Krnika Distansryttaren nr 1/2007 Fr mnga distansryttare r lttridning i trav den huvudsakliga gngarten nr man rider, bde vid trning

o h tvling! "rav r en tvtaktig gngart dr hsten v#lar mellan de diagonala ben$aren med ett svvmoment mellan v#lingarna! %tt byta sittben, allts det ben$ar du som ryttare sitter ned $, med &mna mellanrum r en s&lvklarhet 'r var&e distansryttare vrd namnet! Kanske du till o h med rider i s kallad valstakt dr du sitter eller str u$$ tv travsteg o h str/sitter ett 'r att helt &mnt belasta din hst! (r du det s r det bra) *r din lttridning r o$timal behvs inte heller ngra stigbyglar! +r nedan 'l&er ngra ti$s $ hur du kan utve kla din lttridning! ,&lvklart utgr &ag 'rn att du som ryttare inte balanserar i tyglarna utan att du har ingen eller ltt kontakt med hstens mun! Det var engelsmnnen som br&ade rida ltt! - engelska heter lttridning .$osting trott. o h .$ost. kommer hr 'rn engelskans .$ostilion. som betyder ryttare av den vnstra hsten i ett $ar som drar en vagn! D nr man hade tunga vagnar 'r $ersontrans$orter m!m! kunde man ha u$$ till 'yra $ar hstar, allts tta hstar, som drog en vagn! ,om h&l$ till kusken hade man d o'ta en ryttare som red $ en av hstarna i det 'rmsta $aret! +star som 'rdas lnga str kor samtidigt som de drar en vagn gr det 'rmst i trav! Det r bara $ /estern'ilmer som dilligenser 'orsar 'ram i galo$$ o h det nr indianer eller banditer gr till an'all! 0en tillbaka till 'rryttaren! +an tillbringar allts strre delen av dagen i sadeln! 1m han sitter ned i trav kan man tnka sig att han blir rtt mr i baken, o h om han str i stigbyglarna blir han med all skerhet rtt mr i 'tterna! , vad gr han nr han r 'r m i baken 'r att sitta, o h 'r m i 'tterna 'r att st2 3o, han v#lar mellan de tv o h s r .$osting trott. 'dd! 0ilitren anammade lttridning i trav e'tersom de u$$t kte att bde hstar o h ryttare var 'rs hare e'ter lnga mars her om ryttarna red ltt &m'rt med att sitta ned i traven! De 'lesta hstar 'inner det mest bekvmt om ryttaren sitter ner $ vnster diagonal 4allts nr vnster 'ram o h hger ba k stts ned i marken5! (enom att te# galo$$era ett eller tv steg kommer hsten 'rska 'ra ver dig till den vnstra diagonalen om du 'rsker sitta ned $ den hgra! Detta beror $ hstar 'rn br&an av naturen inte r rakriktade! 6ad som krvs r att du var nedsittning $ den svra diagonalen tills det gr lika bra t bda hllen, o h naturligtvis att du gr grundlggande vningar med din hst 'r att ' den liksidig, allts rakriktad 4se e# Distansryttaren nr 7/20085! 9 lttridning s ski'tar du allts mellan att sitta ned o h ltta ur sadeln! Det r ltt att tro att man ska stlla sig u$$ i stigbyglarna 'r att komma u$$ ur sadeln, men det behvs 'aktiskt inte! "vrtom, om man stller sig u$$ kommer man ltt 're hsten i rrelsen vilket kan ' till 'l&d att hsten kar traven o h o ks belastar 'rambenen ondigt my ket 'r att .s$ringa ika$$. ryttaren! *r du rider ltt s lmnar du sadeln dr'r att hsten ski kar dig ur sadeln nr den byter 'rn en diagonal till den andra! 1m det r s att du .ramlar. ner i sadeln med en duns nr du kommer ned, ligger du i stllet e'ter hsten i rrelsen, vilket inte heller r bra 'r $'restningen $ hstens rygg blir rtt stor, s$e iellt under en lng ritt! *r din lttridning 'ungerar o$timalt s knns det balanserat utan std 'rn tyglarna o h du rider ltt utan anstrngning! *r hsten ski kar dig ur sadeln br du snka hlen, i det hr momentet kommer try ket i stigbygeln ka, inte 'r att du stller dig u$$ med raka knn, utan dr'r att du &ust snker hlen! Fotled, kn o h h'tled ska vara rrliga o h det r hr du absorberar hstens rrelse, du ! tillter hsten att ski ka dig ur sadeln! Kni$ inte med knna) %#larna r vanligen lite 'ram'r lodlin&en s att verkro$$en rr sig u$$t/'ramt! 1m du u$$t ker att du hamnar vldigt lngt 'ram med verlivet kan du $rva att b&a knna mer, d brukar man kunna rta u$$ verlivet! *r du sedan kommer ner i sadeln igen s b&er du knt var$ hlen kommer tillbaks u$$ o h du lttar try ket i stigbygeln! +len ska aldrig vara hgre n tn, 'r d r det risk att 'tterna glider in 'r lngt eller till o h med igenom stigbyglarna! :ter det svrt2 Du kan testa i skritt, vanligen nr &ag gr dessa vningar med ryttare blir de 'lesta 'rvnade ver hur lite de behver anstrnga sig 'r att

rida ltt i skritt! Det vanligaste 'elet r att man tar i 'r my ket o h ta$$ar takten! Det 'as inerade r att i trav ska du anstrnga dig nnu mindre n vid lttridning i skritt e'tersom hr r det hsten som ser till att du lmnar sadeln, i skritt 'i k du gra &obbet s&lv! ,om &ag sa, s behvs allts inte stigbyglar vid lttridning! *aturligtvis kommer man kanske inte alltid s hgt ur sadeln, men det behvs inte! Det r nog om ditt skelett lmnar sadeln men dina ridby#or 'ort'arande har kontakt! +ur hgt man kommer beror $ den individuella hstens rrelser! Du kan utmana dig s&lv att sl$$a en stigbygel i taget o h rida utan ett $ar steg! Du sl$$er d stigbygeln nr du sitter ned o h 'oten lttar 'rn stigbygeln! Kom ihg att inte kni$a med knna 'r att kom$ensera utan lt hsten gra sitt &obb o h du kon entrerar dig $ att absorberar hstens rrelser med minsta m&liga kra'ttgng! Fr dig som vill 'rbttra din lttridning kan &ag rekommendera ;raig ,tevens sitstrningsvideo del 2! Den gr att k$a 'rn 0adeleine Forsgren $ ,tenbro (rd, ///!stenbro! om! :y ka till) :ena Danius Distansryttare o h instruktr Klassisk ridning