Den skandinaviska vargens utseende

att vintertid skilja vuxna vargar (ldre n 1 r) frn valpar (yngre n ett r)
FAKTABLAD FRN VILTSKADECENTER 2012-1 Syftet med detta faktablad r att vid synobservationer vintertid ka mjligheterna att skilja vuxna vargar frn valpar (vargar yngre n ett r). Fokus ligger p skillnader i plsens frgteckning och mnstring. Valparna r under sin frsta vinter ofta lite avvikande i utseendet jmfrt med vuxna vargar, men som regel krvs det goda observationsbetingelser fr att skillnaderna ska framg i flt. Dessutom r variationen i utseendet stor, vilket medfr att valpar och vuxna lngt ifrn alltid gr att skilja vid synobservationer i flt. Faktaunderlaget till denna sammanstllning bygger p studier av svda vargar (i samband med radiomrkning inom det skandinaviska vargforskningsprojektet SKANDULV). Sammanlagt har drygt hundra svda vargar ingtt i studien varav lite mer n en tredjedel har varit valpar under sin frsta vinter. Drutver har ven en del andra skandinaviska vargar som varit mjliga att skert ldersbestmma ingtt i materialet. Vargar fder sina valpar p vren, de allra flesta fdslar sker under maj mnad. Valparna stannar med frldrarna i reviret tills de r ungefr 1-1,5 r gamla, ven om enstaka kan stanna ytterligare en vinterssong innan de utvandrar ur frldrareviret, fr att ska sig egna revir och partners. Att kritiskt vrdera och ifrgastta Att bedma storlek p djur ute i flt kan ibland vara svrt, speciellt nr man inte har ngot freml

Figur 1. Tallstammar i kvllssol respektive skugga. Hur vi upplever frger r helt beroende av rdande ljusfrhllanden.

Figur 2. Samma varg fotad samma dag under olika ljusfrhllanden.

att relatera storleken till, som t.ex. fallet ofta r ute p sjisar. Exempelvis har rvar sdana gnger misstagits fr vargar. Vi mnniskor ser grna det vi vill se eller det vi frvntar oss att se. ven frger kan vara svra att vrdera. Det r viktigt att hlla i minnet att frger helt enkelt handlar om ljus. Snn r inte vit en solig vinterdag. Den lga vintersolens varma sken ger snn en varmt gulaktig ton medan himlen reflekteras i skuggorna som blir tydligt blfrgade. I denna situation r snn helt enkelt gul och bl, inte vit. Detta blir tydligast fr freml som vi i neutralt ljus betraktar som vita, t.ex. sn, men allting pverkas p samma stt av ljusets skiftningar. De flesta av oss har upplevt vad som hnder nr kvllssolen bryter fram efter en dags grvder och regn. Skogen tvrs ver sjn, som

under regnet bara tedde sig frglst gr, blir som i ett trollslag varmt lysande gulgrn med gldande orangefrgade tallstammar, helt vsensskilt frn de frger, eller snarare brist p frger, som alldeles dessfrinnan kunde beskdas. Frgernas variation efter ljusfrhllandena mste man ta i beaktande vid varje observation. Samma varg kan ptagligt skifta i frg vid olika tillfllen beroende p ljusfrhllandena. Inte heller utbredningen av mrka och ljusa teckningar i plsen r ngot entydigt och enkelt att avgra. Mrka teckningar behver inte alltid vara orsakade av pigmentskillnader i plsen, utan kan vara ett resultat av hur ljuset faller in mot plsen och skapar olika skuggeffekter. Hur man uppfattar mrka teckningar kan bero p i vilken vinkel djuret betraktas.

Vuxna vargar vintertid (oktober-april) Vuxna hanar vger runt 47 kg (3657 kg) och vuxna honor cirka 38 kg (3146kg). De flesta vuxna vargar i vinterpls uppvisar en mer eller mindre utbredd gulaktig frgton (sandfrgad/beige/rostgul) speciellt p benen, men ofta ven p kroppssidorna. Nedre delen av benen och tassarna kan dock hos vuxna vargar vara vita. Buken samt brstet/bringan r ljusare, ofta vitaktiga. Ryggen, frn manken till svansen, r mrkare gr eller svart. Det mrka p ryggen varierar i utstrckning och kan strcka sig ned p halva kroppssidorna. Svansen hos de allra flesta vargar, oavsett lder, har en svart spets, men hos enstaka djur kan den vara vit. ronens baksidor r rostfrgade. P vuxna individer r huvudet kontrastrikt tecknat med ett rent vitt parti runt munnen och p kinden. P avstnd framstr detta parti som den ljusaste delen p en varg. Kontrasten mot mrkare nosrygg och resterande del av huvudet r ofta tydlig med skarp grns mellan det vita och mrka. Valpar vintertid (oktapril) Under sin frsta vinter vger hanvalpar mellan 32 och 44 kg och tikvalpar mellan 24 och 39 kg. Valpar r vintertid i genomsnitt mindre n vuxna individer men till och med tikvalpar kan vga mer under sin frsta vinter n vuxna hanar, varfr vikt/storlek inte r ngot som kan anvndas fr att skilja vuxna djur frn valpar vintertid. Den kanske tydligaste skillnaden i proportioner mellan

Figur 3. Sex olika vuxna vargar i vinterpls. Jmfrt med valpar r vuxna vargar mer kontrastrik tecknade och har ofta en slende gulaktig frg p ben och kroppssidor.

Figur 4. Tre olika vuxna vargar i vinterpls med typisk huvudteckningen: rent vitt parti runt mun och p kinder, skarpt avgrnsat mot resterande mrkare delar av huvudet.

vuxna och valpar r valparnas proportionellt strre ron, men karaktren r nd svrbedmd och minskar i vrde successivt vartefter valparna vxer. Under sin frsta vinter uppvisar mnga valpar en annorlunda frgteckning n vuxna vargar. Under goda observationsfrhllanden kan sdana valpar urskiljas vid synobservationer i flt. verlag r dessa valpar gr och kontrastlsa jmfrt med vuxen varg. Helhetsintrycket r ett mrkare djur med avsaknad av gula toner. Kroppssidor, bog och lr r likas grfrgade och mrkare n hos vuxna, ven om det hos bde vuxna och valpar kan frekomma ett ljusare lodrt parti bakom bogen. Vidare r buken mrk och graktig, ungefr som kroppssidor och rygg. Vuxna vargar har en ljusare, ofta vitaktig buk. Ryggen hos valpar r mrk/ svartaktig. ven huvudteckningen r diffusare och mer kontrastls, men grunddragen verensstmmer

med vuxna individers utseende. Det ljusa partiet runt munnen och p kinden r ljust graktigt, inte rent vitt, och det ljusa r heller inte lika utbrett. Grnsen mellan det mrka och det ljusa r ocks diffusare. Baksidan av ronen r rostfrgade som hos de vuxna vargarna. En varg med ett utseende som det ovan beskrivna r mjlig att ldersbestmma till en valp under sin frsta levnadsvinter. Alla valpar har dessutom en valppls som skiljer sig lite i strukturen frn de vuxna vargarnas pls. Detta r mest framtrdande p nacke och manke i form av lngre och glesare tckhr som ger plsen ett spretigt utseende. Vidare har valpar en tillvxtzon p nederst delen av frambenen, precis vid handleden, som p nra hll kan ses som en utbuktning/ knl eller svullnad. Denna karaktr frsvinner gradvis vartefter valparna vxer och r i princip inte lngre synlig vid 1 rs lder.

FOTO:m. kristoffersson

Globalt uppvisar vargen som art en stor variation i frga om frg och mnster, frn rent svarta vargar till vita individer med en mngfald av mellanformer med varierande inslag av gula, bruna och rostrda frger. Vra skandinaviska vargar har dock ett relativt homogent utseende.

FOTO: jonny halvarsson

Vargens utseende

Figur 5. Tre olika valpar med en frgteckning som inte ses hos vuxna vargar. Vargar som har detta utseende r under goda observationsfrhllanden mjliga att ldersbestmma i flt.

Figur 6. nnu en vargvalp med en frgteckning som inte ses hos vuxna vargar. Se texten samt fregende bilder fr detaljer.

Figur 7. Tre olika valpar. Valpar har ofta en mer kontrastls frgteckning ven p huvudet jmfrt med vuxna. Det ljusa partiet runt mun och p kinder hos valpar r mer begrnsat och inte rent vitt samt diffust avgrnsat. Det vnstra respektive hgra djuret har en huvudteckning som inte ses hos vuxna vargar.

FOTO: sune hgberg

Figur 8. Valparna har en tillvxtzon p nederst delen av frambenen, vid handleden, som kan ses som en utbuktning/ knl eller svullnad . Observera ven den spretiga valpplsen vid manke/nacke p individen till hger.

Figur 9. En familjegrupp av varg med alfahanen till vnster, alfahonan i mitten och en tikvalp till hger.

FOTO: sune hgberg

Variationen ifrga om plsens frgteckning och mnstring r speciellt stor hos valpar, ven om vuxna kan uppvisa en viss variation. Detta gr att valpar och vuxna ofta inte kan skiljas t i flt. Vuxna vargar uppvisar alltid en kontrastrik huvudteckning i kombination med ljusa kroppssidor/buk samt en mer eller mindre gulaktig rostgul frgton p ben och flanker. Men ven valpar kan ha detta utseende. De valpar som dremot har mrka kroppssidor/buk, diffus huvudteckning samt avsaknad av gula inslag i plsen r dock mjliga att bestmma som valpar. Innan valparna fr sin frsta vinterpls (under sommaren och hsten) kan de vara mycket varierande i sin frgteckning och mnstring.

Figur 10. Vuxenlik, stor hanvalp (43 kg) med relativt tydliga rostgula inslag i plsen samt en frhllandevis distinkt huvudteckning. Kroppssidor och buk r dock relativt mrka och jmngr, utan de vuxnas vitaktiga buk och ljusa kroppssidor med gulaktig ton.

Figur 11. En verlag ljus och gulfrgad valp (tik) som drigenom starkt liknar en vuxen varg i frgteckningen. Huvudet r dock diffust tecknat och inte vuxenlikt.

Figur 12. En hanvalp med verlag ganska kontrastls teckning men med utbredda gulaktiga inslag i plsen. Liksom hos vuxna individer r det ljusa partiet runt munnen och p kinderna stort och vlavgrnsat, men inte rent vitt.

FOTO: arne mortensen

Variationen

Frfattare: ke Aronson, Per Ahlqvist, Jon Arnemo och Jens Karlsson Fotografer: Personal frn Viltskadecenter och Skandulv, dr inget annat anges.

Figur 13. Denna tikvalp r mycket lik en vuxen varg med gula inslag p kroppssidor och ben samt ljus buk. ven huvudet r vuxenlikt; kontrastrikt med vlavgrnsat stort vitt parti runt munnen och p kinderna.
009

Grims Forskningsstation 730 91 Riddarhyttan Telefon: 0581-920 70 www.viltskadecenter.se viltskadecenter@slu.se

Viltskadecenter r ett serviceorgan fr myndigheter, organisationer, enskilda nringsidkare och allmnheten. Centret arbetar p uppdrag av Naturvrdsverket och tillhr Sveriges Lantbruksuniversitet. Viltskadecenter bistr bland annat med information om frebyggande tgrder fr att frhindra skador frn fredat vilt.

341

ISBN: 978-91-86331-35-1

Trycksak

Till & Frn Reklam - 2012