You are on page 1of 4

Tratadonan VESC i BUPO vs.

Statt
Introdukshon Komo ku tantu Hulanda, Aruba, Sint Maarten i Krsou, komo paisnan ku ta partisip den Statt a firma i ratifik (aprob den parlamento i despues publik komo lei) tantu e tratado VESC (VN Verdrag inzake economische, sociale en culturele rechten) i e tratado BUPO (VN Verdrag inzake burgerrechten en politieke rechten), e echo aki a krea un oportunidat niko pa e paisnan n independiente (Aruba, Sint Maarten i Krsou) ku ta partisip den Statt. E tratadonan VESC i BUPO ta komparti e mesun artkulo 1i den e artkulo 1 insisonan 1 i 2 aki tin formul ku kada pais tin e derechi di autodeterminashon. Esaki ta enser ku kada pais s por determin su status politiko, pero tambe su (1) desaroyo ekonmiko, (2) su desaroyo sosial i (3) su desaroyo kultural. Ademas pa medio di e derechi di autodeterminashon aki kada pais ta liber pa dispon di (4) su rikesanan natural i (5) su rekursonan natural, pa e atend ku nan manera ta haa ta bon. Nota 1: Boneiro, Statia i Saba segun artkulo 1 insiso 2 di Statt ta forma parti di Hulanda i komo tal n ta paisnan ku ta partisip komo pais den Statt, pero komo Hulanda. Un portunidat niko E portunidat niko ta enser ku kedando den Reino, esta den Statt, e derechi di autodeterminashon den e tratadonan BUPO i VESC ta duna e paisnan n independiente ku ta partisip den Statt e opshon pa sea atende nan desaroyo ekonmiko,nan desaroyo sosial, nan desaroyo kultural, nan rikesanan natural i nan rekursonan natural den kuadro di Statt f den kuadro di e dos tratadonan, loke ta nifik kompletamente riba nan ms, pues independiente i paf di Statt! E motibu di esaki ta pasobra Hulanda tambe a firma e tratadonan VESC i BUPO siendo den Reino i pues den Statt I komo tal ta rekonos e derechi di autodeterminashon di e otro paisnan den Reino manera stipul den artkulo 1insiso 1 i 2 di e dos tratadonan menshon. Artkulo 1 insiso 1 i 2 den BUPO i VESC (artkulo identiko): Insiso 1: Alle volken bezitten zelfbeschikkingsrecht. Uit hoofde van dit recht bepalen zij in alle vrijheid hun politieke status en streven zij vrijelijk hun economische, sociale en culturele ontwikkeling na.; Insiso 2: Alle volken kunnen ter verwezenlijking van hun doeleinden vrijelijk beschikken over hun natuurlijke rijkdommen en hulpbronnen, evenwel onverminderd eventuele verplichtingen voortvloeiende uit internationale economische samenwerking, gegrondvest op het beginsel van wederzijds voordeel, en uit het internationale recht. In geen geval mogen een volk zijn bestaansmiddelen worden ontnomen.
1

Den kaso di Krsou ta esaki Hulanda a bai di akuerdo kune ora ela firma e tratadonan VESC I BUPO siendo den Statt : Curaao bezit zelfbeschikkingsrecht. Uit hoofde van dit recht bepaalt Curaao in alle vrijheid haar politieke status en streeft zij vrijelijk haar economische, sociale en culturele ontwikkeling na. Curaao kan ter verwezenlijking van haar doeleinden vrijelijk beschikken over haar natuurlijke rijkdommen en hulpbronnen, evenwel onverminderd eventuele verplichtingen voortvloeiende uit internationale economische samenwerking, gegrondvest op het beginsel van wederzijds voordeel, en uit het internationale recht. In geen geval mag Curaao haar bestaansmiddelen worden ontnomen. Artkulo 1 insiso 1 i 2 di VESC i BUPO ta elimin e siguiente artkulonan den Statt pa Krsou, Aruba i St. Maarten pa e 5 tpikonan () menshon ariba: artkulo 3 insiso 1b (buitenlandse betrekkingen); artkulo 3 insiso 1e de regeling van de nationaliteit van schepen en het stellen van eisen met betrekking tot de veiligheid en de navigatie van zeeschepen, die de vlag van het Koninkrijk voeren, met uitzondering van zeilschepen;, artkulo 3 insiso 1f, het toezicht op de algemene regelen betreffende de toelating en uitzetting van Nederlanders; artkulo 3 insiso 1g het stellen van algemene voorwaarden voor toelating en uitzetting van vreemdelingen; i artkulo 3 insiso 1h de uitlevering.; artkulo 3 insiso 2; Andere onderwerpen kunnen in gemeen overleg tot aangelegenheden van het Koninkrijk worden verklaard. Artikel 55 is daarbij van overeenkomstige toepassing. artkulo 41 insiso 1 Nederland, Aruba, Curaao en Sint Maarten behartigen zelfstandig hun eigen aangelegenheden. E artkulo aki ta refer na autonomia i n na derechi di autodeterminashon ku ta hopi mas amplio ku autonomia den kuadro di Statt. Artkulo 55 insiso 1 Wijziging van dit Statuut geschiedt bij rijkswet. Artkulo 55 insiso 2 Een voorstel tot wijziging, door de Staten-Generaal aangenomen, wordt door de Koning niet goedgekeurd, alvorens het door Aruba, Curaao en Sint Maarten is aanvaard. Deze aanvaarding geschiedt bij landsverordening. Deze landsverordening wordt niet vastgesteld alvorens het ontwerp door de Staten in twee lezingen is goedgekeurd. Indien het ontwerp in eerste lezing is goedgekeurd met twee derden der uitgebrachte stemmen, geschiedt de vaststelling terstond. De tweede lezing vindt plaats binnen een maand nadat het ontwerp in eerstelezing is goedgekeurd. i
2

Artkulo 55 insiso 3 Indien en voor zover een voorstel tot wijziging van het Statuut afwijkt van de Grondwet, wordt het voorstel behandeld op de wijze, als de Grondwet voor voorstellen tot verandering in de Grondwet bepaalt, met dien verstande, dat de beide kamers in tweede lezing de voorgestelde verandering bij volstrekte meerderheid der uitgebrachte stemmen kunnen aannemen. Dikn Hulanda mester ksept i respekt e desishon di Krsou, Aruba f St. Maarten si nan disid pa skohe pa atende e 5 tpikonann den kuadro di tratadonan VESC i BUPO na lga di den kuadro di Statt? Artkulonan 91, 93 i 94 di Konstitushon di Hulanda ta pone ku Hulanda mester rekonos artkulo 1 di BUPO i VESC:

Artkulo 91: Het Koninkrijk wordt niet aan verdragen gebonden en deze worden niet opgezegd zonder voorafgaande goedkeuring van de StatenGeneraal. De wet bepaalt de gevallen waarin geen goedkeuring is vereist. Nota 2: un tratado ratifik tambe ta lei (= de wet)

Artkulo 93: Bepalingen van verdragen en van besluiten van volkenrechtelijke organisaties, die naar haar inhoud een ieder kunnen verbinden, hebben verbindende kracht nadat zij zijn bekendgemaakt.. Artkulo 94: Binnen het Koninkrijk geldende wettelijke voorschriften vinden geen toepassing, indien deze toepassing niet verenigbaar is met een ieder verbindende bepalingen van verdragen en van besluiten van volkenrechtelijke organisaties. Artkulonan 93 i 94 ta ser sosten pa artkulonan 26 i 27 di e Tratado di Vienna di 1969 (e tratado di Nashonnan Un tokante lei di tratadonan):

Artkulo 26: Artkulo 26 dje tratado aki yama Pacta sunt servanda, loke ta nifik ku kada tratado ku drenta na vigr ta kompromet e partidonan konsern i mester ser aplik dor di e partidonan konsern abase di buena f: Every treaty in force is binding upon the parties to it and must be performed by them in good faith.

Artkulo 27: Artkulo 27 ta trata lei nashonal i kumplimentu ku tratadonan. Artkulo 27 ta bisa ku un pais ku firma un tratado n por apel na klusulanan den su leinan nashonal pa hustifik ku e n ta kumpli ku un tratado: A party may not invoke the provisions of its internal law as justification for its failure to perform a treaty. ().

Nota 3: E momentu ku Krsou disidi di atende su desaroyo ekonmiko, su desaroyo sosial, su desaroyo kultural, su rikesanan natural i su rekursonan natural den kuadro
3

di e tratadonan VESC i BUPO, Krsou n ta mar ms na Statt pa e 5 puntonan aki. Esaki ta enser ku e ora ei Krsou n ta mar mas na entre otro leinan di Reino, aanwijzing ni Cft (Commissie Financieel Toezicht), pa tur loke Krsou determin ku pa Krsou ta kai bou di Krsou su (1) desaroyo ekonmiko, (2) su desaroyo social, (3) su desaroyo kultural, (4) su rikesanan natural i (5) su rekursonan. Ademas Krsou n ta oblig na duna Rijks Minister Raad ningun kuenta di rason pa loke ta trata e 5 tpikonan menshon. S e situashon aki ta oblig Krsou pa estables su propio Central Plan Bureau pa planifik su desaroyo i pa estables un Begrotings Kamer pa kontrol persupuesto di gobirnu na lug di un Cft, manera a ser rekomend den Raprt Monte di 2007.

Nota 4: Komo ku parlamento di Krsou a ratifik tantu e tratado VESC komo e tratado BUPO kaba, gobirnu di Krsou por plik nan tur dos msora (den kuadro di su maneho) sin mester bai ningun referendum, pasobra akin ta trata di independensia politico pero independensia ekonmiko.

Tratadonan VESC i BUPO fecha di ratifikshon Voorlopige Toepassing

Land Nederland Bonaire Sint. Eustatius Saba Aruba Curaao Sint Maarten

Inwerkingtreding 11 maart 1979 10 oktober 2010 10 oktober 2010 10 oktober 2010 1 januari 1986 10 oktober 2010 10 oktober 2010

Buitenwerkingtreding

Fuente: Ministerie Buitenlandse Zaken na Den Haag, Hulanda

Tratado di Vienna di 1969 fecha di ratifikshon Voorlopige Toepassing

Land Nederland Bonaire Sint. Eustatius Saba Aruba Curaao Sint Maarten

Inwerkingtreding 9 mei 1985 10oktober 2010 10 oktober 2010 10 oktober 2010 1 januari 1986 10 oktober 2010 10 oktober 2010

Buitenwerkingtreding

Fuente: Ministerie Buitenlandse Zaken na Den Haag, Hulanda

Drs. Disral Orphelin dorphelin@gmail.com Sl: 5257489


4

Curaao, 12 di Desmber 2012

You might also like