Rapport Dags att vlja framtidens energisystem

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Innehll

Frord Inledning Potentialen fr frnybar energi r mycket stor Energieffektivisering Tillfrsel av frnybar energi Krnkraftsfritt Sverige mjligt innan r2030 7 myter om energi Slutord Referenser

3 4 6 8 11 16 18 21 22

Frfattare: Anna Wolf Layout: Ingela Espmark, Espmark & Espmark Naturskyddsfreningen, Stockholm 2012 2

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Frord

Fossileran gr mot sitt slut, bde av klimat- och resursskl, och den som r sist ur den kommer sannolikt att sitta med Svarte Petter. Listan ver krnkraftens tillkortakommanden det senaste ren kan ven den gras lng: olyckan i Fukushima, brister i skerhetsrutinerna vid svenska krnkraftverk, incidenten i Forsmark 2006, problemen med slutfrvaret av krnavfall, riskerna med uranbrytning, problemen kring byggnaden av ny krnkraft i Finland och Frankrike. Det har blivit tydligare n ngonsin att krnkraften inte r ett hllbart alternativ, vare sig miljmssigt, skerhetsmssigt eller ekonomiskt. En snabb vergng till hllbara och frnybara energislag i kombination med en kraftfull satsning p energieffektivisering r drfr den enda strategi som kan minska vrt importberoende av energi och samtidigt trygga rimliga energipriser fr framtida generationer. Sveriges, och ven Europas, kraftpark och energiinfrastruktur r i mnga fall gammal och nya investeringar kommer att behvas snart. De investeringar som

grs kommer att prgla Sveriges energisystem under mnga r framver. Om inte politiken ndrar riktning snarast riskerar Sverige att hamna p efterklken och dessutom frlora arbetstillfllen i en ny grn sektor kring frnybar energi och effektivisering. Betnketiden r slut det r dags att vlja vg och brja bygga framtidens energisystem nu! I denna rapport frklarar vi varfr krnkraften inte behvs och varfr ett 100% frnybart energisystem inte bara r mjligt utan realistiskt. Vi lyfter ocks fram hur Naturskyddsfreningen ser p energifrgan och hur vi anser att framtidens energisystem, med fokus p elsektorn, br byggas.

Svante Axelsson Generalsekreterare Naturskyddsfreningen, 2012

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Inledning

Det kan knappast ha undgtt ngon att dagens energisystem ger upphov till stor miljpverkan och stora oskerheter. De flesta r ven verens om att vi redan har passerat peak-oil och frgetecknen hopar sig kring vad detta kommer att innebra fr energimarknaderna (1). I Sverige str vi infr en situation med en ldrande uppsttning krnkraftverk som mste ersttas. Frgan r med vad? I spret av det senaste rets diskussion kring krnkraften, med olyckan i Fukushima, problemen med slutfrvaret av krnavfall och riskerna med uranbrytning, blir det tydligare n ngonsin att krnkraften inte r ett hllbart alternativ. Vi mste bygga ett nytt, hllbart energisystem och vi mste brja nu. Det finns flera olika framtida lsningar och hur utfallet blir r inte desbestmt utan avgrs av vad Sverige vljer att satsa p nu. Investeringar i energisystemet r i mnga fall stora, tunga investeringar med lng teknisk livslngd och drfr kommer de val vi gr i dag i hgsta grad att pverka hur energisystemet ser ut under mnga r framver. Det r dags att vlja vg och Naturskyddsfreningen anser att framtidens energisystem mste vara baserat p frnybara energikllor tillsammans med en kraftfull satsning p energieffektivisering. Det r det enda som mjliggr en lngsiktig lsning. Debatten prglas dock av oskerheter och myten om de frnybara energislagens ofrmga r seglivad trots att rapport efter rapport visar p motsatsen. Motstridiga uppgifter frekommer hela tiden, vissa baserade p gamla siffror, rena felaktigheter eller tveksamma antaganden. Ngra av dessa myter slr vi hl p i den hr rapporten. Helt klart r att det inte rder ngon brist p energi frn fldande energikllor som sol, vind och vatten, de tekniska potentialerna verskrider med rge dagens el- och vrmeanvndning i Sverige. Tekniken finns redan, priserna p frnybart sjunker i rasande takt och kade investeringar samt en satsning p frnybart kan skapa mnga jobb i en spirande sektor. Om bara de politiska styrmedlen kommer p plats r ett hllbart energisystem mjligt.

En grundbult p vgen mot ett hllbart energisystem r en kraftfull satsning p energieffektivisering. Detta r viktigt fr att klara en snabb vergng till frnybart. Olika potentialstudier pekar t olika hll angende exempelvis mjligheten att erstta krnkraften. Det beror i stor utstrckning p att man har olika syn p huruvida energianvndningen kommer att ka eller minska i framtiden. Detta r dock inte heller ngot desbestmt, utan beror i hgsta grad p hur vi vljer att agera nu och vilka styrmedel vi vljer att infra. Det finns olika prognoser som indikerar mjliga utfall, men olikt vderprognosen, som det r svrt att gra ngot t, har vi hr faktiskt mjlighet att styra hur vi vill att framtiden ska se ut. En annan anledning till kraftfulla satsningar p energieffektivisering r att alla energislag har en miljpverkan, ven de frnybara. Biobrnsle r bara hllbart s lnge det skogs- och jordbruk de hrstammar frn r hllbart. Vindkraft tar arealer i ansprk, kan inte placeras hur som helst utan negativ pverkan p lokala ekosystem och krver metaller och energi vid tillverkning. Vattenkraft har stor negativ pverkan p biologisk mngfald i lokala ekosystem och br drfr inte byggas ut ytterligare. Solenergi har en viss miljpverkan i tillverkningsfasen. En snabb vergng till hllbara, frnybara energislag i kombination med en kraftfull satsning p energieffektivisering r drfr den enda strategi som kan minska vrt importberoende av fossil energi och samtidigt trygga rimliga energipriser fr framtida generationer, samtidigt som den negativa miljpverkan minimeras. IEA (International Energy Agency) varnade i samband med att man slppte 2011 rs version av World Energy Outlook fr att vrlden kommer att lsa in sig i ett oskert, ineffektivt energisystem ifall politiken inte snarast ndrar inriktning (2). Naturskyddsfreningen ser fr Sveriges del heller ingen som helst anledning att g in i en ny parentes med krnkraft eller fossila alternativ. Det r dags att agera fr framtiden nu!

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Naturskyddsfreningen (3) anser

att klimatarbetet ska fokusera p kraftfulla energibesparingar och hllbara system fr energi, transporter och livsmedel, dr fossil energi och krnkraft avvecklas att vindkraft, bioenergi, sol och andra frnybara energislag ska vxa kraftigt utan att den biologiska mngfalden minskar eller folkhlsan skadas, att varje energislag och produktionsanlggning genom skatter eller p annat stt ska bra sina fulla milj-, risk- och avfallskostnader under produktionens hela livskedja, att miljkrav fr kraftanlggningar och annan energiteknik ska anges i lag fr att undvika oacceptabla skador p biologisk mngfald eller farliga froreningshalter, att skatterna p koldioxid och energi ska hjas successivt r fr r, samt att de anvndare av fossila brnslen som inte ingr i utslppshandeln ska betala tminstone koldioxidskatt som motsvarar priserna i handelsystemet och att nedsttningsregler fr icke-handlande industri, jordbruk mfl generellt sett ska tas bort helt

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Potentialen fr frnybar energi r mycket stor

EU-kommissionen presenterade i december 2011 en ny frdplan som visar olika energipolitiska scenarier fr EU fram till 2050 (4). Slutsatsen r att ett energisystem som baseras p frmst frnybar energi (97%) eller effektivare energianvndning inte skulle kosta mer n ett som r baserat p strre andel krnkraft och fossil energi. Detta trots att EUkommissionen gjort ett antal tveksamma antaganden nr det gller kostnaderna, till frmn fr krnkraften och till nackdel fr frnybart. Man har desstuom inte gjort ngot scenario som kombinerar kraftfulla satsningar p effektivisering med en hg andel frnybart trots att det borde blivit totalt sett billigare. Fr svensk del tittade ven Energimyndigheten p potentialer fr frnybar energi 2007 (5) och bedmde att den kortsiktiga potentialen (p 10-15 r frn 2007, det vill sga till 2017-2022) var mellan 161-262 TWh, (jmfrt med anvndningen av frnybart 2004 som var 174 TWh). D har man dock utgtt frn en ekonomiskt lnsam potential, baserad p lgre energipriser men hgre priser fr frnybart

n vad vi sett sedan dess. De lngsiktiga potentialbedmningarna uppgr i samma rapport till 125 TWh biobrnsle frn skogen (med ekologiska restriktioner, men utan konkurrens med pappers- och massaindustrin), upp till 47 TWh fr solel, 17 TWh fr solvrme, mellan 10 och 60 TWh fr vindkraft (ven om den naturliga potentialen bedms till ver 150 TWh), mellan 10-20 TWh fr vgkraft och 32-58 TWh fr bioenergi frn kern. Vattenkraften anses ha ungefr samma potential som idag, det vill sga cirka 70 TWh. Summerat blir detta allts mellan 311 397 TWh. Tillkommer gr dock ven frnybar spillvrme, lutar frn skogsindustrin och biobrnsledelen av avfall, sammanlagt cirka 55-60 TWh. Detta kan jmfras med dagens anvndning p drygt 400 TWh (6). P senare tid har det kommit flera rapporter som visar hur vi kan klara energifrsrjningen med i frsta hand frnybara energislag, fr bde Sverige, Europa och vrlden. Ngra av dessa r:

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Organisation WWF tillsammans med Ecofys (7) PWC (8) Greenpeace and EREC Energy Revolution, advanced scenario (9) EFC (10)

Systemavgrnsning Globalt till 2050.

Strategi 95 % frnybart.

Effektivisering Energibehovet 15 % lgre 2050 n 2005. Tillvxt balanseras mot effektvisering. Tillvxt ter delvis upp effektivisering. Ngot minskad energianvndning globalt. Balanseras mot tillvxt och kad anvndning i transportsektorn.

Kostnad Investeringarna verstiger ej 2 % av global BNP vid ngon tidpunkt.

Europa till 2050, inklusive Nordafrika. Globalt, majoritet frnybart till 2050.

100 % frnybar el. Smarta nt, HVDC supergrid. Mest frnybart och effektivisering, en aning olja och naturgas kvar. Decentraliserad produktion plus smarta nt och supergrids.

Investeringspuckel kar kostnaderna frst, men det blir billigare n referenssystem efter ca 2035. Merkostnad 2500 SEK per hushll och r. Kostnaden lgre eller jmfrbar med konventionellt system. Ngot kad kostnad fram till 2030, jmfrt med referensscenariot. Skillnaden kommer att ligga p 0,3 euro cent/kWh. Lgre kostnader p lng sikt p grund av energieffektiviseringstgrder och omstllningen till frnybar energiteknik.

Ett scenario med 100 % frnybart i Europa och Nordafrika till 2050. kad transmissionsoch lagringskapacitet samt fordonsflotta baserad p vtgas och el. Effektivisering, frnybart, smskalig elproduktion, elektrifiering av fordonsflottan samt en del vtgas som kemisk energilagring.

Delucci & Jacobsson Globalt (11) energifrsrjning med vind, vatten och sol, 85 % till 2030 och 100 % till 2050. Greenpeace (12) 100% frnybart i Sverige 2050, med delsteg p vgen. Krnkraften avvecklad 2030. 84% av elen r frnybar redan 2020.

Ngot lgre total anvndning 2030 n idag p grund av kad elektrifiering. 39% lgre energianvndning 2050 jmfrt med idag.

WWF och IVL (13, 14)

100% frnybart i Sverige p naturens villkor till 2050. Delml 80% till 2030. Mjligt med 100% frnybar elsektor 2030.

Energieffektivisering och knda tekniker med ekologiska restriktioner.

Ca 33% lgre energianvndning 2050 jmfrt med idag.

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Energieffektivisering

ven om det skulle vara mjlligt att frse Sverige, med sina goda frutsttningar, med 100 % frnybart ven utan effektiviseringar s vore det knappats nskvrt. All energianvndning har en miljpverkan. Det allra viktigaste bidraget till ett hllbart energiscenario fr r 2030 r drfr en kraftfull satsning p energieffektivisering. Dessutom leder energieffektivisering, om den utfrs p rtt stt, till att toppar i produktionen kapas och leder drmed till lgre kostnader och kad robusthet i hela energisystemet. Mnga rapporter visar p stora effektiviseringspotentialer och om de utnyttjas till fullo finns frutsttningar fr Sverige att bli en nettoexportr av frnybar energi. Under perioden 1970 -1990 var den totala energianvndningen i Sverige i stort sett konstant, trots att landet under samma period fick en halv miljon fler invnare samtidigt som BNP steg med omkring 35 procent och den uppvrmda ytan i bostder och lokaler kade kraftigt. Denna effektivisering berodde frmst p kravet att minska oljeberoendet1. Efter 1990 har takten i effektiviseringen minskat. EU:s ambitionsniv r idag 20 procent effektivisering till 2020, i frhllande till projektioner frn och med 2005, vilket r alldeles fr lgt. Dessutom har Sverige valt en vg som innebr att energianvndningen istllet kar med cirka 18 procent (jmfrt med 1990) enligt Energimyndighetens lngtidsprognos 2008 (15). I Sveriges handlingsplan fr energieffektivisering har man ppnat fr en kad energianvndning, eftersom Svergie gjort om mlet till ett intentsitesml, vilket r kvoten mellan energianvndning och BNPutvecklingen. Detta beror inte p att mjligheterna till energieffektivisering p ngot stt skulle ha uttmts. Tvrtom r potentialen fr energieffektivisering mycket stor men historien har visat att den inte alltid implementeras trots att det gr att visa lnsamhet. En viktig orsak till att de tekniska mjligheterna inte utnyttjas r att energieffektivisering inte r en produkt i sig utan en egenskap bland flera andra fr energikrvande produkter. Informationsbrist r en annan anledning till att bde privatpersoner och fretag missar lnsamma effektiviseringstillfllen. Fr enskilda
1 Eftersom oljan till stor del ersattes med krnkraft, som medfr stora frluster i form av outnyttjad spillvrme, har primrenergianvndningen kat med nstan 50% mellan 1970 och 1990.

konsumenter kan effektivisering ocks vara svrt eftersom det r svrt att mta och eftersom det kan gras p s mnga olika stt. En strategi fr effektivare energianvndning mste drfr vara att skapa efterfrgan p energismarta lsningar. Det krvs dock generellt ganska sm mortter fr att f till en frndring. Programmet fr energieffektivisering i elintensiv industri, PFE, r ett exempel p hur man med sm incitament kunde f till en stor effekt. 1,4 TWh sparades genom att fretagen fick en skattereduktion p 0,5 re per kWh. Energieffektiviseringsutredningen (16) konstaterade att det finns ett betydande energieffektiviseringsgap det vill sga skillnaden mellan den lnsamma potentialen av energieffektiviserande tgrder och tgrder som faktiskt genomfrs. Utredningen freslog ett ml om 50 TWh sparad slutlig energi jmfrt med basren 2001-2005, den totala lnsamma potentialen var dock 63 TWh. I EU:s handlingsplan fr energieffektivisering frn 2006 (17) faststlldes en genomsnittlig besparingspotential fr olika sektorer p mellan 25-30 procent till 2020 jmfrt med ett referensfall. Det finns anledning att anta att den svenska potentialen kan vara nnu strre. Sverige r ett av de lnder som har hgst elfrbrukning per capita i Europa och forskning som gjorts vid bland annat Linkpings universitet visar en strre besparingspotential n EU-snittet bland annat inom industrin. Energikonsulten Sweco gjorde p uppdrag av Naturskyddsfreningen 2008 en rapport dr man visade att den slutliga energianvndningen i Sverige nstan skulle kunna halveras fram till 2030 (18) Sammantaget redovisas i rapporten en besparingspotential p 191 TWh, vid en europaniv p elpriset och 173 TWh vid en nordisk elprisniv. Detta motsvarar en reduktion om 48 respektive 44 procent av energianvndningen jmfrt med 398 TWh r 2005. Elanvndningen berknades kunna reduceras med 37 procent, vrmeanvndningen med 42 procent och olja och andra brnslen med cirka 74 procent.

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Naturskyddsfreningen anser:
att det krvs ett nationellt ml fr energieffektivisering om att minst halvera slutanvndningen till 2030, och styrmedel fr att skerstlla detta ml. Det behvs ven bindande krav p energieffektivisering i absoluta tal p EU-niv utifrn en hjd ambitionsniv, att incitament och finansieringsmjligheter fr energieffektivisering ska skapas fr bostadssektorn och industrin, exempelvis skattereduktion fr effektiviserande industrier, ett ROT-avdrag fr effektiviseringstgrder och en srskild effektiviseringsfond fr att underltta finansieringen, att en marknad fr handel med effektiviseringstgrder s kallade vita certifikat ska infras genom att elleverantrer lggs att effektivisera motsvarande en viss andel av den mngd el de sljer, antingen genom egna tgrder eller genom att kpa vita certifikat frn andra som minskat energianvndningen, till exempel ett bostadsbolag, att elpriset ska gras helt rrligt, utan fasta kostnader, i likhet med priser p andra varor och tjnster, att energideklarationerna ska skrpas s att tgrdsfrslagen baseras p varje byggnads verkliga frutsttningar efter besiktningar, och visar hur byggnadens energianvndning radikalt kan minskas, att Boverkets byggregler fr nybyggnation av bostder och lokaler ska skrpas (energianvndning i kWh/m2/r) till 50 procent av nuvarande krav. r 2020 br den tillfrda energin i nya byggnader vara nra noll, att Boverket ska utveckla byggregler fr renovering som innebr en minskning av energianvndningen (kWh/m2/r) med minst 50 procent, att tillmpas i renoveringen av miljonprogrammet och hus som byggdes dessfrinnan. Till systemet ska incitament utvecklas som gr det lnsamt fr fastighetsgaren att halvera energianvndningen, samt att den offentliga sektorns byggnadsbestnd och verksamhet skall vara fregngare och experimentanlggningar fr energieffektivisering, smarta nt och lokal elproduktion. Offentlig upphandling, inklusive teknikupphandling ska stlla tydliga krav p lg frbrukning och hg energieffektivitet.

Bostadssektorn
Ungefr hlften av dagens elfrbrukning gr till bostder och service. Sektorn anvnde 2010 149 TWh energi, varav 73 TWh el. ven enligt Swecos rapport frn 2008 (18) finns den strsta potentialen fr energieffektivisering inom denna sektor, 70-80 TWh. De mest lnsamma tgrderna kan gras nr man mste byta ut apparater som tjnat ut samt nr man genomfr andra renoveringar. Nr miljonprogrammets alla bostder nd mste renoveras finns det stora energibesparingar att gra. Enligt energirdgivarna skulle man kunna spara 36 av 61 TWh i 400 000 bostder nr miljonprogrammet ska renoveras (19). Boverkets byggregler sger idag att den specifika energianvndningen ska vara hgst 90-130 kWh/m2 i nya hus. Riksdagen har faststllt mlet att energianvndningen rknat per uppvrmd areaenhet i bostder och lokaler br ha minskat med 20 procent till 2020 i frhllande till anvndningen 1995 och med 50 % till r 2050. Att dessa ml r blygsamma framgr av att flera enskilda fretag och kommuner valt att g fre. Ett annat exempel p fregngare r Stockholms kommun som stller krav p motsvarande hlften av Boverkets byggregler vid byggnation p egen mark. ven Energirdgivarna menar att hgre krav kan stllas p effektivisering i byggnader. Naturskyddsfreningens frslag r att energideklarationer br kunna visa tgrder fr hur en byggnads energianvndning kan halveras.

Uppvrmning
Vi anvnder idag ungefr 80 TWh energi till uppvrmning och varmvatten (20). Enligt Boverkets rapport Hlften bort! (21) gr det tekniskt att bygga om alla hus till s kalllade passivhus och merparten av varmvattenproduktionen kan klaras med solfngare. Merparten av den energi som tgr till uppvrmning av byggnader och produktion av varmvatten gr drfr att spara bort, det r bara en kostnadsfrga. Man kan dessutom spara 10-20 % bara genom att infra individuell mtning av varmvatten och vrme, allts helt utan tekniska investeringar i energieffektivisering.
9

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Sammanstllning av energieffektiviseringspotential
Total Energieffektiviseringspotential, TWh anvndning 2010, TWh Sweco, 2008 Energieffektiviseringsutredningen Bostad, Service Industri Transport Total energi 166 149 96 411 70-80 43-50 59-61 173-191 34 18 13 65 EU:s bedmning (omrkning till Sverige frn snitt) 45 23 19 87 Boverket 30-40 (a)

(a) Den totala effektiviseringspotentialen summeras till 40 TWh, men tar inte hnsyn till unika tgrder fr enskilda byggnader utan baseras p generella tgrdsfrslag. Dremot kan den innehlla viss dubbelrkning varfr ett intervall angivits.

Fr uppvrmning och varmvatten anvnds rligen 20 TWh el (20), en tredjedel av den el krnkraften producerar. Detta r ett ineffektivt stt att anvnda el och borde till strre delen kunna fasas ut. Om hlften av denna elvrme ersattes av fjrrvrme och den andra hlften av effektiva vrmepumpar skulle vi kunna spara cirka 16 TWh el per r, investeringar som i de flesta fall betalar sig p mindre n 10 r fr konsumenten. Det r drfr inte orimligt att anta att minst 10 TWh el skulle kunna sparas i denna kategori ven om inte all elvrme hinner fasas ut till 2030.

Industri
Industrin anvnder rligen cirka 134 TWh energi, varav 49 TWh el (20). Enligt Sweco kan industrisektorn spara 43-50 TWh till 2030 (18). ven oberoende forskare har visat p en stor effektiviseringspotential inom industrin. Louise Trygg vid Linkpings Universitet har visat att sm- och medelstora industrier kan minska sin elfrbrukning med upp till 50 procent (23). Om liknande effektiviseringstgrder implementerades i all industri, samt om en del elvrme byts mot fjrrvrme och liknande, skulle detta kunna spara mer n 15 TWh el enligt samma klla. Enligt Sweco kan elfrbrukningen minskas i industrin med mer n 12 TWh med hjlp av existerande teknik. En n strre minskning r mjlig med ny teknik och nya styrmedel, enligt samma rapport. Enligt vr bedmning r ett frsiktigt antagande att 5-10 TWh el skulle kunna sparas i denna sektor till 2030, beroende p elpriser och kning av investeringar i frnybart. kar investeringarna i frnybar energi mer n vad som har antagits i den hr rapporten kan man anta att elpriserna sjunker vilket kan leda till en kad efterfrgan frn industrin. Dock finns d ocks mer el tillgnglig n vad som antagits hr.

Hushllsel
Hushlls- och driftsel str fr cirka 50 TWh av elanvndningen i bostder, lokaler och service idag. Sweco kom fram till att ver 16 TWh el skulle kunna frsvinna bara genom lnsamma investeringar i ny teknik (18). Anvndningen av hushllsel har kat frn drygt 9 TWh r 1970 till nstan 20 TWh idag (20). Detta beror frmst p en kad mngd apparater och belysning. Det r dock stor skillnad p nya, energieffektiva apparater jmfrt med gamla, exempelvis kan den mest effektiva frysen p marknaden dra mindre n hlften s mycket el som en smre av samma rsmodell. Det gr ven att gra en del besparingar hr genom att agera energismart, exempelvis genom att inte lta utrustning st p i ondan. Det finns berkningar som visar att elektronik i stand-by lge str fr runt 2% av Sveriges totala elfrbrukning (22). Till 2030 kommer de flesta apparater i hemmen ha hunnit bytas ut mot nya samtidigt som man kan anta att teknikutvecklingen gr framt mot n mer energisnla alternativ. De ovanstende exemplen visar att det br g att spara minst 10 TWh el i denna kategori till 2030, ven om konsumtionstakten kar.
10

Transport
Transportsektorn anvnder 93 TWh per r varav 2,9 TWh el (20). Hr r det mjligt att gra stora effektiviseringsvinster med bland annat kad kollektivtrafik. Enligt Swecos utredning frn 2008 r besparingspotentialen i transportsektorn 59-61 TWh. Dock kan elbehovet ka genom en kad elektrifiering. Om hela personbilsflottan ersattes med elbilar skulle detta dock inte krva mer n cirka 12 TWh kat elbehov (24). I vra antagande anvnder vi siffrorna 10-15 Twh.

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Tillfrsel av frnybar energi

Vindkraft
Vindkraften har kat kraftigt i Sverige under senare r och var 2011 uppe i en produktion motsvarande 1-2 krnkraftsreaktorer, 6 TWh per r (25). Enligt branschorganisationen, Svensk Vindenergi, finns redan projekt med tillstnd klara som motsvarar ytterligare nstan 10 TWh rlig produktion. Enligt Energimyndighetens nya lngsiktsprognos kommer dagens ambitionsniv fr ny frnybar el att leda till drygt 11 TWh vindkraft r 2020 (26). I statistik frn Svensk Vindenergi kan man se hur produktionen utvecklats sedan slutet av 90-talet.

Fig 1. Vindkraftens utveckling i Sverige 1989-2011

Klla: Svenska Vindenergi

stora fglar mm. I praktiken krver detta mycket tidiga samrd och skrpta krav p hur en miljkonsekvensbeskrivning och lokalisering skall genomfras. Fr att uppfylla planeringsmlet om 30 TWh krvs bara omkring 4 000 moderna vindkraftverk, i genomsnitt 200 verk per ln. I Danmark, som inte r strre n Jmtland, finns det redan 5 000 vindkraftverk. Och i Tyskland, som har mindre landyta n Sverige, tio gnger s mnga invnare och smre vindlgen, finns det redan 24 500 vindkraftverk. Det br med andra ord finnas gott om bra vindlgen fr etablering ven om hrda krav stlls p hnsyn till natur, milj och mnniskor vid lokalisering.

6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Elcertifikationsystemet infrs

Naturskyddsfreningen anser
att vindkraft br kunna bidra med minst 30 TWh till r 2020, att vindkraftverken ska etableras i lgen dr de inte hotar hga natur- eller miljvrden, och med stor hnsyn till sociala vrden, att kommunerna ska ta ett aktivt ansvar fr att s lngt mjligt skerstlla detta i sin planering, samt att vindkraftverken i frsta hand ska lokaliseras till omrden som redan r exploaterade eller bullerstrda, som utefter vgar och vid industriomrden.

9 19 91 19 93 19 95 19 97 19 99 20 01 20 03 20 05 20 07 20 09 20 11

19 8

Antal

Effekt MW

Produktion GWh

Bioenergi
Hllbart producerade biobrnslen har en viktig roll i ett framtida energisystem. Hur stor potentialen fr hllbara biobrnslen r i Sverige r dock en mycket komplex frga med lika mnga svar som det finns utredare. Potentialen frn skogen kan kas genom kad virkesproduktion, kat GROT-uttag (grenar och toppar), stubbrytning, intensivskogsbruk m m, men dessa tgrder begrnsas av behovet av ekologisk hnsyn. Samtidigt beror mngden tillgnglig biomassa fr energindaml p skogsindustrins vriga produktion. I en framtid med hgre energipriser r det mjligt att det uppstr en konkurrenssituation som frmjar biobrnsleanvndning jmfrt med till exempel pappers- och massaproduktion. Mycket forskning bedrivs fr att studera
11

Den naturliga potentialen fr vindkraft i Sverige har uppskattats till ver 150 TWh men den realistiska potentialen p lng sikt berknas enligt Energimyndigheten till upp till 60 TWh (4). Det nationella planeringsmlet r idag 30 TWh till 2020, varav 20 TWh p land och 10 TWh till havs, men kan komma att frsenas ngot p grund av utdragna tillstndsprocesser. Det br dock vara mer n rimligt att anta att vindkraften kan bidra med minst 30 TWh till 2030. Vindkraften r en vlutvecklad teknik med lg miljpverkan, men verken fr inte byggas s att de hotar hga milj- och naturvrden ssom vrdefulla biotoper, strk fr

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

skogsindustrins framtida roll som producent av bde biobrnslen, biodrivmedel, biooljor, plaster etc. Vad som blir lnsammast avgrs av styrmedel och marknadspris. Studier har ven visat att anvndning av skogsrvara fr biobrnslendaml r bttre ur klimatsynpunkt n pappers- och massaproduktion (27). Gllande potentialen frn kermark begrnsas den mjliga kningen av hur ker-, betes- och ngsmark skall anvndas i en hllbar livsmedelsproduktion dr till exempel minskad anvndningen av handelsgdsel och bekmpningsmedel, kad biologisk mngfald m m ingr. ven andra faktorer pverkar jordbrukets bioenergipotential; exempelvis kan en minskad konsumtion av ktt till frmn fr vegetabilisk fda ka den tillgngliga arealen och en kad jordbruksproduktion verlag kar restprodukter som finns tillgngliga fr energindaml. Bioenergianvndningen har kat kraftigt de senaste ren. Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos har tillfrseln av bioenergi kat med 12 TWh mellan 2009 och 2010, en kning som motsvarar elproduktionen vid Oskarshamns tre krnkraftsreaktorer under 2010. Hur mycket bioenergin kan ka i framtiden varierar som nmnts ovan kraftigt mellan olika bedmare. Branschorganisationen Svebio (28) har gjort en sammanstllning av olika utredningar och bedmer att potentialen fr biobrnslen r 236 TWh till 2020 och 330 TWh p lng sikt (exklusive torv). D har man emellertid rknat med stubbrytning och intensivskogsbruk, vilket har negativa effekter p biologisk mngfald och skogens lngsiktiga produktionsfrmga. Enligt Skogsstyrelsen (34) r bruttopotentialen fr GROT cirka 36 TWh, av vilket cirka 8 TWh anvnds idag. Med ekologiska restriktioner och med teknisk utveckling skulle uttaget kunna kas till 25 TWh per r (29). Enligt Naturskyddsfreningens bedmning br det kunna vara mjligt att ka GROT-uttaget ngot, under frutsttning att askan terfrs till skogen fr att kompensera fr nringsbortfall. En viss mngd GROT br dock alltid lmnas kvar. I Energimyndighetens utredning frn 2007 (4) sg man att lngsiktiga potentialbedmningar fr bioenergi frn skogen var p upp till 145 TWh. Med ekologiska restriktioner begrnsades dock potentialen till omkring 125 TWh.
12

D rknade man emellertid inte med ngon strre konkurrens mellan skogsindustrin och energisektorn, varfr denna potential kan vara hgre beroende p frdelningen av rvaror mellan skogsindustrin och fr energindaml. I samma utredning ges ett rkneexempel dr man konstaterar att dagens inhemskt avverkade massavedvolym uppgr till cirka 60 TWh plus knappt 20 TWh massaflis frn sgverken. Samtidigt skulle produktionen av returlutar minska ngot om det r den kemiska massan som minskar i produktion. Det finns nd en mjlighet att ka mngden bioenergi i relation till mngden massaved i framtiden. I en utredning frn 2007 (30) sammanstlldes olika potentialbedmningar av hur mycket bioenergi som skulle kunna komma frn jordbruket. Till 2020 ligger intervallet mellan 10 till 36,5 TWh. En ekonomiskt realiserbar potential till 2020 bedms till cirka 30 TWh. De produktionssystem som anses ha strst potential r etanol frn vete, vrme och el frn Salix och RME frn raps. Svebio bedmer potentialen frn jordbruket till 70 TWh p lng sikt och 39 TWh till 2020 (28). Naturskyddsfreningen anser att potentialen begrnsas frmst av att hlla ppna marker fria och genom att begrnsa anvndning av handelsgdsel och kemikalier. Naturskyddsfreningen gr, baserat p ovanstende utredningar samt en tillmpning av frsiktighetsprincipen gllande stubbrytning, GROT-uttag etc bedmningen att anvndningen i Sverige har frutsttningar att kunna ka frn dagens 125-135 TWh2 till mellan 150-200 TWh till 2030 p ett hllbart stt, beroende p skogsindustrins framtida utveckling.

Biogas
I dag produceras biogas frmst frn inhemska rvaror som avfall eller slam frn avloppsreningsverk. r 2009 var producerades 1,4 TWh biogas i Sverige (5). Den biogas som produceras idag anvnds frmst inom transportsektorn, men det r ven mjligt att anvnda biogas inom el- och vrmepsektorn. En frdel med gaskraftverk r att de r
2 141 TWh biobrnsle 2010 (5) av vilket cirka 4 TWh r torv och cirka 10 TWh avfall (Klla: Svebio)

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Naturskyddsfreningen anser
att hllbart producerade biobrnslen har en viktig roll i ett framtida energisystem. Anvndningen i Sverige kan ka till mellan 150 och 200 TWh till 2030 p ett hllbart stt. att insatsen av energi under ett biobrnsles hela livscykel (odling, utvinning, processomvandling, transport och lagring) ska vara negativ och begrnsas, samt i frsta hand komma frn frnybara energikllor, att en kad produktion av biomassa fr energindaml inte fr medfra frndringar i markanvndningen som leder till lngsiktigt kade nettoutslpp av vxthusgaser, att uttag av skogsbrnsle ska frmst ske i form av rester frn rjning och avverkning (grenar, ris och toppar mm) men ocks visst stamvirke kan vara frsvarbart; stubbrytning ska inte frekomma och askterfring r ndvndig fr att inte utarma skogsmarken, att jordbruket ska producera mer energi, frmst genom biogasproduktion frn gdsel och andra restprodukter och genom hllbar produktion av bioenergigrdor, att restprodukter frn industrin eller livsmedelskedjan i lngt strre utstrckning ska anvndas som rvara fr bioenergi, att en kad produktion av biomassa fr energindaml inte fr undergrva livsmedelstryggheten och ekosystemens produktionsfrmga, minska den biologiska mngfalden eller leda till skador p folkhlsan eller andra svra sociala konsekvenser, samt att strikta hllbarhetskriterier ska stllas och tillmpas p produktion och konsumtion av biobrnsle och biodrivmedel, kombinerat med system fr sprbarhet som redovisar att hllbarhetskriterierna fljs, bland annat fr att undvika rvaror frn illegala avverkningar.

Anvndning av biobrnslen 2010, exkl avfall, varav ca 5-9 TWh import (5)
Industrin Returlutar vriga biprodukter, papper, massa, sgverk vriga branscher Fr elproduktion i industrin (inkl torv*) Fjrrvrme Trdbrnsle Tallbecksolja Fr elproduktion (inkl torv*) vrigt (hemeldning, nrvrment mm) Summa* 31,7 0,9 9 24,9 127 39 13,5 0,7 7,3

* Totalt sett anvndes ca 1 TWh torv till elproduktion 2010, vilken rknats bort frn totalsumman biobrnsle.

Sammanstllning av biobrnslepotential exklusive torv och avfall

Potentialbedmning [TWh] Trdbrnslen Returlutar kergrdor Summa Svebio Svebio SOU 2020 2050 2007:36 129 45 39 213 190 50 70 310 34-59 ER 2007:20 125 Ca 40 32-58 197-223

snabbstartade och p det sttet kan bidra till att balansera elproduktion frn fldande energikllor p kort sikt.

El frn biobrnsle
I dag produceras cirka 13 TWh el frn biobrnslen, s k biokraft (20). Denna produktionskapacitet r under kraftig utbyggnad och det r inte orimligt att anta att den kan frdubblas till 2030. Potentialen fr utbyggnad av biokraft r beroende bde av styrmedel direkt samt av tillgngen p biobrnsle, teknikutveckling och p fjrrvrmeunderlaget. Tillgngen p biobrnsle fr produktion av el och vrme beror i sin tur p frdelningen mellan anvndningen fr drivmedelsproduktion, biomassa till skogsindustrin och s vidare.

Nuvarande fjrrvrmesystem levererar mellan 50-60 TWh vrme per r, vilket skulle ge ett underlag fr cirka 25 TWh biokraft frn fjrrvrmen, om hela potentialen utnyttjades. Den ekonomiska potentialen kan begrnsas av hur stora anlggningar som r lnsamma att anvnda fr kraftproduktion idag. Ny teknik, som exempelvis frgasning av biobrnslen, kan dock hja effektiviteten och det finns ven mjligheter att koppla samman mindre fjrrvrment med varandra vilket leder till en hgre potential. Vad gller utbyggnaden av fjrrvrmentet finns fortfarande en potential fr att ansluta fler bostder och industrier vilket kar underlaget, men samtidigt leder energieffektivisering till ett minskat vrmeunderlag vilket gr att man troligen inte kan vnta ngon strre kning av det totala vrme13

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

underlaget p medellng sikt med nuvarande styrmedel. Enligt en uppskattning av planerade installationer som gjordes av branschen 2008 kommer den installerade kapaciteten r 2015 uppg till motsvarande 14-15 TWh el frn biokraft per r (31). Svebio gjorde 2008 bedmningen att elproduktion frn biokraft skulle ka till 12 TWh i fjrrvrmesystemet och cirka 8 TWh i industrin till 2020, sammanlagt cirka 20 TWh till 2020 (28). Till 2030 finns uppskattningar frn branschorganisationerna om upp mot 30 TWh biokraft. Beroende p skogsindustrins utveckling p medellng sikt kan potentialen fr biokraft i industrin bde ka och minska. kar priserna p el och vrme kan det ena sidan bli lnsammare att anvnda biomassan direkt fr energindaml, vilket minskar verskottsvrme och elproduktion frn skogsindustrin. Dock kar ven lnsamheten fr skogsindustrin att styra om produktionen mot mer el- och vrmeproduktion. ven hr gr teknikutvecklingen framt vad gller exempelvis svartlutsfrgasning, och forskning och utveckling visar att man kan tnka sig skogsindustrierna som kombinat fr produktion av el, vrme, biobrnslen, biodrivmedel samt pappers- och trprodukter m m i framtiden. Vi gr en frsiktigt bedmning om 15-25 Twh biokraft till 2030.

terna effektiviseringar i anlggningarna samt eventuell

Naturskyddsfreningen anser

att en fortsatt utbyggnad av vattenkraften, inklusive smskalig vattenkraft, i Sverige inte r miljmssigt frsvarbar. Effektiviseringar av befintliga anlggningar som innebr kad negativ pverkan, till exempel genom att mer vatten tas i ansprk, eller genom att forsar rensas, ska inte tilltas. Elproduktion med vattenkraft ska inte berttiga till elcertifikat.

kad tillrinning p grund av klimatfrndringarna. Drfr kommer vattenkraften att ligga kvar p en liknande produktionsniv som idag, cirka 66 TWh.

vriga energislag
El och vrme frn solstrlning r i hgsta grad redan lnsam i mnga applikationer. Den teoretiska potentialen fr solenergi r gigantisk, materialbegrnsningar verkar inte finnas p medellng sikt och miljpverkan r mycket liten jmfrt med andra energislag. Flaskhalsen idag r svag politisk vilja att skapa incitament fr investeringar s att tekniken blir mer konkurrenskraftig och kan implementeras i stor skala. Samtidigt har investeringarna i solenergi i Europa de senare ren verskridit ven de mest vgade scenarierna frn 10 r tillbaks, vilket gr att man kan se det som en teknik p stark frammarsch. ven i Sverige kan man se att branschens potentialuppskattningar varit modesta. I Naturskyddsfreningens Energipussel frn 2005 (32) menade solenergins branschfrening att man skulle kunna installera 10 MW till 2010 om bttre incitamentsstrukturer, som exempelvis inmatningstariffer kom p plats. Facit fr denna frutsgelse visar att man levererade den siffran 2010 ven utan nskade styrmedel. Enligt Energimyndighetens potentialbedmning frn 2007 (4) var den lngsiktiga potentialen fr solvrme 17 TWh och fr solel mellan 10 och 47 TWh. Man pongterade dock att den teoretiska potentialen r strre och att man i teorin skulle kunna tillgodose hela Sveriges elbehov med solel. Det finns ocks studier som visar att potentialen

Vattenkraft
Vattenkraft har mnga frdelar men ger stor miljpverkan med bland annat mycket stora ingrepp i lvekosystemen. De vxter och djur som r beroende av forsar och fall frsvinner och mnga fiskarter, framfr allt vandringsfiskar som lax, ring och harr drabbas. Naturskyddsfreningen sger drfr nej till all ytterligare exploatering av lvar och lvstrckor i Sverige. Inte heller smskalig vattenkraft br byggas ut i Sverige d pverkan p ekosystemen i regel r stor och tillfrselpotentialen synnerligen liten. Tvrtom br krav stllas p tgrder som mildrar de negativa effekterna av befintlig vattenkraft, exempelvis fiskvandringsvgar, frbttrade lek- och uppvxtmiljer, och minimitappning utver obligatoriska krav. Det produktionsbortfall som sker p grund av dessa tgrder br kunna kompenseras av in14

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

fr solel p befintliga tak och fasader r mellan 20 och 80 TWh, beroende p systemverkningsgrad (33). Forskning frn Linkpings universitet visar att den tillgngliga ytan fr hgavkastande elproduktion frn solceller p befintliga tak och fasader, vilken bedms bli lnsam frn 2015 i Sverige med nettodebitering, skulle kunna generera upp till 12 TWh el. (34) Branschorganisationen Svensk solenergi freslr ett planeringsml om 4 TWh solel och 4 TWh solvrme till 2020. Med tanke p den kraftiga tillvxten p senare r r det rimligt att anta att detta planeringsml kommer att uppfyllas senast r 2030, ven om inga nya styrmedel infrs. Med kraftfullare styrmedel n dagens, exempelvis rsnettodebitering fr smskaliga elproducenter eller srskilda inmatningstariffer fr solel kan rsproduktionen uppg till minst 10-15 TWh 2030, kanske upp till 30 TWh enligt flera fretrdare frn branschen. Vgkraften r lite av en bubblare p listan fr frnybara energislag. Forskning och frsk pgr och vissa bedmer att den kan vara kommersiellt gngbar redan runt 20202030. Potentialen fr vgkraft har bedmts till mellan 10 och 34 TWh (4) men det r svrt att veta nr den kan realiseras d vgkraften nnu r en teknik i utvecklingsstadiet.

Naturskyddsfreningen anser
att det ska sttas ett nationellt ml fr solceller och solvrme om minst 4 TWh vardera till r 2020 och att kade resurser ska satsas p forskning och utveckling, att en nationell solenergiplan ska tas fram, som redovisar mjligheterna och utmaningarna p 10-30 rs sikt, att std till framfrallt solel, och vid behov till solvrme, ska infras fr att snabba p marknadsintroduktionen, till exempel kan feed-in tariffer (garantipriser) fr solel i Sverige vara ett alternativ nr det nuvarande investeringsstdet lper ut, att den offentliga sektorn ska vara en fregngare och satsa p solel och solvrme vid renovering och nybyggnation, samt att solvrme ska kunna introduceras p fjrrvrmentet i vsentligt hgre grad n idag, srskilt som alternativ till frbrnning av osorterat eller dligt sorterat avfall.

15

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Krnkraftsfritt Sverige mjligt innan 2030

Krnkraften skapar miljproblem och allvarliga risker vid uranbrytning, drift och avfallshantering. Den r ingen lngsiktig lsning eftersom den baseras p en icke-frnybar resurs. Ny krnkraft r ocks frhllandevis dyr och osker jmfrt med tillfrlitlig ny frnybar energi som vindkraft. Uranbrytning medfr stora avfallsproblem och spridning till miljn av farliga radioaktiva sderfallsprodukter. Svra olyckor under driften visar, som vrlden tvingats se i Tjernobyl och Fukushima, att krnkraften r mer svrkontrollerad n ngot annat energislag. Det hgaktiva radioaktiva avfallet, som r farligt i 100 000 r, saknas det nnu metoder fr att ta om hand p ett skert stt utifrn ett lngsiktigt milj- och hlsoperspektiv, och utan att radioaktivt material kommer i ortta hnder. Exempelvis har den metod som svensk krnkraftsindustri frordat, KBS 3-metoden, visat sig vara mycket osker och problematisk (35). D krnkraften inte kan skalas upp nmnvrt p global niv r satsningar p krnkraftsteknik och forskning inom omrdet dessutom kontraproduktiva ur ett klimatperspektiv, utifrn vilket forskning och utveckling om frnybar teknik r avgrande. Det tar desstuom mellan 15 och 20 r att bygga ny krnkraft, vilket r alldeles fr lng tid fr att den skulle kunna innebra ngon snabb lsning p klimat-

problematiken. Det finska byggprojektet, Olkilouto 3, r 2012 redan drygt 3 r frsenat och man berknar att elen frn den reaktorn kommer att kosta 90 re/kWh (36). Ett energisystem utan krnkraft kan se ut p olika stt. En stor potential finns i effektivisering. Den skulle kunna utnyttjas nnu mer n i vrt rkneexempel nedan och p s stt ka mjligheterna fr Sverige att exportera el och drmed erstta smutsig elproduktion i Europa. Samma sak kan stadkommas genom ytterligare investeringar i vindkraft och solel, vilket br vara mjligt till 2030. Det br pongteras att de potentialer som anges i exemplet nedan r blygsamma satsningar p befintlig teknik. Hur det framtida transportsystemet ska kunna tillgodoses utan fossila brnslen r en annan viktig frga, som i sin helhet ligger utanfr ramarna fr denna rapport. Dock kan det komma att pverka elbalansen, vilket vi tagit med i berkningen nedan. I ett system dr biobrnslet anvnds frmst fr drivmedelsproduktion minskar andelen biokraft som kan levereras, men ven det slutliga elbehovet. Om trafiken blir mer elektrifierad och samtidigt effektiviseras kar mngden tillgngligt biobrnsle fr kraftproduktion, men samtidigt kar elbehovet med 10-15 TWh.

Naturskyddsfreningen anser
att krnkraften r miljmssigt och ekonomiskt ohllbar och ska avvecklas, att uranbrytning inte ska vara tillten i Sverige och snabbt fasas ut i de lnder dr den idag pgr, att skerhetskraven p krnkraftsverk ska skrpas, att atomansvarighetslagen ska ndras s att reaktorgarnas ekonomiska ansvar vid en eventuell olycka p sikt grs obegrnsat; i ett frsta steg br ansvaret snabbt ka frn dagens 12 miljarder till 30 miljarder, samt att ekonomiska och andra styrmedel ska infras som leder till en stegvis avveckling av all krnkraft i Sverige inom hgst 15 r.

16

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Fig 2. Frdelningen i procent mellan olika elproduktionsslag, samt effektivisering (procent)

100 80

Effektivisering
60 40 20 0 2010 2030
Ovanstende visar att det gr att tillgodose Sveriges elbehov r 2030 med 100 procent frnybart, ven d blygsamma antaganden gjorts angende potentialer fr effektivisering och fr investeringar i vindkraft och vriga tekniker, vilket inkluderar solel, vgkraft, geoenergi och andra nya tekniker. Med teknikutveckling bde p dessa omrden och fr exempelvis frgasningstekniker fr biomassa, med kraftfullare styrmedel n dagens och kraftfullare satsningar som ser till att utnyttja hela den lnsamma potentialen fr effektivisering till 2030 kan Sverige komma att f ett betydande elverskott fr export, ven utan krnkraften. Den tekniska potentialen fr frnybar elproduktion i Sverige r dock lngt strre n vad som visas i ovanstende berkningsexempel. S r ven potentialen fr effektiviseringar. Styrmedel som kar lnsamheten fr frnybar elproduktion, exempelvis rsnettodebitering fr smskaliga elproducenter, inmatningstariffer, utkade bestllningar via elcertifikatssystemet skulle tillsammans med hgre priser kunna leda till en exportpotential p mellan 20-30 TWh el per r till 2030, baserat p de potentialstudier som studerats i denna rapport. kade satsningar p energieffektivisering kan i kombination med rtt styrmedel och en utbyggd verfringskapacitet leda till ytterligare 15-20 TWh el som frigrs fr export.

Solenergi Biokraft vrig kraftvrme Krnkraft Vindkraft Vattenkraft

Elanvndning 2030:
Dagens elbehov3 Erstta elvrme Hushlls- & Driftsel Industrin Transportsektorn Summa: 125 TWh -10 TWh -10 TWh -5-10 TWh + 0-15 TWh 95 -115 TWh

Produktionsbehov inklusive 10 procents frluster: 105-125 TWh. Detta kan tillgodoses exempelvis genom nedanstende produktionsmix, vilket ven visas i figur 2:3

Frslag p produktionsmix 2030:

Vindkraft Vattenkraft Biokraft vriga Summa: 30 TWh 66 TWh 15-25 TWh 4 TWh 115-125 TWh

3 Energimyndighetens lngtidsprognos frn 2010 (37) anger en elanvndning i Sverige p 152 TWh 2030, vilket r en kning som vore ett trendbrott jmfrt med de senaste 20 rens utveckling och kan ifrgasttas. 2010 anvndes 132 TWh el totalt i Sverige (5), nr man tittar p framtida behov br man dock ta hnsyn till normalrskorrigerade siffror. Enligt Energimyndighetens statistik har elanvndningen sedan 1990 varit relativ stabil, cirka 70 TWh inom sektorn bostder och service, mellan 50-55 TWh inom sektorn industri och cirka 3 TWh inom transportsektorn. Detta ger en normalrskorrigerad anvndning p 125 TWh el; vi har hr antagit att den kommer att fortstta ligga p en stabil niv om inte kraftiga satsningar p effektivisering genomfrs.

17

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

7 myter om energi

Hur kan det d vara mjligt att s mnga hvdar att det inte gr att klara sig med frnybara energislag? Lever de i en parallell verklighet dr inga tekniska framsteg gjorts sedan 1980? Nja, ibland kan man tro det, men framfr allt kan man se att det gr en tydlig skiljelinje i debatten mellan de som tror att energianvndningen totalt sett kommer ka och de som tror att den skulle kunna minska. Dessutom frekommer en hel del felaktigheter i debatten och vissa seglivade myter cirkulerar trots att motsatsen bevisats mnga gnger. Hr r ngra av dem:

1) Frnybar energi r fr dyrt

Detta r en av de mest seglivade myterna trots att man kan se att frnybar energi redan idag r konkurrenskraftig och trots att investeringar faktiskt grs och marknaderna vxer explosionsartat. Det r ven viktigt att stlla sig frgan: jmfrt med vad nr man pratar om priser p frnybart. Mnga vill jmfra med priset per kWh fr befintlig el- och vrmeproduktion men det r tyvrr en utopi. Gammal, avbetald krnkraft m vara billig att driva per kWh, men det r en mycket tidsbegrnsad lsning. Snart kommer nya investeringar att behvas frgan r allts vad som r mest lnsamt att nyinvestera i. Enligt den europeiska branschorganisationen fr vindkraft, EWEA, ligger produktionskostnaden fr vindkraft p land i dag p omkring 56-65 re/kWh, beroende p vindlge (36). Som jmfrelse studerade finansbolaget Citi hsten 2009 sex pgende krnkraftsbyggen, varav tv i Europa (Frankrike och Finland), tre i USA och ett i Kina. Baserat p denna studie uppskattar Citi att produktionskostnaden uppgr till 64-69 re/kWh fr ny krnkraft.(36) Krnkraftsinvesteringar r ocks s stora och oskra att kostnaderna ltt kan skena vid problem. Bygget av Olkilouto 3, den nya reaktorn i Finland, har till exempel dragits med stora frseningar och brister i kvalitet. Rapporter tyder p att enbart kapitalkostnaden vid det bygget kan komma att uppg till 90 re per kWh (36). ven fr de frnybara energislag som har hgre kostnader idag kan man faststlla att lrkurvorna pekar kraftigt nedt. Fr till exempel solceller frvntas kostnaderna sjun18

ka med 18 procent fr varje frdubbling av den installerade kapaciteten (36). Som exempel har kostnaden fr solceller minskat med 50% p tv r. PWC konstaterar i en rapport (7) att CSP, (Concentrated Solar Power) koncentrerad solkraft, kan bli det billigaste elproduktionsslaget inom 10-20 r i sdra Europa. Fr krnkraften har det kunnat konstateras att kostnaderna snarare kar med installerad kapacitet (38). Kostnaderna fr krnkraft och fossil energi frvntas snarare ka med kade kostnader fr koldioxidutslpp, kade skerhetskrav i krnkraften och med kande resursbrist, till exempel brist p uran, fossila brnslen och lagringskapacitet fr CO2 (39). Nyligen kom EU-kommissionens frdplan fr 2050 (Energy Roadmap 2050) som jmfr olika scenarier fr ett framtida energisystem (3). Denna visar att de alternativ med en hg andel frnybart inte blir dyrare, trots att den kritiserats fr att man kraftigt verskattat priset p exempelvis solceller samtidigt som man underskattat kostnaden fr krnkraftsinvesteringar. En investering i ett frnybart energisystem r allts en lnsam investering p sikt och i mnga fall redan idag.

2) Men det byggs ju krnkraftverk, allts r det lnsamt

De flesta r idag verens om att ny krnkraft inte r lnsamt utan subventioner. Srskilt om man med subventioner ven rknar in att krnkraftsbolagen inte betalar sina fulla frskringskostnader eftersom de inte r fullt skadestndsansvariga. I Sverige mste krnkraftsbolagen kunna betala 12 miljarder vid en eventuell olycka, vilket bara r en brkdel av vad exempelvis saneringen efter olyckan i Fukushima frvntas kosta. Ingen vet heller vad slutfrvaret kommer att kosta innan det r frdigt. Vad gller de reaktorer som idag byggs i Finland och Frankrike har dessa dragits med frseningar och skenande kostnader och har allts inte alls blivit s lnsamma (eller lite olnsamma) som man hoppades p nr de brjade byggas. Dessutom mste man skilja p samhllsekonomisk och fretagsekonomisk lnsamhet. Det kan finnas andra skl fr ett stort energibolag att bygga en stor, centraliserad kraftproduktionsenhet, ven

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

om det egentligen r lnsammare ur ett samhllsekonomiskt perspektiv att bygga mindre, decentraliserade enheter av frnybar kraftproduktion. I ett system med mindre produktionsenheter kan fler operatrer komma in p marknaden och konkurrera med de stora bolagen och vad gller egenproudcerad el r det frmst konsumenterna sjlva som tjnar pengar p den. Man kan allts konstatera att eventuella vinster vid frsljning av krnkraftsel tillfaller privata investerare medans riskerna medans allmnheten till stor del fr st fr riskerna.

4) Vi behver bygga ut balanskraften fr att investera i sol- och vindkraft

Det finns rapporter gjorda vid KTH och av Elforsk som visar att det skulle g att balansera upp till 30 TWh vindkraft med befintlig vattenkraft (43,44). Svenska Kraftnt menar att en viss utbyggnad av reserver skulle behvas i dagens system (45). Rapporter gjorda vid KTH av Professor Lennart Sder konstaterar dock att en eventuell utbyggnad av hglastreserver skulle kosta mindre n 4 re per kWh (46). Studier p europeisk niv har visat att utbyggnad av verfringskapacitet och reserver kar ngot i ett system med hg andel av frnybara energikllor jmfrt med ett referenssystem, men att dessa utgr en vldigt liten del av investeringsbehovet (47). Totalkostnaden blir dessutom likvrdig p grund av de lgre driftskostnaderna fr fldande energikllor. Med s kallade smarta nt, som r en frutsttning fr ett hllbart energisystem, och med en kad direkt koppling mellan konsumentpris och produktionskapacitet kan dessutom elkonsumtionen anpassas p ett tydligare stt mot produktionen och effekttoppar kan kapas vilket ger ett stabilare system. ven effektivisering leder till ett robustare system tack vare den mindre totala elmngden som mste levereras och balanseras.

3) Frnybart klarar sig inte utan stdsystem (men det gr de konventionella energislagen)
Elkonsumenterna r visserligen med och betalar en kad ambitionsniv fr den frnybara elproduktionen genom elcertifikaten men detta kompenseras av ett lgre elpris nr elproduktionen kar. Enligt ett rkneexempel av Energimyndighetens fre detta generaldirektr Tomas Kberger blir de totala kostnaderna fr elcertifikat, vid en utbyggnad av ytterligare 10 TWh vindkraft, cirka 40 miljarder under 15 r. Samtidigt berknas elpriset minska fr konsumenterna med mer n 50 miljarder (40). Det utbetalas betydligt mer std till fossila energikllor och krnkraft, globalt sett, n till frnybara energikllor, ven om dessa ofta r bttre dolda, genom exempelvis skattesubventioner, forskningsstd, etc. Enligt berkningar frn IEA (International Energy Agency) uppgr subventionerna till fossila brnslen och energikllor till 312 miljarder dollar medan subventionerna till frnybart endast uppgr till 57 miljarder dollar (41) och det finns analyser som pekar p tio gnger s mycket std till fossila energikllor som till frnybart globalt (42). I EU ges fortfarande std till olnsamma kolgruvor, vilket kommer att upphra tidigast 2018 enligt ett nytt beslut frn EU-parlamentet. Krnkraften tnjuter std dels genom att man inte behver frskra sig fr fullt ansvar vid eventuella olyckor och dels genom forskningsanslag. Vissa bedmare anser att s mycket som 90 procent av EU:s forskningsanslag fr energi gr till fusionsprojektet ITER.

5) Frnybart levererar inte nr elen behvs (men det gr krnkraften)

Vindkraft och solel r intermittenta energikllor, det vill sga att de bara levererar el nr det blser eller nr solen skiner. I ett strre system kan man dock anta att det antingen blser eller r sol ngonstans. Vgkraft kan dessutom fungera som ett komplement eftersom vgorna r tidsmssigt frskjutna jmfrt med vinden. Generellt levererar dessutom de frnybara energikllorna mest nr de behvs solceller jmnar ut ver dygnet genom att leverera p dagen nr effektbehovet r strst och vindkraften jmnar ut ver ret genom att leverera mer vintertid n sommartid. Nr det inte blser eller r sol fr man antingen anvnda lagrad energi eller dra ner p anvndningen. Detta r mjligt i ett framtida system med smarta nt och smart anvndning. Det finns mnga kreativa lsningar p hur detta skulle kunna g till
19

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

med bde ny och gammal teknik, till exempel genom batterier, pumpkraftverk och/eller elbilar som laddas frn ntet men ven kan leverera strm dit vid behov. Dessutom kan man se vattenkraft och biobrnsle som stora energilager, i ett system dr man anvnder vindkraft nr det blser och d spar p vatten och biobrnslen, s dessa i sin tur kan anvndas nr det inte blser. Vattenkraften anvnds redan idag som balanskraft men det finns inga direkta incitament fr energibolagen att optimera produktionen efter balansfrmga. Biobrnsle som balanskraft ver lngre tidsperioder r en underskattad lsning. Man kan tnka sig i framtiden att sm kraftverk med biogas som kan agera snabbstartad reservkraft kan vara ett bttre stt att anvnda biogaspotentialen n i transportsektorn. Vad gller krnkraften s leder den till lika stora problem, om inte strre, nr ovntade stopp leder till stora, ofrutsgbara effektbortfall, p cirka 1000 MW. Detta har ven Energimyndigheten uppmrksammat i en rapport som ifrgastter krnkraftens roll som baskraft p grund av de senaste rens stillestnd vintertid nr elen behvts som bst (48). Fel p en reaktor gr ofta att flera reaktorer mste stoppas p grund av att de r byggda med snarlik teknik. Idag r det svenska elsystemet anpassat till stora centraliserade anlggningar istllet fr till smskalig produktion, vilket gr att man fokuserat p att kunna lsa balansfrgan fr stora effektbortfall men inte optimerat fr att lsa kontinuerliga variationer. I ett framtida system borde det vara tvrt om!

d v s den tid det tar fr ett kraftverk att producera lika mycket energi som det gick t fr att tillverka det, r cirka 7 mnader fr ett modernt vindkraftverk (49). Fr en kiselsolcell, som r den mest energikrvande solcellen, r energiterbetalningstiden mellan 2-5 r beroende p lokalisering, samtidigt som livslngden r 25-30 r (50).

7) Det r meningslst att satsa p frnybart och effektivisering i Sverige

Detta r ett argument som ibland hrs i debatten eftersom vi har koldioxidneutral kraftproduktion s skulle kat tryck p fretagen i form av exempelvis effektiviseringskrav vara kontraproduktivt p s stt att de d flyttar utomlands dr utslppen r strre. Det finns fler fel i detta resonemang fr det frsta r ingen elproduktion koldioxidneutral, fr det andra s har de koldioxidsnla energislagen andra miljproblem som man inte heller fr bortse ifrn. Vi vill lsa problemen inte erstta ett problem med ett annat! Desstuom kan vi aldrig direkt pverka vad som sker i andra lnder bara genom att vara ett gott exempel kan vi hoppas f inflytande! Och tanken p motsatsen, att inte ens Sverige som har extremt goda frutsttningar skulle kunna klara 100% frnybart, skulle knappast motivera andra lnder till den viktiga frndring som behvs! Dessutom r satsningar p effektivisering och frnybart lnsamma i mnga fall p kort sikt men tveklst p lngre sikt. I vissa fall kan det behvas finansieringslsningar fr att klara tillflliga kostnadskningar, men d r det vl mer logiskt att satsa p lmpliga styrmedel n att frska bli det sista landet ur fossil- och krnkraftseran? Ibland nmns ven EU:s utslppshandelssystem, ETS, som grund fr att inte gra ndvndiga satsningar eftersom koldioxidutslppen frn energisektorn ryms inom utslppsbubblan och den totala mngden utslpp kan drmed inte pverkas. Som ovan s r det viktigt att minnas att det finns andra skl till att satsa p frnybart och effektivisering n klimatskl, och dessa regleras inte av ngon bubbla. Dessutom blir det lttare att pressa ned utslppstaket om det finns teknik p plats som mjliggr en minskning utan allt fr hrd press p fretagen.

6) Det gr t mer energi att tillverka ett vindkraftverk/en solcell n vad det levererar under sin livstid
Denna myt cirkulerar, otroligt nog, fortfarande hos vissa delar av befolkningen trots att det inte finns ngon forskning eller seris berkning som kan belgga detta. Den kan mjligtvis hrstamma frn en tid d teknikerna befann sig i ett tidigt utvecklingsstadium, exempelvis d man forskade p solceller som en applikation frmst fr rymdfarkoster, satteliter och liknande och kostnaden drmed hade mycket liten betydelse. Sanningen r att energiterbetalningstiden,
20

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Slutord

Det br inte lngre rda ngon tvekan om att energipusslet fr att erstta krnkraften till 2030 gr ihop. Likas r frutsttningarna fr 100% frnybart i Sverige till 2030 mer n goda. Ett hllbart energisystem bygger dock inte sig sjlvt satsningar krvs i form av regelfrenklingar och rtt gjorda investeringar i den infrastruktur som krvs fr att verfra och lagra energi. Subventioner som gynnar krnkraft mste desstuom avskaffas. Det behvs ledningar till kontinenten fr elexport som std fr klimatomstllning i andra lnder och fr att skapa ett s stort system som mjligt fr fldande energikllor som sol och vind. Det europeiska ntet br ven kopplas ihop med Nordafrikas fr verfring av solel. S kallade smarta nt, dr anvndarna sjlva reglerar effektbehov och energianvndning kan ge positiva effekter i hela elsystemet och bidra till att balansera effektbehovet ver dygnet. Smarta nt mjliggr ven produktion av el i mindre anlggningar, ssom solcellssystem och sm vindanlggningar. Det frutstter dock finansieringslsningar som exempelvis nettodebitering samt tillgng till distributionssystemen. Strre satsningar br gras p energilagring, vilket kommer att behvas vart efter som de fldande energikllorna str fr en strre del av elproduktionen. Incitament br infras s att vattenkraften optimeras fr att balansera elsystemet och man br utreda om biobrnsle mjligen ocks br anvndas som balanskraft p s stt att man lagrar energi ver ret i form av pellets och biogas fr produktion av el och vrme nr behovet r som strst. Det finns ven mngder av nya tekniker och ider fr hur energi, frmst el, ska kunna lagras i framtiden allt ifrn att anvnda elbilarnas batterier till att producera metan eller vtgas nr det finns ett verskott av exempelvis vindkraft. Dessa tekniker br utredas nrmare och de lmpligaste br eventuellt ges std s att de kan kommersialiseras. Man br ven minnas att Sveriges, och ven Europas, kraftpark och energiinfrastruktur i mnga fall r gammal och kommer att behva bytas ut. Business as usual r inte ett alternativ investeringar kommer att behvas och de som grs kommer att prgla Sveriges energisystem under mnga r framver. Det r dags att vlja framtidens energisystem redan idag!

Naturskyddsfreningen anser
att en satsning p smarta nt, energilagring och utbyggnad av verfringskapacitet till kontinenten ska utvecklas snarast, att nettodebitering av el frn smskalig produktion ska infras, att timmtning av el snarast ska mjliggras fr att ge incitament till effektivisering och utjmning av effekttoppar, samt att fjrrvrmen ska byggas ut och baseras p frnybara energikllor ssom biobrnslen, sol och spillvrme frn i frsta hand frnybara energikllor; dr fjrrvrme inte r frsvarbar kan solvrme, kompletterad med effektiva vrmepumpar, exempelvis bergvrme, och effektiva biobrnslepannor, utnyttjas.

21

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Referenser

1) IEA World energy outlook 2010 2) http://www.iea.org/weo/docs/weo2011/pressrelease.pdf 3) Naturskyddsfreningen (2011) Klimatpolicy 4) European Commission (2011) Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions, Energy Roadmap 2050 5) STEM (2007) Tillgng p frnybar energi, ER2007:20 6) Energimyndigheten (2011), Energilget 2011. ET2011:42 7) WWF (2011) The Energy Report, 100% Renewable Energy by 2050 8) PWC (2010) 100% Renewable electricity, A roadmap to 2050 for Europe and North Africa 9) Greenpeace and EREC (2010) Energy [R]evolution 10) European Climate Foundation (2010) Roadmap 2050, http:// www.roadmap2050.eu/ 11) Mark Delucchi and Mark Jacobsson, Providing all global energy with wind, water, and solar power I-II Energy Policy 2010 12) Greenpeace (2011) The Advanced Energy [R]evolution - a sustainable energy outlook for Sweden 13) WWF (2011) Hllbar energi 100% frnybart p naturens villkor 14) IVL (2011) Energy Scenario for Sweden 2011 15) Energimyndigheten (2009), Lngsiktsprognos 2008, ER 2009:14 16) SOU2008:110, Vgen till ett energieffektivare Sverige. Slutbetnkande av energieffektiviseringsutredningen 17) EU-kommissionen (2006) Handlingsplan fr energieffektivitet: att frverkliga mjligheterna. KOM2006:545 18) Naturskyddsfreningen & SWECO (2008) Halva energin, hela vlfrden 19) Energirdgivarna, www.energiradgivarna.com 20) Energimyndigheten (2010), Energilget 2009. ET2010:45

21) Boverket (2008) Hlften Bort! Energieffektivisering i befintlig bebyggelse 22) http://www.eon.se/Goodbye-standby/ 23) Trygg (2006) Swedish industrial and energy supply measures in a European system perspective. Linkping studies in Science and Technology, dissertation No. 1049 24) Kgesson (2010) Klimateffekt av elektrifierad vgtrafik 25) Svensk Vindenergi (www.vindkraftsbranschen.se) 26) Energimyndigheten (2011) Lngsiktsprognos 2010 . ER 2011:03 27) Naturskyddsfreningen och WWF (2011) Hugga eller skydda? 28) Svebio (2008), Rapport om potentialen fr bioenergi 29) Skogsstyrelsen (2008) Skogliga konsekvensanalyser, SKAVB 08 30) Bioenergi frn jordbruket en vxande resurs (SOU 2007:36) 31) Svebio, Skogsindustrierna, Svensk Fjrrvrme, Svensk energi (2008) Rapport om kraftvrmeutbyggnad 2007-2010 32) SNF (2005) Energipusslet 2020, bitarna faller p plats 33) Kjellson (2000) Potentialstudie fr byggnadsintegrerade solceller i Sverige, Rapport 2. Analys av instrlningsniver p byggnadsytor. Rapport TVBH-7216 Lund 2000 Avdelningen fr Byggnadsfysik, LTH 34) Andras Molin, doktorand Linkpings universitet. Personlig kommunikation. 35) MKG och Naturskyddsfreningen (2011) Haveri fr krnavfallet 36) Frnybart.nu (2010) Kostnader fr ny elproduktion en jmfrelse mellan olika aktrers bedmningar 37) Energimyndigheten (2011)Lngsiktsprognos 2010 ER 2011:03 38) Neij L. (2008) Cost development of future technologies for power generation - A study based on experience curves and complementary bottom-up assessments. Energy policy 36:2200-2211.

22

DAGS ATT VLJA FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

39) SRU (2010) Erneubare Stromversorgung bis 2050: klimavertrglich, sicher, bezahlabar 40) Ny teknik, http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3072093.ece 41) IEA (2010), World Energy Outlook, OECD/IEA, Paris. 42) Bloomberg Energy Finance 2010 http://bnef.com/ PressReleases/view/123 43) Elforsk (2009) 09:88 Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige 44) http://www.kth.se/aktuellt/medvind-for-vindkraft-i-sverige-1.48075 45) Svenska Kraftnt (2008), Storskalig utbyggnad av vindkraft 46) Sder (2010) Possibilities for balancing wind power variations, KTH 47)ECF (2011)Power Perspectives 2030 http://www.roadmap2050.eu/attachments/files/PowerPerspectives2030_ ExecutiveSummary.pdf 48) Energimyndigheten (2010) Krnkraften nu och i framtiden. ER 2010:21 49) Vindval: http://www.natverketforvindbruk.se/sv/Aktuellt/ FAQ/ 50) Naturskyddsfreningen (2010) El frn solen, fr en ljusare framtid

23

Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har cirka 190 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se