Dag Ntterqvists sidor

http://www.jakobslund.se/dadde/problem.htm

Inte sllan hnder det, att det uppstr problem mellan hst och ryttare, i samband med ngon uppgift ryttaren stller sin hst infr. Hsten verkar livrdd! Svettas! Blir istadig! Knyter sig! Skenar! Blir bitsk! Anfaller mnniskor! Fr det man kallar fr lynnesfel. Vad r i regel orsaken till detta beteende? Eftersom jag 100-tals gnger blivit kallad till dylika "problemhstar" har jag ganska stor erfarenhet av detta. Resultatet r: Fyra hstar har jag begrt skall avlivas. Tv fr lynnesfel riktad mot mnniskor och tv fr oridbarhet. Orsakerna gr jag inte in p hr men jag begr avlivning av hsten hellre n svra skador fr mnniskan. Hstar kan f problem, som oftast skapas av den okunnige mnniskan!!!!! Jag var under min aktiva karrir inte bttre ryttare n de flesta men jag var vlgymnastiserad, ordd, armstark och hade sedan barnsben sysslat med djur. Mnga av mina strsta tvlingsframgngar fick jag p olika problemhstar, "stoppers", skenkulor istadiga och bitska hstar. Alla fick i stort sett samma behandling och ndrade sig mycket snabbt till att i stllet vilja visa sina bsta sidor. Jag gjorde i princip alltid p samma stt. Gjorde mig till hst: Presenterade mig, vilket innbar att jag pratade med dem, lt dem lukta p mig, tog i tyglarna och pverkade dem med dessa. Bjd upp dem till dans. Dansade med dem. Bjd dem ett hinder. Bjd dem annan typ p hinder. Utsatte dem fr olika ljud. Osv. Det gller att "bjuda" hsten den detalj, som kan ha orsakat problemet och se vad den gr - ngot gr den alltid. Dr den oerfarne och okunnige inte ser ngot, ser den erfarne i regel mycket och kan d oftast ge rtt medicin. Det gller ven att ha frmgan att uppfatta och veta, vilken detalj, som "str p tur p behandlingslistan" eftersom lsandet av en detalj kan ge ovntade fljder med oanade konsekvenser. Eftersom jag inte r en person "med tummen mitt i handen" gick det i regel bra. Vid test av orsaken till varfr en hst vgrade, kunde kosta en "deckarbytta", eftersom ryttaren mste "bjuda hsten hindret" och lita p att den hoppar. Ryttaren fr inte mot hindret sitta i en sits, som i frsta hand skerstller, att han inte ramla av. Detta fordrar en stor portion mod. Efter lsandet av ett stort antal knutar p ett stort antal hstar brjade jag s smningom inse och frst orsakerna till de vanligast frekommande problem hstar stlls infr. Jag brjade ven finna en hel del mediciner fr att lsa problemen. (Detta har resulterat i att jag ven hjlpt mnga andra ryttare att lsa deras problem. Nr olika ryttare, ven inom dressyrsporten, av journalister blivit tillfrgade "om orsaken till skillnad p hsten" har svaret i 90% fall blivit allt annat n sanningsenligt. Ridsport r en typisk sport dr alla framgngar beror p ryttaren sjlv - bristande framgng beror

1 av 2

2009-12-03 02:12

Dag Ntterqvists sidor

http://www.jakobslund.se/dadde/problem.htm

p otur eller intrffade ofrutsedda hndelser). Skulle jag bli ombedd att ange fem av de viktigaste sklen till problemhstar skulle dessa bli: 1. Bristande frmga att p ett effektivt f hsten att uppfatta Dig som ledare och att lita p Dig - i alla lgen. 2. Bristande kunskap om hstens mentalitet och drmed hans frsvarssystem. 3. Bristande kunskap om hstens anatomiska mjligheter, att lsa frelagd uppgift p ett fr hsten naturligt stt. 4. Bristande frmga att "lsa" hstens reaktioner. 5. Bristande frmga i att kommunicera med hsten. Du har frmodligen inte lrt hsten grundhjlperna tydligt och drefter varit obnhrligt konsekvent. Detta r min hgst personliga syn p och de stt jag har anvnt fr att ska nrma mig och finna hsten. Mina rd fr att undvika problem. Lr Dig ovanstende 5 punkter innan Du tnker p att tvla. Trna in och befst allt det som ingr i en tvling; bde hemma och hos grannen. Mnga gnger. Nr det gr perfekt anml Dig i en klass som ligger tv svrighetsgrader under det Du och Din hst kan. Minst 3 perfekta tvlingar innan Du flyttar upp en grad. Trnbotten 1998-11-12 Dag Ntterqvist VBF GSR

Copyright: Dag Ntterqvist 1998 Till startsidan

Webdesign: Susanne Elfstrm, som ocks har gjort videon Motivera din hst

2 av 2

2009-12-03 02:12