Vgledning fr sjukskrivning

fr tydligare och skrare sjukskrivningar

Artikelnr 2007-114-83 Redaktr David Svrd Sttning Edita Vstra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images Sidan 6: Denny Lorentzen/Scanpix Tryck Edita Vstra Aros, Vsters, november 2007

Tydligare och skrare sjukskrivningar fr dig som patient.

Nytt std i arbetet med sjukskrivningar Socialstyrelsen har tagit fram en vgledning fr sjukskrivningar. Vgledningen r ett hjlpmedel fr lkaren och Frskringskassan i arbetet med sjukskrivningar. Den ska ocks bidra till att frbttra dialogen mellan lkarna och handlggarna p Frskringskassan. P s stt blir arbetet med sjukskrivningar tydligare och skrare fr dig som patient. Vgledningen ska ocks vara ett std fr dig som patient. Det r viktigt att du frstr varfr lkarens bedmning ser ut som den gr. Diskutera med din lkare och Frskringskassan om ngot r oklart. Du har rtt att f tydliga frklaringar. Individuell bedmning fortfarande lika viktig Vgledningen innehller rekommendationer om hur lnge man br vara sjukskriven i olika situationer. Rekommendationerna utgr frn normalfallet. Man kan sga att de fungerar som riktmrken fr lkaren och Frskringskassan. Men samtidigt r alla mnniskor olika, har olika frutsttningar, jobb och ibland olika kombinationer av sjukdomar. Drfr r lkarens bedmning av det individuella fallet fortfarande lika viktig. Det r allts frst efter att ha trffat och underskt dig som patient som lkaren kan bedma dina mjligheter att arbeta.

Du hittar vgledningen p Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se/sjukskrivning Vgledningen bestr av tv delar. Den ena delen tar upp de principer som ska glla fr alla sjukskrivningar. Den andra delen ger specifika rekommendationer fr olika diagnoser.

Dina arbetsuppgifter har betydelse i lkarens bedmning av din arbetsfrmga.

Bedmning av arbetsfrmgan En sjukskrivning bygger alltid p lkarens bedmning av patientens arbetsfrmga. Det betyder att lkaren bedmer hur sjukdomen pverkar patientens frmga att utfra sina arbetsuppgifter. Alla sjukdomar pverkar inte en persons mjligheter att utfra sitt arbete. Fr en administratr p ett kontor behver inte en stukad fot innebra sjukskrivning, medan det fr en taklggare eller chauffr kan vara helt ndvndigt. Hr r det ven viktigt att lkaren tar hnsyn till riskerna fr smittspridning, till exempel nr det gller vrdpersonal och personer anstllda i yrken som hanterar livsmedel.

Lkarens bedmning av patienten fortfarande lika viktig.



Samma principer fr sjukskrivningar ver hela landet.

Utgngspunkten r att de som kan arbeta ocks ska arbeta. Om det r mjligt kan det till exempel innebra att du under en tid fr andra arbetsuppgifter n dina vanliga. Sjukskrivning en aktiv del av behandlingen Det har visat sig vara bra fr den som r sjukskriven att s tidigt som mjligt kunna terg till jobbet. Lnga sjukskrivningar utan aktiva tgrder frsvrar dremot en tergng till arbetslivet. Att sjukskriva en person ska drfr vara en aktiv del av behandlingen fr att personen ska kunna arbeta igen. Drfr br en sjukskrivning ocks hela tiden fljas upp och kombineras med aktiva tgrder. Det r ocks viktigt att bde den som r sjukskriven och arbetsgivaren strvar efter en s snabb tergng till arbete som mjligt. Ett gemensamt ansvar Sjukvrden, arbetsgivaren och individen sjlv har ett gemensamt ansvar fr att sjukskrivningen ska ge ett s bra resultat som mjligt. Vrdpersonal och arbetsgivare ska tillsammans med den som r sjukskriven tidigt fundera p vilka insatser som kan behvas. Ofta gr det att hitta lsningar i arbetssituationen. Det kan vara att en person under en tid behver byta arbetsuppgifter eller arbeta deltid. Forskning visar att de som hller aktiv kontakt med arbetsplatsen bde mr bttre och snabbare terfr arbetsfrmgan. Ibland kan det rcka med enkla tgrder fr att en person som drabbats av en sjukdom ska kunna fortstta arbeta. Ett vanligt exempel r att Frskringskassan under en tid betalar taxiresor till jobbet.

En sjukskrivning ska vara en del av behandlingen. En aktiv tgrd.



Lkarens och Frskringskassans olika uppgifter Lkaren och Frskringskassan har olika uppgifter i sjukskrivningspro cessen. Lkaren undersker dig som patient och bedmer om du kan utfra ditt arbete eller behver vara sjukskriven under en period. Sin bedmning skriver lkaren ned i ett sjukintyg. Du eller din arbetsgivare skickar sjukintyget till Frskringskassan. Frskringskassan tar sedan beslut om sjukpenning med hjlp av sjukintyget. Samma regler som frut fr den som r sjuk Reglerna fr den som inte kan arbeta p grund av sjukdom r samma som frut. r du till exempel frkyld anmler du dig sjuk till arbetsgiva ren samma dag som du knner att du inte kan g till jobbet. I det normala fallet har man rtt att vara hemma en vecka fr sjukdom utan sjukintyg frn en lkare. Men sjlvklart uppsker du lkare tidigare om du behver det. Efter en vecka behver du ett sjukintyg frn en lkare. Frsta dagen fr sjukskrivningen rknas frn den dag som lkaren anser att du br vara hemma.

Aktiva tgrder r en viktig del under en sjukskrivning.

Socialstyrelsen har tagit fram en vgledning fr sjukskrivning. Vgledningen ska vara ett hjlpmedel fr bde lkarna och Frskrings kassan i arbetet med sjukskrivningar. Den ska ocks vara ett std fr dig som patient. Vgledningens rekommendationer ska leda till att bedmningar om sjukskrivningar blir mer lika ver hela landet. Den ska ocks leda till att sjukskrivningar anvnds som aktiva tgrder fr att den som r sjukskriven ska kunna terg till arbetslivet. En sjukskrivning bygger alltid p lkarens bedmning av patientens frmga att utfra sina arbetsuppgifter. Drfr r lkarens under skning av dig som patient fortfarande lika viktig. Frskringskassan tar sedan beslut om din sjukpenning.

Vgledning fr sjukskrivning (artikelnummer 2007-114-83) kan bestllas frn: Socialstyrelsens kundtjnst, 120 88 Stockholm Fax: 08-779 96 67 E-post: socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Rapporten kan ocks laddas ner frn Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se