Alternate accommodations Living with both father and mother though they do not live together

National Board classifies as of 2001 its publication in different document types. This is a Kunskapsversikt. This means that the report is based on science and / or proven experience. Knowledge Reviews must include to provide support for a knowledge-based care and treatment, method development and other improvements, stimulate and facilitate quality follow and / or encourage efficient use of resources. National Board responds the content and conclusions. ISBN 91-7201-896-8 SKU. 2002-110-14 Cover: Grafotext Margareta Moberg Cover: Koopman / Scanpix Translation: Grafotext Margareta Moberg Printing: Bergslagens notice, Lindesberg, October 2004 Third edition, first printing, October 2004 Preface National Board had in the late 1990s, commissioned by the Government to conduct studies and compile the knowledge of how young children are affected of alternate accommodation. The mission was also to investigate how the parties best able to get information and support so that the child's best interests can be met. The mission resulted in the report alternating residence, which has become often used as a source for knowledge about what factors are essential for children's accommodation will be settled. The aim was to provide a broad and diverse picture of what alternate housing means, the advantages and disadvantages, consequences long term and to make this picture of children's need for a good growing environment, characterized by good contact with both parents and a joint parental responsibility. Now it has been several years since the survey was conducted, and report has therefore been updated in terms of statistical data and shortened one of the parts related to the background and methods This report was prepared by Margaret Carlberg, Anna Hardy, Eva River-Lindstrom and Suzanne Julin for Social Welfare Board Individual and family unit. Widn Inger Cederberg Social Welfare Department Individual and family unit 4

Content Foreword 3 Summary 7 Introduction 7 Experience 8 Conclusions 8 Introduction 10 Alternate housing - the definition and incidence 10 Background to the mission 11 The child's best of the Child and the Parents Code 11 Economic aspects 12 Children's basic needs for connection 12 Organization of the Survey 13 Research and debate 15 Connection and alternately housing 15 Earlier studies - alternately residence and access 17 Experiences and views expressed in the debate 19 Alternate housing - different perspectives 23 Parents' Report 23 Family 28 Parents who live alternately 28 To say youth and young adults 28 Experience with alternate housing after a decision in District Court 31 Expert Experience 33 Conclusions 36 Alternate housing or extended intercourse? 36 Cooperation between parents 37 Contraindications for an alternate accommodation 38 With a focus on the child 38 Help and support for parents and other 40 Concluding Remarks 43 Annex Alternate accommodations for small children -developing psychological aspects Article by Anders Broberg & Gunilla Bohlin 45 6 Abstract Introduction National Board on behalf of the government examined how children are affected of alternate accommodation. The mission is also to investigate how the parties best able to get information and support so that the child's best interests can be met.

Parental Code states that the child has a right to a good and close contact with both parents. After separation, both parents need to have to equal ownership and responsibility in the child's life, so that they can continue to have a common parentage. One way to solve this is to turn the child lives with parents. Then staying a child about the same, has a permanent place to live, on both. This type of housing has become increasingly common. Approximately 87 000 children in Sweden, 4.5 percent of all between 0-17 years, living alternately For 2001/2002. Child's best interests should be a primary consideration in all decisions affecting children. In custody disputes, the court can decide whether children living with parents disagree. One can for example judge to turn residents against a parent's wishes. The purpose of this study is to obtain a broad and comprehensive view of what alternate housing means, froch disadvantages, long-term consequences to put this picture of children's need for a good growing environment, characterized good contact with both parents and a common parental to illustrate how stakeholders can get information and support. Previous studies show that alternate accommodation may be a good accommodation. An important prerequisite is that the parents can cooperate and in a responsive way can ensure the child's needs. Psychological aspects of development is viewed from attachment theory. From birth, the young children an instinctive desire to bond with the adults located nearby. The quality of the connection depends on how responsive and coherently the emotional interaction between children and caregivers. Contact with the other parents who take care of the child becomes a secure foundation. On this basis, the child can indulge their curiosity and explore the world. A small child is struggling to keep memory image of a parent living and small children can not cope with long separations from their main carers. The secure base eventually stretched out to include such preschool staff. Experiences Parents who chose alternate accommodation usually have a positive attitude. They think this is a good solution to children's living and describes both difficulties and opportunities. The young people who have experienced alternately residents stress that they had a chance to close and good contact with both parents. While it has sometimes been stressful not to have its own fixed point. Some of them had hoped that their residents would have changed periodically, but they were afraid to raise this with their parents, because they did not want to offend anyone.

The experts who participated in the survey are usually met with parents which could not resolve the child's residence on their own. They rarely meet the parent who takes the decisions themselves, and this control to some extent their views. Most believe that alternate accommodation may be successful. For the parent group in which the district court decided the alternate accommodation attitude was not so positive. Half of those interviewed stressed that they could not cooperate in the past and not succeeded with this now. The actual legal process was described as very stressful. In half the cases had alternating accommodation, despite the district court's ruling, ended. Many parents spoke of financial problems and economic consequences of alternate accommodation. They stressed that injustice must be corrected, because the economy can be a great source of discord. Conclusions Alternate housing is not good or bad, it is what parents do to. Ideal solutions are not. Neither the parents, experts or relatives can lock in the tank "so this should not have children there" but to consider what the resulting short-and long-term alternatives. Many parents seem to be able to maintain a reasonably tension zone around parenting associated with separations. This is a prerequisite for a good alternate accommodation. Parents should stay as close to each other that children can get to school and keep the same mates. Children should do not go at two kindergartens and two schools. Sensitivity to the child's needs and flexibility are important characteristics of the parents. It is laborious for the child to move, you could say that the child may pay a price for that to have equal access to both parents. Major conflicts between the parents, as well as long distances between homes stand in contradiction to rotate housing. Alternate accommodation requires mutual respect, extensive contact, flexibility and good cooperation between the parents. Serious and persistent conflicts between parents can lead them to not cooperate sufficiently much of the child's best interests. If abuse has occurred, the parent or child, from the one party's side, the child should not live alternatively. Children may react psychologically or somatic in skilsmssokrisen. It is also common for the children's reactions will be afterwards, when everything seems to have fallen on site. Parents are the first to help the children, but at long-term problems, children and adolescent psychiatric counseling may be needed.

Parents need to know about the alternatives available in the Custody, residence and access, and the consequences of different choices. Not least the financial implications must be sorted out. Advice of staff with good knowledge of family law, if children and children's needs and on conflict management is needed to help parents in decision making. This requires interdisciplinary knowledge and / or close cooperation between various professional groups. As far as possible, should litigation be avoided. The experience obtained here is that this resort has been very stressful and expensive, without any significant results achieved. Cooperation call, their own decisions or agreements are preferable. In cases where there are still lawsuits, they want concerned parents that these are dealt with promptly and with a clear focus on children and their needs. Declared parents want to believe that any another can take the hard decisions, but ultimately parents must themselves take the decisions and the consequences of same. Alternate housing is a way for parents to jointly create a favorable growing environment for the child. If good conditions exist, give the child opportunities for daily contact with both parents. However, it is even if the child's right and ability to create a self-empowerment and self relationships. The cost of the child to live alternately, but in reasonably good conditions, this may be a good solution. Introduction Alternate accommodation - definition and presence Normally referred to alternately accommodations that the child is staying about the same, and has a durable housing, with both parents. The child may just as people book with a parent. The Supreme Court has addressed the issue of border between intercourse and alternate housing. In a ruling from the 19,981 shown that it normally is terms of intercourse, and not permanent housing, when the child is staying with the one parent only one third of the time. Although the difference in residence times of both parents is less, the assessment should often be the same unless there are factors that clearly pointing in another direction. Factors beyond the duration of stay that may affect the assessment is each child is registered, the child's residence is arranged, the child keeps their belongings and how the child's maintenance divided between the parents During the years 1992-93 lived 4 percent of children of separated parents aged 0-17 years vxelvis.2 The alternating housing has increased. In 2001 /

2002 lived about 18 percent of all children of separated parents alternately. Those concerns were about 4.5 percent of all children, totaling about 87 000 barn.3 Joint custody is based on the parents to agree on important matters affecting the child and shared responsibility based on the parents works for children's sake. In most cases, joint custody preferable to sole custody. Sole custody can sometimes be necessary, for example, if a parent is guilty of violence against the other parent or against barnet.4 Another example is when the conflict is so severe and deep that it is impossible for parents to samarbeta.5 It is not possible to decide on joint custody of both parents object. Many parents believe that joint custody means that the child must be living half the time with each parent, which not the case. 1 NJA 1998, p. 267 2 Children and their parents in 1998 - on family composition, separation of parents, housing, income, childcare and parental employment. Statistics Sweden, Demographic Reports 1999:3. 3 up to 18 - the facts about children and youth. Children's Ombudsman 2004th 4 1997/98: LU12 sid.30 5 HD Court June 28, 2000 Case No. T5367 Background to the mission In Parliamentary reading of the bill strategy to realize UN Children's Convention on the Rights of Sverige6 were processed exercise on how young children are affected in turn accommodation. Motions argued that young children after a separation or divorce can be forced to live alternately with mom or dad in a way that directly conflicts against what one knows is his or her interests, and felt that it should be initiated as soon as studies of how small children are affected by this. The issue also raised the should be investigated how parents can best be informed and supported so that the bar nets may need to control how housing and social intercourse utformas.7 Children's alternating residents were treated by the Legal Affairs Committee in a report, where it appeared that the child's natural right to both parents sometimes confused with the parents' needs and desires that get a "fair" access to their barn.8 Alternate accommodations from a child perspective has also been addressed in the ministry memorandum Joint custody for unmarried parents. On the Department hired expert in barnpsykiatri, Torgny Gustafsson, came found that alternating residence was not recommended for small children

who have high needs of security and continuity. They have difficulty keeping retain the memory of an absent parent for a long time, eg a whole week. He also believes that an alternate accommodation will be for the child and not to do justice between the parents. Torgny Gustafsson highlights the child's residence should be able to change over time, in accordance with the needs that the child has been in various stages of their upbringing and utveckling.9 Child's best interests in CRC and the Parental Code Since 2 September 1990, the UNCRC in Sweden. A cornerstone is the principle of the child's best interests. In all actions concerning children to the child's best interests first. Parents have common child-rearing responsibilities and utveckling.10 On 1 October 1998 introduced the Parental Code that the child's best interests be a primary consideration in matters of custody, residence and access avgrs.11 This provision also linked the regulation of these Prop 6. 1997/98: 182 7 1998/99: SoU6 8 1998/99: LU18 9 Gustavsson, T. (1999). Child and Adolescent Psychiatric views on custody, residence and intercourse. From Joint custody for unmarried parents, Ds 1999:57, Annex 1 10 Article 3, Article 18 UNCRC 11 Chapter 6. 2 a , Parental Code issues clearly to the provisions of the CRC. At the same time a provision that the district court in the context of custody disputes to decide whether the child's residence. Auditors can now decide on alternating Accommodations even against a parent's vilja.12 The Parental Code does not define or specifically stating of what is considered to be the child's best interests. Child's best interests is a concept that change over time and assessing what it is best for a child depends on the circumstances of the case. Economic aspects Today, most forms of contribution to the parent who the child is written at. If a child lives alternately with each parent, the parents can apply for maintenance support. At alternately housing maintenance support is means-tested against the parent who is applying, unlike the other types of underhllsstd.13 Children's basic needs of anknytning14

Human beings are born with a biologically based programming to its first year of life to relate to one or two carers. Small children can not help but relate to the adults who constantly nearby. As in animals, this is done automatically and "instinctively". Quality the extension will depend on how responsive and coherent the emotional interaction between children and caregivers. When a child is bonded to a caregiver child needs access to the person to seek comfort or safety when danger threatens. The child reacts with strong concerns about the separation from their primary caregivers. The younger the child is, the greater the need for continuity, because the child's memory still immature. This means that the child may react significantly even in the short-term separations. It can not contain memory image of parents living any longer. Parent is a secure foundation for the child and from this it can indulge their curiosity and explore the world. Whenever there is a secure attachment, trust the child to parent is available when the child need it. 12 Prop.1997/98: 7 pp. 56 13 See www.rfv.se 14 It is based on an article by Broberg and Bohlin (2001) on alternate accommodations for small children; see Appendix. The mother often has an advantage in that she brought up the child, is who are breast-feeding and usually also the feeding infant. Mom and children share many early experiences and the mother is therefore generally the child first ties in with. Dad and child can also gain early their common experiences through play, socializing and daily activities. In our culture begins to young children early in kindergarten. They need when a invnjningsperiod, because parents are having for the child to build up a trust and feel secure with the staff. After a sufficient number of good meetings between children and staff, the child can find their way. On This allows the secure base stretched, first to one and then to more adults in preschool. Pre-school will, with this to be a important element in the child growing environment. For the child dominates the need for adult contact over the need of peers. Interest in peers is great, even if they can not replace the need for the adults. The older the child becomes, the more important comrades. Throughout the preschool period and well into school age is However, the adults responsible for the safe base, even if the child is increasingly rarely need to seek protection. Any child relationship is strengthened by regular intercourse. Common experiences makes it is easier to understand each other and can empathize with each other's worlds. This is largely

for siblings. Having close friends is a great security for children in frskoleoch school age and is a base to build empathy as well as self-esteem and to expand and explore the world. Child psychology childhood environment has its roots in early attachment to parents and then developed through the new contacts to come. A high degree of stability in this environment gives the child a safe basic and more room for development, and exploratory learning. Organization of the investigation In the study reported included a review of previous research, an explanation of the current debate in the field as well as a theoretical study, in which two experts in related psychology report current research and links this to the child's alternating accommodation (see appendix). The study also has an empirical part. This is qualitative in nature. The data collection was driven by the desire to get an overall illumination of opportunities and problems in the alternating housing. To reach the "normal" parents, those decisions himself, was advertised in the newspapers Socionomen and Psykologtidningen and for

Eningen Makalsa Parental Internet site for people who ways has experienced alternating residence. Contributions came from parents whose children lived alternately, as well as adolescents and young adults with their own experiences. Contact with young people is often conveyed by the parents. Parents who are not themselves able to make decisions about the children's accommodation was reached through the District Court Minutes. During the first half of 1999, the district courts decisions about alternate accommodations for children to 22 parents. These parents had generally previously been alternately living children, but one of parents wanted a change of position. A follow-up has been approximately one year after the district court decisions. Eleven parents from the total eight former families medverkade.15 Interviews conducted in face to face or by telephone. Information has also to be included in the experiences conveyed by mail and e-mail. Staff at three family meals, a family counseling center and two barnoch youth psychiatric clinics have served their experiences writing. These data were supplemented in two cases with discussion with all the working groups. While other people with training in the field, eg psychologists and social workers, have contributed. Mr and Mrs Bente and Gunnar Oberg, conducting longitudinal studies in the field, has also interviewed. How much you can generalize on the basis of existing data? The selection is not random. Overall, it is nevertheless reasonable to assume that the

opinions that are presented give a broad and comprehensive view of children's alternating accommodation. 15 Hardy, A. (2000). Judging the cooperation - on alternate accommodation as a consequence of a judgments. Stockholm University, Diploma in Psychology. Research and debate Connection and alternately boende1 Despite the large volume of studies on the relationship between children and parents is very little knowledge of direct relevance to the conclusions on alternate accommodation. It is without a doubt can say is that children under the first year of life should be fairly continuous contact with at least a caring adult and be in touch during this time should not have longer breaks. One conclusion from this is perhaps one of their parents should be the "protagonist" in the first year. There are also good reasons to believe that the affiliation to the other parent need not be damaged by the samvarotid with his child is not "gender" from the beginning, but increased gradually. If, and if so when, it is advisable to have a uniform distribution the child's residence between parents, we can not draw firm conclusions on the basis of current scientific knowledge. In light of that research documented the negative effects of longer separations (a week or more), but no corresponding effect of daily separations that do not include accommodation, it is reasonable to assume that short and frequent changes are better for young children than alternating between the parents for longer periods. This prediction also the knowledge of how memory works in young children. More frequent exchanges would also reduce the risk of protracted transfer reactions in The change of carers. Although the interests of the child in the short term is important to develop a safe relation to a person, it is reasonable to imagine that the parent involvement in the child, and thus the child's development in the long run, is important that both parents have the opportunity to develop close relationships early to the child. Such a "fixation" from parent to child is reinforced by active involvement in the child's daily life and could therefore benefit of alternate accommodation. It seems therefore that a difficult balancing act to value the risk that the child is exposed to repeated separations, which can damage the connection relationship to both parents, the risk that the child later in community will feel betrayed by an unengaged parents. This part is written by Anders Broberg and Gunilla Bohlin, and is a quick their accounts of current research in related psychology and its relevance to the investigation

10

on alternate accommodations. The report is presented in its entirety in the annex. Separation between the parents of young children is, of necessity, a difficult situation for all involved. While as an adult find themselves in emotional imbalance, you should try to reach a settlement of custody and living situation that allows for child to maintain strong emotional ties to both parents. Hopefully increases the possibility of a good solution if both parents can feel confident that the chance of a deep and near-term relationship between child and parent do not stand or fall with the parents share everything equally, from the outset. Instead, a number of different solutions be compatible with long-term good child-parent relationships. In this context, it is also important to stress that children feel well to develop close relationships with several people in his immediate surroundings (mom, dad, older siblings, grandparents, nursery staff). Care system based on only one or a few caregivers are more vulnerable than those in which the child developed a secure attachment to several different people, which could be mobilized at the primary caregiver of one reason or another are not enough. As for risks to the child when the divorce is fairly solid knowledge to show that discord, conflict and poor communication between parents is a strong risk factor for adverse social and emotional development in children, completely regardless of how accommodation can be arranged. It seems thus that it is this area we need above all to work with the custody investigations and advice in connection with divorce. Legislation and the application of existing laws must be designed to protracted conflict on custody and housing, which gives rise to strong uncertainty in the child and placing it in the center of the adults' conflicts, so far as possible avoided. In conjunction with advice in complex custody matters can be be necessary to consider the parent's own history is relevant for his ability to make mature decisions of emotionally stressful nature. Parent's own experiences while growing up can be a contributing factor to the inability to see the child's needs, which makes it become more preoccupied with fighting his own battle when, for example, in with a child custody case, feels offended or threatened. Alternate housing for very young children (0-3 years) is a recent phenomenon whose consequences today are very limited knowledge about. Situation very similar to that which prevailed in the mid-1970s when the Swedish child care was expanded. When strong voices were raised to day care placement of small children would prove devastating for children's development. This concern led to a number of methodologically sophisticated research initiated in Sweden and other countries. Previous investigations

11

- Alternately, residence and access 1985 had Bente and Gunnar Oberg research report The shared familjen2 , In which they presented the results of an extensive interview with children and parents in skilsmssofamiljer. The most common reason (70 percent) who stated why they have chosen the lad care, what is called alternately living, was equality between the parents and that none of the parents wanted to abandon the care of the child. This was more common than the stated interest of the child as a reason. The child may retain both their parents, will have two living parents, receive a less isolated lives and become more autonomous. It will be a continuity of contact between children and parents. Nobody needs to be a parent and Sunday the adults have more time for their own needs. The negative consequences for the children of shared care / alternate accommodation comprises most of the absence of a fixed point and a sense of fragmentation due to the continuous changes of Housing and parent. What was bad for his parents to endure some practical difficulties that come with living form, and emotional aspects that concern and regret when the child was with the other parent. Prerequisites for housing shape to work recognized. Both parents must be "on a deeper level to be in complete agreement about sharing the practical value "and it" must be a mutual respect and sympathy for each other ", ie. there must be "such tensions and conflicts between the parents that they end up in the prestige of conflict. "Importance that parents are able to cooperate in everyday life is lifted too presented, including the need for parents live near each other so that the child avoid long distances, may have the same friends and go to school in a place. There are additional benefits of alternating residence. The child may feel that it is fair, ie. that none of the parents favored, the child may experience that is needed and loved by both parents, the boys may keep the father figure of identification, divorce need not be experienced as a devastating loss and children (particularly teens) may think that it's nice to rest up from one parent ibland.3 Two extra-sensitive stages occur, however, in divorce. The First, in connection with the separation, and the other in connection with the 2 Oberg, B. and berg, G. (1985). The shared family. Stockholm University, Department of Education Department. 3 Oberg, B. and berg, G. (1987). Separated - but not from children. Stockholm: Natur och Kultur. parents found new partners. In these situations often arise strong emotions and kristillstnd.4

12

Eriksson and Lindstrom presents the results and reflections in high degree are the same as spouses bergs.5 They have done interviews with 12 children living alternately. These children talk about the advantages of meeting both parents equally, and drawback to pack and move often. Eriksson and Lindstrm takes this to mean that the benefits lies in a emotional level, but the disadvantages are more on a practical level. The children in the study did not complain that the alternating housing was hard work, which was something the authors had expected that they would do. Tornstam6 has made a compilation of Swedish and foreign, mainly American, studies on alternate accommodations. He lifts the importance of everyone taking part in advisory or decision-making the separation of children living must base its action on science and proven experience in the field. There are not many scientific studies on the subject. Most of the research are coming from North America, where the welfare system is not as extensive as in the Nordic countries. This reduces the usefulness of this research. Children in single-parent families have more difficulty than others. This applies for Skilsmssobarn whatsoever. A loss of the father may be especially for boys, leading to a significantly increased risk of emergence of behavioral disturbances in the child. Several studies in which it is referenced using various psychological methods have concluded that children in alternate accommodation (in Tornstam called half housing) show favorable development, hgre tillfredsstllelse, bttre anpassning, bttre sjlvknsla etc., n barn i enfrldersboende. I ngra studier har det bara funnits marginella eller mycket sm skillnader mellan grupperna, men nd mrktes dessa i barnens emotionella anpassning, till frdel fr de barn som bodde i hlftenboende. Tornstam skriver ocks om underskningar som gjorts om papporna. Pappor som frlorat kontakten med sina barn har inte upplevt att de sjlva dragit sig undan, utan att de blivit utkastade frn sina barns liv. En studie visar att pappor i ett hlftenboende kom att ta strre del i barnens dagliga liv efter separationen n innan. Underskningar finns som visar p frdelar fr de kvinnor som hade hlftenboende fr sina barn, jmfrt med de som hade ensam vrd. De kvinnor som delade vrden med barnens pappa hade en bttre psykisk 4 berg, B: och berg, G. (1985). Den delade familjen. Stockholms universitet, Pedagogiska Institutionen. 5 Eriksson, E. Och Lindstrm, B. (1998). Och du r hos din mamma eller hos din pappa den hr veckan? C-uppsats i socialt arbete. rebro universitet. 6 Tornstam, L. (1996). Separationsbarns boende, nordisk Sosialt arbeid, 3/1996. hlsa och var mer tillfredsstllda med sin situation. Det fanns dock en studie av tta kvinnor som genom ett domstolsbeslut tvingats till ett hlftenboendearrangemang, dr det verkade som om detta frstrkt den konflikt

13

som ursprungligen varit orsaken till att makarna inte sjlva kunnat komma verens i vrdnadsfrgan. I uppfljningen av denna underskning kom dock tecken p att situationen blivit bttre, och att kvinnorna nu kunde se frdelar med det vxelvisa boendet, i form av mer ledighet och frihet fr dem sjlva. Tornstam avslutar sin sammanstllning med att redovisa policyrekommendationer och goda rd frn forskare och kunniga i mnet. Alltfr stora konflikter frldrarna emellan kan vara kontraindicerande fr ett vxelvis boende. Sm barn mr troligen bst av ttare byten mellan frldrarna; lnga separationer ska undvikas. Ett stt att undvika konflikter frldrarna emellan r att ha dubbla uppsttningar av klder och saker till barnet, s att dessa inte behver flyttas fram och tillbaka hela tiden och drmed riskera att glmmas hos en av frldrarna. ven frgan om i vilken utstrckning barnen sjlva ska f bestmma hur de vill bo tas upp. Tornstam lyfter fram barnets utsatthet i en sdan situation och citerar sakkunniga som sger att man br undvika att utstta barnet fr en sdan lojalitetskonflikt. Galtung7 har i en norsk sammanstllning av erfarenheter av vxelvis boende dragit slutsatsen att forskningen inte kan ge ngot entydigt svar p vilken boendeform som r bst fr barn nr deras frldrar inte bor tillsammans. Vxelvis boende krver msesidig respekt, omfattande kontakt, flexibilitet och gott samarbete mellan frldrarna. Allvarliga och ihllande konflikter mellan frldrarna kan leda till att de inte samarbetar tillrckligt mycket fr barnets bsta. Det tycks inte vara tillrdligt att tvinga till vxelvis boende nr konflikterna r stora eller frldrarna inte sjlva, eller med medlingshjlp, kan komma fram till ett avtal om vxelvis boende. Erfarenheter och sikter som framkommit i debatten Under hsten 1999 frdes en debatt i media om gemensam vrdnad och framfr allt om vxelvis boende. Utifrn barnpsykiatern Torgny Gustafssons slutsats, som den presenterades i media, att vxelvis boende Galtung, T. (1998). Delt bosted. NOU 1998:17. inte var att rekommendera8 fr barn under tre rs lder startade en debatt i dagstidningarna.9 Bde experter och frldrarttsorganisationer uttalade sig till frsvar fr det vxelvisa boendet. Man ansg att Torgny Gustafssons sikter var gammaldags och inte frankrade i modern kunskap om bland annat utvecklingspsykologi. sikterna om vilket som var bst fr barnet gick isr. ven frndringar i lagstiftningen togs upp. Det faktum att frldrar som inte kan samarbeta nu kunde dmas till just samarbete riskerade att skapa en svr situation fr barnet. I Barnets rtt till bda frldrarna skriver sakkunniga inom rttsvsendet och socialtjnsten om olika aspekter av vrdnadstvister och konsekvenserna fr barnen.10 Ewerlf skriver hr att tingsrtten vid vrdnadstvister

14

ska fatta beslut som baseras p vad som r bst fr barnen, men att domare och nmndemn ofta saknar kompetens i frgor om vilka behov barn har. Ewerlf efterfrgar drfr kurser dr exempelvis barnpsykologer lr domare och nmndemn mer om barn. Utver detta lyfter han ocks fram att de flesta vrdnadsutredningar som grs r bra och professionella, och att problemet med dem snarast r t det motsatta hllet utredarna r s angelgna om att gra ett gediget arbete att beslutet i frgan drar ut alldeles fr mycket p tiden. Som domare r han mycket skeptisk till att dma till gemensam vrdnad mot den ena frlderns vilja, eftersom grundfrutsttningen fr den gemensamma vrdnaden r att frldrarna kan lsa problem i samfrstnd. Wetter och Rydelius lyfter i varsin artikel fram problemet med att barn anvnds av sina frldrar fr att utva makt gentemot den andra frldern, ngot man enligt dem br se allvarligt p frn samhllets sida och frska frhindra. Rydelius anser att frldrar br bilgga sin konflikt om barnet mr dligt av den. I de fall dr frldrarna nd fortstter tvisten har de diskvalificerat sig som frldrar och br kunna ersttas med en annan vuxen stdperson. Kihlberg skriver i samma bok att det r viktigt att barnets rtt till bda sina frldrar skyddas, eftersom barnets identitet och sjlvuppfattning vxer fram i ett stndigt samspel mellan barnet och de viktigaste personerna i dess liv. Barnets upplevelse av sammanhang och kontinuitet r viktig fr att barnet ska kunna uppfatta sig som en egen individ. Drfr behver barnet kontakt med bda sina frldrar. Kihlberg betonar dremot att det i vrdnadsfrgor inte r angelget med matematisk rttvisa i frga om hur mycket frldrarna ska ha hand om barnet. 8 Gustavsson, T. (1999). Barn- och ungdomspsykiatriska synpunkter p vrdnad, boende och umgnge. Ur Gemensam vrdnad fr ogifta frldrar, Ds 1999:57, bilaga 1. 9 TT 1999-09-13, Arbetet 1999-09-14, GP 1999-09-09, Aftonbladet 1999-09-14, DN, SvD m. fl. 10 Barnets rtt till bda frldrarna (1998). Stockholm: Rdda Barnen. Barnet riskerar att hamna i en skuldproblematik dr det stndigt frsker hjlpa frldrarna att skapa rttvisa. Fr att undvika detta, sger Kihlberg, br frldrarna i frsta hand se till barnets behov av en stabil och konfliktfri hemmilj, snarare n till sina egna nskningar, och drfr gra en fungerande verenskommelse om frdelningen av tiden med barnet det r de vuxna, inte barnet, som har ansvaret. I Barndom pgr redovisas resultatet frn en underskning Barnombudsmannen gjort av 62 tingsrttsdomar i umgngestvister angende barn under tre r.11 Hr nmns inte vxelvis boende i sig, men Barnombudsmannen redogr fr sitt stllningstagande i frgan om hur sm barns umgnge med sina separerade frldrar br se ut. Vad som framfr allt lyfts fram i det stllningstagandet r de sm barnens behov av kontinuitet i relationen till frldrarna, och att fokus mste vara p barnets bsta. Utgngspunkten fr samhllets syn p barns behov vid skilsmssa och separation r att barn behver ha en nra och god kontakt med bda frldrarna. Framfr allt behver alla barn ha en realistisk bild och en levande kontakt med den frldern barnet inte bor hos. Formerna

15

fr hur den kontakten ska upprtthllas mste dock f variera och hnsyn mste tas till barns utveckling och mognad. De minsta barnen, upp till tre r, har andra behov n en tonring i detta avseende. De mindre barnen, upp till tre r, behver rutiner, lugn och stabilitet. Sm barn r vanemnniskor och behver lngsamt vnjas vid de nya rutiner som en separation mellan frldrarna och umgnge med den frldern de inte bor hos innebr. De allra minsta barnen som nnu inte internaliserat frldrarna , det vill sga har en bra inre minnesbild av frldrarna, behver en ganska tt kontakt fr att bilden av den frlder de inte bor hos ska finnas kvar. Med tanke p de minsta barnens bristande frmga att hlla fast minnesbilder finns en annan omstndighet som mste tas med i bedmningen. Den handlar om att upprepade avbrott i kontakten med den frlder barnet normalt bor tillsammans med kan innebra en stor psykisk pfrestning fr vissa barn. Detta gller framfr allt sm barn som haft en sparsam, eller ingen kontakt alls, med den andre frldern. 11 Barnombudsmannen (2000). Barndom pgr, s. 104-114. Vad gller de allra minsta barnen, under arton mnader, anser Barnombudsmannen att de br bo p ett stlle och ha umgnge med den andra frldern p dagtid. Om umgnget innebr boende br det inte vara lngre n en eller tv ntter till exempel en helg. Men ven ett par vernattningar kan vara fr lng tid fr de allra minsta barnen. Det beror dock p omstndigheterna i det enskilda fallet. Lngre tids boende, som ett par veckor under semestrar br beslutas med frsiktighet. Barnombudsmannen ppekar att stllningstagandet endast kan ses som allmnna riktlinjer, och att alla barn mste bedmas individuellt. Barnets umgnge med den frlder det inte bor tillsammans med mste i frsta hand beslutas efter barnets bsta i det specifika fallet och inte efter frldrarnas nskeml om att ha barnet likvrdigt hos sig. Till slut lyfter Barnombudsmannen fram att det gller att principen i lagstiftningen om barnets bsta i frsta rummet verkligen genomsyrar tillmpning och de bedmningar, som grs av framfr allt socialtjnst och domstolar. Fr att detta ska ske behvs frbttrad kompetens och utbildning, samt kad forskning p omrdet, och ett mer utvecklat barnperspektiv s att de sm barnens behov verkligen stts i frmsta rummet. Lars Dencik skriver i Med barnets bsta i fokus att det idag finns betydligt mer frlder per barn n tidigare, och att det skett en humanisering av barndomen dr barn frvandlats frn maktlsa objekt till subjekt med egen rtt till utveckling.12 Frldraskapet gr idag i hg utstrckning ut p att bidra till att ka barnets kompetens fr att det ska klara sig p alla de olika arenor som samhllet erbjuder. Detta gr att koppla till det vrde mnga lgger i att ha tillgng till bda sina frldrar

16

och att i och med detta ha mjlighet att utveckla olika sidor av sig sjlv. Barnen kan idag sgas ha ftt det mycket bttre n tidigare generationer nr det gller samhllets och frldrarnas intresse och hnsynstagande till deras behov. 12 Dencik, L. (2000). Barndom r aldrig vad den varit. Ur Med barnets bsta i fokus. Barnombudsmannen (2000). Vxelvis boende olika perspektiv Den information som kommit in tcker ett helt spektrum frn det vxelvisa boendet som den bsta lsningen nr frldrar separerar till att vxelvis boende r skadligt fr barn och mest en frga om rttvisa mellan frldrarna. Denna information och dessa erfarenheter har lett till att man kan dra vissa slutsatser om vilka frutsttningar som br finnas fr att vxelvis boende ska fungera bra fr barnen. Frldrarnas berttelser Cirka hundra frldrar har hrt av sig via e-post, telefon och brev. Elva av dessa har intervjuats personligen och ca 30 via telefon. I de flesta fall har informationen i e-post och brev varit tillrckligt utfrlig. Erfarenheterna har varit olika och sikterna mnga. Den vanligaste orsaken till att frldrar hrt av sig har varit att de velat delge sina erfarenheter av att vxelvis boende kan fungera, och vara en bra lsning fr bde barn och frldrar. Mnga har andra sidan velat bertta om negativa erfarenheter av olika slag och f rd och hjlp med att lsa egna problem. Nr det fungerar bra Mnga frldrar har, som sagt, velat bertta om att vxelvis boende fungerar bra fr dem och deras barn. Ofta har det som de uppfattar som negativa skriverier gjort dem oskra p om de sjlva gjort rtt i sitt val av lsning, men till slut har de kommit fram till att de faktiskt tycker bde att det fungerar bra och att det verkar vara den bsta lsningen fr barnen. Ibland har jag blivit osker p om det hr har varit fr jobbigt fr barnen. D har jag frgat om de hellre skulle vilja bo hos bara en av oss, men d har de sagt absolut inte!. Det har aldrig frekommit ngra sdana nskeml. /Mamma Knnetecknande fr de fall dr det vxelvisa boendet fungerar bra r, utver frldrarnas frmga att vara lyhrda fr barnets behov, att frldrarna kan samarbeta i frgor som gller barnen, och att det inte finns alltfr stora personliga motsttningar dem emellan. I dessa relationer finns ocks utrymme fr en del flexibilitet. Frldrarna kan hjlpas t att hitta lsningar som passar barnen och dem sjlva

17

och behver inte strikt hlla sig till varannan vecka principen. I brjan var det mycket s att min son ringde och sa: jag vill ha dig hr nu! D var det s sknt att vi bodde nra varandra, fr d kunde jag g dit s att han fick krama mig och knna att jag fanns. The fungerade att gra s, trots att hans pappa egentligen inte ville se mig ver huvud taget, eftersom han hela tiden lyssnat p barnens nskeml. /Mamma i familj dr det vxelvisa boendet fungerar bra Frldrarna hjlper varandra vid behov och tar ibland ansvar fr olika delar av barnens liv. De ser sig som ngon som alltid r frlder, oavsett om barnen r nrvarande fr tillfllet eller inte. De ser ocks att den andra frldern r viktig fr barnet och tillter och/eller uppmuntrar kontakt dem emellan. Det har varit viktigt att hon ska knna att hon fr ha roligt hos pappa. Eller grta efter pappa och lngta efter honom. /Mamma i fungerande vxelvis boende Hr finns mnga exempel p frldrar som haft barnens bsta i fokus, och som anstrngt sig fr att stta sina egna behov och konflikter t sidan. Man anstrnger sig fr att samarbeta och fr att skapa en bra situation fr barnen genom att t.ex. skaffa bostder nra varandra. Frldrarna trffas och planerar, och stller upp fr varandra vid behov (t.ex. vid sjukdom). Det har aldrig varit ngra problem med att hjlpa varandra om ngon av oss r sjuk, t.ex. Han har aldrig sagt nej till att barnen fr vara hos honom om jag r sjuk. De har aldrig behvt knna sig ovlkomna. /Mamma Bland de hr frldrarna finns ocks utrymme fr mer flexibla lsningar vad gller boende och frldraansvar. I dessa fall verkar det vxelvisa boendet fungera mycket bra. Min sons pappa fljer alltid med p hockeytrningarna. Och om det r match tidigt en lrdag morgon sover sonen hos sin pappa ven om det r min helg. Det gr alltid att lsa snt dr, man fr ge och ta lite grann. /Mamma Erfarenheter av sm barns vxelvisa boende Flera av dem som intervjuats har brjat med vxelvis boende omedelbart efter separationen, ven nr det gller sm barn. Andra har valt att gradvis bygga upp ett vxelvis boende. Det finns flera goda exempel p att det vxelvisa boendet varit en bra lsning ven fr sm barn (frn tta mnader och uppt). Vi separerade nr hon var tolv veckor. I brjan kom han hem till oss och umgicks med henne ngra gnger varje vecka. Nr hon var knappt ett r brjade hon sova ver en natt hos pappa. Sedan har det utkats gradvis, vi har tagit ett steg i taget. Nu r hon fem r och vi har nstan halva tiden var. /Mamma i fungerade vxelvis boende I dessa fall handlar det om frldrapar dr bda redan frn brjan haft en god och nra kontakt med barnet, och dr bda r lyhrda fr barnets behov. De hjlps t fr att hitta lsningar som r bra fr barnet, t.ex. genom att ha tta byten mellan frldrarna.

18

Jag har barnen varje mndag och tisdag och s varannan helg till mndag morgon. D blir det korta intervaller och barnen behver inte lngta s mycket. Ibland har de sagt att de fr ka fr mycket. D har vi prvat med lngre perioder mellan bytena, men d har de brjat lngta efter den andra frldern efter tv, tre dagar, s d har vi bytt tillbaka igen. /Pappa med vxelvis boende Ekonomi Mnga frldrar ppekar att det ekonomiska bidragssystem som finns idag fungerar dligt fr frldrar som har vxelvis boende fr sina barn. De anser att systemet stjlper mer n det hjlper; att det r uppbyggt p ett sdant stt att det i hgsta grad bidrar till att skapa konflikter mellan frldrarna. Det handlar om bostadsbidrag, barnbidrag, bidrag till frldrar med handikappade barn, t.ex. Den ekonomiska biten r en vldigt stor klla till dispyt. Det r svrt nog att samarbeta nd, i en sdan situation. Och i familjer med lg inkomst kan de hr pengarna vara avgrande. Som det r nu s fr bara den frlder som har barnet skrivet hos sig bidrag fr ett handikappat barn, t.ex. Det r djupt orttvist, om barnet bor lika mycket hos bda. Det r lngt ifrn alltid som bofrldern frivilligt delar med sig av pengarna. /Pappa som annars r njd med boendeformen Hr finns mnga nskeml om ett frbttrat system som r mer rttvist och som ger mjligheter till ekonomisk hjlp till bda frldrarna inte bara till den dr barnen r folkbokfrda. Om myndigheterna hade regler som var lite mer jmlika n de r idag, s skulle det dr praktiska mellan tv frldrar som separerat komma igng lite lttare. Och nr det praktiska fungerar kan man bygga upp en msesidig respekt. Om det inte fungerar finns heller ingen chans att ta hnsyn till den andra. /Pappa i vlfungerande vxelvis boende Vid vergng till vxelvis boende frlorar bofrldern underhllsbidraget och kan d hamna i en svr ekonomisk situation. Utgifterna fr barnet anses inte minska p ett stt som motsvarar frlusten i inkomst i form av uteblivet underhll. Ekonomin kan drmed spela in nr det gller vilka beslut som tas, eller vilka nskeml frldrarna har, om barnets boende. Det rapporteras frn bde frldrar och experter om att pappor ibland begr att f halva tiden med barnet, enbart i syfte att slippa betala underhll, och att mammor vgrar g med p vxelvis boende p grund av att de d mister underhllsbidraget. Samarbetssvrigheter Ibland har de som ringt bett om rd och hjlp fr att lsa sin egen situation. Ofta har det varit pappor som velat ha sina barn boende vxelvis, men dr mamman inte gr med p detta. Ngra har efterfrgat Socialstyrelsens hjlp i sitt eget rende, andra har velat ha tillgng till information.

19

I princip alla intervjuade frldrar rapporterar om konflikter och samarbetssvrigheter, tminstone i ngot skede. Mnga frldrar och barn tycker att detta r ett stort problem, och ngot som frsvrar i anstrngningarna fr att skapa en bra situation fr barnen. I samband med separationen uppstr ofta oenighet och en maktkamp mellan frldrarna, i vilken barnet riskerar att bli ett verktyg. Frldrar som knner sig krnkta och srade kan ha svrt att stta egna konflikter t sidan fr att i stllet koncentrera sig p vad som skulle vara bst fr barnet. Mnga kvinnor tycker att papporna stller krav p t.ex. vxelvis boende som mer handlar om att mnnen vill ha rttvisa fr egen del n att de tnker p vad som r bst fr barnen. Pappans rtt och pappans rtt! Vem tnker p barnens rtt? Den r inte alltid samma sak som att det ska vara millimeterrttvisa mellan frldrarna /Mamma Mnnen, andra sidan, r arga fr att de tycker att de inte rknas som frldrar. De anser att det i alla sammanhang r mammans sikter som rknas, och att mamman r den som i frsta hand anses vara frlder till barnen. Ofta nr jag varit ute med barnen och t.ex. en mssa hamnat p sned eller ngon r ledsen, har ngon kommit fram och frgat var mamman r ngonstans. Det r vldigt frnedrande. Folk tror inte att man r en fullgod frlder. /Pappa Frldrarnas frmga att stta konflikterna sinsemellan och sina egna behov t sidan och i stllet se till barnets bsta i frsta hand r allts mycket viktiga i sammanhanget, och har att gra med faktorer som t.ex. deras personlighet och det std som finns tillgngligt frn samhllet och frn exempelvis anhriga och vnner. Det finns mnga exempel p frldrar som haft en del samarbetsproblem, men som kmpat fr att p olika stt gra det bra fr barnen, och p s stt vervunnit de problem som fanns i brjan. Vi har kunnat prata med min syster som kan mycket om barn. She har talat om fr oss nr vi varit ute p fel spr och hjlpt oss att se vad som ska vara i fokus vr dotter. Hon har hjlpt mig att se nr jag ltit min rdsla och mina behov ta ver. Hade vi inte haft hjlp frn henne hade vi nog skt p annat hll. /Mamma Mnga frldrar efterlyser bttre mjligheter till hjlp frn samhllets sida nr det gller att lsa konflikter i samband med separationer. De tycker att det finns stora brister i den hjlp som idag erbjuds, t.ex. i form av bristande barnkompetens och barnperspektiv i rttssystemet. De tycker ocks att det finns brister i kompetens ven p familjerdgivningen och hos familjertten, nr de ska ha samarbetssamtal eller skriva avtal. D r det ofta kunskaper om det moderna frldraskapet och familjelivet som frldrarna skulle nska att det fanns mer av. Man har ftt en knsla av att de lever kvar i det frgngna. Att de

20

utgr frn en verklighet som inte lngre finns. Med krnfamiljen som norm. /Pappa Ibland har frldrar ocks erfarenheten att de som ska hjlpa frldrarna att samarbeta inte r tydliga med sina egna sikter och stndpunkter d efterlyser frldrarna ngon som str p barnets sida och lyfter fram barnets behov i sammanhanget. De bara satt dr och ville att vi skulle vara sams. Det kndes som om vi hade kunnat fatta vilket beslut som helst, bara vi var verens. Jag hade velat att de skulle hjlpa oss med att hitta den lsning som var bst fr vr dotter, hjlpt oss att se vad hon behvde. /Mamma Anhriga ven anhriga till familjer som har vxelvis boende, eller som ligger i tvist om barnens boende, har hrt av sig. De har d velat framfra klagoml eller oro i frgan. De har t.ex. efterfrgat information om huruvida vxelvis boende kan vara bra fr barnen, och velat ifrgastta den lagstiftning som finns eller klaga p den hjlp deras barn och barnbarn haft tillgng till. Frldrar som bor vxelvis Det frekommer att barnen bor kvar i ursprungshemmet och att frldrarna vxlar boende. Detta sker i samband med separationen och under en begrnsad tid. Frldrarnas behov av att skapa en ny, egen grund att st p gr att de vljer att ordna sitt och barnens boende p andra stt. Ngra frldrar har berttat om att de sjlva inte orkade med att byta bostad varannan vecka, och att en sdan lsning blir omjlig d en ny partner kommer in i bilden. S hr sger ungdomar och unga vuxna Tjugotv ungdomar har hrt av sig. Av dessa har fem intervjuats personligen och fyra per telefon. vriga har gett skriftlig information. I samtal med unga som bor eller har bott vxelvis framkommer att de i allmnhet r njda med boendet. De r glada ver att ha ftt en god kontakt med bda sina frldrar, och tror att det skulle ha varit smre att bo mest hos en frlder. Om jag inte hade kunnat bo med bda s tror jag att jag skulle haft mycket smre kontakt med pappa. De ser det som en frdel att ha ftt erfarenheter av olika stt att leva, och uppskattar ofta att de ftt fler vuxna att relatera till i form av frldrars nya partner. Man fr ju gra lite olika grejer det r kul. Och s tycker jag jtte mycket om mammas nya man. Han r vrldens snllaste! Nackdelarna som lyfts fram r att behva packa och flytta s ofta och att det med detta fljer en knsla av rotlshet. Ibland har jag lagt mig p sngen och skrikit jag orkar inte!. The

21

knns bara fr jobbigt att behva flytta igen; packa alla saker och stlla om sig. En del ungdomar skulle egentligen periodvis hellre bott mest hos ena frldern, d de tyckt att de behvt en fast punkt i tillvaron, ett stlle som var deras eget. Detta har de ibland inte vgat sga, av rdsla fr att sra den frlder som de inte ville bo hos. I stllet har de nskat att frldrarna skulle ha sett och frsttt behovet och gjort ngot t det. All ungdomarna tycker att det varit bra att f prva p att ha en vardagstillvaro med bda frldrarna, men de som r mer negativa till det vxelvisa boendet skulle hellre gtt ver till att ha en fast bostad efter ngot r. Jag vill ha ett stlle som r mitt, och inte bara flytta runt hela tiden. Om jag hade ftt vlja sjlv hade jag velat bo varannan vecka i brjan, nr jag var mindre, men sedan hade jag velat bo mer p ett stlle. Jag vgade inte sga det d, fr jag ville ju inte gra ngon av dem ledsen. Men jag skulle ha velat att de hade frsttt det sjlva. Jag tror egentligen att mamma frstod att jag ville bo mer hos henne, men hon gjorde ingenting t det. Kanske var hon rdd att pappa skulle bli arg. En annan nackdel som nmns r att ungdomarna ofta inte kan bestmma sjlva nr de vill bo var, tid fr byten osv, utan r beroende av fasta scheman och anpassning till t.ex. halv- eller styvsyskons vistelser i hemmet. De efterfrgar d en strre flexibilitet och strre mjlighet att f bestmma sjlva. Utifrn ungdomarnas berttelser verkar det som om vissa frldrar hller hrt p varannan vecka principen, vilket gr ut ver barnen. Arrangemanget grs inte fr deras skull. Man knner att man mste vara lika mycket hos bda. Ibland hade man kanske hellre varit tv veckor hos pappa och en hos mamma. Men det kunde man inte. Det var alltid det att idag mste vi g mstedagar! Usch! Pappa hade ju trffat sin nya fru och hon hade sina barn p samma stt, s d hade de barnhelgen och lediga helgen, barnveckan och lediga veckan, och det ville de nog ha kvar. Hos dem verkar finnas irritation och besvikelse ver att de inte i strre utstrckning ftt vlja sjlva. Det gr ocks att tolka deras berttelser som att de i ngon mn upplever det som om det r frldrarnas och inte deras egna behov som sttt i centrum. Bda ville ju att vi skulle bo hos dem, s d mste det ju bli ngot mitt emellan. Varannan vecka. De ungdomar som r mest njda med det vxelvisa boendet r de som har frldrar som r flexibla, kan samarbeta och bor nra varandra. Mnga ungdomar tycker att frldrarna har lyckats bra med att komma verens och hitta lsningar som passar barnen. De som har frldrar som bor nra varandra r mycket njda med detta och lyfter fram det som ngot som frldrarna verkligen gjort bra. Det var jttebra av dem att de skaffade lgenheter i nrheten av varandra. De har tnkt p oss barn i frsta hand, planerat fr att det ska

22

funka fr oss. Ungdomar med frldrar som varit flexibla i sina lsningar r njda och har tagit den flexibiliteten fr given. De som har haft mer rigida scheman har dremot reagerat p, och funderat ver detta. Det r viktigt att man bor nra varandra. Och att man kanske brjar p ett stt, men sedan kan ndra sig det mste inte vara fr alltid. Man kanske brjar med att bo vxelvis, men sedan bor lite mer hos den ena. Man mste inte gra likadant fr alla barnen, heller. The kanske inte passar alla att gra p samma stt. Syskon kan ju vara olika. I intervjuerna med ungdomarna kommer ocks fram att det r vanligt att de upplever en konflikt mellan dels en nskan om att f vlja sjlva dels en nskan om att slippa ta ett sdant ansvar. Det verkar som om de skulle vilja ha en med ldern kad valfrihet, men samtidigt slippa knna skuld infr frldrarna fr sina beslut eller nskeml. De vill bde f bestmma och samtidigt inte knna press p sig att ta ansvar fr besluten srskilt inte om det involverar skuldknslor infr den frlder som de d valt att inte bo hos. Jag tycker de borde ha bestmt frn brjan vem vi skulle bo hos. Man kan inte vlja nr man r s liten. Det hade varit bttre om de sagt att s hr blir det. Nr man man r liten kan man inte vlja sjlv, men nr man r strre ska f gra det.

Jag skulle hellre bott hos mamma hela tiden, men det vgade jag inte sga. D hade nog pappa blivit vldigt ledsen. Skuldknslor och oro fr frldrarna verkar vara vanliga. Srskilt verkar det som att ungdomarna oroar sig fr pappan, och att de gr frsk att ta hand om eller skydda honom. Det de r mest rdda fr r att ngon av frldrarna ska frsvinna, t.ex. flytta lngt ifrn. Jag var jtteledsen fr jag var s rdd att pappa skulle flytta tillbaka till Chile. Det gr inte att utesluta att barnen vljer att bo hos bda, att de offrar mjligheten till ett fast hem, fr att undvika att frlora en av frldrarna (oftast pappan). Kanske kan det vara vrt det stndiga flyttandet om vinsten r att f behlla bda frldrarna. Det r uppenbart att konflikten mellan att ha god kontakt med bda frldrarna och att ha ett fast hem r hgst reell, och att ungdomarna r medvetna om konflikten. Mnga vljer att prioritera kontakten med frldrarna alla ser det som en stor frdel, men alla tycker ocks att det r jobbigt att stndigt byta bostad. Vissa tycker att det r s jobbigt att de hellre bor bara p ett stlle. Jag hade aldrig velat ha det p ngot annat stt! Jag r jttenjd med att bo s hr, att jag fr trffa mamma och pappa lika mycket.

23

 Vilket som varit viktigast kontakt med bda frldrarna eller en fast punkt? Ja, jag tycker att det varit mer jobbigt n bra att bo vxelvis. Det ungdomarna tycker smst om r nr frldrarna pratar illa om varandra. Det r jobbigt nr de sger dumma grejer om varandra. Det har jag sagt till, att snt dr tnker jag inte lyssna p. Och nr frldrarna ger barnen skuldknslor fr att de vljer att bo bara hos den ena. Det vrsta man kan gra som frlder r att ge barnen skuldknslor fr att de inte vill bo hos dem. Om de knner att de mste vara hos sina frldrar. De ungdomar som deltagit i studien verkar vlmende och reflekterande. Det mrks att de tnkt p de hr frgorna frut. Men s r frsts urvalet selektivt. Det rr sig om ungdomar som sjlva eller via frldrarna aktivt har tagit kontakt fr att f vara med i underskningen. Ingen av de deltagande ungdomarna har berttat om ngra strre problem i sina nuvarande liv som de knyter till det vxelvisa boendet. Erfarenheter av vxelvis boende efter beslut i tingsrtten Elva frldrar som representerade tta f.d. familjer intervjuades ett r efter det att tingsrtten beslutat om vxelvis boende. Barnen r mellan fyra och 12 r gamla. Frldrarna r mellan 34 och 45 r gamla och kommer frn olika sociala frhllanden och olika miljer: mellansvensk landsbygd, medelstora stder, respektive Stockholm. I ngra fall kan barnen ta sig sjlva mellan bostderna, i andra mste de skjutsas. Avstndet mellan bostderna var upp till tre mil. Sjlva resandet anges inte som problem av frldrarna, dremot alla praktiska detaljer kring packning och flyttning av saker. Dessa frldrar har haft ett vxelvis boende ocks fre tingsrttsbeslutet. Ngon av frldrarna har velat ndra p detta, t.ex. genom att flytta frn orten och ta barnen med sig, vilket lett till att den andra frldern gtt till domstol i rendet. I andra fall har en av frldrarna inte tyckt att det vxelvisa boendet fungerat, och drfr velat f beslut om en frndring. Det finns ocks tecken p att kriser i relationen mellan frldrarna, t.ex. i form av att nya partner kommit in i bilden, utlst rttstvisten. De flesta av frldrarna lever i nya parrelationer. Hlften av de intervjuade f.d. familjerna har fortfarande ett r efter rttens beslut vxelvis boende fr barnen. vriga har hittat andra lsningar. De som fortfarande har vxelvis boende hade redan frn brjan haft ett bttre samarbete och frre konflikter. De som har valt andra boendeformer

24

fr barnen hade innan rttsprocessen varit missnjda med det vxelvisa boendet och frldrarnas samarbete hade fungerat mindre bra. Hur fungerar det d fr barnen? Mnga av frldrarna rapporterar om vergende problem. I ett fall kan barnets psykiska problem vara ganska omfattande. Frldrarna tror inte att det vxelvisa boendet skapat ngra strre kamratproblem. Samarbetssvrigheterna r omfattande i fyra av de familjer som medverkat. Fr de vriga fyra fungerar det praktiska samarbetet ngorlunda bra, speciellt efter tingsrttens beslut. tta av de elva frldrarna har en allmnt positiv syn p vxelvis boende. En del av dem anser att detta alltid r det bsta alternativet, medan andra tycker att det kan vara bra, men kanske inte i alla lgen. Frgor om rttsprocessen ingick inte i intervjufrgorna. Alla frldrar talar dock spontant om sjlva rttegngen p ett mycket knsloladdat stt. Alla har upplevt vntan p och genomfrandet av rttegngsprocessen som plgsam. Nstan alla frldrar har sjlva ftt st fr sina rttegngskostnader. Ngra frldrar tycker att barnen kom i skymundan och ngra kommenterar att det mer tycktes rra sig om rttvisa mellan frldrar n bedmningar av barnens bsta. Barnens perspektiv fick fr lite utrymme. Rtten dmde till vxelvis boende, trots att alla, inklusive mamman, var verens om att det inte fungerade. /Pappa som nu har barnet boende hos sig. Vad hade d frldrarna velat ha fr hjlp? Vi har inte ftt ngot std. Vi hade en del samarbetssamtal, men de ledde inte till ngonting. Det hade varit bra om socialtjnsten eller familjertten hade kunnat erbjuda ngot std under processens gng. /Mamma med fungerande vxelvis boende Som det ser ut nu, s har det hr varvat p och kostat pengar, men resultatet r detsamma som innan tvisten: Vi kan inte prata med varandra. Socialen borde ha befogenhet att kalla till samarbetssamtal. /Mamma som tycker samarbetet inte fungerar Frldrarna br erbjudas eller tvingas till utbildning som ger hjlp att lgga fokus p barnet, s att det inte hamnar i konflikten som finns frldrarna emellan. Kanske kan man utveckla samarbetssamtalen t det hllet. /Mamma med stora samarbetssvrigheter Intervjuerna prglades ver lag av en stark knslomssig laddning. Denna kan nrmast uppfattas som ett skande efter hjlp. Det var inte mjligt att intervjua barnen. De hade redan utsatts fr stark press under frldrarnas konflikt och under rttstvisten. I vissa fall kndes barnperspektivet lngt borta. Konflikterna verkade till stor del handla om rttvisa mellan frldrarna kontra barnets bsta. I en mer negativ tolkning av frldrarnas beteende kan sgas att bde

25

mn och kvinnor i strre eller mindre grad stter sina egna behov framfr barnens. Sttet de gr detta p skiljer sig emellertid t. Papporna tenderar att vilja ha rttvisa fr egen del, medan mammorna ibland tar sig tolkningsfretrde just i frga om vad som r bst fr barnet och har svrt att acceptera att pappan r frlder p sitt eget stt. Experterfarenheter Personal vid tre familjertter, en familjerdgivningsbyr samt tv barnoch ungdomspsykiatriska mottagningar hrde av sig fr att delge sina erfarenheter av och synpunkter p vxelvis boende. I tv fall trffade intervjuaren hela personalgruppen fr en diskussion/gruppintervju. Generellt har man uppfattningen att vxelvis boende kan vara en bra lsning fr att barnet ska behlla en god kontakt med bda sina frldrar. Personalen kommer inte ofta i kontakt med de frldrar dr det vxelvisa boendet fungerar bra, men har uppfattningen att faktorer som frldrarnas frmga till samarbete, avstnd mellan bostderna och lyhrdhet infr barnets behov r centrala. Barnets behov av mjlighet till att upprtthlla kamratkontakter och fritidsintressen lyfts ocks fram. Sm barn Enligt experterna tycks vxelvis boende bli allt vanligare, ocks i frga om sm barn. Enligt rapporter frn barnpsykologer verkar denna lsning falla sig allt naturligare d fderna blir alltmer delaktiga i vrdandet av sina barn. Det r s roligt att se hur bra mnga frldrar lser en sdan hr situation! Nu verkar det som om det r sjlvklart fr de flesta att bda frldrarna r vldigt engagerade i barnet och att man ska dela p vrden. /Barnpsykolog och konsult Samtidigt ger experterna en hel del exempel p frldrar som tillmpar vxelvis boende p stt som gr ut ver barnets grundlggande behov av trygghet och kontinuitet. Barnets rtt till bda sina frldrar omtolkas till att bda frldrarna ska ha lika stor rtt till sina barn. Den rttvisan ska sedan skipas i form av att barnet tillbringar lika mycket tid hos bda. Det kan t.ex. ta sig uttryck i att umgngesfrldern krver halva tiden med sitt barn, halva frldrapengen osv. utan att ta hnsyn till barnets behov. Det finns ocks exempel p bristande frstelse fr barnets perspektiv. Frldrar gr upp om barnets boende enbart utifrn sina egna behov, utan att fundera ver vad som r bst fr barnet. Frldrarnas konflikt om boendet kan gra det svrt fr barnet att knna sig tryggt. Experterna vill pongtera att vxelvis boende fr sm barn endast r att rekommendera i de fall d barnet redan har trygga relationer till bda frldrarna och d frldrarna r lyhrda fr barnets behov och kan samarbeta. Det finns en risk fr att vxelvis boende ses som en standardlsning ngot som enligt experterna br motverkas. Ett skrckexempel r nr pappan krver att ha rtt till halva tiden med sitt barn nr barnet r mycket litet. Det kan handla om mer eller mindre nyfrlsta mammor och barn som fr sin frsta tid tillsammans frstrd fr att detta vcker s mycket oro. Mamman fr inte vara ifred och amma i lugn och ro.

26

S finns det de som r verens om halva tiden var, men dr detta mer handlar om de vuxnas behov av att slippa vara frlder n ngot annat./ Medarbetare p familjertten ven nr det inte r frga om vxelvis boende utan bara om umgnge kan det vara aktuellt att fundera ver vad som passar ett litet barn. Umgnget kan ocks stlla till med problem, om t.ex. umgngesfrldern krver att f ha barnet hos sig under lnga perioder under skollov och sommarsemestrar. Hnsyn mste ven hr tas till det specifika barnets aktuella behov. Ungdomars problem vid vxelvis boende Hr finns ven berttelser frn dem som i sina arbeten kommit i kontakt med ungdomar med problem, vilka kan sttas i samband med deras vxelvisa boende. Det handlar om frldrar som har stora svrigheter att samarbeta, och som dessutom ofta har psykiska och/eller sociala problem. Personal frn barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar, eller skolkuratorer, har berttat att de mter barn och ungdomar med vxelvis boende dr detta skapar stora problem. Det r svrt att sga i vilken utstrckning just det vxelvisa boendet r orsaken till ungdomarnas problem, men en gissning r att ett vxelvis boende blir ytterligare en belastning fr de barn och ungdomar som redan har svrt att knna sig trygga i tillvaron. Dessutom kan man frmoda att frldrarna, om de har de problem som nmns ovan, inte frmr skapa bra frutsttningar fr ett vxelvis boende. Information och hjlp till frldrar Frn mnga hll i expertgruppen efterlyses ngon form av utbildning till frldrar, om barns behov i samband med separationer. Man lyfter ocks fram att frldrarna ofta behver hjlp att lsa sina konflikter fr att skilsmssan ska avslutas p att bra stt. Detta ses som en frutsttning fr att frldrarna ska kunna ha ett gott samarbete i det fortsatt gemensamma frldraskapet. Utbyggnad av och kompetenshjning vid familjertt och familjerdgivning kom p frslag, samt utkade mjligheter fr frldrar att f information och std vid mdra- och barnhlsovrd. En vanlig sikt var att hjlp och information skulle vara tillgnglig p stllen som inte var problemfokuserade information och std i frgor om barn br finnas p mer neutrala instanser. Det fanns en uppfattning att frldrar ofta var rdda fr att ska hjlp av rdsla fr att stmplas som problemfamilj eller hamna i ngot register. Slutsatser Vxelvis boende eller utkat umgnge? Grnsen mellan utkat umgnge och vxelvis boende kan vara hrfin. Rknat p en tvveckorsperiod kan utkat umgnge best av t.ex. fyra dagar och en kvll hos umgngesfrldern. Frskringskassan och domstolen utgr ifrn att barnet vid vxelvis boende tillbringar lika mycket tid hos vardera frldern. I de fall avvikelser nmns, r bedmningen att

27

barnet ska tillbringa mer n en tredjedel av tiden hos respektive frlder. Frhllandevis f barn bor vxelvis, och perioder av vxelvis boende skiftar med lngre tider av boende hos en frlder. Utver detta talar frldrar ven om tillfllig flexibilitet, t.ex. vid sjukdom eller nr barnen gnar sig t speciella intressen ihop med en frlder. Denna flexibilitet tycks i hg grad styras av barnets behov och av omsorg om barnet och den omnmns positivt av alla som berr mnet. Varje frlder r p detta stt en del av barnets liv ven den tid d barnet r hos den andra frldern. De stora frdelarna fr frldrarna med vxelvis boende r bibehllen kontakt med barnet och mjlighet att ta gemensamt frldraansvar. Bda frldrarna r aktiva. Nr ansvaret delas, blir det lttare. Frldrarna kan f mer tid fr egna behov. Avstndet mellan frldrarnas bostder spelar stor roll. Det bsta r om barnen kan behlla sin sociala nrmilj och de frldrar och barn som bor nra varandra r mest positiva till vxelvis boende. Med stigande lder blir barnen mer och mer beroende av att ha nra till kamrater och fritidsaktiviteter. Avstndet kan frsvra barnets mjligheter att finna tillhrighet till kamrater, och lnga resor kan vara trttande fr alla. En viktig faktor r hur beslutet om vxelvis boende har fattats. Frldrar som sjlva lyckas komma fram till beslutet, har ett klart bttre utgngslge n de som skt rttens hjlp. Frgan r om tillrckligt mnga frutsttningar fr vxelvis boende r uppfyllda nr frldrar inte r i stnd att fatta detta beslut sjlva. Nr frldrar mste ta hjlp av rttssystemet, tycks motivet prglas av rttviseskande fr fdernas del. Kanske har de fog fr knslan av att inte till hundra procent rknas med som frldrar. Mdrarnas motiv i dessa lgen tycks styras av en vertygelse om att vara den som vet vad som r bst fr barnen. S kan det ju faktiskt vara, men det finns en risk fr att ven egna motiv och nskningar kommer in och str bilden. En del frldrar bor i samband med skilsmssan vxelvis, medan barnen bor kvar i ursprungsbostaden. Ett sdant system kan inte nr en ny partner kommer in i bilden. Frldrar har kommenterat flyttandet mellan bostderna r anstrngande. Barnen har mindre att sga nej till vxelvis boende, samtidigt som de oftast vill fungera att chans ha det.

Tidigare tog oftast modern ensam hand om barnens boende efter separationen. Under de senaste rtiondena har fdernas engagemang i barnen och deras fostran kat stadigt. Detta fortstter d naturligt efter en skilsmssa. Medvetenheten om barnets behov av tillgnglighet till bda frldrarna som krleks- och identifikationsobjekt har kat hos bde mn och kvinnor. Mammor r rdda fr att deras pojkar kan bli vrstingar om de inte har bra kontakt med sina pappor. Papporna knner lngtan och saknad nr barnen r borta, eftersom de r ett viktigt inslag i livet. Ofta styrs besluten om vxelvis boende av lngtan efter en delad vardagstillvaro. Samarbetet mellan frldrarna

28

Samarbete mellan frldrar utgr krnan i allt frldraskap. Behovet av samarbete betonas i svl teori som i tidigare forskning och i nstan alla intervjuer. Samarbete skapar sammanhang och kontinuitet i tillvaron fr barnen. Fr sm barn skapas trygghet genom rutiner som de knner igen. Frldrar mste diskutera med varandra om hur man gr fr att stadkomma dessa. P sikt bidrar samarbetet mellan frldrarna till att skapa trygghet fr barnet. Det r vl omhndertaget av bda frldrarna. En grund fr samarbetet r att frldrar knner respekt och sympati fr varandra. Det tycks fr mnga frldrar vara mjligt att bevara en konfliktfri zon kring frldraskapet. Lyckas frldrarna med detta, har de ntt lngt. D kan de sjlva, utifrn barnens behov, hitta lsningar p boende och umgnge. Frutsttningarna r d maximalt goda fr att de ska kunna dela den praktiska vrden, dela utgifter och hjlpa varandra nr ngon fr tillfllet har svrt att leva upp till en god frldraroll, t.ex. vid sjukdom eller studier. Bara att skaffa bostder nra varandra stller, tminstone i storstder, stora krav p flexibilitet. Nr respekten finns, r det mjligt att orka se barnens aktuella behov och handla utifrn dessa, t.ex. skifta boendet fr en tid, inte vara lst vid att det mste vara likadant hela tiden. Om ngot mste ndras, t.ex. en frlder flyttar frn orten, kan bda lngtidsplanera i samrd med barnet. Det praktiska samarbetet r ofta mycket konkret. varandra vl informerade om t.ex. sdant som rr planering i samband med vxlingar. Kanske kan en genom dubbla uppsttningar av vissa klder eller Det gller att hlla skolan och att klara av del problem underlttas freml.

Att separera r en svr process, som inom varje mnniska kan vcka djupa knslor frn tidigare livshndelser. De kan stra frmgan att hitta lsningar, men alla r som regel beredda p att inledningen av separationen kommer att vara pfrestande. Vad som sedan tycks verraska, r att kriser intrffar ven efter ngon tid. Nr t.ex. en ny partner kommer in i bilden, tvingas bda frldrarna ta ytterligare ett steg mot separation. Det tycks vara i dessa skeden som frldrar ibland vill att andra ska bestmma, t.ex. tingsrtten. En kad kunskap om att dessa kriser ofta uppstr, skulle kunna ka frldrarnas beredskap att mta dem. Kontraindikationer fr ett vxelvis boende Stora konflikter mellan frldrarna talar emot ett vxelvis boende. Stora avstnd mellan frldrarnas bostder minskar barnets mjligheter till kamratkontakter och fritidsintressen, och minskar rrelsefriheten. Dr det frekommer misshandel mot frlder eller barn frn ena partens sida r vxelvis boende inte lmpligt, inte heller d den ena frldern av ngot annat skl anses olmplig som vrdnadshavare. Med fokus p barnet r vxelvis boende ver huvud taget bra fr barn? Frgan mste kompletteras med en frga om hur alternativen ser ut. Det r inte bevisat att dessa r bttre. En ensamstende mamma med barn har oftast en mycket utsatt situation, praktiskt och ekonomiskt. Nstan en tredjedel av separerade frldrars barn tappar vardagskontakten med umgngesfrldern. Vxelvis boende ger barnet strre chans att behlla nra kontakt

29

med bda frldrarna. Barnen oroar sig ofta fr den frlder som de inte bor tillsammans med och bekymrar sig ofta ver orttvisa mellan frldrarna. Vid vxelvis boende knner sig barnet rttvist, ngot som tycks vara mycket viktigt. Nr frldrar delar ett intresse med barnet, eller fljer det p speciella aktiviteter, oavsett om det r mammas eller pappas dag eller vecka, har barnet anledning att knna sig i centrum fr frldrarnas omsorger, liksom nr en frlder lter ett lngtande barn f trffa eller prata med den andra frldern utanfr den planerade tiden. De flesta av barnen har redan en tydlig anknytning till bda sina frldrar nr separationen intrffar. Fr riktigt sm barn, dr frldrarna kanske aldrig levt tillsammans, krvs en mycket medveten satsning p uppbyggnaden av anknytning. Ju mer tlamod frldrarna har nr det gller att flja barnets takt i brjan, desto lttare kan fortsttningen bli. Barnet mste f umgs ofta med den frlder som det inte bor hos, s att en god kontakt kan byggas upp. Umgnget kas gradvis s att det s smningom blir ett vxelvis boende. Boendeperioderna hos umgngesfrldern mste i brjan vara korta, kanske ett eller ett par dygn. ven om barnet har trygg anknytning till bda sina frldrar, r det fr sm barn, t.ex. under tre rs lder, oftast fr svrt att tillbringa en hel julledighet eller en lng semester borta frn den som frst varit bofrlder. Genom att vardagskontakten bevaras, kan barnet f realistiska och levande bilder av bda sina frldrar. Barnets psykologiska utveckling berikas av att det har tv identifikationsobjekt, tv personer att g emellan och att prva sig mot nr det gller att hitta sig sjlv. Tillvaron kan bli rikare fr barnet. Det fr vara med om fler upplevelser och har chans att dela intressen med bda sina frldrar. I bsta fall orkar frldrarna hra och bejaka barnets lngtan efter den frnvarande frldern och lyssna nr barnet vill bertta om roliga saker som hnt hos den andre. Ju mer geners och flexibel en frlder kan vara, desto mer kan barnet bejaka tillvaron dr det befinner sig fr tillfllet. Barnets bda vrldar kan knytas samman, vilket sannolikt har stor betydelse fr barnets knslomssiga utveckling. Det gr det ocks mjligt att knyta an till frldrarnas nya partners och deras barn. Dessa kan bli nra vnner till barnet, istllet fr elaka styvmdrar, styvfder och styvsyskon. Nr barnet visar tecken p stress, r det ndvndigt att frldrarna reagerar och frsker frndra situationen. Riktigt sm barn kan endast visa stress och oro genom skrikighet, mat- och smnproblem och krngel med magen. Frldrar mste bde vga uppfatta problemen och diskutera dem med varandra. Problemen r inte lika fr alla barn, inte ens fr syskon. Frskola och skola r viktiga inslag i alla barns liv. Barn kan inte g i tv skolor, och inte heller ha tv frskolor. Barn har svrare n vuxna att upprtthlla mnga relationer samtidigt. Frskolevistelsen r ett viktigt inslag i uppvxtmiljn och dr har barnet viktiga egna vuxen- och

30

kamratkontakter. Gemensamma erfarenheter frdjupar kontakten, hr som med frldrarna. Att bara vara p plats varannan vecka, gr att man inte r riktigt med i det som hnder p ngondera stllet. Nr frldrar ska fatta beslut t.ex. om barnets boende i samband med en separation br de ta hnsyn till barnets sekundrgruppsmiljer (frskola, skola) och kamratkontakter, eftersom dessa utgr viktiga inslag i barnets eget ntverk. Ungdomarna beskriver att de kan sakna en fast punkt, ett eget stlle. Ibland orkar de inte byta, srskilt inte nr de knner sig lsta av komplicerade umgngesrutiner. De kan kanske inte byta vecka eller bo ver p fel dag, fr d r det andra kullars tur att ga frldern. Det hr blir fr dem en ptaglig demonstration av att lsningen man funnit inte r skapad utifrn de egna behoven och detta kan knnas svrt att acceptera. De betalar ett alltfr hgt pris vid dessa tillfllen. Det r ndvndigt att frldrar mrker stressen och orkar och vgar prata om saken. D visar de respekt fr ungdomarnas knslor, ven om de kanske inte kan gra s mycket fr att frndra situationen fr tillfllet. Ungdomarna sjlva verkar vara taktfulla och rttvisa och vill inte sra. I tonren utkmpar tryggt frankrade tonringar hrda duster med sina frldrar i sina frigrelsefrsk. Detta mste de kunna f utrymme fr ven vid vxelvis boende. Fr tonringarna finns det en konflikt i form av att de vill vara med och pverka och bestmma, men de drabbas av skuldknslor fr de beslut de fattar. Enda sttet att hjlpa dem med denna konflikt r allvarliga samrd mellan tonringen och bda frldrarna. Det kan ju vara s att en frlder med akuta egna problem i arbete eller relationer kanske fr tillfllet r en riktigt dlig frlder. Det r ndvndigt att vga prata om detta och att fatta besluten gemensamt. De praktiska problemen med att packa sina saker och stndigt byta boende tas upp av barnen, men utgr i sig inte stora eller allvarliga problem. Barnen r beredda att acceptera detta i utbyte mot de frdelar som finns. Det r svrt nr frldrar pratar illa om varandra. Detta gller ju inte bara vid vxelvis boende, men det kan accentueras nr barnet s ptagligt lever mitt emellan frldrarna. De nackdelar som nmns i vrigt r inte specifika just fr vxelvis boende. Frldrar kan utva stark pverkan p barn fr egna syften. Barn kan spela ut frldrar mot varandra, mer n vad barn till samlevande frldrar lyckas med. Hr gller det att ka den egna medvetenheten om vad man sjlv bidrar med. I just dessa lgen sitter ofta de egna fingeravtrycken p kniven som man fr i ryggen Hjlp och std till frldrar och andra Att ta stllning till boende Vxelvis boende r inte bra eller dligt, det blir vad frldrarna gr det

31

till. Ideala lsningar finns inte. Varken frldrar, experter eller anhriga kan lsa tanken vid s hr ska inte barn ha det utan att ta stllning till vad som blir fljden p kort och lng sikt av att vlja ett annat alternativ. Vart kan frldrar vnda sig fr att f rd och std? De kan vnda sig till familjertten, familjerdgivningen, barnavrdscentralen, advokater, personal p frskola och skola, med flera. Det finns ven skriftligt informationsmaterial, t.ex.: Att skiljas nr man har barn och Gemensam vrdnad vad innebr det? .1 Barns boende vid frldrars separation kan tas upp till diskussion i samband med frldrautbildning. Att ha tnkt igenom konsekvenser, och hrt andras sikter, kan underltta fr de frldrar som sjlva hamnar i denna situation. Anhriga br vid ngot tillflle f mjlighet att delta i diskussioner om barns boende vid separationer. De har ofta stor betydelse fr vad frldrarna vljer fr lsningar i akuta kriser. Det r d viktigt att de varit med i nyanserade diskussioner av lngsiktiga lsningar. Vad behver d frldrar fr hjlp och std? De behver mta opartiska professionella som r kunniga i familjertt barns utveckling och behov konfliktlsning. Frldrarna behver knnedom om vilka alternativ det finns nr det gller vrdnad, boende och umgnge, och vilka konsekvenserna blir av olika val. Inte minst de ekonomiska konsekvenserna mste redas ut. Vad klarar barnen av nr det gller att flytta mellan frldrarna? Vem talar med barnen om hur de tnker och knner och om vad som r viktigast och utgr de strsta bekymren fr dem just nu? Det r inte barnen som ska fatta de svra besluten, men de ska nd komma till tals. Deras behov och nskningar mste gras tydliga och tas emot med respekt, ven om frldrarna ofta mste handla mot nskningarna. Det hr rr relationen mellan frldrar och barn. Om frldrarna inte klarar av att prata om detta sjlva, eller om barnen r fr sm fr att delta i samtal, kan det vara bra att konsultera ngon med barnpsykologisk kunskap, t.ex. via barnavrdscentralen, familjerdgivningen eller familjertten. Ett uppbrott r plgsamt fr alla i familjen. Barnen reagerar p olika stt. En del blir brkiga, andra blir ledsna, somliga fr ont i kroppen eller fr svrt att sova. En del barn tycks inte reagera alls nr frldrarna har det som vrst, men brister sedan nr allt i vrigt tycks ha lugnat ner sig. I frsta hand r det frldrarna som kan hjlpa sina barn. Mnga av dessa problem dmpas nr de akuta skeendena r ver och alla vet hur det ska bli. Vid lngvariga problem kan barn- och ungdomspsykiatrisk rdgivning behvas. Socialstyrelsen 1999, 2000. Frskole- och fritidspersonal kan komma i svra situationer i mtet med frldrar som hller p att separera. Det krvs klarsynthet och mod

32

fr att inte dras in i frldrarnas konflikter, srskilt i lgen d personalen huvudsakligen mter en av frldrarna. Fr barnets del r det viktigt att frskolan utgr ett fredat omrde, dr man i lugn och ro fr tycka om bda sina frldrar. Lsningen kan hr vara att se till att personalen har tillgng till konsultation med t.ex. en frskolepsykolog. Konfliktlsning har utvecklats till en egen specialitet. En professionell kunskap p detta omrde behvs fr att inte de involverade experterna ska g i fllan och ta parti fr endera parten. Det gller att hitta rimligt goda lsningar fr bda frldrarna, att bda tycker sig ha vunnit p att frhandla. D har de ven bjudit varandra p ngot. I bsta fall kan sttet att frhandla bli en modell fr att hantera problem. Om inte, r det i alla fall lttare fr dessa frldrar att snabbt ska hjlp igen vid en lsning. S lngt det r mjligt mste rttsprocesser undvikas. Vart frldrarna n vnder sig br de gras medvetna om att det till slut nd r de sjlva som mste bestmma, och att det r de sjlva och barnet som mste leva med konsekvenserna av beslutet. I de fall det nd blir rttsprocess, nskar de berrda frldrarna att denna handlggs skyndsamt och med ett tydligt fokus p barnen och deras behov. De erfarenheter som framkommit hr r att denna utvg varit mycket pfrestande och dyrbar, utan att ngra strre resultat ntts. Uppgivna frldrar vill tro att ngon annan kan fatta de svra besluten. Samarbetssamtal, eller egna beslut under pgende domstolsfrhandling (om nu frgan kommit s lngt), r att fredra. De instanser som frldrarna idag kan vnda sig till har ibland svrt att upprtthlla en bredd i sin kompetens. Personalen inom familjertten nskar en strre barnkunnighet. Barnhlsovrdens psykologer tycker sig ibland behva strre kunskaper p det familjerttsliga omrdet. Domare, advokater och andra jurister efterfrgar mer kunskap om barn. Alla professionella som mter frldrar och/eller barn i dessa lgen behver ha kunskaper om barns behov, kunna ta ett barnperspektiv och gra barnkonsekvensanalyser. Tvrvetenskapliga kurser kan utformas och inlemmas i mer omfattande barnkompetensutbildningar. All information, muntlig och skriftlig, som rr vxelvis boende och familjertt mste gras tillgnglig ven fr frldrar och barn som inte behrskar det svenska sprket. Administrativa och ekonomiska problem Det har idag fortfarande betydelse var barnet blir folkbokfrt. Frldrar kan inte helt styra detta sjlva. Ibland fr folkbokfringen mycket stora konsekvenser, t.ex. i form av vilken skola barnet placeras i eller i form av vilka bidrag frldrarna kan f. Det kan vara svrt att verg frn boende med en frlder till vxelvis boende. Bda frldrarna mste vara mycket medvetna och tydliga nr de diskuterar ekonomiska konsekvenser, hur man ska dela p svl bidrag som kostnader. Ekonomisk rdgivning kan behvas. Idealet r att hitta ett bidragssystem som inte inverkar styrande p frldrarnas beslut. Slutord

33

Barnets bsta och barnets rtt till bda frldrarna mste styra besluten ven om vxelvis boende. Det finns viss risk fr att vxelvis boende kan anvndas i syfte att stadkomma rttvisa fr frldrar och att detta rttvisetnkande skapar en rigiditet: barnet mste flytta en viss dag, det mste rra sig om exakt en vecka o.s.v. Vxelvis boende r ett stt fr frldrar att gemensamt skapa en god uppvxtmilj fr barnet. Om goda frutsttningar finns, r vxelvis boende ett bra stt att ge barnet mjlighet till en god och nra kontakt med bda sina frldrar. Oftast r det frldrarna som vet bst vad deras barn behver. Hur barnets boende ska lsas efter frldrars separation r inte bara en praktisk frga. Det handlar om barnets rtt och mjligheter att skapa sin egen tillvaro och egna relationer och om barnets rtt att finnas till fr sin egen skull inte bara utifrn frldrarnas behov. Det kostar p fr barn att bo vxelvis, men under rtt frutsttningar kan det vara en bra lsning. 44 Bilaga Vxelvis boende fr sm barn utvecklingspsykologiska aspekter Anders Broberg & Gunilla Bohlin Inledning Forskningen om utvecklingspsykologiska effekter av vxelvis boende befinner sig i sin linda, och vi har bara lyckats hitta ett ftal studier av omedelbar relevans. I freliggande redovisning har vi drfr valt att belysa tnkbara effekter utifrn forskning inom tre olika omrden: (1) betydelsen av anknytning och effekterna av separationer p sm barns utveckling, (2) likheter och skillnader i mammabarn resp. pappabarn relationen och (3) effekten av konflikter mellan frldrar p barns utveckling. Anknytningsteorin r den samtida utvecklingspsykologiska teori som givit upphov till mest empirisk forskning rrande barns knslomssiga utveckling, och effekter av separationer p utvecklingen. En gedigen sammanfattning av forskningslget ges i den nyligen utkomna Handbook of attachment [1], som anvnts som den viktigaste kunskapskllan i freliggande redovisning. Anknytningsteorin Anknytning r en svensk versttning av det engelska begreppet attachment. Anknytningsteorin presenterades av den engelske barnpsykiatern John Bowlby (19071990) i trilogin Attachment and Loss [2, 3, 4] som kom ut ren 19691980. Trilogin beskriver anknytningens betydelse fr mnniskan utveckling, och hur separationer, vanvrd och frsummelse

34

tidigt i livet kan f konsekvenser fr den fortsatta utvecklingen. Anknytningsteoribaserad forskning studerade ursprungligen barn i ldern 13 r som utsattes fr separationer frn frldrarna i samband med barnhems- eller sjukhusvistelser under ngon eller ngra veckor. Bowlby [2] beskrev barnets reaktioner i tre faser, beroende p hur lnge separationen varade, med begreppen protest (protest), frtvivlan (despair) och uppgivenhet (detachment). Forskningen ledde till frndrade sjukhusrutiner p barnavdelningar runt om i vstvrlden. Frldrar som tidigare ombetts att inte beska sina barn s ofta nr de lg p sjukhus, fr att barnen blev s besvrliga d, uppmuntrades nu att tillbringa s mycket tid som mjligt tillsammans med barnet, och man ordnade med vernattningsmjligheter fr frldrar. Senare anknytningsforskning har bland annat studerat effekter av barnomsorg, stllfretrdande frldraskap (adoptiv- och fosterfrldrar, kibbutzer) och effekter av frldrars psykiska otillgnglighet snarare n fysiska frnvaro. Ngra grundlggande begrepp Anknytning Mnniskan fds, enligt anknytningsteorin, med en evolutionsbiologiskt grundad genetisk programmering fr att under sitt frsta levnadsr knyta an till en eller ett par vrdare [2]. Sm barn kan inte lta bli att knyta an, och anknytningen liknar i s motto prgling hos andra djurarter att den sker automatiskt och instinktivt. Kvalitn p anknytningen varierar dremot kraftigt beroende p hur lyhrt och samstmt det knslomssiga samspelet mellan barnet och vrdaren r. Att ett barn knutit an till en vrdare innebr att barnet behver tillgng till den personen fr att ska skydd hos nr fara hotar, och att barnet reagerar med stark oro om det separeras frn sin huvudsakliga vrdare. Ju yngre barnet r, desto strre r kravet p kontinuitet, eftersom barnets minneskapacitet nnu r outvecklad, vilket gr att barnet reagerar kraftigt ven p kortvariga separationer, d det inte kan hlla minnesbilden av frldern levande srskilt lnge. Trygg bas Begreppet beskriver frlderns frmga att utgra en hamn (a haven of safety) fr barnet [2]. Existensen av en trygg bas ger barnet den frihet frn ngslan som det behver fr att hnge sig t sin nyfikenhet och sitt behov av att utforska vrlden. Frst nr den upplevda tryggheten minskar (genom yttre hot eller p grund av sjukdom) trder anknytningsbehovet ter i frgrunden. Om, andra sidan, relationen till frldern prglas av oskerhet om dennes tillgnglighet, pverkas frmgan att underska vrlden negativt, eftersom barnet inte kan lita p att frldern finns dr nr barnet behver det. Inre arbetsmodeller

35

I takt med att barnet blir ldre utvecklas ocks dess frmga att tnka och minnas (kognition). Med hjlp av sin kognitiva frmga kan barnet brja skapa frestllningar eller inre arbetsmodeller [3, 5] om sig sjlv och sina relationer till andra mnniskor. Dessa fr betydelse fr hur barnet samspelar med de aktuella vrdarna, men ocks fr barnets frmga att senare knyta varaktiga knslomssiga relationer till andra. De inre arbetsmodellerna, stttade av barnets frbttrade minneskapacitet, gr att barnet successivt blir mindre srbart fr kortvariga separationer frn de primra vrdnadshavarna. Olika typer av anknytning Mary Ainsworth, utvecklade, p basis av intensiva observationer av mdrar och spdbarn i hemmilj, en laboratoriesituation the Strange Situation Procedure i vilken samspelet mellan barn, i ldern 1218 mnader. och dess vrdnadshavare kan studeras [6]. Metoden anvnds numera inom den utvecklingspsykologiska forskningen runt om i vrlden. Forskningen har visat att anknytningen mellan barn och frlder kan beskrivas med hjlp av ett begrnsat antal mnster. Vilket mnster som utvecklas beror bland annat p om samspelet mellan barn och frlder under det frsta levnadsret varit lyhrt och frutsgbart eller ej. Trygg anknytning Det tryggt anknutna spdbarnet skaffar sig, genom i huvudsak positiva erfarenheter av samspel, optimal grund fr en flexibel relation till frldern. I situationer dr ingenting i omgivningen r alarmerande tar barnets behov av att utforska verhand [6]. Om fara hotar, tar anknytningsbehovet dremot ver igen och barnet sker sig till frldern fr beskydd. P detta stt garanterar den trygga anknytningen att barnet kan utforska vrlden under rimligt skra betingelser. Det tryggt anknutna spdbarnet skaffar sig genom dessa erfarenheter en flexibel relation till frldern. Undvikande anknytning Barnet visar inte ngot uttalat behov av att anvnda frldern som en trygg bas. Barn som i ettrsldern beter sig p det hr viset har, i hgre utstrckning n de tryggt anknutna barnen, erfarenhet av ett samspel med frldern dr denne visat att hon/han inte r s frtjust i barnets klngigt/behvande knslomssiga behov [6]. Eftersom sm barn behver nrhet till sina frldrar fr att deras skerhet ska garanteras, lr sig barn med erfarenhet av denna typ av samspel, snart att mjligheten att uppn en optimal nrhet r beroende av att barnet inte ger alltfr mycket uttryck fr behov av trst och omsorg. Man ska inte gnlla fr smsaker allt enligt den vuxnes definition av smsaker. Ambivalent anknytning Denna typ av anknytning utvecklas i relationer dr frlderns samspel med barnet r mer ofrutsgbart lyhrt [6]. Problemet r att barnet har svrt fr att lra sig att lsa frldern. Som utifrn kommande betraktare av samspelet mellan frlder och barn kan man se att samspelet i hg utstrckning sker p den vuxnes villkor. Nr det passar frldern kan denne vara en mycket bra frlder, men till skillnad frn frldern till ett tryggt anknutet barn, styrs frldern mycket mindre av barnets

36

signaler. Barnet lr sig allts inte att det sjlv kan reglera samspelet med frldern med hjlp av sina signaler, utan det r mer utlmnat t frlderns godtycke. Ambivalent anknutna barn skaffar sig drfr mindre frtroende fr sin egen frmga och drmed riskerar de att bli vldigt passiva. Andra skruvar upp anknytningsbehovet p full volym. Genom att ngsligt, och ofta gnlligt, bevaka varje steg frldern tar, och genom att klnga sig fast vid frldern, garanterar sig barnen den nrhet de behver fr att f skydd om verklig fara skulle hota. Desorganiserad anknytning Nr fler forskare tog upp Ainsworths underskningsmetod, och brjade studera olika riskgrupper, fann man att mnga barn inte kunde klassificeras i ngot av de tre ovan beskrivna mnstren [7, 8, 9]. En del av de barnen har senare kunnat klassificeras i en ny kategori desorganiserad anknytning [7]. Det som tydligast skiljer dessa barn frn vriga r att samspelet mellan barn och frlder i stor utstrckning bygger p rdsla. Evolutionrt sett r ju ndamlet med anknytningen att garantera barnet en tillrcklig nrhet till en beskyddande vuxen nr fara hotar, d.v.s. nr anknytningssystemet sls p. Vad hnder om den person som barnet r anknutet till r samma person som vcker barnets rdsla, d.v.s. slr p anknytningssystemet? ena sidan driver anknytningssystemet barnet i armarna p frldern, andra sidan kar barnets rdsla ju nrmare den hotfulla frldern barnet kommer. Barnet hamnar i en omjlig konfliktsituation som, om denna sorts interaktion r vanligt frekommande, kan resultera i desorganiserad anknytning. P grund av att frlderns beteende inta bara r ofrutsgbart, utan ocks bitvis direkt skrmmande, misslyckas spdbarnet med att utveckla en organiserad anknytning. Det lilla barnets kognitiva frmga r nnu alltfr outvecklad fr att kunna skapa en organiserad mental modell av den konfliktfyllda informationen. Desorganiserad anknytning frekommer inte bara i familjer dr barnen blivit utsatta fr vanvrd eller misshandel, ven om den r vanligast dr. Desorganiserad anknytning har ocks observerats i vanliga familjer dr frldern av en eller annan anledning beter sig p ett fr barnet ofrsteligt och bitvis skrmmande stt. Anknytning till olika personer Bowlby antog ursprungligen att anknytningen till den huvudsaklige vrdaren (oftast mamman) fungerade som mall eller prototyp fr utvecklingen av senare anknytningar. Detta har inte kunnat belggas. I stllet visar forskningen [10, 11, 12, 13] att spdbarn utvecklar relationsspecifika anknytningar till respektive frlder, beroende bland annat p hur lyhrt och frutsgbart samspelet med respektive frlder varit. Ett annat stt att studera hur spdbarn utvecklar anknytning r i adoptivfamiljer. Flera studier av anknytningen mellan spdbarn/koltbarn och deras adoptivfrldrar har givit liknande resultat. Barnen utvecklade anknytning till adoptivfrldrarna och den aktuella relationen till dessa hade strre betydelse n tidigare utvecklingshistoria, som t.ex. hur mnga mnader man tillbringat p barnhem [14,15,16]. P israeliska kibbutzer praktiserades lnge ett system med s.k. barnhus,

37

dr barnen bodde och dit frldrarna kom och hlsade p. Barn och frldrar sov allts inte i samma hus, utan barnen togs om hand av speciell barnomsorgspersonal. Till skillnad mot mnga av de barn p institutioner runt om vi vstvrlden, som forskningen om effekter av separationer baserats p, r barnen i israeliska kibbutzer inga riskbarn. The har drfr varit av srskilt stort intresse att flja dessa barns utveckling, fr att se hur de pverkas av den ganska speciella barnomsorgsform som barnhusen utgr. Flera studier har visat att andelen barn med otrygg anknytning till sina mammor r klart hgre p de kibbutzer som anvnder barnhussystemet jmfrt med kibbutzer dr barnen sover tillsammans med sina frldrar och i jmfrelse med barn som inte bor p kibbutz [17] Ytterligare ett stt att studera anknytningens utveckling, r att flja barn nr de brjar i barntillsyn utom hemmet. Sdana studier visar att sm barn utvecklar anknytning till viss barnomsorgspersonal, om de ges tillflle till tillrckligt tt och frtroendefull kontakt med dessa [18]. En stor amerikansk studie [19] fljde ver 1 300 nyfdda barn under det frsta levnadsret och nr barnen brjade i barnomsorg utom hemmet. Andelen barn med trygg anknytning till sina mammor (vid 12 mnaders lder) var oberoende av om barnet hade erfarenhet av barnomsorg utom hemmet eller ej. I srklass strst betydelse fr om barnet utvecklat en trygg anknytning till mamman var om mamman under barnets frsta levnadsr svarat lyhrt och frutsgbart p barnets signaler Fr barn som var placerade i barnomsorg utom hemmet hade kvalitn p den omsorgen betydelse ocks fr barnets anknytning till mamman. Barnen med trygg anknytning till sina mammor fungerade ocks bttre tillsammans med barn och vuxna i den alternativa barnomsorgen. Mjligheten att utveckla en anknytningsrelation r allts inte begrnsad till de vrdnadshavare som haft en tt kontakt med barnet under dess frsta mnader eller ens under det frsta levnadsret. Dremot tycks det tidiga samspelet mellan mamma och barn ha betydelse fr barnets frmga att utveckla nya relationer. Utvecklingen under frskoleren Effekterna av den tidiga anknytningen diskuteras mycket fr nrvarande, och i en lng rad studier har man fljt barn frn nyfddhetsperioden och upp genom frskole- och de tidiga skolren. Studierna visar att den tidiga anknytningen till mamman har betydelse fr den fortsatta utvecklingen i andra avseenden. I normalgrupper har man frmst funnit samband med senare utveckling av social kompetens visavi vuxna och jmnriga [20]. I en nyligen genomfrd studie i Sverige fann Bohlin och medarbetare att anknytningsmnstret vid 15 mnaders lder predicerade social frmga vid 8 rs lder bttre n vriga prvade variabler, (t.ex. temperament) [21, 22]. Uppfljningsstudier av barn med desorganiserad anknytning visar att denna utgr en allvarlig riskfaktor fr utvecklande av bland annat kamratsvrigheter och utagerande beteendeproblem i frskole- och de tidiga skolren [8, 9, 23, 24, 25, 26, 27]. Omvrdnad frlderns beredskap att svara p

38

barnets behov Vad r det som styr frlderns beteende gentemot sitt spdbarn? Bowlby menade att det nyfdda barnets totala beroende av sin omgivning fr verlevnad mste innebra att det hos mnniskan finns inbyggt en beredskap att reagera adekvat p sm barns behov [2]. Omvrdnadssystemet r allts baserat p ett primrt motiv, som vcks hos frldern av barnets anknytningsprocess men r fristende frn denna [3]. Den viktigaste aspekterna av omvrdnaden har att gra med lyhrdhet fr barnets signaler och frmgan att skydda barnet mot olika faror [28,29]. God omvrdnad knnetecknas, enklast uttryckt, av att frldern svarar fljsamt p barnets behov bde av att f vara ifred och att f kontakt. Kontakten kan i sin tur best av en anknytningsrelation barnet flyr till frldern nr fara hotar eller av en utforskanderelation barnet vill ha kontakt med frldern fr att f stimulans [30]. God omvrdnad innebr ocks att barnet frutom att f sina grundlggande behov av mat, smn och anknytning tillgodosedda, uppmuntras att p egen hand utforska vrlden omkring sig under rimligt skra betingelser. En frutsttning fr lyhrd omvrdnad r regelbunden kontakt mellan frlder och barn, men hur tt och regelbunden denna kontakt behver vara, finns det n s lnge inga klara empiriska belgg fr. Hot mot utvecklingen av en god barn frldrarelation Bristande kontakt mellan barn och frlder En frutsttning fr att en anknytningsrelation alls ska kunna etableras r att barnet har regelbunden, frekvent kontakt med en (eller flera) vrdare, dvs. att det finns en (eller ett litet antal) vrdare, som svarar fr barnets omsorg och skydd. ven nr barnet etablerar relationer till flera personer r inte alla relationer lika viktiga; barn tycks inrangera relationerna i en anknytningshierarki, dr ngon av vrdarpersonerna r den primra vad gller att fungera som trygg bas tminstone under det andra levnadsret [31, 32]. En faktor av betydelse fr vem barnet p detta stt vljer som den viktigaste relationen r sannolikt hur stor del av omsorgen och kontakterna den personen str fr, men ven andra faktorer, som har med relationens kvalitet att gra, tycks ha betydelse [32]. Nr man studerat anknytningsrelationen mellan barn och fder i tvfrlderfamiljer har man haft svrt att pvisa vilka faktorer som r av betydelse fr om relationen utvecklas mot trygg eller otrygg anknytning. Den typ av knslighet fr barnets signaler, som visats vara betydelsefull i mor-barnrelationen (eller kanske i den primra anknytningsrelationen, oavsett vem som str fr denna) frefaller vara mindre viktig i far-barnrelationen (eller anknytningsrelationer lngre ner i hierarkin). Sammanfattande genomgngar av forskningsresultat [9, 33, 34] visar att det mjligen snarare r i situationer av lek och utforskande, n i typiska omvrdnadssituationer, som faderns stt att relatera till barnet bst avspeglas. Solomon och George [35] spekulerar utifrn dessa och andra data att kontinuiteten i kontakten r viktig framfrallt fr den primra

39

anknytningsrelationen, vanligen den till modern, men mindre viktig fr sekundra relationer som far-barnrelationen. Cox och medarbetare [36] fann ocks att faderns tid tillsammans med barnet var av liten betydelse fr kvalitn p anknytningsrelationen. Snarare var det faderns stt att relatera till barnet och hans engagemang i barnet och frldrarollen som visade samband med barnets anknytning till honom. Vidare finns det resultat [34, 35] som talar fr att mamman har viss betydelse fr barnets anknytning till pappan. Barn med trygg anknytning till sin mamma skapar lttare en trygg anknytning ocks till pappan. En frsiktig slutsats av de hittills publicerade studierna ger vid handen att barnets anknytningsrelation till mamman r viktigare fr den fortsatta utvecklingen n anknytningsrelationen till pappan [20], tminstone r betydelsen av anknytningsrelationen till mamman bttre belagd. Pappans frmga att utveckla en lek-relation till barnet under de frsta ren, tycks vara lika viktig (kanske viktigare) fr den fortsatta utvecklingen n vilken anknytningsrelation barnet utvecklar till honom [37]. Om fortsatta studier kan belgga dessa preliminra resultat innebr det att bde mammor och pappor r viktiga fr sina barn, men p i viss mn olika stt mammor i frsta hand genom utvecklingen av trygg anknytning och pappor i frsta hand genom att uppmuntra ett utforskande av vrlden runt omkring. Det r viktigt att komma ihg att dessa resultat gller sm barn, dvs. det som hnder d anknytningsrelationerna frst byggs upp, samt att s gott som all forskning hittills bedrivits p traditionella krnfamiljer d.v.s. familjer dr mamman tagit huvudansvaret fr omvrdnaden under barnets frsta levnadsr. Det r allts, som antyddes ovan, utifrn hittills gjorda studier omjligt att avgra om skillnaderna i morbarn- respektive farbarn- relationen har att gra med frlderns kn eller om det r en effekt av vem av frldrarna som varit primr vrdnadshavare under barnets frsta r. Frlderns egen utvecklingshistoria Nyligen genomfrda studier av hur anknytningen frmedlas frn en generation till nsta visar att bde frlderns lyhrdhet och barnets anknytning hr ihop med frlderns mentala bild av anknytning. Hur frldern frstr sin egen anknytningshistoria r drvidlag av central betydelse [38]. Frldrar med egna svra erfarenheter av t.ex. separationer, riskerar att fra dessa vidare genom sitt stt att samspela med det egna barnet. Fr att bryta den onda cirkeln av psykologiskt arv tycks det vara av stor betydelse att frldern fr mjlighet att reflektera ver sina egna erfarenheter [39]. Den underliggande tanken med att hjlpa frldern att bertta om och s smningom frigra sig frn sina barnkammarspken [40] r att underltta fr frldern att se sitt barn som ngon med egen vilja och som ngon som r beroende av, men inte en del av frldern. Dligt fungerande relation mellan frldrarna En hel del forskning har gjorts i olika lnder om betydelsen av relationen mellan frldrarna (i intakta familjer) fr barnets anknytning till modern. Sammanfattningar av denna forskning [41, 42] ger std fr slutsatsen att en god partnerrelation kar sannolikheten fr trygg anknytning. Ngra studier visar att sambandet gller ven om frldrarelationen studeras fre barnets fdelse. Forskningen om far-barnrelationen r mer begrnsad, men ven dr tycks liknande samband glla [43].

40

Andra studier, som inte studerat anknytningsrelationen, visar resultat som r helt i linje med slutsatserna ovan. I en stor longitudinell studie i USA med nstan 3 000 personer [44] studerades svl relationer mellan barn och frldrar som mellan frldrarna sjlva bde fre och efter skilsmssa mellan frldrarna. Dliga relationer mellan frldrarna fre skilsmssan var fregngare till att det var lite vrme i frldrarnas knslor infr barnet flera r senare. Skilsmssan i sig fungerade ocks negativt vad gller faderns knslor infr barnet, men pverkade inte modern p detta stt. I en annan mindre studie [45] studerades mer i detalj vad som ledde till negativa effekter av konflikt mellan frldrarna p barns anpassning efter en skilsmssa. Man fann att det huvudsakligen var mdravariabler, som t ex vrme i mor-barnrelationen, inkonsekvens i uppfostran, moderns depression, som hade betydelse, medan std frn fadern och hur mngden kontakt barnet hade med fadern inte visades ha sdan betydelse. Vad kan utvecklingspsykologisk forskning lra oss om effekterna av vxelvis boende fr sm barn? Studier av olika former av vxelvis boende Ngra direkta studier av vxelvis boende och anknytning har vi inte kunnat lokalisera. Den studie som kommer nrmast r en av Solomon och George [35], dr man jmfrt barn i ldern 1218 mnader i intakta familjer med tv grupper av barn till separerade frldrar, en grupp dr besken hos fadern inkluderade vernattning och en grupp dr detta inte var fallet. Resultaten visade att fr den separerade grupp, som hade vernattning i samband med besken, kade risken fr otrygg anknytning i relation till modern. En nrmare analys visade att ocks moderns frhllningsstt var betydelsefullt; de mdrar i vernattningsgruppen, som bedmdes ge sina barn psykologiskt skydd (dvs. verkade fr lugn och stabilitet i samband med besken hos fadern) samt hade ett mindre konfliktfyllt frhllande till fadern, hade barn som var tryggt anknutna till dem. Vad gller anknytningsrelationen till fadern visade resultaten ingen skillnad mellan de tv separerade grupperna, i bda fallen var anknytningsrelationen till fadern mindre trygg n i den intakta gruppen. I alla tre grupperna gllde att barnets anknytningsrelation till fadern var bttre om kommunikationen mellan modern och fadern var vl fungerande. Andra mer strukturella aspekter vad gllde kontakten med fadern, t ex lder nr besken startade, besksfrekvensen, total tid med fadern, hade ingen betydelse fr anknytningsrelationen. Innan man drar alltfr lngtgende slutsatser av denna studie br man notera att en stor del av de studerade frldrarna aldrig hade bott ihop (eller hade separerat mycket tidigt), samt att det fanns tecken p att det kan ha varit ovanligt problemtyngda frldrar det var frga om. Ett terkommande resultat i studier av effekter av frldrars separation p barn r att den viktigaste faktorn fr barnets socioemotionella utveckling r i vilken utstrckning det frekommit konflikter och brk fre och i samband med skilsmssan [46, 47, 48]. Det finns t.o.m. resultat som visar att under omstndigheter med uttalad pgende konflikt mellan frldrarna kan kontakt med den frlder som inte r vrdnadshavare ha negativa effekter [48].

41

Howes [18] sammanfattar en genomgng av studier om anknytning till alternativa vrdgivare (t ex mor-farfrldrar, barnomsorgspersonal) med slutsatsen att bildandet av anknytningsrelationer till dessa tycks likna den mellan mdrar och barn. ven i dessa fall utvecklas anknytningsrelationen p basis av upprepade interaktioner med vrdgivande vuxna. Detta tycks vara fallet bde fr relationer som utvecklas parallellt med den primra anknytningsrelationen och de som utvecklas sekventiellt. Detta br sledes glla ven en separerad frlder som inte r primr vrdgivare. Howes [18] sammanfattar ocks resultaten frn studier som betydelsen av ntverk av anknytningsrelationer, dvs. till effekten av relationen till den primra vrdaren och till vrdare. Slutsatsen r att ven om det r relationen till vrdaren som har strst betydelse, s fr man en bttre frstelse tar hnsyn ocks till relationer till anknytningspersoner hierarkin. sett till den sammantagna alternativa den primra om man lngre ner i

Omvrdnadssystemet, dvs. frldramotivationen (nskan att ge vrd och beskydd, knslor av samhrighet etc.) r fga utforskat. Likavl som anknytningsrelationen, dvs. barnets band till vrdgivare, utvecklas ver tid och r beroende av upprepade interaktioner, r detta ocks fallet med omvrdnadssystemet. Sannolikt r det frga om en komplicerad process dr mnga faktorer bidrar till slutresultatet [35]. Thompson och Laible [46] konkluderar efter en genomgng av studier om effekter p barn av skilsmssa att faderns emotionella band till barnet och den utstrckning i vilken fadern har utvar aktivt vardagligt frldraskap efter skilsmssan har betydelse fr barnets anpassning. Referenser 1. Cassidy J & P.R. Shaver PR (red.) (1999). Handbook of attachment: Theory, research, and clinical applications. New York, NY: Guilford Press. 2nd Bowlby J. (1969). Attachment and loss. Vol. 1 Attachment. New York: Basic Books. 2:a reviderade upplagan 1982. 3rd Bowlby J. (1973). Attachment and loss. Vol. 2 Separation. New York: Basic Books. 4. Bowlby J. (1980). Attachment and loss. Vol. 3 Loss. New York: Basic Books. 5th Bretherton I. (1991). Pouring new wine in old bottles: The social self as internal working model. I M.R. Gunnar & L. Sroufe (red.), Self processes and development: Minnesota symposia on child psychology, vol 23 (ss. 141). Hillsdale, NJ: Erlbaum. 6. Ainsworth M.D.S., Blehar M.C., Waters E., & Wall S. (1978). Patterns of attachment. Hillsdale, NJ: Erlbaum. 7th Main M. & Solomon J. (1986). Discovery of a new, insecure-disorganized/ disoriented attachment pattern. I Brazelton, T.B. & Yogman, M. (Eds.), Affective development in infancy. (ss. 95124). Norwood: Ablex. 8th Crittenden P.M. & Ainsworth M.D.S. (1989). Child maltreatment and attachment theory. I D. Cicchetti & V. Carlson (red.), Child maltreatment: Theory and research on the causes and consequences of child abuse and neglect. (ss. 432463). Cambridge: Cambridge University

42

Press. 9th Solomon J. & George C. (red.) (1999). Attachment disorganization. New York: Guilford Press. 10.Easterbrooks M.A. & Goldberg W. (1987). Toddler development in the family: Impact of father involvement and parenting characteristics. Child Development, 57, 770782. 11.Parke R.D. & Asher S.R. (1983). Social and personality development. Annual Review of Psychology, 37, 755809. 12.Lamb M.E. (1977). Father-infant and mother-infant interaction in the first year of life. Child Development, 48, 157181. 13.Lamb M.E. (1977). The development of infant-mother and infantfather attachments in the second year of life. Developmental Psychology, 13, 537578. 14.Singer L.M., Brodzinsky D.M. Ramsay D., Steir M. & Waters E. (1985). Infant-mother attachments in adoptive families. Child Development, 55, 15511573. 15.Marcovitch S., Goldberg S., Gold A., Washington J., Wasson C., Krekewich K. & Handley-Derry M. (1997). Determinants of behavior problems in Romanian children adopyted in Ontario. International Journal of Behavioural Development, 20, 1731. 16.Dontas C., Maratos O., Fafoutis M. & Karangelis A. (1985). Early social development in institutionally reared Greek infants: Attachment and peer interaction. I I. Bretherton & E. Waters (Eds.), Growing points of attachment theory and research. Monographs of the Society for Research in Child Development, 50 (12, serial no. 209), 135175. 17.Van Ijzendoorn M.H. & Sagi A. Cross-cultural patterns of attachment: Universal and contextual dimensions. I J. Cassidy & P.R. Shaver (red.), Handbook of attachment: Theory, research, and clinical applications. (ss. 713734). New York, NY: Guilford Press. 18.Howes C. (1999). Attachment relationships in the context of multiple caregivers. I J. Cassidy & P.R. Shaver (red.), Handbook of attachment: Theory, research, and clinical applications. (ss. 671687). New York, NY: Guilford Press. 19.NICHD Early Child care Research Network. (1997). The effects of infant child care on infant-mother attachment security. Results of the NICHD Study of Early Child care. Child Development, 68, 860879. 20.Thompson R.A. (2000). The legacy of early attachments. Child Development, 71, 145152. 21.Bohlin G., Hagekull B. & Rydell A.-M. (2000). Attachment and social functioning: A longitudinal study from infancy to middle childhood. Social Development, 9, 2439. 22.Andersson K. (1999). Reactions to novelties: Developmental aspects. Doctoral dissertation, Uppsala University, Dep. of Psychology. 23.Lyons-Ruth K. & Jacobvitz D. (1999). Attachment disorganization. Unresolved loss. Relational violence, and lapses in behavioral and

43

attentional strategies. I J. Cassidy & P.R. Shaver (red.), Handbook of attachment: Theory, research, and clinical applications. (ss. 520554). New York, NY: Guilford Press. 24.Lyons-Ruth K., Connell,D. & Zoll D. (1989). Patterns of maternal behavior among infants at risk for abuse: Relations with infant attachment behavior and infant development at 12 months of age. I D. Cicchetti & V. Carlson (red.), Child maltreatment: Theory and research on the causes and consequences of child abuse and neglect (ss. 464494). New York, NY: Cambridge University Press. 25.Jacobvitz D. & Hazen N. (1999). Developmental pathways from infant disorganization to childhood peer relationships. I Solomon J. & George C. (red.), Attachment disorganization. (ss. 127159). New York: Guilford Press. 26.Speltz M.L., DeKlyen M. & Greenberg M.T. (1999). Attachment in boys with early onset conduct problems. Development and Psychopathology, 11, 269285. 27.Moss E., St-Laurent D. & Parent S. (1999). Disorganized attachment and developmental risk at school age. I J. Solomon. & C. George (red.), Attachment disorganization. (ss. 169186). New York: Guilford Press. 28.George C. & Solomon J. (1999). Attachment and caregiving: The caregiving behavioral system. In: Cassidy J, Shaver PR, eds. Handbook of attachment: Theory, research, and clinical applications (ss. 64970). New York: Guilford Press. 29.DeWolff M & Van Ijzendoorn M. H. (1997). Sensitivity and attachment: a meta-analysis on parental antecedents of infant attachment. Child Development, 68, 571591. 30.Grossman K.E., Grossmann K. & Zimmermann P. (1999). A wider view of attachment and exploration; Stability and change during the years of immaturity. . I J. Cassidy & P.R. Shaver (red.), Handbook of attachment: Theory, research, and clinical applications. (ss. 760-786). New York, NY: Guilford Press. 31.Lamb M.E. (1996). The development of father-infant relationships. I M.E. Lamb (Red.). The role of the father in child development. 3rd Ed. New York, NY: Wiley. 32.Schaffer H.R., & Emerson P. E. (1964). The development of social attachments in infancy. Monographs of the Society for Research in Child Development, 32, 177. 33.Van Ijzendoorn M & DeWolff M. (1997). In search of the absent father. Meta-analysis of infant-father attachment. Child Development, 68, 604609. 34.Steele H., Steele M. & Fonagy P. (1995). Associations among attachment classifications of mothers, fathers, and their infants. Child Development, 57, 571585. 35.Solomon J. & George C. (1999). The development of attachment in separated families: Effects of overnight visitation, parent and couple variables. Attachment and Human Development, 1, 233.

44

36.Cox M. J., Owen M. T., & Henderson V. K. (1992) Prediction of infantfather and infant-mother attachment. Developmental Psychology, 28, 474483. 37.Grossman K. Rapport presenterad vid the International Society for the Study of Behavioural Development, Basel, juli 1998. 38.van Ijzendoorn MH. (1995). Adult attachment representations, parental responsiveness, and infant attachment. A meta-analysis on the predictive validity of the Adult Attachment Interview. Psychological Bulletin, 117, 387403. 39.Fonagy P., Steele M., Steele H., Higgitt A. & Target M. (1994). The theory and practice of resilience. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 35, 231257. 40.Fraiberg S., Adelson E. & Shapiro V. (1975). Ghosts in the nursery: A psychoanalytic approach to impaired infant-mother relationships. Journal of the American Academy of Child Psychiatry, 14, 1387 1422. 41.Berlin L. J. & Cassidy J. (1999). Relations among relationships: Contributions from attachment theory and research. J. Cassidy & P.R. Shaver (red.), Handbook of attachment: Theory, research, and clinical applications. (ss. 688-712). New York, NY: Guilford Press. 42.Belsky J. (1999). Interactional and contextual determinants of attachment security. J. Cassidy & P.R. Shaver (red.), Handbook of attachment: Theory, research, and clinical applications. (ss. 249264). New York, NY: Guilford Press. 43.Owen M. & Cox M. (1997). Marital conflict and the development of infant-parent attachment relationships. Journal of Family Psychology, 11, 152164. 44.Amato P. R. & Booth, A. (1996). A prospective study of divorce and parent-child relationships. Journal of Marriage and the Family, 58, 356365. 45.Lutzke J. R. (1996). Multiple mediation of the effects of interpersonal conflict on childrens post-divorce symptomatologoy. Dissertation Abstracts International, 56, 7066. 46.Thompson R. A. & Laible D. J. (1998). Noncustodial parents. I M.E. Lamb (Ed.) Parenting and child development in nontraditional families. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum, 103123. 47.Lamb M.E., Sternberg, K. J. Thompson R. A. (1998). The effects of divorce and custoduy arrangements on childrens behavior, development, and adjustment. I M.E. Lamb (Ed.) Parenting and child development in nontraditional families (ss. 125135). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum. 48.Hetherington E.M. (2000). Risk and resiliency in the long term outcome of divorce and remarriage. I M. Bengtsson (Ed.) Family and Health: A multidisciplinary conference on family mechanisms. FRNrapport, Ord & Form AB, Uppsala, 2000.

45

46