ndledning Ha tt ladda ner a

LNKAR LS MER ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING LRARHANDLEDNING

Lrare! Vga prata om svra saker

filmer att diskutera kring

VEM BRYR SIG?

Svenska Hjltar r ett projekt som handlar om att vga. Nr r man modig? Varfr r medmnsklighet viktigt? Vad r etik och moral?

Svenska Hjltar handlar om de stora frgorna, berttade med historier ur vardagen. Vanliga mnniskor som har handlat precis som vi nskar att vi sjlva hade gjort om vi hamnat i samma situation. Civilkurage, att vga agera. Att inse att det goda inte r sjlvklart, det mste gras.

Svenska Hjltar brjade som ett projekt p Aftonbladet, som ett svar p en av den vanligaste kritiken mot medier i allmnhet och kvllstidningar i synnerhet. Varfr r nyheter alltid negativa? Svenska Hjltar r resultatet av nr hela kraften i en kvllstidnings redaktion bestmmer sig fr att bertta positiva nyheter. Historier att engageras och inspireras av. I r r det sjtte ret i rad som Aftonbladet genom Svenska Hjltar lyfter fram vardagshjltar. I december gr vi en stor tv-gala tillsammans med TV4 dr kndisar r publik och vardagshjltarna glnser p scenen. Vi vill nu ta projektet ett steg till. Vi tror att vra historier r ett spnnande underlag fr lektioner i skolan. Fr att gra livets stora frgor om etik och moral konkreta. Vi satte oss drfr ner med en grupp pedagoger frn Lule universitet. De tog fram fem exempel ur Svenska Hjltar och producerade en lrarhandledning. Vi har gjort fem lmer du kan tanka ner och en lrarhandledning fr att anvnda som lektionsmaterial. Till varje lm nns ett arbetsblad med exempelfrgor och metoder fr hur man i klassen kan prata kring svra mnen. Det r ungdomar som pratar om hur de har bekmpat mobbning, klarat missbrukande frldrar, vervunnit tuffa frutsttningar, vgat g emellan vid vergrepp och misshandel. De har vgat ingripa, hjlpa och agerat nr andra varit passiva. Vi tycker att de r hjltar. De har inspirerat oss och vra lsare. Vi hoppas att ni fr nytta av denna lrarhandledning och att vra unga hjltars berttelser kan inspirera er och era elever ocks.

Jan Helin, chefredaktr och vd Aftonbladet

Lrarhandledning

LNKAR LS MER ARBETSBLAD

METOD

BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA

Inledning

INLEDNING

Ylva Backman.

Teodor Gardelli.

Viktor Gardelli.

Caroline Strmberg.

Om frfat
arna
Ylva Backman, Teodor Gardelli, Viktor Gardelli och Caroline Strmberg r projektledare fr arvsfondsprojektet Unga tankar lososka samtal i demokratiska former, och har mngrig erfarenhet av etiska samtal med ungdomar i olika ldrar och med olika bakgrunder. De r verksamma vid Lule tekniska universitet inom bland annat pedagogik, loso och rttsvetenskap.

Kontakt: info@probonum.se , www.probonum.se

rd Hr laddarnau er filmaejaltar.:se n ensk h

www. sv

Lrarhandledning

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

BAKGRUND Internationellt perspektiv .......................................................................................................... Kritiskt tnkande och demokratisk form ................................................................................... Vrderingar ................................................................................................................................. Sammanfattning ........................................................................................................................

5 6 6 7

METOD Lektionens upplgg ................................................................................................................... 8 Kommentarer ............................................................................................................................... 9 Samtalet speciella situationer .................................................................................................. 10 Om en elev uttrycker sig oklart .................................................................................................... 11 Nr mnga hnder r uppe ......................................................................................................... 11 Aktivitet utanfr samtalet ........................................................................................................... 12 Oserisa frgor .......................................................................................................................... 13 Egna frslag frn eleverna ......................................................................................................... 13 Konikter ................................................................................................................................... 13 Lrarens roll i samtalet ............................................................................................................ 14 Sammanfattning ...................................................................................................................... 14 ARBETSBLAD TILL FILMERNA Inledning .................................................................................................................................. 15 Film 1 Madelene Om vldtkt och att agera nr ngot knns fel ................................................ 17 Film 2 Christo er Om livskriser och att kmpa sig tillbaka ....................................................... 18 Film 3 erese Om droger och att vga bertta ....................................................................... 19 Film 4 Isak Om misshandel och att vga gripa in ...................................................................... 20 Film 5 Kristian Om mobbning och att vga frndra ................................................................ 21 Frgor som kan stllas till alla lmer ....................................................................................... 22 Att frhlla sig till frgorna ...................................................................................................... 22 Exempel: Vad r en hjlte? ........................................................................................................ 22 Exempel: Om man ser ngot hemskt hnda ngon: mste man ingripa? .................................... 23 Sammanfattning ...................................................................................................................... 24 LS MER ................................................................................................................................ 25 LNKAR ................................................................................................................................... 26

Lrarhandledning

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

Internationellt perspektiv
Mnga forskningsstudier indikerar att undervisning som bygger p samtal och dialog i olika former har positiva effekter p elevers utveckling av kommunikationsfrdigheter och kritiskt tnkande. Mer specikt nns det en
Lrarhandledning

LNKAR LS MER

Med denna vlbekanta formulering inleds Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 2011, eller Lgr 11, som den ofta kallas. Men vad betyder det som sgs i citatet nrmare bestmt och hur ska vi anvnda det fr vgledning i konkreta skolsituationer? I denna lrarhandledning ges du som lrare riktlinjer fr ett konkret tillvgagngsstt fr att arbeta med etiska samtal p demokratisk grund, ett tillvgagngsstt som r grundat i aktuell forskning, beprvad erfarenhet och styrdokument.

vxande trend internationellt av forskning om och praktik inom s kallade lososka samtal som tog fart under tidigt 1970tal i USA med pionjrer som professor Matthew Lipman, grundare av the Institute for the Advancement of Philosophy for Children vid Montclair State University i USA. Exempel p omrden som kan diskuteras under ett lososkt samtal r demokrati, etik och vrdegrundsfrgor, mnskliga rttigheter, medborgarskap samt mer existentiella frgor. Filososk samtalspraktik har spridits ver hela vrlden frn Island i norr till Sydafrika i sder och frn USA i vst till Sydkorea i st. Lipmans metodmaterial fr lososka samtal anvnds i dag i cirka 60 lnder och r versatt till cirka 40 sprk. Sedan omrdets start har mnga forskningsstudier genomfrts som indikerar positiv utveckling av kritiskt

ARBETSBLAD METOD

Skolvsendet vilar p demokratins grund. Skollagen (2010:800) slr fast att utbildningen inom skolvsendet syftar till att elever ska inhmta och utveckla kunskaper och vrden. Den ska frmja alla elevers utveckling och lrande samt en livslng lust att lra. Utbildningen ska frmedla och frankra respekt fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande demokratiska vrderingar som det svenska samhllet vilar p. (Lgr 11, s. 7)

Etiska samtal

JAG JAG VGAR VGAR! KANSKE V g a r du?

BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

tnkande, kommunikativa och andra sociala frdigheter, tolerans gentemot oliktnkande och kad delaktighet fr ungdomar som deltagit i lososka samtal. Denna lrarhandledning om etiska samtal r inspirerad av tidigare internationellt metodmaterial, forskning och praxis inom den lososka samtalstraditionen och anpassad till svensk kontext. Frfattarna till denna lrarhandledning har bedrivit lososka samtal i mnga olika verksamheter, exempelvis i ordinarie skolmilj under skoltid, i grupper med nyanlnda elever under deras fritid, p folkhgskola med ungdomar och vuxna med funktionsnedsttning, samt vid universitet med studenter, universitetslrare, skolledare och verksamma lrare. Metoderna har visat sig tillmpbara i mnga olika kontexter.

Eleverna kommer att mta mnga olika sikter och auktoriteter ven efter sin skoltid. Om ungdomar i skolan lr sig att acceptera auktoriteters sikter utan att ha tnkt kritiskt kring dem, kan de senare i livet enklare falla offer fr frdomsfulla och dogmatiska uppfattningar och acceptera sikter som faktiskt r ogrundade. Den form av etiska samtal som denna lrarhandledning beskriver har en demokratisk utgngspunkt. Med detta menas hr att det mer specika samtalsstoffet eller innehllet som behandlas under samtalet bestms gemensamt av eleverna genom rstning. I metodavsnittet beskrivs detta mer utfrligt. En av anledningarna till att anvnda en sdan demokratisk undervisningsform r att denna underlttar fr lraren att hlla undervisningen p en passande niv och med ett mer passande innehll fr elevernas lrande. Innehllet betraktas som mer relevant och stimulerande av eleverna, vilket r betydelsefullt fr deras lrande och vilja att delta aktivt i samtalet. Enligt Lgr 11 gller fljande:
Undervisningen ska anpassas till varje elevs frutsttningar och behov. Den ska frmja elevernas fortsatta lrande och kunskapsutveckling med utgngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, sprk och kunskaper. (Lgr 11, s. 8)

Kritiskt tnkande och demokratisk form

Att samtala om etiska frgor kan vara mycket lrorikt fr bde elever och lrare. Frutom att vissa frmgor och frdigheter kan utvecklas, kan sdana samtal ven stimulera elevernas nykenhet om klasskamraternas perspektiv och individuella olikheter. Fr svl lrare som elever kan samtalen resultera i en kad frstelse fr gemensamma eller olika normer, vilket kan underltta framtida skolarbete. Etiska samtal kan vara en drrppnare fr kad tolerans och tillit. Fr att detta ska lyckas, krvs dock tlamod och en ppenhet frn lrarens sida. Det krvs en balans mellan att vara en samtalsledare som med stadig hand stttar och hjlper eleverna i samtalet s att de hller sig till samtalsmnet, fljer gemensamma samtalsregler samt respekterar varandra, men som samtidigt inte ger eleverna upplevelsen att de blir ptvingade vissa vrden eller sikter som de inte nner tillrckliga skl fr att acceptera.
Lrarhandledning

Ett bra stt att anpassa undervisningen efter elevernas frutsttningar r att de sjlva r medvetet delaktiga i att ge uttrycklig information om vad de anser r viktiga frgor och utgngspunkter fr samtal.

Vrderingar
Det beskrivna tillvgagngssttet omstter givetvis inte sig sjlv i praktiken och fungerar bttre i hnderna p en
6

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD

BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

erfaren pedagog som har stor kunskap om sina elever samt deras behov och frutsttningar. Universitets- eller hgskoleutbildning i loso underlttar ocks och r troligtvis kvalitetshjande, men ska inte ses som en ndvndig frutsttning. Som vi alla r vl medvetna om r lrarens roll komplex och de mnga kraven frn olika parter hga. Att tillta eleverna att sga sina sikter, vilka inte alltid r politiskt korrekta, och samtidigt hlla undervisningen i enlighet med skolans styrdokument kan upplevas vara en svr uppgift. En rdsla fr att det kan komma upp sikter som str i strid med lroplanens vrdegrund kan innna sig och gra det svrt att ha rliga etiska samtal som en del i undervisningen.

Mnga av oss kan nog hlla med om att det r bttre att sikterna i sdana fall kommer upp och kan bemtas med kunskap, ppen diskussion och aktiva insatser (Lgr 11, s. 7), n att de ligger kvar och vxer under ytan fr att senare i livet kanske resultera i problem som hade kunnat avstyras i ett tidigare skede. En annan grundtanke att ha i bakhuvudet r att varje lrare faktiskt har att frhlla sig till det som str i de relevanta styrdokumenten och drigenom ven har dessa som ngot att falla tillbaka p och som argument fr kad trovrdighet vid ifrgasttande av din kompetens som lrare frn utomstende part.

Sammanfattning
Enligt grundskolans styrdokument vilar det svenska skolvsendet p demokratins grund. Det ska finnas mjlighet att framfra och ppet diskutera skiljaktiga vrderingar och uppfattningar. I denna lrarhandledning ges riktlinjer fr ett konkret arbetsstt fr etiska samtal. Lrarhandledningen bygger vidare p internationell forskning om filosofiska samtal som indikerar positiv utveckling av kritiskt tnkande, kommunikativa och andra sociala frdigheter, tolerans gentemot oliktnkande och kad delaktighet fr ungdomar som deltagit i filosofiska samtal. I lrarhandledningen anpassas internationella metoder till svenska styrdokument och frutsttningar. Arbetssttet som fresls utgr ven frn mngrig erfarenhet av etiska samtal med en mngfald av ungdomar.

Lrarhandledning

LNKAR LS MER

Vid en sdan situation r det som lrare viktigt att minnas att undervisningen i skolan enligt Lgr 11 ska vara ppen fr Frgor som kan ka oron fr sdana samtal skilda uppfattningar och uppmuntra att de r Vad hnder om det under samtalet frs fram. Den ska framhlla betydelsen kommer upp sikter som str i strid med de av personliga stllningstaganden och ge grundlggande vrdena i lroplanen? och mjligheter till sdana. (Lgr 11, s. 8). Hur ska man hantera de problematiska Vidare ska lraren: situationer som kan uppst?. En ppet redovisa och diskutera skiljaktiga annan frga som dock ofta glms bort i vrderingar, uppfattningar och problem, sammanhanget men som r mycket viktig uppmrksamma och i samrd med vrig att stlla sig r Vad hnder om det under skolpersonal vidta ndvndiga tgrder fr samtalet inte kommer upp sikter som str att frebygga och motverka alla former av i strid med de grundlggande vrdena i lrodiskriminering och krnkande behandling. planen, men som nd eleverna str fr?. (Lgr 11, s. 13)

ARBETSBLAD METOD

BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

S kan du jobba

I detta avsnitt beskrivs en metod fr lraren att genomfra lektionen. Ett etiskt samtal kan g till p olika stt. Hr presenteras en modell fr samtalsledning, som utvecklats i arvsfondsprojektet Unga tankar lososka samtal i demokratiska former. I metoden beskrivs hur lektionen och samtalet kan g till, vad som r viktigt att tnka p som lrare samt hur lraren kan hantera vissa problem som kan uppst.

Lektionens upplgg
Upplgget fr lektionen kan kort sammanfattas s hr: Se lm, fundera, rsta, samtala. Nrmare bestmt kan det g till p fljande stt (efter en kort introduktion, dr lraren presenterar lektionens upplgg fr eleverna):

1. Gruppen ser lmen. 2. Gruppen stter sig p stolar i en ring. 3. Lraren berttar, lite kort, vad ett etiskt
samtal r fr ngot. 4. Ngra minuter i tystnad fr fundering p frgor. 5. De som har kommit p frgor
Lrarhandledning

presenterar dessa, och lraren skriver upp dem p tavlan. Till detta lgger lraren exempelfrgorna (se arbetsblad om lmerna), om det behvs. 6. Ngon minut i tystnad dr eleverna vljer tv frgor att rsta p. 7. Omrstning. 8. Gruppen samtalar om den frga som ftt est rster. Den som vill tala rcker upp handen och lraren frdelar ordet. 9. Metasamtal och eventuellt en underskning av hur eleverna stller sig till frgan. 10. Om gruppen knner sig frdig med en frga, kan man g vidare till den frga som ftt nst est rster.
8

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

Kommentarer 1. Lraren vljer ut vilken lm som

ska ses vid varje av de fem tillfllena. Utgngspunkten r att gruppen ser samtliga lmer och har ett etiskt samtal per lm, fr att f kontinuitet i samtalen och att eleverna med tiden ska knna sig bekvma med proceduren och utvecklas av samtalen.

2. Syftet med att sitta i en ring r att skapa

en milj som skiljer sig frn den vanliga klassrumsmiljn. I denna milj r det eleverna sjlva som vljer vilka frgor som ska stllas, till skillnad frn andra lektioner, dr eleverna oftast besvarar lrarens frgor. Om eleverna r ovana vid att sjlva stlla frgor, kan en frndring av miljn vara till hjlp. Dessutom r det i ett samtal viktigt att alla deltagare ser och hr varandra (och grna lika bra). Om eleverna sitter vid bnkar eller i rader riktade t samma hll kommer vissa att tala till andras rygg, vilket fungerar hmmande fr samtalet. En cirkulr eller rektangulr form (eller eventuellt en U-form) lmpar sig drfr bttre fr denna typ av samtal.

tankar och ider, inte mot personliga egenskaper. Man ska respektera andras sikter och stndpunkter ven om man frsker argumentera emot dem eller inte hller med dem. Man ska lyssna p varandra och inte avbryta andra utan vnta p sin tur. Lraren kan ven frga eleverna om det nns ytterligare regler som br nnas med. Om gruppen har era samtal kan man gemensamt arbeta fram regler tillsammans med eleverna. Om eleverna sjlva r med och bestmmer reglerna r det troligare att de kommer att hlla sig till dem.

4. Frgorna tas fram med inspiration frn

lmerna som nyss setts. Det r viktigt att eleverna verkligen fr den tid de behver fr att komma p frgor; fem till tio minuter kan vara lagom. Eleverna behver inte ndvndigtvis arbeta individuellt, om det passar bttre fr gruppen kan de som vill arbeta tillsammans.

5. Vnta med att presentera exempelfrgorna till dess att eleverna har stllt sina egna frgor, s de fr chansen att ha en egen kreativ process. Beroende p hur mnga och vilka typer av frgor som eleverna har stllt, kan lraren avgra om exempelfrgorna ska lggas till. Observera att elevernas frgor ska presenteras, inte diskuteras. Givetvis ska vriga elever frga om de undrar ngot eller anser att ngot behver klargras, men besvarande av frgorna ska gras i ett senare skede, inte hr. Drfr kan lraren komma att behva bromsa elever som vill diskutera frgan direkt, och uppmana dem att vnta tills frgan eventuellt blivit vald. Detta br ske med uppmuntran, eftersom det ju r ngot positivt att eleverna vill diskutera.

3. Det nns ngra saker som lraren br

frklara fr eleverna fre samtalet: 1) Att detta r ett etiskt samtal, dr man fr stlla sina egna frgor och frska besvara dem tillsammans. 2) Att man fr sga nstan vad som helst, vilket innebr att man fr ta upp och prva sikter som man egentligen inte hller med om, s lnge man gr serisa inlgg. Det nns dock ngra frhllningsregler fr samtalet, som lraren kan presentera fr eleverna, och frga om de vill acceptera (till exempel genom handupprckning). Dessa r fljande: Man ska inte gra personangrepp utan ge sakliga argument som andra kan bygga vidare p. Nr man inte hller med ska man vnda sig mot
Lrarhandledning

6. Frklara frst hur omrstningen gr till

(se nsta punkt) och att eleverna fr tv rster var att lgga p tv olika frgor.

7. Frga om alla har bestmt sig innan

9

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

omrstningen brjar. Omrstningen gr till s att eleverna blundar, och lraren lser upp frgorna. Nr lraren lst upp en frga rcker eleverna upp handen om de rstar p frgan. Lraren rknar och antecknar rsterna. Nr omrstningen r frdig, ber lraren eleverna att titta. En stor frdel med att eleverna ska blunda under omrstningen r att eleverna d inte styrs lika mycket av grupptrycket som om omrstningen vore ppen, vilket kar sannolikheten att den frga blir vald som est r intresserade av.

8. Samtalet inleds genom att den frga som

blivit framrstad frklaras ytterligare. Om det r en exempelfrga kan lraren lsa upp frklaringen som nns i materialet. Om det r en frga frn en elev, kan denna elev frklara hur han/hon har tnkt kring frgan. Om eleven inte vill detta, kan givetvis ordet lmnas ppet.

9. Metasamtalet r ett kort samtal om

samtalet, dr man diskuterar hur samtalet gick till, t.ex. vilka argument och sikter som presenterats. Hr kan man frga sig om man lrt sig ngot, och bli mer medveten om vad hnt i samtalet. Om frgan r en ja eller nej-frga kan man, om detta passar, gra en underskning angende elevernas sikter om den frga som diskuterats. Lraren frgar d vilka som tycker si eller s, samt vilka som r oskra p svaret, och eleverna rcker upp handen. (Det nns bde frdelar och nackdelar med att lta eleverna titta under denna omrstning. Hr mste lrarens ngertoppsknsla avgra.) En kort utvrdering kan gras dr lraren frgar eleverna om samtalet har pverkat deras sikter, t.ex. om ngon har bytt sikt, eller ftt en starkare sikt angende frgan.

genom ett majoritetsbeslut i form av handupprckning. Om gruppen vill byta frga i ett tidigt skede ska lraren dock vara uppmrksam p anledningen till detta. r frgan verkligen frdigdiskuterad? Eller nns det ngon annan anledning till att eleverna vill byta frga, t.ex. att de tappat tlamodet, att de tycker att det blir fr knsligt, eller att de vill hinna med s mnga intressanta frgor som mjligt? Ett stt att underska om frgan r frdigdiskuterad r att se om det nns er argument att ta upp fr sikter om frgan. Om det verkar nnas mer att sga, och gruppen vill byta frga av ngot annat skl, br frgan inte lmnas. Att verkligen lgga ner den tid som krvs fr att reda ut en frga p djupet r en viktig aspekt av samtalet.

Samtalet speciella situationer

ven om lraren frklarat noga fr eleverna vad ett etiskt samtal r fr ngot, och eleverna sjlva accepterat frhllningsreglerna, kan det givetvis nd uppst problem under samtalet, bde avsiktligt och oavsiktligt. Det kan ven uppst situationer som r positiva men som lraren nd behver kunna hantera. Nedan tas upp ngra specika situationer som kan uppst, och det beskrivs hur lraren kan hantera dem. Ngra allmnna riktlinjer fr lraren r att man br strva efter: Att s mnga som mjligt bde lyssnar aktivt och pratar i samtalet.
10

10. Huruvida gruppen ska lmna en frga

och g vidare till nsta eller ej kan avgras
Lrarhandledning

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

 Att de som vill uttrycka sig fr chansen att gra det. Att alla frstr alla. Att alla argument, sikter och stllningstaganden tas p allvar. Att ordet frdelas jmnt. Att inga nedltande kommentarer frekommer. Att samtalet yter p. Att deltagarna hller sig till mnet. Vikten av att ta eleverna p allvar kommer att understrykas extra mycket. Unga som blir tagna p allvar i demokratiska samtal fr ett ansvar fr vad de gr och sger, och tar ocks detta ansvar i hg utstrckning.

Att en annan person frklarar sin tolkning av vad ngon har menat, har ofta positiva effekter p elevernas sjlvfrtroende och syn p sin egen roll i samtalet. Att ngon frsker frklara vad man har sagt visar nmligen att denna person tar en p allvar det visar ju att den tyckte att det man sade var intressant och viktigt fr de andra att frst. Det r kanske extra viktigt fr barn att knna sig tagna p allvar, eftersom de inte alltid bemts med denna typ av respekt av vuxna.

Nr mnga hnder r uppe

Om mnga elever rcker upp handen r detta givetvis mycket positivt. Det betyder att de r engagerade i samtalet (kom dock ihg att ven de som inte pratar alls mnga gnger r mycket engagerade). Hur som helst om mnga hnder r uppe, mste lraren frdela ordet p ett bra stt. Ett stt r att helt enkelt ge eleverna ordet i den ordning de rcker upp handen. Att strikt hlla sig till denna metod r dock inte srskilt bra, av tv skl. Det ena sklet r att vissa elever r mer muntligt aktiva n andra. Om en elev pratat mycket, och en annan inte sagt ngonting, kan det vara rimligt att lta den som inte sagt ngonting tala frst, ven om den aktiva eleven rckt upp handen frst. P detta stt slpps er in i diskussionen, vilket br vrderas hgre n att ordet delas ut i den ordning som hnderna rckts upp. Det andra sklet r att man kan skilja p tv typer av uttalanden: uttalanden som svarar

Om en elev uttrycker sig oklart

Ganska ofta uttrycker sig samtalsdeltagare oklart, vilket leder till att vriga inte frstr den som talar, och drmed fr svrt att anknyta till detta i fortsttningen av samtalet. Man kan uttrycka sig oklart av olika skl; kanske r man blyg eller osker, kanske r man ovan vid situationen, eller s har man kanske inte formulerat en tanke frdigt innan man brjar tala. Hr r det viktigt att lraren med hjlp av fljdfrgor fr eleven att verkligen slutfra sin mening och frklara vad han/hon menar p ett fullstndigt stt. Nr det handlar om att ta en elev p allvar ingr det att verkligen frska frst, och f vriga elever att frst, vad eleven har sagt. Fljdfrgorna kan stllas bde till den som talat och till vriga elever. Enkla frgor att stlla till eleven som talat r Hur menar du?, Hur tnker du d?, eller Kan du frska frklara det dr med andra ord?. ven fljande tillvgagngsstt kan anvndas: Frga gruppen: Frstod ni andra vad han/hon menade? Om ngon sger ja, frga denne: Kan du frklara vad han/hon menade? Nr denne svarat, terkoppla till den som talade frst: Var det s du menade?
Lrarhandledning

11

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

p det ngon nyss har sagt (dvs. anknyter till trden), samt uttalanden som tar upp en ny trd. Om tv personer rcker upp handen, och person 1 vill svara p senaste talaren medan person 2 vill ta upp en ny trd, r det rimligast att ge person 1 ordet, ven om person 2 rckte upp handen frst. Hr vrderas allts en rd trd i samtalet hgre n att ordet delas ut i den ordning som hnderna rckts upp. Lraren kan, fr att f reda p vad eleverna vill sga, stlla fljande frgor: Vem svarar du till? Ska du svara p det han/hon sade, eller r det ngot nytt? De elever som vill ta upp en ny trd och drfr mste vnta med att tala, kan av lraren uppmuntras att skriva upp sin tanke p ett papper, eller hlla kvar tanken i huvudet tills den tidigare trden blir frdigdiskuterad. P detta stt behver eleven inte knna sig sidosatt eller riskera att glmma sin tanke.

frga vad de sger och varfr, och frga p vilket stt det hngde ihop med samtalet. Detta syftar till att f eleverna att inse att varje sak de sger r viktig fr samtalet och tas p allvar (ven om de mumlar det till en kompis bredvid), och drmed vill ju de andra eleverna ocks hra det. P detta stt markerar lraren att allt eleverna sger spelar roll, vilket frhoppningsvis fr eleverna att lta bli att sga irrelevanta saker. Ofta visar det sig att de elever som har utanfrsamtal nd pratar om sdant som har med samtalet att gra, och deras utanfrprat kan med denna metod fras in i och bidra positivt till samtalet. En ytterligare aspekt r att de elever som bedriver utanfrsamtal missar viktigt innehll i gruppens samtal. Genom att t.ex. be en utanfrsamtalare frklara vad ngon annan har sagt, eller frga om dennes sikt i en frga, kan man indirekt krva av personen att ha fokus p samtalet. Det r d viktigt att redan tidigt anvnda sig av frgor som Kan ngon frklara hur ni uppfattade det som sades?, s att eleverna blir vana vid denna typ av frgor. Att beskriva sin tolkning av vad en tidigare talare sagt ska inte upplevas som ett straff fr olydnad av eleverna. Om de r medvetna om att en sdan frga kan komma, kan detta f som konsekvens att eleverna r mer kontinuerligt uppmrksamma. En annan frebyggande tgrd r att inte lta eleverna sitta gngvis bland sina nrmaste kompisar.
12

Aktivitet utanfr samtalet

Under samtalets gng kan det hnda att vissa elevers fokus p samtalet brister, och att de pratar med varandra utanfr samtalet, vilket hr kallas fr att bedriva utanfrsamtal. Detta kan givetvis stra vriga elever som frsker att prata med och lyssna p varandra. En enkel sak att gra som lrare r att helt enkelt fokusera p de elever som fortfarande deltar i gruppens samtal, och nr ngon annan elev str, sga till de som talar i samtalet: Urskta, kan du sga det dr igen, jag hrde inte eftersom ngon pratade samtidigt. Lraren kan ocks med frdel fokusera direkt p de elever som bedriver utanfrsamtal. Lraren kan sakligt och lugnt g in i dessa elevers utanfrsamtal,
Lrarhandledning

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

Oserisa frgor
Nr eleverna sjlva har mjligheten att stlla diskussionsfrgor kan detta givetvis resultera i att frgor stlls som upplevs som oserisa. Detta r inget att oroa sig fr som lrare, eftersom dessa sllan vljs av gruppen till diskussionen. Lraren behver drfr inte ltsas om att frgan verkar oseris, utan kan skriva upp den bland vriga frgor. I stllet kan man hantera det genom att kommunicera med eleven. ven hr gller principen att ta eleven p allvar, och utg frn att eleven r seris eller tminstone har en allvarlig tanke som ligger till grund fr frgan. Man kan exempelvis frga eleven Hur tnker du d? eller Vad ck dig att tnka p det?. Att p detta stt krva att eleverna str fr sina frgor tenderar att minska oserist frgestllande. En annan anledning att ta frgan p allvar trots att den verkar oseris r fljande: ofta hnder det att en frga som frst verkar oseris inte alls r det. Nr man frgar personen vad han/hon menar, kan det komma fram mycket genomtnkta frklaringar och lngt ifrn oserisa avsikter med frgan, ven om den t.ex. innehller humoristiska inslag. Man ska allts som lrare vara frsiktig med att dma frgorna, och i stllet gra vlvilliga tolkningar.

VEM BRYR SIG?

diskussion med eleverna om frslaget, genom att be eleverna ge argument fr och mot frslaget. Om frslaget inte avfrdas kan gruppen avgra om det ska genomfras, genom ett majoritetsbeslut i form av handupprckning. Att ge eleverna inytande, f dem att knna sig delaktiga och trna dem i ett demokratiskt arbetsstt samt i att argumentera fr och mot olika frslag r en del av denna metod. Drfr behver arbetssttet vara exibelt, och man br inte alltid helt strikt hlla sig till det upplgg som beskrivits i materialet, ven om det r en stark utgngspunkt.

Konikter
Liksom i mnga andra situationer dr mer eller mindre knsliga frgor diskuteras, kan det hnda att vissa problematiska hndelser intrffar, vilket lraren mste vara vaksam ver. Frekommer det phopp under eller efter samtalet? Blev en frga inte riktigt avklarad, och pverkar det gruppen p ett negativt stt efter samtalet? Mr ngon dligt? Sdana saker r ovanliga men kan frekomma, och behver fljas upp och hanteras p ett lmpligt stt. En frebyggande tgrd r att gemensamt komma verens om frhllningsregler, och sedan, om en konikt uppstr, pminna om dessa (t.ex. pminna om att man ska vnda sig mot tankar och ider, inte mot personliga egenskaper). Detta r ett tillflle fr eleverna att trna sig i att hantera koniktsituationer, som ju uppkommer i alla sammanhang, bde i och utanfr skolan. Man kan dock av olika skl mrka att det behvs mer omfattande tgrder efter ett samtal. Lraren kan behva tala med berrda elever och eventuellt se till att ytterligare resurser kopplas in, till exempel rektor, elevhlsa eller ngon lmplig organisation. Att siktsmotsttningar kommer upp
13

Egna frslag frn eleverna

Ibland ifrgastter elever den metod som lraren anvnder. Kanske freslr ngon att omrstningen om diskussionsfrga ska vara ppen (dvs. att eleverna ska f se vad vriga rstar p), att man ska f er rster, att man ska f lgga era rster p samma frga, att era frgor ska diskuteras m.m. Beroende p hur stora frndringar ett frslag innebr, och hur det mottas av gruppen, br lraren vara ppen fr det. Lraren kan ha en kort
Lrarhandledning

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

till ytan kan ses som ngonting positivt snarare n negativt, bl.a. eftersom det gr lraren medveten om vilka normer som nns i gruppen. Med hjlp av de etiska samtalen kan lraren i enlighet med lroplanen ppet redovisa och diskutera skiljaktiga vrderingar, uppfattningar och problem, samt ven uppmrksamma och i samrd med vrig skolpersonal vidta ndvndiga tgrder fr att frebygga och motverka alla former av diskriminering och krnkande behandling (Lgr 11, s. 1213).

sjlvklart att lraren ska delta i samtalet. Detta kan dock ven fra med sig en rad problem som pverkar samtalet p ett negativt stt. Om lraren vljer att delta i samtalet br han/hon tnka p: Att avhlla sig frn att pst att saker r sjlvklara, som eleverna egentligen har goda grunder att ifrgastta. Ett vanligt exempel r att pst Det nns ju inget rtt eller fel!. Det nns en risk att man d redan innan diskussionen kommit igng tar dd p elevernas underskandelust. Att inte sga alla argument direkt utan att lta eleverna sjlva frska komma p dem frst. Att inte frska vinna genom att argumentera ned eleverna. Att gra en rimlig avvgning avseende hur mycket plats man behver ta som samtalsdeltagare. Faktorer som pverkar kan vara hur mycket gruppen pratar av sig sjlv, utan lrarens inblandning, eller gruppens lder och mognad. Att frska minimera knslan av att man r en auktoritet i kra av att vara elevernas lrare. Snarare n att spela p den position man har br man visa att ven lraren kan ha fel eller ha obesvarade frgor som kan vara freml fr en allmn diskussion.

Lrarens roll i samtalet

En frga att stlla sig om etiska samtal i skolan r hur lraren nrmare bestmt ska agera. Ska lraren endast leda samtalet, eller ska han/hon ven delta i det? Att helt avst frn att delta i samtalet r svrt, men det gr. D r man inte med och diskuterar, utan man gr endast formella saker som att t.ex. leda omrstningar, frdela ordet, frga om alla frsttt det ngon sagt, be om preciseringar, be ngon frklara vad ngon annan har sagt, frga vem ett visst uttalande riktar sig till o.d. Det nns frdelar med att ven delta i samtalet, och kanske anser vissa lrare t.o.m. att det r

Sammanfattning
S kan du lgga upp lektionen 1. Klassen ser en av de fem filmerna. 2. Eleverna funderar p frgor om filmen under tystnad. 3. Eleverna rstar om vilken frga som ska diskuteras och samtalar om frgan under ledning av lraren. Under samtalet kan det uppst problem och andra speciella situationer som r positiva men nd behver hanteras. Exempel p sdana situationer r att elever kan uttrycka sig oklart, att mnga kan vilja ha ordet, att det kan pg aktivitet utanfr samtalet, att det kan stllas oserisa frgor, att eleverna kan komma med egna frslag p lektionens upplgg, och att det kan uppst konflikter mellan eleverna. Det finns inte alltid ett enkelt stt att lsa situationerna, men ngra frslag ges. Lraren r samtalsledare, men kan ocks vlja att vara mer eller mindre aktiv i sjlva diskussionen. Man fr gra en avvgning av hur mycket plats man behver ta, bland annat beroende p hur aktiv gruppen r. Ngra saker att tnka p nr man deltar r att lta eleverna sjlva komma p argument i sin takt, att visa att ven lraren har obesvarade frgor, samt att avhlla sig frn att pst att saker r sjlvklara.
Lrarhandledning 14

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

Filmen om Madelene.

Filmen om Therese.

Filmen om Kristian.

Filmen om Christoffer.

Filmen om Isak.

Jobba med a lmern

P sidorna som fljer har vi samlat ngra exempel p frgor man kan samtala om utifrn lmerna. Dessa r bara exempel det kan nnas frgor som passar mycket bttre i den grupp dr du tnker anvnda materialet. ven om man inte samtalar om just dessa frgor s kan du som lrare anvnda dem som inspiration och ledning i att sjlv ta fram frgor. De kan ven anvndas som inspiration fr gruppen om eleverna ska ta fram egna frgor.

Exempelfrgor
Exempelfrgorna belyser vilken typ av frgor som ofta r fruktbara fr samtal. En sorts frgor handlar om vad som r vrdefullt, om vad som r bra eller dligt, rtt eller fel, acceptabelt eller oacceptabelt, tilltet, krvt eller frbjudet, osv. Dessa r etiska (eller moraliska) frgor. Ocks frgor om denitioner (Vad r egentligen vnskap, sknhet, ett gott liv, framgngar, normalitet, osv.?) kan vara mycket fruktbara i ett etiskt samtal. Ofta behver man svara p denna typ av frgor
Lrarhandledning

innan man kan ta sig an vrdefrgorna. Om inte alla deltagare r verens om vad man menar med vissa centrala termer (ord) s r det svrt att frst varandras argument och perspektiv. En tredje sorts frgor som r intressanta att diskutera r frgor om kunskap, s kallade epistemologiska frgor. Dessa r frgor av typen: Hur kan vi veta (det eller det)?, Kan vi vara skra p att vi uppfattar situationen korrekt?, Vet vi vilka konsekvenser som vrt agerande kommer att f?, osv.
15

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

Foto: KAI REHN, JERKER IVARSSON, MARIA STLIN, BJRN LINDAHL

Du som lrare behver inte redogra fr dessa skillnader mellan frgetyper fr gruppen, men man kan ha det som ett std nr man funderar ver hur man ska formulera frgor eller hjlpa eleverna att formulera sina egna frgor. Ofta kan man formulera om en frga till att bli ngon form av frgor som behandlades ovan, om man tror att det var detta eleven var ute efter. Ofta kan det som verkar som en vanlig faktafrga (en frga som i princip gr att hitta svaret p i en uppslagsbok) omformuleras till ngon av de sorters frgor som beskrevs ovan. Och den typen av frgor genererar oftast bttre samtal n faktafrgor. Eleverna brukar med tiden frst vilka frgor som passar bttre att samtala om i ett etiskt samtal, men de kan behva trning och vgledning. Frutom att vi ger exempel p frgor s ger vi fr ngra av frgorna exempel p olika positioner som deltagare kan tnkas inta i frgan, och vad det nns fr argument fr de respektive positionerna. Detta gr att om gruppen sprar in p en speciell position, ett speciellt stt att se p frgan och besvara den, s kan du som lrare ppna upp fr er stt att se p saken, fr er perspektiv. Detta kan bidra positivt till samtalet p mnga olika stt. I denna beskrivning kommer vi att utg frn vissa frenklingar av olika etiska positioner. Dessa r frenklade, men den lsare som vill veta mer och se mer fullstndiga och korrekta beskrivningar av olika positioner fr tips i slutet av lrarhandledningen p vidare lsning. Flera av frgorna som vi tar som exempel har stllts av ungdomar i 15-rsldern efter att de har sett lmerna. Vi har diskuterat urvalet av frgor med ungdomar i de ldrarna, fr att se om de tyckte att frgorna var meningsfulla. Detta betyder dock inte att din grupp kommer att tycka
Lrarhandledning

likadant om alla frgor. Du som lrare vet mest om din klass, och det kan vara klokt att fundera p hur gruppen skulle ta sig an en viss frga, innan man stller den. Men man ska ocks vara ppen fr att ofrutsedda saker kan hnda. Att ha sdana hr samtal r tyvrr ovanligt fr mnga unga mnniskor.

16

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

Foto: BJRN LINDAHL

FILM 1 Madelene Om vldtkt och att agera nr ngot knns fel

Foto: LARS HEDELIN

Exempelfrgor
Mste man ingripa om man r i Madelenes situation? r det okej att sitta kvar p bussen? Kunde Madelene veta innan vad som skulle hnda om hon ingrep eller inte ingrep? r det rimligt att ingripa om man inte r sker p att det r ngon fara? Lt sga att det fanns en lag som sa att vi mste ingripa. Vore vi d hjltar om vi ingrep? Kan man vara en hjlte om man bara gr det man mste enligt lagen? Spelar det ngon roll om Madelene knner Natalie fr om Madelene gr rtt? Borde Natalie ha gjort ngot annorlunda? Hade det varit rimligt att sitta kvar p bussen, och inte kliva av ensam, trots att man d lter sdana mnniskor som den dr mannen pverka ens liv? Borde busschau ren ha gjort ngot?

Madelene Sundstrm rddade Maria frn att vldtas efter att ha klivit av stadsbussen.

Att frhlla sig till frgorna

Nedan ger vi exempel p hur man kan resonera om, och frhlla sig till en frga utifrn lmen om Madelene. Vi ska kortfattat redogra fr ngra olika positioner Mnga hller nog med om att tillit man kan inta till frgan, och i vissa fall mellan mnniskor r ett viktigt vrde ge ngot kort argument fr eller emot en att upprtthlla, men frgan kan allts position. uppkomma om tillit r viktigare att jobba fr inom en relation n utanfr en relation. Spelar det ngon roll om Madelene knner Paralleller kan dras till frgor om bistnd och Natalie fr om Madelene gr rtt? Detta r en etisk frga som kan f fljdfrgor hjlpinsatser till fattigare lnder i jmfrelse med att engagera sig lokalt fr att bidra till som Skulle Madelene ha gjort fel om hon en redan lngtgende utveckling i ett rikare inte hade ryckt in och hjlpt Natalie? och samhlle. r det lika bra att ge 120 kronor till Om Madelene hade varit nra vn med Rda korset som att fr samma summa bjuda Natalie, hade hon d gjort fel om hon inte sin kompis, ickvn eller pojkvn p bio? skulle ha hjlpt Natalie?. Frgor om vilken Vilka prioriteringar av resurser r okej att betydelse ens relationer till andra personer gra? Vilka prioriteringar r rttvisa? har fr en handlings moraliska riktighet har diskuterats av, exempelvis, omsorgsetiker. Diskussionen kan ltt komma in p frgor om Inom den etiska riktningen betonas vikten allas lika vrde. Ytterligare frgor som kan av att vrna och utveckla nrmare relationer. komma upp eller uppmrksammas av lraren Mnga elever kan nna det naturligt att r Har alla lika vrde?, Vad betyder det att tnka sig att man har ett strre ansvar alla har lika vrde?, samt Om alla har lika gentemot ens nrmaste i jmfrelse med vrde, mste man alltid bete sig likadant mot ngon man inte knner, som man t.ex. trffar alla, oavsett hur nra man knner dem?.
Lrarhandledning 17

p bussen. Samtidigt nns det mnga etiker som anser att vi br vara vaksamma infr sdant beteende och frga oss Varfr skulle sdan partiskhet vara okej?.

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

FILM 2 Christoffer Om livskriser och att kmpa sig tillbaka

Foto: KAI REHN

Exempelfrgor
Skulle det vara bttre om Christo er inte blivit skadad? Fr honom? Fr hans omgivning? Fr vrlden? Vem har det bst Christo er eller hans kompisar, (som inte har guldmedaljer och allt annat han har e er olyckan)? Vad r vrdefullt i livet? Vad r viktigt: Att se normal ut? Att vara vrldsbst? Vilket r viktigast? Varfr? Vilket vrde har kompisar? Vad r vnskap? Vad r en kompis? Kan man sga att Christo er r en av vrldens bsta, nr det nns personer som inte rkat ut fr en olycka och som simmar fortare? r det vrt att bli sjuk om det leder till vissa insikter? Vad r mjligt fr friska mnniskor att gra? Anvnder vi vr fulla potential? Vad r hlsa? Vad r hlsans vrde? Vad r det att vara normal eller vanlig?

Christoffer Lindhe har tagit flera SM-guld.

Att frhlla sig till frgorna

Nedan ger vi exempel p hur man kan resonera om, och frhlla sig till en frga utifrn lmen om Christoffer. Vi ska kortfattat redogra fr ngra olika positioner man kan inta till frgan, och i vissa fall ge ngot kort argument fr eller emot en position. Vad r vnskap? Vad r en kompis? Detta r en denitionsfrga. Frgan handlar om att f fram en denition av vad vnskap r fr ngot. Detta handlar om att hitta ngon frklaring ngra villkor som pekar ut just precis vnskap, och inget annat. Exempelvis kan man deniera triangel som en plan gur med tre sidor. Dessa villkor pekar ut alla trianglar, och enbart trianglar. Man kan exempelvis deniera mnen som den himlakropp med en radie p cirka 1 700 km som kretsar kring jorden. Men man kan ocks deniera mnen som det nst ljusaste objektet p stjrnhimlen. Vi ser allts att era olika denitioner kan peka ut samma sak, och det kan vara viktigt att ha i tanke. Vilka olika slags denitioner kan man ge av vnskap? Fljande tankar och egenskaper brukar komma upp i samtal om denna frga:
Lrarhandledning

En vn bryr sig om en. En vn r en person man tycker om att vara med. En vn frstr vad man knner och tycker. Vnskap r nr man tycker om varandra. Vnskap r tv personer som blir glada av varandra. Man kan brka med en vn och nd tycka om varandra e ert. Med sina vnner kan man vara precis som man r. En vn har mnga likheter med en sjlv. Man kan d stlla sig sdana frgor som: Behvs alla de dr egenskaperna fr att ngon ska vara en vn? Kan man inte vara vnner ven fast man exempelvis inte kan brka med varandra? Det nns vl andra som bryr sig om en n vnner. Mormor bryr sig, r hon en vn? Ens lkare bryr sig om en, r den en vn? P vilket stt r d detta ett villkor fr att vara vnner? [Detta kan antyda att egenskapen att bry sig inte r ett tillrckligt villkor fr att vara vn allts man kan ha den egenskapen utan att vara vn. Men kanske r det ett ndvndigt villkor allts att man mste ha den egenskapen fr att vara en vn.] Vilka av dessa egenskaper r det som faktiskt pekar ut vnner, och bara vnner? Vilka behvs inte? Vilka behvs?
18

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

FILM 3 Therese Om droger och att vga bertta

Foto: MARIA STLIN

Exempelfrgor
Borde erese ha berttat tidigare fr sina kompisar om problemen? Hur borde kompisarna ha agerat? Om de inte ck reda p ngot? Om de ck reda p ngot? r det rimligt att erese knde skuld fr sin mammas alkoholism, nr hon var barn? Vilket ansvar har pappan? Borde han ha gjort annorlunda? Har erese rtt i att bara mamman kan vlja att sluta vara alkoholist? Hade det varit bttre om ereses mamma inte varit alkoholist? Fr erese? Fr vrlden?

17 r gammal startade Therese Eriksson freningen Maskrosbarn fr unga som har frldrar som missbrukar eller r psykiskt sjuka.

Att frhlla sig till frgorna

Nedan ger vi exempel p hur man kan resonera om, och frhlla sig till en frga utifrn lmen om Therese. Vi ska kortfattat redogra fr ngra olika positioner man kan inta till frgan, och i vissa fall ge ngot kort argument fr eller emot en position. Hade det varit bttre om ereses mamma inte varit alkoholist? Fr erese? Fr vrlden? Detta r en etisk frga. Den handlar om att reda ut vad som r bra respektive dligt med att Thereses mamma r alkoholist, och avgra om det hade varit bttre om hon inte varit det. Svaret kan variera beroende p vilken etisk position man har som utgngspunkt. Man kan exempelvis ha konsekventialistiska, pliktetiska eller rttighetsetiska utgngspunkter. Ofta intar elever, medvetet eller omedvetet, en eller era etiska positioner och argumenterar utifrn dessa. Ett argument fr att svara Ja p denna frga r fljande: Det hade varit bttre fr Therese om hennes mamma inte varit
Lrarhandledning

alkoholist, fr att mamman d kanske hade tagit bttre hand om Therese och hjlpt Therese mer under barndomen. andra sidan kan man svara Nej, med argumentet att det var tur att just Therese, som r stark och initiativrik, ck uppleva en svr barndom. Utifrn detta gjorde hon ju ngot bra fr vrlden; hon hjlper andra ungdomar som har det svrt. Dessutom tycks ju hon bli lycklig av att hjlpa andra som har det svrt. I bda dessa svar ser man till konsekvenserna av mammans alkoholism. Om mamman inte varit alkoholist, hade en konsekvens kunnat bli att Therese mtt bttre under uppvxten, vilket r bra. Men en annan konsekvens hade kunnat bli att Therese aldrig brjat hjlpa andra ungdomar, vilket r dligt. Kanske s dligt, att svaret p frgan i slutndan blir Nej. Man kan ocks helt och hllet bortse frn ett konsekventialistiskt tnkande, och i stllet frga sig om frldrar har en plikt att ta hand om sitt barn p ett visst stt, eller om varje barn har rtt till en trygg uppvxt.
19

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

FILM 4 Isak Om misshandel och att vga gripa in

Foto: BJRN LINDAHL

Exempelfrgor
Hur mycket br man ingripa, hur mycket vld r det okej att anvnda mot angriparen fr att frsvara ickan? r det okej att st bredvid och titta? Vilka skl nns det att st bredvid och titta? Mste man ingripa ven om det nns risk fr att bli skadad? Hur vet man vad som egentligen hnder? Hur vet man vem som gjort vad? Om man ser Isak anfalla kvinnan, och inte sg vad som hnde innan detta, ska man d ingripa? Hur?

Isak Hardo rddade femriga Fiona frn en drogpverkad kvinna p stan.

Att frhlla sig till frgorna

Nedan ger vi exempel p hur man kan resonera om, och frhlla sig till en frga utifrn lmen om Isak. Vi ska kortfattat redogra fr ngra olika positioner man kan inta till frgan, och i vissa fall ge ngot kort argument fr eller emot en position. Hur vet man vad som egentligen hnder? Hur vet man vem som gjort vad? Detta r en epistemologisk frga, allts en frga om mjligheten till kunskap. Frgan handlar om vilka eventuella begrnsningar vi har i mjligheten att n sker kunskap om det som hnder. En mjlighet r att vi kan vara helt skra p att det r som vi tror att det r. Fr att f eleverna att tnka kritiskt om detta kan man ta reda p om alla eleverna har upplevt situationen likadant. Frmodligen nns det variationer i hur de upplevt den, och d antyder vl detta att det r svrt att vara helt sker? Om de alla r verens kan man fundera ver fljande saker:
Lrarhandledning

Kan man vara sker p att det inte r en lminspelning som pgr, och att man frstr den och skadar en skdespelare, om man ingriper och anfaller kvinnan? Kan man vara sker p att de inte skmtar? Kan man vara sker p att det inte r s att kvinnan frsker f upp ngot freml ur halsen p den lilla ickan, som hller p att d av kvvning? Om klassen kommer fram till att man inte kan vara helt sker p vad som hnder, fast man ser ngot man tror att man r sker p, kan man fundera ver vad detta har fr konsekvenser i vrigt. Br vi vara lite mer dmjuka infr att vi kanske inte alltid har rtt i vad vi frst tror? Har vi alltid tid att vnta tills vi vet skert? I fall det r en lminspelning, d gr det vl kanske inte s mycket om man saboterar den, om man med ingripandet kanske undviker att ett litet barn blir utsatt fr ngot hemskt?
20

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

FILM 5 Kristian Om mobbning och att vga frndra

Foto: JERKER IVARSSON

Exempelfrgor
Kristian ck skadestnd. Vad r ett bra stra fr mobbare, lrare, skola? Hur borde lrarna ha agerat? Hur borde frldrarna ha agerat? Vem r ansvarig vid mobbning? Vem ska ytta mobbaren eller den mobbade? Ska ngon ytta alls? Varfr mobba? Varfr ge sig p ngon p grund av olikheter? r det frsvarbart? r det bra eller dligt att vi r olika? Hur skulle det vara om alla var exakt likadana?

Kristian Kabelacs vgade slss mot hatet.

Att frhlla sig till frgorna

Nedan ger vi exempel p hur man kan resonera om, och frhlla sig till en frga utifrn lmen om Kristian. Vi ska kortfattat redogra fr ngra olika positioner man kan inta till frgan, och i vissa fall ge ngot kort argument fr eller emot en position. r det bra eller dligt att vi r olika? Hur skulle det vara om alla var exakt likadana? Den frsta av dessa frgor r en etisk frga. Det r en frga som ofta engagerar unga mnniskor som hller p att hitta sina egna roller i gruppen, samhllet, familjen och livet. Ska jag vara som alla andra? Ska jag vara som jag egentligen vill vara innerst inne? Hur annorlunda fr man bli? Det nns mnga relaterade frgor som kan vckas hos samtalsdeltagarna. Det tankeexperiment som frgan Hur skulle det vara om alla var exakt likadana? vcker kan anvndas som utgngspunkt i ett gemensamt skande efter svar. Gruppen kan uppmuntras att mla upp en vrld dr alla r exakt likadana, beskriva vilka konsekvenser det skulle ha och fundera ver hur den vrlden skulle skilja sig frn vr. Fljande r exempel p vad man kan tnka om en sdan vrld: Om alla skulle vilja bo p samma plats skulle priserna vara vldigt
Lrarhandledning

hga p sdant boende. Om alla ville hlla p med samma idrott, ex. utfrskning, s skulle det inte nnas mycket plats i backen fr var och en av oss. Om alla skulle vilja ka till jobbet exakt samtidigt skulle det vara enorma bilker. Om man kommer fram till att en sdan vrld inte vore s nskvrd kan detta tankeexperiment anvndas som argument mot att det r bra om alla r exakt likadana. P liknande stt kan man anvnda det omvnda tankeexperimentet (Hur vore det om alla var helt olika?) fr att kritisera positionen att det vore bra om alla var helt olika. Ett argument fr att vi ska vara lika r att det ibland krvs att vi kan samsas kring ett ml och ett arbetsstt fr att stadkomma vissa saker. andra sidan kan det krvas olikheter fr att kunna genomfra de olika saker som behvs i ett sdant samarbete, vilket allts blir ett argument fr det positiva med olikheter. Om ingen var annorlunda skulle det vl aldrig komma ngot nytt? Och gr det att sga att vissa sorters olikhet r mer nskvrda n andra? Genom att tillsammans brja resonera kring era olika sorters likhet och olikhet, kan ven diskussionen fras in p mer nyanserade banor och mer nyanserade svar.
21

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

Frgor som kan stllas till alla lmer

Den hr typen av allmnna frgor kan med frdel stllas efter att ngra lmer har diskuterats, mot slutet av vningen/arbetet: Vad r en hjlte? Om man ser ngot hemskt hnda ngon: mste man ingripa? Br alla agera som hjltarna i lmerna? r det alltid bra att vara en hjlte? Att frska vara en hjlte? Br hjltar f kompensation? Kan man vara en hjlte om man fr kompensation? r det vrt att vara med om ngot jobbigt, om det leder till viktiga livsinsikter? Kan man alltid vnda saker till ngot positivt? Har allting ngot gott i sig? Rcker det med att man tror att man t.ex. riskerar sitt liv fr att rdda andra fr att man ska vara en hjlte? Skulle det nnas ngra hjltar i den bsta av vrldar? Krver hjltedd ondska/ngot dligt? Vad sger svaret om hur den bsta av vrldar r? Kan ngon vara en hjlte fr mig men inte fr dig? (T.ex. ngon som gr ngot som bara vissa tycker r bra.) Man kan ocks med frdel lta gruppen sjlva stlla generella frgor utifrn lmerna, om man har sett och arbetat med mer n en lm.

HJLTE? JAG?!

Att frhlla sig till frgorna

Nedan ska vi ge exempel p hur man kan resonera om tv av de generella frgorna, som kan stllas utifrn alla lmer.

Exempel 1: Vad r en hjlte?

Detta r en denitionsfrga, allts en frga om vad vi menar med ordet hjlte. Vilka egenskaper har hjltar och vilka egenskaper behver man ha fr att kunna klassas som hjlte? Nedan fljer ngra mjliga tolkningar av egenskaper som kan vara frknippade med hjltar och hjlteskap. r en hjlte ngon som: Agerar frivilligt? r osjlvisk? Hjlper/rddar andra?
Lrarhandledning

r en bra frebild? r sjlvuppo rande? r modig? Vnder ngot dligt till ngot bra? Gr ngot som r gott fr andra trots att det r dligt fr personen sjlv eller utstter personen fr en risk fr ngot dligt? Gruppen kan lista ett antal karaktrsdrag som en hjlte mste ha. Om gruppen r jury: Vilka av personerna i lmerna r hjltar, enligt gruppens denition av en hjlte? Och nr eleverna har avgjort detta, ger detta ngot skl att omvrdera eller omprva deras hjltedenition? Finns det ngra problem med denitionen som gr att den tar miste om ngon av lmerna? Finns det ngon person som inte klassas som hjlte enligt denitionen men som eleverna nd anser r en hjlte?
22

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

Exempel 2: Om man ser ngot hemskt hnda

ngon: mste man ingripa? I vilka situationer mste man eventuellt ingripa? Gller det att man mste ingripa i en sdan situation ven om: man inte r insatt i situationen? det nns risk fr att sjlv bli skadad? Hr kan man inta olika positioner. Vi ska hr kort bekanta oss med ngra av dem. En etisk egoist (en person som anser att man alltid br gra det som leder till mest nytta fr en sjlv) skulle sga att man bara br gra det om det gynnar en sjlv (t.ex. om man fr en utmrkelse eller blir knd), medan man inte br gra det om man tror att man inte kommer att gynnas medan det nns en risk att man blir skadad. Det r inte otroligt att ngon i gruppen intar ett sdant hr perspektiv. Ngra saker kan sgas hr om det. En konsistent etisk egoist mste anse att det drmed ocks r s att ngon annan inte br rdda egoisten sjlv, ifall den andra personen riskerar ngot dligt. Detta kanske inte egoisten gr med p, och i s fall anser den ju inte att alla br gra det som mest gynnar dem sjlva. Kanske anser personen att just den sjlv br gra det som gynnar den sjlv, men att alla andra mste tnka p den personen i frga. Denna position r sjlvklart djupt problematisk. Varfr skulle just denna person vara s srskild? En altruist skulle istllet anse att alla alltid br frska gynna andra, ven om det riskerar att skada personerna sjlva. Detta r ocks problematiskt. Om alla vore altruister s skulle vl ingen m bra, alla skulle bara hlla p och offra sig fr varandra!? En konsekventialist av mer universell sort
Lrarhandledning

(t.ex. en utilitarist) skulle anse att om konsekvenserna i stort (fr hela vrlden) r bttre av att en person ingriper n vad de blir om den inte ingriper, s ska personen ingripa. D mste personen ingripa! Detta gller ven om personen riskerar att skadas sjlv, s lnge de goda konsekvenserna fr vrlden r strre. (Ska man vara precis s ska ven eventuella negativa konsekvenser fr andra personer av att man sjlv skadar sig vgas in, s som om ens frldrar blir vldigt ledsna av att man skadas.) Men en utilitarist anser allts att man inte ska bry sig mer om sitt eget vlbennande n om andras. Vissa rttighetsetiker anser att personer kan ha s kallade positiva rttigheter, sdana rttigheter som andra personer mste frska se till att frsvara. En sdan kan vara rtten till liv. Om ngon har en positiv rtt till liv, s fljer det enligt en rttighetsetiker att andra mnniskor har en skyldighet att frska frsvara den rttigheten, t.ex. genom att frska rdda personen ur en farlig situation. Andra rttighetsetiker menar att det inte nns ngra positiva rttigheter, utan enbart negativa rttigheter. En negativ rttighet r en rttighet som ingen annan fr krnka, men som det inte nns ngon plikt eller skyldighet att aktivt frska frsvara. Dessa menar d att en negativ rtt till liv och den egna kroppen gr att man inte r skyldig att offra sig fr ngon annan. Det r en rttighet att gra som man vill med sig sjlv, enligt dem. Sledes fr man ingripa (svida man inte drigenom krnker ngons rttighet), men man mste inte. Vissa pliktetiker anser att det r en plikt att ingripa fr att skydda andra mnniskor, tminstone s lnge man inte riskerar sitt eget liv. Pliktetiker anser att
23

N LIKTE R P FRAMFT ALL

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

det nns vissa saker som man bara mste gra, vissa plikter man inte fr bryta mot. Ett problem fr pliktetiken r att den kan hamna i moraliska dilemman: situationer dr allt man kan gra blir fel. En sdan situation r exempelvis en situation nr tv plikter krockar, allts dr man mste bryta mot en plikt fr att flja en annan. Elever kan inta alla dessa olika slags perspektiv i diskussionen, om man ber dem att frklara och utveckla sina resonemang. Det kan d vara fruktbart att peka p att man kan tnka p ett annat stt, och hra hur de stller sig till detta. Som lrare kan man grna bjuda in alla elever att fundera kring en viss etisk position och tnka kritiskt kring den. Detta kan ka frstelsen fr oliktnkande, fr att det nns andra stt att tnka och perspektiv n det egna, och vara allmnt

intellektuellt stimulerande! I litteraturen som vi hnvisar till fr vidare lsning kan man ocks hitta argument fr och emot de olika positionerna som man kan presentera fr eleverna. Men de kan ocks ombes att sjlva hitta p sdana, nr de ftt klart fr sig vilka olika positioner som ligger p bordet. Hur mycket och hur ofta man som lrare argumenterar med eller mot ngon viss position r givetvis avhngigt de specika omstndigheterna och elevernas frutsttningar. I brjan kan det tyckas ovant fr eleverna, som kan bli starkt pverkade av att en auktoritet som lraren eller andra elever hller med eller argumenterar mot en sikt, men med tiden och med noggrant arbete blir eleverna vanare, tar argumentationen mindre personligt, nner motargument stimulerande och brjar sjlva tnka kritiskt.

Sammanfattning
Det r viktigt att som auktoritet sjlv vara en god frebild och visa ppenhet infr olika uppfattningar och sikter. Frsk att hjlpa eleverna att tillsammans hitta flera olika stt att tnka och eventuellt att utvrdera de olika positionernas styrkor och svagheter. Mnga frgor som kan vara intressanta att diskutera och gemensamt ska svar p r etiska frgor, frgor om definitioner samt epistemologiska frgor. Distinktionen mellan dessa sorter kan vara bra fr lraren att ha i bakhuvudet under samtalen. Exempel p dessa tre sorters frgor: 1. ETISK FRGA (Kristian) r det bra eller dligt att vi r olika? 2. DEFINITIONSFRGA (Christoffer) Vad r vnskap? 3. EPISTEMOLOGISK FRGA (Isak) Hur vet man vad som egentligen hnder? En mngd frgor kan diskuteras utifrn filmerna, lngt fler n de som tagits upp hr. Om eleverna knner att de har frtroende och att samtalet r genuint frn alla parter kan de stlla mycket viktiga och intressanta frgor sjlva. En ppen och frutsttningsls dialog om dessa kan strka dem avsevrt.

ompis K

JAG GILLAR DIG!

24

Lrarhandledning

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

Ls mer
Fr den elev som vill ha en lttillgnglig introducerande bok till lososka frgor av olika slag rekommenderas: 1 Sjlvklart? Inte! En Filosobok Av Liza Haglund och Anders Persson Stockholm: Rabn och Sjgren Den lrare som r intresserad av att fra lososka samtal om andra viktiga frgor kan f riktlinjer presenterade i: 2 ppet sinne, stor respekt: handledning: att fra lososka samtal med barn om Barnkonventionens grunder Av Liza Haglund och Anders Persson Stockholm: Rdda Barnen Fr den som vill lsa mer om etik och kritiskt tnkande, t.ex. om man vill ha mer teori om olika etiska positioner eller stt att resonera, rekommenderas: 3 Vetenskapliga tankeverktyg Av Ylva Backman, Teodor Gardelli, Viktor Gardelli och Anders Persson Lund: Studentlitteratur Fr den som vill lsa mer om etik: 4 Grundbok i normativ etik Av Torbjrn Tnnsj Stockholm: ales 5 Hur br du leva? Av Folke Tersman Stockholm: Wahlstrm & Widstrand 3

Lrarhandledning

25

LNKAR LS MER

ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

Lnkar Rdda Barnen och BRIS

Nr samtal om etiska frgor frs, kan det uppkomma information eller situationer som krver vidare tgrder. Om behov av std nns kan man vnda sig till rektor eller elevhlsa. Utanfr skolverksamheten nns ven organisationer med stor erfarenhet av barn och ungdomar i utsatta situationer, exempelvis BRIS (Barnens Rtt I Samhllet) och Rdda Barnen.

www.rb.se www.bris.se

Arvsfonden
Om det nns intresse av att ta initiativ till egna projekt som handlar om att frnya och utveckla verksamhet fr barn, ungdom och personer med funktionsnedsttning, kan man anska om medel frn exempelvis Allmnna arvsfonden.

www.arvsfonden.se

Unga tankar
Fr erfarenhetsutbyte med andra lososka samtalsverksamheter som frfattarna r engagerade i, se fljande lnk.

www.ungatankar.se

Probonum
Om lrare eller skolledning r intresserade av vidareutbildning inom omrdet, ssom workshops, inspirationsfrelsningar eller hjlp att utveckla policy och arbetsmetoder om etik och vrdefrgor, kontaktas frfattarna genom Probonum AB p fljande adress och hemsida.

info@probonum.se www.probonum.se

Svenska Hjltar
P Svenska Hjltar-sajten kan lrare ladda ner lmerna som hr till denna handledning. Materialet r gratis. Hr kan man ocks flja vr skolturn under hsten 2012 och lsa historier om vardagshjltar.

www.svenskahjaltar.se

Svenska Hjltar-vggen
P den hr interaktiva sajten kan ungdomar testa sitt mod p olika stt.
Ansvarig utgivare: Jan Helin Projektledare Svenska Hjltar: Liisa Aus Grask form: Anna Otto Omslagsfoto: Bjrn Lindahl Adress: V Jrnvgsgatan 21, 105 18 Stockholm, Tel: 08725 20 00

www.svenskahjaltar.se/vaggen

Lrarhandledning

26

LNKAR LS MER ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING

24

LNKAR LS MER ARBETSBLAD METOD BAKGRUND INNEHLL OM FRFATTARNA INLEDNING LRARHANDLEDNING