1

En bra kvalit p rvaran fr frgasning av biomassa

Ulf-Peter Gran 2013

En bra kvalit p rvaran fr frgasning av biomassa

Fr bra kvalit p slutprodukterna ska ocks bioenergirvaran som tas fram ur skogen, hlla hg kvalit i alla delarna av en fungerande hanteringskedja fr hanteringen av rvaran.

Ulf-Peter Gran

Karleby/Kokkola 2013

Innehllsfrteckning
Sida Inledning Rvarans kvalit viktig vid frgasning Maskinell skrd och naturlig torkning Flisning av r flis Torkning av r flis Eftertorkning av flttorkad flis Kvalitetsflis krver kvalit i arbetet i hela hanteringskedjan Ngra allmnna tumregler Flisning Transport Logistik och eftertorkning Lagring av torkad flis En effektiv flttorkning Exempel p Logistik fr biomassan Biomassa frn gallringar Naturlig torkning Utrustning fr snderdelning av biomassa Mindre eller strre entreprenrer Eftertorkning av skogsflis fr frgasning Nyttja den naturliga torkningen Sm kraftvrmeverk fr biomassa Teknologin fr sm CHP enheter ORC enheter tillverkas i Europa Stirling motorer frmst i sm anlggningar 5 6 6 7 7 8 8 9 10 10 10 11 11 11 12 13 14 14 16 16 17 18 18 19

Sida Mikroturbin Frdelarna med Mikroturbinen r bl.a. att de, IC-motorer (gasmotorer) I framtiden kommer brnsleceller fr Bio-Syngas Mnga olika utvecklingsmjligheter References 19 19 20 21 21 22

En bra kvalit p rvaran fr frgasning av biomassa

Inledning
Forskning och uppfljning av smskalig produktion och frdling av biomassa fr lokala och regionala konsumenter r en viktig del i kvalitativt utvecklingsarbete. Med smskaliga lsningar frbttras frutsttningarna att skapa arbete fr landsbygdens arbetskraft inom energiproduktion och frdling. Aktiva smfretag och energikooperativ behvs fr skrd, hantering och frdling av de lokala energirvarorna fr lokala och regionala frbrukare.

Fr att lyckas med att producera en hg kvalit av slutprodukter finns en del saker man br tnka p och beakta i hela frdlingskedjan; Vlj bra kvalit p rvaran fr att f lga barkmngder Nyttja den naturliga torkningen p rtt stt fr att spara torkningskostnaderna Anvnd en robust utrustning som kan ge en hg kvalit p flisrvaran Integrera verksamheten med t.ex. frgasning av biomassa och en smskalig CHP enhet Nyttja samarbeta med ett lokalt energikooperativ och fretagare Satsa utgende frn nromrdet och nrregionens konsumenter

Genom en lmplig kombination och en bra tillmpning kan man i frdlingen n en hgre nyttjande grad av rvaran och sidoprodukterna. Det bidrar till att avfall och outnyttjade sidoprodukter samtidigt ocks kan minska p miljbelastningen.

Bild 1. Jmn och bra trflis.

Ojmn och dlig trflis.

Rvarans kvalit viktig vid frgasning

Det finns idag ett mrkbart kat intresse fr att f bsta mjliga kvalit p trflisen som ska vidarefrdlas, och det krver att det i varje hanterings- och processkede grs bsta mjliga insatser. Kvalitetsarbetet brjar i skogen.

Det finns ett par olika basmetoder fr hantering av kvalitets energirvara frn skogen. 1. Hantering som r flis, flisning av en frsk kvistad rvara intill en skogsbilvg. 2. Hantering som kvistad trrvara, och flisning efter en naturlig torkning i flt.

Maskinell skrd och naturlig torkning

Vid skrd av energirvara anvnds maskinell utrustning, och ofta med MTH-aggregat eller flertrdsfunktion. (MTH=Multi-tree handling)

Bild 2. MTH-aggregat som gruppkvistar. Bild, John Deere Forestry AB (www.deere.se)

En vgutrustning till ett energiskrdeaggregat kan underltta berkningen av den skrdade mngden energived. Med en vg som r kranspetsmonterad kan man ha ett alternativ fr bestmning av mngden energived som skrdas eller krs ut med en drivare. Vgutrustningen kan ocks vara monterad p ramen till en skotare eller drivare.

Bild 3. En kranspetsmonterad vg fr vgning av energived

Flisning av r flis
Hanteringskedja som byggs upp fr att flisa r flis stller stora krav p att rvaran anvnds inom en begrnsad tid, speciellt under den varma rstiden. Mikroorganismerna stter direkt igng sin nedbrytningsprocess, som medfr en temperaturstigning, en ojmn uppfuktning och rikligt med mgeldamm. Fr tillverkning av kvalitetsflis ska kvistar och grndelar lmnas kvar i skogen. Efter flisningen br materialet kunna torkas i en effektiv tork fr att drefter mellanlagras under tak innan flisen gr till vidarefrdling.

Torkning av r flis
Torkning av r trflis direkt efter skrd, nr fukthalten r mellan 45 55 %, betyder att en mycket stor mngd vatten ska avlgsnas fr att komma ner till en fukthalt under 15 % - 25 % som mnga av frgasningsanlggningarna krver. Det finns mnga olika typer av flistorkar finns att vlja p, bra alternativ fr en bttre torkningskvalit kan vara t.ex. en roterande trumtork, silotork, torntork eller bandtork.

Bild 4. En naturlig torkning i flt p en ppen plats och i en engivedshg som tcks innan hstregnen brjar.

Eftertorkning av flttorkad flis

Efter flisningen av den naturligt torkade energiveden i flt r fukthalten ofta mellan 25-40 %. Drfr behvs en eftertorkning fr att n en fukthalt under 15 -20 % vara rtt utformad. Fr att kunna n en vattenhalt under 20 % br ngon form av frvrmd luft anvndas. Det krvs en effektiv tork som kan nyttja spillvrme fr att hlla torkkostnaderna nere. Fr en mindre flisproducent betyder det ofta att torkanlggningen byggs i anslutning till en lokal fjrr- eller nrvrmeanlggning.

Kvalitetsflis krver kvalit i arbetet i hela hanteringskedjan

Fr att uppn och kunna bibehlla en tillrckligt hg kvalit p energirvaran fr en hg kvalit p flisen mste de olika arbetena i hanteringen, frn skrd till vidarefrdling, utfras p ett tillrckligt bra stt. Kvalitn p energirvaran som nr frdlingsanlggningen pverkas av, frutom av kvalitn p skogsrvaran, kvalitn i arbetet i de olika delarna i hanteringskedjan.

Ngra allmnna tumregler

Fr hantering av energirvara till vidarefrdling kan ngra vanliga tumregler vara; - Undvik att energirvaran smutsas ner av jord och damm och andra froreningar vid skrd och transport - Avlgsna nringsrika grna delar vid skrd - Skilj t olika kvaliter av rvaror i ett tidigt skede - Vlj bra plats fr den naturliga torkningen och lagringen, dr nedsmutsning kan undvikas och torkningen kan ske p bsta stt - Tck hgarna med energirvaran fr naturlig torkning innan hstregnen - Undvik att gra stora mngder fuktig trflis fr lngtidslagring, i fuktig flis startar ltt mgelbildningen och nedbrytningen av energin dessutom sprids mgelsporer ltt i omgivningen - Minimera risken fr mgelbildning i fuktig flis genom att i ett tidigt skede starta eftertorkningen - Skydda torkad energirvara frn nederbrd genom lagring under tak - Minimera mjligheterna fr att markfukten ska kunna uppfukta en torkad flisrvara En vl frberedd lagringsplats ger goda frutsttningar fr en bra torkning av energiveden.

Bild 5. MTH kvistad glasbjrk ger en mycket bra energirvara fr kvalitet flis .

10

Flisning
En bra hantering av energirvaran vid flisningen stller krav p fraren om stor noggrannhet och att flisningsutrustningen ger en bra snderdelning med en bra fliskvalit. Material av tveksam eller undermlig kvalit ska sorteras bort innan flisningen.

Bild 6. En strre traktordriven flishugg som skts av en van entreprenr ger ofta en bttre fliskvalit.

Transport
Transporten av energirvaran frn skogen till lagringsplats fr flttorkning, samt flyttning av flis frn platsen fr flisningen till flislagret och eftertorkningen, mste ske utan inblandning av froreningar. Inblandning med jord sker ltt med lastutrustningen och frn traktordck.

Logistik och eftertorkning

I en vlplanerad logistik fr inlggning och uttag frn torken underlttar en bra hantering. En eftertorkning som kan ske med sm energifrluster och med en jmn slutfukthalt i flisen, ger samtidigt en hgre kvalit p den torra flisen.

11

Lagring av torkad flis

Efter att trflisen har torkats mste den lagras torrt under tak, utan att vatten kan trnga in i lagerutrymmet. Sker torkningen i satser behvs ett strre buffertlager innan inmatningen i anlggningen fr vidarefrdling.

En effektiv flttorkning
Erfarenheter och kunskaper visar att man kan n en fukthalt p ner till 25-30 % med rtt sm merinsatser. Ngra tumregler r, - Vlj en ppen och luftig torknings- och lagringsplats - Ordna tillrckligt kraftiga underlgg till hgen med energived - Tck hgen innan hstregnen stter in - Nyttja torkningsvdret under en sommarssong - Undvik att f sn och vatten in i hgen vid uttag och flisning - verrigt rmaterial br brnnas som flis, inte anvndas fr vidarefrdling

Exempel p Logistik fr biomassan

Fr att biomassa ska vara tillgnglig vid frgasningen av trflis, krvs att logistiken och hanteringskedjan fungerar. Logistiken r beroende p vilken typ och kvalit av rvara som man ska anvnda. Tumregeln som ofta anvnds r att desto homogenare och renare rvaran desto enklare blir reningsprocessen efter frgasningen.

Utgngslget r ofta tillgngligheten p rvaran och vad produktgasen eller Bio-SNG (BioSyngas) ska anvndas till. Ska den producerade gasen direkt frbrnnas i en lokal CHP-enhet (kraftvrmeverk) stlls ofta rtt lga krav p produktgasens renhet. Fr annan anvndning kar kraven. Skrd, hantering och frbehandling eller processning av biomassa frn skogen kan ske p mnga olika stt, helt beroende p vem som r sljare och kpare. Den strsta skillnaden i hanteringskedjan ser man ofta om det r frga om en stor kund, ett kraftvrmeverk, eller en lokal kund som ett energi kooperativ (andelslag).

12

Bild 7. En frenklad versiktsbild ver vilka vgar biomassan kan ta frn, energiskog, gallringar eller slutavverkningar. Valen r mnga och anvndningsmjligheterna och konkurrensen om biomassan kar.

Fr en smskalig frgasning p landsbygden, r det i frsta hand frga om att kunna kombinera frgasningsanlggningen med den lokala CHP-enheten. Detta fr att nyttja Biosyngasen frn frgasningen fr att producera bde vrme och el. Beroende p typ av frgasningsanlggning, kan det behvas mera eller mindre frtorkning av biomassan frrn den kan finfrdelas och anvndas fr frgasning.

Biomassa frn gallringar

Utrustning fr skrd och hantering av biomassa frn gallringar anvnder ofta ngot mindre maskiner och utrustning, n fr slutavverkningar dr virket r grvre och en stor andel stocktrd finns med.

13 Kvalitn p biomassa rvaran frsmras snabbt om svampar, bakterier och insekter ges mjlighet att snabbt frka sig under lagringen. Man kan minska risken fr nedbrytning genom en frtorkning som ordnas p rtt stt.

Bild 8. Hr finns ett par exempel p maskiner och utrustning i maskinkedjan.

Naturlig torkning
En naturlig lufttorkning r det frmnligaste alternativet fr att bli av med den hgsta fuktigheten i rvaran.

14

Genom tckning innan hstregnen startar kan man f ett torrare material och n minst 5 % enheter lgre fuktighet i energirvaran, jmfrt med en hg utan tckning.

Bild 9. En vl utfr tckning av energirvaran ger en torrare slutprodukt. Beroende p frutsttningarna kan fukthalten i rvaran fs ner till och mel under 30 % vh (vattenhalt).

Utrustning fr snderdelning av biomassa

Fr att anvnda biomassan frn skogen i mindre vrmeanlggningar eller mindre CHP enheter ska materialet vara snderdelat. Ofta anvnds trdbrnslet i form av flis.

Mindre eller strre entreprenrer

Utvecklingen p landsbygden har visat att olika maskintjnster allt oftare verlmnas att utfrs av entreprenrer. Detta gller ocks i en allt strre utstrckning mekaniska skogsarbeten. Skrd och transport av gagn och energivirke, GROT-buntning, flishuggning, mm. grs av mindre eller strre entreprenrer. De mindre entreprenrerna r ofta lokala enmansfretagare.

15

Bild 10. En grov versikt ver ngra alternativa vgar fr biomassa frn skogen via snderdelning och frdling. . Tills bioenergin r i form av vrme eller el och vrme. Alternativt som biobrnsle eller som kemiska rvaror

Bild 11. Exempel p skillnaden mellan mindre och strre entreprenrer. Stora entreprenrer har ofta flisutrustning med kapaciteter p ver 150 m3/h. Stora mobila krossar anvnds frmst i anslutning till stora kraftvrmeverk fr t.ex. Krossning av stubbar eller rivningsvirke.

16

Bild 12. Olika typer av rvaror kan ge olika kvalit p brnsle genom olika metoder i den efterfljande hanteringen.

En bra kvalit i energirvaran gr det ocks enklare att f en bra kvalit i slutprodukten. Fr energived gller tumregeln, att effektivt nyttja den naturliga lufttorkningen och undvika att rvaran bryts ned av bakterier och svampar. Genom att tcka rvaruhgen p rtt stt innan hstregnen startar kan man rkna med minst 5 % enheter torrare material.

Eftertorkning av skogsflis fr frgasning

Vid frgasning av biomassa krver de flesta typerna av frgasare ngon form av torkning s att fukthalten fs under 20-25 %. Det finns dock lovande frsk med reaktorer till frgasare som kan klara fukthalter 25 % i trflisen eller biomassan som matas in i frgasaren.

Nyttja den naturliga torkningen

Fr att bibehlla en bra kvalit p energirvaran br man nyttja den naturliga torkningen. Den bsta torkperioden r naturligtvis under sommarmnaderna med hg temperatur och lgre luftfuktighet.

17

Bild 13. En grov versikt ver olika typer torkar fr smskalig torkning och mindre entreprenrer eller energikooperativ (energiandelslag).

Den smsta perioden r de regniga hstarna nr luftfuktigheten r hg, d sker ofta en uppfuktning. Speciellt om hgen med energirvaran har lmnats utan tckning, d frloras ltt flera procentenheter i en hgre fukthalt. Fr tckning anvnds olika typer av material, allt frn presenningar som kan anvndas under flera r, till tckmaterial av kraftpapper som r av en gngs natur att det kan matas in i flishuggen vid flisningen. Frsk har visat att en vl utfrd tckning av energirvaran gr att fukthalten kan vara mellan 5-10 procentenheter lgre jmfrt med material utan tckning. En tckt energirvara utan tckning kan efter torkningen ha en fukthalt p 35-45 %, medan en tckt rvara efter samma torkperiod har en fukthalt p 30-35 %. Vid optimala lagrings- och tckningsfrhllanden kan fukthalten fs under 30 % i energirvaran.

Sm kraftvrmeverk fr biomassa
Teknologin fr sm kraftvrmeverk (CHP) r just nu under en snabb utveckling. Att anvnda bioenergi frn skogen som energiklla i olika typer av sm och medelstora kraftvrmeverk r idag fullt mjligt. Basbrnslet kan vara i form av trflis eller pellets.

18 Intresset fr sm kraftvrmeverk som anvnder biobrnsle r stort i centrala Europa. Med sm CHP enheter avses nrmast de i storleken mellan 30 - 500 kWe (kWe = kW el). Utvecklingen av sm CHP anlggningar sker utgende frn flera principer, ngra ska kort visas hr.

Teknologin fr sm CHP enheter

De sm- och medelstora enheternas teknologi fr kraftvrmeproduktion bygger frmst p, o ORC teknik o Stirling motorer o IC motorer (gasmotorer) - krver frgasning av biomassan o Mikro turbiner - krver frgasning av biomassan o Brnsleceller - krver frgasning av biomassan

ORC enheter tillverkas i Europa (ORC=Organic Rankine Cycle)

Bland de ledande tillverkarna r italienska Turboden som har arbetat med ORC system fr mindre kraftvrmeverk de senaste 30 ren. Det har redan byggt ca 250 enheter i MellanEuropa och flera byggs. Storleken p Turbodens enheter ligger mellan 200 kWe 2,5 MWe.

Bild 14. Turboden ORC anlggning r fabriksmonterat p plattformar som vid monteringen i CHP anlggningen kopplas ihop, och till vrmepannan. Turbodens ORC enheter r mellan 0,2 2,5 MWe. Anlggningen p bilden finns i Toholampi, Finland och r p 1,3 MWe. Bild, Turboden.it

19

Stirling motorer frmst i sm anlggningar

Som exempel p utvecklingen av Stirling motorer, sker det i storlekar mellan 9 - 75 kWe.

Bild 15. Stirling motor p 35 kWe, innan monteringen, vrmepanelen r synlig p cylindertoppen. Bild, Stirling.dk

Dessa r avsedda fr vrmepannor i storlekar som r mellan 100 - 800 kW. Fr att vrmeverfringen till Stirling motorns vrmepanel ska fungera effektivt br vrmepannan anvnda ett frgasat biobrnsle. Sotbildningen blir lg jmfrt med flisfrbrnning.

Mikroturbin
Utvecklingen av gasdrivna Mikroturbiner fr biobrnsle har tagit fart under de senaste ren. Olika storlek finns i anvndning sedan lnge fr naturgas, speciellt p avlgsna platser dr inte elstrm finns. ISET i Tyskland har utvecklingsprojekt kring Capstones Mikroturbin i storlekar, 30-500 kWe.

Frdelarna med Mikroturbinen r bl.a. att de,

r kompakta och enkla i utfrandet har lga underhllskostnader har en lg ljudniv r enkla att placera, behver inget kraftigt fundament Bio- och trgaser som ska anvndas i Mikroturbinen mste ha renats frn bl.a. fukt och vara komprimerad. Mikroturbinen tl svavelvte (H2S) bttre n kolvmotorer.

20

Bild 16. Mikroturbin med generator frn Capstone, som kan drivas med renad biogas eller trgas. Mikroturbinenhetens storlek r ofta under 200 kWe. Bild, Capstoneturbine.com

IC-motorer (gasmotorer)
Stora IC-motorer fr naturgas har lnge varit i drift fr elproduktion, ocks som reservaggregat vid bl.a. sjukhus. Sm CHP enheter med kolvmotorer som drivs med naturgas eller biogas har anvnts i flera omrden dr elstrm annars inte finns. Anpassningen av flera olika typer av IC-motorer fr bio- och trgasdrift r idag mjligt.

Bild 17. IC-motor (gasmotor) Exempel p en kolvmotor i en CHP enhet. En tjugocylindrig Jenbacher gasmotor. Foto, ge-energy.com (Jenbacher)

21

I framtiden kommer brnsleceller fr Bio-Syngas

Bio-syngas frn frgasat trdbrnsle kan i en nra framtid anvndas som brnsle i CHP enheter med brnsleceller. Fretaget MTU CFC solutions GmbH i Tyskland tillverkar brnsleceller som kan anvnda bio- och trgas efter rening. CHP enheter i storlekar kring 250 kWe finns redan i drift.

Bild 18. Montering av ett Brnslecellpaket pgr i MTU CFCs fabrik i Tyskland Bild, www.mtu-online.com

Bild, MtU-online.com

Mnga olika utvecklingsmjligheter

Smskalig frdling av biomassa kommer att fortstta utvecklas p mnga olika stt. Att frdla bioenergirvaran nra dr den finns fr de lokala och regionala kunderna r utgngslget fr smskalig frdling. Desto bttre samarbete man kan uppn mellan olika lokala aktrer, t.ex. inom ett energikooperativ, ju lttare kan man n de gemensamt uppstllda frdlingsmlen. En lmplig inkrsport kan vara att brja med en lokal vrmeenhet fr ngra grdar, fretag, skolor, nrvrme i ttorten, osv. Nsta steg kan vara att ocks producera el samt integrera med annan frdlingsverksamhet fr biomassa. Utgngslget ska alltid vara att efterstrva en bra kvalit p bioenergirvaran som tas fram ur skogen. Biomassa av lgre kvalit som Grot kan med frdel verlmnas till stora frbrukare med anpassade vrmepannor fr bark- och smkvistrikt material, samt ocks har en fungerade rkgasrening. Genom en smskalig frgasning av biomassa r det i framtiden mjligt att ocks producera rvaror i gas eller flytande form fr brnsle och den kemiska industrin fr vidarefrdling. Fr bra kvalit p slutprodukterna ska ocks bioenergirvaran som tas fram ur skogen, hlla hg kvalit i alla delarna av en fungerande hanteringskedja fr hanteringen av rvaran.

22

Bild 19. Frn biomassa av hg kvalit fs ocks lttare slutprodukter med hg kvalit.

References
Bain, R. Overend, R., Craig, K. Biomass-Fired Power Generation, National Renewable Energy Laboratory, Golden CO, 1996. Craig K., Mann M., Cost and Performance Analysis of Three Integrated Biomass Combined Cycle Power Systems, National Renewable Energy Laboratory, Golden, CO, 2002. Gran U-P., Utlokaliserad energiproduktion, Frgasning av biomassa, Scribd.com 2010. Gran U-P., CHP - Grn Kemi - Bioenergi frn skogen, Scribd.com 2010 Gran U-P., Nyttja bioenergin frn skogen, Scribd.com 2008. H.A.M. Knoef, Handbook on Biomass Gasification, BTG biomass technology group B.V. Enschede, The Netherlands, 2005 Johansson T. B., Kelly H. , Reddy A. K. N., Williams R. H.. Renewable Energy, Sources for fuels and electricity. ISBN 1-55963-139-2 Laitila J. & Asikainen A. Koneellinen energiapuun korjuu harvennusmetsist. PuuEnergia 3/2002: 89., 2002.