Grna jobb

Sysselsttningseffekter av omstllningen till ett hllbart energisystem

Nordic 1

Sammanfattning
Denna rapport r en sammanstllning av information om sysselsttningseffekter och framtida potential fr den frnybara energiproduktionen i Sverige. Utifrn berkningar gjorda av bland annat olika branschorganisationer grs uppskattningar bde av hur mnga jobb som finns i dag och hur mnga som kan skapas till r 2020. Inom vattenkraftsproduktionen finns det i dag ungefr 1000 rsarbeten, frutom de jobb som skapas genom effektiviseringar av anlggningarna. Det finns inga planer p att bygga ut vattenkraften, och det gr inte att se ngon kning av antalet anstllda till r 2020. Nr det gller vindkraften har en frsk rapport frn Power Vst berknat antalet jobb till mellan 6 900 och 12 700 i dag. Svenskt vindkraftscentrums rapport Jobb i Medvind gjorde r 2009 en prognos dr de berknade antalet jobb till mellan 14 000 och 20 000 r 2020 vid en utbyggnad till 25 TWh. Den hgre siffran utgr frn en positiv utveckling inom exportindustrin. Bedmningen i den hr rapporten r att det finns mjligheter att ka antalet jobb inom vindkraftsbranschen frn dagens cirka 10 000 till cirka 20 000 r 2020. Bioenergiproduktionen har under 2000-talet kat med i genomsnitt 3 TWh per r. Det finns i dag uppskattningsvis 25 000 jobb inom denna bransch och om utbyggnaden fortstter i den takt som varit kan ytterligare 5000 jobb ha tillkommit 2020. Biogasproduktionen r en arbetsintensiv form av bioenergiproduktion och det finns mnga planer p utkad produktion runt om i landet. Om goda frutsttningar ges uppskattar de olika biogasregionerna att det sammantaget kan produceras 7,3 TWh r 2020 mot 1, 4 TWh i dag. Det innebr att dagens 1 300 jobb kan ka till 6 500 r 2020. Utbyggnaden av solelsproduktionen i vrlden har varit explosiv de senaste ren, mellan 2010 och 2011 kade den installerade effekten frn 40 till 69 GW. I Sverige har produktionen kat men i lngsammare takt. Exempel frn Danmark visar att en reform som nettodebitering kan stta fart p utvecklingen. Under goda frutsttningar uppskattas att utbyggnadstakten kan 2 komma upp i 1 GW om ret hr i Sverige r 2020 och d ge upphov till minst 10 000 arbetstillfllen. Solvrme-installationer uppskattas r 2020 kunna skapa minst 2000 jobb mot dagens 100. Vgenergi och andra former av havsbaserad energi befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadie. Hr i Sverige startar ett projekt upp som r tnkt att bli vrldens strsta vgkraftspark i Lysekils kommun. Deras prognos r att de kommer att ha 1000 personer anstllda r 2020. Energieffektiviseringstgrder innebr efterfrgan p varor och tjnster vilket leder till nya jobb fr mnga sm och medelstora fretag. Nr det gller energieffektiviseringar av bostadsbestndet har Sveriges Byggindustrier rknat ut omfattningen av de renoveringar som krvs av flerbostadsbestndet fr att n uppsatta miljkvalitetsml till r 2020. 700 000 lgenheter behver d renoveras under en tiorsperiod vilket skulle skapa 30 000 nya byggbranschjobb om ret. Studien har resulterat i uppskattningen att det i dag finns cirka 37 000 jobb inom frnybar energiproduktion i Sverige. Under frutsttningar att investeringar i renovering av flerbostadsbestndet grs, att vindkraftsutbyggnaden fortstter expandera och att goda frutsttningar ges fr sol- och bioenergimarknadernas tillvxt uppskattas minst 100 000 jobb kunna finnas inom frnybar energiproduktion och energieffektivisering r 2020.

Uppdelat p de olika energiteknikerna har studien resulterat i uppskattningar enligt tabellen: Energiteknik Vindkraft Bioenergi utom biogas Biogas Solkraft Solvrme Vgkraft Vattenkraft Energieffektivisering Totalt antal sysselsatta Sysselsttning i dag 10 000 25 000 1 300 500 100 60 1 000 Ingen uppskattning 37 000 Sysselsttning 2020 20 000 30 000 6 500 10 000 2 000 1 000 1 000 30 000 100 500

Rapporten har producerats av: LF Research info@lfresearch.se www.lfresearch.se Utgiven av Greenpeace Sverige, September 2012

Greenpeace r en oberoende organisation som agerar fr att frndra attityder och beteenden, skydda och bevara miljn och verka fr fred. www.greenpeace.se

Innehll
1. Inledning 2. Metod 3. Vattenkraft 3.1 Storskalig vattenkraft 3.2 Smskalig vattenkraft 4. Vindkraft 5. Bioenergi 5.1 Bioenergi 5.2 Biogas 6. Solel 7. Solvrme 8. Vgkraft 9. Energieffektivisering 10. Slutsatser 11. Fregngslnder 11.1 Tyskland 11.2 Danmark 12. Referenser 6 2 9 9 10 11 14 14 16 18 20 21 23 25 26 26 27 28

1. Inledning
Trots finanskrisen kar de globala utslppen av vxthusgaser och har under 2011 ntt rekordsiffror. 62 I den senaste mtningen kade vi i Sverige vra utslpp av koldioxid med 11 procent. Fr att n uppsatta klimatml r det ndvndigt att industrialiserade lnder som Sverige omedelbart vnder den trenden och minskar utslppen av vxthusgaser betydligt redan till r 2020. Stten att gra det p r framfr allt tv, att g ver frn fossila till frnybara energikllor och att minska energianvndningen. Det tyska exemplet visar att det r mjligt att snabbt ka produktionen av frnybar energi och energieffektiviteten i samhllet och att detta leder till att mnga nya jobb skapas. Std till frnybar energi stimulerar ekonomin genom att ka investeringsviljan och skapa efterfrgan p grn teknologi. P detta vis anses ekonomin och sysselsttningen pverkas positivt. Den positiva inverkan p ekonomin och sysselsttningen r dock ifrgasatt. Att sysselsttning skapas inom de framvxande energisektorerna r ltt att konstatera, det som ifrgastts r de lngsiktiga nettoeffekterna. Negativ inverkan p ekonomin p grund av kade kostnader och hgre energipriser frs fram som argument. De flesta studier som har underskt effekten av en politik som stdjer framvxten av frnybar energi kommer dock fram till att nettoeffekten r positiv. 63 En sdan studie r EmployRES, som genomfrts p uppdrag av Europeiska kommissionen. I den undersks vilken effekt stimulans av frnybar energiproduktion har p ekonomi och sysselsttning med hnsyn till en mngd ekonomiska aspekter, till exempel kade energikostnader. Studien utgr frn och jmfr olika scenarier och den visar p positiva effekter av en politik som stimulerar frnybar energiproduktion, med en nettoeffekt p 400 000 nya jobb inom EU r 2020. Det r viktigt att betona att det d handlar om en framrknad nettoeffekt, jobben som kan skapas inom de frnybara energisektorerna r mnga fler. 64
62 http://www.pbl.nl/en/publications/2012/trends-in-global-co2emissions-2012-report 63 Working towards sustainable development, ILO, 2012 64 Employers, 2009

Sysselsttningseffekterna av satsningar p frnybar energiproduktion uppkommer bland annat inom installation av energianlggningar, distribution och energiproduktion, men ocks av bttre frutsttningar fr en tillverkningsindustri att etablera sig inom landet och konkurrera internationellt. I en tysk forskningsrapport visas att ett politiskt ramverk som stdjer frnybar energiproduktion r bestmmande fr en stark exportutveckling p omrdet. Lnder som frmjar frnybar energiproduktion har en mer omfattande export inom frnybar energiteknik. Man visar ocks att lnder som har introducerat tgrder tidigt har blivit de frmsta exportlnderna. 65 Det r en slutsats som gr tvrtemot vad exempelvis branchorganisationen Svenskt Nringsliv brukar hvda d de ofta hjer ett varnande finger fr att g fre utvecklingsmssigt. I Danmark som har en mindre befolkning n Sverige, visar en frsk rapport att en energiomstllning kan ge 77 000 nya jobb till r 2020. I Tyskland uppskattar man att det frutom de 380 000 jobb som redan finns kan skapas 630 000 nya jobb till r 2020 om tgrder fr att n uppsatta miljml ns. Det finns mnga andra berkningar, till exempel frn USA , som visar p den stora jobbskapande potentialen hos frnybara energikllor. Denna rapport r sledes en i raden som visar p detta. Rapportens slutsatser grundar sig p uppskattningar som gjorts av olika aktrer, till strsta delen olika branschorganisationer. Det r viktigt att ppeka att det handlar om ungefrliga uppskattningar och inte om ngra exakta berkningar. Man kan frvnta sig att dessa organisationer har en tendens att gra positiva uppskattningar av den egna energiproduktionens sysselsttningseffekter. Men eftersom nyckeltal och uppskattningar har anvnts p ett frsiktigt stt och eftersom vissa uppskattningar inte har tagits med ver huvud taget, s kan rapportens slutsats inte anses fr positiv utan snarare tvrtom. Med de jobb som redan finns i dag och de som kan skapas till r 2020 r slutsatsen i rapporten att det kan finnas drygt 100 000

65 Determinants of Trade with Solar Energy Technology Compo nents, 2011

jobb inom frnybara energikllor och energieffektivisering r 2020. Om det hade funnits tillfrlitligt underlag fr att gra uppskattningar av sysselsttningseffekterna av satsningar p havsbaserad vindkraft och energieffektiviseringar i hela samhllet skulle slutsiffran antagligen hamnat ytterligare en bit ver 100 000 jobb r 2020. Frnybart.nu gav r 2009 ut en rapport dr de uppskattar hur mnga jobb satsningar p frnybara energikllor och energieffektivisering kan ge till r 2020. Slutsatsen r mellan 60 000 och 78 000 nya jobb, vilket kan jmfras med denna rapports slutsats p 63 500 nya jobb. Nr det gller uppskattningen av de olika frnybara energislagens bidrag till jobben skiljer sig de bda rapporterna t p flera punkter. Skillnaderna beror p att olika avvgningar gjorts, men ocks att det skett en utveckling p energimarknaden sedan Frnybart.nu skrev sin rapport. Utvecklingen p solelsmarknaden har till exempel varit explosiv sedan dess. Nr det gller bedmningen av bioenergins sysselsttningseffekter s lgger sig den hr rapporten p en lgre niv n Frnybart.nu. Anledningen r att det rder oskerhet om bioenergins sysselsttningseffekter, att vi drfr har valt att anvnda oss av det lgsta talet i Svebios nyckeltalsintervall. Nr det gller vindkraft grs likartade bedmningar i bda rapporterna. Rapporten visar att det i dag finns ungefr 37 000 jobb inom frnybar energiproduktion i Sverige - att jmfra med de ungefr 6000 jobb som finns inom krnkraftsbranschen. ven om dagens 10 svenska krnkraftsreaktorer tas ur drift kommer det fortfarande att behvas mnniskor som arbetar p krnkraftverken med avvecklingen under mycket lng tid. Vi kommer ocks att behva fortstta att arbeta med att hitta en lsning fr det radioaktiva avfallet. Drmed skapas fler jobb inom energisektorn av en krnkraftsavveckling eftersom jobben inom krnkraftsbranschen kvarstr samtidigt som jobben inom den frnybara sektorn uppstr. 66 Rapporten har begrnsat sig till att underska de direkta sysselsttningseffekterna fr olika energislag. Vid

en omstllning av energisystemet tillkommer det ocks arbetstillfllen inom exemepelvis ut/ombyggnaden av kraftntet, utveckling av digitala komponenter till det nya smarta energisystemet, utveckling av smart elektronik, olika typer av nya fordon, kollektivtrafik, stadsplanering, arkitektur och s vidare. Energibolagen gr i dag mngmiljoninvesteringar i utvecklingsprojekt med olika smarta energisystem, investeringar som redan skapar arbetstillfllen och som kan frvntas skapa mnga fler i framtiden. Det innebr att sysselsttningseffekterna av en total omstllning av energisystemet troligen kommer att bli mer omfattande n de som tagits upp i den hr rapporten.

66 Calculating global energy sector jobs, 2012

2. Metod
Denna rapport r en sammanstllning av information om den frnybara energiproduktionens sysselsttningseffekter i Sverige. Utifrn berkningar gjorda av bland annat olika branschorganisationer grs uppskattningar bde av hur mnga jobb som finns i dag och hur mnga som kan skapas till r 2020. Statistiska Centralbyrn fr ingen statistik ver sysselsttning inom de olika energislagen, bara ver miljsektorn frnyelsebara energikllor. Den statistiken innefattar endast jobben p energibolagen och fngar inte upp sysselsttningseffekter inom tillverkningsindustri, installation, brnsleproduktion och s vidare. Information har drfr samlats in frn branschorganisationer och andra som har gjort berkningar och uppskattningar av hur mnga jobb som finns. Uppskattningen av hur mnga jobb som kan skapas till r 2020 utgr frn en positiv branschutveckling, att goda frutsttningar ges fr kad produktion samt att investeringar i energieffektivisering genomfrs. Uppskattningar av antal jobb som finns eller kan skapas inom en viss energiproduktion eller bransch r beroende av vilka jobb som tas med i berkningen. Nr energi produceras uppstr sysselsttningseffekter i en lng vrdekedja som innefattar allt frn tillverkningsindustri och brnsleproduktion till transporter, installation, distribution och underhll. Det r viktigt att ppeka att oskerhetsfaktorerna r mnga och att det inte r skert att sysselsttningen bedmts utifrn exakt samma kriterier av olika aktrer. Nyckeltalen som anvnds fr att berkna sysselsttningseffekter per installerad MW eller producerad TWh kan ocks variera, bland annat kan frutsttningar variera mellan olika lnder och regioner. Utgngspunkten i den hr studien r att anvnda de nyckeltal som anvnds av branschorganisationer i Sverige eller som studier gjorda i Sverige resulterat i. Eftersom oskerhetsfaktorerna r mnga anvnds nyckeltalen p ett frsiktigt stt fr att undvika verdrivna uppskattningar. Den utveckling som uppskattningen bygger p r att fljande har uppntts r 2020: En vindkraftsutbyggnad till 25 TWh En fortsatt utbyggnad av bioenergin med 3 TWh per r plus en kning av biogasproduktionen till 7,3 TWh. Att installationen av solel har ntt upp till 1 GW per r En upprustning av miljonprogramsomrden

Exempel p sysselsttningseffekter som inte tagits med i berkningen r utbyggnaden av bioenergianlggningarna, enligt Frnybart.nu 10 000 jobb per r, och sysselsttningen inom en eventuell solelsindustri. Ytterligare jobb kan skapas bland annat genom energieffektiviseringar inom industrin och satsningar p havsbaserad vindkraft. I rapporten anvnds omvxlande orden jobb, sysselsatta och rsarbeten men betydelsen r rsarbeten, allts en heltidssysselsatt under ett r.

3. Vattenkraft
3.1 Storskalig vattenkraft
Produktion och potential
Vattenkraften svarade r 2010 fr 46 procent av Sveriges elproduktion. 1 Eftersom man kan vlja nr man vill producera vattenkraft anvnds den ocks som reglerkraft i energisystemet. I ett framtida kraftsystem med mycket intermittent energiproduktion frn exempelvis vindkraft och solenergi kommer drmed vattenkraften att spela en mycket viktig roll. Idag sker ingen nyutbyggnad av storskalig vattenkraft i Sverige. Dremot sker investeringar fr att renovera och effektivisera anlggningarna. r 1987 infrdes lagen om hushllning med naturresurser, dr det framgr vilka vattendrag som inte fr byggas ut. Dessa bestmmelser har drefter infrlivats i miljbalken. Genom ett riksdagsbeslut 2001 finns en politisk enighet om att vattenkraften under ett r med normal tillrinning ska producera hgst 66 TWh el, vilket innebr cirka 2 TWh mer n dagens produktion. 2 I dag sker en omprvning av mnga vattendomar som ger bolagen tillstnd att bedriva vattenkraftsproduktion. Det kan innebra strre krav p miljhnsyn i framtiden och gr att elproduktionen frn vattenkraft trots effektiviseringar kan stanna p samma niv som i dag eller till och med minska ngot.

Jobb inom den storskaliga vattenkraften

Enligt uppgifter frn energibolagen finns det i dag uppskattningsvis 1000 rsarbeten inom den storskaliga vattenkraften i Sverige, ungefr hlften finns inom Vattenfalls produktion. Till det kommer de sysselsttningseffekter som renoveringar och effektiviseringar ger upphov till. Inom Vattenfall kommer man att gra effektiviseringsinvesteringar p cirka 1 miljard om ret fram till 2023.

1 2

Energilget i siffror 2011 Vattenkraften i Sverige, IVA,2002; Roger stberg

3.2 Smskalig vattenkraft

Produktion
Till smskalig vattenkraft rknas inom EU kraftverk under 10 MW. I Sverige finns enligt Svensk Vattenkraftfrening 1 894 smskaliga vattenkraftverk i drift som genererar 4,3 TWh el per r. I mitten av 1950-talet var antalet ca 4 000. 3

Sysselsttningseffekter av smskalig vattenkraft

Det finns inte ngra siffror ver sysselsttningseffekten av smskalig vattenkraft i Sverige. En stor del av sktseln av kraftverken sker p ideell basis och i kombination med andra verksamheter som jord- och skogsbruk. Det r mnga sm familjefretag och lantbrukare som ger vattenkraftverken. Mnga reparerar och underhller verken sjlva, men verksamheten skapar ocks kad omsttning hos fretag som sysslar med service och reparationer och som tillverkar turbiner. 6 Eftersom det rder s stor oskerhet om sysselsttningseffekterna i dag gr det inte heller att sga ngot om vilka sysselsttningseffekter en eventuell utbyggnad skulle f.

Potential och utveckling

Enligt Svensk Vattenkraftfrening skulle renovering av slumrande sm vattenkraftverk och en del nybyggen kunna leda till att produktionen kar till 5,5 TWh r 2020 och s smningom skulle man kunna producera 7 TWh frn smskalig vattenkraft. I dag kar inte produktionen, enligt representanter fr Svensk Vattenkraftfrening p grund av svrigheter att f tillstnd och hga krav i elcertifikatsystemet. 4 Omprvningar av vattendomar kan i stllet leda till att mnga sm vattenkraftverk tas ur bruk. Det finns ett stort motstnd mot utbyggnad av den smskaliga vattenkraften, bland annat p grund av att fiskens vandring strs och att den biologiska mngfalden pverkas negativt. Utbyte av turbiner och bra fiskvgar frbi kraftverken r exempel p tgrder som kan minska kraftverkens negativa miljpverkan. 5

Uppskattning av jobb i dag och r 2020

Vattenkraft i dag Vattenkraft 2020 1000 1000

3 4 5

Em.se, svenskvattenkraft.se Svenskvattenkraft.se, Roland Davidsson Biologisk mngfald i rinnande vatten och vattenkraft, Sveriges Riksdag, 2012

Roland Davidsson

10

4. Vindkraft

Vindkraftsproduktion i Sverige nulge och scenarier

Vindkraften r en av de energikllor som vxer snabbast i vrlden och ven i Sverige r tillvxten stark just nu. Vindkraftsproduktionen har tredubblats mellan 2008 och 2011 d den var uppe i 6,4 TWh, vilket motsvarar 4,4 procent av den totala elanvndningen. 7 Riksdagen har faststllt en planeringsram p 30 TWh vindkraftsproduktion r 2020, varav 20 TWh landbaserad vindkraft och 10 TWh havsbaserad. 8 En planeringsram r en ram som anger hur mycket vindkraft som ska kunna hanteras i den fysiska planeringen, och p Energimyndigheten understryks att planeringsmlet inte r ett produktionsml. Branschorganisationen Svensk Vindenergis prognos fr de nrmaste ren r att 7,7 TWh kommer att produceras 2012 och att produktionen redan r 2013 kommer att n upp till 11 TWh. Matthias Rapp, ordfrande fr Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum, frutspr en viss avmattning i utbyggnadstakten om ngra r och att 15 TWh kommer att produceras 2020, ven om inga nya styrmedel infrs. Om det sker frndringar i elcertifikatsystemet r 2015 s kan produktionen r 2020 bli hgre n s. Men om planeringsramen ska ns krvs det att man redan nu gr frndringar i stdsystemet och framfr allt att man skapar ett stdsystem fr havsbaserad vindkraft.

Jobb inom vindkraftsbranschen 9

Olika studier av vindkraftsproduktionens sysselsttningseffekter skiljer sig t beroende p vilka typer av jobb man tar med i berkningen. Dels skapas det jobb i utbyggnadsskedet genom tillverkning och montering, dels mer permanenta jobb genom drift och underhll, administration och frvaltning. Dessutom finns den s kallade multiplikatoreffekten, det vill sga jobb som skapas inom andra branscher till fljd av vindkraftens utbyggnad. Den stora sysselsttningseffekten uppstr i utbyggnadsskedet av vindkraftsproduktionen samtidigt som de mer permanenta jobben fr drift och underhll ackumuleras r frn r och blir fler ju mer vindkraften byggs ut. Den svenska vindkraftsutbyggnadens sysselsttningseffekter kan komma till stnd bde i Sverige och i andra lnder i olika grad beroende p var inkp av varor och tjnster sker och var kompetensen finns. Sysselsttning inom vindkraftsbranschen i Sverige innefattar sysselsttning inom energiproduktion och utbyggnad men ocks den svenska industrins tillverkning av komponenter fr export.

7 8

Energimyndigheten http://www.regeringen.se/sb/d/12245

ttp://www.vindkraftsbranschen.se

11

De typer av jobb som kan skapas av en utbyggd vindkraftsproduktion kan delas in p fljande stt: 10 Tillverkning och montering Drift och underhll vriga Administratrer Konsulter (naturinventeringar, arkeologer, jurister mm) Jobb som skapas inom andra branscher till fljd av vindkraftens utbyggnad, till exempel inom hotelloch restaurangbranschen. Tillverkning Projektering och energibolag Bygg och anlggning

Berkningar av sysselsttning i vindkraftsbranschen i Sverige

I de berkningar som har gjorts av antalet jobb inom vindkraftsbranschen de senaste ren i Sverige har man kommit fram till olika slutsatser. Dels har analys- och teknikfretaget WSP p uppdrag av Vesta tagit fram en siffra p 4000 anstllda r 2011. 12 Denna siffra bygger p Statistiska Centralbyrns berkningar frn tidigare r, som har rknats upp i frhllande till den utbyggnad som skett. Statistiska Centralbyrns statistik gller s kallade miljfretag inom frnybar energi. Eftersom endast jobben inom energibolagen rknas i denna statistik r 4000 jobb en fr lg siffra om man ser till sysselsttning i hela vindkraftsbranschen. Power Vst publicerade en rapport i brjan av 2012 med en berkning av jobb inom vindkraftsbranschen r 2010. Den grundar sig bde p en inventering av jobb som de kunnat belgga genom intervjuer med nyckelpersoner p vindkraftsfretag, dels p schabloner frn andra underskningar. Underskningar som anvnts r bland annat Jobb i medvind frn Svensk Vindenergi och Wind at Work frn European Wind Energy Association. Resultatet r 2 400 belagda jobb och ett intervall p mellan 6 900 och 12 700 rsarbeten utrknat med hjlp av schabloner och egna berkningar. Arbetstillfllen inom exportindustrin (tillverkning av komponenter till vindkraftverk fr export ) ingr och hr r intervallet 1 900 till 5 200 jobb. 13

Multiplikatoreffekten

Jobben inom tillverkning r minst beroende av en inhemsk utbyggnad. Svenska fretag har skaffat sig en stark position som underleverantrer bde till vindkraftstillverkare och till energibolag. SKF:s och ABB:s komponenttillverkning i Sverige och deras frsljning verstiger vad man skulle kunna slja till en svensk vindkraftstillverkare. Slutmonteringen av vindkraftverk r mer beroende av en inhemsk utbyggnad och ngon sdan har nnu inte etablerat sig i Sverige. 11

10 11

Kartlggning av vindkraftens sysselsttningseffekter, Power Vst, 2012 Matthias Rapp

12 13

Vindkraftsbranschen 2011, WSP, 2011 Kartlggning av sysselsttningseffekter frn vindkraft, Power Vst, 2012

12

Prognos fr sysselsttning r 2020

I Svensk Vindenergis rapport Jobb i medvind frn 2009 grs en prognos fr hur mycket jobb som kommer att skapas inom vindkraftsbranschen till r 2020. Utgngspunkten r en utbyggnad av vindkraften till 25 TWh elproduktion r 2020. Det innebr en kraftig utbyggnad men det r mindre produktion n nuvarande planeringsml. Rapporten kommer fram till att det kommer att finnas mellan 14 000 och 20 000 jobb r 2020, beroende p hur stark position den svenska exportindustrin skaffar sig. 14

Uppskattning av jobb i dag och r 2020

Vindkraft i dag Vindkraft 2020 10 000 20 000

Faktorer som pverkar antal jobb i framtiden

Hur mnga arbetstillfllen som kommer att skapas inom vindkraftsbranschen beror bde p hur mycket och p vilket stt vindkraftsproduktionen byggs ut och vilken omfattning den inhemska vindkraftsindustrin fr. En utbyggnad av havsbaserad vindkraft skulle kunna f stora sysselsttningseffekter. I en rapport frn Storbritannien berknas utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kunna skapa 97 000 nya jobb inom landet till r 2020. 15 Jmfrt med landbaserade projekt r vrdet p projekten mycket strre. I havsbaserade projekt r det dessutom bara r en tredjedel av projektvrdet som ligger i tillverkningen av vindkraftverken (motsvarande andel fr landbaserade projekt r 80 procent) Det vriga vrdet bestr av fundament, service och underhll, hamnar, btar, kabeldragningar med mera. Allt detta r investeringar som kan gras i Sverige. 16

Uppskattningen av antalet sysselsatta inom vindkraftsbranschen i dag baseras p Power Vsts studie dr resultatet blev mellan 6 900 och 12 700 jobb. Uppskattningen fr r 2020 baseras p studien Jobb i Medvind. Deras uppskattning r mellan 14 000 och 20 000 jobb, dr den hgre siffran motsvarar en positiv utveckling av den svenska exportindustrin. Eftersom denna rapport utgr frn hur mnga jobb som kan skapas vid en positiv utveckling, blir bedmningen att 20 000 jobb r realistiskt att uppn r 2020.

14 15 16

Jobb i Medvind, Svensk Vindenergi, 2009 The macroeconomic benefits of investment in offshore wind, 2012 Matthias Rapp

13

5. Bioenergi
5.1 Bioenergi
Produktionsutveckling
Anvndningen av bioenergi har kat stadigt i Sverige sedan 1970-talet. kningen beror bland annat p den kraftiga utbyggnaden av fjrrvrme i Sveriges kommuner p 80-talet. I genomsnitt har bioenergiproduktion under 2000-talet kat med ca 3 TWh per r. Enligt Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos producerades det 129 TWh bioenergi 2011. De strsta anvndarna av bioenergi r industrin och fjrrvrmeverk, fljt av elproduktion, uppvrmning av villor och smhus och transporter. 17 ekologiska utan ven ekonomiska begrnsningar. Deras bedmning r att en kad biobrnsleproduktion p 38 TWh mellan 2008 och 2020 r mjlig. Det motsvarar 158 TWh r 2020 och i princip en fortsatt utbyggnad av bioenergiproduktionen i den utbyggnadstakt som rtt det senaste decenniet. 19

Arbetstillfllen inom dagens bioenergiproduktion

De arbetstillfllen som bioenergiproduktionen skapar terfinns bde inom jordbruk, skogsbruk, i transportsektorn och inom industrin. Bioenergin har till stora delar ersatt importerad olja som brnsle inom uppvrmningssektorn och drmed skapat ett nettotillskott av arbetstillfllen i Sverige. Utmrkande fr bioenergiproduktion r ocks att den skapar arbetstillfllen i hela landet, det finns mnniskor i alla landets kommuner som arbetar inom sektorn. Eftersom sysselsttningen i stort har minskat inom jordbrukssektorn har de nya jobben till viss del ersatt arbetstillfllen som frsvunnit. Svebio tog i slutet av 90-talet fram ett nyckeltal fr berkningar av hur mnga jobb som genereras av bioenergiproduktion: 250-300 jobb per TWh. Produktivitetsutvecklingen kan sedan dess ha gjort att siffran r lgre i dag, enligt Kjell Andersson p Svebio. Eftersom svartlutsproduktionen har obetydliga sysselsttningseffekter br man endast rkna med att 100 av dagens 127 TWh bioenergiproduktion r sysselsttningsskapande. Med dessa utgngspunkter uppskattar Svebio sysselsttningen inom bioenergibranschen i dag till mellan 20 000 och 30 000 rsarbeten.

Potential och prognoser

Enligt Pl Brjesson, professor i Milj- och energisystem vid Lunds Tekniska Hgskola, r det troligt att trenden nr det gller kad produktion av bioenergi kommer att hlla i sig. Bioenergi ses som ett allt viktigare substitut fr olja och efterfrgan internationellt, inte minst i Europa, kommer att ka. Branschorganisationen Svebio rknar med att det finns en bioenergipotential som i princip motsvarar en frdubbling av dagens tillfrsel. Detta r ingen prognos fr hur mycket som kommer att tillfras utan en bedmning av den maximalt tillgngliga brnslemngden, med knd teknik och ekologiska begrnsningar. sikterna gr dock isr nr det gller de ekologiska begrnsningarna, och inom miljrrelsen finns en mer restriktiv instllning till vad som kan anses som hllbart producerad bioenergi. Enligt organisationen World Wildlife Fund (WWF) br den utbyggnadstakt som rder i Sverige inte kas om man ska vara sker p ett hllbart uttag. 18 Frnybart.nu har gjort en berkning av bioenergipotential dr de inte bara tagit hnsyn till tekniska och

17 18

Energimyndigheten, bioenergiportalen.se Peter Roberntz

19

Frnybar energi och energieffektivisering- potential fr 2020, Frnybart.nu, 2009

14

Sysselsttningseffekter av utbyggd produktion

Om man anvnder sig av nyckeltalet 200 sysselsatta per TWh:s produktion per r och utgr frn en fortsatt utbyggnadstakt p 3 TWh per r, innebr det att ytterligare cirka 5 000 arbetstillfllen har skapats r 2020 inom bioenergibranschen. Frnybart.nu utgr frn nyckeltalet 300 jobb per TWh, en ngot hgre utbyggnadstakt och hamnar p 11 000 nya jobb rknat frn 2008. Sjlva utbyggnaden av bioenergiproduktion genererar ocks arbetstillfllen. LRF har berknat sysselsttningen till fljd av investeringar i energianlggningar med hjlp av ett relationstal mellan investeringar och sysselsttning. Frnybart.nu gr en frsiktigare bedmning n LRF av utbyggnadstakten men med LRF:s berkningsmetod och en utbyggnadstakt p 3,8 TWh per r landar de p att utbyggnaden skapar cirka 10 000 rsarbeten varje r mellan 2010 och 2020. 20

Fjrrvrme
Fr uppvrmning av bostder har fjrrvrme blivit dominerande i Sverige. Fjrrvrmen producerades under 2010 till 80 procent av biobrnslen. Under ret levererades 60 TWh fjrrvrme vilket enligt Sonya Trad p Svensk Fjrrvrme var en niv som antagligen inte kommer att ns igen. Leveranserna minskade betydligt 2011, de har inte varit s lga sedan 2006. 21 Innan 2011 har leveranserna kat stadigt under mnga r men enligt en rapport frn forskningsprogrammet Fjrrsyn frvntas nu vrmeleveranserna minska. Slutsatsen r baserad p uppgifter frn fjrrvrmekunder och orsakerna anges vara energieffektivisering hos kunderna, kad konkurrens frn vrmepumpar och ett varmare klimat. 22 Svensk Fjrrvrmes egen prognos visar emellertid att medlemsfretagen planerar fr en fortsatt expansion av fjrrvrmen fram till 2015. 23 Enligt branschorganisationen Svensk Fjrrvrme sysselstter deras medlemmar i dag cirka 5 000 helrsanstllda i fjrrvrmeverksamhet. 24 Eftersom det rder oskerhet om hur efterfrgan p fjrrvrme kommer att utvecklas i framtiden kan man inte rkna med ngra sysselsttningskningar inom denna bransch.

20

Frnybar energi ger 60 000 jobb, Frnybart.nu, 2009

21 22 23 24

Energilget 2011, Energimyndigheten, 2011; Sonya Trad Minskad efterfrgan p fjrrvrme, Svensk Fjrrvrme, 2011 Fjrrvrmen fortstter vxa, Svensk Fjrrvrme, 2010 Sonya Trad

15

5.2 Biogas
Produktion och potential
r 2010 producerades det ca 1,4 TWh biogas i Sverige, vilket var en kning med tv procent sen ret innan. Avloppsreningsverken str fr den strsta andelen av produktionen och vrmeproduktion respektive uppgradering till fordonsbrnsle str fr ungefr lika mycket av anvndningen. Nya biogasanlggningar byggs framfr allt fr samrtning och rtning inom jordbrukssektorn. 25 Rapporten Den svenska biogaspotentialen frn inhemska restprodukter skrevs r 2008 p uppdrag av Avfall Sverige, Svenska Biogasfreningen, Svenska Gasfreningen och Svenskt Vatten. I rapporten berknas den totala biogaspotentialen frn rtning av restprodukter vara 10,6 TWh/r, med hnsyn tagen till ekonomiska begrnsningar. Den strsta andelen av potentialen uppskattas finnas i restprodukter frn jordbruket. Vidare uppskattas det finnas en mycket stor potential fr framtida biogasproduktion i restprodukter frn skogen s mycket som 59 TWh per r. 26 Biogasproduktion ur trrvara sker genom termisk frgasning, en teknik som anvnds i begrnsad omfattning och nnu inte slagit igenom p marknaden. Det innebr att det finns stora oskerheter kring bedmningen att det skulle finnas en potential p 59 TWh per r. Vid en rundringning till de olika biogasregionerna i landet uppskattades det som realistiskt att under goda frutsttningar kunna ka biogasproduktionen enligt fljande till 2020 (TWh per r): Biogas st Biogas Vst Biogas Syd Biogas Norr Biogas Sydost Biogas Mitt Biogas Vrmland 1,4 1,5 3,0 0,5 0,3 0,5 0,1

Det blir sammanlagt en produktion r 2020 p 7,3 TWh per r och skulle vara en bra bit p vg mot att realisera den potential med ekonomiska begrnsningar som man kom fram till i rapporten Den svenska biogaspotentialen frn inhemska restprodukter.

25 26

Produktion och anvndning av biogas r 2010, Energimyndigheten, 2011 Den svenska biogaspotentialen frn inhemska restprodukter, Biomil, 2008

16

Stillastende bransch
Branschorganisationen Energigas Sverige har haft som ml att det ska produceras 3 TWh biogas r 2013. Mlet hller fr nrvarande p att revideras och enligt Helena Gyrulf, biogasansvarig i organisationen, s kommer mlet att ligga kvar p samma niv, men flyttas fram till r 2015. Att mlet revideras beror enligt Helena Gyrulf p att investeringsviljan r lg. Orsaken r enligt henne oskerhet om hur stdsystemen kommer att se ut i framtiden. Biogasproduktionens sysselsttningseffekter Produktion av uppgraderad biogas fr fordonsdrift r en arbetsintensiv bioenergiproduktion. En stor del av jobben skapas p rtnings- och uppgraderingsanlggningar samt inom transportsektorn. 27 Branschorganisationen Energigas Sverige uppskattar antalet arbetstillfllen i dag till 1 300. I en studie genomfrd p uppdrag av Vstra Gtalandsregionen, publicerad i april 2012, undersktes biogasproduktionens sysselsttningseffekter i Vstra Gtalandsregionen. Resultatet av studiens underskning visar p 600-650 helrsanstllda i dag och cirka 3000 helrsanstllda r 2020 om det regionala mlet p 2,4 TWh uppns. Antalet helrsanstllda i dag ger ett nyckeltal p 3 700 till 3 900 anstllda per TWh. Med en annan berkningsmetod baserad p omsttning och personalkostnader landar man p en lgre siffra, 700 1200 anstlla per TWh. Denna storleksordning p nyckeltalet motsvarar det som framkommit i andra studier frn Biogas st (650 1120 anstllda per TWh) och en studie genomfrd i Tyskland (900 anstllda per TWh). 28

Uppskattning av jobb i dag och r 2020

I dag Bioenergi utom biogas Biogas 25 000 1 300 2020 30 000 6 500

Uppskattningarna av bioenergins sysselsttningseffekter grundar sig p Svebios berkningar och nyckeltal och p en fortsatt utbyggnadstakt som liknar den som varit det senaste decenniet. Uppskattningen av dagens sysselsttning inom biogasproduktion r en bedmning som branschorganisationen Energigas Sverige gr. Uppskattningen fr 2020 baseras p biogasregionernas uppskattningar av vilken produktion man tror r realistiskt att n 2020 under goda frutsttningar. Det nyckeltal som anvnds r 900 jobb per TWh och motsvarar de nyckeltal som flera studier, tv svenska och en tysk, kommit fram till.

27 28

Fredrik Brtell Sysselsttning inom biogasomrdet i Vstra Gtaland, Biogas Vst, 2012

17

6. Solel
Utvecklingstakt
Produktionen av solel i vrlden r fortfarande liten i relation till den totala elproduktionen. Statliga subventioner, minskade kostnader, mer effektiva solceller och produktionsprocesser har dock lett till en explosionsartad utbyggnadstakt de senaste ren. Under perioden 2000 till 2011 kade den totala installerade effekten i vrlden med faktor 50. r 2010 ndde den nra 40 GW fr att r 2011 vara upp i 69 GW. Tyskland utmrker sig och har mer n 40 procent av hela vrldens kapacitet. 29 Den svenska marknaden har lngsamt brjat vxa sedan ett statligt std infrdes r 2005. Den installerade effekten har kat frn cirka 3 till cirka 16 MW mellan 2000 och 2011 d 4,3 MW installerades. 30

Ml och potential
Det finns ett statligt std fr installation av solceller och i Energimyndighetens UPrapport om Kraftsystemet finns ett ml om att bygga ut 2 TWh solkraft i Sverige till 2020. 31 Branschorganisationen Svensk Solenergi har ett ml p 4 TWh solkraft till 2020 men det finns uppgifter om att mlet hller p att revideras uppt. Exempel frn omvrlden visar att utvecklingen kan g mycket fort. Intresset r stort frn allmnhet och nringsliv och priserna har sjunkit med hlften de senaste tv ren. Med en reform som nettodebitering (infrande av nettodebitering utreds fr nrvarande i Sverige) kan utvecklingen ta fart det visar det danska exemplet. Dr infrdes nettodebitering 2011, vilket omedelbart kade installationen till 10 MW det ret. Prognosen fr hur mycket som kommer att installeras under 2012 r 100 MW, en tiofaldig kning p ett r. 32

Jobb inom solelsbranschen

De flesta som arbetar inom solelsbranschen i Sverige i dag jobbar p de tillverkningsfretag som importerar solceller och tillverkar moduler. Produktionskapaciteten i vrlden versteg efterfrgan 2011 vilket medfrde sjunkande priser och att en del stora internationella tillverkare gick i konkurs. Ngot som enligt vissa kan anses vara en mognadsprocess av marknaden. I Sverige fick en del anstllda g, ett fretag upphrde med sin produktion och ett annat flyttade sin produktion frn Sverige till Singapore. Det hr medfrde att produktionen av solcellsmoduler sjnk frn 180 MW 2010 till 40 MW 2011. Det r en tuff bransch just nu och de sm svenska fretagen konkurrerar med strre fretag som lttare kan pressa priserna.
29 BP Statistical Review of World Energy 2012; Global market outlook, EPIA, 2012 30 National Survey report of PV power applications in Sweden 2011, IEA, 2012

31 32

Johan Lindahl Lars Hedstrm, Johan Lindahl, Peter Ahm

18

Uppskattning av jobb i dag och r 2020

En vxande svensk hemmamarknad skulle innebra en frdel fr de svenska fretagen och eftersom det r en bransch som vxer s snabbt finns det stora mjligheter. Utvecklingen r dock osker och det finns risk fr en fortsatt nedgng fr den hr industrin i Sverige. P installationssidan ser utvecklingen annorlunda ut, bara under 20011-2012 har 20 nya aktrer (mnga enmansfretag) introducerats p marknaden. 33 Jobben inom solelbranschen innefattar bland annat ingenjrer, installatrer och forskare. Mnga jobb r hgkvalificerade och fretagen lgger mycket resurser p forskning och utveckling. Sysselsttningen inom solenergibranschen i Europa vxte frn 190 000 jobb 2009 till 268 000 r 2010. Tyskland dominerar bde nr det gller tillverkning och installation, och dr r jobben i dag 125 000. I Sverige minskade antalet sysselsatta med 280 personer 2011 och frdelar sig nu enligt nedanstende mellan olika sektorer: 34 Tillverkning och fretagsforskning Forskning och utveckling Distribution Installation Ntbolag och myndigheter Annat Summa 281 91 16 58 5 5 456 Solel i dag Solel 2020 500 10 000

Det nyckeltal som Svensk Solenergi anvnder sig av r att det skapas 10 rsarbeten per installerad MW/r. Detta nyckeltal ger 43 jobb r 2011, men i tabellen ovan ser man att det finns 175 jobb, ven om man rknar bort tillverkningsindustrin. De nyckeltal som anvnds internationellt och som ocks innefattar tillverkning r betydligt hgre; 45 jobb per installerad MW (Eurobserver) 35 och 38, 8 per installerad MW (Greenpeace) 36. Med utgngspunkt i den utveckling som skett i andra lnder, bland annat i Danmark sedan nettodebitering infrdes dr, samt uttalanden frn personer i branschen, grs bedmningen att en installation p 1 GW om ret r 2020 r realistiskt att uppn under goda frutsttningar. Om Svensk Solenergis nyckeltal p 10 jobb per installerad MW anvnds blir resultatet d 10 000 jobb r 2020. Detta r frmodligen en frsiktig uppskattning av sysselsttningseffekterna av en sdan kraftig utbyggnadstakt.

33

National Survey report of PV power applications in Sweden 2011, IEA, 2012; Johan Lindahl 34 National Survey report of PV power applications in Sweden 2011, IEA, 2012

35 36

The Eurobserver barometer, 2012 Working for the climate, Greenpeace, 2009

19

7. Solvrme
Ml och utveckling
Marknaden fr solvrme har frsmrats de senaste ren. Installationen av ny solvrme minskade bde i Europa som helhet och i Sverige 2009 och 2010 men det finns tecken p att nedgngen avstannade 2011. Totalt genererade solvrmen ungefr 18 TWh i Europa r 2011 och sysselsatte cirka 32 000 personer. Sverige hade 2010 en total installerad effekt p 228 MW och kommer p 14e plats i Europa nr det gller installerad effekt per capita. 37 Solvrmebranschen r liten och upplever hrd konkurrens frn exempelvis vrmepumpar. Solvrmen har inte heller haft samma positiva prisutveckling som solelen. P Svensk Solenergi bedmer man den praktiska potentialen fr solvrme i Sverige till mellan 10 och 20 TWh per r och organisationen har satt upp ett ml om 4 TWh per r till r 2020. 38 har nu skrivit ner siffran och rknar i dag med ett jobb per 200 kvadratmeter. r 2012 installeras cirka 20 000 kvm (ca 14 MWth) solfngare, vilket ger cirka 100 rsarbeten. 40

Uppskattning av jobb i dag och r 2020

Solvrme i dag Solvrme 2020 100 2000

Jobb inom solvrmebranschen

En stor del av omsttningen inom solvrmebranschen finns i sm och medelstora fretag som sljer, planerar, installerar och servar solvrmesystem. En starkt vxande solvrmemarknad skulle enligt Svensk Solenergi ha positiva effekter nr det gller sysselsttning i alla delar av landet. En stark tillvxt skulle kunna frstrka och stabilisera branschen och f ner priserna. Av de komponenter som installeras i Sverige tillverkas ungefr 75 procent inom landet. 39 Det finns en ldre tumregel som innebr att ett jobb skapas per hundra kvadratmeter solfngare, det vill sga per 70 kWh. De studier som ligger bakom dessa siffror r frn brjan av 2000-talet och Svensk Solenergi

Uppskattningen grundar sig p en prognos ver produktion och sysselsttning gjord av Svensk Solenergi. Dr frutsps en utveckling mot 4 TWh produktion per r till r 2030, 1 TWh produktion per r till r 2020 och att 2000 jobb d har skapats. Sysselsttning inom produktionen av komponenter och solfngare r dock inte medrknad. Nyckeltalet som anvnds r ett rsarbete per 200 kvm installerade solfngare, ett nyckeltal som nyligen reviderats ner till hlften. 41

37 38 39

Solar Thermal markets in Europ, ESTIF, 2011; Estif.org; Bjrn Ljungkvist Jan Olof Dahlenbck Svensksolenergi.se; Jan Olof Dahlenbck

40 41

Jan Olof Dahlenbck Solenergi I Sverige. Utkast 2012-06-11

20

8. Vgkraft
En relativt ny energiteknik
Vgenergi och andra former av havsbaserad energi befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadie, jmfrt med ovan nmnda tekniker, men brjar nu realiseras i fullskaliga demonstrationsanlggningar och kommersialiseras. Nr de blir konkurrenskraftiga med andra energislag r mjligheterna stora, den globala teoretiska potentialen verstiger hela vrldens nuvarande energibehov och den tekniska potentialen fr vgenergi har uppskattats till 500 GW. 42 n s lnge bidrar vgenergi inte mycket till vrldens energifrsrjning men genombrottet bedms ligga 10-20 r framt i tiden. Den strsta potentialen fr vgkraft finns runt de brittiska arna, utanfr Portugal, Kanada och Nordamerikas stillahavskust. Storbritannien och Irland ligger lngt framme i utvecklingen. Dr har man satsat mycket p teknikerna, bland annat genom att bygga upp en infrastruktur fr testverksamhet. I Sverige r potentialen liten jmfrt med till exempel potentialen fr havsbaserad vindkraft. Orsaken r att det inte finns s mycket stora vgor och tidvattenstrmmar lngs med vra kuster 43 Studier frn Uppsala Universitet har vrderat potentialen till 10-15 TWh utmed Sveriges kuster. 44

Vgkraft i Sverige
Seabased r det fretag inom havsenergi som har kommit lngst med sin verksamhet i Sverige. I brjan av november 2011 gav EU-kommissionen klartecken fr Energimyndigheten att stdja deras projekt som r tnkt att bli vrldens strsta vgkraftspark, en frsksanlggning som ska kopplas till det svenska stamntet. Seabased har utvecklat och tillverkar systemet och de kommer att bygga en fabrik fr serieproduktion av vgkraftverk i Lysekil. De samarbetar med energibolaget Fortum i projektet med den svenska vgkraftsparken. Parken ska st frdig 2014-2015 och ha en installerad effekt p 10 MW. 45 Den verkstllande direktren p Seabased ser en positiv utveckling framfr sig, med en mjlighet till bde en vxande hemmamarknad och en mycket stor marknad utomlands. 46 Det finns ocks fyra utvecklingsbolag i landet som utvecklar olika tekniska lsningar med simuleringar och tester. Dessutom finns det mycket annan kompetens och kunnande i Sverige kring till exempel sjfart och offshore-verksamhet. Det kan skapa goda frutsttningar fr framtida svenska aktrer inom olika delar av branschen. 47

42

Ocean Energy. In IPCC Special Report on Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation, 2011 43 John Andersson 44 Billy Johansson

45 46 47

Fortum.se Billy Johansson John Anderson

21

Jobb inom vgkraft

P utvecklingsbolagen jobbar i dag cirka 30 personer och lika mnga har anstllts av Seabased. Fretaget rknar med att det antalet ska vxa till 100 i hst, 600 om tre fyra r och att ungefr 1000 personer kommer att vara anstllda i Sverige r 2020. Olika tekniska lsningar inom vgenergi krver olika mycket underhll. Seabased rknar med att kunna hlla nere kostnaderna fr underhll eftersom deras lsning har f rrliga delar. De rknar med att tio personer kommer att jobba med underhllet av anlggningen p 10 MW, men vid en utbyggnad s kommer antalet inte ka linjrt. Nstan alla jobb p fretaget kommer allts att skapas inom produktion av vgkraftverken. 48

Uppskattning av jobb i dag och r 2020

Vgkraft i dag Vgkraft 2020 60 1000

Uppskattningen grundar sig p Seabased prognoser fr antalet anstllda r 2020. Ytterligare arbetstillfllen kan eventuellt komma att skapas av andra fretag och aktrer i branschen.

48

Billy Johansson

22

9. Energieffektivisering
Ml och potential
I juni 2012 togs ett beslut p EU-niv om nytt energieffektiviseringsdirektiv. EU-parlamentets krav att medlemslnderna ska stta bindande ml fr energibesparing blev istllet en uppmaning att stta nationella ml fr energieffektivisering. 49 Sverige har i dag ett energieffektiviseringsml som innebr att energiintensiteten ska minska med 20 procent till 2020. Detta ml gller hur mycket energi som anvnds i relation till BNP. Den statliga offentliga utredningen Vgen till ett energieffektivare Sverige frn 2008 visar att det finns stor potential att kraftigt minska energianvndningen i Sverige, frmst inom industrin och bostadssektorn. Potentialen blir olika stor beroende p hur man rknar, till exempel om man rknar teknisk eller ekonomisk potential. Men den lnsamma energieffektiviseringspotentialen bedmdes i utredningen till 65 TWh per r, ven om bedmningen var att hela potentialen inte r nbar. 50 deras berkningar r att en energieffektivisering p 17 procent inom samhllssektorerna industri och bostder och service skulle kunna skapa 9 000 till 15 000 arbetstillfllen. En energieffektivisering p 35 procent skulle enligt dessa berkningar kunna skapa mellan 18 000 och 30 000 arbetstillfllen. 51

Bostadssektorn
Sektorn bostder och service str fr drygt en tredjedel av energianvndningen i Sverige. En minskning av energianvndningen i byggnadssektorn kan ske dels genom effektiviseringstgrder i befintlig bebyggelse, dels genom att nybyggnationen hller en hg energiprestanda. Det miljkvalitetsml som finns innebr att energianvndningen i bebyggelse ska ha halverats 2050 och minskat med 20 procent till 2020. Av den bebyggelse vi i dag har, berknas cirka 90 procent vara kvar inom en generation. 52 Det betyder att det nuvarande bostadsbestndets energiprestanda behver frbttras avsevrt om mlen ska kunna ns. 53 Samtidigt finns det ett omfattande behov av renoveringar i det svenska flerbostadsbestndet, framfr allt i de s kallade miljonprogramsomrden som byggdes under ren 1960- 1975. Effektiviseringstgrder r mest lnsamma i samband med totalrenovering av byggnader och sdana sker sllan, drfr kommer inte samma chans igen om bostadsbestndet renoveras utan hga energieffektiviseringsambitioner. Sveriges Byggindustrier menar att det behvs lngsiktiga regelverk och ekonomiska incitament fr fastighetsgarna fr att de ndvndiga investeringarna ska komma till stnd.

Sysselsttningseffekter av energieffektivisering
Energieffektiviseringstgrder innebr efterfrgan p varor och tjnster vilket leder till nya jobb fr mnga sm och medelstora fretag. Enligt Energimyndigheten har marknaden fr energitjnster en stor potential. Hjning av energiprestandan i bostadsbestndet och andra investeringar fr att ka energieffektivitet kan ocks skapa mnga nya jobb. Energieffektiviseringsfretagen har gjort en verslagsmssig berkning av sysselsttningskonsekvenser av energieffektiviseringstgrder. De utgr frn att fretag byter ut sina energikostnader mot att investera i tgrder som leder till energieffektivisering. Resultatet av

49 50

Svenskenergi.s Energieffektivisera p riktigt, SNF, 2011

51 52 53

Mera ordnad verkstad, EEF, 2010 SOU 2000:52, kap 18 15 frslag fr att f fart p energieffektiviseringen, 2011

23

Sysselsttningseffekter av renoveringar/ energieffektivisering i bostadssektorn

Sveriges Byggindustrier har rknat ut omfattningen av de renoveringar som krvs fr att n miljkvalitetsmlet fr 2020, med utgngspunkt frn 2010. 700 000 lgenheter behver d renoveras, vilket enligt berkningarna kommer att krva cirka 300 000 rsarbeten fram till 2020 inklusive allt frn arkitekter till hantverkare. Utslaget p tio r rr det sig om 30 000 nya byggbranschjobb varje r utver dagens 300 000. 54

Uppskattning av sysselsttningseffekter i dag och 2020

I dag 2020 Ingen uppskattning 30 000

Uppskattningen grundar sig p den bedmning som Sveriges Byggindustrier gr av sysselsttningseffekter av renovering av 700 000 lgenheter under tio rs tid.

54

15 frslag fr att f fart p energieffektiviseringen av befintliga flerbostadshus, Sveriges Byggindustrier, 2011

24

10. Slutsatser
Energiteknik Vindkraft Bioenergi utom biogas Biogas Solkraft Solvrme Vgkraft Vattenkraft Energieffektivisering Totalt antal sysselsatta Sysselsttning i dag 10 000 25 000 1 300 500 100 60 1 000 Ingen uppskattning 37 000 Sysselsttning 2020 20 000 30 000 6 500 10 000 2 000 1 000 1 000 30 000 100 500

Bedmningen grundar sig p en frsiktig uppskattning av sysselsttningseffekterna vid en positiv utveckling. Den utveckling som uppskattningen bygger p r att fljande har uppntts r 2020: En vindkraftsutbyggnad till 25 TWh En fortsatt utbyggnad av bioenergin med 3 TWh per r plus en kning av biogasproduktionen till 7,3 TWh. Att installationen av solel har ntt upp till 1 GW per r En upprustning av miljonprogramsomrden

Exempel p sysselsttningseffekter som inte tagits med i berkningen r utbyggnaden av bioenergianlggningarna, enligt Frnybart.nu 10 000 jobb per r, och sysselsttningen inom en eventuell solelsindustri. Ytterligare jobb kan skapas bland annat genom energieffektiviseringar inom industrin och satsningar p havsbaserad vindkraft.

25

11. Fregngslnder
11.1 Tyskland
Tyskland har under flera decennier bedrivit en mlinriktad politik nr det gller frnybar energi och energieffektivisering, srskilt under 2000-talet. Det har, frutom minskade utslpp av vxthusgaser, resulterat i en stor marknadsandel fr de olika grna teknologierna och mnga nya jobb. Den tyska framgngen nr det gller snabb utveckling av frnybar energi vilar p ett fastprissystem och ett vergripande klimat- och energiramverk med ett lngsiktigt perspektiv. Fastprissystemet har anvnts i 20 r. Den frsta versionen introducerades 1991. Den reformerades 2000 och bidrog till en boom i frnybar energiproduktion. Det tyska fastprissystemet innebr att Den frnybara energin kps till ett faststllt pris som avtar under en tjugorsperiod Garanterad marknad och tillgng till elntet Oberoende av skattemedel slutanvndarna str fr kostnaden Kombinationen av de hr tre mekanismerna skapar ett lngsiktigt system och en tydlig signal till investerare. Dessutom har regeringen anvnt sig av direkta investeringsstd och erbjudit frmnliga lnemjligheter. Den stora frnybara hemmamarknaden har stimulerat forskning och utveckling och den inhemska industrin. Enbart r 2010 gjordes investeringar i nya frnybara energianlggningar p 26 miljarder euro. 2009 blev Tyskland den frmsta marknaden fr solcellsinstallationer och nr det gller vindkraft r landet den fjrde strsta marknaden. Tyska tillverkare har sttt fr leveranserna till en stor del av denna marknad och ocks dragit frdel av en vxande internationell marknad - 80 procent av de vindkraftsdelar som tillverkas gr i dag p export. 55 Tysklands renoveringsprogram fr byggnader har inneburit att ln och bidrag erbjuds genom utvecklingsbanken KfW och programmet har lett till offentliga och privata investeringar p minst 100 miljarder euro. rliga koldioxidutslpp har reducerats med cirka 5,2 miljoner ton och cirka 300 000 jobb om ret inom byggbranschen har skapats. 56 Utvecklingen har medfrt en sysselsttningsboom inom frnybar energi. Mellan 2004 och 2011 kade sysselsttningen med 138 procent, frn 160 000 till 380 000. Frdelningen mellan de olika energislagen sg ut s hr 2011 (avrundade siffror): 57 Vindkraft Bioenergi Solenergi Vattenkraft Geotermisk energi Offentligt finansierad forskning och frvaltning 101 000 124 000 125 000 7 000 14 000 10 000

I den federala miljbyrns rliga publikation Focus 2012 frvntas ytterligare 630 000 jobb skapas till r 2020 genom de tgrder som krvs fr att n Tysklands uppsatta klimatml. 58

55

How Germany Became Europes Green Leader, Solutions for a sustainable and desirable future, vol 2, Issuue 5, 2011; OECD Environmental Performance Reviews: Germany 2012

56 57 58

Working towards sustainable development, ILO, 2012 Bruttobeschaftigung durch erneuerbare Energien in Deutschland im Jahr 2011, 2012 Schwerpunkte 2012

26

11.2 Danmark
I Danmark har man inte, som i Sverige, tillgng till vattenkraft fr frnybar energiproduktion. I stllet var Danmark frst i Norden med en storskalig utbyggnad av vindkraft. Politikerna infrde tidigt statliga investeringsbidrag, vilket ledde till att mnga sm fretag valde att satsa p vindkraft. Nu tcks cirka 28 procent av landets elbehov av vindkraft och landets vindkraftsindustri frsrjer en tredjedel av vrldsmarknaden med vindturbiner. 59 2007 antog den danska regeringen en lngsiktig vision om att Danmark ska gra sig oberoende av fossila energikllor. I mars 2012 nddes en bred energiverenskommelse som innebr omfattande investeringar i frnybar energi, energieffektivitet och energiinfrastruktur fram till r 2020. verenskommelsen ska bland annat leda till 50 procent av elbehovet tcks av vindkraft r 2020 och att bruttoenergifrbrukningen minskar med 7,6 procent till dess. Satsningar ska bland annat genomfras p havsbaserad vindkraft, biogas och smarta nt. En strategi fr energieffektivisering av danska byggnader ska presenteras 2013. 60 Den grna tankesmedjan Concito publicerade i september 2011 en rapport dr de berknar att en omstllning av energisystemet i landet kan skapa 77 000 nya jobb till r 2020. 61

59

Energy policies of IEA countries Denmark 2012; Accelerating green energy towards 2020,2012 60 Accelerating green energy towards 2020,2012 61 Grn jobskabelse, Concito, 2011

27

Referenser
Rapporter
Accelerating green energy towards 2020: the Danish energy agreement of March 2012, Ministry of Climate, energy and building, 2012 BP Statistical Review of world Energy 2012 http://www.bp.com/sectionbodycopy.do?categoryId=7500&content Id=7068481 Bruttobeschaftigung durch erneuerbare Energien in Deutschland im Jahr 2011: eine erste Abschatzung, Bundesministerium fr Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit, 2012 Buehler, Ralph. Jungjohann, Arne. Keeley, Melissa. Mehlig, Michael. How Germany Became Europes Green Leader: A Look at Four Decades of Sustainable Policymaking, Solutions for a sustainable and desirable future, Vulume 2, Issue 5, 2011 Calculating global energy sector jobs : 2012 methodology, Institute for sustainable futures, 2012 Den svenska biogaspotentialen frn inhemska restprodukter, Biomil & Envirum , 2008 Determinants of Trade with Solar Energy Technology Components: Evidence on the Porter Hypothesis? Deutsches Institut fr Wirtschaftsforschung, 2011 EmployRES: The impact of renewable energy policy on economic growth and employment in the European Union: Final report, European Commission DG Energy and Transport, 2009 Energimyndigheten, Energilget 2011 Energimyndigheten, Energilget i siffror 2011 Energimyndigheten Produktion och anvndning av biogas r 2010, ES 2011:07 Energy policies of IEA countries Denmark 2012: executive summary, OECD/IEA, 2012 The Eurobserver barometer: presentation of the socio-economic indicators methodology, Eurobserver, 2012 Fjrrvrmen fortstter vxa: fjrrvrmen 2015: branschprognos, Svensk Fjrrvrme, 2010 Framtidens milj allas vrt ansvar, SOU 2000:52 Global market outlook for photovoltaics until 2016, EPIA, 2012 Grn jobskabelse: rapport, Concito, 2011 Jobb i medvind: vindkraftens sysselsttningseffekter, Svensk Vindenergi, 2009 Kartlggning av sysselsttningseffekter frn vindkraft, Power Vst, 2012 Lygnerud, Kristina. Minskad efterfrgan p fjrrvrme: en utmaning framver, Svensk Fjrrvrme, 2011 Mera ordnad verkstad: avstmning 2010, Energieffektiviseringsfretagen & Energirdgivarna, 2010 National Survey report of PV power applications in Sweden 2011, IEA PVPS, 2012 Nilsson, Hans. Wolf, Anna. Energieffektivisera p riktigt: tta punkter fr ett energismartare Sverige, SNF, 2011 Ocean Energy. In IPCC Special Report on Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation, 2011 OECD, OECD Environmental Performance Reviews: Germany 2012, OECD Publishing, 2012 Schwerpunkte 2012, Umweltbundesamt, 2012 Solar Thermal markets in Europe: trends and market statistics 2010, ESTIF, 2011 Solenergi I Sverige. Utkast 2012-06-11, Svensk Solenergi Sysselsttning inom biogasomrdet i Vstra Gtaland: nulge och prognos fr 2020, Biogas Vst, 2012, The macroeconomic benefits of investment in offshore wind: a scenariobased assessment of the economic impacts on the UK of alternative realisations of offshore wind capacity, Centre for Economics and Business Research Ltd, 2012 Vattenkraften i Sverige: en faktarapport inom IVA-projektet Energiframsyn Sverige i Europa, IVA, 2002

28

Vindkraftbranschen 2011, WSP, 2011 Vgen till ett energieffektivare Sverige, SOU 2008:110 Working towards sustainable development: opportunities for decent work and social inclusion in a green economy, ILO, 2012 15 frslag fr att f fart p energieffektiviseringen av befintliga flerbostadshus: rapport frn samhllsbyggnadssektorns energieffektiviseringsprojekt, Sveriges Byggindustier , 2011

Hemsidor
Bioenergiportalen.se Energimyndigheten.se Estif.org Regeringen.se Svenskenergi.se Svenskvattenkraft.se Svensksolenergi.se Vindkraftsbranschen.se

Intervjupersoner
Roland Davidsson, Svensk Vattenkraftfrening Matthias Rapp, Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum Pl Brjesson, Lunds Tekniska Hgskola Kjell Andersson, Svebio Sonya Trad, Svensk Fjrrvrme Fredrik Brtell, KTH Johan Lindahl, Uppsala Universitet Jan Olof Dahlenbck, Svensk Solenergi/ Chalmers Lars Hedstrm, Svensk Solenergi Peter Ahm, PA Energy, Danmark Bjrn Ljungkvist, Svensk Solenergi John Andersson, Chalmers Billy Johansson, Seabased Helena Gyrulf, Energigas Sverige Hans Nilson, Energieffektiviseringsfretagen Maria Brogren, Sveriges Byggindustrier Roger stberg, Energimyndigheten Peter Roberntz, WWF

29