Energismartindex 2011 Elbolag

Frord

Frnybar elproduktion och energieffektivisering r tv grundpelare fr att bygga ett hllbart energisystem. Frnybar elproduktion drfr att det r den enda produk tion som r hllbar p sikt eftersom den inte frbrukar nd liga resurser. Effektivisering eftersom all energi har en mil jpverkan och fr att en effektiv anvndning r en frutsttning fr att klara av att tillgodose behovet med hundra procent frnybart. Energibolagen har traditionellt sett inte haft ngot incitament att frmja energieffektivise ring. Sedan marknaden avreglerades har det dock blivit mjligt fr bolagen att konkurrera med tjnster och fr mnliga avtal och mnga bolag har valt att profilera sig

genom frnybar energi och energieffektiviseringstjnster. Det senare har dock ftt begrnsad uppmrksamhet, bde i media och frn bolagen sjlva, trots att det kan spara stora pengar t kunden. Med den hr rapporten vill Naturskydds freningen lgga fokus p energibolagens roll fr att mins ka energianvndningen och mjliggra ett energismart beteende hos kunden.

Svante Axelsson, Generalsekreterare

Energismartindex

Sammanfattning

Naturskyddsfreningen presenterande 2010 underskning en Klimatindex 2010 som var en mtning av vilka kom muner som var bst p klimatarbete och vilka som kunde tjna som frebilder p olika omrden. Syftet med rappor ten var att sprida goda exempel och att uppmuntra. Nu har freningen gtt vidare till nringslivet fr att inom olika branscher vaska fram exempel och frebilder. Denna rapport bygger p en enkt som skickades ut till el handelsbolagen fr att se vilka bolag som var bra p att ge kunderna bttre mjlighet att spara energi genom olika ef fektiviseringslsningar, t.ex. genom att gra konsumtionen mer synbar och genom rdgivning. Underskningen visar ocks vilka mjligheter kunderna har att styra elproduktio nen mot mer frnybar energi och att sjlv koppla in egen frnybar produktion, t.ex. solceller och vindkraftverk. Vi har kallat detta Energismartindex. Enkten har allts inte gtt till ntgarna utan till bolag som sljer el per kWh till privatkund. Underskningen r lngt ifrn vetenskaplig och vi r medvetna om att frutsttningarna fr bolagen r mycket olika frn de stora elbolagen, till sm lokala kom mungda, till sm nstan brevldeliknande elhandelsbo lag. Ur ett konsumentperspektiv r det dock ingen skillnad och det r det perspektivet vi vill skildra i syfte att lyfta fram goda exempel och skapa inspiration fr branschen. Enkten besvarades av 69 procent av de tillfrgade bola gen och skillnaderna i pongsttning r mycket stor. Frn Sala Heby Energi som fick 25 pong av 30 mjliga till de bolag som fick noll pong. Mest pong fick Sala Heby Energi, 25 av 30 mjliga. Nossebro Energi kom p andra plats med 23 pong, och Mlarenergi delar tredjeplatsen med Vrnamo Energi p 18 pong. Ttt drefter kommer Bjrklinge energi, Boo energi och EON med 17 pong.

Placering 1 2 3 5

Bolag Sala Heby Energi Nossebro Energi Vrnamo Energi och Mlarenergi Bjrklinge Energi, Boo Energi, EON

Pong 25 23 18 17

Det r frmst sm och medelstora kommunala bolag, som valt att profilera sig, som ligger bland de bsta. verraskande r att flera privata elhandelsbolag som profilerat sig som miljinriktade inte nr nda upp till toppen. Bland de stora jttarna r det Eon som kommer frst med sin delade 5:e plats. Det r uppenbart att de fretag som ocks har ntverk samhet i koncernen och verkar inom ett begrnsat omrde har anledning att arbeta mer kundorienterat med energief fektivisering och det r ocks det som ger resultat i enkten. Rena elhandelsbolag som vill konkurrera med s lgt pris som mjligt och ha mindre kundkontakter fr att spara p personalkostnader har inte samma motivation att arbeta aktivt med energieffektivisering.

Energismartindex

Kan elbolagen hjlpa kunden att bli energismart?

Mnga elbolag erbjuder idag kunden mjligheten att vlja el frn frnybara energikllor. Det skickar viktiga signaler till beslutsfattare och kan leda till en kad produktion som erst ter fossila brnslen och krnkraft. Det r ocks ett bra stt att hjlpa kunden att blir energismart och bidra till ett hllbart energisystem. I sammanhanget r det ven viktigt att fullt ut utnyttja mjligheterna fr smskalig och lokal produktion av el och vrme. D krvs att man ppnar upp fr nettodebi tering (dvs. att kunden fr rkna av sin egen elproduktion frn konsumtionen och bara betalar mellanskillnaden p exempelvis mnads eller rsbasis) alternativt att smskaliga elproducenter fr skligt betalt fr det verskott de produce rar. Med solceller p tak och fasader, smskalig vind i t.ex. vertikalaxlade sm diskreta aggregat, smskalig kraftvrme osv. bidrar den privata konsumtionen till vr gemensamma energiomstllning. Problemet fr privatpersoner som vill gra sdana investeringar har historiskt varit att hitta ngon som vill ta emot verskottsel s att den kan anvndas p ntet. Det finns nu ett antal elbolag som erbjuder nettodebi tering eller kp av verskottsel, men de behver bli fler. Energieffektivisering r en annan viktig pusselbit fr att skapa ett hllbart energisystem. Alla energikllor har milj effekter och det kan dessutom bli svrt att erstta all energi tillfrsel med frnybart. Srskilt om man antar att energian vndningen kar, snarare n minskar med tiden. Med tanke p detta, och det faktum att mnga investeringar r ln samma fr kunden, r det ett viktigt omrde att satsa p. Fr den enskilde konsumenten r effektivisering dock svrt ef tersom det r svrt att mta och eftersom effektivisering kan gras p s mnga olika stt. Mnga behver handfast hjlp och hr finns det mycket som elbolagen kan gra fr att hjl pa kunderna p traven. Det mest uppenbara sttet r natur ligtvis att erbjuda information och rdgivning i olika former, eller att erbjuda utrustning och energieffektiva teknikls ningar. Mest effektivt r att erbjuda platsbesk med specifika tgrdsfrslag baserat p frutsttningarna fr det enskilda hushllet. ven om det finns kommunala energirdgivare kan elbolagen spela en viktig roll fr att frmja energieffek tivisering. De kommunala energirdgivarna ger oftast inte rdgivning p plats och alla verktyg och kllor som kan hjl pa kunden att bli energieffektiv r bra. Hos energibolagen
4

har kunden en naturlig ingng till energifrgor och kan f information kopplat direkt till sin anvndning genom m tare och fakturor. Kunden besker kanske hemsidan utan att aktivt ska efter rd vilket gr att man kan fnga upp andra kunder n de som aktivt sker efter energispartips. Det finns ven andra stt, n direkt rdgivning, fr elbo lagen att frmja energieffektivisering hos privatkunder. Ett stt r att erbjuda avtal helt utan fasta avgifter. Det gr att lnsamheten fr energieffektiva investeringar kar, eftersom man betalar en strre summa per kilowattimme. Har man en stor del av kostnaden bunden i fasta avgifter blir det inte lika lnsamt att energieffektivisera. Det ideala vore om kun den p sikt kunde f en rkning fr sin el fr att frtydliga kostnaden och drmed potentiella besparingar. Idag fr ns tan alla elkunder tv olika rkningar fr i princip samma sak, en fr nt och en fr el. Rkningarna r dessutom upp byggda p lite olika stt med flera olika kostnadsdelar med fast pris och med rrligt pris. Det blir svrt att sga vad en kilowattimme kostar och prissignalen mellan producent och konsument blir otydlig vilket gr att det blir svrt att se vad man tjnar p att energieffektivisera. En annan energismart lsning r s kallade smarta elm tare som visualiserar kundernas elanvndning och ibland ven kopplar den direkt till kostnad och/eller utslpp. Det finns studier som visar att kunder som fr bttre information om sin elanvndning ocks har en strre bengenhet att spara p elen. Rrligt elpris kopplat till visualisering kan ven hjlpa kunden att styra sin elanvndning till timmar d pri set r lgt, och drmed tillgngen hg. Dessa typer av smar ta mtare framfrs ibland som en frutsttning fr att kunna infra mer frnybar el i systemet. Eftersom exempel vis vindkraft varierar i sin produktion efter hur det blser mste ven efterfrgan kunna styras fr att matcha den, d lagring av el r problematiskt. Redan idag kan en minskning av efterfrgan under vissa tider medverka till att kapa s kall lade effekttoppar, tidpunkter d mycket el frbrukas (ex empelvis kalla vardagsmorgnar d mnga hushll stter p apparater och anvnder mycket el fr uppvrmning samti digt som mnga industrier brjar producera). Det r ener gismart eftersom man d minskar behovet av topplastkapa citet, vilket ofta r smutsig och dyr produktion.

Energismartindex

El mrkt Bra Miljval

All elproduktion har som sagt en miljpverkan, det r oundvikligt. Miljmrkningen Bra Miljval hjlper konsu menten att vlja en el som lever upp till hga miljkrav och avstr drmed frn mer skadlig elproduktion som t.ex. krn och kolkraft. El mrkt Bra Miljval ger en relativt lg klimatpverkan och har ven en direkt pverkan p elpro duktionen genom att den stller krav p hur el frn frny bara kraftkllor ska produceras, s att kraftproduktionen tar hnsyn till natur och milj. Mnga elprodukter uppvisar endast ett ursprung utan att stlla krav, det r bara genom att vlja el mrkt Bra Miljval som konsumenten fr en produkt som stller miljkrav och som dessutom r gran skad av en oberoende part. Bra Miljvalmrkt el stller bland annat krav p brnsletransporter, att biobrnslen inte fr komma frn skyddsvrda skogar, samt att vattendrag inte fr torrlggs. Kraven har direkta kopplingar till vr miljpverkan och visar vgen till ett hllbart energisystem. I Bra Miljvalmrkningen avstter ven kraftbolagen pengar fr att minska vattenkraftens miljpverkan. Dessa

pengar gr till olika projekt som frbttrar den biologiska mng falden och miljn. Exempel p detta kan vara att bygga omlp kring vattenkraftverk eller fr bttra verlevnadsmjligheten fr specifika arter som l, ring och flodprlmussla. Nytt frn 2010 r ven att all frsljning av el mrkt Bra Miljval inne br en avsttning till energieffektiviseringsprojekt. P s stt kan konsumenten genom ett aktivt val bidra till ener gieffektivisering, stlla krav p produktionen samt vlja el med lg klimatpverkan. Bra Miljvalmrkningen har ett bredare syfte n lagen om elcertifikat d mrkningen vill minska miljpverkan i den befintliga produktionen. Samtidigt innebr det ocks ett mervrde till kraftproduktion med frnybara energikl lor och ger verifikationsmjligheter vid miljredovisningar samt strker konsumentmakten.

Energismartindex

Underskningen

En webbenkt skickades ut i mars 2011 till 114 fretag som sljer el till privatkunder. Underskningen avgrnsades till elhandel, inga rena ntfretag fick enkten, inte heller en ergiproducenter eller bolag som sljer el bara till fretag. Frgorna i enkten r fokuserade p fretagens kundrela tion och service mot privatpersoner. Det handlar om tjns ter och tgrder som underlttar fr kunderna att minska sin energifrbrukning och klimatpverkan. Fretagen upp manades besvara frgorna ur ett kundperspektiv, med det grnssnitt som kunden upplever fr sitt elbolag, allts oberoende av om verksamheten legalt r uppdelad p ett annat stt. Frgorna har beretts p Naturskyddsfreningens kansli men synpunkter har inhmtats frn olika branschfretr dare. Naturskyddsfreningen arbetade aktivt med att f in fler svar efter att svarstiden hade gtt ut genom att ta kontakt med fretagen via telefon. Totalt svarade 79 fretag p en kten. Resultaten baseras i princip p de uppgifter som f retagen har lmnat, en kvalitetskontroll har dock gjorts av de bolag som rankats p topplistan fr att skerstlla att vi tolkat deras svar p rtt stt s inget bolag fr mer eller min dre pong n de frtjnat. Fljande ponggivande frgor fanns i enkten (ytterli gare ngra frgor fanns fr att karaktrisera bolagen, men de gav inga pong): Erbjuder fretaget energirdgivning till privatkunder via platsbesk, via tips p hemsidan eller i broschyr eller via webb, e-post eller telefon. Fretagen fick hr en pong fr varje tgrd de utfrde. Tv pong fr platsbesk. Om tjns terna personlig rdgivning eller platsbesk var kostnadsfria fick de ytterligare ett pong. Sljer fretaget enbart ursprungsgaranterad el frn frnybara energikllor? Fretagen fick tre pong fr ett ja och ytterligare tre pong i fall de sljer produkten el mrkt Bra Miljval. Erbjuder fretaget...: energieffektiviseringsprodukter, dvs sljer teknik som medfr effektivisering? Detta gav tv pong.
6

Erbjuder fretaget...: produkter fr smskalig elproduktion (tex solceller, andelsel eller sm vindkraftverk) till privatpersoner? Detta gav tre pong. Erbjuder fretaget...: debitering efter det varierade timpriset vid rrligt pris som en kostnadsfri tjnst? Detta skulle ha gett tre pong, men frgan strks eftersom det vid en kontroll visade sig att fretagen tolkat frgan p olika stt och en ktsvaren drfr inte gav en rttvisande bild. Erbjuder fretaget...: enkla mtare som visualiserar elanvndningen eller tjnster att kunden ltt kan se sin elanvndning t.ex. via webbapplikationer. Detta gav tre pong. Har fretaget ngon avtalsform fr privatpersoner helt utan fasta avgifter (ingen rsavgift, fakturaavgift e dyl). Detta gav tv pong. Erbjuder bolaget nettodebitering fr privata elkunder som har egen produktion av till exempel vindkraft eller solel? Detta gav tre pong, ytterligare ett pong kunde ges om nettodebiteringen sker p rsbasis eller motsvarande. Str i s fall elhandelsfretaget fr ntgarens kostnad att installera nettomtare? Ett pong fr ja. Kper fretaget verskottsel frn privatpersoner med egen produktion av till exempel smskalig (<1 MW) vindkraft eller solel? Detta gav tre pong.

Fretagen hade ocks mjlighet att skriva fritt om det var ngot som de saknade i enkten som de grna ville bertta om. Inga pong delades dock ut fr dessa svar eftersom inget fretag kan sgas ha svarat med ngot som inte fanns med i enkten. Den totala pongsumman som kunde uppns, frutom eventuella extrapong, var 30.

Energismartindex

Resultaten i Energismartindex 2010

De frsta frgorna i Energismartindex 2011 handlar om den information och rdgivning som elkunderna fr av sitt el bolag hur de kan minska sin energifrbrukning. S gott som samtliga bolag som svarat p enkten anger att de har ngon typ av rdgivning till sina kunder. 63 av de 79 har skrivna tips i broschyrer eller p hemsidan. Lika mnga erbjuder personlig rdgivning via telefon, epost eller webb. Fr de allra flesta av dessa bolag r denna rdgivning kost nadsfri. Personlig rdgivning via besk i hemmet r det enligt enktsvaren bara 28 bolag som erbjuder och av dessa r det enbart fem som erbjuder detta kostnadsfritt. Nsta grupp av frgor handlar om mrkningen av el. Eftersom all el skickas in i vrt gemensamma svenska elnt s r det svrt att pst att man som kund kan tanka av ngon speciell el. Det enklaste sttet att frklara r att se elntet som ett badkar. All el samlas i samma bassng el med fossilt ursprung blandas med el av frnybart ursprung, men kunden kan bestmma vilket ursprung den el som tap pas i badkaret har. De flesta bolag erbjuder kunden en valmjlighet att styra vilket ursprung elen ska ha men 33 fretag har gtt s lngt att de endast erbjuder frnybar el. Mnga av dessa r sm lokala bolag som har en egen begrn sad produktion via t.ex. vattenkraft och fr dessa r det enkelt att tillhandahlla detta erbjudande. Andra r sm elhandelsbolag med en nisch att endast kpa och slja fr nybar el. Fr dessa bolag med en frhllandevis liten frslj ning r det mjligt att avtala om enhetlig frnybar leverens frn producenter. 40 bolag av de som svarade har i sitt utbud el mrkt Bra Miljval. Ytterligare bolag som r med i enk ten har anskningar inne om att f mrka sin el Bra Miljval, detta gav dock inte ngon pong i denna omgng eftersom alla frgor av rttviseskl bedmdes utifrn den tidpunkt d enkten besvarades. En mycket attraktiv tjnst fr elkunder r om elbolaget direkt sljer teknik som kan hjlpa till att minska el och vrmekonsumtionen. Det kan handla om allt frn avance rade vrmepumpar till lgenergilampor. Kunden kan d direkt se hur mycket el som sparas och vilken ekonomisk avskrivningstid dvs. nr det lnat sig med inkpet produkten har. 35 av de tillfrgade fretagen uppger att de har sdan frsljning.

Om kunden sjlv producerar el via exempelvis en solcell p taket eller en vindsnurra p tomten s kan det avlasta ntet och elrkningen blir lgre fr kunden samtidigt som mer frnybar energi kommer in i systemet. Dessa produkter r givetvis dyra men kan ofta vara lnsamma investeringar, speciellt om man rknar med ett stigande elpris i framtiden. Det kan ocks vara lnsamt att investera i andelar i vind kraftverk och p s stt ha en egen produktion som kvittas mot den egna konsumtionen och p s stt snker elkost naden. Eftersom det r dyra produkter med avancerad in stallation krver det specialiserade terfrsljare. Tio bolag uppger i enkten att de antingen sljer produkter (solceller och vindkraftverk) eller andelar i vindkraftverk. Fr ngra bolag r systemet med andelar sjlva affrsidn. Fr att det ska bli lnsamt fr en enskild konsument att producera sin egen el mste de kunna f betalt fr verskot tet genom frsljning eller genom att de fr kvitta produk tion mot konsumtion p mnads eller helst rsbasis, sk nettodebitering. Det innebr att kunden levererar el in i ntet och har en elmtare som visar bde plus och minus. Sedan rknas den egna produktionen av frn konsumtionen nr elrkningen kommer. Det r gldjande att 17 bolag upp ger att de har mjlighet att erbjuda kunden nettodebitering fr egen produktion. Dock fr elkonsumenter st fr kost naden av den dubbelriktade mtaren utom i fyra elbolag. 29 bolag uppger att de istllet kan kpa verskottsel frn kunden. Flera bolag som Naturskyddsfreningen pratat med uppger att de kan erbjuda nettodebitering eller kp av verskott i den mn frfrgan uppstr, men n har de inga kunder som efterfrgat detta. Synlighet fr kunden av dels elprisets variation och dels den egna konsumtionen r mycket viktig fr att f incita ment att minska sin elkostnad och elkonsumtion. Elpriser kan avtalas som fasta priser och som rrliga. I verkligheten varierar elpriset timme fr timme p den nordiska elbrsen, Nordpool. Det skulle minska behovet av topplastkapacitet om fler mnniskor var medvetna om nr det r bst att t.ex. stta p tvttmaskinen. Mnga moderna elintensiva ap parater har ocks en s kallad timerfunktion som gr att det gr att stlla in vilken tid maskinen ska arbeta. P det sttet kan man kra t.ex. diskmaskinen nr elpriset r som
7

Energismartindex

billigast. 35 elbolag som svarat p enkten uppger att de har en kostnadsfri tjnst som innebr att kunden kan f debi tering efter det varierade timpriset. Dock har bolagen tolkat denna frga p olika stt, beroende av om man anser att man d ven br tillhandahlla mtare (vilket sker via ntbola get) eller om det bara gller kunder som redan har sdana mtare. Frgan strks drfr ur pongsttningen eftersom det ansgs att svaren var missvisande i vissa fall. Ett annat stt fr elkunden att flja sin konsumtion r en mtare som visualiserar frbrukningen timme fr timme. Det kan vara en elmtare som sitter vl synlig i kket dr elfrbrukningen syns. Det kan ocks vara olika webbtjns ter som visar frbrukningen timme fr timme ver ett dygn. 35 bolag erbjuder sina kunder detta enligt enktsvaren. Nr strre och strre del av elkostnaden r fasta avgifter som inte r beroende av frbrukningen s minskar kundens motivation att effektivisera och minska frbrukningen. Det gr ocks att olika tekniska investeringar som kan minska frbrukningen fr lngre avskrivningstider och drmed inte lnar sig lika bra. Mnga elbolag har fasta avgifter som rsavgifter, fakturaavgifter etc. fr att p papperet kunna konkurrera med lgre priser per kWh. Drfr fick bolagen i enkten en frga om de erbjuder avtalsformer helt utan fasta avgifter och endast 15 bolag uppgav att de har det al

ternativet, vid en genomgng av dessa visade det sig att en dast fyra bolag kan erbjuda ett lngtidsavtal utan fasta av gifter1. Detta trots att mnga av de jmfrelsetjnster fr elpris som finns p ntet ser igenom de fasta avgifterna och berknar totalkostnader p antagen konsumtion. Fretagen hade i enkten ocks mjlighet att ange yt terligare tjnster som inte enkten tar upp. Inget bolag har dock angett ngot som inte behandlas i enkten och inga pong har sledes delats ut.

Topplista
Mest pong fick Sala Heby Energi, 25 av 30 mjliga. Nossebro Energi kom p andra plats med 23 pong, och Mlarenergi delar tredjeplatsen med Vrnamo Energi p 18 pong. P delad femteplats med 17 pong placerade sig Bjrklinge Energi, Boo Energi och EON.
Placering 1 2 3 5 Bolag Sala Heby Energi Nossebro Energi Vrnamo Energi och Mlarenergi Bjrklinge Energi, Boo Energi, EON Pong 25 23 18 17

I appendix visas alla enktsvar fr bolagen p topplistan

2 Hr avses avtal som kan tecknas obegrnsat av tid eller tillflliga kampanjer, dvs inte nr fretagen bjuder p den fasta avgiften under tre mnader, frsta ret, eller liknande.

Energismartindex

Slutdiskussion

Den svenska elhandeln har varit helt fokuserad p pris. En rad nttjnster och omfattande marknadsfring gr kunder medvetna om att de kan spara stora pengar genom att vlja rtt elleverantr. F konsumenter har dock uppmrksam mat den stora skillnaden i bolagens tjnster fr energief fektivisering och minskad klimatpverkan. Naturskyddsfreningens underskning Energismart index visar att skillnaderna mellan vilka tjnster fr ener gieffektivisering som erbjuds kunden r mycket stora. Resultat av enkten visar att bolagen varierar frn noll pong till nstan full pott fr de bolag som kom bst ut i enkten. Det r i praktiken svrt att f helt full pott eftersom pong ges fr frgor som kan uppfattas som olika versioner av samma tjnst (t.ex. nettodebitering eller kp av verskott sel) och f bolag erbjuder alla mjliga alternativ. Kon kurrensen r idag mycket stor p elmarknaden. Bara genom ett enkelt klick p datorn kan kunden byta leverantr. Med tanke p de sm prisskillnader som idag rder p markna den borde bolagens mjlighet att hjlpa kunden med att minska energianvndningen kunna vara minst lika ekono miskt intressant som att vlja det elbolag som fr tillfllet erbjuder lgst pris per kWh. I det nya klimatsmarta samhlle som Sverige hller p att stlla om till blir elntet allt mer viktigt. I framtiden kommer vi att f mer och mer av vr energi via elntet. Nr vi steg fr steg lmnar de fossila energikllorna kommer den frnybara elproduktionen via vind och sol att ta st fr en allt strre del. Det betyder ocks kade krav p elntet. Nr uppvrmningen av bostder erstts av kad isolering, passiv vrme och smarta ventilationslsningar i s kallade lgenergihus och nr sm sol och vindanlggningar p de egna husen bidrar s stller det hgre krav p oss som el konsumenter. Viktigaste av allt r dock att klimatkrisen ocks r en energikris. Vi kommer att ha svrt att klara den hga ener gikonsumtion som vi har idag. Minskad anvndning av fossila energikllor pga. internationella klimatverenskom melser och minskad tillgng p olja kommer att hja priset p el. Vra apparater blir allt energisnlare men det krvs ocks en smartare konsumtion, t.ex. mer utspridd ver dyg

net fr att vi effektivare ska kunna utnyttja vra energikl lor. Det gr att elkonsumtionen i framtiden mste bli myck et mer medveten n idag. Vi behver genom elmtare och timpriser p el synliggra detta och mjliggra att vi mer anpassar nr och hur vi konsumerar. Vi behver teknik som gr att vi inte frbrukar el nr vi inte anvnder den, som t.ex. slcker ljus nr vi gr ut ur rum och stnger av appara ter helt nr vi inte anvnder dem. Elbolagen kan hr hjlpa kunderna och Energismartindex 2011 visar att flera bolag har kommit lngt i detta arbete och erbjuder mycket redan idag. Det r bra, men Natur skyddsfreningen menar att miljrrelsen, myndigheter och bolag tillsammans mste arbeta fr att uppmrksamma konsumenterna p vilka mjligheter dessa tjnster innebr. Det kommer att ka intresset fr tjnsterna i sig men ocks gra att de bolag som idag inte erbjuder tjnster eller aktivt arbetar med energieffektivisering t sina kunder, kan brja utveckla sdana tjnster. Fr att fortstta utveckla detta arbete, och d inte bara t privatkunderna, s tror Naturskyddsfreningen att ett sys tem med s.k. vita certifikat br prvas i Sverige. Det handlar om att lgga alla distributrer av el att leverera en viss mngd energieffektivisering, och skapa en marknad fr handel med effektiviseringstgrder vita certifikat. Tanken r att marknaden ska fungera p samma stt som den fr elcertifikat som finns idag fr att stdja produktio nen av frnybar el. Elleverantrerna kan effektivisera mot svarande minst en procent av den mngd el de sljer. De kan antingen genomfra tgrderna sjlva eller kpa intyg vita certifikat p att ngon annan, till exempel ett bostadsbo lag, har minskat energianvndningen i motsvarande grad. Vissa investeringar, till exempel byte till treglasfnster och elsnla vitvaror i hyresfastigheter, klassas som vita inves teringar och ger rtt till frsljning av vita certifikat. Idag betalar konsumenten en fast avgift till sitt ntbolag och ofta fasta avgifter ven till elhandelsbolagen. Bolagen och ntgaren motiverar detta med att de har fasta kostna der som r oberoende av elkonsumtionen. P detta omrde menar Naturskyddsfreningen att det r ndvndigt att lagstiftaren tar ett initiativ fr att frenkla fr konsumenten.
9

Energismartindex

Fr det r sjlvklart s att om samtliga kostnader fr kunden fanns inlagda i ett kWhpris s skulle motivationen fr kon sumenten att arbeta fr att minska energianvndningen ka. Det skulle ocks bli mer lnsamt att investera i nya snlare apparater, att installera utrustning fr minskad en ergianvndning. Endast ett ftal elbolag erbjuder denna avtalsform till sina kunde trots att det r en sjlvklarhet i alla andra branscher! Om ICAhandlarna i Sverige skulle infra en entravgift fr sina kunder s de istllet kunde snka priset p varorna s skulle nog mnga hja p gon brynen. Systemet med dubbla rkningar, en fr el och en fr nt, r ytterligare en komplicerande faktor som frsvrar prisjmfrelser fr kunden. Precis som man kan kpa en tgbiljett utan att teckna ett srskilt avtal med banverket br man kunna kpa en kWh el utan fasta avgifter och nt avgifter frn sin elhandlare! Naturskyddsfreningen fror dar ett system dr elhandelsbolaget tar hand om rkningen frn ntbolaget och sedan slr ut den kostnaden p sitt kWh pris. Kunden skulle d slippa f dubbla rkningar och dess utom f bara ett pris, en kostnad och alla diskussioner om obegripliga elrkningar skulle vara som bortblsta. Av diskussionen med olika bolag och branschorganisa tioner s kan man slutligen konstatera att det finns flera omrden dr utvecklingen gr framt och dr elbolagen grna vill erbjuda kunderna tjnster, men dr branschavtal och praxis saknas. Vi hoppas nu kunna samarbeta med de bolag som fick bra resultat i vr enkt fr att dels vidareut veckla deras arbete och dels visa upp de metoder och ider som de har fr de bolag i branschen som inte hunnit lika lngt.

10

Energismartindex

Appendix
S hr har bolagen p topplistan svarat i enkten.
Namn F1. Har man inom fretagets koncern egen produktion av el? F2. Vilken gandeform har fretaget? F3. Hur stor r den rliga frsljningsvolymen i GWh el? F4. Erbjuder fretaget energirdgivning till privatkunder via...: Annat Mlarenergi Ja kommunalt 2400 Vrnamo Energi Ja kommunalt 200 Eon Ja privat Inget svar Annat Sheab Ja kommunalt 220 Bjrklinge Energi Nej privat 240 Boo Energi Ja privat 213 Nossebor energi Nej annat 56

Annat

Annat

bedriver energi effektivisering i ett helgt dotter bolag Ja Ja J Ja N Ja Nej

Utfr energi deklarationen

Faktura genomgng

Annat

tips p hemsidan eller i broschyr? personlig rdgivning via webb, epost eller eller telefon? Vid svar ja, r tjnsten kostnadsfri? platsbesk med effektiviseringstgrder och som rangordnar tgrderna efter nettokostnad? Vid svar ja, r tjnsten kostnadsfri? F5. Sljer fretaget enbart ursprungsgaranterad el frn frnybara energikllor? F6. Erbjuder fretaget produkten el mrkt "Bra Miljval? F7. Erbjuder fretaget...: energieffektiviseringsprodukter, dvs sljer teknik som medfr effektivisering? produkter fr smskalig elproduktion (tex solceller, andelsel eller sm vindkraftverk) till privatpersoner? debitering efter det varierade timpriset vid rrligt pris som en kostnadsfri tjnst? enkla mtare som visualiserar elanvndningen eller tjnster som gr att kunden ltt kan se sin elanvndning tex via webbapplikationer. F8. Har fretaget ngon (lngsiktig dvs mer n ett r) avtalsform fr privatpersoner helt utan fasta avgifter (ingen rsavgift, fakturaavgift e dyl) F9. Erbjuder bolaget nettodebitering fr privata elkunder som har egen produktion av till exempel vindkraft eller solel? F10. Sker i s fall debiteringen per... F11. Str i s fall elhandelsfretaget fr ntgarens kostnad att installera nettomtare? F12. Kper fretaget verskottsel frn privatpersoner med egen produktion av till exempel smskalig (<1 MW) vindkraft eller solel F13. Hur stts priset fr den el som kps in p detta stt?

Ja Ja J Ja J Nej Ja

Ja Ja J Nej N Ja Ja

Ja Ja J Nej N Nej Ja

Ja Ja J Ja J Nej Ja

Ja Ja J Ja N Nej Ja

Ja Ja J Ja N Ja Nej

Nej Nej

Nej Nej

Ja Ja

Ja Ja

Ja Nej

Ja Nej

Ja Ja

Ja Ja

Ja Ja

Nej Ja

Ja Ja

Nej Ja

Ja Ja

Ja Ja

Nej

Nej

Nej

Ja

Nej

Nej

Nej

Ja

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Ja

mnad Nej Ja

mnad Nej Ja

Inget svar Inget svar Ja

annat Inget svar Ja

Inget svar Inget svar Ja

mnad Ja Nej

annat Nej Ja

Spot + ev p slag

vanligtvis rrligt timpris

Inget svar

I direkt verens kommelser

Mnadens medel spotpris

Inget svar

Nasdaq OMX STO3SEK mnadsmedelpris handelkostnad och adm avg.

11

Energieffektivisering och frnybar elproduktion r tv grundpelare fr att bygga ett hllbart energisystem. Den svenska elhandeln har dock varit helt fokuserad p pris. En rad nttjnster och omfattande marknadsfring gr kunder medvetna om att de kan spara stora pengar genom att vlja rtt elleverantr. F konsumenter har uppmrksammat den stora skillnaden i bolagens tjnster fr energieffektivisering och minskad klimatpverkan trots att exempelvis kostnadsfri energirdgivning eller nettodebitering fr kunder med smskalig elproduktion kan spara mycket mer pengar p ett r n ngot enstaka re lgre pris per kWh och dessutom kan hjlpa kunden att minska sin miljpverkan. Naturskyddsfreningens underskning Energismartindex Elbolag 2011 visar att skillnaderna mellan vilka tjnster fr energieffektivisering som erbjuds fr kunden r mycket stora. Det finns ven stora skillnader i tjnster som mjliggr fr kunden att vlja el med lg miljpverkan eller producera egen frnybar el.

Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 190 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se

Text: Anders Grnvall och Anna Wolf Layout: Espmark & Espmark Tryckeri: tta.45, Stockholm 2011 Ordernr: 8 9544 ISBN: 978-91-558-0062-8