Die

Energiewende
Den tyska energiomstllningen

Annika Steele och Malin Niemi

FORES Policy Paper 2013:2

Om frfattarna
Annika Steele har en kandidatexamen i statsvetenskap och historia frn University of Manchester och var praktikant p FORES miljprogram under hsten 2012. Fr nrvarande lser hon en masters i statsvetenskap vid Freie Universitt i Berlin med inriktning mot internationella milj- och rttvisefrgor. Malin Niemi studerar pol. kand med nationalekonomi som inriktning vid Uppsala universitet och har praktiserat p FORES miljprogram vren 2013.

Innehll

1. Inledning ............................................................................................................................................................ 4 2. En verblick ..................................................................................................................................................... 6 2.1 Bakgrund .......................................................................................................................................... 6 2.2 Tysklands energimarknad ........................................................................................................ 8 2.3 Energiewende ................................................................................................................................ 9 3. Expanderingen av frnybara energislag ........................................................................................... 14 3.1 EEG-lagen och inmatningstarifferna ................................................................................. 14 3.2 Utbyggnad av elnten .............................................................................................................. 15 3.3 Ett europeiskt perspektiv ...................................................................................................... 18 4. Ett energieffektivare Tyskland ............................................................................................................. 21 4.1 Behovet av energieffektivisering ........................................................................................ 21 4.2 Reformer och incitament ....................................................................................................... 22 5. Den tyska debatten .................................................................................................................................... 24 5.1 Elpriserna ...................................................................................................................................... 24 5.2 Fr mycket solenergi? ............................................................................................................. 26 5.3 Fr mycket kolkraftverk? ....................................................................................................... 27 6. Slutsatser ........................................................................................................................................................ 30 7. Referenser ...................................................................................................................................................... 33

1. Inledning
Medan lnder som Kina, Indien, Ryssland, USA och Sydkorea vljer att satsa ytterligare resurser p krnkraft s gr Tyskland, Europas strsta ekonomi och energimarknad, tvrtom. Motstndet mot krnkraften har funnits lnge i landet men det var frst efter krnkraftskatastrofen 2011 i Fukushima, Japan, som Tyskland beslutade att bli helt fritt frn krnkraft 20221. Tysklands energiomstllning, kallad die Energiewende, r den strsta energiomstllningen ett industriland har genomfrt. Energiewende innebr att landet inte bara ska avveckla sin krnkraft utan att landet p sikt ven ska g frn fossila brnslen till frnyelsebar energi. Det ursprungliga mlet, att Tyskland ska minska utslppen av vxthusgaser frn 1990-rs niver med 40 procent fram till 2020 finns kvar. ven mlet att minska utslppen med 80 procent fram till 2050. Energiewende r allts fokuserad p landets ml om frnybarhet vad gller energi och energieffektivitet. Tysklands klimatml ska med andra ord nu ns utan krnkraften, som 2010 stod fr 23 procent2 av den totala energianvndningen i Tyskland3. Tyskland har p mycket kort tid lyckats stlla om till en allt strre frnyelsebar energiproduktion, vilket har slagit bde Tyskland och vrlden med hpnad. r 1998 lg den frnyelsebara energiproduktionen under 6 procent av den totala energi- produktionen. r 2012 hade andelen stigit till 22 procent. Men omstllningen r ocks mycket ifrgasatt, bland annat d nya kol-

pengar p dyr vindkraft
2 PYRY (2013), The Economist (2012) Dont mention the atom 3 Detta kan jmfras med Sveriges andel p 44 procent samma r (Statens energimyndighet, 2010) 1 SvD Nringsliv (2012) En jtte gr helt om, The Economist (2012) Energiewende, SvD ledare (2013) Sluta slsa

kraftverk byggs och eftersom en stor del av kostnaderna fr Energiewende brs av de tyska hushllen. Men trots den vxande kritiken tror majoriteten av den tyska befolkningen att Energie- wende r ndvndig fr att landet ska kunna uppn sina klimat- ml4. Syftet med denna rapport r att redogra fr Tysklands energiomstllning genom att sammanfatta den tyska debatten kring Energiewende. Ngra av frgorna som ofta dyker upp i den tyska debatten kommer att tas upp i denna rapport: r vgen till en ny energipolitik fr dyr och mdosam, srskilt fr konsumenterna? Borde frbundsregeringen fortstta stdja omstllningen till frnybara energikllor eller lta marknaden skta det? Hur ska elntens kapacitet utkas? Hur ska man skra energifrsrjningen nr krnkraften lggs ner? Beslutet att avveckla krnkraften och hur det eventuellt pverkar chansen att n de vriga mlen kommer inte att diskuteras. Istllet ligger fokus p de centrala delarna i omstllningen, hur det har fungerat, vilka frdelar och nackdelar omstllningen frt med sig, samt hur resultaten hittills sett ut. Frhoppningen r att ge en insikt i Energiewende, d Sverige och omvrlden eventuellt kan lra sig av det tyska exemplet. Rapporten r uppdelad i 6 delar. Del 2 diskuterar bakgrunden till Energiewende samt Tysklands energimarknad. Del 3 diskuterar expanderingen av frnybara energislag, fr att sedan g vidare till energieffektiviseringen i del 4. Del 5 tar upp den tyska debatten kring energiomstllningen och del 6 avslutar rapporten med en sammanfattande slutsats.

4 The Environmental Magazine (2012) Germanys Renewable Energy Gamble, German Energy Blog (2013)

2. En verblick

2.1 Bakgrund Efter krnkraftskatastrofen i Fukushima 2011 och med Tjernobylolyckan 19865 i minnet rstade 85 procent av den tyska befolkningen fr en gradvis avveckling av krnkraften fram till 2022. Redan mnaden efter omrstningen stngdes tta ldre krnkraftverk ned, motsvarande cirka 8 gigawatt (GW)6 nukler- kapacitet7. Detta rcker till att frsrja cirka 6 miljoner hushll med el, under ett givet gonblick8. De terstende nio krnkraft- verken kommer avvecklas fram till 2022, vilket innebr att ytterligare 10 GW kommer att frsvinna9. Beslutet om avvecklingen genomdrevs med Tysklands frbundskansler Angela Merkel i spetsen, som d helt och hllet ndrat sikt i frgan. r 2010, bara ett r innan beslutet om avveckling, hade Merkel nmligen lagt frslag p att istllet utka livstiden fr krnkraftsreaktorerna med i genomsnitt 12 r, fram till mitten av 2030-talet10. Tysklands omstllning till frnyelsebar energi kan delas upp i tv delar. Dels behvs en expandering av de frnybara energislag som redan finns. Elnt mste byggas och vindkraftverk och solpaneler mste installeras. Den andra delen av omstllningen innebr att

5 Nationalencyklopedin, Tjernobylolyckan 6 1000 watt = 1 kilowatt. 1 000 kilowatt = 1 megawatt. 1 000 megawatt = 1 gigawatt. 1 000 gigawatt = 1 terawatt. Ett

krnkraftverk som har en gigawatts kapacitet producerar en gigawatt el nr den r i full gng. Om det krs i en timme, har den producerat en gigawattimme (GWh). Dock anvnds sllan den fulla potentialen. (Energy Transition, The German Energiewende, odaterad) 7 Buchan (2012) s. 23 8 Cleanenergyauthority.com (2011) California reaches milestone - 1 gigawatt of installed solar power 9 Frbundsministeriet fr milj, naturskydd och reaktorskerhet (2011) s. 10, Buchan (2012) s. 23 10 Gawel, Struntz och Lehmann (2012) s. 4, Sveriges radio (2013) Hur gr det fr Tysklands energiomstllning?

anvndningen mste effektiviseras, mindre energi mste g t vid samma frbrukning11.

Tabell 1. Nuvarande situation och huvudsakliga ml inom Energiewende

Expandering av frnyelsebar energi Andel i totala energianvndningen Andel i totala elektricitetsanvndningen

2012

2020
-40 % 18 % 35 %

2030
-55 %

2040

2050

Minskning av vxthusgasutslpp (mot 1990) -25,50 % 12.6 % 22.9 %

-70 % -80 till -95 % 45 % 65 % 60 % 80 %

30 % 50 %

2011
-6 % -2.8 % -0.5 %

2020
-20 % -10 % -10 %

2030

2040

2050
-50 % -25 % -40 %

Energieffektivisering Minskning av primrenergianvndning (mot 2008) Minskning av elektricitetsanvndning (mot 2008) Minskning av totala energianvndningen transportsektorn (mot 2005)

Klla: Buchan (2012), Agora (2013). 2012 rs siffror r tagna frn BMU (2013)

Fram till 2020 har Tyskland som ml att minska sina vxthusgasutslpp med 40 procent vilket kan jmfras med EUs ml p 20 procent. Fr frnyelsebar energi har Tyskland antagit samma ml som EU, det vill sga att 18 procent av den totala energiproduktionen ska utgras av frnyelsebar energi 2020. Tysklands ml fr energieffektivisering r att frbrukningen av primrenergi12 ska falla 20 procent under 2008 rs niver fram till 2020 och med 50 procent till 2050. Dessutom ska anvndningen av el minska med 10 procent under 2008 rs niver fram till 2020 och med 25 procent fram till 2050 13 (fr en

11 The Economist (2012) Energiewende 12 Primrenergi r den mngd energi som tas in ett frsrjningssystem, i motsats till den "anvndbara energin" som

terstr till konsumenterna. De ton kol som matas till ett kolkraftverk motsvarar primrenergi, medan den el som lmnar anlggningen motsvarar sekundr energi. Exempelvis frbrukar ett kolkraftverk med en effektivitet p 40 procent, 2,5 gnger mer primrenergi n det producerar i form av el (sekundr energi). Fr vindkraft och solenergi, r det ingen skillnad mellan primr och sekundr energi (Energy Transition, The German Energiewende (odaterad) Glossary) 13 Buchan (2012) s.2

sammanfattning av Tysklands huvudsakliga ml Energiewende samt det nuvarande lget, se tabell 1). 2.2 Tysklands energimarknad

inom

Tyskland, som strsta energimarknad i EU, har en rlig toppbelastning p ver 85 GW. Med toppbelastning menas den maximala efterfrgan p energi som intrffar inom ett r 14 . Motsatsen till toppbelastning r basbelastning, allts den lgsta mngd energi som konsumeras i Tyskland under ett r. Basbelastningen ligger kring 35-40 GW i Tyskland15. Ett krn- kraftverk motsvarar cirka 1 GW, eller tv koleldade kraftverk, och r tillrckligt med energi fr att frsrja cirka 750 000 bostder under ett givet gonblick 16 . Viktigt att notera r att 1 GW krnkraft kan producera 3-7 gnger mer el per r n 1 GW sol- eller vindel. Detta eftersom krnkraften kan kontrolleras, i den meningen att kraftverksoperatrerna kan pverka produktionen, och g p full effekt konstant, medan solceller och vindkraftverk r beroende av vderfrhllanden vilket innebr att elproduktionen r okontrollerbar17. Priserna p Tysklands elmarknad bestms av en s kallad meritordning, dr den billigaste elen, det vill sga den med lgst driftskostnad, anvnds frst. Allt eftersom konsumtionen kar anvnds drefter el med hgre drifts- kostnader fr att tcka efterfrgan. El som genereras frn vindkraft och solenergi r i meritordningen billigast eftersom dessa (trots att de knnetecknas av hga investeringskostnader) har nra noll brnslekostnader och lga driftskostnader. Vl i drift med en marginalkostnad nra noll, har drfr produktionen av

14 IEA (2013) 15 Agora (2013) s. 9 16 Cleanenergyauthority.com (2011) California reaches milestone - 1 gigawatt of installed solar power 17 Dagens Nyheter (2012) Solen r en guldgruva som kan ge oss energi fr alltid

ytterligare en kilowattimme vind- eller solkraft i stort sett ingen merkostnad. Nst billigast r el frn vattenkraft, drefter el frn krnkraft, sedan el frn brunkol, och beroende p koldioxid (CO2) och brnslepriser, el frn stenkol och gaseldade kraftverk. Det dyraste kraftverket som behvs fr att tcka den rdande efterfrgan, det marginella kraftverket, bestmmer sedan priset p elmarknaden18. En betydande effekt av Energiewende och ren fram till besluten om energiomvndningen r att el-oligopolet i landet har brutits upp. Lnge har fyra stora fretag, E.ON, RWE, EnBW och svenska Vattenfall, dominerat elproduktionen. Men dessa fretag r i stort sett frnvarande i den frnybara sektorn och ger tillsammans bara en andel p cirka 7 procent. Istllet ger enskilda individer 40 procent av den frnybara kapaciteten, olika energiaktrer 14 procent, bnder 11 procent, finansiella fretag 11 procent, energiintensiva industrifretag 9 procent, och sm regionala- och internationella energibolag 7 procent19.
Tabell 2. Tysklands energimix (avrundad andel i % av den totala energiproduktionen) r Brunkol Frnyelsebart Stenkol Krnkraft Naturgas 2011 25 20 19 18 14 2012 26 22 19 16 11 2011 Vind 8 Bioenergi 5 Sol 3 Vattenkraft 3 Geotermisk energi 1 2012 7 6 5 3 1

Klla: German Energy Blog (2013, 2011)

2.3 Energiewende Trots Merkels beslut att stnga reaktorerna 2011 s rder det ingen akut obalans mellan utbud och efterfrgan p energi i

18 Agora (2013) s. 20, 22 19 Reuters (2013) Analysis: Renewables turn utilities into dinosaurs of the energy world

Tyskland. Efter att de tta krnkraftverken stngts ner, s kvarstod nd en produktionskapacitet p cirka 100 GW, allts fortfarande en bra bit ver landets toppbelastning p kring 85 GW20. Detta betyder att Tyskland fortfarande har en god marginal fr en sker energifrsrjning. Men r 2022 s uppskattas det behvas ytterligare 17 GW, fr att garantera energifrsrjningen21. Detta eftersom de 9 krnkraftverken som idag kvarstr d kommer att vara avvecklade. Utver de cirka 10 GW som d frsvinner kommer ven behovet av reservkapaciteten vxa. Detta eftersom en allt strre andel av energifrsrjningen kommer produceras av okontrollerbara energikllor som frlitar sig p vder-frhllanden. Reservkapacitet r ett mtt p den tillgngliga energikapaciteten utver den kapacitet som behvs fr att mta toppbelastningen22. Infr vintern 2012 s hade Tysklands nt- operatrer sammanlagt 2,5 GW i reservkapacitet. Reservkapacitet kan allts liknas vid en skerhetsmarginal, ifall ngot ovntat skulle hnda, ssom en ovanligt kall vinter23. Hur balansen mellan tillgng och efterfrgan och drmed behovet av reservkapacitet utvecklas beror p flera faktorer. Dribland hur snabbt havsbaserad vindkraft kan utvecklas, hur priset p gas utvecklas, huruvida nya kolkraftverk byggs eller inte, hur mycket frnybar el som kan genereras frn biomassa, hur mycket verskottsel som kan lagras och i vilken takt elnten hinner byggas ut och uppgraderas24. Idag ligger investeringsfokus inom energiomstllningen p sol- och vindenergi som 2012 stod fr 5 respektive 7 procent av den tyska energifrsrjningen 25 . Bioenergi stod 2012 fr cirka 6

20 Buchan (2012) s. 23 21 Pahl (2013), OECD (2012) s. 128 22 EnergyVortex.com, Energy Dictionary (odaterad) 23 ICIS (2012) Germany secures 2.5GW of winter reserve electricity capacity 24 Buchan (2012) s. 23 25 Se tabell nr 2

10

procent av den tyska energifrsrjningen, men tillvxtpotentialen r till en viss del begrnsad. Det beror p att jordbruks- och skogsarealen r relativt liten och anvndningen av tr och energigrdor i energisystemet konkurrerar direkt med mnga andra potentiella markanvndningsomrden. Dessutom r biomassa en relativt dyr energiklla fr elproduktion, vars kostnader har kat snarare n minskat under de senaste ren. Vidare str vattenkraft och geotermisk energi fr 3 respektive 1 procent av den tyska energiproduktionen26. Med ett fokus p sol- och vindenergi krvs det, frutom reservkapacitet, ven en betydande flexibilitet i Tysklands energisystem eftersom vderfrhllanden fluktuerar. Med flexibilitet menas att nr solen gr i moln eller vinden slutar blsa mste de kontrollerbara fossila kraftverken kunna reagera p dessa frndringar snabbt, oftast p bara ngra minuter. Om frnybar energi str fr 50 procent av den tyska energifrsrjningen, mste man rkna med extremfall dr belastningen, som mste tckas av reglerbara, fossila kraftverk, kan ka med ca 40 GW27 inom loppet av fyra timmar. Behovet av denna niv av flexibilitet kommer att skapa helt nya utmaningar fr energisystemen i framtiden28. Eftersom det i Tyskland anses vara helt uteslutet att importera elektricitet frn utlndsk krnkraft, kommer omstllningen till frnyelsebar energi underlttas av kolkraftverk. Detta r mycket kontroversiellt eftersom kol r den verlgset mest frorenande kllan vid energiproduktion eftersom mer vxthusgaser produceras per kilowattimme n hos ngot annat fossilt brnsle29. Kol frigr ca 0,3 kg CO2 per kilowattimme (kWh)30 jmfrt med

26 Agora (2013) s. 5 27 40 GW r ungefr 40 % av den installerade maxkapaciteten i Tyskland 2011 (Buchan (2012) s. 23). 28 Agora (2013) s. 11 29 The Economist (2012) Europes dirty secret, the unwelcome renaissance 30 Se fotnot 6 fr skillnad mellan kWh och GW.

11

0,25 fr olja, 0,19 fr naturgas och 0,055 fr vedeldning31. Men den frnybara energin kommer att minska behovet av fossila brnslen. Nr frnybara energislag str fr 40 procent av Tysklands energifrsrjning kommer endast 10 till 25 GW 32konventionella energikllor behvas. Detta motsvarar ca 6000- 8000 produktionstimmar per r33. r 2012 hade brunkol kat en hel procentenhet till att utgra 25,6 procent av den tyska elproduktionen och r idag den strsta energikllan. Samma r kade stenkol med 0,6 procentenheter till 19,1 procent. Drmed utgr kol energi frn olika typer av kol cirka 44,7 procent av den tyska elproduktionen. Regeringen har under de senaste 40 ren subventionerat kolbranschen, vilket i sin tur har frhindrat tyska nedlggningar av kolgruvorna. Regeringen har sagt att dessa subventioner kommer att upphra 201834. Sedan sekelskiftet fram till 2011 har den rliga kolanvndningen minskat med 85 terawattimmar (TWh) rligen 35 . Trots att Tyskland kade sin anvndning av bde sten-och brunkol 2012 ver 2011 rs niver, med 5,1 procent, s r detta fortfarande lgre n under ngot r 1990-2007, och ungefr lika med 2008 rs niver 36 . Samtidigt har oljeanvndningen under 2000-2011 minskat med drygt 200 TWh rligen, gasanvndningen med cirka 75 TWh och krnkraftselen med 70 TWh. Vidare s har den frnybara elen kat med cirka 105 TWh. S frutom att erstta 70 rliga TWh krnkraft har Tyskland fram till 2011 ven ersatt 35 TWh fossil energi. Dessutom har Tyskland energieffektiviserat eftersom en TWh producerad med vind- eller solenergi, motsvarar tv eller tre TWh fossil energi, rknat som primrenergi37.

31 BioEnergy Explained (odaterat) 33 Agora (2013) s. 9 34 The Globalist (2013) Germanys Energiewende: What have we learned so far?, PYRY (2013) s. 35 35 Dagens Industri (2013) Debatt: Tysk omstllning minskar fossilenergi 36 Energy Transition, The German Energiewende (2013) The German coal myth 37 Dagens Industri (2013) Debatt: Tysk omstllning minskar fossilenergi 32 10-25 GW r ungefr 10-25 % av den installerade maxkapaciteten i Tyskland 2011 (Buchan (2012) s. 23).

12

 Dock s kade Tysklands vxthusgasutslpp med 1,6 procent under 2012, frmst p grund av den kade kolfrbrnningen. Tyskland framhller nd att de fortfarande har uppfyllt de ml som finns inom ramen fr Kyotoprotokollet eftersom landet har minskat sina vxthusgasutslpp med 25,5 procent jmfrt med 1990-rs niver 38 . Kyotoprotokollet frn 1997 slog fast att Tyskland skulle minska vxthusgasutslppen med 21 procent jmfrt med 1990-rs niver mellan 2008-2012. r 2008 uppndde Tyskland mlet nr utslppen hade minskat med 23 procent39. Trots att kolkraftverk slpper ut en och en halv till tv gnger s mycket koldioxid som gaseldade kraftverk s har Tyskland i strre utstrckning valt kol framfr gas. Detta anses framfrallt bero p att kostnaden fr att producera el med gaseldade kraftverk r betydligt hgre n fr koleldade kraftverk. En strre anvndning av gaskraft skulle drfr innebra kade elpriser40.

39 PYRY (2013) s. 30

38 The Local Germanys news in English (2013) Greenhouse gases rise as Germany burns coal 40 SpiegelOnline (2012): Flexible Fossils: A New Role for Coal in German Energy Revolution

13

3. Expanderingen av frnybara energislag

3.1 EEG-lagen och inmatningstarifferna Fr att stdja den frnybara elproduktionen introducerade Tyskland redan 1991 en typ av subventionslagstiftning kallad Stromeinspeisungsgesetz (StrEG). Bokstavligen betyder detta lagen om inmatning av el till ntet och r ursprunget till uttrycket "feed-in tariff (inmatningstariff) som denna typ av subvention kallas 41 . StrEG-lagen gjorde att producenter av frnybar energi var garanterade ett lgstapris fr sin frnybara el. Subventionen motsvarade 80-90 procent av konsumentpriset42 vilket kopplade subventionen till marknaden 43 . Dock s resulterade detta i en viss oskerhet p grund av det fluktuerande konsumentpriset, vilket gjorde bankerna och investerare motvilliga att lna ut pengar till producenter av frnyelsebar energi. r 2000 infrdes drfr en ny typ av tariff, kallad Erneuerbare Energien Gesetz (EEG), lagen om frnybar energi, som d gick ifrn relationen till marknaden. Tyska miljministeriet uppger att fler n 50 lnder, med Tyskland som exempel, har introducerat subventioner som liknar EEG-lagen44. Skillnaden mot StrEG-lagen frn 1991 blev att varje typ av frnyelsebart energislag, exempelvis vindkraft eller solceller, fick en given inmatningstariff.

41 Buchan (2012) s. 13 42 Gawel, Struntz och Lehmann (2012) s. 6 43 Denna tariff ansgs geners eftersom en stor del av de tyska elpriserna r konsumentskatter vilket innebr att

konventionella elproducenter fick betydligt mindre n 80-90 procent av konsumentpriset fr sin el (Buchan, 2012 s.13) 44 Buchan (2012) s. 14

14

Tarifferna varierar inte endast beroende p energislag utan ven beroende p projektets storlek, anskan och resurstgng. Vidare baseras de p kostnadsuppskattningar fr de nstkommande 20 ren och r konstruerade s att de minskar ver tid. Att tarifferna minskar ver tid beror p ett antagande om att producenterna kommer att f mer erfarenhet och gra teknologiska frbttringar, vilket gr frnybar energiproduktion alltmer konkurrenskraftig och investeringsvnlig gentemot fossila energikllor45. De senaste ren har tekniken frbttrats kontinuerligt. Fr tio r sedan kompenserade regeringen producenter med 50-60 cent var fr en kWh frnybar el, nu ligger kompensationen p 12-18 cent per kWh46. Inmatningstarifferna r skyddade av avtalsrtten i Tyskland, vilket innebr att om staten frsker snka redan utsatta subventioner s bryter staten mot lagen. Att snka tarifferna fr nya projekt r drmed det enda sttet fr staten att dra ned p subventionerna, vilket r en av orsakerna till att frnybara energikllor idag r en stor investeringsklla47. Ngot som ocks har bidragit till investeringsboomen i frnyelsebar energi r att EEG-lagen ger tv garantier till ntoperatrerna: den mngd frnyelsebar energi som produceras ges bde prioritet i elnten och en sljargaranti, det finns allts ingen risk fr att den producerade elen inte blir sld48. 3.2 Utbyggnad av elnten Elnten i Tyskland drivs av fyra stora privata operatrer; hollndska TenneT, Amprion, 50Hertz och Transnet BW. Nten tillhrde tidigare E.ON, RWE, EnBW och Vattenfall, men enligt

45 Buchan (2012), s. 13,14 47 Buchan (2012) s. 13 48 Buchan (2012) s. 14 46 Die Zeit (2012) Die Preissteigerung ist berschaubar

15

europeisk konkurrenslagstiftning var elbolagen tvungna att slja nten till fristende ntoperatrer, s kallade stamntsfretag. Stamntsfretagen innehar en viktig roll i Energiewende eftersom de ansvarar fr utbyggnaden av elnten och ser till att systemet r tekniskt stabilt49. Tysklands matchade inte sina ambitioner om frnyelsebar energi med den ndvndiga elntsutbyggnaden ens fre beslutet om Energiewende. Dessutom stller frnyelsebar energi extra krav p behovet av elnt. Bland annat eftersom produktionen ofta r mer utspridd n hos de fossila kraftverken. Fr tillfllet finns det inte tillrckligt med kapacitet i de tyska elnten och det har hnt att Tyskland har behvt transportera sin el frn norr till sder via grannlnder som Polen och Tjeckien i st och Holland i vst. Detta har varit allt annat n populrt hos grannarna. Holland har exempelvis nu infrt restriktioner fr hur mycket tysk el som fr transporteras via landets elnt50. Under vintern 2011/2012 ndde elfrsrjningen mnga gnger ett kritiskt lge med mnga strmavbrott. I februari 2012 misslyckades TenneT med att transportera tillrckligt med el frn norr till sder, dr mnga av de avvecklade krnkraftverken fanns, och blev d tvungna att importera reservel frn sterrike51. Denna vinter hade Tyskland laddat upp med en reservkapacitet p 2 GW52. r 2000 fick den halvstatliga tyska energiagenturen Dena (Deutsche Energieagentur) uppgiften att berkna landets behov av elledningar eftersom utbyggnaden av elnten inte vxt i samma takt som den frnyelsebara energin. I sin frsta studie frn 2005 drog Dena slutsatsen att Tyskland behvde expandera sitt hgspnningsnt53 med 850 km54. r 2010 hade endast 90 km

49 Buchan (2012) s. 11 51 Buchan (2012) s. 20 52 ICIS (2012) Germany secures 2.5GW of winter reserve electricity capacity 53Lgspnningsnt 50 Buchan (2012) s. 19, 20

kan transportera hgst 1000 volt vxelspnning eller 1500 volt likspnning och allt dr ver

16

byggts55.

I Denas andra studie frn 2010 reviderades tidigare resultat nr utbyggnadsbehovet fram till 2020 nu uppskattades till 3600 km hgspnningsledningar utver existerande nt, till en kostnad av nstan en miljard euro 56 . Samtidigt rapporterar Tysklands federala ntagentur BnetzA och kartellmyndigheten Bundeskartellamt i en gemensam rapport, att under 2011 byggdes endast 214 km (12 procent) av de 1834 km nya elledningar som getts hgsta prioritet57. Utver en utbyggnad av elnten behvs ven renoveringar av de befintliga elnten. Officiella uppskattningar visar p att 20 miljarder euro kommer att behva investeras inom de nrmsta 10 ren fr att uppgradera elnten58. De flesta elnt r byggda fr en jmn tillfrsel av strm, som kol, olja, krnkraft och naturgas genererar. Blser det mycket samtidigt som solen skiner kan det leda till att ett nt blir verbelastat eftersom ntet inte har den kapacitet som krvs fr att kunna transportera all el som genereras fr stunden59. S kallade smarta elnt r en lsning p detta problem och under uppsikt av regeringen s testades smarta elnt i sex omrden runt om i Tyskland 2012. Med hjlp av dessa smarta elnt s minskade hushllens elfrbrukning med 13 procent och elkostnaderna med 8 procent60. Smarta elnt bygger p ett digitalt ntverk som knyter samman decentraliserade leverantrer och kunder via Internet, och matchar sedan den tillgngliga effekten vid varje given tidpunkt med konsumenternas behov. Dessutom, i motsats till ett centralt kraftverk, kan effekt tillfras ven ute i ntet. Detta tillter

transporteras av hgspnningsnt. Likstrm r en elektrisk strm som alltid har samma riktning och som alltid r lika stor, till skillnad frn vxelstrm som bde byter riktning och storlek. Volt r den enhet man mter elektrisk spnning med (Midas, odaterat, Vxelstrm och likstrm). 54 Dena (2005) s. 8 55 Buchan (2012) s. 19 56 Dena (2010) s. 13 57 BnetzA och tyska kartellmyndigheten (2012) s. 44 58 Energy Transition, The German Energiewende (2013) Germanys Energiewende: What Have We Learned So Far? 59 Affrsvrlden (2013) Tysklands kraftlsa omstllning, Buchan (2012), s. 19 60 German Energy Blog (2012) Smart Grid Pilot Projects in Germany First Project Completed

17

exempelvis konsumenter med sol-paneler p sina tak, att ven vara producenter p elmarknaden61. 3.3 Ett europeiskt perspektiv En energiomstllning p europeisk niv borde leda till betydande besparingar, bde nr det kommer till kostnader och energiproduktion. Anledningen r att skillnader p utbudssidan samt efterfrgesidan mellan regioner blir mer frdelaktiga med en strre geografisk diversifiering av energisystemet. Desto strre geografiskt omrde som tcks, desto mer minskar behovet av flexibilitet, och drmed ocks anvndningen av fossila brnslen som utgr reservenergin62. Belastningskurvan p efterfrgesidan, som ofta r daglig och ssongsbetonad, skulle kunna jmnas ut p grund av skillnader mellan enskilda medlemsstater och regioner och drmed resultera i en lgre total genomsnittlig toppbelastning. Detta skulle i sin tur leda till lgre kostnader eftersom marginalkostnaden fr att mta energiefterfrgan vid en toppbelastning r hg63. Samma sak gller utbudssidan eftersom regionala skillnader i vind och sol balanserar den fluktuerande energiproduktionen. Exempelvis skulle en europeisk utbyggnad av elnten kunna optimera produktionen med solenergi frn syd och vindkraft frn norr. D skulle ven ett eventuellt verskott kunna sljas till europeiska grannar istllet fr att lagras eller g till spillo. r 2020 uppskattas verskottet kunna uppg till 22 GW under vissa timmar i Tyskland och 2030 skulle verskottet kunna uppg till 41 GW. Om detta krav p flexibilitet skulle mtas enbart genom lagringsmjligheter, skulle det vara mycket kostsamt eftersom de flesta av dessa anlggningar skulle anvndas vldigt sllan64. I en studie av KEMA och Oxford Economics, uppskattas

62 Agora (2013) s.14 63 Living Economics (undated) Load Pricing 64 Agora (2013) s. 14 61 The Environmental Magazine (2012) Germanys Renewable Energy Gamble

18

ett europeiskt elntssystem minska anvndningen av reservenergi med hela 40 procent65. Under de tre frsta kvartalen under 2012 exporterade Tyskland mer el n vad landet ngonsin gjort frut, totalt 12,3 TWh. Holland har varit den frmsta importren av tysk energi eftersom landet valt att periodvis stnga av sin elproduktion till frmn fr den billiga elen frn Tyskland. Dremot har Tjeckien brjat installera utrustning vid den tyska grnsen fr att kunna strypa sin tyska elimport nr det blser som mest eftersom deras nt inte klarar av belastningen66. En annan mjlig fljd av ett europeiskt samarbete r att marknadspriset p el skulle kunna jmnas ut, och p s vis bidra till en skrare energifrsrjning genom att hlla vissa elproducenter kvar p marknaden. Allteftersom Energiewende kar andelen frnybara energikllor, kommer drifttimmar fr fossila kraftverk att minska, srskilt fr gaseldade- och stenkolskraftverk som vanligtvis ligger bakom brunkolskraftverk i den tidigare nmnda meritordningen. r 2020 kommer Tyskland att producera ungefr dubbelt s mycket el frn vind och sol som resten av EU och eftersom dessa energikllor har marginal- kostnader som ligger nra noll kommer marknadspriset fr el att minska. Detta r en effekt som mrks av mitt p dagen idag. Nr detta hnder s skulle efterfrgan frn omgivande lnder kunna hjlpa att driva upp priserna och drmed lnsamheten fr producenterna, eftersom hgre efterfrgan leder till hgre priser. Omvnt s kan energi frn grannlnderna flda in i Tyskland nr det r molnigt och lite vind, vilket skulle kunna dmpa de d stundvis hga elpriserna i Tyskland67.

65 ECF (2010) s. 59 ff. 66 Ny Teknik (2012) Tysk elexport slr rekord 67 Agora (2013) s. 21, 30

19

Det har ocks diskuterats om EEG-lagen r verfldig p grund av dess interaktion med den europeiska utslppshandeln (EU ETS). I och med vergngen till frnybara energikllor, minskar energisektorns behov av utslppsrtter vilket i sin tur leder till att andra sektorer kan slppa ut mer och nd hlla sig inom utslppstaket. I detta fall skulle ett av de huvudsakliga syftena med Energiewende urholkas, eftersom mjliga utslpps- minskningar inom energisektorn elimineras. Men Tyskland har justerat sitt nationella utslppstak fr att frhindra utslpps- kningar i andra sektorer och fr att skerstlla att EEG tillter fr utslppsminskningar68. Detta styrker pstendet att EEG och EU ETS snarare kan komplettera varandra och att EEG r ndvndig eftersom den minskar den snedvridna konkurrensen mellan fossila brnslen och frnybara energikllor. Fossila brnslen, ssom kol, har som tidigare nmnts lnge tjnat p en rad subventioner. Bara i Tyskland fick kolindustrin nstan tv miljarder i subventioner under 201169. Vind- och solenergi kan inte inbringa tillrckligt med intkter fr att tcka den genomsnittliga kostnaden fr den initiala investering som krvs eftersom marginalpriset kommer att vara lgre n marknads- prisgenomsnittet nr vinden blser eller solen skiner. Drfr finns mlet att gra dessa energikllor konkurrenskraftiga, s att utvecklingen av dessa energikllor drivs framt. Sledes behvs EEG fr att frmja och stdja tekniken som bryter beroendet av fossila brnslen70.

69 OECD (2013) 70 Agora (2013) s. 23

68 Gawel, Struntz och Lehmann (2012) s. 6

20

4. Ett energieffektivare Tyskland

Den andra viktiga delen i energiomstllningen r energi- effektiviseringen. Energieffektivitet innebr att samma varor och tjnster kan produceras med mindre energiinsats. I ett ppet brev till den tyska frbundsregeringen framhller framstende tyska forskare att Energiewende endast kan lyckas om man lngsiktigt lyckas snka energikonsumtionen71. 4.1 Behovet av energieffektivisering Precis som med vergngen till frnybara energislag, berrs hela den tyska befolkningen av regeringens energieffektivitetsprogram, bland annat eftersom hela bostadsbestndet ska underg energieffektiviserande tgrder. Uppvrmningen av bostder str fr 90 procent av hushllens energikonsumtion72. Fr tillfllet betalar tyska hushll sammanlagt 50 miljarder euro rligen fr att vrma upp sina hus73. Det frefaller rimligt att ett hgre elpris kan motivera hushllen att energispara och mnga nybyggda hus har en hg energiprestanda, men fr att framgngsrikt kunna snka sin elkonsumtion behvs genomgende energieffektiviserande tgrder av det tyska bostadsbestndet. Tillsammans str de tyska bostderna fr 40 procent av den totala slutliga energikonsumtionen i landet och fr ungefr en tredjedel av alla koldioxidutslpp. ldre hus r ofta dligt isolerade och cirka 70 procent av Tysklands bostadsbestnd r byggda innan

71 Die Zeit (2012) Forscher warnen vor Scheitern der Energiewende.

Regeringens ml r att snka konsumtionen av primrenergi med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050. Likas ska hushllens elkonsumtion snkas med 10 procent till 2020 och med 25 procent till 2050 med 2008 som basr (se tabell 1) 72 Bruhns och Keilhacker (2011) s. 2 73 Die Zeit (2012) Verwirrt in den eigenen Wnden

21

197974. r 2012 lg renoveringstakten av bostadsbestndet p 1,3 procent rligen. Fr att n de utsatta effektiviseringsmlen behvs en rlig renoveringstakt p 2,5 procent75. Mnga drar sig fr att genomfra renoveringar av sina hus eftersom de anser att risken r stor och de incitament som redan finns, till exempel s kallade KfW-krediter, har visat sig vara oplitliga nr utbetalningarna ofta upphrt mitt i ett kalenderr. KfW-krediter r till fr husgare och hyresvrdar som genom den statligt gda KfW-banken kan f bidrag och krediter till lg rnta fr renovering av hus och byggnader. Frbundsregeringen bidrar rligen med 1,5 miljarder euro till programmet76. Fr att en renoveringsboom ska intrffa, menar bland andra den grna tankesmedjan Heinrich-Bll-Stiftung, att investerings- skerheten borde hjas eftersom pkostade renoveringar kommer att bli lnsamma frst p lng sikt. Enligt tankesmedjan vore engngs- eller rliga utbetalningar det bsta fr att frskra att renoveringar kan gras, samt att hyresvrdar kan betala av sina amorteringar inom 10 istllet fr 20 r77. 4.2 Reformer och incitament Om en upprustning av bostderna kommer att leda till en fram- gngsrik energiomstllning och ett energieffektivare Tyskland beror p flera faktorer. Om hyreshjningar inte tillts och om hantverkarna inte lyckas f bostderna s energieffektiva som det var tnkt s kan det leda till ytterligare kostnader fr den tyska befolkningen78.

74 Dena (2012), s. 8, 10 75 Die Zeit (2012) Verwirrt in den eigenen Wnden 76 Kchler och Nestle (2012), s. 10, 11 77 Kchler och Nestle (2012), s. 11 78 Die Zeit (2012), Verwirrt in den eigenen Wnden

22

I en studie av Heinrich-Bll-Stiftung analyseras fyra olika instrument fr en effektivare upprustning av bostder. Studien visade att en avgift p 0,1 cent per kWh producerad av gas och olja vore det bsta alternativet. Enligt stiftelsen skulle detta kunna garantera ett bttre pengaflde och drmed en bttre renovering av bostder, utver energi- och klimatfonden, vars intkter r beroende av det fluktuerande priset p utslppsrtter79. Energi- och klimatfonden r ytterligare ett medel fr att finansiera vergngen till frnybara energikllor. Huvuddelen av pengarna ska g till att skerstlla ett jmt flde av investeringar till renovering av hus och forskning kring frnybar energi. Sedan brjan av 2012 gr samtliga intkter frn frsljningen av utslppsrtter inom EU ETS direkt till denna fond i Tyskland. Detta fr att mjliggra en rlig insamling av 3,3 miljarder euro till fonden frn och med 201380. Enligt tankesmedjan skulle avgiften p 0,1 cent per kWh frmedla en tydlig signal om framtida prishjningar p fossila brnslen och drmed fungera som ett investeringsincitament innan den faktiska prishjningen intrffar. Studien berknade att 900 miljoner euro rligen skulle kunna samlas in till en fond81.

79 Kchler och Nestle (2012) s. 11 81 Kchler och Nestle (2012) s. 12 80 Frbundsregeringen (2012) Energie- und Klimafonds

23

5. Den tyska debatten

5.1 Elpriserna Nr det kommer till hjda elpriser r det r inte Energiewende i sig som ftt utst kritik utan snarare EEG-avgiften som anses vara orttvis. Avgiften utgr fr tillfllet ungefr en femtedel av elpriset. Sedan EEG infrdes 2000, s har elpriset kat med ver 66 procent i Tyskland82. Det hjda elpriset beror allts inte p kade produktionskostnader, utan p den statliga sub- ventioneringen till frnyelsebar energi, eftersom skillnaden mellan elproducenternas prisgaranti och marknadspriset lggs p hushllens rkningar. Tyskland spenderade cirka 16 miljarder euro p frnyelsebar energi under 2011. r 2013 vntas ytterligare 20 miljarder euro g t83. Kritiken har vuxit, bland annat nr frbundsregeringen i oktober 2012 beslutade att EEG- avgiften frn januari 2013 skulle hjas frn 3,6 cent till 5,3 cent per kWh. Detta innebr att ett hushll med fyra personer som i snitt frbrukar 3500 kWh, lgger ungefr fem euro mer i mnaden p elen84. Ett genomsnittshushll betalar cirka 66 euro per mnad fr elen85. Energiewende har ven blivit dyrare fr konsumenterna eftersom de 700 mest energiintensiva industrierna inte behver betala avgiften. Detta har lett till en oenighet bland politikerna, dr vissa r oroade ver hushllens rkningar, medan andra r oroade ver industriernas konkurrenskraft 86 . Jmfrt med de 44 miljoner privatkonsumenter som str fr 27 procent av den totala

83 IER (2012) 84 German Energy Blog (2012) Renewable Surcharge for 2013 Rises by Almost 47% to 5.277 ct/kWh 85 WWF (2012) s. 13 86 The Economist (2013) Germanys energy reform: Troubled turn 82 Business Insider (2013) Germany Plans To Eliminate Fossil Fuel Use By 2050

24

elkonsumtionen, str de energiintensiva storfretagen fr nstan hlften. Dessa fretag sparade ca 2,5 miljarder euro under frra ret d de inte behvde betala avgiften. ven fretag som r mindre hotade av den internationella konkurrensen, ssom kollektivtrafik, behver inte betala87. Dessutom har regeringen den senaste tiden utkat antalet fretag som endast betalar en EEG-avgift mellan 0,05 och 0,4 cent per kWh88. Fr fresprkarna till Energiewende r det sjlvklart att det kommer att bli kostsamt att stlla om energifrbrukningen till frnybara energikllor svl som att bygga ut ett komplett elnt. Dessutom menar fresprkarna att elpriserna generellt har varit p stadig uppgng det senaste decenniet och att Energiewende p lng sikt kommer att leda till lgre kostnader och strre konkurrenskraft, som d kommer att gagna hushllen, in- vesterarna svl som industrierna89. Experter bedmer att den totala kostnaden fr Energiewende kommer att hamna mellan 125-250 miljarder dollar 2020, vilket motsvarar 3,5-7 procent av Tysklands BNP 2011. Hittills har konsumenterna mer eller mindre varit villiga att betala prishjningar orsakade av inmatningstarifferna90. Men det finns mnga som menar att el har blivit en slags lyxvara och energikonsumtion en rttvisefrga. Framfrallt berrs de fattiga av stigande energipriser och allt fler hushll har ftt sin eltillfrsel avstngd91. Att allt fler har svrt att betala sina rkningar har lnge varit ett samhllsproblem och har inte haft ngon direkt korrelation med omstllningen till frnybara energislag. r 2010 fanns det

88 WWF (2012) s. 7 89 Sddeutsche Zeitung (2012): Achtung, jetzt gehts los 90 The Environmental Magazine (2012) Germanys Renewable Energy Gamble 91 Die Zeit (2012), Das Klima hat seinen Preis 87 Frankfurter Allgemeine (2012), Ein Land unter Strom

25

600.000 hushll i Tyskland som hade svrigheter att betala sin elrkning, sex r tidigare levde 800.000 i elfattigdom. ven hushll i andra europeiska lnder lgger en stor del av sin inkomst p vrme och el. I Storbritannien lever vart femte hushll i elfattigdom92. 5.2 Fr mycket solenergi? I ett land som Tyskland dr vintern r lng och himlen gr en stor del av ret, anser mnga att solenergi r lngt ifrn kostnads- effektivt93. Mellan 2004 och 2010 kade regeringens subventioner till solceller frn 19,4 miljoner euro till 3,9 miljarder euro. Detta motsvarade ca 40,6 procent av den totala EEG-avgiften och bara under 2011 s installerades lika mnga solpaneler som man ngonsin gjort innan. En solig dag kan dessa erstta s mycket som 20 genomsnittliga krnreaktorer94. Trots kade investeringar i solceller s utgjorde elproduktionen endast 14,9 procent (7,5 GW95) av den av frnybara elen 2011 och endast 3 procent av den totala energiproduktionen96 . Men en lrdag i maj 2012 slog Tyskland vrldsrekord med 22 GW producerad solenergi, vid ett givet gonblick. Detta frsrjde s mycket som halva landet med el och motsvarade 20 genomsnittliga krnreaktorer 97 . Investeringar i solceller har fortsatt att ka markant. 2011 investerades 22,9 miljarder euro i solenergi, men produktionen har frblivit relativt liten i jmfrelse med andra frnybara energikllor98 (se tabell 2).

92 Die Zeit (2012), Das Klima hat seinen Preis 93 Gawel, Stuntz och Lehmann (2012) s. 5 94 Sveriges Radio, P1, (2012) Full fart p energiomstllningen i Tyskland 95 Reuters (2013) German solar power installations at record high in 2012, BDEW (2012) Solarstromerzeugung

steigt weiter stark an

96 Buchholz och Pfeiffer (2011), s 32 97 RT (2012) Going nuclear-free: Germany smashes solar power world record 98 BMU (2012) Renewable energies an economic stimulus

26

Priset p solenergi har pressats ner p grund av de hga inmatningstarifferna, vilket mjligtvis har bidragit till att fler har investerat i sol n i vind99. Fresprkare till solceller menar att kritikerna bortser frn tidsaspekten. ven om solenergi kan te sig dyr nu, minskar kostnaderna allteftersom tekniken blir effektivare och kapaciteten utkas, medan kostnaden fr fossila brnslen stadigt kar100. Utifrn den nuvarande prisutvecklingen frutspr en del miljorganisationer att solenergi troligtvis kommer bli billigare n fossila brnslen ngon gng detta rhundrade. Drutver anser de att priset p marknaden inte representerar det faktiska priset p fossila brnslen, d priset inte inkluderar de negativa sidoeffekterna frn fossila brnslen och krnkraft101. Tysklands roll som fregngsland i produktionen av ny teknologi har resulterat i att lnder kan dra nytta av den nya teknologin och producera billigare produkter som konkurrerar ut tyska fretag. Nyligen gick det strsta solcellsfretaget i Tyskland, Q-cells, i konkurs eftersom de inte kunde konkurrera med billiga kinesiska solceller. Flera andra liknande entreprenrer har gtt samma de till mtes, och mnga befarar att den tyska solcellsmarknaden kommer att f det svrt nr regeringen lttar p subventionerna102. 5.3 Fr mycket kolkraftverk? Att energiproduktion med kontrollerbara kol- och gaskraftverk behvs fr att skra elfrsrjningen, eftersom okontrollerbara energislag ska st fr 80 procent av energiproduktionen 2050, har blivit mycket kontroversiellt och kritiserat. Framfrallt eftersom regeringen valt att satsa p koleldade istllet fr gaseldade

99 Buchholz och Pfeiffer (2011) s. 34 100 The Environmental Magazine (2012) Germanys Renewable Energy Gamble 101 Gawel, Struntz och Lehmann (2012), s 5,6,10 102 Die Zeit (2012) Chinesiche Solarfirmen auf Shoppingtour in Deutschland

27

kraftverk. Ekonomiprofessor Andreas Lschel, ordfrande i den expertkommission som Angela Merkel tillsatt fr att granska Die Energiewende, anser att brunkolen har bst frutsttningar fr att bli komplement till den frnybara elen, bland annat eftersom detta energislag r billigare och drmed kommer hgre upp p den nmnda meritordningen103. r 2011 fanns det totalt 47.6 GW sten- och brunkol i Tyskland. Majoriteten av kolkraftverken har fortfarande 10 r av teknisk livslngd kvar och det finns ingen specifik policy, varken fr att behlla eller avveckla kolkraftverken. Frutom 2,7 GW brunkolskapacitet som installerades under 2012 s r fr nrvarande ytterligare 8 GW kolkapacitet under uppbyggnad och frvntas vara i bruk 2015104. De flesta kolkraftverk har haft positiva kassaflden under 2012 p grund av att belastningen varit hg och eftersom de lga kolpriserna kompenserar fr de lga elpriserna. Elpriserna har pressats ner avsevrt eftersom priset tidigare var som hgst mitt p dagen, nr industrierna efterfrgade mycket el, men nu r det ven den tiden p dygnet som det produceras stora mngder solenergi105. Vidare gr prioriteringen av frnybar energi inom ramen fr EEG och den kraftiga kningen av frnybara energislag, att det kommer det bli svrare att driva ineffektiva kraftverk och fr olnsamt fr elbolagen att starta upp nya106. I en studie av PYR (2013), frutsps kolkraftverkens kapacitet minska till cirka 40 GW 2020 och omkring 23 GW 2030. Nr det inte r mjligt att finansiera nya kraftverk med enbart inkomsterna frn frsljning av el, mste regeringen komma med

104 PYR (2013) s. 1 105 Der Spiegel (2012) Einfach Wahnsinn, 106 PYR (2013) s. 18 103 NyTeknik (2013) Experten: kolet vinner

28

nya incitament fr att hlla kraftverken i drift . Frbundsregeringen har drfr infrt ett tillgg i den tyska energilagen dr BnetzA ska f befogenhet att beordra kraftverksoperatrer att skjuta upp nedlggningen av kol- och gaskraftverk108. Mnga understryker att naturgas mste bli en del av framtida Tyskland om utslppsmlet ska kunna ns, vilket styrks ytterligare av att Tyskland kade sina utslpp 2012 som en fljd av kolfrbrnningen. Drfr br en utvrdering gras, dr man uppskattar hur den existerande elmarknaden skulle kunna tillta fr lnsamma investeringar i nya gaseldade kraftverk. Att kontrollerbara fossila kraftverk behvs i vergngen frn krnkraft till frnyelsebar energi r svrt att komma ifrn, i alla fall p kort sikt. Vissa observatrer menar att regeringen br subventionera gaskraftverk, ven p bekostnad av frnybara energikllor, i syfte att hlla Energiewende p rtt spr109.
107

107 WWF (2012), s. 15 108 German Energy Blog (2012) Bundestag Approves 109 The Environmental Magazine (2012) Germanys Renewable Energy Gamble, IEA (2013)

29

6. Slutsatser

Att Energiewende r ndvndig r en majoritet av den tyska befolkningen verens om. Denna rapport har kartlagt den tyska energiomstllningens vergripande ml; att avveckla krnkraften och samtidigt p sikt g ver frn fossila brnslen till frnybara energislag. Elnten behver utka sin kapacitet, dels fr att klara av fluktuationerna i elproduktionen och dels fr att transportera den frnybara elen ver landet. Det behvs stora tgrder fr att mta dessa problem. Om utbyggnaden och uppgraderingen av elnten frdrjs riskerar den frnybara energin som produceras att inte komma ut i nten vilket kan leda till att efterfrgan av frnybar el blir strre n tillgngen. D skulle man vara tvungen att anvnda el frn de fossila reservkraftverken, ngot som r kostsamt bde fr miljn och fr konsumenternas plnbcker. Vidare anses en kad satsning p smarta elnt vara grundlggande fr att uppn en skrare och effektivare energifrsrjning. Sedan frbundsregeringen beslutade att stnga ner krnkraft- verken i Tyskland har det debatterats hur landet ska skerstlla sin energifrsrjning. Frbundsregeringen menar att en utbyggnad av framfrallt kolkraftverk behvs fr att skra elfrsrjningen medan expanderingen av frnybara energislag pgr. Billiga koldioxidintensiva kolkraftverk har gtt fre dyra mer koldioxidsnla gaskraftverk och r 2012 kade Tyskland sina koldioxidutslpp till fljd av detta. Drfr borde en utvrdering gras om hur man ska f in hgeffektiva och flexibla gaskraftverk p marknaden.
30

En annan stor utmaning r hur de energieffektiviserande tgrderna av det tyska bostadsbestndet ska genomfras. Behovet av energieffektiviserande tgrder r stort och fr att hyresvrdar, hyresgster och husgare ska vara villiga att betala fr de storskaliga investeringar som behvs fr upprustningen, mste incitament skapas. Energieffektiviseringen kommer ha en vsentlig roll fr att n Tysklands ml fr utslppsminskningar, och det frefaller ven rimligt att en effektivisering skulle underltta fr att n samtliga ml. Kritiker menar att den tyska frbundsregeringen stdjer en rent kvantitativ istllet fr en kvalitativ kning av frnybara energikllor dr stora summor pengar gr till att producera solenergi som endast str fr en liten del av den totala elproduktionen. Dessutom r tarifferna likadana ver hela landet. Detta trots att det tycks rimligt att istllet ha regionala inmatningstariffer fr bde sol och vind som gynnar den frnybara energiklla som r mest effektiv geografiskt sett. Exempelvis kan inmatningstarifferna vara hgre fr vind i norr och fr sol i sder. Fr en framgngsrik energiomstllning krvs det mycket av befolkningen som idag ger sitt std bde i form av pengar och acceptans. Men om kostnaderna fortstter att ka, s finns en fara fr tappat std frn de tyska hushllen. Hjda avgifter som lagts p hushllen har ftt stor uppmrksamhet i Tyskland och genomgende reformer behvs fr att snka kostnaderna. Den kanske viktigaste slutsatsen r att ven om Tyskland skulle kunna ses som ett fregngsland s br Energiewende inte vara en isolerad freteelse. Redan nu spelar grannlnderna en viktig roll i transporten och frsrjningen av el. Ett europeiskt samarbete finns drfr redan, men fr att i framtiden kunna
31

fortstta ett utbyte behvs koordination, upprustning och utbyggnad av elnten, svl med grannlnderna som med resterande Europa. En europeiskt koordinerad energiomstllning skulle troligtvis minska kostnaderna fr energiomstllningen. Om Energiewende lyckas och om Tyskland i framtiden kommer kunna erbjuda landet en sker energifrsrjning och samtidigt minska sin miljpverkan och sina kostnader r svrt att frutse. Fretagen mste bygga ny kapacitet och ven om nya kolkraftverk kan verka attraktivt nu kan det snabbt ndras om avgifterna fr koldioxidutslpp kar.

32

7. Referenser

Agora Energiewende (2013) 12 Insights on Germanys Energiewende, Oktoberdruck, Berlin http://www.agora-energiewende.de/fileadmin/downloads/publikationen/ Agora_12_Insights_on_Germanys_Energiewende_web.pdf Affrsvrlden (2013) Tysklands kraftlsa omstllning http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article3698138.ece, hmtad 2013-05-23 BDEW (2012) Solarstromerzeugung steigt weiter stark an http://www.bdew.de/internet.nsf/id/20121105-pi- solarstromerzeugung-steigt-weiter-stark-an-de, hmtad 2012-11-22 BioEnergy Explained (odaterat) Why is burning wood better than burning coal or oil? http://www.bioenergywm.co.uk/, hmtad 2013-05-16 BMU (2012) Renewable energies an economic stimulus http://www.unendlich-viel- energie.de/uploads/media/AEE_Renewable_energies_an_economic_s timulus.pdf, hmtad 2013-05-30 Bruhns, Hardo och Keilhacker, Martin (2011) Energiewende: Wohin fhrt der Weg?, Bundeszentrale fr Politische Bildung, http://www.bpb.de/apuz/59684/energiewende-wohin-fuehrt-der- weg?p=all, hmtad 2012-10-09 Buchan, David (2012) The Energiewende Germanys gamble The Oxford Institute for Energy Studies Buchholz, Wolfgang och Pfeiffer, Johannes (2011) Energiepolitische Implikationen einer Energiewende ifo Schnelldienst 18/2011, 64 rgngen. Business Insider (2013) Germany Plans To Eliminate Fossil Fuel Use By 2050 http://www.businessinsider.com/germany-plans-to- eliminate-fossil-fuels-2013-1, hmtad 2013-05-24 Cleanenergyauthority.com (2011) California reaches milestone - 1 gigawatt of installed solar power http://www.cleanenergyauthority.com/solar-energy- news/california-reaches-one-gigawatt-of-solar-power-111511/, hmtad 2013-05-21 Dagens Industri, (2013) Debatt: Tysk omstllning minskar fossilenergi
33

http://mobil.di.se/c.jsp;jsessionid=0373AE6437B82D1A58B67C2B897014 F8.rocco4?cid=25400741&articleId=316404, hmtad 2013-05-14 Dagens Nyheter (2012) Solen r en guldgruva som kan ge oss energi fr alltid http://www.dn.se/debatt/solen-ar-en-guldgruva-som-kan-ge- oss-energi-for-alltid?rm=print, hmtad 2013-05-20 Dena (2005) Energiewirtschaftliche Planung fr die Netzintegration von Windenergie in Deutschland an Land und Offshore bis zum Jahr 2020 (dena-Netzstudie) http://www.dena.de/fileadmin/user_upload/Publikationen/Energie dienstleistungen/Dokumente/dena_netzstudie_l_zusammenfassung.p df, hmtad 2012-11-22 Dena (2010) Dena-Netzstudie II Integration erneuerbarer Energien in die deutsche Stromversorgung im Zeitraum 2015 2020 mit Ausblick 2025 http://www.dena.de/fileadmin/user_upload/Publikationen/Erneuer bare/Dokumente/Summary_dena_Grid_Study_II.pdf, hmtad 2012-11-22 Dena (2012) Der dena-Gebudereport 2012. http://issuu.com/effizienzhaus/docs/dena- geb_udereport_2012_web/11, 2012-11-25, hmtad 2012-11-07 Der Spiegel (2012) Einfach Wahnsinn, Intervju med Stephan Kohler, chef fr Dena, Utgva 46, 12 November 2012, http://www.dena.de/aktuelles/alle-meldungen/einfach- wahnsinn.html, hmtad 2012-11-29 Die Zeit (2012) Das Klima hat seinen Preis http://www.zeit.de/2012/27/Energiewende-Klimaschutz/seite-1, hmtad 2012-11-14 Die Zeit (2012) Chinesiche Solarfirmen auf Shoppingtour in Deutschland http://www.zeit.de/wirtschaft/2012-08/china-solar/seite-1, hmtad 2012-11-19 Die Zeit (2012) Verwirrt in den eigenen Wnden http://www.zeit.de/2010/50/GS-Gebaeudesanierung, hmtad 2012- 11-14 Die Zeit (2012) Die Preissteigerung ist berschaubar http://www.zeit.de/wirtschaft/2012-10/eeg-umlage-wuestenhagen, hmtad 2012-10-19

34

Die Zeit (2012) Forscher warnen vor Scheitern der Energiewende http://www.zeit.de/wirtschaft/2012-01/energiesparen-appell, hmtad 2012-10-30 Energy Transition, The German Energiewende (odaterad) Glossary http://energytransition.de/glossary/, hmtad 2013-05-16 Energy Transition, The German Energiewende (2013) The German coal myth http://energytransition.de/2013/02/the-german-coal-myth/, hmtad 2013-05-14 Energy Transition, The German Energiewende (2013) Germanys Energiewende: What Have We Learned So Far? http://energytransition.de/2013/03/what- have-we-learned-so-far/, hmtad 2013-05-28 EnergyVortex.com (odaterad), Energy Dictionary http://www.energyvortex.com/energydictionary/reserve_margin__reserve_ capacity.html, hmtad 2013-05-24 European Climate Foundation (ECF) (2010) Roadmap 2050, A Practical Guide to a Prosperous, Low-Carbon Europe http://www.roadmap2050.eu/attachments/files/Volume1_fullreport_Press Pack.pdf, hmtad 2013-05-30 Federal Ministry for the Environment, Nature Conservation and Nuclear Safety (BMU) (2013) Further growth in renewable energy in 2012 http://www.erneuerbare-energien.de/en/topics/data- service/renewable-energy-in-figures/further-growth-in-renewable- energy-in-2012/, hmtad 2013-05-16 Frankfurter Allgemeine (2012) Ein Land unter Strom http://www.faz.net/aktuell/wirtschaft/wirtschaftspolitik/energiepol itik/energiewende-ein-land-unter-strom-11931426.html, hmtad 2012-11-08 Frbundsministeriet fr Milj, Naturskydd och Reaktorskerhet, BMU (2011) Climate Protection and Growth Germanys Path into the Renewable Energy Age, hmtad 2013-05-30 Frbundsntagenturen (BNetzA) och den tyska kartellmyndigheten (2012) Monitoringbericht 2012 http://www.bundesnetzagentur.de/SharedDocs/Downloads/DE/BN etzA/Presse/Berichte/2012/MonitoringBericht2012.pdf?__blob=publ icationFile, hmtad, 2012-11-28 Frbundsregeringen (2012) Energie- und Klimafonds, http://www.bundesregierung.de/Webs/Breg/DE/Themen/Energiek onzept/Energieversorgung/energie_klimafonds/_node.html,
35

 hmtad 2013-05-29 Gawel Erik, Struntz Sebastian och Lehmann, Paul (2012) The German Energiewende under attack: Is there an irrational Sonderweg?, UFZ- Diskussionspapiere, No 15/2012, http://hdl.handle.net/10419/64555, hmtad 2012-10-19 German Energy Blog (2012) Renewable Surcharge for 2013 Rises by Almost 47% to 5.277 ct/kWh http://www.germanenergyblog.de/?p=10548, hmtad 2012-10-19 German Energy Blog (2012) Smart Grid Pilot Projects in Germany First Project Completed http://www.germanenergyblog.de/?p=11635, hmtad 2013-05-29 German Energy Blog (2012) Bundestag Approves 3rd Amendment of German Energy Act Offshore Liability, Shutdown restrictions for Conventional Power Plants, and more http://www.germanenergyblog.de/?p=11581, hmtad 2012-12-03 German Energy Blog (2013) BDEW Publishes Gas and Electricity Data for 2012 http://www.germanenergyblog.de/?p=11916, hmtad 2013-05-30 German Energy Blog (2011) BDEW: Renewable Energies Second Most Important Energy Source in 2011 http://www.germanenergyblog.de/?p=8235, hmtad 2013-05-30 Heinen Steve, Elzinga David, Kim Seul-Ki och Ikeda Yuichi (2011) Impact of Smart Grid Technologies on Peak Load to 2050 International Energy Agency. http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/smart_grid_ peak_load.pdf, hmtad 2013-05-16 ICIS (2012) Germany secures 2.5GW of winter reserve electricity capacity http://www.icis.com/heren/articles/2012/11/05/9611088/power/ edem/germany-secures-2.5gw-of-winter-reserve-electricity- capacity.html, hmtad 2013-05-29 Institute for Energy Research (IER) (2012) Germanys energy policy: Man-made crisis now costing billions http://www.instituteforenergyresearch.org/2012/10/30/germanys- energy-policy-man-made-crisis-now-costing-billions/, hmtad 2013-05-21 International Energy Agency (2013) IEA says further action is needed if Germanys Energiewende is to maintain a balance between sustainability, affordability and competitiveness

36

http://www.iea.org/newsroomandevents/pressreleases/2013/may/ name,38340,en.html, hmtad 2013-05-28 Kchler, Swantje och Nestle, Uwe (2012) Strategien zur Modernisierung I: Neue Finanzierungsmodelle fr einen klimatneutralen Gebudebestand, Heinrich-Bll-Stiftung, Schriften zur kologie, band 23. http://www.boell.de/publikationen/publikationen- finanzierungsmodelle-klimaneutraler-gebaeudebestand-14802.html, hmtad 2012-11-10 Living Economics (undated) Load Pricing http://livingeconomics.org/article.asp?docId=66, hmtad 2013-05-20 Midas (odaterat) Vxelstrm och likstrm http://www.midas.nu/egensida/vaxelstrom-likstrom/27, hmtad 2013-05-20 Nationalencyklopedin, Tjernobylolyckan http://www.ne.se/tjernobylolyckan, hmtad 2013-05-13 NyTeknik (2012) tysk elexport slr rekord http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3580589.ece, hmtad 2013-05-16 NyTeknik (2013) Experten: kolet vinner http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3631346.ece, hmtad 2013-05-30 OECD (2012) OECD Environmental Performance Reviews: Germany 2012, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/10.1787/9789264169302-en, hmtad 2013-05-30 OECD (2013) Inventory of Estimated Budgetary Support and Tax Expenditures for Fossil Fuels 2013, OECD Publishing, doi: 10.1787/9789264187610-en.http://www.oecd.org/site/tadffss/, hmtad 2012-11-27 Pahl Robert (2013), the Linde Group, SKGS seminarium 2013-05-07 PYRY (2013) An outlook for coal-fired power stations in Germany, the Netherlands and Spain A report to DECC Reuters (2013) Analysis: Renewables turn utilities into dinosaurs of the energy world http://www.reuters.com/article/2013/03/08/us- utilities-threat-idUSBRE92709E20130308, hmtad 2013-05-24 Reuters (2013) German solar power installations at record high in 2012 http://www.reuters.com/article/2013/01/05/us-germany-solar- idUSBRE90406C20130105, hmtad 2013-05-21
37

 RT (2012) Going nuclear-free: Germany smashes solar power world record (PHOTOS) http://rt.com/news/solar-energy-record-break-332/, hmtad 2013-05-16 SpiegelOnline (2012) Oettinger schlgt Verstaatlichung der Stromnetze vorhttp://www.spiegel.de/wirtschaft/unternehmen/energiewende- oettinger-schlaegt-teilverstaatlichung-der-stromnetze-vor-a- 861831.html, hmtad 2012-10-24 SpiegelOnline (2012) Flexible Fossils: A New Role for Coal in German Energy Revolution http://www.spiegel.de/international/germany/new-coal-fired- plants-could-be-key-to-german-energy-revolution-a-854335.html, hmtad 2013-05-28 Statens energimyndighet (2010) Krnkraften nu och i framtiden http://energimyndigheten.se/Global/Press/Karnkraft.pdf, hmtad 2013-05-24 SvD ledare (2013) Sluta slsa pengar p dyr vindkraft http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/sluta-att-slosa-pengar-pa-dyr- vindkraft_8120022.svd, hmtad 2013-05-28 SvD Nringsliv (2012) En jtte gr helt om http://www.svd.se/naringsliv/en- jatte-gor-helt-om_6980441.svd, hmtad 2013-04-22 Sveriges Radio, P1, (2012) Full fart p energiomstllningen i Tyskland http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=52397 10, hmtad 2013-05-14 Sveriges Radio, P1, (2013) Hur gr det fr Tysklands energiomstllning? http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=54943 67, hmtad 2013-05-28 Sddeutsche Zeitung (2012) Achtung, jetzt gehts los http://www.sueddeutsche.de/wirtschaft/strompreise-und- energiewende-achtung-jetzt-gehts-los-1.1496768, hmtad 2012-10-25 The Economist (2012) Energiewende, http://www.economist.com/node/21559667, hmtad 2012-09-14 The Economist (2012) Dont mention the atom, http://www.economist.com/node/21557363, hmtad 2013-05-28 The Economist (2012) Europes dirty secret, the unwelcome renaissance http://www.economist.com/news/briefing/21569039-europes- energy-policy-delivers-worst-all-possible-worlds-unwelcome-
38

renaissance, hmtad 2013-05-02 The Economist (2013) Germanys energy reform: Troubled turn http://www.economist.com/news/europe/21571440-germanys-national- energy-project-becoming-cause-disunion-troubled-turn, hmtad 2013-05-29 The Environmental Magazine (2012) Germanys Renewable Energy Gamble, http://www.emagazine.com/includes/print- article/magazine/9531/, hmtad 2013-05-28 The Globalist (2013) Germanys Energiewende: What have we learned so far? http://www.theglobalist.com/StoryId.aspx?StoryId=9930, hmtad 2013- 05-02 The Local Germanys news in English (2013) Greenhouse gases rise as Germany burns coal http://www.thelocal.de/sci-tech/20130226-48189.html#.UZH60o57FG4, hmtad 2013-05-14 World Wildlife Fund (WWF) (2012) Myths and facts about the role of renewable energies in Germanys Energy Transition http://www.wwf.de/themen-projekte/klima- energie/energiepolitik/mythen-und-fakten/, hmtad 2012-10-24

39

Om FO RES
FORES r en ny tankesmedja som vill frndra. Globalisering och klimatfrndring innebr utmaningar som krver nya stt att se p samhllet. FORES ger debatten nya perspektiv, frimodiga ider och positiv energi. Vi bygger ntverk av samhllsintresserade och experter. Tillsammans kan vi ta fram tydliga och konkreta frslag p lsningar fr en hllbar framtid.

www.fores.se

brev@fores.se Bellmansgatan 10, 118 20 Stockholm

FORES FORUM FR REFORMER OCH ENTREPRENRSKAP