Liten laghund Konsumentverket 2012 ISBN 978-91-7398-963-3 Sjunde omarbetade och utkade upplagan Layout: Spenat reklambyr Tryck:

: Elanders Sverige AB

Innehll
Frord............................................................................ 5 Alkohollagen.................................................................. 7 Avtalslagen................................................................... 10 Avtalsvillkorslagen....................................................... 11 Bilaga: Gr listan.......................................................... 14 Distans- och hemfrsljningslagen............................... 17 E-handelslagen............................................................. 33 Ellagen......................................................................... 39 Fastighetsmklarlagen.................................................. 48 Frordning om flygpassagerares rttigheter.................. 56 Frskringsavtalslagen................................................. 71 Frldrabalken............................................................. 77 Konsumentkreditlagen................................................. 80 Konsumentkplagen..................................................... 98 Konsumenttjnstlagen................................................ 112 Lagen om ackreditering och teknisk kontroll............. 129 Lag om ersttning fr inkassokostnader m.m............. 136 Frordning om ersttning fr inkassokostnader m.m............................................................................ 137 Lagen om elektronisk kommunikation....................... 138 Lagen om farliga livsmedelsimitationer...................... 148 Lagen om finansiell rdgivning till konsumenter........ 150 Lagen om inlningsverksamhet.................................. 153 Lagen om insttningsgaranti...................................... 154 Lagen om investerarskydd.......................................... 155 Lagen om investeringsfonder...................................... 156 Lagen om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister............................................ 158 Lagen om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller lngfristig semesterprodukt.................... 160 Lagen om leksakers skerhet...................................... 169 Lagen om obehriga transaktioner med betalningsinstrument.................................................. 179 Lagen om personlig skyddsutrustning fr privat bruk........................................................................... 181

Marknadsfringslagen................................................ 184 Bilaga: Svarta listan.................................................... 201 Paketreselagen............................................................ 206 Preskriptionslagen...................................................... 212 Prisinformationslagen................................................. 215 Produktansvarslagen.................................................. 217 Produktskerhetslagen............................................... 220 Radio- och tv-lagen.................................................... 232 Rntelagen................................................................. 236 Tobakslagen............................................................... 239 Ngra angrnsande lagar och frordningar................ 244

Frord
Konsumentverkets lilla lagbok har blivit mycket uppskattad av jurister och andra som i sitt yrke behver ha en lathund till hands fr att snabbt kunna sl upp de vanligaste lagreglerna inom konsumentomrdet. I denna sjunde utgva finns helt nya inslag i laghunden. Andra lagar som tidigare funnits med har ersatts av lagar med nya lydelser. Ngra exempel p frndringar r att lagen om obehriga transaktioner med betalningsinstrument och lagen om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister har tillkommit. Bland de lagar som ftt en ny lydelse finns konsumentkreditlagen och fastighetsmklarlagen. Andra inslag som tillkommit r utdrag ur lagen om elektronisk kommunikation och utdrag ur den nya radio- och tv-lagen. Lagarna redovisas med den lydelse de hade den 1 januari 2012. Rttsutvecklingen gr dock framt i snabb takt. Nya lagar och lagndringar finns tillgngliga p www.lagrummet.se. Konsumentverkets freskrifter och allmnna rd finns p vr webbplats www.konsumentverket.se. Gunnar Larsson Generaldirektr / Konsumentombudsman

Alkohollagen
SFS 2010:1622

Utdrag 1 kap. Inledande bestmmelser

1 Denna lag gller tillverkning, marknadsfring och infrsel eller import av alkoholdrycker och handel med sdana varor. Lagen gller ocks tillverkning av sprit samt infrsel, import, utfrsel, export och handel med sprit samt handel med alkoholhaltiga preparat.

7 kap. Marknadsfring av alkoholdrycker

1 Vid marknadsfring av alkoholdrycker till konsumenter ska srskild mttfullhet iakttas. Reklam- eller annan marknadsfringstgrd fr inte vara ptrngande, uppskande eller uppmana till bruk av alkohol. Marknadsfring fr inte rikta sig srskilt till eller skildra barn eller ungdomar som inte har fyllt 25 r. 2 Den som tillverkar, sljer eller frmedlar frsljning av alkoholdrycker fr i sin rrelse lmna sdana drycker som gva endast i form av varuprov. Vid marknadsfring av tjnster eller vid frsljning av andra varor n alkoholdrycker fr sdana drycker inte lmnas som gva. 3 Vid marknadsfring av alkoholdrycker till konsumenter fr inte kommersiella annonser i ljudradioprogram, tv-program eller bestll-tv anvndas. Det gller ven sdana tv-sndningar ver satellit som omfattas av radio- och tv-lagen (2010:696). 4 Vid marknadsfring av alkoholdrycker som innehller mer n 15 volymprocent alkohol till konsumenter fr inte kommersiella annonser anvndas i periodiska skrifter eller andra skrifter p vilka tryckfrihetsfrordningen r tillmplig, och som med avseende p ordningen fr utgivningen r jmfrbara med periodiska skrifter. Detta gller dock inte i frga om skrifter som tillhandahlls endast p frsljningsstllet fr sdana drycker.

5 Vid marknadsfring till konsumenter av alkoholdrycker genom kommersiella annonser fr framstllning i bild omfatta endast en tergivning av 1. varan eller rvaror som ingr i varan, 2. enstaka frpackningar, eller 3. varumrke eller drmed jmfrligt knnetecken. Kommersiella annonser i periodiska skrifter eller andra skrifter p vilka tryckfrihetsfrordningen r tillmplig, och som med avseende p ordningen fr utgivningen r jmfrbara med periodiska skrifter, fr inte vara strre n 2 100 spaltmillimeter. Annonsen ska p ett tydligt stt ange dryckens alkoholhalt men fr inte framstlla en hg alkoholhalt som en positiv egenskap. En sdan annons som avses i frsta och andra styckena fr inte strida mot god sed genom det sammanhang dr den frekommer, anvnda sig av metoder som r opassande med tanke p konsumenten eller innehlla osanna eller vilseledande uppgifter om alkohol, alkoholkonsumtion, alkoholens verkningar eller andra egenskaper. 6 Marknadsfring i en kommersiell annons av alkoholhaltiga lttdrycker till konsumenter ska utformas p ett sdant stt att den inte kan frvxlas med marknadsfring av alkoholdrycker. Marknadsfring av alkoholdrycker som innehller hgst 15 volymprocent alkohol i kommersiell annons till konsumenter ska utformas p sdant stt att den inte kan frvxlas med marknadsfring av alkoholdrycker som innehller mer n 15 volymprocent alkohol. Frsta stycket frsta meningen gller inte d marknadsfring av alkoholdrycker som innehller hgst 15 volymprocent alkohol r tillten. Bestmmelserna om marknadsfring av alkoholhaltiga lttdrycker i frsta stycket tillmpas inte i de fall detta r oskligt. 7 Vid marknadsfring av alkoholdrycker till konsumenter genom kommersiella annonser i periodiska skrifter eller andra skrifter p vilka tryckfrihetsfrordningen r tillmplig, och som med avseende p ordningen fr utgivningen r jmfrbara med periodiska skrifter, ska annonserna p ett tydligt stt terge en text som informerar om alkoholens skadeverkningar (informationstext). Om det finns flera informationstexter ska minst en av dem terges. Vid upprepad annonsering ska de olika informa-

tionstexterna anvndas omvxlande och om mjligt i lika stor omfattning. Regeringen fr meddela freskrifter om vilka texter som ska terges och hur dessa ska utformas. 8 Ett handlande som strider mot 16 och 7 frsta stycket eller freskrifter som utformats med std av 7 andra stycket ska vid tillmpningen av 5, 23 och 26 marknadsfringslagen (2008:486) anses vara otillbrlig mot konsumenter och, i fall som avses i 2 , ven mot nringsidkare. Ett handlande som strider mot 3 kan medfra marknadsstrningsavgift enligt bestmmelserna i 2936 marknadsfringslagen. 9 Regeringen fr med avseende p frmmande stat bestmma att fljande ska glla. Vid marknadsfring av alkoholdrycker r det frbjudet att anvnda oriktiga eller vilseledande ursprungsbeteckningar, genom vilka dryckerna direkt eller indirekt anges vara frambragda eller tillverkade i den frmmande staten eller i en region eller ort i den frmmande staten. Detta gller ven om det kta ursprunget anges, eller om beteckningen anvnds bara i versttning eller tfljs av uttryck som art, sort, typ, kopia eller liknande uttryck. Ett handlande som strider mot andra stycket ska vid tillmpning av marknadsfringslagen (2008:486) anses vara otillbrlig mot konsumenter och nringsidkare.

Avtalslagen
Utdrag

Lag om avtal och andra rttshandlingar p frmgenhetsrttens omrde SFS 1915:218

32 Den, som avgivit en viljefrklaring, vilken i fljd av felskrivning eller annat misstag hans sida ftt annat innehll n syftat varit, vare icke bunden av viljefrklaringens innehll, dr den, till vilken frklaringen r riktad, insg eller bort inse misstaget. Varder en avgiven viljefrklaring, som befordras genom telegram eller framfres muntligen genom bud, till fljd av fel vid telegraferingen eller oriktigt tergivande genom budet till innehllet frvanskad, vare avsndaren, nd att mottagaren var i god tro, icke bunden av frklaringen i det skick den framkommit. Vill avsndaren av anledning som nu sagts icke lta frklaringen glla, ligger det honom dock att giva mottagaren meddelande drom utan oskligt uppehll efter det frvanskningen kommit till hans kunskap; underlter han det, och var mottagaren i god tro, vare frklaringen gllande sdan den framkommit. 36 Avtalsvillkor fr jmkas eller lmnas utan avseende, om villkoret r oskligt med hnsyn till avtalets innehll, omstndigheterna vid avtalets tillkomst, senare intrffade frhllanden och omstndigheterna i vrigt. Har villkoret sdan betydelse fr avtalet att det icke skligen kan krvas att detta i vrigt skall glla med ofrndrat innehll, fr avtalet jmkas ven i annat hnseende eller i sin helhet lmnas utan avseende. Vid prvning enligt frsta stycket skall srskild hnsyn tagas till behovet av skydd fr den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlgsen stllning i avtalsfrhllandet. Frsta och andra styckena ga motsvarande tillmpning i frga om villkor vid annan rttshandling n avtal. I frga om jmkning av vissa avtalsvillkor i konsumentfrhllanden gller dessutom 11 lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentfrhllanden.

10

Avtalsvillkorslagen
Allmnna bestmmelser

Lag om avtalsvillkor i konsumentfrhllanden SFS 1994:1512

1 Denna lag gller avtalsvillkor som nringsidkare anvnder nr de erbjuder varor, tjnster eller andra nyttigheter till konsumenter. Lagen gller ocks avtalsvillkor som nringsidkare anvnder nr de frmedlar sdana erbjudanden frn en nringsidkare eller ngon annan. 1 a Bestmmelserna i 39 denna lag tillmpas ocks nr Konsumentombudsmannen fullgr sina skyldigheter som behrig myndighet enligt Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar fr konsumentskyddslagstiftningen. 2 I lagen avses med konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet, nringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar fr ndaml som har samband med hans nringsverksamhet, oavsett om den r offentlig eller privat.

Marknadsrttsliga bestmmelser
3 r ett avtalsvillkor som avses i 1 med hnsyn till pris och vriga omstndigheter oskligt mot konsumenten, fr Marknadsdomstolen frbjuda nringsidkaren att i framtiden i liknande fall anvnda samma eller vsentligen samma villkor, om frbudet r pkallat frn allmn synpunkt eller annars ligger i konsumenternas eller konkurrenternas intresse. Ett frbud kan meddelas ven anstllda hos nringsidkaren och andra som handlar p dennes vgnar. En sammanslutning av nringsidkare som anvnder eller rekommenderar anvndning av ett oskligt avtalsvillkor fr frbjudas att i framtiden anvnda eller rekommendera villkoret. Ett frbud skall frenas med vite, om inte detta av srskilda skl r obehvligt.

11

4 En frga om frbud tas upp av Marknadsdomstolen efter anskan av Konsumentombudsmannen. Beslutar Konsumentombudsmannen fr ett visst fall att inte gra ngon anskan, franskan gras av en sammanslutning av nringsidkare, konsumenter eller lntagare. 5 Ett beslut i frga om frbud hindrar inte att samma frga prvas p nytt, om det motiveras av ndrade frhllanden eller ngot annat srskilt skl. 6 Om det finns srskilda skl, kan frbud meddelas ven fr tiden till dess att det finns ett slutligt beslut. 7 En frga om frbud fr i fall som inte r av strre vikt prvas av Konsumentombudsmannen genom att den som antas ha anvnt ett oskligt avtalsvillkor frelggs frbud till godknnande omedelbart eller inom viss tid (frbudsfrelggande). Har ett frbudsfrelggande godknts, gller det som frbud av Marknadsdomstolen. Godknnande efter den i frelggandet utsatta tiden gller dock inte. Nrmare bestmmelser om frbudsfrelggande meddelas av regeringen. 8 P uppmaning av Konsumentombudsmannen skall 1. var och en yttra sig och lmna de upplysningar som behvs i ett rende enligt denna lag, 2. en nringsidkare tillhandahlla de handlingar som kan ha betydelse fr utredningen i ett rende dr ett frbud enligt 3 eller 7 kan antas komma i frga. 8 a Om det behvs fr tillsynen i ett rende som avses i 8 2 fr Konsumentombudsmannen uppmana nringsidkaren att hlla de lokaler eller motsvarande utrymmen dr nringsverksamheten utvas, dock inte bostder, tillgngliga fr inspektion. 8 b Om en uppmaning enligt 8 eller 8 a inte fljs, fr Konsumentombudsmannen frelgga den som berrs att fullgra sin skyldighet vid vite.

12

8 c Konsumentombudsmannens beslut enligt 8 och 8 a samt om vitesfrelggande efter en sdan uppmaning verklagas till Stockholms tingsrtt. Tingsrttens beslut verklagas hos Marknadsdomstolen. 9 Talan om utdmande av vite frs vid allmn domstol av Konsumentombudsmannen. I frga om vite som Marknadsdomstolen har frelagt p talan av ngon annan fr talan om utdmande fras ven av denne.

Civilrttsliga bestmmelser
10 Om innebrden av ett avtalsvillkor som inte har varit freml fr individuell frhandling r oklar, skall vid en tvist mellan en nringsidkare och en konsument villkoret tolkas till konsumentens frmn. 11 Fr avtalsvillkor som inte har varit freml fr individuell frhandling gller 36 frsta stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rttshandlingar p frmgenhetsrttens omrde med fljande begrnsningar. Omstndigheter som intrffat efter det att avtalet ingtts fr inte beaktas till konsumentens nackdel p s stt att ett avtalsvillkor som annars vore att anse som oskligt inte kan sidosttas eller jmkas. Jmkas ett avtalsvillkor eller lmnas det utan avseende, skall, om villkoret strider mot god sed och medfr en betydande obalans till konsumentens nackdel, avtalet glla utan andra ndringar, om konsumenten begr det och om avtalet kan best med i vrigt ofrndrat innehll. 12 Om inte annat visas, anses ett avtalsvillkor inte ha varit freml fr individuell frhandling. 13 Ett avtalsvillkor som anger att lagen i ett land utanfr Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet skall tillmpas p avtalet gller inte i frga om regler om oskliga avtalsvillkor, om den lag som gller med bortseende frn villkoret r lagen i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet och den lagen ger konsumenten ett bttre skydd mot oskliga avtalsvillkor.

13

Gr listan

Bilaga till rdets direktiv 93/13/EEG, med avtalsvillkor som kan anses oskliga i konsumentavtal

Avtalsvillkor till vilka hnvisas i artikel 3.3

1. Avtalsvillkor vars ml eller konsekvens r a) att utesluta eller begrnsa nringsidkarens rttsliga ansvar i hndelse av att konsumenten dr eller drabbas av personskada till fljd av nringsidkarens handlande eller underltenhet, b) att otillbrligt utesluta eller begrnsa konsumentens lagliga rttigheter gentemot nringsidkaren eller ngon annan part i hndelse av att nringsidkaren bryter helt eller delvis mot ngon avtalsfrpliktelse, dribland mjligheten fr konsumenten att beropa en fordran som han kan ha mot nringsidkaren fr kvittning mot en skuld som han har till denne, c) att gra avtal bindande fr konsumenten medan nringsidkarens prestationer r underkastade villkor vars uppfyllande beror endast p dennes vilja, d) att tillta nringsidkaren att behlla pengar som betalats av konsumenten nr denne avstr frn att ing eller fullflja avtalet, utan att konsumenten ges rtt till motsvarande ersttningsbelopp frn nringsidkaren d denne avstr frn att ing eller fullflja avtalet, e) att krva att en konsument som inte fullgr sina skyldigheter betalar ett oproportionerligt stort ersttningsbelopp, f) att tillta nringsidkaren att sga upp avtalet p godtyckliga grunder nr samma rtt inte ges konsumenten, liksom att lta nringsidkaren behlla belopp som betalats fr nnu inte utfrda tjnster nr det r nringsidkaren sjlv som sger upp avtalet, g) att tillta nringsidkaren utom d viktiga skl freligger att utan rimligt varsel sga upp ett avtal med obestmd varaktighet, h) att automatiskt frlnga ett avtal med bestmd varaktighet om konsumenten inte uttalar sig dremot, nr sista dagen fr konsumenten att framfra att han inte nskar frlnga avtalet ligger oskligt tidigt, i) att oterkalligen binda konsumenten vid villkor som denne inte haft ngon verklig mjlighet att ta del av innan avtalet ingicks,

14

j) att tillta nringsidkaren att ensidigt ndra villkoren utan ngot giltigt skl som anges i avtalet, k) att tillta nringsidkaren att ensidigt och utan giltigt skl ndra ngon egenskap hos den vara eller tjnst som skall levereras, l) att ange att varans pris skall faststllas vid leveransen eller tillta att nringsidkaren hjer priset utan att konsumenten i bda fallen har en motsvarande rtt att frntrda avtalet om det slutliga priset r fr hgt i frhllande till det pris som verenskoms nr avtalet ingicks, m) att den nringsidkaren rtt att avgra om den levererade varan eller tjnsten verensstmmer med avtalet, eller att ge honom rtt att ensam tolka ett avtalsvillkor, n) att begrnsa nringsidkarens skyldighet att respektera de taganden som hans representanter har gjort, eller att gra nringsidkarens frpliktelser beroende av att srskilda formkrav iakttas, o) att frplikta konsumenten att fullgra alla sina skyldigheter ven om inte nringsidkaren fullgr sina, p) att ge nringsidkaren mjlighet att utan konsumentens samtycke verlta sina rttigheter och frpliktelser enligt avtalet nr detta kan minska konsumentens skerhet, q) att upphva eller inskrnka konsumentens rtt att g till domstol eller vidta andra rttsliga tgrder, srskilt genom att krva att konsumenten fr tvister enbart till skiljefrfarande som inte r reglerat i lag, genom att orttmtigt inskrnka konsumentens tillgng till bevismedel eller genom att plgga konsumenten en bevisbrda som enligt gllande rtt br ligga hos ngon annan avtalspart. 2. Rckvidd fr g, j och l a) En leverantr av finansiella tjnster kan utan hinder av g frbehlla sig rtten att sga upp ett avtal med obestmd varaktighet ensidigt och, om det finns giltigt skl, utan varsel; detta frutstter dock att nringsidkaren r frpliktad att omgende informera motparten och eventuella vriga avtalsparter. b) En leverantr av finansiella tjnster kan utan hinder av j frbehlla sig rtten att, utan varsel om det finns giltigt skl, ndra
15

den rntesats som konsumenten skall betala eller erhlla eller andra kostnader fr finansiella tjnster, frutsatt att nringsidkaren r frpliktad att snarast mjligt informera motparten och eventuella vriga avtalsparter om detta och att dessa omgende kan sga upp avtalet. Punkt j hindrar inte heller att en nringsidkare frbehller sig rtten att ensidigt ndra villkoren i ett avtal som har trffats p obestmd tid, frutsatt att han frpliktas att underrtta konsumenten med rimligt varsel och att denne kan sga upp avtalet. c) Punkterna g, j och l gller inte fr transaktioner med vrdepapper, finansiella instrument eller andra varor eller tjnster dr priset varierar med frndringar i en brskurs eller ett brsindex eller en kapitalmarknadsrnta som nringsidkaren inte har kontroll ver, avtal om kp eller frsljning av utlndsk valuta, resecheckar eller internationella postanvisningar i utlndsk valuta. d) Vad som sgs i punkt 1 hindrar inte lagliga prisindexeringsklausuler, under frutsttning att riktlinjerna fr prissvngningarna beskrivs tydligt.

16

Distans- och hemfrsljningslagen

SFS 2005:59

1 kap. Inledande bestmmelser

Lagens innehll 1 Denna lag innehller bestmmelser om konsumentskydd vid distansavtal om varor och icke finansiella tjnster (2 kap.), distansavtal om finansiella tjnster och finansiella instrument (3 kap.) och hemfrsljningsavtal (4 kap.). Lagen innehller ocks gemensamma bestmmelser fr distansavtal och hemfrsljningsavtal (1 och 5 kap.). Dessa gemensamma bestmmelser gller fr alla distansavtal och hemfrsljningsavtal som omfattas av lagen, om inte annat anges i lagen. Definitioner 2 I lagen avses med distansavtal: avtal som ings inom ramen fr ett av nringsidkaren organiserat system fr att trffa avtal p distans och kommunikationen uteslutande sker p distans, hemfrsljningsavtal: avtal som ings vid ett hembesk eller under en av nringsidkaren organiserad utflykt till en plats utanfr dennes fasta frsljningsstlle, hembesk: ett besk i konsumentens eller ngon annan konsuments bostad eller p ngon annan plats dr konsumenten inte endast fr stunden befinner sig, konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet, nringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar fr ndaml som har samband med den egna nringsverksamheten. Avtalsvillkor som avviker frn lagen 3 Ett avtalsvillkor som i jmfrelse med bestmmelserna i denna lag r till nackdel fr konsumenten r utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen.

17

2 kap. Distansavtal om varor och icke finansiella tjnster

Tillmpningsomrde 1 Detta kapitel gller fr distansavtal varigenom en nringsidkare verlter eller upplter ls egendom till eller utfr tjnster t en konsument. Kapitlet gller inte distansavtal som 1. avser uppfrande av byggnad eller annan fast anlgg ning p mark eller i vatten, 2. ings med hjlp av en varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affrslokal, 3. ings med en operatr genom anvndning av en offentlig telefonautomat, eller 4. ings vid en auktion, om det r mjligt att delta i auktionen ven p ett annat stt n genom att anvnda ett medel fr distanskommunikation. Fr distansavtal om finansiella tjnster eller om verltelse eller emission av finansiella instrument gller 3 kap. 2 Bestmmelserna om informationsskyldighet i 68 , om ngerrtt i 916 , om lagval i 5 kap. 2 och om risken fr vissa meddelanden i 5 kap. 3 gller inte distansavtal som ven r ett sdant avtal som avses i lagen (2011:914) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller lngfristig semesterprodukt. 3 Bestmmelserna om informationsskyldighet i 7 och om ngerrtt i 916 gller inte distansavtal dr nringsidkaren p en bestmd dag eller under en bestmd tidsperiod skall tillhandahlla 1. inkvartering, 2. transport, 3. servering, catering eller ngon annan liknande tjnst, eller 4. kulturevenemang, idrottsevenemang eller ngon annan liknande fritidsaktivitet. Bestmmelserna om informationsskyldighet i 7 och om ngerrtt i 916 gller inte heller distansavtal om frsljning av livsmedel eller andra varor fr ett hushlls lpande frbrukning, om varorna skall levereras till en konsuments bostad eller arbetsplats i ett distributionssystem med regelbunden utkrning.
18

4 Bestmmelserna om ngerrtt i 916 gller inte distansavtal om 1. en tjnst och fullgrandet har pbrjats med konsumen tens samtycke under ngerfristen, 2. en vara som p grund av sin beskaffenhet inte kan terlmnas eller som snabbt kan frsmras eller bli fr gammal, 3. en frseglad ljud- eller bildupptagning eller ett frseglat datorprogram och frseglingen har brutits, 4. en tidning eller en tidskrift, eller 5. vadhllning eller andra lotteritjnster. 4 a Bestmmelserna om pfljd vid utebliven information i 8 tillmpas inte i frga om en tjnst som tillhandahlls av en nringsidkare som r etablerad i en annan stat n Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet (EES), svitt avser 1. skyldigheten enligt 6 frsta stycket 1 att ge information om adress i andra fall n dem dr frskottsbetalning krvs, 2. skyldigheten enligt 6 tredje stycket att ange namnet p den person som r i kontakt med konsumenten och dennes relation till nringsidkaren och 3. skyldigheten enligt 7 andra stycket 2 att ge information om adress, telefonnummer eller e-postadress. 5 Avser distansavtalet en vara som skall tillverkas eller vsentligt ndras efter konsumentens srskilda nskeml eller som annars skall f en tydlig personlig prgel, fr konsumenten och nringsidkaren skriftligen avtala att det inte skall finnas ngon ngerrtt. Information innan ett avtal ings 6 I rimlig tid innan ett distansavtal ings skall nringsidkaren ge information om 1. sitt namn och sin adress, 2. varans eller tjnstens huvudsakliga egenskaper, 3. varans eller tjnstens pris, inbegripet skatter och avgifter, 4. leveranskostnader, 5. sttet fr betalning och fr leverans eller fullgrande p annat stt, 6. vad som gller om ngerrtt enligt denna lag,

19

7. kostnaden fr att ett medel fr distanskommunikation anvnds, om inte kostnaden r berknad efter normaltaxa, 8. den tid under vilken erbjudandet gller, och 9. avtalets kortaste lptid, om avtalet avser terkommande leveranser av varor eller avser en tjnst som utfrs fortlpande. Informationen skall ges klart och begripligt och p ett stt som r anpassat till det medel fr distanskommunikation som anvnds. Nringsidkaren skall ta srskild hnsyn till behovet av skydd fr underriga. Vid telefonfrsljning skall nringsidkaren i brjan av varje samtal ge konsumenten information om sin identitet och namnet p den person som r i kontakt med konsumenten och dennes relation till nringsidkaren. Nringsidkaren skall d ocks informera om samtalets syfte. Information nr ett avtal har ingtts 7 Nr ett distansavtal har ingtts skall nringsidkaren snarast drefter ge konsumenten en bekrftelse med den information som avses i 6 frsta stycket 15. Gller avtalet en vara skall informationen ges senast vid leveransen, om inte varan skall levereras till ngon annan n konsumenten. Informationen skall ges i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten. Har nringsidkaren redan tidigare gett informationen i sdan form, behver den inte ges p nytt, om inte annat fljer av andra stycket. Inom samma tid skall nringsidkaren alltid i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten ge denne information om 1. konsumentens ngerrtt enligt denna lag samt namn och adress till ngon som ngerrtten kan utvas mot, 2. adressen, telefonnumret eller e-postadressen samt gatuadressen till det verksamhetsstlle dit konsumenten kan framstlla klagoml, 3. frekommande garantier och service, och 4. villkoren fr att sga upp avtalet, om det gller tills vidare eller fr en lngre tid n ett r. Gller avtalet en tjnst som fullgrs med hjlp av ett medel fr distanskommunikation, och utfrs tjnsten vid ett enda tillflle och faktureras av distributren av kommunikationsmedlet, behver nringsidkaren bara ge konsumenten tillgng

20

till gatuadressen till det verksamhetsstlle dit konsumenten kan framstlla klagoml. Pfljd vid utebliven information 8 Om nringsidkaren inte ger information i enlighet med 6 och 7 ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas, med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan information ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket marknadsfringslagen. Konsumentens ngerrtt 9 Konsumenten har rtt att frntrda distansavtalet (ngerrtt) genom att till nringsidkaren lmna eller snda ett meddelande om detta inom 14 dagar frn den dag som anges i 10 (ngerfrist). Konsumenten har alltid rtt att lmna eller snda meddelandet inom sju arbetsdagar frn den dag som anges i 10 . 10 Vid distansavtal om verltelse eller uppltelse av en vara brjar ngerfristen lpa den dag d konsumenten tar emot varan eller en vsentlig del av den. Vid distansavtal om en tjnst brjar ngerfristen lpa den dag d avtalet ings. ngerfristen brjar lpa tidigast den dag d information enligt 7 kommer konsumenten till handa. 11 Om nringsidkaren i strid med 7 andra stycket 1 underltit att i freskriven form ge den information som nmns dr, frlorar konsumenten sin ngerrtt ett r efter den dag d ngerfristen skulle ha brjat lpa enligt 10 frsta stycket. Avser underltenheten ngon annan information enligt 7 , frlorar konsumenten sin ngerrtt tre mnader efter den dagen. 12 Konsumenten fr utva sin ngerrtt endast om den vara som han eller hon har tagit emot hlls i vsentligen ofrndrat skick. Detta gller dock inte om varan har frstrts eller frndrats p grund av ngon tgrd som har varit ndvndig fr att underska den eller p grund av ngon omstndighet som inte kan hnfras till konsumenten. Verkan av att konsumenten utvar sin ngerrtt 13 Om konsumenten utvar sin ngerrtt, skall konsumenten lmna eller snda tillbaka varan till nringsidkaren.

21

Om konsumenten utvar sin ngerrtt vid distansavtal om en tjnst och har tagit emot material, skall konsumenten hlla detta tillgngligt p den plats dr det har tagits emot, under frutsttning att konsumenten inte samkas olgenheter av betydelse eller kostnader. Materialet fr ven hllas tillgngligt p ngon annan plats som konsumenten anvisar, om nringsidkaren utan olgenhet kan hmta det dr. Om nringsidkaren inte hmtar materialet inom tre mnader frn den dag d ngerfristen brjade lpa, tillfaller egendomen konsumenten utan att nringsidkaren har rtt till ersttning. 14 Om konsumenten utvar sin ngerrtt, skall nringsidkaren snarast och senast inom 30 dagar betala tillbaka vad konsumenten har betalat till nringsidkaren. Tiden skall rknas frn den dag d nringsidkaren tog emot varan eller, vid avtal om en tjnst, konsumentens meddelande om att avtalet frntrtts. Har nringsidkaren enligt avtal med konsumenten levererat en ersttningsvara, skall nringsidkaren alltid betala sklig ersttning till konsumenten fr dennes kostnader att snda tillbaka varan. Nringsidkaren skall informera konsumenten om denna rtt till ersttning nr ersttningsvaran levereras. 15 Vid telefonfrsljning skall tiden enligt 14 frsta stycket fr nringsidkarens terbetalningsskyldighet alltid rknas frn den dag d nringsidkaren tog emot konsumentens meddelande om att avtalet frntrtts. Nringsidkaren skall i dessa fall ven betala sklig ersttning till konsumenten fr dennes kostnader att snda tillbaka varan. Vid telefonfrsljning har konsumenten rtt att behlla varan, eller i frekommande fall materialet, till dess att nringsidkaren fullgr hela sin betalningsskyldighet. Om nringsidkaren inte fullgr betalningsskyldigheten inom tre mnader frn den dag d ngerfristen brjade lpa, tillfaller varan eller materialet konsumenten utan att nringsidkaren har rtt till ersttning. Kreditavtal 16 Om konsumenten utvar sin ngerrtt och med anledning av distansavtalet har ftt kredit av nringsidkaren eller av ngon annan p grund av en verenskommelse mellan denne och nringsidkaren, ska kreditavtalet upphra att glla utan att konsumenten fr lggas ngon pfljd fr detta. Detsamma ska

22

glla om konsumenten utvar ngerrtten och det r frga om ett sdant kreditkp som avses i konsumentkreditlagen (2010:1846). Fullgrelse 17 Nringsidkaren skall fullgra sin prestation inom sklig tid. Om konsumenten och nringsidkaren inte skriftligen har avtalat annat, skall prestationen fullgras senast inom 30 dagar frn den dag d konsumenten gjorde sin bestllning. Om nringsidkaren inte kan fullgra sin prestation i tid och detta inte beror p konsumenten eller ngot frhllande p hans eller hennes sida, har konsumenten rtt att hva distansavtalet. Nringsidkaren skall informera konsumenten om detta. Hver konsumenten avtalet, skall nringsidkaren betala tillbaka vad konsumenten har betalat. Detta skall ske snarast och senast inom 30 dagar frn den dag d nringsidkaren tog emot konsumentens meddelande om att avtalet hvts. Vid distansavtal om ett kulturevenemang, ett idrottsevenemang eller ngon liknande fritidsaktivitet utomhus kan konsumenten och nringsidkaren skriftligen avtala att nringsidkarens terbetalningsskyldighet enligt andra stycket inte skall glla, om fritidsaktiviteten mste stllas in p grund av vdret och inte kan flyttas till ett annat tillflle.

3 kap. Distansavtal om finansiella tjnster och finansiella instrument

Tillmpningsomrde 1 Detta kapitel gller fr distansavtal mellan en nringsidkare och en konsument om kredit, frskring, betalning eller andra finansiella tjnster eller om verltelse eller emission av finansiella instrument. Bestmmelserna gller inte fr de enskilda tjnster eller verltelser som utfrs inom ramen fr ett avtal om fortlpande tjnster eller terkommande verltelser. Om parterna inom ett r ingr ett nytt distansavtal om samma slag av finansiella tjnster eller finansiella instrument, behver nringsidkaren inte p nytt lmna information enligt 3 och 4 . Med finansiella instrument avses detsamma som i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Det som sgs i detta kapitel om finansiella instrument gller ocks andra finansiella produkter.

23

2 Bestmmelserna om ngerrtt i 712 gller inte distansavtal om 1. finansiell tjnst eller verltelse av finansiellt instrument och priset beror p sdana svngningar p finansmark- naden som nringsidkaren inte kan pverka och som kan intrffa under ngerfristen, 2. deltagande i emission eller annan likartad aktivitet och priset fr den rttighet som aktiviteten avser efter teckningstidens utgng kommer att bero p sdana svngningar p finansmarknaden som sgs i punkten 1, 3. kredit som r frenad med pantrtt i fast egendom, tomt- rtt eller bostadsrtt eller som r frenad med mot svarande rtt i byggnad som inte hr till fastighet, eller 4. frskring med en avtalad giltighetstid om en mnad eller mindre. Bestmmelserna om ngerrtt gller inte heller om bda parter p konsumentens begran har fullgjort sina frpliktelser enligt distansavtalet. Information innan ett avtal ings 3 I rimlig tid innan ett distansavtal ings ska nringsidkaren ge information om 1. sitt namn och organisationsnummer, sin adress, sitt telefonnummer eller sin e-postadress och sin huvud sakliga verksamhet samt motsvarande uppgifter betrffande en mellanman som nringsidkaren anlitar, inklusive uppgift om dennes relation till nringsidkaren, 2. ansvarig tillsynsmyndighet, om verksamheten krver tillstnd, 3. den finansiella tjnstens eller det finansiella instrumentets huvudsakliga egenskaper, 4. den finansiella tjnstens eller det finansiella instrumentets pris, inbegripet arvoden, skatter och avgifter, 5. att det med avtalet kan flja skatter, avgifter eller kost nader som varken betalas genom nringsidkaren eller pfrs av denne, 6. de srskilda risker som fljer med det finansiella instrument som avtalet avser, inklusive uppgift om att den tidigare vrdeutvecklingen och avkastningen inte ger ngon sker vgledning i frga om den framtida utveck lingen och avkastningen,

24

7. sttet fr betalning och fr fullgrande, 8. vad som gller om ngerrtt enligt denna lag, inklusive uppgift om vad konsumenten enligt 11 kan komma att f betala vid utvande av ngerrtten, 9. kostnaden fr att ett medel fr distanskommunikation anvnds, om inte kostnaden r berknad efter normaltaxa, 10. den tid under vilken erbjudandet gller, 11. avtalets kortaste lptid, om avtalet avser en fortlpande eller periodiskt terkommande finansiell tjnst, 12. vad som gller om uppsgning av avtalet i frtid eller ensidigt, 13. vilket lands lag om marknadsfring som har fljts, 14. avtalsvillkor om vilket lands lag som ska tillmpas p avtalet och om vilken domstol som r behrig, 15. p vilket sprk avtalsvillkoren och informationen till handahlls och p vilket sprk nringsidkaren tar sig att kommunicera under avtalstiden, 16. hur klagoml i frga om avtalet behandlas och vilka mjligheter som finns att f en tvist med nringsidkaren prvad utanfr domstol, och 17. vilka garantifonder eller liknande ersttningssystem som finns. Informationen ska ges klart och begripligt och p ett stt som r anpassat till det medel fr distanskommunikation som anvnds. Nringsidkaren ska ta srskild hnsyn till behovet av skydd fr underriga. I rimlig tid innan ett distansavtal ings ska nringsidkaren ocks tillhandahlla samtliga avtalsvillkor. Informationen och avtalsvillkoren ska ges i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten. Om avtalet ska ings genom ett medel fr distanskommunikation som inte tillter att informationen och avtalsvillkoren ges i sdan form fre avtalsslutet, ska nringsidkaren ge konsumenten informationen i denna form snarast efter det att avtalet har ingtts. Om distansavtalet avser en betaltjnst enligt lagen (2010:751) om betaltjnster gller inte frsta stycket 14, 11, 12 och 1416.

25

Srskilda informationskrav vid telefonfrsljning 4 Vid telefonfrsljning skall nringsidkaren i brjan av varje samtal ge konsumenten information om sin identitet och namnet p den person som r i kontakt med konsumenten och dennes relation till nringsidkaren. Nringsidkaren skall d ocks informera om samtalets syfte. Om konsumenten uttryckligen samtycker till det, behver nringsidkaren inte ge all den information som anges i 3 frsta stycket utan endast information enligt 3 frsta stycket 36, 8 och 15. Nringsidkaren skall dock upplysa konsumenten om att ytterligare information finns tillgnglig p begran samt ange vad denna information avser. Det som sgs i 3 andra stycket gller ocks vid telefonfrsljning. Snarast efter det att avtalet har ingtts skall nringsidkaren ge konsumenten all den information som avses i 3 frsta stycket och samtliga avtalsvillkor i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten. Tillhandahllande av avtalsvillkoren under avtalstiden, m.m. 5 Konsumenten har rtt att nr som helst under avtalstiden p begran f del av avtalsvillkoren i en handling. Konsumenten har rtt att under avtalstiden ndra det medel fr distanskommunikation som anvnds, om inte detta r ofrenligt med avtalet eller den finansiella tjnstens beskaffenhet. Pfljd vid utebliven information 6 Om nringsidkaren inte ger information i enlighet med 35 ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas, med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan information ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket marknadsfringslagen. Konsumentens ngerrtt 7 Konsumenten har rtt att frntrda distansavtalet (ngerrtt) genom att till nringsidkaren lmna eller snda ett meddelande om detta inom 14 dagar frn den dag som anges i 8 (ngerfrist). Vid distansavtal om livfrskring eller privat individuellt pensionssparande r ngerfristen dock 30 dagar. 8 ngerfristen brjar lpa den dag d distansavtalet ings. Vid distansavtal om livfrskring brjar ngerfristen dock lpa den dag d konsumenten fr knnedom om att frskringsavtalet kommit till stnd.
26

ngerfristen brjar lpa tidigast den dag d information och avtalsvillkor enligt 3 fjrde stycket eller 4 andra stycket kommer konsumenten till handa. Verkan av att konsumenten utvar sin ngerrtt 9 Om konsumenten utvar sin ngerrtt, skall konsumenten snarast och senast inom 30 dagar betala tillbaka de belopp och snda tillbaka det material som konsumenten har erhllit frn nringsidkaren. Tiden skall rknas frn den dag d konsumenten lmnade eller snde sitt meddelande om att avtalet frntrds. 10 Om konsumenten utvar sin ngerrtt, skall nringsidkaren snarast och senast inom 30 dagar betala tillbaka vad konsumenten har betalat till nringsidkaren, med avrkning fr vad nringsidkaren fr krva enligt 11 . Tiden skall rknas frn den dag d nringsidkaren tog emot konsumentens meddelande om att avtalet frntrds. 11 Nringsidkaren fr krva att konsumenten betalar fr den del av en finansiell tjnst som har tillhandahllits enligt distansavtalet. Nringsidkaren har ocks rtt till ersttning fr skliga kostnader fr tjnsten fr tiden fre det att nringsidkaren tar emot konsumentens meddelande om att avtalet frntrds men inte fr tiden drefter. Nringsidkaren fr inte krva betalning enligt frsta stycket, om nringsidkaren 1. har underltit att lmna information enligt 3 frsta stycket 8 om vad konsumenten kan komma att f betala vid utvande av ngerrtten, eller 2. utan begran frn konsumenten har pbrjat fullgrandet av avtalet innan ngerfristen har lpt ut. Anknytande avtal 12 Om konsumenten utvar sin ngerrtt och det med anledning av distansavtalet har ingtts ett anknytande avtal om tjnster som tillhandahlls av nringsidkaren eller av ngon annan p grund av en verenskommelse mellan denne och nringsidkaren, skall det anknytande avtalet upphra att glla utan att konsumenten fr lggas ngon pfljd fr detta.

27

Frhllandet till ngerrtten enligt konsumentkreditlagen 13 I frga om kreditavtal enligt konsumentkreditlagen (2010:1846) tillmpas 2125 den lagen i stllet fr 712 .

4 kap. Hemfrsljningsavtal
Tillmpningsomrde 1 Detta kapitel gller fr hemfrsljningsavtal varigenom en nringsidkare verlter eller upplter ls egendom till eller utfr tjnster t en konsument. Kapitlet gller inte om 1. det pris som konsumenten sammanlagt skall betala understiger 300 kronor, 2. avtalet gller finansiella instrument som avses i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, 3. avtalet gller uppfrande av byggnad eller en annan fast anlggning p mark eller i vatten, eller 4. avtalet ings vid ett hembesk som ger rum p konsu mentens initiativ och uttryckliga begran och gller en vara eller en tjnst som omfattas av konsumentens begran eller som har ett direkt samband med den varan eller tjnsten. 2 Bestmmelserna om informationsskyldighet i 3 och 4 , om ngerrtt i 510 , om lagval i 5 kap. 2 och om risken fr vissa meddelanden i 5 kap. 3 gller inte hemfrsljningsavtal som ven r ett sdant avtal som avses i lagen (2011:914) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller lngfristig semesterprodukt. Bestmmelserna om informationsskyldighet i 3 och 4 och om ngerrtt i 510 gller inte heller hemfrsljningsavtal om frsljning av livsmedel eller andra varor fr ett hushlls lpande frbrukning, om varorna ska levereras till en konsuments bostad eller arbetsplats i ett distributionssystem med regelbunden utkrning. Information nr ett avtal ings 3 Nr ett hemfrsljningsavtal ings skall nringsidkaren samtidigt lmna konsumenten en handling dr denne informeras om sin ngerrtt enligt denna lag samt om namn och adress till ngon som ngerrtten kan utvas mot. Detsamma gller nr konsumenten lmnar ett anbud som nringsidkaren inte genast

28

tar stllning till. Konsumenten skall skriva under ett exemplar avhandlingen som bekrftelse p att han eller hon har tagit emot den. Den informationshandling som lmnas till konsumenten skall vara tfljd av en blankett som kan anvndas fr att utva ngerrtten. Den handling och den blankett som avses i frsta stycket skall verensstmma med formulr som faststlls av regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer. Pfljd vid utebliven information 4 Om nringsidkaren inte ger information i enlighet med 3 ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas, med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan information ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket marknadsfringslagen. Konsumentens ngerrtt 5 Konsumenten har rtt att frntrda hemfrsljningsavtalet (ngerrtt) genom att till nringsidkaren lmna eller snda ett meddelande om detta inom 14 dagar frn den dag som anges i 6 (ngerfrist). Konsumenten har alltid rtt att lmna eller snda meddelandet inom sju arbetsdagar frn den dag som anges i 6 . Vid hemfrsljningsavtal om livfrskring r ngerfristen dock 30 dagar. 6 Vid hemfrsljningsavtal om verltelse eller uppltelse av varor brjar ngerfristen lpa den dag d konsumenten tar emot varan eller en vsentlig del av den. Vid hemfrsljningsavtal om en tjnst brjar ngerfristen lpa den dag d avtalet ings. Vid hemfrsljningsavtal om livfrskring brjar ngerfristen dock lpa den dag d konsumenten fr knnedom om att frskringsavtalet kommit till stnd. ngerfristen brjar lpa tidigast den dag d handlingar enligt 3 kommer konsumenten till handa. Avser avtalet en vara som skall tillverkas eller vsentligt ndras efter konsumentens srskilda nskeml eller som annars skall f en tydlig personlig prgel, fr konsumenten och nringsidkaren skriftligen avtala att ngerfristen skall brja lpa den dag som anges i andra stycket oavsett om konsumenten har tagit emot varan eller en vsentlig del av den.

29

7 Konsumenten fr utva sin ngerrtt endast om den vara som han eller hon har tagit emot hlls i vsentligen ofrndrat skick. Detta gller dock inte om varan har frstrts eller frndrats p grund av ngon tgrd som har varit ndvndig fr att underska den eller p grund av ngon omstndighet som inte kan hnfras till konsumenten. Verkan av att konsumenten utvar sin ngerrtt 8 Om konsumenten utvar sin ngerrtt, skall konsumenten lmna eller snda tillbaka varan till nringsidkaren. Om konsumenten har tagit emot varan eller en vsentlig del av den vid hembesket eller under utflykten, skall konsumenten hlla varan tillgnglig p den plats dr den har tagits emot. Varan fr ven hllas tillgnglig p ngon annan plats som konsumenten anvisar, om nringsidkaren utan olgenhet kan hmta den dr. Det sagda gller ocks material som konsumenten har tagit emot vid ett hemfrsljningsavtal om en tjnst, frutsatt att konsumenten inte samkas olgenheter av betydelse eller kostnader. Om nringsidkaren inte hmtar varan eller materialet inom tre mnader frn den dag d ngerfristen brjade lpa, tillfaller egendomen konsumenten utan att nringsidkaren har rtt till ersttning. 9 Om konsumenten utvar sin ngerrtt, skall nringsidkaren snarast och senast inom 30 dagar betala tillbaka vad konsumenten har betalat till nringsidkaren. Tiden skall rknas frn den dag d nringsidkaren tog emot konsumentens meddelande om att avtalet frntrtts. Nringsidkaren skall ven betala sklig ersttning till konsumenten fr dennes kostnader att snda tillbaka varan. Konsumenten har rtt att behlla varan, eller i frekommande fall materialet, till dess att nringsidkaren fullgr hela sin betalningsskyldighet. Om nringsidkaren inte fullgr betalningsskyldigheten inom tre mnader frn den dag d ngerfristen brjade lpa, tillfaller varan eller materialet konsumenten utan att nringsidkaren har rtt till ersttning. Har nringsidkaren enligt avtal med konsumenten levererat en ersttningsvara, skall nringsidkaren alltid betala sklig ersttning till konsumenten fr dennes kostnader att snda tillbaka varan. Nringsidkaren skall informera konsumenten om denna rtt till ersttning nr ersttningsvaran levereras.

30

Frhllandet till ngerrtten enligt konsumentkreditlagen 9a I frga om kreditavtal enligt konsumentkreditlagen (2010:1846) tillmpas 2125 den lagen i stllet fr 59 . Kreditavtal 10 Om konsumenten utvar sin ngerrtt och med anledning av hemfrsljningsavtalet har ftt kredit av nringsidkaren eller av ngon annan p grund av en verenskommelse mellan denne och nringsidkaren, ska kreditavtalet upphra att glla utan att konsumenten fr lggas ngon pfljd fr detta. Detsamma ska glla om konsumenten utvar ngerrtten och det r frga om ett sdant kreditkp som avses i konsumentkreditlagen (2010:1846). Fullgrelse 11 Nringsidkaren skall fullgra sin prestation inom sklig tid. Om konsumenten och nringsidkaren inte skriftligen har avtalat annat, skall prestationen fullgras senast inom 30 dagar frn den dag d konsumenten gjorde sin bestllning. Om nringsidkaren inte kan fullgra sin prestation i tid och detta inte beror p konsumenten eller ngot frhllande p hans eller hennes sida, har konsumenten rtt att hva hemfrsljningsavtalet. Nringsidkaren skall informera konsumenten om detta. Hver konsumenten avtalet, skall nringsidkaren betala tillbaka vad konsumenten har betalat. Detta skall ske snarast och senast inom 30 dagar frn den dag d nringsidkaren tog emot konsumentens meddelande om att avtalet hvts. Vid hemfrsljningsavtal om ett kulturevenemang, ett idrottsevenemang eller ngon liknande fritidsaktivitet utomhus kan konsumenten och nringsidkaren skriftligen avtala att nringsidkarens terbetalningsskyldighet enligt andra stycket inte skall glla, om fritidsaktiviteten mste stllas in p grund av vdret och inte kan flyttas till ett annat tillflle.

31

5 kap. Gemensamma bestmmelser

Behrighet fr nringsidkarens ombud 1 Anlitar nringsidkaren ett ombud, skall denne alltid anses behrig att handla p nringsidkarens vgnar nr det gller att ing distansavtal eller hemfrsljningsavtal, att utfsta frmner som r avsedda att ing i ett sdant avtal samt att ta emot betalning fr nringsidkarens rkning. Nringsidkaren kan inte till nackdel fr konsumenten inskrnka denna behrighet. Lagval 2 Ett avtalsvillkor som anger att lagen i ett land utanfr Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet skall tillmpas p avtalet gller inte i frga om regler om distansavtal eller hemfrsljningsavtal, om den lag som gller med bortseende frn villkoret r lagen i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet och den lagen ger konsumenten ett bttre skydd. Risken fr vissa meddelanden 3 Har konsumenten i rtt tid och p ett ndamlsenligt stt lmnat eller snt ett meddelande om att han eller hon utvar ngerrtten, fr meddelandet beropas ven om det frsenas, frvanskas eller inte kommer fram. Detsamma gller fr ett meddelande om att avtalet hvs p grund av att nringsidkaren inte fullgjort sin prestation i tid.

Se ven Konsumentverkets freskrifter om formulr vid hemfrsljning (KOVFS 2005:3).

32

E-handelslagen
Lagens tillmpningsomrde

Lag om elektronisk handel och andra informationssamhllets tjnster SFS 2002:562

1 Denna lag gller informationssamhllets tjnster och pbrjande och utvande av verksamhet som rr sdana tjnster. Lagen r inte tillmplig p frgor som rr 1. beskattning, 2. behandling av personuppgifter, 3. konkurrensbegrnsande samarbete mellan fretag, 4. notariatverksamhet eller liknande verksamhet i den mn den har direkt samband med myndighetsutvning, 5. verksamhet som innebr att frsvara eller som ombud fretrda en klient infr domstol, eller 6. hasardspel dr penningvrden satsas.

Definitioner
2 I lagen avses med informationssamhllets tjnster: tjnster som normalt utfrs mot ersttning och som tillhandahlls p distans, p elektronisk vg och p individuell begran av en tjnstemottagare, tjnsteleverantr: fysisk eller juridisk person som tillhandahller ngon av informationssamhllets tjnster, etableringsstat: stat dr en tjnsteleverantr har sitt fasta driftstlle, tjnstemottagare: fysisk eller juridisk person som anvnder ngon av informationssamhllets tjnster, det samordnade regelomrdet: rttsregler med krav p informationssamhllets tjnster och p tjnsteleverantrer i frga om pbrjande och utvande av verksamhet som rr sdana tjnster, reglerad yrkesverksamhet: yrkesverksamhet som enligt lag eller frordning krver auktorisation, legitimation eller liknande, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet.

Fri rrlighet och tillmpning av svensk rtt

3 En tjnsteleverantr med en annan etableringsstat n Sverige inom EES har rtt att, utan hinder av svenska regler inom det samordnade regelomrdet, tillhandahlla tjnstemottagare i Sverige informationssamhllets tjnster.

33

En domstol eller annan myndighet fr dock med std av lag vidta en tgrd som begrnsar den fria rrligheten fr en sdan tjnst, om det r ndvndigt fr att skydda 1. allmn ordning och skerhet, 2. folkhlsan, eller 3. konsumenter. En sdan tgrd mste vara riktad mot en bestmd tjnst som skadar eller allvarligt riskerar att skada ngot av dessa skyddsintressen. tgrden mste st i rimlig proportion till det intresse som skall skyddas. 4 Innan en sdan tgrd som avses i 3 andra stycket fr vidtas mste etableringsstaten uppmanas att ingripa. Etableringsstaten och Europeiska gemenskapernas kommission mste ven underrttas om att tgrden kommer att vidtas. I brdskande fall fr tgrden i stllet utan drjsml anmlas till etableringsstaten och kommissionen, med uppgift om varfr saken anses brdskande. Frsta och andra styckena gller inte i samband med domstolsfrfaranden och brottsutredningar. 5 Inom det samordnade regelomrdet skall svensk rtt glla fr de informationssamhllets tjnster som tillhandahlls av tjnsteleverantrer med Sverige som etableringsstat, ven om tjnsterna helt eller delvis riktar sig mot tjnstemottagare i ngon annan stat inom EES. 6 Bestmmelserna i 35 r inte tillmpliga p 1. tilltligheten av marknadsfring genom icke begrd e-post, 2. utgivning av elektroniska pengar av sdana aktiebolag eller ekonomiska freningar som enligt 2 kap. 3 lagen (2011:755) om elektroniska pengar undantagits frn den lagens bestmmelser, 3. sdana krav fr frskringsverksamhet genom sekundr etablering eller grnsverskridande verksamhet som avses i avdelning IV i rdets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra frfattningar som avser annan direkt frskring n livfrskring samt om ndring av direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG, senast ndrat genom Europaparlamentets och rdets direk tiv 2008/36/EG, och avdelning IV i Europaparlamentets

34

 och rdets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livfrskring, senast ndrat genom Europaparlamen tets och rdets direktiv 2008/19/EG, 4. sdana krav fr obligatoriska skadefrskringar som avses i artikel 30.2 i rdets direktiv 92/49/EEG, 5. avtalsfrpliktelser vid konsumentavtal, 6. upphovsrtt och nrstende rttigheter, skydd fr krets mnster fr halvledarprodukter och industriellt rtts skydd, eller 7. formkrav fr avtal som skapar eller verfr rttigheter i fast egendom. 7 Bestmmelserna i 35 pverkar inte parters frihet att vlja tillmplig lag fr sitt avtal eller frgor om tillmplig lag fr frskringsavtal av de slag som avses i lagen (1993:645) om tillmplig lag fr vissa frskringsavtal.

Allmnna informationskrav
8 Nr en tjnsteleverantr tillhandahller informationssamhllets tjnster ska leverantren ge information om sitt namn, sin adress i etableringsstaten och sin e-postadress samt i frekommande fall 1. organisationsnummer, 2. registreringsnummer fr mervrdesskatt, och 3. behrig tillstndsmyndighet. Om en tjnsteleverantr bedriver reglerad yrkesverksamhet ska informationen ven omfatta uppgifter om 1. yrkestitel och den stat dr denna erhllits, 2. den yrkesorganisation eller liknande dr tjnsteleveran tren r registrerad, och 3. de bestmmelser som r tillmpliga p yrkesverksamheten och sttet att f tillgng till dem. Informationen ska finnas tillgnglig fr tjnstemottagare och myndigheter p ett enkelt, direkt och stadigvarande stt. I frga om leverantrer av bestll-tv gller ven 2 kap. 1 radio- och tv-lagen (2010:696).

35

9 Om en tjnsteleverantr vid tillhandahllandet av informationssamhllets tjnster anger priser p varor eller tjnster skall dessa anges klart och otvetydigt. Om skatt och leveranskostnader tillkommer skall detta anges srskilt.

Krav i samband med bestllning

10 En tjnsteleverantr skall tillhandahlla lmpliga och effektiva tekniska hjlpmedel som gr det mjligt fr en tjnstemottagare att upptcka och rtta till sina eventuella inmatningsfel innan denne gr en bestllning. 11 En tjnsteleverantr skall p ett klart och otvetydigt stt innan en tjnstemottagare gr en bestllning informera denne om fljande: 1. hjlpmedlen enligt 10 och de tekniska steg som mste vidtas fr att ing avtal, 2. vilka sprk avtal kan ings p, 3. om avtal arkiveras och om de hlls tillgngliga fr tjnste mottagare, samt 4. de yrkesetiska regler eller liknande som tjnsteleverantren har tagit sig att flja och sttet att f tillgng till dem p elektronisk vg. 12 En tjnsteleverantr skall utan ondigt drjsml p elektronisk vg bekrfta mottagandet av en bestllning som gjorts p elektronisk vg. Bestllningar och bekrftelser skall anses mottagna nr adressaten har tillgng till dem. 13 Avtalsvillkor skall gras tillgngliga fr tjnstemottagare p ett stt som gr det mjligt att spara och terskapa dem. 14 Bestmmelserna i 10 och 11 samt 12 frsta stycket gller inte om avtal ings enbart genom utvxling av e-post eller motsvarande personliga meddelanden. Utanfr konsumentfrhllanden fr parterna komma verens om ngot annat n vad som anges i 1012 .

Pfljder
15 Om en tjnsteleverantr inte ger information i enlighet med 8 och 9 samt 1113 eller inte tillhandahller tekniska

36

hjlpmedel enligt 10 ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas, med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan information ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket marknadsfringslagen.

Ansvarsfrihet fr tjnsteleverantrer i vissa fall

16 En tjnsteleverantr som verfr information som har lmnats av en tjnstemottagare i ett kommunikationsnt, eller som tillhandahller tillgng till ett sdant nt, skall inte p grund av innehllet i informationen vara skyldig att erstta skada eller betala sanktionsavgift, under frutsttning att leverantren inte 1. initierar verfringen, 2. vljer ut mottagaren av informationen, eller 3. vljer ut eller ndrar informationen. verfringen och tillhandahllandet enligt frsta stycket omfattar ven sdan automatisk, mellanliggande och tillfllig lagring av information som sker endast fr att utfra verfringen, under frutsttning att informationen inte lagras lngre n vad som rimligen krvs fr verfringen. 17 En tjnsteleverantr som verfr information som har lmnats av en tjnstemottagare i ett kommunikationsnt skall, fr sdan automatisk, mellanliggande och tillfllig lagring som sker endast fr att effektivisera vidare verfring till andra tjnstemottagare, inte p grund av innehllet i informationen vara skyldig att erstta skada eller betala sanktionsavgift, under frutsttning att leverantren 1. inte ndrar informationen, 2. uppfyller gllande villkor fr tillgng till informationen, 3. fljer inom branschen vedertagna regler fr uppdatering av informationen, 4. inte ingriper i sdan inom branschen vedertagen teknik som anvnds fr att f uppgifter om anvndningen av informationen, och 5. utan drjsml frhindrar vidare spridning av informationen, s snart leverantren fr knnedom om att den information som ursprungligen verfrdes avlgsnats eller gjorts otkomlig, eller om att en domstol eller myndighet har beslutat att s skall ske.

37

18 En tjnsteleverantr som lagrar information som lmnats av en tjnstemottagare skall inte p grund av innehllet i informationen vara skyldig att erstta skada eller betala sanktionsavgift, under frutsttning att leverantren 1. inte knner till att den olagliga informationen eller verksamheten frekommer och, nr det gller skyldighet att erstta skada, inte r medveten om fakta eller om stndigheter som gr det uppenbart att den olagliga informationen eller verksamheten frekommer, eller 2. s snart han fr sdan knnedom eller medvetenhet utan drjsml frhindrar vidare spridning av informationen. Vad som sgs i frsta stycket gller inte om den tjnstemottagare som lmnat informationen handlar under tjnsteleverantrens ledning eller verinseende. 19 En tjnsteleverantr som verfr eller lagrar information fr annan fr dmas till ansvar fr brott som avser innehllet i informationen endast om brottet har begtts uppstligen.

38

Ellagen
SFS 1997:857

10 kap. Skadestnd
Ansvar fr skada genom inverkan av el frn starkstrmsanlggning 1 Har ngon tillfogats person- eller sakskada genom inverkan av el frn en starkstrmsanlggning, skall skadan, ven om det inte fljer av allmnna skadestndsbestmmelser, ersttas avinnehavaren av den starkstrmsanlggning frn vilken elen senast kommit. Ansvar enligt frsta stycket gller inte 1. den som innehar en starkstrmsanlggning fr produktion av el dr generatorn har en mrkeffekt om hgst 50 kilovoltampere, 2. den som innehar en starkstrmsanlggning som r avsedd fr anvndning av el och som tillfrs el med en spnning av hgst 250 volt mellan en ledare och jord eller, vid icke direkt jordat system, mellan tv ledare, 3. om skadan skett p en annan elektrisk anlggning eller en naturgasledning, fr vilken det krvs koncession enligt naturgaslagen (2005:403), eller 4. om den elektriska anlggningen utgrs av en inrttning fr godsbefordran eller r avsedd fr en sdan inrttnings behov och skada uppkommit p egendom som har blivit mottagen fr sdan befordran. Lag (2007:217). Produktansvar 2 Om en skada orsakas av skerhetsbrist i el som har satts i omlopp frn en elektrisk anlggning med egen generator eller transformator r innehavaren, om inte annat fljer av 3 , skyldig att betala skadestnd fr personskada samt fr sakskada p egendom som till sin typ vanligen r avsedd fr enskilt ndaml, om den skadelidande vid tiden fr skadan anvnde egendomen huvudsakligen fr sdant ndaml. Med skerhetsbrist avses att elen inte r s sker som skligen kan frvntas. Avtalsvillkor som inskrnker skadestndsskyldigheten r utan verkan.

39

3 Skadestndsskyldig enligt 2 r inte den som 1. visar att han inte har satt elen i omlopp i en nringsverksamhet, 2. gr sannolikt att skerhetsbristen inte fanns nr han satte elen i omlopp, 3. visar att skerhetsbristen beror p att elen mste stmma verens med tvingande freskrifter som har meddelats av en myndighet, eller 4. visar att det p grundval av det vetenskapliga och tekniska vetandet vid den tidpunkt d han satte elen i omlopp inte var mjligt att upptcka skerhetsbristen. Skadestnd vid driftstrning 4 Har driften vid en elektrisk anlggning strts genom inverkan av el frn en annan sdan anlggning och vllar strningen personskada, sakskada eller ren frmgenhetsskada, skall innehavaren av sistnmnda anlggning erstta skadan, om strningen har uppsttt till fljd av uppst eller vrdslshet frn hans sida. Skadelidandes medvllande 5 Om vllande p den skadelidandes sida har medverkat till skada som skall ersttas enligt 1 frsta stycket eller 4 gller 6 kap. 1 skadestndslagen (1972:207). Skadestnd enligt 2 jmkas efter vad som r skligt, om vllande p den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Bestmmande av skadestnd 6 Vid bestmmande av ersttning fr skada enligt 1, 2 eller 4 tillmpas 5 kap. skadestndslagen (1972:207). Nr ersttning fr sakskada bestms enligt 2 avrknas ett belopp om 3 500 kr. gares skadestndsansvar 7 Har garen till en elektrisk starkstrmsanlggning uppltit nyttjandertten helt eller delvis till ngon annan, svarar han nd fr skada som skall ersttas enligt denna lag som om han alltjmt innehaft anlggningen. garen r dock inte ansvarig med annan egendom n som har uppltits. Den ersttning garen kan ha utgett i ett sdant fall som avses i frsta stycket fr han krva tillbaka av nyttjanderttshavaren.

40

Preskription 8 Talan mot en elektrisk anlggnings gare eller innehavare om skadestnd enligt 1 frsta stycket eller 4 skall vckas inom tv r frn det skadan intrffade. Den som vill ha ersttning enligt 2 skall vcka talan inom tre r frn det han fick eller borde ha ftt knnedom om att fordringen kunde gras gllande. Talan om ersttning mste dock vckas inom tio r frn det att den som psts vara skadestndsskyldig tillhandahll elen. Den som inte vcker talan i tid har inte rtt till ersttning enligt de angivna bestmmelserna. Avbrottsersttning 9 Avtalsvillkor som i jmfrelse med bestmmelserna i 1015 r till nackdel fr elanvndare r utan verkan mot dem. Avbrottsersttning enligt 1013 skall avrknas frn skadestnd som enligt andra bestmmelser i denna lag eller annan lag betalas p grund av samma elavbrott. 10 Om verfringen av el avbryts helt under en sammanhngande period om minst tolv timmar har elanvndaren rtt till avbrottsersttning. Elanvndaren har inte rtt till avbrottsersttning om 1. avbrottet beror p elanvndarens frsummelse, 2. verfringen av el avbryts fr att vidta tgrder som r motiverade av elskerhetsskl eller fr att upprtthlla en god drift- och leveransskerhet och avbrottet inte pgr lngre n tgrden krver, 3. avbrottet r hnfrligt till ett fel i en koncessionshavares ledningsnt och felet beror p ett hinder utanfr den koncessionshavarens kontroll som koncessionshavaren inte skligen kunde frvntas ha rknat med och vars fljder koncessionshavaren inte heller skligen kunde ha undvikit eller vervunnit, eller 4. avbrottet r hnfrligt till ett fel i ett ledningsnt vars ledningar har en spnning om 220 kilovolt eller mer. 11 Avbrottsersttning skall betalas av den som har koncession fr det elnt till vilket elanvndaren r direkt ansluten.

41

12 Nr avbrottsersttning berknas ska en period med avbruten verfring av el (avbrottsperiod) anses avslutad vid den tidpunkt d avbrottet upphrt, om verfringen drefter har fungerat oavbrutet under de nrmast fljande tv timmarna. Avbrottsersttningen ska fr en avbrottsperiod om minst tolv timmar och hgst tjugofyra timmar betalas med 12,5 procent av elanvndarens berknade rliga ntkostnad, dock lgst 2 procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 socialfrskringsbalken avrundat till nrmast hgre hundratal kronor. Om avbrottsperioden r lngre n tjugofyra timmar ska fr varje drefter pbrjad tjugofyratimmarsperiod ytterligare ersttning betalas med 25 procent av elanvndarens berknade rliga ntkostnad, dock lgst 2 procent av prisbasbeloppet avrundat till nrmast hgre hundratal kronor. Avbrottsersttningen ska fr en avbrottsperiod uppg till hgst 300 procent av elanvndarens berknade rliga ntkostnad. 13 Om skyldigheten att betala avbrottsersttning r oskligt betungande med hnsyn till de ekonomiska frhllandena hos den som r ersttningsskyldig enligt 11 eller den som slutligt skall betala ersttningen enligt 16 , fr ersttningen jmkas efter vad som r skligt. Ersttningen fr ocks jmkas efter vad som r skligt, om arbetet med att f i gng verfringen av el har behvt frsenas fr att inte utstta arbetstagarna fr betydande risker. 14 Den som r ersttningsskyldig enligt 11 skall betala avbrottsersttningen till elanvndaren utan oskligt drjsml och aldrig senare n sex mnader frn utgngen av den mnad d den ersttningsskyldige fick eller borde ha ftt knnedom om avbrottet. Den ersttningsskyldige skall betala rnta enligt 6 rntelagen (1975:635), om betalning inte sker i rtt tid. 15 Om elanvndaren trots bestmmelserna i 14 inte har ftt avbrottsersttning och inte har gjort ansprk p ersttning frn den ersttningsskyldige inom tv r frn det att avbrottet upphrde, gr rtten till ersttning frlorad. 16 Den som r ersttningsskyldig enligt 11 har, i den mn avbrottet r hnfrligt till ett fel i en annan koncessionshavares ledningsnt, rtt att frn den koncessionshavaren f ersttning fr det som enligt 1013 har betalats till elanvndaren.
42

11 kap. Srskilda bestmmelser om verfring och leverans av el till konsumenter

Inledande bestmmelser 1 Detta kapitel gller verfring och leverans av el till konsumenter. Med konsument avses en fysisk person till vilken el verfrs eller levereras huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet. 2 Avtalsvillkor som i jmfrelse med bestmmelserna i detta kapitel r till nackdel fr konsumenten r utan verkan mot denne. Avbrytande av verfring av el p grund av konsumentens avtalsbrott 3 verfring av el fr avbrytas, om konsumenten frsummar sina skyldigheter och frsummelsen utgr ett vsentligt avtalsbrott. Innan verfringen avbryts skall konsumenten uppmanas att inom viss sklig tid vidta rttelse och, i annat fall n som avses i 4 , underrttas om att verfringen annars kan avbrytas. Sker rttelse fr verfringen inte avbrytas. Om omstndigheterna ger anledning att befara att ett avbrott skulle medfra ej obetydlig personskada eller omfattande sakskada, fr verfringen inte avbrytas. Det gller dock inte om konsumenten handlar otillbrligt. 4 Om avtalsbrottet bestr i att konsumenten frsummat att betala fr verfring eller leverans av el gller, utver vad som anges i 3 , att konsumenten sedan tiden fr rttelse gtt ut skall uppmanas att betala inom tre veckor frn det att han har delgetts uppmaningen och en underrttelse om att verfringen annars kan avbrytas. Ett meddelande om den uteblivna betalningen skall samtidigt lmnas till socialnmnden i den kommun dr konsumenten fr el verfrd. Sker betalning eller r fordringen tvistig fr verfringen inte avbrytas. verfringen fr inte heller avbrytas om socialnmnden inom den tid som anges i frsta stycket skriftligen har meddelat den som lmnat underrttelsen att nmnden tar p sig betalningsansvaret fr skulden.

43

5 Innehavaren av ntkoncessionen och elleverantren har rtt till sklig ersttning av konsumenten fr kostnader som franleds av tgrder som nmns i 3 och 4 . 6 Underrttelser och meddelanden som avses i 4 frsta stycket skall lmnas enligt formulr som faststlls av regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer. Avbrytande av verfring av el av elskerhetsskl m.m. 7 Innehavaren av ntkoncession fr avbryta verfringen av el fr att vidta tgrder som r motiverade av elskerhetsskl eller fr att upprtthlla en god drift- och leveransskerhet. Avbrottet fr inte i ngot fall pg lngre n tgrden krver. Om innehavaren av ntkoncession kan frutse annat n kortvariga avbrott i verfringen, skall konsumenten underrttas i god tid fre avbrottet. Konsumenten skall underrttas personligen eller, om det r lmpligt, genom anslag. Skadestnd vid avbruten verfring av el 8 Avbryts verfringen av el p grund av konsumentens frsummelse utan att frutsttningarna i 3 och 4 r uppfyllda, har konsumenten rtt till ersttning fr skada av ntkoncessionshavaren. Har verfringen av el avbrutits p begran av elleverantren, skall denne, i stllet fr koncessionshavaren, erstta konsumenten fr den uppkomna skadan. 9 Om innehavaren av ntkoncession inte har underrttat konsumenten enligt 7 andra stycket, har konsumenten rtt till ersttning fr skada av koncessionshavaren. 10 Om verfringen av el avbryts utan att det beror p konsumentens frsummelse och utan att det finns rtt att avbryta verfringen enligt 7 frsta stycket, har konsumenten rtt till ersttning fr skada av ntkoncessionshavaren om inte denne visar att avbrottet beror p ett hinder utanfr hans kontroll som han inte skligen kunde frvntas ha rknat med och vars fljder han inte heller skligen kunde ha undvikit eller vervunnit. Beror avbrottet p ngon som koncessionshavaren har anlitat fr att utfra underhll, reparation eller liknande arbete, r koncessionshavaren fri frn skadestndsskyldighet endast om ocks den som han har anlitat skulle vara fri enligt frsta stycket.
44

11 Skadestnd enligt 810 omfattar ersttning fr utgifter och inkomstbortfall samt annan frlust p grund av avbrottet. Om skyldigheten att utge skadestnd skulle vara oskligt betungande med hnsyn till den skadestndsskyldiges ekonomiska frhllanden, kan skadestndet jmkas efter vad som r skligt. Vid bedmningen skall ven beaktas freliggande frskringar och frskringsmjligheter, den skadestndsskyldiges frutsttningar att frutse och hindra skadan samt andra srskilda omstndigheter. 12 Konsumenten skall underrtta motparten om ansprk p ersttning inom tv r frn det att skadan intrffade. Gr han inte det, har han frlorat sin rtt till ersttning fr den uppkomna skadan. Uppgifter i avtal 13 Ett avtal mellan en konsument och en elleverantr ska innehlla uppgifter om 1. elleverantrens namn, adress, telefonnummer och webbplats, 2. elleverantrens tagande gentemot konsumenten, 3. nr avtalet trffas och vid vilken tidpunkt elleverantren planerar att verta leveranserna till konsumenten, 4. var konsumenten kan finna information om elleveran trens priser och vriga villkor, 5. villkoren fr fakturering och betalning, 6. den tid som avtalet lper eller om det lper tills vidare, 7. vad som gller avseende frlngning av ett avtal som lper under viss tid, 8. villkoren fr uppsgning av avtalet, 9. hur ersttningen berknas vid uppsgning i frtid av ett avtal som lper under viss tid, 10. villkoren fr ersttning om elleverantren inte uppfyller sitt tagande enligt avtalet, och 11. hur elleverantren p sin webbplats samt p begran p annat stt tillhandahller den ytterligare konsument relaterade information som anges i 18 . Information om avtalsvillkoren och uppgifterna enligt frsta stycket ska lmnas till konsumenten innan avtalet ings eller bekrftas.

45

14 Ett avtal mellan en konsument och en ntkoncessionshavare ska innehlla uppgifter om 1. ntkoncessionshavarens namn, adress, telefonnummer och webbplats, 2. ntkoncessionshavarens tagande gentemot konsumenten, 3. nr avtalet trffas, 4. var konsumenten kan finna information om ntkoncess- ionshavarens priser och vriga villkor, 5. villkoren fr fakturering och betalning, 6. villkoren fr uppsgning av avtalet, 7. villkoren fr ersttning om ntkoncessionshavaren inte uppfyller sitt tagande enligt avtalet, och 8. hur ntkoncessionshavaren p sin webbplats samt p begran p annat stt tillhandahller den ytterligare konsumentrelaterade information som anges i 18 . Betalningsstt 15 En elleverantr fr inte missgynna en konsument endast p grund av det betalningsstt konsumenten har valt. Om en elleverantr eller en ntkoncessionshavare tillmpar ett system med frskottsbetalning fr konsumenter, ska detta vara skligt och grundat p den frvntade frbrukningen. ndrade avtalsvillkor 16 En elleverantr som avser att ndra villkoren fr ett avtal som lper tills vidare med en konsument ska underrtta konsumenten om ndringen. Underrttelse ska ske genom ett srskilt meddelande till konsumenten. Av meddelandet ska det framg att konsumenten har rtt att sga upp avtalet. De nya villkoren fr inte brja tillmpas frrn tidigast tv mnader efter det att meddelandet har skickats. Prishjningar 17 Nr en prishjning har skett ska konsumenten underrttas om detta i den nstkommande fakturan frn elleverantren. Det ska framg nr prisndringen trdde i kraft och hur priset ndrats.

46

Information om konsumentens rttigheter 18 Elleverantrer och ntkoncessionshavare som trffar avtal med konsumenter ska p sina webbplatser lmna tydlig information om 1. konsumentens rttigheter, 2. hur konsumenten ska g till vga fr att lmna klagoml, och 3. vilka organ konsumenten kan vnda sig till fr informa tion eller tvistlsning. P konsumentens begran ska informationen lmnas p annat stt. Elleverantrer och ntkoncessionshavare ska p eller i samband med fakturor till konsumenter och i reklam som vnder sig till konsumenter antingen lmna den information som fljer av frsta stycket eller hnvisa till att informationen finns p webbplatsen och p begran tillhandahlls p annat stt. Byte av elleverantr 19 Ett byte av elleverantr ska genomfras utan srskild kostnad fr konsumenten. Vid byte av elleverantr ska konsumenten f en slutfaktura inom sex veckor frn den dag d den frntrdande elleverantrens leverans upphrde. Hantering av klagoml 20 Elleverantrer och ntkoncessionshavare ska ha faststllda rutiner fr hanteringen av klagoml frn konsumenter.

47

Fastighetsmklarlagen
SFS 2011:666

Lagens tillmpningsomrde
1 Denna lag gller en fysisk persons yrkesmssiga frmedling av fastigheter, delar av fastigheter, bostadsrtter, byggnader p annans mark, tomtrtter, andelsrtter avseende lgenhet, arrendertter eller hyresrtter. Den som bedriver sdan verksamhet kallas fastighetsmklare. Med frmedling avses en verksamhet som grundar sig p ett uppdragsavtal och som syftar till att anvisa en motpart med vilken uppdragsgivaren kan trffa avtal om verltelse eller uppltelse. 2 Vad som freskrivs om fastigheter i denna lag tillmpas ocks p den vriga egendom som anges i 1 . Vid frmedling av arrendertt eller hyresrtt tillmpas inte 18 , 22 och 23 frstafjrde styckena. Vid frmedling av nyttjandertt ska vad som freskrivs om sljare avse den som verlter eller upplter nyttjandertten och vad som freskrivs om kpare avse motparten. 3 Lagen tillmpas oavsett var fastigheten r belgen, om en vsentlig del av fastighetsmklarens uppdrag utfrs i Sverige. Detta gller inte i den utstrckning ngot annat fljer av lagen (1998:167) om tillmplig lag fr avtalsfrpliktelser eller Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillmplig lag fr avtalsfrpliktelser (Rom I).

Avtalsvillkor och lagens tvingande verkan

4 Avtalsvillkor som i jmfrelse med bestmmelserna i denna lag r till nackdel fr en konsument r utan verkan mot honom eller henne, om inte annat anges i lagen. Med konsument avses en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet.

Registrering av fastighetsmklare
5 Varje fastighetsmklare ska vara registrerad hos Fastighetsmklarnmnden. Skyldigheten att vara registrerad gller inte advokater och inte heller sdana fastighetsmklare som gnar sig t enbart
48

1. kommunal frmedling av hyresrtter, 2. kostnadsfri frmedling av hyresrtter till studerande, 3. frmedling av hyresrtter fr fritidsndaml, 4. frmedling av hyresrtter till lokaler eller 5. frmedling av hyresrtter till rum dr hyrestiden uppgr till hgst tv veckor. Registreringen ska avse antingen yrkesmssig frmedling av all den egendom som anges i 1 (fullstndig registrering) eller yrkesmssig frmedling av enbart hyresrtter (registrering fr hyresfrmedlare). Mklaren ska betala registreringsavgift i form av anskningsavgift och rlig avgift. 6 Fr att en fastighetsmklare ska registreras krvs att mklaren 1. inte r underrig, frsatt i konkurs, underkastad nringsfrbud eller har frvaltare enligt 11 kap. 7 frldrabalken, 2. har frskring fr skadestndsansvar enligt 25 , 3. har tillfredsstllande utbildning, 4. har fr avsikt att vara yrkesverksam som fastighets mklare samt 5. r redbar och i vrigt lmplig som fastighetsmklare. 7 Bestmmelser om vissa skyldigheter fr den som driver verksamhet som fastighetsmklare med fullstndig registrering finns i lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism.

God fastighetsmklarsed
Allmn omsorgsplikt 8 Fastighetsmklaren ska utfra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmklarsed. Mklaren ska ta till vara bde sljarens och kparens intresse. Inom ramen fr de krav som god fastighetsmklarsed stller ska mklaren srskilt beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen. Avtalet med uppdragsgivaren 9 Uppdragsavtalet ska upprttas skriftligen och skrivas under av parterna. Fastighetsmklaren fr inte beropa ett avtalsvillkor

49

som inte har tagits in i uppdragsavtalet eller p annat stt har avtalats skriftligen. Detta gller dock inte verenskommelser om ndring av egendomens pris och andra villkor fr verltelsen eller uppltelsen. Om uppdraget r frenat med ensamrtt, fr tiden fr ensamrtten bestmmas till hgst tre mnader t gngen. En verenskommelse om frlngning av ensamrtten fr trffas tidigast en mnad innan ensamrtten ska upphra att glla. Om mklaren har sagt upp uppdragsavtalet muntligen, ska mklaren snarast ocks skriftligen underrtta uppdragsgivaren om uppsgningen. Om uppdragsgivaren har sagt upp avtalet, ska mklaren snarast skriftligen bekrfta uppsgningen. Handpenning och deposition av mottagna tillgngar 10 Handpenning som fastighetsmklaren har tagit emot ska snarast verlmnas till sljaren, om inte annat har verenskommits genom ett depositionsavtal. Pengar och andra tillgngar som mklaren fr hand om fr ngon annans rkning ska hllas skilda frn egna tillgngar. Ett depositionsavtal ska upprttas skriftligen och skrivas under av parterna. Frbud mot viss frmedling och handel med fastigheter 11 En fastighetsmklare fr inte i anslutning till sitt frmedlingsuppdrag kpa en fastighet som han eller hon har eller har haft i uppdrag att frmedla. 12 En fastighetsmklare fr inte frmedla en fastighet till eller frn 1. sin make eller sambo, 2. sitt syskon eller sin slkting i rtt upp- eller nedstigande led, 3. ngon som mklaren r besvgrad med i rtt upp- eller nedstigande led eller p sdant stt att den ene r gift med den andres syskon eller 4. ngon annan sdan nrstende som avses i 4 kap. 3 konkurslagen (1987:672). Om ngon som r mklaren nrstende frvrvar en fastighet som mklaren fre frvrvet har haft i uppdrag att frmedla, ska mklaren genast anmla frvrvet till Fastighetsmklarnmnden.

50

13 En fastighetsmklare fr inte bedriva handel med fastigheter. Frbud mot frtroenderubbande verksamhet 14 En fastighetsmklare fr inte gna sig t verksamhet som r gnad att rubba frtroendet fr honom eller henne som mklare. Enbart det frhllandet att mklaren fr ersttning fr en annan verksamhet n frmedling av fastigheter ska inte anses rubba frtroendet fr mklaren, under frutsttning att ersttningen r endast obetydlig. Mklaren ska tydligt upplysa tilltnkta sljare och kpare om verksamheten samt om den ersttning som mklaren fr fr den. Upplysningen ska lmnas till uppdragsgivaren innan uppdragsavtalet ings och i vrigt snarast. Frbud mot att upptrda som ombud 15 En fastighetsmklare fr inte som ombud fretrda sljare gentemot kpare eller kpare gentemot sljare. Mklaren fr dock ta sig begrnsade uppgifter. Rdgivnings- och upplysningsskyldighet 16 Fastighetsmklaren ska, i den utstrckning som god fastighetsmklarsed krver det, ge tilltnkta kpare och sljare de rd och upplysningar som de kan behva om fastigheten och andra frhllanden som har samband med verltelsen. Mklaren ska i frvg upplysa tilltnkta kpare om hur sljaren avser att genomfra frsljningen. Mklaren ska verka fr att sljaren fre verltelsen lmnar de uppgifter om fastigheten som kan antas vara av betydelse fr en kpare. Mklaren ska skriftligen upplysa en kpare om det ansvar som denne har fr att underska fastigheten och ska verka fr att han eller hon fre kpet gr eller lter gra en sdan underskning. Om mklaren har iakttagit eller annars knner till eller med hnsyn till omstndigheterna har srskild anledning att misstnka ngot om fastighetens skick som kan antas ha betydelse fr en kpare, ska mklaren srskilt upplysa denne om detta.

51

Kontroll av frfogandertts- och inskrivningsfrhllanden 17 Fastighetsmklaren ska kontrollera vem som har rtt att frfoga ver fastigheten och vilka inteckningar, servitut och andra rttigheter som belastar den. Mklaren ska ocks kontrollera om fastigheten har del i en eller flera gemensamhetsanlggningar. Avser frmedlingen en bostadsrtt, ska mklaren kontrollera vem som har rtt att frfoga ver bostadsrtten och om den r pantsatt. Tillhandahllande av en objektsbeskrivning 18 Fastighetsmklaren ska tillhandahlla en tilltnkt kpare som r konsument en skriftlig beskrivning av fastigheten (objektsbeskrivning). Objektsbeskrivningen ska innehlla uppgift om fastighetens beteckning, taxeringsvrde, areal och driftskostnader och om vilka inteckningar, servitut och andra rttigheter som belastar den, liksom uppgift om gemensamhetsanlggningar. Objektsbeskrivningen ska ocks innehlla uppgift om byggnadens lder, storlek och byggnadsstt. Avser frmedlingen en bostadsrtt, ska objektsbeskrivningen innehlla uppgift om bostadsrttsfreningens namn, pantsttning av bostadsrtten, andelstal och upplten mark. Objektsbeskrivningen ska ocks innehlla uppgift om lgenhetens nummer, storlek, rsavgift och beslutade ndringar av denna samt driftskostnader. Mklaren ska ven tillhandahlla den senast tillgngliga rsredovisningen fr bostadsrttsfreningen och freningens registrerade stadgar. Om det inte finns ngon rsredovisning, ska freningens ekonomiska plan tillhandahllas. Mklaren ska erbjuda en skriftlig berkning av boendekostnaderna. Upplysning om frfogandertt 19 Innan en fastighet verlts ska fastighetsmklaren upplysa kparen om vem som har rtt att frfoga ver fastigheten. Frteckning ver anbud och vrig dokumentation 20 Fastighetsmklaren ska fra anteckningar ver frmedlingsuppdraget. Mklaren ska ocks upprtta en frteckning ver de anbud som lmnas p fastigheten med angivande av anbudsgivarens namn, kontaktuppgifter, det belopp som bjudits och

52

tidpunkt fr nr anbudet lmnades samt villkor fr anbudet. Dokumentationen ska verlmnas till uppdragsgivaren nr uppdraget slutfrts. Om ett verltelseavtal ings, ska ven den som kpt eller slt fastigheten f dokumentationen nr uppdraget slutfrts. Medverkan i samband med verltelsen 21 Fastighetsmklaren ska verka fr att kparen och sljaren trffar verenskommelse i frgor som behver lsas i samband med verltelsen. Om inte annat har avtalats, ska mklaren hjlpa kparen och sljaren att upprtta de handlingar som behvs fr verltelsen. Upplysning om mjlig rtt till ersttning 22 Upphr uppdragsavtalet utan att fastigheten verltits, ska fastighetsmklaren upplysa sljaren om att en senare verltelse kan ge mklaren rtt till ersttning.

Fastighetsmklarens ersttning
23 Om inte annat har avtalats, ska fastighetsmklarens ersttning berknas efter viss procent p kpeskillingen (provision). Mklaren har rtt till provision endast om avtalet om verltelse har trffats genom mklarens frmedling mellan uppdragsgivaren och ngon som har anvisats av mklaren. Har mklaren ftt uppdraget med ensamrtt och trffas utan mklarens frmedling avtal om verltelse inom den tid som ensamrtten gller, har mklaren rtt till provision som om avtalet frmedlats av honom eller henne. Ska mklaren ersttas i form av provision, har mklaren rtt till ersttning fr utlgg endast om en srskild verenskommelse har trffats om detta. I 12 kap. 65 a frsta stycket jordabalken finns bestmmelser om ersttning vid frmedling av hyreslgenheter fr bostadsndaml. 24 Fastighetsmklarens ersttning kan sttas ned om mklaren vid uppdragets utfrande har sidosatt sina skyldigheter mot kparen eller sljaren. Detta gller dock inte om sidosttandet r av ringa betydelse.

53

Skadestnd
25 Om fastighetsmklaren uppstligen eller av oaktsamhet sidostter sina skyldigheter enligt 822 , ska han eller hon erstta den skada som till fljd av detta drabbar kparen eller sljaren. Om det r skligt, kan skadestndet sttas ned eller helt falla bort. Om mklaren har betalat skadestnd till kparen p grund av skada som kparen har tillfogats genom att fastigheten avviker frn vad kparen har haft anledning att rkna med, kan mklaren krva tillbaka skadestndet frn sljaren i den mn ocks sljaren r ansvarig fr skadan och det inte r oskligt att sljaren i sista hand fr bra detta ansvar ensam.

Underrttelse om skadestndskrav
26 En kpare eller sljare som vill krva skadestnd enligt 25 ska underrtta fastighetsmklaren om detta inom sklig tid efter det att han eller hon insg eller borde ha insett de omstndigheter som ligger till grund fr kravet. Om kparen eller sljaren inte underrttar mklaren inom denna tid, faller rtten till skadestnd enligt denna lag bort. Frsta stycket gller inte om mklaren har handlat grovt vrdslst eller i strid mot tro och heder.

Preskription
27 I frga om preskription tillmpas preskriptionslagen (1981:130).

Tillsyn
28 Fastighetsmklarnmnden utvar tillsyn ver de fastighetsmklare som r registrerade enligt 5 . Nmnden ska se till att fastighetsmklarna i sin verksamhet uppfyller sina skyldigheter enligt denna lag. Nmnden ska inom sitt verksamhetsomrde utva tillsyn ven enligt lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism och freskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. En registrerad mklare r skyldig att lta Fastighetsmklarnmnden granska akter, bokfring och vriga handlingar som hr till verksamheten samt att lmna de uppgifter som begrs fr tillsynen.

54

29 Fastighetsmklarnmnden ska terkalla registreringen fr den fastighetsmklare som 1. inte lngre uppfyller kraven enligt 6 , 2. inte betalar registreringsavgift eller 3. handlar i strid mot sina skyldigheter enligt denna lag. Om det kan anses tillrckligt, fr Fastighetsmklarnmnden i stllet meddela varning eller erinran. r frseelsen ringa, fr pfljd underltas. Fastighetsmklarnmnden eller, efter verklagande, domstol fr besluta att en terkallelse av registrering ska glla omedelbart.

verklagande
30 Fastighetsmklarnmndens beslut enligt denna lag fr verklagas hos allmn frvaltningsdomstol. Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten.

Straffansvar
31 Den som uppstligen yrkesmssigt frmedlar fastigheter i strid mot vad som freskrivs om registrering i 5 dms till bter eller fngelse i hgst sex mnader.

Bemyndigande
32 Regeringen fr meddela freskrifter om avgifter enligt denna lag.

vergngsbestmmelser
SFS 2011:666 1. Denna lag trder i kraft den 1 juli 2011, d fastighets mklarlagen (1995:400) ska upphra att glla. 2. Den upphvda lagen gller fortfarande i frga om uppdrags- avtal som har ingtts fre ikrafttrdandet.

55

Frordning om flygpassagerares rttigheter

261/2004/EG Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om faststllande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och instllda eller kraftigt frsenade flygningar och om upphvande av frordning (EEG) nr 295/91. (Text av betydelse fr EES)

Europaparlamentet och europeiska unionens rd har antagit denna frordning

med beaktande av Frdraget om upprttandet av Europeiska gemenskapen, srskilt artikel 80.2 i detta, med beaktande av kommissionens frslag(1), med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittns yttrande(2), efter att ha hrt Regionkommittn, i enlighet med frfarandet i artikel 251 i frdraget(3), mot bakgrund av det gemensamma utkast som frlikningskommittn godknde den 1 december 2003, och av fljande skl: (1) Gemenskapens verksamhet p lufttrafikomrdet br bland annat syfta till att srja fr ett lngtgende skydd fr passagerarna. Dessutom br full hnsyn tas till de allmnna konsumentskyddskraven. (2) Nekad ombordstigning och instllda eller kraftigt frsenade flygningar skapar allvarliga problem och olgenheter fr passagerarna. (3) Med rdets frordning (EEG) nr 295/91 av den 4 februari 1991 om infrande av gemensamma regler om kompensation till passagerare som nekas ombordstigning p luftfartyg i regelbunden lufttrafik(4) infrdes ett grundskydd fr passagerarna, men antalet passagerare som mot sin vilja nekas ombordstigning ligger nd fortfarande alltfr hgt, liksom antalet passagerare som berrs av flygningar som instlls utan frvarning eller av stora frseningar.

56

(4) Gemenskapen br drfr hja skyddsnormerna som faststlls i den frordningen, bde fr att strka passagerarnas rttigheter och fr att lufttrafikfretagen skall kunna verka under lika villkor p en liberaliserad marknad. (5) Med tanke p att skillnaden mellan regelbundna och ickeregelbundna luftfartstjnster tenderar att suddas ut br ett sdant skydd omfatta inte bara passagerare p regelbundna utan ven p icke-regelbundna flygningar, inbegripet flygningar som ingr i paketresor. (6) Det skydd som medges passagerare som reser frn en flygplats belgen i en medlemsstat br utvidgas till att omfatta passagerare som avreser frn en flygplats belgen i tredje land till en flygplats belgen i en medlemsstat, om ett EG-lufttrafikfretag utfr flygningen. (7) Fr att garantera en effektiv tillmpning av denna frordning br de skyldigheter som dr freskrivs vila det lufttrafikfretag som utfr eller avser att utfra flygningen, antingen med eget flygplan eller med flygplan som det leasar med eller utan besttning eller ocks p annan basis. (8) Denna frordning br inte begrnsa lufttrafikfretagets rtt att begra kompensation frn ngon, dribland tredje man, i enlighet med tillmplig lag. (9) Antalet passagerare som mot sin vilja nekas ombordstigning br minskas genom att det infrs en skyldighet fr lufttrafikfretagen att gra en frfrgan efter frivilliga som r beredda att avst frn sina platsreservationer i utbyte mot frmner, i stllet fr att passagerare nekas ombordstigning, och genom full kompensation till dem som slutligen nekas ombordstigning. (10) Passagerare som mot sin vilja nekats ombordstigning br ges mjlighet att antingen boka av sin flygning, och f ersttning fr biljetten, eller fortstta den under tillfredsstllande villkor, och br bli omhndertagna p lmpligt stt i vntan p en senare flygning. (11) Frivilliga br ocks ges mjlighet att boka av sin flygning, med ersttning fr biljetten, eller fortstta den under tillfredsstllande villkor, eftersom deras svrigheter vid vidare resa r jmfrbara med situationen fr passagerare som mot sin vilja nekats ombordstigning.

57

(12) Problem och olgenheter fr passagerarna som orsakas av instllda flygningar br ocks minskas. Detta br stadkommas genom att trafikfretagen frms att fre den tidtabellsenliga avgngstiden informera passagerna om instllda flygningar och att de dessutom erbjuder en rimlig ombokning, fr att passagerarna skall kunna vidta andra tgrder. I annat fall br lufttrafikfretagen kompensera passagerarna om instllningen av flygningen inte beror p extraordinra omstndigheter som inte kunde ha undvikits ven om alla rimliga tgrder vidtagits. (13) Passagerare vars flygning stllts in br ges mjlighet att f ersttning fr biljetten eller f resan ombokad under tillfredsstllande villkor samt bli omhndertagna p lmpligt stt i vntan p en senare flygning. (14) Liksom i Montrealkonventionen br skyldigheterna fr det lufttrafikfretag som utfr flygningen vara helt eller delvis begrnsade i sdana fall dr en hndelse har orsakats av extraordinra omstndigheter som inte kunde ha undvikits ven om alla rimliga tgrder vidtagits. Sdana omstndigheter kan srskilt frekomma i hndelse av politisk instabilitet, meteorologiska frhllanden som omjliggr flygningen i frga, skerhetsrisker, ofrutsedda brister i flygskerheten och strejker som pverkar verksamheten fr det lufttrafikfretag som utfr flygningen. (15) Extraordinra omstndigheter br anses freligga d ett flygledningsbeslut avseende ett visst flygplan en viss dag medfr att en eller flera flygningar med detta plan kraftigt frsenas, uppskjuts till nsta dag eller instlls, ven om alla rimliga tgrder vidtagits av det berrda lufttrafikfretaget fr att undvika frsening eller instlld flygning. (16) I sdana fall d en paketresa stlls in av andra orsaker n att flygningen stlls in br denna frordning inte tillmpas. (17) Passagerare vars flygning r frsenad med en angiven tid br bli omhndertagna p lmpligt stt och ges mjlighet att avbestlla flygningen med ersttning fr biljetten eller fortstta resan under tillfredsstllande villkor. (18) Omhndertagande av passagerare som invntar en alternativ flygning eller en frsenad flygning fr begrnsas eller vgras om detta i sig skulle orsaka ytterligare frsening.

58

(19) Lufttrafikfretag som utfr flygningen br ta hnsyn till de srskilda behoven hos passagerare med nedsatt funktionsfrmga och personer som fljer med dem. (20) Passagerarna br f fullstndig information om sina rttigheter i hndelse av nekad ombordstigning och instllda eller kraftigt frsenade flygningar s att de faktiskt kan utva sina rttigheter. (21) Medlemsstaterna br faststlla regler fr pfljder vid vertrdelse av denna frordning och se till att dessa genomfrs. Pfljderna mste vara effektiva, proportionella och avskrckande. (22) Medlemsstaterna br srja fr och vervaka att deras lufttrafikfretag rent allmnt fljer denna frordning och utse ett lmpligt organ fr att kontrollera dess efterlevnad. Kontrollen br inte inkrkta p passagerares och lufttrafikfretags rtt till domstolsprvning enligt frfaranden i nationell lag. (23) Kommissionen br analysera tillmpningen av denna frordning och srskilt bedma huruvida det r lmpligt att utvidga dess rckvidd till att omfatta alla passagerare som ingtt avtal med en researrangr eller ett EG-lufttrafikfretag nr de reser frn en flygplats i tredje land till en flygplats i en medlemsstat. (24) Konungariket Spanien och Frenade kungariket enades i London den 2 december 1987, i en gemensam frklaring av de tv lndernas utrikesministrar, om bestmmelser om kat samarbete betrffande anvndningen av Gibraltars flygplats. Dessa bestmmelser har nnu inte trtt i kraft. (25) Frordning (EEG) nr 295/91 br drfr upphvas.

59

Hrigenom freskrivs fljande

Artikel 1: Syfte 1. Denna frordning faststller, i enlighet med de villkor som anges, minimirttigheter fr flygpassagerare i fljande fall: a) Nekad ombordstigning mot deras vilja. b) Instlld flygning. c) Frsenad flygning. 2. Tillmpningen av denna frordning p flygplatsen i Gibraltar skall inte anses pverka Konungariket Spaniens respektive Frenade kungarikets rttsliga stndpunkter i tvisten om verhgheten ver det territorium dr flygplatsen r belgen. 3. Tillmpningen av denna frordning p flygplatsen i Gibraltar skall uppskjutas tills bestmmelserna i den gemensamma frklaringen frn Konungariket Spaniens och Frenade kungarikets utrikesministrar av den 2 december 1987 har trtt i kraft. Spaniens och Frenade kungarikets regeringar kommer att informera rdet om nr detta sker. Artikel 2: Definitioner I denna frordning avses med a) lufttrafikfretag: ett lufttrafikfretag med giltig licens, b) lufttrafikfretag som utfr flygningen: ett lufttrafikfre tag som utfr eller avser att utfra en flygning enligt ett avtal med passagerare eller som ombud fr en annan juridisk eller fysisk person som har ett avtal med denna passagerare, c) EG-lufttrafikfretag: ett lufttrafikfretag med en giltig licens utfrdad av en medlemsstat i enlighet med bestm melserna i rdets frordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfrdande av tillstnd fr lufttrafik fretag(5), d) researrangr: en arrangr av resepaket i den mening som avses i artikel 2.2 i rdets direktiv 90/314/EEG av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paket arrangemang(6), med undantag fr lufttrafikfretag, e) resepaket: de tjnster som definieras i artikel 2.1 i direktiv 90/314/EEG, f) biljett: ett giltigt frdbevis som berttigar till transport, eller ngot likvrdigt i pappersls form, inbegripet i elek-

60

 tronisk form, som utfrdats eller godknts av lufttrafik- fretaget eller av dess auktoriserade agent, g) platsreservation: att passageraren har en biljett eller annat bevis som visar att platsreservationen har godknts och registrerats av lufttrafikfretaget eller researrangren, h) slutlig bestmmelseort: den bestmmelseort som anges p den frdbiljett som visas fram vid incheckningsdisken eller, i hndelse av direkt anslutande flygfrbindelser, bestm melseorten fr den sista flygningen: alternativa anslutande flygfrbindelser som r tillgngliga skall inte beaktas om den ursprungliga planerade ankomsttiden respekteras, i) person med nedsatt funktionsfrmga: en person vars funktionsfrmga r nedsatt vid anvndning av tran sporter p grund av fysiskt funktionshinder (sensoriskt eller rrelsemssigt, permanent eller temporrt), frstnds mssigt hinder, lder eller annat funktionshinder och vars situation krver srskild uppmrksamhet och anpassning till personens behov av fr alla passagerare tillgnglig service, j) nekad ombordstigning: vgran att transportera passa gerare p en flygning, trots att de har infunnit sig fr ombordstigning enligt villkoren i artikel 3.2, frutom i de fall d det finns rimliga skl att neka ombordstigning, t.ex. av hlso- eller skerhetsskl eller p grund av att resehand lingar r ofullstndiga, k) frivillig: en person som har instllt sig fr ombordstigning p de villkor som faststlls i artikel 3.2 och som p luft trafikfretagets frfrgan frklarar sig beredd att mot frmner avst frn sin platsreservation. l) instlld flygning: en flygning som inte genomfrs trots att den i frvg planerats och p vilken minst en plats reserverats. Artikel 3: Rckvidd 1. Denna frordning skall tillmpas fr a) passagerare som reser frn en flygplats belgen inom en medlemsstats territorium dr frdragets bestmmelser r tillmpliga, b) passagerare som reser frn en flygplats belgen i tredje land till en flygplats belgen inom en medlemsstats terri torium dr frdragets bestmmelser r tillmpliga, svida inte de ftt frmner eller kompensation samt ftt
61

 assistans i det tredje landet, under frutsttning att det lufttrafikfretag som utfr flygningen r ett EG-lufttrafikfretag. 2. Punkt 1 skall tillmpas under frutsttning att passagerare a) har en bekrftad platsreservation p den berrda flygningen och, utom i hndelse av instlld flygning enligt artikel 5, har checkat in p freskrivet stt och vid den tidpunkt som lufttrafik fretaget, researrangren eller en auktoriserad resebyr angett skriftligen i frvg (inbegripet elektroniskt) eller, om ingen tid har angetts, senast 45 minuter fre angiven avgngstid, eller b) har flyttats ver av ett lufttrafikfretag eller en rese arrangr frn den flygning fr vilken de hade en plats reservation till en annan flygning, oavsett anledning. 3. Denna frordning skall inte tillmpas p passagerare som reser gratis eller till ett reducerat biljettpris som varken direkt eller indirekt r tillgngligt fr allmnheten. Den skall emellertid tillmpas p passagerare som har biljetter som ett lufttrafikfretag eller en researrangr utfrdat genom bonussystem eller annat kommersiellt program. 4. Denna frordning skall endast tillmpas p passagerare som befordras med flygplan med motor. 5. Denna frordning skall tillmpas p alla lufttrafikfretag som tillhandahller transport av passagerare som omfattas av punkterna 1 och 2. Om ett lufttrafikfretag som inte har ett avtal med passageraren fullgr skyldigheter enligt denna frordning, skall fretaget anses gra detta som ombud fr den person som har ett avtal med passageraren. 6. Denna frordning skall inte pverka passagerares rttigheter enligt direktiv 90/314/EEG. Denna frordning skall inte tillmpas i sdana fall d en paketresa stlls in av andra orsaker n instlld flygning. Artikel 4: Nekad ombordstigning 1. Nr det lufttrafikfretag som utfr flygningen har rimlig anledning att anta att ombordstigning vid en flygning mste nekas skall det frst och frmst gra en frfrgan efter frivilliga som r beredda att avst frn sina platsreservationer i utbyte

62

mot frmner p villkor som den berrda passageraren och lufttrafikfretaget kommer verens om. Frivilliga skall f assistans i enlighet med artikel 8, och denna assistans skall ges utver de frmner som nmns i denna punkt. 2. Om det inte finns tillrckligt mnga frivilliga fr att terstende passagerare med platsreservationer skall kunna komma med p flygningen, fr lufttrafikfretaget mot passagerarnas vilja neka dem ombordstigning. 3. Om passagerare nekas ombordstigning mot sin vilja skall lufttrafikfretaget omedelbart kompensera dem i enlighet med artikel 7 och erbjuda dem assistans i enlighet med artiklarna 8 och 9. Artikel 5: Instlld flygning 1. Vid instlld flygning skall de berrda passagerarna a) erbjudas assistans i enlighet med artikel 8 av det lufttrafik- fretag som utfr flygningen, och b) erbjudas assistans i enlighet med artikel 9.1.a och 9.2 samt, om omdirigering sker och den nya flygningens rimligen frvntade avgngstid r tminstone dagen efter den avgng som var planerad fr den instllda flygningen, assistans i enlighet med artikel 9.1.b och 9.1.c, och c) ha rtt till kompensation i enlighet med artikel 7 av det lufttrafikfretag som utfr flygningen svida inte i) de minst tv veckor fre den tidtabellsenliga avgngsti den underrttas om att flygningen r instlld, eller ii) de mellan tv veckor och sju dagar fre den tid tabellsenliga avgngstiden underrttas om att flygningen r instlld, och erbjuds ombokning s att de kan avresa hgst tv timmar fre den tidtabellsenliga avgngstiden och n sin slutliga bestmmelseort senast fyra timmar efter den tidtabellsenliga ankomsttiden, eller iii) de mindre n sju dagar fre den tidtabellsenliga avgngstiden underrttas om att flygningen r instlld, och erbjuds ombokning s att de kan avresa hgst en timme fre den tidtabellsenliga avgngstiden och n sin slutliga bestmmelseort senast tv timmar efter den tidtabellsenliga ankomsttiden. 2. Nr passagerarna underrttas om att flygningen stlls in, skall en upplysning lmnas om eventuell alternativ transport.

63

3. Lufttrafikfretaget som utfr flygningen skall inte vara skyldigt att betala kompensation enligt artikel 7, om det kan visa att den instllda flygningen beror p extraordinra omstndigheter som inte skulle ha kunnat undvikas ven om alla rimliga tgrder hade vidtagits. 4. Bevisbrdan fr om passageraren har underrttats om den instllda flygningen samt nr detta skett skall vila det lufttrafikfretag som utfr flygningen. Artikel 6: Frsening 1. Nr det lufttrafikfretag som utfr flygningen har rimlig anledning att anta att en flygning kommer att frsenas i frhllande till den tidtabellsenliga avgngstiden a) med tv timmar eller mer vid alla flygningar p 1500 kilometer eller mindre, eller b) med tre timmar eller mer vid alla flygningar inom gemenskapen p mer n 1500 kilometer och vid alla vriga flygningar p mellan 1500 och 3500 kilometer, eller c) med fyra timmar eller mer vid alla flygningar som inte omfattas av a eller b, skall lufttrafikfretaget erbjuda passagerarna i) assistans i enlighet med artikel 9.1 a och artikel 9.2, ii) om den rimligen frvntade avgngstiden r tmin- stone dagen efter den tidigare tillknnagivna avgngs tiden, assistans i enlighet med artikel 9.1 b och 9.1 c, iii) om frseningen r tminstone fem timmar, assistans i enlighet med artikel 8.1 a. 2. Under alla omstndigheter skall assistansen erbjudas inom de tidsfrister som anges ovan med avseende p varje avstndssegment. Artikel 7: Rtt till kompensation 1. Vid hnvisning till denna artikel skall passagerare f kompensation som uppgr till a) 250 euro fr alla flygningar p hgst 1500 kilometer, b) 400 euro fr alla flygningar inom gemenskapen p mer n 1500 kilometer, och fr alla vriga flygningar p mellan 1500 och 3500 kilometer, c) 600 euro fr alla flygningar som inte omfattas av a och b.
64

Nr avstndet berknas skall utgngspunkten vara den sista bestmmelseort dr nekad ombordstigning eller instlld flygning kommer att leda till att passagerarens ankomst i frhllande till tidtabell frsenas. 2. Nr passagerare erbjuds ombokning till den slutliga bestmmelseorten med en alternativ flygning i enlighet med artikel 8, och ankomsttiden fr denna inte verstiger den tidtabellsenliga ankomsttiden fr den ursprungligen bokade flygningen a) med tv timmar fr alla flygningar p 1500 kilometer eller mindre, eller b) med tre timmar fr alla flygningar inom gemenskapen p mer n 1500 kilometer och fr alla vriga flygningar mellan 1500 kilometer och 3500 kilometer, eller c) med fyra timmar fr alla flygningar som inte omfat tas av a eller b, fr det lufttrafikfretag som utfr flyg ningen minska den kompensation som freskrivs i punkt 1 med 50 procent. 3. Kompensationen i punkt 1 skall betalas kontant, med elektronisk bankverfring, bankgirering eller check eller, med passagerarens skriftliga samtycke, med resevouchers och/eller andra tjnster. 4. De avstnd som anges i punkterna 1 och 2 skall mtas efter storcirkelmetoden (ortodromisk linje). Artikel 8: Rtt till terbetalning eller ombokning 1. Vid hnvisning till denna artikel skall passagerare erbjudas att vlja mellan a) terbetalning inom sju dagar, i enlighet med bestm- melserna i artikel 7.3, av hela inkpspriset fr biljetten, fr den del eller de delar av resan som inte fullfljts och fr den del eller de delar som fullfljts, om flygningen inte lngre har ngot syfte med avseende p passagera- rens ursprungliga resplan, samt dessutom, i relevanta fall, en returflygning till den frsta avgngsorten snarast mjligt, b) ombokning till den slutliga bestmmelseorten snarast mjligt, under likvrdiga transportvillkor, eller c) ombokning till den slutliga bestmmelseorten till ett senare datum som passageraren finner lmpligt, under likvrdiga transportvillkor, beroende p platstillgng.
65

2. Punkt 1 a skall ven glla passagerare vars flygning ingr i ett paket, med undantag av rtten till terbetalning, om denna rttighet regleras i direktiv 90/314/EEG. 3. Nr flera olika flygplatser svarar fr flygtrafiken till och frn en stad eller region och det lufttrafikfretag som utfr flygningen som alternativ erbjuder en passagerare en flygning till en annan flygplats n den som bokningen avsg, skall lufttrafikfretaget st fr kostnaderna fr passagerarens transport frn den alternativa flygplatsen antingen till den flygplats som bokningen gllde eller till en annan nrliggande destination som verenskommits med passageraren. Artikel 9: Rtt till service 1. I de fall hnvisning grs till denna artikel skall passagerare utan kostnad erbjudas a) mltider och frfriskningar i sklig proportion till vntetiden, b) hotellrum i sdana fall d vernattning under en eller flera ntter blir nd vndig, eller d en lngre vistelse n den passageraren planerat blir ndvndig, c) transport mellan flygplatsen och inkvarteringsorten (hotell eller annan). 2. Passagerare skall dessutom erbjudas att utan kostnad ringa tv telefonsamtal eller skicka tv telex, fax eller e-postmeddelanden. 3. Vid tillmpningen av denna artikel skall det lufttrafikfretag som utfr flygningen ta srskild hnsyn till behoven hos personer med nedsatt funktionsfrmga och medfljande personer samt behoven hos barn som reser ensamma. Artikel 10: Uppgradering och nedgradering 1. Om det lufttrafikfretag som utfr flygningen placerar passageraren i en hgre klass i frhllande till biljettpriset fr lufttrafikfretaget inte ta ut ngot tillgg. 2. Om det lufttrafikfretag som utfr flygningen placerar passageraren i en lgre klass i frhllande till biljettpriset skall lufttrafikfretaget inom sju dagar, i enlighet med bestmmelserna i artikel 7.3, erstta

66

a) 30 % av passagerarens biljettkostnad vid alla flygningar p 1500 kilometer eller mindre, eller b) 50 % av passagerarens biljettkostnad vid alla flygningar inom gemenskapen lngre n 1500 kilometer, med undan tag fr flygningar mellan medlemsstaternas europeiska territorium och de franska utomeuropeiska departementen och vid alla vriga flygningar mellan 1500 och 3500 kilo meter, eller c) 75 % av passagerarens biljettkostnad vid alla flygningar som inte omfattas av a eller b, inklusive flygningar mellan medlemsstaternas europeiska territorier och de franska utomeuropeiska departementen. Artikel 11: Personer med nedsatt funktionsfrmga eller srskilda behov 1. Lufttrafikfretaget som utfr flygningen skall ge frtur till personer med nedsatt funktionsfrmga och personer och godknda hjlphundar som fljer med dem samt till barn som reser ensamma. 2. Vid nekad ombordstigning, instlld flygning eller frsening oberoende av dess lngd skall personer med nedsatt funktionsfrmga och medfljande personer samt barn som reser ensamma ha rtt till service i enlighet med artikel 9 snarast mjligt. Artikel 12: Ytterligare kompensation 1. Tillmpningen av denna frordning pverkar inte en passagerares rtt till ytterligare kompensation. Kompensation som beviljas i enlighet med denna frordning fr rknas av frn sdan kompensation. 2. Utan att det pverkar berrda principer och bestmmelser i nationell lagstiftning, dribland rttspraxis, skall punkt 1 inte tillmpas p passagerare som frivilligt har avsttt frn en platsreservation i enlighet med artikel 4.1. Artikel 13: Rtt till gottgrelse Om det lufttrafikfretag som utfr flygningen har betalat kompensation eller uppfyllt andra skyldigheter som ligger lufttrafikfretaget enligt denna frordning, skall ingen bestmmelse i frordningen tolkas som en inskrnkning av lufttrafikfretagets rtt att begra kompensation frn ngon, dribland tredje man,

67

i enlighet med tillmplig lag. I synnerhet begrnsas inte genom denna frordning rtten fr det lufttrafikfretag som utfr flygningen att begra ersttning frn en researrangr eller annan person med vilken lufttrafikfretaget har ingtt avtal. P samma stt fr ingen bestmmelse i frordningen tolkas som en inskrnkning av rtten fr en researrangr, eller en annan tredje man n en passagerare, med vilken lufttrafikfretaget har ingtt avtal, att krva ersttning eller gottgrelse frn lufttrafikfretaget i enlighet med tillmpliga relevanta lagar. Artikel 14: Skyldighet att informera passagerarna om deras rttigheter 1. Det lufttrafikfretag som utfr flygningen skall vid incheckningen se till att ett tydligt anslag med fljande text finns uppsatt vl synligt fr passagerarna: Om ni nekas att stiga ombord eller om er flygning r instlld eller frsenad med minst tv timmar, kan ni vid incheckningsdisken eller utgngen till flygplanet begra att f ett exemplar av den text som anger era rttigheter, srskilt rtten till kompensation och assistans. 2. Nr lufttrafikfretaget som utfr flygningen nekar ombordstigning eller stller in en flygning skall det ge varje berrd passagerare skriftlig information om reglerna fr kompensation och assistans i enlighet med denna frordning. ven passagerare som utsatts fr en frsening med minst tv timmar skall erhlla sdan information. Passagerarna skall ocks ges skriftlig information om hur det nationella organ som avses i artikel 16 kan kontaktas. 3. Lmpliga alternativa medel skall anvndas vid tillmpningen av bestmmelserna i denna artikel med avseende p blinda och synskadade personer. Artikel 15: Ansvarsbegrnsning 1. Frpliktelserna gentemot passagerarna enligt denna frordning fr inte begrnsas eller sidosttas, exempelvis genom undantag eller en begrnsande klausul i transportavtalet. 2. Om ett sdant undantag eller en begrnsande klausul trots det tillmpas p en passagerare, eller om passageraren inte informeras p ett korrekt stt om sina rttigheter och drfr har godtagit en lgre kompensation n vad som freskrivs i denna frord-

68

ning, skall passageraren fortfarande ha rtt att vidta ndvndiga rttsliga tgrder i behrig domstol eller behrigt organ fr att f ytterligare kompensation. Artikel 16: vertrdelse 1. Varje medlemsstat skall utse ett organ som ansvarar fr genomfrandet av denna frordning med avseende p flygningar frn flygplatser belgna inom dess territorium och flygningar frn tredje land till sdana flygplatser. Nr s r lmpligt skall detta organ vidta de tgrder som r ndvndiga fr att garantera att passagerarnas rttigheter respekteras. Medlemsstaterna skall meddela kommissionen om vilket organ som har utsetts i enlighet med denna punkt. 2. Utan att det pverkar artikel 12 fr varje passagerare till ett organ som utsetts i enlighet med punkt 1, eller till ngot annat behrigt organ som har utsetts av en medlemsstat, lmna in ett klagoml angende en vertrdelse av bestmmelserna i denna frordning som skall ha skett p en flygplats som r belgen inom en medlemsstats territorium eller angende flygningar frn tredje land till en flygplats belgen inom det territoriet. 3. De pfljder som medlemsstaterna faststller fr vertrdelse av bestmmelserna i denna frordning skall vara effektiva, proportionella och avskrckande. Artikel 17: Rapportering Senast den 1 januari 2007 skall kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rdet om tillmpningen och resultatet av denna frordning, srskilt med avseende p omfattningen av nekad ombordstigning och instllda flygningar, en eventuell utvidgning av rckvidden fr denna frordning till att omfatta passagerare som ingtt avtal med ett EG- lufttrafikfretag eller innehar en flygreservation som ingr i en paketresa fr vilken direktiv 90/314/EEG r tillmplig och som reser frn en flygplats i tredje land till en flyg plats i en medlemsstat, fr flygningar som inte utfrs av EG-lufttrafikfretag, en eventuell versyn av de kompensationsbelopp som avses i artikel 7.1. Rapporten skall kompletteras med lagfrslag om det r ndvndigt.

69

Artikel 18: Upphvande Frordning (EEG) nr 295/91 skall upphvas. Artikel 19: Ikrafttrdande Denna frordning trder i kraft den 17 februari 2005. Denna frordning r till alla delar bindande och direkt tillmplig i alla medlemsstater. Utfrdad i Strasbourg den 11 februari 2004. P Europaparlamentets vgnar P. Cox Ordfrande P rdets vgnar M. McDowell Ordfrande

70

Frskringsavtalslagen
SFS 2005:104

Utdrag 2 kap. Information

Frskringsbolagets skyldighet att lmna information 1 Frskringsbolaget r skyldigt att lmna information enligt detta kapitel. Informationen skall, i den mn det r mjligt, lmnas i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr mottagaren. Informationen skall vara klar och tydlig och avfattad p svenska. Den fr lmnas p ett annat sprk om mottagaren begr det. Detta kapitel r inte tillmpligt p sdana msesidiga lokala bolag som bedriver annan frskring n brandfrskring. Information innan en frskring meddelas 2 Innan en konsumentfrskring meddelas skall frskringsbolaget lmna information som underlttar kundens bedmning av frskringsbehovet och val av frskring. Informationen skall p ett enkelt stt terge det huvudsakliga innehllet i de frskringsvillkor som kunden behver ha knnedom om fr att kunna bedma kostnaden fr och omfattningen av frskringen. Viktiga begrnsningar av frskringsskyddet skall tydligt framg. Detsamma gller om frskringsbolagets ansvar intrder frst nr premien betalas. Frskringsbolaget skall ocks lmna information om frskringstagarens mjligheter att frnya frskringen. 3 Information enligt 2 behver inte lmnas i den mn kunden avstr frn den eller det mter hinder med hnsyn till frhllandena d frskringsavtalet ings. Information nr avtal har trffats 4 Snarast efter avtalsslutet skall frskringsbolaget tillstlla frskringstagaren en skriftlig bekrftelse p avtalet. Frskringsbolaget skall ocks, om det inte skett tidigare, upplysa om frskringsvillkorens innehll och srskilt framhlla

71

1. villkor som med hnsyn till frskringens beteckning eller vriga omstndigheter utgr en ovntad och vsentlig begrnsning av frskringsskyddet, 2. frbehll enligt 3 kap. 2 tredje stycket om att frsk ringsbolagets ansvar inte intrder frrn premien betalas, 3. villkor enligt 4 kap. 3 om skyldighet att anmla ndring av risken och fljderna av en frsummad anmlan, samt 4. viktiga skerhetsfreskrifter och fljderna av att de inte efterlevs. Information under frskringstiden och i samband med frnyelse 5 Under frskringstiden och i samband med att frskringen frnyas skall frskringsbolaget i sklig omfattning informera frskringstagaren om sdana frhllanden rrande frskringen som det r av betydelse fr denne att knna till. Frskringsbolaget skall p frskringstagarens begran ocks i vrigt lmna information om premien och andra villkor fr frskringen. Information om villkorsndring 6 Om frskringsbolaget ndrar frskringen enligt 3 kap, skall det samtidigt tillstlla frskringstagaren den information om ndringarna som denne kan behva. Nya villkor som avses i 4 skall srskilt framhllas. Information om ndringar i frskringen skall lmnas samtidigt med premiekravet fr den period d de nya villkoren skall brja glla. Information om mjligheter till verprvning m.m. 7 I samband med att ett ansprk p frskringsersttning regleras skall frskringsbolaget, om det inte med hnsyn till omstndigheterna r obehvligt, upplysa den som har framstllt ansprket om vilka mjligheter som finns att f en tvist om ersttningen prvad. Finns det en risk fr att rtten till frskringsersttning skall g frlorad p grund av preskription, skall bolaget ocks erinra om detta. Frsta stycket frsta meningen gller ven nr en frskring upphr i frtid eller ndras under frskringstiden, om inte frskringstagaren har begrt tgrden.

72

Underltenhet att lmna information 8 Om ett villkor av sdant slag som anges i 4 inte har srskilt framhllits av frskringsbolaget vare sig fre eller efter avtalsslutet, fr det inte beropas av bolaget. Detsamma gller villkor som inte har srskilt framhllits enligt 6 . Det sagda gller inte en sdan begrnsning av frskringsskyddet som framgr av lag. 9 Om ett frskringsbolag inte lmnar information enligt detta kapitel ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas, med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan information ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket marknadsfringslagen.

10 kap. Information
Frskringsbolagets skyldighet att lmna information 1 Frskringsbolaget r skyldigt att lmna information enligt detta kapitel. Informationen ska, i den mn det r mjligt, lmnas i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr mottagaren. Informationen ska vara klar och tydlig och avfattad p svenska. Den fr lmnas p ett annat sprk om mottagaren begr det. Detta kapitel gller inte i frga om personfrskring som tecknas av en nringsidkare till frmn fr sitt fretag, om det kan antas att nringsidkaren saknar behov av informationen. Kapitlet r inte heller tillmpligt p sdana frskringsfreningar som har medgetts undantag enligt 1 kap. 19 1 eller 20 frskringsrrelselagen (2010:2043). Information innan en frskring meddelas 2 Innan en personfrskring meddelas skall frskringsbolaget lmna information som underlttar kundens bedmning av frskringsbehovet och val av frskring. Informationen skall p ett enkelt stt terge det huvudsakliga innehllet i de frskringsvillkor som kunden behver ha knnedom om fr att kunna bedma kostnaden fr och omfattningen av frskringen. Viktiga begrnsningar av frskringsskyddet skall tydligt framg. Detsamma gller om frskringsbolagets ansvar intrder frst nr premien betalas.

73

Vid tidsbegrnsad frskring skall frskringsbolaget ocks lmna information om frskringstagarens mjligheter att frnya frskringen. 3 Information enligt 2 behver inte lmnas i den mn kunden avstr frn den eller det mter hinder med hnsyn till frhllandena d frskringsavtalet ings. Information nr avtal har trffats 4 Snarast efter avtalsslutet skall frskringsbolaget tillstlla frskringstagaren en skriftlig bekrftelse p avtalet. Frskringsbolaget skall ocks, om det inte skett tidigare, upplysa om frskringsvillkorens innehll och srskilt framhlla 1. villkor som med hnsyn till frskringens beteckning eller vriga omstndigheter utgr en ovntad och vsentlig begrnsning av frskringsskyddet, 2. frbehll enligt 11 kap. 2 andra stycket om att frsk ringsbolagets ansvar inte intrder frrn premien betalas, 3. frskringsbolagets rtt att sga upp frskringen att upphra i frtid eller att ndra den under frskringstiden, om bolaget har frbehllit sig en sdan rtt, 4. villkor enligt 12 kap. 7 om skyldighet att anmla ndring av risken och fljderna av en frsummad anmlan, samt 5. utfallande frskringsbelopp eller de huvudsakliga principerna fr hur beloppet berknas. Information under frskringstiden och i samband med frnyelse 5 rligen under frskringstiden och i samband med att frskringen frnyas skall frskringsbolaget i sklig omfattning informera frskringstagaren om sdana frhllanden rrande frskringen som det r av betydelse fr denne att knna till. Frskringsbolaget skall p frskringstagarens begran ocks i vrigt lmna information om premien och andra villkor fr frskringen. Information om villkorsndring 6 Om frskringsbolaget ndrar frskringen enligt 11 kap., skall det samtidigt tillstlla frskringstagaren den information om ndringarna som denne kan behva. Nya begrnsningar

74

av frskringsskyddet skall srskilt framhllas. Information om ndringar i frskringen skall lmnas samtidigt med premiekravet fr den period d de nya villkoren skall brja glla. Information vid frskringsfall 7 Nr ett frskringsfall har intrffat, skall frskringsbolaget i sklig omfattning informera frskringstagaren och andra som har ansprk mot bolaget om sdana frhllanden rrande frskringen som det r av betydelse fr dem att knna till. Om frskringsbolaget fr knnedom om ett frskringsfall som utgrs av frskringstagarens dd, skall det genast underrtta ddsboet om frskringsfallet. Om frskringstagaren har frenat ett frmnstagarfrordnande med villkor om att frskringsbeloppet eller frskringen skall vara mottagarens enskilda egendom, skall frskringsbolaget underrtta frmnstagaren om det nr ett frskringsbelopp frsta gngen betalas ut. Information om mjligheter till verprvning m.m. 8 I samband med att ett ansprk p frskringsersttning regleras skall frskringsbolaget, om det inte med hnsyn till omstndigheterna r obehvligt, upplysa den som har framstllt ansprket om vilka mjligheter som finns att f en tvist om ersttningen prvad. Finns det en risk fr att rtten till frskringsersttning skall g frlorad p grund av preskription, skall bolaget ocks erinra om detta. Frsta stycket frsta meningen gller ven nr en frskring upphr i frtid eller ndras under frskringstiden, om inte frskringstagaren har begrt tgrden. Underltenhet att lmna information 9 Om ett villkor av sdant slag som anges i 4 14 inte har srskilt framhllits av frskringsbolaget vare sig fre eller efter avtalsslutet, fr det inte beropas av bolaget. Detsamma gller villkor som inte har srskilt framhllits enligt 6 . Det sagda gller inte en sdan begrnsning av frskringsskyddet som framgr av lag. 10 Om ett frskringsbolag vid frskring som tecknas av en konsument eller ett ddsbo inte lmnar information enligt detta

75

kapitel ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas, med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan information ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket marknadsfringslagen. 11 Om ett frskringsbolag i frga om annan frskring n som avses i 10 inte lmnar information enligt detta kapitel, fr det lggas att lmna informationen. 12 Talan om lggande enligt 11 vcks vid Marknadsdomstolen. En sdan talan fr vckas 1. i frga om information som avses i 2 , av nringsidkare som berrs av marknadsfringen, och 2. i frga om information som avses i 48 , av den nringsidkare som har ingtt avtal om frskring med frskringsbolaget. Talan fr ocks vckas av en sammanslutning av nringsidkare. I ml om lggande enligt 11 gller i vrigt de bestmmelser i marknadsfringslagen (2008:486) som reglerar frfarandet i ml om lggande att lmna information enligt 24 den lagen.

76

Frldrabalken
SFS 1949:381

Utdrag 9 kap. Om underrigs omyndighet

1 Den som r under arton r (underrig) r omyndig och fr inte sjlv rda ver sin egendom eller ta sig frbindelser i vidare mn n som fljer av vad som skall glla p grund av lag eller villkor vid frvrv genom gva, testamente eller frmnstagarfrordnande vid frskring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. 2 Om rtt fr underrig att sjlv taga tjnst eller annat arbete stadgas i 6 kap. 2 a Underrig med eget hushll fr fr den dagliga hushllningen eller uppfostran av barn, som tillhr hushllet, sjlv ing sdana rttshandlingar, som sedvanligen fretagas fr dessa ndaml. Rttshandling som avses i frsta stycket r dock ej bindande fr den underrige, om den med vilken rttshandlingen slts insg eller bort inse, att det som anskaffades genom rttshandlingen ej var erforderligt. Missbrukar den underrige behrighet, som tillkommer honom enligt frsta stycket, kan rtten p anskan av frmyndaren frnknna honom behrigheten. Sdant beslut kan upphvas p anskan av frmyndaren eller den omyndige, om ndrade frhllanden intrtt. Rttens beslut enligt tredje stycket skall ofrdrjligen kungras i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning. 3 Underrig ge sjlv rda ver vad han genom eget arbete frvrvat efter det han fyllt sexton r. Detsamma gller avkastningen av sdan egendom och vad som trtt i egendomens stlle. Frmyndaren m med verfrmyndarens samtycke omhndertaga egendom, varom i frsta stycket sgs, svitt det m anses erforderligt med hnsyn till myndlingens uppfostran eller vlfrd. Innan samtycke meddelas, skall verfrmyndaren bereda myndlingen tillflle att yttra sig.

77

4 Om en underrig har ftt egendom genom gva, testamente eller frmnstagarfrordnande vid frskring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande under villkor att den underrige sjlv skall f rda ver egendomen, skall 3 andra stycket tillmpas ocks betrffande sdan egendom. verfrmyndarens samtycke krvs dock bara om den underrige har fyllt sexton r. Innan samtycke lmnas skall verfrmyndaren ge fngesmannen eller hans arvingar tillflle att yttra sig, om det kan ske utan ptagligt besvr eller strre tidsfrlust. 5 En underrig som driver rrelse med samtycke enligt 13 kap. 13 eller 14 kap. 14 andra stycket, fr ing sdana rttshandlingar som faller inom omrdet fr rrelsen. Vad som nu har sagts gller dock inte i frga om rttshandlingar som avses i 13 kap. 10 . 6 Har underrig utan erforderligt samtycke ingtt avtal, ge den, med vilken avtalet slts, frntrda avtalet, s lnge det ej blivit godknt eller behrigen fullgjort. Visste han att avtalet slts med underrig, m han dock ej, med mindre han hade anledning antaga att den underrige gde behrighet att sluta avtalet, frntrda detta under den tid som vid dess ingende m hava blivit bestmd fr godknnande eller eljest skligen kunde berknas tg drfr. Ej m den, hos vilken underrig tagit tjnst eller annat arbete, frntrda avtalet hrom, s lnge detta fullgres av den underrige. Meddelande, varigenom avtalet frntrdes, m ske jmvl till den underrige sjlv. 7 Varder avtal, som underrig ingtt utan erforderligt samtycke, ej gllande, bre envar ter vad han mottagit eller utgive, om det ej kan ske, ersttning fr dess vrde. Dock vare den underrige, dr ej i andra stycket annorlunda stadgas, icke pliktig att utgiva sdan ersttning i vidare mn n vad han mottagit anvnts till skligt underhll eller eljest finnes hava fr honom medfrt nytta. Har den underrige vid avtals ingende genom falska uppgifter om sin behrighet vilselett den, med vilken avtalet slts, vare han, om avtalet ej blir gllande, pliktig att i den omfattning som prvas sklig utgiva ersttning fr den frlust som franletts av avtalet. Var frfarandet straffbart, skall ersttning gldas efter vad i allmnhet gller om skadestnd p grund av brott.

78

8 Pengar som en omyndig efter det att han eller hon har fyllt sexton r sjlv har satt in hos en bank fr betalas ut till den omyndige. Banken fr inte utan den omyndiges samtycke betala ut pengarna till frmyndaren. Om frmyndaren har ftt verfrmyndarens tillstnd att omhnderta pengar som avses i frsta stycket och visat upp bevis p det, fr banken betala ut pengarna till frmyndaren men inte till den omyndige. Frsta och andra styckena gller ocks pengar som har satts in hos ett kreditmarknadsfretag, ett fretag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlningsverksamhet och ett utlndskt fretag som driver bankrrelse, finansieringsrrelse eller inlningsverksamhet frn en filial i Sverige.

79

Konsumentkreditlagen
SFS 2010:1846

Inledande bestmmelser
1 Denna lag gller kredit som en nringsidkare lmnar eller erbjuder en konsument. Lagen gller ocks kredit som lmnas eller erbjuds en konsument av ngon annan n en nringsidkare, om krediten frmedlas av en nringsidkare som ombud fr kreditgivaren. Lagen innehller ocks bestmmelser om vissa skyldigheter fr kreditfrmedlare (48 ). 2 I lagen avses med konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet, nringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar fr ndaml som har samband med den egna nringsverksamheten, kreditgivare: den som lmnar krediten eller vertar den ursprungliga kreditgivarens fordran, kreditavtal: ett avtal om ln, kontokredit, betalningsanstnd eller liknande, kontokredit: ett kreditavtal som innebr en fortlpande rtt att utnyttja ett kreditutrymme, kreditkp: ett kp av en vara eller tjnst som finansieras genom en kredit som lmnas av sljaren, eller annan kreditgivare, om det grs p grund av en verens kommelse mellan denne och sljaren eller om varan eller tjnsten anges i kreditavtalet, kontantpris: det pris till vilket en vara eller tjnst vanligen erbjuds konsumenter mot kontant betalning, kreditkostnad: det sammanlagda beloppet av rntor, avgifter och andra kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten, dock med undantag fr notariatsavgifter, kreditfordran: summan av kreditbeloppet och kreditkostnaden, kreditrnta: rntekostnaden per r fr den vid varje tid obetalda delen av skulden angiven som en rnta, effektiv rnta: kreditkostnaden angiven som en rlig rnta berknad p kreditbeloppet, i frekommande fall med hnsyn tagen till att delbetalningar ska gras under den lpande kredittiden.
80

3 Lagen gller inte frfattningsreglerade ln som lmnas av statsmedel och inte heller ln som lmnas i pantbanksverksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000). 4 Fr en annan rntefri kredit n kontokredit som inte r frbunden med mer n en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre mnader gller inte bestmmelserna om information i 710 , om kreditprvning i 12 och 13 , om dokumentation av kreditavtalet i 14 , om ngerrtt i 2125 , om underrttelse vid en verltelse i 28 andra stycket eller om uppsgning av kreditavtal med obestmd lptid i 37 . Fr en rntefri kontokredit som inte r frbunden med mer n en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre mnader gller inte bestmmelserna om information i 710 och 14 andra och tredje styckena, om ngerrtt i 2125 eller om uppsgning av kreditavtal med obestmd lptid i 37 . Fr en kontokredit som ska betalas tillbaka p uppmaning eller inom tre mnader gller inte bestmmelserna om information vid marknadsfring i 7 andra stycket 46 och tredje stycket, om information i kreditavtalet i 14 andra stycket, om ngerrtt i 2125 , om betalning av skulden i frtid i 3236 eller om uppsgning av kreditavtal med obestmd lptid i 37 . Fr en kredit som r frenad med pantrtt i fast egendom, tomtrtt eller bostadsrtt eller liknande rtt eller som r frenad med motsvarande rtt i byggnad som inte hr till fastighet gller inte bestmmelserna om betalningsplan i 16 , om ngerrtt i 2125 eller om uppsgning av kreditavtal med obestmd lptid i 37 . Fr en kredit som lmnas av ett kreditinstitut eller vrdepappersbolag fr finansiering av ett avtal med institutet eller bolaget om kp av finansiella instrument gller inte bestmmelserna om information i 810 och 14 andra och tredje styckena eller om uppsgning av kreditavtal med obestmd lptid i 37 . 5 Ett avtalsvillkor som i jmfrelse med bestmmelserna i denna lag r till nackdel fr konsumenten r utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen.

God kreditgivningssed
6 Nringsidkaren ska i sitt frhllande till konsumenten iaktta god kreditgivningssed. Nringsidkaren ska drvid ta till vara

81

konsumentens intressen med tillbrlig omsorg och ge de frklaringar som konsumenten behver.

Information vid marknadsfring

7 Nringsidkaren ska vid marknadsfring av kreditavtal, med angivande av ett representativt exempel, lmna information om den effektiva rntan fr krediten. Om ngon annan rntesats eller sifferuppgift n den effektiva rntan anges i marknadsfringen, ska nringsidkaren dessutom, med angivande av ett representativt exempel, lmna information om 1. kreditrntan, med angivande av om den r bunden eller rrlig, 2. avgifter och andra kostnader som utgr en del av kreditkostnaden, 3. kreditbeloppet, 4. kreditavtalets lptid, 5. det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten och storleken p avbetalningar, och 6. kontantpriset och den kontantinsats som krvs vid kreditkp. Om konsumenten r skyldig att ing ett avtal om en kompletterande tjnst till kreditavtalet, och kostnaderna fr tjnsten inte kan faststllas i frvg, ska skyldigheten anges i marknadsfringen i anslutning till informationen om den effektiva rntan. Informationen ska lmnas p ett klart, kortfattat och framtrdande stt.

Information innan ett kreditavtal ings

8 Nringsidkaren ska i rimlig tid innan ett kreditavtal ings ge konsumenten information om 1. vilket slags kredit det rr sig om, 2. kreditgivarens och kreditfrmedlarens namn, organisa tionsnummer och adress, 3. kreditbeloppet och villkoren fr utnyttjandet av krediten, 4. kreditavtalets lptid, 5. varan eller tjnsten och dess kontantpris vid kreditkp, 6. kreditrntan, villkoren fr kreditrntan med angivande av referensindex eller referensrntor samt tidpunkter, frfaranden och andra villkor fr ndring av kreditrntan,

82

7. den effektiva rntan, med angivande av ett representativt exempel, och det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten, 8. avbetalningarnas storlek, antal och frfallotidpunkter samt den ordning enligt vilken betalningarna ska fr delas p krediter med olika kreditrntor; om en betalning inte avrknas utan sparas eller investeras fr konsumen tens rkning, ska det anges, 9. avgifter med anledning av kreditavtalet och villkoren fr ndring av avgifterna, 10. notariatsavgifter, 11. skyldighet att ing ett avtal om en kompletterande tjnst till kreditavtalet, 12. drjsmlsrntan och villkoren fr ndring av den samt avgifter som ska betalas nr avtalsfrpliktelser inte fullgrs, 13. pfljder vid drjsml med betalning, 14. begrda skerheter, 15. frekomst eller avsaknad av ngerrtt, 16. konsumentens rtt till frtidsbetalning samt kredit givarens rtt till rnteskillnadsersttning och hur denna ersttning ska berknas, 17. konsumentens rtt att f information om att en kredit inte beviljats, 18. konsumentens rtt att f ett utkast till ett kreditavtal, och 19. den tid under vilken erbjudandet gller. Informationen ska ges i formulret Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. Formulret ska tillhandahllas konsumenten i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten. Om avtalet p konsumentens begran ska ings genom ett medel fr distanskommunikation som inte tillter att informationen ges i sdan form fre avtalsslutet, ska nringsidkaren ge konsumenten informationen i denna form snarast efter det att avtalet har ingtts. Informationen i formulret ska begrnsas till det som anges i frsta stycket. Om konsumenten begr det, ska nringsidkaren utan kostnad ge honom eller henne ett utkast till ett kreditavtal. Om det r frga om kredit som r frenad med pantrtt i fast egendom, tomtrtt eller bostadsrtt eller liknande rtt

83

eller som r frenad med motsvarande rtt i byggnad som inte hr till fastighet, behver nringsidkaren bara ge den information som anges i 7 frsta stycket och andra stycket 14. Informationen ska lmnas i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten. 9 I frga om en kontokredit som ska betalas tillbaka p uppmaning eller inom tre mnader behver nringsidkaren bara lmna den information som anges i 8 frsta stycket 1, 2, 4, 6, 9, 12, 17 och 19. Nringsidkaren ska drutver lmna information om kreditbeloppet, den effektiva rntan med angivande av ett representativt exempel samt villkor och frfarandet fr att sga upp kreditavtalet. Om avtalet innebr att konsumenten kan uppmanas att betala tillbaka hela den utestende krediten, ska information lmnas ven om det. Alla uppgifter ska vara lika framtrdande men de behver inte lmnas i ett srskilt formulr. 10 Vid telefonfrsljning av en kredit tillmpas i stllet fr 8 frsta stycket och 9 frsta stycket det som freskrivs i 3 kap. 4 frsta stycket distans- och hemfrsljningslagen (2005:59). Den beskrivning av den finansiella tjnstens huvudsakliga egenskaper som ska ges enligt det stycket ska innehlla information om 1. kreditbeloppet och villkoren fr utnyttjande av krediten, 2. kreditavtalets lptid, 3. varan eller tjnsten och dess kontantpris vid kreditkp, 4. kreditrntan, villkoren fr kreditrntan med angivande av referensindex eller referensrntor samt tidpunkter, fr faranden och andra villkor fr ndring av kreditrntan, 5. den effektiva rntan, med angivande av ett representativt exempel, och det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten, och 6. avbetalningarnas storlek, antal och frfallotidpunkter samt den ordning enligt vilken betalningarna ska frdelas p krediter med olika kreditrntor. Om det r frga om en kredit som avses i 9 , ska beskrivningen innehlla information om kreditbeloppet, kreditrntan med villkor fr den och angivande av referensindex eller referensrntor samt den effektiva rntan med angivande av ett representativt exempel. Om avtalet innebr att konsumenten

84

kan uppmanas att betala tillbaka hela den utestende krediten, ska ocks det anges.

Pfljd vid utebliven information

11 Om information som anges i 710 inte lmnas, ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan information ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket den lagen.

Kreditprvning
12 Nringsidkaren ska prva om konsumenten har ekonomiska frutsttningar att fullgra vad han eller hon tar sig enligt kreditavtalet. Kreditprvningen ska grundas p tillrckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska frhllanden. Krediten fr beviljas endast om konsumenten har ekonomiska frutsttningar att fullgra sitt tagande. Vid en kning av krediten som r vsentlig ska en ny kreditprvning gras. 13 Beviljas inte krediten, ska nringsidkaren underrtta konsumenten om orsaken till det. Beror det p uppgifter som hrrr frn en extern databas, ska konsumenten snarast och utan kostnad underrttas om uppgifterna och vilken databas som anvnts.

Dokumentation av kreditavtalet
14 Nringsidkaren ska dokumentera kreditavtalet genom att nedteckna avtalet i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten. Dokumentet ska, frutom avtalsvillkoren, innehlla de uppgifter som anges i 8 frsta stycket 16, 810, 1214 och 16. Dokumentet ska drutver innehlla uppgifter om 1. konsumentens namn, personnummer och adress, 2. den effektiva rntan med de antaganden som ligger till grund fr berkningen av rntan samt det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten, 3. konsumentens rtt att f en betalningsplan, 4. begrda frskringar, 5. frekomst eller avsaknad av ngerrtt, ngerfristens lngd och andra villkor fr utvande av ngerrtten, inbegripet

85

 skyldigheten att betala kapital och rnta, samt rnte beloppet per dag, 6. konsumentens rtt att framstlla invndningar enligt 29 vid kreditkp, 7. frfarandet fr att sga upp kreditavtalet, 8. vilka mjligheter som finns att f en tvist med nrings idkaren prvad utanfr domstol och hur konsumenten i s fall ska g till vga, och 9. tillsynsmyndigheten med angivande av adress. Uppgifterna ska lmnas p ett klart och kortfattat stt. Konsumenten ska utan kostnad f en kopia av dokumentet. 15 I frga om en kontokredit som ska betalas tillbaka p uppmaning eller inom tre mnader ska det i 14 avsedda dokumentet, frutom avtalsvillkoren, innehlla de uppgifter som anges i 8 frsta stycket 14 och 6. Dokumentet ska drutver innehlla uppgifter om konsumentens namn, personnummer och adress, den effektiva rntan med de antaganden som ligger till grund fr berkningen av rntan och det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten, frfarandet fr att sga upp kreditavtalet samt avgifter och villkoren fr ndring av avgifterna. Om avtalet innebr att konsumenten kan uppmanas att betala tillbaka hela den utestende krediten, ska ocks det anges.

Betalningsplan
16 Konsumenten har rtt att utan kostnad f en sammanstllning som visar nr kapital, rnta och avgifter ska betalas. Om rntan inte r bunden eller om avgifter kan ndras, ska sammanstllningen innehlla en upplysning om att den gller till dess att rntan eller avgifterna ndras.

Rnta och avgifter

17 Rntesatsen fr ndras endast om det har avtalats. Rntesatsen fr ndras till konsumentens nackdel endast i den utstrckning som det motiveras av kreditpolitiska beslut, kade upplningskostnader fr kreditgivaren eller andra kostnadskningar som kreditgivaren inte skligen kunde frutse nr avtalet ingicks. Vid kredit som r frenad med pantrtt i fast egendom, tomtrtt eller bostadsrtt eller liknande rtt eller som r frenad med motsvarande rtt i byggnad som inte hr till fastighet med

86

en sammanlagd lptid om minst 30 r och med en rnta som r bunden under viss del av avtalstiden, minst tre mnader, har dock kreditgivaren, om det finns frbehll om det i avtalet, rtt att vid utgngen av en sdan del av avtalstiden ndra rntan s att den motsvarar den rnta som kreditgivaren vid den tidpunkten allmnt tillmpar fr nya krediter av motsvarande slag. Utan hinder av andra stycket fr rntesatsen ndras p visst stt i anslutning till ndringar i en referensrnta som kreditgivaren inte har ngot betydande inflytande ver. Ett avtalsvillkor om detta fr frenas med ett undantag om att rntesatsen under srskilda frutsttningar ska ndras mer eller mindre n som fljer av anknytningen till referensrntan. Undantaget ska bestmmas s att det inte blir mindre frmnligt fr konsumenten n fr kreditgivaren. Det ska uppfylla kraven i andra stycket. Kreditgivaren r skyldig att tillmpa ett avtalsvillkor om rntendringar p samma stt till konsumentens frmn som till hans eller hennes nackdel. 18 Kredittagaren r skyldig att, utver eller i stllet fr rnta, betala srskild ersttning fr krediten (avgift) endast om det har avtalats och om sdan ersttning avser kostnader som kreditgivaren har fr krediten. Om kostnader kan srskiljas, fr avgift tas ut srskilt fr varje sdan kostnad. Avgifter fr krediten fr ndras till konsumentens nackdel endast om det har avtalats och i den utstrckning som det motiveras av kningar av de kostnader som ska tckas av avgifterna. 19 Kreditgivaren ska underrtta konsumenten om en rntendring innan den brjar glla. Underrttelsen ska lmnas i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten. I frga om kredit som r frenad med pantrtt i fast egendom, tomtrtt eller bostadsrtt eller liknande rtt eller som r frenad med motsvarande rtt i byggnad som inte hr till fastighet, fr kreditgivaren i stllet underrtta konsumenten om en rntendring genom annonsering i dagspress. Sker underrttelsen genom annonsering, ska konsumenten underrttas personligen senast i samband med nsta avisering eller kontoutdrag. Beror en rntendring enbart p en ndring i en referensrnta som kreditgivaren inte har ngot bestmmande inflytande ver,

87

fr konsumenten i stllet underrttas periodvis, under frutsttning att parterna har avtalat om det och den nya referensrntan har offentliggjorts och r tillgnglig hos kreditgivaren.

Kontoutdrag och underrttelser vid kontokrediter

20 Vid kontokrediter ska kreditgivaren regelbundet tillhandahlla konsumenten kontoutdrag. Ett kontoutdrag ska innehlla uppgift om 1. vilken period det avser, 2. fregende kontoutdrags utgende datum och saldo, 3. uttag och datum fr uttagen, 4. betalningar och datum fr betalningarna, 5. det nya saldot, 6. den kreditrnta och de avgifter som tillmpats fr perioden, och 7. det belopp som konsumenten r skyldig att betala. Kreditgivaren ska underrtta konsumenten om en avgiftshjning innan den brjar glla. Om det enligt avtalet r mjligt fr konsumenten att verskrida en kreditgrns, ska kreditgivaren regelbundet underrtta konsumenten om kreditrntan och villkoren fr kreditrntan med angivande av referensindex eller referensrntor samt avgifter och villkoren fr ndring av avgifterna. Har verskridandet varat i en mnad, ska kreditgivaren snarast underrtta konsumenten om den verskjutande skulden och kreditrntan p den skulden samt om avgift eller drjsmlsrnta p grund av verskridandet. Kontoutdrag enligt frsta stycket och underrttelser enligt andra och tredje styckena ska lmnas i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten.

Konsumentens ngerrtt
21 Konsumenten har rtt att frntrda kreditavtalet (ngerrtt) genom att till kreditgivaren lmna eller snda ett meddelande om detta inom 14 dagar frn den dag som anges i 22 (ngerfrist). 22 ngerfristen brjar lpa den dag d kreditavtalet ings, dock tidigast den dag d dokumentationen enligt 14 kommer konsumenten till handa. 23 Har konsumenten i rtt tid och p ett ndamlsenligt stt

88

lmnat eller snt ett meddelande om att han eller hon frntrder kreditavtalet, fr meddelandet beropas ven om det frsenas, frvanskas eller inte kommer fram. 24 Om konsumenten utvar sin ngerrtt, ska han eller hon snarast och senast inom 30 dagar frn den dag d konsumenten lmnade eller snde sitt meddelande betala tillbaka det belopp som erhllits frn kreditgivaren, med tillgg fr upplupen rnta p beloppet. Rntan ska utg frn och med den dag d konsumenten fick tillgng till krediten till och med den dag d den terbetalas. Om kreditgivaren med anledning av kreditavtalet har betalat en avgift till det allmnna som inte terbetalas, r konsumenten skyldig att erstta kreditgivaren fr denna. Kreditgivaren ska snarast och senast inom 30 dagar frn den dag d kreditgivaren tog emot konsumentens meddelande om att kreditavtalet frntrds betala tillbaka de avgifter som konsumenten har betalat med anledning av krediten. 25 Om konsumenten utvar sin ngerrtt och det med anledning av kreditavtalet har ingtts ett anknytande avtal om tjnster som tillhandahlls av kreditgivaren eller av ngon annan p grund av en verenskommelse mellan denne och kreditgivaren, ska det anknytande avtalet upphra att glla utan att konsumenten fr lggas ngon pfljd fr detta.

Kontantinsats vid kreditkp

26 Vid kreditkp av en vara ska sljaren ta ut en kontantinsats av kparen i enlighet med god kreditgivningssed. Kontantinsatsen ska motsvara minst 20 procent av varans kontantpris, om inte srskilda frhllanden franleder annat. Som kontantinsats anses inte betalning med medel som kparen fr lna av sljaren eller av ngon annan kreditgivare p grund av en verenskommelse mellan denne och sljaren. 27 Om en nringsidkare fr sin egen eller ngon annans rkning sljer en vara utan att iaktta 26 , ska det anses utgra en tgrd i strid mot 5 marknadsfringslagen (2008:486).

Konsumentens rttigheter vid verltelse av fordran

28 Om kreditgivaren har verltit sina rttigheter enligt kreditavtalet, fr konsumenten mot den nye kreditgivaren gra samma

89

invndningar som han eller hon vid verltelsen kunde gra mot verltaren. Detsamma gller nr kreditgivaren har pantsatt sina rttigheter enligt kreditavtalet. verltaren ska underrtta konsumenten om verltelsen, om inte verltaren har tagit sig att ven fortsttningsvis fullgra de skyldigheter som fljer av kreditavtalet.

Kparens rtt att framstlla invndningar vid kreditkp

29 Vid kreditkp fr kparen mot kreditgivarens krav p betalning framstlla samma invndningar p grund av kpet som han eller hon kan gra mot sljaren. Kparen fr ocks invnda att han eller hon har betalat till sljaren eller har en verenskommelse med denne. Detta gller dock inte om kparen visste att sljaren saknade rtt att ta emot betalningen eller ing verenskommelsen och inte heller om kparen uppstligen eller av grov oaktsamhet underlt att skaffa sig kunskap om detta. Om kparen p grund av kpet har ansprk p terbetalning, skadestnd eller annan penningprestation, svarar kreditgivaren lika med sljaren fr att ansprket fullgrs. Kreditgivaren r dock inte skyldig att betala mer n vad som har mottagits av kparen med anledning av krediten.

Frbud mot lpande fordringshandlingar vid kreditkp

30 Vid kreditkp fr kreditgivaren inte ta emot en av kparen ingngen vxelfrbindelse som avser en fordran p grund av kreditkpet. Kreditgivaren fr inte heller till bevis fr sin fordran ta emot ett av kparen utfrdat lpande skuldebrev eller ngon annan av denne ingngen skuldfrbindelse som r av ett sdant slag att kparens rtt att framstlla invndningar p grund av kpet inskrnks om skuldfrbindelsen verlts eller pantstts till en borgenr som r i god tro. Frsta stycket frsta meningen gller inte egna vxlar som r utstllda av banker. Den som uppstligen bryter mot frbud enligt denna paragraf dms till bter.

Frbud mot viss avrkning

31 Belopp som konsumenten erlgger fr avrkning p viss fordran p grund av krediten fr kreditgivaren inte frst avrkna p annan fordran.

90

Betalning av skulden i frtid

32 Konsumenten har rtt att betala sin skuld till kreditgivaren fre den avtalade frfallotiden. Om skulden betalas i frtid, har kreditgivaren rtt till ersttning i den omfattning som anges i 36 . 33 Kreditgivaren har rtt att f betalning i frtid endast om det har gjorts frbehll om detta i avtalet och 1. konsumenten sedan mer n en mnad r i drjsml med betalning av ett belopp som verstiger tio procent av kreditfordran, 2. konsumenten sedan mer n en mnad r i drjsml med betalning av ett belopp som verstiger fem procent av kreditfordran och drjsmlet avser tv eller flera poster som frfallit vid olika tidpunkter, 3. konsumenten p ngot annat stt r i vsentligt drjsml med betalning, 4. skerhet som stllts fr krediten har avsevrt frsmrats, eller 5. det str klart att konsumenten genom att avvika, skaffa undan egendom eller frfara p ngot annat stt undan drar sig att betala sin skuld. Om skerhet som stllts fr krediten utgrs av frbehll om tertagandertt, har kreditgivaren rtt till betalning i frtid p grund av frsmrad skerhet endast om konsumenten uppstligen eller genom grov vrdslshet har orsakat att skerheten avsevrt frsmrats. I frga om kredit som r frenad med pantrtt i fast egendom, tomtrtt eller bostadsrtt eller liknande rtt eller som r frenad med motsvarande rtt i byggnad som inte hr till fastighet och rntan fr krediten r bunden fr hela eller en del av avtalstiden, dock minst tre mnader, har kreditgivaren rtt att utan hinder av frsta och andra styckena f betalning i frtid p den dag d den tid fr vilken rntan r bunden lper ut. Detta gller dock endast om det har gjorts frbehll om det i avtalet och det finns synnerliga skl. 34 Vill kreditgivaren f betalt i frtid enligt 33 frsta stycket 13 eller tredje stycket, gller en uppsgningstid av minst fyra veckor rknat frn den tidpunkt d kreditgivaren snder ett meddelande om uppsgningen i rekommenderat brev till konsu-

91

menten under dennes vanliga adress eller uppsgningen utan en sdan tgrd kommer konsumenten till handa. Har kreditgivaren krvt betalning i frtid enligt 33 frsta stycket 13, r konsumenten nd inte skyldig att betala i frtid, om han eller hon fre utgngen av uppsgningstiden betalar det belopp som frfallit jmte drjsmlsrnta. Detsamma gller om konsumenten vid uppsgning enligt 33 frsta stycket 4 eller 5 eller andra stycket genast efter uppsgningen eller inom medgiven uppsgningstid stller godtagbar skerhet fr fordran. Har konsumenten tidigare med std av andra stycket befriats frn skyldigheten att betala skulden i frtid, gller inte bestmmelserna i det stycket. 35 Utan hinder av 33 frsta stycket 4 fr kreditgivaren beropa freskrifter i annan lag om rtt till betalning i frtid p grund av att en skerhet som stllts fr krediten har frsmrats. 36 Vid frtidsbetalning enligt 3235 ska konsumenten betala rnta och andra kostnader fr krediten fr tiden fram till frtidsbetalningen men inte fr tiden drefter. Nr kreditgivarens fordran berknas ska de grunder som str i verensstmmelse med god kreditgivningssed tillmpas. Kreditgivaren fr inte tillgodorkna sig ngon ersttning fr att skulden betalas i frtid. r kreditrntan bunden nr frtidsbetalningen sker, har kreditgivaren dock rtt att ta ut rnteskillnadsersttning av kredittagaren fr den tid som terstr, om frbehll har gjorts om detta. Rnteskillnadsersttningen fr 1. fr kredit som r frenad med pantrtt i fast egendom, tomtrtt eller bostadsrtt eller liknande rtt eller som r frenad med motsvarande rtt i byggnad som inte hr till fastighet a) hgst motsvara skillnaden mellan rntan p krediten och rntan p statsskuldvxlar med en lptid som mot svarar terstende rntebindningstid kad med en procent enhet, om den tid fr vilken ersttningen ska betalas r kortare n ett r, eller b) hgst motsvara skillnaden mellan rntan p krediten och rntan p statsobligationer med en frfallotid som motsvarar terstende rntebindningstid kad med en procentenhet, om betalningstiden verstiger den som anges i a, och
92

2. fr annan kredit hgst motsvara en procent av det fr tidsbetalade beloppet eller, om det vid tidpunkten fr frtidsbetalningen r kortare tid n ett r kvar av kredit- avtalets lptid, en halv procent av det frtidsbetalade beloppet. Ersttningen fr dock inte verstiga det belopp som konsumenten skulle ha betalat i rnta under den ter- stende lptiden enligt kreditavtalet. Rnteskillnadsersttning fr inte tas ut fr den del av rntan som motsvaras av en kreditgarantiavgift, nr statlig kreditgaranti har lmnats och avgift tas ut fr garantin. Ersttning fr inte heller tas ut vid en betalning av en kontokredit eller vid en betalning frn en frskring som garanterar terbetalning av krediten. Om kreditgivaren utnyttjar en rtt att terta varan enligt 38 , tillmpas 40 och 41 vid den uppgrelse som d ska ske mellan parterna.

Uppsgning av kreditavtal med obestmd lptid

37 Konsumenten fr nr som helst sga upp ett kreditavtal med obestmd lptid. Om ngon uppsgningstid inte har avtalats, upphr avtalet att glla omedelbart. Om en uppsgningstid har avtalats, upphr avtalet att glla den dag d uppsgningstiden lper ut. Uppsgningstiden fr inte vara lngre n en mnad. Kreditgivaren fr sga upp ett kreditavtal med obestmd lptid endast om det har avtalats. Uppsgningstiden ska vara minst tv mnader. Har konsumenten inte utnyttjat krediten, fr kreditgivaren sga upp kreditavtalet att upphra omedelbart, om det har avtalats och r skligt. Konsumenten ska innan han eller hon frlorar rtten till krediten underrttas om uppsgningen och om sklen fr den. Om det finns srskilda skl, fr underrttelse i stllet lmnas omedelbart drefter. En uppsgning eller en underrttelse enligt andra stycket ska lmnas i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten.

tertagandertt vid kreditkp av vara

38 Med frbehll om tertagandertt avses ett avtalsvillkor som ger kreditgivaren mjlighet att terta en vara, om kparen inte fullgr sin del av kreditkpsavtalet. Ett frbehll om tertagandertt fr gras gllande endast under frutsttning 1. att sljaren har gjort frbehllet i samband med kpet fr att trygga sin rtt till betalning, samt

93

2. att den tidpunkt har intrtt d konsumenten enligt 33 och 34 ska fullgra sin skyldighet att betala i frtid. Om kparen, innan varan tertas, betalar vad som frfallit till betalning jmte drjsmlsrnta och kostnader enligt de grunder som anges i 40 tredjefemte styckena, fr kreditgivaren inte terta varan p grund av drjsml med betalningen. Grundas tertagandertten p att skerhet fr krediten har frsmrats eller att kparen undandrar sig att betala sin skuld, fr kreditgivaren inte terta varan om kparen innan varan tertas stller godtagbar skerhet fr fordran. 39 Anvnder nringsidkare frbehll om tertagande vid frsljning av en vara som med hnsyn till sin beskaffenhet eller sitt vrde eller p grund av frhllandena p marknaden inte r lmpad som kreditskerhet, kan nringsidkaren frbjudas att i framtiden i liknande fall anvnda sdana frbehll. I frga om frbud gller i vrigt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentfrhllanden.

Uppgrelse nr en vara tertas

40 Om kreditgivaren vill utnyttja en rtt att terta varan, ska avrkning gras mellan kreditgivaren och kparen. Vid avrkningen ska kparen tillgodorknas varans vrde vid tertagandet. Vrdet berknas efter vad kreditgivaren kan antas f ut genom att p lmpligt stt slja varan. Kreditgivaren fr tillgodorkna sig den obetalda delen av kreditfordran efter avrkning enligt 36 samt i frekommande fall drjsmlsrnta, dock inte enligt hgre rntesats n som anges i 6 rntelagen (1975:635). Kreditgivaren fr dessutom tillgodorkna sig ersttning fr utskningsavgift, sklig kostnad fr transport av varan samt utgift fr instllelse vid frrttning fr tertagande, om kreditgivaren har behvt instlla sig fr att tillvarata sin rtt. Nr ersttning bestms fr utgift fr instllelse tillmpas bestmmelserna om berknande av ersttning av allmnna medel till vittne. I ml om handrckning fr tertagande fr kreditgivaren tillgodorkna sig ven sklig ersttning fr eget arbete med anledning av mlet samt arvode till ombud eller bitrde. 41 Om kparen vid avrkningen tillgodorknas ett strre belopp n kreditgivaren, fr varan tertas endast om kreditgivaren betalar mellanskillnaden till kparen eller, nr varan
94

vrderats av Kronofogdemyndigheten, nedstter mellanskillnaden hos myndigheten. Har kreditgivaren fr att kunna terta varan varit tvungen att betala en skuld som kparen har, fr kreditgivaren nr frsta stycket tillmpas avrkna sdan betalning mot mellanskillnad till kparens frmn. Detsamma gller om kreditgivaren fr att varan efter tertagande ska kunna anvndas p avsett stt har varit tvungen att betala en sdan skuld. Tillgodorknas kreditgivaren ett strre belopp n kparen, fr kreditgivaren inte krva ut mellanskillnaden (restskulden) i annat fall n d varan har minskat vsentligt i vrde genom att kparen vanvrdat varan.

terlsande av en vara som tertagits

42 Kparen fr inom fjorton dagar terlsa en vara som har tertagits. Vill kparen terlsa varan, ska han eller hon betala kreditgivaren varans vrde vid tertagandet samt den restskuld som kan finnas enligt avrkningen.

Handrckning fr tertagande av vara, m.m.

43 Kreditgivaren fr hos Kronofogdemyndigheten ska handrckning fr att terta varan under frutsttning att parterna har upprttat och skrivit under en handling om kreditkpet. Handlingen ska innehlla ett frbehll om tertagandertt samt uppgifter om kontantpriset, kreditbeloppet, kreditkostnaden, kreditavtalets lptid, kreditfordran och tidpunkter fr betalning. En anskan om handrckning ska gras skriftligen. Det ska anges i anskan hur stor del av kreditfordran som r obetald. Om kreditgivaren gr ansprk p drjsmlsrnta, ska det ocks uppges i anskan vad kreditgivaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av den handling som anges i frsta stycket ska fogas till anskan. 44 Handrckning fr beviljas endast om det r uppenbart att de frutsttningar fr tertagande som anges i 38 andra och tredje styckena freligger. Om ett frbehll om tertagandertt har anvnts i strid mot frbud enligt 39 , fr handrckning inte beviljas. Handrckning eller verkstllighet av dom, varigenom kparen har frpliktats att lmna tillbaka en vara som har slts med frbehll om tertagandertt, fr inte beviljas i frga om sdana varor som enligt 5 kap. 13 utskningsbalken ska undantas frn utmtning.
95

45 I frga om handrckning och verkstllighet av dom, som anges i 44 tredje stycket, tillmpas i vrigt 12 andra och tredje styckena samt 1518 lagen (1978:599) om avbetalningskp mellan nringsidkare m.fl., varvid hnvisningen i 16 tredje stycket till 10 frsta stycket ska avse 41 frsta stycket denna lag.

Frbud mot utmtning

46 En vara som har slts med frbehll om tertagandertt fr inte utmtas fr en fordran som grundar sig p kreditkpet.

Lagval
47 Ett avtalsvillkor som anger att lagen i ett land utanfr Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet ska tillmpas p kreditavtalet gller inte i frga om regler om kreditavtal, om den lag som gller med bortseende frn villkoret r lagen i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet och den lagen ger konsumenten ett bttre skydd.

Vissa skyldigheter fr kreditfrmedlare

48 En nringsidkare som, utan att vara kreditgivare och mot ersttning, erbjuder ett kreditavtal, bistr en konsument innan ett kreditavtal ings eller ingr ett kreditavtal som ombud fr kreditgivaren (kreditfrmedlare) ska vid marknadsfring som riktas mot konsumenter lmna information om huruvida frmedlingen sker i samarbete med viss kreditgivare eller r oberoende. Kreditfrmedlaren ska informera konsumenten om avgifter som konsumenten ska betala till kreditfrmedlaren fr dennes tjnster. Sdana avgifter fr tas ut endast om informationen har getts samt kreditfrmedlaren och konsumenten innan kreditavtalet ings har avtalat om det i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten. Kreditfrmedlaren ska ocks informera kreditgivaren om avgifterna. Om informationen inte lmnas, ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Den information som ska lmnas till konsumenten ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket marknadsfringslagen.

96

Tillsyn
49 Konsumentverket utvar tillsyn ver att denna lag fljs. Verkets tillsyn omfattar dock inte Sveriges riksbank, verksamhet som str under tillsyn av Finansinspektionen eller verksamhet hos Kronofogdemyndigheten. Tillsynen ska utvas s att den inte vllar strre kostnad eller olgenhet n som r ndvndigt. 50 Fr tillsynen har Konsumentverket eller den som verket frordnar rtt att freta inspektion hos nringsidkare som bedriver varufrsljning eller som i sin yrkesmssiga verksamhet lmnar, frmedlar eller vertar kredit som avses i denna lag och att ta del av samtliga handlingar som behvs fr tillsynen. Nringsidkaren ska lmna de upplysningar om verksamheten som begrs fr tillsynen. Om en nringsidkare inte tillhandahller handlingar eller lmnar upplysningar i ett sdant fall som avses i frsta stycket, fr Konsumentverket frelgga nringsidkaren att fullgra sin skyldighet. Ett beslut om frelggande fr frenas med vite. 51 Om nringsidkaren inte fljer 12 , fr Konsumentverket frelgga nringsidkaren att upphra med att lmna krediter. Ett beslut om frelggande fr frenas med vite. Om det r tillrckligt, fr Konsumentverket i stllet meddela varning.

verklagande
52 Konsumentverkets beslut enligt 50 andra stycket och 51 fr verklagas hos allmn frvaltningsdomstol. Andra beslut av Konsumentverket enligt 50 fr inte verklagas. Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten.

vergngsbestmmelser
1. Denna lag trder i kraft den 1 januari 2011, d konsument kreditlagen (1992:830) ska upphra att glla. 2. I frga om kreditavtal som har ingtts fre ikrafttrdandet gller den upphvda lagen. Fr kreditavtal med obestmd lptid gller dock 19, 20, 28 och 37 frn ikrafttrdandet. Se ven Konsumentverkets allmnna rd om konsumentkrediter (KOVFS 2011:1).
97

Konsumentkplagen
SFS 1990:932

Inledande bestmmelser
Tillmpningsomrde 1 Denna lag gller kp av lsa saker som en nringsidkare sljer till en konsument. Lagen gller ven i fall d sljaren inte r en nringsidkare, om kpet frmedlas fr sljaren av en nringsidkare. I sdana fall svarar bde nringsidkaren och sljaren fr sljarens skyldigheter enligt lagen. Lagen gller i tillmpliga delar ven byte av lsa saker. I denna paragraf avses med konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet, nringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar fr ndaml som har samband med den egna nringsverksamheten. 2 Lagen gller ven bestllning av en vara som skall tillverkas. Om bestllaren skall tillhandahlla en vsentlig del av materialet, gller drutver 4 frsta stycket samt 6 soch 7 konsumenttjnstlagen (1985:716) Lagen gller inte avtal som innebr att den som skall leverera en vara ven skall utfra arbete eller ngon annan tjnst, om tjnsten utgr den vervgande delen av hans frpliktelse.

Avtalsvillkor som avviker frn lagen

3 Avtalsvillkor som i jmfrelse med bestmmelserna i denna lag r till nackdel fr kparen r utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen. Frsta stycket gller inte vid kp av gas, som levereras i ledning, om de allmnna avtalsvillkor som tillmpas vid sdana leveranser har godknts av Konsumentverket.

Varans avlmnande
Platsen fr avlmnandet 4 Om inte annat fljer av avtalet, skall varan hllas tillgnglig fr avhmtning dr sljaren vid kpet hade sitt affrsstlle.

98

Tiden fr avlmnandet 5 Om det inte fljer av avtalet att varan skall avlmnas vid en bestmd tidpunkt, efter anfordran eller utan uppskov, skall den avlmnas inom sklig tid frn kpet. Har kparen inte ftt kredit, r sljaren inte skyldig att lmna ut varan frrn den betalas. Avlmnandet 6 Varan r avlmnad nr den har kommit i kparens besittning. Kostnaderna fr varan 7 Om inte annat fljer av avtalet, skall sljaren svara fr transportkostnader och andra kostnader fr varan som uppkommer fre avlmnandet och som inte beror p att avlmnandet har frsenats till fljd av ngot frhllande p kparens sida.

Risken fr varan
8 Om kparen br risken fr varan r han skyldig att betala varan ven om den har frstrts, kommit bort, frsmrats eller minskat genom en hndelse som inte beror p sljaren. Risken fr varan gr ver p kparen nr varan avlmnas. Om ppet kp har avtalats och varan avlmnats, br kparen risken fr varan till dess den lmnas tillbaka.

Sljarens drjsml
Vad som avses med drjsml 9 Drjsml p sljarens sida freligger om varan inte avlmnas eller avlmnas fr sent och detta inte beror p kparen eller ngot frhllande p hans sida. Pfljder vid drjsml 10 Vid drjsml p sljarens sida fr kparen hlla inne betalningen enligt 11 . Han fr vlja mellan att krva att sljaren fullgr kpet enligt 12 och att hva kpet enligt 13 . Dessutom fr kparen krva skadestnd av sljaren enligt 14 . Rtt att hlla inne betalningen 11 Kparen fr hlla inne s mycket av betalningen som fordras fr att ge honom skerhet fr hans krav p grund av drjsmlet.

99

Rtt att krva att sljaren fullgr kpet 12 Kparen fr hlla fast vid kpet och krva att sljaren fullgr kpet. Sljaren r dock inte skyldig att fullgra kpet, om det freligger ett hinder som han inte kan vervinna eller om fullgrelsen skulle frutstta uppoffringar som inte r rimliga med hnsyn till kparens intresse av att sljaren fullgr kpet. Om ett frhllande som nyss nmnts upphr inom rimlig tid, fr kparen dock krva att sljaren fullgr kpet. Kparen frlorar rtten att krva att sljaren fullgr kpet, om han vntar orimligt lnge med att framstlla kravet. Rtt att hva kpet 13 Kparen fr hva kpet, om sljarens drjsml r av vsentlig betydelse fr honom. Har kparen frelagt sljaren en bestmd tillggstid fr varans avlmnande och r den inte oskligt kort, fr kparen ven hva kpet om varan inte avlmnas inom tillggstiden. Medan tillggstiden lper fr kparen hva kpet endast om sljaren meddelar att han inte kommer att fullgra kpet inom denna tid. Har kparen utan att frelgga sljaren ngon tillggstid krvt fullgrelse av kpet, fr kparen hva kpet om varan inte avlmnas inom en sklig tid efter det att kravet framstlldes. Avser kpet en vara som skall tillverkas eller skaffas srskilt fr kparen efter dennes anvisningar eller nskeml och kan sljaren inte utan vsentlig frlust tillgodogra sig varan p annat stt, fr kparen hva kpet endast om syftet med kpet r vsentligen frfelat genom drjsmlet och sljaren insg eller borde ha insett detta. Rtt till skadestnd 14 Kparen har rtt till ersttning fr den skada han lider genom sljarens drjsml, om inte sljaren visar att drjsmlet beror p ett hinder utanfr hans kontroll som han inte skligen kunde frvntas ha rknat med vid kpet och vars fljder han inte heller skligen kunde ha undvikit eller vervunnit. Beror drjsmlet p ngon som sljaren har anlitat fr att helt eller delvis fullgra kpet, r sljaren fri frn skadestndsskyldighet endast om ocks den som han har anlitat skulle vara fri enligt frsta stycket. Detsamma gller om drjsmlet beror p en leverantr som sljaren har anlitat eller ngon annan i tidigare sljled.
100

Meddelande om hvning och skadestnd 15 Har varan avlmnats fr sent, fr kparen inte hva kpet eller krva skadestnd p grund av drjsmlet, om han inte inom sklig tid efter det att han fick knnedom om avlmnandet meddelar sljaren att han hver kpet eller vill krva skadestnd. Om kparen hver kpet, behver han dock inte lmna srskilt meddelande om att han dessutom vill krva skadestnd. Meddelande om hvning eller skadestnd kan, i fall som avses i 1 andra stycket, i stllet lmnas till nringsidkaren.

Fel p varan
Vad som avses med fel 16 Varan skall i frga om art, mngd, kvalitet, andra egenskaper och frpackning stmma verens med vad som fljer av avtalet. Den skall vara tfljd av de anvisningar som behvs fr dess installation, montering, anvndning, frvaring och sktsel. Om inte annat fljer av avtalet, skall varan 1. vara gnad fr de ndaml fr vilka varor av samma slag i allmnhet anvnds, 2. vara gnad fr det srskilda ndaml fr vilket kparen avsg att varan skulle anvndas, om sljaren vid kpet mste ha insett detta srskilda ndaml, 3. stmma verens med den beskrivning som sljaren har lmnat och ha de egenskaper som sljaren har hnvisat till genom att lgga fram prov eller modell, och 4. vara frpackad p vanligt eller annars frsvarligt stt, om frpackning behvs fr att bevara eller skydda varan. Varan skall anses felaktig, 1. om den avviker frn vad som freskrivs i frsta eller andra stycket 2. om sljaren fre kpet har underltit att upplysa kparen om ett sdant frhllande rrande varans egenskaper eller anvndning som han knde till eller borde ha knt till och som kparen med fog kunde rkna med att bli upplyst om, under frutsttning att underltenheten kan antas ha inverkat p kpet eller, 3. om varan i ngot annat avseende avviker frn vad kparen med fog kunnat frutstta. 16 a Har sljaren som ett led i fullgrelsen av kpet tagit sig att installera varan och har sdan installation utfrts av sljaren
101

eller av ngon annan fr dennes rkning, skall varan anses felaktig, om den p grund av brister i installationen avviker frn vad som freskrivs i 16 frsta eller andra stycket eller i ngot annat avseende avviker frn vad kparen med fog kunnat frutstta. 17 ven om en vara har slts i befintligt skick eller med ett liknande allmnt frbehll, skall den anses felaktig, om den r i smre skick n kparen med hnsyn till varans pris och vriga omstndigheter med fog har kunnat frutstta. Nr en begagnad vara har slts p en auktion, dr kpare har mjlighet att personligen nrvara vid frsljningen, anses den sld i befintligt skick. Vid tillmpning av frsta stycket skall hnsyn i s fall tas till utropspriset. 18 Varan r felaktig om den 1. sljs i strid mot ett frbud som har meddelats med std av 27 eller 36 produktskerhetslagen (2004:451) eller mot ett annat frsljningsfrbud som har meddelats i frfattning eller av en myndighet vsentligen i syfte att frebygga att den som anvnder varan drabbas av ohlsa eller olycksfall eller fr att annars hindra anvndning av en vara som inte r tillfrlitlig frn skerhetssynpunkt, eller 2. r s bristfllig att dess anvndning medfr ptaglig fara fr liv eller hlsa. 19 Fel freligger ven om varan inte verensstmmer med sdana uppgifter om varans egenskaper eller anvndning som sljaren har lmnat vid marknadsfringen av varan eller annars fre kpet. Varan ska vidare anses felaktig, om den inte verensstmmer med sdana uppgifter om dess egenskaper eller anvndning som ngon annan n sljaren, i tidigare sljled eller fr sljarens rkning, har lmnat vid marknadsfringen av varan eller annars fre kpet. Frsta och andra styckena gller inte, om sljaren visar att uppgifterna har rttats i tid p ett tydligt stt eller att uppgifterna inte har inverkat p kpet. Andra stycket gller inte heller, om sljaren visar att han varken knde till eller borde ha knt till uppgifterna. Varan r felaktig ocks om sljaren har underltit att efter frelggande enligt produktskerhetslagen (2004:451) lmna skerhetsinformation om varan eller underltit att lmna sdan
102

information om varans egenskaper eller anvndning som sljaren enligt marknadsfringslagen (2008:486) har lagts att lmna. Detsamma gller om frelggandet eller lggandet har meddelats varans tillverkare eller ngon annan som i tidigare sljled tagit befattning med varan och sljaren har knt till eller borde ha knt till underltenheten att fullgra frelggandet eller lggandet. En frutsttning fr att varan ska anses felaktig enligt detta stycke r dock att underltenheten kan antas ha inverkat p kpet. 20 Frgan om varan r felaktig skall bedmas med hnsyn till dess beskaffenhet nr den avlmnas. Sljaren svarar fr fel som har funnits vid denna tidpunkt, ven om felet visar sig frst senare. Om kparen underlter att i rtt tid hmta eller ta emot en vara som hlls tillgnglig fr hans rkning, svarar sljaren dock inte fr frsmring som intrder drefter och som beror enbart p varans egen beskaffenhet. Uppkommer en frsmring av varan efter avlmnandet, skall varan anses felaktig om frsmringen r en fljd av sljarens avtalsbrott. 20 a Ett fel som visar sig inom sex mnader efter det att varan avlmnades skall anses ha funnits vid avlmnandet, om inte annat visas eller detta r ofrenligt med varans eller felets art. Vid kp av byggnadsdelar som r avsedda att utgra en huvudsaklig del av ett en- eller tvbostadshus gller vad som sgs i frsta stycket fel som visar sig inom tv r efter avlmnandet. 21 Har sljaren eller ngon annan fr hans rkning genom en garanti eller liknande utfstelse tagit sig att under en viss tid svara fr varan eller en del drav eller fr en egenskap hos varan, skall fel anses freligga, om varan under den angivna tiden frsmras i det avseende som utfstelsen omfattar. Frsta stycket gller inte, om det grs sannolikt att frsmringen beror p en olyckshndelse eller drmed jmfrlig hndelse eller p vanvrd, onormalt brukande eller ngot liknande frhllande p kparens sida. 21 a Varan har ett rttsligt fel, om tredje man har gandertt till varan eller har pantrtt eller annan liknande rtt i den och det inte fljer av avtalet att kparen skall verta varan med den begrnsning som tredje mans rtt medfr.
103

Pfljder vid fel p varan 22 r varan felaktig enligt 1621 , fr kparen enligt 23, 24 och 2629 krva avhjlpande, omleverans, prisavdrag eller ersttning fr att avhjlpa felet eller hva kpet. Dessutom fr han krva skadestnd enligt 3032 . Han fr ven hlla inne betalningen enligt 25 . 22 a Har varan ett rttsligt fel enligt 21 a , fr kparen enligt 23 frsta och andra styckena samt enligt 24 och 2629 krva avhjlpande, omleverans, prisavdrag eller ersttning fr att avhjlpa felet eller hva kpet. Dessutom fr han krva skadestnd enligt 3032 . Han fr ven hlla inne betalningen enligt 25 . Utan hinder av 30 frsta och andra styckena har kparen rtt till ersttning enligt 32 fr den skada han lider genom ett rttsligt fel som fanns vid kpet, om han varken knde till eller borde ha knt till felet. Pfljder av ett rttsligt fel fr ven gras gllande, om tredje man pstr att han har en sdan rtt som avses i 21 a och det finns sannolika skl fr pstendet. Reklamation 23 Kparen fr inte beropa att varan r felaktig, om han inte lmnar sljaren meddelande om felet inom sklig tid efter det att han mrkt eller borde ha mrkt felet (reklamation). Meddelande som lmnas inom tv mnader efter det att kparen mrkt felet skall alltid anses ha lmnats i rtt tid. I fall som avses i 1 andra stycket kan meddelande om felet i stllet lmnas till nringsidkaren. Har ngon annan n sljaren tagit sig att fr dennes rkning avhjlpa fel i en vara, kan reklamationen i stllet gras hos honom. Reklamerar kparen inte inom tre r frn det att han har tagit emot varan, frlorar han rtten att beropa felet, om inte annat fljer av en garanti eller liknande utfstelse. 24 Utan hinder av 23 fr kparen beropa att varan r felaktig, om sljaren har handlat grovt vrdslst eller i strid mot tro och heder eller om felet r sdant som avses i 18 .

104

Rtt att hlla inne betalningen 25 Kparen fr hlla inne s mycket av betalningen som fordras fr att ge honom skerhet fr hans krav p grund av att varan r felaktig. Avhjlpande och omleverans 26 Kparen har rtt att krva att sljaren avhjlper felet eller fretar omleverans, om detta kan ske utan osklig kostnad fr sljaren. Vid bedmningen av om ngon av pfljderna avhjlpande eller omleverans skulle medfra osklig kostnad fr sljaren skall srskild hnsyn tas till vilken betydelse felet har, vilket vrde varan skulle ha haft om den varit felfri och om den andra pfljden skulle kunna fullgras till vsentligt lgre kostnad fr sljaren och utan vsentlig olgenhet fr kparen. Avhjlpande eller omleverans skall ske inom sklig tid efter det att kparen framstllde sitt krav och utan kostnad eller vsentlig olgenhet fr denne. 27 Krver kparen en annan pfljd n avhjlpande eller omleverans, har sljaren trots detta rtt att p egen bekostnad vidta sdan tgrd, om han efter det att reklamation har kommit honom tillhanda utan uppskov erbjuder sig att gra detta samt tgrden kan ske inom sklig tid drefter och utan kostnad eller vsentlig olgenhet fr kparen. Sljaren fr ej beropa att han inte har beretts tillflle att avhjlpa felet eller freta omleverans, om kparen har avhjlpt felet och det med hnsyn till omstndigheterna inte skligen kunde krvas att kparen skulle avvakta avhjlpande eller omleverans frn sljarens sida. Rtt till prisavdrag eller hvning 28 Om avhjlpande eller omleverans inte kommer i frga eller inte sker inom sklig tid efter reklamationen eller inte kan ske utan vsentlig olgenhet fr kparen, fr kparen krva prisavdrag som svarar mot felet eller hva kpet enligt 29 . Kparen har vidare rtt till ersttning fr vad det kostar att avhjlpa felet, till den del denna kostnad inte r oskligt hg eller tcks genom att kparen erhller ett prisavdrag. Kparen har dock inte rtt till prisavdrag vid kp av begagnade varor p en auktion dr en kpare har mjlighet att personligen nrvara vid frsljningen.
105

29 Kparen fr hva kpet, om felet r av vsentlig betydelse fr honom. Skadestnd 30 Kparen har rtt till ersttning fr den skada han lider genom att varan r felaktig, om inte sljaren visar att underltenheten att avlmna en felfri vara beror p ett hinder utanfr hans kontroll som han inte skligen kunde frvntas ha rknat med vid kpet och vars fljder han inte heller skligen kunde ha undvikit eller vervunnit. Beror underltenheten att avlmna en felfri vara p ngon som sljaren har anlitat fr att helt eller delvis fullgra kpet, r sljaren fri frn skadestndsskyldighet endast om ocks den som han har anlitat skulle vara fri enligt frsta stycket. Detsamma gller om felet beror p en leverantr som sljaren har anlitat eller ngon annan i tidigare sljled. Kparen har alltid rtt till ersttning om varan vid kpet avvek frn vad sljaren srskilt utfst. 31 Sljarens skadestndsskyldighet enligt 30 omfattar ven skada som p grund av fel p den slda varan uppkommer p annan egendom som tillhr kparen eller ngon medlem i hans hushll och egendomen r avsedd huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet.

Skadestndets omfattning vid sljarens drjsml och vid fel p varan

32 Skadestnd p grund av sljarens drjsml eller fel p varan omfattar ersttning fr utgifter, inkomstfrlust, sdan prisskillnad som avses i 33 samt annan frlust p grund av drjsmlet eller felet. Skadestnd enligt denna lag omfattar inte i andra fall n som avses i 31 ersttning fr frlust som kparen tillfogas genom skada p annat n den slda varan. Sljaren och kparen kan trffa avtal om att ersttning enligt frsta eller andra stycket inte skall omfatta frlust i nringsverksamhet. Prisskillnad 33 Har kpet hvts och kparen gjort ett tckningskp till hgre pris, omfattar skadestndet ersttning fr prisskillnaden mellan de bda kpen, om tckningskpet gjorts med tillrcklig
106

omsorg och inom sklig tid efter det att kpet hvdes. I annat fall omfattar, om gngse pris fr en sdan vara som kpet avser vid tiden fr hvningen verstiger priset enligt kpet, skadestndet denna prisskillnad. Jmkning av skadestnd 34 Om skyldigheten att utge skadestnd p grund av sljarens drjsml eller fel p varan skulle vara oskligt betungande med hnsyn till den skadestndsskyldiges ekonomiska frhllanden, kan skadestndet jmkas efter vad som r skligt. Hrvid skall ven beaktas freliggande frskringar och frskringsmjligheter p kparens sida, den skadestndsskyldiges mjligheter att frutse och hindra skadan samt andra srskilda omstndigheter.

Priset m.m.
Vilket pris kparen skall betala 35 Om ett bestmt pris inte fljer av avtalet, skall kparen betala vad som r skligt med hnsyn till varans art och beskaffenhet, gngse pris vid tiden fr kpet samt omstndigheterna i vrigt. Tidpunkten fr betalningen 36 Om tidpunkten fr betalningen inte fljer av avtalet skall kparen betala nr sljaren krver det, dock inte frrn varan hlls kparen till handa.

Avbestllning
37 Om kparen avbestller varan innan den har avlmnats, har sljaren inte rtt att hlla fast vid kpet och krva betalning. I stllet har han rtt till ersttning enligt 41 .

Kparens drjsml
Vad som avses med drjsml 38 Drjsml p kparens sida freligger om priset inte betalas i rtt tid och detta inte beror p sljaren eller ngot frhllande p dennes sida.

107

Pfljder vid drjsml 39 Vid drjsml p kparens sida fr sljaren hlla inne varan enligt 5 . Han fr vlja mellan att krva att kparen betalar priset eller, enligt 40 , hva kpet. Om sljaren hver kpet fr han dessutom krva skadestnd av kparen enligt 41 . Hvning 40 Sljaren fr hva kpet om kparens drjsml med betalningen utgr ett vsentligt avtalsbrott. Har sljaren frelagt kparen en bestmd tillggstid fr betalningen och r den inte oskligt kort, fr kpet ven hvas om kparen inte betalar inom tillggstiden. Medan tillggstiden lper fr sljaren hva kpet endast om kparen meddelar att han inte kommer att betala inom denna tid. Har varan kommit i kparens besittning, fr sljaren hva kpet endast om han har frbehllit sig rtt till detta eller om kparen avvisar varan. Sedan priset i sin helhet har betalts, fr sljaren inte hva kpet. Skadestnd 41 Hver sljaren kpet eller avbestller kparen varan enligt 37 har sljaren rtt till ersttning fr 1. srskilda kostnader som han har haft fr att ing och full gra avtalet till den del han inte kan tillgodogra sig dessa p annat stt, 2. srskilda kostnader till fljd av hvningen eller avbestll ningen, samt 3. frlust i vrigt med ett belopp som r skligt med hnsyn till priset fr varan, tidpunkten fr hvningen eller avbestllningen, omfattningen av nedlagt arbete och omstndigheterna i vrigt. Sljaren fr frbehlla sig en p frhand bestmd ersttning vid hvning eller avbestllning, om den r sklig med hnsyn till vad som normalt kan antas tillkomma en sljare som ersttning enligt frsta stycket. Sljaren har inte rtt till ersttning enligt frsta eller andra stycket om kparen avbestller en vara innan sljaren har accepterat ett anbud som kparen har lmnat till sljaren. Sljaren har inte heller rtt till ersttning om kparen visar att drjsmlet eller avbestllningen beror p lag, avbrott i den allmnna samfrdseln eller betalningsfrmedlingen eller annat liknande hinder som

108

kparen inte skligen kunde frvntas ha rknat med vid kpet och vars fljder han inte heller skligen kunde ha undvikit eller vervunnit.

Gemensamma bestmmelser
Begrnsning av skadan 42 Den skadelidande parten skall vidta skliga tgrder fr att begrnsa sin skada. Frsummar han det, fr han sjlv bra en motsvarande del av frlusten. Verkningar av hvning och omleverans 43 Hvs kpet, bortfaller sljarens skyldighet att verlmna varan och kparens skyldighet att betala kpesumman. I den mn kpet har fullgjorts fr vardera parten krva att motparten lmnar tillbaka vad han har tagit emot. Var och en fr drvid hlla inne vad han har tagit emot till dess att den andre ger ut vad han skall lmna tillbaka samt betalar eller stller godtagbar skerhet fr skadestnd och rnta som han kan vara skyldig att erlgga. Om sljaren skall freta omleverans, fr kparen hlla inne vad han har tagit emot till dess att omleverans sker. 44 Hvs kpet, skall kparen ge ut den avkastning av varan som han har ftt samt betala sklig ersttning, om han har haft annan nytta av varan. Om sljaren skall lmna tillbaka betalningen, skall han betala rnta frn den dag han tog emot betalningen. Bortfall av rtt till hvning och omleverans 45 Kparen fr hva kpet eller krva omleverans endast om han kan lmna tillbaka varan vsentligen ofrndrad och ofrminskad. Rtten att hva kpet eller krva omleverans gr dock inte frlorad, om 1. varan har frstrts, kommit bort, frsmrats eller minskat genom sin egen beskaffenhet eller ngot annat frhllande som inte beror p kparen, 2. varan har frstrts, frsmrats eller minskat till fljd av en tgrd som har varit behvlig fr att underska om varan r felfri,

109

3. varan har anvnts av kparen fr frutsatt bruk innan han insg eller borde ha insett att det frelg ett fel som ger honom rtt att hva kpet eller krva omleverans. Rtten att hva kpet eller krva omleverans gr inte heller frlorad, om kparen erstter sljaren den minskning i varans vrde som r en fljd av att varan har frsmrats eller minskat.

Ansprk mot nringsidkare i tidigare sljled

46 Om sljaren r p obestnd, har upphrt med sin nringsverksamhet eller inte kan antrffas, har kparen rtt att rikta ansprk p grund av fel p varan mot en nringsidkare i tidigare sljled som har verltit varan fr vidarefrsljning. Frsta stycket gller endast i den utstrckning motsvarande ansprk p grund av felet hade kunnat gras gllande mot nringsidkaren i tidigare sljled av den som frvrvat varan frn honom. Avtal som inskrnker rtten att gra ansprk gllande fr dock beropas mot kparen endast om en sdan inskrnkning med bindande verkan hade kunnat avtalas mellan denne och sljaren. Bristande reklamation i tidigare led r utan betydelse fr kparens rtt. Om kparen vill rikta ansprk enligt denna paragraf mot en nringsidkare i tidigare sljled, kan reklamation enligt 23 gras hos denne eller hos sljaren. Har reklamation inte gjorts hos nringsidkaren i tidigare sljled, frlorar kparen sin rtt mot denne, om han inte underrttar nringsidkaren om sitt ansprk inom sklig tid efter det att han insett eller borde ha insett att han hade anledning att framstlla ansprket.

Vissa meddelanden
47 Har ett meddelande som kparen skall lmna sljaren eller ngon annan enligt 15, 23, 26 eller 46 avsnts p ett ndamlsenligt stt, fr meddelandet beropas ven om det frsenas, frvanskas eller inte kommer fram. Detsamma gller ett sdant meddelande med frelggande av tillggstid som sljaren kan lmna kparen enligt 40 .

Lagval
48 Ett avtalsvillkor som anger att lagen i ett land utanfr Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet skall tillmpas p avtalet gller inte i frga om kp enligt denna lag, om den lag som gller med bortseende frn villkoret r lagen i ett land inom

110

Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet och den lagen ger kparen ett bttre skydd.

Frhllandet till sljarens borgenrer

49 Kp enligt denna lag gller mot sljarens borgenrer i och med avtalet. Nr kp inte avser en bestmd vara, blir kpet dock inte gllande mot borgenrerna frrn tgrd har vidtagits genom avskiljande eller mrkning av varan, anteckning om varan i en bokfringshandling eller p ngot annat stt s att det framgr att varan r avsedd fr kparen.

111

Konsumenttjnstlagen
SFS 1985:716

Inledande bestmmelser
1 Denna lag gller avtal om tjnster som nringsidkare utfr t konsumenter i fall d tjnsten avser 1. arbete p lsa saker, dock ej behandling av levande djur, 2. arbete p fast egendom, p byggnader eller andra anlgg ningar p mark eller i vatten eller p andra fasta saker, 3. frvaring av lsa saker, dock ej frvaring av levande djur. I 5161 finns srskilda bestmmelser om tjnster som avser uppfrande eller tillbyggnad av en- eller tvbostadshus (smhusentreprenader). Om det i ett avtal om en sdan tjnst ingr uppfrande eller tillbyggnad av en komplementbyggnad, anses ocks den tjnsten som en smhusentreprenad. I den mn annat inte framgr av 5161 r lagens allmnna bestmmelser tillmpliga ven p smhusentreprenader. 1 a I lagen avses med konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet, nringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar fr ndaml som har samband med den egna nringsverksamheten. 2 Lagen gller inte 1. tillverkning av lsa saker, 2. installation, montering eller annat arbete som en nrings idkare utfr fr att fullgra ett avtal om kp av en ls sak, 3. arbete som till fullgrande av ett avtal om kp utfrs fr att avhjlpa fel i den slda egendomen. 3 Avtalsvillkor som i jmfrelse med bestmmelserna i denna lag r till nackdel fr konsumenten r utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen.

Uppdraget m.m.
Utfrande och material 4 Nringsidkaren skall utfra tjnsten fackmssigt. Han skall vidare med tillbrlig omsorg ta till vara konsumentens intressen

112

och samrda med denne i den utstrckning som det behvs och r mjligt. Om inte annat fr anses avtalat, ingr det i tjnsten att nringsidkaren skall tillhandahlla behvligt material. Skerhet 5 Nringsidkaren ska srskilt iaktta att tjnsten inte utfrs 1. i strid mot sdana frfattningsfreskrifter eller myndig hetsbeslut som vsentligen syftar till att skerstlla att fremlet fr tjnsten r tillfrlitligt frn skerhetssyn punkt, eller 2. i strid mot frbud enligt 27 produktskerhetslagen (2004:451). Nringsidkarens skyldighet att avrda 6 Om en tjnst med hnsyn till priset, vrdet av fremlet fr tjnsten eller andra srskilda omstndigheter inte kan anses vara till rimlig nytta fr konsumenten, skall nringsidkaren avrda honom frn att lta utfra tjnsten. Om det frst sedan tjnsten har brjat utfras visar sig att den inte kan anses vara till rimlig nytta fr konsumenten eller att priset fr tjnsten kan bli betydligt hgre n konsumenten hade kunnat rkna med, skall nringsidkaren underrtta konsumenten om frhllandet och begra hans anvisningar. Kan konsumenten inte antrffas eller fr nringsidkaren av annan orsak inte anvisningar av honom inom rimlig tid, skall nringsidkaren avbryta pbrjat arbete. Detta gller dock ej, om det finns srskilda skl att anta att konsumenten nd nskar f tjnsten utfrd. 7 Har nringsidkaren sidosatt vad som ligger honom enligt 6 och finns det starka skl att anta att konsumenten i annat fall hade avsttt frn att bestlla tjnsten eller hade avbestllt den, har nringsidkaren inte strre rtt till ersttning n han skulle ha haft, om konsumenten hade avsttt frn att bestlla tjnsten eller hade avbestllt den. Fr kostnader som inte erstts enligt frsta stycket har nringsidkaren dock rtt till ersttning i den mn konsumenten annars skulle gynnas p ett oskligt stt.

113

Tillggsarbete 8 Om det nr tjnsten utfrs framkommer behov av arbete som p grund av sitt samband med uppdraget lmpligen br utfras samtidigt med detta (tillggsarbete), skall nringsidkaren underrtta konsumenten och begra dennes anvisningar. Kan konsumenten inte antrffas eller fr nringsidkaren av annan orsak inte anvisningar av honom inom rimlig tid, fr nringsidkaren utfra tillggsarbetet 1. om priset fr detta r obetydligt eller om det r lgt i frhllande till priset fr den avtalade tjnsten, eller 2. om det finns srskilda skl att anta att konsumenten nskar f tillggsarbetet utfrt i samband med uppdraget. Nringsidkaren r skyldig att utfra sdant tillggsarbete som inte kan uppskjutas utan fara fr allvarlig skada fr konsumenten, om konsumentens anvisningar inte kan inhmtas eller om konsumenten begr det. I frga om pristillgg fr tillggsarbete gller 38 .

Fel hos tjnsten

Vad som avses med fel 9 Tjnsten ska anses felaktig, om resultatet avviker frn 1. vad konsumenten med hnsyn till 4 har rtt att krva, ven om avvikelsen beror p en olyckshndelse eller drmed jmfrlig hndelse, 2. sdana freskrifter eller myndighetsbeslut som vsentligen syftar till att skerstlla att fremlet fr tjnsten r tillfr litligt frn skerhetssynpunkt, eller 3. vad som drutver fr anses avtalat. Tjnsten ska ocks anses felaktig, om den har utfrts i strid mot frbud enligt 27 produktskerhetslagen (2004:451) eller om nringsidkaren inte har utfrt sdant tillggsarbete som han r skyldig att utfra enligt 8 tredje stycket. 10 Tjnsten skall vidare anses felaktig, om resultatet avviker frn sdana uppgifter av betydelse fr bedmningen av tjnstens beskaffenhet eller ndamlsenlighet som kan antas ha inverkat p avtalet och som i samband med avtalets ingende eller annars vid marknadfring har lmnats 1. av nringsidkaren, 2. av ngon annan nringsidkare eller av en branschfrening

114

 eller liknande organisation fr nringsidkarens rkning, eller 3. av en leverantr av material till tjnsten eller av ngon annan i tidigare led. Frsta stycket gller inte i frga om uppgifter som i tid har rttats p ett tydligt stt och inte heller om nringsidkaren varken knde till eller borde ha knt till uppgifterna. 11 Tjnsten skall slutligen anses felaktig, om nringsidkaren i annat fall n som avses i 6 frsta stycket fre avtalets ingende har underltit att upplysa konsumenten om ett sdant frhllande rrande tjnstens beskaffenhet eller ndamlsenlighet som nringsidkaren knde till eller borde ha knt till och som han insg eller borde ha insett vara av betydelse fr konsumenten. En frutsttning fr att tjnsten skall anses felaktig r dock att underltenheten kan antas ha inverkat p avtalet. 12 Frgan om tjnsten r felaktig skall bedmas med hnsyn till frhllandena vid den tidpunkt d uppdraget avslutades. Avser tjnsten en sak som har verlmnats till nringsidkaren eller som av annan orsak befinner sig i hans besittning, anses uppdraget avslutat frst nr saken har kommit i konsumentens besittning. Om nringsidkaren har utfrt tjnsten men uppdraget inte kan avslutas i rtt tid p grund av ngot frhllande p konsumentens sida, r den avgrande tidpunkten i stllet den d uppdraget skulle ha avslutats. 13 Frsmras resultatet efter den tidpunkt som anges i 12 , skall tjnsten anses felaktig om frsmringen r en fljd av att nringsidkaren har sidosatt vad som legat honom enligt avtalet eller denna lag. 14 Har nringsidkaren genom en garanti eller liknande utfstelse tagit sig att under en viss tid efter den tidpunkt som anges i 12 svara fr resultatet av tjnsten och frsmras det utfsta resultatet under den angivna tiden, skall tjnsten anses felaktig. Frsta stycket gller ej, om nringsidkaren gr sannolikt att frsmringen beror p en olyckshndelse eller drmed jmfrlig hndelse eller p vanvrd, onormalt brukande eller ngot liknande frhllande p konsumentens sida.

115

15 Avser tjnsten frvaring av en ls sak gller i stllet fr vad som sgs i 9, 10 och 1214 att tjnsten ska anses felaktig, om frvaringen anordnas p ett stt som avviker frn 1. vad konsumenten med hnsyn till 4 har rtt att krva, ven om avvikelsen beror p en olyckshndelse eller dr med jmfrlig hndelse, 2. sdana freskrifter eller myndighetsbeslut som vsentligen syftar till att skerstlla att fremlet fr tjnsten r tillfr- litligt frn skerhetssynpunkt, eller 3. vad som drutver fr anses avtalat. Tjnsten ska ocks anses felaktig, om frvaringen anordnas i strid mot frbud enligt 27 produktskerhetslagen (2004:451) eller p ett stt som avviker frn sdana uppgifter enligt 10 som inte har rttats p ett tydligt stt. Pfljder vid fel 16 r tjnsten felaktig utan att det beror p ngot frhllande p konsumentens sida, fr konsumenten hlla inne betalningen enligt 19 . Han fr vidare krva att felet avhjlps enligt 20 frsta stycket eller ocks gra avdrag p priset eller hva avtalet enligt 21 . Dessutom fr konsumenten krva skadestnd av nringsidkaren enligt vad som sgs i 31 . I frga om konsumentens rtt till skadestnd av ngon annan n nringsidkaren finns bestmmelser i 33 . Reklamation 17 Vill konsumenten beropa att tjnsten r felaktig, skall han underrtta nringsidkaren om detta inom sklig tid efter det att han mrkt eller borde ha mrkt felet (reklamation). Underrttelse som sker inom tv mnader efter det att konsumenten mrkt felet skall alltid anses ha skett i rtt tid. Reklamation fr dock inte ske senare n tre r eller, i frga om arbete p mark eller p byggnader eller andra anlggningar p mark eller i vatten eller p andra fasta saker, tio r efter det att uppdraget avslutades, svida inte annat fljer av en garanti eller liknande utfstelse. Har nringsidkaren handlat grovt vrdslst eller i strid mot tro och heder, fr reklamation alltid ske inom tio r efter det att uppdraget avslutades. Har meddelande om reklamation lmnats in fr befordran

116

med post eller avsnts p annat ndamlsenligt stt, anses reklamation ha skett nr detta gjordes. 18 Reklamerar konsumenten inte inom den tid som fljer av 17 , frlorar han rtten att beropa felet. Konsumentens rtt att hlla inne betalningen 19 Konsumenten fr hlla inne s mycket av betalningen som fordras fr att ge honom skerhet fr hans krav p grund av ett fel hos tjnsten. Avhjlpande 20 Konsumenten har rtt att krva att nringsidkaren avhjlper felet, om det inte medfr olgenheter eller kostnader fr nringsidkaren som r oskligt stora i frhllande till felets betydelse fr konsumenten. ven om konsumenten inte krver det fr nringsidkaren avhjlpa felet, om han efter det att reklamation har kommit honom tillhanda utan uppskov erbjuder sig att gra detta och konsumenten inte har ngot srskilt skl att avvisa erbjudandet. Avhjlpande skall ske inom sklig tid efter det att konsumenten har gett nringsidkaren tillflle till det. Avhjlpande skall ske utan kostnad fr konsumenten. Detta gller dock inte kostnader som skulle ha uppkommit ven om tjnsten hade utfrts felfritt eller, om felet beror p en olyckshndelse eller drmed jmfrlig hndelse, kostnader fr att erstta material som konsumenten enligt avtalet om tjnsten har tillhandahllit och bekostat. Prisavdrag och hvning 21 Avhjlps inte felet enligt vad som sgs i 20 , fr konsumenten gra avdrag p priset. Om syftet med tjnsten i huvudsak r frfelat och nringsidkaren insett eller bort inse detta, fr konsumenten i stllet hva avtalet. Detsamma gller, om tjnsten har utfrts i strid mot frbud enligt 27 produktskerhetslagen (2004:451). Har tjnsten utfrts till en del och finns det starka skl att anta att den inte kommer att fullfljas utan fel av vsentlig betydelse fr konsumenten fr denne hva avtalet betrffande terstende del. r felet sdant att syftet med tjnsten i huvudsak r frfelat och nringsidkaren insett eller bort inse detta eller

117

utfrs tjnsten i strid mot frbud enligt 27 produktskerhetslagen fr konsumenten i stllet hva avtalet i dess helhet. Om det redan innan tjnsten har pbrjats finns starka skl att anta att den inte kommer att utfras utan fel av vsentlig betydelse fr konsumenten, fr denne hva avtalet. Prisavdragets storlek 22 Ett prisavdrag skall motsvara vad det kostar konsumenten att f felet avhjlpt, bortsett frn sdana kostnader som avses i 20 fjrde stycket andra meningen. Om ett p detta stt berknat prisavdrag r oskligt stort i frhllande till den betydelse som felet har fr konsumenten, skall prisavdraget i stllet svara mot felets betydelse fr konsumenten. Avser tjnsten frvaring, skall prisavdraget alltid svara mot felets betydelse fr konsumenten. Verkningar av hvning 23 Hver konsumenten avtalet, har nringsidkaren inte rtt till betalning fr tjnsten. Nringsidkaren har rtt att terf det material som han har tillhandahllit, om det kan ske utan att konsumenten samkas olgenheter eller kostnader av betydelse. I den mn det r skligt skall konsumenten erstta nringsidkarens kostnader fr vad som ej kan terlmnas, dock hgst med ett belopp som motsvarar dettas vrde fr konsumenten. Har tjnsten utfrts till en del och hver konsumenten avtalet betrffande terstende del, har nringsidkaren rtt till betalning med ett belopp som motsvarar priset fr tjnsten i dess helhet med avdrag fr vad det kostar konsumenten att f den terstende delen utfrd.

Nringsidkarens drjsml
Vad som avses med drjsml 24 Drjsml p nringsidkarens sida freligger om uppdraget, utan att det beror p ngot frhllande p konsumentens sida, inte har avslutats inom den tid som har avtalats eller, om ngon tid inte har avtalats, inom den tid som r sklig med hnsyn srskilt till vad som r normalt fr en tjnst av samma art och omfattning. Drjsml p nringsidkarens sida freligger ocks, om nringsidkaren inte iakttar en verenskommen tid fr pbrjande av tjnsten eller fr ett arbetes framskridande.
118

Pfljder vid drjsml 25 Vid drjsml p nringsidkarens sida fr konsumenten hlla inne betalningen enligt 27 . Han fr vlja mellan att krva att nringsidkaren utfr tjnsten enligt 28 och att hva avtalet enligt 29 . Dessutom fr konsumenten krva skadestnd av nringsidkaren enligt vad som sgs i 31 . Reklamation 26 Har uppdraget avslutats, fr konsumenten hva avtalet eller fordra skadestnd p grund av ett drjsml endast under frutsttning att han senast inom sklig tid efter uppdragets avslutande har underrttat nringsidkaren om att han vill beropa drjsmlet (reklamation). Har meddelande om reklamation lmnats in fr befordran med post eller avsnts p annat ndamlsenligt stt, anses reklamation ha skett nr detta gjordes. Konsumentens rtt att hlla inne betalningen 27 Konsumenten fr hlla inne s mycket av betalningen som fordras fr att ge honom skerhet fr hans krav p grund av drjsml p nringsidkarens sida. Om betalning enligt avtalet skall ske vid arbetets pbrjande eller under arbetets fortskridande, fr konsumenten, ven om det inte fljer av frsta stycket, intill dess att arbetet pbrjas eller fortskrider hlla inne den del av betalningen som har frfallit efter drjsmlets intrde. I frga om betalning fr sdan del av tjnsten som har utfrts fr konsumenten dock inte hlla inne mer n som fljer av frsta stycket. Konsumentens rtt att f tjnsten utfrd 28 Konsumenten fr krva att nringsidkaren utfr tjnsten. Nringsidkaren r inte skyldig att utfra tjnsten, om det freligger ett hinder som han inte kan vervinna eller om utfrandet skulle medfra olgenheter eller kostnader fr nringsidkaren som r oskligt stora i frhllande till konsumentens intresse av att avtalet fullfljs. Om ett frhllande som nu nmnts upphr inom rimlig tid, fr konsumenten dock krva att nringsidkaren utfr tjnsten. Konsumenten frlorar rtten att krva att nringsidkaren utfr tjnsten, om han vntar orimligt lnge med att framstlla kravet.

119

Hvning 29 r drjsmlet av vsentlig betydelse fr konsumenten, fr han hva avtalet. Har mer n en obetydlig del av tjnsten utfrts, fr konsumenten dock hva avtalet endast betrffande den del som terstr. ven i ett sdant fall fr avtalet hvas i sin helhet, om syftet med tjnsten i huvudsak r frfelat p grund av drjsmlet och nringsidkaren insett eller bort inse detta. Om det finns starka skl att anta att det kommer att intrffa drjsml av vsentlig betydelse fr konsumenten, fr han hva avtalet i enlighet med vad som sgs i frsta stycket. Verkningar av hvning 30 I frga om verkningarna av hvning tillmpas 23 .

Nringsidkarens skadestndsskyldighet m.m.

Skadestndsskyldighet p grund av fel eller drjsml 31 Nringsidkaren r skyldig att erstta konsumenten skada som denne tillfogas p grund av drjsml, om inte nringsidkaren visar att drjsmlet beror p ett hinder utanfr hans kontroll som han inte skligen kunde frvntas ha rknat med vid avtalets ingende och vars fljder han inte heller skligen kunde ha undvikit eller vervunnit. Beror drjsmlet p ngon som nringsidkaren har anlitat fr att helt eller delvis utfra tjnsten, r nringsidkaren fri frn skadestndsskyldighet endast om ocks den som han har anlitat skulle vara fri enligt frsta stycket. Detsamma gller om drjsmlet beror p en leverantr som nringsidkaren har anlitat eller ngon annan i tidigare led. Nringsidkaren r skyldig att erstta konsumenten skada som denne tillfogas p grund av fel, om inte nringsidkaren visar att det har frelegat ett sdant hinder som avses i frsta eller andra stycket fr en felfri tjnst. Nringsidkaren r alltid skyldig att erstta skadan, om resultatet av tjnsten avviker frn vad han srskilt har utfst. Nringsidkarens skadestndsskyldighet p grund av fel eller drjsml omfattar ven ersttning fr skada p fremlet fr tjnsten eller annan egendom som tillhr konsumenten eller ngon medlem av hans hushll och egendomen r avsedd huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet.

120

Nringsidkaren och konsumenten kan trffa avtal om att ersttning enligt denna paragraf inte skall omfatta frlust i nringsverksamhet. Skadestndsskyldighet i vrigt 32 Om fremlet fr tjnsten eller annan egendom som tillhr konsumenten eller ngon medlem av hans hushll skadas medan egendomen r i nringsidkarens besittning eller annars under dennes kontroll, r nringsidkaren ven i annat fall n som sgs i 31 skyldig att erstta skadan, om inte nringsidkaren visar att skadan ej beror p frsummelse av honom eller ngon som p hans sida har anlitats fr att utfra tjnsten. Nringsidkaren r i vrigt skyldig att erstta skada som tillfogas konsumenten, om skadan har vllats genom frsummelse p nringsidkarens sida. Detsamma gller i frga om skada p egendom som tillhr ngon medlem av konsumentens hushll. Nringsidkaren och konsumenten kan trffa avtal om att ersttning enligt frsta eller andra stycket p grund av skada p egendom ej skall omfatta frlust i nringsverksamhet. Skadestndsskyldighet fr tredje man i vissa fall 33 Har ngon som avses i 10 frsta stycket 2 eller 3 uppstligen eller av vrdslshet lmnat vilseledande uppgifter av betydelse fr bedmningen av tjnstens beskaffenhet eller ndamlsenlighet och r tjnsten p grund drav felaktig enligt 10 eller 15 andra stycket, r han skyldig att erstta konsumenten skada som denne drigenom tillfogas. Har ngon som avses i 10 frsta stycket 2 eller 3 underltit att lmna skerhetsinformation som han enligt 27 produktskerhetslagen (2004:451) har frelagts att lmna eller sdan information av betydelse fr bedmningen av tjnstens beskaffenhet eller ndamlsenlighet som han enligt marknadsfringslagen (2008:486) har lagts att lmna och kan underltenheten antas ha inverkat p avtalet om tjnsten, r han skyldig att erstta konsumenten skada som denne drigenom tillfogas. Skadestndsskyldigheten enligt frsta eller andra stycket omfattar ven ersttning fr skada p fremlet fr tjnsten eller p annan egendom som tillhr konsumenten eller ngon medlem av hans hushll och egendomen r avsedd huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet.

121

Jmkning av skadestnd 34 Om skyldigheten att utge skadestnd skulle vara oskligt betungande med hnsyn till den skadestndsskyldiges ekonomiska frhllanden, kan skadestndet jmkas efter vad som r skligt. Hrvid skall ven beaktas freliggande frskringar och frskringsmjligheter p den skadelidandes sida, den skadestndsskyldiges mjligheter att frutse och hindra skadan samt andra srskilda omstndigheter. Undantag fr personskada 35 Bestmmelserna i 3134 gller inte ersttning fr personskada.

Priset m.m.
Priset 36 I den mn priset inte fljer av avtalet, skall konsumenten betala vad som r skligt med hnsyn till tjnstens art, omfattning och utfrande, gngse pris eller prisberkningsstt fr motsvarande tjnster vid avtalstillfllet samt omstndigheterna i vrigt. Har nringsidkaren lmnat en ungefrlig prisuppgift fr det uppgivna priset dock inte verskridas med mer n 15 procent, svida inte ngon annan prisgrns har avtalats eller nringsidkaren har rtt till pristillgg enligt 38 . 37 Har konsumenten uppdragit t nringsidkaren att freta enbart frberedande underskning fr att utreda omfattningen av eller kostnaden fr en tjnst, r konsumenten inte skyldig att betala fr underskningen, om han p grund av sedvana inom branschen eller i vrigt har haft skl att anta att underskningen skulle gras utan ersttning. Pristillgg 38 Nringsidkaren har rtt till pristillgg 1. om han har utfrt tillggsarbete i enlighet med bestmmelserna i 8 , eller 2. om tjnsten har frdyrats p grund av omstndigheter som r att hnfra till konsumenten och som nrings idkaren inte bort frutse nr avtalet trffades. I frga om pristillggets storlek gller bestmmelserna i 36 .

122

Betalning efter olyckshndelse m.m. 39 Konsumenten r inte skyldig att betala fr arbete som nringsidkaren har utfrt eller material som denne har tillhandahllit i den mn arbetet eller materialet frsmras eller gr frlorat genom en olyckshndelse eller drmed jmfrlig hndelse som intrffar fre den tidpunkt som anges i 12 . Specificerad rkning 40 Nringsidkaren r skyldig att p konsumentens begran stlla ut en specificerad rkning fr tjnsten. Rkningen skall gra det mjligt fr konsumenten att bedma det utfrda arbetets art och omfattning. I den mn tjnsten inte har utfrts mot fast pris skall det ven framg av rkningen hur priset har berknats. Tid fr betalning 41 Om inte annat fljer av avtalet, r konsumenten skyldig att betala vid anfordran sedan nringsidkaren har utfrt tjnsten. Har konsumenten i tid begrt en specificerad rkning, r han inte skyldig att betala frrn en sdan rkning har kommit honom till handa.

Avbestllning
42 Avbestller konsumenten tjnsten innan den har slutfrts, har nringsidkaren rtt till ersttning fr den del av tjnsten som redan har utfrts samt fr arbete som mste utfras trots avbestllningen. Ersttningen skall motsvara det pris som skulle ha gllt, om avtalet endast hade avsett vad som har utfrts. Nringsidkaren har vidare rtt till ersttning fr frluster i form av kostnader fr den terstende delen av tjnsten samt ersttning fr frluster i vrigt p grund av att han har underltit att ta p sig annat arbete eller p grund av att han p annat stt har inrttat sig efter uppdraget. Nringsidkaren har dock inte rtt till sdan ersttning, om konsumentens syfte med tjnsten har blivit frfelat p grund av att 1. fremlet fr tjnsten har skadats eller gtt frlorat utan att detta har berott p frsummelse p konsumentens sida, eller 2. konsumenten har hindrats att dra nytta av tjnsten till fljd av frfattningsfreskrifter, myndighetsbeslut eller andra liknande omstndigheter utanfr hans kontroll.

123

Ersttning till nringsidkaren enligt andra stycket fr inte verstiga hans frlust till fljd av avbestllningen. 43 Nringsidkaren fr frbehlla sig en p frhand bestmd ersttning vid avbestllning, om den r sklig med hnsyn till vad som vid avbestllning normalt kan antas tillkomma en nringsidkare som ersttning enligt 42 . 44 Om den avbestllda tjnsten avser arbete p en sak som har verlmnats till nringsidkaren eller som av annan orsak befinner sig i hans besittning och konsumenten inte i rtt tid betalar vad han enligt 42 eller 43 r skyldig fr tjnsten eller stller skerhet fr nringsidkarens fordran p denna ersttning, fr nringsidkaren fullflja tjnsten och krva fullt pris fr denna. Frsta stycket gller ej, om det r uppenbart att nringsidkaren vid en sdan frsljning av saken som avses i 50 andra stycket nd kommer att f betalning fr sin fordran, sedan kostnaderna fr frsljningen och vad nringsidkaren har att fordra enligt 50 frsta stycket har dragits av frn kpeskillingen.

Konsumentens drjsml
Nringsidkarens rtt att instlla arbetet 45 Skall betalning enligt avtalet ske helt eller delvis innan tjnsten har utfrts och betalar inte konsumenten i rtt tid, fr nringsidkaren instlla arbetet till dess att konsumenten betalar. Om det fljer av avtalet att konsumenten skall medverka till tjnstens utfrande och han inte i rtt tid lmnar sdan medverkan som utgr en vsentlig frutsttning fr utfrandet, fr nringsidkaren instlla arbetet till dess att konsumenten lmnar sin medverkan. Har tjnsten pbrjats, r nringsidkaren dock skyldig att svitt mjligt utfra arbete som inte kan uppskjutas utan risk fr allvarlig skada fr konsumenten, om inte arbetet medfr vsentliga kostnader eller olgenheter fr nringsidkaren. Instller nringsidkaren arbetet enligt frsta stycket, har han rtt till ersttning fr kostnader och andra frluster som detta samkar honom, om konsumenten inte visar att drjsmlet ej beror p frsummelse p hans sida.

124

Hvning 46 Om konsumenten i fall som avses i 45 inte betalar eller lmnar sin medverkan i rtt tid och drjsmlet r av vsentlig betydelse fr nringsidkaren, fr denne hva avtalet betrffande terstende del av tjnsten. Detsamma gller om nringsidkaren enligt 6 tredje stycket har avbrutit pbrjat arbete fr att f anvisningar av konsumenten och avbrottet medfr vsentlig olgenhet fr honom. Vill nringsidkaren hva avtalet enligt frsta stycket skall han frst pminna konsumenten om att denne skall betala, medverka eller lmna anvisningar samt ge konsumenten sklig tid att gra detta. Har en pminnelse lmnats in fr befordran med post eller avsnts p annat ndamlsenligt stt, anses pminnelse ha skett nr detta gjordes. 47 Nringsidkaren fr ocks hva avtalet betrffande terstende del av tjnsten, om det redan p frhand finns starka skl att anta att konsumenten inte i rtt tid kommer att betala eller lmna medverkan enligt 45 och att drjsmlet blir av vsentlig betydelse fr nringsidkaren. 48 Hver nringsidkaren avtalet, r konsumenten skyldig att betala som om han hade avbestllt tjnsten den dag d hvningen skedde. Nringsidkarens rtt att hlla kvar fremlet fr tjnsten m.m. 49 Avser tjnsten en sak som har verlmnats till nringsidkaren eller som av annan orsak befinner sig i hans besittning och betalar inte konsumenten i rtt tid vad nringsidkaren har att fordra p grund av uppdraget, fr nringsidkaren hlla kvar saken till dess att han har ftt betalt eller, vid tvist om betalningen, till dess att konsumenten har stllt godtagbar skerhet fr det belopp som nringsidkaren har krvt. 50 Nringsidkaren skall vidta de tgrder som skligen kan krvas av honom fr att vrda en sak som han hller kvar enligt 49 eller som inte har hmtats i rtt tid. Han har rtt till sklig ersttning fr vrden. I frga om nringsidkarens rtt att slja en sak som har ver-

125

lmnats till honom eller som av annan orsak befinner sig i hans besittning finns bestmmelser i lagen (1985:982) om nringsidkares rtt att slja saker som inte har hmtats. Begrnsning av skadan 50 a Den skadelidande parten skall vidta skliga tgrder fr att begrnsa sin skada. Frsummar han det, fr han sjlv bra en motsvarande del av frlusten.

Srskilda bestmmelser om smhusentreprenad

51 Vid smhusentreprenad gller vad konsumenten pstr har avtalats om 1. arbetets omfattning, 2. priset eller grunderna fr hur priset bestms, 3. tiden fr betalning, och 4. tiden fr arbetets avslutande, om inte annat framgr av ett skriftligt avtal eller av omstndigheterna i vrigt. 52 Vid smhusentreprenad r konsumenten inte skyldig att betala fr annat n utfrd del av entreprenaden. Om det enligt 53 skall gras en slutbesiktning, har konsumenten, trots 41 frsta stycket, rtt att hlla inne tio procent av det avtalade priset till dess att smhusentreprenaden har godknts enligt 56 andra stycket. 53 Vid smhusentreprenad skall slutbesiktning gras, om ngon av parterna begr det. Slutbesiktning grs efter det att arbetet har avslutats. Om flera nringsidkare utfr arbeten i anslutning till varandra kan, om parterna r ense om det, slutbesiktning i stllet gras nr samtliga arbeten har avslutats. 54 Nringsidkaren ska i god tid underrtta konsumenten om nr arbetet berknas vara avslutat och slutbesiktning kan gras. Konsumenten ska drefter utan drjsml meddela nringsidkaren om han eller hon begr besiktning och, om s r fallet, utse en person att utfra besiktningen (besiktningsman). Om konsumenten inte utser ngon besiktningsman, fr nringsidkaren gra det. Parterna kan ocks utse en besiktningsman gemensamt.

126

Besiktningsmannen ska s snart som mjligt kalla parterna samt den kontrollansvarige enligt 10 kap. 9 plan- och bygglagen (2010:900) till slutbesiktningen. 55 En besiktningsman som avses i 54 skall ha den erfarenhet och kunskap som krvs fr uppdraget. Han eller hon skall utfra sitt uppdrag med opartiskhet och sjlvstndighet. Besiktningsmannen har rtt till sklig ersttning fr arbete, tidsspillan och utlgg som uppdraget har krvt. 56 Vid en slutbesiktning enligt 53 skall besiktningsmannen underska om smhusentreprenaden r felaktigt enligt 9 . Resultatet av slutbesiktningen skall snarast redovisas skriftligen till parterna och innehlla uppgift om de frhllanden som besiktningsmannen anser utgra fel. Utltandet skall ocks innehlla uppgift om frhllanden som konsumenten anser utgra fel enligt 9, 10 eller 11 . Om smhusentreprenaden inte r felaktig enligt 9 eller de konstaterade felen r av mindre betydelse, skall besiktningsmannen godknna entreprenaden. Om smhusentreprenaden inte godknns och parterna inte bestmmer annat, skall en ny slutbesiktning gras vid ett senare tillflle. Nringsidkaren skall i god tid underrtta besiktningsmannen om nr en ny slutbesiktning kan gras. Allmn domstol fr p talan av konsumenten eller nringsidkaren prva de frgor som besiktningsutltandet behandlar. 57 Om inte annat har avtalats, r konsumenten skyldig att slutligt svara fr ersttningen till besiktningsmannen vid en slutbesiktning enligt 53 . Om det grs en sdan ny slutbesiktning som anges i 56 andra stycket, skall nringsidkaren svara fr den del av ersttningen som hnfr sig till den nya besiktningen. 58 Om slutbesiktning grs enligt 53 , gller fljande i stllet fr 12 . Bedmningen av om smhusentreprenaden r felaktig skall gras med hnsyn till frhllandena vid den tidpunkt d entreprenaden godkndes vid slutbesiktning. Vid tillmpningen av 39 skall vad som dr sgs om hndelse som har intrffat fre den tidpunkt som avses i 12

127

i stllet tillmpas p hndelse som har intrffat fre den tidpunkt d entreprenaden godkndes vid slutbesiktning. 59 Oavsett vad som freskrivs i 12 frsta stycket och 58 andra stycket skall smhusentreprenaden alltid anses felaktig om ett frhllande som avses i 9, 10 eller 11 visar sig inom tv r efter det att entreprenaden godkndes vid slutbesiktning eller, om slutbesiktning inte har gjorts, inom tv r efter det att arbetena avslutades. Detta gller dock inte om nringsidkaren gr sannolikt att frhllandet beror p en olyckshndelse eller drmed jmfrlig hndelse eller p vanvrd, onormalt brukande eller ngot liknande frhllande p konsumentens sida. 60 Sedan en smhusentreprenad har godknts vid en slutbesiktning enligt 53 , fr konsumenten endast beropa fel som har antecknats i besiktningsutltandet. Trots frsta stycket fr konsumenten beropa fel som 1. konsumenten har ptalat vid slutbesiktningen men som besiktningsmannen inte har ansett utgra fel, 2. besiktningsmannen varken har mrkt eller borde ha mrkt vid slutbesiktningen, eller 3. har ptalats av konsumenten fr nringsidkaren inom sex mnader frn slutbesiktningen. 61 Av 17 framgr att en konsument som vill beropa att tjnsten r felaktig skall underrtta nringsidkaren om detta (reklamation). Vid en smhusentreprenad gller att reklamation inte behver gras i frga om fel som 1. har antecknats i ett besiktningsutltande enligt 56 , eller 2. har ptalats av konsumenten enligt 60 3. Om det vid smhusentreprenad har gjorts en slutbesiktning enligt 53 , fr reklamation enligt 17 frsta stycket inte gras senare n tio r efter det att smhusentreprenaden har godknts enligt 56 andra stycket, svida inte annat fljer av garanti eller liknande utfstelse.

128

Lagen om ackreditering och teknisk kontroll

SFS 2011:791

Tillmpningsomrde och definitioner

1 Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav fr ackreditering och marknadskontroll i samband med salufring av produkter och upphvande av frordning (EEG) nr 339/93, nr det gller ackreditering och CE-mrkning. Denna lag tillmpas ocks betrffande 1. organ som anmls till Europeiska kommissionen och de andra medlemsstaterna fr uppgifter i samband med bedmning av verensstmmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning, 2. organ som anmls till Europeiska kommissionen fr uppgifter i samband med bedmning av verensstmmelse enligt avtal som Europeiska unionen trffat med tredje land, 3. riksmtplatser och laboratorier fr mtning, samt 4. vrig ackreditering genom Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll. 2 Vid tillmpningen av denna lag gller de definitioner som finns i frordning (EG) nr 765/2008. 3 Bedmning av verensstmmelse och annan teknisk kontroll utfrs enligt denna lag av eller under medverkan av ackrediterade organ eller organ som avses i 1 andra stycket 1 och 2 om kontrollen 1. r freskriven i lag eller annan frfattning, 2. har lagts ngon genom beslut av en myndighet, eller 3. efter slutfrandet har srskilda rttsverkningar enligt lag eller annan frfattning.

129

Ackreditering
Ackrediteringsorgan m.m. 4 Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll, som utsetts att vara nationellt ackrediteringsorgan, ansvarar fr ackreditering enligt frordning (EG) nr 765/2008. Styrelsen ansvarar ven fr ackreditering i vrigt av organ fr bedmning av verensstmmelse. Vid sdan ackreditering som avses i andra stycket ska artikel 5.1 och 5.35.4 i frordning (EG) nr 765/2008 tillmpas. Beslut om ackreditering 5 Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll beslutar i frga om ackreditering enligt artikel 5.1 i frordning (EG) nr 765/2008. Ackreditering beviljas genom utfrdande av ackrediteringsintyg. Ackrediteringsintyg gller fr viss tid eller tills vidare och ska innehlla de villkor som gller fr ackrediteringen. Nr ackrediteringsintyg fr begrnsas eller terkallas 6 Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll beslutar om begrnsning eller terkallelse av ett ackrediteringsintyg enligt artikel 5.4 i frordning (EG) nr 765/2008. Styrelsen fr bestmma att ett beslut om begrnsning eller terkallelse av ackrediteringsintyg ska glla med omedelbar verkan.

Organ som ska anmlas till Europeiska kommissionen och de andra medlemsstaterna
Hur organ fr bedmning av verensstmmelse utses och anmls 7 Om ett organ fr bedmning av verensstmmelse begr att f bli utsett och anmlt fr uppgifter i samband med bedmning av verensstmmelse, ska Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll i samrd med berrda myndigheter avgra om organet uppfyller kraven fr den uppgift som anmlan avser enligt 1. harmoniserad unionslagstiftning, eller 2. avtal som Europeiska unionen trffat med tredje land. I sdana fall som omfattas av frsta stycket 1 ska styrelsens bedmning ske genom ackreditering, om inget annat r freskrivet.

130

Sdana organ som avses i frsta stycket 2 ska anses uppfylla kraven i motsvarande mn fr den uppgift som anmlan avser om de visas uppfylla kraven i tillmpliga standarder genom ackreditering eller likvrdigt frfarande. 8 Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll fattar beslut att utse organ fr anmlan som uppfyller frutsttningarna enligt 7 . 9 Nr ett organ har utsetts enligt 8 fr uppgifter enligt 7 frsta stycket 1, ska Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll anmla organet till Europeiska kommissionen och de andra medlemsstaterna, samt underrtta Europeiska kommissionen och de andra medlemsstaterna om ndringar i anmlan. Nr ett organ har utsetts enligt 8 fr uppgifter enligt 7 frsta stycket 2, ska styrelsen anmla organet till Europeiska kommissionen samt underrtta denna om ndringar i anmlan. Nr anmlan av organ fr bedmning av verensstmmelse fr begrnsas eller terkallas 10 Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll fr besluta att begrnsa eller, tillflligt eller helt, terkalla en anmlan enligt 9 om det anmlda organet inte lngre uppfyller kraven fr att f utfra de uppgifter som det anmlts fr, eller allvarligt har underltit att fullgra sina skyldigheter. Styrelsen fr bestmma att ett beslut om begrnsning eller terkallelse av en anmlan av ett organ ska glla med omedelbar verkan. Riksmtplatser och laboratorier fr mtning 11 Med riksmtplats avses ett organ som har utsetts att fr en viss storhet officiellt svara fr sdan mtning som i frhllande till nationella mtnormaler eller vetenskapligt definierade mttenheter skerstller riktigheten av mtningar som utfrs inom landet och se till att dessa mtnormaler och mttenheter r anknutna till internationellt antagna enheter. 12 En riksmtplats utses av regeringen fr en eller flera storheter.

131

13 Laboratorier som bedriver mtteknisk verksamhet kan ackrediteras att utfra mtning som inte ska utfras vid en riksmtplats.

CE-mrkning
Frutsttningar fr CE-mrkning 14 Bestmmelser om CE-mrkning finns i artikel 30.130.5 i frordning (EG) nr 765/2008 och rttsakter som har utformats fr vissa produkter i enlighet med rdets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod fr teknisk harmonisering och standarder. 15 CE-mrkning av en produkt fr gras endast 1. om mrkningen str i verensstmmelse med de i 14 angivna rttsakterna, och 2. om, nr rttsakten utgrs av direktiv, freskrifter om mrkningen finns i lag eller annan frfattning som genom fr direktivet. Skyldighet att vidta rttelse 16 Om en produkt har CE-mrkts trots att den inte verensstmmer med de krav som gller fr CE-mrkning, ska den som ansvarar fr CE-mrkningen omedelbart vidta rttelse s att vertrdelsen upphr. Ansvar 17 Den som med uppst eller av oaktsamhet bryter mot 15 dms till bter, om grningen inte r belagd med straff enligt annan frfattning. Den som har sidosatt ett vitesfrelggande som meddelats med std av annan frfattning, ska inte dmas till ansvar enligt frsta stycket fr en grning som omfattas av frelggandet. Tillsyn 18 Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll utvar tillsyn ver de organ som avses i denna lag eller i de freskrifter som har meddelats med std av lagen. 19 Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll har rtt att hos de organ som omfattas av tillsynen p begran f tilltrde

132

till lokaler samt f tillgng till upplysningar och handlingar i den utstrckning som behvs fr tillsynen. Avgifter 20 Riksmtplatser fr ta ut avgift fr att tcka kostnaderna fr utfrda mtningar enligt vad regeringen eller den myndighet regeringen bestmmer nrmare freskriver. 21 Ackrediterade organ eller organ som bedms enligt 7 ska betala avgift till Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll fr att tcka kostnaderna fr ackreditering, tillsyn och bedmning. Sekretess 22 Den som befattar sig med ett rende enligt denna lag fr inte obehrigen rja eller utnyttja vad han eller hon drvid ftt veta om ngons affrs- eller driftfrhllanden. I det allmnnas verksamhet tillmpas i stllet bestmmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Sanktionsavgift
Frutsttningar fr beslut om sanktionsavgift 23 Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll fr besluta att ta ut en sanktionsavgift av den som oriktigt har uppgett sig vara ackrediterad eller anmld av styrelsen fr uppgifter i samband med bedmning av verensstmmelse. Sanktionsavgiften fr tas ut ven om vertrdelsen inte har skett uppstligen eller av oaktsamhet. 24 Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll fr besluta att ta ut sanktionsavgift av ngon endast om denne har delgetts en underrttelse om att styrelsen vervger att fatta ett sdant beslut inom fem r frn det att vertrdelsen skett. 25 Sanktionsavgift fr inte tas ut fr en vertrdelse som omfattas av ett vitesfrelggande eller en sanktion enligt annan frfattning. Sanktionsavgift fr inte heller tas ut fr en vertrdelse fr vilken straff har dmts enligt annan frfattning.

133

Belopp 26 Sanktionsavgift fr tas ut med ett belopp som bestms med hnsyn till vertrdelsens art och omfattning, vad som r knt om den avgiftsskyldiges ekonomiska frhllanden och omstndigheterna i vrigt. Regeringen fr meddela freskrifter om hur sanktionsavgiften ska bestmmas. Befrielse frn sanktionsavgift 27 Om en vertrdelse r ursktlig eller det av ngon annan anledning skulle vara oskligt att ta ut sanktionsavgift, ska den som avses i 23 helt eller delvis befrias frn sanktionsavgift. Frsta stycket gller ven om det inte har framstllts ngot yrkande om befrielse frn sanktionsavgift. Beslut om sanktionsavgift 28 Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll ska genast informera tillsynsmyndigheter om beslut som fattats att ta ut sanktionsavgift. Styrelsen ska ven informera andra som ocks har mjlighet att vidta sanktioner mot vertrdelsen. 29 Beslut att sanktionsavgift ska tas ut frn en fysisk person ska sndas till lnsstyrelsen i det ln dr denna har sin hemvist. Beslut att sanktionsavgift ska tas ut frn en juridisk person ska sndas till lnsstyrelsen i det ln dr denna har sitt ste. 30 Sanktionsavgift ska betalas till den lnsstyrelse dr den avgiftsskyldige har sin hemvist eller sitt ste. Betalning ska ske inom tv mnader frn det att beslutet om sanktionsavgift vann laga kraft. En upplysning om detta ska tas in i beslutet. Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tid som anges i frsta stycket, ska ven en drjsmlsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om drjsmlsavgift. Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tid som anges i frsta stycket, ska lnsstyrelsen till vilken betalning skulle ha skett begra indrivning av sanktionsavgiften och den drjsmlsavgift som ska tas ut enligt andra stycket. Bestmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. och i indrivningsfrordningen (1993:1229). Vid indrivning fr verkstllighet enligt utskningsbalken ske.

134

31 Sanktionsavgiften tillfaller staten. 32 En sanktionsavgift faller bort i den utstrckning verkstllighet inte har skett inom fem r frn det att beslutet vann laga kraft.

Bemyndiganden
33 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om ackreditering. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter i frga om organ som ska anmlas enligt 9 .

verklagande
34 Beslut enligt 5, 6 och 8 , 10 frsta stycket, 19, 21 och 23 fr verklagas till allmn frvaltningsdomstol. Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten.

vergngsbestmmelser
1. Denna lag trder i kraft den 1 augusti 2011. Genom lagen upphvs lagen (1992:1119) om teknisk kontroll och lagen (1992:1534) om CE-mrkning. 2. Ett organ som har anmlts enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll fr uppgifter i samband med bedmning av verensstmmelse ska ven i fortsttningen vara behrigt att utfra de uppgifter som det anmlts fr, under frutsttning att det uppfyller de krav som stlldes vid tiden fr anmlan. Detta gller dock lngst till och med den 31 december 2014, eller den tidpunkt dessfrinnan d Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll gr en frnyad bedmning av organet. 3. Vid tillmpningen av 6 jmstlls med ackrediterings intyg beslut om ackreditering som meddelats enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. 4. Bestmmelserna om sanktionsavgift ska tillmpas endast p vertrdelser som har gt rum efter det att denna lag trtt i kraft. 5. I vrigt tillmpas bestmmelserna i denna lag om riks mtplatser, samt ackrediterade och anmlda organ, ven p organ som vid ikrafttrdandet r riksmtplatser, eller ackrediterade respektive anmlda, enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll.
135

Lagen om ersttning fr inkassokostnader m.m.

SFS 1981:739 1 Denna lag gller en gldenrs skyldighet att erstta en borgenrs kostnader fr tgrder som syftar till att frm gldenren att erlgga betalning fr en frfallen skuld. 2 Gldenren r skyldig att utge ersttning fr skriftlig betalningspminnelse rrande skulden, om avtal drom har trffats senast i samband med skuldens uppkomst. 3 Gldenren r vidare skyldig att utge ersttning fr 1. krav rrande skulden, om kravbrev som har utformats p ett sdant stt som anges i 5 inkassolagen (1974:182) har lmnats ver eller snts till gldenren, 2. upprttande av fullstndig plan fr amortering av ter stende del av skulden, om planen har tillkommit i samrd med gldenren samt har satts upp skriftligt och lmnats ver eller snts till gldenren. 4 Ersttningsskyldighet enligt 2 och 3 gller endast kostnader som har varit skligen pkallade fr att ta till vara borgenrens rtt. Ersttning utgr med skligt belopp enligt vad regeringen nrmare freskriver. 5 Har ngon annan tgrd n som avses i 2 och 3 vidtagits i syfte att frm gldenren att erlgga betalning fr en frfallen skuld, r denne inte skyldig att erstta kostnaderna fr tgrden. Vad nu sagts inskrnker dock inte den skyldighet som p annan grund n denna lag kan vila gldenren att erstta kostnader fr mer omfattande frhandling fr bilggande av tvistefrga rrande en fordran. 6 Avtalsvillkor, som innebr att gldenrens skyldighet att erstta kostnader som avses i 1 utvidgas utver vad som fljer av denna lag, r ogiltigt.

136

Frordning om ersttning fr inkassokostnader m.m.

SFS 1981:1057 Ersttning enligt lagen (1981:739) om ersttning fr inkassokostnader m.m. lmnas, om det inte finns srskilda skl till annat, med hgst 1. femtio kronor fr skriftlig betalningspminnelse som avses i 2 , 2. etthundrasextio kronor fr krav som avses i 3 1, 3. etthundrafemtio kronor fr upprttande av amorterings plan som avses i 3 2.

137

Lagen om elektronisk kommunikation

SFS 2003:389

Utdrag 5 kap. Tjnster till slutanvndare m.m.

Samhllsomfattande tjnster 1 Om det behvs fr att nedanstende samhllsomfattande tjnster ska finnas tillgngliga till verkomliga priser, fr den som bedms lmplig fr det frpliktas att till verkomligt pris 1. uppfylla rimliga krav p anslutning till ett allmnt kommunikationsnt i en fast ntanslutningspunkt i stadig varande bostad eller fast verksamhetsstlle, 2. uppfylla rimliga krav p tillgng till allmnt tillgngliga telefonitjnster i en fast ntanslutningspunkt i stadig varande bostad eller fast verksamhetsstlle t var och en som efterfrgar denna tjnst, 3. i en abonnentfrteckning, som ska uppdateras rligen, gra uppgifter om samtliga telefonabonnemang tillgng liga i den utstrckning de inte omfattas av sekretess eller tystnadsplikt enligt lag, 4. tillhandahlla en fullstndig upplysningstjnst avseende telefonabonnemang i den utstrckning uppgifterna som tillhandahlls inte omfattas av sekretess eller tystnadsplikt enligt lag, 5. tillhandahlla telefonautomater eller andra stllen med allmn tillgng till taltelefoni i en omfattning som i frga om kvalitet, antal och geografisk utbredning tillgodoser allmnhetens behov, eller 6. tillhandahlla personer med funktionsnedsttning tillgng till tjnster enligt 25 i samma utstrckning och p lik vrdiga villkor som fr andra slutanvndare och tillgodose de behov som personer med funktionsnedsttning har av srskilda sdana tjnster. Tillgng till samhllsomfattande tjnster ska tillfrskras genom upphandling av staten om det r srskilt pkallat med hnsyn till kostnaderna fr tillhandahllande av tjnsten eller ntet.

138

2 Den som enligt 1 ska tillhandahlla en tjnst fr lggas skyldighet att inom viss tid n srskilda prestandaml. Denna tid fr inte understiga tre mnader. En anslutning enligt 1 frsta stycket 1 ska vara utformad s att den stder rst- och telefaxkommunikation samt datakommunikation med en viss angiven lgsta datahastighet som medger funktionell tillgng till Internet. Regeringen fr meddela freskrifter om datahastighet enligt andra stycket. 3 Den som enligt 1 frsta stycket 3 eller 4 ska tillhandahlla abonnentfrteckningar och upplysningstjnster ska behandla erhllen information p ett icke-diskriminerande stt. 3 a Lag (2011:590). 4 Den som enligt 1 ska tillhandahlla en tjnst fr lggas skyldighet att 1. tillmpa gemensamma taxor fr hela landet eller tillmpa ett visst hgsta pris, 2. gra det mjligt fr konsumenter att p frhand betala fr anslutning till det allmnna kommunikationsntet och fr anvndning av allmnt tillgngliga telefonitjnster, 3. tillta konsumenter att betala fr anslutning till det allmnna kommunikationsntet genom betalningar som r frdelade ver tiden, och 4. p en abonnents begran upplysa om alternativa taxor som ger en lgre kostnad. Taxor som avses i frsta stycket 1 ska gras allmnt tillgngliga. 5 En tjnst enligt 1 fr inte tillhandahllas p villkor som innebr att abonnenterna tvingas att betala fr ngot som inte r ndvndigt fr tjnsten. 6 Den som enligt 1 skall tillhandahlla en viss tjnst skall hlla information om de prestanda som har uppntts vid tillhandahllandet av tjnsten allmnt tillgnglig, om inte annat fljer av bestmmelser om sekretess eller annat integritetsskydd. Regeringen eller den myndighet regeringen bestmmer meddelar freskrifter om information enligt frsta stycket.

139

Allmnna skyldigheter 6 a Den som enligt 1 ska tillhandahlla en tjnst och som avser att avhnda sig en betydande del av eller samtliga sina tillgngar i accessntet, ska i god tid fre tgrden underrtta tillsynsmyndigheten om sin avsikt. 6 b Den som tillhandahller allmnna kommunikationsnt eller allmnt tillgngliga elektroniska kommunikationstjnster ska vidta lmpliga tekniska och organisatoriska tgrder fr att skerstlla att verksamheten uppfyller rimliga krav p driftskerhet. De tgrder som vidtas ska vara gnade att skapa en skerhetsniv som, med beaktande av tillgnglig teknik och kostnaderna fr att genomfra tgrderna, r anpassad till risken fr strningar och avbrott. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om p vilket stt skyldigheten ska fullgras och om undantag frn skyldigheten. 6 c Den som tillhandahller ett allmnt kommunikationsnt eller en allmnt tillgnglig elektronisk kommunikationstjnst ska utan ondigt drjsml till tillsynsmyndigheten rapportera strningar eller avbrott av betydande omfattning. Tillsynsmyndigheten fr, om det ligger i allmnhetens intresse, frplikta den som tillhandahller ett allmnt kommunikationsnt eller en allmnt tillgnglig elektronisk kommunikationstjnst att informera allmnheten om intrffade strningar eller avbrott. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om p vilket stt skyldigheten enligt frsta stycket ska fullgras och om undantag frn skyldigheten. 6 d Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om krav p lgsta tjnstekvalitet fr fretag som tillhandahller allmnna kommunikationsnt, om det behvs fr att frebygga frhindrad eller lngsam trafik i ntet eller frsmring av kvaliteten p allmnt tillgngliga elektroniska kommunikationstjnster. 6 e Den som tillhandahller allmnt tillgngliga elektroniska kommunikationstjnster ska ta hnsyn till de behov som slutanvndare med funktionsnedsttning har av att 1. f tillgng till elektroniska kommunikationstjnster i samma utstrckning som flertalet slutanvndare, och 2. kunna dra nytta av det utbud av fretag och tjnster som
140

 flertalet slutanvndare har tillgng till. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om p vilket stt skyldigheten ska fullgras. 7 Den som tillhandahller ett allmnt kommunikationsnt eller en allmnt tillgnglig telefonitjnst ska 1. medverka till att ndsamtal utan avbrott kan frmedlas avgiftsfritt fr anvndaren, 2. avgiftsfritt lmna lokaliseringsuppgifter till den som tar emot ndsamtal, 3. p villkor som r rttvisa, kostnadsorienterade och icke diskriminerande tillgodose varje rimlig begran om att lmna ut abonnentuppgifter som inte omfattas av sekretess eller tystnadsplikt enligt lag till den som bedriver eller avser att bedriva abonnentupplysning, 4. avgiftsfritt tillhandahlla en abonnent specificerade tele fonrkningar som gller anvndningen av ett allmnt kommunikationsnt eller drtill hrande allmnt tillgng liga telefonitjnster, om inte abonnenten har begrt att rkningen ska vara ospecificerad, och 5. se till att slutanvndare kan n samtliga nummer som tillhandahlls inom Europeiska ekonomiska samarbets- omrdet, om det r tekniskt och ekonomiskt genomfrbart och den uppringde abonnenten inte av kommersiella skl har valt att begrnsa tilltrdet fr uppringande frn vissa geografiska omrden. Samtal som r avgiftsfria fr den uppringande abonnenten fr inte anges p dennes telefonrkning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om 1. p vilket stt skyldigheterna ska fullgras, 2. undantag frn skyldigheterna, 3. i frga om frsta stycket 24, vilka uppgifter som omfattas av skyldigheterna, och 4. i frga om frsta stycket 2, de krav som ska uppfyllas vid tillhandahllandet av uppgifterna. 7 a Den som tillhandahller en allmnt tillgnglig telefonitjnst ska p begran av en abonnent avgiftsfritt sprra vissa nummer eller typer av utgende samtal eller sms- meddelanden med frhjd taxa.

141

En abonnent ska i samband med att avtal trffas om tillhandahllande av en allmnt tillgnglig telefonitjnst informeras om sin rtt enligt frsta stycket och ska under lpande avtalsperiod ha rtt att avgiftsfritt ndra sprrningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om p vilket stt skyldigheten ska fullgras och om undantag frn skyldigheten. Den som har frpliktats att tillhandahlla en tjnst enligt 1 frsta stycket 2 fr inte undantas frn skyldigheten. 7 b Den som tillhandahller en allmnt tillgnglig telefonitjnst ska avgiftsfritt ge abonnenten en mjlighet att f tjnsten sprrad vid ett belopp som abonnenten anger p frhand. Nr fordran mot abonnenten verstiger det angivna beloppet ska tjnsten avgiftsfritt avbrytas, om abonnenten inte begr att tjnsten nd ska tillhandahllas. Att tjnsten avbryts ska inte hindra abonnenten frn att ringa ndsamtal eller andra avgiftsfria samtal. En abonnent ska i samband med att avtal trffas om tillhandahllande av en allmnt tillgnglig telefonitjnst informeras om sin rtt enligt frsta stycket och ska under lpande avtalsperiod ha rtt att avgiftsfritt ndra angivet belopp. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om p vilket stt skyldigheten ska fullgras och om undantag frn skyldigheten. 7 c Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om att den som tillhandahller en allmnt tillgnglig telefonitjnst ska erbjuda abonnenter mjlighet att p annat stt n som anges i 7 frsta stycket 4, 7 a eller 7 b kontrollera sina kostnader fr anvndningen av tjnsten. 8 Den som tillhandahller telefonautomater som r tillgngliga fr allmnheten skall se till att ndsamtal frn automaterna frmedlas avgiftsfritt och utan krav p betalningsmedel. 9 Den som tillhandahller elektroniska kommunikationstjnster ska se till att en abonnent med nummer ur en nationell nummerplan kan behlla sitt nummer vid byte av tjnsteleverantr. Om abonnenten begr det, ska nummer som anvnds fr en sdan tjnst verlmnas till annan fr att denne ska tillhandahlla tjnsten. Ett nummer vars sifferstruktur har geografisk
142

betydelse behver verlmnas endast fr tillhandahllande av elektroniska kommunikationstjnster inom samma geografiska omrde (riktnummeromrde). Frsta stycket gller inte verlmnande av nummer mellan nt som tillhandahller tjnster till en fast respektive en mobil ntanslutningspunkt. verlmnande av nummer ska ske s snart som mjligt. Den mottagande tjnsteleverantren ska tillhandahlla tjnsten senast en arbetsdag efter det att verlmnandet har skett. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten fr meddela freskrifter om p vilket stt skyldigheterna ska fullgras och om undantag frn skyldigheterna samt fr, i enskilda fall, medge undantag frn skyldigheterna, om det finns srskilda skl. 10 Ersttning fr att verlmna nummer enligt 9 fr grundas endast p driftskostnaden fr verlmnandet. Den som har verlmnat ett nummer har endast rtt till ersttning fr den driftskostnad som utgrs av kade trafikkostnader fr ett meddelande till numret. Sdan ersttning fr tas ut endast frn den som den anropande abonnenten har ingtt avtal med om frmedling av meddelandet. Den som verlmnar nummer har inte rtt till ersttning frn abonnenten fr verlmnandet. 11 Den som verlmnar ett nummer enligt 9 ska till den som tillsynsmyndigheten bestmmer genast lmna de uppgifter som r ndvndiga fr dirigering av meddelande till numret. Andra uppgifter som kan vara direkt eller indirekt hnfrliga till en fysisk person n uppgifter om nummer och om den som tillhandahller berrda allmnt tillgngliga elektroniska kommunikationstjnster fr inte lmnas utan samtycke frn personen. Myndigheten fr utse ngon att i en databas sammanstlla sdana uppgifter som avses i frsta stycket och lmna dem till den som tillhandahller allmnt tillgngliga elektroniska kommunikationstjnster, i den mn denne behver uppgifterna fr dirigering av kommunikation, och till andra som myndigheten bestmmer. Den utsedda databasoperatren ska i frhllande till den som tillhandahller allmnt tillgngliga elektroniska kommunikationstjnster tillmpa villkor som r konkurrensneutrala och fr ta ut den ersttning som r sklig med hnsyn till kostnaderna.
143

Bestmmelserna i denna lag gller i tillmpliga delar fr den databasverksamhet som avses i andra stycket. Srskilda skyldigheter fr fretag med betydande inflytande p en marknad 12 Har upphvts genom lag (2011:590). 13 Den som enligt 8 kap. 7 har ett betydande inflytande p en viss slutkundsmarknad fr, om skyldighet enligt 12 eller skyldigheter som kan lggas enligt 4 kap. 3 och 4 r otillrckliga, i enlighet med 8 kap. 6 frpliktas att vidta en lmplig tgrd. En sdan frpliktelse kan avse att 1. tillmpa ett visst hgsta eller lgsta pris, 2. inte vidta konkurrenshindrande tgrder, eller 3. inte gra en tjnst som kan tillhandahllas fristende beroende av att ven ngon annan tjnst tillhandahlls. 14 Har upphvts genom lag (2011:590).

Srskilda rttigheter fr abonnenter m.m.

Avtal m.m. 15 Ett avtal mellan en konsument och den som tillhandahller ett allmnt kommunikationsnt eller allmnt tillgngliga elektroniska kommunikationstjnster ska innehlla tydliga, heltckande och lttillgngliga uppgifter om 1. leverantrens namn och adress, 2. de tjnster som tillhandahlls, 3. tillgngen till ndsamtal och tillhandahllandet av lokaliseringsuppgifter, 4. villkor som begrnsar tillgngen till eller anvndningen av andra tjnster och tillmpningar n som avses i 3, 5. den lgsta kvalitetsniv som erbjuds, 6. leveranstiden, 7. de tgrder som vidtagits fr att mta och styra trafiken i syfte att undvika verbelastning av ntet och hur tgr derna kan pverka tjnsternas kvalitet, 8. de underhlls- och kundstdstjnster som erbjuds, 9. begrnsningar nr det gller anvndningen av terminalutrustning, 10. abonnentens valmjligheter nr det gller att fra in sina personuppgifter i en abonnentfrteckning,
144

11. detaljerade priser och taxor, 12. hur betalning kan ske och prisskillnaden mellan olika betalningsstt samt hur information om gllande taxor och underhllsavgifter kan erhllas, 13. avtalets lptid, 14. villkoren fr frlngning och upphrande av tjnsten, 15. villkoren fr frlngning och uppsgning av avtalet, 16. vilka tgrder som kan komma att vidtas vid skerhetsbrister, 17. villkoren fr ersttning om tjnster inte tillhandahlls enligt avtalet, och 18. hur ett tvistlsningsfrfarande fr konsumenter utanfr domstol inleds. Frsta stycket ska ocks glla fr andra slutanvndare som begr det. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer meddelar nrmare freskrifter om innehllet i avtalet. 15 a Den som tillhandahller elektroniska kommunikationstjnster ska erbjuda slutanvndare att ing avtal med en lngsta giltighetstid om 12 mnader. Ett avtal mellan en konsument och den som tillhandahller elektroniska kommunikationstjnster fr inte ha en lngre inledande bindningstid n 24 mnader. Frsta stycket andra meningen ska ocks glla fr andra slutanvndare som begr det. 16 Om den som tillhandahller abonnenter ett elektroniskt kommunikationsnt eller elektroniska kommunikationstjnster vill ndra avtalet ska abonnenten underrttas om ndringen minst en mnad innan den trder i kraft. En abonnent som inte godtar de nya villkoren fr sga upp avtalet utan att drvid drabbas av ngon kostnad, avgift eller annan frpliktelse. I underrttelsen ska abonnenten upplysas om sin rtt att sga upp avtalet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer meddelar nrmare freskrifter om underrttelsens utformning. Insyn och offentliggrande av information 17 Den som tillhandahller ett allmnt kommunikationsnt eller en allmnt tillgnglig elektronisk kommunikationstjnst, ska hlla tydlig, jmfrbar, adekvat och aktuell information om gllande priser, taxor och allmnna villkor fr tillgng till och
145

anvndning av ntet eller tjnsten allmnt tillgnglig. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer meddelar freskrifter om sdan information. 17 a Den som tillhandahller ett allmnt kommunikationsnt eller en allmnt tillgnglig elektronisk kommunikationstjnst fr frpliktas att tillhandahlla abonnenter information om 1. tillmpliga taxor fr nummer eller tjnster som omfattas av srskild prissttning, 2. ndringar nr det gller abonnenters tillgng till nd samtal eller lokaliseringsuppgifter, 3. tgrder som begrnsar tillgngen till eller anvndningen av tjnster och tillmpningar, 4. tgrder som vidtagits fr att mta och styra trafiken i syfte att undvika verbelastning av ntet och hur tgrderna kan pverka tjnsternas kvalitet, och 5. abonnentens valmjligheter nr det gller att fra in sina personuppgifter i en abonnentfrteckning. Ett beslut om en frpliktelse enligt frsta stycket 1 fr frenas med krav p att information om en viss typ av tjnst ska tillhandahllas omedelbart innan ett samtal kopplas. Den som tillhandahller ett allmnt kommunikationsnt eller en allmnt tillgnglig elektronisk kommunikationstjnst fr frpliktas att regelbundet tillhandahlla abonnenter med funktionsnedsttning detaljerad information om produkter och tjnster som r riktade till dem. Lag (2011:590). 18 Den som tillhandahller ett allmnt kommunikationsnt eller allmnt tillgngliga elektroniska kommunikationstjnster fr frpliktas att fr slutanvndarna offentliggra jmfrbar, adekvat och aktuell information om tjnsternas kvalitet och om vilka tgrder som vidtagits fr att ge slutanvndare med funktionsnedsttning tilltrde till tjnsterna i likvrdig utstrckning som andra slutanvndare. tgrder vid utebliven betalning 19 Om en abonnent inte betalar fr tillhandahllandet av ett allmnt kommunikationsnt eller fr en allmnt tillgnglig telefonitjnst fr tillhandahllandet av tjnsten avbrytas frst sedan abonnenten uppmanats att betala inom viss sklig tid, med upplysning om att tillhandahllandet annars kan komma att

146

avbrytas. Betalas tjnsten inom angiven tid, fr tillhandahllandet inte avbrytas. Om en abonnent vid upprepade tillfllen har betalat fr sent, fr tillhandahllandet avbrytas omedelbart. Den som tillhandahller tjnsten ska i sdant fall genast underrtta abonnenten om avbrytandet och under en tid av lgst tio dagar frn avbrytandet ge abonnenten mjlighet att ringa ndsamtal och andra avgiftsfria samtal. Gller utebliven eller upprepad fr sen betalning en viss tjnst ska avbrottet begrnsas till den tjnsten, om det r tekniskt mjligt och abonnenten inte tidigare har ftt en betalningsuppmaning eller har vilselett tjnsteleverantren.

7 kap. Tillsyn m.m.

Tilltrde till nummer och tjnster 9 a Konsumentombudsmannen fr frplikta den som tillhandahller ett allmnt kommunikationsnt eller en allmnt tillgnglig elektronisk kommunikationstjnst att hindra anvndares tilltrde till ett nummer eller till en tjnst via ett nummer vars sifferstruktur saknar geografisk betydelse, om marknadsfringen av numret eller tjnsten r otillbrlig eller om vsentlig information utelmnas vid marknadsfringen. Beslutet fr frenas med skyldighet att hlla inne betalning avseende numret eller tjnsten tills rendet har avgjorts slutligt. Om beslutet str fast ska innehllna medel snarast terbetalas. Beslut fr inte meddelas utan att den som har vidtagit marknadsfringstgrden har ftt tillflle att yttra sig. I brdskande fall fr dock beslut omedelbart meddelas att glla till dess ngot annat frordnas.

147

Lagen om farliga livsmedelsimitationer

SFS 1992:1328

Inledande bestmmelser
1 Genom lagen genomfrs rdets direktiv 87/357/EEG av den 25 juni 1987 om tillnrmning av medlemsstaternas lagstiftning om produkter som, p grund av sina yttre egenskaper, kan frvxlas med andra produkter och hrigenom utgra en risk fr konsumenters hlsa och skerhet. 2 I denna lag frsts med livsmedelsimitationer varor som srskilt av barn p grund av sitt utseende eller sin storlek, lukt, frpackning eller mrkning kan frvxlas med livsmedel. 3 Produktskerhetslagen (2004:451) skall tillmpas i frga om livsmedelsimitationer.

Frbud
4 En nringsidkare fr inte marknadsfra, tillverka eller importera farliga livsmedelsimitationer. Vid bedmningen av om en livsmedelsimitation r farlig skall 8, 9 och 12 produktskerhetslagen (2004:451) tillmpas.

Tillsyn
5 Tillsyn ver efterlevnaden av lagen utvas av Konsumentverket. Konsumentverket fr meddela de frelgganden och frbud som behvs i ett enskilt fall fr att denna lag skall efterlevas. Ett sdant frelggande eller frbud skall frenas med vite, om det inte av srskilda skl r obehvligt.

Sanktionsavgifter
6 En nringsidkare skall lggas att betala en sanktionsavgift, om nringsidkaren eller ngon som handlar p nringsidkarens vgnar uppstligen eller av oaktsamhet har brutit mot 4 . Sanktionsavgift fr inte lggas ngon fr en vertrdelse av ett frbud eller en underltelse att flja ett frelggande som har meddelats vid vite enligt denna lag.

148

I vrigt skall i frga om sanktionsavgift bestmmelserna i 37 andra stycket och 3943 produktskerhetslagen (2004:451) tillmpas.

verklagande
7 Konsumentverkets beslut i enskilda fall enligt 5 fr verklagas hos allmn frvaltningsdomstol. Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten. Tillsynsmyndigheten fr bestmma att dess beslut enligt 5 skall glla omedelbart.

149

Lagen om finansiell rdgivning till konsumenter

SFS 2003:862

Inledande bestmmelser
1 Denna lag gller finansiell rdgivning som en nringsidkare tillhandahller en konsument och som omfattar placering av konsumentens tillgngar i finansiella instrument eller i livfrskringar med sparmoment. Lagen r dock inte tillmplig nr den som utfr rdgivningen enbart frordar en annan placering n som nu sagts. 2 I denna lag avses med konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet, nringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar fr ndaml som har samband med den egna nringsverksamheten, finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 frsta stycket 1 lagen (2007:528) om vrdepappersmarknaden. 3 Bestmmelserna i denna lag fr inte frngs till nackdel fr en konsument. 3 a Bestmmelserna i 4 och 5 gller inte finansiell rdgivning som tillhandahlls av 1. fondbolag enligt 7 kap. 1 frsta stycket 3 lagen (2004:46) om investeringsfonder, 2. frskringsfrmedlare enligt 5 kap. 1 frsta stycket lagen (2005:405) om frskringsfrmedling, eller 3. vrdepappersinstitut och utlndska vrdepappersfretag enligt lagen (2007:528) om vrdepappersmarknaden.

Nringsidkarens skyldigheter
4 Nringsidkaren skall 1. se till att den som utfr rdgivningen har tillrcklig kompetens, 2. dokumentera vad som frekommit vid rdgivningstill fllet, och 3. lmna ut dokumentationen till konsumenten.

150

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela nrmare freskrifter om vad nringsidkaren skall iaktta nr det gller rdgivares kompetens, dokumentation av rdgivning, utlmnande av sdan dokumentation och om undantag frn skyldigheten att lmna ut dokumentationen. 5 Nringsidkaren skall i sin rdgivningsverksamhet iaktta god rdgivningssed och med tillbrlig omsorg ta till vara konsumentens intressen. Nringsidkaren skall anpassa rdgivningen efter konsumentens nskeml och behov samt inte rekommendera andra lsningar n sdana som kan anses lmpliga fr konsumenten. Nringsidkaren skall avrda konsumenten frn att vidta tgrder som inte kan anses lmpliga med hnsyn till konsumentens behov, ekonomiska frhllanden eller andra omstndigheter.

Skadestnd
6 Nringsidkare som genom finansiell rdgivning uppstligen eller av oaktsamhet orsakar konsumenten ren frmgenhetsskada skall erstta skadan. 7 Om konsumenten vill beropa att finansiell rdgivning har orsakat honom eller henne ren frmgenhetsskada, skall konsumenten underrtta nringsidkaren om detta inom sklig tid efter det att han eller hon mrkt eller bort mrka att skada har uppkommit. Om konsumenten inte underrttar nringsidkaren inom den tid som fljer av frsta stycket, faller rtten till skadestnd enligt denna lag bort. Detsamma gller om konsumenten inte vcker talan inom tio r frn rdgivningstillfllet.

Tillsyn
8 Konsumentverket utvar tillsyn ver att denna lag och freskrifter som meddelats med std av lagen fljs. Verkets tillsyn omfattar dock inte verksamhet som str under Finansinspektionens tillsyn eller verksamhet som bedrivs av advokater. Fr tillsynen har Konsumentverket rtt att gra inspektion hos nringsidkare som tillhandahller finansiell rdgivning och att ta del av samtliga handlingar som behvs fr tillsynen. Nringsidkaren skall lmna de upplysningar om verksamheten som begrs fr tillsynen.

151

Om nringsidkaren inte tillhandahller handlingarna eller lmnar upplysningarna, fr Konsumentverket frelgga nringsidkaren vid vite att fullgra sin skyldighet. 9 Om en nringsidkare som str under Konsumentverkets tillsyn utfr finansiell rdgivning i strid med de krav som stlls i lagen eller i freskrifter som meddelats med std av lagen, fr verket vid vite frelgga nringsidkaren att upphra med finansiell rdgivning. Om det r tillrckligt fr Konsumentverket i stllet meddela varning. 10 Konsumentverkets beslut enligt 8 tredje stycket och 9 fr verklagas hos allmn frvaltningsdomstol. Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten.

Se ven Konsumentverkets freskrifter och allmnna rd om finansiell rdgivning till konsumenter (KOVFS 2004:5)

152

Lagen om inlningsverksamhet
SFS 2004:299

Utdrag Informationsplikt
8 Ett fretag som driver inlningsverksamhet skall tydligt informera fordringsgaren om att mottagna medel inte omfattas av insttningsgarantin och att det innebr att medlen kan frloras om fretaget frstts i konkurs eller annars har betalningssvrigheter. Fretaget skall ocks tydligt informera fordringsgaren om hur fretaget avser att anvnda de mottagna medlen. Informationen skall lmnas vid marknadsfring av inlningsverksamheten och innan ett avtalsfrhllande ings. Informationen skall vidare under avtalstiden framg av kontoutdrag och liknande material som rr fordringsfrhllandet. 16 Om ett fretag sidostter informationsplikten i 8 , nr den gller ett erbjudande riktat till konsumenter, ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas. Ett sdant sidosttande ska anses utgra otillbrlig marknadsfring enligt 10 samma lag. Ett sidosttande av informationsplikten i 8 kan medfra marknadsstrningsavgift enligt bestmmelserna i 2936 marknadsfringslagen. Om det saknas mjlighet att ingripa enligt marknadsfringslagen, fr Finansinspektionen frelgga fretaget att fullgra informationsplikten. Om frelggandet inte fljs fr inspektionen avfra fretaget ur registret.

153

Lagen om insttningsgaranti
SFS 1995:1571

Utdrag Information
11 Svenska institut samt utlndska institut som tar emot insttningar hos en filial hr i landet ska informera den som har gjort eller avser att gra en insttning om 1. huruvida insttningen omfattas av en garanti eller inte, 2. fr det fall insttningen omfattas av insttningsgarantin enligt denna lag, resultatet av den prvning som gjorts enligt 3 a frsta stycket, 3. den ersttningsniv som gller fr garantin, och 4. formerna fr utbetalning av ersttning frn garantin. Information enligt frsta stycket ska lmnas vid marknadsfring av ett erbjudande och innan ett avtalsfrhllande ings. Informationen ska vidare under avtalstiden framg av kontoutdrag och liknande material som rr fordringsfrhllandet. 11 a Om ett institut sidostter informationsplikten i 11 , nr den gller insttningar frn konsumenter, ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas. Ett sdant sidosttande ska anses utgra otillbrlig marknadsfring enligt 10 samma lag. Ett sidosttande av 11 kan medfra marknadsstrningsavgift enligt bestmmelserna i 2936 marknadsfringslagen. Om ett institut sidostter informationsplikten i 11 , nr den gller insttningar frn bara andra n konsumenter, ska garantimyndigheten underrtta Finansinspektionen enligt 20 denna lag.

154

Lagen om investerarskydd
SFS 1999:158

Utdrag Information
20 Ett vrdepappersinstitut, ett fondbolag och ett frvaltningsbolag ska informera sina kunder om 1. det skydd som gller hos institutet eller bolaget fr tillgngar som avses i 3 , 2. den ersttningsniv som gller fr skyddet, och 3. formerna fr utbetalning av ersttning frn skyddet. Informationen ska hllas tillgnglig p svenska sprket. Om information som anges i frsta eller andra stycket inte lmnas ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas, med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan information ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket marknadsfringslagen.

155

Lagen om investeringsfonder
SFS 2004:46

Utdrag 4 kap. Allmnna bestmmelser fr investeringsfonder

16 I informationsbroschyren och i allt vrigt marknadsfringsmaterial avseende fonden ska fljande uppgifter anges p en framtrdande plats: 1. fondens placeringsinriktning, fr det fall medel i fonden placeras i andra tillgngar n verltbara vrdepapper och penningmarknadsinstrument eller om fonden r en index fond enligt 5 kap. 7 , 2. om fondens vrde kan variera kraftigt p grund av fondens sammansttning och de frvaltningsmetoder fondbolaget anvnder sig av, och 3. om fonden har tillstnd enligt 5 kap. 8 , de emittenter eller garanter som gett ut eller garanterat sdana skuld frbindelser som fondmedlen till mer n 35 procent av fondens vrde placerats i eller avses att placeras i. Om fonden r en specialfond, ska detta framg av informationsbroschyren och allt vrigt marknadsfringsmaterial avseende fonden. 16 a Fr varje investeringsfond ska det finnas ett aktuellt faktablad. Faktabladet ska p ett lttbegripligt stt och i sammanfattning innehlla den grundlggande information som behvs fr att investerare ska kunna bedma fonden och den risk som r frenad med att investera i den. Innehllet i faktabladet ska vara rttvisande och tydligt och fr inte vara vilseledande. Det ska stmma verens med relevanta delar i informationsbroschyren. Bestmmelser om hur faktabladet fr en vrdepappersfond ska vara utformat och om dess innehll finns i kommissionens frordning (EU) nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomfrande av Europaparlamentets och rdets direktiv 2009/65/EG rrande basfakta fr investerare och villkor som ska uppfyllas nr faktablad med basfakta fr investerare eller prospekt tillhandahlls p annat varaktigt medium n papper eller p en webbplats. Det som anges i frordningen ska i tillmpliga delar glla ocks fr
156

faktablad fr en specialfond. Om fonden r en specialfond ska detta framg av faktabladet. Tillgng till information 20 Informationsbroschyren, faktabladet, den senaste rsberttelsen och, i frekommande fall, den halvrsredogrelse som publicerats drefter ska p begran kostnadsfritt tillhandahllas den som avser att kpa andelar i en investeringsfond. Denne ska, med undantag fr de fall som avses i 8 kap. 22 a lagen (2007:528) om vrdepappersmarknaden, ven utan begran tillhandahllas faktabladet i god tid innan avtal ings. Om fondbolaget genom marknadsfring erbjuder allmnheten att kpa andelar i en investeringsfond, ska det av erbjudandet framg att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr och var dessa finns att tillg. Om information som anges i 16 och 16 a , 5 a kap. 24 samt andra stycket denna paragraf inte lmnas, ska ven marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas, med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan information ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket den lagen.

5 a kap. Matarfonder och mottagarfonder

Information om matarfonder och mottagarfonder 24 I allt marknadsfringsmaterial avseende matarfonden ska det anges att fondmedlen till minst 85 procent av fondens vrde placeras i andelar i en mottagarfond.

157

Lagen om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister

SFS 2011:1211 1 I denna lag finns bestmmelser om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister mellan konsumenter och nringsidkare. 2 I en tvist mellan en konsument och en nringsidkare fr Konsumentombudsmannen besluta att bitrda konsumenten som ombud vid allmn domstol och hos Kronofogdemyndigheten, om tvisten r av betydelse fr rttstillmpningen eller om det annars finns ett allmnt konsumentintresse av att tvisten prvas. 3 Under den tid som Konsumentombudsmannen r ombud enligt denna lag ska konsumenten f de frmner som avses i 1620 rttshjlpslagen (1996:1619). Kostnaderna fr frmnerna ska stanna p staten. Konsumentombudsmannen beslutar i frga om en sdan utredning som avses i 17 rttshjlpslagen samt om ersttning till den som medverkat vid utredningen. 4 Om Konsumentombudsmannen enligt denna lag bitrder en konsument vid talan i allmn domstol, ska bestmmelserna om tvisteml om mindre vrden i 1 kap. 3 d , 10 kap. 8 a och 18 kap. 8 a rttegngsbalken inte tillmpas. 5 Om konsumenten enligt 18 kap. rttegngsbalken r skyldig att erstta nringsidkaren fr dennes rttegngskostnader, ska staten i stllet fr konsumenten frpliktas att betala dessa kostnader. Staten svarar dock inte fr nringsidkarens kostnader om dessa uppsttt efter det att Konsumentombudsmannen upphrt att vara ombud och nringsidkaren underrttats om detta. Om nringsidkaren genom handlande som avses i 18 kap. 6 rttegngsbalken orsakat uppskov i mlet eller p annat stt vllat kostnad fr Konsumentombudsmannen, r nringsidkaren skyldig att erstta staten fr denna kostnad.

158

6 I 32 7 rttshjlpslagen (1996:1619) finns bestmmelser om att beviljad rttshjlp ska upphra om Konsumentombudsmannen beslutar att bitrda konsumenten. 7 Konsumentombudsmannens beslut enligt denna lag fr inte verklagas.

vergngsbestmmelser
1. Denna lag trder i kraft den 1 januari 2012. 2. Lagen tillmpas ven p renden enligt lagen (1997:379) om frsksverksamhet avseende medverkan av Konsu mentombudsmannen i vissa tvister som inletts fre utgngen av 2011.

159

Lagen om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller lngfristig semesterprodukt

SFS 2011:914

1 kap. Inledande bestmmelser

Lagens tillmpningsomrde 1 Denna lag gller avtal mellan en nringsidkare och en konsument enligt vilket nringsidkaren mot ersttning ger konsumenten rtt att 1. under terkommande tidsperioder utnyttja ett eller flera vernattningsboenden (avtal om tidsdelat boende), 2. under semesterresa eller annars utnyttja boende rabatter eller liknande frmner (avtal om lngfristig semesterprodukt), 3. f hjlp av nringsidkaren att verlta eller frvrva rtt till ett tidsdelat boende eller en lngfristig semester produkt (frmedlingsavtal), eller 4. g med i ett system som ger tillgng till vernattnings boende eller andra tjnster i utbyte mot att ngon annan under viss tid fr utnyttja konsumentens rtt enligt ett avtal om tidsdelat boende (avtal om bytessystem). Som avtal om tidsdelat boende eller avtal om lngfristig semesterprodukt anses endast ett avtal som ings fr en tid om mer n ett r, ett avtal som ings fr en tid om ett r eller kortare tid men som enligt avtalsvillkoren frlngs utan srskild tgrd frn konsumentens sida och ett avtal som inte r tidsbegrnsat. Lagen gller ven nr en nringsidkare tar sig att som ombud fr ngon som inte r nringsidkare ing ett avtal om tidsdelat boende eller ett avtal om lngfristig semesterprodukt med en konsument. Definitioner 2 I lagen avses med konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet,

160

nringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar fr ndaml som har samband med den egna nringsverksamheten. Avtalsvillkor som avviker frn lagen 3 Ett avtalsvillkor som i jmfrelse med bestmmelserna i denna lag r till nackdel fr konsumenten r utan verkan mot honom eller henne. Skydd mot lagval som ger konsumenten ett smre skydd 4 ven om rttsordningen i ett land utanfr Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet r tillmplig p avtalet, ska frevarande lag tillmpas i den mn lagen ger konsumenten ett bttre skydd. Detta gller under frutsttning att avtalet avser boende i en byggnad som r belgen inom samarbetsomrdet eller, om avtalet avser annat n boende i en byggnad, nringsidkaren bedriver sin verksamhet inom samarbetsomrdet eller riktar sin verksamhet mot ett land inom detta.

2 kap. Information till konsumenten

Information vid marknadsfring 1 Reklam fr avtal som omfattas av denna lag ska innehlla upplysningar om vilken skyldighet nringsidkaren har att lmna information innan ett avtal ings och var sdan information finns tillgnglig. Avtal om tidsdelat boende och avtal om lngfristig semesterprodukt fr inte marknadsfras som ekonomiska investeringar. 2 En nringsidkare som marknadsfr avtal vid ett marknadsfrings- eller frsljningsevenemang ska i inbjudan till detta tydligt ange evenemangets natur och dess kommersiella syfte. Information enligt 38 ska finnas tillgnglig under hela evenemanget. Information innan ett avtal ings 3 Nringsidkaren ska i rimlig tid innan ett avtal ings ge konsumenten en kortfattad beskrivning av avtalet med information om 1. nringsidkarens namn, adress och organisationsnummer, 2. avtalstiden, med uppgift om nr konsumenten kan brja utnyttja sin rtt enligt avtalet,

161

3. det boende som avtalet avser och den rttighet som avtalet ger konsumenten, 4. de tjnster och anlggningar som konsumenten fr till gng till, 5. pris och andra avgifter, 6. konsumentens ngerrtt och frbudet fr nringsidkaren att ta emot betalning och skerhet under ngerfristen, och 7. tillmpliga uppfrandekoder. Information innan ett avtal om tidsdelat boende ings 4 Utver vad som fljer av 3 ska nringsidkaren i rimlig tid innan ett avtal om tidsdelat boende ings ge konsumenten utfrlig information om 1. det boende med tillhrande anlggningar och tjnster som avtalet avser, 2. kostnaderna med anledning av avtalet, med uppgift om hur kostnaderna frdelas och kan ndras och hur av gifterna fr att anvnda boendet berknas, 3. villkoren fr utnyttjandet av boendet och tillhrande anlggningar och tjnster, 4. begrnsningar i konsumentens mjligheter att utnyttja boenden i nringsidkarens utbud, 5. vad som gller i frga om uppsgning av avtalet, 6. vad som gller i frga om underhll och frvaltning, 7. vilka villkor fr deltagande i bytessystem som gller, 8. p vilket sprk nringsidkaren tar sig att kommunicera under avtalstiden, och 9. mjligheter till tvistlsning utom domstol. 5 Om boendet med tillhrande anlggningar och tjnster inte r frdigt att utnyttja, ska nringsidkaren i rimlig tid innan avtalet ings ge konsumenten utfrlig information om 1. hur lngt arbetet med frdigstllandet har kommit och nr det berknas vara klart, 2. bygglov och motsvarande tillstnd samt ansvarig myndig het fr det, och 3. vilken skerhet som har stllts enligt 5 kap. 1 och vill koren fr den.

162

Information innan ett avtal om lngfristig semesterprodukt ings 6 Utver vad som fljer av 3 ska nringsidkaren i rimlig tid innan ett avtal om lngfristig semesterprodukt ings ge konsumenten utfrlig information om 1. frmnerna, med uppgift om begrnsningar i konsumen tens mjligheter att utnyttja dem, 2. vad som gller i frga om uppsgning av avtalet, 3. p vilket sprk nringsidkaren tar sig att kommunicera under avtalstiden, och 4. mjligheter till tvistlsning utom domstol. Information innan ett frmedlingsavtal ings 7 Utver vad som fljer av 3 ska nringsidkaren i rimlig tid innan ett frmedlingsavtal ings ge konsumenten utfrlig information om 1. vad som gller i frga om uppsgning av avtalet, 2. p vilket sprk nringsidkaren tar sig att kommunicera under avtalstiden, och 3. mjligheter till tvistlsning utom domstol. Information innan ett avtal om bytessystem ings 8 Utver vad som fljer av 3 ska nringsidkaren i rimlig tid innan ett avtal om bytessystem ings ge konsumenten utfrlig information om 1. bytessystemet, med uppgift om begrnsningar i konsumen tens mjligheter att utnyttja det, 2. tillkommande avgifter, 3. vad som gller i frga om uppsgning av avtalet, 4. p vilket sprk nringsidkaren tar sig att kommunicera under avtalstiden, och 5. mjligheter till tvistlsning utom domstol. Krav p informationen 9 Den information som avses i 28 ska lmnas p ett klart och begripligt stt och utan kostnad fr konsumenten. Informationen ska ges i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten. Detta ska gras i en blankett som verensstmmer med formulr som faststlls av regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer. I frga om information som avses i 48 r det dock

163

tillrckligt att det i blanketten i stllet anges var konsumenten kan f informationen. Nringsidkaren ska lmna informationen p ett sprk i den stat dr konsumenten r bosatt eller medborgare, under frutsttning att det r ngot av de officiella sprken inom Europeiska unionen, islndska eller norska. Kan flera sprk komma i frga, fr konsumenten vlja vilket sprk som ska anvndas. Pfljd vid utebliven information 10 Om nringsidkaren inte lmnar information i enlighet med 19 , ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan information ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket den lagen.

3 kap. Avtalet
Upprttande av avtalet 1 Ett avtal som omfattas av denna lag ska upprttas skriftligen och undertecknas av parterna. Konsumenten r inte bunden av ett avtal som har upprttats i strid med frsta stycket. I ett sdant fall ska 4 kap. 4 och 5 tillmpas p motsvarande stt. Nringsidkaren ska ge konsumenten en kopia av avtalet nr det har ingtts. Sprk 2 Avtalet ska upprttas p ett sprk i den stat dr konsumenten r bosatt eller r medborgare, under frutsttning att det r ngot av de officiella sprken inom Europeiska unionen, islndska eller norska. Kan flera sprk komma i frga, fr konsumenten vlja vilket sprk som ska anvndas. Om ett avtal om tidsdelat boende avser en byggnad som r belgen i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet, r nringsidkaren skyldig att tillhandahlla konsumenten en bestyrkt versttning av avtalet till ett sprk i det landet som r ngot av de officiella sprken inom Europeiska unionen, islndska eller norska. Information i avtalet 3 Avtalet ska innehlla den information som anges i 2 kap.

164

38 . Informationen ska vara klar och begriplig och ges i en sdan blankett som avses i 2 kap. 9 andra stycket. Konsumenten fr mot nringsidkaren beropa en uppgift eller beskrivning som har lmnats enligt 2 kap. 38 , ven om avtalet avviker frn informationen. Detta gller dock inte om konsumenten i avtalet uttryckligen har godknt avvikelsen eller om avvikelsen r en fljd av omstndigheter utanfr nringsidkarens kontroll och vars fljder denne inte har kunnat undvika. Innan avtalet ings ska nringsidkaren fr konsumenten srskilt framhlla en sdan avvikelse som avses i andra stycket. Detta ska ske i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr konsumenten. Avtalet ska innehlla konsumentens namn och adress samt uppgift om datum och plats fr undertecknandet. Information om ngerrtt 4 Innan avtalet ings ska nringsidkaren uppmrksamma konsumenten p dennes ngerrtt och frbudet fr nringsidkaren att ta emot betalning och skerhet under ngerfristen. Nringsidkaren ska se till att konsumenten undertecknar denna information i avtalet srskilt. Tillhandahllande av ngerblankett 5 Nringsidkaren ska till avtalet foga en blankett med information om konsumentens ngerrtt och frbudet fr nringsidkaren att ta emot betalning och skerhet under ngerfristen. Blanketten ska ocks kunna anvndas fr att utva ngerrtten. Blanketten ska verensstmma med formulr som faststlls av regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer.

4 kap. Konsumentens ngerrtt

ngerrtt och ngerfrist 1 Konsumenten har rtt att frntrda ett avtal som omfattas av denna lag (ngerrtt) genom att snda eller lmna ett skriftligt meddelande om detta till nringsidkaren inom 14 dagar frn den dag som anges i 2 (ngerfrist). I 3 kap. 1 andra stycket finns en bestmmelse om att konsumenten under vissa frutsttningar inte r bunden av ett avtal. Enligt 5 kap. 3 har konsumenten rtt att frntrda ett avtal om lngfristig semesterprodukt efter viss betalning.

165

2 ngerfristen brjar lpa den dag d avtalet ings eller i frekommande fall den senare dag d konsumenten fr en kopia av avtalet. ngerfristen brjar dock lpa frst nr kraven i 3 kap. 2 , 3 frsta stycket och 5 uppfylls. Trots frsta stycket upphr ngerrtten tre mnader och 14 dagar efter den dag d avtalet ingicks eller konsumenten fick en kopia av avtalet, om nringsidkaren inte har uppfyllt kraven i 3 kap. 3 frsta stycket. Avser underltenheten kraven i 3 kap. 2 eller 5 , upphr ngerrtten ett r och 14 dagar efter den dagen. 3 Om konsumenten har ingtt ett avtal om bytessystem i anslutning till ett avtal om tidsdelat boende och bda avtalen har erbjudits konsumenten vid samma tillflle, ska utgngspunkten fr berkningen av ngerfristen fr avtalet om tidsdelat boende ocks vara utgngspunkt fr berkningen av ngerfristen fr avtalet om bytessystem. 4 Konsumenten r inte skyldig att betala fr boende och tjnster som konsumenten har utnyttjat innan avtalet ngras eller fr ngra kostnader i vrigt med anledning av att ngerrtten utnyttjas. Anknytande avtal 5 Om konsumenten utvar sin ngerrtt och med anledning av avtalet har ingtt ett anknytande avtal om kredit eller andra tjnster som tillhandahlls av nringsidkaren eller av ngon annan p grund av en verenskommelse mellan denne och nringsidkaren, ska det anknytande avtalet upphra att glla utan att konsumenten fr lggas ngon pfljd fr detta. Meddelande om att ngerrtten utvas 6 Har konsumenten i rtt tid och p ett ndamlsenligt stt lmnat eller snt ett meddelande enligt 1 om att han eller hon ngrar avtalet, fr meddelandet beropas ven om det frsenas, frvanskas eller inte kommer fram.

166

5 kap. Betalning och skerhet

Skerhet vid avtal om byggnad m.m. som inte r frdigstlld 1 Om boendet med tillhrande anlggningar och tjnster inte r frdigt att utnyttja nr ett avtal om tidsdelat boende ings, ska nringsidkaren stlla skerhet fr att konsumenten fr tillbaka det som har betalats om frdigstllande inte sker och avtalet upphr. Frbud mot krav p betalning och skerhet 2 Nringsidkaren fr inte krva att konsumenten lmnar betalning till eller stller skerhet hos nringsidkaren eller ngon annan 1. om nringsidkaren r skyldig att stlla skerhet enligt 1 , innan skerheten har stllts, 2. i frga om avtal om tidsdelat boende, avtal om lngfristig semesterprodukt och avtal om bytessystem, innan nger fristen har lpt ut, och 3. i frga om frmedlingsavtal, innan frmedlingsuppdraget har slutfrts eller avtalet har upphrt p ngot annat stt. Den som uppstligen bryter mot frsta stycket dms till bter. Betalningsplan och rtt att frntrda ett avtal om lngfristig semesterprodukt 3 Vid avtal om lngfristig semesterprodukt ska betalningen ske enligt en betalningsplan som upprttas av nringsidkaren och konsumenten. Betalningen ska delas upp i lika stora rliga delbetalningar. Detta hindrar inte att beloppen anpassas med hnsyn till frndringar i det allmnna prislget. Konsumenten har rtt att frntrda avtalet sedan hela den andra rliga delbetalningen har lmnats. Konsumentens befogenheter vid verltelse av fordran 4 Bestmmelserna i 2830 konsumentkreditlagen (2010:1846) ska tillmpas d nringsidkaren har lmnat konsumenten anstnd med betalningen eller d ngon del ska betalas med ett belopp som konsumenten har lnat av nringsidkaren eller ngon annan kreditgivare p grund av en verenskommelse mellan denne och nringsidkaren.

167

6 kap. Tillsyn
1 Konsumentverket utvar tillsyn ver att denna lag fljs. Tillsynen ska utvas s att den inte vllar strre kostnad eller olgenhet fr nringsidkaren n som r ndvndigt. 2 Fr tillsynen har Konsumentverket eller den som verket utser rtt att gra inspektion hos nringsidkaren och ta del av alla handlingar som behvs fr tillsynen. Nringsidkaren ska lmna de upplysningar om verksamheten som begrs fr tillsynen. Om nringsidkaren inte tillhandahller handlingarna eller lmnar upplysningarna, fr Konsumentverket frelgga nringsidkaren att fullgra sin skyldighet. Ett beslut om frelggande fr frenas med vite. 3 Om Konsumentverket enligt 2 har frelagt en nringsidkare att tillhandahlla en handling eller upplysning, fr beslutet verklagas till allmn frvaltningsdomstol. Andra beslut av Konsumentverket enligt 2 fr inte verklagas. Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten.

vergngsbestmmelser
1. Denna lag trder i kraft den 1 augusti 2011, d lagen (1997:218) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende ska upphra att glla. 2. Den upphvda lagen gller fortfarande i frga om avtal som har ingtts fre ikrafttrdandet.

Se ven Konsumentverkets freskrifter om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller lngfristig semesterprodukt (KOVFS 2011:4)

168

Lagen om leksakers skerhet

SFS 2011:579

Allmnna bestmmelser
Lagens innehll och syfte 1 Denna lag syftar till att skydda barns hlsa och skerhet genom bestmmelser om krav p leksaker och hur de ska tillhandahllas. Lagens tillmpningsomrde 2 Lagen tillmpas p leksaker som tillhandahlls p marknaden och i offentlig verksamhet. Vad som sgs i denna lag om ekonomiska aktrer gller ocks den som tillhandahller leksaker i offentlig verksamhet. 3 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om undantag frn lagens tillmpningsomrde nr det gller vissa leksaker eller vissa varor som kan uppfattas som leksaker. Definitioner 4 I denna lag betyder 1. leksak: en vara som helt eller delvis r utformad eller avsedd fr barn under 14 r att leka med, 2. tillhandahllande p marknaden: varje leverans av en leksak fr distribution, frbrukning eller anvndning p unionsmarknaden i samband med kommersiell verksam het, mot betalning eller gratis, 3. utslppande p marknaden: tillhandahllande fr frsta gngen av en leksak p unionsmarknaden, 4. tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en leksak eller som lter konstruera eller tillverka en leksak och salufr denna leksak, i eget namn eller under eget varumrke, 5. tillverkarens representant: varje fysisk eller juridisk person som r etablerad inom unionen och som enligt skriftlig fullmakt frn tillverkaren har rtt att i dennes stlle utfra srskilda uppgifter, 6. importr: varje fysisk eller juridisk person som r etable rad i unionen och slpper ut en leksak frn ett tredjeland p unionsmarknaden,
169

7. distributr: varje fysisk eller juridisk person i leverans kedjan, utver tillverkaren eller importren som till handahller en leksak p marknaden, 8. ekonomisk aktr: tillverkaren, importren, tillverkarens representant och distributren, 9. harmoniserad standard: en standard som, p grundval av en begran frn Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rdets direktiv 98/34/ EG av den 22 juni 1998 om ett informationsfrfarande betrffande tekniska standarder och freskrifter, antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan som upptas i bilaga I till det direktivet, 10. ackreditering: den betydelse som anges i Europa parlamentets och rdets frordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav fr ackreditering och marknads kontroll i samband med salufring av produkter och upphvande av frordning (EEG) nr 339/93, 11. bedmning av verensstmmelse: en process dr det visas huruvida specificerade krav avseende en leksak har uppfyllts, 12. terkallelse: varje tgrd fr att dra tillbaka en leksak som redan tillhandahlls slutanvndaren, 13. tillbakadragande: varje tgrd fr att frhindra att en leksak i leveranskedjan tillhandahlls p marknaden, 14. marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de tgrder som vidtas av myndigheterna fr att se till att leksakerna verensstmmer med de tillmpliga krav som faststlls i relevant unionslagstiftning om harmonisering, och inte hotar hlsan, skerheten eller andra aspekter av skyddet av allmnintresset, och 15. CE-mrkning: en mrkning genom vilken tillverkaren visar att leksaken verensstmmer med tillmpliga krav som faststlls i harmoniserad unionslagstiftning som freskriver om mrkning. vertagande och verltelse av tillverkarens skyldigheter 5 Om en importr eller en distributr tillhandahller en leksak p marknaden i eget namn eller under eget varumrke eller ndrar en leksak som redan slppts ut p marknaden p ett sdant stt att verensstmmelsen med de tilllmpliga kraven kan pverkas, vertar importren eller distributren tillverkarens skyldigheter enligt denna lag.
170

6 En tillverkare fr genom skriftlig fullmakt utse en representant som ska utfra de uppgifter som ska anges i fullmakten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om de krav som ska stllas p en fullmakts innehll enligt frsta stycket.

Krav p leksaker
Allmnna krav 7 Leksaker fr endast tillhandahllas p marknaden och i offentlig verksamhet om de uppfyller kraven i 9, 10, 12, 14 och 15 och de freskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestmmelser. 8 En leksak fr visas och anvndas p mssor och utstllningar ven om den inte uppfyller de krav som freskrivs i denna lag eller i de freskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Detta gller dock bara under frutsttning att det tydligt anges att leksaken inte verensstmmer med kraven och att den inte kommer att tillhandahllas inom Europeiska unionen frrn den uppfyller kraven. Skerhetskrav 9 En leksak fr inte innebra ngon risk fr ngon persons hlsa eller skerhet nr den anvnds p avsett eller frutsebart stt med hnsyn till barns beteende. Vid denna bedmning ska hnsyn tas till frmgan hos barn och, i frekommande fall, dem som har uppsikt ver barn att hantera leksaken. Detta gller srskilt fr leksaker som r avsedda fr barn i en viss angiven ldersgrupp. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om srskilda skerhetskrav fr leksaker. Skerhetskraven enligt frsta och andra styckena ska uppfyllas under hela den tid leksaken normalt sett kan frvntas anvndas. 10 En tillverkare ska frse leksaken eller leksakens frpackning samt, om det r lmpligt, bruksanvisningen som medfljer leksaken med varningar och informationstexter om de inbyggda faror och skaderisker som anvndningen av leksaken kan medfra och om hur dessa kan undvikas. Varningar och informationstexter ska i frekommande fall innehlla upplysning om

171

1. krav p anvndarnas lgsta eller hgsta lder, 2. krav p anvndarnas frmga, 3. krav p anvndarnas hgsta eller lgsta vikt, 4. att leksaken endast ska anvndas under tillsyn av vuxen, samt 5. frsiktighetstgrder vid anvndning fr vissa kategorier av leksaker. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer meddelar nrmare freskrifter om innehllet i varningar och informationstexter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om placeringen och utformningen i vrigt av varningar och informationstexter. Presumtion om verensstmmelse med skerhetskraven 11 En leksak som verensstmmer med en harmoniserad standard, som Europeiska kommissionen har hnvisat till i Europeiska unionens officiella tidning, ska frutsttas uppfylla de skerhetskrav som stlls i 9 och 10 och de freskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestmmelser i den utstrckning kraven omfattas av standarden. Bedmning av verensstmmelse 12 Innan en leksak slpps ut p marknaden ska tillverkaren utfra eller lta utfra en bedmning av om leksaken verensstmmer med skerhetskraven enligt 9 och 10 och de freskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestmmelser. Tillverkaren ska i samband med det utarbeta teknisk dokumentation till grund fr bedmningen om verensstmmelse. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om frfarandet fr bedmning av leksakers verensstmmelse. Anmlda organ 13 Organ som ska anmlas enligt 79 lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll fr att utfra bedmning av verensstmmelse av leksaker genom EG-typkontroll (anmlda organ) ska vara ackrediterade fr uppgiften enligt frordning (EG) nr 765/2008 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.

172

Ett sdant organ fr utfra bedmning av verensstmmelse av leksaker genom EG-typkontroll endast om Europeiska kommissionen eller ngon medlemsstat i Europeiska unionen inte har anmlt invndningar inom tv veckor efter det att anmlan enligt frsta stycket har skett. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer meddelar freskrifter om sdana organs skyldigheter i samband med bedmning av verensstmmelse. EG-frskran om verensstmmelse 14 Om en sdan bedmning av verensstmmelse som avses i 12 innebr att leksaken uppfyller skerhetskraven, ska tillverkaren upprtta en EG-frskran om verensstmmelse. Tillverkaren ansvarar drmed fr att leksaken verensstmmer med skerhetskraven. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om EG-frskran om verensstmmelse fr leksaker. CE-mrkning 15 En tillverkare ska frse leksaken med CE-mrkning innan den slpps ut p marknaden. Bestmmelser om CE-mrkning finns i frordning (EG) nr 765/2008. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om CE-mrkning av leksaker. Dokumentation 16 En tillverkare ska bevara EG-frskran om verensstmmelse och den tekniska dokumentation som ligger till grund fr bedmningen av verensstmmelse i tio r frn det att leksaken slpptes ut p marknaden. Om en marknadskontrollmyndighet enligt 24 eller i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen begr det och anfr skl fr sin begran, ska tillverkaren tillhandahlla myndigheten den tekniska dokumentationen, eller en versttning av den. Handlingarna ska tillhandahllas inom 30 dagar eller, om det r berttigat p grund av en allvarlig och omedelbar risk, den kortare tid som myndigheten bestmt. En importr ska under den tid som anges i frsta stycket fr en marknadskontrollmyndighet som avses i andra stycket

173

kunna uppvisa en EG-frskran om verensstmmelse och p begran se till att myndigheten fr tillgng till den tekniska dokumentationen. 17 Om tillverkaren inte har upprttat den tekniska dokumentationen i enlighet med 12 eller freskrifter som meddelats i anslutning till 12 eller inte tillhandahller den tekniska dokumentationen i enlighet med 16 andra stycket, fr en marknadskontrollmyndighet enligt 24 eller i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen begra att tillverkaren p egen bekostnad lter ett organ som avses i 13 inom en viss angiven tid utfra en provning av leksakens verensstmmelse med skerhetskraven enligt 9 och 10 och de freskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestmmelser. Sprbarhet 18 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om ekonomiska aktrers skyldigheter i frga om 1. information som ska flja med leksaken och som avser uppgifter a) fr identifiering av leksaken, och b) om tillverkaren och importren, och 2. dokumentation som behvs fr att spra ursprunget till leksaker som de tillhandahller eller har tillhandahllit. Skadefrebyggande tgrder och samarbete 19 En tillverkare ska se till att det finns rutiner som skerstller att alla tillverkade leksaker verensstmmer med skerhetskraven enligt 9 och 10 och de freskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestmmelser. En importr respektive en distributr ska, s lnge de ansvarar fr en leksak, se till att det finns rutiner fr lagring och transport som skerstller att leksaken fortstter att verensstmma med skerhetskraven enligt 9 och 10 och de freskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestmmelser. En tillverkare respektive en importr ska bedriva ett skadefrebyggande arbete i syfte att f knnedom om skaderisker hos leksaker som de har tillhandahllit. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om tillverkares och importrers skyldigheter enligt andra stycket.
174

20 En importr som avser att tillhandahlla en leksak ska informera tillverkaren och den eller de myndigheter som avses i 24 om det finns anledning att anta att leksaken utgr en sdan risk som avses i 9 . Frsta stycket gller ven en distributr som avser att tillhandahlla en leksak. Denne ska i tillmpliga fall ven informera importren som har levererat leksaken. Skyldigheter vid bristande verensstmmelse 21 En tillverkare eller en importr som har anledning att anta att en leksak som denne har tillhandahllit inte verensstmmer med de krav som freskrivs i denna lag eller i freskrifter meddelade i anslutning till lagen, ska omedelbart vidta de tgrder som krvs fr att f leksaken att verensstmma med kraven eller om s r lmpligt dra tillbaka eller terkalla leksaken frn marknaden. Ett tillbakadragande eller en terkallelse av leksaken ska ha det innehll som anges i 1518 produktskerhetslagen (2004:451). Vad som dr sgs om terkallelse frn distributr ska dock i stllet avse tillbakadragande enligt denna lag. 22 En distributr som har anledning att anta att en leksak som denne har tillhandahllit inte verensstmmer med de krav som freskrivs i denna lag eller i freskrifter meddelade i anslutning till lagen, ska frskra sig om att tillverkaren eller importren fullgr sina skyldigheter enligt 21 . En distributr ska p begran av en marknadskontrollmyndighet omedelbart vidta de tgrder som krvs fr att dra tillbaka eller terkalla leksaken frn marknaden. 23 En ekonomisk aktr som har anledning att anta att en leksak som denne har tillhandahllit utgr en sdan risk som avses i 9 ska omedelbart underrtta behriga marknadskontrollmyndigheter i de medlemsstater inom Europeiska unionen dr aktren har tillhandahllit leksaken. Aktren ska i underrttelsen lmna detaljerade upplysningar om risken och om vilka tgrder som har vidtagits.

175

Marknadskontroll
Marknadskontrollmyndigheter 24 Marknadskontrollen ska utvas av den eller de myndigheter som regeringen bestmmer. Bestmmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 1529 i frordning (EG) nr 765/2008. Hjlp av polismyndighet 25 P begran av en marknadskontrollmyndighet ska polismyndigheten lmna den hjlp som behvs nr myndigheten vidtar tgrder enligt artikel 19 i frordning (EG) nr 765/2008 om 1. det p grund av srskilda omstndigheter kan befaras att tgrden inte kan vidtas utan att polisens srskilda befogenheter enligt 10 polislagen (1984:387) behver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skl. Skyldigheter fr anmlda organ 26 P begran av en marknadskontrollmyndighet ska ett sdant organ som avses i 13 1. lmna uppgifter om EG-typintyg som utfrdats, terkallats eller vgrats, 2. tillhandahlla provningsrapporter och teknisk dokumentation, 3. dra tillbaka EG-typintyg fr leksaker som inte verens stmmer med skerhetskraven, och 4. gra en versyn av ett EG-typintyg om myndigheten bedmer att det r ndvndigt. Frelgganden och frbud 27 En marknadskontrollmyndighet fr meddela de frelgganden och frbud som behvs i ett enskilt fall fr att denna lag och freskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska efterlevas. 28 Ett frelggande eller frbud enligt 27 eller ett beslut om tgrd enligt artikel 19 i frordning (EG) nr 765/2008 ska frenas med vite, om det inte av srskilda skl r obehvligt.

176

Omedelbar verkstllbarhet 29 En marknadskontrollmyndighet fr bestmma att dess beslut enligt 27 och enligt artikel 19 i frordning (EG) nr 765/2008 ska glla omedelbart. Ekonomisk ersttning 30 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om att en ekonomisk aktr ska 1. erstta marknadskontrollmyndigheten fr kostnader fr provtagning och underskning av prov, om leksaken vid kontrollen inte uppfyller skerhetskraven p leksaker enligt 9 och 10 och de freskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestmmelser, och 2. f ersttning frn marknadskontrollmyndigheten fr varu prover och liknande, om det finns srskilda skl fr det. Tystnadsplikt 31 Den som har tagit befattning med ett rende som gller marknadskontroll enligt denna lag fr inte obehrigen rja eller utnyttja vad denne har ftt veta om ngons affrs- eller driftsfrhllanden. I det allmnnas verksamhet tillmpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i stllet fr frsta stycket. Sanktionsavgift 32 En ekonomisk aktr ska lggas att betala en sanktionsavgift, om den ekonomiska aktren eller ngon som handlar p den ekonomiska aktrens vgnar uppstligen eller av oaktsamhet har brutit mot 7, 8, 16 frsta stycket, 19, 20, 21, 22 eller 23 eller mot freskrifter som har meddelats i anslutning till 18 eller 19 . Sanktionsavgift fr inte lggas ngon fr en vertrdelse av ett frbud eller en underltelse att flja ett frelggande som har frenats med vite. I vrigt ska i frga om sanktionsavgift 37 andra stycket och 3943 produktskerhetslagen (2004:451) tillmpas. verklagande 33 En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 27 fr verklagas hos allmn frvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag av en marknadskontrollmyndighet fr inte verklagas. Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtt.

177

vergngsbestmmelser
1. Denna lag trder i kraft den 20 juli 2011, d lagen (1992:1327) om leksakers skerhet ska upphra att glla. 2. Den upphvda lagen gller fortfarande i frga om leksaker som har slppts ut p marknaden fre ikrafttrdandet. 3. Frelgganden och frbud som har meddelats enligt den upphvda lagen ska fortfarande glla.

Se ven Frordningen om leksakers skerhet (2011:703). Konsumentverkets freskrifter (KOVFS 2011:5) om leksakers skerhet.

178

Lagen om obehriga transaktioner med betalningsinstrument

SFS 2010:738 1 Denna lag gller en kontohavares ansvar fr belopp som belastar ett konto p grund av en obehrig transaktion med ett betalningsinstrument. 2 I lagen avses med 1. betalningsinstrument: ett kontokort eller ngot annat personligt instrument eller en personlig rutin som anvnds fr att elektroniskt initiera en betalningstransaktion, 2. obehrig transaktion: en transaktion som genomfrs utan samtycke frn kontohavaren eller ngon annan som enligt kontoavtalet r behrig att anvnda betalnings instrumentet, 3. konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet. 3 Avtalsvillkor som i jmfrelse med bestmmelserna i denna lag r till nackdel fr en konsument r utan verkan mot honom eller henne. 4 Kontohavaren r skyldig att 1. skydda en personlig kod som han eller hon ftt, 2. vid vetskap om att betalningsinstrumentet kommit bort eller obehrigen anvnts snarast anmla detta till den som r betaltjnstleverantr och 3. i vrigt flja de villkor som enligt kontoavtalet gller fr anvndning av betalningsinstrumentet. 5 Om en obehrig transaktion har kunnat genomfras till fljd av att kontohavaren har underltit att skydda en personlig kod, ansvarar kontohavaren fr beloppet, dock hgst 1200 kronor. 6 Om en obehrig transaktion har kunnat genomfras till fljd av att en skyldighet enligt 4 sidosatts genom grov oaktsamhet, ansvarar kontohavaren fr hela beloppet.

179

r kontohavaren konsument, r ansvaret enligt frsta stycket begrnsat till hgst 12000 kronor. Har kontohavaren handlat srskilt klandervrt, ansvarar han eller hon dock fr hela beloppet. 7 Oavsett vad som anges i 5 och 6 , ansvarar kontohavaren inte fr ngot belopp som har belastat kontot efter det att han eller hon anmlt till betaltjnstleverantren att betalningsinstrumentet ska sprras. Detta gller dock inte om kontohavaren genom svikligt handlande har bidragit till den obehriga transaktionen. 8 Kontohavaren ansvarar fr hela beloppet om han eller hon inte underrttar betaltjnstleverantren utan ondigt drjsml efter att ha ftt vetskap om den obehriga transaktionen. Detsamma gller om betaltjnstleverantren har lmnat kontohavaren information om transaktionen och kontohavaren inte underrttar betaltjnstleverantren inom tretton mnader frn det att beloppet belastat kontot. 9 Om ven ngon annan n kontohavaren r behrig enligt kontoavtalet att anvnda ett betalningsinstrument, ska, vid bedmningen enligt 58 av om kontohavaren ansvarar fr ngot belopp, den andra personens handlande rknas som om kontohavaren sjlv hade handlat.

180

Lagen om personlig skydds utrustning fr privat bruk

SFS 1992:1326

Lagens tillmpningsomrde m.m.

1 Genom lagen genomfrs rdets direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnrmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning. 2 Lagen gller personlig skyddsutrustning som konsumenter i inte obetydlig omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja fr privat bruk. Med personlig skyddsutrustning avses i lagen varor som r avsedda att ensamma eller i frening med andra varor bras eller hllas av en person till skydd mot hlso- och skerhetsrisker. 3 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om att lagen inte skall glla vissa slag av personlig skyddsutrustning.

Krav p personlig skyddsutrustning

4 En nringsidkare fr tillhandahlla personlig skyddsutrustning bara om den uppfyller sdana krav som freskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer och som avser 1. skydd fr hlsa och skerhet, 2. utformning, 3. mrkning och annan produktinformation. Vad som sgs om tillhandahllande av personlig skyddsutrustning gller ven erbjudande om och uppltelse av nyttjandertt till sdan utrustning.

Tillsyn m.m.
5 Tillsyn ver efterlevnaden av denna lag och av freskrifter som har meddelats med std av lagen eller av ett bemyndigande enligt den utvas av den myndighet som regeringen bestmmer.

181

6 En nringsidkare r skyldig att p anmaning av tillsynsmyndigheten 1. lmna tillsynsmyndigheten tilltrde till utrymmen dr personlig skyddsutrustning frvaras, 2. lmna de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som behvs fr tillsynen. Om en anmaning enligt frsta stycket inte fljs, fr tillsynsmyndigheten frelgga nringsidkaren att fullgra sin skyldighet. Ett sdant frelggande fr frenas med vite. 7 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om 1. kontroll av att en personlig skyddsutrustning uppfyller sdana krav som har freskrivits med std av 4 , 2. skyldighet fr en nringsidkare att betala kostnader fr provtagning och underskning av prover. 7 a Om en personlig skyddsutrustning som avses i 2 har CE-mrkts trots att den inte verensstmmer med de krav som gller fr CE-mrkning, fr tillsynsmyndigheten, om rttelse inte vidtagits enligt 16 lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll, frelgga tillverkare, importr eller den som salufr varan att 1. upphra med att fra ut varan p marknaden, eller 2. terkalla varan. Frelggandet fr frenas med vite. Tillsynsmyndigheten fr bestmma att ett sdant beslut ska glla omedelbart. Ett frelggande fr inte avse en varas bristande skerhet.

Produktskerhetslagens tillmplighet
8 Produktskerhetslagen (2004:451) skall tillmpas i frga om sdana varor som omfattas av denna lag.

Sanktionsavgifter
9 En nringsidkare skall lggas att betala en sanktionsavgift, om nringsidkaren eller ngon som handlar p nringsidkarens vgnar uppstligen eller av oaktsamhet har brutit mot 4 . I frga om sanktionsavgift enligt frsta stycket tillmpas 37 andra stycket och 3843 produktskerhetslagen (2004:451).

182

1012 upphvda

verklagande
13 Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt 6 eller 7 a eller enligt freskrifter som har meddelats med std av 7 fr verklagas hos allmn frvaltningsdomstol. Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten.

Se ven Frordningen om personlig skyddsutrustning fr privat bruk (SFS 1993:972).

183

Marknadsfringslagen
SFS 2008:486

Inledande bestmmelse
1 Denna lag har till syfte att frmja konsumenternas och nringslivets intressen i samband med marknadsfring av produkter och att motverka marknadsfring som r otillbrlig mot konsumenter och nringsidkare. Bestmmelser om marknadsfring finns bl.a. i lagen (1992:1672) om paketresor, tobakslagen (1993:581), lagen (1995:1571) om insttningsgaranti, lagen (1996:1006) om anmlningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, lagen (1996:1118) om marknadsfring av kristallglas, lagen (1999:268) om betalningsverfringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet, lagen (1999:158) om investerarskydd, lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhllets tjnster, lagen (2004:299) om inlningsverksamhet, prisinformationslagen (2004:347), distans- och hemfrsljningslagen (2005:59), frskringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:405) om frskringsfrmedling, lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter, radio- och tv-lagen (2010:696), alkohollagen (2010:1622), konsumentkreditlagen (2010:1846), och lagen (2011:914) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller lngfristig semesterprodukt. Lag (2011:915).

Lagens tillmpningsomrde
2 Lagen tillmpas 1. d nringsidkare marknadsfr eller sjlva efterfrgar produkter i sin nringsverksamhet, 2. p sdana tv-sndningar ver satellit som omfattas av radio- och tv-lagen (2010:696),

184

3. d Konsumentombudsmannen fullgr sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar fr konsu- mentskyddslagstiftningen, och 4. d behrig myndighet fullgr sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rdets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjnster p den inre marknaden. Bestmmelserna om garantier i 22 tillmpas inte i frga om en tjnst som tillhandahlls av en nringsidkare som r etablerad i en annan stat n Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet (EES). Detsamma gller 4 tredje stycket och 7 nr en nringsidkare, som r etablerad i en annan stat n Sverige inom EES, riktar marknadsfring mot en annan nringsidkare.

Definitioner
3 I denna lag avses med affrsbeslut: ett beslut som fattas av en konsument eller en nringsidkare om huruvida, hur och under vilka frutsttningar en produkt ska kpas, om hela eller delar av kpesumman ska betalas, om produkten ska behllas eller verltas, eller om en avtalsenlig rttighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten eller nringsidkaren beslutar att handla eller att avst frn att handla, elektronisk post: ett adresserat eller p ngot annat stt individualiserat elektroniskt meddelande i form av text, rst, ljud eller bild som snds via ett allmnt kommunikationsnt och som kan lagras i ntet eller i mottagarens terminalutrustning tills mottagaren hmtar det, god marknadsfringssed: god affrssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och nringsidkare vid marknadsfring av produkter, konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet, marknadsfring: reklam och andra tgrder i nringsverksamhet som r gnade att frmja avsttningen av och tillgngen till produkter inbegripet en nringsidkares handlande, underltenhet eller ngon annan tgrd eller beteende i vrigt fre, under eller efter frsljning eller leverans av produkter till konsumenter eller nringsidkare, nringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar fr
185

ndaml som har samband med den egna nringsverksamheten, produkter: varor, tjnster, fast egendom, arbetstillfllen och andra nyttigheter.

Otillbrlig marknadsfring
Direktivbilagan 4 Bilaga I till Europaparlamentets och rdets direktiv 2005/29/ EG av den 11 maj 2005 om otillbrliga affrsmetoder som tillmpas av nringsidkare gentemot konsumenter p den inre marknaden och om ndring av rdets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rdets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 2006/2004 ska glla som lag i Sverige. Regeringen tillknnager den aktuella bilagan i Svensk frfattningssamling. Vid en prvning enligt ngon av bestmmelserna i bilaga I till direktivet ska denna lag tillmpas. Bestmmelserna i punkterna 131 i bilaga I till direktivet ska tillmpas ven om marknadsfringen riktas till nringsidkare. Bestmmelsen i punkt 14 i bilaga I till direktivet ska tillmpas p tgrder som skett i strid med denna punkt om inte tgrden omfattas av lotterilagen (1994:100). God marknadsfringssed 5 Marknadsfring ska stmma verens med god marknadsfringssed. 6 Marknadsfring som strider mot god marknadsfringssed enligt 5 r att anse som otillbrlig om den i mrkbar mn pverkar eller sannolikt pverkar mottagarens frmga att fatta ett vlgrundat affrsbeslut. Aggressiv marknadsfring 7 En nringsidkare fr inte anvnda sig av aggressiv marknadsfring. Marknadsfringen r att anse som aggressiv om den innefattar trakasserier, tvng, fysiskt vld, hot eller annat aggressivt ptryckningsmedel. Aggressiv marknadsfring r att anse som otillbrlig om den i mrkbar mn pverkar eller sannolikt pverkar mottagarens fr-

186

mga att fatta ett vlgrundat affrsbeslut. Sdan aggressiv marknadsfring som anges i punkterna 2431 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG r alltid att anse som otillbrlig. Vilseledande marknadsfring 8 Marknadsfring som r vilseledande enligt ngon av bestmmelserna i 9, 10 eller 1217 r att anse som otillbrlig om den pverkar eller sannolikt pverkar mottagarens frmga att fatta ett vlgrundat affrsbeslut. Sdan vilseledande marknadsfring som anges i punkterna 123 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG r alltid att anse som otillbrlig. Reklamidentifiering 9 All marknadsfring ska utformas och presenteras s att det tydligt framgr att det r frga om marknadsfring. Det ska ocks tydligt framg vem som svarar fr marknadsfringen. Detta gller dock inte framstllningar vars enda syfte r att skapa uppmrksamhet infr uppfljande framstllningar. Frbud mot vilseledande marknadsfring 10 En nringsidkare fr vid marknadsfringen inte anvnda sig av felaktiga pstenden eller andra framstllningar som r vilseledande i frga om nringsidkarens egen eller ngon annans nringsverksamhet. Frsta stycket gller srskilt framstllningar som rr 1. produktens frekomst, art, mngd, kvalitet och andra utmrkande egenskaper, 2. produktens ursprung, anvndning och risker ssom inverkan p hlsa och milj, 3. kundservice, reklamationshantering samt metod och datum fr tillverkning eller tillhandahllande, 4. produktens pris, grunderna fr prisberkningen, srskilda prisfrdelar och betalningsvillkoren, 5. nringsidkarens egna eller andra nringsidkares kvalifika tioner, stllning p marknaden, taganden, varumrken, varunamn, knnetecken och andra rttigheter, 6. belningar och utmrkelser som har tilldelats nringsidkaren, 7. leveransvillkor fr produkten,

187

8. behovet av service, reservdelar, byte eller reparation, 9. nringsidkarens tagande att flja uppfrandekoder, och 10. konsumentens rttigheter enligt lag eller annan frfattning. En nringsidkare fr inte heller utelmna vsentlig infomation i marknadsfringen av sin egen eller ngon annans nringsverksamhet. Med vilseledande utelmnande avses ven sdana fall nr den vsentliga informationen ges p ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olmpligt stt. Begrnsningar i kommunikationsmediet m.m. 11 Vid bedmningen av om en framstllning r vilseledande enligt 10 tredje stycket, fr beaktas det anvnda kommunikationsmediets begrnsningar i tid och utrymme samt de tgrder som nringsidkaren har vidtagit fr att p ngot annat stt lmna informationen. Kperbjudanden 12 Marknadsfringen r vilseledande om nringsidkaren i en framstllning erbjuder konsumenter en bestmd produkt med en prisangivelse utan att fljande vsentliga information framgr: 1. produktens utmrkande egenskaper i den omfattning som r lmplig fr mediet och produkten, 2. pris och jmfrpris angivet p det stt som framgr av 710 prisinformationlagen (2004:347), 3. nringsidkarens identitet och geografiska adress, 4. villkor fr betalning, leverans, fullgrande och hantering av reklamationer om dessa avviker frn vad som r normalt fr branschen eller produkten i frga, 5. information om ngerrtt eller rtt att hva ett kp som ska lmnas till konsumenten enligt lag. Marknadsfringen r ocks vilseledande om nringsidkaren i en framstllning erbjuder konsumenter flera bestmda produkter med en uppgift om ett gemensamt pris, utan att erbjudandet innehller vsentlig information enligt punkterna 15 i frsta stycket. Vilseledande frpackningsstorlekar 13 En nringsidkare fr vid marknadsfringen inte anvnda frpackningar som genom sin storlek eller yttre utformning i vrigt r vilseledande i frga om produktens mngd, storlek eller form.
188

Vilseledande efterbildningar 14 En nringsidkare fr vid marknadsfringen inte anvnda efterbildningar som r vilseledande genom att de ltt kan frvxlas med ngon annan nringsidkares knda och srprglade produkter. Detta gller dock inte efterbildningar vilkas utformning huvudsakligen tjnar till att gra produkten funktionell. Konkursutfrsljningar 15 En nringsidkare fr vid marknadsfringen anvnda uttrycket konkurs, ensamt eller i frening med ngot annat uttryck, bara om produkterna bjuds ut av konkursboet eller fr dess rkning. Utfrsljningar 16 En nringsidkare fr vid marknadsfring av produkter anvnda uttrycken slutfrsljning, utfrsljning eller ngot annat uttryck med motsvarande innebrd bara om 1. det r frga om en slutfrsljning av nringsidkarens hela varulager eller en klart avgrnsad del av det, 2. frsljningen sker under en begrnsad tid, och 3. priserna r vsentligt lgre n nringsidkarens normala priser fr motsvarande produkter. Realisationer 17 En nringsidkare fr vid marknadsfring av produkter anvnda uttrycket realisation eller ngot annat uttryck med motsvarande innebrd bara om 1. frsljningen avser produkter som ingr i nringsidkarens ordinarie sortiment, 2. frsljningen sker under en begrnsad tid, och 3. priserna r vsentligt lgre n nringsidkarens normala priser fr motsvarande produkter. Jmfrande reklam 18 En nringsidkare fr i sin reklam direkt eller indirekt peka ut en annan nringsidkare eller dennes produkter bara om jmfrelsen 1. inte r vilseledande, 2. avser produkter som svarar mot samma behov eller r avsedda fr samma ndaml, 3. p ett objektivt stt avser vsentliga, relevanta, kontroller-

189

 bara och utmrkande egenskaper hos produkterna, 4. inte medfr frvxling mellan nringsidkaren och en annan nringsidkare eller mellan deras produkter, varu mrken, firmor eller andra knnetecken, 5. inte misskrediterar eller r nedsttande fr en annan nringsidkares verksamhet, frhllanden, produkter, varumrken, firma eller andra knnetecken, 6. i frga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning, 7. inte drar otillbrlig frdel av en annan nringsidkares renomm som r frknippat med nringsidkarens varu mrke, firma eller andra knnetecken eller varans ursprungsbeteckning, och 8. inte framstller en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumrke eller firma. Obestlld reklam 19 En nringsidkare fr vid marknadsfring till en fysisk person anvnda elektronisk post, telefax eller sdana uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system fr individuell kommunikation som inte betjnas av ngon enskild, bara om den fysiska personen har samtyckt till det p frhand. Har nringsidkaren ftt den fysiska personens uppgifter om elektronisk adress fr elektronisk post i samband med frsljning av en produkt till personen, gller inte kravet p samtycke enligt frsta stycket om, 1. den fysiska personen inte motsatt sig att uppgiften om elektronisk adress anvnds i marknadsfringssyfte med anvndande av elektronisk post, 2. marknadsfringen avser nringsidkarens egna, likartade produkter och 3. den fysiska personen klart och tydligt ges mjlighet att kostnadsfritt och enkelt motstta sig att uppgiften anvnds i marknadsfringssyfte nr den samlas in och vid varje fljande marknadsfringsmeddelande. 20 Vid marknadsfring med elektronisk post ska meddelandet alltid innehlla en giltig adress till vilken mottagaren kan snda en begran om att marknadsfringen ska upphra. Detta gller ven vid marknadsfring till en juridisk person.

190

20 a Vid marknadsfring av informationssamhllets tjnster med elektronisk post fr mottagaren inte uppmanas att beska webbplatser vars marknadsfring strider mot 9 eller 10 tredje stycket. 21 En nringsidkare fr anvnda andra metoder fr individuell kommunikation p distans n sdana som avses i 19 , om inte den fysiska personen tydligt motsatt sig att metoden anvnds. Information om garantier 22 En nringsidkare, som vid marknadsfringen erbjuder sig att genom en garanti eller liknande utfstelse under en viss tid svara fr en produkt eller del drav eller fr en egenskap hos produkten, ska vid frsljningen lmna kparen tydlig information om utfstelsens innehll och de uppgifter som r ndvndiga fr att kparen ska kunna gra den gllande. Information ska ven lmnas om att kparens rttigheter enligt lag inte pverkas av utfstelsen. Utfstelsen och informationen ska lmnas i en handling eller i ngon annan lsbar och varaktig form som r tillgnglig fr kparen.

Frbud och lgganden

Frbud mot viss marknadsfring 23 En nringsidkare vars marknadsfring r otillbrlig fr frbjudas att fortstta med denna eller med ngon annan liknande tgrd. Ett frbud enligt frsta stycket fr meddelas ocks 1. en anstlld hos nringsidkaren, 2. ngon annan som handlar p nringsidkarens vgnar, och 3. var och en som i vrigt vsentligt har bidragit till marknadsfringen. lggande att lmna information 24 En nringsidkare som vid sin marknadsfring lter bli att lmna vsentlig information fr lggas att lmna sdan information. Ett sdant lggande fr meddelas ocks 1. en anstlld hos nringsidkaren, och 2. ngon annan som handlar p nringsidkarens vgnar.

191

Ett lggande enligt frsta stycket fr innehlla en skyldighet att lmna informationen 1. i annonser eller andra framstllningar som nringsidkaren anvnder vid marknadsfringen, 2. genom mrkning p varan eller i ngon annan form p sljstllet, eller 3. i viss form till konsumenter som begr det. lggande att tillhandahlla tekniska hjlpmedel 25 En tjnsteleverantr enligt lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhllets tjnster som i strid med 10 i den lagen lter bli att tillhandahlla sdana tekniska hjlpmedel som avses dr fr lggas att tillhandahlla hjlpmedlen. Vite 26 Ett frbud enligt 23 och ett lggande enligt 24 eller 25 ska frenas med vite, om det inte av srskilda skl r obehvligt. Interimistiska beslut 27 Rtten fr meddela frbud enligt 23 eller lggande enligt 24 eller 25 att glla tills vidare om 1. kranden visar sannolika skl fr sin talan, och 2. det skligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller lta bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett frbud eller lggande. I frga om beslut enligt frsta stycket tillmpas 15 kap. 5 andrafjrde styckena samt 6 och 8 rttegngsbalken. Beslutet fr verkstllas genast. Frelgganden 28 I fall som inte r av strre vikt fr Konsumentombudsmannen meddela frelggande om 1. frbud som avses i 23 (frbudsfrelggande), 2. lggande som avses i 24 (informationsfrelggande), eller 3. lggande som avses i 25 . Frelggandet ska frenas med vite. Fr att bli gllande ska nringsidkaren godknna frelggandet omedelbart eller inom en viss tid. Om frelggandet har godknts gller det som en lagakraftvunnen dom. Ett godknnande som sker efter den utsatta tiden gller inte.

192

Marknadsstrningsavgift
Frutsttningar fr avgift 29 En nringsidkare fr lggas att betala en srskild avgift (marknadsstrningsavgift) om nringsidkaren, eller ngon som handlar p nringsidkarens vgnar, uppstligen eller av oaktsamhet har brutit mot- 7 , 8 och ngon av bestmmelserna i 9, 10, 1217 , 18 , 20 , eller ngon av bestmmelserna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG. Detsamma gller om en nringsidkare uppstligen eller av oaktsamhet bryter mot ngon av bestmmelserna i- 14 frsta stycket 2 eller 3 eller 14 a frsta stycket 2 eller 3 tobakslagen (1993:581), 7 kap. 3 alkohollagen (2010:1622), 8 kap. 7 frsta stycket, 8, 9 eller 14 frsta eller andra stycket samt 15 kap. 4 radio- och tv-lagen (2010:696), 11 lagen (1995:1571) om insttningsgaranti eller 8 lagen (2004:299) om inlningsverksamhet nr det gller ett erbjudande som inte r riktat bara till andra n konsumenter. Vad som sgs i frsta och andra styckena gller ocks en nringsidkare som uppstligen eller av oaktsamhet vsentligt har bidragit till vertrdelsen. Avgiften tillfaller staten. 30 En marknadsstrningsavgift fr inte lggas ngon fr en vertrdelse av ett frbud eller en underltelse att flja ett lggande som har meddelats vid vite enligt denna lag. Avgiftens storlek 31 Marknadsstrningsavgiften ska faststllas till lgst fem tusen kronor och hgst fem miljoner kronor. Avgiften fr inte verstiga tio procent av nringsidkarens rsomsttning. rsomsttningen ska avse omsttningen nrmast fregende rkenskapsr. Om vertrdelsen har skett under nringsidkarens frsta verksamhetsr eller om uppgifter om rsomsttning annars saknas eller r bristflliga, fr rsomsttningen uppskattas. Riktas talan mot flera nringsidkare ska avgiften faststllas srskilt fr var och en av dem.

193

32 Nr marknadsstrningsavgiften faststlls ska srskild hnsyn tas till hur allvarlig vertrdelsen r och hur lnge den har pgtt. I ringa fall ska ngon avgift inte dmas ut. Avgiften fr efterges om det finns synnerliga skl fr det. Betalning av avgiften 33 Marknadsstrningsavgift ska betalas till Kammarkollegiet inom trettio dagar efter det att domen har vunnit laga kraft eller den lngre tid som anges i domen. Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i frsta stycket ska Kammarkollegiet lmna den obetalda avgiften fr indrivning. Bestmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Preskription 34 En marknadsstrningsavgift fr dmas ut bara om stmningsanskan har delgetts den som ansprket riktar sig mot inom fem r frn det att vertrdelsen upphrde. 35 En marknadsstrningsavgift faller bort om domen inte har kunnat verkstllas inom fem r frn det att den vann laga kraft. Kvarstad 36 Fr att skerstlla ett ansprk p marknadsstrningsavgift fr rtten besluta om kvarstad. I sdant fall gller freskrifterna i 15 kap. rttegngsbalken om kvarstad fr fordran. Skadestnd 37 Den som uppstligen eller av oaktsamhet bryter mot ett frbud eller ett lggande som har meddelats med std av 23, 24 eller 25 , eller mot 7 , eller mot 8 och ngon av bestmmelserna i 9, 10, 1217 , eller mot ngon av bestmmelserna i 1822 , eller mot ngon av punkterna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, ska erstta den skada som drigenom uppkommer fr en konsument eller ngon annan nringsidkare. Nr ersttningen till nringsidkare bestms fr hnsyn tas ven till omstndigheter av annan n ekonomisk art. 38 Rtten till skadestnd faller bort om talan inte vcks inom fem r frn det att skadan uppkom.

194

Utplnande
Utplnande m.m. av vilseledande framstllningar 39 Vid vertrdelse av ett vitesfrbud enligt 23 , eller av 8 och ngon av bestmmelserna i 9, 10, 1217 , eller av 18 , eller av ngon av punkterna 123 i bilaga I till direktiv 2005/29/ EG, fr rtten efter vad som r skligt besluta att en vilseledande framstllning som finns p en vara, frpackning, trycksak, affrshandling eller liknande ska utplnas eller ndras s att den inte lngre r vilseledande. Om detta syfte inte kan uppns p ngot annat stt fr rtten besluta att egendomen ska frstras. Skerhetstgrder 40 Om kranden visar sannolika skl fr bifall till ett yrkande enligt 39 och det skligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller att lta bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett beslut om utplnande, fr rtten besluta om lmplig tgrd att glla tills vidare. I frga om en sdan tgrd gller 15 kap. 3 andra stycket, 5 andrafjrde styckena samt 6 och 8 rttegngsbalken. Beslutet fr verkstllas genast. Framstlls ett yrkande enligt 39 i ett ml om utdmande av vite som har frelagts med std av denna lag gller i stllet fr bestmmelserna i frsta stycket att egendomen fr tas i beslag. I sdant fall tillmpas freskrifterna i 27 kap. rttegngsbalken om beslag i brottml. Beslutet fr verkstllas genast. 41 Beslut att utplna vilseledande framstllningar enligt 39 och beslut om skerhetstgrd enligt 40 meddelas p yrkande av part av den domstol dr en rttegng om frbud enligt 23 , marknadsstrningsavgift enligt 29 eller skadestnd enligt 37 pgr. Beslut att utplna framstllningar p grund av vertrdelse av ett vitesfrbud enligt 23 och 26 fr meddelas p yrkande av part av den domstol dr en rttegng om utdmande av vitet pgr. Upplysningsskyldighet m.m. 42 P uppmaning av Konsumentombudsmannen ska 1. var och en yttra sig och lmna de upplysningar som behvs i ett rende om tillmpningen av denna lag, 2. en nringsidkare tillhandahlla de handlingar, varu-

195

 prover och liknande som kan ha betydelse fr utredningen i ett rende dr beslut om frbud eller lggande enligt 23, 24 eller 25 kan antas komma i frga. 43 Den som har meddelats ett frbud eller lggande enligt 23, 24 eller 25 r skyldig att p uppmaning av Konsumentombudsmannen tillhandahlla de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som behvs fr tillsynen ver att frbudet eller lggandet fljs. 44 Om det behvs fr tillsynen i ett rende som avses i 42 2 eller 43 fr Konsumentombudsmannen uppmana nringsidkaren att hlla de lokaler eller motsvarande utrymmen dr nringsverksamheten utvas, dock inte bostder, tillgngliga fr inspektion. 45 Om en uppmaning enligt 42, 43 eller 44 inte fljs fr Konsumentombudsmannen frelgga den som berrs att fullgra sin skyldighet vid vite. 46 Konsumentombudsmannen fr lmna ersttning fr sdana varuprover och liknande som avses i 42 och 43 om det finns srskilda skl fr det. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om skyldighet fr en nringsidkare att erstta Konsumentombudsmannens kostnader fr provtagning och underskning av prov i fall som avses i 43 .

Var och av vem talan fr vckas

Frbud och lgganden 47 Talan om frbud eller lggande enligt 23, 24 eller 25 vcks vid Marknadsdomstolen. Om samma krande, eller en annan krande i samrd med denne, samtidigt vcker en talan om marknadsstrningsavgift enligt 29 eller skadestnd enligt 37 med anledning av marknadsfringen, ska dock en talan om frbud eller lggande vckas vid Stockholms tingsrtt. Talan om frbud eller lggande fr vckas av 1. Konsumentombudsmannen, 2. en nringsidkare som berrs av marknadsfringen, eller 3. en sammanslutning av konsumenter, nringsidkare eller lntagare.
196

Ett interimistiskt beslut enligt 27 meddelas av den domstol dr en rttegng enligt frsta stycket pgr. Marknadsstrningsavgift 48 Talan om marknadsstrningsavgift enligt 29 vcks vid Stockholms tingsrtt av Konsumentombudsmannen. Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte fra talan om marknadsstrningsavgift, fr en enskild nringsidkare som berrs av marknadsfringen eller en sammanslutning av nringsidkare vcka en sdan talan. Beslut om kvarstad enligt 36 meddelas av den domstol dr en rttegng om marknadsstrningsavgift pgr. Om talan nnu inte har vckts gller i frga om behrig domstol vad som freskrivs i frsta stycket. Utdmande av vite 49 Talan om utdmande av vite som har frelagts med std av denna lag vcks vid en tingsrtt som r behrig enligt 10 kap. rttegngsbalken. En sdan talan fr alltid vckas vid Stockholms tingsrtt. Talan fr vckas av den som har begrt vitesfrelggandet och av Konsumentombudsmannen. Skadestnd 50 Talan om skadestnd enligt 37 vcks vid Stockholms tingsrtt. En sdan talan fr ven vckas vid en tingsrtt som r behrig enligt 10 kap. rttegngsbalken.

verklagande
51 Konsumentombudsmannens beslut enligt 4244 samt om vitesfrelggande efter en sdan uppmaning verklagas hos Stockholms tingsrtt. Detsamma gller beslut om ersttning enligt 46 eller enligt freskrifter som meddelats med std av nmnda paragraf. 52 Tingsrtts domar och beslut i ml och renden enligt denna lag verklagas hos Marknadsdomstolen. Domar och beslut i ml om utdmande av vite som har frelagts med std av denna lag verklagas dock hos hovrtt enligt vad som freskrivs i lagen (1985:206) om viten. Beslut under rttegngen i frgor som avses i 27 och 40 frsta stycket fr verklagas srskilt. Besluten ska vid handlgg197

ningen i Marknadsdomstolen anses rra tgrd enligt 15 kap. rttegngsbalken. Rttskraft 53 En dom i vilken frgan om frbud enligt 23 eller lggande enligt 24 eller 25 har prvats, hindrar att en ny talan enligt 23, 24 eller 25 vcks med anledning av marknadsfringen. En sdan dom hindrar dock inte att samma frga prvas p nytt nr ndrade frhllanden franleder det. Rttens sammansttning m.m. 54 Vid huvudfrhandling i ml enligt denna lag ska Stockholms tingsrtt best av fyra ledamter, av vilka tv ska vara lagfarna domare och tv ekonomiska experter. En av de lagfarna domarna ska vara rttens ordfrande. Om det sedan huvudfrhandlingen har pbrjats intrffar frfall fr en av ledamterna r rtten nd domfr. Om inte annat fljer av 55 ska tingsrtten best av en lagfaren domare 1. vid huvudfrhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a andra och tredje styckena rttegngsbalken, 2. vid avgrande av ml utan huvudfrhandling, och 3. vid handlggning som inte sker vid huvudfrhandling. I fall som avses i tredje stycket fr ven en ekonomisk expert delta i tingsrtten. 55 Vid avgrande av ml utan huvudfrhandling och vid prvning av frgor som hr till rttegngen fr Stockholms tingsrtt ha den sammansttning som anges i 54 frsta stycket, om det finns srskilda skl fr det med hnsyn till mlets eller frgans beskaffenhet. 56 I ml som bara rr skadestnd enligt 37 fr Stockholms tingsrtt ha den sammansttning som fljer av 1 kap. 3 a, 3 c och 3 d rttegngsbalken. 57 Vid handlggning av renden som avses i 51 ska Stockholms tingsrtt best av en lagfaren domare eller av en lagfaren domare och en ekonomisk expert. Om det finns srskilda skl med hnsyn till rendets beskaffenhet fr tingsrtten dock ha den sammansttning som anges i 54 frsta stycket.

198

58 Regeringen frordnar fr viss tid dem som ska tjnstgra som ekonomiska experter enligt 54 . Om det medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett ml eller rende intrffar en omstndighet som medfr att frordnandet ska upphra att glla, ska frordnandet oberoende drav anses ha fortsatt giltighet fr det pgende mlet eller rendet. Den som ska tjnstgra som ekonomisk expert ska vara svensk medborgare och fr inte vara underrig eller i konkurstillstnd eller ha frvaltare enligt 11 kap. 7 frldrabalken.

Rttegngsbestmmelser
Handlggningen vid Stockholms tingsrtt och Marknadsdomstolen 59 Om ngot annat inte fljer av denna lag ska freskrifterna i rttegngsbalken om tvisteml dr frlikning om saken inte r tillten tillmpas p ml om frbud eller lggande enligt 23, 24 eller 25 och ml om marknadsstrningsavgift enligt 29 . I ml om skadestnd enligt 37 gller vad som r freskrivet i rttegngsbalken om tvisteml dr frlikning om saken r tillten. I renden som avses i 51 gller lagen (1996:242) om domstolsrenden, om ngot annat inte fljer av denna lag. 60 Nr Marknadsdomstolen handlgger ml och renden efter verklagande enligt 52 ska det som sgs om hovrtten i 49, 50 och 52 kap. rttegngsbalken och i 39 frsta stycket lagen (1996:242) om domstolsrenden i stllet glla Marknadsdomstolen. Prvningstillstnd krvs dock inte fr att Marknadsdomstolen ska prva tingsrttens avgrande. 61 Om en talan enligt denna lag har vckts av ngon annan n Konsumentombudsmannen ska rtten underrtta ombudsmannen om rttegngen. Nr ett ml om marknadsstrningsavgift eller skadestnd vcks ska tingsrtten underrtta Marknadsdomstolen om rttegngen. Kumulation 62 Ml om skadestnd enligt 37 fr i tingsrtt endast frenas med annat ml enligt denna lag.

199

Intervention 63 I ml om frbud eller lggande enligt 23, 24 eller 25 har den som har talertt enligt 47 andra stycket rtt att delta i rttegngen som intervenient enligt 14 kap. rttegngsbalken. Rttegngskostnader 64 I ml enligt denna lag gller i frga om rttegngskostnader 18 kap. rttegngsbalken. Bestmmelsen i 18 kap. 16 rttegngsbalken ska dock inte tillmpas i ml om frbud eller lggande enligt 23, 24 eller 25 . I sdana ml fr rtten bestmma att var och en av parterna ska svara fr sina rttegngskostnader. Utevaro 65 Fr Konsumentombudsmannen som part i ml och renden enligt denna lag gller, i frga om frelggande fr part och parts utevaro, vad som i rttegngsbalken r freskrivet fr klagare.

vriga bestmmelser
66 Regeringen kan med avseende p frmmande stat bestmma att fljande ska glla. I frga om en vara som r frsedd med en oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller indirekt anges vara frambragd eller tillverkad i den frmmande staten eller i en region eller ort i den frmmande staten, fr tgrd enligt 39 beslutas ven i andra fall n som avses dr. Detta gller dock inte om beteckningen enligt handelsbruk endast tjnar till att mrka ut varans art eller om den tfljs av en uppgift som tydligt anger att varan inte har frambragts eller tillverkats i den angivna staten eller p den angivna orten. Talan om tgrd enligt andra stycket vcks vid Stockholms tingsrtt av Konsumentombudsmannen eller, om denne har beslutat att inte vcka talan, av ngon som driver rrelse med varor av samma slag som den vara som talan avser.

200

Svarta listan

Tillknnagivande med anledning av marknadsfringslagen (2008:486) SFS 2008:487 Bilaga I till Europaparlamentets och rdets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbrliga affrsmetoder som tillmpas av nringsidkare gentemot konsumenter p den inre marknaden och om ndring av rdets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rdets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/ EG samt Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 2006/2004 har fljande innehll.

Affrsmetoder som under alla omstndigheter r otillbrliga

Vilseledande affrsmetoder 1. Pst att nringsidkaren har undertecknat en uppfrandekod nr s inte r fallet. 2. Uppvisa en frtroendemrkning, kvalitetsmrkning eller motsvarande utan att ha erhllit det ndvndiga tillstndet. 3. Pst att en uppfrandekod rekommenderas av ett offentligt eller annat organ nr s inte r fallet. 4. Pst att en nringsidkare (inklusive dennes affrsmetoder) eller en produkt har godknts, rekommenderats eller sanktionerats av ett offentligt eller privat organ nr s inte r fallet eller pst detta utan att villkoren fr godknnandet, rekommendationen eller sanktioneringen iakttas. 5. Erbjuda produkter till ett angivet pris utan att nringsidkaren uppger att han har rimliga skl att tro att han inte kommer att kunna leverera, sjlv eller med hjlp av underleverantr, dessa eller likvrdiga produkter till det angivna priset inom en tid och i sdan mngd som r rimligt med beaktande av produkten, omfattningen av reklamen fr produkten och det pris som erbjudits (otillbrligt lockerbjudande). 6. Erbjuda produkter till ett angivet pris och sedan a) vgra att visa konsumenten produkten ifrga, eller b) vgra att ta emot en bestllning eller leverera produkten inom rimlig tid, eller
201

c) frevisa ett defekt exemplar av den, i avsikt att i stllet frska slja en annan produkt (en typ av otillbrligt lockerbjudande). 7. Oriktigt ange att en produkt kommer att vara tillgnglig enbart under mycket begrnsad tid, eller att den kommer att vara tillgnglig enbart p srskilda villkor under en mycket begrnsad tid, fr att f konsumenten att fatta ett omedelbart beslut utan att ha tillrcklig tid eller mjlighet att fatta ett vlgrundat beslut. 8. ta sig att ge service efter frsljningen till kunder med vilka nringsidkaren fre kpet har kommunicerat p ett sprk som inte r ett officiellt sprk i den medlemsstat dr nringsidkaren r lokaliserad och sedan ge sdan service enbart p ett annat sprk utan att tydligt informera konsumenten om detta innan denne frbinder sig att kpa produkten. 9. Ange eller p annat stt skapa intryck av att det r lagligt att slja en produkt nr s inte r fallet. 10. Framstlla konsumenters lagliga rttigheter som utmrkande fr nringsidkarens erbjudande. 11. Anvnda material frn medierna fr att gra reklam fr en produkt om nringsidkaren sjlv har betalat fr materialet och detta inte framgr av reklamen eller av bilder eller ljud som tydligt kan identifieras av konsumenten (annons i redaktionell form). Detta skall inte pverka tillmpningen av rdets direktiv 89/552/ EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestmmelser som faststllts i medlemsstaternas lagar och andra frfattningar om utfrandet av sndningsverksamhet fr television, ndrat genom Europaparlamentets och rdets direktiv 97/36/EG. 12. Gra ett i sak oriktigt pstende om arten och omfattningen av den risk konsumenten utstter sig sjlv eller sin familj fr om han eller hon inte kper produkten. 13. Frska att slja en produkt som liknar en annan produkt, som grs av en srskild tillverkare, p ett stt som avsiktligen frespeglar konsumenten att produkten r gjord av samma tillverkare, trots att s inte r fallet. 14. Inrtta, driva eller gra reklam fr pyramidspel dr konsumenten lockas att delta p grund av mjligheten att f ersttning och denna frmst grundas p att andra konsumenter vrvas till spelet, snarare n p frsljning eller konsumtion av en produkt.

202

15. Oriktigt pst att nringsidkaren str i begrepp att upphra med sin verksamhet eller flytta till nya lokaler. 16. Pst att produkter kan underltta vinst i hasardspel. 17. Oriktigt pst att en produkt frmr bota sjukdomar, funktionsrubbningar eller missbildningar. 18. Frmedla i sak oriktig information om marknadsvillkor eller mjligheten att finna produkten i avsikt att frm konsumenten att frvrva produkten p mindre frdelaktiga villkor n de marknaden normalt kan erbjuda. 19. Som affrsmetod pst sig anordna tvlingar eller sljfrmjande tgrder med priser utan att dela ut de priser som beskrivs eller ngon sklig motsvarighet till dessa. 20. Beskriva en produkt som gratis, kostnadsfri, utan avgift eller liknande om konsumenten mste betala annat n den oundvikliga kostnaden fr att svara p affrsmetoden och hmta eller betala fr leverans av produkten. 21. I marknadsfringsmaterialet inkludera en faktura eller liknande betalningshandling som ger konsumenten intryck av han redan har bestllt den marknadsfrda produkten nr s inte r fallet. 22. Oriktigt pst eller skapa intryck av att nringsidkaren inte agerar i syften som hnfr sig till dennes nringsverksamhet, affrsverksamhet, yrkeskr eller yrkesomrde, eller felaktigt upptrda som konsument. 23. Oriktigt skapa intryck av att produktservice efter frsljning r tillgnglig i en annan medlemsstat n den dr produkten sljs.

203

Aggressiva affrsmetoder 24. Ge intryck av att konsumenten inte kan lmna platsen innan ett avtal har utarbetats. 25. Gra personliga besk i konsumentens hem och ignorera dennes anmodan om att lmna hans hem eller inte komma tillbaka, utom under de omstndigheter och i den utstrckning som enligt nationell lagstiftning r motiverat fr att f en avtalsmssig skyldighet fullgjord. 26. Ta upprepade och onskade kontakter per telefon, fax, e-post eller annat medium utom under de frhllanden och i den utstrckning som enligt nationell lagstiftning r motiverat fr att f en avtalsmssig skyldighet fullgjord. Detta skall inte pverka tillmpningen av artikel 10 i Europaparlamentets och rdets direktiv 97/7/EG av den 20 maj 1997 om konsumentskydd vid distansavtal och Europaparlamentets och rdets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd fr enskilda personer med avseende p behandling av personuppgifter och om det fria fldet av sdana uppgifter, ndrat genom Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1882/2003, och Europaparlamentets och rdets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn fr elektronisk kommunikation. 27. Krva att en konsument, som gr ansprk p ersttning frn en frskring, lgger fram dokument som inte rimligen kan anses relevanta fr huruvida ansprket r giltigt, eller systematiskt underlta att svara p relevant korrespondens i rendet, om detta sker i syfte att frm konsumenten att avst frn att utva sina avtalsenliga rttigheter. 28. Att i en annons direkt uppmana barn att kpa eller att vertala sina frldrar eller andra vuxna att kpa de utannonserade produkterna t dem. Denna bestmmelse pverkar inte tillmpningen av artikel 16 i direktiv 89/552/EEG om sndningsverksamhet fr television. 29. Krva omedelbar eller uppskjuten betalning fr eller tersndande eller frvaring av produkter som nringsidkaren tillhandahllit men som konsumenten inte bestllt (leverans utan fregende bestllning) utom om produkten r en sdan ersttning som tillhandahllits i verensstmmelse med artikel 7.3 i direktiv 97/7/EG.

204

30. Uttryckligen informera konsumenten om att nringsidkarens arbete eller frsrjning str p spel om konsumenten inte kper produkten eller tjnsten. 31. Oriktigt skapa intryck av att konsumenten redan har vunnit eller kommer att vinna ett pris eller annan motsvarande frmn, eventuellt efter att frst ha utfrt en srskild handling, nr det i sjlva verket inte finns ngot pris eller ngon annan motsvarande frmn, eller nr mjligheten att gra ansprk p priset eller en annan motsvarande frmn r beroende av att konsumenten betalar pengar eller drar sig en kostnad.

205

Paketreselagen
Lag om paketresor SFS 1992:1672

Inledande bestmmelser
1 Denna lag gller paketresor som arrangrer, sjlva eller genom terfrsljare, sljer eller marknadsfr. 2 Med paketresa avses i lagen ett arrangemang som har utformats innan avtal trffas och som 1. bestr av transport och inkvartering eller ngon av dessa tjnster i kombination med ngon turisttjnst som utgr en inte ovsentlig del av arrangemanget och som inte r direkt knuten till transport eller inkvartering, 2. varar mer n 24 timmar eller inbegriper vernattning samt 3. sljs eller marknadsfrs fr ett gemensamt pris eller fr skilda priser som r knutna till varandra. Lagen gller ven om olika tjnster som ingr i arrangemanget skall betalas var fr sig. Med inkvartering avses i frsta stycket 1 logi som inte r att anse som enbart ett led i en transporttjnst. Nr ordet resa eller avledningar drav frekommer i lagen avses ven arrangemang dr transport inte ingr. 3 I lagen avses med arrangr: den som annat n tillflligtvis organiserar paketresor och sljer eller marknadsfr dem direkt eller genom en terfrsljare, terfrsljare: den som sljer eller marknadsfr paketresor som organiseras av ngon annan ssom arrangr, resenr: den som sjlv eller genom ngon annan frvrvar en paketresa, avtal: den verenskommelse om en paketresa som trffas mellan ena sidan resenren och andra sidan arrangren och terfrsljaren eller en av dessa. 4 Avtalsvillkor som i jmfrelse med bestmmelserna i denna lag r till nackdel fr resenren r utan verkan mot denne, om han frvrvar paketresan huvudsakligen fr enskilt ndaml frn en nringsidkare i dennes yrkesmssiga verksamhet.

206

Information m.m.
5 Kataloger och broschyrer som tillhandahlls resenrer skall innehlla tydlig och begriplig information om priset samt i frekommande fall om resml, transporter, inkvartering, mltider, resplan, inresebestmmelser, betalningsvillkor och villkor om minsta antal resenrer fr resan. Uppgifterna i kataloger och broschyrer r bindande fr arrangren. ndringar fr dock gras innan avtal trffas, om ett uttryckligt frbehll om det har gjorts i katalogen eller broschyren och om resenren tydligt informeras om ndringarna. 6 Innan ett avtal sluts skall resenren p lmpligt stt informeras om sdana hlsobestmmelser som blir tillmpliga under resan samt, i den mn det har betydelse fr resenren, om vad som gller i frga om pass och visum fr medborgare i stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet. I god tid fre resan skall resenren p lmpligt stt f information om 1. transportarrangemang och frskringsmjligheter, 2. sdana uppgifter som gr det mjligt dels fr resenren att komma i kontakt med arrangren eller terfrsljaren under resan, dels fr anhriga att komma i kontakt med resenren om denne r underrig. 7 Arrangren ansvarar fr att kataloger och broschyrer innehller information enligt 5 frsta stycket. Arrangren och terfrsljaren ansvarar fr att information lmnas enligt 6 . Om sdan information som avses i 5 och 6 inte lmnas ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas, med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan information ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket marknadsfringslagen.

Avtalet
8 Arrangren skall se till att avtalet innehller uttryckliga villkor om priset fr resan och kostnader som kan tillkomma, betalningsvillkor och reklamationsfrister samt, beroende p vad som ingr i paketresan, om resml, resplan, transporter, inkvartering, andra turisttjnster, srskilda nskeml frn resenrens sida som godtagits och frskringar. Alla avtalsvillkor

207

skall framg av en skriftlig handling. Arrangren skall ocks se till att handlingen innehller uppgifter som gr det mjligt att komma i kontakt med arrangren eller terfrsljaren under resan. Innan avtal trffas skall resenren p lmpligt stt f del av avtalsvillkor och information enligt frsta stycket. Han skall f ett eget exemplar av den skriftliga handlingen. Andra stycket gller inte nr avtal trffas kort fre avresan. 9 Arrangren ansvarar gentemot resenren fr vad denne har rtt att fordra till fljd av avtalet. Ansvaret gller ven fr sdana prestationer som skall fullgras av ngon annan n arrangren. Om terfrsljaren r part i avtalet, ansvarar han mot resenren p samma stt som arrangren.

verltelse av resan
10 Resenren fr verlta paketresan till ngon som uppfyller alla villkor fr att f delta i resan, om han i sklig tid fre avresan underrttar arrangren eller terfrsljaren om sin avsikt. Nr resan verlts enligt frsta stycket r verltaren och frvrvaren solidariskt ansvariga gentemot den andra parten i avtalet fr vad som terstr att betala fr resan och fr extra kostnader som kan uppkomma p grund av verltelsen.

ndringar fre avresan, m.m.

11 Avtalsvillkor fr ndras till resenrens nackdel endast om det framgr tydligt av avtalet att detta fr ske. Priset fr hjas endast om det dessutom av avtalet framgr tydligt hur det nya priset skall faststllas. Priset fr hjas endast p grund av 1. ndringar i transportkostnader, 2. ndringar i skatter, tullar eller avgifter avseende tjnster som ingr i resan, eller 3. ndringar i vxelkurser som pverkar arrangrens kost nader fr resan. Priset fr inte hjas under de sista 20 dagarna fre den avtalade avresedagen. Ett avtalsvillkor om att priset kan ndras fr inte vara ensidigt till resenrens nackdel. 12 Resenren fr frntrda avtalet, om arrangren frklarar att han inte kommer att fullgra vad han har tagit sig och
208

avtalsbrottet r av vsentlig betydelse fr resenren. Resenren fr ocks frntrda avtalet, om avtalsvillkoren ndras enligt 11 och ndringen r vsentligt till hans nackdel. Om arrangren avser att bryta avtalet, eller om han vill ndra avtalsvillkoren, skall han underrtta resenren snarast och drvid lmna besked om dennes rtt att frntrda avtalet enligt frsta stycket. Resenren skall inom sklig tid meddela arrangren eller terfrsljaren om han vill frntrda avtalet. Gr han inte det, frlorar han sin rtt att frntrda avtalet. 13 Frntrder resenren avtalet enligt 12 , har han rtt till en annan paketresa som r av likvrdig eller hgre kvalitet, om arrangren eller terfrsljaren kan erbjuda detta. Om resenren godtar en smre ersttningsresa, har han rtt till ersttning fr prisskillnaden. Avstr resenren frn sin rtt till ersttningsresa, eller kan en sdan resa inte erbjudas, skall han snarast f tillbaka vad han har betalat enligt avtalet. Bestmmelserna i frsta och andra styckena gller ocks om arrangren stller in resan utan att resenren r skuld till det. 14 I sdana fall som avses i 13 har resenren rtt till skadestnd frn arrangren, om det r skligt. Rtt till skadestnd p grund av att arrangren stllt in resan freligger inte, om arrangren visar 1. att frre personer n ett i avtalet angivet minimiantal anmlt sig till resan och resenren inom en i avtalet angiven tid skriftligen underrttats om att resan stllts in, eller 2. att resan inte kunnat genomfras p grund av ett hinder utanfr arrangrens kontroll som denne inte skligen kunde frvntas ha rknat med nr avtalet ingicks och vars fljder denne inte heller skligen kunde ha undvikit eller vervunnit. Beror det p ngon som arrangren har anlitat att resan har stllts in, r arrangren fri frn skadestndsansvar enligt frsta stycket 2 endast om ocks den som han har anlitat skulle vara fri enligt den bestmmelsen. Detsamma gller om orsaken r hnfrlig till ngon annan i ett tidigare led.

209

ndringar efter avresan, m.m.

15 Om efter avresan en vsentlig del av de avtalade tjnsterna inte kan tillhandahllas, skall arrangren ordna lmpliga ersttningsarrangemang utan extra kostnad fr resenren. Kan ersttningsarrangemang inte ordnas eller avvisar resenren p godtagbara grunder sdana arrangemang, skall arrangren, om det r skligt, utan extra kostnad fr resenren tillhandahlla likvrdig transport tillbaka till platsen fr avresan eller till ngon annan ort som resenren godknner. Innebr en frndring i paketresan enligt frsta eller andra stycket en frsmring fr resenren r han, om det r skligt, berttigad till prisavdrag och skadestnd. 16 Vid andra fel i de avtalade tjnsterna n sdana som anges i 15 har resenren rtt till prisavdrag och skadestnd, om inte felet beror p honom. Resenren har inte rtt till skadestnd, om arrangren visar att felet beror p ett hinder utanfr arrangrens kontroll som denne inte skligen kunde frvntas ha rknat med nr avtalet ingicks och vars fljder denne inte heller skligen kunde ha undvikit eller vervunnit. Om felet beror p ngon som arrangren har anlitat, r arrangren fri frn skadestndsansvar enligt andra stycket endast om ocks den som han har anlitat skulle vara fri enligt den bestmmelsen. Detsamma gller om felet beror p ngon annan i ett tidigare led. Vid fel som har sin grund i omstndigheter som beskrivs i andra eller tredje stycket skall arrangren genast ge resenren den hjlp som behvs. 17 Skadestnd enligt 15 och 16 omfattar, frutom ersttning fr ren frmgenhetsskada, ersttning fr personskada och sakskada. 18 Skador som omfattas av bestmmelserna i sjlagen (1994:1009), rdets frordning (EG) nr 2027/97 av den 9 oktober 1997 om lufttrafikfretags skadestndsansvar avseende lufttransport av passagerare och deras bagage, lagen (2010:510) om lufttransporter, jrnvgstrafiklagen (1985:192) eller lagen (1985:193) om internationell jrnvgstrafik erstts enligt de bestmmelserna i stllet fr enligt denna lag. Arrangren r dock alltid skyldig att erstta resenren fr vad denne har rtt att fordra enligt de nmnda bestmmelserna.
210

19 Resenren fr inte beropa fel som avses i 15 eller 16 , om han inte inom sklig tid efter det att han mrkt felet underrttar arrangren eller terfrsljaren om felet. Utan hinder av frsta stycket fr resenren beropa fel, om arrangren eller terfrsljaren har handlat grovt vrdslst eller i strid mot tro och heder. Resenrens skyldighet att reklamera enligt frsta stycket skall framg tydligt av avtalet. 20 Om resenren framfr klagoml som inte r obefogade, skall arrangren eller hans lokala representant genast vidta tgrder fr att finna en lmplig lsning.

Tillsyn
21 Konsumentverket utvar tillsyn ver att denna lag fljs. Tillsynen skall utvas s att den inte vllar strre kostnad eller olgenhet n som r ndvndigt. 22 Fr tillsynen har Konsumentverket eller den som verket utser rtt att gra inspektioner hos arrangrer och terfrsljare och att ta del av alla handlingar som behvs fr tillsynen. Arrangrer och terfrsljare skall lmna de upplysningar om verksamheten som begrs fr tillsynen. Om en arrangr eller en terfrsljare inte tillhandahller handlingar eller lmnar upplysningar i ett sdant fall som avses i frsta stycket, fr Konsumentverket frelgga arrangren eller terfrsljaren vid vite att fullgra sin skyldighet. 23 Om Konsumentverket enligt 22 andra stycket har frelagt en arrangr eller en terfrsljare att tillhandahlla en handling, fr beslutet verklagas hos allmn frvaltningsdomstol. Andra beslut av Konsumentverket enligt 22 fr inte verklagas. Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten.

Se ven Konsumentverkets freskrifter och allmnna rd om paketresor (KOVFS 1993:3). KOVFS 2009:17: Konsumentverkets freskrifter om ndring i Konsumentverkets freskrifter och allmnna rd (KOVFS 1993:3) om paketresor.
211

Preskriptionslagen
SFS 1981:130

Inledande bestmmelse
1 Denna lag gller i frga om preskription av fordringar, i den mn inte annat fljer av vad som r srskilt freskrivet.

Preskriptionstid
2 En fordran preskriberas tio r efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessfrinnan. Preskriptionstiden r dock tre r fr fordran mot en konsument, om fordringen avser en vara, tjnst eller annan nyttighet som en nringsidkare i sin yrkesmssiga verksamhet har tillhandahllit konsumenten fr huvudsakligen enskilt bruk. Detsamma gller fordran mot den som har gtt i borgen fr betalningen av en sdan fordran. Den treriga preskriptionstiden gller dock inte fordringar som grundar sig p lpande skuldebrev. Fr fordran p pension rknas preskriptionstiden frn den dag fordringen tidigast kan gras gllande. 3 En fordran p skadestnd i anledning av brott preskriberas ej fre utgngen av tiden fr talspreskription, om inte frgan om ansvar fr brottet har avgjorts dessfrinnan. Har s skett, preskriberas fordringen ett r efter den dag dom eller slutligt beslut meddelas, om inte preskriptionstiden gr ut senare enligt 2 . Om ngon har hktats eller erhllit del av tal fr brott fre utgngen av tiden fr talspreskription men ansvarsfrgan inte har avgjorts dessfrinnan, preskriberas en fordran p skadestnd i anledning av brottet tidigast ett r efter den dag dom eller slutligt beslut meddelas. 4 En regressfordran som har uppkommit genom att ngon har betalt en skuld, fr vilken flera r ansvariga, preskriberas tidigast ett r efter betalningen av huvudfordringen.

Preskriptionsavbrott
5 Preskription avbryts genom att 1. gldenren utfster betalning, erlgger rnta eller

212

 amortering eller erknner fordringen p annat stt gente mot borgenren, 2. gldenren fr ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen frn borgenren eller 3. borgenren vcker talan mot gldenren eller annars beropar fordringen gentemot gldenren vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller i skiljefrfarande, konkurs frfarande eller frhandling om offentligt ackord.

Verkan av preskriptionsavbrott
6 Om preskription har avbrutits genom erknnande, krav eller erinran, lper en ny preskriptionstid enligt 2 frn dagen fr avbrottet. 7 Om preskription har avbrutits genom att talan har vckts eller genom att fordringen annars har beropats enligt 5 3, lper en ny preskriptionstid enligt 2 frn den dag dom eller slutligt beslut meddelas eller det rttsliga frfarandet avslutas p annat stt. Fullfljs talan eller terupptas frfarandet av ngon annan anledning fre den nya preskriptionstidens utgng, avbryts preskriptionen, varefter ny tid rknas frn den dag det terupptagna frfarandet avslutas. Avslutas det rttsliga frfarandet utan att gldenren har delgivits eller p annat stt underrttats om borgenrens framstllning, berknas dock preskriptionstiden som om ngot avbrott inte hade skett. Fordringen preskriberas likvl tidigast ett r efter det att frfarandet avslutas. Preskriptionstiden kan inte frlngas enligt andra stycket andra meningen mer n en gng.

Innebrden av preskription
8 Preskription innebr att borgenren frlorar rtten att krva ut sin fordran. Preskription av en huvudfordran omfattar ven fordran p rnta och annan tillggsfrpliktelse samt fordran p grund av borgen. 9 Om flera har tagit sig eller frpliktats att svara solidariskt fr samma skuld och denna preskriberas i frhllande till ngon av dem, svarar var och en av de andra endast fr sin andel. Andelarna berknas efter huvudtalet, om inte annat har bestmts

213

genom ett avtal eller avgrande som borgenren har ftt knnedom om senast sex mnader fre preskriptionen. Uppkommer brist hos ngon av de kvarvarande gldenrerna, frdelas ansvaret fr bristen mellan de vriga kvarvarande och borgenren. Drvid svarar varje gldenr i frhllande till sin andel och borgenren i frhllande till den andel som har preskriberats. 10 Utan hinder av att en fordran r preskriberad fr den anvndas till kvittning, om detta eljest r tilltet och den inte var preskriberad vare sig nr borgenren frvrvade den eller nr han kom i skuld till gldenren. 11 Preskriptionen inskrnker inte borgenrens rtt att ta ut sin fordran ur egendom i vilken han har pantrtt eller retentionsrtt till skerhet fr fordringen.

Srskilda bestmmelser
12 Avtal att en fordran inte skall preskriberas eller att preskription skall kunna avbrytas p annat stt n som freskrivs i denna lag r ogiltigt. Detsamma gller avtal om lngre preskriptionstid n tre r fr en fordran som avses i 2 andra stycket. 13 Om en tgrd som avses i 5 3 vidtas utomlands, medfr den verkningar enligt denna lag, under frutsttning att borgenren med hnsyn till gldenrens frhllanden och omstndigheterna i vrigt har haft sklig anledning att vidta tgrden i den frmmande staten.

214

Prisinformationslagen
SFS 2004:347

Lagens ndaml och tillmpningsomrde

1 Denna lag har till ndaml att frmja god prisinformation till konsumenter. 2 I denna lag avses med konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet, nringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar fr ndaml som har samband med den egna nringsverksamheten, produkt: vara, tjnst eller annan nyttighet, dock inte fast egendom och arbetstillflle, pris: det slutliga priset fr en bestmd produkt eller en bestmd enhet av en produkt, uttryckt i kronor, inbegripet mervrdesskatt och andra skatter, jmfrpris: det slutliga priset fr en produkt per kilogram, liter, meter eller annat vanligen anvnt mtt fr produkten, uttryckt i kronor, inbegripet mervrdesskatt och andra skatter. 3 Lagen gller fr sdana nringsidkare som i sin yrkesmssiga verksamhet tillhandahller produkter till konsumenter. 4 Lagen gller inte produkter som frsljs p auktion. Inte heller gller lagen andra produkter n varor som frsljs vid auktionsliknande frfaranden. 5 Om det i lag eller annan frfattning finns srskilda bestmmelser om prisinformation till konsumenter, skall de bestmmelserna glla i stllet fr bestmmelserna i denna lag.

Prisinformation
6 Prisinformation ska lmnas nr en nringsidkare tillhandahller bestmda produkter. 7 Prisinformation fr varor skall lmnas genom uppgift om varans pris och jmfrpris. Fr andra produkter n varor skall prisinformation lmnas genom uppgift om produktens pris. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr freskriva att ven jmfrpris skall anges fr sdana produkter.

215

Om priset fr en produkt inte kan anges, skall nringsidkaren i stllet lmna prisinformation genom att ange grunderna fr hur priset bestms. 8 Jmfrpris behver inte anges om det p grund av produktens karaktr eller ndaml kan antas att en angivelse av jmfrpris skulle sakna betydelse eller om en sdan angivelse skulle kunna skapa frvirring. 9 Endast jmfrpris behver anges fr en vara som inte r frdigfrpackad och som mts upp i kundens nrvaro. 10 Prisinformationen skall vara korrekt och tydlig. Om det kan tillkomma avgifter och andra kostnader, skall detta anges srskilt. Prisinformationen skall lmnas skriftligen, om konsumenten inte kan f informationen p ngot annat likvrdigt stt. Prisinformationen skall lmnas p sdant stt att det framgr klart fr konsumenten vilken produkt informationen avser.

Bemyndigande
11 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om skyldigheten att lmna prisinformation och om berkningen av pris och jmfrpris.

Pfljder
12 Om en nringsidkare inte lmnar prisinformation enligt denna lag eller enligt freskrift som meddelats med std av denna lag ska marknadsfringslagen (2008:486) tillmpas, med undantag av bestmmelserna i 2936 om marknadsstrningsavgift. Sdan prisinformation ska anses vara vsentlig enligt 10 tredje stycket marknadsfringslagen.

Se ven Konsumentverkets freskrifter om prisinformation (KOVFS 2008:13)

216

Produktansvarslagen
SFS 1992:18

Frutsttningar fr skadestnd
1 Skadestnd enligt denna lag betalas fr personskada som en produkt har orsakat p grund av en skerhetsbrist. Skadestnd enligt denna lag betalas ocks fr sakskada som en produkt p grund av en skerhetsbrist har orsakat p egendom som till sin typ vanligen r avsedd fr enskilt ndaml, om den skadelidande vid tiden fr skadan anvnde egendomen huvudsakligen fr sdant ndaml. Skador p sjlva produkten erstts dock inte. 2 Med produkter avses i denna lag lsa saker. En produkt som har infogats eller p annat stt blivit en bestndsdel i ngon annan ls egendom eller i fast egendom skall alltjmt anses i lagens mening utgra en produkt fr sig. Om en skada har uppsttt till fljd av en skerhetsbrist hos en produkt som utgr en bestndsdel i en annan produkt, skall bda produkterna anses ha orsakat skadan. 3 En produkt har en skerhetsbrist, om produkten inte r s sker som skligen kan frvntas. Skerheten skall bedmas med hnsyn till hur produkten kunnat frutses bli anvnd och hur den har marknadsfrts samt med hnsyn till bruksanvisningar, tidpunkt d produkten satts i omlopp och vriga omstndigheter. 4 Lagen gller inte skador som omfattas av atomansvarighetslagen (1968:45). 5 Avtalsvillkor som inskrnker ansvaret enligt denna lag r utan verkan.

Skadestndsskyldiga
6 Skadestndsskyldiga enligt denna lag r 1. den som har tillverkat, frambringat eller insamlat den skadegrande produkten, 2. den som har importerat produkten till Europeiska ekono miska samarbetsomrdet fr att stta den i omlopp dr,

217

3. den som fr att stta produkten i omlopp har importerat den frn en stat som ingr i Europeiska frihandels organisationen (EFTA-stat) till Europeiska gemenskapen (EG) eller frn EG till en EFTA-stat eller frn en EFTA-stat till en annan EFTA-stat, och 4. den som har marknadsfrt produkten som sin genom att frse den med sitt namn eller varumrke eller ngot annat srskiljande knnetecken. Frsta stycket 3 gller inte vid import mellan stater som har ratificerat konventionen den 16 september 1988 om domstols behrighet och om verkstllighet av domar p privatrttens omrde, om en dom i importlandet till den skadelidandes frmn mot ngon som r skadestndsskyldig enligt frsta stycket 1, 2 eller 4 r verkstllbar enligt konventionen i den stat dr den skadestndsskyldige har hemvist. 7 Framgr det inte av en skadegrande produkt som r tillverkad, frambringad eller insamlad hr i landet vem som r skadestndsskyldig enligt 6 , r var och en som har tillhandahllit produkten skyldig att betala skadestnd enligt denna lag, om han inte inom den i tredje stycket angivna tiden anvisar ngon som har tillverkat, frambringat eller insamlat produkten eller marknadsfrt den som sin eller tillhandahllit den fr honom. Framgr det inte av en importerad produkt som har orsakat skada vem som r importr enligt 6 frsta stycket 2 eller 3, r var och en som har tillhandahllit produkten skyldig att betala skadestnd enligt denna lag, om han inte inom den i tredje stycket angivna tiden anvisar en importr som anges i 6 frsta stycket 2 eller 3 eller den som har tillhandahllit produkten fr honom. En anvisning enligt frsta eller andra stycket skall ges inom en mnad efter det att den skadelidande framstllt krav p ersttning eller p annat stt pkallat en sdan anvisning. 8 Skadestndsskyldig enligt 6 eller 7 r inte den som 1. visar att han inte har satt produkten i omlopp i en nringsverksamhet, 2. gr sannolikt att skerhetsbristen inte fanns nr han satte produkten i omlopp, 3. visar att skerhetsbristen beror p att produkten mste

218

 stmma verens med tvingande freskrifter som har meddelats av en myndighet, eller 4. visar att det p grundval av det vetenskapliga och tekniska vetandet vid den tidpunkt d han satte produkten i omlopp inte var mjligt att upptcka skerhetsbristen.

Avrkning vid sakskada

9 Nr ersttning fr sakskada bestms enligt denna lag avrknas ett belopp om 3 500 kr.

Skadelidandes medvllande
10 Skadestnd enligt denna lag jmkas efter vad som r skligt, om vllande p den skadelidandes sida har medverkat till skadan.

Regressrtt
11 I den mn ngon r skyldig att erstta en skada enligt denna lag, har den som enligt 31 konsumentkplagen (1990:932) eller 31 fjrde stycket konsumenttjnstlagen (1985:716) har lmnat ersttning fr skadan rtt att av honom terf vad han betalat.

Preskription
12 Den som vill ha ersttning enligt denna lag skall vcka talan inom tre r frn det att han fick eller borde ha ftt knnedom om att fordringen kunde gras gllande. Talan om ersttning mste dock vckas inom tio r frn det att den som psts vara skadestndsskyldig satte den skadegrande produkten i omlopp. Den som inte vcker talan i tid har inte rtt till ersttning.

219

Produktskerhetslagen
SFS 2004:451

Lagens syfte och tillmpningsomrde

1 Denna lag syftar till att skerstlla att varor och tjnster som tillhandahlls konsumenter inte orsakar skada p person. Genom lagen genomfrs Europaparlamentets och rdets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmn produktskerhet, senast ndrat genom Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 596/2009. 2 Lagen tillmpas i frga om varor och tjnster som tillhandahlls i nringsverksamhet och varor som tillhandahlls i offentlig verksamhet. En frutsttning r att varan eller tjnsten r avsedd fr konsumenter eller kan antas komma att anvndas av konsumenter. Vad som sgs i denna lag om nringsidkare och tillverkare gller ocks den som i offentlig verksamhet tillhandahller sdana varor som avses i frsta stycket. 3 Lagen tillmpas inte i frga om 1. begagnade varor som tillhandahlls som antikviteter, och 2. varor som skall repareras eller renoveras innan de kan tas i bruk, om nringsidkaren tydligt informerar konsumenten om att det r frga om en sdan vara. 4 Bestmmelserna i 79, 11 och 12 ska inte tillmpas p varor nr det gller risker som omfattas av srskilda skerhetskrav i ngon annan frfattning eller i en EU- frordning. Bestmmelserna i 1318 och 2045 ska inte tillmpas p varor i den utstrckning det i ngon annan frfattning som genomfr ett EU-direktiv eller i en EU-frordning finns bestmmelser som reglerar samma frga och som har samma syfte. Bestmmelser i ngon annan frfattning n som avses i andra stycket ska tillmpas p varor i stllet fr 13, 14, 15, 16, 17, 18, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44 eller 45 , i den utstrckning bestmmelserna reglerar samma frga och har samma syfte samt uppfyller motsvarande krav i denna lag.

220

5 Bestmmelserna i 7, 8, 10 och 12 skall inte tillmpas p tjnster nr det gller risker som omfattas av srskilda skerhetskrav i ngon annan frfattning. Bestmmelserna i 13, 14, 19, 2227, 3035 och 3745 skall inte tilllmpas p tjnster i den utstrckning det i ngon annan frfattning finns bestmmelser som reglerar samma frga och som har samma syfte. 5 a Bestmmelserna om tjnster i denna lag tillmpas inte i frga om en tjnst som tillhandahlls av en nringsidkare som r etablerad i en annan stat n Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet (EES). Detta gller dock inte vid ingripanden enligt 30 a mot vissa grnsverskridande tjnster. 5 b Lagen tillmpas nr en tillsynsmyndighet, som r behrig myndighet enligt Europaparlamentets och rdets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjnster p den inre marknaden, fullgr sina skyldigheter enligt direktivet.

Definitioner
6 I denna lag avses med 1. konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen fr ndaml som faller utanfr nringsverksamhet, 2. nringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar fr ndaml som har samband med den egna nringsverksamheten, 3. tillverkare: a) en nringsidkare som tillverkar en vara och r etablerad inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet (EES), b) en nringsidkare som genom att frse en vara med sitt namn, varumrke eller annat knnetecken framstr som den som har tillverkat varan, c) en nringsidkare som renoverar en vara, d) fretrdaren fr en sdan nringsidkare som anges i ac, om nringsidkaren inte r etablerad inom EES, e) en nringsidkare som importerar en vara till EES, om en sdan fretrdare som anges i d inte finns inom omrdet, f) andra nringsidkare som r verksamma i distributions ledet, om deras verksamhet kan pverka en varas skerhet,

221

4. distributr: en nringsidkare som r verksam i distri- butionsledet och vars verksamhet inte pverkar en varas skerhet, 5. tillhandahlla en vara: verlta eller erbjuda en vara, eller upplta nyttjandertt till en vara.

Det allmnna skerhetskravet

Skra varor och tjnster 7 Varor och tjnster som tillhandahlls av nringsidkare skall vara skra. 8 En vara eller en tjnst r sker, om den vid normal eller rimligen frutsebar anvndning och livslngd inte fr med sig ngon risk fr mnniskors hlsa och skerhet eller bara en lg risk. Denna risk mste dock vara godtagbar med beaktande av hur varan eller tjnsten anvnds och skall vara frenlig med en hg skyddsniv nr det gller mnniskors hlsa och skerhet. En vara eller tjnst r farlig, om den inte motsvarar kraven fr en sker vara eller tjnst i frsta stycket. 9 Vid bedmningen av om en risk hos en vara skall anses som godtagbar och frenlig med en hg skyddsniv skall hnsyn srskilt tas till 1. en varas egenskaper, ssom dess sammansttning och frpackning samt anvisningar fr montering, installation och underhll, 2. annan information som lmnas om varan genom mrk ning, varningar, bruksanvisningar, anvisningar fr dess bortskaffande eller p ngot annat stt, 3. varans inverkan p andra varor, om det kan antas att den kommer att anvndas tillsammans med sdana, 4. risker som varan kan fra med sig fr vissa konsument grupper, srskilt barn och ldre. 10 Vid bedmningen av om en risk hos en tjnst skall anses som godtagbar och frenlig med en hg skyddsniv skall hnsyn srskilt tas till 1. hur tjnsten utfrs, 2. skerhetsinformation som nringsidkaren lmnar,

222

3. tjnstens inverkan p varor, om det kan antas att sker heten hos varor kommer att pverkas av hur tjnsten utfrs, och 4. risker som tjnsten kan fra med sig fr vissa konsument grupper, srskilt barn och ldre. Presumtion fr att en vara r sker 11 En vara som uppfyller en svensk standard som verfr en Europastandard ska anses sker i frga om sdana risker som omfattas av den svenska standarden, om Europeiska kommissionen enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rdets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmn produktskerhet har offentliggjort en hnvisning till Europastandarden i Europeiska unionens officiella tidning. Hnvisningar till sdana standarder kungrs av den myndighet som regeringen bestmmer. Andra kriterier fr bedmning av varors och tjnsters skerhet 12 Nr man i andra fall n som avses i 11 ska bedma om en vara eller tjnst r sker ska srskilt beaktas 1. andra svenska standarder n sdana som avses i 11 , 2. rekommendationer frn Europeiska kommissionen med riktlinjer fr bedmningen av varors eller tjnsters skerhet, 3. god sed fr produktskerhet i den berrda branschen, 4. den aktuella vetenskapliga och tekniska kunskapsnivn, och 5. den skyddsniv som konsumenterna rimligen kan frvnta sig.

Nringsidkares vriga skyldigheter

Skerhetsinformation 13 En tillverkare som tillhandahller en vara eller en nringsidkare som tillhandahller en tjnst skall lmna sdan skerhetsinformation som behvs fr att en konsument skall kunna bedma riskerna med varan eller tjnsten och skydda sig mot dessa risker. Skerhetsinformation behver inte lmnas, om riskerna r uppenbara.

223

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om hur skerhetsinformationen skall lmnas. Varningsinformation 14 En tillverkare som har tillhandahllit en farlig vara eller en nringsidkare som har tillhandahllit en farlig tjnst skall utan drjsml informera om skaderisken och om hur den kan undanrjas, om det behvs fr att frebygga skadefall. Informationen skall lmnas till dem som innehar varan eller som tjnsten har utfrts t eller som innehar den egendom som tjnsten avser. Informationen skall lmnas p ett sdant stt att den kan antas komma till de berrdas knnedom, genom direkta meddelanden, annonser eller andra framstllningar som nringsidkaren anvnder i sin marknadsfring. Informationen skall lmnas i den omfattning som r sklig med hnsyn till behovet av att frebygga skadefall. terkallelse 15 En tillverkare som har tillhandahllit en farlig vara skall utan drjsml terkalla varan frn de distributrer som innehar den, om det behvs fr att frebygga skadefall. r denna tgrd inte tillrcklig fr att frebygga skadefall, skall tillverkaren utan drjsml terkalla varan frn de konsumenter som innehar den. terkallelsen skall ske i en omfattning som r sklig med hnsyn till behovet av att frebygga skadefall. 16 terkallelse skall ske genom att tillverkaren erbjuder sig att p vissa villkor 1. avhjlpa det fel som skaderisken hnfr sig till (rttelse), 2. ta tillbaka varan och leverera en annan felfri vara av samma eller motsvarande slag (utbyte), eller 3. ta tillbaka varan och lmna ersttning fr den (tergng). En tillverkare som terkallar en vara skall samtidigt tillknnage erbjudandet och villkoren fr detta samt informera om skaderisken. Fr tillknnagivandet tillmpas 14 andra stycket om varningsinformation. 17 Villkoren fr terkallelsen skall bestmmas s att erbjudandet kan frvntas bli godtaget av innehavarna.Villkoren skall innebra att erbjudandet skall fullgras inom sklig tid och utan

224

vsentlig kostnad eller olgenhet fr dem som utnyttjar det. Vid tergng skall ersttningen fr det terlmnade svara mot kostnaden fr att teranskaffa en ny vara av samma eller motsvarande slag. Om det finns srskilda skl till det, fr avdrag frn tergngsersttningen gras fr den nytta som innehavaren av varan har haft. 18 En tillverkare skall utan drjsml lta frstra eller p ngot annat stt oskadliggra en vara som har tagits tillbaka i samband med utbyte eller tergng, om varan r srskilt farlig. 19 En nringsidkare som har utfrt en tjnst som r farlig skall utan drjsml terkalla tjnsten frn dem t vilka tjnsten har utfrts, om andra tgrder inte rcker fr att frebygga skadefall. Detsamma gller i frga om dem som innehar egendom som tjnsten har avsett. terkallelsen skall ske i en omfattning som r sklig med hnsyn till behovet av att frebygga skadefall och skall innebra att nringsidkaren erbjuder sig att p vissa villkor 1. sjlv avhjlpa det fel som skaderisken hnfr sig till, eller 2. lmna ersttning fr att felet skall kunna avhjlpas genom ngon annan. Ersttningen skall ven tcka kostnaden fr att terstlla den egendom som tjnsten avsett i ursprung ligt skick. Vid terkallelse enligt frsta stycket tillmpas 16 andra stycket och 17 frsta stycket. Skadefrebyggande tgrder och samarbete 20 Tillverkare skall bedriva ett frebyggande produktskerhetsarbete i syfte att f knnedom om skaderisker hos de varor som de tillhandahller eller har tillhandahllit. Tillverkare skall i detta syfte 1. mrka en vara eller dess frpackning med tillverkarens namn och adress och med en referens till varan eller det varuparti som den tillhr, om en sdan mrkning inte r uppenbart obehvlig, och 2. granska och fra register ver inkomna klagoml nr det gller skaderisker.

225

21 Distributrer skall i frga om varor som de tillhandahller eller har tillhandahllit medverka till att tillverkare kan fullgra sina skyldigheter enligt denna lag. Distributrer skall 1. utan drjsml vidarebefordra information om varornas skaderisker till tillverkaren, om det inte r uppenbart obehvligt, och 2. bevara sdan dokumentation som behvs fr att spra varornas ursprung. 22 Nringsidkare r skyldiga att informera och samarbeta med varandra och med tillsynsmyndigheten fr att undanrja sdana risker som r frknippade med en vara eller tjnst som de tillhandahller eller har tillhandahllit. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om frfarandet fr samarbetet mellan nringsidkare och tillsynsmyndigheten. Underrttelseskyldighet 23 Nringsidkare som fr knnedom om att en vara eller tjnst som de tillhandahller eller har tillhandahllit r farlig skall omedelbart underrtta tillsynsmyndigheten om det och om de tgrder som har vidtagits fr att frebygga skadefall. Tillsynsmyndigheten behver dock inte underrttas, om det uppenbart skulle vara utan betydelse. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om undantag frn frsta stycket frsta meningen fr de fall en underrttelse skulle sakna betydelse fr tillsynsmyndighetens skadefrebyggande arbete.

Tillsyn
Tillsynsmyndigheter 24 Tillsynen skall utvas av den eller de myndigheter som regeringen bestmmer. 25 Tillsynsmyndigheterna skall utva en effektiv tillsyn och drigenom skerstlla efterlevnaden av denna lag och de freskrifter som har meddelats med std av lagen.

226

Befogenheter i samband med tillsyn 26 Tillsynsmyndigheten fr frelgga en nringsidkare som tillhandahller eller har tillhandahllit varor eller tjnster att 1. yttra sig och lmna de upplysningar som behvs i ett rende om efterlevnaden av denna lag, och 2. tillhandahlla de handlingar, varuprover och liknande som kan ha betydelse fr utredningen. Fr tillsynen har tillsynsmyndigheten rtt att f tilltrde till omrden, lokaler och andra utrymmen dr varor hanteras, dock inte bostder. Polismyndigheten skall lmna det bitrde som behvs vid tillsynen. Frelgganden och frbud 27 Tillsynsmyndigheten fr meddela de frelgganden och frbud som behvs i ett enskilt fall fr att denna lag och freskrifter som har meddelats med std av lagen ska efterlevas. Ett frelggande eller frbud fr meddelas ven om en vara ska anses sker enligt 11 eller en vara eller tjnst uppfyller sdana kriterier som anges i 12 , om det visar sig att varan eller tjnsten trots detta r farlig. Srskilda bestmmelser om befogenheter fr tillsynsmyndigheterna att ingripa mot farliga varor som frs in frn tredje land finns i Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav fr ackreditering och marknadskontroll i samband med salufring av produkter och upphvande av frordning (EEG) nr 339/93. 28 Tillsynsmyndigheten fr besluta att en vara tills vidare inte fr tillhandahllas eller stllas ut, om den kan antas vara farlig. Beslutet fr inte glla under lngre tid n vad som r ndvndigt fr att utfra de kontroller och bedmningar som behvs. 29 Tillsynsmyndigheten fr frbjuda en nringsidkare att fra ut en vara till ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet eller att exportera varan, om den r srskilt farlig. 30 Ett frelggande eller frbud enligt 2729 fr meddelas varje nringsidkare som tillhandahller, har tillhandahllit, tar befattning med eller har tagit befattning med en farlig vara eller tjnst.

227

Om det finns frutsttningar att meddela ett frelggande mot flera nringsidkare, fr tillsynsmyndigheten rikta frelggandet mot ngon eller ngra av dem. Hnsyn skall d srskilt tas till 1. vem som har de bsta frutsttningarna att uppfylla ndamlet med frelggandet, 2. vem som frst har frt in varan eller tjnsten p den svenska marknaden, och 3. vilken verkan frelggandet fr fr nringsidkaren. Ingripande mot vissa grnsverskridande tjnster 30 a En tillsynsmyndighet fr ingripa med std av denna lag mot en tjnst som tillhandahlls av en nringsidkare som r etablerad i en annan stat n Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet (EES) endast om 1. det sker enligt det frfarande fr msesidigt bistnd som regleras i 30 b , 2. tgrden ger ett mer omfattande skydd fr konsumenterna n det skydd den tgrd ger som den behriga myndig heten i etableringsmedlemsstaten skulle kunna vidta med std av freskrifter som gller i det landet, 3. den behriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten inte har vidtagit ngra tgrder eller har vidtagit tgrder som r otillrckliga i frhllande till de tgrder som omfattas av en sdan begran som avses i 30 b , och 4. tgrden r proportionerlig i frhllande till det intresse som ska skyddas. 30 b En tillsynsmyndighet som vervger att ingripa enligt 30 a ska frst begra att den behriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten vidtar tgrder mot tjnsten i frga. Om tillsynsmyndigheten efter en sdan begran fortfarande avser att ingripa, ska den anmla tgrden till den behriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten och till Europeiska kommissionen. Ett ingripande enligt 30 a fr ske tidigast femton arbetsdagar efter det att en sdan anmlan gjorts. I brdskande fall fr tillsynsmyndigheten ingripa enligt 30 a trots frsta stycket. Ingripandet ska utan drjsml anmlas till den behriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten och till Europeiska kommissionen. Frsta och andra styckena gller inte i samband med domstolsfrfaranden och brottsutredningar.

228

Vite 31 Ett frelggande eller frbud enligt 2629 skall frenas med vite, om det inte av srskilda skl r obehvligt. Frivilliga tgrder 32 Om tgrder mste genomfras fr att motverka att en vara eller tjnst orsakar skada p person, skall tillsynsmyndigheten ta upp frhandlingar med nringsidkaren i syfte att denne frivilligt skall ta p sig att genomfra de tgrder som behvs. Detta gller dock inte, om saken brdskar eller omstndigheterna i vrigt talar mot att frhandlingar tas upp. Varningsinformation av tillsynsmyndigheten 33 Om ett frelggande om varningsinformation eller terkallelse inte kan meddelas ngon som kan genomfra tgrden, skall tillsynsmyndigheten lmna varningsinformation i den utstrckning som behvs fr att frebygga skada p person. Ersttning 34 En nringsidkare har rtt till ersttning frn tillsynsmyndigheten fr varuprover och liknande som lmnas enligt lagen, om det finns srskilda skl fr det. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela freskrifter om skyldighet fr en nringsidkare som skall tillhandahlla varuprover och liknande att erstta tillsynsmyndigheten fr kostnader fr provtagning och underskning av prov nr varan efter sdan underskning visar sig vara farlig. Tystnadsplikt 35 Den som har tagit befattning med ett rende som gller tillsyn enligt denna lag fr inte obehrigen rja eller utnyttja vad denne har ftt veta om ngons affrs- eller driftsfrhllanden. I det allmnnas verksamhet tillmpas i stllet bestmmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Freskrifter om frbud 36 Regeringen fr meddela de freskrifter som behvs fr att genomfra beslut som Europeiska kommissionen fattar med std av artikel 13 i Europaparlamentets och rdets direktiv 2001/95/ EG av den 3 december 2001 om allmn produktskerhet. Regeringen fr ven i andra fall n som anges i frsta stycket

229

meddela freskrifter om frbud mot att tillhandahlla och att exportera en viss typ av vara, om varan medfr allvarlig risk fr konsumenternas hlsa och skerhet.

Sanktionsavgifter
Frutsttningar fr avgift 37 En nringsidkare skall lggas att betala en sanktionsavgift, om nringsidkaren eller ngon som handlar p nringsidkarens vgnar uppstligen eller av oaktsamhet har brutit mot 7 , 1319 , 20 andra stycket, 21 andra stycket eller 23 , eller mot freskrifter som har meddelats med std av 36 . Avgiften tillfaller staten. 38 Sanktionsavgift fr inte lggas ngon fr en vertrdelse av ett frbud eller en underltelse att flja ett frelggande som har meddelats vid vite enligt denna lag. Var och av vem anskan fr gras 39 Frgor om pfrande av sanktionsavgift enligt 37 prvas av frvaltningsrtt efter anskan av tillsynsmyndigheten. Anskan skall gras hos den frvaltningsrtt inom vars domkrets tillsynsmyndigheten r belgen. Avgiftens storlek 40 Sanktionsavgiften skall faststllas till lgst fem tusen kronor och hgst fem miljoner kronor. Avgiften fr inte verstiga tio procent av nringsidkarens rsomsttning. rsomsttningen skall avse omsttningen nrmast fregende rkenskapsr. Om vertrdelsen har skett under nringsidkarens frsta verksamhetsr eller om uppgifter om rsomsttning annars saknas, kan antas vara missvisande eller r bristflliga, fr rsomsttningen uppskattas. Om anskan riktas mot flera nringsidkare, skall avgiften faststllas srskilt fr var och en av dem. 41 Nr sanktionsavgift faststlls skall srskild hnsyn tas till hur allvarlig vertrdelsen r och betydelsen av den bestmmelse som vertrdelsen avser. I ringa fall skall ngon avgift inte dmas ut. Avgiften fr efterges, om det finns synnerliga skl fr det.

230

Preskription 42 Sanktionsavgift fr dmas ut bara om anskan har delgetts den som ansprket riktar sig mot inom fem r frn det att vertrdelsen upphrde. En sanktionsavgift faller bort, om domen inte har kunnat verkstllas inom fem r frn det att den vann laga kraft. Betalning av sanktionsavgifter 43 Sanktionsavgifter skall betalas inom trettio dagar efter det att domen har vunnit laga kraft eller den lngre tid som anges i domen. Sanktionsavgifter skall betalas till den myndighet som regeringen bestmmer. Om en avgift inte betalas inom den tid som anges i frsta stycket, skall myndigheten lmna den obetalda avgiften fr indrivning. Bestmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

verklagande m.m.
44 En tillsynsmyndighets beslut enligt 2629 , 34 frsta stycket och enligt sdana freskrifter som har meddelats med std av 34 andra stycket fr verklagas hos allmn frvaltningsdomstol. Andra beslut av en tillsynsmyndighet fr inte verklagas. Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten av frvaltningrtts beslut enligt frsta stycket. 45 En tillsynsmyndighet fr bestmma att dess beslut enligt 2629 skall glla omedelbart.

Se ven Produktskerhetsfrordning (SFS 2004:469). Frordningen om informationsutbyte inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet i frga om farliga konsumentvaror (SFS 1993:1322).

231

Radio- och tv-lagen

SFS 2010:696

Utdrag 8 kap. Reklam och andra annonser m.m.

Reklam och barn 7 Reklam i tv-sndningar, skbar text-tv och bestll-tv fr inte syfta till att fnga uppmrksamheten hos barn under tolv r. I tv-sndningar och bestll-tv fr reklam inte frekomma omedelbart fre eller efter ett program eller en del av ett program som huvudsakligen vnder sig till barn under tolv r. 8 I reklam i tv-sndningar, skbar text-tv och bestll-tv fr det inte frekomma personer eller figurer som spelar en framtrdande roll i program som huvudsakligen vnder sig till barn under tolv r. Personer som inte fr frekomma i annonser 9 I annonser i tv-sndningar, skbar text-tv och bestll-tv fr det inte frekomma personer som spelar en framtrdande roll i program som huvudsakligen handlar om nyheter och nyhetskommentarer. Reklam fr lkemedel och medicinsk behandling 14 Reklam fr sdan medicinsk behandling som r tillgnglig endast efter ordination fr inte frekomma i tv-sndningar, skbar text-tv och bestll-tv. Frsljningsprogram fr lkemedel eller fr medicinsk behandling fr inte frekomma i tv-sndningar, skbar text-tv och bestll-tv. Bestmmelser om frbud mot vissa slag av marknadsfring av lkemedel finns i lkemedelslagen (1992:859). Av lkemedelslagen fljer att bestmmelserna vervakas av Lkemedelsverket.

232

15 kap. Reklam, andra annonser och sponsring

Personer som inte fr frekomma i annonser 4 I annonser i ljudradiosndningar fr det inte frekomma personer som spelar en framtrdande roll i program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer.

16 kap. Granskning och tillsyn

Konsumentombudsmannens tillsyn 4 Bestmmelserna om reklam i 8 kap. 7 frsta stycket, 8 och 9 , 14 frsta och andra styckena och 15 kap. 4 vervakas av Konsumentombudsmannen. Upplysningsskyldighet fr den som bedriver tillstndspliktig verksamhet 9 P begran av Myndigheten fr radio och tv eller Konsumentombudsmannen ska den som bedriver verksamhet som r tillstndspliktig enligt denna lag lmna myndigheterna de upplysningar och handlingar som behvs fr kontrollen av att verksamheten bedrivs i enlighet med lagen och de villkor och freskrifter som har meddelats med std av lagen. Skyldighet att tillhandahlla inspelade program 11 Den som i enlighet med 5 kap. 3 lagen (1991:1559) med freskrifter p tryckfrihetsfrordningens och yttrandefrihetsgrundlagens omrden har spelat in ett program, ska p begran av Myndigheten fr radio och tv eller Konsumentombudsmannen utan kostnad lmna en sdan inspelning till myndigheten.

17 kap. Straff, srskild avgift och vite

Handlingar som ska anses otillbrliga enligt marknadsfringslagen (2008:486) 9 En handling som strider mot 8 kap. 7 frsta stycket, 8 och 9 , 14 frsta och andra styckena samt 15 kap. 4 ska vid tillmpningen av 5, 23 och 26 marknadsfringslagen (2008:486) anses vara otillbrlig marknadsfring mot konsumenter. En sdan handling kan medfra en marknadsstrningsavgift enligt bestmmelserna i 2936 marknadsfringslagen.

233

Frelggande att flja bestmmelser 11 Den som inte fljer de bestmmelser som anges i denna paragraf eller de beslut som meddelas med std av bestmmelsena, fr meddelas de frelgganden som behvs i enskilda fall fr att bestmmelserna ska efterlevas. Ett frelggande fr frenas med vite. Detta gller bestmmelser om 1. varning (5 kap. 2 ), 2. tillstndsvillkor enligt 4 kap. 9 14, 69 och 16 samt 11 kap. 3 andra stycket 13, 58 och 16, 3. beteckningar (5 kap. 11 och 14 kap. 7 ), 4. skyldighet att utforma tv-sndningar, bestll-tv eller skbar text-tv p ett sdant stt att programmen blir tillgngliga fr personer med funktionsnedsttning enligt 5 kap. 12 och beslut som har meddelats med std av den bestmmelsen, 5. sndningsplikt eller skyldighet att tillhandahlla kanal fr lokala kabelsndarorganisationer (9 kap. 13 och 5 ), 6. nrradiosndningars innehll (14 kap. 4 ), 7. skyldighet att lmna vissa upplysningar till Myndigheten fr radio och tv (16 kap. 58 ), 8. skyldighet att lmna upplysningar enligt 16 kap. 9 , 9. skyldighet att lmna upplysningar till Myndigheten fr radio och tv enligt 16 kap. 10 , 10. skyldighet att lmna inspelning enligt 16 kap. 11 , eller 11. skyldighet att rligen redovisa till Myndigheten fr radio och tv enligt 16 kap. 12 . Frelggande enligt frsta stycket 1, 3, 4, 6, 8 eller 9 fr beslutas av granskningsnmnden fr radio och tv. Frelggande enligt frsta stycket 2, 4, 5, 7, 8, 10 eller 11 fr beslutas av Myndigheten fr radio och tv. Frelggande enligt frsta stycket 8 eller 10 fr ven beslutas av Konsumentombudsmannen.

vergngsbestmmelser
1. Denna lag trder i kraft den 1 augusti 2010. 2. Genom lagen upphr radio- och TV-lagen (1996:844) och lagen (1992:72) om koncessionsavgift p televisionens och radions omrde att glla. 3. Tillstnd att snda tv och ljudradio som meddelats med std av radio- och TV-lagen (1996:844) ska glla ven fortsttningsvis.

234

4. Den som har ftt tillstnd att snda tv-program med std av radio- och TV-lagen (1996:844) har rtt att ocks snda skbar text-tv i rimlig omfattning under terstoden av tillstndstiden. 5. Bestmmelserna i 6 kap. tillmpas p tillhandahllande av program som produceras efter den 1 augusti 2010. 6. Den som den 1 augusti 2010 har ett sndningstillstnd som har frlngts med std av lagen (2008:418) med till flliga bestmmelser om tillstnd att snda lokalradio har rtt att utan srskild anskan f fortstta att bedriva snd ningar inom det sndningsomrde som tillstndet avser till den 1 augusti 2018. Fr ett sdant tillstnd gller endast villkor enligt 13 kap. 9 frsta stycket. 7. Den som snder kommersiell radio och omfattas av punkten 6 ska betala avgift a) enligt 1517 i den upphvda lokalradiolagen (1993:120), om tillstndet ursprungligen meddelades fre den 1 juli 2001, eller b) enligt 4 b lagen (1992:72) om koncessionsavgift p televisionens och radions omrde, om tillstndet ursprung ligen meddelades efter den 1 juli 2001. Nr Myndigheten fr radio och tv tillmpar 17 andra stycket i den upphvda lokalradiolagen i frga om den avgift som avses i frsta stycket a, ska myndigheten fr varje tillstndshavare gra en proportionell minskning av avgiften s att det totala avgiftsuttaget per r fr samtliga tillstnd minskas med sammanlagt 12 miljoner kronor.

235

Rntelagen
SFS 1975:635 1 Denna lag r tillmplig p penningfordran inom frmgenhetsrttens omrde. Lagen gller i den mn ej annat r avtalat eller utfst eller srskilt freskrivet. Avtalsvillkor som inskrnker gldenrens rtt till jmkning enligt 8 r dock utan verkan mot denne. 2 Rnta p fordran utgr ej fr tid innan fordringen r frfallen till betalning. P fordran som avser tergng av betalning d avtal hvts till fljd av kontraktsbrott eller p liknande grund utgr dock rnta fr tiden frn den dag betalningen erlades till och med den dag terbetalning sker eller, om terbetalning ej sker i rtt tid, den dag frn vilken rnta brjar utg enligt 3 eller 4 . 3 Frsittes betalningstiden fr fordran vars frfallodag r bestmd i frvg, utgr rnta p fordringen frn frfallodagen. P fordran som grundar sig p sysslomans eller annans skyldighet att redovisa fr medel som han mottagit av huvudmannen eller tredje man utgr rnta frn dagen fr redovisningen eller, om denna ej avges i rtt tid, frn den dag redovisning bort ske. 4 I annat fall n som avses i 3 skall rnta betalas p frfallen fordran, fr vilken betalningstiden frsittes, frn den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenren har avsnt en rkning eller p annat stt framstllt krav p betalning av ett bestmt belopp med angivande att underltenhet att betala medfr skyldighet att utge rnta. Gldenren r dock inte skyldig att betala rnta fr tiden innan rkningen eller kravet har kommit honom till handa. I fordringsfrhllandet mellan nringsidkare i deras yrkesmssiga verksamhet skall rnta betalas enligt frsta stycket utan att det nr kravet framstlls behver anges att underltenhet att betala medfr skyldighet att utge rnta. Detsamma gller nr en nringsidkare i sin yrkesmssiga verksamhet har en fordran p en myndighet eller ett annat offentligt organ p betalning fr varor eller tjnster. Avser fordringen skadestnd eller annan liknande ersttning som inte kan faststllas utan srskild utredning, skall rnta

236

betalas p frfallet belopp frn den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenren har framstllt krav p ersttning och lagt fram utredning som med hnsyn till omstndigheterna skligen kan begras av honom. Gldenren r dock inte skyldig att betala rnta fr tiden innan kravet och utredningen har kommit honom till handa. Oavsett vad som freskrivs i frsta, andra och tredje styckena skall rnta betalas p frfallen fordran senast frn dagen fr delgivning av anskan om betalningsfrelggande eller av stmning i ml om utgivande av betalning. Trots bestmmelserna i tredje och fjrde styckena skall rnta betalas p en fordran, som avser skadestnd med anledning av ett uppstligt brott och inte skall utges som livrnta, frn den dag d skadan uppkom. 5 I fall som avses i 2 andra stycket berknas rnta fr r enligt en rntefot som motsvarar den vid varje tid gllande referensrntan enligt 9 med ett tillgg av tv procentenheter. 6 I fall som avses i 3 eller 4 berknas rnta fr r enligt en rntefot som motsvarar den vid varje tid gllande referensrntan enligt 9 med ett tillgg av tta procentenheter. Om det vid bestmmande av skadestnd med anledning av personskada skall avrknas frmner som en skadelidande har rtt till enligt 5 kap. 3 1 skadestndslagen (1972:207), utgr dock tillgget till referensrntan endast tv procentenheter fr tiden till dess frmnerna har slutligt faststllts. 7 Lper fordran med rnta nr den frfaller till betalning och frsittes betalningstiden, utgr rnta i fortsttningen enligt samma rntefot som gllde vid frfallodagen. Rntan skall dock utg lgst enligt den rntefot som anges i 6 , svitt gller fordran som avses i 3 frsta stycket genast och svitt gller fordran som avses i 3 andra stycket eller 4 frn den dag som dr freskrives fr varje srskilt fall. 8 Har en gldenr p grund av sjukdom, arbetslshet eller annan liknande omstndighet som han inte har kunnat rda ver varit frhindrad att betala i rtt tid och skulle en skyldighet att utge full rnta med anledning av drjsmlet med hnsyn hrtill vara osklig, fr den rnta som annars skulle utg jmkas.

237

9 Referensrntan enligt denna lag faststlls fr varje kalenderhalvr genom srskilt beslut av Riksbanken. Referensrntan skall motsvara den rnta som Riksbanken tillmpade vid den huvudsakliga refinansieringstransaktion som genomfrdes nrmast fre det kalenderhalvr under vilket rntan skall glla, avrundad till nrmast hgre halva procentenhet.

238

Tobakslagen
SFS 1993:581

Utdrag Inledande bestmmelse

1 P grund av de hlsorisker och olgenheter som r frbundna med bruk av tobak och exponering fr tobaksrk meddelas i denna lag bestmmelser om begrnsning av rkning i vissa lokaler och utrymmen samt p vissa omrden utomhus, rkfri arbetsmilj, varningstexter och innehllsdeklaration p frpackningar till tobaksvaror, begrnsningar av handeln med och rtten till infrsel av tobaksvaror, marknadsfring av tobaksvaror och anvndning av vissa varuknnetecken i marknadsfring av andra varor eller tjnster samt produktkontroll m.m. av tobaksvaror.

Varningstexter m.m.
9 Frpackning till tobaksvara som r avsedd att i nringsverksamhet tillhandahllas konsumenter inom landet skall i den utstrckning och p det stt som regeringen freskriver frses med 1. texter och illustrationer som upplyser om de hlsorisker som r frbundna med bruk av tobak och om rkav vnjning (varningstexter), 2. deklaration som upplyser om skadliga mnen som tobaks varan innehller eller ger upphov till (innehllsdeklaration), 3. uppgifter fr att skerstlla identifikation av platsen och tiden fr tobaksvarans tillverkning. Regeringen fr verlmna t en myndighet att meddela freskrifter enligt frsta stycket. 9 a Texter, namn, varumrken och figurativa eller andra mrken som ger intryck av att en viss tobaksvara r mindre skadlig n andra fr inte anvndas p frpackningar till tobaksvaror.

239

10 Tillverkaren eller importren svarar fr att fpackning till tobaksvara frses med varningstexter och innehllsdeklaration. 11 En tobaksvara fr inte i nringsverksamhet tillhandahllas konsumenter inom landet, om den saknar varningstexter eller innehllsdeklaration eller om text eller deklaration r uppenbart oriktig.

Handel m.m.
ldersgrns 12 Tobaksvaror fr inte sljas eller p annat stt lmnas ut i nringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 r. Den som lmnar ut tobaksvaror skall frvissa sig om att mottagaren har uppntt nmnda lder. Om det finns srskild anledning att anta att en tobaksvara r avsedd att lmnas ver till ngon som inte har fyllt 18 r fr varan inte lmnas ut. P varje frsljningsstlle fr tobaksvaror skall det finnas en tydlig och klart synbar skylt med information om frbudet mot att slja eller lmna ut sdana varor till den som inte har fyllt 18 r. 12 a Tobaksvaror som sljs till konsumenter skall tillhandahllas p ett sdant stt att det gr att kontrollera mottagarens lder. Detta gller ven nr frsljningen sker genom automat, via postorder eller liknande. Styckefrsljning 12 b Tobaksvaror som sljs till konsumenter fr inte tillhandahllas i form av lsa cigaretter eller i frpackningar om frre n 19 cigaretter. Anmlan och egenkontroll 12 c En nringsidkare fr inte tillhandahlla tobaksvaror fr frsljning till konsumenter utan att frst ha anmlt frsljningen till den kommun dr frsljningen ska ske. Nringsidkaren ska utva srskild kontroll (egenkontroll) ver frsljningen och ansvara fr att det finns ett fr verksamheten lmpligt egenkontrollprogram.

240

Till anmlan enligt frsta stycket ska nringsidkaren foga egenkontrollprogrammet och de vriga uppgifter som behvs fr kommunens tillsyn. Om uppgifterna ndras ska det anmlas till kommunen utan drjsml. 12 d En nringsidkare som tillhandahller tobaksvaror fr frsljning till konsumenter ska ge personalen den information och det std som behvs fr att personalen ska kunna flja denna lag och anslutande freskrifter. Infrsel 13 Tobaksvara fr fras in i landet endast av den som har fyllt 18 r.

Marknadsfring
Reklam och annan marknadsfring 14 En nringsidkare som marknadsfr tobaksvaror till konsumenter fr inte anvnda kommersiella annonser i 1. periodiska skrifter eller andra jmfrbara skrifter p vilka tryckfrihetsfrordningen r tillmplig, 2. ljudradio- eller tv-program eller tv-sndningar ver satellit som omfattas av radio- och tv-lagen (2010:696), eller 3. andra verfringar eller tekniska upptagningar p vilka yttrandefrihetsgrundlagen r tillmplig. ven annan marknadsfring av tobaksvaror till konsumenter n som avses i frsta stycket r frbjuden. Detta gller dock inte 1. i tryckta skrifter p vilka tryckfrihetsfrordningen r tillmplig eller i verfringar eller tekniska upptagningar p vilka yttrandefrihetsgrundlagen r tillmplig, 2. marknadsfring som endast bestr i att tillhandahlla tobaksvaror fr frsljning, eller 3. kommersiella meddelanden inne p frsljningsstllen som inte r ptrngande, uppskande eller uppmanar till bruk av tobak. Kommersiella meddelanden enligt andra stycket 3 ska i den omfattning det r mjligt placeras s att de inte r synliga frn utsidan av frsljningsstllet. Lag (2010:727).

241

Varuknnetecken 14 a En nringsidkare som marknadsfr antingen en annan vara n en tobaksvara eller en tjnst till konsumenter fr inte anvnda ett varuknnetecken som helt eller delvis anvnds fr en tobaksvara eller enligt gllande bestmmelser om varumrken r registrerat eller inarbetat fr en sdan vara, om marknadsfringen sker i kommersiella annonser i 1. periodiska skrifter eller i andra jmfrbara skrifter p vilka tryckfrihetsfrordningen r tillmplig, 2. ljudradio- eller tv-program eller i tv-sndningar ver satellit som omfattas av radio- och tv-lagen (2010:696), eller 3. andra verfringar eller tekniska upptagningar p vilka yttrandefrihetsgrundlagen r tillmplig. Om en nringsidkare anvnder ett sdant varuknnetecken som avses i frsta stycket vid marknadsfring till konsumenter p ngot annat stt n som dr sgs, ska nringsidkaren iaktta den mttfullhet som r betingad av att knnetecknet ocks kan frknippas med tobaksvaran. Bestmmelserna i frsta och andra styckena tillmpas inte 1. i frga om ett varuknnetecken som i endast begrnsad omfattning frekommer vid marknadsfring av tobaksvaror, 2. i frga om ett varuknnetecken som framtrder i en form som tydligt skiljer sig frn utseendet p tobaksvarans knnetecken, eller 3. i andra fall om det r oskligt. Sponsring 14 b Tillverkare, partihandlare och importrer av tobaksvaror fr inte sponsra ett evenemang eller en verksamhet dit allmnheten har tilltrde eller som kan antas f grnsverskridande effekt, om sponsringen kan antas medfra att avsttningen av tobaksvaror frmjas. Bestmmelser om frbud mot sponsring av program i radio och tv samt om produktplacering i tv finns i radio- och tv-lagen (2010:696).

242

Sanktioner enligt marknadsfringslagen

15 En marknadsfringstgrd som strider mot 9 a eller 1414 b ska vid tillmpningen av 5, 23 och 26 marknadsfringslagen (2008:486) anses vara otillbrlig mot konsumenter. En marknadsfringstgrd som strider mot 14 frsta stycket 2 eller 3 eller 14 a frsta stycket 2 eller 3 kan medfra marknadsstrningsavgift enligt bestmmelserna i 2936 marknadsfringslagen.

243

Ngra angrnsande lagar och frordningar

Bostadsrttslagen (SFS 1991:614) Beslut om en gemensam ram fr salufring av produkter (768/2008/EG) Direktiv om elektronisk handel (2000/31/EG) Frordning om frbud mot vissa farliga tndare (SFS 2006:1085) Frordning om frfaranden fr tillmpning av vissa nationella tekniska regler p produkter som lagligen salufrts i en annan medlemsstat (764/2008/EG) Frordning om gemensamma regler fr tillhandahllande av lufttrafik i gemenskapen (1008/2008/EG) Frordning om informationsutbyte inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet i frga om farliga konsumentvaror (SFS 1993:1322) (RAPEX) Frordning om konsumentskyddssamarbete (2006/2004/EG) Frordning om krav fr ackreditering och marknadskontroll i samband med salufring av produkter (765/2008/EG) Frordning om lufttrafikfretags skadestndsansvar vid olyckor (2027/97/EG) Frordning om marknadskontroll av varor (SFS 2005:893) Frordning om rttigheter och skyldigheter fr tgresenrer (1371/2007/EG) Frskringsrrelselagen (SFS 2010:2043) Inkassolagen (SFS 1974:182)

244

Jordabalken 12 kap. (hyreslagen) Jrnvgstrafiklag (SFS 1985:192) Kreditupplysningslagen (SFS 1973:1173) Kplagen (SFS 1990:931) Lag om betaltjnster (2010:751) frordning om betaltjnster (SFS 2010:1008) Lag om ekodesign (SFS 2008:112) Lag om frskringsfrmedling (SFS 2005:405) Lag om godtrosfrvrv av lsre (SFS 1986:796) Lag om inrikes vgtransport (SFS 1974:610) Lag om lufttransporter (SFS 2010:510) med bilaga Montrealkonventionen Lag om marknadsdomstol (SFS 1970:417) Lag om marknadsfring av kristallglas (SFS 1996:1118) frordning om marknadsfring av kristallglas (SFS 1996:1119) Lag om mrkning av energirelaterade produkter (SFS 2011:721) frordning (SFS 2011:1022) om tillsyn ver energirelaterade produkter, som omfattas av bestmmelserna i lagen (2011:721) om mrkning av energirelaterade produkter Lag om mrkning av skor (SFS 1995:669) frordning om mrkning av skor (SFS 1995:670) Lag om mrkning av textilier (SFS 1992:1231) frordning om mrkning av textilier (SFS 1993:969) Lag om namn och bild i reklam (SFS 1978:800) Lag om nringsidkares rtt att slja saker som inte har hmtats (SFS 1985:982)
245

Lag om tillfllig frsljning (SFS 1990:1183) frordning om kommunala freskrifter om tillfllig frsljning (SFS 1990:1235) Lag om tillmpningen av det europeiska miljmrkningssystemet (SFS 1994:1772) frordningen om EU-miljmrket (SFS 2010:282 ) Lag om viten (SFS 1985:206) Livsmedelslagen (SFS 2006:804) Lotterilagen (SFS 1994:1000) Luftfartslagen (SFS 2010:500) Lkemedelslagen (SFS 1992:859) Miljbalken (SFS 1998:808) Produktskerhetsfrordning (SFS 2004:469) Resegarantilagen (SFS 1972:204) Rttshjlpslagen (SFS 1996:1619) Sjlagen (SFS 1994:1009) Skadestndslagen (SFS 1972:207) Skuldsaneringslagen (SFS 2006:548)

246