Europeisk kod fr idburna organisationers medverkan i beslutsprocessen

ANTAGEN AV INGO-KONFERENSEN VID MTET DEN 1 OKTOBER 2009

EUROPARDETS INGO-KONFERENS CONF/PLE(2009)CODE1

kapitelrubrik

I. II. III. IV. V.

kapitelrubrik

Inledning Syfte och mlgrupper Ramar fr medverkan Hur organisationer kan medverka Matris fr medverkan i beslutsprocessen

5 7 9 13 27

I. Inledning
Trots att mnga mnniskor deltar i olika samhllsverksamheter r relativt f intresserade av eller aktiva i de politiska processerna. Civilsamhllet spelar drfr en viktig roll i den demokratiska processen d det ger medborgare mjlighet att kanalisera olika synpunkter och intressen i den politiska beslutsprocessen vid sidan av de politiska partierna och olika lobbyorganisationer. Europardets ministerkommitt erknner i dess rekommendation (2007)14 idburna organisationers oumbrliga bidrag till utvecklingen och genomfrandet av demokrati och mnskliga rttigheter, i synnerhet genom frmjande av allmnhetens medvetenhet och deltagande i det offentliga samhllet samt skrande av ppenhet och ansvarighet hos myndigheter. Vid Europardets forum fr demokratins framtid, som hlls i Sverige i juni 2007, uppmanade deltagarna Europardets INGO-konferens (konferensen fr internationella icke-statliga organisationer) att ta fram en europeisk kod fr idburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Den skulle bl a omfatta olika mekanismer fr idburna organisationer att kunna delta i den politiska beslutsprocessen men ocks visa p stt fr det civila samhllet att delta i den offentliga politiken. Mot bakgrund av detta tog INGO-konferensen ansvaret fr att utarbeta ett frslag till en kod fr medverkan i den politiska beslutsprocessen. Detta dokument beskriver bakgrunden och listar verktyg fr hur medborgare genom engagemang i idburna organisationer kan delta i den politiska beslutsprocessen. Det hr dokumentet har tagits fram av fretrdare frn civilsamhllet, har gemensamt utformats genom en europeisk samrdsprocess bland idburna organisationer, prvats och kommenterats av medlemmar i nationella och internationella idburna organisationer och anvnds redan av aktiva i civilsamhllet och myndighetsfretrdare. Europardets INGO-konferens har i den hr koden frskt sammanstlla ett anvndbart, strukturerat och pragmatiskt verktyg riktat till bde beslutsfattare och idburna organisationer.

i. inledning

Koden listar goda exempel. Den r inte bindande, freskriver inga regler och krver inga tvingande mekanismer. Istllet frsker den ge olika aktrer, som r involverade i den demokratiska processen, frslag och ider till hur organisationer kan medverka p olika stt vid olika tillfllen. Dessa ider bygger p praktiska erfarenheter frn dialog och samarbete mellan idburna organisationer och det offentliga. Syftet r att underltta samverkan mellan de olika aktrerna och att strka medborgarnas medverkan och deltagande i de demokratiska processerna p lokal, regional och nationell niv. Under arbetets gng inhmtade INGO-konferensen rd och synpunkter frn Europardets vriga institutioner. Som resultat vlkomnar bde Europardets kommunalkongress och Europardets parlamentariska frsamling koden. Kongressen nmnde specifikt att de kommer att bidra till att den sprids och kommer ocks att anvnda den i sitt eget arbete. Den parlamentariska frsamlingen betonade ocks vrdet av e verktyg i medborgardemokratin. Denna kod kommer frhoppningsvis att ge politiska resultat. Den kommer att ge std och kraft till den aktuella trenden bland lokala, regionala och nationella myndigheter att rdgra och samarbeta med det civila samhllet genom att fra in moderna verktyg i den demokratiska styrprocessen samtidigt som medborgardeltagandet frdjupas i det offentliga samhllet.

i. inledning

II. Syfte och mlgrupper

Det grundlggande syftet med koden r att bidra till att skapa en bra milj fr idburna organisationer i Europardets medlemslnder och i Vitryssland nr det gller deltagande i den politiska beslutsprocessen. Detta grs genom att p europeisk niv definiera ett antal principer, riktlinjer, verktyg och mekanismer fr samrd. Avsikten r att koden ska kunna tillmpas p lokal, regional och nationell niv. Den bygger p erfarenheter frn idburna organisationer i hela Europa som delat med sig av sina exempel och metoder fr samverkan med myndigheter. Ett annat syfte med koden r att den ska vara ett betydelsefullt och effektivt verktyg fr idburna organisationer frn lokal till internationell niv i deras dialog med parlament, regeringar och myndigheter. Den syftar till att bli ett interaktivt verktyg av handlingsorienterad karaktr, och r drfr anvndbar fr idburna organisationer och myndigheter i hela Europa. Fr att underltta tillmpningen av denna kod kommer det ocks att finnas en bank med fallstudier och en ytterligare uppsttning praktiska verktyg i ett senare skede. Koden r avsedd fr nationella idburna organisationer inklusive regionala och lokala organisationer i Europardets medlemslnder och i Vitryssland, samt fr organisationer p europeisk och internationell niv. Den r ocks riktad till myndigheter, inklusive parlament, regeringar och den offentliga frvaltningen p lokal, regional och nationell niv. Den r avsedd fr mnga olika anvndare. Tanken r att den ska kunna anvndas p alla niver inom den offentliga frvaltningen.

ii. syfte och mlgrupper

III. Ramar fr medverkan

III.i. Parametrar inom det civila samhllet
Idburna organisationer och det organiserade civila samhllet bidrar p ett oumbrligt stt till utveckling och frverkligande av demokrati och mnskliga rttigheter. Europardets definition av idburna organisationer (hr icke-statliga organisationer NGO:s) terfinns i ministerkommittns rekommendation (2007)14, dr det fastsls att idburna organisationer r frivilligorgan eller frivilligorganisationer som har etablerats fr att driva grundarnas och medlemmarnas i allt vsentligt ideella ml. I frhllande till den hr koden fr medborgarmedverkan omfattar termen icke-statliga organisationer idburna organisationer och det organiserade civila samhllet ssom frivilligorganisationer, ideella organisationer, freningar, stiftelser, vlgrenhetsorganisationer samt andra intressebaserade grupper. Dessa idburna organisationers krnverksamheter r inriktade p att frmja vrden som social rttvisa, mnskliga rttigheter, demokrati och rttsskerhet. Inom dessa omrden verkar idburna organisationer fr den goda saken och fr att frbttra mnniskors livssituation. Idburna organisationer har en central funktion i deltagandeprocessen i ett ppet och demokratiskt samhlle genom att de involverar mnga mnniskor. Det faktum att mnga av dessa individer ocks r vljare understryker den kompletterande relationen till den representativa demokratin. Idburna organisationer kan bidra med kunskap och oberoende expertis i den politiska beslutsprocessen. Drfr tar den politiska makten p alla niver, frn lokal, regional och nationell niv, samt p internationell niv ofta hjlp av idburna organisationer och anvnder deras erfarenheter och kompetens nr det gller utveckling och genomfrande av politik. Idburna organisationer vilar dessutom p ett ofta unikt frtroende frn sina medlemmar och frn samhllet fr att ge uttryck fr oro, fretrda srskilda intressen och skapa engagemang fr olika sakfrgor, och ger ett avgrande bidrag till utvecklingen av politiken.

iii. ramar fr medverkan

Denna kod understryker det organiserade civila samhllets bidrag till den demokratiska processen. Den fokuserar inte p den nrliggande frgan om medborgardeltagande, dvs individer. I detta sammanhang frutstts att grundandet av freningar och idburna organisationer r ett resultat av oberoende social organisering och att det inte enbart bygger p individens handlande. Organiserade grupper existerar fr att gynna medlemmarnas intresse till gagn fr samhllet i stort. De fungerar som en kanal fr samla att deltagandet och som en multiplikator fr medborgarnas engagemang.

III.ii. Principer fr medverkan

Fr att frmja en fungerande samverkan br idburna organisationer och myndigheter agera utifrn fljande gemensamma principer:

Medverkan Idburna organisationer samlar och kanaliserar medlemmars, brukares och berrda medborgares synpunkter. Denna input r ett centralt bidrag till den politiska beslutsprocessen genom att den kar kvaliteten, frstelsen och den lngsiktiga anvndbarheten av det politiska initiativet. En frutsttning fr denna princip r att processerna fr att kunna delta r ppna och tillgngliga, och att de bygger p verenskomna parametrar. Tillit Ett ppet och demokratiskt samhlle bygger p ppen samverkan mellan aktrer och sektorer. Idburna organisationer och myndigheter har olika roller men det gemensamma mlet att frbttra mnniskors liv kan bara uppns p ett tillfredsstllande stt om processen bygger p tillit, vilket frutstter respekt och msesidigt frtroende. Ansvar och ppenhet Att agera i allmnhetens intresse krver ppenhet, ansvar och tydlighet frn bde de idburna organisationerna och frn myndigheter, med transparens i alla skeden. Oberoende Idburna organisationer mste betraktas som fria och oberoende organ med hnsyn till deras syften, beslut och aktiviteter. De har rtt att agera

10

iii. ramar fr medverkan

sjlvstndigt och att ge uttryck fr synpunkter som skiljer sig frn de myndigheter som de samarbetar med.

III.iii. Villkor fr medborgardeltagande

Stdet fr fri freningsverksamhet terfinns i flera antagna dokument. Enligt Europeiska konventionen om de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna (ECHR) krver dessa frutsttningar att det rder yttrandefrihet (artikel 10 i ECHR), mtes- och freningsfrihet (artikel 11 i ECHR) samt relevant rttspraxis frn Europeiska domstolen fr de mnskliga rttigheterna. Fr att garantera att idburna organisationers oumbrliga bidrag inkluderas och tas hnsyn till utan diskriminering i den politiska beslutsprocessen krvs att man skapar en milj med rtt frutsttningar. Dessa r bl.a. rttsskerhet, vidmakthllande av grundlggande demokratiska principer, politisk vilja, gynnsam lagstiftning, tydliga frfaranden, lngsiktigt std och resurser fr ett lngsiktigt hllbart civilt samhlle samt att det finns gemensamma plattformar fr dialog och samarbete. Dessa villkor mjliggr en konstruktiv samverkan mellan idburna organisationer och myndigheter och bygger p ett msesidigt frtroende och en msesidig frstelse fr deltagandedemokrati.

iii. ramar fr medverkan

11

IV. Hur organisationer kan medverka

Fr att kunna uppfylla syftet med koden och skerstlla att denna r bde relevant och fungerar praktiskt s beskriver det hr avsnittet hur idburna organisationer kan delta i den politiska beslutsprocessen. Det finns tv sammanlnkade dimensioner i den hr processen. Den frsta dimensionen r de olika niverna man kan medverka p som beskrivs i avsnitt Iv.i, graderade frn lgsta till hgsta engagemang, dvs frn enkel informationsfrmedling till samrd, dialog och slutligen partnerskap mellan idburna organisationer och det offentliga. Den andra dimensionen r de olika stegen i den politiska beslutsprocessen som beskrivs i avsnitt Iv.ii. Dessa sex steg r de som myndigheter fljer, frn att faststlla agendan via genomfrande till granskning och omformulering av ett politiskts beslut eller omrde. Avsnitt Iv.iii beskriver vergripande verktyg som kan tillmpas vid alla steg i den politiska beslutsprocessen som exempelvis verenskommelser och olika strukturer fr samverkan. Alla dessa dimensioner och element kombineras drefter i en matris fr medverkan i den politiska beslutsprocessen (avsnitt V), som visar hur dessa r relaterade till varandra i processen.

IV.i. Olika niver fr medverkan

Idburna organisationers engagemang i de olika stegen i den politiska beslutsprocessen varierar utifrn deltagandets intensitet. Det finns fyra successiva niver fr medverkan, frn lgst till hgst aktivt deltagande. Dessa r: information, samrd, dialog och partnerskap. De kan tillmpas i alla steg i beslutsprocessen, men de r ofta srskilt relevanta vid srskilda skeden i processen. Det r viktigt att betona att dessa niver inte r en process i sig, dvs att syftet inte r att man ska strva efter ett partnerskap i alla situationer. De olika niverna syftar istllet till att vara ett stt sortera olika mekanismer och processer som std vid val av aktiviteter och strategier fr att bst n mlen.

iv. hur organisationer kan medverka

13

Information

Samrd

Bred Samverkande

Dialog

Partnerskap

LG

NIV AV MEDVERKANDE

HG

1. Information Tillgng till information r grunden fr alla efterfljande steg fr att idburna organisationer ska kunna delta i den politiska beslutsprocessen. Information r den lgsta nivn av medverkan och bestr i regel av enkelriktad information frn myndligheterna. I detta fall varken krvs eller frvntas en samverkan med eller ett engagemang frn idburna organisationer. Information r ndvndig fr alla steg i den politiska beslutsprocessen. 2. Samrd Detta r en form av initiativ frn myndigheter som efterfrgar input om srskilda politiska frgor frn olika aktrer bl a idburna organisationer. Samrd sker oftast genom att myndigheterna informerar idburna organisationer om den aktuella politiska utvecklingen och inbjuder dem att ge kommentarer, synpunkter och feedback. Initiativet till samrd och val av mnen sker p initiativ frn myndigheter, inte frn de idburna organisationerna. Samrd r relevant fr alla steg i den politiska beslutsprocessen, men i synnerhet vid formulering, granskning och omformulering. 3. Dialog Initiativet till dialog kan tas av bda parter. Dialog kan endera vara bred eller mer av en samverkande form.

14

iv. hur organisationer kan medverka

En bred dialog r en tvvgskommunikation som bygger p gemensamma intressen och eventuella gemensamma ml fr att ha ett regelbundet utbyte av synpunkter. Den kan exempelvis vara ppna offentliga utfrgningar eller strre mten mellan idburna organisationer och myndigheter. Diskussionen frblir bred och den har ingen uttalad koppling till ngon aktuell politisk process. En samverkande dialog bygger p gemensamma intressen fr att utveckla ett srskilt politikomrde eller fr att lsa ett gemensamt problem. Den samverkande dialogen leder i regel till en gemensam rekommendation eller strategi, alternativt lagstiftning. Hr r dialogen mer bemyndigande n den breda dialogen eftersom den bestr av gemensamma, ofta tta och ordinarie mten fr att utveckla centrala politiska strategier, och den leder ofta till verenskomna resultat. Stort vrde fsts vid dialog i alla steg av den politiska beslutsprocessen, men den r speciellt avgrande nr det gller att faststlla agendan, att formulera och omformulera politiken.

4. Partnerskap Ett partnerskap frutstter delat ansvar i varje steg i den politiska beslutsprocessen frn att faststlla agendan, formulera politiken, fatta beslut och genomfra politiska initiativ. Det r den hgsta formen av deltagande. P denna niv trffas idburna organisationer och myndigheter fr ett nra samarbete. Viktigt att betona r att idburna organisationer fortstter att vara oberoende och ha rtt att pverka och agera oberoende av en partnerskapssituation. Partnerskap kan exempelvis omfatta aktiviteter som delegering av en srskild uppgift till en idburen organisation, som att exempelvis tillhandahlla tjnster, etablering av ett organ fr gemensamt beslutsfattande, inklusive resursfrdelning. Partnerskap kan ske i alla steg av det politiska beslutsfattandet, och det r srskilt relevant fr att faststlla agendan och under genomfrandefasen.

IV.ii. Steg i den politiska beslutsprocessen

Nedan beskrivs cykeln fr den politiska beslutsprocessen i sex olika steg: stta agendan, formulering av politiken, beslut, genomfrande av politiken, bevakning och omformulering av politiken. Varje steg innefattar olika mjligheter fr samverkan mellan idburna organisationer och myndigheter.

iv. hur organisationer kan medverka

15

Omformulera

Bevaka

Stta agendan Genomfra Formulera

Beslut

1. Stta agendan Den politiska agendan faststlls vanligtvis i samrd mellan parlament och regering, men ocks ofta genom idburna organisationers kampanjer och lobbying fr frgestllningar, intressen eller kritik. Nya politiska initiativ r ofta resultatet av kampanjer som har letts av idburna organisationer. I detta skede har idburna organisationer som ml att pverka beslutsfattarna i medlemmarnas eller allmnhetens intresse genom att aktivt pverka p ett stt som bidrar till den politiska debatten.
Idburna organisationers bidrag:

Fresprka: Att tala eller lobba fr en speciell frga, medborgargrupp eller intresse, vcka frgestllningar, ta upp problem och behov, att lgga fram synpunkter eller ett allmnt intresse som nnu inte tcks av lagstiftning, policydokument, instrument eller tgrder. Informera och medvetandegra: Frmedla idburna organisationers erfarenheter och upptckter till det offentliga, involvera och fretrda medlemmar, anvndare och medborgargrupper. Agera som en kanal fr att n medborgare, att lyssna, reagera och informera. Expertis och rdgivning: Experter med kunskaper om ett srskilt mne spelar en nyckelroll nr den politiska agendan ska faststllas. Denna analys och forskning identifierar aktuella och framtida behov i samhllet och ger avgrande perspektiv.

16

iv. hur organisationer kan medverka

Innovation: Utveckling av nya lsningar och infallsvinklar. Visa hur de kan integreras i den politiska agendan. Tillhandahlla tjnster: Idburna organisationer som utfrare r centrala aktrer i att utforma politik och att skapa alternativa och nya lsningar fr en srskild grupp av brukare.

Det offentligas ansvarsomrden:

Information: Tillhandahlla aktuell och riktig information i tid i ett lttillgngligt format till alla intresserade parter. Processer: Utveckla och skerstlla en ppen beslutsprocess. Skapa och erbjuda tydliga, ppna och tillgngliga processer s intresserade parter kan delta. Resurser: Mjliggra fr idburna organisationer att delta genom att exempelvis ge finansiellt std, erbjuda lokaler eller administrativt std. Lyhrdhet: Skerstlla att relevanta myndighetsfretrdare r aktivt engagerade och lyssnar, reagerar och ger feedback.

Anvndbara verktyg och mekanismer:

Information: Enkel och fri tillgng till relevant och riktig information i rtt tid om den politiska processen, dokument och politiska beslutsfattare, tex via databaser p Internet. Forskning fr att ta fram ett underlag om en angelgen frga och utveckla frslag till lsningar. Organisering av kampanjer och lobbying av idburna organisationer baserade p medvetandegrande som exempelvis policydokument, affischer och broschyrer, webbplatser, pressmeddelanden och offentliga demonstrationer. Webbplats med omfattande tillgng till centrala dokument och information om olika offentliga evenemang. Samrd: Petitioner kan ske med hjlp av webbverktyg, som exempelvis e-petition eller webbforum. Samrd och remisser p webben eller med andra tekniker, fr att samla in intressenters engagemang och frslag.

iv. hur organisationer kan medverka

17

Dialog: Utfrgningar och offentliga forum med olika intressenter fr att identifiera och lyssna till problemstllningar och intressen hos olika grupper. Medborgarforum och framtidsrd fr att diskutera med medborgare och idburna organisationer. Central myndighetskontakt som ger idburna organisationer tillgng till information om aktuella politiska initiativ. Partnerskap: Arbetsgrupp eller kommitt som kan vara en permanent eller tillfllig expertgrupp fr att ge rd om politiska preferenser.

2. Formulering Myndigheter har i regel vl inarbetade frfaranden fr att ta fram ett politiskt initiativ. Hr involveras idburna organisationer genom att exempelvis identifiera problem, ta fram frslag till lsningar och lmna argument fr de frslag de fresprkar. En central del i detta steg r att underltta mjligheten till samrd samt skapa utrymme fr olika former av dialog fr att samla in synpunkter frn intresserade aktrer.
Idburna organisationers bidrag:

Fresprka: Skerstlla att man tar hnsyn till olika intressenters behov och intressen som pverkas av det politiska initiativet. Informera och medvetandegra: Idburna organisationer informerar medlemmar, anvndare och andra berrda medborgargrupper om arbetet med det politiska initiativet. Expertis och rdgivning: Att tillhandahlla analyser och forskning om de frgor som det politiska initiativet handlar om eller att visa p om ytterligare prioriteringar br inkluderas. Innovation: Att erbjuda lsningar ofta med nya infallsvinklar, praktiska lsningar och konkreta modeller som r anpassade till speciella anvndargrupper och situationer. Tillhandahlla tjnster: Bidra med input till arbetet fr att skerstlla att det mter deras specifika anvndares behov p bsta stt. bevaka och granska: Att flja arbetet med det politiska initiativet fr att se till att intressenters behov beaktas och att processen r ppen och tillgnglig fr alla.

18

iv. hur organisationer kan medverka

Myndigheters ansvarsomrden:

Information: Tillhandahlla detaljerad information i rtt tid om aktuella samrdsfrfaranden och andra former fr utbyte av information och ider. Processer: Utveckla och flja miniminiverna fr samrd, som exempelvis tydliga ml, regler fr medverkan, tidslinjer, kontakter etc. Organisera ppna samrdsmten, som alla potentiella intressenter bjuds in till. Resurser: Se till att det finns tillrckliga tidsramar och mjligheter fr att garantera att olika niver av det civila samhllet kan delta i samrdet. Lyhrdhet: Garantera att relevanta myndighetsfretrdare deltar aktivt genom att lyssna, reagera och ge feedback p samrdssvar.

Anvndbara verktyg och mekanismer:

Information: ppen och fri tillgng till policydokument, genom en ppen och tillgnglig klla som samlar all information om de olika politiska initiativen. Skerstlla att informationen r tillgnglig i olika format fr att n allmnheten i stort. Webbplats med en omfattande tillgng till centrala dokument och information om offentliga evenemang och liknande. Kampanjer och lobbying fr att utforma politiken genom yttranden, positioner, brev och manifest. Publika webbsndningar frn utfrgningar, mten och debatter s att allmnheten kan se och lyssna i realtid. Forskning som bidrar till arbetet med det politiska initiativet. Samrd och dialog: Utfrgningar och paneler med intressenter fr att identifiera och tolka knsligheten, lyhrdheten fr frgestllningarna, samt fr att samla in frslag, endera genom personliga mten eller p webben. Expertseminarier och mten med relevanta experter fr att ta fram specialiserad kunskap, forskning eller studier som kan anvndas nr det politiska initiativet frbereds. Kommitter och rdgivande organ med olika intressenter som bestr av eller inkluderar fretrdare fr idburna organisationer kan vara permanenta eller tillflliga.

iv. hur organisationer kan medverka

19

Partnerskap: Samarbete under formuleringsarbetet: Idburna organisationer deltar aktivt i arbetet med delar av lagstiftningsprocessen.

3. Beslut Formerna fr politiskt beslutsfattande varierar beroende p det nationella sammanhanget och de olika lndernas lagstiftning. Gemensamma knnetecken r att ett departement utarbetar ett politiskt direktiv, eller lagstiftningsfrslag, som sedan antas genom parlamentarisk omrstning eller folkomrstning och som sedan krver genomfrandelagstiftning. Lagutkast och motioner ska vara ppna fr synpunkter frn idburna organisationer. Det offentliga ska utvrdera de olika sikter och synpunkter som lmnats innan beslutet fattas. I detta skede utgr samrdet en central del fr att beslutet som fattas ska bli vl underbyggt. Det r emellertid myndigheterna som har det slutliga beslutsmandatet, om inte beslutet fattas genom en offentlig omrstning, folkomrstning eller genom ngon annan typ av medbeslutandemekanism.
Idburna organisationers bidrag:

Fresprka: Pverka beslutsfattarna fre omrstningen utifrn sitt srintresse och expertis. Information och medvetandegrande: Informera medlemmarna, anvndare och olika medborgargrupper om de politiska besluten och deras eventuella effekter. Expertis och rdgivning: Tillhandahlla detaljerade analyser fr att informera och pverka beslutsfattare. Bevaka och granska: Flja beslutsprocessen, se till att den r demokratisk, transparent och s effektiv som mjligt.

Det offentligas ansvarsomrden:

Information: Tillhandahlla information om den politik som r under utarbetande. Processer: Att erbjuda och flja upp vald form av medbeslutandemekanismer nr det r lmpligt. Resurser: Att mjliggra och understdja idburna organisationers aktiva medverkan genom att de inkluderas i beslutsfasen.

20

iv. hur organisationer kan medverka

Lyhrdhet: Att lyssna, ta hnsyn till och lta sig pverkas av synpunkter frn idburna organisationer.

Anvndbara verktyg och mekanismer:

Information: Organisering av kampanjer och lobbying fr att pverka beslutsfattarna, till exempel med hjlp av broschyrer, webbplatser, pressmeddelanden och offentliga demonstrationer. Samrd och dialog: ppna mten eller kommittsammantrden fr att garantera ppna och tillgngliga debatter under beslutsfattandet. Partnerskap: Gemensamt beslutsfattande via forum, konsensuskonferenser och andra deltagarmten. Gemensamt beslutsfattande som exempelvis medbeslutande i budgetfrgor.

4. Genomfrande Detta r det steg d mnga idburna organisationer r mest aktiva, exempelvis i tillhandahllande av tjnster och genomfrande av projekt. Stor del av det arbete som grs av idburna organisationer under de fregende stegen syftar ofta till att frska pverka genomfrandet av politiken. Denna fas r srskilt viktig fr att skerstlla att det avsedda resultatet med det politiska initiativet uppns. Tillgng till tydlig och ppen information om frvntningar och mjligheter r viktiga i detta steg, samt aktiva partnerskap.
Idburna organisationers bidrag:

Information och medvetandegrande: Fokuserar primrt p att ka allmnhetens medvetenhet, beskriva frdelar och nackdelar samt fljderna av politiken. Tillhandahlla tjnster: Idburna organisationer r ofta en viktig aktr som tjnsteutfrare i genomfrandet av politiska initiativ, ofta med huvudansvar fr att leverera resultat. bevaka och granska: Att bedma och skerstlla att politiken genomfrs p det stt som avsetts och att det inte skapar negativa bieffekter.

iv. hur organisationer kan medverka

21

Det offentligas ansvarsomrden:

Information: Tillhandahlla information om hur politiken ska genomfras. Vilket ml man vill uppn och vilket tillvgagngsstt man ska anvnda sig av som tex offentlig upphandling, projektanskningar och andra finansieringsformer. Processer: Flja faststllda regler och frordningar fr genomfrande av politiken. Resurser: Mjliggra aktiv medverkan frn idburna organisationer under genomfrandefasen genom att man avstter speciellt std fr detta, finansiellt eller p annat stt som tex administrativt std. Lyhrdhet: Vara tillgnglig och reagera p specifika behov som uppstr nr det politiska initiativet genomfrs.

Anvndbara verktyg och mekanismer:

Information: ppen och fri tillgng till det offentligas dokument gllande eventuella hnsyn till projektupphandlingar och andra former av genomfrande. Webbplats med omfattande tillgng till centrala dokument och offentliggrande av offentliga initiativ. Information via e-post fr att avisera kommande projekt och finansieringsmjligheter. Frgor och svar p webben eller i andra kanaler fr att erbjuda information som presenteras i formen frgor och svar, som syftar till att ge hjlp och vgledning. Offentlig upphandling eller liknande processer s att frfarandet r ppet och transparent. Samrd: Evenemang, konferenser, forum och seminarier fr att informera och diskutera genomfrandet av politiken med idburna organisationer och allmnheten. Dialog: Kapacitetsbyggande seminarier fr att ka relevant kunskap och kapacitet fr ett bra genomfrande. Utbildningsseminarier fr idburna organisationer och det offentliga om srskilda mnen som r relevanta fr genomfrandet, tex om upphandling, projekt- och finansieringsanskningar.

22

iv. hur organisationer kan medverka

Partnerskap: Strategiska partnerskap dr idburna organisationer och myndigheter bildar ett partnerskap fr att genomfra politik. Detta kan strcka sig frn ett litet pilotprojekt till ett totalansvar fr genomfrande inom ett politikomrde.

5. Bevakning I detta skede har de idburna organisationerna till uppgift att granska och bedma resultaten av den genomfrda politiken. Det r viktigt att ha ett effektivt och ppet granskningssystem fr att kunna utvrdera om politiken/ programmet uppnr det avsedda syftet.
Idburna organisationers bidrag:

Fresprka: Att flja och ppet uttala om det politiska initiativet har ntt de avsedda intressenterna och om det har lett till det nskade resultatet fr samhllet eller inte. Expertis och rdgivning: Att samla belgg eller forskning om politikens effekter, inkluderar arbetet i tankesmedjor och forskningsinstitut. Tillhandahlla tjnster: Ansvar att vervaka effekterna av programmet nr det gller kvalitet, hllbarhet, effektivitet och verkliga exempel. bevaka och granska: En prioriterad roll fr att vervaka politikens effekter och viktig fr att se till att de avsedda mlen har uppntts.

Myndigheters ansvarsomrden:

Information: Tillhandahlla information om aktuell status fr politiken. Lyhrdhet: Lyssna och reagera p srskilda synpunkter som lyfts fram av idburna organisationer och det civila samhllet.

Anvndbara verktyg och mekanismer:

Information: ppen och fri tillgng till information om den politiska utvecklingen. Insamling av exempel p och statistik om projektets frverkligande. Utvrdering av politiken och dess inverkan via konferenser och rapporter. Oberoende forskningsstudier fr att dra lrdomar.

iv. hur organisationer kan medverka

23

Samrd: Feedback-mekanismer fr att flja frloppet, som underskningar, webbenkter eller frgeformulr. Dialog: Arbetsgrupp eller kommitt som bestr av idburna organisationer (bde brukare och utfrare) som ansvarar fr granskning och utvrdering av det politiska initiativet. Partnerskap: Arbetsgrupp eller kommitt som bestr av idburna organisationer och myndigheter som samlas i ett strategiskt partnerskap fr att granska och utvrdera det politiska initiativet.

6. Omformulering De kunskaper som samlats in vid bedmning av genomfrandet av politiken, tillsammans med de behov som utvecklas i samhllet, krver ofta en omformulering av politiken. Detta mste bygga p tillgng till information och mjligheter till dialog fr att faststlla behov och initiativ. Denna omformulering gr det mjligt att inleda en ny cykel av beslutsfattande.
Idburna organisationers bidrag:

Fresprka: Utva ptryckningar fr frnyelse av politiken genom att pvisa konsekvenser av den aktuella politiken fr att uppfylla behoven hos brukare eller medborgare. Expertis och rdgivning: Genomfra forskning och analys fr att identifiera luckor i det aktuella politiska initiativet och ge en logisk grund fr omformulering. Innovation: Att utveckla nya infallsvinklar fr att hantera den relevanta poliska frgan. Detta kan vara en central del av den politiska frnyelsen. Tillhandahlla tjnster: Att identifiera hinder och samla belgg fr att illustrera nya behov som krver en omformulering av politiken.

Det offentligas ansvarsomrden:

Information: Tillhandahlla information om mjlig omprvning av en politik och uppfattningar om vilka ndringar av politiken som krvs. Processer: Skapa ppna och tillgngliga processer fr medverkan i att omformulera politiken.

24

iv. hur organisationer kan medverka

Resurser: Gra mjligt och stdja en aktiv medverkan frn idburna organisationer och det civila samhllet. Lyhrdhet: Att lyssna och agera utifrn idburna organisationers synpunkter.

Anvndbara verktyg och mekanismer:

Information: ppen och fri tillgng till information som bestr av utvrderingar, studieresultat och andra resultat om den befintliga politiken. Samrd: Konferenser eller mten fr att utforma omformuleringen av politiken som planerats av myndigheter. Webbsamrd fr att samla synpunkter frn det civila samhllet om hur politiken/projektet ska fljas upp. Dialog: Seminarier och rdgivande forum fr att engagera intressenter i utvecklingen av nya inriktningar p det politiska omrdet, tex ppna mtesplatser och andra metoder fr innovation. Partnerskap: Arbetsgrupp eller kommitt dr idburna organisationer utgr en expertgrupp tillsammans med andra intressenter och myndigheter med syfte att rekommendera en omarbetad politik.

IV.iii. vergripande verktyg och mekanismer fr medverkan av idburna organisationer i den politiska beslutsprocessen
Under samrdsfrfarandet fr att ta fram koden nmnde mnga idburna organisationer i Europa att det i mnga lnder fanns olika typer av vergripande strukturer eller mekanismer fr medverkan i den politiska beslutsprocessen, som tex verenskommelsen i Sverige. Dessa och andra vergripande mekanismer kan delas upp p fljande stt:

1. E-deltagande E-verktyg erbjuder stora mjligheter fr idburna organisationer och civilsamhllet att medverka i den politiska beslutsprocessen. De bidrar till att ka institutionernas ppenhet, ansvarsskyldighet och lyhrdhet, och frmjar medborgarnas

iv. hur organisationer kan medverka

25

engagemang. De kan dessutom ka sjlvbestmmandet och den demokratiska processens tillgnglighet. Fr att dra full nytta av deras potential br e-verktyg integreras i alla skeden av beslutsprocessen och anvndas av alla typer av aktrer inklusive myndigheter p alla niver och det organiserade civila samhllet.

2. Kapacitetsbyggande fr deltagande Ett genomgende och viktigt tema r att kontinuerligt utveckla kapaciteten och kompetensen hos lokala, regionala och nationella idburna organisationer s att de aktivt kan involveras i den politiska beslutsprocessen, i projekt och att tillhandahlla tjnster. Kapacitetsbyggande omfattar ocks utbildningsseminarier fr att frbttra frstelsen fr den msesidiga roll som idburna organisationer och det offentliga har eller olika typer av utbytesprogram fr att underltta frstelsen fr varandras roller och perspektiv. 3. Strukturer fr samarbete mellan idburna organisationer och det offentliga Fr att frenkla samverkan mellan myndigheter och idburna organisationer finns det i vissa lnder ett samordningsorgan. Dessa kan exempelvis vara offentliga organ som har en speciell kontaktperson fr civilsamhllet i varje myndighet, ett centralt samordningsorgan som samtalspart fr idburna sektorn, eller gemensamma strukturer som kommitter med olika intressenter. Det kan ocks vara olika typer av arbetsgrupper, expertrd och andra rdgivande organ (permanenta eller tillflliga) eller andra former av allianser/koalitioner mellan idburna organisationer som samlar resurser och bygger upp gemensamma stndpunkter. 4. verenskommelser fr samverkan mellan idburna organisationer och det offentliga I mnga europeiska lnder finns verenskommelser mellan idburna organisationer och det offentliga som definierar partnernas olika taganden, roller och ansvar samt hur man ska samverka. Dessa dokument skapar en gemensam grund fr samverkan och underlttar en pgende dialog och msesidighet mellan idburna organisationer och det offentliga. De kan tex vara bilaterala verenskommelser med parlament eller regeringar, olika typer av strategidokument fr samarbete eller officiella samverkansprogram som har godknts av det offentliga.

26

iv. hur organisationer kan medverka

V. Matris fr medverkan i beslutsprocessen

Fr att illustrera hur de olika dimensionerna i koden r relaterade visar matrisen nedan de olika stegen i den politiska beslutsprocessen och deras samband med de olika niverna fr medverkan. Den bygger p erfarenheter frn civilsamhllet i Europa, och r avsedd att inspirera till handling och att utveckla samverkan mellan idburna organisationer och det offentliga. Vid varje steg i beslutsprocessen (i matrisen frn vnster till hger) finns det olika niver av deltagande frn idburna organisationer (i matrisen nedifrn och upp). Tanken r att stegen i den politiska beslutsprocessen ska kunna tillmpas i en mngd olika sammanhang i hela Europa, frn lokal till nationell niv. Som frklarats ovan kan niverna av deltagande vid varje skede i beslutsprocessen variera frn lg till hg, och det r tnkt att de freslagna verktygen ska inspirera och ge ider till medverkan. Matrisen kan anvndas p en rad olika stt, exempelvis fr att kartlgga p vilken niv en idburen organisation involveras eller deltar aktivt i en viss politisk process. Den kan ocks anvndas till att utvrdera idburna organisationers medverkan under ett srskilt skede genom att vara en mall fr att kartlgga en process. Matrisen kan ocks anvndas som ett praktiskt verktyg fr idburna organisationers planering av politiska aktiviteter. I de olika rutorna i matrisen i det hr exemplet listas olika mekanismer som man kan anvnda sig av i de olika stegen i den politiska beslutsprocessen fr de olika niverna av medverkan. Dessa r inte avsedda att vara uttmmande utan snarare till att inspirera och vara anpassningsbar fr mnga olika anvndningsomrden. Matrisen nedan illustrerar de inbrdes beroende elementen av medverkan i den politiska beslutsprocessen. Detta exempel visar hur de anvndbara verktygen som nmns ovan kan uppn den avsedda nivn av deltagande vid varje steg i beslutsprocessen.

v. matris fr medverkan i beslutsprocessen

27

NIVER AV DELTAGANDE

Partnerskap

Arbetsgrupp eller kommitt

Samarbete under formuleringsarbetet

Dialog

Utfrgningar och offentliga forum Medborgarforum och framtidsrd Central myndighetskontakt

Utfrgningar och frgepaneler Expertseminarier Kommitter och rdgivande organ med flera intressenter

Samrd

Petitioner Webbsamrd eller andra tekniker

Utfrgningar och frgepaneler Expertseminarier Kommitter och rdgivande organ med flera intressenter

Information

Enkel och ppen tillgng till information Forskning Organisering av kampanjer och lobbyving Webbplats fr centrala dokument

ppen och fri tillgng till policydokument Webbplats fr centrala dokument Kampanjer och lobbying Webbutsndningar Forskningsinformation

STEG I DET POLITISKA BESLUTSFATTANDET

Faststllande av agendan

Formulering

28

v. matris fr medverkan i beslutsprocessen

Gemensamt beslutsfattande

Strategiskt partnerskap

Arbetsgrupper eller kommitt

Arbetsgrupper eller kommitt

ppna plenarmten eller kommittsammantrden

Kapacitetsbyggande seminarier Utbildningsseminarier

Arbetsgrupper eller kommitt

Seminarier och rdgivande forum

ppna plenarmten eller kommittsammantrden

Evenemang, konferenser, forum, seminarier

Mekanismer fr synpunkter

Konferenser eller mten Webbsamrd

Organisering av kampanjer och lobbying

ppen tillgng till information Webbplats fr tillgng till information Pminnelser via e-post Frgor och svar Offentliga anbudsfrfaranden

ppen tillgng till information Insamling av exempel Utvrderingar Forskningsstudier

ppen tillgng till information

Beslut

Genomfrande

Granskning

Omformulering

v. matris fr medverkan i beslutsprocessen

29

Producerat av verenskommelsens uppfljningskansli med std av regeringen som ett verktyg fr samverkan och dialog. overenskommelsen.se Tryck: Wassberg+Skotte Tryckeri, Stockholm, 2011 grafisk Form: Pasadena Studio