1 Cien. 2 Tejido, tela enara: Golondrina
ehundu: Tejer * enbarazu egin: Estorbar, molestar. Traba
* ehuneko bat: Uno por ciento (1%) egin
ehuneko hainbeste: Tanto por ciento enbaxada: Embajada
* ei: Partícula verbal: se dice, por lo visto. enbaxadore: Embajador/a
Omen * enbor: Tronco
eite: Aspecto, traza. Itxura, planta ** ene: 1 Mío/a. 2 ¡Ay!
* ekain: Junio * engainatu: Engañar(se)
* ekaitz: Tempestad, temporal enkargatu: Encargar(se)
** ekarri: Traer * enkargu: Encargo, recado. Errekadu
* ekialde: Oriente, este. Sortalde enperadore: Emperador/a
* ekin: Emprender, comenzar a, ponerse a * enplegatu: 1 Emplear(se). 2 Empleado/a
ekinaldi: Intento, tentativa enplegu: Empleo
* ekintza: Actividad, acción * enpresa: Empresa
elastiko: 1 Camiseta. 2 Elástico/a enpresari: Empresario/a
eleberri: Novela. Nobela entretenitu: Entretener(se)
elefante: Elefante entsalada: Ensalada
elektrikari: Electricista entseatu: Ensayar
* elektriko: Eléctrico/a. Elektra- entsegu: Ensayo
elektrizitate: Electricidad. Argi-indar * entzule: Oyente
elementu: Elemento entzumen: Oído (facultad)
elikadura: 1 Alimentación, nutrición. 2 ** entzun: Oír
Alimento epai: 1 Sentencia. 2 Corte
elikatu: Alimentar(se) epaile: Juez. Epaikari
** eliza: Iglesia * epaitu: Juzgar. Juzkatu
** elkar: Mutuamente * epe: Plazo
elkar jo: Chocar entre sí. Elkarren kontra jo epeka: A plazos
elkarrekin: Juntos/as * epel: Templado/a, tibio/a
* elkarrizketa: 1 Diálogo, conversación. 2 epeldu: Templar, entibiar
Entrevista eper: Perdiz
* elkartasun: Unión, solidaridad ** era: Modo, manera. Modu
* elkarte: Sociedad, asociación era berean: Del mismo modo
** elkartu: Juntar(se), unir(se) * erabaki: 1 Decidir. 2 Decisión
elkor: 1 Dura, estéril (tierra). 2 Tacaño/a * erabat: Totalmente. Zeharo
elorri: Espino eraberritu: Renovar, reformar. Zaharberritu
* eltxo: Mosquito erabilera: Uso, manejo
* eltze: Puchero, olla. Lapiko erabilgarri: Disponible, utilizable
eltzeitsu: Hucha. Itsulapiko erabilgarritasun: Utilidad. Baliagarritasun
eltzekari: Potaje. Eltzeko ** erabili: Usar
** elur: Nieve erabiltzaile: Usuario/a
elurra egin: Nevar eragile: 1 Promotor/a. 2 Influyente
emaile: Donante ** eragin: 1 Mover, accionar. 2 Agitar. 3
emaitza: 1 Donativo. 2 Resultado Promover. 4 Influencia, impulso
** emakume: Mujer eraginkor: Eficaz, efectivo/a
** eman: 1 Dar. 2 Pasar el tiempo eragotzi: Impedir, prohibir
emankizun: Emisión, transmisión. * eragozpen: Impedimento, obstáculo.
Emanaldi, emisio Oztopo
emankor: Productivo/a, fructífero/a eraiki: Construir, edificar
e
eraikuntza

eraikuntza: Edificio, construcción ** erori: Caer(se). Jausi


eraile: Asesino/a. Hiltzaile erorketa: Caída, desmoronamiento
eraitsi: 1 Derribar. 2 Bajar. 3 Ordeñar ** erosi: Comprar
erakarri: Atraer * erosketa: Compra
* erakunde: Institución, organismo * erosle: Comprador/a
erakusketa: 1 Exposición. 2 Exhibición, * eroso: Cómodo/a
muestra erosotasun: Comodidad
erakustoki: Escaparate, lugar de exposición erotu: Enloquecer(se). Zoratu
** erakutsi: Mostrar, exhibir erpuru: Dedo pulgar
eraldatu: Transformar errabia: Rabia
** eraman: 1 Llevar. 2 Aguantar, soportar erraiak: Entrañas
* erantsi: 1 Añadir. 2 Pegar(se), adherir(se) errail: Raíl
* erantzi: Desvestirse, desnudarse errain: Nuera
erantzule: 1 Contestador. 2 Responsable erraldoi: Gigante
** erantzun: 1 Responder. 2 Respuesta. erramu: Laurel. Ereinotz
Ihardetsi erratz: Escoba. Eskoba, isats
erantzun-denbora: Tiempo de respuesta erraustu: Arrasar, destruir. Birrindu, suntsitu
eranskin: Suplemento, añadidura errauts: Ceniza
* eraso: 1 Atacar. 2 Agresión ** erraz: Fácil
* eratu: 1 Dar forma. 2 Organizar * erraztasun: Facilidad
erauntsi: Borrasca * erraztu: Facilitar
* eraztun: Anillo, sortija ** erre: 1 Quemar(se). 2 Fumar. 3 Asar
erbeste: 1 País extraño. 2 Desierto erreakzio: Reacción
erbesteratu: 1 Expatriar. 2 Desterrar erreakzionatu: Reaccionar
erbi: Liebre erreal: Real
** erdaldun: El (la) que no sabe la lengua errealitate: Realidad
vasca erredura: Quemadura
** erdara: Toda lengua distinta del euskara erreforma: Reforma
** erdi: Mitad, medio/a erreformatu: Reformar
* erdi bana: A medias errefrau: Refrán. Atsotitz, esaera zahar
erdialde: Centro, parte central * erregalatu: Regalar. Opari egin
* erdipurdi: Mal que bien, regular * erregalu: Regalo. Opari
erdizka: A medias * errege: Rey
** ere: También erregela: Regla
ere ez: Tampoco * erregina: Reina
* eredu: Modelo erregistro: Registro
* erein: Sembrar erreinu: Reino. Erresuma
eremu: 1 Campo. 2 Páramo, desierto ** erreka: Arroyo, río
* ergel: Tonto/a, imbécil. Tentel, zozo * errekadu: Recado. Enkargu
ergelkeria: Tontería. Txorakeria, tontakeria erremediatu: Remediar. Konpondu
eri: 1 Enfermo/a. 2 Dedo * erremedio: Remedio, solución.
eritasun: Enfermedad. Gaixotasun, gaitz Konponbide
erizain: Enfermero/a * erreminta: Herramienta, apero, instrumen-
* erle: Abeja to. Lanabes, tresna
erlijio: Religión errenkada: Fila
erlijioso: Religioso/a * errenta: Renta, alquiler. Akura
** erloju: Reloj. Ordulari errentan eman: Alquilar, arrendar
* erne: 1 Despierto/a, atento/a. 2 Brotar, ger- * erreparatu: Darse cuenta. Konturatu
minar * errepide: Carretera
ernegatu: 1 Renegar. 2 Enfurecerse * errepika: 1 Repetición. 2 Estribillo
* ero: Loco/a. Zoro errepikatu: Repetir
eroapen: Paciencia errepublika: República
erokeria: Locura. Zorakeria erreserba: Reserva
e
espaloi

erresistentzia: Resistencia eskean ibili: Andar mendigando


errespetatu: Respetar. -ri begirune izan ** esker: Gracia, gratitud
* errespetu: Respeto. Begirune esker on: Agradecimiento
erresuma: Reino. Erreinu esker oneko: Agradecido/a
erretilu: Bandeja esker txar: Desagradecimiento. Esker gaizto
* erretiratu: Retirar(se) esker txarreko: Desagradecido/a, ingrato/a.
erretore: 1 Rector. 2 Párroco Eskergabe, esker gaiztoko
erretratu: Retrato. Argazkia eskerga: Enorme
* erretzaile: Fumador/a eskergabekeria: Ingratitud
* errezatu: Rezar. Otoitz egin eskerrak eman: Agradecer, dar gracias.
errezeta: Receta Eskertu
errezibitu: Recibir. Hartu ** eskerrik asko: Muchas gracias
* errieta egin: Reñir, reprender. Agirika egin eskertu: Agradecer. Eskerrak eman
* erro: Raíz ** eskola: 1 Escuela. 2 Clase
* erromeria: Romería eskolatu: Instruir(se)
erromes: 1 Mendigo/a. 2 Peregrino. Eskale eskorga: Carretilla
errore: Error ** esku: Mano
* errota: Molino. Eihera, igara esku hartu: Intervenir, tomar parte. Parte
errotatxo: Molinillo. Ehogailu hartu
* erru: Culpa eskualde: Comarca
errua leporatu: Echar la culpa. Errua egotzi eskuare: Rastrillo
* errudun: Culpable * eskubide: Derecho
errugabe: Inocente eskuila: Cepillo
erruki: Compasión, misericordia. Urriki, eskuilatu: Cepillar
gupida ** eskuin: Derecha
errukitsu: Misericordioso/a eskuindar: Derechista, de derechas
errukitu: Compadecer(se). Urrikaldu eskulan: Trabajo manual
erruz: En gran cantidad * eskularru: Guante
ertain: Mediano/a eskultore: Escultor/a
* ertz: Borde, arista eskultura: Escultura
* ertzain: Agente de la policía autónoma * eskumuinak: Recuerdos, saludos.
vasca Goraintziak
* esaera: Dicho, sentencia * eskumutur: Muñeca
esaera zahar: Refrán. Atsotitz, errefrau eskumuturreko: Pulsera
* esaldi: Frase. Perpaus eskupeko: Propina
** esan: Decir esku-pilota: Pelota a mano
* esanahi: Significado. Esangura eskura ordaindu: Pagar al contado
esaneko: Obediente eskuratu: Lograr, conseguir
esate baterako: Por ejemplo. Adibidez * eskutitz: Carta. Gutun
* eseki: Colgar. Zintzilikatu eskuz: A mano
eseri: Sentarse. Jesarri eskuzabal: Generoso/a
eserita egon: Estar sentado/a. Jesarrita egon eskuzapi: Toalla
esertoki: Asiento. Eserleku, jarleku esleitu: Asignar
eskabide: Petición, solicitud esna: Despierto/a, desvelado/a
** eskailera: Escalera * esnatu: Despertar(se)
** eskaini: Ofrecer ** esne: Leche
eskaintza: 1 Oferta, ofrenda. 2 Dedicatoria esne gain: Nata de leche
* eskale: Mendigo/a. Eskeko esneketari: Lechero/a. Esnezale, esnedun,
eskandalu: Escándalo. Gaizpide esne-banatzaile
eskarmentu: Experiencia. Esperientzia esne-saltzaile: Vendedor/a de leche
** eskas: Escaso/a, deficiente espa: Celo, envidia
** eskatu: Pedir * espainol: Español/a. Espainiar
* eske: Petición * espaloi: Acera
e
esperantza

* esperantza: Esperanza. Itxaropen etxola: 1 Cabaña, chabola. 2 Garita


esperientzia: Experiencia * etzan: 1 Tumbar(se). 2 Yacer
* espero ukan/izan: Esperar, confiar * etzi: Pasado mañana
* espetxe: Cárcel. Kartzela, presondegi * etzidamu: Tras pasado mañana
espetxeratu: Encarcelar * euli: Mosca
espezialista: Especialista * eurak: Ellos/as, ellos/as mismos/as. Berak,
* esplikatu: Explicar. Adierazi, azaldu beraiek
esportatu: Exportar ** euri: Lluvia
esposatu: Casar(se). Ezkondu euria ari: Estar lloviendo, llover
* estali: Cubrir euria egin: Llover
estalki: Tapadera, cubierta * euritako: Paraguas. Aterki, guardasol
estalpe: Cobertizo * euritsu: Lluvioso/a
estatu: Estado ** eus kal: Vasco/a (forma adjetival de
esteka: Enlace “Euskara”)
* estilo: Estilo Euskal Herri: País Vasco, Pueblo Vasco
estimatu: Apreciar, agradecer ** euskaldun: Vasco/a (Que habla euskara)
estimazio: Estimación, aprecio * euskalki: Dialecto de la lengua vasca
estolda: Alcantarilla ** euskara: Lengua vasca, vasco
estreinaldi: Estreno euskarri: Soporte, apoyo
* estreinatu: Estrenar ** eutsi: 1 Sostener. 2 Asir, agarrar
estropada: Regata ** ez: No
* estropezu egin: Tropezar. Oztopo egin, ez ... ez: Ni ... ni
behaztopatu ez ezik: No solamente
** estu: 1 Estrecho/a. 2 Apretado/a, prieto/a. 3 ez(a) : Carencia, falta
Apurado/a ezabatu: Borrar
estutasun: Apuro, aprieto. Estualdi, estua- * ezaguera: 1 Conocimiento. 2 Consciencia.
sun 3 Uso de razón
* estutu: 1 Estrechar(se). 2 Apretar. 2 ** ezagun: Conocido/a
Apurar(se) ** ezagutu: 1 Conocer. 2 Reconocer
** eta: 1 Y. 2 Porque (causal). Bait, -lako ezagutza: 1 Conocimiento. 2
* eta abar (etab.): Etcétera Reconocimiento, gratitud
etekin: Provecho, ganancia. Irabazi * ezarri: Colocar, poner. Jarri
* eten: 1 Romper estirando. 2 Interrumpir * ezaugarri: Señal, característica
* etengabe: 1 Continuo/a. 2 Sin interrupción * ezbehar: Desgracia, contrariedad
* etorkizun: Futuro, porvenir. Gero ezberdin: Desigual, diferente. Desberdin
etorrera: Venida ezer: 1 Algo (afirm., interrog.). 2 Nada
** etorri: Venir (neg.). Deus
* etsai: Enemigo/a. Arerio ** ezer (ere) ez: Nada. Deus (ere) ez
etsenplu: Ejemplo. Adibide ezereztatu: Aniquilar, destruir. Deuseztatu
* etsi: 1 Desesperar(se). 2 Desistir, resignarse ** ezetz: 1 A que no. 2 Que no. 3 Negativa
-etsi: Tener por, reputar, considerar * ezezagun: Desconocido/a
* etsipen: Desesperación, resignación ezezka: Negativamente
etxalde: Hacienda de una casa ezezko: Negativa. Ezetz
** etxe: Casa ezeztatu: Negar. Ukatu, ezeztu
* etxebizitza: Vivienda, piso. Bizitza ezgauza: 1 Fruslería. 2 Incapaz
etxegintza: Construcción de casas * ezik: A excepción de, excepto. Izan ezik
* etxekoandre: Ama de casa ezikasi: Ignorante, inculto/a. Ezjakin
etxekoi: Casero/a (que gusta de estar en ** ezin: 1 Imposibilidad. 2 Imposible
casa). Etxe zale ezin hobeto: Inmejorablemente, perfecta-
etxerako lanak: Deberes mente. Ezin hobeki
* etxeratu: Ir a casa, llegar a casa ezin ukan: No poder
etxetresna elektrikoa: Aparato eléctrico ezinbesteko: Indispensable, necesario/a.
etxez etxe: De casa en casa Nahitaezko
e
eztul egin

* ezinezko: Imposible. Ezin ezpal: Astilla


* ezjakin: Ignorante, inculto/a. Ezikasi ezpata: Espada
ezkata: Escama ** ezta (ere): Tampoco
** ezker: 1 Izquierda. 2 Izquierdo/a, zurdo/a * eztabaida: Discusión
ezkerti: Zurdo/a eztabaidatu: Discutir
ezkertiar: Izquierdista eztainu: Estaño
ezkila: Campana. Kanpai * eztanda: Explosión. Leherketa
ezko: Cera. Argizari eztanda egin: Explotar. Lehertu
** ezkondu: Casar(se). Esposatu * eztarri: Garganta
ezkongabe: Célibe, soltero/a ezteiak: Boda
* ezkongai: 1 Soltero/a. 2 Novio/a ezten: 1 Lezna. 2 Aguijón
* ezkontza: Casamiento, matrimonio eztenkada: 1 Aguijonazo. 2 Dicho mordaz
ezkor: Pesimista e hiriente
ezkur: Bellota * ezti: 1 Miel. 2 Dulce
* ezkutatu: Esconder(se) * eztul: Tos
* ezkutu: 1 Escudo. 2 Oculto/a eztul egin: Toser
* ezpain: Labio
f

ABDE F GHIJKLMNO
fabore: Favor. Mesede * forma: Forma
faborez: Por favor. Mesedez * formal: Formal. Zintzo
* fabrika: Fábrica formateatu: Formatear
fabrikatu: Fabricar formatu: Formato
faktura: Factura * fraide: Fraile
falta: 1 Falta, culpa. 2 Escasez. 3 Falta (en * franko: Abundante, mucho/a
el juego de la pelota) * frantses: Francés/a
** falta izan: Faltar frantziar: Francés/a
faltatu: Faltar, insultar, ofender freno: Freno. Balazta, galga
* faltsu: Falso/a * freskatu: Refrescar(se)
* fama: Fama. Ospe, sona * fresko: Fresco/a
* famatu: Famoso/a. Sonatu, ospetsu * freskura: Frescor
** familia: Familia * frijitu: Freír
fantasia: Fantasía froga: Prueba, demostración. Frogantza
fardel: Paquete, envoltorio * frogatu: Probar, demostrar
farmazia: Farmacia. Botika * frontoi: Frontón. Pilotaleku
* fede: Fe. Sinesmen * fruitu: Fruto
* feria: Feria ** fruta: Fruta
** festa: Fiesta. Besta fruta-denda: Frutería
* fidatu: Confiar, fiarse. Fio izan * fundamentu: Fundamento. Ganora
fideo: Fideo fundatu: Fundar
film: Film, película. Pelikula * funts: Fundamento, sustancia, fondo
** fin: 1 Fino/a, delicado/a. 2 Fin, término funtsezko: Fundamental, esencial
* finkatu: Fijar, arraigar funtzionario: Funcionario/a
finko: Fijo/a, firme fusil: Fusil
fits: Pizca fusilatu: Fusilar
fitxa: Ficha * futbol: Fútbol
fitxategi: Archivo futbolari: Futbolista
fitxatu: Fichar futbol-zelai: Campo de fútbol
flasko: Frasco
g

ABDEF G HIJKLMNO
gabardina: Gabardina * galera: Pérdida
** gabe: Sin. Barik galtzada: Calzada
** gabon: Buenas noches * galtzaile: Perdedor/a
* gabonak: Fiestas de Navidad * galtzak: Pantalones. Prakak
Gabon-gau: Nochebuena galtzarbe: Sobaco. Besape
gabonsari: Aguinaldo * galtzerdiak: 1 Calcetines. 2 Medias
** gai: 1 Materia, tema. 2 Digno/a, apto/a, galtzontziloak: Calzoncillos
capaz gamelu: Camello
gai izan: Ser apto/a o digno/a * ganadu: Ganado
-gailu: Instrumento para * ganbara: 1 Camarote. 2 Cámara. 3
* gailur: Cima, cumbre. Tontor Bajocubierta
** gain: 1 Cumbre, cima. 2 Superficie gandu: Bruma
* gainditu: Superar ganga: Bóveda
gainean: Encima ganibet: Cuchillo. Aizto, labana
gaineko: Lo/la de encima * ganora: Fuste, fundamento
** gainera: Además ganoragabe: Insustancial, sin fuste.
** gainerako: Lo demás Ganorabako
gainerakoan: Por lo demás gantz: Manteca
* gainezka: Rebosante, rebosando gantzutu: Untar, ungir
* gaitasun: Aptitud, capacidad gapirio: Viga, cabrio
* gaitz: 1 Mal. 2 Enfermedad. 3 Difícil. 4 gar: 1 Llama. 2 Entusiasmo, fogosidad
Enorme garabi: Grúa
gaitzetsi: Reprobar, condenar garagar: Cebada
** gaixo(rik): Enfermo/a. Eri * garagardo: Cerveza
* gaixotasun: Enfermedad. Gaitz, eritasun ** garai: 1 Alto/a. 2 Epoca. Altu. Sasoi
gaixotegi: Enfermería. Eritegi garaile: Vencedor/a
* gaixotu: Enfermar garaipen: Victoria
gaizbera: Enfermizo/a. Gaixobera * garaitu: Vencer, triunfar
** gaizki: Mal. Txarki, txarto garaiz: A tiempo
gaizki hartu: Maltratar. Gaizki erabili * garaje: Garaje
gaizkile: Malhechor/a. Gaiztagin garapen: Desarrollo
* gaiztakeria: 1 Maldad. 2 Fechoría. * garatu: Desarrollar
Txarkeria, okerkeria garbantzu: Garbanzo. Txitxirio
** gaizto: Malo/a ** garbi: Limpio/a
gako: 1 Gancho. 2 Clave garbigailu: Lavadora
* galant: 1 Hermoso/a, elegante. 2 Enorme * garbiketa: Limpieza, acción de limpiar
* galarazi: Prohibir. Debekatu, eragotzi * garbitasun: Limpieza
galburu: Espiga de trigo ** garbitu: Limpiar
galdegin: Preguntar. Galdetu * garbitzaile: Limpiador/a
** galdera: Pregunta. Galde * garden: Transparente
** galdetu: Preguntar. Galdegin ** garesti: Caro/a
galdezka: Preguntando garestitu: Encarecer
** galdu: Perder(se) * gari: Trigo
galeper: Codorniz garizuma: Cuaresma
g
garo

garo: Helecho. Ira, iratze * gehienbat: Sobre todo, mayormente. Batik


garondo: Cerviz bat
* garraiatu: Transportar, acarrear gehienetan: Las más de las veces
garraio: Transporte gehienez: A lo más
* garrantzi: Importancia gehiengo: Mayoría
* garrantzitsu: Importante. Garrantzizko gehikuntza: Aumento
* garrasi: Grito, chillido * gehitu: 1 Aumentar. 2 Añadir
* garratz: Agrio/a, amargo/a. Mingots, mikatz * gela: Cuarto, habitación
* garun: Seso, cerebro. Burmuin ** geldi: Quieto/a, estancado/a
gas: Gas geldi(rik) egon: Estar quieto/a
* gasolina: Gasolina geldialdi: Parada (tiempo)
gasolindegi: Gasolinera. Zerbitzugune geldiarazi: Paralizar, hacer detenerse
** gastatu: Gastar geldiro: Lentamente. Astiro
* gastu: Gasto ** gelditu: Quedar(se), parar(se). Geratu
gatibu: Cautivo/a * geltoki: Estación
* gatz: Sal geraleku: Parada (lugar)
gatzagi: Cuajo ** geratu: Quedarse, pararse. Gelditu
* gatzatu: Cuajada. Mami * gerezi: Cereza
* gatzontzi: Salero, recipiente de la sal * geriza: 1 Sombra. 2 Refugio, protección.
** gau: Noche Gerizpe
* gauerdi: Medianoche gerizatu: Proteger(se), resguardar(se).
gauez: De noche Babestu
** gaur: Hoy gerizpean: A la sombra. Itzalean
gaur egun: Actualmente, hoy en día. gerla: Guerra. Gerra
Egungo egunean ** gero: 1 Luego, después. 2 Futuro
gaur zortzi: Hoy en ocho geroztik: Posteriormente
gaurdanik: Desde hoy * gerra: Guerra. Gerla
gaurgero: De ahora en adelante. * gerri: Cintura
Aurrerantzean * gerriko: Cinturón
gaurko: 1 De hoy. 2 Para hoy * gertaera: Suceso. Gertakari
gaurkoz: Por hoy gertakizun: Suceso futuro
gautu: Anochecer ** gertatu: Suceder. Jazo
** gauza: Cosa * gertu: 1 Dispuesto/a. 2 Cerca. Prest. Hurbil
gauza izan: Ser capaz. Kapaz izan * geu: Nosotros/as mismos/as
gauzain: Sereno * geza: 1 Soso/a, insípido/a. 2 Dulce (agua)
* gazi: Salado/a gezi: Flecha, dardo
* gazta: Queso ** gezur: Mentira
* gaztaina: Castaña gezurra esan: Mentir
gaztainondo: Castaño gezurrezko: Falso/a, engañoso/a
gaztaro: Juventud (época) * gezurti: Mentiroso/a
** gazte: Joven * gibel: 1 Hígado. 2 Parte posterior
* gaztelania: Castellano (lengua). Espainiera gida-liburu: Libro guía
* gaztelu: Castillo * gidari: Guía, conductor/a
* gazteria: Juventud (conjunto de jóvenes) gidatu: Guiar
gaztetasun: Juventud gihar: 1 Músculo. 2 Parte magra de la carne
gaztigatu: 1 Avisar. 2 Castigar. Abisatu, ** giltza: Llave
ohartarazi. Zigortu giltzarri: Clave, clave de bóveda
gaztigu: 1 Aviso. 2 Castigo. Abisu. Zigor * giltzurrun: Riñón.
** gehiago: Más gimnasia: Gimnasia. Gimnastika
** gehiegi: Demasiado/a. Sobera, larregi -gintza (atzizkia): 1 Fabricación de. 2
* gehiegikeria: El que más, lo que más/la Oficio de
que más ** giro: 1 Ambiente. 2 Tiempo atmosférico,
** gehien: 1 Máximo, lo que más. 2 Mayoría tempero
g
gripe

* gisa: Modo, manera gomendio: Recomendación


giza-: Humano/a ** gona: Falda
gizabanako: Individuo * gonbidatu: Invitar
gizabide: Cortesía, educación gonbit: Invitación. Gonbidapen
* gizagaixo: Infeliz, pobre * gor: Sordo/a
* gizaki: Ser humano ** gora: 1 Arriba. 2 Alto. 3 ¡Viva!
* gizarte: Sociedad * gorabeherak: Altibajos, vicisitudes
gizaseme: Varón * goraintziak: Recuerdos, saludos.
* gizen: 1 Gordo/a. 2 Grasa Eskumuinak
gizendu: Engordar goraintziak eman: Dar recuerdos.
** gizon: Hombre Eskumuinak eman
* gizonezko: Varón. Gizaseme goraki: En voz alta. Ozenki
gloria: Gloria. Aintza goratu: Ensalzar, glorificar. Goretsi, gorai-
gobernadore: Gobernador/a patu
* gobernatu: 1 Gobernar. 2 Cuidar gorazarre: Elogio, homenaje
* gobernu: Gobierno gorbata: Corbata
gogaikarri: Molesto/a, fastidioso/a gordailu: 1 Depósito. 2 Tesoro
gogaitu: Aburrir(se). Aspertu ** gorde: 1 Guardar. 2 Esconder
** gogo: 1 Mente, espíritu. 2 Gana, deseo * gordin: Crudo/a
gogo onez: De buena gana gori: Incandescente
gogoa ukan: Tener ganas goritu: Ponerse al rojo vivo
gogoan hartu: Tomar en cuenta goroldio: Musgo
gogoan ukan: Recordar. Gogoratu, oroitu gorosti: Acebo
* gogoeta: Reflexión gorotz: Excremento. Simaur
gogoko: Agradable, querido/a ** gorputz: Cuerpo
** gogor: Duro/a gorputz-adar: Extremidad
gogor(ki): Duramente ** gorri: Rojo/a
gogora ekarri: Considerar, reflexionar. gorringo: Yema (de huevo)
Gogo eman gorritu: Enrojecer(se)
gogorarazi: Hacer recordar gorrixka: Rojizo/a
** gogoratu: Recordar, acordarse. Oroitu, gorrotatu: Odiar
gogoan ukan * gorroto: Odio. Herra
gogorkeria: Crueldad, violencia gorte: Corte
gogortasun: Dureza gortina: Cortina
* gogortu: 1 Endurecer(se). 2 Fortalecer(se) ** gosaldu: Desayunar
gogotik: Con ganas ** gosari: Desayuno
gogoz: 1 A gusto. 2 Voluntariamente ** gose: Hambre
gogoz kontra: A disgusto, contra la volun- gose izan: Tener hambre. Goseak egon
tad goseti: Hambriento/a
** goi: 1 Alto. 2 Altura. 3 Arriba gosetu: Cobrar apetito
goian: Arriba gotzain: Obispo. Apezpiku
goibel: 1 Cielo oscuro. 2 Triste * gozatu: 1 Endulzar. 2 Disfrutar
goitizen: Mote, sobrenombre. Izengoiti ** gozo: 1 Dulce. 2 Sabroso/a. Goxo
** goiz: 1 Mañana. 2 Temprano * gozoki: Dulce
* goizalde: Madrugada. Egunsentia gozotegi: Pastelería
goizean goiz: Temprano por la mañana gozozale: Goloso/a
goiztiar: 1 Precoz. 2 Madrugador/a * gradu: Grado
gol: Gol gramatika: Gramática
goldatu: Arar gramo: Gramo
golde: Arado * grazia: Gracia
* golko: 1 Seno. 2 Golfo de mar * greba: Huelga
* goma: Goma * grina: Pasión, inclinación
gomendatu: Recomendar gripe: Gripe
g
gris

gris: Gris gurtu: Venerar, adorar


** gu(k): Nosotros/as gurutzatu: Cruzar(se)
* guardasol: Paraguas. Aterki * gurutze: Cruz
guardia: Guardia ** gustatu: Gustar, agradar. Atsegin izan
* gudari: Soldado vasco ** gustu: Gusto
* gudu: Lucha, combate * gustura: A gusto, contento/a. Pozik, kon-
* gune: Núcleo, médula, centro tent
web gune: Sitio web * gutun: Carta. Eskutitz
gupida: Compasión, misericordia. Urriki, ** gutxi: Poco/a
erruki ** gutxi gorabehera: Poco más o menos
gura: Deseo, gana. Nahi, gogo gutxiago: Menos
* gura ukan/izan: Querer, desear. Nahi gutxien: Lo/La que menos, el/la que menos
ukan ** gutxienez: Por lo menos
* guraizeak: Tijeras. Artaziak gutxiengo: Minoría
gurari: Deseo. Desira, nahi gutxietsi: Menospreciar
** gurasoak: Los progenitores. Aita-amak gutxitan: Pocas veces
* gurdi: Carro ** gutxitu: Disminuir. Urritu
** gure: Nuestro/a(s) ** guzti: Todo/a
guri: Mullido/a, lozano/a guztira: En total. Denera
gurin: Mantequilla ** guztiz: Muy. Oso, erabat
* gurpil: Rueda
h

ABDEFG H IJKLMNOP
* haatik: Sin embargo. Hala ere hamarna: Diez a cada uno/a
habe: Columna, poste hamarretako: Almuerzo
* habia: Nido hamasei: Dieciséis
haga: Vara, palo hamazazpi: Diecisiete
* hagin: 1 Muela. 2 Diente ** han: Allí
** haiek: Aquellos/as handi: Grande
** haien: Su, suyo/a, de ellos/as, de aquellos/as handiago: Mayor
** hain: Tan handien: El/La mayor
hain zuzen (ere): Precisamente handik: De allí
** hainbat: 1 Tanto/a como. 2 Mucho/a handiki: 1 Magnate, ricachón/a. 2
** hainbeste: Tanto/a Grandemente
* haitz: Roca. Harkaitz handikiro: Grandiosamente
haitzulo: Cueva. Harpe, koba handinahi: 1 Ambición. 2 Ambicioso/a
haizatu: 1 Ventilar. 2 Espantar. 3 handitasun: Grandeza
Hinchar(se) * handitu: 1 Agrandar(se). 2 Hinchar(se)
** haize: Viento handizale : Ambicioso/a
haizemaile: Abanico hango: De allí
haizetsu: Ventoso/a ** hanka: 1 Pata. 2 Pierna. Oina, zangoa
** hala: Así, de aquella manera * hantxe: Allí mismo
** hala ere: Sin embargo har: Gusano
hala eta guztiz (ere): Con todo, a pesar ** hara: 1 Allá. 2 ¡Anda!. 3 Mira, bueno
de todo ** haragi: Carne
halabehar: 1 Fatalidad, destino. 2 haraino: Hasta allí
Casualidad * harakin: Carnicero/a
* halaber: Asimismo. Orobat, berebat haran: Valle
** halako: Así, como aquello harantz: Hacia allí
halako batean: En esto, en una de esas, * harategi: Carnicería
cierto día * harea: Arena. Hondar
** halaxe: De aquella misma manera ** haren: Su, suyo/a, de él/ella, de aquel/aquella
** halere: No obstante, sin embargo. Hala * hari: 1 Hilo. 2 Asunto, tema
ere, hala eta guztiz ere * harik eta... arte: Hasta que
haltz: Aliso haril: Ovillo
hamabi: Doce * haritz: Roble
hamabigarren: Duodécimo/a * harkaitz: Roca. Haitz
hamabost: Quince harpe: Cueva. Haitzulo, koba
hamabostaldi: Quincena ** harrapatu: 1 Atrapar. 2 Quitar
hamahiru: Trece harraska: 1 Abrevadero. 2 Fregadero
hamaika: Once * harreman: Relación, trato
hamaika aldiz: Muchas veces harrera: Acogida, recepción
hamaikagarren: Undécimo/a ** har rezkero: Desde entonces, posteriormente
* hamaiketako: Almuerzo ** harri: Piedra
hamalau: 1 Catorce. 2 Fanfarrón harribitxi: Piedra preciosa
hamar: Diez harridura: Extrañeza, asombro
hamargarren: Décimo/a * harrigarri: Admirable, extraño/a
h
harri-jasotzaile

harri-jasotzaile: Levantador/a de piedras web helbide: Dirección de web


harrika: A pedradas * helburu: Objetivo. Xede, jomuga
* harritu: 1 Asombrar(se). 2 Admirar(se) ** heldu: 1 Llegar. 2 Madurar(se). 3 Agarrar
* harro: 1 Orgulloso/a. 2 Esponjoso/a helikoptero: Helicóptero
harrokeria: Vanidad, orgullo. Handikeria helmuga: Meta, llegada
harrotasun: Orgullo. Urguilu(tasun) ** hemen: Aquí
* harrotu: 1 Enorgullecerse. 2 Ahuecar hemendik aurrera: En adelante.
** hartu: Tomar, recibir Aurrerantzean
* hartz: Oso/a ** hementxe: Aquí mismo
* haserre: 1 Enfado. 2 Enfadado/a hemeretzi: Diecinueve
** haserretu: Enfadar(se) hemezortzi: Dieciocho
** hasi: Empezar herdoil: Roña
** hasiera: Comienzo, principio * herdoildu: Oxidarse, enroñarse
hasperen: Suspiro herdoiltsu: Roñoso/a
hasperen egin: Suspirar heren: Tercio
hats: 1 Aliento. 2 Hedor * herenegun: Anteayer
hatz: Dedo. Behatz herio: Muerte (como personaje)
hatz egin: Rascar(se). Hazka egin * heriotza: Muerte
** hau: Este, esta, esto * herren: Cojo/a
hau da: Es decir. Hots herren egin: Cojear
** hauek: Estos, estas herrestatu: Arrastrar(se). Narrasean joan
** haur: Niño/a. Ume ** herri: Pueblo
haur-: Infantil. Ume- herrialde: 1 Provincia. 2 País
* haurdun: Embarazada herrikoi: Popular, amante del pueblo
haurtzaindegi: Guardería de niños/as * herritar: 1 Habitante del pueblo, paisano/a.
haurtzaro: Infancia 2 Popular
hauskor: Frágil hertsi: 1 Cerrar. 2 Estricto/a
hausnarketa: 1 Rumia. 2 Reflexión. hesi: Seto, vallado
Gogoeta * heste: Intestino
hausnartu: 1 Rumiar. 2 Reflexionar * heu: Tú mismo/a (tuteo, tratamiento de
hauspo: Fuelle camaradería)
hautatu: Elegir. Aukeratu hezetu: Humedecer
* hauteskundeak: Elecciones * heze: 1 Húmedo/a. 2 Verde
* hauts: Polvo hezetasun: Humedad
** hautsi: Romper(se). Apurtu, puskatu, txikitu * hezi: 1 Domar, domesticar. 2 Educar
* hautsontzi: Cenicero hezigaitz: Indomable
* hauxe: Esto mismo * hezkuntza: Educación. Heziketa
** hazi: 1 Crecer. 2 Criar. 3 Semilla * hezur: Hueso
* hazka egin: Rascarse hezurdura: Osamenta, esqueleto
hazkunde: Crecimiento ** hi(k): Tú
hedatu: Extender(se). Zabaldu * higuin: Repugnancia, asco. Nazka
* hegal: 1 Ala. 2 Alero. 3 Ladera higuindu: 1 Repugnar, asquear(se). 2
hegaldi: Vuelo. Hegada Detestar, aborrecer
* hegan egin: Volar. Hegaldatu, hegaz egin higuingarri: Repugnante, asqueroso/a.
* hegazkin: Avión. Aireko Nazkagarri
hegazkinlari: Aviador/a * hika: Tuteando
* hegazti: Ave hika egin: Tutear
* hego: 1 Sur. 2 Ala ** hil: 1 Morir. 2 Matar. 3 Mes. 4 Muerto/a
hegoalde: Sur Hilabete
* hego-haize: Viento sur hildako: Muerto/a
* helbide: Dirección ** hilabete: Mes, un mes. Hil
helbide elektroniko: Dirección de correo hilero: Mensualmente
electrónico * hileko: 1 Mensual. 2 Menstruación
h
hotel

hilerri: Cementerio. Kanposantu hogeita bat: Veintiuno/a


* hiletak: Funeral hogeita bi: Veintidós
hilezkor: Inmortal hogeita hiru: Veintitrés
* hilketa: 1 Asesinato. 2 Matanza hogeita lau: Veinticuatro
hilkor: Mortal hogeita bost: Veinticinco
hilkutxa: Ataúd. Zerraldo hogeita sei: Veintiséis
* hilobi: Sepulcro, fosa. Hobi hogeita zazpi: Veintisiete
* hiltzaile: Asesino/a. Eraile hogeita zortzi: Veintiocho
hipertestu: Hipertexto hogeita bederatzi: Veintinueve
** hire: Tuyo(s), tuya(s) hogeita hamar: Treinta
* hiri: Ciudad ** hola: Así. Honela, horrela
hiribide: Avenida ** hona: Aquí, acá
* hiriburu: Capital hona hemen: He aquí
hiritar: Ciudadano/a * honako: Éste/a de aquí
hiru: Tres honantz: Hacia aquí
hirugarren: Tercero/a hondakin: Residuo, resto. Hondar
hiruhileko: Trimestre. Hiruhilabete hondamen: Ruina, desastre. Hondamendi
hirukoitz: Triple * hondar: 1 Arena. 2 Residuo
hirurehun: Trescientos/as * hondartza: Playa
hirurogei: Sesenta * hondatu: 1 Hundirse. 2 Arruinar. 3
hirurogeita hamar: Setenta Estropear. 4 Derrochar
hiruzpalau: Tres o cuatro * hondo: Fondo
* historia: Historia hondoratu: Hundir(se), naufragar
** hitz: Palabra. Berba * honela: Así (de este modo). Hola
** hitz egin: Hablar. Mintzatu, berba egin * honelako: De esta clase
* hitzaldi: Discurso, conferencia * honelaxe: Así mismo, de esta manera
hitzarmen: Convenio honen: 1 De este/a. 2 Tan... como este/a
hitzaurre: Prólogo. Aitzin-solas ** honenbeste: Tanto/a (como esto/a)
hitzeman: Dar la palabra, prometer honexegatik: Por esto/a mismo/a
hitzetik hortzera: 1 Repentinamente. 2 * honezkero: Ya, para ahora
Con frecuencia ** hor: Ahí
* hizkera: Modo de hablar ** hori: 1 Ese, esa, eso. 2 Amarillo/a
hizketa: 1 Habla. 2 Conversación hori dela eta: Por ese motivo. Hori dela
hizketaldi: Conversación, rato de charla. medio, hori dela bide
Solasaldi ** horiek: Esos, esas
* hizketan ari: Estar hablando ** horixe: 1 Eso/a mismo/a. 2 ¡Claro!
hizki: 1 Afijo. 2 Letra horixka: Amarillento/a
* hizkuntza: Lengua ** horma: 1 Pared. 2 Hielo
hizlari: Conferenciante, orador/a hornitu: Proveer, abastecer
* hiztegi: Diccionario, vocabulario ** horra: Ahí (a ese lugar)
hiztun: 1 Hablante. 2 Hablador/a ** horregatik: Por eso
** hobe: Mejor. Hobeki ** horrela: Así (de esa manera). Hola
hobekuntza: Perfeccionamiento, mejoría ** horrelako: De esa clase
hoben: Falta, culpa * horrelaxe: Así mismo, de esa manera
hoberen: El mejor/La mejor. Onen * horren: 1 De ese/a. 2 Tan... como ese/a
** hobeto: Mejor. Hobeki ** horrenbeste: Tanto/a (como eso/a)
* hobetu: Mejorar horretarako: Para eso
hobi: Sepulcro, fosa. Hilobi horrexegatik: Por eso mismo
hobiratu: Sepultar * hortaz: Por lo tanto. Beraz
* hodei: Nube. Laino * hortxe: Ahí mismo
hodeitsu: Nublado/a. Lainotsu * hortz: Diente
hodi: Tubo. Tutu * hosto: Hoja (de árbol)
hogei: Veinte * hotel: Hotel
h
hots

* hots: 1 Ruido, sonido. 2 Es decir hura: Aquel, aquella, aquello


* hots egin: 1 Llamar. 2 Hacer ruido ** hurbil: Cerca, cercano/a. Gertu
** hotz: Frío * hurbildu: Acercar(se). Hurreratu
hotzikara: Escalofrío hurko: 1 Prójimo. 2 Cercano/a
hozbera: Friolero/a hurran: Cerca. Gertu, hurbil
hozbero: Temperatura. Tenperatura ** hurren(go): Próximo/a, siguiente
* hozka egin: Morder. Koska egin, haginka hurreratu: Acercar(se). Hurbildu
egin, ausiki egin huskeria: Nadería, insignificancia
hozkada: Mordisco. Haginkada * hustu: Vaciar(se)
* hozkailu: Frigorífico ** huts: 1 Vacío/a. 2 Defecto, fallo. 3 Puro/a.
hozkirri: Fresco/a 4 Cero. Hutsune
hoztasun: Frialdad * huts egin: 1 Faltar. 2 Fallar
* hoztu: Enfriar(se) hutsik: 1 Vacío/a. 2 Puro/a, solo/a
hunkipen: Emoción * hutsune: 1 Concavidad, hueco. 2 Falta de
hunkitu: Emocionar(se), afectar afecto
i

ABDEFGH I J KLMNOP
** ia: Casi. Kasik * ikara: Miedo, temblor
iaio: Hábil. Trebe ** ikaragarri: Terrible. Izugarri
** iaz: El año pasado * ikaratu: Asustar(se), atemorizar(se)
* ibai: Río. Erreka ikasbide: 1 Método de estudio. 2 Ejemplo,
ibar: Vega, valle lección
* ibilaldi: Paseo, viaje ikasgai: Lección, materia de estudio
ibilbide: Recorrido. Bide ikasgela: Aula de estudio
* ibilera: 1 Forma de andar. 2 Andanza ** ikasi: Aprender, estudiar
ibilgailu: Vehículo * ikasketak: Aprendizaje, estudio
** ibili: Andar ikaskide: Condiscípulo/a
** idatzi: Escribir * ikasle: Alumno/a, estudiante
* idazkari: Secretario/a ikastaldi: Tiempo de estudio
idazkaritza: Secretaría * ikastaro: Curso, cursillo
idazkera: 1 Escritura. 2 Forma de escribir * ikastetxe: Colegio
idazketa: Redacción (ejercicio de) * ikastola: Ikastola
idazki: Escrito. Izkribu ikasturte: Año escolar
idazlan: Obra escrita, redacción * ikatz: Carbón
* idazle: Escritor/a * ikertu: Investigar
* idazmakina: Máquina de escribir * ikurrin: Bandera vasca
-ide (atzizkia): Compañero/a de. -kide * ikusgarri: Vistoso/a, espectacular
* ideia: Idea ** ikusi: Ver
* idi: Buey ikuskizun: Espectáculo
** igande: Domingo. Domeka * ikusle: Espectador/a
igarkizun: Acertijo. Asmakizun ikusmen: Vista (facultad)
igarle: Adivino/a * ikuspegi: Punto de vista, perspectiva
* igaro: Pasar. Iragan ikustaldi: Visita. Bisita
** igarri: 1 Acertar, adivinar. 2 Notar, percibir * ilar: Guisante
* igel: Rana * ilara: Fila, hilera
* igeltsero: Albañil * ilargi: Luna
igeltsu: Yeso ildo: Surco
* igeri egin: Nadar ** ile: Pelo
igeriketa: Natación ile-apaindegi: Peluquería
igerileku: Piscina ile-apaintzaile: Peluquero/a. Ile-moztaile
igitai: Hoz ilegorri: Rubio/a, pelirrojo/a. Kaskagorri
** igo: Subir ** iloba: Sobrino/a. Loba
igoera: Subida iltzatu: Clavar. Iltzez josi
igogailu: Ascensor * iltze: Clavo
* igurtzi: 1 Frotar. 2 Ungir ** ilun: Oscuro/a
ihar: 1 Seco/a. 2 Delgado/a, flaco/a * ilunabar: Crepúsculo, atardecer. Arrastiri
ihardetsi: Responder. Erantzun ** ilundu: Oscurecer
* ihartu: Secarse (las plantas), marchitar(se) * ilunpe: Oscuridad, tinieblas
* ihes egin: Huir iluntasun: Oscuridad
ihintz: Rocío * iluntzean: Al atardecer. Ilunabarrean
* ijito: Gitano/a * ilusio: Ilusión
i
imajina

imajina: Imagen inurri: Hormiga. Txindurri


* inauteriak: Carnavales * ipar: Norte
* inbidia: Envidia. Bekaitz iparralde: Norte, parte norte
inbutu: Embudo. Onil iparrorratz: Brújula
* indaba: Alubia. Babarrun ** ipini: Poner. Jarri, ezarri
** indar: Fuerza * ipuin: Cuento
indargarri: Refuerzo. Errefortzu * ipurdi: Trasero
* indarkeria: Violencia * ipurdiko: Golpe en el trasero
* indartsu: Fuerte ira: Helecho. Iratze, garo
* indartu: 1 Fortalecer(se). 2 Reforzar ** irabazi: 1 Ganar. 2 Ganancia
indioilar: Pavo/a * irabazle: Ganador/a
* indizio: Inyección. Xiringada irabazpide: Empleo, medio de ganancia
* industria: Industria. -gintza irabiatu: Revolver, batir
industriari: Industrial iragan: Pasar. Igaro
* infernu: Infierno iragankor: 1 Pasajero/a. 2 Transitivo
informazio: Información iragarki: Anuncio. Iragarpen
* ingeles: Inglés (idioma) iragarri: Anunciar
ingeniari: Ingeniero/a iragazi: Filtrar. Irazi
* inguratu: 1 Rodear. 2 Acercarse * irail: Septiembre
** inguru: 1 Contorno, derredor. 2 irain: Injuria
Aproximadamente iraindu: Injuriar
inguruan: Alrededor, en torno * irakaskuntza: Enseñanza
ingurumari: Contorno, derredor * irakasle: Profesor/a
injustizia: Injusticia. Bidegabekeria * irakatsi: Enseñar
inoiz: Alguna vez * irakin: Hervir
** inoiz (ere) ez: Jamás, nunca. Sekula (ere) ez * irakurgai: Lectura
** inola ere ez: De ninguna forma. Ezta inola irakurgailu: Lector
ere irakurketa: Lectura (acción)
inon: En alguna parte * irakurle: Lector/a
** inon (ere) ez: En ninguna parte ** irakurri: Leer
inor: Alguien iratzargailu: Despertador
** inor ez: Nadie * iratzarri: Despertar(se). Iratzartu
* inozo: Ingenuo/a, necio/a iratze: Helecho. Ira, garo
inozokeria: 1 Ingenuidad. 2 Bobada * irauli: Volcar
* inporta izan: Importar. Axola izan, ardura * iraultza: Revolución. Erreboluzio
izan iraultzaile: Revolucionario/a
inprimagailu: Impresora * iraun: Durar, permanecer
inprimategi: Imprenta. Moldiztegi iraunkor: Duradero/a, permanente
inprimatu: Imprimir iraupen: 1 Duración. 2 Perseverancia
inprimatzaile: Impresor/a ** ireki: Abrir. Zabaldu
instalatu: Instalar(se) irekita: Abierto/a. Zabalik
instalazio: Instalación * irentsi: Tragar
institutu: Instituto * irin: Harina
* interes: Interés ** iritsi: 1 Llegar. 2 Conseguir
interesatu: Interesar ** iritzi: Opinión. Aburu
* interesgarri: Interesante irla: Isla. Uharte
internauta: Internauta irmo: Firme
internet: Internet * irrati: Radio
intsentsu: Incienso irri: 1 Risa, sonrisa. 2 Burla, mofa
* intxaur: Nuez * irribarre: Sonrisa
intxaurrondo: Nogal irribarre egin: Sonreír
intziri: Gemido, suspiro. Hasperen irribarrez: Sonriendo. Irribarreka
inude: Nodriza irrikatu: Desear, anhelar
i
izutu

* irrintzi: 1 Relincho. 2 Grito popular ** itxaron: Esperar. Itxoin


irrist egin: Resbalar(se), deslizar(se). * itxaropen: Esperanza. Esperantza
Labain egin ** itxi: Cerrar. Hertsi
irristakor: Resbaladizo/a. Labainkor itxita: Cerrado/a
* irristatu: Resbalar(se), deslizar(se). itxoin: Esperar. Itxaron
Labaindu ** itxura: Aspecto, figura
* irteera: Salida itxuraz: Por lo visto, según parece. Antza
** ir ten: Salir ** itzal: 1 Sombra. 2 Respeto. 3 Enorme
irtenbide: Solución. Soluzio ** itzali: Apagar
* irudi: Imagen, figura. Iduri itzulera: Regreso
irudimen: Imaginación * itzuli (ad.): 1 Devolver. 2 Volver. 3
** iruditu: Parecer Traducir
iruzur egin: Engañar, estafar itzuli (iz.): Vuelta. Ostera
isats: 1 Cola, rabo. 2 Escoba * itzulpen: Traducción
* iseka: Burla. Burla itzultzaile: Traductor/a
iseka egin: Burlarse. Isekatu * ixo!: ¡Silencio!, ¡Cállate!
isekari: Burlón/a izadi: Naturaleza
* isil: Silencioso/a * izaera: Carácter, forma de ser.
* isildu: Callar(se) izaki: Ser, criatura
** isilik: En silencio ** izan: Ser
isilka: 1 En voz baja. 2 Confidencialmente, izan ere: Efectivamente
en secreto izan ezik: Excepto. Ezik
isilpeko: Secreto * izar: Estrella
* isiltasun: Silencio * izara: Sábana. Maindire, mihise
isilune: Rato de silencio izate: Ser, naturaleza
* iskanbila: Alboroto, barullo ** izeba: Tía. Izeko
isla: Reflejo * izeko: Tía. Izeba
islatu: Reflejar(se) ** izen: Nombre
* ispilu: Espejo izena ukan: Llamarse
istil: Charco. Putzu izenburu: Título. Titulu
* istilu: Lío, disturbio * izendatu: Nombrar
istorio: Historieta izengoiti: Mote, sobrenombre. Goitizen
* istripu: Accidente izenlagun: Determinante del nombre
isun: Multa izenorde: 1 Pronombre. 2 Seudónimo
* isuri: Derramar(se) izenpetu: Firmar. Sinatu
* itaun: Pregunta. Galdera * izerdi: Sudor
* ito: Ahogar(se) izerditan egon: Estar sudando
itsasarte: Estrecho izerditu: Sudar
itsasertz: Orilla del mar, litoral * izkina: Esquina
itsasgizon: Marino izkribu: Escrito. Idazki
itsaski: 1 Marisco. 2 Marejada * izorratu: 1 Poner encinta. 2 Fastidiar
* itsaso: Mar * izotz: 1 Hielo. 2 Escarcha. Horma, lei
* itsasontzi: Barco. Ontzi izotza egin: Helar
itsasoratu: Amerizar, hacerse a la mar izozkailu: Congelador
itsastar: Marino/a, marítimo/a. Itsas- izozki: Helado
itsatsi: 1 Adherir(se), pegar(se). 2 Prender * izoztu: Helarse. Hormatu, leitu
* itsu: Ciego/a izpi: 1 Brizna. 2 Rayo luminoso. 3 Poquito/a
itsulapiko: Hucha. Eltzeitsu * izter: Muslo
** itsusi: Feo/a. Zatar izu: 1 Terror, pavor. 2 Fiero/a. 3
* itsutu: 1 Cegar(se). 2 Deslumbrar Asustadizo/a
iturburu: 1 Origen. 2 Manantial ** izugarri: Terrible. Ikaragarri, izugarrizko
iturgin: Fontanero/a izurri: Peste
** iturri: Fuente * izutu: Espantar(se), asustar(se)
j

ABDEFGHI J KLMNOPRST
* jabe: Dueño/a, propietario/a ** jarraitu: Seguir. Segitu, jarraiki
jabetasun: Dominio. Jabego, jabetza jarraitzaile: Seguidor/a, partidario/a
jabetu: 1 Apoderarse. 2 Darse cuenta jarrera: Actitud
jabetza: Propiedad. Jabego, jabetasun ** jarri: 1 Poner. 2 Sentarse. 3 Acostumbrarse
** jadanik: Ya * jasan: Aguantar, soportar
* jagon: Cuidar. Zaindu jasankor: Paciente, sufrido/a
** jai: Fiesta ** jaso: 1 Levantar. 2 Recoger
* jaialdi: Festival * jatetxe: Restaurante
jaiegun: Día festivo * jator: 1 Auténtico/a, castizo/a. 2 Majo/a,
** jaiki: Levantarse. Altxatu simpático/a
** jainko: Dios. Jaungoiko * jatordu: Hora de comer. Otordu
** jaio: Nacer * jatorri: Origen, ascendencia, procedencia
jaiotza: Belén, nacimiento. Jaiotze jatun: Comilón/a. Jale
jaiotze: Nacimiento. Jaiotza jaulki: 1 Caerse la fruta. 2 Narrar, referir
** jaitsi: Bajar ** jaun: Señor
jaitsiera: Bajada, descenso jaunartze: Comunión. Komunio
* jaka: Chaqueta. Txamarra * jauntxo: Cacique
jaki: Comestible, vianda * jauregi: Palacio
** jakin: Saber * jaurtiki: Lanzar, arrojar. Jaurti
** jakina: Por supuesto ** jausi: Caerse. Erori
jakinarazi: Hacer saber, notificar jauzi: Salto. Salto
* jakinduria: Sabiduría. Jakituria jauzi egin: Saltar. Salto egin
jakin-nahi: Curiosidad, deseo de saber. jazo: Suceder. Gertatu
Jakin-min jeinu: Genio, ingenio
* jakintsu: Sabio/a jela: Hielo
jakintza: Saber jendaurreko: Público/a
jakituria: Sabiduría. Jakinduria ** jende: Gente
jale: Comedor/a, comilón/a * jendetza: Gentío, muchedumbre
jalgi: Salir. Irten ** jeneralean: Generalmente
** jan: Comer * jertse: Jersey
* janari: 1 Comida, alimento. 2 Comestible * jesarri: Sentarse. Eseri, jarri
janari-denda: Tienda de alimentación jipoi: Paliza
* jangela: Comedor * jiratu: Girar, dar la vuelta
jangura: Apetito ** jo: 1 Pegar. 2 Tocar (instrumentos)
jantoki: Comedor jo eta ke: Afanosamente, insistentemente
** jantzi: 1 Vestir(se). 2 Vestido ** joan: Ir
** jantzi-denda: Tienda de vestidos joan-etorri: Ida y vuelta
janzkera: Indumentaria, modo de vestir * joera: Tendencia, inclinación
janzki: Vestido, prenda * jokabide: Conducta, comportamiento.
* jaramon egin: Hacer caso. Kasu egin Jokaera
** jardun: 1 Ocuparse en. 2 Actuar. 3 Hablar. * jokalari: 1 Jugador/a. 2 Actor/actriz
4 Conversación jokaleku: Terreno de juego
* jario: 1 Flujo. 2 Gotera ** jokatu: 1 Jugar. 2 Conjugar. 3
* jarleku: Asiento. Eserleku, esertoki Comportarse, actuar
j
juzgatu

T
** joko: Juego, diversión. Jolas ** josi: Coser
** jolas egin: Jugar, divertirse. Jolastu, jostatu * jostailu: Juguete
jolasaldi: Recreo, rato de juego josteko makina: Máquina de coser
jolasean: Jugando. Olgetan jostorratz: Aguja
jolasketa: Diversión, juego. Jostaketa * jostun: Sastre, costurera
* jolastoki: Sitio de recreo. Jolasleku jostura: Costura
jolastu: Jugar, divertirse. Jolas egin, jostatu justizia: Justicia
jomuga: Objetivo. Helburu, xede ** justu: 1 Justo/a, ajustado/a. 2 Justamente
* jornal: Jornal, salario. Soldata juzgatu: Juzgar. Epaitu
jorratu: 1 Escardar. 2 Criticar
k

ABDEFGHIJ K LMNOPRSTU
kabina: Cabina * kanpotar: Forastero/a, extraño/a
kabitu: Caber ** kanta: Canción. Abesti
kable: Cable kantaldi: Recital de canto, concier to
** kafe: Café * kantari: Cantor/a, cantante
kafeontzi: Cafetera ** kantatu: Cantar. Abestu
* kafesne: Café con leche kantitate: Cantidad
kafetegi: Cafetería * kantu: Canto
* kai: Muelle de puerto kapela: Sombrero
* kaiku: 1 Cuenco de pastor/a. 2 Majadero/a, kapera: Capilla
estúpido/a. 3 Vestido típico * kapitain: Capitán/a
kaio: Gaviota * kapital: Capital (economía)
* kaiola: Jaula kapitulu: Capítulo. Atalburu
** kaixo: ¡Hola! * karga: Carga. Zama
* kaka: Caca * kargatu: Cargar
* kakagura: Ganas de cagar. Kakagale * kargu: Cargo
* kakalarri: Necesidad imperiosa de cagar karikatura: Caricatura
* kakazu: Cagón/a, asqueroso/a. Kakatsu karitate: Caridad
** kale: Calle karraskatu: 1 Crujir. 2 Roer
kaleratu: 1 Salir o sacar a la calle. 2 * karratu: Cuadrado/a
Expulsar * karta: 1 Carta. 2 Naipe. Gutun, eskutitz
kalitate: 1 Calidad. 2 Cualidad kartel: Cartel. Afixa
kalkulatu: Calcular * kartoi: Cartón
* kalte: Daño, perjuicio * kasa: Cuenta, cargo
kalte egin: Dañar, perjudicar * kasik: Casi. Ia
* kaltegarri: Perjudicial, dañino/a * kaskar: 1 Cabeza, cráneo. 2 Menudo/a
* kamamila: Manzanilla kasketa: Terquedad, cabezonada.
** kamioi: Camión Kasketaldi
* kamuts: 1 Desafilado. 2 Corto/a, lerdo/a kasko: 1 Casco. 2 Cabeza, cráneo. 3 Cima,
kana: Vara (medida) cumbre
kanabera: Caña kasta: Casta
* kandela: Vela, candela * kasu: Caso
kanela: Canela ** kasu egin: Hacer caso. Jaramon egin
kanoi: Cañón ** katarro: Catarro, constipado. Burutik behe-
kanpadenda: Tienda de campaña. Oihal- rako
-etxola * katea: Cadena
* kanpai: Campana. Ezkila kateatu: 1 Encadenar. 2 Concatenar
kanpandorre: Campanario katedral: Catedral
kanpatu: Acampar * kategoria: Categoría
** kanpo: Fuera, exterior * katilu: Taza, tazón
kanpoan: Fuera, en el exterior katilukada: Tazón lleno de algo
kanpoko: De fuera, forastero/a katoliko: Católico/a
kanpora: Afuera * katu: Gato/a
kanporatu: 1 Salir. 2 Expulsar kausa: Causa, porqué. Zergati
* kanposantu: Cementerio. Hilerri kausatu: Causar
k
kontrol

U
** kaxa: Caja, cofre * koinatu: Cuñado
kazeta: Gaceta * koipe: Grasa
* kazetari: Periodista koipetsu: 1 Grasiento/a. 2 Adulador/a,
kazetaritza: Periodismo zalamero/a
kazkabar: Granizo. Txingor koipetu: Engrasar. Koipeztatu
* kazola: Cazuela * koitadu: Infeliz, cuitado
* ke: Humo * kokatu: 1 Posarse. 2 Colocar(se), situar(se)
* keinu: 1 Guiño. 2 Mueca, gesto * kokots: Barbilla, mentón
keinuka: Haciendo guiños o señas * kola: Cola, pegamento
kemen: Vigor, fuerza. Adore, indar koldar: Cobarde, tímido/a. Beldurti
kementsu: Vigoroso/a, fuerte koldarkeria: Cobardía
** kendu: Quitar koloka: 1 Movedizo/a. 2 Vacilante
kenketa: Resta ** kolore: Color
* kexa: Queja kolpatu: Herir, golpear. Zauritu
* kexatu: Quejarse. Kexu izan ** kolpe: Golpe
* kezka: Inquietud, preocupación koma: Coma
kezkagarri: Inquietante, preocupante komando: Comando
kezkatsu: Inquieto/a, preocupado/a. * komedia: Comedia
Kezkati komenentzia: Conveniencia, ocasión
* kezkatu: Inquietar(se), preocupar(se) * komeni izan: Convenir
kide: 1 Compañero/a de (sufijo). 2 komenigarri: Conveniente
Miembro, compañero/a, afín komiki: Cómic
kideko: 1 Semejante. 2 Coetáneo/a komiko: Cómico/a
kikara: Jícara ** komun: 1 Retrete. 2 Común
kikildu: Acobardar(se) komunikabide: Medio de comunicación
kilikatu: Incitar komunikazio: Comunicación
* kili-kili egin: Hacer cosquillas komunismo: Comunismo
** kilo: Kilo komunista: Comunista
** kilometro: Kilómetro konbinatu: Combinar
kimikari: Químico/a (oficio) kondenatu: Condenar
kimiko: Químico/a * konfiantza: Confianza. Fidantza
kimu: Brote, retoño konformatu: Conformar(se)
kiniela: Quiniela ** konforme: Conforme, de acuerdo
kiosko: Quiosco konketa: Lavabo
* kirats: Hedor konkista: Conquista
* kirol: Deporte * konkor: Joroba
kiroldegi: Polideportivo konkretu: Concreto/a
* kiskali: Abrasar konpainia: Compañía
** kito: 1 En paz. 2 Se acabó * konparatu: Comparar. Alderatu, erkatu
* kizkur: 1 Contraído/a. 2 Rizado/a (pelo) * konparazio: Comparación
kizkurtu: Rizar ** konpondu: 1 Arreglar, reparar. 2
klarion: Tiza Entenderse, arreglarse
** klase: Clase * konponketa: Arreglo
klima: Clima * konprenitu: Entender, comprender. Ulertu,
klinika: Clínica aditu
* koaderno: Cuaderno. Kaier konpromiso: Compromiso
* koadro: 1 Cuadrado. 2 Cuadro ** kontatu: Contar
* koba: Cueva. Haitzulo, harpe * kontent: Contento/a. Pozik
** kobratu: Cobrar ** kontra: Contra. Aurka
kobratzaile: Cobrador/a kontrajarri: Oponer, contraponer
kobre: Cobre kontrako: Contrario/a, opuesto/a. Aurkako
kode: Código * kontratu: Contrato
* koinata: Cuñada. Ezkonarreba, ezkonahizpa * kontrol: Control
k
kontseilari

kontseilari: Consejero/a ** koskor: 1 Pedazo. 2 Chichón. 3


kontseilatu: Aconsejar. Aholkatu, aholku
eman
kontseilu: Consejo
kontserba: Conserva
Crecidito/a. Kozkor
koskortu: Crecer (los niños y niñas)
kosta: Costa
kostalde: Zona costera
A
* kontserbatu: Conservar ** kosta(tu): Costar
* kontsolatu: Consolar kotoi: Algodón
kontsonante: Consonante krabelin: Clavel
kontsumo: Consumo kreatu: Crear. Sortu
** kontu: 1 Cuenta. 2 Cuidado. 3 Asunto, kreditu: Crédito
cuestión krema: Crema
kontulari: Contable krimen: Crimen
** konturatu: Darse cuenta. Jabetu kriminal: Criminal
** kontuz: 1 ¡Cuidado!. 2 Con precaución kriseilu: Candil
* kontxo: ¡Vaya! * krisi: Crisis
kontzertu: Concierto * kristal: Cristal
kontzientzia: Conciencia * kristau: Cristiano/a
* kopa: Copa kristau-ikasbide: Catecismo. Dotrina
* kopeta: Frente. Bekoki kristautasun: Cristianismo
* kopia: Copia * kritika: Crítica
segurtasun kopia: Copia de seguridad kritikari: Crítico/a
kopiatu: Copiar kritikatu: Criticar
kopla: Copla krudel: Cruel. Anker
* kopuru: Número total, cantidad kuku: Cuclillo
korapilatu: 1 Anudar. 2 Embrollar(se) * kulpa: Culpa. Erru
* korapilo: 1 Nudo. 2 Embrollo. 3 Punto de * kultura: Cultura
dificultad kulunkatu: Mecer
korde: Sentido, conocimiento. Konorte * kuluxka: Cabezada de sueño. Lo-kuluxka
kordokatu: Tambalear(se). Kolokatu kurtsore: Cursor
koroa: Corona kutsadura: Contaminación
** korrika: Corriendo. Lasterka kutsakor: Contagioso/a. Kutsagarri
* korrika egin: Correr * kutsatu: 1 Contaminar. 2 Contagiar
korritu: 1 Correr. 2 Interés kutsu: 1 Contagio. 2 Sabor, deje
* korrok egin: Eructar kutun: 1 Querido/a. 2 Amuleto
korronte: Corriente * kutxa: 1 Arca. 2 Caja
* korta: Cuadra. Ukuilu kutxazain: Cajero/a
* kortxo: Corcho
* koska: 1 Mella, muesca. 2 Escalón. 3 Quid,
dificultad
l

ABDEFGHIJK L MNOPRST
* labain: Resbaladizo/a, deslizante langintza: Oficio, trabajo
labain egin: Resbalar(se), deslizar(se). lankide: Colaborador/a, compañero/a de
Irrist egin trabajo
labaindu: Resbalar(se), deslizar(se). lanpara: Lámpara
Irristatu lanpeturik egon: Estar sobrecargado/a de
* labana: Cuchillo, navaja. Aizto, ganibet trabajo
* labe: Horno lanpostu: Puesto de trabajo
laborari: Agricultor/a, labrador/a. Nekazari * lantegi: Sitio de trabajo. Lantoki
** labur: Corto/a, breve. Motz * lantoki: Lugar de trabajo. Lantegi
laburpen: Resumen * lapiko: Puchero, olla. Eltze
laburtu: Abreviar, resumir lapikoko: Cocido, potaje. Eltzeko
laga: Dejar. Utzi lapitz: Lápiz. Arkatz
** lagun: Compañero/a, amigo/a * lapur: Ladrón/a. Ohoin, ebasle
lagun hurko: Prójimo * lapurreta: Robo. Lapurreta
lagunarte: Cuadrilla, compañía * lapurtu: Robar, hurtar. Ostu, ebatsi
** lagundu: 1 Acompañar. 2 Ayudar lar: Demasiado. Larregi, gehiegi
lagun-talde: Pandilla, grupo de amigos/as * laranja: Naranja
* laguntasun: 1 Ayuda. 2 Camaradería, laranjondo: Naranjo
compañerismo laratz: 1 Llar. 2 Cremallera
** laguntza: Ayuda larrain: Era
* laguntzaile: Ayudante larre: Pastizal, prado
lahar: Zarza ** larri: 1 Apurado/a, nervioso/a. 2 Grande,
laia: Laya grave
* laino: 1 Nube. 2 Niebla * larrialdi: Aprieto, apuro
* -lako: Porque (causal). Bait, eta larritasun: 1 Inquietud, angustia. 2
lamia: Lamia (personaje mitológico) Grandeza, gravedad. 3 Premura
lamina: Lámina * larritu: 1 Apurarse. 2 Crecer
** lan: Trabajo. Behar * larru: 1 Piel. 2 Cuero
** lan egin: Trabajar larrutu: Desollar
lanabes: Herramienta, instrumento, apero. ** larunbat: Sábado. Zapatu
Tresna, erreminta ** lasai: 1 Tranquilo/a. 2 Amplio/a, flojo/a. 3
* lanbide: Oficio, profesión. Ogibide, bizibide Laxo/a
lanbro: 1 Bruma. 2 Llovizna lasaitasun: 1 Tranquilidad. 2 Holgura
* landa: Campo, pieza de terreno * lasaitu: 1 Tranquilizarse. 2 Aflojar
** landare: Planta, vegetal ** laster: 1 Pronto. 2 Rápido/a, veloz
landaretza: Vegetación lasterka: Corriendo, de prisa. Korrika
landatu: Plantar * lasterketa: Carrera
landetxe: Casa de campo * lasto: Paja
landu: 1 Cultivar. 2 Elaborar lata: Lata
langa: 1 Barrera. 2 Traviesa * latz: 1 Aspero/a. 2 Rudo/a, severo/a. 3
langabezia: Paro, desempleo Terrible, riguroso/a
langela: Despacho * lau: 1 Cuatro. 2 Plano/a, llano/a
** langile: Trabajador/a, obrero/a laudorio: Elogio, alabanza
langileria: Clase trabajadora laugarren: Cuarto/a
l
laurden

** laurden: Cuarta parte lekuko: Testigo. Testigu


laurehun: Cuatrocientos/as lekutu: 1 Ausentarse, marcharse. 2 Situar,
laurogei: Ochenta ubicar
laurogeita hamar: Noventa * lelo: 1 Tonto/a. 2 Estribillo, cantinela
lausengu: Lisonja. Losintxa lelokeria: Tontería, estupidez
lautu: Allanar. Zelaitu, berdindu lema: Timón
* laztan: 1 Abrazo, beso, caricia. 2 ** lepo: 1 Cuello. 2 Hombro
Amado/a, querido/a lepoko: Collar
laztandu: Abrazar, acariciar, besar leporatu: 1 Cargar al hombro. 2 Atribuir,
* legatz: Merluza imputar
* lege: Ley lerden: Esbelto/a
legegizon: Abogado/a. Abokatu * lerro: Línea
* legez: 1 Legalmente. 2 Como, según. * letra: Letra
Bezala letreiatu: Deletrear. Letraz letra esan
legezko: Justo/a, legítimo/a * leun: 1 Liso/a. 2 Suave
** lehen: 1 Primero/a. 2 Antes leundu: 1 Alisar. 2 Suavizar
lehenago: Anteriormente, antes liberdi: Media libra
lehenaldi: Tiempo pasado libertate: Libertad
lehenbailehen: Cuanto antes libra: Libra
** lehenbizi: Primeramente. Lehendabizi * libratu: 1 Librar, liberar. 2 Destacar(se),
** lehenbiziko: Primero/a. Lehenengo, lehen desembarazar(se). 3 Cagar
* lehendakari: Presidente/a ** libre: Libre. Aske
** lehenengo: Primero/a. Lehenbiziko, lehen ** liburu: Libro
lehengo egunean: El otro día, el día pasa- liburu-denda: Librería
do. Lehengoan liburu-saltzaile: Librero/a
* lehengusina: Prima * liburutegi: Biblioteca
** lehengusu: Primo liho: Lino
lehenik: Primeramente lilura: Fascinación, seducción
lehentasun: Prioridad liluragarri: Fascinante, encantador/a
lehentxeago: Un poco antes * liluratu: Fascinar, seducir
leher egin: 1 Reventar, estallar. 2 Cansarse, * limoi: Limón
desfondarse. Lehertu linean: En línea. On line
* lehergailu: Explosivo * lirain: Esbelto/a
* lehertu: 1 Reventar, estallar. 2 Cansarse, lisatu: Planchar
desfondarse. Leher egin listu: Saliva. Txistu
lehiaketa: Competición litekeena da: Es posible, puede ser.
lehiatsu: Aplicado/a, tenaz Baliteke
lehiatu: 1 Empeñarse. 2 Competir literatura: Literatura
* lehoi: León/a ** litro: Litro
** lehor: Seco/a, árido/a. Idor lixiba: 1 Colada. 2 Lejía
lehorte: Sequía. Idorte, sikate lizar: Fresno
* lehortu: Secar(se). Idortu lizentziadun: Licenciado/a
leial: Fiel, leal lizentziatu: Licenciar(se)
leialtasun: Fidelidad, lealtad liztor: Avispa
leihatila: Ventanilla * lizun: 1 Moho. 2 Sucio/a, obsceno/a
** leiho: Ventana ** lo: Sueño
leinu: Linaje, estirpe ** lo egin: Dormir
* leize: 1 Sima, abismo. 2 Cueva lo egon: Estar dormido/a. Lotan egon
* leka: Vaina * loak hartu: Dormir(se). Lo hartu
lekaime: Monja. Moja ** lodi: 1 Gordo/a, grueso/a. 2 Espeso/a
** leku: Sitio, lugar. Toki lodiera: Grosor
lekualdatu: Trasladar(se), cambiar de lugar. loditasun: 1 Grosor, gordura. 2 Espesor
Lekuz aldatu * loditu: 1 Engordar. 2 Espesar
l
luzera

logale: Sueño (ganas de dormir). Logura ** lotu: Atar


* logela: Habitación, dormitorio * lotura: Atadura, enlace, vínculo
* logura: Ganas de dormir, sueño. Logale lukainka: Chorizo. Txorizo
* lohi: Barro. Lokatz * luma: Pluma
lohitu: Manchar(se). Zikindu ** lur: Tierra
lokarri: Atadura, cuerda lur eman: Enterrar, sepultar. Lurra eman,
* lokatz: Barro. Lohi ehortzi
loki: Sien lurmutur: Cabo (geog.)
lorategi: Jardín lurpeko: Subterráneo/a. Lurrazpiko
loratu: Florecer * lurperatu: Enterrar. Ehortzi
** lore: Flor * lurralde: Territorio
lorezain: Jardinero/a, floricultor/a lurreratu: 1 Aterrizar. 2 Tumbar, derribar
loria: 1 Gloria. 2 Alegría. Gloria. Poza * lurrin: Vapor. Lurrun
lorpen: Logro lurrindu: Evaporar(se)
** lortu: Conseguir. Iritsi, erdietsi luzamendu: Demora
lotan egon: Estar dormido/a. Lo egon luzapen: 1 Prórroga. 2 Prolongación. 3
loteria: Lotería Tardanza
** lotsa: Vergüenza. Ahalke * luzaro: Por largo tiempo. Luzaz
* lotsagabe: Sinvergüenza luzatu: 1 Alargar. 2 Aplazar
* lotsagarri: Vergonzoso/a. Ahalkegarri ** luze: Largo/a
* lotsati: Tímido/a, vergonzoso/a * luzera: Largura
* lotsatu: Avergonzar(se)
m

DEFGHIJKL M NOPRSTUW
* madari: Pera. Udare makina: Máquina
* madarikatu: Maldecir makulu: Muleta
mahai: Mesa makur: 1 Inclinado/a. 2 Perverso/a. 3 Error
mahaiburu: Presidente/a de mesa * makurtu: 1 Agachar(se), inclinar(se). 2
mahaikide: Comensal Pervertirse
mahai-zapi: Mantel malda: Pendiente, cuesta. Aldapa
mahasti: Viña * maleta: Maleta
* mahats: Uva malezia: Malicia
mahats-bilketa: Vendimia. Mendema, malgu: Flexible, maleable
mahaska * malko: Lágrima
mahuka: Manga * maltzur: Astuto/a
mahuka hutsik: En mangas de camisa. maltzurkeria: Astucia
* maiatz: Mayo * mami: 1 Miga. 2 Meollo. 3 Contenido. 4
maila: 1 Nivel. 2 Grada, peldaño Carne. 5 Íntimo/a. 6 Cuajada
mailaka: Por niveles, gradualmente mamitsu: 1 Carnoso/a. 2 Sustancioso/a
mailakatu: Escalonar, graduar * mamu: Fantasma
mailatu: Abollar mandatari: Mensajero/a
mailegatu: Tomar prestado/a mandatu: Recado, misiva
mailegu: Préstamo * mando: Mulo (macho o hembra)
* mailu: Martillo * maneiatu: Manejar
* maindire: Sábana. Izara, mihise manifestatu: Manifestar(se)
maingu: 1 Cojo/a. 2 Manco/a. Herren manifestazio: Manifestación
mairu: Moro/a * manta: Manta. Estalki, burusi
maiseatu: Criticar, murmurar mantal: Delantal
maiseatzaile: Criticón/a, murmurador/a * mantendu: 1 Mantener. 2 Alimentar
* maistra: Maestra * mantso: Despacio. Geldiro, poliki, astiro
* maisu: Maestro mapa: Mapa
maitagarri: 1 Amable. 2 Hada mardul: Robusto/a, grueso/a
maitale: Amante. Amorante marea: Marea
maitasun: Amor. Amodio margo: Pintura (lápiz de color). Pintura
maitatu: Amar. Maite ukan * margotu: Pintar. Pintatu
* maite: Amado/a, querido/a * marinel: Marinero, marino/a
maite ukan/izan: Amar. Maitatu * marka: 1 Marca, señal. 2 Récord
maiteki: Cariñosamente, afectuosamente * markatu: Marcar, señalar
* maitemindu: Enamorarse marmar: 1 Maullido. 2 Murmullo. 3
maiuskula: Mayúscula. Letra larri Murmuración
* maiz: Frecuentemente. Sarri(tan) * marmarka jardun: 1 Murmurar. 2
maizter: Inquilino/a, arrendatario/a Refunfuñar. Marmar egin
* majo: 1 Majo/a, guapo/a. 2 Estupendo/a, * marra: Raya, línea
estupendamente. Bapo marraskatu: Roer
* makal: 1 Chopo. 2 Débil marratu: 1 Rayar. 2 Trazar
makarroi: Macarrón * marrazki: Dibujo
* makila: Palo, vara marraztu: Dibujar
makilatu: Apalear * marroi: Marrón
m
moda

W
* marrubi: Fresa. Mailuki merkatalgo: Comercio. Merkataritza
* martitzen: Martes. Astearte merkatari: 1 Comerciante. 2 Mercader
martxa: Marcha merkataritza: 1 Comercio. 2 Oficio de
* martxo: Marzo comerciante o mercader
* masail: Mejilla. Matraila * merkatu: 1 Mercado, feria. 2 Abaratar(se)
* masaileko: Bofetada Azoka
masailezur: Mandíbula. Baraila merke: Barato/a
maskor: Concha mertxika: Melocotón. Muxika
mastekatu: Masticar. Murtxikatu, mamurtu * mesede: Favor. Fabore
mataza: Madeja mesedez: Por favor. Faborez
matematika: Matemática mesfidantza: Desconfianza
materia: Materia mesfidatu: Desconfiar
* material: Material mespretxatu: Despreciar
matrikula: Matrícula mespretxu: Desprecio
matxura: Avería. Aberia metal: Metal
mea: Mineral metatu: Amontonar, acumular. Pilatu
meategi: Mina metro: Metro
meatzari: Minero/a * meza: Misa
meatze: Mina, yacimiento de mineral mezu: Mensaje
mediku: Médico/a. Osagile, sendagile mezu elektroniko: Mensaje electrónico
medikuntza: Medicina * miatu: Escudriñar, registrar. Arakatu
* medio: Por medio, por causa * miazkatu: Lamer. Milikatu
mehar: Estrecho/a * mihi: Lengua. Mingain
mehatxatu: Amenazar. Mehatxu egin mikatz: Agrio/a, amargo/a. Mingots, garratz
* mehatxu: Amenaza. Zemai mila: Mil
* mehe: Delgado/a, fino/a milaka: A millares, miles
mekanikari: Mecánico/a (oficio) milimetro: Milímetro
* mekaniko: Mecánico militar: Militar
meloi: Melón min: 1 Dolor. 2 Intimo/a, querido/a. 3
memento: Momento Picante
-men (atzizkia): Facultad de min egin: 1 Hacer daño. 2 Ofender. Min
men egin: Obedecer, someterse eman
* mende: 1 Siglo. 2 Dominio, autoridad. min hartu: Hacerse daño
Menpe minbera: Sensible, susceptible
* mendebalde: Oeste, occidente. Sartalde * minbizi: Cáncer
mendekatu: Vengar(se) * mindu: 1 Ofender(se), doler(se). 2
mendekotasun: Subordinación, dependen- Cortar(se) la leche. 3 Agriarse
cia mingain: Lengua. Mihi
mendeku: Venganza. Bengantza * mingarri: Doloroso/a, ofensivo/a
* menderatu: Dominar, someter. Menperatu ministerio: Ministerio
mendi: Monte, montaña ministro: Ministro/a
mendigoizale: Montañero/a. Mendizale mintzaira: Lenguaje. Lengoaia
mendikate: Cordillera. Mendilerro * mintzatu: Hablar. Hitz egin, berba egin
* mendizale: Montañero/a. Mendigoizale * minutu: Minuto
* menpe: Debajo de, dependiendo de. Mende miragarri: Maravilloso/a, admirable.
menpean egon: Estar subordinado/a Miresgarri
menpeko: Subordinado/a. Meneko mirari: Milagro, prodigio. Mirakulu
menturaz: Quizá, por ventura. Benturaz, miresle: Admirador/a
beharbada * miretsi: Admirar(se)
menu: Menú miseria: Miseria
merezi: Merecer * misterio: Misterio
* merezi izan: Merecer misteriotsu: Misterioso/a. Misterioso
merezimendu: Mérito. Meritu * moda: Moda
m
modem

modem: Módem * mozkor: Borracho/a


* moderno: Moderno/a
modu: Modo, manera. Era
* moja: Monja. Lekaime
mokadu: Bocado. Ahamen
mozkortu: Emborrachar(se)
* mozolo: 1 Mochuelo. 2 Huraño/a, arisco/a
* mozorro: 1 Careta, máscara. 2 Bicho
* moztu: Cortar
D
* moko: Pico * muga: 1 Frontera, límite. 2 Limitación
moldakaitz: Torpe, desmañado/a. mugagabe: 1 Indefinido/a. 2 Ilimitado/a
Moldagaitz * mugatu: 1 Limitar(se). 2 Delimitar. 3
* moldatu: 1 Amañarse. 2 Componer. 3 Determinar
Moldear * mugimendu: Movimiento
molde: 1 Manera. 2 Molde. 3 Maña, habili- mugitu: Mover(se)
dad * muin: 1 Seso. 2 Tuétano. 3 Meollo
moldiztegi: Imprenta. Inprimategi muino: Colina
monitore: Monitor * muki: Moco
monotono: Monótono/a * multzo: Conjunto
monumentu: Monumento mundu: Mundo
moral: Moral murgildu: Zambullir(se), sumergir(se)
* mordo: 1 Montón. 2 Racimo * murritz: 1 Escaso/a, corto/a. 2 Raso/a,
* mordoxka: Grupo, montón pelado/a
* more: Morado/a murru: Muralla, muro
* morroi: Criado/a, sirviente mus: Mus
morroilo: Cerrojo. Sarraila museo: Museo
* mota: Clase, tipo. Klase musika: Música
* motel: 1 Apagado/a, poco intenso/a. 2 * musikari: Músico.
Lento/a, Flojo/a. 3 Muchacho, chico * musu: 1 Beso. 2 Cara, rostro
(fam.) musu eman: Besar
* moteldu: Apagarse, debilitar(se) * mutiko: Muchacho
moto: 1 Moto. 2 Moño, trenza mutil: Muchacho, chico. Mutiko
* motor: Motor * mutilzahar: Solterón
motz: 1 Corto/a, chato/a. 2 Breve, seco/a. * mutu: Mudo/a
3 Feo/a * mutur: 1 Morro, hocico. 2 Extremo, punta
mozkin: Beneficio, ganancia. Etekin, irabazi
n

DEFGHIJKLM N OPRSTUW
nabar: 1 Abigarrado/a, multicolor. 2 Pardo/a narras: Persona sucia o desaseada
nabari: Notorio/a, evidente narrastu: Arrastrar(se). Herrestatu
nabari izan: Notarse, verse natura: Naturaleza
* nabaritu: Advertir, percibir natural: Natural
* nabarmen: 1 Notorio/a. 2 Destacado/a. 3 nazio: Nación
Atrevido/a nazioarteko: Internacional
nabarmendu: 1 Destacar, distinguirse. 2 nazional: Nacional. Nazio-
Exteriorizar * nazka: Repugnancia, asco. Higuin
nabigatu: Navegar * nazkagarri: Repugnante, asqueroso/a.
* nagi: Perezoso/a, vago/a. Alfer Higuingarri
nagikeria: Pereza * nazkatu: Asquear(se), repugnar. Higuindu
nagitasun: Pereza ** neba: Hermano (de hermana)
** nagusi: 1 Principal, mayor. 2 Superior/a, * neba-arrebak: Hermanos (hermanos y her-
jefe/a manas). Anai-arrebak
nahasi: 1 Revolver, mezclar. 2 Confundirse. ** negar: Llanto, lloro
Nahastu * negar egin: Llorar
nahasketa: Mezcla * negargarri: Deplorable, lamentable
* nahaste: Revoltijo, enredo, confusión. negarrez: Llorando
Nahaspila, nahasketa negoziatu: Negociar
nahaste-borraste: Mezcolanza, embrollo * negozio: Negocio
nahastu: 1 Revolver, mezclar. 2 ** negu: Invierno
Confundirse. Nahasi * nekagarri: Fatigoso/a, trabajoso/a
* nahi eta nahi ez: Necesariamente, forzo- ** nekatu: Cansar(se)
samente. Derrigor * nekazari: Agricultor/a, labrador/a. Laborari
nahi gabe: Involuntariamente nekazaritza: Agricultura. Laborantza
** nahi ukan/izan: Desear, querer. Gura ukan ** neke: Fatiga, cansancio
nahi: Deseo. Gurari, desira neketsu: Penoso/a, cansino/a
* nahiago ukan: Preferir * nekez: 1 Difícil. 2 Difícilmente
nahigabe: Disgusto, aflicción, contrariedad. * nerbio: Nervio. Kirio
Atsekabe ** nes ka: Chica, muchacha. Neskatxa, neska-
nahigabetu: Disgustar(se), afligir(se). to, neskatila
Atsekabetu * neskame: Sirvienta
nahiko izan: Bastar, ser suficiente. Aski * neska-mutilak: Chico(s) y chica(s)
izan * neskatila: Muchacha, joven. Neskatxa, nes-
** nahiko: Bastante, suficiente. Aski kato
nahimen: Voluntad (facultad) * neskatxa: Muchacha. Neskatila, neskato
* nahita: A propósito, adrede, intencionada- * neskazahar: Solterona
mente. Apropos, berariaz neskazale: Aficionado a las chicas
nahitaez: A la fuerza, necesariamente. * neu: Yo mismo/a. Nerau
Derrigor ** neurri: Medida
nahitaezko: Forzoso/a, necesario/a. neurrigabe(ko): Inmenso/a, desmedido/a
Derrigorrezko * neurtu: Medir
** nahiz eta: Aunque. ... arren neutro: Neutro/a
nahiz... nahiz: Ya... ya ** ni(k): Yo
n
nire

** nire: Mi, mío/a. Ene * nonahi: Dondequiera, en cualquier parte.


nirekin: Conmigo Edonon
* nobela: Novela. Eleberri ** nonbait: 1 En alguna parte. 2 Por lo visto
noble: Noble. Martzal nondik: De dónde, desde dónde
noblezia: Nobleza nongo: De dónde
noiz edo noiz: Alguna vez, de vez en nor edo nor: Alguien
cuando. Noiz edo behin ** nor(k): Quién
** noiz: Cuándo nora: A dónde
noizbait: Alguna vez. Inoiz norabait: A alguna parte
noizean behin: De vez en cuando. norabide: Dirección
Noizbehinka noraino: Hasta dónde
noizko: 1 De cuándo. 2 Para cuándo norako: Para dónde
* noiznahi: Cuando quiera ** norbait: Alguien
** nola: Cómo. Zelan ** norbera: Cada uno/a, uno/a mismo/a
nola edo hala: De una u otra forma norberekeria: Egoísmo
* nolabait: 1 De algún modo. 2 Mal, enfer- noren: De quién
mo/a norgehiagoka: Concurso
** nolako: Cómo, de qué calidad ** normal: Normal
nolakotasun: 1 Cualidad. 2 Calidad. normalki: Normalmente. Normalean
Kalitate * nornahi: Cualquiera. Edonor
* nolanahi: De cualquier modo * nortasun: Personalidad
* nolanahi ere: De todas formas ** noski: Por supuesto, sin duda
** non: Dónde notario: Notario/a
non edo non: En algún sitio nulu: Nulo/a, inválido/a. Baliogabe(ko)
o

FGHIJKLMN O PRSTUWX
obedientzia: Obediencia. Esanekotasun oinezko: Peatón
* obeditu: Obedecer. Esanak egin oinordeko: Heredero/a
objektu: Objeto oka egin: 1 Empacharse. 2 Vomitar
* obra: Obra. Lan * okela: Carne. Haragi
** odol: Sangre ** ok er: 1 Torcido/a. 2 Travieso/a. 3 Fallo,
odoljario: Hemorragia equivocación
* odolki: Morcilla. Odoloste oker egon: Estar equivocado/a
odolustu: Desangrar(se) okertu: 1 Torcer(se). 2 Desviar(se)
ofizial: Oficial * okin: Panadero/a
ofiziale: Oficial * okindegi: Panadería
ofizio: Oficio, profesión. Ogibide, lanbide okupatu: Ocupar
** ogi: Pan ola: 1 Ferrería. 2 Chabola. 3 Palpitación
ogibide: Profesión, oficio. Bizibide, lanbide * olatu: Ola. Uhin
ogitarteko: Bocadillo olerkari: Poeta. Poeta
* ohar: Nota, aviso * olerki: Poesía. Poesia
ohargarri: Digno de notarse * olgeta: Diversión, juego. Jolas, jostaketa
oharpen: Advertencia oliba: Aceituna, oliva
ohartarazi: Avisar, advertir olibondo: Olivo
ohartu: Darse cuenta. Konturatu * olio: Aceite
** ohe: Cama olo: Avena
* oheratu: Acostarse, ir a la cama ** omen: Dicen que. Ei
* ohi: Partícula verbal: acostumbrar * omenaldi: Homenaje
** ohitu: Acostumbrarse ** on: Bueno/a
** ohitura: Costumbre on egin: 1 Aprovechar. 2 ¡Que aproveche!
ohiturazko: Habitual, tradicional. Ohiko * onartu: Aceptar
* ohol: Tabla ondare: Patrimonio
ohore: Honor, honra. Omen * ondasunak: Bienes
* oihal: 1 Paño. 2 Pañal ** ondo: Bien. Ongi
* oihan: Bosque, selva ondoan: Junto a, al lado de. Alboan, alda-
* oihartzun: Eco menean
* oihu: Grito, clamor. Deiadar * ondoez: Indisposición, malestar
oihu egin: Gritar, clamar. Deiadar egin ondore: Descendencia
oihuka: Gritando, clamando ** ondoren: 1 Consecuencia. 2 Después, a
* oilar: Gallo continuación
* oilasko: Pollo * ondorengo: Sucesor/a, descendiente
oilategi: Gallinero * ondorio: Consecuencia, efecto
* oilo: Gallina * ondu: Mejorar. Hobetu
* oin: Pie onen: El mejor/La mejor. Hoberen
* oinarri: Base, fundamento * ongi: Bien. Ondo
oinarrizko: Básico/a, fundamental ongi etorri: 1 Bienvenido/a. 2 Bienvenida
* oinaze: Dolor ongi ibili: Pasarlo bien. Ongi pasa
oinazetu: Rayo, relámpago. Oinaztarri onil: Embudo. Inbutu
* oinetakoak: Calzado ontza: 1 Onza. 2 Pulgada (medida)
** oinez: A pie ontzat hartu: Aceptar, aprobar. Ontzat eman
o
ontzi

* ontzi: 1 Recipiente. 2 Barco ordurako: Para entonces


onura: Beneficio, provecho. Probetxu ore: Masa, pasta
onuragarri: Provechoso/a. Probetxugarri orein: Ciervo
* opa izan: Desear. Opatu * oreka: Equilibrio
* opari: Regalo. Erregalia orientatu: Orientar(se)
opari egin: Regalar. Erregalatu * orkatila: Tobillo
oparo: 1 Abundante. 2 Abundantemente orkestra: Orquesta
opera: Ópera oro: Todo, todos/as
operatu: Operar orobat: Asimismo. Halaber, era berean
operazio: Operación. Ebakuntza oroimen: Memoria
opil: Bollo oroitarri: Monumento, lápida conmemora-
* oporrak: Vacaciones. Bakantzak tiva
oporraldi: Tiempo de vacaciones * oroitu: Recordar, acordarse. Gogoratu,
** orain: Ahora gogoan ukan
orain dela: Hace (tanto tiempo). Duela oroitzapen: Recuerdo. Oroipen, gomuta
orainaldi: Presente orokor: General, universal
oraindaino: Hasta ahora. Orain arte * orpo: Talón
** oraindik: Todavía. Oraino * orratz: Alfiler, aguja
oraindik orain: Recientemente, hace poco * orrazi: Peine
tiempo. Berriki, arestian, oraintsu orrazkera: Peinado
oraingoan: Esta vez * orraztu: Peinar(se)
oraingoz: Por ahora * orri: Hoja
oraintsu: Casi ahora, hace poco hasierako orri: Página de inicio
** oraintxe: Ahora mismo web orri: Página web
oraintxe bertan: En este mismísimo * orrialde: Página
momento orro: Bramido, rugido
orbain: 1 Cicatriz. 2 Mancha, mota orro egin: Bramar, rugir
* ordain: 1 Equivalente. 2 Remuneración, ortografia: Ortografía
abono * ortozik: Descalzo. Oinutsik
ordainagiri: Recibo * ortu: Huerta. Baratze
** ordaindu: Pagar. Pagatu * ortuari: Verdura, hortaliza. Barazki
** ordea: En cambio. Ostera ortzi: Firmamento. Zeru
ordeka: Llanura ** osaba: Tío
* ordena: 1 Orden. 2 Orden Religiosa osagarri: 1 Complementario/a. 2
ordenadore: Ordenador Complemento. 3 Remedio curativo
eskuko ordenadore: Ordenador portátil osagile: Médico/a. Mediku, sendagile
Ordenadore eramangarri * osasun: Salud
ordenadore pertsonal: Ordenador personal osasungarri: Saludable
ordenatu: Ordenar osasuntsu: 1 De buena salud. 2 Sano/a,
ordenu: 1 Testamento. 2 Orden Jurídico- saludable
-social * osatu: 1 Completar. 2 Curar. 3 Castrar
* ordez: En lugar de, en vez de. Partez osin: 1 Pozo. 2 Ortiga
* ordezkari: Representante, delegado/a oskarbi: Cielo despejado
ordezkatu: Representar ** oso: Muy
ordeztu: Sustituir osoro: Totalmente, enteramente. Osotoro
** ordu: Hora osotu: Completar. Osatu
** orduan: Entonces * ospa egin: Marcharse. Alde egin
* orduantxe: Entonces mismo * ospatu: Celebrar
** ordubete: Una hora ospe: Fama. Sona, fama
** orduko: 1 De entonces. 2 En cuanto. 3 * ospetsu: Famoso/a. Sonatu, famatu
Antes de * ospitale: Hospital
* ordulari: Reloj. Erloju ostadar: Arco iris. Ortzadar
ordura arte: Hasta entonces * ostatu: Hostal, fonda
o
oztopo

ostatuz egon: Hospedar. Ostatu hartu otoi: Por favor. Mesedez, faborez
ostatu hartu: Alojarse, hospedarse. * otoitz: Oración
Ostatuz egon otoitz egin: Orar, hacer oración
* oste: Detrás. Atze, gibel * otordu: 1 Hora de comer. 2 Comida en
ostean: 1 Después de. 2 Detrás de. general
Ondoan, ondoren * otsail: Febrero
** ostegun: Jueves. Eguen * otso: Lobo/a
* ostera: En cambio. Ordea oturuntza: Banquete
* osterantzean: 1 Por lo demás. 2 De lo otzan: Manso/a
contrario oxigeno: Oxígeno
ostikatu: 1 Patear, pisotear. 2 Acocear ozeano: Océano
* ostiko: Patada, coz. Ostikada ozen: Sonoro/a
** ostiral: Viernes. Bariku ozenki: Sonoramente, en voz alta. Goraki
* ostu: Robar, hurtar. Lapurtu, ebatsi * ozpin: Vinagre
otarre: Cesto, cesta, canasta. Otzara, saski ozta-ozta: A duras penas
** ote: 1 Argoma. 2 Acaso * oztopo: Obstáculo, dificultad
p

HIJKLMNO P RSTUWXZ
** pagatu: Pagar. Ordaindu * patxada: Tranquilidad, flema
* pago: Haya ** pauso: Paso. Urrats
pagu: Pago. Ordainketa, pagamendu * pazientzia: Paciencia
pailazo: Payaso/a -pean: Debajo de. -Aren azpian
pairatu: Sufrir, aguantar. Jasan, eraman ** pena: Pena
paisaia: Paisaje * penagarri: Lamentable, penoso/a
* pakete: Paquete. Fardel * pentsaera: Mentalidad, pensamiento
* pala: Pala (modo de pensar). Pentsamolde
panorama: Panorama * pentsamendu: Pensamiento
* panpina: Muñeca, muñeco ** pentsatu: Pensar
pantaila: Pantalla peoi: Peón
* papar: 1 Parte alta del pecho. 2 Solapa perpaus: Frase. Esaldi
** paper: Papel * perretxiko: Seta, hongo
paper-denda: Papelería. Papertegi pertsiana: Persiana
paperontzi: Papelera ** pertsona: Persona
parada: Ocasión, oportunidad. Aukera, * pertsonaia: Personaje
egokiera pertsonal: Personal
paradisu: Paraíso * petral: Latoso/a, ruin, de mal genio
paraje: Paraje. Bazter petrolio: Petróleo
paralelo: Paralelo/a pijama: Pijama
* paratu: Poner. Ipini, jarri, prestatu piku: Higo
** pare: Par * pikutara joan: Irse al diablo
parean: Al par, frente a ** pila: Montón. Mordo
parentesi: Paréntesis pilare: Pilar, columna. Zutabe
* pareta: Pared. Horma pilatu: Amontonar, acumular. Metatu
* parke: Parque ** pilota: Pelota
parlamentari: Parlamentario/a pilota-joko: Juego de pelota
* parranda: Parranda, juerga pilotaleku: Frontón. Frontoi
parrokia: Parroquia * pilotari: Pelotari
** parte: Parte pilotu: Piloto
partez (-en): 1 En vez de. 2 En lugar de. pilpira: Latido, palpitación. Taupada
Ordez (-en) pilpiratu: Latir, palpitar
pasahitz: Contraseña pinpilinpauxa: Mariposa. Tximeleta, inguma
pasaporte: Pasaporte * pintatu: Pintar. Margotu
** pasatu: 1 Pasar. 2 Suceder pintore: Pintor/a
* paseatu: Pasear * pintura: Pintura. Margo
* pasio: 1 Paseo. 2 Pasión. Ibilaldi. Grina pintzel: Pincel
* pastel: Pastel. Pastiza * pinu: Pino
pastilla: Pastilla pinudi: Pinar. Lerdoi
** patata: Patata pipa: Pipa
* patrika: Bolsillo. Poltsiko, sakela * piper: Pimiento
* patroi: Patrón/a * pisatu: Pesar
* pattar: Aguardiente pistola: Pistola
patu: Destino, hado. Zori ** pisu: 1 Piso. 2 Pesado/a
p
punta

pitinka: Poco a poco. Apurka ** poz: Alegría, regocijo


* pitxer: Jarra. Txarro * pozgarri: 1 Agradable, que alegra. 2
pitzatu: Agrietarse, rajarse. Zartatu Estímulo
pixa: Orina. Txiza, gernu ** pozik: Contento/a. Kontent, gustura
* pixa egin: Orinar. Txiza egin pozoi: Veneno
** pixka bat: Un poco pozoitsu: Venenoso/a
* pixkanaka: Poco a poco, paulatinamente pozoitu: Envenenar. Edendu
pixontzi: 1 Orinal. 2 Meón/a * poztu: Alegrar(se). Alaitu
piztia: Alimaña ** prakak: Pantalones. Galtzak
** piztu: 1 Encender. 2 Resucitar. Biztu praktika: Práctica
* plan: Plan praktikatu: Practicar
plangintza: Planificación praktiko: Práctico/a
plano: Plano predikatu: Predicar
planta: Aspecto, figura. Itxura * premia: Necesidad. Behar, beharrizan
* plastiko: Plástico premiazko: Necesario/a. Beharrezko
plataforma: Plataforma prentsa: Prensa
** plater: Plato * preparatu: Preparar. Prestatu
platerkada: Plato lleno ** presa: 1 Prisa. 2 Presa
** plaza: Plaza presaka: De prisa, a prisa
plazer: Placer. Atsegin presentzia: Presencia
pobre: Pobre. Txiro, behartsu presio: Presión
pobretasun: Pobreza. Pobrezia, txirotasun * preso: Preso/a
* poesia: Poesía. Olerki presondegi: Prisión, cárcel. Espetxe, kartzela
poeta: Poeta. Olerkari * prest egon: Estar dispuesto/a
** poliki: 1 Despacio. 2 Bonitamente. Astiro prestaera: Preparación, preparativo
** polit: Bonito/a ** prestatu: Preparar(se)
* politika: Política prestigio: Prestigio
politikari: Político/a prestu: Honrado/a, formal
* polito: Lindamente. Poliki, ederki preziatu: Apreciado/a, precioso/a
* polizia: Policía * prezio: Precio. Salneurri
* poltsiko: Bolsillo. Sakela * primeran: Estupendamente bien
porrokatu: 1 Empedernido/a. 2 Deshacer, * printzatu: Rajarse, agrietarse. Pitzatu, arra-
destruir kalatu, artesitu
porrot egin: Fracasar. Pot egin printze: Príncipe
porrot: Fracaso printzesa: Princesa
* porru: Puerro * proba: Prueba, apuesta. Dema
* portatu: Portarse * probatu: Probar
* portu: Puerto * probetxu: Provecho, beneficio. Onura
posible: Posible probetxugarri: Provechoso/a. Onuragarri
* pospolo: Cerilla probintzia: Provincia
* posta: Correo(s), correspondencia ** problema: Problema. Arazo
posta elektroniko: Correo electrónico profeta: Profeta
posta-zerrenda: Lista de correo programa: Programa. Egitarau
postari: Cartero/a proiektu: Proyecto
postetxe: Correos, estafeta de correos promes: Promesa
postontzi: Buzón de correos propaganda: Propaganda
postontzi elektroniko: Buzón de correo * propio: 1 Propio/a. 2 Expresamente, a pro-
electrónico pósito. Bere, norbere.
postu: Puesto * proposatu: Proponer
* poto: Bote. Poto protesta: Protesta
* potolo: Gordo/a, regordete/a. Gizen, lodi protestatu: Protestar
poz eman: Alegrar publiko: Público. Ageriko, jendaurreko
poz hartu: Alegrar(se) * punta: Punta
p
puntu

** puntu: Punto ** puska: Pedazo, trozo. Zati


puntu egin: Hacer punto * puskatu: Romper(se). Apurtu, hautsi, txikitu
purrust egin: Refunfuñar * pusketa: Trozo. Zati
purrustada: Refunfuño, desaire * putz egin: Soplar
puru: 1 Puro/a, limpio/a. 2 Cigarro puro. * putzu: Pozo
Zigarro (ipar.) * puztu: Inflar, hinchar
r

HIJKLMNOP R STUWXZ
-raino: Hasta -renmenpe(an) egon: Depender de, estar
-renbidez: Mediante, por medio de. -ren subordinado/a a. -ren mende egon
bitartez -ri buruz: Respecto a. -ri dagokionez
s

KLMNOPR S TUWXZ
* sabai: 1 Techo. 2 Desván salerosketa: Compraventa
* sabel: 1 Vientre. 2 Seno salerosle: Comerciante, traficante.
** sagar: Manzana Merkatari
* sagardo: Sidra salgai: 1 Mercancía. 2 En venta
sagarrondo: Manzano salmenta: Venta
* sagu: Ratón salneurri: Precio de venta. Prezio
saiakera: Ensayo * saltatu: Saltar
** saiatu: Esforzarse, empeñarse, intentar. ** salto: Salto. Jauzi
Ahalegindu salto egin: Saltar. Jauzi egin, saltatu
saihestu: 1 Desviar(se). 2 Evitar saltoki: Puesto de venta
* saihets: 1 Costilla. 2 Costado saltsa: Salsa
* sail: 1 Parcela. 2 Grupo. 3 Sección, depar- saltsero: Salsero/a
tamento saltxitxa: Salchicha
sailkapen: Clasificación * saltzaile: 1 Vendedor/a. 2 Traidor/a
sailkatu: Clasificar ** samar: Un poco, bastante
* saio: 1 Intento. 2 Actuación, sesión samin: 1 Aflicción. 2 Amargo/a
* sakabanatu: Esparcir, dispersar(se). * samur: 1 Tierno/a. 2 Enfado
Barreiatu samurtasun: Ternura
* sakatu: 1 Pulsar, pisar, apretar. 2 Estrujar. 3 sandalia: Sandalia
Pisar, pisotear sandia: 1 Mengano
sake: Saque * sano: 1 Sano/a, franco/a, de carácter abier-
sakela: Bolsillo. Poltsiko to. 2 Muy, mucho/a
* sakon: Profundo/a * santu: Santo/a. Saindu
sakondu: Profundizar sarde: 1 Horca, tridente. 2 Bifurcación
sakonera: Profundidad (dimensión) * sardexka: Tenedor
sakontasun: Profundidad, hondura * sardina: Sardina
sakratu: Sagrado/a * sare: Red
sakrifikatu: Sacrificar(se) * sargori: Bochorno, calor pesado
sakrifizio: Sacrificio * sari: Premio
sakristau: Sacristán * sariketa: Concurso
sakristia: Sacristía * saritu: Premiar
* sala: Sala sarraila: Cerradura, cerraja
salaketa: Denuncia, acusación * sarrera: 1 Entrada. 2 Ingreso. 3 Introducción
* salatu: Denunciar, acusar ** sarri(tan): Frecuentemente. Maiz
* salbatu: Salvar(se) ** sartu: 1 Entrar. 2 Meter
salbazio: Salvación. Salbamen, salbamendu * sasi: Zarza, matorral
salbu: Salvo, excepto. (Izan) ezik sasi-: Seudo-, falso/a
salbuespen: Excepción * saski: Cesta, cesto, canasta. Otarre, otzara
salbuetsi: Exceptuar. Kendu, kanpoan utzi ** sasoi: 1 Época. 2 Salud
* salda: Caldo sator: Topo
saldo: 1 Montón, abundancia. 2 Manada, sega: Guadaña
multitud segatu: Segar
** saldu: Vender * segida: Continuación
salerosi: Comerciar, traficar ** segitu: Seguir. Jarraitu, jarriki
s
sufritu

* segituan: Enseguida. Berehala singular: Singular


segundo: Segundo sinple: Sencillo/a, simple
* segur aski: Seguramente. Ziur aski * sistema: Sistema
segurantza: Seguridad. Segurtasun so egin: Mirar. Begiratu
segurtatu: Asegurar. Ziurtatu * sobera: Demasiado/a. Gehiegi, larregi
** seguru: Seguro. Segur, ziur * sobratu: 1 Sobrar. 2 Ahorrar. Sobran egon
* sehaska: Cuna. Kuma sofa: Sofá
sei: Seis * soil: 1 Pelado/a. 2 Sencillo/a
seiehun: Seiscientos/as soilik: Solamente, únicamente. Bakarrik,
seigarren: Sexto/a soilki
seihileko: Semestre soinean eraman: 1 Llevar puesto. 2 Llevar
seilu: Sello. Zigilu a cuestas
seinalatu: Señalar * soineko: Vestido de mujer
* seinale: Señal ** soinu: 1 Sonido. 2 Música. 3 Acordeón
** sekula (ere) ez: Jamás, nunca soinu-jotzaile: Músico, instrumentista
sekulako: Enorme, excelente. Egundoko * soka: Cuerda
semaforo: Semáforo sokatira: Apuesta de cuerdas en la que los
** seme: Hijo dos bandos tratan de arrastrarse mutua -
* seme-alabak: Hijos en general, hijos e hijas mente
semetzat (alabatzat) hartu: Adoptar solas: Charla, conversación
sen: 1 Instinto. 2 Sentido solasaldi: Conversación, rato de charla.
* senar: Marido Hizketaldi
* senar-emazteak: Marido y mujer, matri- * soldadu: Soldado
monio. Andre-gizonak * soldadutza: Servicio militar. Soldaduska
* senargai: Novio * soldata: Sueldo
* sendagai: Medicina, medicamento solido: Sólido/a
* sendagile: Médico/a. Mediku, osagile * solomo: Lomo de cerdo/a. Azpizun
* sendatu: Curar(se) soluzio: Solución. Konponbide, irtenbide
* sendi: Familia. Familia sonatu: Famoso/a. Famatu, ospetsu, entzu-
* sendo: Fuerte, firme tetsu
* senide: 1 Hermano/a. 2 Pariente * sorbalda: Hombro
* sentibera: Sensible. Sentikor * sorgin: Bruja
* sentimendu: Sentimiento sorginkeria: Brujería
sentipen: Sensación * soro: Terreno cultivado. Alor
* sentitu: Sentir * sorta: 1 Manojo. 2 Colección. 3 Carga
* serio: Serio/a ** sortu: 1 Concebir. 2 Nacer. 3 Crear. 4 Surgir
serora: 1 Sacristana. 2 Monja sos: Dinero. Diru
seta: Obstinación, terquedad. Tema sosegu: Sosiego, tranquilidad
setatsu: Obstinado/a, terco/a. Tematsu sostengatu: Sostener
* sexu: Sexo sotil: 1 Robusto/a, hermoso/a. 2 Noble
sexual: Sexual. Sexu- soto: Sótano, bodega
* sikatu: Secar. Lehortu sozial: Social
* siku: Seco. Lehor sozialista: Socialista
silaba: Sílaba ** su: Fuego
simaur: Estiércol. Gorotz su eman: Dar fuego
sinadura: Firma su hartu: Inflamar(se)
sinadura digital: Firma digital subjektu: Sujeto
* sinatu: Firmar. Izenpetu ** sudur: Nariz
sindikatu: Sindicato sudur-zapi: Pañuelo. Mukizapi
sinesgaitz: Increíble. Sinestezin * suertatu: Acontecer casualmente, hallarse
sineskeria: Superstición casualmente
* sinesmen: Fe. Fede * suerte: 1 Suerte. 2 Clase, tipo. Zori, zorte
* sinetsi: Creer sufritu: Sufrir
s
sugandila

sugandila: Lagartija supermerkatu: Supermercado

*
sugar: 1 Llama de fuego. 2 Ardor
suge: Culebra, serpiente
suhar: Fogoso/a, entusiasta. Gartsu
suhi: Yerno *
supituki: De repente. Tupustean, bat-batean
suposatu: Suponer, creer
surf egite: Navegación
susmatu: Sospechar
IJ
suhiltzaile: Bombero/a * susmo: Sospecha, recelo. Errezelo
* sukaldari: Cocinero/a * sustrai: 1 Raíz. 2 Origen. Erro
** sukalde: Cocina * sutan egon: 1 Arder. 2 Estar enfurecido/a
* sukar: Fiebre. Kalentura * sute: Incendio
* sumatu: Barruntar, presentir sutegi: Fragua
sumendi: Volcán * sutondo: Parte cercana al fuego, al hogar
sumin: Furor, cólera sutu: Enfurecerse
sumindu: Encolerizar suziri: Cohete
suntsitu: 1 Destruir. 2 Desaparecer
t

JKLMNOPRS T UWXZ
* tabako: Tabaco telefonoz deitu: Llamar por teléfono.
tabako-denda: Estanco Telefonoz hots egin
** taberna: Bar, taberna telegrafo: Telégrafo
tabernari: Tabernero/a telegrama: Telegrama
takoi: 1 Tacón. 2 Talón tema: Obstinación, terquedad. Seta
* talde: Grupo tematsu: Obstinado/a, terco/a. Setatsu
talo: 1 Talo. 2 Torta de maíz tenis: Tenis
taloi: Talón tenore: Tiempo, ocasión. Garai
* tamaina: Medida tenperatura: Temperatura. Hozbero
tamal: Lástima tentatu: Tentar. Zirikatu
tamalez: Desgraciadamente. Zoritxarrez * tente: Tieso/a, erguido/a
* tankera: Forma, traza. Itxura tentel: Tonto/a, imbécil. Ergel, babo, lelo
* tanta: Gota tentsio: Tensión
tantai: 1 Arbol bravío. 2 Persona alta termometro: Termómetro
* tapa: Tapa terraza: Terraza
* tapatu: Tapar, cubrir. Estali testamentu: Testamento
tapiz: Tapiz testigu: Testigo. Lekuko
tarifa: Tarifa testu: Texto
tarifa finko: Tarifa plana testuinguru: Contexto
tarta: Tarta tigre: Tigre
** tarte: 1 Distancia. 2 Intervalo. Distantzia tindatu: 1 Teñir. 2 Pintar
tartean: Entre medias tinkatu: Apretar, oprimir
tarteka: A ratos tinko: Firme, consistente
tarteka-marteka: A ratos libres, de vez en * tinta: Tinta
cuando * tipula: Cebolla
tartekatu: Intercalar ** tira: 1 Atracción. 2 ¡Bueno!, ¡Vamos!
tarteko: 1 Pariente. 2 Intermedio * tirabira: 1 Estirón. 2 Disputa. Gorabehera,
taupada: Latido, palpitación. Pilpira liskar
taxi: Taxi ** tiratu: Tirar, estirar
taxilari: Taxista. Taxi-gidari * tiro: Tiro
taxu: 1 Traza, aspecto. 2 Orden. 3 tiro egin: Disparar
Habilidad titulu: Título
taxutu: Arreglar, ordenar ** tokatu: Tocar. Egokitu
* te: Té ** toki: Sitio, lugar. Leku
* teatro: Teatro tokialdatu: Trasladar(se), cambiar de lugar.
tegi: 1 Almacén, depósito. 2 Establo Tokiz aldatu
* teila: Teja tolesgabe: Sencillo/a, sin doblez
* teilatu: Tejado * tolestu: Doblar
teknika: Técnica * tomate: Tomate
* tela: Tela. Oihal, ehun tona: 1 Tonelada. 2 Peca, lunar
* telebista: Televisión * tontakeria: Tontería
** telefono: Teléfono * tonto: 1 Tonto/a. 2 Lento/a, soso/a
eskuko telefono: Teléfono móvil. * tontor: Cima, cumbre. Gailur
Poltsikoko telefono tonu: Tono
t
topatu

** topatu: Encontrar. Aurkitu turuta: Corneta


topo egin: Encontrarse con alguien * txabola: Chabola, cabaña. Etxola
toreatu: Torear * txahal: Ternero/a
* tori: ¡Toma! * txakolin: Chacolí
torloju: Tornillo ** txakur: Perro/a
tortilla: Tortilla. Arrautzopil txalet: Chalet
* totel: Tartamudo/a * txalo: Aplauso
traba: Estorbo, impedimento txalo(ak) jo: Aplaudir. Txalotu, txalo egin,
* traba egin: Estorbar txalo jo
trabatu: Atascarse, enredarse txalogarri: Digno de aplauso
trabes: Apuesta. Apustu * txalupa: Lancha
trafiko: Tráfico * txamarra: Chaqueta. Jaka
* tragatu: 1 Tragar. 2 Matar (sobre todo ani- * txanda: Turno, vez
males). Irentsi txandaka: Por turnos, alternativamente
* trago: Trago txango: Excursión
traidore: Traidor/a. Saltzaile * txano: 1 Capucha. 2 Filtro
traje: Traje * txanpon: Moneda
trakeskeria: Torpeza. Baldarkeria txantxa: Chanza, broma. Broma, adar-jotze
* trakets: Torpe. Baldar * txantxetan: En broma
traktore: Tractor txapa: Chapa
tranbia: Tranvía ** txapel: Boina
** trankil: Tranquilo/a. Lasai * txapeldun: Campeón/a
* tranpa: Trampa * txapelketa: Campeonato
transmisio: Transmisión ** txar: Malo/a
* trapu: Trapo. Zapi txarkeria: 1 Acción mala, fechoría. 2
traste: Cacharro, trasto Maldad. Okerkeria, gaiztakeria
tratatu: Tratar, tratado txarro: Jarra. Pitxer
* tratu: Trato * txartel: Billete. Billete, tiket
* trebe: Hábil. Iaio * txarto: Mal, de mala manera. Gaizki
trebetasun: Habilidad txat: Chateo. Berriketa
** tren: Tren txeke: Cheque
* trenbide: Vía férrea txera: 1 Cariño. 2 Acogida
* tresna: Instrumento, herramienta, apero. txeratsu: Cariñoso/a. Amultsu
Lanabes, erreminta txerri: Cerdo/a. Zerri, urde
tresneria: Conjunto de utensilios o instru- txerriki: Carne de cerdo/a
mentos txertatu: 1 Vacunar. 2 Injertar
triangelu: Triángulo * txerto: 1 Vacuna. 2 Injerto
* trinko: 1 Compacto/a, macizo/a. 2 Denso/a ** txiki: Pequeño/a
* tripa: Tripa txikitan: En la infancia, de pequeño/a
tripontzi: Glotón/a, comilón/a. Tripazain, * txikitu: Romper(se). Puskatu, hautsi, apurtu
sabelkoi txilibitu: 1 Silbato. 2 Pito. 3 Gallano
** triste: Triste txilin: Campanilla
* tristura: Tristeza * tximeleta: Mariposa. Pinpilinpauxa, inguma
trokatu: Retorcer(se). Bihurritu * tximinia: Chimenea. Kebide
trukatu: Cambiar. Truke egin * tximino: Mono/a
* truke: Cambio * tximista: Rayo
* trumoi: Trueno. Ostots txingar: Brasa, rescoldo
trumoia jo: Tronar * txingor: Granizo. Kazkabar
tunel: Túnel txindurri: Hormiga
tuntun: 1 Tonta. 2 Tamboril. 3 Acentor txinparta: Chispa
tupustean: De repente. Supituki, bat-batean * txipiroi: Calamar
turista: Turista txirla: Chirla
turroi: Turrón txiro: Pobre. Pobre, behartsu
t
-tzeko zorian egon

txirrin: Timbre ** txori: Pájaro


txirrindulari: Ciclista. Ziklista, bizikletari txoriburu: Casquivano/a, ligero/a de cascos
* txiste: Chiste. Izkirimiri * txorizo: Chorizo. Lukainka
txistor: Chorizo delgado txosten: Informe
* txistu: 1 Chistu. 2 Silbido. 3 Saliva txotxolo: Lelo/a, bobo/a
txistua jo: Silbar. Txistu egin txu: Saliva. Listu, txistu
txit: Muy. Oso txu egin: Escupir. Txistua bota, listua bota
txita: Pollito/a * txukun: 1 Limpio/a. 2 Cuidadoso/a
txitxirio: Garbanzo. Garbantzu * txukundu: Limpiar
* txo: 1 Voz para llamar a muchachos o ami - txukuntasun: Aseo, limpieza. Garbitasun
gos. 2 Muchacho que ayuda en el barco * txuleta: Chuleta
* txoko: Rincón. Zoko txunditu: Asombrar(se). Harritu
* txokolate: Chocolate -tzeko zorian egon: Estar a punto de.
txorakeria: Tontería. Tontakeria, ergelkeria -tzear egon
u

MNOPRST U WXZ
ubide: Acequia, conducto de agua uraza: Lechuga. Letxu
** uda: Verano. Udara * urdai: Tocino
** udaberri: Primavera * urdaiazpiko: Jamón
udal: Ayuntamiento * urdail: Estómago
* udaletxe: Ayuntamiento, casa consistorial. urde: 1 Cerdo/a. 2 Sucio/a
Herriko etxe, herri-etxe ** urdin: Azul
* udare: Pera. Madari * urduri: Nervioso/a. Larri
** udazken: Otoño urduritu: Preocuparse, inquietarse. Larritu
* ugaldu: Multiplicarse, propagarse. Ugaritu ureztatu: Regar
* ugari: Abundante. Oparo urguilu: Orgullo. Harrotasun
ugaritasun: Abundancia. Oparotasun urkamendi: Horca, patíbulo
* ugazaba: Amo/a, patrón/a * urkatu: Ahorcar(se)
uharte: Isla. Irla urki: Abedul
uhin: Ola. Olatu urlia: Fulano
uholde: Inundación, aluvión urmael: Estanque
* ukabil: Puño urperatu: 1 Hundir(se). 2 Sumergir(se)
ukabilkada: Puñetazo urradura: Rasgadura, rasguño. Urratu
ukan: Haber, tener. Izan (iragankorra) * urrats: Paso. Pauso
* ukatu: Negar * urratu: 1 Rasgar. 2 Infringir
ukimen: Sentido del tacto ** urre: Oro
ukipen: Contacto urreztatu: Dorar
** ukitu: Tocar * urri: 1 Octubre. 2 Escaso/a
* uko egin: Renunciar, rehusar urrikaldu: Compadecer(se). Errukitu
* ukondo: Codo. Ukalondo * urriki izan: Compasión, misericordia.
ukuilu: Cuadra. Korta Erruki, gupida izan
ulermen: 1 Entendimiento. 2 Comprensión ** urrun: Lejos. Urruti
ulertezin: Incomprensible urrundu: Alejar(se). Aldendu
** ulertu: Entender, comprender. Konprenitu, * urruti: Lejos. Urrun
aditu urtaro: Estación del año
ulu: Aullido * urtarril: Enero
uluka: Aullando ** ur te: Año
* ume: 1 Niño/a. 2 Crío/a ** ur tebete: Un año
umezurtz: Huérfano/a ** ur tebetetze: Cumpleaños
* umil: Humilde. Apal ** ur tero: Anualmente
umiltasun: Humildad. Apaltasun urtsu: Acuoso/a, jugoso/a
** umore: Humor * urtu: 1 Derretir(se). 2 Fundir(se). 3
* une: 1 Momento. 2 Espacio Disolver(se)
unibertsitate: Universidad usadio: Uso, costumbre
unibertso: Universo usaimen: Sentido del olfato
untxi: Conejo ** usain: Olor
upa: Tonel, cuba. Upel usaindu: 1 Oler. 2 Olfatear
** ur: Agua usin egin: Estornudar. Doministiku egin
* urak hartu: Encogerse (la ropa) * uso: Paloma
urardo: Sangría uste: Opinión, creencia
u
uztartu

** uste ukan/izan: Creer, opinar * uzker: Pedo, flato. Puzker


* ustekabe: Imprevisto, sorpresa. Ezuste uzki: Ano. Ipurtzulo
ustekabean: Imprevistamente uzta: Cosecha
* ustel: Podrido/a uztai: Aro, arco
* usteldu: Pudrirse, corromperse * uztail: Julio
* ustez: 1 Al parecer. 2 En opinión de uztarri: Yugo
** utzi: Dejar. Laga uztartu: Uncir, ligar
uxatu: Espantar
w

NOPRSTU W XZ N
web gune: Sitio web web orri: Página web
web helbide: Dirección de web
x

NOPRSTUW X Z
* xaboi: Jabón xehe: 1 Menudo/a. 2 Llano/a, sencillo/a
* xafla: Plancha * xehetasun: Detalle
xarma: Encanto. Lilura xentimo: Céntimo
xarmagarri: Encantador/a * xerra: 1 Filete. 2 Rebanada
xede: Intención, propósito, objetivo. xingola: Cinta, banda
Helburu, jomuga * xume: 1 Pequeño/a. 2 Humilde, sencillo/a
xehatu: Desmenuzar
z

PRSTUWX Z
** zabal: 1 Ancho/a. 2 Abierto/a * zapatari: Zapatero/a. Zapatagin
** zabaldu: 1 Abrir. 2 Ensanchar. 3 * zapatu: Sábado. Larunbat
Esparcir(se) * zapi: Trapo, paño
zabalera: Anchura zapore: Sabor, gusto
* zabalik: Abierto/a. Irekita * zarata: Ruido. Hots
zabalkunde: Difusión, propaganda zaratatsu: Ruidoso/a
* zabar: Abandonado/a * zarpail: 1 Basto/a. 2 Andrajoso/a
* zabor: Escombro, basura * zartada: 1 Bofetada. 2 Golpe. Zartako
zahagi: Odre, pellejo * zartagin: Sartén
** zahar: Viejo/a * zartatu: Agrietarse, rajarse. Pitzatu
** zahartu: Envejecer * zatar: 1 Feo/a. 2 Trapo
zahato: Bota de vino ** zati: Trozo, parte
zahi: 1 Salvado. 2 Caspa * zatiketa: División
** zail: Difícil * zatitu: Partir, dividir
zaildu: 1 Dificultar. 2 Curtirse, endurecerse * zaunka: 1 Ladrido. 2 Ladrando
** zailtasun: Dificultad * zauri: Herida
** zain: 1 Vena. 2 Raíz * zauritu: Herir
zain egon: Aguardar, estar esperando zazpi: Siete
** zaindu: Cuidar. Artatu, jagon zazpiehun: Setecientos/as
* zakar: 1 Basura. 2 Brusco/a zazpigarren: Séptimo/a
* zakarrontzi: Cubo de basura ** zehar (-an): A través de. Barrena (-an)
* zakil: Pene * zeharka: 1 Indirectamente. 2 De costado,
* zaku: Saco de refilón
zakur: Perro/a zeharkatu: Atravesar
* zalantza: Duda. Duda * zeharo: Completamente. Erabat
zalantzan egon: Dudar. Duda-mudatan * zehatz: Exacto/a
egon, duda egin zehazki: Exactamente. Zehatz-mehatz
* zalaparta: Alboroto, agitación zehaztasun: Exactitud
* zaldi: Caballo * zehaztu: Precisar, concretar
zaldun: Caballero ** zein: Cuál
** zale: Aficionado/a zeinu: Signo
* zaletasun: Afición zeken: Tacaño/a, avaro/a. Zikoitz, zuhur
zaletu: Aficionarse * zekor: Ternero/a, novillo/a. Idisko. Urrixa
zali: Cucharón * zelai: 1 Campo. 2 Prado. 3 Llano/a
* zama: Carga. Karga * zelako: Cómo, de qué características.
zamatu: Cargar. Kargatu Nolako
* zango: Pierna. Hanka * zelan: Cómo, de qué manera. Nola
zanpatu: Aplastar, oprimir zelatan egon: Estar al acecho
* zapaldu: 1 Pisar. 2 Oprimir zelatari: Acechador/a, vigía
zapalkuntza: Opresión. Zapalketa zelatatu: Acechar
* zaparrada: Chaparrón zementu: Cemento. Porlan
zapart egin: Estallar, reventar * zenbait: Algún/a, algunos/as
** zapata: Zapato * zenbaki: Número
zapata-denda: Zapatería ** zenbat: Cuánto/a, cuántos/as
z
ziurtatu

zenbatean: A qué precio, en cuánto zigortu: Castigar


zenbatetan: Cuántas veces. Zenbat aldiz ** zikin: Sucio/a. Lohi
* zenbatgarren: Qué número ** zikindu: Ensuciar(se). Lohitu
zenbatu: Contar, numerar * zikinkeria: Suciedad, porquería
zentimetro: Centímetro zikintasun: Suciedad
zentral: Central zikiro: Carnero castrado
zentsuratu: Censurar zikoina: Cigüeña. Amiamoko
zentzatu: 1 Corregir. 2 Formalizarse, entrar zikoitz: Tacaño/a, avaro/a. Zeken, zuhur
en juicio * zilar: Plata
* zentzu: 1 Sentido. 2 Juicio, cordura * zilbor: Ombligo
zentzudun: Juicioso/a, sensato/a zilegi: Lícito/a
zentzugabe: Insensato/a, falto/a de juicio zimel: 1 Marchito/a, seco/a. 2 Enjuto/a
** zer: Qué zimeldu: 1 Marchitarse. 2 Arrugarse,
** zer edo zer: Algo. Zerbait ponerse enjuto/a
zer moduz?: ¿Qué tal? zimendu: Cimiento
** zerbait: Algo zimiko egin: Pellizcar. Atximurkatu
zerbitzari: 1 Servidor/a. 2 Camarero/a * zimur: Arruga
* zerbitzatu: Servir zimurtu: Arrugar(se)
* zerbitzu: Servicio zin: Juramento
* zeregin: Quehacer, tarea * zin egin: Jurar
* zeren: Porque * zinema: Cine. Zinema
* zerga: Impuesto zinegotzi: Concejal/a
zergati: Causa, porqué. Kausa zinema-areto: Sala de cine
** zergatik: Por qué zingira: Pantano
* zerikusi: Relación, que ver * zintz egin: Sonarse
zero: Cero zintzarri: Cencerro
* zerori: Tú mismo/a, usted mismo/a * zintzilika: Colgando, colgado/a. Zintzilik
* zerra: Sierra zintzilikatu: Colgar. Eseki
zerraldo: Ataúd. Hilkutxa * zintzo: Fiel, honrado/a, bueno/a. Txintxo
zerrauts: Serrín zintzotasun: Fidelidad, honradez, rectitud
* zerrenda: Lista zintzur: Garganta. Eztarri
** zerri: Cerdo/a. Txerri, urde zipotz: 1 Tapón. 2 Terco/a
zertan: En qué * zipriztin: Salpicón, salpicadura
zertara: A qué * zira: Chubasquero, impermeable
** zertarako: Para qué ziraun: Lución, culebra ciega
** zeru: Cielo ziri: Cuña, varilla
zeta: Seda ziria sartu: Engañar
* zeu: Tú mismo/a, usted mismo/a. Zerori zirikatu: 1 Azuzar, hostigar. 2 Tentar
* zeuek: Vosotros/as mismo/as. Zerok zirin: 1 Excremento de ave. 2 Incitador/a
zezen: Toro zirku: Circo
zezenketa: Corrida de toros zirkulatu: Circular
zezen-plaza: Plaza de toros zirkulu: Círculo
ziba: Peonza, trompo zirkunferentzia: Circunferencia
zibernauta: Cibernauta zirrara: Impresión, emoción
zibil: Civil zirrara eman: Impresionar, emocionar
zibilizatu: Civilizar(se) * zirriborro: Garabato, borrador
zibilizazio: Civilización * zirrikitu: Rendija. Zirritu
zientzia: Ciencia zirrimarra: 1 Garabato, tachón. 2 Boceto,
zifra: Cifra esbozo
* zigarro: Cigarro * zital: Terco/a, canalla
zigilatu: Sellar * ziur: Seguro/a, cierto/a. Seguru, segur
zigilu: Estampilla, sello de tampón ziurtasun: Seguridad, certeza
* zigor: 1 Vara. 2 Azote, castigo ziurtatu: Asegurar, certificar
z
ziza

ziza: Seta * zotin: 1 Hipo. 2 Sollozo


zizare: Lombriz zotz: 1 Leña menuda. 2 Palillo. Txotx
zizeilu: Banco, asiento * zozketa: Sorteo, rifa
zizka-mizkak: Entremeses, pinchos zozo: 1 Tordo, mirlo. 2 Tonto/a. 3 Soso/a
ziztatu: Picar, pinchar ** zu(k): Usted, tú
ziztrin: 1 Pequeño/a. 2 Insignificante, ** zubi: Puente
mezquino/a ** zuek: Vosotros/as
zoko: Rincón. Txoko ** zuen: Vuestro/a
* zola: 1 Suela. 2 Planta del pie. 3 Cimiento * zuhaitz: Árbol. Arbola
zoli: Fino/a, perspicaz (respecto a los senti- zuhaixka: Arbusto. Zuhamuxka
dos) zuhaizti: Arboleda. Arboladi
* zomorro: Bicho. Mozorro * zuhur: 1 Prudente. 2 Avaro/a. 3 Sagaz,
* zopa: Sopa perspicaz
* zor: Deuda zuhurtasun: 1 Prudencia. 2 Perspicacia,
* zor izan: Deber, adeudar sagacidad. Zuhurtzia
zorabiatu: Marear(se) zuku: 1 Zumo, jugo. 2 Caldo
* zorabio: Mareo, vértigo * zulatu: Agujerear
* zoragarri: Encantador/a ** zulo: Agujero
* zorakeria: 1 Insensatez. 2 Tontería zumardi: 1 Alameda. 2 Olmedo
zoraldi: Venada, locura (pasajera) zume: Mimbre
* zoratu: Enloquecer(se). Erotu * zur: Madera. Egur
zori: Suerte, fortuna. Zorte zurbil: Pálido/a
zorigaitz: Desgracia. Zoritxar, zorigaizto zurbildu: Palidecer
zorigaiztoko: Desgraciado/a, infeliz. ** zure: Tuyo/a, de usted
Zoritxarreko zurekin: Contigo
* zorion: Felicidad. Zoriontasun zurgin: 1 Carpintero/a. 2 Ebanista
** zorionak: Felicidades ** zuri: 1 Blanco/a. 2 Adulador/a
zorionak eman: Felicitar zuringo: Clara de huevo
* zorionez: Afortunadamente zuritasun: Blancura
zoriontsu: Feliz, dichoso/a. Zorioneko, * zuritu: 1 Pelar. 2 Blanquear
dohatsu * zurrumurru: Rumor. Esamesak
zoritxar: Desgracia * zurrunga egin: Roncar. Zurrungatu
* zoritxarrez: Desgraciadamente zurrupatu: Sorber, chupar. Xurgatu
zorne: Pus zurrut: Trago, sorbo. Txurrut
* zoro: Loco/a. Ero * zutabe: Columna, pilar. Pilare
* zorri: Piojo ** zutik: De pie
* zorro: 1 Funda, saco. 2 Bolsa, paquete. 3 zutitu: Ponerse de pie
Zurrón ** zuzen: 1 Derecho/a, recto/a. 2 Justo/a,
* zorrotz: 1 Afilado/a. 2 Exigente honesto/a
zorroztu: 1 Afilar. 2 Aguzar zuzenbide: Derecho
zorte: Suerte, fortuna. Zori * zuzendari: Director/a
zortzi: Ocho zuzendaritza: Dirección
zortzigarren: Octavo/a * zuzendu: 1 Dirigir. 2 Corregir
zortziko: 1 Ocho. 2 Octava. 3 Estrofa de zuzenean: Directamente, en línea recta
ocho versos. 4 Baile vizcaino zuzenketa: Corrección
zortzikote: Octeto zuzentasun: 1 Justicia. 2 Rectitud
zoru: 1 Suelo, pavimento. 2 Suela zuzi: Antorcha, tea
EUSKARA-IKASLEAREN
OINARRIZKO HIZTEGIA

DICCIONARIO BÁSICO PARA


ESTUDIANTES DE EUSKARA

E S PA ÑO L- E U S K A R A
a

A BCDEFGHI
abajo: 1 Behean. 2 Behera aceptar: *Onartu. Ontzat hartu, ontzat eman
hacia abajo: Beherantz acequia: Ubide
abandonado/a: 1 *Zabar. 2 Utzi acera: *Espaloi
abandonar: Bertan behera utzi acerca de: Buruz (-ri).
abanico: Haizemaile acercar(se): *Hurbildu. Hurreratu, inguratu
abaratar(se): Merkatu acero: Altzairu
abedul: Urki acérrimo/a: *Amorratu
abeja: *Erle acertar: **Asmatu
abierto/a: 1 *Zabalik. 2 **Zabal acertijo: *Asmakizun. Igarkizun
abismo: *Leize achaque: Aje
ablandar: *Bigundu aclaración: Argibide
abogado/a: Abokatu. Legegizon aclarar: *Argitu
abollar: Mailatu acobardarse: *Beldurtu. Kikildu
abono: Ordain. Abonamendu acogida: 1 Harrera. 2 Onespen. Txera
abrasar: *Kiskali acompañar: **Lagundu
abrazar(se): *Besarkatu. Laztandu aconsejar: Aholkatu. Aholku eman, kontseilatu
abrazo: Besarkada acordeón: **Soinu
abrevadero: Aska acostarse: *Oheratu
abrigo: *Beroki acostumbrarse: **Ohitu. Jarri
abril: *Apiril actitud: Jarrera
abrir: **Ireki. Zabaldu actividad: *Ekintza
abrochar(se): Botoia(k) lotu actor/actriz: Antzezle. Jokalari
abuela: **Amona. Amatxi, amama actualmente: Gaur egun. Egungo egunean
abuelo: **Aitona. Aitatxi, aitaita actuar: 1 **Jardun. 2 **Jokatu
abundancia: 1 **Aukera. 2 Ugaritasun. acuerdo: Akordio
Oparotasun de acuerdo: *Ados. Konforme
abundante: *Ugari. Oparo acuoso/a: Urtsu
aburrido/a: *Aspergarri adecuado/a: *Egoki
aburrir(se): Aspertu. Gogaitu adelantar(se): *Aurreratu. Aurrea hartu
acabose: *Akabo adelante: Aurrera
academia: Akademia en adelante: Aurrerantzean. Hemendik
acampar: Kanpatu aurrera
acaso: **Ote adelanto: *Aurrerapen
acceso: Atzipen adelgazar: *Argaldu. Flakatu, mehetu
ruta de acceso: Bide-izen además: **Gainera
accidente: *Istripu adherir(se): Itsatsi
acción: Ekintza adinerado/a: *Dirudun. Aberats
accionar: **Eragin adiós: Agur. Adio
acebo: Gorosti adivinar: 1 **Asmatu. 2 **Igarri
acechar: Zelatatu adivino/a: 1 Asmatzaile. 2 Igarle
aceite: *Olio administración: Administrazio
aceituna: Oliba administrador/a: Administratzaile.
acelerar: Azeleratu Administrari
acento: Azentu admirable: *Harrigarri. Miragarri, miresgarri
a
admirador/a

admirador/a: Miresle ahogar(se): *Ito


admirar(se): *Miretsi ahora: **Orain
adoptar: Semetzat (alabatzat) hartu ahora mismo: **Oraintxe
adornar(se): *Apaindu de ahora en adelante: Gaurgero.
adorno: Apaindura. Apaingarri, edergarri Aurrerantzean
aduana: Aduana hasta ahora: Orain arte. Oraindaino
adulador/a: **Zuri para ahora: *Honezkero
advertencia: Ohartarazpen. Abisu por ahora: Oraingoz
aeropuerto: Aireportu ahorcar(se): *Urkatu
afeitar(se): Bizarra moztu. Bizarra kendu, ahorrar: *Aurreratu. Aurreztu
bizarra egin ahorro: Aurrezki
afición: *Zaletasun aire: **Aire
aficionado/a: **Zale airear: Egurastu
aficionarse: Zaletu ajo: *Baratxuri. Berakatz
afilado/a: *Zorrotz ajustado/a: **Justu
afilar: Zorroztu ala: *Hegal. Hego
aflicción: Samin alacena: Arasa
aflojar: *Lasaitu alambre: Alanbre. Burdin hari
afortunadamente: *Zorionez alameda: Zumardi
afuera: Kanpora alargar: Luzatu
agachar(se): *Makurtu alarma: Alarma
agarrar: **Heldu (-ri) albañil: *Igeltsero
ágil: **Bizkor alboroto: *Iskanbila. Zalaparta
agitar: **Eragin alcalde: **Alkate
agosto: *Abuztu alcantarilla: Estolda
agotar(se): *Ahitu. Agortu, bukatu alcohol: Alkohol
agradable: *Atsegin. Pozgarri alegrar(se): *Alaitu. Poztu, poz hartu
agradecer: Eskerrak eman. Eskertu alegre: *Alai. Alegera
agradecido/a: Esker oneko alegría: **Poz. Alaitasun, alegrantzia
agradecimiento: Esker on alejar(se): Urrundu. Aldendu
agrandar(se): *Handitu alero: *Hegal
agresión: *Eraso alfabeto: Alfabeto
agriarse: *Mindu alfombra: Alfonbra
agricultor/a: *Nekazari. Laborari algo (en contextos no afirmativos): Ezer.
agricultura: Nekazaritza. Laborantza Deus
agrietarse: *Printzatu. Zartatu, pitzatu, arraka- algo (en contextos no negativos):
latu, artesitu **Zerbait. Zer edo zer
agrio/a: Mikatz. Mingots, garratz algodón: Kotoi
agua: **Ur alguien: **Norbait. Nor edo nor
aguantar: **Eraman. Jasan algún/o/a: *Zenbait. Hainbat
aguardar: Zain egon. Itxaron algunos/as: **Batzu(e)k. Baten bat
aguardiente: *Pattar aliento: Arnasa. Hats
aguijón: Ezten aligerar: Arindu
aguijonazo: Eztenkada alimaña: Piztia
águila: *Arrano alimentación: Elikadura
aguinaldo: Gabonsari alimentar(se): Elikatu. Bazkatu
aguja: *Orratz. Jostorratz (de coser) alimento: *Janari
agujerear: *Zulatu alisar: Leundu
agujero: **Zulo aliso: Haltz
aguzar: Zorroztu allanar: Berdindu. Zelaitu, lautu
ahí: 1 **Hor. 2 **Horra allí: **Han
ahí mismo: *Hortxe allí mismo: **Bertan. Hantxe
ahijado/a: *Besoetako de allí: 1 Handik. 2 Hango
a
aplazar

hacia allí: Harantz ángulo: Angelu


hasta allí: Haraino angustiar(se): Atsekabetu. Nahigabetu
alma: *Arima anillo: *Eraztun
almacén: Biltegi. Denda, saltoki animación: Animazio
almohada: Burko animal: *Animalia. Abere
alojarse: Ostatu hartu. Ostatuz egon animar: *Animatu. Adore eman
alquilar: Alokatu. Errentan hartu/eman, akuratu animo: *Adore
alquiler: Alokairu. Errenta, akura animoso/a: Adoretsu
alrededor: Inguruan aniquilar: Deuseztatu. Ezereztatu
altar: Aldare ano: Uzki. Ipurtzulo
alternativamente: Txandaka anoche: *Bart
altibajos: *Gorabeherak anochecer: Ilundu. Gautu
alto/a: **Altu. Garai anteayer: *Herenegun
altura: *Altuera. Garaiera antemano:
alubia: *Babarrun. Indaba de antemano: Aldez aurretik. Aurretiaz,
ama de casa: *Etxekoandre aurrez
amable: Atsegin. Maitagarri, adeitsu antepasado: Arbaso. Asaba
amado/a: *Maite. Laztan anterior: Aurreko
amañarse: *Moldatu antes: **Lehen. Lehenago
amanecer: Egunsenti cuanto antes: Lehenbailehen. Ahalik lasterren,
amante: Maitale. Amorante albait lasterren
amar: Maitatu. Maite ukan/izan lo antes posible: Ahal bezain laster
amargo/a: *Garratz. Mingots, mikatz, samin un poco antes: Lehentxeago
amarillento/a: Horixka antibiótico: Antibiotiko
amarillo/a: Hori antiguamente: *Antzina. Aspaldi
ambición: Handinahi antigüedad (cualidad.): Antzinatasun
ambicioso/a: Handizale antigüedad (época): Antzinate
ambiente: **Giro antorcha: Zuzi
ambulancia: Anbulantzia anualmente: **Urtero
amenaza: *Mehatxu. Zemai anudar: Korapilatu
amenazar: Mehatxatu. Mehatxu egin anunciar: Iragarri
americano/a: Amerikar anuncio: Iragarki. Iragarpen
amerizar: Itsasoratu anzuelo: Amu
amigo/a: **Lagun. Adiskide añadir: *Erantsi. Gehitu
amistad: Adiskidetasun. Adiskidantza año: **Urte
amo/a: *Ugazaba año escolar: Ikasturte
amontonar: Pilatu. Metatu el año pasado: **Iaz
amor: Maitasun. Amodio estación del año: Urtaro
amparo: *Babes este año: **Aurten
ampolla: *Baba apagar: **Itzali. Amatatu
amuleto: Kutun apalear: Makilatu
análisis: Analisi aparato: **Aparailu
ancho/a: **Zabal aparato eléctrico: Etxetresna elektrikoa
anchoa: *Antxoa aparcamiento: Aparkaleku
anchura: Zabalera aparcar: Aparkatu
anciano: *Agure. Zahar aparecer: **Agertu. Azaldu
ancla: Aingura apartamento: Apartamentu
anda: **Hara! apellido: *Abizen. Deitura
andar: **Ibili apetito: Jangura
andar mendigando: Eskean ibili aplastar: Zanpatu
andrajoso/a: *Zarpail. Arlote aplaudir: Txalo(ak) jo. Txalotu, txalo egin
ángel: *Aingeru aplauso: *Txalo
anguila: Aingira aplazar: Luzatu
a
aplicación

aplicación: Aplikazio arquitectura: Arkitektura


apoderarse: Jabetu arrasar: Suntsitu. Birrindu, erraustu
apostar: Apustu egin. Postura egin arrastrando(se): *Arrastaka. Herrestan
apreciado/a: Preziatu. Begiko, estimatu arrastrar(se): Narrastu. Herrestatu, narrasean
apreciar: Estimatu joan
aprecio: Estimazio arreglar(se): **Konpondu. Taxutu
aprender: **Ikasi arreglo: *Konponketa
apresurar: Arindu arrepentimiento: Damu
apretado/a: **Estu arrepentirse: *Damutu
apretar: 1 *Estutu. 2 *Sakatu arriba: 1 **Goian. 2 Gora
aprieto: *Larrialdi arriesgar(se): Arriskatu
apropiado/a: Apropos arroba: Arroba
apropiarse: *Bereganatu arroyo: **Erreka
aprovechar: *Aprobetxatu arroz: Arroz
que aproveche: On egin! arruga: *Zimur
aproximadamente: **Inguru arrugar(se): Zimurtu. Zimeldu
apto/a: Gai. Gauza artículo: Artikulu
ser apto/a: Gai izan artificial: Artifizial
apuesta: *Apustu. Dema, proba artista: *Artista
apuesto/a: Apain asar: **Erre
apurado/a: **Larri. Estu ascensor: Igogailu
apurar(se): *Estutu. Larritu asco: *Nazka. Higuin
apuro: Estutasun. Estualdi asegurar: Ziurtatu
aquel, aquella, aquello: Hura aseo: Garbitasun. Txukuntasun
aquél/aquélla mismo/a: *Bera asesinato: *Hilketa
aquellos/as: **Haiek asesino/a: *Hiltzaile. Eraile
aquí: 1 **Hemen. 2 **Hona asiento: *Jarleku. Eserleku, esertoki
aquí mismo: **Hementxe asignar: Esleitu
hacia aquí: Honantz asimismo: *Halaber. Orobat, berebat
hasta aquí: Honaino asir: **Eutsi
he aquí: Hona hemen asociación: *Elkarte
arado: Golde asombrar(se): *Harritu. Txunditu
araña: *Armiarma aspecto: **Itxura. Planta, eite, taxu
arar: Goldatu áspero/a: *Latz
árbitro: Arbitro aspiradora: Aspiragailu
árbol: *Zuhaitz. Arbola aspirina: Aspirina
arboleda: Zuhaizti. Arboladi asquear(se): *Nazkatu. Higuindu
arbusto: Zuhaixka. Zuhamuxka asqueroso/a: *Nazkagarri. Higuingarri
arca: *Kutxa astilla: Ezpal
archivo: 1 Artxibo. 2 Fitxategi astronauta: Astronauta
arcilla: *Buztin astucia: Maltzurkeria
arco: Arku astuto/a: *Maltzur
arco iris: Ostadar. Ortzadar asustadizo/a: Izu. Beldurti
arder: *Sutan egon asustar(se): *Ikaratu. Izutu, beldurtu
ardor: Sugar atacar: *Eraso
arena: *Hondar. Harea atadura: *Lotura. Lokarri
argumento: Argudio atar: **Lotu
árido/a: Agor. Lehor, idor atardecer: *Ilunabar. Arrastiri, arrats
arma: Arma al atardecer: *Iluntzean. Ilunabarrean
armar(se): *Armatu atascarse: Trabatu
armario: Armairu ataúd: Hilkutxa. Zerraldo
aro: Uztai atención: 1 *Arreta. 2 Adi!
arquitecto/a: Arkitekto atento/a: 1 *Erne (adj.). 2 Adeitsu
a
azuzar

estar atento/a: Adi egon avaro/a: *Zuhur. Diruzale


aterrizar: Lurreratu ave: *Hegazti
atmósfera: Atmosfera. Egurats avena: Olo
atracción: **Tira avenida: Hiribide
atraer: Erakarri aventura: Abentura
atrapar: **Harrapatu avergonzar(se): *Lotsatu
atrás: 1 Atzean. 2 *Atzera avería: Matxura. Aberia
atravesar: Zeharkatu aviador/a: Hegazkinlari
atrever(se): *Ausartu avión: *Hegazkin. Aireko
atrevido/a: Ausart. Bihoztun avisar: *Abisatu. Gaztigatu, ohartarazi
atún: Atun aviso: *Abisu. Gaztigu
audacia: Ausardia. Ausartzia, ausartasun avispa: Liztor
aula: Gela ay: Ai!. Aiei!
aula de estudio: Ikasgela ayer: **Atzo
aullando: Uluka ayuda: **Laguntza. Laguntasun
aullido: Ulu ayudante: *Laguntzaile
aumentar: *Gehitu ayudar: **Lagundu
aumento: Gehikuntza ayuno: Barau
aún: *Are ayuntamiento: *Udaletxe. Herriko etxe, herri-
aunque: **Nahiz eta. ... arren, ba... ere -etxe
autobús: **Autobus azada: *Aitzur
automático/a: *Automatiko azúcar: *Azukre
autor/a: *Egile azucarero: Azukre-ontzi
autoridad (cargo): *Aginte. Agintaritza azul: **Urdin
autoridad (persona): *Agintari azuzar: Zirikatu
autovía: Autobide
b

A B CDEFGHIJKL
bachiller: Batxiler beber: **Edan
bachillerato: Batxilergo bebida: *Edari
bailar: Dantzatu. Dantzan egin beca: Beka
bailarín/a: *Dantzari becario/a: Bekadun
baile: **Dantza belén: Jaiotza
sitio de baile: *Dantzaleku bellota: Ezkur
bajada: Jaitsiera bendecir: *Bedeinkatu
bajar: **Jaitsi beneficio: Onura. Probetxu, mozkin, etekin,
bajo/a: **Baxu. irabazi
bajocubierta: *Ganbara berza: Aza
balcón: *Balkoi besar: Musu eman
ballena: Balea beso: *Musu
balón: *Baloi besugo: Bisigu
bañar(se): *Bainatu biberón: Biberoi
banco: *Banku biblioteca: *Liburutegi
bandeja: Erretilu bicarbonato: Bikarbonato
bandera: Bandera bicho: *Zomorro. Mozorro
bandera vasca: *Ikurrin bicicleta: *Bizikleta
baño: *Bainu bien: **Ederki. Ederto, ondo, ongi
bar: **Taberna bienes: *Ondasunak
barato/a: Merke bienvenido/a: Ongi etorri
barba: *Bizar bigote: Bibote
barbería: Bizartegi billete: *Txartel. Tiket
barbero/a: Bizargin blanco/a: **Zuri
barbilla: *Kokots blancura: Zuritasun
barbudo/a: Bizardun blando/a: *Bigun
barco: *Itsasontzi. Ontzi blanquear: *Zuritu
barra: Barra blasfemia: Birao
barrera: Langa blusón: Brusa
barrio: **Auzo. Auzategi boca: **Aho
barro: *Lokatz. Lohi bocadillo: Ogitarteko
base: *Oinarri bocado: Mokadu. Ahamen
base de datos: Datu-base boceto: Zirrimarra
básico/a: Oinarrizko bochorno: *Sargori
bastante: **Nahiko. Samar, aski, dezente boda: Ezkontza. Ezteiak
bastar: Nahiko izan. Aski izan bofetada: *Belarrondoko. Masaileko, zartada,
basto/a: *Zarpail zartako
bastón: Bastoi boina: **Txapel
basura: *Zabor. Zakar bola: Bola
batir: Irabiatu bolígrafo: *Bolaluma
bautizar: Bataiatu bollo: Opil
bautizo: *Bataio bolsa: *Zorro
bazo: *Bare bolsillo: *Poltsiko. Patrika, sakela
bebedor/a: Edale bomba: *Bonba. Lehergailu
b
buzón de correo electrónico

L
bombero/a: Suhiltzaile en broma: *Txantxetan
bombilla: Bonbilla bronce: Brontze
bombón: Bonboi brote: Kimu
bonitamente: **Poliki bruja: *Sorgin
bonito/a: **Polit brujería: Sorginkeria
bordar: Bordatu brújula: Iparrorratz
borde: *Ertz bruma: Lanbro. Gandu
borracho/a: *Mozkor brusco/a: *Zakar
borrar: Ezabatu brutalidad: Basakeria
borrasca: Erauntsi bueno/a: **On
bosque: **Baso buey: *Idi
bostezar: *Aharrausi egin burla: *Iseka. Burla, irri
bostezo: Aharrausi burlarse: Iseka egin. Isekatu, burla egin
bota: Bota burlón/a: Isekari
bota de vino: Zahato burrada: *Astakeria
bote: *Poto burro/a: **Asto
botella: *Botila buscador: Bilatzaile
botón: Botoi buscar: **Bilatu
boxeador/a: Boxeolari en busca de: **Bila
brasa: Txingar búsqueda: Bilaketa
brazo: **Beso butaca: Besaulki
breve: **Labur. Motz butano: Butano
brillante: Distiratsu. Distiratzaile buzón: Postontzi
brillar: Distiratu buzón de correo electrónico: Postontzi
brizna: Izpi elektroniko
broma: Broma. Txantxa
c

AB C DEFGHIJKLM
caballero: Zaldun calzoncillos: Galtzontziloak
caballo: *Zaldi cama: **Ohe
cabaña: Txabola. Borda, etxola camaradería: *Laguntasun
caber: Kabitu. Sartu camarero/a: Zerbitzari
cabeza: **Buru cambiar(se): **Aldatu. Trukatu, truke egin
cabina: Kabina cambio: *Aldaketa. Aldakuntza, truke
cable: Kable en cambio: **Ordea. Ostera, aldiz, berriz
cabo: 1 *Soka. 2 Lurmutur camello: Gamelu
cabra: *Ahuntz camino: **Bide
cabrón: Aker camión: **Kamioi
cacique: *Jauntxo camisa: **Alkandora. Atorra
cada: **Bakoitz camiseta: Elastiko
cada uno/a: **Norbera campana: *Kanpai. Ezkila
diez a cada uno/a: Hamarna campanario: Kanpandorre
uno/a a cada uno/a: *Bana campanilla: Txilin
cadena: *Katea campeón/a: *Txapeldun
cadera: Aldaka campeonato: *Txapelketa
caer(se): **Erori. Jausi campo: 1 *Arlo. 2 *Landa. Alor, sail, eremu,
caerse la fruta: Jaulki zelai
café: **Kafe campo de fútbol: Futbol-zelai
café con leche: *Kafesne caña: Kanabera
cafetera: Kafeontzi cáncer: *Minbizi
cafetería: Kafetegi canción: **Kanta. Abesti
caída: Erorketa candil: Kriseilu
caja: *Kutxa. Kaxa canela: Kanela
caja de ahorros: Aurrezki kutxa cañón: Kanoi
cajero/a: Kutxazain cansancio: **Neke
calcetines: *Galtzerdiak cansar(se): **Nekatu. Leher egin, lehertu
calcular: Kalkulatu cansino/a: Neketsu
caldo: *Salda cantante: *Kantari. Abeslari
calefacción: *Berogailu cantar: **Kantatu. Abestu
calendario: *Egutegi cantidad: *Kopuru. Kantitate
calentar(se): *Berotu en gran cantidad: Erruz
calidad: Kalitate canto: *Kantu
caliente: **Bero capacidad: *Gaitasun. Ahalmen
callar(se): *Isildu capaz: **Gai
cállate: *Ixo! ser capaz: Gauza izan. Kapaz izan
calle: **Kale capilla: Kapera
calma: Baretasun. Lasaitasun capital: 1 *Kapital. 2 *Hiriburu
calmar(se): Baretu. Lasaitu capitán/a: *Kapitain
calor: 1 **Bero. 2 Berotasun capítulo: Atalburu. Kapitulu
calvo/a: Burusoil capucha: *Txano
calzada: Galtzada cara: **Aurpegi. Musu, begitarte
calzado: *Oinetakoak carácter: *Izaera.
c
cicatriz

M
característica: *Ezaugarri castillo: *Gaztelu
caramba: Alajaina! castizo/a: *Jator
carbón: *Ikatz catarro: **Katarro. Burutik beherako
carcajada: *Algara catedral: Katedral
cárcel: *Espetxe. Kartzela, presondegi categoría: *Kategoria
carencia: Ez(a) católico/a: Katoliko
carga: *Zama. Karga catorce: Hamalau
cargar: *Kargatu. Zamatu causa: Zergati. Kausa
cargo: *Kargu cautivo/a: Gatibu
caricatura: Karikatura cavar: Aitzurtu
caricia: *Laztan caza: *Ehiza
caridad: Karitate cazador/a: *Ehiztari
cariño: Maitasun. Txera cazar: Ehizatu
cariñosamente: Maiteki cazo: Burruntzali
cariñoso/a: Amultsu. Txeratsu cazuela: *Kazola
carnavales: *Inauteriak cebada: Garagar
carne: **Haragi. Okela cebolla: *Tipula
carne de cerdo/a: Txerriki ceder: *Amore eman
carnero: Ahari cegar(se): *Itsutu
carnero castrado: Zikiro ceja: *Bekain
carnicería: *Harategi celebrar: *Ospatu
carnicero/a: *Harakin cementerio: *Kanposantu. Hilerri
carnoso/a: Mamitsu cemento: Zementu. Porlan
caro/a: **Garesti cena: **Afari
carpintero/a: *Arotz. Zurgin cenar: **Afaldu
carrera: *Lasterketa después de cenar: Afalondoan. Afalostean
carretera: *Errepide cencerro: Zintzarri
carretilla: Eskorga cenicero: *Hautsontzi
carro: *Gurdi ceniza: Errauts
carta: *Eskutitz. Gutun, karta censurar: Zentsuratu
cartel: Kartel. Afixa centímetro: Zentimetro
cartero/a: Postari central: Zentral
cartón: *Kartoi centro: 1 Erdigune. 2 Zentro
casa: **Etxe centro de reunión: Biltoki
casa de campo: Landetxe cepillar: Eskuilatu
casa editorial: Argitaletxe cepillo: Eskuila
de casa en casa: Etxez etxe cera: *Argizari. Ezko
casamiento: *Ezkontza cerca: **Hurbil. Gertu, hurran
casar(se): **Ezkondu. Esposatu cercano/a: **Hurbil
casco: Kasko cerdo/a: **Zerri. Txerri, urde
caserío: **Baserri cerebro: *Garun. Burmuin
casero/a: 1 *Baserritar. 2 Etxekoi. Etxe zale cereza: *Gerezi
casi: **Ia. Kasik cerilla: *Pospolo
caso: *Kasu cero: **Huts. Zero
hacer caso: **Kasu egin. Jaramon egin cerrado/a: Itxita
caspa: Zahi cerradura: Sarraila
casquivano/a: Txoriburu cerrar: **Itxi. Hertsi
casta: Kasta cerrojo: Sarraila. Morroilo
castaña: *Gaztaina cerveza: *Garagardo
castaño: Gaztainondo cerviz: Garondo
castellano (lengua): *Gaztelania. Espainiera cesta: *Saski. Otarre, otzara
castigar: Zigortu cibernauta: Zibernauta
castigo: *Zigor cicatriz: Orbain
c
ciclista

ciclista: Txirrindulari. Ziklista, bizikletari cocinero/a: *Sukaldari


ciego/a: *Itsu código: Kode
cielo: **Zeru codo: *Ukondo. Ukalondo
cielo despejado: Oskarbi codorniz: Galeper
cielos: *Alajainkoa! Arraioa! coetáneo/a: Kideko
cien: Ehun cohete: Suziri
ciencia: Zientzia cojear: Herren egin
ciervo: Orein cojo/a: *Herren
cifra: Zifra cola: *Buztan
cigarro: *Zigarro colaborador/a: Lankide
cigüeña: Zikoina. Amiamoko colada: Lixiba
cima: *Tontor. Gailur colección: Bilduma
cimiento: Zimendu colegio: *Ikastetxe
cinco: Bost colgando: *Zintzilika. Zintzilik
cincuenta: Berrogeita hamar colgar: Zintzilikatu. Eseki
cine: *Zinema coliflor: Azalore
cintura: *Gerri colina: Muino
cinturón: *Gerriko collar: Lepoko
circo: Zirku colocar: *Ezarri. Jarri, kokatu
circular: Zirkulatu color: **Kolore
círculo: Zirkulu columna: *Zutabe. Pilare, habe
circunferencia: Zirkunferentzia columna vertebral: *Bizkarrezur
ciruela: Aran coma: Koma
ciudad: *Hiri comando: Komando
ciudadano/a: Hiritar comarca: Eskualde
civil: Zibil combinar: Konbinatu
civilización: Zibilizazio comedia: *Komedia
civilizar(se): Zibilizatu comedor: *Jangela. Jantoki
claro/a: **Argi comensal: Mahaikide. Bazkaltiar, bazkaldar
clara de huevo: Zuringo comenzar: **Hasi
clase: *Mota. Klase comenzar a: *Ekin (-ri)
clase trabajadora: Langileria comer: 1 **Jan. 2 **Bazkaldu
de esa clase: **Horrelako comerciante: Merkatari. Salerosle
de esta clase: *Honelako comerciar: Salerosi
clasificación: Sailkapen comercio: Merkataritza. Merkatalgo
clasificar: Sailkatu comestible: Janari. Jaki
clavar: Iltzatu. Iltzez josi cómic: Komiki
clave: Gako cómico/a: Komiko
clavel: Krabelin comida: 1 Jan. 2 **Bazkari
clavo: *Iltze comienzo: **Hasiera
cliente: *Bezero comilón/a: Jatun. Jale
clima: Klima comisión: *Batzorde
clínica: Klinika como: **Bezala
cobarde: Koldar. Beldurti cómo: 1 *Nolako. 2 *Nola. Zelako, zelan
cobardía: Koldarkeria comodidad: Erosotasun
cobertizo: Estalpe cómodo/a: *Eroso
cobrador/a: Kobratzaile compadecer(se): Errukitu. Urrikaldu
cobrar: **Kobratu compañía: Konpainia
cobre: Kobre comparación: *Konparazio
cocer: *Egosi comparar: *Konparatu. Alderatu, erkatu
coche: Auto. Beribil, automobil compasión: Erruki. Urriki, gupida
cocido: Lapikoko. Eltzeko competición: Lehiaketa
cocina: **Sukalde competir: Lehiatu
c
corriendo

complementario/a: Osagarri considerar: Gogora ekarri. Gogo eman


completamente: *Zeharo. Erabat consolar: *Kontsolatu
completar: *Osatu consonante: Kontsonante
componer: *Moldatu construir: Eraiki
compra: *Erosketa consumo: Kontsumo
comprador/a: *Erosle contable: Kontulari
comprar: **Erosi contacto: 1 Ukipen. 2 Harreman
compraventa: Salerosketa contagiar: *Kutsatu
comprender: *Konprenitu. Ulertu, aditu contagio: Kutsu
comprensión: Ulermen contagioso/a: Kutsakor. Kutsagarri
compromiso: Konpromiso contaminación: Kutsadura
comunicación: Komunikazio contaminar: *Kutsatu
comunión: Jaunartze. Komunio contar: **Kontatu. Zenbatu
comunismo: Komunismo contenido: Eduki. Mami
comunista: Komunista contento/a: **Pozik. Kontent, gustura
concebir: **Sortu contexto: Testuinguru
concejal/a: Zinegotzi contigo: Zurekin
concha: Maskor contiguo/a: Alboko
conciencia: Kontzientzia continuación: *Segida
concierto: Kantaldi. Kontzertu continuo/a: *Etengabe
concretar: *Zehaztu contorno: **Inguru. Ingurumari
concreto/a: Zehatz contra: **Kontra. Aurka
concurso: *Sariketa. Norgehiagoka, lehiaketa contraído/a: *Kizkur
condenar: Gaitzetsi. Kondenatu contrario/a: Aurkako. Kontrako
condición: *Baldintza de lo contrario: **Bestela. Osterantzean
condiscípulo/a: Ikaskide contraseña: Pasahitz
conducta: *Jokabide. Jokaera contrato: *Kontratu
conductor/a: *Gidari control: *Kontrol
conejo: Untxi conveniencia: Komenentzia
conferencia: *Hitzaldi conveniente: Komenigarri
conferenciante: Hizlari convenio: Hitzarmen
confesar: *Aitortu convenir: *Komeni izan
confianza: *Konfiantza. Fidantza conversación: Hizketaldi. Solasaldi, solas, jardun
conformar(se): Konformatu convertir(se) en: *Bilakatu. Bihurtu
conforme: **Konforme. Ados copa: *Kopa
confundirse: Nahastu. Nahasi copia: *Kopia
confusión: *Nahaste. Nahaspila, nahasketa copia de seguridad: Segurtasun kopia
congelador: Izozkailu copiar: Kopiatu
congreso: Biltzar copla: Kopla
conjugar: **Jokatu corazón: **Bihotz
conjunto: *Multzo corbata: Gorbata
conmigo: Nirekin corcho: *Kortxo
conocer: **Ezagutu cordero/a: *Arkume. Bildots, axuri
conocido/a: **Ezagun cordillera: Mendikate. Mendilerro
conocimiento: 1 *Ezaguera. 2 Konorte. cordura: *Zentzu
Ezagutza, korde corneta: Turuta
conquista: Konkista corona: Koroa
consecuencia: *Ondorio corrección: Zuzenketa
conseguir: **Lortu. Iritsi, erdietsi corregir: Zuzendu
consejero/a: Kontseilari correo(s): *Posta
consejo: *Aholku. Kontseilu correo electrónico: Posta elektroniko
conserva: Kontserba correr: *Korrika egin
conservar: *Kontserbatu corriendo: **Korrika. Lasterka, arineketan
c
corriente

corriente: Korronte cuál: **Zein


cortar: **Ebaki. Moztu cualidad: Nolakotasun. Kalitate
cortar(se) la leche: Mindu cualquier(a): 1 **Edozein. 2 Nornahi. Edonor,
corte: 1 **Ebaki. 2 Gorte zernahi, edozer
cortesía: Gizabide cuándo: **Noiz
corteza: *Azal cuando quiera: *Noiznahi
cortina: Gortina de cuándo: Noizko
corto/a: Motz para cuándo: Noizko
cosa: **Gauza cuánto/a, cuántos/as: **Zenbat
cosecha: Uzta cuarenta: Berrogei
coser: **Josi cuaresma: Garizuma
cosquillas: Kilima. Kili-kili cuarto/a: Laugarren
hacer cosquillas: *Kili-kili egin cuarta parte: **Laurden
costa: Kosta cuatro: *Lau
costado: *Saihets cuatrocientos/as: Laurehun
costar: **Kosta(tu) cubo: 1 Ontzi. 2 Kubo
costilla: *Saihets cubo de basura: *Zakarrontzi
costumbre: **Ohitura. Usadio cubrir: *Estali
costura: Jostura cuchillo: *Labana. Aizto, ganibet
costurera: *Jostun cuclillo: Kuku
cráneo: Kasko. Kaskar cuello: **Lepo
crear: **Sortu cuenco: *Kaiku
crecer: **Hazi cuenta: **Kontu
crecer (los niños y niñas): Koskortu cuento: *Ipuin
crecidito/a: **Koskor cuerda: *Soka
crecimiento: Hazkunde cuerno: *Adar
crédito: Kreditu. Mailegu cuero: *Larru
creencia: Uste cuerpo: **Gorputz
creer: 1 *Sinetsi. 2 **Uste ukan/izan. Sinistu cuervo: Bele
crema: Krema cuesta: *Aldapa. Malda, aldatsa
criar: **Hazi cuestión: **Kontu
crimen: Krimen cueva: *Koba. Haitzulo, harpe, leize
criminal: Kriminal cuidado: 1 **Kontu. 2 *Ardura. 3 **Kontuz!.
crisis: *Krisi Axola
cristal: *Kristal cuidadoso/a: *Txukun
cristianismo: Kristautasun cuidar: **Zaindu. Artatu, jagon
cristiano/a: *Kristau culo: *Ipurdi
crítica: *Kritika culpa: *Kulpa. Erru, hoben
criticar: 1 Kritikatu. 2 Jorratu echar la culpa: Errua leporatu. Errua egotzi
crítico/a: Kritikari culpable: *Errudun
cruce: *Bidegurutze cultivar: Landu
crudo/a: *Gordin cultura: *Kultura
cruel: Anker. Krudel, bihozgabe cumbre: *Gailur. Tontor, kasko
crueldad: Gogorkeria. Ankerkeria, krudelkeria cumpleaños: **Urtebetetze. Urtemuga
crujir: Karraskatu cumplir: **Bete
cruz: *Gurutze cuna: *Sehaska. Kuma
cruzar(se): Gurutzatu cuña: Ziri
cuaderno: *Koaderno. Kaier cuñada: *Koinata. Ezkonarreba, ezkonahizpa
cuadra: Ukuilu. Korta cuñado: *Koinatu
cuadrado/a: 1 *Karratu. 2 *Koadro curar(se): *Sendatu. Osatu
cuadrilla: Lagunarte curiosidad: Jakin-nahi. Jakin-min
cuajada: *Gatzatu. Mami curioso/a: Begiluze
cuajo: Gatzagi cursillo: *Ikastaro
c
curva

cursor: Kurtsore curva: Bihurgune


curtirse: Zaildu
ch

ABC CH DEFGHIJKLM
chabola: *Txabola. Etxola chipirón: *Txipiroi
chalet: Txalet chirla: Txirla
chanza: Txantxa. Broma, adar-jotze chispa: Txinparta
chapa: Txapa chiste: *Txiste. Izkirimiri
chaparrón: *Zaparrada chocar: Topo egin. Talka egin
chaqueta: *Txamarra. Jaka chocar uno/a contra otro/a: Elkar jo.
charco: Putzu. Istil Elkarren kontra jo
chateo: Txat. Berriketa chocolate: *Txokolate
cheque: Txeke chopo: *Makal
chica: **Neska. Neskatxa, neskato, neskatila chorizo: *Txorizo. Lukainka
chico(s) y chica(s): *Neska-mutilak chubasquero: *Zira
chimenea: *Tximinia. Kebide chuleta: *Txuleta
chinchón: **Koskor
d

M ABC D EFGHIJKLM
daño: Min. Kalte delimitar: *Mugatu
hacer(se) daño: 1 Min eman. 2 Min hartu. delito: Delitu
Kalte egin demasiado/a: **Gehiegi. Sobera, larregi
dar: **Eman demora: Luzamendu
dar fuego: Su eman denso/a: *Trinko
dar recuerdos: Goraintziak eman. dentro: Barnean. Barruan, barrenean
Eskumuinak eman denuncia: Salaketa
darse cuenta: **Konturatu. Jabetu, errepa- denunciar: *Salatu
ratu, ohartu departamento: Departamendu. Sail
dato: *Datu depender de: -Ren menpe(an) egon. -Ren
base de datos: Datu-base mende egon
de uno/a en uno/a: *Banaka deplorable: *Negargarri
de dos en dos: Binaka deporte: *Kirol
de veras: Egiaz(ki). Egiatan depósito: Gordailu
debajo: Azpian. -Pean derecha: **Eskuin
debajo de: -Pean. -Aren azpian derechista: Eskuindar
deber: 1 Betebehar. 2 *Zor izan derecho: 1 *Eskubide. 2 **Zuzen. 3 Artez
deberes: Etxerako lanak derramar(se): *Isuri
débil: *Ahul. Makal derretir(se): *Urtu
debilidad: Ahulezia. Ahuleria derribar: Lurreratu. Eraitsi
debilitar(se): *Moteldu. Ahuldu desafilado/a: *Kamuts
decidir: *Erabaki desagradecido/a: Esker txarreko. Eskergabe,
décimo/a: Hamargarren esker gaiztoko
decir: **Esan desagradecimiento: Esker txar. Esker gaizto
decir tremendas: Egundokoak esan desangrar(se): Odolustu
es decir: **Alegia. Hots, hau da desaparecer: *Desagertu
decisión: *Erabaki desarmar: Desarmatu
declarar: Deklaratu. Aitortu desarrollar: *Garatu
dedicar: *Dedikatu desarrollo: Garapen
dedicatoria: Eskaintza desatar: *Askatu
dedo: *Behatz. Hatz, eri desayunar: **Gosaldu
dedo pulgar: Erpuru desayuno: **Gosari
defecto: **Huts. Akats descalzo: *Oinutsik. Ortozik
defender: *Defendatu. Defenditu descansar: *Atseden hartu. Deskantsatu
defensa: Defentsa descanso: *Atseden
dejar: **Utzi. Laga descargar: Deskargatu
deje: Kutsu descendencia: Ondore
delantal: Mantal. Amantal descendiente: *Ondorengo
delante: Aurrean. Aitzinean desconfianza: Mesfidantza
por delante: Aurretik desconfiar: Mesfidatu
delantero/a: Aurrelari desconocido/a: *Ezezagun
deletrear: Letreiatu. Letraz letra esan describir: Deskribatu
delgado/a: *Mehe. Argal descubrimiento: Aurkikuntza
delicado/a: Delikatu descuidado/a: Arduragabe. Axolagabe
d
descuido

descuido: Arduragabekeria. Axolagabekeria buenos días: **Egun on


desear: 1 *Desiratu. 2 *Opa izan. 3 **Nahi cierto día: Halako batean
izan/ukan. Irrikatu dentro de pocos días: Egun gutxi barru
desechar: *Baztertu el día siguiente: *Biharamun
desengañar(se): Desengainatu el otro día: Lehengo egunean. Lehengoan
deseo: Desira. Gurari, nahi, gogo hoy en día: Gaur egun. Egungo egunean
desesperación: *Etsipen todos los días: **Egunero
desesperar(se): *Etsi diablo: *Deabru
desgracia: Ezbehar. Zoritxar, zorigaizto, zori- dialecto del euskara: *Euskalki
gaitz diálogo: *Elkarrizketa
desgraciadamente: *Zoritxarrez. Tamalez diario/a: Eguneroko
deshacer: *Desegin. Porrokatu diarrea: Beherako
desierto: Basamortu. Desertu dibujar: Marraztu
desigual: *Desberdin. Ezberdin dibujo: *Marrazki
desistir: *Etsi. Amore eman diccionario: *Hiztegi
deslumbrar: *Itsutu dicho: *Esaera
desmenuzar: Xehatu diciembre: *Abendu
desnudarse: *Erantzi. Biluztu dictado: Diktaketa
desnudo/a: *Biluzik. Larru bizirik, larrugorrian dictadura: Diktadura
desobedecer: Desobeditu. Esanak ez egin diecinueve: Hemeretzi
desollar: Larrutu dieciocho: Hemezortzi
desorden: Desordena. Nahaspila dieciséis: Hamasei
desordenar: Desordenatu diecisiete: Hamazazpi
despacho: Langela. Bulego diente: *Hortz
despacio: **Poliki. Astiro, mantso, geldiro diez: Hamar
despedir: *Agurtu. Agur egin diferencia: **Alde. Diferentzia
despertador: Iratzargailu diferenciar(se): Diferentziatu
despertar(se): *Esnatu. Iratzarri diferente: **Diferente. Desberdin, ezberdin
despierto/a: Esna difícil: **Zail. Gaitz
despreciable: Arbuiagarri. Nardagarri, mespre- difícilmente: *Nekez
zagarri dificultad: **Zailtasun
despreciar: Mespretxatu. Arbuiatu dificultar: Zaildu
desprecio: Mespretxu difusión: Zabalkunde
después: **Ondoren. Ostean digestión: Digestio
destacado/a: *Nabarmen dignidad: Duintasun
destacar: Nabarmendu digno/a: Duin
destello: *Distira dinero: **Diru. Sos
destierro: Desterru. Erbeste dios: **Jainko
destino: Patu. Zori dirección: 1 *Helbide. 2 Norabide.
destruir: Suntsitu 3 Zuzendaritza
desviar(se): 1 Desbideratu. 2 Saihestu. Okertu dirección de correo electrónico: Helbide
detalle: *Xehetasun elektroniko
detener: *Atxilotu directamente: Zuzenean
determinar: *Mugatu director/a: *Zuzendari
detrás: Atzean directorio: Direktorio
detrás de: Ostean. Ondoren dirigir: *Zuzendu
por detrás: Atzetik disco: *Disko
deuda: *Zor disco duro: Disko gogor
devolver: *Bueltatu. Itzuli discusión: *Eztabaida
día: **Egun discutir: Eztabaidatu
día de la semana: *Astegun disfrutar: *Gozatu
día festivo: Jaiegun disgustar(se): Nahigabetu. Atsekabetu
al día siguiente: Biharamunean disgusto: Atsekabe. Nahigabe
d
duro/a

a disgusto: Gogoz kontra domingo: **Igande. Domeka


disminuir: **Gutxitu. Urritu dominio: Jabetasun. Jabego, jabetza
disolver(se): *Urtu don: Dohain
disparar: Tiro egin donante: Emaile
dispersar(se): *Sakabanatu. Barreiatu dónde: **Non
disponible: Erabilgarri a dónde: Nora
dispuesto/a: *Gertu. Prest de dónde: Nongo
disputa: *Tirabira desde dónde: Nondik
disquete: Diskete hasta dónde: Noraino
distancia: **Tarte. Distantzia para dónde: Norako
distinción: Bereizketa dondequiera: *Nonahi. Edonon
distinguir: Bereizi dorar: Urreztatu
distinto/a: *Bestelako. Ezberdin dormir: **Lo egin. Lo hartu, loak hartu
distracción: Distrakzio dos: Bi
distribución: Banaketa dos o tres: *Bizpahiru
distribuir: *Banatu dos veces: *Birritan
disturbio: *Istilu doscientos/as: Berrehun
diversión: *Dibertsio. Jostaketa, olgeta droga: *Droga
divertir(se): Dibertitu ducha: *Dutxa
divisar: Begiztatu duchar: *Dutxatu
división: *Zatiketa. Banaketa duda: **Duda. Zalantza
divorciarse: Dibortziatu dudar: Zalantzan egon. Duda-mudatan egon,
divorcio: Dibortzio duda egin
doblar: *Tolestu dudoso/a: Badaezpadako. Duda-mudazko
doble: Bikoitz dueño/a: *Jabe
doce: Hamabi dulce: 1 **Gozo. 2 *Gozoki. 3 *Geza (ura)
docena: *Dozena duodécimo/a: Hamabigarren
documento: *Agiri duplicar: Bikoiztu
dolor: *Oinaze. Min duración: Iraupen
dolor de cabeza: Buruko min duradero/a: Iraunkor
doloroso/a: *Mingarri duramente: Gogor(ki)
domesticar: *Hezi durar: *Iraun
domicilio: Bizileku dureza: Gogortasun
dominar: *Menderatu. Menperatu duro/a: **Gogor
e

ABCD E FGHIJKLMNO
echar: **Bota. Jaurti emigrar: Emigratu
echar la culpa: Errua leporatu. Errua egotzi emisión: Emankizun. Emanaldi, emisio
eco: *Oihartzun emoción: Zirrara. Hunkipen
edad: *Adin. Edade emocionar(se): Hunkitu. Zirrara eman
edificio: Eraikuntza empacharse: Oka egin
editor/a: 1 Argitaratzaile. 2 Editore empedernido/a: Porrokatu. Amorratu
educación: *Hezkuntza. Heziketa empeño: *Ahalegin. Eginahal
educar: *Hezi emperador/a: Enperadore
efectivamente: Izan ere empezar: **Hasi
eficaz: Eraginkor empinado/a: Aldapatsu
egoísmo: Norberekeria emplear(se): *Enplegatu
egoísta: Berekoi (hura), Neurekoi (ni), Zeurekoi empleo: Enplegu. Irabazpide
(zu) empresa: *Enpresa
eje: *Ardatz empresario/a: Enpresari
ejemplar: *Ale empujar: *Bultza egin. Bultzatu
ejemplo: *Adibide. Etsenplu empujón: Bultzada
por ejemplo: *Adibidez. Esate baterako enamorar(se): *Maitemindu
ejercicio: *Ariketa encadenar: Kateatu
él/ella: Bera encantador/a: *Zoragarri. Xarmagarri
el mismo/la misma: *Berbera encanto: Xarma. Lilura
elaborar: Landu encarcelar: Espetxeratu
elección: **Aukera encarecer: Garestitu
elecciones: *Hauteskundeak encargado/a: *Arduradun
electricidad: Argi-indar. Elektrizitate encargarse: *Arduratu
electricista: Elektrikari encender: **Piztu
eléctrico/a: *Elektriko. Elektra- encima: Gainean
elefante: Elefante lo/la de encima: Gaineko
elegancia: Dotorezia. Dotoretasun encina: **Arte
elegante: **Dotore encogerse (la ropa): *Urak hartu
elegir: *Aukeratu. Hautatu encolerizar: Sumindu
elemento: Elementu Encontrar(se): **Topatu. Aurkitu, topo egin
ellos/as: Haiek. Berak endulzar: *Gozatu
ellos/as mismos/as: *Eurak. Beraiek endurecer(se): *Gogortu
elogio: Laudorio. Gorazarre enemigo/a: *Etsai. Arerio
embajada: Enbaxada enero: *Urtarril
embajador/a: Enbaxadore enfadado/a: *Haserre
embarazada: *Haurdun enfadar(se): **Haserretu
embargo: 1 Bahitura. 2 Blokeo enfado: *Haserre
sin embargo: **Hala ere. Haatik, alabaina enfermar: *Gaixotu
emborrachar(se): Mozkortu enfermedad: *Gaixotasun. Gaitz, eritasun
embrollar(se): Korapilatu enfermería: Gaixotegi. Eritegi
embrollo: Nahaste-borraste enfermero/a: Erizain
embudo: Inbutu. Onil enfermizo/a: Gaizbera. Gaixobera
emigrante: Etorkin enfermo/a: **Gaixo(rik). Eri
e
espina

O
enfriar(se): *Hoztu eructar: *Korrok egin
enfurecer(se): Ernegatu. Sutu error: 1 Akats. 2 Errore
engañar: Iruzur egin. Ziria sartu esbelto/a: *Lirain. Lerden
engordar: *Loditu. Gizendu escalera: **Eskailera
engrasar: Koipetu. Koipeztatu escalofrío: Hotzikara
enhorabuena: Bejondeizula! escalón: *Koska
enlace: Esteka escalonadamente: Mailaka
enloquecer(se): *Zoratu. Erotu escalonar: Mailakatu
enorgullecer(se): *Harrotu escama: Ezkata
enorme: *Egundoko. Izugarrizko, sekulako, escampar: *Atertu
eskerga escándalo: Eskandalu. Gaizpide
enrevesado: *Bihurri escaparate: Erakustoki
enriquecer(se): *Aberastu escarcha: *Izotz
enrojecer(se): Gorritu escardar: Jorratu
ensalada: Entsalada escaso/a: **Eskas. Murritz, urri
ensalzar: Goratu. Goretsi, goraipatu escoba: Erratz. Eskoba, isats
ensanchar: **Zabaldu esconder(se): **Gorde. Ezkutatu
ensayar: Entseatu escribir: **Idatzi
ensayo: Saiakera. Entsegu escrito: Idazki. Izkribu
enseguida: **Berehala. Segituan escritor/a: *Idazle
enseñanza: *Irakaskuntza escudriñar: *Miatu. Arakatu
enseñar: 1 *Irakatsi. 2 Erakutsi escuela: **Eskola
ensuciar(se): **Zikindu. Lohitu escultor/a: Eskultore
ensueño: Ameskeria escultura: Eskultura
entender: **Ulertu. Konprenitu, aditu escupir: Txu egin. Txistua bota, listua bota
entendimiento: Ulermen ese, esa, eso: **Hori
enterrar: *Lurperatu. Ehortzi, lur eman ese/ ésa/eso mismo/ misma: **Horixe,
entierro: Ehorzketa *berori
entonces: **Orduan por eso mismo: Horrexegatik
de entonces: **Orduko para eso: Horretarako
desde entonces: **Harrezkero por eso: **Horregatik
entonces mismo: *Orduantxe esos, esas: **Horiek
hasta entonces: Ordura arte esforzarse: *Ahalegindu. Saiatu, eginahalak
para entonces: Ordurako egin, ahaleginak egin
entrada: *Sarrera espacio: 1 Tarte. 2 Une. 3 Espazio
entrañas: Erraiak espada: Ezpata
entrar: **Sartu espalda: **Bizkar
entre: Artean español/a: 1 *Espainol. 2 Espainiera.
entretanto: **Bitartean. Bien bitartean Espainiar. Gaztelania
entremeses: Zizka-mizkak espantar: Uxatu
entretener(se): Entretenitu esparcir(se): **Zabaldu. Barreiatu
entrevista: *Elkarrizketa especial: *Berezi
entusiasta: Suhar. Gartsu especialista: Espezialista
envejecer: **Zahartu especialmente: *Bereziki
envenenar: Pozoitu. Edendu espectáculo: Ikuskizun
enviar: **Bidali espectador/a: *Ikusle
envidia: *Inbidia. Bekaitz espejo: *Ispilu
envidioso/a: Bekaizti. Inbidiatsu esperanza: *Itxaropen. Esperantza
envolver: **Bildu esperar: 1 **Itxaron. 2 *Espero ukan/izan.
época: **Garai. Sasoi, aro espesar: *Loditu
equilibrio: *Oreka espeso/a: **Lodi
equivalente: *Ordain espesor: Loditasun
equivocación: Oker espina: *Arantza
e
espino

espino: Elorri estreno: Estreinaldi


esponja: Belaki estrépito: Burrunba
esposa: **Emazte. Andre estribillo: *Lelo
espuma: *Apar. Bits estropear: *Hondatu. Alferrik galdu
esqueleto: Hezurdura estructura: Egitura
esquina: *Izkina estudiante: *Ikasle
establo: Ukuilu. Abeltegi, tegi estudiar: **Ikasi
estación: *Geltoki estudio: *Ikasketak
estación del año: Urtaro estupendo/a: *Majo. Bapo
estado: 1 Egoera. 2 Estatu estupendamente bien: *Primeran. Bapo
estafeta de correos: Postetxe estúpido/a: *Alu. Kaiku
estallar: Leher egin. Lehertu, Zapart egin etcétera: *Eta abar (etab.)
estampilla: Zigilu eterno/a: Betiereko
estanco: Tabako-denda evangelio: Ebanjelio. Berri on
estaño: Eztainu evaporar(se): Lurrindu
estanque: Urmael evitar: *Saihestu
estante: *Apal evolucionar: *Bilakatu
estar: **Egon exactamente: Zehazki. Zehatz-mehatz
estar a punto de: -Tzeko zorian egon. -Tzear exactitud: Zehaztasun
egon exacto/a: *Zehatz
estar al acecho: Zelatan egon exagerado/a: Ahobero
estar charlando: *Berriketan ari examen: *Azterketa
estar de acuerdo: Bat etorri. Ados egon examinar: *Aztertu
estar dispuesto/a: *Prest egon excelente: *Aparta. Bikain
estar equivocado/a: Oker egon excepción: Salbuespen
estar escampado: *Ateri egon excepto: *Ezik. Izan ezik
estar hablando: *Hizketan ari exceptuar: Salbuetsi. Kendu, kanpoan utzi
estar haciendo algo: **Ari izan excremento: Gorotz. Simaur
estar quieto/a: Geldi(rik) egon excremento de ave: Zirin
estar sentado/a: Eserita egon. Jesarrita egon excursión: Txango
estar sobrecargado/a de trabajo: excusa: Aitzakia
Lanpeturik egon exhibición: Erakusketa
estar subordinado/a: Menpean egon exigente: *Zorrotz
estar sudando: Izerditan egon éxito: Arrakasta
este: *Ekialde. Sortalde expatriar: Erbesteratu
este, esta, esto: **Hau experiencia: Eskarmentu. Esperientzia
éste/a/o de aquí: *Honako explicación: Azalpen. Esplikazio
éste/a/o mismo/a: *Berau. Hauxe explicar: **Azaldu. Adierazi, esplikatu
de este/a/o: Honen explosión: *Eztanda. Leherketa
estos, estas: **Hauek explosivo: *Lehergailu
estéril: Antzu explotar: Eztanda egin. Lehertu
estiércol: Simaur. Gorotz exportar: Esportatu
estilo: *Estilo exposición: Erakusketa
estirón: *Tirabira. Gorabehera, liskar expresamente: *Propio
estirpe: Leinu expresar: *Adierazi
estómago: *Urdail expresión: Adierazpen
estorbar: *Enbarazu egin. Traba egin expresivo/a: Adierazkor
estorbo: Traba expulsar: Kaleratu. Kanporatu, egotzi
estornudo: *Doministiku extender(se): Hedatu. Zabaldu
estrechar(se): *Estutu exterior: Azaleko
estrecho/a: 1 **Estu. 2 Itsasarte. Mehar en el exterior: Kanpoan
estrella: *Izar exteriorizar: Azaleratu. Nabarmendu
estrenar: *Estreinatu extrañeza: Harridura
e
extremo

extranjero/a: Atzerritar extremidad: Gorputz-adar


extraño/a: *Bitxi extremo: *Mutur
extraordinario/a: *Berealdiko. Berebiziko,
aparteko
f

ABCDE F GHIJKLMNO
fábrica: *Fabrika fichar: Fitxatu
fabricación de: -Gintza (atzizkia) fidelidad: Leialtasun
fabricar: Fabrikatu fideo: Fideo
fábula: Alegia fiebre: *Sukar. Kalentura
fachada: Aurrealde fiel: Leial
fácil: **Erraz fiesta: **Festa. Jaia
facilidad: *Erraztasun fiestas de Navidad: *Gabonak
facilitar: *Erraztu fijar: *Finkatu
fácilmente: *Aise. Erraz fijo/a: Finko
factura: Faktura fila: *Ilara. Errenkada
falda: **Gona filete: *Xerra
fallar: *Huts egin filtrar: Iragazi. Irazi
falso/a: *Faltsu. Gezurrezko fin: *Bukaera. Amaiera, amai
faltar: **Falta izan al fin: Azkenean. Azkenik
fama: *Fama. Ospe, sona por fin: Azkenean. Azkenik
familia: **Familia. Sendi fino/a: **Fin
famoso/a: *Ospetsu. Sonatu, famatu, entzute- firma: Sinadura
tsu firma digital: Sinadura digital
fantasía: Fantasia firmamento: Ortzi. Zeru
fantasma: *Mamu firmar: *Sinatu. Izenpetu
farmacéutico/a: Botikari firme: Tinko. Irmo
farmacia: Farmazia. Botika flaco/a: *Argal. Ihar, mehe
fascinación: Lilura flan: Budin
fascinante: Liluragarri flecha: Gezi
fascinar: *Liluratu flexible: Malgu
fastidiar: *Izorratu flojo/a: **Lasai
favor: *Mesede. Fabore flor: **Lore
a favor de: Alde (-ren) florecer: Loratu
por favor: Mesedez. Faborez, arren, otoi flujo: *Jario
fe: *Fede. Sinesmen fondo: *Hondo
febrero: *Otsail fontanero/a: Iturgin
fecha: Data forastero/a: *Arrotz. Kanpoko, kanpotar
fechoría: *Gaiztakeria. Txarkeria, okerkeria forma: *Tankera. Itxura, era, modua
felicidad: *Zorion. Zoriontasun forma de escribir: Idazkera
felicidades: **Zorionak forma de vida: **Bizimodu
felicitar: Zorionak eman de todas formas: *Nolanahi ere
feliz: Zoriontsu. Zorioneko, dohatsu de una u otra forma: Nola edo hala
feo/a: **Itsusi. Zatar, motz formal: *Formal. Zintzo, prestu
feria: *Azoka. Merkatu formalizarse: Zentzatu
ferrería: Ola formatear: Formateatu
ferretería: Burdindegi formato: Formatu
festival: *Jaialdi foro: Berri-talde. Foro
fiarse: *Fidatu. Fio izan fortalecer(se): *Indartu. Gogortu
ficha: Fitxa forzar: Bortxatu
f
futuro

forzoso/a: Derrigorrezko. Nahitaezko frontera: *Muga


foto: *Argazki. Erretratu frontón: *Frontoi. Pilotaleku
fracasar: Porrot egin. Pot egin frotar: *Igurtzi
fracaso: Porrot fruta: **Fruta
frágil: Hauskor frutería: Fruta-denda
fragua: Sutegi fruto: *Fruitu
fraile: *Fraide fuego: **Su
francés/a: *Frantses. Frantziar fuelle: Hauspo
franco/a: *Sano fuente: **Iturri
frasco: Flasko fuente de mesa: Azpil
frase: *Esaldi. Perpaus fuera: **Kanpo
frecuencia: Maiztasun fuerte: *Indartsu. Sendo
con frecuencia: Hitzetik hortzera fuerza: **Indar
frecuentemente: **Sarri(tan). Maiz a la fuerza: *Derrigor. Nahitaez
fregadera: *Harraska fulano: Urlia
freír: *Frijitu fumador/a: *Erretzaile
freno: Freno. Balazta, galga fumar: **Erre
frente: *Kopeta. Bekoki funcionario/a: Funtzionario
frente a: Parean fundamental: Funtsezko. Oinarrizko
frente a frente: Aurrez aurre. Buruz buru fundamento: *Fundamentu. Ganora, funts
fresa: *Marrubi. Mailuki fundir(se): *Urtu
fresco/a: *Fresko. Hozkirri funeral: *Hiletak
frescor: *Freskura furor: Sumin
fresno: Lizar fusil: Fusil
frialdad: Hoztasun fusilar: Fusilatu
frigorífico: *Hozkailu fútbol: *Futbol
frío/a: **Hotz futbolista: Futbolari. Futbol-jokalari
friolero/a: Hozbera futuro: *Etorkizun. Gero
g

ABCDEF G HIJKLMNOP
gabardina: Gabardina gloria: Gloria. Aintza
gafas: *Betaurrekoak glotón/a: Tripontzi. Tripazain, sabelkoi
gajo (de fruta): *Atal gobernador/a: Gobernadore
gallina: *Oilo gobernar: *Gobernatu
gallinero: Oilategi gobierno: *Gobernu
gallo: *Oilar gol: Gol
gana: **Gogo golfo (de mar): *Golko
con ganas: Gogotik golondrina: Enara
de buena gana: Gogo onez goloso/a: Gozozale
ganas de reír: *Barregura golpe: **Kolpe. Zartada
tener ganas: Gogoa ukan golpear: Kolpatu
ganadería: Abelazkuntza goma: *Goma
ganado: *Ganadu goma de borrar: *Borragoma
ganador/a: *Irabazle gordo/a: **Lodi. Potolo, gizen
ganancia: **Irabazi gordura: Loditasun
ganar: **Irabazi gota: *Tanta
ganso: Antzara gotera: *Jario
garabato: *Zirriborro gracia: *Grazia
garaje: *Garaje muchas gracias: **Eskerrik asko. Mila
garbanzo: Garbantzu. Txitxirio esker, esker anitz
garganta: *Eztarri. Zintzur gracioso/a: *Barregarri. Irrigarri
garra: *Atzapar grada: Maila
gas: Gas grado: *Gradu
gasolina: *Gasolina gramática: Gramatika
gasolinera: Gasolindegi. Zerbitzugune gramo: Gramo
gastar: **Gastatu grande: Handi
gasto: *Gastu grandeza: Handitasun
gato/a: *Katu grandiosamente: Handikiro
gaviota: Kaio. Antxeta granizo: *Txingor. Kazkabar
gemido: Hasperen. Intziri grano: *Ale. Bihi, garau
generación: *Belaunaldi. Hazaldi granuja: *Alu
general: Orokor grasa: 1 *Koipe. 2 *Gizen
generalmente: **Jeneralean. Gehienetan, grasiento/a: Koipetsu
eskuarki gratis: *Dohainik. Dohain, debalde, doan
generoso/a: Eskuzabal gratitud: **Esker
genio: 1 Aiurri. 2 Jeinu grave: **Larri
gente: **Jende gravedad: Larritasun
gentío: *Jendetza gripe: Gripe
germinar: *Erne gris: Gris
gesto: *Keinu grisáceo/a: Arre
gigante: Erraldoi gritando: Oihuka. Deiadarka
gimnasia: Gimnasia. Gimnastika gritar: Oihu egin. Deiadar egin
girar: *Jiratu grito: *Garrasi. Deiadar, oihu
gitano/a: *Ijito grosor: Lodiera
g
gusto

grúa: Garabi guerra: *Gerra. Gerla


grupito: *Mordoxka guiar: Gidatu
grupo: *Talde guiño: *Keinu
guadaña: Sega guisante: *Ilar
guante: *Eskularru gusano: Har
guardar: **Gorde gustar: **Gustatu. Atsegin izan
guardería: Haurtzaindegi gusto: 1 **Gustu. 2 Dastamen
guardia: Guardia a gusto: *Gustura. Pozik, kontent, gogoz
h

ABCDEFG H IJKLMNOPQ
haba: *Baba hermosura: *Edertasun
haber: Ukan. Izan herramienta: *Erreminta. Lanabes, tresna
hábil: *Trebe. Iaio hervir: *Irakin
habilidad: Trebetasun. Taxu hielo: **Horma. Izotz, lei, jela
habitación: *Gela. Logela hierba: **Belar
habitual: Ohiturazko. Ohiko hierro: **Burdina
habla: Hizketa hígado: *Gibel
hablador/a: *Berritsu. Hiztun higo: Piku
hablando: *Berbetan. Hizketan hija: **Alaba
hablante: Hiztun hijo: **Seme
hablar: **Hitz egin. Mintzatu, berba egin, jar- hijos en general: *Seme-alabak
dun hinchar(se): *Handitu
hacer: **Egin hipertexto: Hipertestu
hacer punto: Puntu egin hipo: *Zotin
hacer recordar: Gogorarazi historia: *Historia
hacer saber: Aditzera eman historieta: Istorio
hacerse daño: Min hartu hoja: *Orri
hacha: *Aizkora hoja (de árbol): *Hosto
hada: Maitagarri hola: **Kaixo!
hambre: **Gose holgura: Lasaitasun
tener hambre: Gose izan. Goseak egon hombre: **Gizon
hambriento/a: Goseti hombro: **Lepo. Sorbalda
harina: *Irin homenaje: *Omenaldi
hasta: 1 **Arte. 2 -Raino honor: Ohore. Omen
hasta que: *Harik eta... arte honradez: Zintzotasun
haya: *Pago honrado/a: *Zintzo
hedor: *Kirats hora: **Ordu
helado: Izozki hora de comer: *Otordu. Jatordu
Helar(se): *Izoztu. Hormatu, leitu, izotza egin una hora: **Ordubete
helecho: Garo. Ira, iratze horca: Sarde
helicóptero: Helikoptero hormiga: Inurri. Txindurri
hembra: *Eme horno: *Labe
hemorragia: Odoljario hortaliza: *Barazki. Ortuari
herbazal: Belardi hospedar: Ostatuz egon. Ostatu hartu
heredero/a: Oinordeko hospital: *Ospitale
herida: *Zauri hostal: *Ostatu
herir: *Zauritu hotel: *Hotel
hermana (de hermana): **Ahizpa hoy: **Gaur
hermana (de hermano): **Arreba de hoy: Gaurko
hermano (de hermana): **Neba desde hoy: Gaurdanik
hermano: **Anaia hoy en ocho: Gaur zortzi
hermanos (hermanos y hermanas): *Anai- para hoy: Gaurko
-arrebak. Neba-arrebak por hoy: Gaurkoz
hermoso/a: **Eder. Galant hoz: Igitai
h
hundir(se)

hucha: Itsulapiko. Eltzeitsu humedad: Hezetasun


hueco: *Hutsune humedecer: Hezetu
huelga: *Greba húmedo/a: *Heze
huérfano/a: Umezurtz humildad: Umiltasun. Apaltasun
huerto: *Baratze. Ortu humilde: *Umil. Apal
hueso: *Hezur humo: *Ke
huevo: **Arrautza humor: **Umore. Aldarte
huir: *Ihes egin hundir(se): Urperatu. Hondoratu
humano/a: Giza-
i

ABCDEFGH I JKLMNOPQR
ida: Joanaldi. Joate industrial: Industriari
ida y vuelta: Joan-etorri infancia: Haurtzaro
idea: *Ideia infantil: Haur-. Ume-
iglesia: **Eliza infeliz: *Gizagaixo. Koitadu, zorigaiztoko, zori-
ignorante: *Ezjakin. Ezikasi txarreko
igual: **Berdin infierno: *Infernu
igualar: Berdindu inflamar(se): Su hartu
igualdad: Berdintasun inflar: *Puztu
ilimitado/a: Mugagabe influencia: **Eragin
iluminar: *Argitu información: Informazio
ilusión: *Ilusio informe: Txosten
imagen: *Irudi infringir: Urratu. Hautsi
imaginación: Irudimen ingeniero/a: Ingeniari
imbécil: Tentel. Ergel, babo, lelo ingenio: Jeinu
impedimento: *Eragozpen. Oztopo ingenuidad: Inozokeria
impedir: Eragotzi ingenuo/a: *Inozo
importancia: *Garrantzi inglés/a: *Ingeles
importante: *Garrantzitsu. Garrantzizko ingratitud: Eskergabekeria
importar: *Axola izan. Ardura izan ingreso: *Sarrera
imposibilidad: **Ezin injertar: Txertatu
imposible: *Ezinezko. Ezin injerto: Txerto
imprenta: Inprimategi. Moldiztegi injuria: Irain
impresor/a: 1 Inprimatzaile. 2 Inprimagailu injuriar: Iraindu
imprevistamente: Ustekabean injustamente: Bidegabeki
imprimir: Inprimatu injusticia: Bidegabekeria. Injustizia
impuesto: *Zerga inmediatamente: Berehalaxe
impulso: Abiada inmejorablemente: Ezin hobeto. Ezin hobeki
imputar: Leporatu. Egotzi inmenso/a: Neurrigabe(ko)
inadecuado/a: Desegoki inmortal: Hilezkor
incandescente: Gori innato/a: *Berezko
incapaz: Ezgauza inocente: Errugabe
incendio: *Sute inquietante: Kezkagarri
incienso: Intsentsu inquietar(se): *Kezkatu
incitar: Kilikatu inquieto/a: Kezkatsu. Kezkati
inclinado/a: Makur inquietud: *Kezka. Larritasun
incomprensible: Ulertezin inquilino/a: Maizter
increíble: Sinesgaitz. Sinestezin insensatez: *Zorakeria
indefinido/a: Mugagabe insensato/a: Burugabe. Zentzugabe
indirectamente: *Zeharka insignificancia: Huskeria
indisposición: *Ondoez insignificante: Ziztrin
individuo: Gizabanako insípido/a: *Geza
indomable: Hezigaitz insistentemente: Jo eta ke
indumentaria: Janzkera instalación: Instalazio
industria: *Industria. -Gintza instalar(se): Instalatu
i
izquierdista

R
instinto: Sen interrumpir: *Eten
institución: *Erakunde intervalo: **Tarte. Bitarte
instituto: Institutu intervenir: Esku hartu. Parte hartu
instruir(se): Eskolatu intestino: *Heste
instrumento: *Tresna. Lanabes, erreminta íntimo/a: Min
insustancial: Ganoragabe. Ganorabako introducción: *Sarrera
inteligencia: Adimen inundación: Uholde
inteligente: **Argi. Azkar, burutsu, adimentsu inventar: **Asmatu
intención: **Asmo invento: Asmakizun. Asmaketa
intencionadamente: *Nahita. Apropos, bera- inventor/a: Asmatzaile
riaz investigar: *Ikertu
intentar: **Saiatu. Ahalegindu invierno: **Negu
intento: *Saio. Ekinaldi invitación: Gonbidapen. Gonbit
intercalar: Tartekatu invitar: *Gonbidatu
interés: 1 *Interes. 2 Korritu involuntariamente: Nahi gabe
interesante: *Interesgarri inyección: *Indizio. Xiringada
interesar: Interesatu ir: **Joan
interior: 1*Barne(ko). 2 *Barren. Barru(ko) ir a pasar el día: Egun-pasa joan
intermedio/a: 1 Tarteko. 2 Ertain. 3 Atsedenaldi irse al diablo: *Pikutara joan
interminable: Amaigabe(ko) isla: Uharte. Irla
internacional: Nazioarteko izquierda: **Ezker
internauta: Internauta izquierdista: Ezkertiar
internet: Internet
j

BCDEFGHI J KLMNOPQRT
jabón: *Xaboi jugador/a: *Jokalari
jamás: **Inoiz (ere) ez. Sekula (ere) ez jugando: Jolasean. Olgetan
jamón: *Urdaiazpiko jugar: 1 **Jolas egin. 2 **Jokatu. Jolastu, jostatu
jardín: Lorategi juguete: *Jostailu
jardinero/a: Lorezain juicio: Auzi
jarra: *Pitxer. Txarro juicioso/a: Zentzudun
jaula: *Kaiola julio: *Uztail
jefe/a: **Nagusi. Buruzagi junio: *Ekain
jersey: *Jertse juntar(se): **Elkartu
jícara: Kikara junto a: Alboan. Ondoan, aldamenean
jornal: *Jornal. Soldata juntos/as: Elkarrekin
joroba: *Konkor juramento: Zin
joven: **Gazte jurar: *Zin egin
joya: *Bitxi justamente: **Justu
joyería: Bitxitegi justicia: 1 Justizia. 2 Zuzentasun
júbilo: Poza. Bozkario justo/a: 1 Bidezko. 2 Doi. Legezko
juego: **Joko. Jolas juventud: 1 Gaztetasun. 2 Gaztaro. 3
juego de pelota: Pilota-joko *Gazteria
juerga: *Parranda juzgado: Auzitegi
jueves: **Ostegun. Eguen juzgar: *Epaitu. Juzkatu
juez: Epaile. Epaikari
k

TBCDEFGHIJ K LMNOPQR
kilo: **Kilo kilómetro: **Kilometro
l

CDEFGHIJK L MNOPQRST
labio: *Ezpain lento/a: *Motel
ladera: *Hegal león/a: *Lehoi
lado: **Alde. Albo, aldamen, alderdi levantador/a de piedras: Harri-jasotzaile
al lado de: Aldamenean. Alboan, ondoan levantar(se): **Altxatu. Jaiki
ladrido: *Zaunka ley: *Lege
ladrillo: Adreilu liberar: *Askatu. Libratu
ladrón/a: *Lapur. Ohoin, ebasle libertad: *Askatasun. Libertate
lagartija: Sugandila libra: Libra
lágrima: *Malko libre: **Libre. Aske
laguna: Aintzira librería: Liburu-denda
lamentable: *Penagarri librero/a: Liburu-saltzaile
lamer: *Miazkatu. Milikatu libro: **Liburu
lámina: Lamina libro de texto: Testu-liburu
lámpara: Lanpara libro guía: Gida-liburu
lana: Artile licenciado/a: Lizentziadun
lancha: *Batel. Txalupa licenciar(se): Lizentziatu
lanzar: *Jaurtiki. Jaurti, bota lícito/a: Zilegi
lápiz: *Arkatz. Lapitz liebre: Erbi
largo/a: **Luze ligero/a: **Arin
largura: *Luzera limaco: *Bare

C
lata: Lata limitación: *Muga
latido: Taupada. Pilpira limitar(se): *Mugatu
latir: Pilpiratu limón: *Limoi
latoso/a: *Petral limpiador/a: *Garbitzaile
laurel: Erramu. Ereinotz limpiar: **Garbitu. Txukundu
lavabo: 1 Konketa. 2 Bainugela. 3 Komun limpieza: *Garbiketa. Garbitasun
lavadora: Garbigailu limpio/a: **Garbi. Txukun
laya: Laia lindamente: *Polito. Poliki, ederki
lección: Ikasgai línea: *Lerro
leche: **Esne en línea: Linean. On line
lechero/a: Esneketari. Esnezale, esnedun, esne- lino: Liho
-banatzaile liso/a: **Berdin. Leun
lechuga: Uraza lisonja: Lausengu. Losintxa
lector/a: 1 *Irakurle. 2 Irakurgailu lista: *Zerrenda
lectura: 1 *Irakurgai. 2 Irakurketa lista de correo: Posta-zerrenda
leer: **Irakurri lista de distribución: Banaketa-zerrenda
legalmente: *Legez. listo/a: 1 **Bizkor. 2 Prest
lejía: Lixiba literatura: Literatura
lejos: **Urrun. Urruti litoral: Itsasertz
lelo/a: Txotxolo litro: **Litro
lengua: 1 *Hizkuntza. 2 *Mihi. Mingain lobo/a: *Otso
lenguaje: Mintzaira. Lengoaia loco/a: *Ero. Zoro
lentamente: Geldiro. Astiro locura: Erokeria. Zorakeria
lenteja: Dilista lograr: 1 Lortu. 2 Eskuratu
l
luz

logro: Lorpen lugar: Leku. Toki


lombriz: Zizare en lugar de: *Ordez. Partez
lomo de cerdo/a: *Solomo. Azpizun lugar de trabajo: *Lantoki. Lantegi
lotería: Loteria luminoso/a: Argitsu
lucha: *Borroka. Guda luna: *Ilargi
luchar: Borrokatu. Borroka egin lunes: **Astelehen
lución: Ziraun luto: Dolu
luego: **Gero luz: **Argi

ll

CDEFGHIJKL LL MNOPQRS
llama: Sugar. Gar llegar: **Ailegatu. Iritsi, heldu
llamada: *Dei llenar: **Bete
llamar: **Deitu. Dei egin, hots egin lleno/a: Beterik. Beteta, betea
llamar por teléfono: Telefonoz deitu. llevar: **Eraman
Telefonoz hots egin llorando: Negarrez
llano/a: **Berdin. Lau, xehe, zelai llorar: *Negar egin
llanto: **Negar llover: Euria ari, euria egin
llanura: Ordeka lluvia: **Euri
llar: Laratz lluvioso/a: *Euritsu
llave: **Giltza
m

DEFGHIJKLM NOPQRSTUV
macarrón: Makarroi manteca: Gantz
macho: *Ar mantel: Mahai-zapi
macizo/a: *Trinko mantener: *Mantendu
madeja: Mataza mantequilla: Gurin
madera: **Egur. Zur manzana: **Sagar
madre: **Ama manzanilla: *Kamamila
madrina: Ama ponteko. Amabitxi manzano: Sagarrondo
madrugada: *Goizalde. Egunsentia mapa: Mapa
madrugador/a: Goiztiar máquina: Makina
madurar(se): **Heldu máquina de coser: Josteko makina
maestra: *Maistra máquina de escribir: *Idazmakina
maestro: *Maisu mar: *Itsaso
maíz: *Arto marca: *Marka
majo/a: *Jator marcar: *Markatu
mal: **Gaizki. Txarki, txarto marcha: Martxa
maldad: Txarkeria marcharse: **Alde egin. Ospa egin
maldecir: *Madarikatu marchitar(se): *Ihartu. Zimeldu
maleta: *Maleta marchito/a: Ihar. Zimel
malhechor/a: Gaizkile. Gaiztagin marea: Marea
malicia: Malezia marear(se): Zorabiatu
malo/a: 1 **Gaizto. 2 **Txar marejada: Itsaski
maltratar: Gaizki hartu. Gaizki erabili mareo: *Zorabio
mamar: Edoski marido: *Senar
manada: Saldo marinero: *Marinel
mañana: 1 **Bihar. 2 **Goiz marino/a: Itsastar. Itsas-
pasado mañana: *Etzi mariposa: *Tximeleta. Pinpilinpauxa, inguma
temprano por la mañana: Goizean goiz marisco: Itsaski
manantial: Iturburu marítimo/a: Itsastar
manchar(se): Zikindu. Lohitu marrón: *Marroi
mandar: **Agindu martes: **Astearte. Martitzen
mandato: **Agindu martillo: *Mailu
mandíbula: Masailezur. Baraila marzo: *Martxo
manejar: *Maneiatu más: **Gehiago
manera: **Era. Modu, gisa, molde más aún: Areago. Are gehiago
de esa manera: *Horrelaxe a lo más: Gehienez
manga: Mahuka masa: Ore
en mangas de camisa: Mahuka hutsik máscara: *Mozorro
manifestación: Manifestazio masticar: Mastekatu. Murtxikatu, mamurtu
manifestar(se): Manifestatu matar: **Hil. Akabatu (animalia)
mano: **Esku matemática: Matematika
a mano: Eskuz materia: **Gai. Materia
manojo: *Sorta material: *Material
manso/a: Otzan matrícula: Matrikula
manta: *Manta. Estalki, burusi matrimonio: *Senar-emazteak. Andre-gizonak
m
moda

V
maullido: Marmar mentira: **Gezur
máximo/a: **Gehien mentiroso/a: *Gezurti
mayo: *Maiatz menú: Menu
mayor: Handiago menudo/a: *Kaskar. Xehe
el/la mayor: Handien meollo: *Muin. Mami
mayoría: Gehiengo meón/a: Pixontzi
mayúscula: Maiuskula. Letra larri mercader: Merkatari
mecánico/a: 1 *Mekaniko. 2 Mekanikari mercado: *Merkatu. Azoka
mecer: Kulunkatu merecer: *Merezi izan
medalla: Domina merendar: Askaldu
mediano/a: Ertain merienda: Askari
medianoche: *Gauerdi mérito: Merezimendu. Meritu
mediante: Bitartez (-ren). Bidez (-ren) merluza: *Legatz
medicamento: *Sendagai. Botika mes: **Hilabete. Hil
medicina: Medikuntza mesa: Mahai
médico/a: *Sendagile. Mediku, osagile meta: Helmuga
medida: **Neurri. Tamaina metal: Metal
medio/a: 1**Bide. 2 Erdi meter: **Sartu
medio de comunicación: Komunikabide metro: Metro
por medio de: Bidez. Bitartez mezcla: Nahasketa
a medias: 1 *Erdi bana. 2 Erdizka mi: **Nire. Ene
mediodía: **Eguerdi miedo: **Beldur. Ikara
medir: *Neurtu miedoso/a: *Beldurti
mejilla: *Masail. Matraila miel: *Ezti
mejor: 1 **Hobe. 2 **Hobeto. Hobeki miércoles: **Asteazken. Eguazten
el mejor/la mejor: Hoberen. Onen mierda: *Kaka
mejorar: *Hobetu. Ondu miga: *Mami
mejoría: Hobekuntza migaja: Apur
mellizo/a: *Biki mil: Mila
melocotón: Muxika. Mertxika miles: Milaka
melodía: *Doinu milagro: Mirari. Mirakulu
melón: Meloi milímetro: Milimetro
memoria: Oroimen militar: Militar
de memoria: **Buruz mimbre: Zume
mención: Aipamen mina: Meategi. Meatze
mencionar: **Aipatu mineral: Mea
mendigo/a: *Eskale. Erromes minero/a: Meatzari
mengano: Sandia ministerio: Ministerio
menos: Gutxiago ministro/a: Ministro
al menos: **Behintzat. Behinik behin, bede- minoría: Gutxiengo
ren minuto: *Minutu
por lo menos: **Gutxienez. Bederen, mío/a: **Nire
behintzat mira: Begira!
menospreciar: Gutxietsi mirar: **Begiratu. So egin
mensaje: Mezu misa: *Meza
mensaje electrónico: Mezu elektroniko miseria: Miseria
mensajero/a: Mandatari misericordioso/a: Errukitsu
menstruación: *Hileko misterio: *Misterio
mensual: *Hileko misterioso/a: Misteriotsu
mensualmente: Hilero mitad: **Erdi
mentalidad: *Pentsaera. Pentsamolde mochuelo: *Mozolo
mente: **Gogo moco: *Muki
mentir: Gezurra esan moda: *Moda
m
modelo

modelo: *Eredu mostrar: **Erakutsi


módem: Modem
moderno/a: *Moderno
modo: Modu. Era
modo de andar: *Ibilera
mote: Izengoiti. Goitizen
moto: Moto
motor: *Motor
movedizo/a: Koloka
D
modo de hablar: *Hizkera mover(se): Mugitu
de algún modo: *Nolabait movimiento: *Mugimendu
de cualquier modo: *Nolanahi muchacha: *Neskatila. Neskatxa, neskato
del mismo modo: Era berean muchacho: *Mutiko. Mutil
moho: *Lizun mucho(s), mucha(s): **Asko. Anitz, franko
mojar(se): **Busti mudar(se): **Aldatu
moler: Eho mudo/a: *Mutu
molesto/a: Gogaikarri mueble: *Altzari
molinillo: Errotatxo. Ehogailu muela: *Hagin
molino: *Errota. Eihera, igara muelle: 1 *Kai. 2 Malguki
momento: *Une muerte: 1 *Heriotza. 2 Herio
en este momento: Une honetan muerto/a: Hil(dako)
en este mismísimo momento: Oraintxe muesca: *Koska
bertan mujer: **Emakume
moneda: *Txanpon mujer anciana: *Atso
monitor: Monitore muleta: Makulu
monja: *Moja. Lekaime mullido/a: Guri
mono/a: *Tximino mulo (macho o hembra): *Mando
monótono/a: Monotono multa: Isun
montañero/a: *Mendizale. Mendigoizale multicolor: Nabar
monte: Mendi multiplicar(se): 1 *Ugaldu. 2 *Biderkatu.
montón: **Pila. Mordo, saldo Ugaritu
monumento: Monumentu mundo: Mundu
morado/a: *More muñeca: 1 *Eskumutur. 2 *Panpina
moral: Moral muralla: Murru
morcilla: *Odolki. Odoloste murmullo: Marmar
morder: *Hozka egin. Koska egin, haginka murmuración: Marmar
egin, ausiki egin murmurar: *Marmarka jardun. Marmar egin
mordisco: Haginkada. Hozkada músculo: Gihar
moreno/a: Beltzaran museo: Museo
morir: **Hil musgo: Goroldio
moro/a: Mairu música: Musika
morro: *Mutur músico: *Musikari. Soinu-jotzaile
mortal: Hilkor muslo: *Izter
mosca: *Euli mutuamente: **Elkar
mosquito: *Eltxo muy: **Guztiz. Oso, erabat, biziki
n

DEFGHIJKLM N OPQRSTU
nabo: Arbi ninguno/a: **Batere ez
nacer: **Jaio niño/a: **Haur. Ume
nacimiento: 1 Jaiotze. 2 Jaiotza. 3 Sorburu. 4 nivel: Maila
Jatorri no: **Ez
nación: Nazio a que no: **Ezetz
nacional: Nazional. Nazio- que no: **Ezetz
nada: **Ezer (ere) ez. Deus (ere) ez no obstante: **Halere. Hala ere, halaz guz -
nadar: *Igeri egin tiz, hala eta guztiz ere
nadie: **Inor ez no solamente: Ez ezik
naipe: *Karta nobleza: Noblezia
naranja: *Laranja noche: **Gau
naranjo: Laranjondo buenas noches: **Gabon
nariz: **Sudur de noche: Gauez
narrar: Kontatu Nochebuena: Gabon-gau
nata: Esne gain nodriza: Inude
natación: Igeriketa nogal: Intxaurrondo
natural: Natural nombrar: *Izendatu
naturaleza: Natura. Izadi nombre: **Izen
navegación: Surf egite norma: *Arau
naufragar: Hondoratu normal: **Normal. Arrunt
navegar: Nabigatu normalmente: Normalki. Normalean
Navidad: Eguberri normativa: Arautegi
fiestas de Navidad: *Gabonak norte: *Ipar. Iparralde
Navidades: *Eguberriak nosotros/as: **Gu(k)
necesariamente: *Nahi eta nahi ez. Derrigor, nosotros/as mismos/as: *Geu(k)
nahitaez nota: *Ohar
necesario/a: *Beharrezko. Premiazko, ezinbes- notar(se): **Igarri. Antzeman, atzeman, naba-
teko, nahitaezko ritu
necesidad: **Behar. Premia, beharrizan notario/a: Notario
negar: *Ukatu. Ezeztatu noticia: **Berri. Albiste
negativa: Ezezko. Ezetz buena noticia: Berri on
negativamente: Ezezka notificar: Jakinarazi
negociar: Negoziatu notorio/a: Nabari. Nabarmen, ageri
negocio: *Negozio novecientos/as: Bederatziehun
negro/a: **Beltz novedad: Berri. Berritasun
nervio: *Nerbio. Kirio novela: *Nobela. Eleberri
nervioso/a: *Urduri. Larri noveno/a: Bederatzigarren
neutro/a: Neutro noventa: Laurogeita hamar
nevar: Elurra egin novia: *Andregai. Emaztegai
ni...ni: Ez ... Ez noviembre: *Azaro
nido: *Habia novio: 1 *Senargai. 2 *Ezkongai
niebla: *Laino nube: *Hodei. Laino
nieto/a: *Biloba nublado/a: Hodeitsu. Lainotsu
nieve: **Elur núcleo: *Gune
n
nudo

nudo: *Korapilo de nuevo: **Berriro. Berriz, atzera


nuera: Errain
nuestro/a(s): **Gure
nueve: Bederatzi
nuevo/a: **Berri
nuez: *Intxaur
nulo/a: Nulu. Baliogabe(ko)
número: *Zenbaki
nunca: **Behin ere ez. Inoiz (ere) ez
E
o

EFGHIJKLMN O PQRSTUV
o: **Ala. Edo olmedo: Zumardi
obedecer: *Obeditu. Esanak egin, men egin olor: **Usain
obediencia: Obedientzia. Esanekotasun olvidar(se): **Ahaztu. Ahantzi
obediente: Esaneko ombligo: *Zilbor
obispo: Gotzain. Apezpiku once: Hamaika
objetivo: *Helburu. Xede, jomuga onza: Ontza
objeto: Objektu ópera: Opera
obligación: Eginbehar. Eginbide operación: Ebakuntza. Operazio
obligar: *Behartu. -Arazi operar: Operatu
obra: *Obra. Lan opinión: **Iritzi. Aburu
obsceno/a: *Lizun oponer(se): Aurka egin. Kontra egin, kontrajarri
obstáculo: *Oztopo oportunamente: Egokiro
obstinación: Seta. Tema oportunidad: **Aukera
obstinado/a: Setatsu. Tematsu opresión: Zapalkuntza. Zapalketa
ocasión: Egokiera. Aukera, parada oprimir: *Zapaldu. Tinkatu
en cierta ocasión: Behin batean. Behin batez oración: *Otoitz
océano: Ozeano orar: Otoitz egin
ochenta: Laurogei ordenador: Ordenadore
ocho: Zortzi ordenador personal: Ordenadore pertsonal
ochote: Zortzikote ordenador portátil: Eskuko ordenadore.
octavo/a: Zortzigarren Ordenadore eramangarri
octubre: *Urri ordenar: Ordenatu
oculto/a: *Ezkutu. Gorde, ezkutuko ordinario/a: *Arrunt
ocupar(se): 1 Okupatu. 2 **Jardun. 3 oreja: **Belarri
Arduratu organizar: *Antolatu. Eratu
ocurrencia: Ateraldi orgullo: 1 Urguilu. 2 Harrokeria. Harrotasun,
ocurrirse: Bururatu handikeria
odiar: Gorrotatu orgulloso/a: *Harro
odio: *Gorroto. Herra orientar(se): Orientatu
oeste: *Mendebalde. Sartalde origen: *Jatorri. Iturburu, sustrai
ofender(se): *Mindu orina: Pixa. Txiza, gernu
oferta: Eskaintza orinal: Pixontzi
oficial: Ofizial orinar: *Pixa egin. Txiza egin
oficina: *Bulego oro: **Urre
oficinista: Bulegari orquesta: Orkestra
oficio: *Lanbide. Ogibide, bizibide, langintza ortiga: Osin
ofrecer: **Eskaini ortografía: Ortografia
oído: Entzumen oscurecer: **Ilundu
oiga: *Aizu! oscuridad: 1 *Ilunpe. 2 Iluntasun
oír: **Entzun. Aditu oscuro/a: **Ilun
ojo: **Begi oso/a: *Hartz
ola: *Olatu. Uhin otoño: **Udazken
oler: Usaindu. Aditu otro/a: **Beste
olivo: Olibondo oveja: *Ardi
o
ovillo

ovillo: Haril oxígeno: Oxigeno


oxidarse: *Herdoildu oyente: *Entzule
p

GHIJKLMNO P QRSTUVW
paciencia: *Pazientzia. Eroapen par: **Pare
paciente: Jasankor parada: 1 Geraleku. 2 Geldialdi
pacífico/a: *Baketsu paraguas: *Euritako. Aterki, guardasol
padre: Aita paraíso: Paradisu
padrino: *Aitabitxi. Aita ponteko paraje: **Bazter. Paraje
pagar: **Ordaindu. Pagatu paralelo/a: Paralelo
pagar al contado: Eskura ordaindu paralizar: Geldiarazi
página: *Orrialde pararse: **Geratu. Gelditu
página de inicio: Hasierako orri parcela: *Sail
página web: Web orri pardo/a: Nabar
pago: Pagu. Ordainketa, pagamendu parecer: **Iruditu
país: Herrialde parecerse a: Antza ukan (-ren)
país extranjero: *Atzerri. Erbeste al parecer: *Ustez
País Vasco: Euskal Herri pared: **Horma. Pareta
paisaje: Paisaia pareja: *Bikote
paisano/a: *Herritar paréntesis: Parentesi
paja: *Lasto pariente: *Senide. Ahaide, tarteko
pájaro: **Txori parlamentario/a: Parlamentari
pala: *Pala paro: Langabezia
palabra: **Hitz. Berba párpado: *Betazal
palacio: *Jauregi parque: *Parke
paladar: Ahosabai párroco: Erretore
palidecer: Zurbildu parroquia: Parrokia
pálido/a: Zurbil parte: **Parte
palillo: Zotz. Txotx parte de abajo: **Behe. Azpi
paliza: Jipoi parte delantera: **Aurre
palo: *Makila parte interior: **Barru. Barren
paloma: *Uso parte posterior: **Atze
pan: **Ogi a alguna parte: Norabait
panadería: *Okindegi en alguna parte: **Nonbait
panadero/a: *Okin en ninguna parte: **Inon (ere) ez
pandilla: Lagun-talde por otra parte: *Bestalde. Beste alde batetik
paño: *Oihal particularidad: Berezitasun
panorama: Panorama partidario/a: Jarraitzaile
pantalla: Pantaila partido: 1 Partida. 2 **Alderdi
pantalones: **Prakak. Galtzak partir: 1 *Abiatu. 2 Zatitu
pantano: Zingira pasado/a: 1 Lehenaldi. 2 Umeldu. 3 Iragan
pantorrilla: Aztal pasajero/a: 1 Iragankor. 2 Bidaiari
pañuelo: Sudur-zapi. Mukizapi pasaporte: Pasaporte
Papa: Aita santu pasar: **Pasatu. Igaro, iragan
papel: **Paper pasarlo bien: Ongi ibili. Ongi pasa
papelera: Paperontzi pasatiempo(s): *Denbora-pasa
papelería: Paper-denda. Papertegi pasear: *Paseatu
paquete: *Pakete. Fardel paseo: **Buelta. Itzuli, ostera, ibilaldi
p
pasión

pasión: *Grina. Pasio pendiente: 1 *Belarritako. 2 Malda. Aldapa


paso: **Pauso. Urrats pene: *Zakil
de paso: Bide batez. Bidenabar pensamiento: *Pentsamendu. Burutapen,
pastel: *Pastel. Pastiza burutazio
pastelería: Gozotegi pensar: **Pentsatu
pastilla: Pastilla peón: Peoi
pasto: Bazka peonza: Ziba
pastor/a: *Artzain pequeño/a: **Txiki. Xume
pata: **Hanka. Oina, zangoa pera: *Udare. Madari
patada: *Ostiko. Ostikada percibir: *Nabaritu
patata: **Patata perdedor/a: *Galtzaile
patíbulo: Urkamendi perder(se): **Galdu
pato/a: *Ahate pérdida: *Galera
patria: *Aberri perdiz: Eper
patrimonio: Ondare perdón: *Barkamen. Barkazio
patriota: *Abertzale perdonar: **Barkatu
patrón/a: *Patroi peregrino/a: Erromes
paulatinamente: *Pixkanaka pereza: Nagitasun. Nagikeria, alferkeria
pausa: Atsedenaldi perezoso/a: **Alfer. Nagi
pavo/a: Indioilar periódico: *Egunkari
payaso/a: Pailazo periodismo: Kazetaritza
paz: *Bake periodista: *Kazetari
en paz: **Kito período: *Bolada. Denboraldi, aldi
peatón: Oinezko perjudicar: Kalte egin
peca: Orin perjudicial: *Kaltegarri
pecado: *Bekatu perjuicio: *Kalte
pecar: Bekatu egin permiso: *Baimen
pecho: *Bular pero: **Baina
pedazo: **Puska. Zati perro/a: **Txakur. Zakur
pedir: **Eskatu persiana: Pertsiana
pedo: *Uzker. Puzker persona: **Pertsona
pedrada: Harrikada personaje: *Pertsonaia
a pedradas: Harrika personal: Pertsonal
pegamento: *Kola personalidad: *Nortasun
pegar: 1 **Jo. 2 Itsatsi perspicacia: Zuhurtasun
peinado: Orrazkera perspicaz: *Zuhur. Zoli
peinar(se): *Orraztu perverso/a: Maltzur. Makur
peine: *Orrazi pervertir(se): *Makurtu
pelado/a: *Soil pesadilla: Amesgaizto. Ameskaitz
pelar: *Zuritu pesado/a: **Pisu. Astun
película: Film pesar: *Pisatu
peligroso/a: Arriskugarri. Arriskutsu a pesar de todo: Hala eta guztiz (ere)
pelirrojo/a: Ilegorri. Kaskagorri pesca: *Arrantza
pellejo: Zahagi pescadería: *Arrandegi
pellizcar: *Atximurka egin. Zimiko egin pescadero/a: Arrain-saltzaile
pelo: **Ile pescado: **Arrain
pelota: **Pilota pescador/a: *Arrantzale
pelota a mano: Esku-pilota pescar: Arrantza egin. Arrantzatu
pelotari: *Pilotari pesebre: Aska
peluquería: Ile-apaindegi pesimista: Ezkor
peluquero/a: Ile-apaintzaile. Ile-moztaile pestaña: *Betile
pena: **Pena peste: Izurri
a duras penas: Doi-doi. Ozta-ozta petición: *Eske. Eskabide
p
precoz

petróleo: Petrolio plomo: Berun


pez: **Arrain pluma: *Luma
picante: Min pobre: *Behartsu. Pobre, txiro
picar: Ziztatu pobreza: Pobretasun. Pobrezia, txirotasun
pico: *Moko poco/a: **Gutxi
picor: *Azkura hace poco: Arestian. Berriki, oraindik orain,
pie: *Oin oraintsu
a pie: **Oinez pocas veces: Gutxitan
de pie: **Zutik poco a poco: Apurka. Pitinka, pixkanaka
piedra: **Harri poco más o menos: **Gutxi gorabehera
piedra preciosa: Harribitxi un poco: **Apur bat. Pixka bat
piel: *Azal. Larru poder: 1 Botere. 2 **Ahal izan. Ahal ukan
pierna: *Zango. Hanka no poder: Ezin ukan
pijama: Pijama poderoso/a: Ahaltsu
pilar: Pilare. Zutabe podrido/a: *Ustel
piloto: Pilotu poesía: *Olerki. Poesia
pimiento: *Piper poeta: Olerkari. Poeta
pinar: Pinudi. Lerdoi policía: *Polizia
pincel: Pintzel política: *Politika
pinchar: Ziztatu político/a: Politikari
pino: *Pinu pollito/a: Txita
pintar *Margotu. Pintatu pollo: *Oilasko
pintor/a: Pintore. Margolari polvo: *Hauts
pintura: *Pintura. Margo poner(se): **Ipini. Jarri, ezarri, paratu, prestatu
piojo: *Zorri ponerse al rojo vivo: Goritu
pipa: Pipa ponerse de pie: Zutitu
pisar: *Zapaldu popular: Herrikoi
piscina: Igerileku por lo demás: *Osterantzean. Gainerakoan
piso: 1 Zoru. 2 Solairu. 3 Etxebizitza. 4 Zola. por si acaso: *Badaezpada (ere)
5 Estai por término medio: Batez beste
pisotear: Ostikatu porque: *-Lako. Bait, eta
pistola: Pistola portal: *Atari
pitilín: Txilibitu portarse: *Portatu
pizarra: *Arbel portero/a: Atezain
pizca: Fits posible: Posible
placentero/a: Atsegingarri es posible: Baliteke. Litekeena da
placer: *Atsegin. Plazer hacer lo posible: Ahaleginak egin.
plan: *Plan Eginahalak egin
plancha: *Xafla lo antes posible: Ahal bezain laster
planchar: Lisatu ¿será posible?: *Ba ote?
planificación: Plangintza posteriormente: Geroztik
plano: Plano potable: Edangarri. Edateko
planta: 1 **Landare. 2 Solairu potaje: Eltzeko. Eltzekari
plantar: Landatu. Aldatu pozo: *Putzu
plástico: *Plastiko práctica: Praktika
plata: *Zilar practicar: Praktikatu
plataforma: Plataforma práctico/a: Praktiko
plátano: Platano. Banana prado: *Zelai. Larre
plato: **Plater precio: *Salneurri. Prezio
playa: *Hondartza a qué precio: Zenbatean
plaza: **Plaza precipitar(se): Amildu
plazo: *Epe precisamente: Hain zuzen (ere)
a plazos: Epeka precoz: Goiztiar
p
predecir

predecir: Aurresan programa: Egitarau. Programa


predicar: Predikatu progresista: Aurrerakoi
preferir: *Nahiago ukan prohibición: Debeku
pregunta: **Galdera. Itaun prohibir: *Debekatu. Galarazi, eragotzi
preguntando: Galdezka prójimo: Lagun hurko
preguntar: **Galdetu. Galdegin prólogo: Hitzaurre. Aitzin-solas
premiar: *Saritu prolongación: Luzapen
premio: *Sari promesa: Promes
prenda: Janzki prometer: **Agindu. Hitzeman
prensa: Prentsa promotor/a: Eragile
preocupación: *Ardura pronombre: Izenorde
preocupar(se): *Arduratu. Axolatu pronto: **Laster. Aurki
preparación: Prestaketa. Prestaera pronunciar: Ahoskatu. Ebaki
preparar(se): **Prestatu. Antolatu, eratu propaganda: Propaganda
presencia: Presentzia propiedad: Jabetza. Jabego, jabetasun
presentación: Aurkezpen propina: Eskupeko
presentador/a: Aurkezle propio/a: *Propio. Bere, norbere.
presentar: *Aurkeztu proponer: *Proposatu
presente: Orainaldi propósito: Asmo
presentir: *Sumatu a propósito: Apropos. Berariaz, nahita
presidente/a: *Lehendakari prórroga: Luzapen
presidente/a de mesa: Mahaiburu proteger: Babestu
presidir: Buru izan protesta: Protesta
presión: Presio protestar: Protestatu
preso/a: *Preso provecho: *Probetxu. Onura, etekin, irabazi
préstamo: Mailegu provechoso/a: Probetxugarri. Onuragarri
prestigio: Prestigio proveer: Hornitu
presupuesto: Aurrekontu provincia: Herrialde. Probintzia
prever: Aurrez ikusi provisional: Behin-behineko
prima: *Lehengusina proyecto: Proiektu
primavera: **Udaberri prudencia: Zuhurtasun. Zuhurtzia
primeramente: **Lehenbizi. Lehendabizi, prudente: *Zuhur
lehenik prueba: Dema. Proba
primero/a: *Aurren(eko). Lehen(engo) publicar: *Argitaratu. Argitara eman
primo: **Lehengusu público: 1 Jendaurreko. 2 Publiko
princesa: Printzesa puchero: *Eltze. Lapiko
principal: **Nagusi pudrirse: *Usteldu
príncipe: Printze pueblo: **Herri
prioridad: Lehentasun puente: **Zubi
prisa: **Presa puerro: *Porru
de prisa: Presaka puerta: **Ate
prisión: Presondegi. Espetxe, kartzela puerto: *Portu. Kai
probar: 1 Dastatu. 2 Frogatu pues: Bada. Ba
problema: *Arazo. Auzi puesto: Postu
productivo/a: Emankor puesto de trabajo: Lanpostu
profesión: *Bizibide. Ogibide, lanbide puesto de venta: Saltoki
profesor/a: *Irakasle pulga: Arkakuso. Kukuso
profeta: Profeta pulgada: Ontza
profundidad: 1 Sakontasun. 2 Sakonera. 3 pulmón: *Birika
Zingo pulsar: *Sakatu
profundizar: Sakondu pulsera: Eskumuturreko
profundo/a: *Sakon puñetazo: Ukabilkada
progenitor/a: **Gurasoak. Aita-amak puño: *Ukabil
p
pus

punta: *Punta puro/a: Puru. Zigarro (ipar.)


punto: **Puntu pus: Zorne
hacer punto: Puntu egin
punto de vista: *Ikuspegi
q

IJKLMNOP Q RSTUVWXY
que: *Baino. querido/a: 1 Gogoko. 2 Kutun
a que no: **Ezetz queso: *Gazta
a que sí: **Baietz quid: *Koska
que no: **Ezetz quién: **Nor(k)
que sí: **Baietz a quién: 1 Nori. 2 Nor
qué: **Zer de quién: Noren
a qué: Zertara para quién: Norentzat
en qué: Zertan por quién: Norengatik
¿qué tal?: Zer moduz? Zer modu? quieto/a: **Geldi
¿para qué?: **Zertarako químico/a: 1 Kimiko. 2 Kimikari
¿por qué?: **Zergatik quince: Hamabost
quebradero de cabeza: Buruhauste quincena: Hamabostaldi
quedar(se): **Gelditu. Geratu quiniela: Kiniela
quehacer: *Zeregin quinientos/as: Bostehun
queja: *Kexa quinto/a: Bosgarren
quejarse: *Kexatu. Kexu izan quiosco: Kiosko
quemadura: Erredura quitar: **Kendu
quemar(se): **Erre quizá: **Beharbada. Agian, apika, menturaz
querer: *Gura ukan/izan. Nahi ukan
r

YIJKLMNOPQ R STUVWXY
rabia: *Amorru. Amorrazio, errabia recado: *Enkargu. Errekadu, mandatu
rabiar: *Amorratu receta: Errezeta
rabo: Isats recibir: Jaso. Hartu
radio: *Irrati recibo: Ordainagiri
ráfaga: *Bolada recién: Berri
raíl: Errail recién hecho/a: Egin-berri
raíz: **Zain. Erro, sustrai recientemente: Oraindik orain. Berriki, ares-
rama: *Adar tian, oraintsu
rana: *Igel recipiente: *Ontzi
rapidez: Arintasun recoger: **Bildu. Jaso
rápido/a: **Arin. Azkar, bizkor, agudo recolección: Bilketa
raro/a: *Arraro recomendación: Gomendio
rascar(se): Hatz egin. Hazka egin recomendar: Gomendatu
rasgar: *Urratu reconocer: 1 **Ezagutu. 2 Onartu
rasguño: *Harramazka. Atzaparkada, urradu- recordar: **Gogoratu. Oroitu, gogoan ukan
ra, urratu hacer recordar: Gogorarazi
rastrillo: Eskuare recorrido: Ibilbide. Bide
rastro: *Arrasto recreo: Jolasaldi
rata: *Arratoi recuerdo: Oroitzapen. Oroipen, gomuta
rato: Tarte. Une recuerdos: *Eskumuinak. Goraintziak
a ratos: Tarteka recuperar: Berreskuratu
rato de silencio: Isilune red: *Sare
ratón: *Sagu redacción: Idazlan. Idazketa
raya: *Marra redondo/a: **Biribil
rayar: Marratu de refilón: *Zeharka
rayo: *Tximista reflejar(se): Islatu
rayo luminoso: Izpi reflejo: Isla
raza: *Arraza reflexión: *Gogoeta. Hausnarketa
razón: **Arrazoi reflexionar: Hausnartu
razonable: Arrazoizko. Zentzuzko reforma: Erreforma
razonar: Arrazoitu. Arrazoiak eman reformar: Erreformatu
reacción: Erreakzio reforzar: *Indartu
reaccionar: Erreakzionatu refrán: Atsotitz. Errefrau, esaera zahar
reaccionario/a: Atzerakoi refrescar(se): *Freskatu
real: Erreal refuerzo: Indargarri. Errefortzu
realidad: Errealitate refugio: *Aterpe
realizar: *Burutu refunfuñar: *Marmarka jardun. Purrust egin
reanimarse: *Berpiztu refunfuño: Purrustada
rebaja: Beherapen regalar: *Erregalatu. Opari egin
rebajar: Merkatu. Beheratu regalo: *Opari. Erregali
rebanada: *Xerra regar: Ureztatu
rebosante: *Gainezka regata: Estropada
rebuznar: Arrantza egin regazo: Altzo
rebuzno: *Arrantza registro: Erregistro
r
regla

regla: Erregela. Arau resucitar: **Piztu


reglamento: Araudi resultado: Emaitza
regreso: Itzulera resumen: Laburpen
regular: *Erdipurdi resumir: Laburtu
rehacer: Berregin retirar(se): *Baztertu. Erretiratu
reina: *Erregina retorcer(se): Bihurritu. Trokatu
reino: Erresuma. Erreinu retrasado/a: *Atzeratu
reír(se): Barre egin. Irri egin retrasar: *Atzeratu
relación: 1 *Harreman. 2 *Zerikusi retraso: Atzerapen
religión: Erlijio retrato: Erretratu. Argazki
religioso/a: Erlijioso retrete: **Komun
relincho: *Irrintzi retroceder: *Atzeratu. Atzera egin
reloj: *Ordulari. Erloju retrocediendo: *Atzeraka
remar: Arraun(ean). Arraunean ari, ibili, egin, retumbar: Burrunbatu
arraunatu reunión: *Bilera. Bilkura, batzar
remediar: Konpondu. Erremediatu reunir(se): **Bildu. Batu
remedio: Konponbide. Erremedio revés: 1 Azpialde. 2 Zartada
remedio curativo: Osagarri al revés: *Alderantziz
remo: *Arraun revisar: Berrikusi
remojón: Bustialdi revista: *Aldizkari
remuneración: *Ordain revolución: *Iraultza. Erreboluzio
rendija: *Zirrikitu. Zirritu revolucionario/a: Iraultzaile
reñir: *Errieta egin. Agirika egin revolver: Nahasi. Nahastu
renovar: *Berritu. Berriztatu, eraberritu, zahar- rey: *Errege
berritu rezar: *Errezatu. Otoitz egin
renta: *Errenta. Akura ricachón/a: Handiki
renunciar: *Uko egin rico/a: **Aberats
repente: Barra. Eroaldi riendo(se): Barrez(ka)
de repente: Bat-batean. Supituki, tupustean riesgo: **Arrisku
repentino/a: Bat-bateko rincón: **Bazter. Txoko
repetición: *Errepika riñón: *Giltzurrun
repetir: Errepikatu. Berresan río: *Ibai. Erreka
representante: *Ordezkari riqueza: Aberastasun
representar: 1 Ordezkatu. 2 Antzeztu. Jokatu risa: **Barre. Irri
república: Errepublika rizado/a: *Kizkur
repugnante: Higuingarri. Nazkagarri rizar: Kizkurtu
repugnar: Higuindu robar: *Lapurtu. Ostu, ebatsi
resbaladizo/a: *Labain. Irristakor, labainkor roble: *Haritz
resbalar(se): *Irristatu. Labaindu robo: *Lapurreta
reserva: Erreserba robusto/a: Mardul. Sotil
residencia: Egoitza roca: *Harkaitz. Haitz, arroka
residuo: Hondakin. Hondar rocío: Ihintz
resistencia: Erresistentzia rodear: *Inguratu
respecto a: -Ri buruz. -Ri dagokionez rodilla: *Belaun
respetar: Errespetatu. -Ri begirune izan de rodillas: *Belauniko
respeto: **Itzal. Errespetu, begirune, begiramen roer: Marraskatu. Karraskatu
respirar: *Arnasa hartu rojizo/a: Gorrixka
resplandor: Diz-diz rojo/a: **Gorri
responder: **Erantzun. Ihardetsi romería: *Erromeria
responsable: Erantzule romper(se): **Hautsi. Apurtu, puskatu, txikitu
respuesta: **Erantzun romper estirando: *Eten
resta: Kenketa roña: Herdoil
restaurante: *Jatetxe roncar: *Zurrunga egin. Zurrungatu
r
ruta de acceso

roñoso/a: 1 Herdoiltsu. 2 Zeken rugir: Orro egin


ropa: **Arropa ruido: *Zarata. Hots
rosa: *Arrosa ruidoso/a: Zaratatsu
rosario: Arrosario ruina: Hondamen. Hondamendi
rudo/a: *Latz rumor: *Zurrumurru. Esamesak
rueda: *Gurpil ruta: Bide
rugido: Orro ruta de acceso: Bide-izen
s

LMNOPQR S TUVWXYZ
sábado: **Larunbat. Zapatu salvaje: *Basati. Basa
sábana: *Maindire. Izara, mihise salvar(se): *Salbatu
saber: 1 **Jakin. 2 Jakintza salvo: Salbu. (Izan) ezik
hacer saber: Aditzera eman san: Done
sabiduría: *Jakinduria. Jakituria sandalia: Sandalia
sabio/a: *Jakintsu sangre: **Odol
sabor: Zapore sangría: Urardo
sabroso/a: **Gozo santiguarse: Aitaren egin
sacar: **Atera santo/a: *Santu. Saindu
sacerdote: **Apaiz. Abade saque: Sake
saciar(se): *Ase. Berdindu sardina: *Sardina
saco: *Zaku. Zorro sartén: *Zartagin
sacrificar(se): Sakrifikatu sastre: *Jostun
sacrificio: Sakrifizio secar(se): *Lehortu. Idortu, sikatu
sacristán: Sakristau sección: *Arlo. Alor, sail
sacristana: Serora seco/a: **Lehor. Idor, ihar, siku
sacristía: Sakristia secretaría: Idazkaritza
sacudida: Astinaldi. Astindu secretario/a: *Idazkari
sacudir: *Astindu. Inarrosi secreto: Isilpeko
sagrado/a: Sakratu en secreto: Isilka
sal: *Gatz sed: **Egarri
sala: *Sala. Areto tener sed: Egarri izan. Egarriak egon
sala de cine: Zinema-areto seda: Zeta
sala de estar: *Egongela segar: Segatu
sala de fiestas: Dantzatoki seguir: **Jarraitu. Segitu, jarraiki
salado/a: *Gazi según: 1 *Arabera. 2 Bezala. Legez
salchicha: Saltxitxa según parece: Dirudienez. Antza, itxura
salero: *Gatzontzi denez
salida: *Irteera segundo/a: 1 Bigarren. 2 Segundo
salir: **Atera. Irten, jalgi seguramente: *Segur aski. Ziur aski
saliva: Listu. Txistu, txu seguridad: Segurantza. Segurtasun, ziurtasun
salón: *Areto. Saloi seguro/a: 1 **Seguru. 2 Aseguru. Segur, ziur
salpicadura: *Zipriztin seis: Sei
salsa: Saltsa seiscientos/as: Seiehun
salsero/a: Saltsero sellar: Zigilatu
saltar: *Saltatu. Salto egin, jauzi egin sello: Seilu. Zigilu
salto: **Salto. Jauzi selva: *Oihan
salud: *Osasun semáforo: Semaforo
saludable: Osasungarri. Osasuntsu semana: **Aste. Astebete
saludar: *Agurtu. Agur egin día de la semana: *Astegun
saludo: **Agur fin de semana: *Asteburu
saludos: *Goraintziak. Eskumuinak la semana próxima: Datorren astean
salvación: Salbazio. Salbamen, salbamendu una semana: *Astebete
salvado: Zahi semanalmente: Astero
s
sobrino/a

semanario: Astekari sexo: *Sexu


sembrar: *Erein sexto/a: Seigarren
semejante: **Bezalako. Antzeko, kideko sexual: Sexual. Sexu-
semejanza: **Antz sí: **Bai
semestre: Seihileko a que sí: **Baietz
semilla: **Hazi a sí mismo/a: Bere burua(ri)
señal: *Seinale de por sí: **Berez
señalar: Seinalatu si: **Baldin ba-. Ba-
sencillo/a: Xehe. Xume, soil si no: **Bestela
sendero: *Bidezidor sidra: *Sagardo
seno: 1 *Golko. 2 *Sabel siempre: **Beti
señor: **Jaun de siempre: Betiko
señora: **Andre desde siempre: Betidanik
señorita: *Andereño para siempre: Betiko
sensación: Sentipen sien: Loki
sensible: 1 *Sentibera. 2 Minbera. Sentikor sierra: *Zerra
sentar(se): **Eseri. Jesarri, jarri siete: Zazpi
sentencia: Epai siglo: *Mende
sentido: *Zentzu significado: *Esanahi. Esangura
sentido del gusto: Dastamen signo: Zeinu
sentido del olfato: Usaimen siguiente: **Hurren(go)
sentido del tacto: Ukimen sílaba: Silaba
sentido de la vista: Ikusmen silbar: Txistua jo. Txistu egin
sentimiento: *Sentimendu silbato: Txilibitu
sentir: *Sentitu silbido: Txistu
separar: *Banandu. Apartatu silencio: 1 *Isiltasun. 2 *Ixo!
septiembre: *Irail en silencio: **Isilik
séptimo/a: Zazpigarren rato de silencio: Isilune
sepulcro: *Hilobi. Hobi silencioso/a: *Isil
sepultar: Hobiratu silla: **Aulki
sequía: Lehorte. Idorte, sikate similar: *Berdintsu
ser: 1 **Izan. 2 Izaki. Izate simple: Sinple
ser humano: *Gizaki sin: **Gabe. Barik
ser necesario/a: Beharrezko izan sindicato: Sindikatu
ser vivo: Bizidun singular: Singular
sea lo que fuere: Dena dela. Dena den sino: **Baizik. Baino, baizik eta
sereno: Gauzain sinvergüenza: *Lotsagabe
serio/a: *Serio sirvienta: *Neskame
en serio: *Benetan. Egiatan sirviente: *Morroi
serpiente: *Suge sistema: *Sistema
serrín: Zerrauts sitio: 1 **Toki. 2 Gune. Leku
servicio: *Zerbitzu en algún sitio: Non edo non
servicio militar: *Soldadutza. Soldaduska en cualquier sitio: *Edonon. Nonahi
servidor: Zerbitzari sitio de recreo: *Jolastoki. Jolasleku
servir: *Zerbitzatu sitio de trabajo: *Lantegi. Lantoki
sesenta: Hirurogei sitio web: Web gune
sesión: *Saio situación: *Egoera
seso: *Muin sobaco: Besape. Galtzarbe
seta: *Perretxiko. Ziza sobrar: *Sobratu. Sobran egon
setecientos/as: Zazpiehun sobre: 1 (-en) gainean. 2 –(r)i buruz.
setenta: Hirurogeita hamar sobre todo: **Batez ere. Batik bat, gehienbat
seto: Hesi sobremesa: 1 *Bazkalondo. 2 *Afalondo
seudónimo: Izenorde sobrino/a: **Iloba. Loba
s
social

social: Sozial suavizar: Leundu


socialista: Sozialista
sociedad: 1 *Gizarte. 2 Elkarte
socio/a: Bazkide
sofá: Sofa
subida: Igoera
subir: **Igo
sublevar(se): Asaldatu
subordinación: Mendekotasun
K
sol: **Eguzki subordinado/a: Menpeko. Meneko
al sol: Eguzkitan subrayar: Azpimarratu
solamente: Soilik. Bakarrik, soilki subterráneo/a: Lurpeko. Lurrazpiko
no solamente: Ez ezik suceder: **Gertatu. Jazo, pasatu
solapa: *Papar suceso: *Gertaera. Gertakari
soldado: *Soldadu suceso futuro: Gertakizun
soleado/a: *Eguzkitsu suciedad: *Zikinkeria. Zikintasun
soledad: *Bakardade sucio/a: 1 **Zikin. 2 Urde. Lohi
solidaridad: *Elkartasun sudar: Izerditu
sólido/a: Solido sudor: *Izerdi
sollozo: *Zotin suegra: *Amaginarreba
solo/a: **Bakarrik suegro: *Aitaginarreba
a solas: *Bakarka suela: 1 *Zola. 2 Zoru
soltero/a: Ezkongabe. Ezkongai sueldo: *Soldata
solterón: *Mutilzahar suelo: Zoru
solterona: *Neskazahar sueño: 1 *Amets. 2 **Lo. Logale, logura
solución: Irtenbide. Soluzio, konponbide cabezada de sueño: *Kuluxka. Lo-kuluxka
sombra: **Itzal. Gerizpe, geriza suerte: *Suerte. Zori, zorte
a la sombra: Gerizpean. Itzalean sufrir: Pairatu. Jasan, eraman, sufritu
sombrero: Kapela suicidarse: Bere burua hil. Bere buruaz beste
soñar: Amets egin. Amestu egin
sonarse: *Zintz egin sujeto: Subjektu
sonido: **Soinu. Hots suma: Batuketa
sonoramente: Ozenki. Goraki sumergir(se): Urperatu
sonoro/a: Ozen superar: *Gainditu
sonreír: Irribarre egin superficial: Azaleko
sonriendo: Irribarrez. Irribarreka superficie: *Azal
sonrisa: *Irribarre supermercado: Supermerkatu
sopa: *Zopa superstición: Sineskeria
soplar: *Putz egin suponer: Suposatu
soporte: Euskarri supuesto/a: Ustezko
sorber: Zurrupatu. Xurgatu por supuesto: **Jakina. Noski
sordo/a: *Gor sur: 1 *Hego. 2 Hegoalde
sorpresa: *Ustekabe. Ezuste surco: Ildo
sorteo: *Zozketa surgir: **Sortu
soso/a: Zozo suspirar: Hasperen egin
sospecha: *Susmo. Errezelo suspiro: Hasperen
sospechar: *Susmatu sustancioso/a: Mamitsu
sostener: **Eutsi (-ri). Sostengatu sustituir: Ordeztu
sótano: Soto suyo/a: **Haren
su (de él, de ella): **Bere suyos/as: **Beren
suave: *Leun
t

KLMNOPQRS T UVWXYZ
tabaco: *Tabako telégrafo: Telegrafo
tabernero/a: Tabernari telegrama: Telegrama
tabla: *Ohol televisión: *Telebista
tacaño/a: Zikoitz. Zeken, zuhur temblando: Dardaraka. Dardarka
tachón: Zirrimarra temblar: Dardaratu. Dardara egin
tacón: Takoi temblor: *Dardara
talón: 1 *Orpo. 2 Taloi temer: *Beldur izan. -Ri beldurra ukan
también: 1 **Ere. 2 **Baita ere temible: Beldurgarri
tampoco: 1 **Ezta (ere). 2 Ere ez temperatura: Hozbero. Tenperatura
tan: **Hain tempestad: *Ekaitz
tanto como: 1 **Adina. 2 **Bezain. templado/a: *Epel
Haina, hainbat templar: Epeldu
tanto por ciento: Ehuneko hainbeste temprano: **Goiz
tapa: *Tapa temprano por la mañana: Goizean goiz
tapadera: Estalki tenaz: Lehiatsu
tapar: *Tapatu. Estali tendencia: *Joera
tapiz: Tapiz tendero/a: *Dendari
tapón: Tapoi. Zipotz tenedor: *Sardexka
tardanza: Luzapen tener: 1 **Eduki. 2 **Behar ukan/izan
tarde: 1 **Arratsalde. 2 **Berandu teñir: Tindatu
buenas tardes: **Arratsalde on tenis: Tenis
hacerse tarde: *Berandutu tensión: Tentsio
tarea: 1 *Eginkizun. 2 Ataza. Egiteko tentar: Tentatu. Zirikatu
tarifa: Tarifa tercero/a: Hirugarren
tarifa plana: Tarifa finko tercio: Heren
tarta: Tarta terco/a: *Burugogor. Setatsu, itzal, zipotz
tartamudo/a: *Totel terminar: **Bukatu. Amaitu
taxi: Taxi termómetro: Termometro
taxista: Taxilari. Taxi-gidari ternero/a: *Zekor. Idisko, urrixa, txahal
taza: *Katilu ternura: Samurtasun
té: *Te terquedad: Kasketa. Kasketaldi
teatro: 1 *Antzerki. 2 Antzoki terraza: Terraza
techo: *Sabai terreno/a: 1. Lurreko. 2 Lur
técnica: Teknika terreno cultivado: *Soro. Alor
teja: *Teila terreno de juego: Jokaleku
tejado: *Teilatu terrible: **Izugarri. Ikaragarri, izugarrizko, latz
tejedor/a: Ehule territorio: *Lurralde
tejer: Ehundu terror: Izu
tela: *Tela. Oihal, ehun tesorero/a: Diruzain
teléfono: **Telefono tesoro: Altxor
teléfono móvil: Eskuko telefono. Poltsikoko testamento: Testamentu
telefono testículo: *Barrabil
llamar por teléfono: Telefonoz deitu. testigo: Lekuko. Testigu
Telefonoz hots egin texto: Testu
t
tía

tía: **Izeba. Izeko tonto/a: *Ergel. Tentel, zozo, lelo


tiempo: 1**Denbora. 2 **Eguraldi. Aro topo: Sator
a tiempo: Garaiz torcer(se): Okertu
tiempo de estudio: Ikastaldi torcido/a: **Oker
tiempo de búsqueda: Bilaketa-denbora tordo: Zozo
tiempo de respuesta: Erantzun-denbora torear: Toreatu
tiempo de vacaciones: Oporraldi tornillo: Torloju
tiempo disponible: *Asti. Beta toro: Zezen
tiempo pasado: Lehenaldi corrida de toros: Zezenketa
desde hace mucho tiempo: Aspaldidanik. plaza de toros: Zezen-plaza
Aspalditik torpe: *Baldar. Trakets
hace mucho tiempo: **Aspaldi. torpeza: Trakeskeria. Baldarkeria
Aspaldian, aspaldion torre: *Dorre
tienda: **Denda torta: 1 Opil. 2 Belarrondoko. 3 Zartada
tienda de alimentación: Janari-denda torta de maíz: Talo
tienda de campaña: Kanpadenda. Oihal- tortilla: Tortilla. Arrautzopil
-etxola tortuga: Dortoka
tienda de vestidos: **Jantzi-denda tos: *Eztul
tierno/a: *Samur toser: Eztul egin
tierra: **Lur total: 1. Erabateko. 2 Oso. 3 Guztizko
tieso/a: *Tente en total: Guztira. Denera
tigre: Tigre totalmente: *Erabat. Zeharo, osoro
tijeras: *Guraizeak. Artaziak trabajador/a: **Langile
timbre: Txirrin trabajar: **Lan egin
tímido/a: *Lotsati trabajo: **Lan
timón: Lema trabajo manual: Eskulan
tinta: *Tinta lugar de trabajo: *Lantoki. Lantegi
tío: **Osaba trabajoso/a: *Nekagarri
tirar: 1 **Bota. 2 **Tiratu tractor: Traktore
tiro: *Tiro traducción: *Itzulpen
título: 1 Izenburu. 2 Titulu traducir: *Itzuli
tiza: Klarion traductor/a: Itzultzaile
toalla: Eskuzapi traer: **Ekarri
tobillo: *Orkatila tráfico: Trafiko
tocadiscos: Disko-jogailu tragar: *Irentsi. Tragatu
tocar: 1 Ukitu. 2 **Jo trago: Zurrut. Txurrut, trago
tocar en suerte: *Egokitu traidor/a: Traidore. Saltzaile
tocar: 1 **Tokatu. 2 **Ukitu. Egokitu traje: Traje
tocino: *Urdai trampa: *Tranpa
todavía: **Oraindik. Oraino, artean tranquilidad: *Patxada. Lasaitasun, sosegu
todo/a: **Guzti. Oro, den tranquilizarse: *Lasaitu
sobre todo: **Batez ere. Batik bat, gehienbat tranquilo/a: **Lasai. Trankil
toma: *Tori! transformar: Eraldatu
tomar: **Hartu transmisión: Transmisio
tomar el pelo: Adarra jo transparente: *Garden
tomar en cuenta: Gogoan hartu transportar: *Garraiatu
tomate: *Tomate transporte: Garraio
tonel: Upa. Upel tranvía: Tranbia
tonelada: Tona trapo: *Zapi. Trapu, zatar
tono: 1 Tonu. 2 **Aire. 3 *Doinu trasladar(se): Lekualdatu. Lekuz aldatu, tokial-
tonta: Tuntun datu, tokiz aldatu
tontería: Ergelkeria. Zorakeria, tontakeria, lelo- trasto: Traste
keria, ergelkeria tratado: Tratatu
t
tuyo(s), tuya(s)

trato: *Tratu tronar: Trumoia jo


través: Zorigaizto. Nahigabe tronco: *Enbor
a través de: **Zehar (-an). Barrena (-an) tropezar: *Estropezu egin. Oztopo egin, behaz-
traviesa: Langa topatu
travieso/a: *Bihurri trozo: 1 **Zati. 2 Atal
trazar: Marratu trucha: Amuarrain
trece: Hamahiru trueno: *Trumoi. Ostots
treinta: Hogeita hamar tú: **Hi(k)
tren: **Tren tubo: Hodi. Tutu
tres: Hiru tuétano: *Muin
tres o cuatro: Hiruzpalau tumbar(se): *Etzan
trescientos/as: Hirurehun túnel: Tunel
triángulo: Triangelu turbar(se): Asaldatu
trigo: *Gari turbio/a: Arre
trimestre: Hiruhileko. Hiruhilabete turista: Turista
tripa: *Tripa turno: *Txanda
triple: Hirukoitz turrón: Turroi
triste: **Triste. Goibel tuteando: *Hika
tristeza: *Tristura tutear: Hika egin
trocito: *Pusketa. Zati tuyo(s), tuya(s): 1 **Hire. 2 **Zure
u

MNOPQRST U VWXYZ
ubicar: Lekutu uno/a: **Bat
último/a: **Azken(eko) untar: Igurtzi. Gantzutu
uña: Azazkal. Azkazal, atzazal usar: **Erabili
undécimo/a: Hamaikagarren uso: Erabilera
único/a: **Bakar usuario/a: Erabiltzaile
unificar: Bateratu usted: **Zu(k)
unión: *Batasun. Elkartasun útil: Baliagarri
universidad: Unibertsitate utilidad: Baliagarritasun. Erabilgarritasun
universo: Unibertso uva: *Mahats
v

NOPQRSTU V WXYZ
vaca: *Behi vello: Bilo
vacaciones: *Oporrak. Bakantzak velocidad: *Abiadura
vaciar(se): *Hustu vena: **Zain
vacío/a: **Huts. Hutsune, hutsik vencedor/a: Garaile
vacuna: *Txerto vencer: *Garaitu
vacunar: Txertatu vendedor/a: *Saltzaile
vagabundo: Arlote vendedor/a de leche: Esne-saltzaile
vagancia: Alferkeria. Nagikeria vender: **Saldu
vago/a: *Nagi. Alfer vendimia: Mahats-bilketa. Mendema, mahaska
vaina: *Leka veneno: Pozoi
vajilla: Baxera. Ontziteria venenoso/a: Pozoitsu
valer: **Balio ukan/izan venerar: Gurtu
valerse de: *Baliatu venganza: Mendeku. Bengantza
válido/a: Baliodun vengar(se): Mendekatu
valiente: Ausart. Adoretsu venida: Etorrera
valioso/a: Baliozko. Baliotsu venir: **Etorri
valle: *Bailara. Haran, ibar venta: Salmenta
valor: *Balio. Balore en venta: Salgai
vamos: **Tira! puesto de venta: Saltoki
vano/a: 1 Huts. 2 Funtsik gabe ventaja: Abantaila
en vano: **Alferrik ventana: **Leiho
vapor: *Lurrin. Lurrun ventanilla: Leihatila
vara: 1 *Zigor. 2 Kana. Haga ventoso/a: Haizetsu
variable: Aldakor ver: **Ikusi
varón: *Gizonezko. Gizaseme a ver si: *Ea
vasco/a: 1 **Euskal. 2 **Euskaldun verano: **Uda. Udara
vaso: *Edalontzi. Edontzi, baso veraz: Egiati. Egiazale
vaya: *Arraioa!, kontxo! verbo: *Aditz
veces: *Bider. Aldiz verdad: **Egia
vecino/a: 1 Ondoko. 2 Auzo(ko). a decir verdad: Egia esan
Aldameneko. Auzotar verdadero/a: *Benetako. Egiazko
vegetación: Landaretza verde: **Berde
vehículo: Ibilgailu vergonzoso/a: *Lotsagarri. Ahalkegarri
veinte: Hogei vergüenza: **Lotsa. Ahalke
veinticinco: Hogeita bost verificar: Egiaztatu
veinticuatro: Hogeita lau verso: *Bertso
veintidós: Hogeita bi vestido: **Jantzi
veintinueve: Hogeita bederatzi vestido de mujer: *Soineko
veintiocho: Hogeita zortzi vestigio: Aztarna. Aztarren
veintiséis: Hogeita sei vestir(se): Jantzi
veintisiete: Hogeita zazpi vez: **Aldi
veintitrés: Hogeita hiru a la vez: **Batera
veintiuno/a: Hogeita bat alguna vez: Noiz edo noiz. Noiz edo
vela: *Kandela behin, inoiz, noizbait
v
algunas veces

algunas veces: Batzuetan virgen: 1 Birjina. 2 Ama Birjina


cuántas veces: Zenbatetan. Zenbat aldiz
de una vez: Behingoz
de vez en cuando: Noizean behin.
Noizbehinka, tarteka-marteka
virtud: Bertute
visita: *Bisita. Ikustaldi
visitante: Bisitari
visitar: *Bisitatu. Bisita egin
Q
dos veces: *Birritan víspera: *Bezpera
en vez de: Partez (-en). Ordez (-en) vista: 1 **Bista. 2 Ikusmen
esta vez: Oraingoan vistoso/a: *Ikusgarri
las más de las veces: Gehienetan vitamina: Bitamina
muchas veces: Askotan. Hamaika aldiz viudo/a: *Alargun
una vez: **Behin viva: **Gora!
vía: Bide vivamente: Biziro. Biziki
vía férrea: *Trenbide viveza: Bizitasun
viajar: Bidaiatu. Bidaia egin vivienda: *Etxebizitza. Bizitza
viaje: *Bidaia vivir: **Bizi izan
viajero/a: Bidaiari vivo/a: Bizirik
vicio: Bizio vocabulario: *Hiztegi
victoria: Garaipen volar: *Hegan egin. Hegaldatu, hegaz egin
vida: **Bizi. Bizitza volcán: Sumendi
viejo/a: **Zahar volcar: *Irauli
viento: **Haize volumen: Bolumen
viento sur: *Hego-haize voluntad: *Borondate
vientre: *Sabel voluntario/a: 1 Borondatezko. 2 Boluntario
viernes: **Ostiral. Bariku volver: *Bueltatu. Itzuli
viga: Habe vomitar: Oka egin. Bota, botaka egin
vigía: Zelatari vosotros/as: **Zuek
vigor: Kemen. Adore, indar votar: Botoa eman. Botatu, boza eman
vigoroso/a: Kementsu voto: *Boto
vinagre: *Ozpin voz: *Ahots. Boz
vino: **Ardo en voz alta: Ozenki. Goraki
viña: Mahasti en voz baja: Isilka
violación: Bortxaketa vuelo: Hegaldi. Hegada
violar: Bortxatu vuelta: 1 Bira. 2 Itzuli. Ostera
violencia: *Indarkeria. Bortxa vuestro/a: **Zuen
violín: Biolin vulva: *Alu
virar: Biratu. Bira egin
y

QRSTUVWX Y Z
y: **Eta yeso: Igeltsu
ya: **Jadanik. Dagoeneko yo: **Ni(k)
yegua: *Behor yo mismo/a: *Neu(k). Nerau
yema: 1 Gorringo. 2 Ermami. 3 Begi. 4 Zil yugo: Uztarri
yerno: *Suhi
z

STUVWXY Z
zaguero/a: Atzelari zona: **Alderdi. Zonalde
zambullir(se): Murgildu zona costera: Kostalde
zanahoria: *Azenario zorro/a: *Azeri
zapatería: Zapata-denda zumo: Zuku
zapatero/a: *Zapatari. Zapatagin zurdo/a: **Ezker. Ezkerti
zapato: **Zapata zurrón: *Zorro
zarza: *Sasi. Lahar

You might also like