Soldatreglemente fr vinterfrhllanden

Central lagerhllning: Frsvarets bok- och blankettfrrd

FRSVARSMAKTEN Hgkvarteret

1997-09-01

09833:70609

Soldatreglemente fr vinterfrhllanden, Vintersoldat, 1997 rs utgva (M7742-112112) faststlls att tillmpas fr o m 1997-09-01.

Mertil Melin Chef fr armledningen Olle Rosn

1997 Frsvarsmakten Boken r producerad i samarbete med Srman Information & Media AB

Sakavdelning: MSS Sakansvarig arbetsgrupp: Mj Olle Rosn mj Johan Skullman kn Lars Flt kn Tomas Nybom Redaktionell bearbetning: Eva Hgberg Grafisk formgivning/original: Mats Nordin Foto: Pepe Ericsson, Lasse Sjgren, Sven Halling, Metria Illustrationer: Alf Lannerbck, Frsvarsbild Tryckeri: Ljungfretagen Tryckeri AB Sakansvarig: Johan Skullman, MSS

M7742-112112

Frord
Vintersoldat i 1997 rs utgva r ett komplement till SoldF och SoldR Mtrl med rd och anvisningar fr Ditt upptrdande p och utanfr stridsfltet under vinterfrhllanden. Vintersoldat ger rd till alla soldater i Frsvarsmakten. Kyla och sn tvingar Dig ofta under vintern till ett annat upptrdande n det Du r van vid under sommaren och vid barmarksfrhllanden. Vapen, fordon och annan materiel krver dessutom srskild sktsel under vintern. De varierande vinterfrhllanden som normalt rder i hela Sverige har varit grunden fr Vintersoldat. Som skickligare vintersoldat n motstndaren har Du ftt vintern till en vn. Lavinriskskalan p sidan 129 r utbytt och verensstmmer med UtbR Firning och klttring, 2001. Ytterligare frklaring av lavinriskskala och lavinprognos har tillfrts och beskrivs i bilaga 1.

VINTERMILJN
Historik Kunskap - frdighet - erfarenhet Hur du pverkas av kyla Stridsvrde i kyla - grundfaktorer 9 11 12 15

KYLSKADOR
Lokal kylskada Allmn nedkylning Kylfot Kldsprickor Kontroller 22 24 26 26 27

KLDSEL
Natur- och konstmaterial Flerskiktsprincipen Ut- och inproblemet Mssor Vantar och handskar Stvlar och kngor Sndrkt Kroppsskydd och hjlm Frstrkningsklder 31 31 32 34 35 36 36 37 37

MATERIEL
Vapen Sambandsmateriel Optisk och optronisk materiel Motorfordon Skidor och snskor Pulkor Frplgnadsutrustning Brutrustning Sovsck 40 42 44 44 48 50 51 52 53

SKYDD MOT NBC- OCH BRANDSTRIDSMEDEL

Utrustning Indikering Sanering 56 57 57

MARSCH

MARSCH
Planering Frflyttning till fots Motormarsch tgrder fre marsch tgrder under marsch tgrder vid rast Helikoptertransport 60 63 66 68 68 68 70

FLTARBETEN
Maskering Skentgrder Befstningar vergng p is Frbindelsearbeten Sprngningsarbeten Mineringsarbeten Minspaning och minrjning 74 74 75 76 79 80 80 81

VILA OCH TERHMTNING

Skydd mot upptckt Skydd mot vapenverkan Frlggning Posttjnst Stridsfrlggning 84 85 86 90 91

STRID
tgrder fre strid Stridsfrflyttning Skjutberedskap Skjutstllning/eldstllning Strid med mekaniserade frband Omhndertagande av skadad Stridspaus 94 96 99 100 102 103 104

UPPTRDANDE I FJLLTERRNG
Utrustning Kartlsning i fjllen Hrt vder och nedsatt sikt Frlggning Skador och olyckor p fjllet Laviner Bilaga 1 Lavinriskskala och lavinprognos 108 110 111 117 123 127 137

Vintermiljn

VINTERMILJN
Historik Kunskap - frdighet - erfarenhet Hur du pverkas av kyla Stridsvrde i kyla - grundfaktorer 9 11 12 15

I Sverige har vi vinter frn ungefr mitten av november till slutet av april. Vinterns lngd varierar dock frn r till r. Av tradition betraktas Sveriges norra del som den riktiga vinterns milj. Vrt avlnga land (157 mil) och den frhllandevis lnga vintern innebr dock stora variationer, frn besvrliga bltsnfrhllanden med stora temperaturskillnader i sdra och mellersta Sverige, till torra, vindpinade frhllanden med tmligen konstant, lg temperatur i de norra delarna. Alla dessa frhllanden mste respekteras, fr att du ska ha en bra chans att lra dig de olika miljernas egenskaper.

Vintermiljn

Vintermiljn

Medeltemperatur i februari
30 rs statistik 12C

9C

Vinterns olika miljer kan innebra stora mjligheter fr dig och ditt frband om ni har viljan att trna och uppleva dess specifika sidor. Vinterns miljer kan ven innebra stora umbranden och pfrestningar fr den som inte har de kunskaper och frdigheter som krvs. Den enskilda mnniskans frmga att anpassa sig till kyla kan i viss utstrckning pverkas genom en gradvis acklimatisering till miljn.

6C

3C

3C 0C

Medelsndjup i februari
30 rs statistik

100 cm 75 cm

100 cm

50 cm

30 cm

10 cm

Vintermiljn

Historik
Det finns mnga terkopplingar till krigets historia dr slag genomfrts under besvrliga vinterfrhllanden. Flera av fljande exempel har utspelats p platser som du i frsta hand sannolikt inte frknippar med vinter, sn och minusgrader. Redan r 218 f Kr frlorade Hannibal nra halva sin styrka p 46 000 man nr han korsade Pyrenerna och Alperna p sin vg mot Podalen. Carl Gustav Armfelt tgade i augusti 1718 med 10 500 karoliner frn Duved mot Trondheim. Ambitionen att inta Trondheim misslyckades och under tertget vid nyret 1719 rkade hans redan hrt sargade trupp (5 150 man) ut fr en snstorm och endast 1 700 man kunde ta sig ver fjllen med livet i behll.
Armfelts karoliner

10

Vintermiljn

Under frsta vrldskriget drabbades 115 000 brittiska och franska soldater av kylskador. Mnga fick s k skyttegravsfot, dvs kylskador som uppstr vid lng vistelse under blta frhllanden. Under andra vrldskriget slogs ca 200 000 soldater ut av kylskador. Andra exempel p krig under vinterfrhllanden r Yom Kippur-kriget 1973 vid Golanhjderna och Falklandskriget 1982 d mnga brittiska soldater drabbades av kylskador. Under Gulfkriget 1991 verrumplades flera mindre specialstyrkor av pltsliga ovder med bltsn i bergen nra den syriska grnsen. ven flera av vra internationella styrkor, t ex i Bosnien, har tjnstgjort under besvrliga vinterfrhllanden. Att du skulle kunna hamna i motsvarande situationer i kris eller krig mste bedmas som sannolikt allts mste du se till att vara vl frberedd.

Vintermiljn

11

Kunskap frdighet erfarenhet

Upptrdande i alla de vintermiljer som du kan komma att hamna i har en gemensam nmnare, nmligen ansvaret fr svl dig sjlv som dina kamrater. Detta gller alla, oavsett om du r enskild soldat eller chef. Fr att skerstlla godtagbara kunskaper, frdigheter och sist men inte minst erfarenheter mste du genomfra allt frn formell trning till tillmpad vning under realistiska frhllanden. Genom att utsttas fr umbranden under lngre tid kan du prva din kunskap. Du mste ha frstelse fr vinterns specifika krav och kunna anpassa dig till olika situationer. Genom att lyssna p andras vintererfarenheter som bygger p lng, kontinuerlig trning kan du snabbare tillgodogra dig dessa kunskaper.

12

Vintermiljn

Hur du pverkas av kyla

Mnniskan r ett dggdjur som trivs bst nr den omgivande temperaturen r 27C (i vila). Vid denna temperatur varken svettas eller fryser vi och kroppen r i vrmebalans. Vr hudtemperatur r d 3334C. Kroppen strvar efter att upprtthlla en konstant inre temperatur p ca 37C, fr att kroppens vitala delar ska fungera p bsta stt. Vintertid krver kroppen att du vidtar tgrder, fr att kunna behlla denna temperatur. Du mste kl p dig ordentligt eller vara i rrelse fr att inte brja frysa. Du mste ocks ta och dricka.

Kroppens temperaturreglering
Kroppskrnan

Kroppens eget skydd fr att upprtthlla en normal temperatur i livsviktiga organ hjrna, ryggmrg, hjrta, lungor, lever och njurar r blodcirkulation, svettning och huttring. Blodcirkulation Kroppen har stora mjligheter att p egen hand reglera temperaturen genom att lta blodet strmma mellan kroppens krna och skal. Om krnan fr fr hg temperatur skickar kroppen ut mer blod till skalet fr avkylning och blir drmed av med verskottsvrme. Man ser detta genom att huden blir rd nr man r varm. P motsvarande stt blir huden blek nr man r kall, eftersom kroppen d skickar ut mindre blod till skalet fr att minska vrmefrlusterna i krnan. Armar och ben fr d mindre blod och drmed frsmras funktionen i hnder och ftter. Om hudtemperaturen p hnderna sjunker mot 15C blir fingrarna i det nrmsta oanvndbara. Du kan t ex inte ppna en ryggsck, stnga vrmejackan eller ta p dig skidorna! Mycket kroppsvrme frloras via huvudet, eftersom det hela tiden hlls varmt av blodgenomstrmningen. Hjrnan behver kontinuerligt syre fr att fungera och drfr kan kroppen inte stnga av blodtillfrseln till huvudet fr att spara vrme i kroppskrnan.

Vintermiljn

13

Av den kroppsvrme du frlorar vid -10C frsvinner hlften via huvudet om du inte har mssa ptagen. Vid -20C kan du frlora upp till 75%. Svettning Om kroppsvrmen kar, p grund av hrt fysiskt arbete eller att du har fr mycket klder p dig, strmmar blodet till huden fr avkylning. Detta r inte alltid tillrckligt fr att behlla kroppens vrmebalans du brjar svettas. Kroppen frsker sedan dunsta bort svetten p huden. Detta krver vrme, vilket gr att kroppstemperaturen snks. Frn huden avdunstar hela tiden, ven vid kyla, 0,5-1 liter vatten per dygn. Avdunstningen genom svettning, kan vid hrt arbete vara upp till 4 liter per timme. Vid risk fr svettning mste du ta av dig vissa klder och dessutom se till att du kan ventilera bort verskottsvrmen.

Svettas man, dr man

Grnlndskt ordsprk

Ventilera genom att

knppa upp i halsen ta av vantar eller handskar ta av mssa eller hjlm en kort stund ppna gylfen
Vid risk fr svettning mste du ltta p kldseln

Huttring Huttring innebr ofrivilliga sammandragningar i musklerna fr att ka kroppsvrmen. Den brjar lngsamt och kulminerar i vldsamma skakningar i hela kroppen. Huttring r kroppens eget skydd mot avkylning och en tydlig signal till dig att du mste gra ngot frstrka kldseln, brja med fysisk aktivitet, uppska vrme i hus eller tlt samt ta och dricka ngot varmt.

14

Vintermiljn

OBS!
Risken fr kylskador kar kraftigt nr det blser eller nr du utstts fr fartvind

Vindens effekt
Kroppens vrmeavgivning
Den procentuella frdelningen av kroppens vrmeavgivning varierar med de yttre faktorerna, t ex hur mycket det blser,vilken kldsel du br, om du str eller ligger i snn

Nr det r vindstilla och du inte rr dig srskilt mycket stannar luften som kroppen vrmt upp kvar som ett hlje runt kroppen. Om det dremot blser erstts den varma luften runt kroppen med kall luft. Vind och fartvind kar allts kroppens vrmefrluster (konvektion). Man kan uttrycka detta med hjlp av en tabell, som visar hur vinden pverkar oskyddad hud vid olika temperaturer.

VINDKYLETABELL
Vind m/s km/h 0 2 7 1 5 18 9 8 30 13 5 6 15 20 Lufttemperatur C 10 11 21 27 15 16 28 34 20 21 34 41 25 27 40 48 30 32 47 55 35 37 53 62 40 42 59 69

Kroppen frlorar vrme genom:

16 25

60 90

18 20

26 34 28 36

42 44

49 57 65 73 80 52 60 69 77 85

ledning
vrmefrlust frn kroppen till kalla ytor

vrmestrlning
srskilt frn kroppsdelar som inte skyddas av klder

Liten Stor risk risk fr kylskada

Mycket stor risk fr snabb frfrysning frn ngra minuter ned till ett par sekunder

(5%) (50%) (95%)

konvektion (vind)
kall luft kommer intill kroppen och stjl kroppsvrme (speciellt i stark vind och om man inte har vindtta klder p sig)

avdunstning
bde via utandningen och frn huden (svett)

Fukt och vta

Mnga kylskador uppstr i samband med fukt (vta klder), ven vid plusgrader. Fuktig luft knns alltid kyligare n torr, ven om temperaledning 5 % (stende) turen r densamma. Det beror p att kroppen avger mer vrme, genom ledning, till vattenmolekylerna n till luftmolekylerna. En temperatur p -10C i Gteborg upplevs som kallare n -10C i Arvidsjaur, eftersom den fuktiga havsluften i Gteborg lttare avleder kroppsvrmen n den torra luften i Arvidsjaur.

Ju lngre tid kroppen utstts fr kraftig kyla, vind och fukt, desto strre risk fr kylskador

Vintermiljn

15

Stridsvrde i kyla grundfaktorer

Kondition
Att vara vltrnad r en grundfrutsttning fr att bibehlla det fysiska stridsvrdet vintertid. Din trning ska inriktas p uthllighetstrning, bde muskulrt och konditionsmssigt. ven vanan att vistas i vintermilj, i kombination med en stark vilja, r viktiga faktorer som pverkar ditt stridsvrde. Tnk p att rkning och alkohol avsevrt frsmrar din prestationsfrmga.
Skerstll att du r torr, varm och mtt

Vtska
Normalt r ditt dygnsbehov av vtska ca 3 liter. Behovet kar vintertid, eftersom det bl a frsvinner strre mngder vtska med din utandningsluft. Du frlorar ven vtska genom att kroppen mste vrma upp och fukta den torra och kalla inandningsluften. Drick drfr 45 liter per dygn. Vtskan du dricker br frses med kolhydrater, t ex druvsockerpulver, som gr att kroppen bttre kan tillgodogra sig vtskan. Strva alltid efter att dricka varm vtska (minst 20C). Du br helst hmta vatten frn ppna och rinnande kllor. Du kommer ofta att behva smlta sn. Kontrollera att snn inte r frorenad. Sn r pors och innehller mycket luft, drfr br du packa den hrt i krlet nr du ska smlta den. Fr att undvika att vtskan i din dricksflaska eller termos fryser ska du vara noga med hur du frvarar dem. I strng kyla kan det bli ndvndigt att bra fltflaskan innanfr fltjackan, nra kroppen, t ex med en rem runt halsen.

OBS!
Drick minst 4-5 liter vtska per dygn

16

Vintermiljn

VARNING!
Mrk urin r ett tecken p vtskebrist

Nr du blir nedkyld frlorar kroppen vatten ven genom njurarna, s k klddiures. Eftersom blodcirkulationen koncentreras till kroppens krna snds en signal till njurarna att gra sig av med vtska. Detta leder till att du oftare kommer att kissa. Du kan sjlv bedma att du dricker tillrckligt genom att kontrollera frgen p din urin. Ju mrkare urinen r, desto mer behver du dricka. Klar och genomskinlig urin r tecken p att vtskebalansen r bra.

Tnk p att...
Drick sm mngder ofta! Drick minst 45 liter per dygn! Drick varm dryck! Undvik att ta sn fr att slcka trsten!

Vintermiljn

17

Kost
P vintern r en riktigt sammansatt kost, med ett nringsinnehll som ger mycket energi, viktig fr din uthllighet. I vintermiljn kan ditt behov uppg till 15 00030 000 KJ per dygn. Nr du r trtt r det ltt att frestas till att strunta i matlagningen eller att ta. Du fr d inte den energi som krvs fr att du ska klara de pfrestningar du utstts fr. Nringsintaget br motsvara ca 60 % kolhydrater, 30 % fett och 10 % proteiner. t drfr alltid upp all den mat du tilldelas. Vid lng tids vistelse i kyla ska andelen fett kas till frmn fr kolhydrater. Efterstrva att ha t ex kex, choklad, russin i fickorna fr att f tillgng till extra energi. Var alltid noga med att vrma upp maten, eftersom frusen mat kan kan ge diarr och kramper. Dessutom gr det t mycket kroppsenergi nr man ter kall mat och du riskerar d att bli nedkyld.

OBS!
t upp tilldelad mat!

Kldsel och utrustning

Det r viktigt att du frstr mnniskans frutsttningar fr att vistas och arbeta i vintermilj, bde vad avser mjligheter och begrnsningar. Frutsttningarna fr verlevnad vintertid r givetvis att vi har bra kldsel och utrustning, eftersom vi rent fysiologiskt r skapta fr ett tropiskt klimat. Ett bra bevis fr mnniskans frmga att acklimatisera sig kan vi bl a se hos eskimernas frmga att hantera extrem milj med inslag av bde strng kyla och vta. Grundprincipen fr hur din bekldnad r uppbyggd och hur du ska tillmpa denna r av stor betydelse. Det handlar svl om att skydda sig mot kyla och vta som att kunna hantera verskottsvrme, i synnerhet nr du riskerar att svettas. Du br ha kunskaper som underlttar improvisation, eftersom alternativa och tillflliga lsningar ibland kommer att vara avgrande, d din ordinare utrustning r trasig eller inte tillgnglig. rhundranden av erfarenheter visar att i princip 30 % av din totala kapacitet beror p din kldsel och vrig utrustning. Resterande 70 % beror p din frmga att tillmpa kunskaper och erfarenheter, i synnerhet vintertid.

18

Vintermiljn

I dag grs mnga jmfrelser mellan militr, personlig utrustning och civil friluftsbekldnad och utrustning. Du br ha frstelse fr att militr verksamhet r sregen och specifik, bl a beroende av krigets och utbildningens krav p slitstyrka, skyddsfrmga mot nuklera, biologiska, kemiska stridsmedel (NBC) och brand. Dessa faktorer och det faktum att utrustningen kommer att anvndas i daglig, mycket krvande tjnst gr att civila produkter oftast inte anvnds i militrt bruk.

Stress
I olika vintermiljer kan mnga faktorer orsaka stress. Felaktiga beteenden uppstr ofta p grund av oerfarenhet och rdsla att gra fel. Stress r ofta orsaken till att mnga sm och viktiga rutintgrder inte utfrs, t ex toalettbesk, att dricka och att reglera kldseln. Om du p ett dmjukt stt tar till dig andras erfarenheter och genom varseblivning och miljtrning r beredd att tnja p grnser, kan du skert n en strre sjlvknnedom. Detta blir sannolikt ett absolut krav p dig som individ fr att ditt frband ska kunna hantera den stress och de umbranden som uppstr inom gruppen. Du har inte rd att gra egna misstag.

Oavsett om du r chef eller enskild soldat s r kontroll av utrustning och verksamhet av yttersta betydelse. Var noggrann!

Vintermiljn

19

Hygien
Dlig personlig hygien pverkar kanske inte omedelbart frbandets stridsvrde, men p sikt kan det f desdigra konsekvenser som t ex infektioner, hud- och tarmsjukdomar. Vintertid r det ofta svrare att skta sin personliga hygien, bl a beroende av kyla samt bristen p lttillgngligt vatten. Ta alla tillfllen i akt fr att skta hygienen. Srskilt bra tillfllen r nr du har tillgng till varmt vatten och kanske rent av ett uppvrmt utrymme, t ex nr du r eldpost.

Strva efter att hlla dig varm, torr, mtt och utvilad

Inta varm mat och dryck

Tnk p att...
Tvtta och raka dig fre vilan, detta fr att hudens eget fett ska hinna terbildas (3-4 tim)! Tvtta hnderna efter toalettbesk! Tvtta ftter, strumpor och underklder s ofta du fr tillflle! Tvtta underlivet nr du har mjlighet! Anvnd inte hudsalva i ansiktet vid vistelse i strng kyla. Svett under lagret av hudsalva kan orsaka kylskador

Konsumera ej alkohol och tobak

Hll huvudet varmt!

Tvtta ofta

Vila
Att vara utvilad kar mjligheten till bra prestationer. Soldaterna ska i mjligaste mn ges alla tillfllen till vila. Detta gller inte minst chefer, som ofta glmmer sig sjlva. Fr att terstlla din prestationsfrmga efter en fysisk och psykisk belastning, t ex strid i vintermilj, krvs allt frn 34 timmars vila och smn under stridspauser till terhmtning i ett eller flera dygn. Som soldat ska du ta tillvara alla tillfllen som ges till vila, ven korta perioder om 1520 minuter. Vilan blir bttre och kroppen terhmtar sig fortare om du har mjlighet att ta och dricka innan du vilar.

Tillmpa flerskiktsprincipen

Kontrollera frgen p urinen

OBS!
Skerstll att du kan ta och dricka fre vilan

20 20

Kylskador

KYLSKADOR
Lokal kylskada Allmn nedkylning Kylfot Kldsprickor Kontroller 22 24 26 26 27

Kylskador

21

De flesta kylskador kan undvikas om man upptrder p rtt stt. Kroppen har nmligen stor frmga att hlla en normal temperatur och minskar drmed risken fr kylskador. Din utrustning, om den anvnds rtt, ger ocks ett fullgott skydd ven vid svra pfrestningar. En ytlig kylskada som behandlas omedelbart lmnar inga eller obetydliga spr efter sig. Djupa kylskador tar dremot lng tid att lka och kan resultera i ett livslngt handikapp. En kroppsdel som varit kylskadad r dessutom mycket mtlig fr kyla och kan ltt bli kylskadad p nytt.

22

Kylskador

Lokal kylskada
OBS!
Glasgon, smycken och klockarmband av metall kan orsaka ytliga kylskador

Nr en avgrnsad del av kroppen drabbas av en kylskada kallas denna lokal. Den lokala kylskadan kan vara ytlig eller djup. Om du utstts fr kyla och vind r det risk att utsatta stllen som kinder, nsa och fingrar fr vita flckar. Sdana r tecken p en ytlig kylskada. Om kylan fr verka en lngre tid kan skadan, om den inte tgrdas, trnga ner i underliggande vvnader och man fr en djup kylskada.

Ytlig kylskada (frfrysning)

Symtom En stickande smrta vergr i knslolshet. Det r inte skert att man knner smrtan, t ex vid hrd blst eller i en stressad situation. Huden blir kall och vit (vit flck), men r inte hrd och kan fortfarande frskjutas mot underliggande vvnad. Behandling Kom i skydd fr vinden. Frstrk kldseln. Drick st, varm dryck. Var i rrelse. Vrm med egen eller kamrats kroppsvrme, hud mot hud. OBS! Gnugga inte. Ansikte: Med varm hand Hand: I armhlan innanfr klderna Fot: I kamrats armhla innanfr klderna Fortstt behandlingen tills knsel, frg och rrelsefrmga terkommer. Skydda skadan mot terfrfrysning.

Ytlig kylskada

Kylskador

23

Djup kylskada
Om 2030 minuters behandling av en lokal kylskada inte hjlper r kylskadan djup. Symtom Huden r hrd och knslols och kan inte frskjutas mot underliggande vvnad. Huden r vitgul eller marmorerad och blir blrd d skadan brjar behandlas. Blsor syns efter ngra timmar. Behandling En djup kylskada ska i frsta hand behandlas av lkare. Om det inte gr att n lkare inom rimlig tid (23 timmar) iakttag fljande: Brja aldrig behandling av en djup kylskada frrn du r sker p att den kan fullfljas och att du kan skydda skadan mot terfrfrysning under transport till lkare. Brja behandla den nedkylda kroppsdelen. Bst r att snka ner den, eller om mjligt hela kroppen, i varmt vatten (4042C) i minst 30 minuter eller tills knsel och rrelsefrmgan terkommer. Fyll kontinuerligt p med varmt vatten, eftersom det kallnar fort. Smrtlindring br ges eftersom behandlingen r mycket smrtsam. Kylskadad fot fr inte belastas, vare sig fre eller efter behandlingen. Varning! Strumpan p foten kan ha frusit fast i skinnet. Behandla foten med strumpan p. Efter behandlingen ska personen fras till lkare.
Lkt djup kylskada Djup kylskada omedelbart efter upptining

Djup kylskada dagen efter upptining

Djup kylskada efter ca 2 veckor

OBS!
Kontakta alltid lkare vid djup kylskada!

24

Kylskador

Allmn nedkylning
Om kroppen successivt frlorar mer vrme n den kan alstra kan man drabbas av allmn nedkylning. Det kan intrffa nr du blir vt, utsatt fr hrt vder med stark vind eller om du r skadad och tvingas sitta eller ligga stilla en lngre tid. Det r sledes vta, vind och ofrmga att med rrelse skapa vrme som leder till stora vrmefrluster och allmn nedkylning. Du kan drabbas ven vid plusgrader. Vid allmn nedkylning i strng kyla r det stor risk att ven drabbas av ytliga och djupa kylskador.

Om du hamnar i kallt vatten gr nedkylningen mycket snabbt eftersom vatten avleder vrme 2530 gnger snabbare n luft

Kylskador

25

Reaktioner p fallande kroppstemperatur

Mttligt nerkyld
35C 33C Kraftig huttring, dlig motorik, frsmrat omdme, apatisk Avtagande huttring, hnderna oanvndbara, frvirrad

Svrt nerkyld, medvetsls

30C 2830C 2527C Ingen huttring, kan inte g, kraftigt frvirrad Svag puls och andning, risk fr hjrtflimmer (hjrtrytmrubbningar) Medvetsls, kan verka dd

Behandling av mttligt nerkyld Kom i skydd fr vinden. Byt till torra klder eller frstrk kldseln. Ge varm dryck (st) om den skadade kan hlla i muggen. Om den skadade bara fryser, f honom att rra p sig. Frsk snarast komma in i vrme (fordon, tlt, hus). Behandling av svrt nerkyld eller medvetsls Hantera den skadade mycket varsamt. Undvik ondiga rrelser! Undersk den skadade i l. Borsta bort eventuell sn. Ta frsiktigt av yttre blta klder och bdda in den skadade i vindrock, patienttcke eller filt. Isolera kroppen, armarna och benen var fr sig. Glm inte huvudet! Skydda frn markkyla. Lgg i framstupa sidolge. Pbrja ingen uppvrmning. Isolera bara! Transportera den skadade varsamt i liggande stllning till frbandsplats eller lkare. Kontrollera andningen ofta.

OBS!
Det frsta tecknet p allmn nedkylning r att du blir sl och likgiltig

VARNING!
En till synes livls och nedkyld person som hittas utomhus ska alltid betraktas som levande. Endast lkare fr avgra patientens tillstnd

26

Kylskador

Kylfot
Kylfot kan uppst om du under en lngre tid (dagar veckor) r fuktig om ftterna eller om du tvingas sitta eller st stilla i fukt och kyla. Skadorna kan upptrda ven vid plusgrader (17-18C). Kylfot kallas ven skyttegravsfot (1:a vrldskriget), skyddsrumsfot (2:a vrldskriget) eller livbtsfot (Koreakriget).

Kylfot

Symtom Domningar, stickande smrta, svullnad, skrynklig vaxvit hud. Vid uppvrmning blir ftterna rda eller bllila.

Behandling Kylfot ska behandlas av lkare. Kylfot har lng konvalescenstid.

tgrder fr att undvika kylfot Hll ftterna torra och isolera mot markkyla. Byt strumpor ofta. Ta av skorna s ofta som mjligt och lufta ftter och skor.

OBS!
G aldrig p foten om den vrker och r missfrgad

Massera ftterna minst 5 minuter dagligen. Hglge vid vila.

Kldsprickor
Du kan f s k kldsprickor p lppar, fingertoppar och nagelband p grund av uttorkning, nr du vistas lnge i kyla. Tag fr vana att smrja in lppar och fingrar med hudsalva fre vila.

Kylskador

27

Kontroller
Grupp- eller plutonchefen ska noga planlgga verksamheten och sedan kontrollera fljande.

Efter verksamheten
Visitera gruppen (om mjligt ska soldaterna vara barfota).

Kontrollera dig sjlv Fre verksamheten

Planera fr regelbundna raster, vtskeintag och utspisning. Kontrollera temperatur, vind och vderleksutsikter. Skerstll att soldaterna har rena strumpor, torra skor och inlggssulor. r kldseln rtt anpassad? Har soldaterna tit, druckit och vilat tillrckligt? Kontrollera att utrustningen r hel, funktionsduglig och rtt tillpassad. Har du druckit och tit regelbundet? Har du rtt kldsel fr verksamheten? r du fr varm? Svettas du? Fryser du? Reglera vid behov! r klder och kngor torra? Har du knsel i fingrar och ansikte? Har du knsel i ftterna? I trna? Ta av kngorna om du r tveksam!

Under verksamheten
Vxla mellan t ex skidmarsch och tolkning fr att producera vrme. Anpassa tempot med hnsyn till kylan. Anpassa kldseln (ge order om att byta klder vid behov). Kontrollera allmntillstndet (regelbundet). Lt soldaterna kontrollera varandras ansikten. Kontrollera ftter och hnder. Utspisa regelbundet och se till att drycken r varm.
Du kan undvika kylskador om du r noga med kldsel, dryck, fda och kontroller. En grundregel r att alltid vara TORR, VARM OCH MTT

28

29 I den militra bekldnaden finns ditt grundskydd fr att klara vinterns kyla, vind och vta. Men hur bra det n r s utgr du den avgrande faktorn. Din frmga att tillmpa kunskaper och frdigheter i att anvnda och vrda utrustningen r mycket viktig. Detta r avgrande fr din verlevnad i kyla, vind och vta. Vintermiljn stller hga krav p din frmga att anpassa kldseln till olika frutsttningar. Du mste drfr ha frstelse fr dina begrnsningar, kapaciteten och funktionen hos din bekldnad samt olika miljer och klimatfrhllanden.

KLDSEL
Natur- och konstmaterial Flerskiktsprincipen Ut- och inproblemet Mssor Vantar och handskar Stvlar och kngor Sndrkt Kroppsskydd och hjlm Frstrkningsklder 31 31 32 34 35 36 36 37 37

30

Kldsel

Flerskiktsprincipen

Fltjacka Kroppsskydd Trja

Hjlm med hjlmhuva Hjlmunderlag

Sndrkt

Fltskjorta

Kortkalsonger Tumhandskar med innervantar Femfingerhandskar/ vantar Vrmejacka

Fltbyxor

Lngkalsonger

Knstrumpor

Ytterstrumpor

Vinterknga

Inlggssulor

Kldsel

31

Natur- och konstmaterial

Den bekldnad som anvnds inom Frsvarsmakten r tillverkad av bde natur- och konstmaterial. Dessa material har bde fr- och nackdelar, beroende p frutsttningarna som rder vid olika tillfllen. Oavsett vilket material som valts till ett kldesplagg eller annan del i din utrustning, s genomgr det flera olika prov; bl a testas tvttbarhet, slitage, flam- och brandskerhet, isolerande egenskaper i torrt och vtt tillstnd, allergiskerhet och risk fr elekrostatisk laddning. Proven sker delvis i laboratoriemilj, men frmst i fltmilj dr hela funktionen kan prvas. Du kan vara sker p att dina kldesplagg fyller sin funktion vl om du anvnder dem p rtt stt.

Exempel p klder vid olika aktiviteter

Stationr aktivitet

Flerskiktsprincipen
Fltuniformssystemet r uppbyggt efter flerskiktsprincipen. De olika skikten r ett innerskikt som transporterar bort fukt frn huden, ett mellanskikt som isolerar luft och binder den fukt som kommer inifrn kroppen, samt ett ytterskikt som frmst skyddar mot vind och vta. Dessutom har du frstrkningsklder fr kat skydd. Vl utprovade och rymliga klder ger bra plats fr luften mellan plaggen. Detta gller ven fr dina skor och handskar. Eftersom luft leder vrme dligt stannar vrmen kvar i dessa skikt p ett bra stt. Vljer du fr trnga klder, handskar och skor s begrnsas utrymmet kraftigt fr den isolerande luften. Vlj dock inte fr stora klder, eftersom du d kan f svrt att vrma upp luftlagren. Dina klder r delar i ett flexibelt system som ska ge dig mnga mjligheter till ventilering av verskottsvrme och isolering mot kyla.

Hrd aktivitet under lng tid

Hrd aktivitet under kortare tid vid upprepade tillfllen

32

Kldsel

Ut- och inproblemet

Du kommer med skerhet att hamna i situationer d temperaturen ofta vxlar mellan kallt och varmt, t ex genom att hoppa in i och ut ur stridsfordon, vid snabba frflyttningar som vergr till vntan i skyddsstllning, in i och ut ur tlt eller byggnader. Du riskerar d att bli fuktig eller rentav vt, svl inifrn som utifrn. D minskar dina klders frmga att skydda dig mot avkylning. Det r drfr viktigt att du hller dig fri ifrn sn, srskilt nr du gr in i varma utrymmen. Slarvar du s smlter snn och du blir fuktig. Nr du vl kommer ut igen isas klderna och du kyls snabbt av, med vsentligt frsmrat stridsvrde som fljd. Eftersom du inte kan gardera dig mot alla situationer, utan sannolikt kommer att bli bde fuktig och vt flera gnger, r det viktigt att du behrskar olika metoder fr att torka klder.

Under t ex rast eller stridspaus r det lmpligt att passa p att ventilera bort verskottsvrme

Kldsel

33

Fr att hlla dig torr Anpassa kldseln till temperaturen, och framfr allt till verksamheten. Om du kan frutse att du kommer att bli fuktig eller vt, anvnd s lite klder som mjligt. Spara frstrkningsplaggen till raster, stridspauser, etc. Borsta bort snn frn dina klder, framfr allt skorna, innan du gr in i varma utrymmen. Snk vrmen i fordonet.

Nr dina klder blivit vta Byt till torra klder nr du skerstllt att du kan torka de vta klderna du har p dig. Torka dina vta klder i uppvrmda utrymmen, t ex tlt, hus, fordon. Tag tillvara varje tillflle. Fuktiga klder kan du torka med hjlp av din kroppsvrme. Gr detta nr du utfr ngon form av lttare arbete. Innanfr fltbyxan (utmed lren) och innanfr fltjackans rmar r bra platser fr att torka strumpor, handskfoder, innersulor och mssor. Du kan ven tillmpa frystorkning av dina klder. Lt vattnet i klderna frysa till is och skaka sedan bort isen.

Kontrollera alltid frst med ditt befl om du fr anvnda civila kldesplagg i tjnsten. Det r nmligen inte skert att alla krav som stlls p militr fltbekldnad, t ex skydd mot brand eller kemiska vtskor, r tillgodosedda i civila klder.

Nr tillflle ges mste du tvtta dina klder fr att de ska behlla sin funktion. Hrt smutsade klder fungerar nstan lika dligt som vta

34

Kldsel

Mssor
Hjlmunderlagets fyra olika funktioner

Plsmssans olika lgen

Huvudet r den kroppsdel som avleder mest vrme. Fr att kunna reglera denna vrmeavgng har du tre msstyper i din utrustning. Medfr dina mssor ltt tillgngliga i t ex flt- eller snjackan. Du kan d snabbt reglera vrmen genom att vxla huvudbonad. Fltmssan lmpar sig bst vid frflyttningar, d du producerar mycket verskottsvrme. Vid behov, t ex vid stark vind, kan du flla ned fltmssans ronlappar och pannlapp. Plsmssan och hjlmunderlaget r frstrkningsplagg som du ska anvnda sparsamt. De behvs som regel vid raster, nr du sover, vid posttjnst, nr du str som flygvarnare, etc. Du kommer ofta att bra hjlm. Beroende p temperaturen kan du frstrka med fltmssan eller hjlmunderlaget. Plsmssan ska inte anvndas under hjlmen. Hjlmen hamnar d fr hgt och sitter ostadigt. Dessutom minskar skyddet p sidorna. Hjlmduken p hjlmen kan vndas; p ena sidan har du kamouflage fr barmark, p den andra fr snfrhllanden.

Byt mssa beroende av verksamhet

Kldsel

35

Vantar och handskar

Hnderna r dina viktigaste instrument fr att utfra saker som krver finmotorik. Utan hndernas funktion fr du snabbt problem, i synnerhet vintertid. Fr att skydda hnderna effektivt ska du ha tillgng till olika typer av handbekldnader: tumhandske med innervante och femfingerhandske/-vante. Tumhandsken med innervante ska vara s rymlig att du kan rra fingrarna och utan problem f plats med en smidig femfingerhandske eller vante.

Tumhandske med innervante

Tnk p att...
Fst alltid tumhandskens fngrem vid armen. Om du slarvar med detta kan handsken bli kvar i snn, t ex vid en sammanstt d du kastar av den fr att bttre kunna anvnda ditt vapen. Vid hrd vind kan en tumhandske dessutom blsa bort, om den inte r fastsatt. Ta inte i metall eller motsvarande med bara hnder nr det r kallt. Du riskerar snabbt att frysa fast eller f en lokal kylskada. Ha en handske eller vante p dig. Du br om mjligt ha ett par extra innervantar till tumhandskarna. Runt handlederna kan du frstrka ytterligare med hjlp av vrmetrjans muddar. Som ndlsning kan du erstta en frlorad handske med en ytter- eller innerstrumpa. Bls aldrig vrme i handskarna med hjlp av munnen. Utandningsluften innehller nmligen mycket fukt som d verfrs till handskarna och frsmrar deras funktion. Arbeta inte enbart med innervante eller femfingervante. Skydda vanten mot fukt och slitage genom att ha den inne i tumhandsken.
Femfingervante Femfingerhandske

OBS!
Skydda dina vantar mot fukt och slitage

36

Kldsel

Stvlar och kngor

Gummistvel

Innerfoder

Vinterknga

Fr vinterbruk har du i huvudsak tv par skor att vlja p. Gummistvlarna med innerfoder lmpar sig bst vid temperaturer ned till ca -10C och om du riskerar att bli vt av sn, stp eller vattenplar. Vinterkngorna i lder lmpar sig bst fr kallare och torrare klimat. Det r viktigt att skorna r s rymliga att du kan rra p trna. Mt din fot med ptagen ytter- och innerstrumpa, fr att f bsta passform p gummistvlar och vinterkngor. Inlggssulorna har en mycket viktig vrmeisolerande funktion. Sulorna mste drfr torkas regelbundet och bytas ut nr de blir fr gamla.

Tnk p att...
Torka strumpor och inlggningssulor dagligen och hll dem hela och rena.

OBS!
Utstt inte stvlar och kngor fr stark vrme

Torka stvlar och kngor nr tillflle ges, dock inte i fr stark vrme, hgst ca 35C. Vid stark vrme kan sulorna deformeras, ldret krympa och gummit spricka. En effektiv torkningsmetod r att stoppa tidningspapper i stvlar och kngor. Ta av kngorna s fort tillflle ges fr att lufta bde dem och ftterna. Detta r srskilt viktigt nr du r inomhus. Vid strng kyla ska vinterkngorna inte smrjas med vaxfett, eftersom vaxfett fryser i kyla och kngorna blir stela.

Sndrkt
Sndrkten r ett vinterkamouflage som ska skydda dig mot upptckt. Sndrkten skyddar dessutom bra mot vind, sn och lttare vta. Anvnd sndrkten med omdme, s att den inte blir allmn verdragskldsel som smutsas ner och frlorar sin kamouflagefunktion.

Kldsel

37

Fr att upprtthlla hg stridsberedskap br du normalt bra stridsutrustningen utanp snjackan. I vissa situationer, dr det gller att se men inte synas, t ex vid spaning och rekognosering, kan du med frdel bra stridsutrustningen innanfr snjackan. Du br dock flytta tminstone tv av dina magasin till snjackans brst- eller framficka, fr att skerstlla din eldberedskap.

Kroppsskydd och hjlm

Nr du br ditt kroppsskydd och hjlm kommer du att bli varm vid anstrngning, ven om det r ordentligt kallt. Drfr ska du vara noga med att ventilera verskottsvrmen. Du riskerar annars att bli svettig och nerkyld, med snkt stridsvrde som fljd. Torka bort fukt och smuts som bildas i kroppsskyddets inlggsfickor och p hjlmens insida fr att undvika isbildning.

Drick extra mycket nr du br kroppsskydd och hjlm

Frstrkningsklder
Dina frstrkningsklder ska ge dig en effektiv vila vid raster och nr du sover. De ska frmst se till att bibehlla den vrme som byggts upp av kroppen nr du arbetat. De ska ocks skydda dig i situationer d du utstts fr mer extrema frhllanden, t ex vid skidtolkning eller nr du som flygvarnare utstts fr mycket hg vindavkylning. Frutom hjlmunderlag och plsmssa har du trja och vrmejacka i din utrustning. Vid vissa frband ingr dessutom vrmebyxor.

Tnk p att...
Betrakta dina frstrkningsklder som en reserv, som frmst ska anvndas nr du sitter eller str still, vid t ex rast eller posttjnst. Anvnd aldrig vrmejacka eller vrmebyxor nr du arbetar, inte ens vid lttare arbete.

OBS!
Det r lika viktigt att undvika svettning som att skydda sig mot kyla!

38

Materiel

MATERIEL
Vapen Sambandsmateriel Optisk och optronisk materiel Motorfordon Skidor och snskor Pulkor Frplgnadsutrustning Brutrustning Sovsck 40 42 44 44 48 50 51 52 53

Materiel

39

P vintern stlls det hga krav p att du underhller och vrdar din materiel, fr att inte drabbas av funktionsstrningar som kan bli frdande fr dig och ditt frband. I det hr kapitlet fr du rd och anvisningar om det som r specifikt fr vintermiljn. Mer information om sktsel och materielvrd hittar du i SoldR Mtrl P och G. Fr vissa materielsystem gller srskilda vrdanvisningar. Se respektive instruktionsbok.

40

Materiel

Speciella vapen som t ex Prickskyttegevr 90 kan krva vintermaskering

Vapen
Temperaturintervaller fr olika smrjmedel
Vapenfett 101 eller smrjolja 042 Smrjolja 042
20

C
0

Helt torrt vapen

C
0

Rengringsolja CLP

20

Helt torrt vapen

40

Vrda dina vapen och kontrollera deras funktionsduglighet regelbundet. ven ammunition och magasin mste kontrolleras. Vapenfett ska du undvika att anvnda under vintern. Istllet ska vapen och vapentillbehr smrjas med smrjolja 042 eller rengringsolja CLP. Ju kallare det r, desto mindre smrjmedel ska du ha i ditt vapen. Fett och smrjoljor stelnar i kyla och har du fr mycket fett eller olja i vapnet kan funktionen frsmras eller helt utebli, med eldavbrott som fljd. r det kallare n minus 20 grader fr du endast anvnda rengringsolja CLP. CLP behller sin viskositet ned till -40C. Har du inte tillgng till CLP mste vapen och magasin vara helt torrtorkade. Nr vapnet blivit varmt av eldgivning kan du sparsamt smrja ldans glidytor med smrjolja 042 eller CLP. Smrjoljan frvarar du i oljefacket i din tillbehrsdosa. Till kulspruta 58 finns en oljekanna i vska 2. Denna oljekanna ska vara fylld med smrjolja och medfras av kspskytten. Blanda inte mineraloljor (vapenfett 101 och smrjolja 042) med syntetolja (rengringsolja CLP). CLP frlorar d sina smrjande egenskaper vid lga temperaturer. Anvnd mynningsskydd fr att hindra sn frn att trnga in i pipan. P pansarvrnsvapen med gasutstrmning bakt (t ex granatgevr), ska slutstycket och mynningen skyddas. I vrigt ska du hlla sn och is borta frn patronlgen, mekanismer, riktmedel och magasin. Vapen r knsliga fr stora temperaturvxlingar. Ett kallt vapen brjar svettas nr det kommer in i vrmen, p g a att vattenngan i den varma inneluften kondenserar mot den kalla ytan. Tar du sedan ut det i kylan igen, innan kondensfukten avdunstat, fr du isbildning som fljd. Drfr r det viktigt att

Materiel

41

du vid frlggning i tlt, frvarar vapnet s svalt som mjligt, t ex vid tltduken. Fr att undvika rostbildning efter det att vapen och vapentillbehr utsatts fr kyla ska du torka av dem noga och drefter stlla dem p tork i rumstemperatur. Nr fukten avdunstat helt torkar du en gng till och smrjer drefter med ett tunt lager 042 eller CLP. Detta r srskilt viktigt vid daglig tillsyn d vapnet utsatts fr stora temperaturvxlingar. Om du slarvar med den sista avtorkningen kan ett fuktlager bli kvar under smrjmedlet och d pbrjas rostbildning. Dessutom kan fuktlagret frysa till is nr du tar ut vapnet igen, med eldavbrott som fljd vid nsta eldgivning. Ett helt ihopfruset vapen kan i ndfall lossas genom att du hller sprit 35 i vapnet. Sn och is i eller p vapendelar Pipa eller eldrr - kan orsaka vapensprngning Patronlge - hindrar matningen Lda - hindrar mekanismens rrelse Magasin - hindrar matningen Ammunition - hindrar matningen Riktmedel - omjligt att rikta Resultat: Ingen verkan i mlet!

VARNING!
Is och sn i loppet eller pipan kan orsaka vapensprngning

Tnk p att...
Var sparsam med smrjolja. Anvnd mynningsskydd. Utstt inte vapnet fr stora temperaturvxlingar. Borsta bort sn och kontrollera funktionen regelbundet.

42

Materiel

Sambandsmateriel
Vrda och kontrollera sambandsutrustning p samma stt och med samma regelbundenhet som vapen. Vintertid, i synnerhet vid strng kyla, frsmras radiostationernas rckvidd och sambandsskerhet. Detta beror dels p att sn, is och djup tjle verkar dmpande p radiovgornas utbredning, dels att batteriernas effekt minskar vsentligt i kyla.

Laddning av batterier
Vid -20C fr man ur laddningsbara batterier endast ut ca 60 % av den totala kapaciteten, ur torrbatterier endast ca 10 %. Det r allts mycket viktigt att du har fulladdade batterildor och att radiostationer och batterildor hlls varma s lnge som mjligt, t ex i fordon eller frlggningstlt. Isolera mot kyla nr sambandsmateriel anvnds utomhus. Normalt finns det tre uppsttningar batterildor till en radiostation; en lda i radiostationen, en lda laddad i ett om mjligt varmt frvaringsutrymme och en lda under laddning. Ladda batterildor vid plusgrader fr bsta resultat. Djupfrysta batterier tar flera timmar att tina upp innan laddning kan ske.

Materiel

43

Vid laddning av batterildor med batteriladdare som ansluts till ett fordons strmuttag, t ex batteriladdare 246, mste du skerstlla att fordonsbatteriet r i mycket gott skick och att fordonet r i gng under huvuddelen av laddningstiden. Annars riskerar du att inte kunna starta fordonet nr du laddat batterildorna. Batteriladdare 246 krver 1,2 A/ timme frn 12 V fordonsbatteri (0,6 A vid 24 V). Det tar 1214 timmar att ladda en batterilda.

Tnk p att...
Placera aldrig radiostationen direkt i snn. Anvnd alltid isolerande underlag, t ex granris, halm, tidningspapper. OBS! Anvnd inte liggunderlag som har en alltfr dmpande effekt p radiostationens rckvidd. Frsk att hlla batterier varma, t ex genom att bra dem nra kroppen eller frvara dem i uppvrmda utrymmen. Du fr aldrig vrma batterier ver ppen eld, kaminer eller andra starka vrmekllor. Skydda kontakter och tangentbord (DART) frn alltfr stora temperaturvxlingar, is, sn och vta, fr att undvika isbildning. Du kan anvnda plastpsar som verdrag. Fr att undvika isbildning i mikrofonens membran undvik att tala rakt in i mikrofonen eller tr en strumpa ver den.

44

Materiel

Andas inte rakt mot linsen p sikten, kikare, etc. Imbildning p ett sikte kan f desdigra konsekvenser fre ett eldppnande

Optisk och optronisk materiel

Optik r knslig fr im- och isbildning. Anvnd imskyddsmedel och undvik alltfr stora temperaturvxlingar. Viss optisk och optronisk utrustning, t ex bildfrstrkare 1010, har batteriadapter fr att hlla batterierna varma. Anvnd batteriadapter vid -10C och kallare.

Motorfordon
Start av fordon
OBS!
Ls i fordonets instruktionsbok om kallstart

Vid temperaturer ver -15C startar och fungerar militra fordon i regel utan speciella tgrder. Detta frutstter dock att fordonets batteri r fulladdat. Fordonet mste provstartas och varmkras i god tid fre avmarsch. Vid start av ett kallt fordon r det viktigt att kopplingen hlls nedtryckt och att lampor och andra reglage som krver strm r avslagna, s att all effekt frn batteriet gr direkt till startmotorn.

Materiel

45

Uppstllning av fordon
Motorvrmare Vid temperaturer mellan -15C och -30C r det lmpligt att koppla in motorvrmaren redan nr fordonet stlls upp. Motorvrmarens blslampa br ocks frberedas. Blslampan och om mjligt ven fordonets batteri br frvaras i ett varmt utrymme, t ex frlggningsutrymmet.

Maskeringspapper kan anvndas som vindskydd och vrmeisolering

Vrmeisolering Fr att s lnge som mjligt behlla motorvrmen ska man vid uppstllning av fordon vintertid alltid anvnda tckdukar, fordonsfiltar eller presenningar. Detta frhindrar ven att sn kommer in i motorrum och luftintag. Skoter och motorcykel saknar motorvrmare. Vid mycket strng kyla kan de i stllet grvas ner i snn. Lgg frst ver maskeringspapper och tck sedan med sn. Strax fre start kan tndstiften vrmas upp p t ex kaminen fr att underltta start. Avgaserna frn ett redan startat fordon kan anvndas fr att vrma upp en skoter eller motorcykel. Stridsfordon, stridsvagnar och andra tyngre dieseldrivna fordon behller motorvrmen vid uppstllning betydligt lngre n andra fordon, p g a de stora tunga motorerna och ttare motorrum. De flesta stridsfordon saknar motorvrmare, men

46

Materiel

VARNING!
Andas inte in fordonsavgaser

har i stllet kallstartsanordning och speciellt uppvrmda eller isolerade batterifack. Vid mycket strng kyla eller nr motorvrmare saknas, ska fordonet startas och varmkras med 24 timmars intervall. Varmkrningen ska ske med frhjt tomgngsvarv, tills temperaturmtarens visare brjar stiga. Vid varmkrning ska du vara mycket observant p var avgaserna tar vgen. Stll fordonet t rtt hll, annars kan avgaserna flja uppskottade gngar och komma in i tlten. Fastfrysning Ta bort sn och is p bandaggregat, styrdon och styrknutar fr att frhindra fastfrysning. Detta r speciellt viktigt p vren, nr det ofta r plusgrader p dagarna (dagsmeja) och minusgrader p ntterna. Stll fordonet p en risbdd vid risk fr fastfrysning av hjul eller band. Packa frst snn genom att kra fram och tillbaka ngra gnger. P s stt kan du dessutom komma t fordonet fr tillsyn och urlastning, utan att behva g i djupsnn.

tgrder fre avmarsch

OBS!
Nr motorvrmare med blslampa r tnd ska poster alltid finnas vid fordonen

Stt igng motorvrmaren ngon timme fre avmarsch. Ta bort kylarlocket eller locket till expansionskrlet fr att underltta cirkulationen i kylsystemet. Koppla in batteriet efter 2030 minuters uppvrmning. Starta och varmkr fordonet.

Avmarsch
Vid strng kyla r det viktigt att kra frsiktigt med fordonet de frsta 510 minuterna eller i ett par kilometer. Detta fr att fett och oljor i kraftverfring, styrinrttning och bandaggregat ska hinna bli varma innan full effekt av fordonet fr tas ut.

Drivmedel
Vid arbete p fordonet r det lmpligt att ha en vrmeklla till hands fr att vrma hnder och verktyg

Drivmedel r en frskvara, men i kristider kan vi f hlla till godo med lngtidslagrade drivmedel eller drivmedel av betydligt smre kvalitet n vi r vana vid. Detta innebr att antnd-

Materiel

47

ningstemperaturen p drivmedlet r avsevrt hgre n annars och kan gra det omjligt att starta fordonet, om du inte vidtagit tgrder fr varmhllning. Isproppar Driftstrningar i form av isproppar i drivmedelsledningar och frgasare r inte ovanligt. Det intrffar oftast nr det r mycket kallt eller vid stora temperaturfrndringar. Ispropparna bildas av kondensvattnet som uppstr i tankar och dunkar. Full tank och fyllda dunkar minskar risken fr kondensbildning. Isproppar kan lsas upp eller frhindras att bildas genom att du tillstter sprit (alkanol, k-sprit eller sprit 35). P bensindrivna fordon kan du i frebyggande syfte tillstta 1 % sprit (1 liter/100 liter eller 2 dl/20-litersdunk). Tillstt spriten efter att du tankat fordonet. Fr att lsa upp en ispropp tillstts 0,51 liter sprit. P diseldrivna fordon rcker det med 0,5 % sprit. Det fungerar bst om spriten tillstts innan fordonet tankas. Paraffinutfllning Vanligt dieselbrnsle kan stelna vid ca -25C, p grund av paraffinutfllning. Genom att tillstta fotogen, max 40 %, kan temperaturen p paraffinutfllningen snkas till ca -35C. Observera att fotogen inte lser stelnad diesel. Har dieseln stelnat hjlper endast uppvrmning. Med lttdiesel eller vinterdiesel (DBO 25) r risken liten fr paraffinutfllning. Viktigt! Bensin och bensinngor kan antndas ned till -20C. Se upp med gld och gnistor! Fordonsfrare och drivmedelspersonal mste vara extra frsiktiga vid hantering av drivmedel och andra vtskor som inte fryser vid minusgrader. Det r nmligen mycket stor risk fr kylskador om du spiller p dig. Fordonsfrare ska anvnda handskar och dunkslang, drivmedelspersonal ska anvnda tilldelad skyddsutrustning.

OBS!
Fr att minska kondensbildningen ska du ha full tank och fyllda dunkar

VARNING!

48

Materiel

Tillpassning av skidor
Tjrn

Skidor och snskor

Inom Frsvarsmakten anvnds limmade trskidor av bjrk med hlstramarbindning. Bindningarna finns i olika utfranden, men med samma typ av hlstramare. Skidstavarna r av stl. Snskor frekommer fr nrvarande i begrnsad omfattning inom Frsvarsmakten. Snskor r ett bra hjlpmedel vid frflyttning kortare strckor i djup sn.

Fstskruv

Bindningens tjrn justeras efter sulans form. Hlstramarens spnnarm kan anvndas som skruvmejsel nr fstskruvarna lossas.
Hlstramare

1.

Vallning
Skidorna ska grundvallas med trtjra. Behandlingen impregnerar dem mot fukt och skyddar dem mot snabb nedslitning. Trtjran r dessutom en bra valla fr de flesta fren. Vid bltfre kan glidet frbttras med stearinljus eller paraffin.

Spnnarm

Bindningens hlstramare monteras som bilden visar. Observera att insidans spnne ska vndas int, annars skadar piggen den andra skon.

2.

Trem

3. Passa till tremmen s att skon hlls ned i bindning-

5-10 mm

en. Till vinterknga 90 krvs en ny, lngre trem eftersom kngan r strre. Fr att du ska kunna g ner i knstende fr skon inte g framfr bindningens frmre del.

Nya bindningens tdel

Materiel

49

Grundvalla s hr: Fst en stltrd som handtag i skidspetsens hl. Gr ren hela ytan p undersidan frn smuts och ytvalla. Skidan mste vara torr. Vrm skidan med blslampa eller ver ppen eld, med brjan frn mitten p skidan, fr att undvika att skidan blir skev. Stryk ut ett tunt lager trtjra och vrm in den. Observera att ytan inte fr brnnas nr tjran bubblar r vrmen tillrcklig. Stryk ut tjran som inte trngt in och vrm ytan igen. Fortstt tills ytan r mttad. Torka bort verfldig trtjra medan skidan r varm.
Dligt grundvallade skidor tar t sig vta vid mild temperatur. Nr det blir kallare fryser skidorna och blir drmed svrkta

Vid lngre tids frvaring mste skidorna sttas i spnn, fr att de inte ska bli skeva och frlora sitt spann

50

Materiel

Pulkor
Det finns flera typer av pulkor inom Frsvarsmakten. Pulkor av tr grundvallas som trskidor och glidvallas lmpligen med paraffin. Moderna pulkor i plast behver inte vallas. En pulka ska inte vara hgt lastad. Lasten ska vara vl frdelad och ngot baktungt placerad. Se till att vassa och kantiga freml inte ligger direkt an mot kapellet, s att det gr snder. Ca 70 kg r en rimlig last i en pulka fr tv dragare. Pulkans kapell ska vara vl tillslutet s att sn inte kommer in. Stng kapellet omedelbart efter upp- eller nedpackning.

Faststtning av skalm
Linda fstremmen tv varv runt skalmen fr att frhindra glidning i sidled

Tillslutning av kapell
Var noga med att strcka kapellet innan det rullas. Linda repet ngra varv t motsatt hll som kapellet rullats

Skring av kapell
Anvnd en s k nyckstek eftersom en vanlig knut fryser ltt och blir svr att f upp. Med ett ryck kan en nyckstek ppnas med ptagna tumvantar

Tnk p att...
Var aktsam med pulkans kapell. En reva eller ett hl efter en stavspets gr att sn och vta ltt kan trnga in. Lgg inte skalmen med dragselen direkt i snn. Den fryser ltt och blir ohanterlig nr den ter ska anvndas. Tag bort sn frn trpulkans undersida. I annat fall fryser snn till is och pulkan blir svr att dra.

Materiel

51

Frplgnadsutrustning
Nr du ska laga mat eller dryck p ditt enmanskk br du ha ett stabilt underlag, t ex en masonitplatta (15x15 cm frn t ex en ammunitionslda), s att kokkrlet inte vlter. Rdsprit r svr att tnda redan vid ngra minusgrader. Fr att du skert ska kunna tnda din rdspritsbrnnare i stark kyla kan du frvara din rdspritsflaska (35cl) i ngon av fltjackans fickor. Vtska i din dricksflaska fryser ltt om du r ovarsam. Att tina upp en dricksflaska tar lng tid. Det r drfr viktigt att du frvarar den varmt, t ex hngande i ett snre runt halsen. Frsk att alltid fylla den med varmt vatten.
Kall dryck och mat kan orsaka dlig mage eller bidra till allmn nedkylning. Det bsta sttet att skerstlla varm dryck r att anvnda termos

OBS!
Ta inte p metallfremlen i din frplgnadsutrustning med bara hnder. Du kan f en lokal kylskada!

52

Materiel

Brutrustning
Din brutrustning r frsedd med spnnen, remmar, blten, m m. Var noga med att hlla dessa fria frn sn och is, s att de blir ltta att handskas med. Nr du lgger ifrn dig brutrustningen i snn lgg den med ryggsidan uppt. Frsk ordna ett enkelt underlag av t ex granris.
Stridspackning och stridsutrustning med vinterkamouflage

Materiel

53

Sovsck
Det finns flera typer och kombinationer av sovsckar inom Frsvarsmakten, bl a beroende av vilken frbandstyp du tillhr. Observera att mnga frband inte har sovsck!

Sovsckssystem

Sovscks verdrag

Tnk p att...
Bygg upp tjock isolering under sovscken (liggunderlag, granris), lgg mycket ver sovscken (vrmejacka, fltjacka) och ha slutligen lite klder ptagna i sovscken (om inte stridsberedskapen krver annat). Skaka luft i sovscken, gr dina behov samt se till att f upp kroppsvrmen precis innan du kryper ner fr att vila. Skydda sovscken mot invndig vta (kroppens egen avdunstning) genom att ha torra underklder p dig. Detta r speciellt viktigt vid lngvarig anvndning. Skydda sovscken mot utvndig vta. Undvik att torka fuktiga klder och skor i sovscken. Tck inte sovscken med ett material som kan orsaka kondens, t ex plastsck. Frsk att vdra och lufta ur sovscken varje dag nr du r i flt. Frvara sovscken lst rullad eller hngande nr du inte r i flt.
Yttersovsck

Sovsck

54

SKYDD MOT NBC- OCH BRANDSTRIDSMEDEL

Utrustning Indikering Sanering 56 57 57

55

Skydd mot och verkan av NBCoch brandstridsmedel varierar mellan sommar- och vinterklimat. Fr nuklera vapen (krnvapen) r skillnaderna mellan vinteroch sommarfrhllanden frsumbara. Bakteriernas delningshastighet avtar vanligtvis vid lgre temperaturer. Fr de flesta bakterietyper upphr delningen helt vid temperaturer under 0C. Mnga typer verlever dock och kan vid gynnsammare temperaturfrhllanden ter brja dela sig. Risken fr smitta kvarstr i och med detta. Det r drfr extra viktigt att skta hygienen ordentligt och vara noggrann vid hanteringen av livsmedel och vatten.

Vid sjunkande temperatur minskar avdunstningen frn C-vtskebelagda omrden. Detta medfr svrigheter att indikera vintertid och drmed faststlla C- vtskebelggningens grnser. Detta r viktigt att knna till nr du gr in i uppvrmda utrymmen, t ex fordon, hus och tlt. Nr snn p din utrustning smlter frngas det kemiska stridsmedlet till skadliga niver. Huvuddelen av det medfrda kemiska stridsmedlet kommer att finnas p kngor och byxben. Brandstridsmedlens verkan r begrnsad under vinterfrhllanden. Tack vare sn och kyla r risken fr vegetationsbrand lg. I bebyggelse kar brandrisken vintertid, d byggnaderna r uppvrmda och har lg fukthalt.

56

Skydd mot NBC- och brandstridsmedel

Utrustning
Skyddsmasken
Kyla gr skyddsmasken stel och kall. Drfr kan du vrma den med hnderna, frmst i kanterna, s sluter den fortare ttt mot ansiktet. Avsluta med funktionskontroll (hll fr hlet i filtret och andas in). Utandningsventilen kan vara igenfrusen, men den tinas snart upp av den varma utandningsluften. Under tiden trycks utandningsluften ut mellan skyddsmasken och ansiktet. Gasbemngd luft kommer dock inte in i masken denna vg. Undvik kylskador! Runt skyddsmasken kan kylskador uppst relativt ltt. Dra inte t bandstllet s hrt att blodcirkulationen minskar. Var uppmrksam p kamraterna nr du br skyddsmask vid lg temperatur. Torka ansiktet vl nr du tagit av dig masken. Vrda skyddsmasken noggrant. Torka den vl, du kanske snart mste anvnda den igen. Har du anvnt drickutrustningen till skyddsmasken s var noga med att tmma drickslangen p allt vatten, fr att frhindra isproppar. Gr s hr: Hll dricksflaskan med korken uppt, bls och sug flera gnger.

Autoinjektorn
Frvara autoinjektorn s varmt som mjligt vid minusgrader, annars riskerar motmedelsvtskorna att frysa. En frusen autoinjektor gr att anvnda efter upptining.

Skydd mot NBC- och brandstridsmedel

57

Markindikering

1. Grv upp sn och hll den i

en plastpse

2. Tillstt varmt vatten (avdunstning pbrjas)

Indikering
Indikering frsvras under vinterfrhllanden p grund av kyla och lg avdunstning. Nervgasindikeringsbricka 90 ska vrmas ordentligt fr att inte ge missvisande indikeringsresultat. Vid strng kyla kan du vrma brickan i t ex armhlan (utanp C-vtskeskyddet). Indikeringspersonal ska ha C-vtskeskydd. Vintertid kan det rcka med enbart byxholkarna, om du inte ska frflytta dig i tt vegetation.

3. Luftindikera (ttslutet i plastpsens ppning)

Sanering
Av naturliga skl r det svrare att genomfra personsanering under vinterfrhllanden. Det r kallt att st och tvtta sig utomhus och man slarvar ltt. Drfr r ett uppvrmt utrymme med tvttmjligheter och varmt vatten att fredra, fr att f ett gott saneringsresultat. Det r ocks bra att ha ett uppvrmt utrymme fr pkldningen. Om du inte har tillgng till vatten kan saneringen i stllet utfras som torrsanering, dvs avskljning av personsaneringsmedlet kan ske senare nr du fr tillgng till vatten. Indikera snn innan du brjar sanera dig.

58

Marsch

MARSCH
Planering Frflyttning till fots Motormarsch tgrder fre marsch tgrder under marsch tgrder vid rast Helikoptertransport 60 63 66 68 68 68 70

Marsch

59

Marsch vintertid skiljer sig vsentligt frn frflyttning under barmarksperioden. Is och tjle gr det mjligt att ta sig ver vattendrag och myrar, dr det annars hade varit svrt. Svaga grusvgar hller bttre p grund av tjlen vintertid, Sn som fyller ut ojmn terrng underlttar framryckning fr bandfordon och skidkare. Mycket djup sn snker framryckningshastigheten fr de flesta fordon

och bidrar till hgre brnslefrbrukning. Halt och isigt fre snker hastigheten p vgen. Vid alla former av frflyttning vintertid br du undvika alltfr kuperad terrng, blockterrng och stp (snsrja) p myrar och sjar. Om du tolkar eller ker skidor br du ocks undvika grusade vgar.

60

Marsch

Planering
Det r viktigt att du fre en frflyttning tar reda p s mycket som mjligt om marschvg, rast- och tersamlingsplatser. Detta r rutiner som gller hela ret, men vad som r vinterspecifikt r betydelsen av sprval, sprlggning, och skensprning.

Marsch

61

Sprval
Om man genomfr en frflyttning vintertid utan planering kan det bli s mnga spr att de frvillar. Tnk p att spr ltt kan upptckas frn luften om du mste frflytta dig i ppen terrng. Frsk alltid att gra en s k metkrok nr ditt frband stannar p en plats en lngre tid. Metkroken gr att du fr frvarning om eventuella frfljare och underlttar ett frsvar av platsen eller en snabb omgruppering. Det r ocks viktigt att gra ett sprval som underlttar en tillbakaryckning. Du br drfr utnyttja skra orienteringspunkter i terrngen och om ndvndigt mrka ut frflyttningsvgen. Observera att gamla spr nra fienden utgr en risk, eftersom de kan vara minerade eller leda in i ett bakhll.

Metkrok

Vintern kan innebra att frflyttningen underlttas. Tung utrustning kan dras i pulka i stllet fr att bras. Transportstrckan blir kortare nr du kan g ver tillfrusna ar eller lvar.

62

Marsch

Sprlggning
Sprlggning i sn blir snabbt energikrvande, oavsett frflyttningsstt. Ju djupare eller bltare snn r, desto mer brnsle gr t, fr svl fordon som fr dig sjlv. Sprlggningen frenklas betydligt om du utnyttjar motorfordon, t ex bandvagn eller snskoter (bandvagns- eller skotersprning). r detta inte mjligt, utses en grupp till sprpatrull som fr turas om att spra i tten. Utnyttja hckar, staket, diken, skogsrider eller liknande fr att frsvra upptckt av spr. Vid pulkdragning krvs ett bredare spr fr att pulkan ska g lttare. P mse sidor om huvudspret lggs ett nytt skidspr (pulksprning).

Olika frflyttningsstt vid djup sn

Pulksprning

Marsch

63

Skensprning
Det finns tv typer av skenspr planlagda skenspr som r kopplade till en uppgift och spontana som uppkommer genom att mnga frband, egna eller fiendens, rr sig inom ett omrde. Det frmsta syftet med planlagda skenspr r att vilseleda. Det kan t ex vara fr att skydda en omgruppering efter ett uppdrag eller fr att dlja frberedelserna infr ett anfall. Omfattande skensprning tar lng tid att genomfra. Vid spontant uppkomna skenspr, vilket frekommer ganska ofta, r det viktigt att du knner till ditt eget frbands frflyttningsvgar.

Frflyttning till fots

Frflyttning till fots vintertid kan ske utan hjlpmedel, men din rrlighet begrnsas snabbt, i synnerhet om sntcket r djupare n 50 cm. Som hjlpmedel vid frflyttning till fots finns kortskidor, vanliga skidor, snskor och pulkor fr materieltransport. Fr att rtt kunna utnyttja dessa mste du behrska vissa grundtekniker.

64

Marsch

Skidteknik
Att kunna utnyttja skidor och stavar fr att frflytta sig uppfr, utfr eller horisontellt p ett kraft- och tidsbesparande stt kan vara en definition p en bra skidteknik. Skidkningen ska vara s effektiv som mjligt. Alla mnniskor r inte stpta i samma form, vilket medfr att kstilen kommer att variera frn den ena personen till den andra, ven om skidtekniken r likvrdig.

Tnk p att...
All skidkning r tekniktrning. Skidutrustningen ska vara vl tillpassad. Skidorna ska vara vlpreparerade (grundvallade, ytvalla vid behov). Vid genomfrandet av speciella teknikpass br man inledningsvis genomfra dessa i vlpreparerade spr med lg svrighetsgrad och utan utrustning. Utnyttja alla tillfllen till vning (vrmeslingor, bakomvningar).

Stakning Plogning

Balanstrning Diagonalkning

Saxning Trampning

Marsch

65

Pulkdragning
Pulkdragning krver i regel tv dragare. Fr att pulkdragarna ska orka r det viktigt att man utnyttjar terrngen och att de andra i gruppen lgger ett bra pulkspr, utan alltfr tvra svngar eller i fr tt skog. Pulkdragarna mste bytas ofta. Vid frflyttning uppfr kan det krvas att pulkdragarna vergr till saxning eller trampning. Dessutom kan ytterligare en man hjlpa till genom att med staven skjuta p pulkan bakifrn. r pulkan tungt lastad och/eller uppfrsbacken lng, ska strvan vara att med stora slag se till att frflyttningen uppfr blir s kraftbesparande som mjligt. Fr att undvika svettning r det ocks lmpligt att ta ett antal kortare hngpauser, inte lngre n en minut, vid lmpliga tillfllen i uppfrsbacken. Uppfr mycket branta backar r det lmpligt att pulkdragarna gr till fots och pulkan halas med hjlp av draglinorna. Vid utfrskning med pulka vljs teknik efter pulkdragarnas skidskicklighet, utfrsbackens lngd samt skidfre. Fr att inte skalmdragaren och pulkan ska f fr hg fart behver lindragaren van-

Hopkoppling av draglina

Dragselen ska ligga lgt mot hftbenet

Se till att staven inte gr hl i kapellet nr du skjuter p

ligtvis kopplas ur. Skalmdragaren ska fatta runt frmre delen av skalmarna s att balans och stabilitet kar, vilket gr det enklare att svnga och parera ryck. Pulkan kan bromsas genom att skalmdragaren plogar i utfrsbacken. Man kan f ytterligare bromseffekt

genom att lindragaren med hjlp av draglinan plogar och bromsar bakom pulkan. r det mycket brant utfr kan man ta av sig skidorna och g. Pulkan kan med frdel vndas s att man backar den utfr.

66

Marsch

Skinnmask

Motormarsch
Soldater som kr eller ker i ppna fordon vintertid (t ex vagnchefer, flygvarnare, skoter- och mcfrare) mste vara mycket uppmrksamma p nedkylningseffekten, som orsakas av fartvinden. Kl dig varmt och anvnd ansiktsskydd! Frstrk kldseln mot fartvinden med t ex tidningar eller plastpsar innanfr vapenrocken, ver knna och skrevet. Det r ocks viktigt att du skyddar dig mot fukten och kontaktkylan frn t ex sadel, ste och flak. Isolera med liggunderlag, frigolit, tidningar, granris eller halm. En frare av tolkfordon som sitter i en bandvagn, eller en skoterfrare som r skyddad mot kyla och vind, mste tnka p att anpassa farten efter tolklagets utrustning. Nr du ker eller tolkar r det viktigt att ta alla tillfllen i akt fr att f igng blodcirkulationen genom karbrasor eller andra rrelser. Vid raster och andra uppehll i marschen ska du rra p dig, sl karbrasor eller ta en kort sprngmarsch.

Tratt

Mc/Skotermask

Skidtolkning
OBS!
Ls i SkI Trafik om tolkning!

Vid skidtolkning ker du efter ett motorfordon. Fartvindens skadliga inverkan kar ju kallare det r och ju fortare du ker. Snrk som fastnar i ansiktet kar ytterligare risken fr kylskador, eftersom den smlter och gr huden fuktig. Det r allts mycket viktigt att frstrka kldseln. Glm inte att skydda ansiktet, t ex med hjlmunderlaget. Vid lngre skidtolkningar kan du frstrka skyddet av skrev och mage med en pappskiva, plastpse eller tidning.

Marsch Marsch

67 67

Kommando vid tolkning

Frdiga till tolkning Tag plats vid tolklinan och koppla in stavarna. Hll stavarna under armen, fatta dem med ena handen och fatta tolklinan med den andra. Skerstll att vapnet inte kommer mot tolklinan. Frmste man ska st minst 6 meter bakom fordonet.

Frdiga till tolkning

1 2 3
Framt Fordonet stter igng. Tag ett par glidsteg p skidorna s att du kommer igng. Ha skidorna ngot frskjutna och st rakt, ngot tillbakalutad. Slappna av och fjdra i kn- och hftleder. Var hela tiden vaksam p tecken och signaler frn tolkvarnaren i fordonet. Anvnd plogbromsningsteknik fr att reglera farten. Var beredd att slppa tolklinan och styra t sidan om ngon framfr dig faller. Hll till hger/ hll till vnster Det r mycket viktigt att alla p tolklinan hjlps t att hlla ut resp trycka ut tolklinan i kurvor, annars riskerar hela tolklaget att dras ut i djupsnn eller in i t ex ett trd. Halt Sker efter att farten snkts.

1. Lgg stavarna parallellt

med tolklinan

2. Sl ett enkelt halvslag 3. Halvslaget ska vara intill

handtaget

Framt

Hll till hger/vnster

Halt

Loss

Loss Du slpper linan fr att verg till skidmarsch eller annan verksamhet.

OBS!
Tnk p att fartvinden kar kylans inverkan. Se tabell sid 14

68

Marsch

tgrder fre marsch

Ordna och kontrollera din utrustning. Ordna med varm dryck och mat som inte krver tillagning och ha detta ltt tillgngligt. Ordna och anpassa din kldsel efter frflyttningsstt och eventuell specifik uppgift som du har under frflyttningen (t ex flygvarnare). Frbered dig s att du snabbt och enkelt kan frstrka kldseln, t ex med plsmssa och vrmejacka.

tgrder under marsch

Kontrollera regelbundet dig sjlv och dina kamrater vad avser utrustning, kylskador, etc. Detta gller srskilt vid skidkning och tolkning samt fr personal som utstts fr vindpknning (flygvarnare, mc- och skoterfrare). Lmna alltid spret fritt nr ni tvingas stanna tillflligt, t ex vid raster. D kan andra enheter, chefer och ordonnanser passera obehindrat. Anml omedelbart till din chef om du eller ngon kamrat fr problem med t ex utrustning eller kylskador. Fr att f upp kroppsvrmen vid strng kyla, vxla mellan skidkning och skidtolkning. Glm inte att byta utsatt personal ofta.

Marsch

69

tgrder vid rast

En rast kan vara kort (1015 min) eller lng (br vara ca 60 90 min). Vid strng kyla kan raster dock vara kortare och i stllet ske oftare, fr att inte riskera ondig nedkylning. Givetvis r tiden avgrande fr hur mycket du hinner gra.

Tnk p att...
Lmna spret och kom i skydd. Ordna din eldstllning tillsammans med din stridsparskamrat. Frstrk kldseln. Drick varmt och t av din torrskaffning. Utspisning av lagad mat ska regleras av din chef. Sitt aldrig direkt i snn. Stt dig i stllet p din packning, granris eller liggunderlag. Kontrollera din utrustning och dig sjlv. tgrda omedelbart materielfel eller mindre skador som t ex begynnande skoskav. Byt blta klder. Fr du elda ska du givetvis ta tillfllet i akt och torka blta eller fuktiga klder. Passa ocks p att koka vatten till din dricksflaska och termos. Glm inte att ta av alla frstrkningsplagg innan marschen fortstter.

70

Marsch

Helikoptertransport
Iordningstllande av sttningsplats
Sttningplatsen br vljas s att den r dold fr direkt insyn, t ex av skog eller hjder och ha hinderfri in- och utflygningsriktning. Den br ligga i skugga. Sttningplatsen ska vara s plan som mjligt och inte ha strre marklutning n 56. Den ska vara ca 15 x 15 m fr varje helikopter. Det ska vara 50 m mellan sttningsplatserna. Se till att sttningsplatsen r fri frn lsa freml som kan virvla upp och skada rotorblad eller turbiner. Luftstrmmen frn rotorn r mycket stark vid start och landning. Tomma brar, pulkor, skidor, stavar eller annan utrustning ska frvaras vl frankrade, minst 10 m frn sttningsplatsen. Sttningsplatsen ska trampas/planas med t ex skoter, bandvagn eller skidor, fr att minska risken fr ojmn sttningsplats.

Vind
Sttningsplats

min

st 15

Marsch

71

Mottagning av helikopter
Teckengivaren markerar sttningsplats fr helikoptern. Han ska ha vinden i ryggen och armarna uppstrckta i den inkommande landningsriktningen. Fr att st tillrckligt stadigt ska teckengivaren st med ett kn i marken. Uppvirvlande sn frsmrar sikten s mycket att teckengivaren r helikopterfrarens enda referenspunkt. Drfr mste teckengivaren st stilla och behlla armarna uppstrckta, tills helikoptern str p marken. Helikoptern landar bara ngon meter frn teckengivaren. Teckengivaren ska bra hrselskydd och ha kldseln anpassad med hnsyn till kldeffekten frn rotorvind och snuppkast. OBS! Teckengivaren mste st stilla!

I- och urlastning av helikopter

Riskomrde till helikoptern r10 m (rotorbladens spetsar +3 m och 5 m frn stjrtrotorns centrum). Observera att stjrtrotorn inte gr att se om det r mycket snuppkast. G till och frn helikoptern snett framifrn s att helikopterfraren kan se dig. Skidorna slpas fram mot helikoptern. Om de brs riskerar de att komma in i rotorn. Ska pulka lastas mste skalmen vikas under pulkan, detta grs med pulkan liggande p hgkant s att skalmen ej kommer in i rotorn.

72

Fltarbeten

FLTARBETEN
Maskering Skentgrder Befstningar vergng p is Frbindelsearbeten Sprngningsarbeten Mineringsarbeten Minspaning och minrjning 74 74 75 76 79 80 80 81

Fltarbeten

73

Nr myrar och vattendrag fryser till kar mjligheterna att framrycka med stridsfordon. Ska man g ver med tyngre stridsfordon mste man frst rekognosera noggrant. Stridsfordon tar sig ibland fram bttre p vintern n p sommaren, tack vare sntcket och snns frmga att fylla ut ojmnheter. Stridsfordon tar sig ltt fram i sndjup p 6070 cm. Spr som frbanden orsakar syns tydligare vintertid. Det r sledes lttare att bli upptckt. Under vren, d snn smlter och tjlen gr ur marken, kan framryckning med flera stridsfordon vara omjlig p grusvgar och i terrngen.

74

Fltarbeten

Maskering
Maskeringsbehovet kar vintertid nr de mrka kontrasterna framtrder tydligare mot snn och nr vegetationens skylande frmga minskar. Nyfallen sn kan dock dlja spr och dessutom ge god maskering t t ex mineringar. Nr du mste ta bort sn fr att bygga ett snvrn eller grva en gng fram till tltplatsen, var d noga med att lmna kvar ca 10 cm sn i botten fr maskering samt fasa av kanterna fr att minska skuggbildning. Om ditt frband bara har grna maskeringsnt, kan du vva in vitt maskeringspapper eller vitt tyg i dem, fr att ka mjligheterna fr maskering vintertid.
Sndrkten r ett vinterkamouflage som skyddar dig mot upptckt

Skentgrder
Sprbildningen r ett problem som man stndigt mste ta hnsyn till. Ett stt att dlja din egen verksamhet r att gra ngon typ av skentgrd, t ex skensprning. Du anvnder skensprning fr att t ex vilseleda fienden ver vilken vg du tagit eller var du lagt ut minor.

Fltarbeten

75

Befstningar
Att bygga befstningar, t ex stvrn, vid tjle r svrt och krver oftast att du mste sprnga. Gr s hr: Grv bort snn. Hacka ett laddningshl i mitten p platsen dr du ska ha vrnet. Ladda hlet med en halv sprngmnespatron. Om du inte kommer igenom tjlen vid frsta tillfllet s gr en ny sprngning. Grv ut under tjlskorpan och bryt loss den efterhand. Ladda inte hlet med strre laddning n en halv sprngmnespatron. Annars kas riskavstndet och du fr ett strre omrde som svrtas ner av den uppkastade jorden. Tnk ocks p att snn p trden kring sprngplatsen kan rasa ner.

Snvrn
Om sntillgngen r god kan du utnyttja snn till att bygga ett snvrn. Fr att skydda mot finkalibrig eld krvs att du har en vall av minst 2 meter packad sn. Det r viktigt att snn packas ordentligt, fr att den ska kunna frysa till. Tiden fr tillfrysning beror p kylan.

76

Fltarbeten

vergng p is
VARNING!
Stanna inte med fordon p isen

Sjar och vattendrag kan passeras om isen r tillrckligt tjock och av god kvalitet. I tabellen nedan ser du vilken istjocklek som krvs fr att med god skerhet passera ett isbelagt vattendrag, med god kvalitet p isen (krnis). Ls SkI vergng av vattendrag!

Isrnna Vindbrunnar

Rkar

Avflde Strmfra mynning Bro Utslpp

Tillflde

Isens svaga punkter

Avlopp Udde Grund Brygga

Bck

Vass

Totalvikt

Istjocklek Minsta tilltna avstnd med erforderlig skerhet

Lgsta tilltna hastighet

Hgsta tilltna hastighet

150 kg 500 kg 6,5 ton 12 ton

5 cm 10 cm 30 cm 40 cm

5m 50 m 50 m 50 m

3 km/h 3 km/h

20 km/h 20 km/h

22,5 ton

55 cm

50 m

3 km/h

20 km/h

65 ton

90 cm

50 m

3 km/h

20 km/h

Fltarbeten

77

Som ensam soldat med stridsutrustning och skidor har du mycket sm mjligheter att sjlv ta dig upp ur en vak. Du kommer lngt ut p svag is med skidor ptagna innan du gr igenom isen, med pfljden att isen brister nr du ska ta dig upp. Du fr kmpa lnge fr att n brande is. Du blir d s utmattad och frusen att du fr svrt att sjlv ta dig upp. Stridsblte, vapen och skidor r till hinder och fastnar ltt i iskanten, vilket gr det nnu svrare.

Frberedelser
Frband som i ndfall mste passera orekognoserad is ska lta gruppens tyngsta soldat g frst. Han ska ha ca 10 m livlina om brstet (t ex ett par draglinor till pulkan eller en tolklina). Frste man br inte ha stridsbltet ptaget (fstes p ryggscken). Fr alla soldater gller: G med lossade skidbindningar. Ha hnderna utanp stavarnas handremmar. Br ryggscken p enbart ena axeln. Har du ryggscken ptagen blir du s tung att du inte orkar ta dig upp ur vaken. Dessutom brister isen av tyngden. Br vapnet om halsen. Pulkdragaren drar pulkan med hnderna, direkt i skalmen.

Om du gr igenom isen
Som frsta tgrd ska du frska vnda dig om t det hll som du kom ifrn. Efter 1015 sekunder har det iskalla vattnet gtt igenom klderna och en vldsam hjrtklappning stter igng. Det r kroppens egen frsvarstgrd fr att frska vrma upp den kalla huden. Detta avtar efter en stund och det r nu du mste vidta tgrder fr att snabbt komma upp ur vaken. Tag av dig skidorna. Frsk att f upp dem innan du sjlv tar dig upp (utan skidor har du svrt att frflytta dig). Tag av dig utrustningen och frsk att f upp den p isen, s lngt som mjligt frn vaken. Brja med vapnet och drefter ryggscken. Det kan behvas ett par man fr att hjlpa dig upp ur vaken, om det r tunn is som brister.

78

Fltarbeten

VARNING!
Rekognosera alltid isen innan du passerar Vrisarna r srskilt frrdiska och krver extra noggrann rekognosering Lt dig inte luras av gamla spr

Kamraterna mste lgga sig ner p sina skidor och hlla linan strckt. Tag kraftiga simtag med benen fr att komma ver iskanten. En skidstav kan fungera som isdubb.

Omhndertagande
Ngon i gruppen ordnar fr omhndertagandet: Lgg ut ett liggunderlag att st p, ta fram reservunderklder och strumpor, vrmejacka, ylletrja och vrmebyxor. Gr om mjligt upp en eld p stranden. Hjlp till med att ta av klder och skor. Ge varm dryck och se till att komma igng med muskelaktivitet (t ex karbrasor eller vrmespr).

Fltarbeten

79

Frbindelsearbeten
Nr flera bandvagnar ska kra efter varandra i samma riktning, r det viktigt att de inte kr i samma bandspr. De ska kra frskjutet i en s k matta. Ett sdant spr hller lngre och det r avsevrt lttare fr tolkande trupp och efterfljande skotrar att komma fram. Stora diken kan vara ett hinder att ta sig ver, men du och din grupp kan enkelt bygga en snbro. Bron byggs av risknippen, s k faskiner och sn. r diket vattenfrande mste du vara noga med att lgga ordentligt med faskiner i botten, fr att p s stt frhindra uppdmning av vattnet.

Matta

Tillverkning av faskiner

Snbro byggd med faskiner

80

Fltarbeten

OBS!
Kr med jmn hastighet och lg fart s hller spret bttre

Sprunderhll
Ett bandvagnsspr som ska trafikeras under en lngre tid, fr t ex underhll, kommer ganska snart att bli gropigt. Gropigheten frvrras ju mer trafik som passerar och till slut blir spret oanvndbart. Ett stt att underhlla spret r att bygga en sladd av stockar. Sladden mste vara av grovt virke, ca 5 meter lng, fr att kunna jmna ut spret.

5-6 m

Sprngningsarbeten
Mjuka sprngmnen hrdnar i kyla. Nr de sedan hanteras kan de smulas snder. Har du ftt i uppgift att genomfra ett sprngningsarbete ska du frska hlla sprngmnet varmt. Frsk att komma in i ett uppvrmt utrymme, t ex ett fordon. Du fr inte vrma upp sprngmnet ver ppen eld. En del sprngmnen, t ex Dynamex, r svrare att initiera i kyla. r temperaturen under -20 C br du tillverka en detonator av sprngdeg fr att skerstlla tndning. Gummeringen p eltejp hrdnar i kyla, vilket gr det svrt att tejpa knopar och aptera sprngpatroner p pentylstubin och nonelslang. Hll tejpen varm genom att ha tejprullen i byxfickan. Strax innan du ska tejpa rullar du upp ngra lagom lnga bitar p handleden.
Fr att frhindra att sn och is kommer in i slagtndaren monterar du den med mekanismen nedt

Mineringsarbeten
Vid utlggning av stridsvagnsminor i djup sn (mer n 50 cm) fr minorna inte placeras nda nere p marken. P platsen dr du lgger minan packar du snn ordentligt, antingen genom att trampa till snn eller att slppa ner minkroppen ngra gnger. Det packade omrdet br vara dubbelt s stort som minans diameter, fr att minan ska ligga stadigt och inte vlta nr ett stridsfordon kr p den. r snn frusen kan du maskera minan

Fltarbeten

81

med sn. r snn blt eller om det finns risk fr milt vder ska du lgga maskeringspapper eller granris runt minan innan du maskerar den. Annars kan mintndaren frysa fast, med utebliven funktion som fljd. Vitmlade minor minskar risken fr upptckt. Stridsvagnsmina 6 och stridsvagnsmina med mintndare 16 fr inte ha fr tjock maskering av sn. Vid utlggning av dessa mintyper ska du tnka p att lgga den vre delen av minan eller mintndaren s nra mark- eller snytan som mjligt. P s stt hindrar inte nyfallen sn mintndarens sensorer. Alla typer av sidverkande minor mste placeras s att snn inte hindrar projektilen eller kulbanan. Om minorna ska sitta uppe en lngre tid, var d noga med att minan stts upp s hgt att dess verkan inte minskar om det fortstter att sna. Se upp med plogvallar! Sidverkande minor med sensorer reagerar p stridsfordonsbuller. Snn dmpar buller, vilket krver att minan placeras dr den kan hra, utan att hindras av sn.

Minspaning och minrjning

Att genomfra minspaning r mycket svrt vintertid, framfr allt efter ett snfall. Arbetet utfrs med samma metod som under barmarksfrhllanden. Ska du minspana i orrd sn mste du frst skerstlla att det inte finns ngra trdutlsta minor. Anvnd en kastlina med en tyngd, som efter kastet sjunker ner en bit i snn. Dra sedan till dig linan. Drefter pikar du i rutor (1x1 m) lngs kastspret. Grv nda ner till marken.

82

Vila och terhmtning

VILA OCH TERHMTNING

Skydd mot upptckt Skydd mot vapenverkan Frlggning Posttjnst Stridsfrlggning 84 85 86 90 91

Vila och terhmtning

83

Att frlgga ett frband vintertid krver ett omfattande arbete om vilan ska bli fullgod. Den bsta frlggningen r ett hus som gr att vrma upp. ven om det bara finns plats fr delar av frbandet i huset br detta vljas fre tltfrlggning. Om mjligt br man hitta en frlggningsplats dr det finns rikligt med ved och granris samt tillgng till vatten.

84

Vila och terhmtning

Skydd mot upptckt

Det r mycket svrt att dlja ett frbands vinterfrlggning. Flygplan, helikoptrar, obemannade spaningsplan och satelliter frsedda med optiska, ljusfrstrkande och termiska (vrmeknsliga) sikten upptcker ltt sprbildning, varma tlt och fordon. ven rk, som ligger kvar ver en frlggning vid strng kyla och vindstilla vder, kan avslja frlggningsplatsen. Din chef bestmmer hur spren i frlggningen ska lggas fr att minimera risken fr upptckt. Sprdisciplin mste fljas. Ett alternativ r skensprning och skenfrlggning. Att skydda sig mot upptckt av termiska sikten r mycket svrt vintertid, p grund av de stora temperaturskillnaderna mellan uppvrmda tlt (varma fordon) och yttertemperatur. Tt granskog ger ett visst skydd. Sm tlt kan maskeras med ett tjockt lager granris. Har frbandet tillgng till termodukar ska dessa anvndas. En form av skydd r att frlgga frbandet utspritt. Detta kan innebra att fienden bedmer att varje enskild frlggningsplats inte r vrd en insats, t ex flygbekmpning eller artillerield. Vid risk fr kvarliggande rk ver frlggningen mste chefen fatta beslut om frbandet ska lmna platsen fre gryningen.

Vila och terhmtning

85

Rk kan avslja din frlggningsplats

Skydd mot vapenverkan

I vissa fall kar framkomligheten vid sidan av vgarna vintertid och man mste vara extra observant mot fientlig markaktivitet. Det kan nmligen vara svrt fr t ex bevakningsposten att hra framryckande stridsfordon om det r mycket sn, i kombination med snfall och vind. Eldstllningar fr nrfrsvar av frlggningen ska ordnas, om inte annat anbefalls, i anslutning till snvallen som bildas d tltplatsen skottas upp. Eldstllningarna i vilka pansarvrnsvapen ska kunna verka, mste byggas ut s lngt att tlt eller kamrater som bestter sina eldstllningar inte hamnar i riskomrdet bakom vapnet. Tltet ska grvas ned i snn s djupt som mjligt. Detta ger ett visst skydd, bde mot direktriktad eld och mot granatsplitter frn artilleri. Pansarvrnsvapen som frvaras i eldstllningarna mste skyddas mot sn och vta, genom att lggas i pulkor eller p granris och tckas med maskeringspapper eller regnklder. Varje man frvarar sitt eldhandvapen inne i tltet, ltt tkomligt intill tltduken bakom huvudet.

86

Vila och terhmtning

Frlggning
Fr att snn inte ska frysa fast p markkapporna lgger du p ris eller maskeringspapper och skottar drefter ver sn

Fr att syre ska komma in i tltet lgg ngra vedtrn i tltppningen.

Det tar lngre tid att stlla i ordning en frlggning vintertid n under barmarksfrhllanden. Det stlls stora krav p chefen att leda och frdela arbetet samt att vara frutseende. Chefen ska bl a se till att det hmtas tillrckligt med ved och granris, s att nr frlggningen vl r frdig vilan blir s bra att den bidrar till att stridsvrdet hjs. Skaffa rikligt med granris till tltet den mdan betalar sig. Har du fr lite ris under din bdd trnger markkylan upp och du riskerar att f ligga och frysa i stllet fr att sova. Lmna ca 10 cm packad sn under granriset fr ytterligare isolering. Nr du eldar i tltkaminen behvs syre till frbrnningen se till att syret kan komma in genom tltppningen. Fr att undvika markdrag ska tltets markkappor vikas ut och sn skottas ver.

Vila och terhmtning

87

Ved
Skaffa och hugg upp s mycket ved att den rcker hela natten. En stor sck, ca 200 liter med finhuggen ved, rcker en natt. Den ved som vintertid r lttast att f tag i och ven har det bsta brnslevrdet r ved frn tallar som dtt p rot, s k torrtallar. Dessa trd har tappat barken helt eller delvis och r gr med sprickbildningar. I ndfall kan du elda med frusen bjrk eller alved. Detta frutstter dock att du frst har en ordentlig eld med mycket gld.

Torkning av utrustning
Innan du gr in i ett varmt tlt ska du borsta av snn frn dina klder och din utrustning. Var srskilt noga med skorna. Annars smlter snn nr du kommer in i vrmen och det blir ondigt mnga persedlar som mste torkas. Allt hinner kanske inte torka och i vrsta fall fr du ta p dig blta eller fuktiga klder vid uppbrottet frn frlggningen.

Tnk p att...
Torka inte alla dina blta klder samtidigt. Tltets torkstllning ska rcka till fr alla. Torka strumpor och vantar frst och se till att du endast hnger klder p din sida av torkstllningen. Tltlagschefen bestmmer om du ver huvud taget fr torka din sndrkt. Det lmpligaste tillfllet r under ditt pass som eldpost. Stll inte skor eller stvlar s nra kaminen att de riskerar att deformeras av vrmen. Glm inte att ta ur inlggssulorna fr torkning. Stll dem upp inne i skorna, s vet du var du har dem!

88

Vila och terhmtning

VARNING!

Varning fr verhettning! Om det r mycket kallt ute mste man i regel elda extra hrt, fr att det ska bli varmt i tltet. Det finns d risk fr att klderna som hnger nrmast kaminen och skorstenen blir verhettade och sjlvantnder. ven den vre delen av tltet kan sjlvantnda av denna orsak. Detta hndelsefrlopp gr mycket fort. Nr du r eldpost mste du vara mycket observant p detta.

Frvaring av utrustning
En god regel r att personlig utrustning bara fr vara p tre platser: ptagen, i handen eller i ryggscken

Hll noga reda p utrustningen, bde din egen och den gemensamma. Om du tappar ngon mindre sak i snn eller lmnar ngot ute nr det snar kan det vara svrt att hitta det igen.

Tnk p att...
Om frbandet ska anvnda skidorna under natten eller dagen efter ska en skidfrvaringsplats ordnas i anslutning till tltet. Skidor och pulkor ska rengras frn sn och lggas p slanor eller ris fr att inte frysa fast. Gemensam materiel som inte anvnds ska vara lastad i pulka eller fordon. Stridspackningen frvaras i eldstllningen eller tas in i fordon. Endast stridsutrustning samt sakerna du behver fr natten tar du in i tltet. Fickorna p vrmejackan r s stora att du kan frvara ombytesklder, ksa och hygienartiklar i dem.

Vila och terhmtning

89

Vila
Om vilan och terhmtningen ska bli effektiv mste alla soldater ges mjlighet att fylla p kroppens energi- och vtskedeper. Strvan ska vara att ta och dricka fre vila. Vid vila och terhmtning r det viktigt att du tar tillvara alla tillfllen som ges fr att skta den personliga hygienen. God hygien har inte bara betydelse fr att undvika infektioner, utan har ven en positiv psykologisk verkan.

Tnk p att...
Tag fr vana att alltid ha vatten i frlggningen fr att kunna dricka och skta den personliga hygienen. Fyll p vattendunkar, dricksflaskor och eventuella termosar. Finns inget vatten kan du ta sn. Fyll en plastsck eller frvaringsscken till tlthyddan med ren sn och lt sedan eldposten under natten smlta snn och fylla de framlagda dricksflaskorna. Strva alltid efter att ha varm dryck och torrskaffning i frlggningen till frusna poster och patruller.

90

Vila och terhmtning

Posttjnst
Eldpost
Frutom bestmmelserna i SoldF ska du som eldpost i en vinterfrlggning srskilt se till fljande:

Tnk p att...
Elda s att det blir jmn vrme i tltet. Vnd och byt plats p klderna p torkstllningen s att de torkar. Tag ner torra klder. Varning fr verhettning! Se till att skor och stvlar frn de sovande inte sparkas ivg och kommer fr nra kaminen. Tck ver sovande som kastar av sig klderna. Fyll framlagda dricksflaskor med vatten och termosar med varm dryck. Skt hygienen, t ex underlivshygien och rakning. Detta r ett utmrkt tillflle eftersom du r ostrd och har varmt vatten! Fr att undvika markdrag, se till att tillrckligt med luft kommer in genom tltppningen!

Vila och terhmtning

91

Stridsfrlggning
Frband i stridsomrde frlggs med hnsyn till lget och anbefalld stridsberedskapsgrad. Har frbandet fordon kan personalen ligga eller sitta i fordonen, fr att f ngon timmes vila. Ett tlt kan resas p snn, om denna frst packas ordentligt. Antingen packas snn med skidorna eller s kan en bandvagn kra fram och tillbaka ver snn. Anvnd stavarna som tltspik och palla upp kaminen ordentligt, med t ex vedtrn, s att den inte sjunker ner i snn. Vid stridsfrlggning r beredskapen ofta hg, varfr du inte f ta av dig ngra klder. Var drfr extra uppmrksam p risken fr kylskador; ftterna r srskilt utsatta.

Som sista eldpost fre revelj kan du f till uppgift att laga frukost. Detta krver frberedelser redan p kvllen. Troppkk eller grytor mste frberedas, ingredienser tas fram och tillrckligt med vatten ordnas och vrmas.

Bevakningspost
Som bevakningspost mste du kl dig s varmt att du kan st stilla och koncentrera dig p din uppgift. Anvnd vrmejacka och vrmebyxor samt se till att du har torra strumpor, skor och inlggssulor. Isolera mot markkylan genom att st p ett tjockt lager granris. Vid mycket strng kyla br bevakningsposten inte ha lngre pass n 2030 minuter. Ju kallare det r, desto oftare mste posten bytas. Fr att de som sover inte ska stras av tta postbyten kan eldposten och bevakningsposten byta av varandra ett par gnger, innan nsta omgng poster tar vid.

Att hlla vrmen

Chefen bestmmer om eldning fr ske och i s fall mste elden vara noggrant avskrmad. Nr eldning inte fr ske mste det finnas varm dryck i isoleringskrl eller termos. Ett alternativ kan vara att f tillstnd att laga varm dryck och mat p troppkk eller i enmanskokkrl. Att lgga upp ett vrmespr, dr man kan rra p sig och gra karbrasor, r ocks ett bra stt att hlla vrmen.

92

Strid

STRID
tgrder fre strid Stridsfrflyttning Skjutberedskap Skjutstllning/eldstllning Strid med mekaniserade frband Omhndertagande av skadad Stridspaus 94 96 99 100 102 103 104

Strid

93

Stridstekniken vintertid br s lngt som mjligt vara densamma som under barmarksfrhllanden. Du mste dock lra dig att med skidor och stavar ptagna avge vlriktad eld och snabbt ta skydd. Snn och kylan innebr ocks att du mste vara extra noga med att kl dig rtt. Sndjupet pverkar effekten av splitter och rkammunition. Drfr mste ammunitionsinsatsen kas med upp till 40 %, fr att det ska bli samma verkan som under barmarksfrhllanden. r det mycket sn, snfall och vind kan stridsavstnden bli korta, eftersom sikten minskar. Ljud, t ex stridsfordonsbuller, dmpas av sn och vind och det kan vara mycket svrt att hra fordon komma. r det dremot kallt och klart vder kan motorljud hras flera kilometer.

94

Strid

tgrder fre strid

Vapen
Kontrollera att ditt vapen r funktionsdugligt. r det kallare n -20C mste vapen och magasin vara torrtorkade, om du inte anvnder CLP. Ett helt ihopfruset vapen kan i ndfall lsas upp med hjlp av sprit 35. Funktionskontroll p eldhandvapen och kulsprutor Gr patron ur. Gr upprepade mekanismrrelser och kontrollera att mekanismen lper fritt i ldan. Kontrollera att skringen fungerar och blindavfyra. Kontrollera att riktmedlen r hela, rtt instllda och fria frn sn och is. Se till att flamdmparen r tdragen, att mynningsskyddet r psatt och att skyddsluckan p kulspruta 58 r stngd. Kontrollera att magasinsfjdern inte frusit fast. Kontrollera att matararmen p kulspruta 58 inte frusit fast och att kulsprutebanden inte har isbildning. Stll in ett hgre gastryck p kulsprutan n normalt. Minska gastrycket efterhand som vapnet blir varmt. P automatkarbin 5 ska vredet till gasomstllningen inledningsvis vara i lge 2 (vredet t hger). Funktionskontroll p granatgevr och pansarvrnspjs Kontrollera att vapnet inte r laddat fre funktionskontroll. Fr avfyrningsstngen fram och tillbaka ngra gnger. Kontrollera att tndstiftet slr fram. I samband med skottstllning temperaturkorrigera riktinstrument och ppna riktmedel. OBS! Det r kruttemperaturen och inte yttertemperaturen som rknas. Se till att sn inte kommer in i eldrret. Tr t ex en tunn plastpse ver mynning och slutstycke. Fst sedan med gummiband eller snren.

Du kan begra av din chef att f provskjuta eldhandvapen och kulsprutor

Strid

95

Riktinstrument och sikte

Frband som ker uppsuttet, t ex mekaniserade frband, behver inledningsvis inte temperaturkorrigera riktinstrument och vapensikten. Det r krutets temperatur som rknas. Kommer ammunitionen frn ett uppvrmt utrymme, t ex ett stridsfordon, ska temperaturkorrigering inte ske frrn ammunitionen har intagit utomhustemperatur. Det kan ta ngon timme fr ammunitionen att acklimatisera sig. Riktinstrumentet till granatgevret och andra optiska hjlpmedel immar igen nr de kommer ut i kylan frn vrmen i vagnen. Anvnd i stllet de ppna riktmedlen.

Anvnd ppna riktmedel!

Frbered skjuthanden. Tag p dig femfingerhandske/ vante och stoppa tumhandsken i sndrktens ficka

Personlig utrustning
Anpassa kldseln. Kl dig s att du fryser ngot innan du brjar rra p dig. r det mycket kallt kan din chef bestmma att vrmejackan ska tas med. Ha den i stridsscken eller rullad p ryggen. Om du har kroppsskydd kontrollera att det r tillpassat och stngt. Kontrollera att skidorna inte har isbildning p glidytan och att bindningarna r hela.

96

Strid

Slpning av skidor

Stridsfrflyttning
Framryckning till fots i djup sn gr lngsamt och r mycket anstrngande. P skidor frflyttar du dig snabbare. Trna srskilt p att anvnda ditt vapen tillsammans med skidor och stavar. Vid sndjup ver 50 cm sker framryckningen i regel p skidor. Detta gller srskilt om fret r bra, terrngen r jmn och medlutande, skidkunskapen god samt om den berknade frflyttningsstrckan r lng. Ju mer sndjupet kar ver 50 cm, desto snabbare gr det att rycka fram p skidor jmfrt med till fots. Vid sndjup under 50 cm sker framryckning i regel till fots. Detta gller srskilt om fret r dligt, terrngen r motlutande eller snderskjuten av artillerield, skidkunskapen lg samt om frflyttningsstrckan r kort.

Om ni blir beskjutna tar du skydd genom att kasta dig ner i snn, med skidorna t hger (fr hgerskytt) eller isr. Tag sedan av skidorna och lmna dem fr att fortstta striden till fots.

Strid

97

Krypning med skidor

Vid brande skare sker framryckning i regel till fots. Avtagna skidor kan vid kortare frflyttningsstrckor medfras, antingen genom slpning eller krypande med skidor. Vid slpning trs stavarna framifrn genom tremmarna. Skidorna hlls om brttena med ena handen och vapnet medfrs i den andra handen eller p brstet. Vid krypning med skidor trs stavarna framifrn genom tremmarna. Du kryper mellan skidorna, med hnderna om tremmarna och underarmarna stdda mot skidorna. Vapnet medfrs p brstet eller ryggen.

Din chef bestmmer om framryckning ska ske p skidor eller till fots

OBS!
Strid med ptagna skidor ska undvikas, men kan komma att ga rum vid en oplanerad sammanstt med fienden

98

Strid

Strid

99

Stridssprning
Framryckningen mste ofta ske med hgsta fart. Om du ker eller springer i tten sprar du s lnge du orkar. Ofta orkar man inte mer n ett tiotal meter om snn r djup och ls eller om fret r dligt. Hoppa sedan t sidan, beredd att ppna eld tills nsta sprare hoppar t sidan. Anslut drefter i kn p gruppen, s k stridssprning.

Skytteomgng med hg skjutberedskap

Olika stt att medfra vapnen vid skidkning

Skjutberedskap
Hur du medfr ditt vapen r beroende av vilken uppgift du har, vilken utrustning du medfr och vilken risk det r fr sammanstt med fienden. ker du skidor och vntar strid ska vapnet hnga om halsen. Ak 5 ska ha utflld kolv. r du pansarskottsskytt har du eldhandvapnet p ryggen. P mycket korta strckor gr det att ka skidor med vapnet i ena handen och stavarna i den andra. Stavarna br d trs i varandra.

Bde granatgevr och ammunition r lmpliga att fstas p ryggsckens brram

100

Strid

Skjutstllning/eldstllning
Vid sndjup ver 30 cm r det svrt att skjuta liggande, eftersom armbgar och vapen sjunker ner i snn. Om du inte hinner inreda din eldstllning med std fr vapnet r bsta skjutstllningen knstende. Trffsannolikheten blir nnu strre om du tar std av t ex ett trd. Men se upp s att inte snn p trdets grenar, s k upplega, rasar ner ver dig och ditt vapen. Detta kan hnda om du stter till trdet eller nr du avfyrar granatgevr eller pansarskott.

Vnsterskytt med std av trd

Sittande utan std Knstende utan std av trd Knstende med skidor

Strid

101

Om du r frare p stridsfordon fr du ocks se upp med upplega nr du kr in i eldstllning. Den nedrasade snn kan gra det omjligt att utnyttja vagnens sikte och prisma fr en stund. En annan fara med sn som rasar ner r att den kan avslja din eldstllning. Att markgruppera robotsystem, t ex pansarvrnsrobot 56 och luftvrnsrobot 70, vid sndjup ver 50 cm, krver stora frberedelser och tar lng tid. Robotlavetten mste grvas ner och sn skottas bort frn en stor yta omkring roboten. Om snn inte skottas bort kan snuppkastet bli s omfattande nr roboten avfyras att skytten tappar kontakten med den. Pansarvrnsrobot 56 grupperas lmpligast p taket av t ex en pansarbandvagn 401 eller p en skoterklke. Kulspruta 58, automatgevr 90 och prickskyttegevr 90 krver liggande skjutstllning med std fr vapnet, fr att du ska kunna avge vlriktad eld. Fr att vapnet inte ska sjunka ner i snn anvnder du snstd, pulka eller ryggsck.

Automatgevr 90 i eldstllning med pulka som std fr vapnet

102

Strid

Strid med mekaniserade frband

Frband som har splitterskyddande fordon (t ex pansarbandvagn 401) eller stridsfordon (t ex pansarbandvagn 302 och stridsfordon 90) framrycker s lngt som mjligt med soldaterna uppsuttna i fordonen. Vagnarna kr stridsgrupperat med stngda luckor s nra egen artillerield de kan komma. Drefter kr vagnarna med hgsta fart till stridsstllningen, varifrn fienden bekmpas. Frband med pansarbandvagn 401 urlastar i regel i stridsstllningsomrdet fr att bekmpa fienden med sina burna vapen. Vid mycket stort sndjup kan soldaterna ta eldstllningar i spren efter pansarbandvagn 401, om denna frst har krt i en bge. Vagnen stannar i stridsstllningen i omedelbar anslutning till gruppen, fr att med fordonskulsprutan bekmpa fientlig fottrupp och fr att fungera som skyddsrum vid fientlig artillerield. Chefen fr pansarbandvagn 401-frbandet beslutar sedan om den fortsatta framryckningen ska ske uppsuttet, till fots eller p skidor. Frvara skidbindningarna i snjackans fickor. Gruppens skidor kan vara fstade halvgruppvis p mse sidor om vagnen med remmar, fr att vergngen till skidmarsch ska g s smidigt som mjligt. Frband med stridsfordon urlastar i regel inte vid stort sndjup (ver 50 cm). Striden sker med fordonets vapen och av soldaterna genom stridsluckorna, s k vagnstrid.

Strid

103

Omhndertagande av skadad
Vintertid r det speciellt viktigt att skadade soldater snabbt blir omhndertagna. Nedkylningen gr snabbt, dels p g a att den skadade ligger i snn med stora vrmefrluster, dels att cirkulationen hmmas av skadan. Bldningar mste stoppas omedelbart, eftersom det r mycket svrt om ens mjligt att ge dropp vid minusgrader.

Pulka som anvnds fr sjuktransport ska isoleras med t ex granris eller liggunderlag

Sjukvrdsman ska vid strid medfra sjukvrdsvska, brmatta och patienttcke

Brmattan kan under korta strckor anvndas som underlag, nr den skadade ska slpas till skydd eller sjuktransportplats

Frst lggs patienttcket i pulkan, sedan den skadade som stoppas om vl. Vid mycket kallt vder och vid lngre transportstrckor mste patienttcket frstrkas med en eller flera vrmejackor

104

Strid

Stridspaus
Vid uppehll i striden, s k stridspaus, kan hela eller delar av ditt frband ha en lgre stridsberedskap. Passa d p att se ver din materiel och dig sjlv, fr att bibehlla ett s hgt stridsvrde som mjligt.

Strid

105

tgrder vid stridspaus

Ordna en bra skyddsstllning, dr du och dina kamrater kan arbeta och eventuellt vila. Frstrk kldseln. Se ver ditt vapen. Efter eldgivning, d vapnet blivit varmt, kan det vara lmpligt att smrja ldans glidytor med smrjolja 042 eller CLP. Frvara oljan i ett fack i tillbehrsetuiet. Fyll p magasin. Kontrollera din utrustning. Se till att den r hel, att du vet var du har den och att du inte frlorat ngot. Se ver dina ftter, byt till torra strumpor och lgg eventuellt i torra inlggsulor. Drick s mycket du orkar, helst varm eller ljummen dryck. Har du het dryck i din termos, fyll d halva koppen med dryck och resten med sn. Drick inte upp all vtska, om du inte skerstllt att du kan fylla p med ny. t! Frband med fordon ska alltid se till att ha varma konservburkar! Konservburkarna vrms upp p lmplig plats i motorrummet eller i vrmepaketet (i vrmepaketet p bandvagn 206 fr man plats med ca 10 st 300 g konservburkar, vilka blir lagom varma p ca en timme). Gr ett litet hl i burken, s att den inte riskerar att sprngas. Passa p att gra dina naturbehov, stort som smtt!

106

Upptrdande i fjllterrng

UPPTRDANDE I FJLLTERRNG
Utrustning Kartlsning i fjllen Hrt vder och nedsatt sikt Frlggning Skador och olyckor p fjllet Laviner 108 110 111 117 123 127

Upptrdande i fjllterrng

107

Det r endast ett ftal frband som har krigsuppgifter i fjllterrng. ven om du inte tillhr ett sdant frband r det inte uteslutet att ven du kommer att f uppgifter eller genomfra vningar i fjllen. Fjllmiljn stller srskilda krav, t ex kan terrngens beskaffenhet och frnvaron av vgar medfra stora svrigheter. Du kan utsttas fr hrt vder och laviner samt tvingas vernatta i snn. vintern i vrigt krver. Befl som leder frband i fjllen vintertid ska ha god erfarenhet av verksamhet i denna milj. het. Som soldat ska du ha genomfrt grundlggande vinterutbildning innan du fr g ut p fjllet. Det br finnas tv befl per pluton med sdan erfarenAllt detta stller krav p kunskaper utver dem som

108

Upptrdande i fjllterrng

Utrustning
Frutom den ordinarie utrustningen ska frband i fjllen vintertid medfra fljande utrustning: Skerhetslina En per man. Linan ska vara frgad, av nylon, ca 10 m lng och 4 mm tjock. Den ska frvaras fastknuten i snjackans ficka. OBS! Fr inte kapas. Utrullad vid passage av lavinfarligt omrde Ihopkopplingslina vid marsch i hrt vder Sambandslina mellan t ex snbivacker Skyddsglasgon Ett par per man. Skydd fr gonen vid hrt vder Skydd mot solen (se Skador och olyckor p fjllet)

Snren Ngra meter per man. Ska frvaras ltt tillgngligt. Fngrem vid frd i brant terrng Fste vid skidmarsch uppt i hrt fre; linda snret ett par varv runt skidan, omedelbart bakom tjrnen

Reservskidspets Ett par per grupp.

Reservremmar till skidbindningen Ett par per grupp.

Stearinljus Ett par per man. Ljusklla i sn- eller ndbivack Glidvalla

Upptrdande i fjllterrng

109

Infanterispade med snskyffelblad En per man. Grvning i sn Hacka Pulka En per grupp. Transport av utrustning Transport av skadad

Fogsvans Tv per grupp. Att sga eller skra ut block med (blockl, snbivack) Vedsg

Snskyffel Tv per grupp. Har strre kapacitet n infanterispaden.

Vindsck 34 man per vindsck. Rast i hrt vder Som ndbivack Drr till snbivack

Lavinsond 12 per pluton. Fr kontroll av sndjup vid t ex snbivackering Fr eftersk av personer i laviner (se Laviner)
Meddela alltid er chef planerad marschvg med alternativ och nr ni berknar vara framme!

110

Upptrdande i fjllterrng

Kartlsning i fjllen
De flesta fjllkartor r i skala 1:100 000 och tcker in hela fjllkedjan frn norra Lappland till Dalarna. I vissa fjllomrden finns dessutom kartor i skala 1:50 000. Ekvidistansen (nivskillnaden mellan hjdkurvorna) p fjllkartorna r normalt 10 eller 20 meter.

Nr sikten r god
Nr vdret r bra r verblicken i fjllterrngen en helt annan n i skogslandet och ofta kan du se hela frdvgen frn en och samma punkt. Den storvulna terrngen gr kartlsningen enklare, eftersom du kan se markanta fjllryggar, fjlltoppar och dalar. Frflyttningen sker som regel i anslutning till dalgngar. Vgval sker genom att du lser av terrngen och vljer strk. Vid vgvalsbestmning r det viktigt att vlja en vg som r kraftbesparande. Detta sker genom att du hller hjd och om mjligt fljer hjdnivn, ven om frflyttningsstrckan kan bli avsevrt lngre.

Nr sikten r dlig
I hrt vder eller vid andra tillfllen, nr sikten r ringa eller obefintlig, stlls stora krav p omdmet vid frflyttning. Om du mste frflytta dig och inte kan invnta bttre vderfrhllanden, r det viktigt att planera vgvalet, s att du undviker pltsligt uppdykande faror i form av raviner och stup. Vid frflyttning kommer det ocks att stllas stora krav p noggrann kompassgng och stegning (antal stavisttningar per 100 m). Kompassriktningen mste kontrolleras ofta, s att du hller riktningen. Fr att underltta frflyttningen ska du strva efter att utnyttja ledstnger, ssom markerade leder, telefonledningar, renstngsel. Avlsningen och markeringen av terrngdetaljer och stegning ska ske fortlpande, s att du hela tiden vet var du befinner dig.

Upptrdande i fjllterrng

111

Vinterled
Vinterleden r markerad med stolpar med ett kryss i toppen. Stolparna r mellan 2,53 meter hga fr att vara synliga ven vid stort sndjup. I vissa fall kan hela stolpen tckas av sn, t ex i svackor. Fr att terfinna leden kan du fsta skerhetslinan i den senast synliga stolpen och genomfra ett eftersk. Kraven p markering och strckning av vinterleder r mycket stora. Vinterleden r som en ledstng att hlla sig i vid mrker och dligt vder. Markeringarna (ledkryssen) har utformats och placerats med tanke p att de ska vara ltta att flja och upptcka, Avstndet mellan markeringarna ska inte vara lngre n 40 meter. Vinterleden r som regel rak, gr ver hedar och myrar samt ver terrng dr risken fr laviner r ringa. Nr leden ndrar riktning markeras brytpunkten med tv kryss p stolpen.

Hrt vder och nedsatt sikt

Vdret i fjllen kan vxla snabbt. Hrd vind kan blsa upp inom loppet av ngra minuter. Ett tecken p annalkande ovder r t ex en snabb vindkantring i regel frn syd eller sydvst till nordvst (den farligaste vinden) kombinerat med tilltagande vindstyrka och molntthet. I dalgngar kan du rka ut fr mycket hrda vindar, s k fallvindar, som fr hg fart utfr en brant sluttning.

OBS!
Karta och kompass ska du alltid ha med dig i fjllen

Vdret i fjllen kan vxla snabbt

112

Upptrdande i fjllterrng 3 km...

600!

...97...98...99

100!

Anvnd snren som fngrem fr skidorna.

Rkar du och din grupp ut fr hrt vder p kalfjllet mste ni snabbt ska skydd. Det finns tre alternativ att vlja p: Ska er ner frn kalfjllet, nedanfr trdgrnsen dr det r lttare att ska skydd fr vinden. Vnda tillbaka om det r kortare vg. Tnk p att det kan vara mycket svrt att ta sig fram i hrd vind och sndrev. Snarast ska en lmplig plats fr att grva ndbivack.

Behll lugnet. Alla i gruppen ska ha en uppgift, ngra som sprar, en som hller kompassriktningen, en som rknar steg eller stavisttningar, en som hller reda p antalet hundra meter och en som rknar antalet kilometer. Anvnd kompassen och lita blint p den. Frsk genast innan sikten frsvinner att ta ut kompassriktningen. Rikta kompassen mot en lmplig orienteringspunkt innan denna frsvinner. Se upp fr bckraviner. Du kan ltt falla ned i dem och isen dr r ofta mycket frrdisk. Frflytta dig om mjligt med vinden i ryggen. Fr att komma i skydd kan det vara bttre och skrare att vlja en lngre strcka i vindriktningen n en kortare mot vinden. Mste du g mot vinden, och om snfrhllandena medger det, r det i regel lmpligast och minst kraftdande att ta sig fram till fots med stavar. Stavarna hjlper dig ven att hlla balansen d sikten r obefintlig.

tgrder vid marsch vid dlig sikt

Hll ihop gruppen. I hrt vder eller dimma kan det vara ndvndigt att ni sammanlnkar er med skerhetslina. Linan ska trs igenom ryggscksmesen eller stridsselen, utom p frsta och sista man, dr linan knyts fast; annars riskerar frflyttningen att bli ryckig. Hll reda p din utrustning! En handske eller mssa frsvinner omedelbart om du r ovarsam i den hrda vinden.

Upptrdande i fjllterrng

113

Vindens verkningar p sn och mnniskor

Vind
811 m/s Frisk vind 1214 m/s Frisk vind

Verkningar
Brjar bli jobbigt att g mot vinden. Sndrev piskar mot ansiktet. I allmnhet lgt sndrev, men tidvis mer n manshgt. Mycket jobbigt att ta sig fram mot vinden Vid lssn; manshgt sndrev. Vid hrt fre; s ttt och lgt sndrev att markkonturerna frsvinner. Brjar bli besvrligt att orientera sig. De flesta upplever vinden somstorm. Hgt sndrev som stter ner sikten till hgst ett par hundra meter. Svrt att hlla ihop en grupp. Omjligt att orientera sig. Svrt att flja markerade leder. Besvrligt att g p skidor ven i medvind. Mycket dlig sikt. Svrt att anvnda stavarna. Vind och sndrev gr det omjligt att ta sig fram p skidor ver fjllet. Mycket besvrligt att ta sig fram till fots i medvind. Sikten obefintlig. Enda rddningen r att komma inomhus eller under snytan.

1517 m/s Hrd vind

1821 m/s Hrd vind

2224 m/s Halv storm

2532 m/s Storm 33 m/s Orkan

Undvik ojmn terrng. Sikten blir ofta s dlig att man inte ser ojmnheter i tid. Terrnghinder som i vanliga fall r ofarliga kan orsaka allvarliga skador. I mycket kuperad eller ojmn terrng kan det drfr vara skrast att ta sig fram till fots. Vid motormarsch i hrd vind och obefintlig sikt r det ndvndigt att en gr eller ker skidor framfr fordonet fr att det inte ska tippa eller kra ner i t ex en bckravin. Soldaten framfr fordonet ska vara sammanknuten med fordonet. Finns fordonskompass ska denna anvndas. Soldaten som gr framfr fordonet kan styras med hjlp av krriktningsvisaren eller tecken. Saknas fordonskompass mste den som gr framfr fordonet hlla kompassriktningen. Glm inte att lsa av trippmtaren.

Vid motormarsch i obefintlig sikt r det ndvndigt att g framfr fordonet

114

Upptrdande i fjllterrng

Exempel p blockl

Stll inte skidorna i snn! De kan brytas av i hrd vind eller blsa ivg. Lgg skidorna ned och fst dem med skidstavarna genom skidbindningen

VARNING!
Stt eller lgg dig aldrig ner i snn fr att vila, utan att ordna med vindskydd och isolering!

Rast i hrt vder

Gr s hr vid rast i hrt vder: 1. Bygg ett vindskydd av sn eller stt upp en vindsck. 2. Frstrk kldseln. 3. Drick varmt. 4. Kontrollera varandra (vita flckar och kondition). 5. Besluta om hur ni ska fortstta (vgval, arbetsuppgifter, m m) eller om ni ska grva en ndbivack.

VARNING!
I hrt vder anvnds vindscken utan skidor. Annars riskerar vindscken att slitas snder av skidorna

Upptrdande i fjllterrng

115

Ndbivack
Om gruppen i hrt vder inte kan eller orkar frflytta sig till skyddande terrng nedanfr trdgrnsen mste chefen besluta om ndbivackering. Beslut mste tas medan gruppen har krafter kvar fr att leta upp en lmplig plats och grva! Ndbivacken skyddar mot vind och kyla. Gruppen kan dr vila och ta fr att fortstta nr vdret blir bttre. Vlj ndbivack efter snfrhllanden. En ndbivack mste kunna byggas snabbt. Anvnd drfr skidor, stavar och vindsck som byggnadsmaterial. Hr beskrivs tv olika typer av ndbivacker ndkantgrop och ndgrop. Ndkantgrop En ndkantgrop frutstter att ni hittar en driva, t ex i en bckravin. Detta r den bsta ndbivacken, eftersom samma grvteknik anvnds som vid snbivacken, ni kommer in i skydd p 2030 min och den gr att bygga ut om ni p grund av det dliga vdret tvingas stanna kvar under en lngre tid.

Ndkantgrop

Gr s hr: 1. Grv ett ingngshl (se Snbivack). 2. Grv rakt in, ca 70 cm per person. 3. Utvidga en sida (eller bda sidorna) till en sittbnk. 4. Flytta in. 5. Blocka igen ingngshlet med skidor, stavar och vindsck samt tta med sn. Anvnd en ryggsck som drr.

116

Upptrdande i fjllterrng

Ndgrop Anvnd en ndgrop om ni inte hittar en driva. Det rcker med ca 1,5 m sndjup; kontrollera med lavinsond eller skidstav. Gr s hr: 1. Grv ett dike, ca 70 cm brett. Diket ska vara ca 1 m lngt per man. 2. Utvidga t sidorna nr du kommit ner en bit under snytan. Grv ca 1 m p mse sidor om diket. 3. Lgg skidor och stavar som ett bjlklag ver diket och tck med vindscken. 4. Tck med snblock och sn. Anvnd en ryggsck som drr.

VARNING!
Matlagning i ndbivack fr endast ske om tillrcklig ventilation kan skerstllas, t ex i ett ppet ingngshl
Se Kolmonoxidfrgiftning

Ndgrop

Upptrdande i fjllterrng

117

Frankra alltid tltet med staglinor i vindriktningen

Frlggning
Frband med uppgifter i fjllen har oftast fordon (bandvagn eller skoter) som medfr ordinarie frlggningsutrustning. Skerstll att ved i tillrcklig mngd medfrs.

Tlt
Frlggningsplatsen br vljas i skogen nedanfr trdgrnsen. Dr r det lttare att ordna skydd n p kalfjllet, bde mot upptckt och vind. Dessutom kan det g att f tag i ved. I stark kyla ska frlggning inte ske i snkor, eftersom den kallare luften r tyngst och drfr lgger sig p de lgst belgna platserna. Mste frlggning ske p kalfjllet vljs en plats dr sndjupet medger att tltet grvs ner en bit i snn, som skydd mot vinden. Frankra tltet noggrant. Saknas tltspik, s k snspik (4060 cm lnga trspik), s kan t ex skidstavar anvndas i stllet. Staga upp tltet med skerhetslinor i vindriktningen. Fst staglinorna i tlttallriken innan tltet reses.

118

Upptrdande i fjllterrng

Snbivack
Snbivacken r en tillfllig frlggning fr mindre avdelningar. En vlbyggd snbivack kan erstta tlt eller kvartersfrlggning fr ett par dygn. Med hjlp av kartan och genom att studera terrngen r det lttare att hitta en lmplig plats fr bivacken. Ofta samlas strre mngder sn i mindre raviner, bakom sm hjder och i en del snkor. Snn frs dit av vindarna och det finns grvsn p lsidorna. Det finns mnga modeller och metoder fr att grva snbivacker. Hr redovisas endast snkantgropen (snka) som r lmplig att grva i bde dligt och vackert vder. Dessutom byggs den med samma metod som ndkantgropen.
Lmplig plats att bygga snbivack p r i bckraviner och p lsidor. Studera kartan!

Det viktigaste vid snbivackering r att undvika att bli blt, eftersom mjligheterna att torka blta klder r i stort sett obefintliga i en snbivack. Undvik att komma i kontakt med snn med mer n sko och spade samt se till att du inte svettas genom att anpassa kldsel eller arbetstakt. Borsta av din utrustning och dina klder frn sn.

Snkantgrop (snka) Snkan byggs i drivor med tydlig kant och stort sndjup, ca 4 m (en lavinsond). Under gynnsamma vder- och grvfrhllanden tar det ca 2 timmar fr erfarna soldater att frdigstlla en snbivack. Observera att fr oerfarna kan det ta 810 timmar!

vi nd

Upptrdande i fjllterrng

119

Hgst 23 man br bo i samma snka. P s stt kan alla vara med och bygga. En grver, en skottar ut snn (810 m3) och en r avlsare som frser grvarna med vtska och mat. Gr s hr: 1. 2. Skerstll att drivan inte r lavinfarlig (se avsnitter Laviner). G s hgt upp i drivan att du kan se ver kanten. Det finns tv anledningar till att du ska grva s hgt upp: Om det drevar under natten (flera meter sn kan lgga sig framfr ingngshlet) ska du kunna komma ut genom att grva dig rakt upp. All sn (810 m3) som du skottar ut ska kunna falla ner och f plats nedanfr ingngshlet. 3. Sondera sndjupet. Om flera snbivacker ska grvas i samma driva r det viktigt att de ligger p ungefr samma hjd. Luckan mellan tv snbivackers ingngshl ska vara ca 4 m (en snsond). Anpassa kldseln fr ett hrt arbetspass! Ta av s mycket klder som mjligt och undvik att komma i kontakt med snn. Skotta bort eventuellt verhng och lssn. Grv ett ingngshl som ska vara ca 70 cm brett och ha full sthjd fr att du ska f en bra arbetsstllning och inte bli ondigt blt. De frsta spadtagen ska utformas som ett upp och nervnt V, fr att markera V-formen fr snkans tak. Ingngshlet ska vara 2,53,5 m djupt. Utvidga efterhand t sidorna, s du fr arbetsutrymme och inte stter emot vggarna. Tnk hela tiden p V-formen, s att taket blir starkt och att du inte skottar ut fr mycket sn. Vggar och tak ska vara ca 20 cm tjocka fr att vara hllfasta och isolera mot kyla.
Sondering av sndjup

4.

5. 6.

7.

Ingngshl

120

Upptrdande i fjllterrng

1m 3m

OBS!
Det r frbjudet att vistas ovanfr snbivackerna p grund av risken att trampa igenom taket!

8.

Tillverkning av snblock

Nr du grvt ut t sidorna till brsthjd r det lmpligt att tillverka block ur den plats dr liggbnkarna ska finnas. Anvnd fogsvans och gr blocken ca 1,5 m lnga och 20x40 cm breda. Denna storlek p blocken r lmplig fr tv man att handskas med. Frvara blocken utanfr snkan tills ni ska stnga ingngshlet. Det gr t 45 st block fr att tcka hlet. Frdigstll liggbnkarna som br vara 1 m breda och ca 2 m lnga. Bnkarna br vara s lga att benen nr ner till golvet nr du sitter p dem. Fasa av bnkarnas sidor s att vaderna ej kommer i kontakt med snn.

9.

10. Finputsa vggar, tak och golv, s att inga droppkanter finns om det skulle bli plusgrader inne i bivacken. Du kan t ex anvnda fogsvansen fr att slta till vggarna och taket. Se till att golvet sluttar mot ingngshlet s att eventuell kall luft, som samlas vid golvet, kan rinna ut.
Frvaring av snblock fr tillfrysning

11. Gr tv ventilationshl, ett p vardera sidan om ingngshlet. Gr hlen rakt upp s att de inte drevar igen. Ventilationshlen grs enklast med en skidstav. Lt skidstaven sitta kvar i hlet, s hlet kan rensas upp om det snar. Hlet

10 cm

Upptrdande i fjllterrng

121

Drren stngs med snspaden och en skidstav

Ndutgng genom taket om det drevar mycket under natten

br vara ca 10 cm i diameter. Gr en ljusnisch i bakre vggen fr ett stearinljus ett ljus lyser upp hela snbivacken. Skerstll att ljuset inte kan falla ner och antnda t ex en sovsck! 12. Om flera snbivacker ligger intill varandra p samma hjd kan sambandshl grvas fr kommunikation mellan bivackerna. 13. Flytta in i bivacken innan ni blockar ingngshlet. Ta in all materiel, ven skidor, pulkor och spadar, s att inget frsvinner om det brjar sna. Spadarna kan ni dessutom behva fr att kunna grva er ut efter ett kraftigt snfall. 14. Blocka igen ingngshlet. Skotta ver sn fr att tta alla springor och ka isoleringen. 15. Ingngshlet till snbivacken fr inte stngas frrn chefen gett order fr nsta dags verksamhet. 16. Ingngshlet kan stngas p flera stt. Ni kan tillverka ett speciellt drrblock som dras p plats inifrn med skidstav och spade. Ni kan ocks skotta igen ingngshlet. En ryggsck kan stllas i hlet eller s kan vindscken hngas fr.

Chefen ska g frn snbivack till snbivack fr att kontrollera hur alla mr, hur ventilationsoch sambandshl fungerar samt se till att matlagning sker utanfr bivacken eller i det ppna ingngshlet

122

Upptrdande i fjllterrng

Tjnsten i bivacken Snn isolerar inte bara mot kyla utan ven mot ljud. Eftersom ljud utifrn inte nr in r det viktigt att sambandshlen fungerar och verenskomna tider hlls. Syret i snbivacken rcker. Det finns dels syre i sjlva bivacken, dels i den omgivande snn. Ventilerna r till fr att f in frisk luft och fr att reglera temperaturen. Den ideala temperaturen i bivacken r ett par minusgrader. Blir det plusgrader brjar det droppa frn taket och du riskerar att allt blir bltt. Vidga d ventilerna eller ppna ingngshlet, s att det ter blir minusgrader i bivacken. Lgg ngra bjrkkvistar mellan liggunderlaget och bnken som halkskydd. Annars riskerar du att glida ner i mittgngen. Tag inte fram sovscken frrn du ska lgga dig. Skaka luft i sovscken s att stoppningen blir luftig och isolerar bttre. Lgg t ex en skida p bnken nrmast vggen fr att undvika att du under smnen rullar int och blter sovscken. Var noga med att borsta av all sn frn klder och skor. Ha termos och vrmejacka ltt tkomliga under natten s att du kan dricka varmt och lgga vrmejackan ver dig om du fryser. Frbered termosfrukost och torrskaffning redan p kvllen s att du slipper stiga upp och g ut fr att laga mat. Det r mycket behagligare att ta i sovscken, n att g ut nr det kanske r dligt vder. Se till att ni r marschfrdiga i tid. Meddela chefen att ni r klara, genom sambandshlet eller genom ett verenskommet tecken, t ex att resa en skida utanfr ingngshlet. Stanna i bivacken tills order om avmarsch kommer. Stda bivacken innan ni lmnar den. Vid dligt vder kan det vara lmpligt att som sista tgrd gra sina naturbehov i bivacken.

VARNING!
Laga inte mat inne i snbivacken p grund av risken fr kolmonoxid

Upptrdande i fjllterrng

123

Skador och olyckor p fjllet

Nr ngon blir skadad p fjllet innebr det alltid en stor belastning p gruppen. Oftast r det lngt till kvalificerad hjlp. Har gruppen inte tillgng till fordon fr att transportera den skadade mste gruppen frmodligen avbryta pgende verksamhet och helt verg till omhndertagande och transport. ven lindriga skador vllar problem, eftersom gruppen r beroende av att var och en kan ta hand om sig sjlv och att alla kan hjlpas t i besvrlig terrng eller hrt vder.

Utfrskning
Den vanligaste orsaken till skador p fjllet r att du verskattar din frmga att ka utfr! Utfrskning med en tung, hg ryggsck och vapen p brstet gr det extra svrt. Fret kan ocks skifta under nerfarten, t ex kan det vxelvis vara hrt fre och lssn. Du kan ocks hamna i skarsn som pltsligt brister. En omkullkning innebr alltid risk fr skador, t ex ett kn ur led, ett benbrott, en utslagen tand eller en stukad tumme. I bsta fall r det bara utrustningen, t ex en skida, som gr snder. Det r bttre att g utfr n att riskera ondiga skador!
Chefen ansvarar fr att utfrskning sker skert och under kontrollerade former

124

Upptrdande i fjllterrng

Kolmonoxidfrgiftning
Kolmonoxid r en gas som bildas vid ofullstndig frbrnning, oavsett vilken typ av enmanskk som anvnds. Det bildas dubbelt s mycket kolmonoxid nr man smlter sn som nr man vrmer vatten. Utomhus dr kolmonoxiden kan blsa bort utgr den ingen fara, men i tta, trnga utrymmen, t ex i sm tlt och snbivacker, r kolmonoxiden direkt farlig. Kolmonoxiden lgger sig frst vid golvet och kan efter ett tag fylla en hel snbivack. Kolmonoxid blockerar blodets syreupptagningsfrmga. Kroppen reagerar snabbt och frsker kompensera syrebristen i blodet genom att hjrtat arbetar snabbare och pulsen stiger hastigt. Vid omfattande frgiftning intrder medvetslshet och dd p grund av syrebrist. Symtom Hg puls Matthet Kallsvettning Huvudvrk Kolmonoxiden finns kvar i kroppen under lng tid, frn timmar upp till ngra dagar. Behandling Vid lindrig frgiftning vila och frisk luft. Det r viktigt att inte anstrnga sig (t ex ka skidor) s lnge symtomen kvarstr. Svrare fall av kolmonoxidfrgiftning kan endast behandlas p sjukhus.

VARNING!
Laga inte mat inne i tlt eller snbivack

Upptrdande i fjllterrng

125

Koldioxidfrgiftning
Kolmonoxid (CO) ska inte frvxlas med koldioxid (CO2). Koldioxid bildas vid all slags frbrnning och finns dessutom i din utandningsluft. Hg koncentration av koldioxid kan uppst i mycket trnga utrymmen med ingen eller obefintlig ventilation, t ex i en trng ndbivack med flera personer. Du kan ocks drabbas av koldioxidfrgiftning om du tvingas stanna i en snbivack i flera dygn, t ex p grund av dligt vder. D bildas is p bivackens insida, vilket hindrar syret i den omgivande snn att komma in. I en sdan situation mste du skrapa bort isen och skerstlla att ventilationshlen fungerar. Symtomet r att du brjar andas hftigt (hyperventilerar) och behandlingen r frisk luft.

VARNING!
Skerstll att det alltid r god ventilation!

Brnnskador av sol
P vren, nr solen ligger p hela dagen och strlarna reflekteras mot snn, uppstr ofta brnnskador i ansiktet. Srskilt utsatta stllen r nsan, lpparna, ronen och sidan av halsen. Om du inte skyddar dig kan brnnskadorna bli s omfattande att huden lossnar, med svra smrtor som fljd. Frebyggande och behandling Skydda dig i tid, tillverka ett nsskydd av papper eller en bit plster. Fst nsskyddet i solglasgonen. Vnd inte ansiktet mot solen i ondan. Anvnd snjackans huva och lgg eventuellt en halsduk ver ansiktet. Om det r flera dagar med klart vder r det bttre att vila p dagen och frflytta sig p natten.
Exempel p nsskydd

126

Upptrdande i fjllterrng

Snblindhet
OBS!
Anvnd alltid solglasgon,ven vid mulet och disigt vder

Snblindhet r en brnnskada, orsakad av fr starkt solljus. Om hornhinnan fr ta emot fr mycket ultraviolett ljus kan du bli snblind. UV-strlningen trnger ven igenom moln och dis. Anvnd drfr alltid solglasgon. De br vara av glacirtyp med mrkt glas och skydd ven runt gat. Vanliga slalomglasgon med mrkt glas fungerar ocks bra. Svra fall av snblindhet kan ta upp till en vecka att lka. Symtom gonen blir rda, trgda, svullna och fyllda av grus. Du knner en mycket svr smrta och ser suddigt. I svrare fall kan du inte se, du blir helt enkelt blind. Behandling Du kan behva tejpa solglasgonen s att endast en smal springa terstr. Smrtlindrande droppar eller salva. Vila och mrker (binda fr gonen helt).

Upptrdande i fjllterrng

127

Laviner
dmjukhet och respekt r viktiga egenskaper som du br besitta d du befinner dig i utsatta miljer dr naturens krafter rder. En lavin kan innehlla tusentals ton sn. Du inser skert att nr dessa krafter kommer i rrelse s r vi mnniskor vldigt sm. Kraven p disciplin, kunskaper och frdigheter r av avgrande betydelse i lavinfarlig milj. Laviner indelas i tv huvudtyper, lssn- och snflakslaviner. Lssnlaviner lsgrs oftast i branta sluttningar, dr snn har byggts upp av kraftiga snfall. Detta intrffar srskilt vid minusgrader och svag vind, d snn r ls. Snflakslaviner r betydligt vanligare n lssnlaviner. De bildas i regel p branta kalfjllssluttningar (mer n 25 lutning) dr vinden packat snns versta skikt till stora snflaksomrden. Snflakslaviner kan intrffa t ex vid stora temperaturndringar och kraftiga snfall. Enstaka skidkare kan orsaka att en lavin utlses. Chansen att verleva i en lavin r en kapplpning med tiden. Statistiken visar att de flesta som verlever en lavin rddas genom sjlvhjlp eller kamrathjlp inom 30 minuter. Drefter minskar chanserna drastiskt och det krvs kvalificerad hjlp. Detta visar hur oerhrt viktigt det r att personalen p plats vidtar snabba och riktiga tgrder. Du kan vara en av dem som tillhr rddningsstyrkan den ndstllde kan enbart frlita sig p din skicklighet och snabbhet till undsttning. Ett ftal exempel finns dr personer har varit begravda i en lavin under flera dygn och sedan terfunnits med livet i behll. Detta bevisar att det inte finns ngon anledning att ge upp, utan tvrtom kmpa och hlla fast vid hoppet om rddning. Nr du och ditt frband vistas i fjllterrng ska ni givetvis undvika lavinfarliga omrden. Men risken att hamna dr finns dock, bl a p grund av felorientering eller dlig sikt. Utbildning och vning i lavintjnst r en absolut frutsttning innan du genomfr frflyttningar eller utfr annan verksamhet i terrng med risk fr laviner.

Lssnlavin (200 km/h)

Snflakslavin (150 km/h)

% verlevande Kvvning

Allmn nedkylning

30 minuter Kamrathjlp Organiserat sk- och rddningsarbete

Tid

OBS!
Ca 85 % av dem som verlever en lavin rddas av sina kamrater

128

Upptrdande i fjllterrng

Lavinfarliga omrden
Det r viktigt att knna till fljande:
Kraftpknning

Branta sluttningar (2545) med stora mngder lssn r lavinfarliga. Temperaturfrndringar kar lavinrisken. Hngdrivor ovanfr branta lsluttningar och ver skarpa kanter, dr vinden byggt upp stora snmassor, r tydliga tecken p lavinfara. Dova ljud (s k WOOMs) och sttningar i snn r varningstecken. Lavinfaran r strst 12 dagar efter ett kraftigt snfall. Markfrhllanden inverkar p lavinbengenheten. Terrng som saknar trd i tta bestnd, kraftiga buskar eller stora stenar som binder snn kar lavinfaran. Stark sol eller regn luckrar upp snn. Nr snn sedan utstts fr de temperaturvxlingar som sker mellan natt och dag, i synnerhet under vrvintern, bildas kullagerliknande glidskikt i snn. Detta innebr stor risk fr snflakslaviner, srskilt vid kraftiga snfall under natten kombinerat med hgre temperaturer mitt p dagen. Om detta dessutom sker d marktemperaturen stiger och det understa lagret med sn brjar smlta och luckras upp r risken stor fr marklaviner. Marklaviner r mycket farliga eftersom de drar med sig all sn, inklusive stora mngder sten, jord, grus och trd. Skraste tecknet att det r lavinfarligt r att det nyligen gtt laviner i omrdet. Var obeservant p brottkanter p sluttningar.

lid

en

ge

e nh

Nysntabell 13 dagars snfall, >0C <30 cm 3050 cm 5080 cm >80 cm Liten risk Risk Stor risk Mycket stor risk

OBS!
Respektera alltid uppsatta varningsskyltar och avsprrningar

Upptrdande i fjllterrng

129

Metoder att bedma lavinfara

90 Rutschblocksmetoden

45

Stor risk

90

30

Risk Stavmtmetoden

Spadprovet

Ls vidare i bilaga 1
Riskniv 1 Liten Sntckets stabilitet Sntcket r generellt vl etablerat och mycket stabilt Sannolik lavinutlsning Mjlig endast vid stor 2) pfrestning f extremt branta partier. Mindre spontanlaviner mjliga.

Lavinriskskala
Anvisning Generellt gynnsamma frhllanden Gynnsamma frhllanden Beakta lokala 1) riskomrden Verksamhet i riskomrden krver lavinriskbedmningsfrmga. Delvis begrnsade frflyttningsmjligheter. Verksamhet i riskomrden krver lavinriskbedmningsfrmga. Mycket begrnsade frflyttningsmjligheter. Verksamhet i riskomrden ska undvikas.

2 Mttlig

Sntcket r p vissa 1) branta Mjlig srskilt vid stor 2) pfrestning framfr allt partier endast mttligt stabilt. de i lavinprognosen angivna branta partierna. I vrigt mycket stabilt. Strre spontanlaviner ej att vnta. Sntcket r p flera 1) branta partier endast mttligt stabilt till instabilt. Sntcket r p de flesta 1) branta partier dligt etablerat och instabilt. Sntcket r generellt svagt och mycket instabilt. Mjlig redan vid liten 2) pfrestning framfr allt p de i lavinprognosen angivna branta partierna. Enstaka medelstora, ngon strre spontanlavin mjlig. Mjlig redan vid liten 2) pfrestning p de flesta branta partier. Flera medelstora samt enstaka strre spontana laviner mjliga. Flertalet strre spontanlaviner att vnta, ven i mttligt brant terrng.

3 Omfattande

4 Stor

5 Mycket stor

Anm: 1) Beskrivs utfrligare i lavinprognosen (t ex exposition, terrngformation osv). Med branta partier avses brantare n 30. 2) Pfrestningar: Stor: t ex fordon, grupp utan avlastningsavstnd, sprngning. Liten: t ex enskild, grupp med avlastningsavstnd. Begrepp: Spontan: utan mnsklig pverkan. Exposition: sluttningens attityd i vderstreck. Extremt brant: srskilt ogynnsam terrng avseende lutning, form och beskaffenhet. Lavinriskbedmningsfrmga: Militr bergsguide eller srskilt utbildad personal.

130

Upptrdande i fjllterrng

Planering
OBS!
Frga lokalbefolkningen var det brukar g laviner

Noggrann planering fre och gott omdme under verksamhet i omrden dr laviner kan frekomma, r bsta frutsttningen fr att undvika lavinolyckor. Var noga med: Ls kartan och planera din marschvg. Passera aldrig genom ett lavinfarligt omrde om inte chefen bedmt passagen som sker, t ex efter att ha genomfrt rutschblocksprov. Ls terrngen, utnyttja t ex flacka partier, sryggar, barmark och stenar fr en skrare framryckning. Kontrollera och samverka med mnniskor som har lokalknnedom. Kontrollera hur vdret har varit de senaste dygnen. Ta reda p vderleksutsikterna.

OBS!
Tnk fre! Efter kan det vara fr sent!

Var trygg flj rygg!

G s hgt upp i sluttningen som mjligt Undvik hngdrivor

Upptrdande i fjllterrng

131

Frberedelser innan du passerar omrde med risk fr laviner

Ha ej hnderna intrdda i remmarna Lossa vristremmar och bindningar

Skydda nsa och mun

Fallinje Knyt ett minst 10 meter lngt rtt lavinsnre om livet Flj fallinjen Gr spadprovet Passera tvrs ver lavinfarligt omrde

Passage av omrde med risk fr laviner

Om du blir tvungen att passera lavinfarlig Passera med vl uttagna avstnd (ca 25 50 m). terrng ska fljande skerstllas: Avdela rekognoseringspatrull. Patrullen Avdela poster fr uppsikt. ska ledas av vningsledaren eller av den- Ordna den personliga utrustningen, s att ne utsedd instruktr. skidor, stavar och ryggsck snabbt kan frigras. All personal ska vara vl vad i lavinrekognosering och lavinrddning samt kun- Skydda andningsvgarna, t ex med hjlmna hantera elektronisk lavinsndare. huva 90 eller halsduk. Kontrollera snns glidbengenhet genom Hng ut skerhetslinan och lt den slpa att grva rutschblock eller utfra sprngfritt efter varje man. prov, varvid det kan bedmas huruvida Medfr spade (hgst tv man per spade). lavinrisk freligger. Medfr snsond (hgst fyra man per lavin Kontrollera att lavinskaren r i lge fr sond). sndning. Ta fram materiel fr efterskning och lt den finnas ltt tillgnglig.

132

Upptrdande i fjllterrng

Skerhetsutrustning
Skerhetsutrustningen som anvnds i lavinfarliga omrden r beskriven i brjan av detta kapitel. Alla i frbandet br dessutom vara utrustade med elektroniska lavinskare fr att underltta rddningsarbetet vid en lavinolycka. Anvndandet av skerhetsutrustning ska alltid fregs av utbildning med utbildad instruktr.
Lavinskaren ska bras fastsatt nra kroppen, under t ex fltjacka eller snjacka, i lge fr sndning

tgrder vid lavinolycka

Om du hamnar i en lavin Befria dig frn skidor, stavar och vrig ls utrustning. Frsk komma undan! Ta dig till ett fast freml, t ex en klippa. Frsk krypa ihop, skydda ansiktet med armarna och trampa vatten. Behll lugnet och andas s lugnt du kan. Rddning Tillmpningen av nedanstende tgrder kan vara beroende av antalet personer som deltar i rddningsarbetet. Efterskning Observera var den ndstllde greps av lavinen och var han sgs sista gngen. Mrk om mjligt ut dessa tv platser. Avdela en post fr att hlla uppsikt ver eventuellt ytterligare laviner samt fr att pkalla hjlp med t ex radio eller mobiltelefon. Posten ska ven med tecken eller signaler pkalla omgivningens uppmrksamhet, fr att om mjligt kunna utka antalet personer i rddningarbetet. Sk efter synliga ledtrdar, t ex skerhetslinan. Brja efterskningen dr du sg den saknade senast. Drefter pbrjas systematisk efterskning i lavinens nedre del.

Upptrdande i fjllterrng

133

Om elektroniska lavinskare har anvnts genomfr efterskning enligt nedanstende bild. Sl frst om din lavinskare till mottagning.

Detaljskning
Metoder fr grovskning med elektronisk lavinskare
Signalen minskar

Signalen minskar

Signalen kar Signalen minskar

Signalen kar Signalen hrs frsta gngen

Observerat ndstlld, en person sker

Ej observerat ndstlld, en person sker

Ej observerat ndstlld, flera personer sker

134

Upptrdande i fjllterrng

Om inga andra hjlpmedel finns pbrja systematisk grovsondering (75x75 cm) med lavinsonder och stavar (ta bort stavens handrem eller truga). Tryck frsiktigt vid sondering!

Systematisk grovsondering

Mrk ut var lavinen grep den saknade... Post ...och var han frsvann

Markeringens yttergrns

75 cm Pbrja eftersket lngst ner 75 cm

Nr den ndstllde lokaliserats Tillkalla chefen. Brja grva direkt. Ge omedelbart frsta hjlpen nr den ndstllde grvts fram. Utg ifrn att den ndstllde r nedkyld och chockad. Behandla honom med stor omtanke och varsamhet. Transportera den ndstllde fr att f mer kvalificerad vrd.

Upptrdande i fjllterrng

135

Nr kvalificerad rddningshjlp anlnder Pbrja mer omfattande finsondering. Om rddningshjlpen innefattar hundfrare med lavinhund pbrjar de efterskningen och grvpatrullen rycker fram p avstnd bakom, beredda att brja grva vid markering.

Lavinhunden r det effektivaste hjlpmedlet vid efterskning

Tnk p att...
Antalet personer som finns tillgngliga fr rddningsarbetet varierar frn fall till fall. Du kan drfr tvingas tillmpa olika skmetoder i varierande omfattning. Det r viktigt att mrka ut alla platser dr utrustning hittas och ndstllda grvs fram. Detta underlttar efterarbetet och utredningen av en olycka. Chockade kamrater som undkommer eller rddas utan fysiska skador br f en uppgift i rddningsarbetet. Detta har vid tidigare lavinolyckor visat sig vara positivt, i synnerhet fr den chockade, som d lttare kunnat hantera den psykiska terhmtningen.

136

Upptrdande i fjllterrng

Bilaga 1 Upptrdande i fjllterrng

137

Lavinriskskala och lavinprognos

1993 enades de olika europeiska lavinforskningsinstituten om en fr Europa gemensam modell fr lavinprognoser. Den r baserad p en enhetlig riskskala i syfte att undanrja risken fr missfrstnd i samband med lavinriskpresentation bland civila och militra myndigheter. Detta system med sina 5 riskniver tillmpas fr o m 1998 ven i Frsvarsmakten. Det finns fr nrvarande ingen liknande funktion civilt i Sverige. Den militra bergsguiden utbildas drfr fr att genomfra uppgiften utan civilt std. Syftet r att enhetligt samla in, bearbeta, redovisa samt flja upp vilka frhllanden och vilken utveckling som leder till aktuell risk kopplat till vissa omrden. Informationsmaterialet och presentationen baseras p mngrig internationell forskning och uppfljning. Systemet ger ett mycket gott underlag vid uppdragsplanering och utbildningsskerhetsanalyser infr vningar och insatser i bergsterrng. Mlet r att kartlgga och presentera var riskomrdena finns samt vilken grad av pfrestning som r kritisk fr sntcket. Med riskomrden menas terrng i anslutning till potentiella utlsningsomrden, lavinbanor samt avlagringsomrden. Risken fr laviner kar exponentiellt med hgre riskniv. Den viktigaste informationen terfinns emellertid i texten som fljer respektive niv samt i de kompletterande anvisningarna enligt lavinprognosen. Ju hgre riskniv, desto svagare r sntcket och desto fler och strre riskomrden finns det. Dessutom avtar graden av ndvndig pfrestning fr lavinutlsning med hgre riskniv.

138

Bilaga 1 Upptrdande i fjllterrng

Lavinriskskalan innebrd i stort

Niv 1, liten risk Sntcket r generellt mycket stabilt. Det r mjligt, men mycket sllsynt med mindre spontana laviner frnsett mindre ras i extremt brant terrng. Frhllandena r i allmnhet ven gynnsamma utanfr kontrollerad (skrad) terrng. Riskomrdena r mycket f och ltta att upptcka. De terfinns frmst i extremt brant och i regel svrtillgnglig terrng.

Niv 2, mttlig risk Sntcket r p vissa branta partier enligt lavinprognosen beskrivna utifrn hjdlge, exposition eller terrngformation endast mttligt stabilt. Fr frbandet rder fortfarande gynnsamma frhllanden, dock med beaktande av lokala riskomrden. Lavinutlsning kan inte uteslutas, srskilt vid stor pfrestning p de i lavinprognosen angivna partierna.

Niv 3, omfattande risk Sntcket r p flera branta partier endast mttligt stabilt till instabilt. Framfrallt p de i lavinprognosen angivna partierna r lavinutlsning mjlig redan vid liten pfrestning. Risken fr spontanutlsta laviner varierar. Kraftigt snfall eller stark uppvrmning kan orsaka medelstora och enstaka strre spontana laviner. Verksamhet utanfr kontrollerade omrden krver lavinriskbedmningsfrmga, dvs ska ledas/vervakas av lavinspecialist. Denna niv r inget medelvrde.

Upptrdande i fjllterrng Bilaga 1

139

Niv 4, stor risk Sntcket r p de flesta branta partier dligt etablerat och instabilt. Lavinutlsning r mjlig redan vid liten pfrestning. Flera medelstora samt enstaka strre spontana laviner r mjliga. Risk ven fr fjrrutlsta laviner. Beakta utloppszoner i flack terrng. Fr att upprtthlla verksamhet kan tgrder som avsprrningar samt konstgjord lavinutlsning bli ndvndiga. Verksamhet utanfr kontrollerade omrden krver lavinriskbedmningsfrmga.

Niv 5, mycket stor risk Sntcket r generellt svagt och mycket instabilt. Flertalet stora spontana laviner r mjliga. Omfattande skerhetstgrder vidtas ssom evakuering, avsprrning, katastrofvarning. Verksamhet i riskomrden genomfrs endast i ndfall.

140

Bilaga 1 Upptrdande i fjllterrng

Lavinprognos
Lavinprognosen ger med understd av vderleksprognosen en kortsiktig versikt ver snfrhllandena, den rdande lavinrisken och de nrmaste bedmda lgesfrndringarna. Den ger ocks anvisningar och riktlinjer fr frbandets verksamhet. Lavinprognosen delas in enligt fljande: Allmnt Vderlget senaste 24 timmarna med versiktlig prognos fr dygnet. Sntckets stabilitet I vilket tillstnd befinner sig sntcket i allmnhet med motiv kopplat till vissa terrngpartier. Bedmning av lavinrisken Bedmd riskniv, vilken typ av laviner r att frvnta, var terfinns riskomrdena och vid vilken pfrestning finns det risk fr lavinutlsning. Anvisning Orientering om bedmd lgesutveckling samt anvisningar fr frflyttning och verksamhet med motiv. Tolkning av lavinprognos Lavinprognosen gller fr regionala frhllanden och kan inte generellt verfras ver stora avstnd. Prognosen utfrdas med std av regional vderprognos och fljer drmed i stort vderlekstjnstens terrngindelning. Prognos gller om inte annat anges endast fr aktuellt vnings- eller insatsomrde.

Upptrdande i fjllterrng

141

Anteckningar

142

Upptrdande i fjllterrng

Anteckningar

Upptrdande i fjllterrng

143

Anteckningar