Ett organ fr:

Rdluvan
Nr 3 / 2010
Marxistisk iddebatt

TEMA: Klassamhllet i Klassrummen

Utbildning i en diktatur Sara Grner skriver om utbildningssystemet i Burma p sid. 3. Mngfald av skolor eller mngfald p skolor? Anton Lberg kritiserar friskolesystemet p sid 4-5.

Ett klassamhlle i frndring Therse Bjrklund och Felix Samuelsson delar med sig av sin syn p klasssamhllet p sid. 10. Sagan om ringen Rdluvans egen serietecknare Olof Yrlid bidrar med en tvsidorsserie p sid. 14-15.

I detta nummer av Rdluvan tar vi tempen p den svenska skolan. I ruinerna av den forna folkhemskolan dr vi hll samman vxer friskolor upp som svampar ur makten. Segregation och mngmiljardvinster t aktiegarna fljer i dess spr. r det s vi vill att framtidens skola ska se ut? I detta nummer av Rdluvan finner du svaren!

Om SSU Sdra lvsborg Information om SSU klubbarna:

Ledare

eller att inte kunna komplettera sina betyg p komvux kan leda till att man Bors: blir hnvisad till lglnejobb. I och fr SSU Frihet: Fr ngra mnader sedan avslutades sig har frgan om lrlingsplatser mest Kontaktperson: valrrelsen. Fr oss i SSU blev det ett handlat om hantverkaryrken som inte Marcus Jacobson: 0736-108235 bittert avslut, vi kmpade tappert men r de yrkena med de lgsta lnerna. Bors S-studenter: tyvrr rckte det inte. Den borgliga Kontaktperson: Men vger man in den borgliga politiCamilla Persson: 0702-218713 regeringen sitter kvar och Sverigede- ken med frsmrad anstllningstryggSSU Fraternitas mokraterna har tagit sig in i demokra- het och hga avgifter fr att vara med (skolklubb p Bckngsgymnasiet) tins finrum. Lite trst r visserligen att i facken s kan det nog bli verklighet. Kontaktperson: Bors fr ett nytt styre. Efter 12 rs Therse Bjrklund: 0704-53334 borgligt styre fr Bors nu en rdgrn Fr att beskriva arbetsmarknader praViskadalens S-Studenter: ledning och det r dags att styra in Kontaktperson: tar man ibland om insiders och outsiJacob Arvidsson: 0734-050635 utvecklingen p en ny bana. ders. Dr insiderna r de som har vlavlnade jobb och anstllningstryggMark: Detta nummer av Rdluvan r att ut- het medan outsiderna mste ta jobb Rda Fanan/Rd Rebell bildningspolitiskt temanummer. Huru- till lga lner och jobben som inte har Kontaktperson: vida utbildningsfrgan gdes av ngot ngon anstllningstrygghet. Fr att Simon Ryndal: 0738-098767 block kan man frga sig. Man mrkte i terknyta till skolan s kan man nog Ulricehamn: valrrelsen att borgarna ville neutrali- ocks se ett samband mellan lnders Kontaktperson: sera friskoleproblematiken genom att utbildningspolitik och insiders/ Ruza Glavic: 0763-482456 sga att friskolor inte ska f ta ut vins- outsiders- arbetsmarknad. Om det ter om kvaliteten frsmras. Tyvrr inte r ltt att kunna studera kommer Om Rdluvan kunde inte friskolefrgan bli en valvin- det ocks pverka jobbmjligheter fr dem som hamnar utanfr. Det handlar Rdluvan r ett organ fr SSU Sdra lvs- narfrga fr oss dels eftersom vrt eget partis instllning var allt fr tam inte om att servicejobb eller hantverborg och gratis. och dels drfr att vr koalitionskolle- karjobb r smre. Men det kan vara Redaktr: ga Miljpartiet r fr friskolor. Istllet olyckligt om arbetsmarknaden blir Redaktionskommittn kom skoldebatten att prglas av att uppdelad mellan de som har mjlighet borgarna vill har fler betyg, mer disci- att studera vidare och de som inte Ansvarig utgivare: plin och mer tidiga val i skolan. Och de kan. Det rcker nog inte bara att arbeMikael M Karlsson Rdgrna drev bl.a. att skolan ska ha ta med den fackliga politiken utan Redaktionskommittn fr nr 3/10: mer resurser fr fler vuxna i skolan ven utbildningspolitik. Anton Lberg som kar tryggheten. Av de hr frOlof Yrlid gorna tycker jag att debatten om lr- Det r med ett visst mtt av oskerhet Mikael M Karlsson lingsjobb blev mest ideologisk. Borgar- som man spanar efter hur utbildningsJohan Dahlberg na sa att det r bra med lrlingsjobb politiken kommer utvecklas de komTherse Bjrklund fr alla vill inte bli akademiker och att mande ren. Tyvrr r jag lite pessiTryckeri: mnga hoppar av utbildningen. Det mistisk. Det knns som att skolan kan Sdra lvsborgs Socialdemokratiska Partisvar som ofta gavs p det pstendet bli mer segregerad inte bara betrfdistrikt tycker jag var bra nmligen att vi inte fande ekonomiska frhllanden utan vet hur framtiden kommer utvecklas ocks efter hur ltt man har det i skoFr mer information: s drfr mste man st rejlt rustad. lan och vilken hjlp man kan f hemTelefon: 033-236650, 0703-236610 Under ens livstid kommer det kanske ifrn. Jag tror att samhllet som helHemsida: www.ssusodraalvsborg.se ocks hnda att man utbildar sig igen het inte kommer att tjna p det. Fr Postadress: fr att f ett nytt jobb. alla nya frslag som lggs p skolomSSU Sdra lvsborg rdet mste SSU vara p hugget fr Sparregatan 12 B, 4 tr. Anledningen till att jag tycker att man skolan frtjnar inte frsmringar. 503 36 Bors kan se detta som en ideologisk frga Tipsa Rdluvan! Skicka tips, artiklar, bilder r om man vger in hela synen p armed mera till: betsmarknaden. Att inte kunna f hgHenrik Yrlid rodluvan@ssusodraalvsborg.se skolebehrighet under gymnasietiden Ordf. SSU Sdra lvsborg Vi vill ha utbildning - Inte utsortering
2 rdluvan

Gstkrnikan

elever, men de var inte mnga. Ngra Utbildning i Burma, endast t de rika rika elever kpte svaren till proven som vi skulle ha, s de behvde aldrig Jue studerade p universitetet i Bur- plugga infr dem och fick alltid hgsta ma och lste botanik. Hon har aldrig betyg. De anstrngde sig aldrig och ftt lra sig om politik eller mnskli- frskte aldrig lra sig. De gick ivg ga rttigheter. I skolan fick hon fick till stranden och tog droger, drack aldrig ngra bra betyg, eftersom hen- alkohol och hade sexuella relationer nes familj inte hade tillrckligt med med varandra medan vi andra studepengar fr att muta hennes lrare. rade infr proven. Nr hon brjade studera p SYCB (Student and Youth Congress of Burma) ppnades en ny vrld fr henne nr hon fick upp gonen fr traditionella genusstrukturer. Jag studerade p ett universitet och gick dr varje dag, sger Jue. Min familj fick betala vldigt mycket fr att jag skulle kunna studera dr, bde bcker och terminsavgifter kostade mycket pengar. Mitt huvudmne var botanik, jag studerade trd och vxter. Jag lste i fyra r p universitetet fr att f min examen. Vi diskuterade nstan aldrig p lektionerna, vi lyssnade och antecknade mest. Vldigt f gnger s fick vi frga lraren, men i de flesta fall s fick vi inte frga om vi inte frstod. Vi gick i skolan ifrn nio till fyra varje dag, varje lektion var exakt 55 minuter lng. Efter lunch brukade vi ha tv timmars praktiska studier, d tog lraren ibland med sig riktiga vxter som vi fick studera, det gillade jag. Andra lrare visade bara foton ifrn lroboken. Vi var tvugna att lsa vldigt mycket och det var svrt att frst mnga gnger, det berodde helt p vilken lrare som undervisade. Mnga studenter kte hem till lraren efter skolan och fick extrahjlp. Deras frldrar betalade lraren. Men de studenter som inte hade rika frldrar fick ingen extrahjlp. Min familj hade inte s mycket pengar, s jag gjorde aldrig det. Jag hade svrt att frst mnga gnger och fick mycket problem i skolan. Det fanns ngra f lrare som inte accepterade mutor ifrn
3 rdluvan

Universitetet i Burma r bara som ett omslag men inget riktigt innehll, man fr ingen riktig examen eller utbildning drifrn. Det frstod jag nr jag kom till SYCB, att min utbildning inte var av ngon bra kvalit alls, s jag behvde lra mig massor. SYCBs utbildning r av hg kvalit. Hr diskuterar vi en massa och fr mycket praktiska erfarenheter. Jag gillar att f dela med mig av mina egna erfarenheter och tankar. P universitetet dr jag studerade hade vi aldrig diskussioner.

Personligen r det viktigaste som jag lrt mig p SYCB genusstrukturer. I min by s r den gamla traditionen rdande fortfarande, att kvinnor skall vara hemma och ta hand om mannen och barnen och inte Foto: Frida Perjus arbeta utanfr hemmet. Innan s accepterade jag det, ven Fattiga mnniskor har ingen mjlighet om min hjrna inte gillade det. Jag att f utbildning i Burma, de kan aldrig knde att det var fel ngonstans, ven brja p hgstadiet eller universiteom jag gjorde det jag skulle gra. Nu tet. Mnga gnger gr elevernas fr- p SYCB s har jag lrt mig att frst ldrar till lrarnas hus och ger dem genusstrukturer. Jag r tjej men jag pengar och presenter s att deras kan gra en massa saker. Det var som barn ska kunna komma in p skolan. att jag frstod att min hjrna hade Mnga fattiga familjer har aldrig den rtt innan, jag r tjej men jag kan gra mjligheten och deras barn kommer en massa olika saker nd. Det frstr inte in p skolan. Mina brorsbarn gr jag klart och tydligt nu. Jag knner att ocks tillsammans med mina brder jag har bttre sjlvfrtroende n intill lrarnas hus med presenter och nan. pengar fr att komma in p skolan i vr by. Jag tog min examen p universitetet fr fem r sedan, men allting har blivit Utbildning r frlorat i min by. Ingen nnu smre nu n vad det var nr jag dr har ngonsin studerat politik eller studerade. Ibland nr jag studerade samhllskunskap. Ingen vet ngonting p universitetet innan s var jag vlom det. En gng i hgstadiet hade jag digt ledsen nr jag kom hem. Jag fren jttebra lrare som berttade fr skte s mycket, och nr jag fick tilloss om politik p lektionen. Det var baka mina prov s fick jag aldrig ngra farligt, men vldigt intressant. Jag bra betyg. Jag frgade min pappa: hade aldrig ngra pengar eller ngon - Pappa jag frskte mitt bsta men nra relation till mina lrare i skolan varfr kan jag aldrig f bra betyg? s jag knde mig alltid ledsen, ven om jag frskte att studera och frst Sara Grtner hela tiden. S-studenters volontr Mae Sot Thai-burmesiska grnsen

Tema: Klassamhllet i klassrummen

Avskaffa friskolesystemet!
Under 2000-talet har det frts ett borgerligt skolexperiment. Det r ett system som segregerar mnniskor ifrn varandra, som skiljer invandrare frn svenskar, religisa frn icke-religisa. Samtidigt plockar aktiegare ut miljardbelopp i vinst, pengar som istllet borde gtt till bttre utbildning. Vi vill istllet skapa en sammanhllen skola dr mnniskor frn olika kulturer kan mtas. En skola utan vinstintressen, dr alla pengar investeras i barnens framtid. Friskolor frmjar religis extremism Religisa friskolor r fel eftersom inga barn ska utbildas i religionens namn. Det finns inga kristna barn, det finns inga muslimska barn. Det finns bara barn till kristna eller muslimska frldrar. En religis friskola gder religis extremism, religis segregation och socialt arv.

eller muslimsk skola kan lrarna ltt ta en partisk position i frgor som rr tillexempel Big Bang eller evolutionen. Elever som brjar bli oskra p sin tro kan knna sig otrygga i en milj dr bn och tro r sjlvklart. Barn med annan tro kan ltt bli utsttta, vilket r mycket mer sllsynt i en skola med blandad tro och etnicitet. Ett exempel r min engelska kusin i London. Han gr p en katolsk skola dr alla barnen stller sig p led utanfr skolan. Dr mste alla sl ihop hnderna och be innan de fr g in. Av rdsla fr att bli utsttta r det mnga som gr som lrarna sger, ven fast de kanske inte tror p samma religion eller p ngot alls.

Istllet fr mngfald av skolor vill vi se mngfald p skolor

Till de religisa friskolornas frsvar lggs ofta fram fakta i form av inspektioner som visar p objektivitet i undervisningen. D stller vi oss frgan: hur svrt kan det vara fr en sekt att framst som normal i en timme eller tv? Folk som vi pratat med vittnar om att hjrntvtt frekom p deras frra skola i Bors. BKS, Bors Kristna Skola, nr de alla skulle sluta 9an. Rektorn hade pratat illa om vissa partier och uppmanat alla att g med i en underorganisation till livets ord. Bors kristna skola har kopplingar till odemokratiska samfund som Livets Ord. r det ngot som staten ska finansiera med skattemedel? Skolan ska frmja kritiskt tnkande och religis tolerans, drfr r det en skam att ideologiska eller religisa friskolor fr existera med skattepengar.

Friskolor urholkar kommunens budget Friskolor fr existera med konkurenssyfte som argument. Flera skolor fr tillstnd fr att de ska ka konVr grundtanke r att skolan ska vara en smltpunkt fr kurrensen och drfr pressa de kommunala skolorna. Det alla barn ur alla klasser och grupper i samhllet. Det ska inte vara s att 30 % av barnen p den kristna skolan rs- enda som hnder r att vi fr undermliga skolor dr lrartar p kristdemokraterna som generellt sett bland unga fr na r outbildade och eleverna lockas med MVG i alla mnen och en gratis dator. Skolan ska inte behva satsa 20 % runt 2 % i skolvalen. Det visar verkligen p segregation! Visst, man kan aldrig f lika p alla skolor men nr ett parti i sin budget i matkuponger p restauranger och datorer fr 15 gnger mer n snittet r det ngot som r fel i klass- som lockemedel nr det leder till att man mste satsa mindre pengar p bibliotek, skolbcker, gympasal och utuppsttningen. bildade lrare. Och det r inte nog med det! Skolan tar Det r viktigt att skolan och lrarna lr ut en opartisk bild ofta ut vinst ur skattepengarna som gr till ett storfretag. av naturvetenskap och andra livsskdningar. I en kristen Skolans uppgift blir inte att lra ut bra kunskap till eleverna utan att maximera sin egen vinst.
4 rdluvan

Tema: Klassamhllet i Klassrummen

Friskolor segregerar Om man fr pengar i belning s borde ju utbildningen bli bttre fr frldrarna vill ju ge bra utbildning till sina barn, vad r problemet? Jo, problemet r fr det frsta att det leder till ett samhlle dr frldrarna r ansvariga fr att ordna bra utbildning fr sina barn. Om varje generations utbildning r beroende p frldrars engagemang kommer vi se att det sociala arvet blir strre och klyftan mellan akademiker och underklass blir mycket strre.

en sjlv och i vrat samhlle med vxande frmlingsfientlighet r det oansvarigt att lta experimentet med den delade skolan fortg! Drfr r det rent ut sagt dligt fr hela samhllet om barn till kristna frldrar bara trffar barn till kristna frldrar, om svenska tjejer bara trffar svenska tjejer. Om tjejer med muslimska frldrar bara trffar tjejer med muslimska frldrar. Om duktiga elever endast trffar duktiga elever eller om barn till rika frldrar endast trffar barn till rika frldrar. Istllet fr mngfald bland skolor vill vi se mngfald p skolor.

Kunskapskolan r en relativt ny skola hr i staden dr alla som vill kan brja studera p grundskoleniv nr den kommunala skolan av ngon anledning inte passar. Detta har lett till att en anmrkningsvrd del av alla svenska tje- Anton Lberg jer frn mer vlbestllda omrden i Bors har brjat p SSU Fraternitas skolan. Tjejer som skulle vart placerade p skolor i invandrartta miljonprogramsomrden som Norrby och Hssleholmen om kommunen ftt bestmma. Varfr tjejerna (eller tjejernas frldrar) gr s hr r inte en svr frga att besvara om man lst Bors tidning de senaste ren. S fort en hndelse av vldsam karaktr intrffar p eller utanfr srlaskolan s blir det stora reportage i Bors tidning. Samhllet segregerar sig sjlvt om man ger folk chansen att gra det! Det r verkligen dags att vi sger ifrn innan vi fr gated communities i stan precis som det finns i Malm och i stort sett varje strre stad i USA. Drmmen om en sammanhllen skola lever n Vi vill inte ha ett samhlle som r uppdelat! Det fr vi inom skolan med friskolesystemet! Skolan avgr vilka personer som ska finnas i din umgngeskrets under en stor del av ditt liv. Vi tror att det r viktigt att trffa olika sorters mnniskor. Det r enligt oss inskrnkande att endast trffa de som r lika
5 rdluvan

Tema: Klassamhllet i Klassrummen

Det sger sig sjlvt att det kommer att gynna vissa stora, knda lrosten och missgynna andra. Universitet med Regeringen skapar elituniversitet i offentlighetens flitiga studenter ska premieras sa den gamla hgskoleministern. Med den ensidiga viktningen av sjlvstndiga arbetystnad ten fr vi ett kvalitetssystem som premierar utbildningar som redan frn brjan har en stor andel flitiga studenter Borgerligheten har under den senaste mandatperioden genomfrt mnga frndringar (och alla har varit frsm- inte utbildningar som strvar efter att hja studenternas ringar) inom utbildningspolitiken, svl p grund- och gym- resultat oavsett ingngslge, utbildningar som utvecklar alternativa metoder fr att gra s att de nt dit eller utnasieniv som p hgskoleniv. Nr jag skulle skriva den bildningar som jobbar med breddad rekrytering. Kort och hr texten funderade jag ver tv olika teman hur vi gott: det nya utvrderingssystemet skapar elituniversitet i inom socialdemokratin har ltit borgarna stta agendan Sverige. gllande skolpolitiken ven under de ren vi har suttit vid makten och tacksamt varit nickdockor t deras frslag (fr det r sknt att slippa utforma frslagen sjlva, eller hur?) Istllet fr att satsa p kvalitetsindikatorer som behandlar eller hur vi har ltit Folkpartiet vldta kunskapsbegreppet. till exempel universitetslrarens mnes- och pedagogiska Men jag kunde inte bestmma mig, s jag valde ngot helt kompetens, antalet lrarledda timmar och s vidare, kommer nu pengarna till landets universitet och hgskolor att annat. En sakpolitisk frga som kanske inte s mnga vet om, men som kommer att pverka vr framtida hgre ut- frdelas s att ngra f (elit)universitet fr merparten av de ekonomiska resurserna d de lyckas rekrytera de bsta stubildning enormt mycket. Det kallas kort och gott fr det denterna inte ndvndigtvis frvalta de studenterna som nya kvalitetsutvrderingssystemet fr den hgre utbildgr p universitetet bst. Och detta pgr i det tysta... ningen.

Ordet fick hela hgskolevrlden inklusive studentvrlden samt forskar- och lrarvrlden att enas mot ett gemensamt offer vr (fre detta) hgskoleminister och utbildningsdepartementet."

Sara Fransson Utbildningspolitiskt ansvarig Socialdemokratiska Studentfrbundet

Det hr komplicerade ordet har franlett att universitetskanslern, som r chef ver Hgskoleverket, avgick i protest mot regeringen. Ordet fick hela hgskolevrlden inklusive studentvrlden samt forskar- och lrarvrlden att enas mot ett gemensamt offer vr (fre detta) hgskoleminister och utbildningsdepartementet. Snabbt sammanfattat behandlar frslaget hur man mter kvalitet inom hgskolan och hur man drifrn ocks frdelar pengar till olika lrosten. Intressesektorn hade utarbetat ett frslag tillsammans, som alla var njda med. Alla frutom regeringen, Gammal affisch, men budskapet r fortfarande som kastade frslaget i papperskorgen och freslog ett aktuellt eget frslag som rstades igenom innan sommaren av Riksdagen. Drav uppkommandet till ovanstende konflikt. S sant som det var sagt Detta beteende visar p den borgerliga utbildningspolitiken i sitt esse. Friskolor? Vad vi ska gra t friskolor? Vi ska rka ut Regeringens frslag som grund fr kvalitetsbedmandet av dom! lrosten ska gras utifrn tv faktorer; Anonym socialdemokrat frn Bors som stod p plats 4:a studenters sjlvstndiga examensarbeten samt alumnienp riksdagslistan kter. Med dessa tv kvalitetsindikatorer stryks allts helt och hllet processen som leder fram till examensarbete.
6 rdluvan

Tema: Klassamhllet i Klassrummen

Recension av Jonas Hellmans Det blommar i Skolsverige

Det r med stor spnning jag stter mig ned i fina ftljen i vardagsrummet. Korkar upp en flaska rtt. Lutar mig bakt och ppnar boken Det blommar i Skolsverige. Lnge har jag vntat p att boken frn Timbro medieinstituts bokhandel skulle dimpa ned i brevldan. Att kunna lsa om fretagssamma mnniskor som skapat sin egen lycka r min stora passion. Och fretagsamma mnniskor r precis vad boken handlar om. Den handlar nmligen om de vackra friskoleentreprenrerna. Sedan vaknar jag upp. Jag kommer p att jag varken r verklass eller nyliberal. Jag sitter hr i vardagsrummet och lser en bok, utgiven av det extremnyliberala Timbro propagandainstitut, som hvdar att friskolor r lsningen p alla av svenska skolans problem. Jag blir cklad.

Vi knner oss motarbetade av skolledningen

Bckngsgymnasiet skryter ofta om sitt rika freningsliv. Men nu frsker skolledningen stta stopp fr politiska freningar p skolan. SSU freningen p skolan, SSU Fraternitas, r rasande. Deras agerande str i total motsttning till allt vad demokrati heter sger klubbens ordfrande Therse Bjrklund. SSU Fraternitas r en frening med stolta anor. Klubben har funnits sedan 50-talet d Ingvar Carlsson var aktiv i klubben. Aktiviteten har sedan dess varit lite upp och ner, men de senaste ren har klubben blomstrat. Vi har nu vxt till en av skolans strsta freningar. Frmodligen r det s att de andra knner sig hotade av oss nu och drfr vill stta t oss sger Therse till Rdluvan.

Trots att det r en bok gjord som ett serist projekt, r det svrt att ta boken seris.

Skolan ska verka fr demokrati, men vljer att gra tvrtom

Sedan brjan av hsten har klubbens mjligheter kringskurits bit fr bit. De brjade med att frbjuda oss frn att affischera. Sen kom krav p att vi skulle uteslutas ur BB (samorganet fr alla skolfreningar). Nu har de kommit Bokens frfattare Jonas Hellman skriver i boken hur han lskar fretagsamheten hos de entreprenrer som brinner fram till att vi ska f finnas som frening, men inte f lna skolans lokaler eller kampanja fritt. De r uppenbart att de fr Sveriges ungdomar. Han beskriver hur vackert det r med skolor dr endast en etnisk grupp finns representera- bara vill ha lek- och skojfreningar. fortstter Therse. de. Att se mjligheten i att det finns olika etniska grupper Hon r mrkbart upprrd ver hndelseutvecklingen . Skolan ska verka fr demokrati, men vljer att gra tvrtr sann entreprenrsanda. om. Det r skitdligt! Hellman tar upp det faktum att friskolornas gare tjnar storkovan p att ha sina skolar, att de suger ut vra skattepengar och lgger i egen ficka. Men han framstller detta som ngot positivt, som om det vore ett hjltedd. Och det r det ocks i den liberales vrld. Att tjna pengar, hur man n gr det, r ngot vackert. Nr Rdluvan ringer upp gymnasiechef Lars-Gran Lorvn fr en kommentar svarar att han inte har ngon knnedom om att politiska freningar srbehandlas p skolan. Vi lever i en demokrati och d ska alla freningar f verka. S hoppas och tror jag att det r ven p vr skola. Regelverket r dock tydligt, det r gymnasiechefen som har det ytTrots att det r en bok gjord som ett serist projekt, r det tersta ansvaret fr vad som sker p skolan. Att han inte knner till att det pgtt en hxjakt p en speciell frening svrt att ta boken seris. Hellman skriver p ett barnsligt stt och det r ltt att ibland dra paralleller till en barnbok. p skolan r i sig ett alarmerande tecken. Jag rekommenderar boken starkt till dem som brukar lsa rysare d man blir mycket rdd nr man lser den. I vrigt SSU Fraternitas ger inte upp. Vi undersker nu om det finns ngot stt att f en lokal utan att blanda in BB. Vi rekommenderar jag ingen att lsa den och de som redan har kpt boken rdes att slnga den i frysen fr att skydda kommer fortstta brka om det hr. Vi ger oss aldrig! avslutar Therse. sig ifrn den. Magnus Thor SSU Frihet Mikael M Karlsson Reporter Rdluvan

rdluvan

 ena sidan ...

andra sidan...

Vi inte ska ha varg i vra skogar! Vargdebatten kommer med jmna mellanrum upp i media. Fr ett par r sedan skulle en jgare som i ren desperation skt en varg f sexmnaders fngelse. Det r fullstndigt absurt att ngon som skyddar sina tamboskap ska kunna dmas till samma fngelse straff som ngon som misshandlat nn i vredesmod i krogkn fick. Att skjuta en varg som river ens tamboskap r inte annat n att betrakta som skyddande av egendom. Lagen om ndvrn ger en ngon som upptcker en inbrottstjuv i sin bostad rtten att bruka det vld som krvs fr att f tjuven drifrn. Varfr skulle man inte f bruka det vld som krvs fr att f bort en varg? Vargar r inga gulliga hundar som en del mnniskor tror utan ett brutalt rovdjur som faktiskt tom har ddat mnniskor. Det sgs ofta att varg inte r ngot hot mot mnniska och att varg inte ddar mnniskor. Som till exempel kan nmnas att vargar i Ryssland mellan 1944 och 1950 mrdade 22 barn mellan 3 och 17 r. Som ett annat exempel ddade vargar i Indiska Bihar 122 barn och skadade 100 barn. De som hvdar att vargar r ofarliga fr mnniskor har med andra ord helt fel. Ett annat argument fr att inte ha varg r att de skador som de orsakar p svenska tamboskap. Markgare och bnder i de omrden dr vargen r som mest aktiv upplever att regeringen inte lyssnat p deras sikter. Ett bevis p detta r att desperata markgare skjuter vargar utan att frst be om tillstnd hos lnsstyrelsen. Varfr ska svenska bnder behva betala fr naturvnners ivran att plantera in ett farligt rovdjur?

Utrota de verkliga mrdarna, inte vargarna! I dag finns det personer som tycker att vi ska utrota vargen i Sverige. Vargen som redan r en djurart som r hotad i vrat land tycker vissa att vi ska skjuta ihjl helt. P det svarar jag: VI SKA HA KVAR VARGEN I SVERIGE! De personer som tror p utrotning av denna djurart har som argument att de r vldigt farliga fr oss mnniskor. Detta argument stmmer inte. I Sverige r det ytters sllsynt att en person blir angripen av en varg. I Sverige har inte en varg ddat ngon sen 1700-talet och man ska inte bli straffad fr ngot som ens frfder gjorde fr 300 r sedan. Det r ocks en strre risk att d av ett getingstick n att bli skadad av en varg. Risken r ven strre att d av till exempel jordntter. Jordntter frbjuder vi inte s varfr ska vi d frbjuda vargarna, som inte utger ngot hot? Mnga ser ocks vargen som en symbol fr Skandinavien och Sverige, precis som lgen.

Vi kan inte utrota ett djur som r en viktig del i naturens ekosystem
I Sverige finns lgjakt och den behvs fr att annars skulle lgarna bli alldeles fr mnga. Ser vi tillskillnad frn vargarna dr det finns en stor risk att de utrotas helt i Sverige om vi tillter en vargjakt.

Bnder som har fria boskap r oroliga fr att vargen ska dda deras renar eller fr. Detta r ett problem men om bnderna vill s kan de ska pengar fr att f bygga stngVissa kanske argumenterar att det finns andra farliga djur sel kring boskapen s att de skyddas frn vargen. Om bonden r tillrkligt rdd om sina djur finns det hjlp fr att i svenska skogar ssom lgar och bjrnar. Sverige har skydda djuren. lnge varit vrldsstolta ver att vara en av vrldens skraste lnder dr man inte tar ondiga risker. Det r att ta Vi kan inte utrota ett djur som r en viktig del i naturens ondiga risker fr mnniskors hlsa och egendom att ekosystem. Vargar r naturliga i den svenska miljn och plantera in varg i dagens sverige. Det r ocks en klar skillnad mellan farliga lgar och vargar. Vargen r ett rovdjur att rubba ett eko-system kan f vldiga konsekvenser. Vi som alltid r instllt p att dda andra medan lgen mest kan inte frutse de exakta konsekvenserna som skulle ske om vi utrotade vargstammen i Sverige. r farlig om den provoceras eller r brunstig. Inte heller bjrnen har samma jaktinstikt som vargen d den r allDet verkliga hotet i denna frga r inte vargarna utan de tare ven om den kan vara mycket farlig om den anfaller. En bra varg r en dd varg fr vi inte ska riskera mn- personer som anser att vi ska utrota dem och tar saken i egna hnder. Ge vargarna chansen att leva kvar! niskor liv och egendom i ondan. Rickard Grossman Socialdemokraterna i Mark Anna Klaar SSU Fraternitas

rdluvan

Kriskommissionren har ordet

besvaras dessutom frgan om hur Sverige ska klara sig i den globala konkurrensen. Det r, dessvrre, ett parti Den frsta timmen i galgen lr vara med en sammanhngande berttelse den vrsta, skriver den socialdemokra- om Sverige. tiske ideologen Ernst Wigforss efter valnederlaget 1928. Sedan drar han den fullkomligt korrekta slutsatsen att under de frsta dagarna efter ett valnederlag kan man nog sga det samma. I direkt anslutning till valnederlaget r det svrast att p ett nyktert stt vga frlusterna, utan den pessimism som fds av svikna frhoppningar. Den kriskommission som nu tillsatts inom Socialdemokraterna kommer att gra en sjlvprvning om nederlagets orsaker i ett enda syfte. Syftet r att dra lrdomar fr framtiden, att gra oss bttre rustade fr vr uppgift som samhllsomvandlande parti. Socialdemokraternas krismedvetenhet r inte p lnga vgar tillrcklig. Vi ndde inte ut r en av alla trstande valana- Som inbiten socialdemokrat tycker jag lyser som sprids. terigen definierar givetvis att det r ett problem med en man problemet som att det handlar lglnemarknad som tar fste i den om kommunikation inte bristen p privata, lgproduktiva tjnstesektorn. politik. De arbetande fattiga blir framver ett

Socialism i vr tid

om hur vi vill bygga ett jmlikt och rttvist Sverige - fr det tjnar alla p. Drfr r socialdemokratins historia intressant att studera, inte av nostalgiska skl utan fr att ta sats fr framtiden. Historien om Sveriges socialdemokratiska arbetareparti r historien om koalitionen mellan klassknsla och bildning. Partiet lyckades attrahera breda samhllsgrupper frn arbetarklass till intellektuella, frn landsbygd till storstad. I val efter val vann socialdemokraterna vljarnas frtroende. F andra demokratiska politiska partier i vrlden kan stoltsera med en sdan framgngssaga. I dag lcker det s att sga ur socialdemokratins bgge ndar mnniskor som knner sig marginaliserade tycker inte att vi talar deras sprk, och intellektuella/urbana anser inte att vr berttelse r attraktiv nog. Det knakar i koalitionen mellan klassknsla och bildning. Det som band samman det fyrtioprocentiga socialdemokratiska partiet frn intellektuella till industriarbetare, frn Ystad till Sorsele var en gemensam vertygelse att utveckling r jmlikhetens frutsttning, och jmlikhet utvecklingens drivkraft. Ur den insikten formades en konkret, progressiv politik som utjmnade skillnader. Socialdemokratin stod upp fr jmlikheten i praktisk politisk handling.

Socialdemokratin lyckades varken mobilisera den nya underklassen eller "den radikala ungdomen". Allt frre LO - medlemmar litade p vra lften. Den vlutbildade storstadsmedelklassen sg oss som ett parti fr "mindre lyckligt lottade". Var ska en djupare socialdemokratisk valanalys brja? Kanske i att frst valets verkliga vinnare - Moderaterna. De nya Moderaternas genialitet ligger i den konsekventa berttelsen om "arbetslinjen". Dr terupprttas arbetets vrde "det ska lna sig att arbeta", och arbetsetiken - "det r bttre att ha ett lgbetalt jobb n inget jobb alls". Nr alla jobbar s mycket de kan lses ocks problemet med hur "vlfrdens krna" ska finansieras, enligt logiken. Med en separering av arbetskraften i "de som jobbar med huvudet" och ska ha bttre utbildning och de som "jobbar med hnderna" och br ta lglnejobb
9 rdluvan

stort skikt hos oss, som i andra liberalkapitalistiska lnder. De bda socialdemokratiska idhistorikerna Anders Nilsson och rjan Nystrm hnvisar till den generella vlfrdspolitikens jrnhrda lag, som utlses av drastiskt kande inkomstklyftor. En allt mer vlbestlld och gynnad medelklass efterfrgar allt fler exklusiva tjnster som inte ryms inom den generella vlfrdspolitiken. Effekten blir att denna medelklass, som i Stockholm, sger upp kontraktet med vlfrdssamhllet (och drmed med socialdemokratin) och sker privata lsningar inom utbildning och vrd. Spegelbilden av detta blir social nedrustning fr den fattigare delen av befolkningen och utarmning Anders sterberg av exempelvis frorterna. Den modeLedamot av socialdemokraternas krisrata regeringen uppmuntrar den sociakommission, idpolitik och omvrldsla segregationen med gigantiska skatanalys tesnkningar och privatiseringar. Problemet fr oss inom arbetarrrelsen r att vi inte har haft en egen berttelse

Debatt

Klasskampen lever, men har frndrats

Tunga maskiner, lnga och hrda arbetsdagar, ingen rast och knappt ngon ln. Hatar chefen och lyssnar p nationalteatern. Ska vara tacksam ver att ens ftt ett jobb. Detta r gemene mans syn p och definition av den i grunden kta arbetaren. Idag r dock situationen annorlunda; den "vanliga" arbetaren r svrdefinierad. Sociala reformer har lett till att vi har en uppdelad arbetarklass. Det handlar inte lngre bara om fabriksarbetare, rrmokare och stdare, utan klassen som arbetar r mer splittrad n s. Arbetarrrelsen uppkom som en konsekvens av industrialismen, som den nya klassen efter upplsandet av feodalismen, det gamla privilegiesamhllet. Utvecklingen ledde till en enorm lglnesektor, farliga arbetsmiljer och icke-existerande rttigheter. De ansgs sjlviska och skulle enbart tnka p att frbttra sin egen situation, som om det de nskade sig var verfldiga lyxvaror som endast borde tillfalla den finare klassen, verklassen. All makt lg i arbetsgivarnas, kapitalisternas, hnder, dtidens regenter. Detta r n idag en vergripande tendens som kvarstr, dock med en markant frbttring i de flesta fall. Dessa, primitiva, arbetande mnniskor har idag till en viss del frsvunnit. Frn att ha arbetat 12 timmar per dag utan egentlig semester fr en svltln dr arbetsgivaren besitter all makt att gra vad denne vill, till 8 timmar om dagen och till att faktiskt kunna st p sig och krva sin rtt p arbetsplatsen. Frn hemliga grupper med en inte alltfr samordnad organisation till en mobiliserad arbetarrrelse med politisk makt, ocks kallat Socialdemokratiska Arbetarpartiet. Dagens arbetare r ju som tidigare nmnt lite mer splittrade n dtidens. Karl Marx benmnde arbetarklassen som de som slde sin arbetskraft utan att kpa eller anvnda sig av andras. Idag innefattar detta ganska mnga, men vad man d glmmer r att ordets synonym oftast r underklass, eller proletariat, och att de saknar gande av kapital. D r det inte lngre mnga som stmmer verens med denna 10 rdluvan

beskrivning, vilket r en positiv utveckling givetvis. Frbttrade omrden i samhllet har lett till framsteg i de flesta hushll. Majoriteten av befolkningen har nu flyttat upp frn under- till medelklass, frn trngbebodd lgenhet till radhus och bil. Idag r skillnaden inte lika stor som frr, men den finns dr.

ovanifrn och plnbokspolitiken tar ver. Det rda r inte lika rtt och det bla inte lika bltt. Sidor faller mot mitten i en mer eller mindre socialliberal blandning och den underklass som nnu inte hunnit se resultaten av reformerna, glms bort. Tanken om ett befintligt klassamhlle frsvinner, samtidigt som klyftorna kraftigt kar. Detta beror dels p den s kallade mittenExempel p reformer som frbttrat fr sammanslagningen, att vnster gr t hdtidens arbetare, var frkortningen av ger och vice versa, men ocks p det nya arbetstid och den efterlngtade semesarbetarpartiet, Moderaterna. Folkhemmet tern. Att vara ledig, fri att gra vad man och dess innebrd, rttvisa t alla, r inte knner fr och inte det man mste, var en lngre begrepp som socialdemokratin har frga om klass. Drfr var infrandet av patent p, utan dessa r som repet i en bland annat 8 timmars arbetsdag ett stt dragkamp; de som marknadsfr dem bst, att jmna ut de tydligaste klassklyftorna; vinner ran fr dem. Alternativen r inte ett stt att berika arbetarnas liv. 8 timmars tillrckligt tydliga. arbete, 8 timmars fritid och 8 timmars vila skulle glla alla, inte bara verklassens Tredje vgens politik lmnade kvar vnstoppskikt. Dessa nya och frscha frndterns vljarbas, konfunderade ver vad ringar banade vgen fr en utjmning av deras val egentligen var. Arbetarklassen klassklyftor. En vinst fr arbetarklassen har inte frsvunnit, lngt ifrn, men den r naturligtvis, medan det var en frsmring luddigare, svrfrstelig och oorganiserad. fr Sveriges rikaste pampar. De tvingades Den finns dock kvar, i vntan p ett parti ju ge upp en del av sin frmgenhet i fr- som terigen drar upp dem ur den rnnmn till de 'fattigare' i samhllet. Arbetssten de fddes i. Detta kan man se p det villkoren blev bttre; ett arbetarparti som faktum att vljarrrligheten har kat, och faktiskt stod p arbetarens sida och inte att man inte lngre rstar ideologiskt, efarbetsgivaren. Men allting har sitt pris. ter klass. Du rstar p det som gynnar dig, och dig ensam. Det m vara 80 % som Det som banade vgen fr Socialdemokra- sympatiserar med solidaritetssamhllet, tins framgng blev ocks brjan till deras men nr det handlar om att ge upp det lilla undergng. Det var visionen om ett utoman har, d sger frnuftet stopp. Egoispiskt Sverige, folkhemmets Sverige, dr men fr sig ett litet upplyft, och nr de alla fds med lika rttigheter och frutstt- hungriga vl ftt smak av ktt, slutar de ningar i livet, dr vardagen ska prglas av aldrig be om fdan. Samtidigt kan man mer fritid n arbete och dr inkomstskillinte neka den hungriga mat, och det blir nader ska utjmnas utan risk fr inflation. en form av dubbelbestraffning. Svik dem Men den klass som legat i rnnstenen, du lskar, eller lt dem vnda dig ryggen. som fick hjlp upp p sina ben, blev ocks Vad ska man vlja? Drfr genererar fler den klass som vnde Socialdemokratin rttigheter ocks fler krav p ett samhlle. ryggen nr de ftt vad de behvde. Vissa Men d de behvande hamnar i minoritet, ur arbetarklassen fick ingen hjlp alls och glms de bort. Dtidens arbetarklass, dad gick deras steg mot missnjespartier, gens underklass, sitter och vntar, sakta dribland Sverigedemokraterna. Det r men skert, p att Partiet ska tervnda risken med att frska frbttra villkoren fr att n en gng frska fullborda sitt fr de utan acceptabel levnadsstandard; uppdrag; att utrota klassamhllet, en gng antingen hamnar de utanfr skyddsnten fr alla. Proletrer, frenen er. Klasskameller s medfljer egoistiska tendenser och pen har terigen brjat. de blir alldeles fr mna om de godelar de faktiskt har. Solidaritet blir ett begrepp Therse Bjrklund ingen vill hra talas om, ven om det var Ordf. SSU Fraternitas just det begreppet som gav dem mjlighet att gra en klassresa sjlva. Felix Samuelsson Styrelseledamot SSU Fraternitas Klassmedvetandet frtvinar mer och mer. verklassen har pbrjat sin klasskamp

Bilder frn barrikaderna

SSU Fraternitas verkar ha roligt p sina mten Felix Samuelsson bunkrar upp infr revolutionen

Fotboll fr Socialism 2010

Minnesstund fr Anna Lind.

S-studenter delar ut Tvrdrag utanfr hgskolan

En helt vanlig SSU-kurs p Viskadalen

Poesi
Krleken r stor krleken r varm krleken r rd varfr sitter jag hr i min lilla lgenhet och fryser under min bla filt
Jonathan frn SSU Hssleholmen hller tal p Fotboll fr Socialism Krleken r Rd!

Jennifer Lindqvist

11

rdluvan

Vetenskapssidan

Extra! Extra! Extra!

Ny mnniskoart funnen!

Homo economicus: en ny mnniskoart som reagerar enbart p ekonomiska stimuli, framfrallt i form av skattesnkningar.

12

rdluvan

Ordet r fritt

Lngre straff r inte lsningen! Den svenska kriminalpolitiska debatten bygger p vanfrestllningen att brott i allmnhet och ungdomsbrott i synnerhet kar. Eftersom att de sikterna helt saknar frankring i forskningen p omrdet s kan man drmed avfrda det som politiskt kvacksalveri. Kring rsskiftet presenterade Brottsfrebyggande rdet nya uppgifter som visade att brott som begtts av ungdomar har minskat de senaste ren. Att ungdomsbrottsligheten minskar r inte enbart ett svenskt fenomen. En liknande utveckling kan ses i andra lnder, inte minst i vra grannlnder. Moderaterna lgger fram och genomfr det ena frslaget efter det andra. De allra flesta frslagen har den gemensamma nmnaren repression, trots att man erknner att det inte kommer att frebygga brottslighet. Forskningen visar dock att folket inte r lika blodtrstiga som Moderaterna utan ifall man presenterar samma information fr vanligt folk som fr domstolarna s r ofta folk i allmnhet mildare n domstolen. Kraven p hrdare tag bygger allts p dlig kunskap om hur rttssystemet fungerar och saknar dessutom folkligt std. Dessutom r reformerna dyra, en plats i fngelse kostar cirka en miljon kronor per r. Genom att avsevrt minska strafftiderna skulle man f mer pengar ver till vrd och hjlp till att komma in i samhllet igen. Kriminalpolitiken ska inte anvndas fr att visa politisk vilja eller leda till att vi kriminaliserar socialt utsatta mnniskor. Dr har vi Danmark som ett skrckexempel.

Fackliga spalten Fr ngra veckor sedan hrdes det p radion att 300 textilarbetare i Kambodja blivit av med jobbet efter att de strejkat fr hgre lner. De tjnade motsvarande 410 kr i mnaden och ansg att det inte gick att leva p. Tankarna gr d tillbaka till hur vi hade det i Sverige fr ver hundra r sedan. 1906 s fick arbetarna rtt att organisera sig. Fre dess s kunde man bli sparkad om man gick med i facket, desamma om man strejkade. Att vi sedan dess har haft rtten att organisera oss och strejka fr bttre villkor har varit avgrande fr hur hg lnenivn i Sverige r idag.

Klasskmpens ABC, F som i feminism Jag skall vara rlig, en del av de hr klasskmpens abc-bokstver har man tagit med en klackspark, en del har man tagit fr att de lter kul och en del fr att de r oserisa. S r inte fallet med F som i feminism. Feminism r ngot av det viktigaste och allvarligaste vi hller p med. Som framtida historielrare kan jag konstatera att historien inte bara har varit historien om klasskamp, den har ocks i allra hgsta grad varit historien om kvinnokamp.

Johan Dahlberg SSU Frihet

De var inte mnga generationer sedan som kvinnor inte fick rva, utbilda sig eller rsta. Det fanns en tid d halva Arbetarvnlig politik r befolkningen frvgrades ngon inkomst eller sjlvfrverkligande. Det avgrande fanns ocks en tid nr Sverige var vrldsledande i jmstlldhet. FortfaMan kan dra slutsatsen att organiserande har vi hga procent p hur ring r avgrande, men ocks att det mnga kvinnor som r ute i arbetslivet. frs en politik som lter arbetare stlla Trots detta s r vi i Sverige inte lngre krav. Arbetarvnlig politik r avgran- bst i klassen. Norge har infrt kvotede fr den fackliga verksamhetens re- ring i fretagsstyrelserna vilket de sultat. svenska styrelserummen har sagt sig kunna ordna sjlva, bullshit. Om vi gr tillbaka till Kambodja och mina kollegor i textilbranschen dr s Vad hnde med den enormt aktuella kan man ven se att det inte finns n- frgan om att kvinnor inte fr samma got skyddsnt fr de sparkade. Det ln som mn fr samma arbete? Vad skyddsnt som vi har i Sverige, frmst hnde med frgan om varfr kvinnor A-kassan, har gjort att vi gng p gng som gr i pension fr lgre pension fr har kunnat krva hgre ln. Att det att de varit hemma med barnen? Vad inte finns mngder av mnniskor som hnde med frgan om att kvinnor inte grna jobbar billigare n dig sjlv gr blir anstllda eftersom arbetsgivaren att man vgar stlla krav. rknat ut att de kommer bli med barn och vara borta fr lnge? Kort sagt, Kambodja r ett fattigt land, och har vad hnde med frgan om kvoterad lngt kvar innan dess folk kan leva ett frldrafrskring? En del sger att det drgligt liv. Men ett bttre fackligt och inte finns ngot kvar att gra i det hr politiskt klimat vore en bra hjlp p landet, en del sger att folkhemmet vgen. redan r byggt. Det r inte i nrhet klart, vi har mycket kvar att gra. Simon Ryndal SSU:are och textilarbetare Olof Yrlid Redaktionskommittn

13

rdluvan

Serie

14

rdluvan

Serie

15

rdluvan

Posttidning B Till Kamrat: SSU Sdra lvsborg Sparregatan 12 B 503 35 Bors

P G i Sdra:
Frbundsordfrande besk. S-studenters ordfrande Magnus Nilsson kommer och hlsar p i Bors den 23 november. P dagen finns han p hgskolan fr ett bokbord tillsammans med Bors S-studenter. P kvllen gstar han klubbens mte fr att frelsa om utbildningspolitik. Mtet brjar 18,00 och frelsningen brjar 18,30. Vi hller till i SSU-lokalen p allgatan 61. Kontakta klubbansvarig (se sid. 2) vid frgor. Alla, oavsett frbundsmedlemskap, r vlkomna! Frihetsmten. SSU Frihet har mten varje torsdag klockan 17,00 i lokalen p allgatan 61. Kontakta klubbansvarig (se sid. 2) vid frgor. Pysselkvll. Den 20 december klockan 18,00 har vi en pysselkvll infr Gemensam Jul. Samling p expen 18,00. Sofia Bohlin ansvarar, 070-9324787. Temakvll om arbete. Bors S-studenter anordnar en temakvll om arbete den 8 december. Frelsare ej spikat nnu. Klubbmtet brjar 18,00 och frelsningen brjar 18,30. Plats: SSUlokalen p allgatan 61 i Bors. Kontakta klubbansvarig (se sid. 2) vid frgor. Alla r vlkomna! Anti-rasistisk kurs. SSU hller en kurs med antirasisttema den 10-12 december p Viskadalen. Anmlan grs till jacob.arvidsson@hotmail.com senaste den 2 december. Gemensam jul. Den 24 och 25 december anordnar SSU traditionsenligt julfirande p hemgrden i Bors. Det kommer behvas mnga som hjlper till med allt frn underhllning till matlagning. Kontakta Henrik Yrlid p 076-8056520 och anml ditt deltagande. Segerkonferens. Den 21-23 januari anordnar SSU Skne en konferens dr vi diskuterar framtiden fr arbetarrrelsen. Det kommer bli himla kul! Hr av er till Jonas Bergstrm p 070-3236610 fr frgor eller anmlan. SSU 3:an. SSU har tre grundkurser: steg 1, 2 och 3. Den 28-30 januari anordnar vi en SSU 3:a p Viskadalen. Alla som har gtt en 1:a och en 2:a r vlkomna. Kontakta Jacob (se kontaktuppgifter ovan) fr frgor. DKen. Den 26-27 februari har vi distriktsrskonferens. Detta r rets viktigaste hndelse! D vljer vi styrelse och antar politiska riktlinjer fr distriktet. Kontakta ordf. Henrik Yrlid (se kontaktuppgifter ovan) vid frgor etc.

(Med verseende fr frndringar. Vill du veta mer g in p www.ssusodraalvsborg.se eller kontakta resp. klubbansvarig, se sid. 2. All distriktets verksamhet r gratis fr medlemmar och alkohol- samt drogfri. Redaktionen rekommenderar att ni klipper ut denna sida och stter upp p kylskpet.)