Utrustning

Hjlmen r den viktigaste skerhetsfaktorn och detta mste vara en godknd hjlm med tre-punktsfste. Det finns ett antal hjlmar att lna p ridskolan. Kom ihg att fr de yngre ryttarna ska hjlmen p s snart barnet gr in i stallet. Skyddsvst r idag en sjlvklar del av ryttarens utrustning. Standarden fr skyddsvstar r utformad av !"# $ ritish !%uestrian "rade #ssociantion. &stens bakstrycke br n till atlaskotan i nacken samt tcka svanskotan. 'r att ge det bsta skyddet skall vsten sitta p ordentligt( med t-shirt eller tunn skjorta under. !tt antal skyddsvstar finnas att lna p ridskolan. Stvlar/skor ska vara rejla och stadiga och mste ha klack. Detta fr att foten inte ska kunna glida igenom stigbygeln p att ryttaren fastnar med foten. Byxorna ska vara bekvma( dvs inte fr tajta men inte heller fr bylsiga d tyg som veckar sig ofta ger upphov till skavsr. Skavsr kan man ven f av by)ornas smmar. Handskar. Det r ltt att f skavsr av tyglarna och drfr r handskar bra att ha. *andskarna fr dock inte vara hala s att tygeln glider ur handen. Det finns billiga vantar med gumminoppor p insidan som fungerar jttebra. Ridsp (utan gla) kan man s smningom skaffa. Det vr inte vara fr lngt och om det har gla ska denna tas bort fr att undvika att det fastnar vid incidenter. Kom ihg att sp inte r till fr att bestraffa hsten utan hjlpmedel fr att frfina ryttarens hjlper. Vidare ska elever med lngt hr ha det uppsatt, smycken fr inte anvndas eftersom det r en olycksrisk vid ridning och dessutom fr eleven p hstryggen inte tugga tuggummi.

Vigelsj Ridskola
Juniorgrupp
Vlkommen till Ridklubben Norrtlje Ryttares ridskoleverksamhet (Vigelsj Ridskola). Denna broschyr ger en versiktlig beskrivning av vad du kan frvnta dig som elev i en Juniorgrupp.

Fr varje termin finns en vergripande planering fr hela ridskolans verksamhet och utifrn den grs en individuell planering fr respektive ridgrupp, vilken ridlraren str fr.

Ridklubben Norrtlje Ryttare Vigelsj Ridskola

&igelsj +rd ./- 30 4orrtlje org6 5-77,,-7532 tel kansli. ,-./--01 /2 tel stall. ,.,-.5- /1 -, bg6 2,--/2-.

Vigelsj Ridskola erbjuder ridlektion i ridhus svl som i skog och mark. Frutom dressyr fr eleverna trna p markarbete och hoppningens grundlggande steg samt p att hoppa lga hinder. Till detta kommer hstkunskap i form av teorilektioner tv gnger per termin, vilka kan kompletteras med helg- och lovaktiviteter.

*emsida6 888.ridklubbennorrtaljeryttare.se !-post6 ridskolan9ridklubbennorrtaljeryttare.se

Junior
I juniorgrupperna utvecklas ridtrningen. Eleverna jobbar vidare med sitsen och de grundlggande hjlperna, dvs framtdrivande, frhllande och vndande hjlper. Under lektionerna fortstter man att trna ridvgar, vilka byggs p med fler ssom vnd halvt igenom, serpentiner ver medellinjen och volt tillbaka. I denna utbildningsfas kan vissa elever vara mogna att knna p galopp, medan de nnu inte r mogna fr att !"#E$! hsten i galopp. %r att klara galopp mste eleven ha mycket bra balans och styrka i sin sits samt frmga att anvnda hjlper som hsten frstr. &aloppen innebr en hgre fart n trav och drmed blir effekten strre om hsten blir skrmd och'eller gr en hftig rrelse. (et tar lng tid att lra sig grunderna och eleverna tjnar p att inte ha fr brttom utan att va in dem rtt frn brjan. ) ven om bde ryttare och frlder kan uppleva att man p ridlektionen upprepar samma vningar, behvs dessa repetitioner eftersom ryttaren glmmer en del mellan varje ridpass plus att det krvs en viss tid av trning fr att eleven ska n sin aha*upplevelse samt automatisering av hjlperna. +ven elitryttaren brjar varje arbetspass med att repetera de grundlggande hjlperna.

Sker et
"u brjar eleven bli mogen att rida oftare utan ledare alternativt lngre del av lektionen. Eleven behver fortfarande hjlp av ledare fr att sitta upp samt std av frldrar'stallvrd fr att frbereda hsten fr lektion. Under ridlektionen arbetar ridlraren alltid med utgngspunkt i sker ridning. (et r bttre att gra lttare vningar som strker elevens sjlvfrtroende n att utmana barnets frmga och ventyra ett misslyckande. )om frlder knner du skert till att barn tt blir rdda och att det kan vara skadligt fr barns sjlvknsla om de utstts fr saker de inte klara av. Istllet vill ,igelsj $idskola i sin verksamhet bygga elevens sjlvfrtroende och lt dem v-a med uppgiften fr att kunna styra och kontroller sin hst.

!st" o# stallvett
(en svenska ridskolan r mycket mer n bara en plats dr man lr sig rida. (et r ocks en trffpunkt och en stor del av tillvaron fr vra barn och ungdomar. %r att skerstlla en trygg milj mste man lra sig att uppfatta hsten som en levande varelse, lr sig respekt och rtt stt att upptrda i stallet och genetmot hsten.

!stkunskap
Eleverna lr sig att inte bara hantera hstarna p rtt stt under ridning utan ven i stallet. Utbildningen syftar till att de ska uppfatta hsten som en levande varelse, lra sig respekt och rtt stt att upptrda i stallet och gentemot hstarna. ,id tv tillfllen per termin erbjuds eleverna teorilektioner, dr de fr lra sig mer om hstar och hsthllning. )om komplement till ridlektioner anordnar ridskolan lov* och helgaktiviteteter, d eleverna fr mer tid fr att skta omhstarna i form av att vara stallvrdar. %r de elever som vill prva p att tvla finns mjlighet att delta i mrkesgrupp, vilket r en grupp dr eleverna fr grundlggande tvlingsutbildning i dressyr och hoppning motsvarande ryttarmrke . och /.

& lugnt i stallet och tala i vanlig samtalston. )tallet r hstens hem. !llt som slamrar, vsnas, fla-ar eller fladdrar kan gra hsten orolig och nervs. En skrmd hst reagerar instinktivt med att frka fly eller kasta sig undan, en strd eller irriterad hst frsker i vrsta fall sl ifrn sig. ,ar tydlig nr du umgs med hstar. )e till att hsten sett dig och frstr vad det r du vill gra innan du gr det. )myg inte heller eftersom ven det beteendet signaerar fara fr hsten. ll skerhetsavstnd 0 ca 1 meter 0 mellan hstarna i manegen samt d hstarna leds in och ut ur ridhuset. %rga om lov innan du gr in eller fram till en hst du inte knner. #nk p att aldrig strcka fram handen mot en hst du inte knner. 2m hsten biter gr det bli-tsnabbt. )e upp med paraplyer, barnvagnar, prasslande kassar, pltsliga skarpa ljud. (e mest vardagliga saker fr oss kan verka ruskigt farliga fr hsten. 2m du behver ta p eller av dig ngot plagg nr du sitter p hstryggen, mste du be ridlraren om lov eftersom ridlraren mste hlla i hsten vid bytet.

Elevens frmga
I den hr gruppen har eleverna hunnit bli lite mer vana vid hstens rrelser och samtidigt lite ldre. $ent motoriskt har balansen frbttrats, eleverna orkar lite mer medan en del blir mer frsiktiga eftersom de brjar frst att hstar kan vara farliga. Eleverna brjar kunna anvnda fler hjlper samtidigt, de brjar bli starkare och f bttre koncentrationsfrmga vilket gr att de kan kontrollera hstarna bttre. Eleverna har bde tack vare lder och ridlektionsvana bttre frutsttningar fr att kunna ta emot och bearbeta instruktioner.