Version

1, 10e oktober 2012

BLUP En hjlte i snriga informationskanaler

Ett arbete av Agnes Mrs

Djuravel har under tusentals r varit styrt av den

mnskliga handen. Vi har tagit ver naturens egen selektion fr att pverka djurens egenskaper till vra frdelar. Det handlar allt ifrn att producera mer mjlk till att springa fortare. Tidigare var aveln inte lika medveten som idag, utan man tog det man hade. Var man tvungen att slakta ett djur valde man den som man minst hade nytta av att behlla vid liv. P s stt fick de djur som producerade mer mat n sina artfrnder leva vidare och dess nskvrda gener gick p s stt i arv. S sg selektionen ut tidigare, medan vi idag gr mer medvetna val. BLUP r ett system framtaget fr tvlingshstar som inte bara bygger p hstens egna prestationer i utstllnings- och tvlingssammanhang, utan ven hur slktingar och avkommor presterar. Det ger en klar verblick vilka individer och slkten som r Baltimore 1178 ett levande bevis p framgngsrik avel vrda att bevara och utka, samt vilka slkten som r mindre lmpade att avla p, sger Ove Stenson, A-domare i ASVH. Systemet som anvnds idag av Avelsfreningen fr Svenska Varmblodiga Hsten bygger p en avhandling av sa Viklund vid SLU i Uppsala.

Vad r BLUP?
BLUP str fr Best Linear Unbiased Prediction och betyder ungefr Bsta linjra opartiska frutsgelse. Det r en sammanstllning av ett index som vrderar en hsts avelsvrde, allts hur stor sannolikheten r att dess avkommor/slktingar presterar i tvling

och/eller avel. Indexet r till fr att underltta urvalet av hstar som ska g till avel och vilka som inte br gra det. BLUP bidrar till en mer mlinriktad avel som snabbt ger den information som man

sker. Den vger in flera viktiga aspekter som annars kan vara ltt att missa. Eftersom det bde mter egna resultat och vad som faktiskt blir frvrvat till avkomman, s r indexet mycket tillfrlitligt. Vrdet 100 berknas vara medelhsten i Sverige och det uppdateras fr varje r. Ligger hsten ver 100 r hsten allts bttre n genomsnittet inom den kategorin. Eftersom hstarna hela tiden frbttras ndras ocks genomsnittet. En hst som var en av de bsta fr 30 r sen kan mycket vl ligga under 100 idag. Drfr kan man bara jmfra med hstar i samma lder fr att f en korrekt bild av hur hsten verkligen var p sin tid. Man kan heller inte jmfra olika raser eller samma ras men mellan olika lnder d helt olika egenskaper mts. I Sverige har vi trerstest, kvalitetsbedmning och tvling som mttstock, medan det kan se olika ut i andra lnder. Saker som kan skilja bedmningarna t kan vara lder p hsten nr bedmningen grs, vad domarna
verst i bild r bruksprovsvinnaren 2009 Damino SD 1157 (BLUP-indexet r hans far Don Romantic d han nnu inte ftt ett eget.) Nederst r legendariske Utrillo 543, fdd 1962, som troligen finns i nstan samtliga svenska hstars stamtavla, ink. Daminos. Som man kan se har Utrillo ett lgt BLUP trots sina framgngar som avelshingst m ed ver 1000 egna avkommor.

Ett utdrag ur blup.se dr vi kan se pongen frn trerstestet, kvalitetsbedmningen samt egna tvlingsresultat. Pongen r berknad p tv olika grenar dressyr och hoppning. I dressyren rknas alla exterirpong ihop med gngartspongen. Hoppningen berknas ocks exterirpongen in samt galoppbetyget. Hoppbetyget erstter dock skritt- och travbetyget.

premierar samt vad som faktiskt blir bedmt ver huvud taget. Att testen r tidigt i hstens liv beror p att man grna vill att den ska vara s opverkad som mjligt av yttre faktorer som till exempel ryttare, trningsmjligheter etc.

ven solen har flckar

Trots att det r ett tillfrlitligt system s har det sina brister. Det kan ltt bli s att man stirrar sig blind p siffror och inte ser till helheten. BLUP r tnkt att anvndas som ett hjlpmedel, att det skulle vara en universal lsning som kan appliceras p alla hstar stmmer inte. Kombinationen stohingst mste verensstmma. Alla hstar har olika egenskaper som inte riktigt framkommer endast i en tabell. Indexet gr snarare s att antalet kandidater till faderskapet sjunker, men den sista beslutsfattande delen mste gras av en mnniska och inte en dator. Ett till exempel r nr hsten som visas inte r tillrckligt frberedd mentalt och/eller fysiskt. Det beror ju inte p att frldrarna nedrvt dligt, utan att garen inte trnat hsten att vara i ny milj eller att hoppa hinder. En hst som aldrig tidigare lmnat hemmet blir oftast mycket stressad och i vissa fall okontaktbar vilket sklart spelar in p resultatet. En annan aspekt r att hingstens index sjunker nr han betcker dliga ston. Mnga stogare kan ha attityden att hsten inte r tillrckligt bra fr att rida och d duger den bara som flmrr. Duger inte stoet som ridhst kommer flet troligen inte heller att gra det. Sambandet mellan BLUP och tvlingsresultat Det finns starka kopplingar mellan hga resultat i trerstest/kvalitetsbedmning och goda prestationer p tvlingsbanan. En god tvlingskarrir gr allts att frutsps redan vid 3 rs lder p hsten. Nstan hlften av de hstar som testats sedan starten 1999 fram till 2011 har tvlats. Analyser som gjorts visar att 25-55% av hstens resultat vid trerstest/kvalitetstvlan beror p arvet, vilket betyder att avel kan frbttra hstens prestationer relativt enkelt om bara rtt system anvnds. Bara de bsta hstarna br g till avel. Det genetiska sambandet mellan trerstestet och tvling r tydligt, hr nedan r en tabell p vilken klass hsten blev indelad i som trering och hur den presterat p tvlingsbanan.

Tabellen r hmtad frn ASVHs hemsida.

Som man hr kan se s r det ett starkt sammanband mellan klassindelning och tvlingsprestation. Det betyget som har spelat strst roll r teknik och hoppfrmga fr hopphsten, medan trav har varit det betyg som spelat strst roll fr dressyrhsten.

Framtiden fr BLUP
BLUP kan verkligen hjlpa den svenska varmblodsrasen att n ut internationellt genom att svart p vitt visa vad som r bra och mindre bra, vilka individer som r vrda att f en extra satsning p.
Kllor: www.blup.se http://www.asvh.se/nyheter_behallare/diplomhastar-battre-tavlingshastar Ove Stensson, A-domare ASVH

BLUP r ett viktigt verktyg vi har stor nytta av om det anvnds rtt och med sunt frnuft. Skert kan systemet utvecklas ytterligare fr att bli mer prickskert n det r idag. Vad vi kan se r att aveln har gtt framt betydligt sen BLUP togs i bruk och det vittrar om en lysande framtid fr systemet.