SCAs Hållbarhetsredovisning 2013

Hllbarhetsredovisning 2013
SCA DELTAR MED ETT KVINNLIGT TEAM I VOLVO OCEAN RACE 20142015
Innehll
Inledning
Detta r SCA ................................................................... flik Vd-ord ................................................................................. 2 SCAs hllbarhetseffekt ................................................... 4 Omvrld .............................................................................. 6 Intressentdialog ................................................................ 8 Vsentlighetsanalys . . ..................................................... 10 SCAs strategi . . ................................................................. 12 Ml och resultat .............................................................. 14 SCAs vrdekedja ............................................................ 16
Vrdeskapande fr mnniskor
Vrdeskapande fr mnniskor .................................... 42 Uppfrandekod . . ............................................................. 44 Leverantrskedjan ......................................................... 48 Hlsa och skerhet ........................................................ 50 Relationen till medarbetarna ....................................... 54 Samhllsengagemang .................................................. 56
Styrning och kontroll

Hllbar styrning . . ............................................................. 58 Miljdata ........................................................................... 60 Social data ....................................................................... 63 Om rapporten .................................................................. 64 Bestyrkande .................................................................... 65 GRI-index ......................................................................... 66 Ordlista . . ............................................................................ 68 Adresser .. ................................................................ baksida
Ekonomiskt vrdeskapande
Ekonomiskt vrdeskapande ........................................ 18 Intressenter ...................................................................... 20 Aktiegare ........................................................................ 21 Kund- och konsumentinsikt . . ........................................ 22 Hllbara innovationer...................................................... 24 Hygienlsningar. . ............................................................. 28
Vrdeskapande fr milj
Vrdeskapande fr milj ............................................... 30 Klimat och energi ............................................................ 32 Vindkraft och biobrnslen.............................................. 34 Fiberinkp ........................................................................ 36 Biologisk mngfald.......................................................... 38 Vattenanvndning .......................................................... 40 Avfall................................................................................... 41 Om rapporten
SCA publicerar varje r en hllbarhetsredovisning. Redovisningen beskriver miljmssiga, sociala och ekonomiska perspektiv p SCAs hllbarhetsarbete och riktar sig i frsta hand till en professionell mlgrupp med srskilt intresse av hllbarhetsfrgor, ssom analytiker, investerare och intresseorganisationer. r 2008 undertecknade SCA FN:s Global Compact. Hllbarhetsredovisningen r SCAs rapport om frbttringar (Communication on Progress) dr fretagets arbete med Global Compacts tio principer om mnskliga rttigheter, arbetsrtt, milj och antikorruption beskrivs. Irapporten tillmpas Global Reporting Initiative (GRI) p niv A+ och iGRI-indextabellen (sid 6667) anges var indikatorerna terfinns. Redovisningen har granskats i sin helhet av PwC. Alldata avser kalenderret 2013 och SCA-koncernen, inklusive hel- och majoritetsgda dotterbolag. Fr ytterligare information om hllbarhetsredovisningen och rapporterings principerna, se sid 64.
Utmrkelser och erknnanden

SCA utnmndes till ett av vrldens mest etiska fretag av Ethisphere-institutet i USA. SCA ingr i Dow Jones Sustain ability Index, ett av vrldens mest prestigefyllda hllbarhetsindex. SCA ingr i Climate Disclosure Leadership Index. Sedan 2001 ingr SCA i det globala hllbarhetsindexet FTSE4Good.
P Fortunes lista ver vrldens mest beundrade fretag finns SCA med som nummer 3 bland skogs- och pappers bolagen.
r 2008 blev SCA medlem av FN:s Global Compact.
SCA r medlem i World Business Council for Sustainable Development (WBCSD).
WWF framhller SCA som ett ledande, transparent fretag genom sin redovisning av miljpverkan i WWF Environ mental Paper Company Index 2013.
SCA ingr i Vigeo:s hllbarhetsfonder Ethibel Sustainability Excellence Europe och Ethibel Sustainability Excellence Global.
SCA ingr i tv av ECPI:s hllbarhetsindex.
SCA r inkluderat i indexen OMX GES Sustainability Nor dic och OMX GES Sustainability Sweden.
SCA fick pris fr Bsta Hllbarhets redovisning 2012 av tidningen Milj rapporten och CSR-experter.
SCA r ett ledande globalt hygien- och skog hllbara personliga hygienprodukter, mjukpa
AFFRSOMRDEN
Nettoomsttning (andel av koncernen)
Personliga hygienprodukter, 30% Mjukpapper, 53% Skogsindustriprodukter, 17%
Totalt koncernen: 89 019 MSEK
Rrelseresultat (andel av koncernen)

Personliga hygienprodukter, 30% Mjukpapper, 53% Skogsindustriprodukter, 17%
Personliga hygienprodukter
Affrsomrdet bestr av tre produkt segment: inkontinensprodukter, barn bljor och mensskydd. Produktion sker vid 30anlggningar i 25lnder.
Totalt koncernen: 9 934 MSEK

Exklusive jmfrelsestrande poster.
FRSLJNING PER VRLDSDEL OCH DEMOGRaFISK UTVECKLING

Europa (inklusive Afrika)
Nettoomsttning, MSEK Medelantal anstllda Kvinnor, % Lner1), MSEK Sociala kostnader, MSEK
2013
65 989 22 693 24 10 062 3 054
2012
62 538 22 149 25 9303 2 705
ldersstruktur
% 40 30 20 10 0
020 2130 3140 4150 5160 60+
Asien2)
2013
5 255 2 745 60 396 65
2012
5 000 2 531 60 359 46
ldersstruktur
% 40 30 20 10 0
020 2130 3140 4150 5160 60+
Amerika
1) 2)
2013
17 775 8 566 29 2 350 683
2012
17 870 8 446 30 2312 696
ldersstruktur
% 40 30 20 10 0
020 2130 3140 4150 5160 60+
SCA-koncernen totalt
2013
89 019 34 004 28 12 807 3 803
2012
85 408 33 775 29 12 241 3 446
ldersstruktur
% 40 30 20 10 0
020 2130 3140 4150 5160 60+
Inklusive vriga personalkostnader. Exklusive samgt bolag i Australien och Nya Zeeland.
34000 medarbetare
Mnga
Omsttning
89 miljarder SEK
SCA har frsljning i cirka
starka varumrken
gsindustri fretag som utvecklar och producerar apper och skogsindustriprodukter.
Mjukpapper
Affrsomrdet bestr av tv produkt segment: mjukpapper fr konsumenter och mjukpapper fr storfrbrukare. Produktion sker vid 54 anlggningar i19 lnder.
Skogsindustriprodukter
Affrsomrdet bestr av fem produkt segment: tryckpapper, kraftliner (frpacknings papper), massa, sgade tr varor och frnybar energi. Produktion skervid 18 anlggningar. Frsljning frmst i Europa, men ven iAsien, Nordafrika och Nordamerika.
En symbolisk resa med varumrket i fokus
100 lnder
SCA har beslutat att delta i Volvo Ocean Race 20142015. Syftetmed deltagandet r att ka knne domen om SCA-varumrket och strka kopplingen till vra kund- och konsumentvarumrken. Volvo Ocean Race r den mest krvande seglingstvlingen i vrlden samtidigt som den utgr en unik, global marknadsfrings plattform. Precis som i affrslivet r egenskaper som sam arbetsfrmga, ledarskap och frmga att lgga upp en framgngsrik strategi direkt avgrande fr resultatet. Enav SCAs hllbarhetsambitioner handlar om att stdja kvinnors rtt att forma sina liv och fullt ut delta i samhllet, vilket r en av anledningarna till att vi valt att delta med en kvinn lig besttning. Volvo Ocean Race r en symbol fr den frndringsresa SCA genomgr, svl kulturellt som organisatoriskt och affrsmssigt.
Hjdpunkter 2013
Frvrvet av 51,4 procent i det kinesiska mjukpappersfretaget Vinda gjorde Kina till SCAs viktigaste tillvxtmarknad. SCA etablerade sig i Indien och beslutade att investera i en anlggning fr produktion av hygienprodukter. Vi uppdaterade vr uppfrandekod fr att bttre motsvara dagens krav och frvntningar p ett globalt fretag. Den frsta vindkraftsparken i samarbetet mellan SCA och Statkraft invigdes. En ny biobrnsleeldad mesaugn vid kraftliner bruket i Munksund minskar de fossila koldioxidutslppen med 75 procent och kostnaderna med 50 MSEK per r. Anlggningen tas i drift 2014. Det prioriterade hlsooch skerhetsarbetet resulterade i att olycksfrekvensen minskade med 13 procent.
SCA Hllbarhetsredovisning 2013
Inledning|Vd-ord
P vg mot mlen
Nr vi summerar fjolret kan vi konstatera att vi har kommit en god bit p vgen att n de ambitisa hllbarhetsml vi lanserade 2012. SCAs miljml samt sociala- och nansiella ml bidrar alla till att driva affrerna framt och skapa vrde fr vra intressenter.
Delat vrde r erfaldigt vrde Ett fretags framgng och konkurrenskraft r beroende av och ttt sammanlnkat med det samhlle det verkar i. Genom att ta hnsyn till samhllets behov och utmaningar genereras ekonomisk framgng p ett stt som ocks skapar vrde fr samhllet. P motsvarande stt orsakar brister i miljmssigt och socialt ansvar kostnader, som slseri med resurser, kostsamma olyckor eller kade kostnader p grund av bristande kompetens hos medarbetarna. Det var slutsatserna nr de amerikanska forskarna Porter och Kramer fr ngra r sedan lanserade sin banbrytande teori om vrdeskapande som omdefinierade synen p fretagande. Fr oss p SCA r tankegngarna vlknda d vr affrsverksamhet varit nra sammanlnkad med samhllet sedan vi grundades 1929. Redan p 1950-talet hade SCA lngtgende sociala program fr sina medarbetare och fretaget tillhrde pionjrerna i att arbeta med miljfrgor p ett systematiskt stt. Vi behver st starka p alla tre omrden ekonomi, milj och socialt ansvar fr att vara intressanta fr vra kunder och andra intressenter. Det rcker inte med att leverera goda ekonomiska resultat om vi struntar i miljn och arbetsfrhllandena. Och vi mste erbjuda finansiell styrka. SCAs stabila ekonomi i kombination med spetskompetens inom hllbarhet och innovation gr att mnga kunder vljer att samarbeta med oss. Goda resultat Under 2012 lanserade vi ett antal nya hllbarhetsml och vi kan konstatera att vi gjort framsteg. En sker arbetsplats har hgsta prioritet och det r mycket gldjande att vi lyckats minska olycksfrekvensen med 13 procent jmfrt med 2012. Frutom tekniska lsningar handlar skerhetsarbetet om att frndra medarbetarnas tankestt och beteenden och f dem att inse vad som r ett skert beteende. Att ha en sker bil r oviktigt om du kr den oskert.
Vd-ord|Inledning
Nya innovationer Innovationsfrmga baserad p kund- och konsumentinsikt r avgrande fr att skapa tillvxt, konkurrenskraft och lnsamhet. Vi arbetar med att gra innovationsprocessen snabbare och mer trffsker och under 2013 lanserade vi en rad nya innovationer. Ett exempel r TENA Identifi, en produkt som gr det mjligt att analysera och skrddarsy inkontinenslsningar fr vrdhem p individniv (se sid 28). Innovation och hllbarhet r ttt sammanlnkade genom att vara varandras drivkrafter. Nya tekniker medfr i regel mer hllbara produkter samtidigt som kunder och konsumenters efterfrgan p hllbara lsningar stller krav p innovationsfrmga. Fr att bryta det negativa sambandet mellan tillvxt och miljpverkan kommer det att krvas genombrottsinnovationer p mnga omrden. Hygienlsningar p nya marknader Ett av vra hllbarhetsml handlar om att dela med oss av vr kunskap och erbjuda prisvrda, hllbara hygienlsningar. Vi lgger ner betydande resurser p att utbilda om hygien och bland annat utbildar vi unga kvinnor om mens och pubertet, barn om vikten av god handhygien samt sjukskterskor om inkontinens. Under ret lade vi ett bud p Kinas tredje strsta mjukpappersfretag Vinda, i vilket vi tidigare hade en garandel. Vi uppndde majoritetsgande i bolaget vilket gjorde Kina till SCAs viktigaste tillvxtmarknad. Kina str infr en enorm utmaning med en ldrande befolkning och ett outvecklat system fr ldrevrd. Det skapar stora tillvxtmjligheter fr SCA och vi vill hjlpa till i arbetet med att utveckla hllbara lsningar. Bland annat deltar vi som enda multinationella utlndska fretag i en kommitt med kinesiska fretag och myndigheter som har till uppgift att ta fram frslag p hur den kinesiska ldrevrden ska utformas. Under ret etablerade vi oss i Indien, en marknad med en vxande medelklass och en lg konsumtion av hygienprodukter. ven hr kan SCA bidra med kunskaper och hllbara hygienlsningar. I samband med lanseringen av Libero barnbljor inledde vi en utbildningsinsats fr lkare och barnmorskor p sammanlagt 25 sjukhus och 500 barnkliniker och genom dem informerar vi 780 000 mammor och barn om amning och vikten av hygien.
Kontroll p verksamheten spar pengar Det blir allt viktigare fr fretag att ha kontroll ver sin verksamhet och vi har en rad verktyg fr att kontrollera efterlevnaden av vr uppfrandekod. Vi genomfr sociala revisioner och granskar affrspraxis vid vra affrsenheter samt uppmanar leverantrer att rapportera till den etiska databasen Sedex. Under fjolret genomfrde vi ett 60-tal CSR-kontroller av leverantrer och vi lanserade en antikorruptionsutbildning. Dessa aktiviteter spar ven pengar genom att minska risken fr korruption och arbetsmiljbrott. Skogen r en unik resurs Skogen utgr en unik resurs och vi arbetar fr att frmja ett aktivt, hllbart skogsbruk. Ansvarsfullt skogsbruk och terplantering av skog kan till och med vara en av lsningarna p klimatfrgan. SCA r medlem av World Business Council for Sustainable Development som i slutet av frra ret presenterade sin plan Action 2020. Planen syftar till att utveckla lsningar som innebr att jordens befolkning kan leva vl inom jordens resurser och ramar. SCA har deltagit i att ta fram lsningar, Big ideas, och vi har dr lyft fram skogens frmga att absorbera koldioxid samt hur anvndningen av produkter frn hllbart skogsbruk har en positiv pverkan. SCA har en nettotillvxt i skogen och vra vxande skogar absorberar 2,6 miljoner ton koldioxid per r, vilket r mer n utslppen frn hela SCAs anvndning av fossila brnslen i produktionen. Om hlften av vrldens skogar skttes p samma stt s skulle de absorbera samtliga globala koldioxidutslpp. Skogen ger oss ven tillgng till hgkvalitativ skogsrvara och mjliggr energiproduktion genom vindkraft och biobrnslen. Ur ett samhllsperspektiv bidrar skogen med biologisk mngfald samtidigt som den utgr en klla till naturupplevelser och rekreation. Under ret invigde vi den frsta vindkraftsparken i samarbetet mellan SCA och energibolaget Statkraft. Rtt kultur fder framgng r 2008 undertecknade SCA FN:s Global Compact. Vi tog oss drmed att stdja mnskliga rttigheter och frmja socialt ansvarstagande i enlighet med principerna i Global Compact, FN:s grundlggande dokument om mnskliga rttigheter, Internationella Arbetsorganisatio-
nens (ILO:s) krnkonventioner samt OECD:s riktlinjer fr multinationella fretag. Dessa dokument ligger till grund fr SCAs uppfrandekod. Dagens fretag mter annorlunda frvntningar och krav n fr bara ngra r sedan p omrden som affrsetik, respekt fr mnskliga rttigheter och leverantrskontroll. Drfr uppdaterade vi under 2013 uppfrandekoden och i r kommer alla vra medarbetare att utbildas i den uppdaterade koden. Uppfrandekoden r en av hrnstenarna i vr fretagskultur och rtt kultur r helt avgrande fr hur vi klarar av att leverera p frvntningarna. Vi har de senaste ren arbetat intensivt med ledarskapsfrgor och med att utveckla vra ledare. Att vi har en stark fretagskultur och lojala medarbetare framgick i den koncernvergripande medarbetarunderskning vi genomfrde 2013. Trots att fretaget genomgtt stora frndringar s var medarbetarnjdheten p samma hga niv som i den frra underskningen 2011. En symbolisk resa Vrt deltagande med en kvinnlig besttning Team SCA i Volvo Ocean Race 20142015 r ett led i arbetet med att ka knnedomen om SCA-varumrket och vra kund- och konsumentvarumrken. Volvo Ocean Race r en unik marknadsfringsplattform. Redan nu har vrt deltagande och vr besttning skapat uppmrksamhet och entu siasm ver hela vrlden. Volvo Ocean Race r en symbol fr den frndringsresa SCA genomgr kulturellt, organisatoriskt och affrsmssigt och det r med spnning jag ser fram emot vra tv globala resor.
Jan Johansson, vd och koncernchef
Inledning|SCAs hllbarhetseffekt
SCAs hllbarhetseffekt
Omtanke och respekt fr mnniskor och milj r centralt i SCAs stt att arbeta. Det r den lins vi anvnder fr att se p vrlden frn helhetsperspektivet ner till enskilda aktiviteter som skogsavverkning, att utvrdera en ny innovation eller ta fram en ny blja. Det innebr att vi stndigt utmanar oss sjlva fr att leverera lsningar som gr skillnad i vardagslivet. Och det gr att stadkomma mycket genom att leva efter vra krnvrden respekt, hgklassighet och ansvar.
Ekonomi
Milj
Mnniskor
Drivkrafter sid 6
Befolkningskning, hgre levnadsstandard, resursbrist och klimatfrndringar r globala makrotrender som pverkar SCAs affrsverksamhet. Genom att analysera omvrlden och trenderna tar vi tillvara p dessa drivkrafter fr att skapa en lngsiktigt hllbar tillvxt.
Samtal med omvrlden

Miljontals mnniskor ver hela vrlden har en pverkan p och ett intresse ivr verksamhet. SCA anser att en aktiv och konstruktiv dialog med vra intressenter frbttrar hur vi formulerar och genomfr vr affrsstrategi och hjlper oss frst vilka behov och frvntningar som finns i de samhllen dr vi har verksamhet.
sid 8
4 SCA Hllbarhetsredovisning 2013
SCAs hllbarhetseffekt | Inledning
Vra vgval sid 10
4 5
Strategi sid 12
Vsentlighetsanalysen visar vilka frgor som r viktiga fr SCA och vra intressenter. Den ligger till grund fr SCAs strategi och hllbarhetsarbete. I 2013 rs analys ndrade vimetodik fr att ge underskningen en bredare ansats.
Vr hllbarhetsstrategi r en naturlig del av vr affrsstrategi och baseras p ekonomiskt, miljmssigt och socialt vrdeskapande. Vra ambitioner fr mnniskor och milj beskriver var vi vill befinna ossp lng sikt.
Ml och resultat sid 14
Ambitisa och tydliga hllbarhetsml r ett utmrkt medel fr att driva p och styra verksam heten. Mtbara ml gr det ven lttare fr omvrlden att frst hur hllbarhetsarbetet bidrar till affren. Under 2013 tog vi ngra rejla kliv mot att uppn mlen.
Inledning|Omvrld
En vrld i frndring
Globala makrotrender, frn befolkningskning och hgre levnadsstandard till resursbrist och klimatfrndring, ndrar snabbt frutsttningarna fr vr affrsverksamhet. Genom att analysera omvrld och trender och ha en nra kund- och konsumentdialog tar SCA tillvara p drivkrafter som ger mjlighet att skapa en lngsiktig hllbar tillvxt.
FLer och Ldre

Vi blir fler i vrlden och vi blir ldre. Idag r vi 7 miljarder och FN frutspr att vi kommer att vara 9 miljarder r 2050. Medellivslngden stiger och vrldens ldre utgr den befolkningsgrupp som framver kommer att ka mest. En vxande befolkning medfr en kad efterfrgan p hygienprodukter och ger drmed tillvxtmjligheter fr SCA. Befolkningen kommer att ka mest i Asien, Latinamerika och Afrika. Nrvaro p dessa marknader och anpassade produkter blir drfr av strategisk vikt. En ldrande befolkning kar trycket p ldrevrden och allt fler ldre kommer att behva vrdas i hemmet. Vi r ven friskare och piggare och fortstter att leva ett aktivt liv allt lngre upp i ldrarna. Dessa faktorer kar efterfrgan p kund- och konsumentanpassade inkontinenslsningar, bde p mogna marknader och p tillvxtmarknader.
HLsa och hYgien

Dlig eller ingen tillgng till hygien och sanitet r en av de strsta globala utmaningarna att lsa. En bra hygien samt kunskap om hygien och hygienprodukter frbttrar mnniskors hlsa och livskvalitet. SCA utvecklar kontinuerligt nya hygienlsningar och utbildar bland annat unga kvinnor om mens och pubertet samt barn om vikten av god handhygien. Fr mnga kvinnor i utvecklingslnder innebr tillgng till mensskydd skillnaden mellan att kunna g i skolan och till arbetet eller tvingas stanna hemma. Inkontinensprodukter ger ldre mjlighet att leva ett mer aktivt liv.
en frndrad vrLd
Globalisering, urbanisering, en frskjuten maktbalans, politiska beslut, vrldsekonomin, lagstiftning och kulturella strmningar pverkar den vrld SCA verkar i. Genom att frska frutse och utvrdera de strukturella omvrldsfrndringarna rustar vi fr framtiden fr att dra nytta av de frdelar samt hantera de utmaningar som frndringarna innebr. Politiska beslut pverkar SCA. Exempelvis pverkar beslut avseende hlsovrd och ersttningssystem frutsttningarna fr SCAs frsljning av inkontinensprodukter. SCA arbetar med att utbilda och informera om ersttningssystem i lnder dr SCA sljer inkontinensprodukter. De ekonomiska styrkefrhllandena frndras dr tillvxtmarknader som Kina, Indien och Brasilien fr ett allt strre inflytande.
Hgre LevnadssTandard
Samtidigt som vrldens befolkning vxer minskar fattigdomen i vrlden. Allt fler tjnar mer n 2 dollar per dag (FN:s definition av fattigdom) eller tar klivet upp i medelklassen. Nr de mest grundlggande behoven som mat och husrum r tillgodosedda r hlsa och hygien det omrde som prioriteras hgst. Detskapar goda tillvxtmjligheter och SCA arbetar med att utveckla affrsmodeller fr konsumenter med begrnsade resurser.
Omvrld|Inledning
Frndrade kUnd-/ konsUMenTBeTeenden

Trender, teknikutveckling och rdande vrderingar frndrar kunder och kon sumenters beteende ver tid. Att kunna frutse och vertrffa kunders och kon sumenters frvntningar blir drfr allt viktigare. Hllbar konsumtion: Begrnsade resurser, politiska prioriteringar samt kunniga och medvetna kunder och konsumenter kar efterfrgan p hllbara produkter och tjnster. Ny teknik: Mnga inkp grs via e-handel vilket ndrar spelreglerna frbland annat marknadsfring och distribution. Fretaget bakom varumrket: Kunder och konsumenter uppmrk sammar avsndaren till produkter och tjnster i hgre grad n tidigare och de stller krav p att fretag arbetar p ett ansvarsfullt stt. Innovation: Fr att mta de ndrade beteendena krvs en hg grad av innovation av produkter, tjnster och affrsmodeller.
KLiMaTfrndringar
Klimatfrgan r ett av de mest allvarliga miljoch samhllsproblem som vrlden str infr. Myndigheter stter ml fr att minska koldioxidutslppen och den privata sektorn frvntas bidra. SCA motverkar klimatfrndringar genom investeringar i ny teknik, effektivitetsfrbttringar och satsningar p biobrnslen och vindkraft. Vra skogar har en rlig nettotillvxt p 1procent. Det innebr att de varje r netto absorberar 2,6 miljoner ton koldioxid, vilket rmer n utslppen p cirka 1,8 miljoner ton frnhela SCAs anvndning av fossila brnslen iproduktionen.
knaPPa resUrser
Den vxande vrldsekonomin och en globalt vxande befolkning gr att allt fler ska dela p jordens naturresurser. Energi: Tillgng till energi har utvecklats till en strategisk frga i mnga lnder. IEA (Inter nationella energirdet) frutspr att energi behovet kommer att ka med 40 procent fram till r 2035, vilket troligen innebr kade kostnader och i vissa fall energibrist. Som en stor energianvndare r det en viktig frga fr SCA och vi arbetar kontinuerligt med energieffektiviseringar. Ny teknik r inte bara mer resurseffektiv utan medfr ven oftast minskade utslpp och avfall. Dessutom driver SCA utvecklingen inom frnybar energi som vindkraft och biobrnsle. SCA har betydande fallrttigheter inom vattenkraft som med nuvarande lagstiftning inte r exploaterbara. Vatten: FN frutspr att tv tredjedelar av vrldens befolkning kan komma att bo i omrden med frskvattenbrist r 2025. Tillgng till vatten r kritiskt fr mnskligheten, industrin och jordbruket. SCAs produktion r beroende av tillgng till vatten och vi arbetar mot ambitisa ml fr effektiv vattenanvndning. Skogssktsel: Olaglig skogsavverkning och avverkning av skogar med hgt bevarandevrde bidrar till avskogningen i vrlden och hotar den biologiska mngfalden. SCA har ett koncernml fr att kontrollera ursprunget p all vedrvara. Skogen utgr en betydelsefull del i vr vrdekedja och skrar tillgngen till skogsrvara. Humankapital: Tillvxtlndernas ekonomiska framsteg och alltmer kunskapsintensivt fretagande p mogna marknader kar behovet av kvalificerad arbetskraft och ledarskap. SCA investerar i utveckling och utbildning av vra medarbetare och arbetar strategiskt fr att skra vrt framtida behov av goda ledare.
Inledning|Intressentdialog
Lyhrdhet och samverkan med omvrlden

Varje dag fr SCA dialog med tusentals intressenter p olika niver ver hela vrlden. Vi ser intressentdialogen som ett stt att kalibrera och kvalitetsskra verksamheten gentemot omvrlden. Den ger underlag till strategidiskussioner och hjlper oss att frst omvrldens frvntningar och behov.
Som ett ledande globalt hygien- och skogsindustrifretag anser SCA att det r viktigt att fra en dialog med mnga olika intressenter om gemensamma globala utmaningar. Hr ingr medarbetare, kunder och konsumenter, regeringar och tillsynsmyndigheter, intresseorganisationer (NGO), branschorganisationer och andra ntverk och allianser. SCA arbetar aktivt med en rad frgor och strvar efter ppenhet och transparens i alla sdana dialoger. Kunder SCA har en bred produktportflj och mnga olika typer av kunder, bde konsumenter och kunder som detaljhandeln, fretag, distributrer, tryckerier, hlsooch sjukvrd. Med en sdan blandad kundbas skts kommunikationen av affrsenheterna, med std av SCA centralt. Vi strvar efter att mta och vertrffa kundernas frvntningar och lra oss mer om de omrden som r viktiga fr dem. Samtliga affrsenheter genomfr och fljer upp kundnjdhetsunderskningar fr att ta reda p hur kunderna uppfattar SCA. Ls mer p sid 22. Konsumenter Djupgende konsumentinsikter avsljar frbttringsomrden. SCA genomfr konsumentunderskningar, marknadsunderskningar samt hembesk hos konsumenter fr att f mer kunskap om hur de bor och lever och vilka intressen de har. Via SCAs mnga telefonlinjer fr konsumentkontakt och via kundtjnstens hantering av frgor, klagoml och reklamationer uppns ocks vrdefulla insikter. Ls mer p sid 22. Andra intressenter Fr att n ut till andra viktiga intressentgrupper, bde internt och externt, fr SCA en kontinuerlig dialog med intresseorganisationer och vi trffar regelbundet investerare och analytiker (se sid 21) samt genomfr medarbetarunderskningar och medarbetarsamtal (se sid 55). Under 2013 frde SCA en dialog med Unicef kring barnrttsprinciperna och hur de kan appliceras p hllbart fretagande. Dessutom fr bolaget diskussioner med andra grupper och enskilda individer om frgor som har stor pverkan p samhllet i stort och p lokala samhllen, till exempel med samebyarna som anvnder delar av SCAs skogsmark i norra Sverige fr rensktsel. Ett annat exempel r i Hondouville i Frankrike dr SCA varje r trffar nrboende, NGO:er och journalister fr en konstruktiv dialog om verksamheten och hur den pverkar omgivningen. Engagemang i hygienfrgor En viktig del i SCAs engagemang i samhllsdebatten rr frgor kring hygien och hlsa, framfr allt ldrevrden med sin koppling till vra inkontinenshjlpmedel. Eftersom statliga myndigheter r betydelsefulla kunder och intressenter fr SCA r den globala debatten om offentlig hlsooch sjukvrd mycket viktig. I synnerhet som personcentrerad vrd, vrd i hemmet och vriga hlsooch sjukvrdsmodeller som bidrar till kad livskvalitet och frbttrad hlsoekonomi fortstter att utvecklas. SCA arbetar aktivt med att bygga partnerskap med beslutsfattare i lnder dr nya hlsovrdssystem r under uppbyggnad. SCA deltar som enda multinationella utlndska fretag i en kommitt med kinesiska bolag och myndigheter som bildades under ret. Kommittns uppdrag r att ge frslag till utformning av den framtida ldrevrden. SCA deltog ven i en svensk hlsovrdsdelegation till Kina ledd av socialminister Gran Hgglund i april. Vi fr en kontinuerlig dialog med hlsodepartementen i Indien och i mars deltog vd Jan Johansson i ett rundabordssamtal med bland andra Turkiets president Abdullah Gl och flera ministrar nr en turkisk delegation beskte Sverige. Vidare deltog SCA i delegationsresor till Sydkorea i september och Brasilien i november, samt vid statsminister Fredrik Reinfeldts statsbesk i Mexiko i september dr sjuk- och hlsovrdsfrgor stod p agendan. SCA tar ansvar fr och prioriterar omsorgen om mnniskor med inkontinens. Bolaget r engagerat i att ka medvetenheten om inkontinens som sjukdomstillstnd och bidra till bttre frutsttningar fr mnniskor som lider av tillstndet inom ramen fr hlsooch sjukvrdssystemen i olika lnder. Ett mycket viktigt stt att uppn detta r genom Global Forum on Incontinence, GFI (www.gfi.com). GFI r en global plattform fr utbildning och debatt kring inkontinens fr intressenter inom omrdet, som medicinska experter, politiker och finansirer. Den femte GFI-konferensen ger rum i Madrid i april 2014 med SCA som huvudarrangr.
Samarbete mellan rennring och skogsbruk

SCA bedriver en regelbunden dialog med de 36 samebyar som har rensktselrtt p SCA-mark. Det sker genom samrd med de lokala samebyarna i frgor som avverkning, markberedning, val av trdslag, skogsbilvgars strckning och skogsgdsling. Fr att ka kunskapen hos rensktare och skogsbrukare om varandras nringar och drigenom ka den msesidiga frstelsen har SCA, p uppdrag av regeringen, Sametinget och Skogsstyrelsen, tagit ansvar fr att genomfra ett kompetensutvecklingsprogram. Programmet innehller en webbutbildning och en fltutbildning och kommer att genomfras p fem orter under 2014.
Mattias Andersson, Gllivare skogssameby, Lars Jonsson, SCAs sktselchef i Norrbotten och Kjell Aira, Jkkhgaska sameby.
Intressentdialog|Inledning
Att frmja hllbart skogsbruk I egenskap av Europas strsta privata skogsgare har SCA en viktig roll att spela fr att engagera intressenter i en rad olika frgor, som olaglig skogsavverkning, skogscertifiering samt miljpolitik och miljlagstiftning. Vi vill frmja hllbart skogsbruk och stttar aktivt de bda internationella systemen fr certifiering av skog och skogsrvara, FSC och PEFC. Tillsammans med andra internationella storfretag och organisationer tar vi stllning mot avskogning och fresprkar certifiering, bland annat inom World Business Council for
Sustainable Development och inom Consumer Goods Forum. Genom dessa och andra initiativ verkar vi fr att pverka fretag och myndigheter med mlet att avskogningen ska ha upphrt 2020. Vi deltar i WWF:s Environmental Paper Company Index och SCA Forest Products r en del av Vrlds naturfondens ntverk fr fretag och organisationer (GFTN, Global Forest and Trade Network) avseende ansvarsfull handel. Under 2013 bjds vi, som ett av fyra fretag, in till UNFF (United Nations Forum on Forest) i Istanbul fr att diskutera hllbar skogssktsel.
Varje r fr SCA ven en dialog med milj organisationer som delar vrt engagemang fr hllbar skogssktsel och andra miljfrgor. Andra miljfrgor Klimatfrndringar str hgt upp p dagordningen och bolaget fljer utvecklingen nra. Vi deltog i utvecklingen av CEPI:s (Confederation for European Paper Industries) 2050 Roadmap som syftar till att minska utslppen av vxthusgaser genom att utveckla ny teknik och ka anvndningen av biobrnslen.
Intressentgrupp Kunder
Huvudsakliga omrden Carbon footprint (klimatpverkan) Miljmrkning Arbetsfrhllanden Fiberinkp Mnskliga rttigheter Kundinsikt Innovation
Hur vi arbetar med frgorna/Aktiviteter 2013 (sidhnvisning) Livscykelanalyser (24) Koldioxidml (32) Fiberml (36) FSC-certiering (36, 38) Revisioner av uppfrandekoden och affrsetik (45, 46) Implementering av leverantrsstandard (48) Kundunderskningar (22) Hllbara innovationer (24) Hygienlsningar (28) Livscykelanalyser (24) Eco Actions (www.libero.se/Eco-Actions, www.libresse.com, www.tena.com) Kemikaliehantering (24) Konsumentunderskningar och fokusgrupper (22) Hllbara innovationer (24) Hygienlsningar (28) Utbildning i uppfrandekoden (45) OHSAS 18001-certiering (50) Global medarbetarunderskning (55) Mngfaldsunderskning (54) Global Performance Management System (55) Ledningssystem (50) Investerar/analytikermten (21) Deltagande i konferenser (21) Anlggningsbesk (21) Nrvaro i hllbarhetsindex och -fonder (21) ESAVE (32) Riskanalys (R 60) Fiberml (36) Leverantrsstandarder (48) Sedex-rapportering (44, 48) CSR-granskningar av leverantrer (48) Kontinuerliga dialoger, exempelvis samrd med samer (8) Medlemsskap och engagemang i Wbcsd, Consumer Goods Forum, FSC etc (www.sca.com)
Konsumenter
Produkternas pverkan p miljn, t.ex. carbon footprint, miljmrkning Produktskerhet Konsumentinsikt Innovation
Medarbetare
Rekrytering och successionsplanering Utbildning Ersttningar Affrsetik Hlsa och skerhet Arbetsfrhllanden Integration av ESG (Environment, Social, Governance) i affrsstrategin Resurseffektivitet Riskhantering
Investerare
Leverantrer
Leverantrskontroller Rmaterialinkp
Intresseorganisationer
Skogssktsel Koldioxidutslpp Energianvnding Vattenanvnding Miljfrgor Lokala frgor Samhllsengagemang
Samhlle
Public Affairs (8, 9) Kontinuerliga dialoger med myndigheter och lokalsamhllen (8) Hundratals projekt fr samhllsengagemang (56)
Inledning|Vsentlighetsanalys
SCAs vgval och prioriteringar en vsentlighetsanalys

1
Vsentlighetsanalysen ger insikt i vilka frgor som r materiella fr fretaget och den ligger till grund fr SCAs strategi och verksamhet. Analysen 2013 grundar sig p en underskning av 1500 interna och externa intressenter i kombination med SCAs egen bedm ning av omrdenas strategiska vikt. SCAs prioriteringar stmmer vl verens med intressenternas bedmning och de skiljer sig t endast p ett ftal omrden.
Innovation rankas som nummer ett av intressenterna och nummer tv av SCA vilket bekrftar relevansen i valet av innovation som en av SCAs strategiska prioriteringar. Hllbarhet r en integrerad del iproduktutvecklingen och under 2013 lanserade vi ett 30-tal innovationer.
Frgor
1 Innovation 2 Kund- och konsumentnjdhet 3 Affrsetik 4 Produktskerhet 6 Resurseffektivitet 7 Hlsa och skerhet Betydelse fr SCAs affrsstrategi 8 Skogstillgngar 9 Marknadspositioner 10 Mnskliga rttigheter 11 Bolagsstyrning 12 Koldioxidutslpp 13 Humankapital 14 Konsumentavfall 15 Effektivitet i leveranskedjan 16 Vattenanvndning och vattenrening 17 Distribution 18 Finansiella risker Mycket viktigt 5 Varumrken 2 1
13
3 9 15 11 6
17 10 Viktigt 18 16 14 12 8
Viktigt Betydelse fr intressenterna
Mycket viktigt
Vsentlighetsanalysen r ett verktyg fr att frst vilka frgor som r av strst vikt och mest relevanta fr SCA. Den vgrta axeln visar hur viktiga intressenterna anser olika mnesomrden vara medan den lodrta axeln r SCAs bedmning av hur betydelsefulla omrdena r fr vr affrsstrategi och verksamhet. I de esta fall sammanfaller i ntressenternas och SCAs bedmning.
10
Vsentlighetsanalys|Inledning
4
Produktskerhet har hg prioritet, inte minst eftersom mnga av bolagets produkter har kontakt med mnniskors hud. SCA har vl utvecklade processer fr att garantera produkternas skerhet och vi anvnder inga kemikalier klassade som mnen med srskilt farliga egenskaper i REACH, EU:s regelverk fr kemikalier. Det kan vara en anledning till att SCA rankar detta omrde lgre n intressenterna.
8
Skogstillgngar g es strre vikt av intressenterna n av SCA. En frklaring till detta kan vara att intressenterna ser skogen ur ett globalt avskogningsperspektiv medan vi avser vra egna, hllbart sktta skogstillgngar i Sverige. Skogen str ocks fr en mindre andel av SCAs omsttning.
2
Kund- och konsumentnjdhet bedms som det viktigaste omrdet av SCA och som det nst viktigaste av intressenterna. Vi genomfr regelbundna kund- och konsumentunderskningar och terkopplar synpunkter och klagoml till verksamheten som grund till frbttringar. Till fljd av den stora vikt vi och vra intressenter ger omrdet har vi lagt till ett nytt avsnitt om kund- och konsumentinsikt- och njdhet p sid 2223.
13
Humankapital ges mindre vikt av intressenterna n av SCA. Det verkar rimligt att vi sjlva har en strre insikt i hur avgrande medarbetarnas instllning och kompetens r fr SCAs framgng. Vr medarbetarunderskning ger oss vrdefull kunskap om medarbetarnas synpunkter och utgr ett verktyg i frbttringsarbetet.
Sammanlagt deltog 1 500 kunder, konsumenter, leverantrer, investerare, representanter fr media och intresseorganisationer samt SCA-medarbetare i den webbaserade underskningen. SCA har tidigare genomfrt vsentlighetsanalyser 2008, 2010 och 2012. Medan de tidigare analyserna varit hllbarhetsinriktade s hade 2013 rs analys en bredare ansats. Intressenternas synpunkter r av stor vikt fr hela SCA, inte bara fr hllbarhetsarbetet, och drfr br hela verksamheten inkluderas. Resultatet inkluderas ven i rsredovisningen p sid 7.
Den ndrade inriktningen medfrde att mnesomrdena breddades samtidigt som antalet minskades frn 36 till 18. De mnesomrden som ingick i underskningen valdes ut med vgledning av dokument som Global Reporting Initiative, Global Compact, SCAs uppfrandekod samt SCAs egen bedmning. Samtliga utvalda omrden r viktiga fr SCA. I tidigare underskningar har respondenterna rankat samtliga mnesomrdens vikt medan de nu fick vlja ut vilka 10 omrden de ansg vara viktigast av de 18. Intressenternas rankning av omrdena kombinerades med SCAs egen bedmning av hur viktigt omrdet r fr bolagets affrsstrategi och placerades
in som koordinater i vsentlighetsanalysen. Intressentgruppernas resultat viktades s att alla gruppers svar fick samma tyngd. SCAs egen bedmning baseras p koncernledningens bedmning. Den nya metoden gr att resultatet inte r direkt jmfrbart med tidigare vsentlighetsanalyser. Fortfarande sammanfaller dock intressenternas och SCAs syn vl p vilka omrden som r viktiga. Resultatet av underskningen framstr som rimligt och relevant och har gett oss underlag fr vr strategi och verksamhet samt fr innehllet i vr rsredovisning och hllbarhetsredovisning.
11
Inledning|Strategi
SCAs strategi
SCA r ett ledande globalt hygien- och skogsindustrifretag. SCAs strategi baseras p en hllbar affrsmodell dr vrdeskapande fr mnniska och milj jmstlls med tillvxt och lnsamhet fr att skerstlla ett framgngsrikt fretag p kort svl som lng sikt.
Tillvxt Att ka hygienverksamhetens andel av SCAkoncernen har varit en strategisk inriktning fr att minska konjunkturknsligheten och drmed skra en lngsiktigt stabilare lnsamhet och tillvxt. Tillvxt kommer huvudsakligen att ske organiskt men ocks genom frvrv. SCA har ambitionen att vxa och strka positionerna bde p mogna marknader och tillvxtmarknader bland annat genom att bredda erbjudandet av produkt kategorier, produktsortiment och tjnster, samt att vxa i nya segment och kanaler. P de marknader dr SCA har verksamhet r den lngsiktiga ambitionen att vara ledande och strka varumrkespositionerna. Resultat 2013 Under 2013 vxte SCA bde organiskt och genom frvrv. SCAs frsljningstillvxt under 2013 uppgick, exklusive valutaeffekter och avyttringar, till 10 procent. Frvrv kade omsttningen med 7 procent. SCAs frsljningskning, exklusive valutaeffekter, p tillvxtmarknaderna uppgick till 11 procent. Tillvxtmarknaderna svarade fr 23 procent av SCAs omsttning 2013. Hygienverksamhetens andel kade och uppgick till 83 procent av koncernens omsttning. Under 2013 blev SCA majoritetsgare i Vinda med 51,4 procent garandel. SCA kommer att konsolidera Vinda frn och med frsta kvartalet 2014. Vinda r den tredje strsta aktren inom mjukpapper i Kina, vrldens nst strsta mjukpappersmarknad. SCA har etablerat sig i Indien under 2013 och investerar 150 MSEK i lokal produktion av hygienprodukter. Planen r att starta produktion i den egna fabriken under 2015. Indiens stora befolkningsmngd och lga anvndande av hygienprodukter innebr en potential fr framtida tillvxt. 2013 lanserade SCA Libero barnbljor och Tempo mjukpapper fr konsumenter i Indien. Ryssland r en av SCAs viktiga tillvxtmarknader och SCA investerar i kad mjukpapperskapacitet i landet.
Innovation Innovation driver tillvxt och lnsamhet. En kad innovationstakt, baserad p SCAs omfattande kund- och konsumentinsikt, frbttrar SCAs konkurrenskraft samt strker och differentierar kund erbjudandet. Genom nya och frbttrade kund erbjudanden strker SCA sina varumrken och kar kund- och konsumentnyttan. Hllbarhets aspekter och produktskerhet r faktorer av stor betydelse fr kunder och konsumenter och drmed ven i utvecklingen av nya produkter och tjnster. SCAs strategiska inriktning r att ka innovationstakten, dra nytta av globala skalfr delar samt skerstlla att alla segment har en konkurrenskraftig och balanserad portflj av inno va tioner. Srskilt fokus lggs p att utforska mjligheterna att bredda produktportfljen men ven att ka utbudet av tjnster. Resultat 2013 Under 2013 lanserade SCA ett 30-tal innova tioner. SCA introducerade TENA U-test under 2013. Testet placeras i inkontinensskyddet och ger enkelt besked om patienten har urinvgsinfektion. SCA har ven lanserat TENA Identifi, vilket r en ny teknologi som effektiviserar arbetet fr vrdpersonal och ger frbttrad livskvalitet fr de som r inkontinenta. Med hjlp av elektroniska sensorer i inkontinensskyddet registreras information som kan anvndas fr att ge rtt behandling och skydd. Fr att mta efterfrgan p smarta hygienlsningar, som drivs av en kad medvetenhet om hygien och hot om pandemier, har SCA bland annat lanserat Tork Intuition Sensor, en berringsfri sensorstyrd behllare fr skumtvl. Under 2013 introducerades ocks en brbar Tork-behllare fr avtorkningspapper som kan anvndas i restaurangkk. SCA har ven lanserat Tempo Cotton Touch, en ny nsduk med bomull fr att uppn en starkare och mjukare produkt.
Effektivitet Frbttrad kapitaleffektivitet, lgre kostnader och strkt kassaflde stadkoms genom effektiviserings- och besparingstgrder samt optimering av sysselsatt kapital i samtliga delar av koncernen. Effektivare produktion och processer strker konkurrenskraften och gr det mjligt fr SCA att frbttra kundservice och kundnjdhet. Det ger ocks i de flesta fall positiva miljeffekter. Globala funktioner inom hygienverksamheten avseende bland annat innovations- och varumrkesarbetet samt produktion, inkp och logistik genererar kostnadssynergier och mjliggr en effektiv resursallokering. Av effektivitetsskl vljer SCA att arbeta med partners i vissa delar av vrlden. Resultat 2013 SCA arbetar med tre effektiviseringsprogram som lanserades 2012. Kostnads- och effektiviseringsprogrammet fr hygienverksamheten lpte enligt plan och kommer att generera rliga kostnadsbesparingar uppgende till 300 MEUR med full effekt 2015. Merparten av besparingarna r relaterade till produktion och inkp. Under 2013 har 1 050 MSEK i kostnadsbesparingar uppntts. I samband med frvrvet av Georgia- Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet identifierades synergier som kommer att leda till rliga kostnadsbesparingar uppgende till 125MEUR med full effekt 2016. Under 2013 har arbetet med att realisera kostnadssynergierna lpt enligt plan. Besparingarna avser produktion, inkp, logistik samt frsljning och administration. Under 2013 har 385 MSEK i kostnadsbesparingar uppntts. Effektiviseringsprogrammet fr Skogs industriprodukter lpte enligt plan och kommer att innebra rliga resultatfrbttringar p cirka 1,3miljarder SEK med full effekt 2015. Iprogrammet ingr en strukturerad plan fr att minska fasta och rrliga kostnader, intktsfrbttringar genom kad produktion och effektiviseringar samt frndrad produkt- och marknadsmix. Under 2013 har programmet inne burit en resultatfrbttring med 550 MSEK.
12
Strategi|Inledning
Hga ambitioner
SCAs strategi baseras p ekonomiskt, miljmssigt och socialt vrde skapande, dr alla tre delar r lika viktiga fr att vi ska n affrsmssig framgng. Som en naturlig fljd av detta synstt har vi satt upp koncernml fr ekonomi, mnniskor och milj (ls mer om mlen p nsta uppslag). Vr strategi r vgen till att n mlen och bygger p vra tre strategiska prioriteringar Tillvxt, Innovation och Effektivitet. Vid sidan av vra ml har vi utvecklat ett antal hllbarhetsambitioner. Debeskriver vr lngsiktiga ambition medan mlen r tidsbegrnsade ochmtbara. Mlen utgr steg p vgen mot att uppn ambitionerna samtidigt som de driver utvecklingen framt.
AMBiTioner fr Mnniskor
AMBiTioner fr MiLJ
Vi anses vara ett av vrldens mest trovrdiga fretag genom att leverera hllbar tillvxt och vrde fr vra intressenter. Med vra hygienlsningar frbttrar vi hygienstandarden ver hela vrlden. Viutvecklar innovativa lsningar som frenklar en hlso sam och hllbar livsstil fr miljon tals existerande anvndare av vra produkter och tjnster och fr miljarder mnniskor p tillvxtmarknader. Vi stdjer kvinnors rtt att forma sina liv och att fullt ut delta i samhllet socialt, utbildningsmssigt och professionellt ver hela vrlden genom att ge dem tillgng till och utbildning om hygienlsningar.
Vi levererar hllbara mervrdeslsningar tillvra kunder frn en sker, resurseffektiv och miljanpassad vrdekedja innefattande inkp, produktion samt forskning och utveckling. Vi motverkar klimatfrndringar och minimerar vr pverkan p naturen genom en kombination av nya innovationer och teknik, effektivitetsfrbttringar, konsument initiativ och kol dioxid upptag i vra skogar. Vi engagerar oss i biologisk mngfald i vra skogar och vihar tagit oss att skta och anvnda dem ansvarsfullt. Vi strvar efter att maximera det vrde vra skogar tillfr vrt ekosystem, klimat, kunder och samhlle genom en kombination av innovation, effek tivitets frbtt ringar samt klok och lngsiktig sktsel.
13
Inledning |Ml och resultat
Ml och resultat
Status:
= Ej enligt plan = Ej enligt plan, tgrder identierade = Enligt plan
Hllbara innovationer
Hygienlsningar
Uppfrandekod
Hlsa & skerhet fr medarbetarna
ML Vi ska leverera bttre, skra och miljanpassade lsningar till vra kunder. Vi strvar efter att konti nuer ligt frbttra resurseffektiviteten och minska miljpverkan genom att ta hnsyn till nya innovationers hela livscykel. resULTaT 2013 Vi lanserade ett ertal hllbara innovationer, som TENA Identi, TENA U-test, Tork Intuition Sensor och en brbar Tork-behllare. Status:
ML Vi ska dela med oss av vr hygien kunskap till kunder och konsumenter och ge tillgng till prisvrda, hllbara hygienlsningar som bidrar till ett hlsosamt och vrdigt liv. P de marknader dr vi har nrvaro ska vi: Sprida kunskap om hygien med anknytning till vra produkter och tjnster. Strva efter att genomfra utbildningsprogram fr ickor, kvinnor och vrdgivare. Strva efter att erbjuda mest vrde fr konsumenterna genom prisvrda hygien lsningar fr alla. ResULTaT 2013 SCA var nummer 1 eller 2 inom minst ett hygienproduktsegment i cirka 90 lnder. Vi bedrev utbildningsprogram kring hygien inom alla produktsegment p samtliga kontinenter. Vi erbjd ett brett sortiment produkter som strcker sig frn premiumsegmentet till ekonomisegmenten. Status:
ML SCAs leverantrsstandard ska anvndas fr att frmja gemensamma vrderingar och prioriteringar genom hela leverantrs kedjan. Frn 2015 ska den nnas med i alla leverantrskontrakt. Vi ska efterleva SCAs upp frandekod. Samtliga medarbetare ska genomg regelbunden utbildning i koden. ResULTaT 2013 75 (73) procent av hygienverksamhetens och 60 (40) procent av skogsindustriverksamhetens leverantrsbas hade tagit sig att flja SCAs leverantrsstandard. Status: 91 (87) procent av medarbetarna hade utbildats i uppfrandekoden. Status:
ML Vi har en nollvision fr arbets plats olyckor och vi ska minska olycksfrekvensen (FR) med 25procent mellan 2011 och 2016. OHSAS 18001 ska ha infrts som standard p alla huvudanlggningar 2016. resULTaT 2013 Olycksfrekvensen uppgick till 8,4 (9,7) per miljoner arbetade timmar. Jmfrt med referensret 2011 r minskningen 9 procent. Status: Vid slutet av 2013 hade 45 (30) procent av SCAs 67 huvudanlggningar certierats i enlighet med OHSAS 18001. Status:
sid 24-27
sid 28-29 och 56-57
sid 44-46
sid 52-55
14
Ml och resultat | Inledning
Klimat & energi
Fiberinkp & iologisk mngfald b
Vatten
Finansiella ml
ML Vi ska minska koldioxidutslppen frn fossila brnslen och frn inkpt el och vrme med 20 procent till r 2020, med 2005 som referensr. Vi ska trefaldiga produktionen av biobrnsle frn vra skogar till r 2020, med 2010 som referensr. Vindkraftsproduktionen p SCAs skogsmark ska ka till 5TWh till r 2020. ResULTaT 2013 Vid utgngen av 2013 hade koldioxidutslppen, i relation till produktionsnivn, minskat med 11,8 procent i jmfrelse med referensret 2005. Status: SCAs produktion av biobrnslen frn egna skogar uppgick till 909 GWh (870 GWh referensret 2010). Status: Vindkraftsproduktionen p egen mark uppgick till 0,75 (0,4) TWh. Status:
ML Vi ska uppn och bibehlla vrt ml om att ingen frskberbaserad rvara, inklusive pappersmassa, ska komma frn kontroversiellt ursprung*. Vi ska bevara den biologiska mngfalden i vra skogar. Minst 5procent av vr produktiva skogsmark ska undantas frn avverkning ivra ekologiska landskapsplaner. Ytterligare 5 procent av vra skogar ska undantas av natur hnsyn.
ML Vr ambition r hllbart vattenbruk och vi ska minska vatten anvndningen i omrden med vatten stress med 10 procent till r 2015, med 2010 som referensr. Samtliga SCAs massaoch pappersbruk ska frses med mekanisk och biologisk vatten rening till r 2015. resULTaT 2013 Vid utgngen av 2013 hade vattenanvndningen i omrden med vattenstress, i relation till produktionsnivn, minskat med 10,4 procent i jmfrelse med referensret 2010. Status: Mekanisk och biologisk rening har installerats i 42 av koncernens 44 massaoch pappersbruk. Status:
ML Avkastningen p sysselsatt kapital ska uppg till 13 procent ver en konjunkturcykel. Skuldsttningsgraden ska uppg till 0,70 och skuldbetalningsfrmgan verstiga 35 procent ver en konjunkturcykel. ResULTaT 2013 Avkastningen p sysselsatt kapital uppgick till 11 procent. Vid rets slut uppgick skuldsttningsgraden till 0,51 och skuldbetalningsfrmgan till 37 procent.
resULTaT 2013 All leverans av massa till SCAs anlggningar uppfyller koncernmlet. Samtliga SCAs vedfrbrukande enheter revideras av oberoende revisorer och uppfyller koncernmlet. Status: 7 procent av SCAs produktiva skogsmark undantas lngsiktigt frn avverkning i vra ekologiska landskapsplaner. 15 procent av arealen i de omrden som planerats fr avverkning 2013 undantogs frn avverkning av natur hnsyn. Status:
sid 32-35
sid 36-38
*Kontroversiellt ursprung denieras som: virke som avverkats olagligt, virke frn skogar med hgt bevarandevrde, virke frn omrden dr mnskliga rttigheter eller ursprungsbefolkningens rttigheter krnks.
sid 40
i rsredovisningen
sid 8
15
Inledning|SCAs vrdekedja
SCAs vrdekedja
SCA anvnder sig av ett vrdekedjeperspektiv fr att kartlgga och arbeta med de mest relevanta miljmssiga, sociala och ekonomiska frgorna. Angreppssttet ger en verblick av SCAs pverkan, var den uppstr och r som strst samt hur olika omrden pverkar varandra. Att frst hur vi pverkar andra och att fra en dialog med vra intressenter hjlper oss att prioritera s att vi minimerar vr miljpverkan och maximerar det positiva vrdet fr vra intressenter.
Hllbart skogsbruk SCA r Europas strsta privata skogsgare med 2,6 miljoner hektar skogsmark. Nstan 7 procent av arealen r avsatt i ekologiska landskapsplaner fr att bevara den biologiska mngfalden i vra skogar och utver detta avstts minst 5 procent i samband med avverkning. Skogarna har en nettotillvxt p 1 procent per r vilket motsvarar ett koldioxidupptag p 2,6 miljoner ton rligen. Det verstiger koldioxidutslppen frn hela SCAs produktion. Ungefr hlften av vedrvaran SCA anvnder kommer frn de egna skogarna och ligger allts under vr direkta kontroll. Vi arbetar lngs med hela leveranskedjan fr att garantera 100 procent ansvarsfull rvaruanskaffning. Ls mer p sid 36 och 48.
Klimatfrndringar och koldioxidutslpp Egen anvndning av fossila brnslen r, tillsammans med utslpp frn inkpt elektricitet, SCAs strsta klla till koldioxidutslpp, fljt av transporter. Huvuddelen av SCAs utslpp frn egen fossilbrnsleanvndning kommer frn mjukpappersverksamhetens tillverkning. En mindre del (under 10 procent) hrstammar frn tillverkning av tryckpapper, massa och sgade trvaror. Allra minst bidrar SCAs anlggningar fr personliga hygienprodukter som str fr mindre n 5procent av bolagets koldioxidutslpp. Vid tillverkning av mjukpapper och skogsindustri produkter sker pverkan frmst i SCAs egen tillverkning. Merparten av pverkan frn person liga hygienprodukter sker dremot i rmaterialtillverkningen, det vill sga hos leverantrerna. SCA arbetar med att minimera koldioxidutslppen i egen tillverkning och ven tillsammans med leverantrer av rmaterial fr att minimera vr klimatpverkan. Ls mer p sid 32.
Vattenanvndning SCA anvnder vatten fr att transportera fiber under pappersproduktionen och som kylvatten med proportionerna 6040 mellan de olika processerna. SCA har som ml att minska vattenanvndningen p anlggningar i omrden som lider av vattenbrist. Ls mer p sid 40.
16
SCAs vrdekedja | Inledning
Vrdekedjorna fr Personliga hygienprodukter, Mjuk papper och Skogs industriprodukter skiljer sig t p ett antal punkter vilket gr att vi fokuserar p olika omrden inom de olika
affrsomrdena. Hr beskriver vi de omrden vi anser vara av srskilt stor vikt i vrdekedjan.
Respekt fr mnskliga rttigheter och affrsetik rlighet och integritet i samspelet med kunder, leverantrer, medarbetare och organisationer, liksom respekt fr mnskliga rttigheter r grundlggande inom all SCAs verksamhet. Genom vra utvrderingar av uppfrandekoden respektive affrsetik kontrollerar vi vr egen verksamhet. Med hjlp av vr leverantrsstandard och leverantrskontroller visar vi tydligt de krav och frvntningar vi har p vra leverantrer och skapar drigenom frtroende frn vra kunder. Detta arbete r en viktig del fr att minimera risker i hela vrdekedjan. Ls mer p sid 48. Hlsa och skerhet Att erbjuda en hlsosam och sker arbetsplats r hgprioriterat inom SCA och i linje med vra kunder och konsumenters frvntningar. Med medarbetare som knner sig trygga och r vl utbildade inom hlsooch skerhetsrutiner frbttrar vi produktiviteten och minskar antalet olycksfall p arbetsplatsen. Ls mer p sid 50.
Innovation och produkthantering Innovation r en av SCAs strategiska prioriteringar och r relevant fr alla delar i SCAs vrdekedja. Dialogen med kunder och konsumenter hjlper SCA att bttre frst anvndarnas behov och leverera mer insiktsfulla innovationer. Hllbarhet, produktkvalitet och produktskerhet r faktorer av stor betydelse fr SCAs kunder och konsumenter och r fljaktligen avgrande drivkrafter i SCAs innovationsarbete. Med utgngspunkt frn vrt livscykelperspektiv strvar vi efter resurseffektivitet och minskad miljpverkan samt att bidra till mnniskors livskvalitet. Ls mer p sid 24. Varumrkesarbete Genom vra starka varumrken engagerar vi kunder, konsumenter och distributrer. Ls mer p sid 13 i rsredovisningen.
Transporter Transporter str fr ungefr hlften av SCAs koldioxidutslpp. Effektivare och mer samordnade transporter, komprimerade frpackningar och miljanpassad krteknik r ngra av de metoder SCA anvnder fr att minska sin miljpverkan. Ls mer p sid 32. Avfall och tervinning SCA arbetar sedan lnge med att minska produktionsavfallet. Cirka 2/3 av avfallet tervinns antingen till nya produkter, som rmaterial till andra industrier eller till energitervinning. S mycket som 70 procent av tidningar i Europa tervinns idag. Bljor r exempel p en produkt som bst tervinns genom frbrnning. SCA deltar i projekt fr att hitta nya stt att minska konsumentavfallet. Ls mer p sid 41.
17
Ekonomiskt vrdeskapande
Ekonomi och hllbarhet gr hand i hand

Med utgngspunkt i kund- och konsumentinsikt erbjuder vi innovativa lsningar och vrt starka hllbarhetsarbete i kombination med vr stabila nansiella grund gr oss till en attraktiv affrspartner. Vi delar med oss av vr hygienkunskap eftersom god hygien bidrar till frbttrad livskvalitet och hlsa och gr livet lite enklare att leva.
SCA utvecklar och tillverkar personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter 34 000 medarbetare bidrar till bttre livskvalitet fr miljontals mnniskor ver hela vrlden. Genom vr kunskap, vra erbjudanden och vrt stt att driva affren skapar vi vrden som kommer svl individer och samhllen som SCA och bolagets aktiegare till del. Hllbarhet gr igen i allt vi gr vad vi erbjuder, hur vi utvecklar och tillverkar vra produkter och inte minst hur vi frhller oss till omvrlden. Vr frmga att lsa av trender, frst behov och beteenden och omstta detta i innovativa, hllbara lsningar r avgrande fr vr konkurrenskraft. Det krvs ocks att vi arbetar effektivt och resurssnlt i varje led. Vrt stt att arbeta med hllbarhet skapar goda och lngsiktiga relationer. Vi vill bidra till ekonomisk utveckling fr kunder, medarbetare, leverantrer och samhllen. Genom att strka andra strker vi SCA.
Ls om vrt ekonomiska vrdeskapande:
sid
24-27
Hygienlsningar
sid
28-29
Finansiella ml
sid
i rsredovisningen
18
Modern kapitalfrvaltning handlar om att hantera ekonomiska, miljmssiga, sociala och styrningsrelaterade risker och mjligheter (ESG). Det handlar om att ge lngsiktigt god avkastning fr vra kunder och den vrld vi lever i. Vi anser att ett ansvarsfullt agerande r en frutsttning fr att fretag ska uppn en god lngsiktig avkastning. Vi har som ambition att genom vrt gande frbttra fretagens miljmssiga och sociala prestanda samtidigt som vi kar vra fonders avkastning.
SCA visar tydligt ledarskap i hanteringen av viktiga ESG-risker och mjligheter. Fretaget har solida styrsystem p plats, bland annat ett starkt engagemang frn ledningen, policyer, ml och en strukturerad organisation. Fretaget visar p era stt att hllbarhet r en integrerad del av fretagets verksamhet. Globala megatrender frndrar villkoren fr fretaget. Det r positivt att SCA har identierat trender som en ldrande och vxande befolkning, klimatfrndringar och hllbar konsumtion som
drivkrafter fr affrsmjligheter. Redan 2011 utvecklade fretaget ml fr hllbara innovationer som innebr att alla nya innovationer inom fretaget utvrderas mot ett antal hllbarhetskriterier, till exempel strvar fretaget efter att alla nya produkter ska ha frbttrad resurseffektivitet eller frbttra anvndarens livskvalitet.
Ylva Hannestad, Director of Responsible Investments & Governance, Nordea, Sverige
Ekonomiskt vrdeskapande|Intressenter
Positivt ekonomiskt inytande i samhllet

Ett vl fungerande fretag interagerar med intressenter och sin omvrld och har en sund ekonomisk pverkan lngs hela vrdekedjan. SCA vill bidra till ekonomisk utveckling och skapa vrde fr kunder, konsumenter, medarbetare, leverantrer och samhllen.
Vrde fr kunden avgrande SCA skapar intktsflden genom att utveckla och producera funktionella och hllbara produkter som mter kundernas behov. Fr bde konsumenter och fretagskunder, exempelvis detaljhandeln, distributrer, tryckerier samt hlsooch sjukvrdsinstanser, r det viktigt att SCA har tillfrlitliga produkter, rutiner och styrsystem. Det gr kunderna trygga i sitt val av leverantr samtidigt som SCAs goda hllbarhetsarbete hjlper kunderna att uppn sina egna hllbarhetsml. Vrt fokus p innovation och effektivisering bidrar till fortsatt hg kvalitet och konkurrenskraft. Investering i medarbetare Engagerade medarbetare r en framgngsfaktor fr SCA och fretaget erbjuder med arbetarna mjlighet till utveckling och marknadsmssig ersttning. Ersttningarna bestr av ln samt av pensioner och andra frmner. SCAs lneprincip r att medarbetarnas ersttningar ska vara konkurrenskraftiga. SCA fljer lokala marknaders lnesttning, under frutsttning att de inte strider mot internationellt etablerade regler fr minimiln och sklig ersttning. Under 2013 uppgick lnerna till totalt 12807 (12 241) MSEK, och drtill sociala avgifter och pensionskostnader om 3 803 (3 446) MSEK. Koncernens pensionskostnader om 1 140 (970) MSEK utgrs av kostnader dels fr frmnsbestmda pensionsplaner och dels fr avgiftsbestmda pensionsplaner. De frmnsbestmda planerna r baserade p anstllningstid och den anstlldes ln vid tiden fr pensionering och nettokostnaden fr dessa uppgick till 562 (257) MSEK. Kostnaderna fr avgiftsbestmda planer uppgick till 578 (713) MSEK. Mer information finns i noterna 6 och 26 i SCAs rsredovisning 2013. Genom lokal produktion skapar SCA arbetstillfllen i mnga lnder. Nr SCA frvrvar bolag eller gr in i samriskbolag p tillvxtmarknader sker det med stor respekt fr den lokala ledningens djupgende kunskaper om marknaden och dess frutsttningar. Ledningen behlls drfr i s stor utstrckning som mjligt medan SCA kan tillfra kunskap om innovation, varumrken och teknik samt skalfrdelar. Utveckla vrdekedjan SCA strvar efter lngsiktiga leverantrsrelationer som knnetecknas av transparens, hg kvalitet och finansiell stabilitet. Genom att utbilda och sttta leverantrerna bidrar SCA till utveckling inom en rad omrden, exempelvis kvalitet, skerhet, milj och socialt ansvar. SCA uppnr stordriftsfrdelar genom centrala inkp av globala handelsvaror ssom pappersmassa, elektricitet och kemikalier. Inkp av andra insatsvaror som skogsrvara sker lokalt och bidrar drigenom till lokala leverantrer och lokal nring. Nstan all frskfiber som kps in externt till de svenska bruken kps frn lokala leverantrer. Under 2013 uppgick kostnaden fr inkp av rvaror och tjnster till 56 404 (55 540) MSEK. Det gr inkp till SCAs enskilt strsta kostnadspost, motsvarande 63 (65) procent av omsttningen, och en viktig investering i vrdekedjan. Lokal nrvaro och legitimitet SCA skapar arbetstillfllen och bidrar till skatteintkter i de lokala ekonomier dr koncernen r verksam. Betald inkomstskatt uppgick 2013 till 1634 (1 193) MSEK globalt. Dessutom betalar SCA skatter fr sociala avgifter, fastighetsskatter, energi, moms mm. Som lngsiktig- och ansvarsfull aktr gr SCA ven frivilliga taganden fr att bidra till att strka och utveckla lokalsamhllen genom att sttta initiativ med fokus p hlsa, hygien och utbildning.
Frdelning av skapat ekonomiskt vrde per intressent 20131)

Rntor till lngivare, 1% (1 000 MSEK) Inbetalda skatter, 2% (1 634 MSEK) Aktiegares utdelning, 4% (3 202 MSEK) Anstlldas sociala kostnader, 4% (3 803 MSEK) Till bolagets frfogande, 11%2) (10 169 MSEK) Anstlldas lner, 15% (12 807 MSEK) Leverantrer, 63%3) (56 404 MSEK)
1) 2)
3)Rmaterial,
Baserat p SCAs nettoomsttning 2013. Lpande investeringar, strukturkostnader, strategiska investeringar samt frvrv. transporter och distribution, energi och vriga kostnader fr slda varor.
20
Aktiegare|Ekonomiskt vrdeskapande
Proaktivt hllbarhetsarbete strker aktiegarvrdet

Hllbarhet r en del i SCAs affrsstrategi och bidrar till att skapa ekonomiskt vrde. Allt er investerare brjar se till hllbarhetsarbetets lngsiktiga effekter, och drmed dess pverkan p vrderingen av bolag.
Hllbarhetsarbete med effekt Analys av bolagens miljmssiga och sociala prestanda, likvl som den ekonomiska, har blivit allt vanligare. Det finns en kad frstelse och vertygelse om ett positivt samband mellan fretagets hllbarhetsarbete och lngsiktiga lnsamhet. SCAs integrerade hllbarhetsarbete bidrar till att strka vr konkurrenskraft och vrt erbjudande och hjlper oss att vinna kunder. Det andra perspektivet r risk- och kostnadsreducering. Hllbarhetsarbetet bidrar exempelvis till en mer tillfrlitlig leverantrskedja, insyn och kontroll ver entreprenrer och resurseffektivitet i produktionsprocessen, vilket ger kostnads- och miljbesparingar. Mnga frgor frn investerare med fokus p hllbarhet handlar om riskminimering, och att kunna uppvisa dokumentation ver arbetsstt och rutiner inom olika omrden. Del i dialogen med investerare Eftersom hllbarhet r en integrerad del i affren r det ocks en integrerad del i dialogen med investerare, dr betoningen ligger p affrsnyttan med hllbarhetsarbetet. Under 2013 trffade SCA vid ett flertal tillfllen investerare med srskilt fokus p hllbarhetsfrgor, bland annat i samband med en strre konferens i Frankfurt fr s kallade ansvarsfulla investeringar och vid besk av SCAs anlggningar i Sundsvall. Nrmare 15 procent av SCAs aktier gs av investerare med hllbarhetskriterier, vilket enligt hllbarhetsanalysfretaget Vigeo som utfrt underskningen r en hg siffra. Siffran inkluderar bde investerare som vljer ut de allra bsta fretagen och investerare som gr ngon form av hllbarhetsscreening. Det r framfr allt strre institutionella och lngsiktiga investerare, som pensionsfonder, som vljer att investera i de bolag som visar bst miljmssig, social och ekonomisk prestanda. SCAs aktie ingick 2013 i hela 126 hllbarhetsfonder. Av dessa hade 51 investerat mer n 1 procent av sina tillgngar i SCA-aktier. kade krav p mtbarhet I takt med att allt fler investerare uppmrksammar bolags hllbarhetsarbete kar kraven p mtbarhet och jmfrbarhet. Det har lett till kat fokus p mer enhetliga ramverk fr rapportering, ssom GRI (Global Reporting Initiative) samt utvecklingen av <IR>, ramverket fr integrerad rapportering frn IIRC (International Integrated Reporting Council). Under 2013 kom EU med ett lagfrslag om obligatorisk rapportering av icke-finansiella faktorer, som miljmssig och social pverkan frn verksamheten. SCA fljer utvecklingen p omrdet och vlkomnar kad jmfrbarhet och transparens. I SCAs rsredovisning sammanfattas de fr investerare mest relevanta delarna av hllbarhetsarbetet, medan hllbarhetsredovisningen erbjuder frdjupning. Ekonomiska resultat 2013 SCA fokuserade under ret p sina tre strategiska prioriteringar tillvxt, innovation och effektivitet. Under ret uppgick koncernens nettoomsttning till 89 019 (85 408) MSEK, en kning med 4 procent (10 procent exklusive valutaeffekter och avyttringar) jmfrt med 2012. Personliga hygienprodukter vxte med 6 procent, (exklusive valutaeffekter) och Mjukpapper med 15 procent (exklusive valutaeffekter och avyttringar), det senare frmst relaterat till frvrv i Europa. Skogsindustriprodukters nettoomsttning var i stort sett ofrndrad (exklusive avyttringar) jmfrt med fregende r. Rrelseresultatet fr koncernen kade med 15 procent (19 procent exklusive valutaeffekter och avyttringar) till 9 934 (8 646) MSEK. Aktiens utveckling SCA skapar vrde fr sina aktiegare genom utdelningar och genom aktiekursens utveckling. ver en konjunkturcykel anvnds normalt en tredjedel av rrelsens kassaflde till utdelningar. Styrelsen har freslagit en utdelning p 4:75 (4:50) kronor fr 2013. Under den senaste femrsperioden har utdelningarna drmed kat med i genomsnitt 6,3 procent per r. Vid utgngen av 2013 hade SCA 73 317 registrerade aktie gare. Under ret steg aktiekursen med 40 procent till sista betalkurs 198 kronor. Ijmfrelse steg OMX Stockholm 30 index med 18 procent.
Index och fonder

Under 2013 har SCA bedmts och kvalicerat fr inkludering i ett ertal hllbarhetsindex och andra rankningar: Dow Jones Sustainability Index (DJSI) som innehller de fretag med bst prestanda inom ekonomi, milj och socialt ansvar inom respektive bransch och p global bas. Ethisphere Institutes lista ver vrldens mest etiska fretag. FTSE4Good, ett index som mter resultat och prestanda hos fretag som uppfyller globalt erknda normer fr fretagsansvar. SCA har ingtt i indexet sedan 2001 och ck hgst vrdering inom sin bransch. Climate Disclosure Leadership Index, ett index som bestr av de fretag som har mest transparent koldioxidredovisning och uppvisar god frmga att ta itu med klimatfrndringar. Vigeo bedmer fretags ESG-prestanda (milj, socialt ansvar och styrning). SCA ingr i Vigeos hllbarhetsfonder Ethibel Sustainability Excellence Europe och Ethibel Sustainability Excellence Global. EPCI Euro Ethical Equity och EPCI Global Ethical Equity. OMX GES Sustainability Nordic och OMX GES Sustainability Sweden. Folksams index fr Ansvarsfullt fretagande 2013.
SCAs strsta aktiegare

Rster (%) Innehav (%)
SRI*-investerare i SCA, geogrask frdelning

29,2 14,2 8,0 1,6 1,0 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 10,1 4,4 6,5 0,4 2,1 1,0 1,5 0,1 1,3 1,3
* Socially Responsible Investments. Klla: Vigeo
Industrivrden AB Handelsbanken* Norges Bank Investment Management Skandia Swedbank Robur fonder SEB fonder & SEB-Trygg Livfrskring Standard Life Investment Funds SCAs personalstiftelse Fidelity Funds AMF Frskring och fonder
* Inklusive fonder och stiftelser.
Europa, 91,8% Nordamerika, 7,9% Asien, 0,3%
Klla: SIS garservice
21
Ekonomiskt vrdeskapande | Kund- och konsumentinsikt
Dialog ger kunskap

Insikt i och frstelse fr mnniskors behov och beteenden r grundlggande fr SCAs innovationer. Vi fr stndigt dialog och interagerar med marknaden, dr kundernas och konsumenternas terkoppling ligger till grund fr nya insikter. Lyhrdhet, tillgnglighet och tillfrlitlighet r vra ledord.
Vem nns vi till fr? SCAs verksamheter mter mnga olika kunder, marknader och behov. Ngot frenklat talar vi om att SCAs produkter och tjnster finns till fr kunder, konsumenter och anvndare. Kunder r fretag som kper SCAs produkter och tjnster, till exempel restauranger, byggfretag, vrdgivare, apotek eller detaljhandeln. Konsumenter och anvndare r de individer som anvnder vra produkter. Det kan exempelvis vara en tonring som kper mensskydd i snabbkpet, vrdpersonalen, alternativt en vrdtagare p en vrdinrttning som anvnder vra inkontinensprodukter eller en hemmasnickare som kper virke i bygghandeln. Frstelse och insikt Kundfrstelse och konsumentinsikt r grunden fr vad vi utvecklar och hur vi levererar innovationer till marknaden. Kundernas behov styr vilka ider vi genererar, fr att sedan utvecklas till en frdig produkt eller tjnst till marknaden. Vifljer makrotrender fr att fnga upp frndringar i beteenden och sker situationer fr att observera vra konsumenters och kunders faktiska beteenden. Det sker till exempel genom att vi gr hembesk, bjuder in till fokusgrupper eller gr djupintervjuer. Mnga vrdefulla insikter och goda ider fngas upp i samtal med SCAs sljare. Vi fr ven insyn i konsumenternas liv och erfarenheter av vra produkter genom att flja diskussionerna pvra egna sajter som www.libero.com och www.girls1st.com eller i sociala medier. SCAs lansering av vrldens frsta string trosskydd 1999 r ett exempel p hur direkt terkoppling frn konsumenterna resulterade i nya produkter. Anvndare skrev in och beskrev hur de brukade klippa snder sina trosskydd fr att de skulle passa i stringtrosorna. Utvecklingen av Tempo Ice r ett annat exempel p hur konsumentinsikt ligger till grund fr en innovation. Nsduken med citrondoft utvecklades fr att ge en kylande och uppfriskande effekt under varma sommardagar, en rstid d nsdukskonsumtionen vanligtvis r lg. SCAs globala tckning gr att vi sker till godose de behov som mnga mnniskor har gemensamt. Dremot anpassar vi produkter och tjnster efter lokala behov och kulturer. Det kan till exempel handla om hur frpackningar br utformas eller vilka frger som r lmpliga i olika kulturer. Medan skandinaverna fredrar doftlsa produkter uppskattar man i lnder som Mexiko och Italien parfymerade produkter. Kundmtningar som frbttringsverktyg Kundernas terkoppling r viktig fr att kunna erbjuda bttre produkter och lsningar och samtliga affrsenheter har metoder fr att underska kundnjdhet. Hygienverksamheten bedriver en systematisk kunduppfljning. Det inkluderar bde externa rapporter och vra egna underskningar. Exempelvis infrde vi 2013 ett globalt system fr kunduppfljning inom inkontinensverksamheten och ett liknande system planeras fr mjukpappersverksamheten. Rapporterna rviktiga som beslutsstd fr SCA och ger oss enindikation p kundnjdhet och frbttringspotential, exempelvis genom s kallad Net Promotor Score. Eftersom SCA utver sjlva produkterna levererar viktig kunskap och std i utvecklingen av verksamheten, hos exempelvis vrdhem, vrdestter vi mjligheten till direktkontakt med kunderna. Det r s vi kan gra skillnad och skapa vrde fr kundens personal och anvndarna. Detaljhandeln str fr en betydande del av SCAs omsttning. Vi anvnder externa jmfrelserapporter dr de strsta detaljhandelskedjorna bedmer sina leverantrer utifrn kriterier som kundservice, logistik, sljstd, marknadsfring och produktutveckling. Konsumenter som handlar produkter i detaljhandeln fljs dremot med hjlp av vergripande underskningar om varumrkes- och produktknnedom. Nr kunden inte r njd SCA har vl etablerade rutiner fr att ta emot synpunkter frn kunder. Alla uppgifter som tas emot av vr kundtjnst frs in i SCAs globala affrssystem. Vi frsker alltid kompensera missnjda kunder direkt och tar ocks stllning till om det finns anledning till tgrder bortom det enskilda fallet. Exempelvis fr medarbetare i tillverkningen terkoppling fr att kunna avgra om det rr sig om produktionsfel. Anvndarnas klagoml och synpunkter ger vrdefull konsumentinsikt och det r viktigt att den kunskap som inhmtas frs vidare i organisationen.Under ret underskte vi hur vi bst kan involvera vra utvecklingsteam, fr att skra att terkopplingen frn kunderna tas med i produktutvecklingen. SCAs system gr det mjligt att flja hur lng tid ett rende har tagit samt identifiera eventuella kostnader fr reklamationer och eventuella terkallelser. Antalet anmrkningar har legat p en jmn och lg niv de senaste tv ren. Fr Personliga Hygienprodukter r klagomlsfrekvensen lgre n en p miljonen levererade produkter. Inom mjukpappersverksamheten r motsvarande siffra 2,5 per tusen ton.
Hantering av klagoml
En kund eller konsument r missnjd
Kunden/konsumenten klagar
Klagomlet registreras i systemet Feedback till kunden
Underskning av orsak till missnje
tgrd initieras
terkoppling till kund Fallet avslutas
Klagomlet avslutat Kunden/konsumenten har ftt feedback
22
Kund- och konsumentinsikt | Ekonomiskt vrdeskapande
ldras fr en dag
Mnga av SCAs produkter anvnds av ldre personer. Genom intervjuer och samtal med ldre konsumenter och deras anhriga samt med personal p vrdhem frsker vi frst deras behov och utmaningar. Fr att verkligen n insikt testas ven alternativa metoder och ett sdant exempel r den s kallade seniorkostymen som gr det mjligt attldras 3040 r fr en dag.
Begrnsad rrlighet Seniorkostymen r utrustad med glasgon som ger samma effekt som grstarr, hrselkpor och ronproppar som snker hrselfrmgan, dubbla armbgsskydd som begrnsar rrligheten, skor med rundad undersida som frsmrar balansen samt en ryggskena med konformade spikar som ger konstant smrta och frsvrar rrligheten. Insikterna anvnds vid produktutveckling och vid utformning av frpackningar, fr att skra anvndarvnligheten fr ldre anvndare. Drkten anvnds ocks fr att ge kunder, politiker och vrdgivare insikt i de ldres vardag och ider om hur butiker och samhlle kan utformas fr att underltta fr en ldrande befolkning. Framtidens mlgrupp 67 procent av befolkningen i utvecklingslnderna r ver 65 r. I mitten av rhundradet kommer andelen att ha frdubblats. r 2100 kommer det att finnas sju miljoner hundraringar i Kina, USA, Japan, Indien och Brasilien enligt prognoserna. Frstelse och insikter om den hr mlgruppen kommer att vara avgrande fr SCAs kundsegment detaljhandel, ldreboenden, sjukhus och hemtjnst.
23
Ekonomiskt vrdeskapande|Hllbara innovationer
Innovation verallt
Innovation r en frutsttning fr att SCA ska hitta de bsta lsningarna som svarar mot mnniskors behov. Hllbarhet r en viktig drivkraft i innovations arbetet och omvnt bidrar innovation till n mer hllbara lsningar.
Innovation p vrt vis Innovation inom SCA delas in i tre kategorier frbttrade processer, uppgraderade produkter och tjnster, samt helt nya lsningar. Hllbar innovation betyder att vra produkter ska innehlla frbttringar fr mnniskor, milj och ekonomi (se definition sid 27). Den hllningen gller hela livscykeln frn att ska bttre eller nya material till effektivare metoder och processer, smartare design och effektiv logistik som resulterar i mer hllbara produkter och tjnster. Goda exempel p hllbara innovationer r vra nya hgteknologiska inkontinenslsningar TENA U-test och TENA Identifi vilka medfr frbttringar svl fr patienten som en ekonomiskt effektivare lsning fr vrdhemmen (ls mer p nsta uppslag). SCA investerade under ret 998 (845) MSEK i det som kategorieras som forskning och utveckling. Det motsvarar 1,1 (1,0) procent av den totala omsttningen fr r 2013. Strukturerad kreativitet SCAs innovationsprocess brjar alltid med frstelse fr ett behov hos kund eller konsument. Fr nsta steg i processen krvs en tydlig koppling till berrd varumrkesstrategi och SCAs vergripande strategi. SCAs innovationsprocess delas ini fem faser, alla med olika rutiner och delml: Affrspotential och genomfrbarhet undersks i frsta fasen. Vi utarbetar koncept baserat p kund- eller konsumentinsikt, bedmer marknadsunderlaget och den globala affrspotentialen samt de tekniska och kommersiella frutsttningarna. Utveckling innebr att identifiera mjliga lsningar, en konkret produkt, tjnst eller affrsmodell. Vi konstruerar produkten, analyserar materialval eller materialutvecklingsbehov, vilken teknisk utrustning som krvs fr tillverkningen och formulerar initiala planer fr lansering och kommunikation. Vidare skerstller vi att materialen r skra fr anvndning och med hjlp av livscykelanalys mter vi miljprestanda. Frmgan att kunna leverera lsningen enligt de uppsatta parametrarna verifieras. Lansering innebr att produkten eller tjnsten introduceras p de utvalda marknaderna. Uppfljning pgr under ungefr sex mnader efter lanseringen. Projektteamet bakom den nya lsningen fljer upp mottagandet p marknaden, effektiviteten i produktionen, erfarenheterna frn utvecklingen samt planerar fr lansering p andra marknader. Fr att SCAs innovationer ska bli s framgngsrika som mjligt arbetar vi i tvrfunktionella grupper, med nrhet till och erfarenhet av olika kulturer och marknader. Just nrheten till kunder och konsumenter r oumbrlig fr vr frmga att utveckla lsningar som verkligen gr skillnad i mnniskors vardag. Rum fr ppen innovation SCA har lanserat en portal fr ppen innovation. Uppfinnare, entreprenrer och mindre fretag bjuds in att skicka in lsningar som svar p olika utmaningar frn SCA. Lsningarna ska vara patenterade fr att frgor kring rttigheter ska vara utredda om frslaget leder till ett licensavtal eller annan affrsverenskommelse. Medarbetarnas ider uppmuntras Fr att ta tillvara medarbetarnas kreativitet och goda ider lanserade SCA under ret en intern innovationsplattform Idea Collaboration Online, ICON. ICON r inte begrnsad till produktinnovationer utan hr kan medarbetarna bidra med frslag som kan gynna exempelvis tillverkning, logistik eller marknadsfring. Utver ICON och andra digitala plattformar finns srskilda fysiska rum som anvnds fr innovationsaktiviteter som workshops, visualisering och prototypframtagning. Skra och miljanpassade produkter Produktskerhet och miljbedmningar r viktiga i innovationsprocessen fr mer hllbara produkter inom alla SCAs produktomrden. SCA fljer strikta krav och rutiner fr att frskra oss om att alla material i vra produkter r skra fr konsumenter, medarbetare och miljn. I SCAs leverantrsstandard finns kvalitets-, produktskerhet-, milj-, och sociala krav. Inom hygienverksamheten finns en global produkt skerhetspolicy i tillgg till SCAs leverantrsstandard. P frpackningssidan r livsmedelsbranschen en viktig marknad som stller hga krav p produktskerhet. SCA skerstller att all fiber i produkterna klarar kraven oavsett om det r frskfiber eller returfiber. De kemikalier vi anvnder i tillverkningsprocessen hanteras under strikt kontroll vilket innebr att vi vljer bra och skra kemikalier och hanterar dem p ett skert stt. MLSTTNING Hllbara innovationer Vi ska leverera bttre, skra och miljanpassade lsningar till vra kunder. Vi strvar efter att kontinuerligt frbttra resurs effektiviteten och minska miljpverkan genom att ta hnsyn till nya innovationers hela livscykel. resultat 2013 Vi lanserade ett flertal hllbara innovationer, somTENA Identifi, TENA U-test, Tork Intuition Sensor och en brbar Tork-behllare.
De regelverk som r mest relevanta fr SCA rr allmn produktskerhet, medicintekniska produkter, material fr livsmedelskontakt, kemiska mnen, kosmetika, biocidprodukter och elektronik. Vi bevakar utvecklingen av samtliga relevanta regelverk. SCAs verksamhet omfattas bland annat av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Vi anvnder livscykelanalyser (LCA) fr att f ett standardiserat mtt p miljfrbttringar i produkternas alla faser. Det innebr att vi tittar p miljpverkan frn rmaterial, produktion, transporter, anvndning till avfall. LCA anvnds bde fr att berkna miljpverkan frn nya innovationer samt fr att mta de stegvisa frbttringarna ute i verksamheten. Exempelvis har SCA under flera r dokumenterat klimatpverkan frn personliga hygienprodukter i Europa genom livscykelanalyser. Berkningarna r baserade p de produkter inom varje sortiment som tillsammans str fr den strsta delen av frsljningen.
Produkt
Minskning av klimatpverkan (carbon footprint reduction) 20082013, %
TENA Flex TENA Lady TENA Men TENA Pants TENA Slip TENA Comfort TENA Bed Libero ppen blja* Libero byxblja
* Inklusive lanseringar Kv.1 2014.
7 10 12 18 14 14 15 24 12
Livscykelanalyser fr sortimenten berknas vartannat r.
24
Mercadonas och SCAs samarbete omfattar mycket mer n den klassiska kund-/leverantrsrelationen. Vi r strategiska samarbetsparter som delar gemensamma ml och arbetar som ett team fr att n dem. Detta r grundlggande fr Mercadona-modellen och vrt stt att arbeta. Fr att vara framgngsrika mste vi frskra oss om att vi arbetar med de bsta leverantrerna i varje kategori och SCA har visat sig vara vrdigt efter att vi arbetat tillsammans i mer n 30 r.
En av SCAs kvaliteter r frmgan att frst vra lokala behov och utnyttja sin multinationella struktur fr att tillfredsstlla behoven. De har en snabb reaktionsfrmga i den dagliga verksamheten i kombination med en global instllning till strategiska frgor med tillgng till expertis och goda exempel frn andra marknader. SCAs hllbarhetsvrderingar betyder mycket fr partnerskapet med Mercadona. SCA r enda leverantr av mjukpapper, bljor och
mensskydd till vra ledande varumrken Bosque Verde och Deliplus, s dessa varumrkens rykte r i hnderna p fretag som SCA. Konsumenter och samhlle skulle aldrig acceptera att vi tar risker p hllbarhetsomrdet och vi kan stolt konstatera att SCA stndigt uppvisar ett kta och faktabaserat engagemang. Jorge Gisbert, inkpschef, Mercadona, Spanien
Ekonomiskt vrdeskapande|Hllbara innovationer
Processen frn innovation till lansering av en frdig produkt eller tjnst tar vanligtvis ett par r. Nedan presenteras ngra exempel p hllbara innovationer frn SCA.
TENA U-test Ett nytt testkort i inkontinensprodukter kan upptcka urinvgsinfektion. Testkortet placeras i ett inkontinensskydd, och nr skyddet byts lser personalen av kortets tv flt. Metoden gr dia gnostiseringen enklare fr personalen och skonsammare fr patienten jmfrt med att lmna urinprov, som kanske mste gras via kateter. TENA Pants SCA lanserade 2013 TENA Pants med ConfioFit, fr anvndare med stora urinlckage. Produkten r 30 procent tunnare men lika sker som tidigare. Den ger en frbttrad komfort och gr det mjligt att bra tsittande klder. Frbttrad resursanvndning och mindre transporter reducerade klimatpverkan med 7 procent.
TENA Identi Under 2013 lanserades TENA Identifi, en banbrytande innovation fr kontinensvrd som utvecklats utifrn ett uttalat behov hos vra kunder inom ldreomsorgen. Lsningen baseras p en sensorprodukt som registrerar miktionsmnster (hur mycket urin som kommer och vid vilken tidpunkt). Efter tre dygns observation kan vrdpersonalen utlsa ett mnster ver frekvens och mngd som ger helt nya mjligheter att
bestmma en kontinensplan och stta in inkontinensprodukter efter behov. SCA stttar drmed vra kunder i att mta kade krav p en aktiv kontinensvrd. Vrdet r bde ekonomiskt och kvalitativt, vrdpersonalen fr ett tydligt underlag fr att gra ett bttre arbete och individen en mer vrdig tillvaro. Produkten lanserades under 2013 med Danmark som frsta land.
TENA Belt TENA Belt r en inkontinensprodukt som levereras med ett teranvndningsbart blte. Produkten r tunnare och bestr av material som andas samtidigt som den ger frbttrad ergonomi fr vrdgivaren. TENA Belt minskar klimatpverkan med 25 procent.
TENA Solutions TENA Solutions introducerades i Europa 2011 och har sedan dess lanserats i ett antal lnder i Europa, i Kanada, USA och Kina. Se mer information p sid 28.
TENA Lady InstaDRY Under 2013 lanserade SCA inkontinensprodukten TENA Lady Extra Plus InstaDRY. Produkten innehller ett nytt unikt absorptionskoncept, InstaDRY, som mjliggr absorption av en strre mngd vtska p mycket kort tid. Produkten har ven s kallad Fresh Odour Control som hmmar bakterietillvxt och minskar uppkomst av lukt. Skyddet r mindre, r bttre anatomiskt utformat och har avfasade kanter fr bsta passform och diskretion. Klimatpverkan minskade med 11 procent.
Sustainable Packaging Under slutet av 2013 lanserade Ortvikens pappers bruk de nya frpackningspapperen Splendo, Operio och Puro som ingr i det nya produktomrdet Sustainable Packaging. Produkterna r starka och ltta och har hg tryckbarhet. Papperet r tillverkat av frskfiber vilket gr det vl lmpat fr livsmedelsfrpackningar, en bransch med hga krav p produktskerhet. Produkterna tillverkas av certifierad rvara, har en lg klimatpverkan och effektiv resurshushllning.
26
Hllbara innovationer | Ekonomiskt vrdeskapande
Libero ppna bljor En tunnare barnblja med effektivare material och smartare design samt frbttrad passform. Lgre vikt ger resurseffektivitet, effektivare
transporter och minskat avfall. Mellan 1987 och 2013 minskade klimatpverkan fr Liberos ppna bljor med 52 procent.
Tork servetthllare Med vra Tork Xpressnap-hllare minskar anvndningen av servetter med minst en fjrdedel jmfrt med traditionella pappershllare. Genom att anvndaren bara kan ta en servett i taget hlls konsumtionen under kontroll, hygienen frbttras och avfallet minimeras. Under 2013 lanserades Cray, en ny, elegantare modell av Tork Xpressnap.
Tork Intuition Sensor Sensorstyrda Tork Elevation skumtvlhllare r srskilt framtagen fr hygienkritiska verksam heter som livsmedel och sjukvrd, men ocks fr kontor. Smittspridningsrisken avlgsnas genom att man inte behver vidrra tvlhllaren. Tvlen ligger i en ny typ av engngsbehllare vilket ocks minskar risken fr spridning av bakterier. Med en engngsfrpackning sker inte heller spill vid pfyllning och den innehller cirka 2 500 doser av tvl, ungefr 2,5 gnger mer n vad som finns i en flytande tvlflaska av samma storlek. LED-belysning p tvlhllaren informerar om en ny refill behvs, vilket sparar tid. En QRkod p behllaren lnkar till en instruktionsvideo om hur man byter tvlinsats och den kan ses i exempelvis en smartphone.
Tork Easy Handling SCA lanserade Tork Easy Handling, en kombination av Carry Pack och Carry Box, p bred front. Det r tv sociala innovationer fr lokalvrdare som erbjuder flera alternativ fr att enkelt lyfta och bra frpackningarna vilket minskar risken fr frslitningsskador.
Denition av SCAs hllbara innovationer

Enligt SCAs denition ska hllbara innovationer innehlla frbttringar fr mnniskor, milj och ekonomi. Fr att bedmas som hllbar innovation mste minst tv av tre omrden frbttras. Fr mnniskor bedms hlsa samt sociala och individuella frbttringar. Inom milj tas livscykelanalyser, konsumentavfall och miljmrkning med i bedmningen. Inom ekonomi bedms kundvrde, vrde fr anvndaren samt vrde fr samhlle. Fr att ngon av kategorierna ska betraktas som frbttrad mste minst en av tre underkategorier ha frbttrats.
Tork brbar pappershllare SCA lanserade under ret en brbar Torkbehllare fr avtorkningspapper som kan anvndas i restaurangkk och ltt bras med mellan arbetsstationer i kket. Till behllaren
finns ven en dockningsstation som pappersbehllaren kan hngas p, vilket mjliggr en stationr lsning. Det r en smart hygienlsning fr kksmiljer som underlttar fr anvndaren och leder till bttre hygien.
27
Ekonomiskt vrdeskapande|Hygienlsningar
Hygienlsningar r en frutsttning fr vlstnd

SCA har kunskapen och lsningarna fr bttre hygien ver hela vrlden och i livets alla faser. Hygienprodukter utgr ver 80 procent av SCAs verksamhet, och genom vrt stt att driva affren skaparvi vrden som kommer svl individer, samhllen som bolaget till del.
Vr hllbara affrsmodell SCAs produkter och tjnster frenklar vardagen och ger mnniskor mjlighet att leva ett aktivt liv. Vi delar med oss av vr kunskap om hygien vi utbildar barn, kvinnor, anhriga samt vrdpersonal. Vi erbjuder ett brett sortiment, anpassat efter kunders och konsumenters varierande behov. Vi anpassar vr affrsmodell efter de frhllanden som rder p olika marknader eftersom vi vill att s mnga som mjligt ska ha tillgng till vra produkter. Vi erbjuder frpackningar med en eller tv produkter och distribuerar dem till sm lokalbutiker fr att ven konsumenter med begrnsade resurser ska f tillgng till hygienprodukter av god kvalitet. Livskvalitet i ldrevrd Vrldens frndrade demografi med en snabbt ldrande befolkning belastar vlfrdssystem fr hlsa, sjukvrd och pension. FN:s prognoser visar att antalet personer ver 60 r kommer att ka med 200 miljoner p tio r och stiga till tv miljarder 2050. En fljd r att inkontinens och andra ldersrelaterade hlsoproblem kommer att ka. Parallellt vxer medelklassen och den disponibla inkomsten kar, vilket skapar tillvxtmjligheter fr SCA. SCAs produkter och tjnster skapar sociala vinster genom att gra det mjligt fr mnniskor med kroniska sjukdomar och ldersbesvr att bo kvar hemma istllet fr att flytta till ldreboenden eller ett vrdhem. Fr mnga innebr det kad livskvalitet, och kan ocks vara kostnadsmssigt frdelaktigt fr den offentligt finansierade vrden. Holistisk ansats Genom TENA Solutions stdjer SCA vrdhem att leverera den bsta vrden genom att erbjuda rutiner, analysverktyg och utbildning i kombination med innovativa produktlsningar. Frdelarna inkluderar frbttrat vlbefinnande fr vrdtagarna, en bttre arbetsmilj, minskad resursfrbrukning samt en lgre totalkostnad. En studie av 180 vrdhem runt om i vrlden som har implementerat TENA Solutions visar tydliga frbttringar i 95 procent av fallen. SCA kan genom TENA Solutions ven sttta kundernas behov av system fr kvalitetsskring och utveckling. I till exempel Nordamerika publiceras resultaten av kvalitetsunderskningar externt. De vrdhem som frbttrar verksamheten genom kvalitetsprogram som TENA Solutions kan drigenom differentiera sig p marknaden. kad medvetenhet hos kunden SCA mrker kat intresse fr vrdinsatser med fokus p resultat snarare n enskilda produkt inkp. Exempelvis hade Odense kommun i Danmark som ml att stadkomma besparingar i inkontinensvrden utan att kompromissa med kvaliteten, och produktpriserna var inte den enda utslagsgivande beslutsfaktorn. Arbetstiden utgr 88 procent av kostnaderna fr inkontinensvrd och med SCAs lsning kunde Odense reducera den rejlt samtidigt som produktkostnaderna minskade. Totalt uppgick besparingarna till 200 000 EUR samtidigt som de ldre och personalen vittnade om frbttrad vrdkvalitet och trygghet, tid fr mer kvalitativa aktiviteter och bttre arbetsmilj. Tydligare resultat om manlig inkontinens En av tta mn ver 40 r drabbas av urin lckage vid ngon tidpunkt i livet. Prostatan vxer naturligt under hela livet, och i takt med det kar risken fr strre eller mindre urinlckage. Inkontinensprodukter fr mn r ocks ett av de snabbast vxande segmenten inom inkontinens, om n frn en lg niv. Dagens mn r mer intresserade av sin hygien och av att hlla sig i form n tidigare generationer. De har dessutom en mer aktiv livsstil hgre upp i ldrarna. Under ret genomfrde SCA en studie av 600 mn i Tyskland, USA och Italien fr att bttre frst manlig inkontinens. Studien visade att 70 procent av deltagarna med uttalade inkontinensbesvr inte knner till att det finns srskilda inkontinensprodukter fr mn. Samma studie pekar p att s f som tre procent anvnder speciellt utformade inkontinensprodukter. Majoriteten lser situationen genom att springa ofta p toaletten, byta underklder eller stoppa toalettpapper eller dylikt i kalsongerna. Konsekvensen blir ofta att dessa mn drar sig undan social samvaro. Intervjuer och fokusgrupper visar en osedvanligt stor uppskattning ver testade produkter. Denna nya kunskap kommer att sttta SCA iatt skapa riktade och relevanta inkon ti nenserbjudanden till mn. MLSTTNING Hygienlsningar Vi ska dela med oss av vr hygienkunskap till kunder och konsumenter och ge tillgng till prisvrda, hllbara hygienlsningar som bidrar till ett hlsosamt och vrdigt liv. Pde marknader dr vi har nrvaro ska vi: Sprida kunskap om hygien med anknytning tillvra kategorier. Strva efter att genomfra utbildnings program fr flickor, kvinnor och vrdgivare. Strva efter att erbjuda mest vrde fr kon sumenterna genom prisvrda hygien lsningar till alla. Resultat 2013 SCA var nummer 1 eller 2 inom minst ett hygienproduktsegment i cirka 90 lnder. Vi bedrev utbildningsprogram kring hygien inom alla produktsegment p samtliga kontinenter. Vi erbjd ett brett sortiment med produkter som strcker sig frn premiumsegmenten tillekonomisegmenten.
Indien p frammarsch Den indiska marknaden knnetecknas av stor befolkningsmngd, utbredd fattigdom och lg anvndning av hygienprodukter. Samtidigt r Indien ett land i utveckling, med en vxande medelklass och en betydande potentiell tillvxt. Hr kan SCA bde bidra till samhllet och bygga en lngsiktig affr. Under ret introducerade vi varumrkena Libero (barnbljor) och Tempo (mjukpapper fr konsument) i Indien. Utbildning i mdra- och spdbarnsvrd SCA har stor respekt fr att affrsfrutsttningarna i tillvxtlnder kan vara annorlunda jmfrt med dem p mer mogna marknader och vi anpassar vr strategi drefter. I Indien har vi valt att lansera vra produkter och tjnster genom att koppla dem till aktiviteter i samhllet. Vid lanseringen av Libero anvnde vi ett utbildningsprogram fr mdra- och spdbarnsvrd om kost, hygien, hudvrd, amning och frlossnings-
28
Hygienlsningar|Ekonomiskt vrdeskapande
depressioner. Trots att andelen barn som fds p sjukhus eller vrdinrttningar har kat kraftigt de senaste ren r spdbarns- och mdraddligheten fortsatt hg. Enligt Unicef kan frbttrad hygien och amning bidra till att frebygga den hga barnaddlighet som Indien fortfarande kmpar med. Under 2013 inledde vi en utbildningsinsats fr lkare och barnmorskor p sammanlagt 25 sjukhus och 500 barnkliniker i Mumbai, Pune och Goa, som tillsammans nr 1 000 lkare och barnmorskor och genom dem 780 000 mammor och barn. Utbildningarna baseras p vr omfattande erfarenhet av frldrainformation frn andra marknader, men har anpassats till Indien isamarbete med lkare med lokal knnedom. SCA nr ocks mdrar direkt genom en specialskriven frldrabok, webbsida och smartphoneapp med information om bland annat kost och diet under graviditeten, amning och hygien. SCA beslutade att investera 150 MSEK i lokalproduktion av hygienartiklar i vstra Indien. Produktionen berknas starta 2015. SCA yttar fram positionerna i Kina SCA r sedan 2007 delgare, och sedan slutet av 2013 majoritetsgare, i Vinda, Kinas tredje strsta mjukpappersfretag. Frvrvet av majoriteten i Vinda gjorde Kina till SCAs viktigaste tillvxtmarknad och Vindas produkter kompletterar vr produktportflj p ett bra stt.
Kina r vrldens nst strsta mjukpappersmarknad. Den kinesiska marknaden med en snabbt vxande medelklass har en betydligt hgre tillvxttakt n Europa och Nordamerika. Under ret reste SCA-representanter tillsammans med svenske socialministern och en hlsodelegation till Kina. Vi presenterade forskning om effekterna av inkontinens som tagits fram av China Research Center on Aging p uppdrag av SCA. Enligt studien har 10 procent av kinesiska hushll personer med inkontinensproblem som pverkar vardagen och den sociala interaktionen negativt. Drmed finns ett vxande behov av kvalificerad vrd och vl fungerande inkontinensprodukter. Hemvrd som alternativ modell Den snabbt vxande andelen ldre i kombination med nya livsstilsmnster bland yngre generationer i Kina innebr en stor utmaning. Under ret tog SCA ver ett pilotprojekt fr hemvrd som startades 2012 som ett samriskprojekt. Viutbildar sjukskterskor och frser dem med utrustning fr att utfra palliativ vrd av ldre i hemmilj. Dessutom driver SCA ett vrdhem fr ldre som p sikt ska erbjuda plats fr 150 vrdtagare. Vrd i det hr formatet r sllsynt i Kina och SCA har vrdefull erfarenhet att bidra med och lrdomar att gra. Vi testar liknande modeller i Singapore i samarbete med sjukhus.
Tack vare omfattande utbildningsinsatser sedan 2009 kunde SCA vid rets slut summera 10 000 sjukskterskor p 1 200 sjukhus som ftt utbildning i inkontinensvrd i Kina. Under 2013 utbildades ven 3 200 vrdbitrden och 1 000 vrdhemschefer. Tradition och modern teknik mts Genom Vinda fr SCA tillgng till ett enormt distri butionsnt med ver 300 000 frsljningsstllen. De omfattar allt ifrn den enda lokala affren i mindre landsortssamhllen till moderna detaljhandelskedjor i stderna. Samtidigt har Kina en snabbt vxande e-handel, och landet berknas st fr hlften av internetanvndningen i hela Asien. Under ret har e-handeln svarat fr 10 procent av SCAs omsttning i Kina, och det finns en fortsatt hg potential. I slutet av 2013 startade vi en babyklubb p webben under varumrket Sealer, bljor i ekonomisegmentet. Babyklubben delar kunskap om barns utveckling. Genom spridning i sociala medier, ssom Weibo, lockade den under de frsta sex veckorna fler n 8 000 medlemmar.
Hllbarhetsarbetet strker kundrelationen

Den franska detaljhandelskedjan Systme U r engagerad i hllbar utveckling och vill utbilda och skapa medvetenhet hos konsumenterna i frgan. Under 2013 lanserades nya platta frpackningar fr toalettpapper. De spar lager utrymme och minskar produktens koldioxidavtryck genom effektivare transport eftersom varje lastpall fr plats med 25 procent fler frpackningar. Tillsammans med Systme U har SCA ocks tagit fram en papprulle av FSC -certifierad massa vilket gr hela toalett- eller hushllspappersrullen FSC-certifierad, inte bara papperet.
29
Vrdeskapande fr miljn
Ansvarsfull hushllning med resurser

Ansvarsfull hushllning med resurser r ett sjlvklart led i SCAs affrsstrategi, miljarbete och relationer till omvrlden. Vra intressenter frvntar sig att SCA tar miljansvar i hela vrdekedjan, frn att vrna den biologiska mngfalden i vra skogar till effektiv produktion och anvndning av vra produkter.
SCA r Europas strsta privata skogsgare och merparten av koncernens produkter har sitt ursprung i skogen. Drmed vilar SCAs verksamhet och erbjudande p hnsynsfull och effektiv anvndning av skog och andra naturresurser. SCAs kunder och andra intressenter frvntar sig att vi utvecklar produkter med minsta mjliga inverkan p miljn. Drfr tar vi ett helhetsgrepp, frn fiber till frdig vara med ambitisa miljml och ett livscykelperspektiv samtidigt som vi lgger stor vikt vid att vra produkter ska vara skra fr mnniskor och milj. Effektiviseringstgrder och resurssnlhet innebr inte bara minskade kostnader, de minskar ven miljpverkan. Miljanpassade produkter och tjnster r en given del i SCAs erbjudande. Vi gr allt vi kan fr att minimera produkternas miljpverkan.
Ls om vrt vrde skapande fr miljn:
Klimat & energi
sid
32-35
Fiberinkp & biologisk mngfald
sid
36-38
Vatten
sid
40
30
Jag brjade min anstllning som skogsmaskinfrare hos SCA direkt efter att jag gick ut skogsbruksskolan i Hussborg 1973. Under de r jag arbetat i skogen har det varit en otrolig teknisk utveckling. Dagens skogsmaskiner r bekvma att arbeta med och har en mycket bttre arbetsmilj n frr. De r ocks mycket effektivare produktionsmssigt. I dagens moderna skogsbruk tar vi stor hnsyn till naturen. Nr jag och mina kollegor kr skogsmaskin r det av stor vikt att vi tar hnsyn
till bland annat biotoper, fornlmningar och vattendrag. Vi kontrollerar ocks regelbundet att maskinerna inte lcker olja eller brnsle som kan skada naturen. Jag trivs bra som anstlld i SCA. Det r ett stort och tryggt fretag. Mindre bra med jobbet kan ibland vara att pressen p resultat kar r frn r. Vi frvntas hela tiden utveckla vra krstt fr att p s stt kunna flla er och er trd p kortare tid.
Anders Eriksson, skrdarfrare, SCA, Sverige
Vrdeskapande fr miljn | Klimat och energi
Fortsatta investeringar i energi och klimat

SCA har ett ambitist ml fr minskade koldioxidutslpp. Den tydliga mlsttningen tillsammans med fortsatta investeringar, tillmpning av ny teknik och dagligt fokus p effektivisering resulterar ibetydande frbttringar och framsteg.
Frbttringar med ny teknik Genom att uppgradera befintliga lsningar och utveckla ny teknik stadkommer vi betydande effekter i form av lgre energianvndning, koldioxid utslpp och driftskostnader. Vi tar stllning till nya investeringar utifrn potentiell pverkan p koldioxidmlet i den rliga strategiprocessen. Bland SCAs investeringar i energi och klimat mrks den mesaugn som tas i drift 2014 vid kraftlinerbruket i Munksund. Den nya ugnen eldas med biobrnslen, till skillnad frn den gamla som eldades med olja, vilket gr att anlggningens rliga fossila koldioxidutslpp minskar med 20 000 ton eller 75 procent. Dessutom minskar kostnaderna med 50 MSEK per r. Frankrike byter till gas Mjukpappersbruket i Gien i Frankrike genomfrde en rad aktiviteter och investeringar fr att minska luftutslppen under ret. Bland annat ersattes all anvndning av kol med naturgas. Detta minskade utslppen av koldioxid avsevrt, motsvarande mer n 15 000 ton (17%). Bytet av brnsle effektiviserar verksamheten samtidigt som vi eliminerar tusentals ton askavfall frn kolfrbrnningen. Utver denna strre frndring lanserades ocks en ny ESAVE-plan (ls mer om ESAVE nedan) med en rad identifierade effektiviseringsinsatser. Effektivare med ESAVE SCAs ESAVE-program (Energy Savings and Efficiency) har sedan 2003 bidragit till energibesparingar och kad effektivitet i alla operativa affrsenheter. r 2010 beslutade SCA om ett nytt ml fr ESAVE: att minska energianvndningen per ton tillverkad produkt med 14 procent till 2020. Under 2013 genomfrdes 147 ESAVE-projekt, och energifrbrukningen per ton tillverkad produkt minskade med 1,7 (1,7) procent eller 279000 MWh. De ackumulerade energibesparingarna 20102013 uppgick till 3,1 procent. Teknik och engagemang ESAVE inbegriper bde investeringar i hgeffektiva tekniska lsningar och att engagera medarbetarna i effektiviseringar i det dagliga arbetet. Inom skogsindustriverksamheten har man till exempel infrt kvartalsvisa temadagar dr man diskuterar specifika steg i processen vilket ger mnga infallsvinklar och frslag till frbttringar. Ett typiskt ESAVE-projekt kan vara att minska elanvndningen genom att frbttra eller byta ut pumpar, kompressorer, flktar eller belysning. Erfarenheterna dokumenteras och r ett viktigt std i frbttringsarbetet. Instllningarna gav energibesparingar Genom att optimera instllningarna p pappersmaskinen i Witzenhausen i Tyskland kan maskinen kontrolleras mer precist och effektivt. Det har mjliggjort en temperatursnkning i processen vilket innebr energibesparingar och snkta utslpp. Under 2013 minskade energianvndningen med 4,6 procent jmfrt med ret innan. Inkp och installation av mtutrustning fr att optimera luftfuktigheten i de termiska torksystemen r ett exempel p hur ny teknik sprids i koncernen och ger skalfrdelar. Vid slutet av 2013 hade 80 procent av SCAs mjukpappersanlggningar installerat tekniken och resterande bruk fr den under 2014. Nattvandring runt sgverket Innovativt tnkande r en vg till frbttringar. Fr att minska energikonsumtionen vid SCAs sgverk gick medarbetarna helt enkelt runt i anlggningarna och letade efter kompressionslckor, surrande ljud eller lampor som var tnda iondan. Under hsten utkades sgverksturerna till nattvandringar. Ljud och ljus indikerar att ngot fortstter att anvnda energi trots att verksamheten str stilla. MLSTTNING Koldioxidutslpp Vi ska minska koldioxidutslppen frn fossila brnslen och frn inkpt elektricitet och vrme med 20 procent till 2020, med 2005 som referensr. ResUltat 2013 Vid utgngen av 2013 hade koldioxidutslp pen minskat med 11,8 procent i jmfrelse med referensret. SCA fortsatte med storskaliga investeringar fr att n sitt klimatml. SCA installerar en biobrnsleeldad mesaugn vid Munksunds linerbruk som minskar de fossila koldioxidutslppen med 75 procent och kostnaderna med 50 MSEK rligen. Energibesparingsprogrammet ESAVE minskade anvnd energi per ton med 1,7 (1,7) procent.
Nytt grepp om transporterna SCA fljer sedan lnge upp miljpverkan frn transporter och arbetar brett fr att reducera utslppen. Hr ingr att ka fyllnadsgraden, tillmpa olika tekniker fr snkt brnslefrbrukning samt att strka upphandlingsrutinerna. Koncernens totala koldioxidutslpp frn transporter under 2013 var 0,86 (0,82) miljoner ton.
Elanvndning 2013
El frn ntet, 84% Egen produktion, 16%
Brnsleanvndning 2013
Naturgas, 47% Biobrnsle, 49% Olja, 3% Kol, 0,5% Elpannor, 0,5%
Elanvndning 2013: 8 280 GWh Merparten, 84 procent, av elenergin kommer frn nationella elnt, medan 16 procent utgrs av el som genereras vid koncernens egna anlggningar fr mottryckskraft.
Brnsleanvndning 2013: 61 247 TJ fuel 47 procent av SCAs brnsleanvndning kommer frn naturgas, medan 49 procent utgrs av biobrnsle. Endast 3 respektive 0,5 procent kommer frn olja och kol.
32
Klimat och energi | Vrdeskapande fr miljn
Sjtransporter dominerar Sjtransport str fr 72 procent av SCAs totala transporter. Koncernen anvnder delvis egna fartyg, bland annat har SCA tre s kallade roll-on roll-off-fartyg med en sammanlagd kapacitet att transportera cirka en miljon ton. Under 2013 genomfrde vi en rad tgrder som bidrog till att snka brnslefrbrukningen hos vra tre RoRo-fartyg med 3,4 procent jmfrt med 2012. Bland annat installerade vi nya autopiloter som optimerar fartygens rrelse i vatten och ger jmnare drift, samt nya mtverktyg fr kontroll av brnsleeffektiviteten. Dessutom ledde ngot s enkelt som extra rengring av skrovet till mindre algbildning och friktion. Sammantaget gav rets insatser bde ekonomiska besparingar och snkta koldioxidutslpp motsvarande 2 800 ton. SCA anvnder ven containerfartyg fr att frakta papper och tr till Rotterdam frn Sundsvall och Ume, fr vidare distribution frn Rotterdam med oceangende fartyg. Fr att ka nyttjandegraden gr fartygen tillbaka frn Rotterdam via Stockholm och Sankt Petersburg
med gods frn externa kunder. Fr SCAs del innebr den kade fyllnadsgraden att de specifika utslppen mtt som gram koldioxid per tonkilometer har minskat med 8 procent. SCA kompletterar transporter i egen regi med extern upphandling. Under 2013 genomfrde SCA en frsta koncerngemensam upphandling av versjtransporter som resulterade i betydande kostnadsbesparingar och samordning mellan verksamheterna. SCA fraktar stora volymer framfrallt frn Europa, men ven frn Stillahavsomrdet samt Nord-, Central- och Sydamerika. Totalt uppgr volymerna till 75 000 TEU* per r, vilket motsvarar transporttjnster till ett vrde av 700 MSEK. Framt fr vgtransporter 23 procent av SCAs transporter gr med lastbil. Under ret inledde vi ett omfattande arbete fr att samordna inkpen av vgtransporter i Europa totalt handlar det om transporttjnster till ett vrde av cirka 200 MEUR. Valet av leverantrer styrs av kvalitet, pris, kapacitet, hllbarhetskriterier och SCAs uppfrandekod.
Tillsammans med forskningsinstitutet Skogforsk deltar SCA i projektet En trave till. Tester har visat att det gr att minska utslppen med ungefr 20 procent genom att utrusta timmerbilar med ett extra slp. I Sverige testar SCA dessutom en annan typ av lastbil, som r av konventionell lngd men frstrkt fr att klara en totalvikt p 74 ton istllet fr normala 60 ton. Idag krs det fordonet p RME, ett biobaserat drivmedel som ger cirka 65 procent lgre koldioxidutslpp. Transport p rls Tg str fr 5 procent av SCAs totala transporter den ringa andelen beror delvis p begrnsningar i jrnvgsntet. Eftersom tgtransport r ett koldioxideffektivt alternativ arbetar SCA med Statens vg- och transportforskningsinstitut (VTI) fr att kunna kra lngre och tyngre godstg fr skogsindustriprodukter.
* Tjugofotsekvivalent = en enhet fr lastkapacitet.
Klimatekonomi krver lngsiktighet och stabilitet

EU:s system fr handel med utslppsrtter, EU ETS, r vrldens frsta internationella handelssystem med koldioxidutslpp som valuta. Sedan 2005 utgr ETS krnan i EU:s klimatpolitik och 2013 inleddes den tredje fasen. Den innebr de hittills hrdaste kraven p snkta koldioxidutslpp frn fabriker och anlggningar inom hela EU. De fretag som inte klarar grnsvrdena mste kompensera genom kp av utslppsrtter. Tuffare krav SCA har 37 bruk och fabriker som omfattas av ETS. Hittills har SCA haft ett rligt verskott av utslppsrtter. I den nya fasen r kvoterna mer begrnsade n tidigare. Inom SCA ger verksamheten i Norden fortsatt upphov till verskott, medan vriga Europa visar ett visst underskott. Balansen ger ett verskott om cirka 200 000 ton koldioxidekvivalenter per r, vilket r lgre n tidigare. verskottet r ett resultat av de tgrder som SCA vidtagit under en lng tid i form av energieffektiviseringar, processoptimeringar, val av brnsle samt strre investeringar som till exempel nya mesaugnar i Munksund och strand. Under 2014 kommer EU att se ver vilka branscher som ska f fri tilldelning frn 2015, den s kallade Carbon Leakage-listan. Beslutet baseras p risken fr att en bransch flyttar sin produktion frn Europa eller att importen utifrn kar avsevrt p grund av de kade kostnaderna ETS medfr. Marknadspriset fr utslppsrtter har under 2013 legat runt fem EUR per ton. Under 2013 slde SCA 410 000 utslppsrtter. Vikten av stabilitet Arbetet med energisnl teknik och frndring av arbetsstt fr att snka SCAs koldioxidutslpp fortstter. Bortom 2020 rder dock oskerhet, eftersom det inte finns en tydlig plan som tar vid efter fas tre. Fr att systemet ska bidra till nskad effekt efterfrgar industrin lngsiktig stabilitet och mjlighet att planera fr rtt investeringar i god tid.
33
Vrdeskapande fr miljn | Vindkraft och biobrnslen
Skogen som plattform fr frnybar energi

SCA arbetar p bred front fr att ka tillgngen p frnybar energi. Skogen r central, bde som lokal fr nya vindkraftsparker och fr framstllning av biobrnslen. Med stndigt fokus p resurseffektivitet producerar vi energi genom att ta tillvara rmaterial och restprodukter.
Strategi fr vindkraft Vindkraft r en betydelsefull del i SCAs satsning p frnybar energi. Strategin fr vindkraft bygger p tre huvudsakliga komponenter: Samriskbolag med energiproducenter: SCA kan vara delgare i ett vindkraftsprojekt, som r fallet i samarbetet med de norska bolagen Statkraft och Fred.Olsen Renewables. SCA utvecklar egna vindprojekt: I vissa fall initierar SCA vindprojekt som kan komma att avyttras eller ing i ett framtida samarbete, eller drivas vidare av SCA p egen hand. SCA hyr ut mark till energiproducenter: Det kan rra sig om arrende av begrnsade omrden fr mindre vindparker, eller dr en strre vindpark tar en liten del av SCAs mark i ansprk, men det kan ocks rra strre projekt. Samriskbolag ger resultat Statkraft SCA Vind AB, som bildades 2007, invigde under ret sin frsta vindkraftspark Stamsen (se nedan). Under ret har samtliga 37turbiner iytterligare en vindkraftspark, Mrttjrnberget, monterats och ett antal av dem testkrs redan. Planen r att montera ytterligare cirka 120 turbiner under de kommande tv ren. Sammanlagt planerar samriskbolaget fr sex vindkraftsparker, med en rlig kapacitet p omkring 3,0 TWh frnybar el. Tillsammans med Fred.Olsen Renewables har vi lmnat in anskningar om tillstnd att bygga totalt 180 vindkraftsturbiner. Investeringsbeslut vntas senast under 2015. Frn egen regi till samarbete SCAs samarbete med E.ON utgr frn anskningar som SCA initierat p egen hand. E.ON tog ver anskningarna d samarbetet inleddes under 2012, och kompletterade dem 2013 fr att f bygga totalt 300 vindkraftsturbiner. I vntan p beslut utfr E.ON och SCA vindmtningar p omrdet. MLSTTNINGAR Vindkraft Vindkraftsproduktionen p SCAs skogsmarker skaka till 5 TWh till r 2020. Biobrnslen Vi ska trefaldiga produktionen av biobrnslen frn vra skogar till r 2020, med 2010 som referensr. ResUltat 2013 Vindkraft 0,75 (0,4) TWh vindenergi frn SCAs skogar levererades till elntet. Den frsta vindkraftsparken i samriskbolaget med Statkraft invigdes. Biobrnslen SCAs produktion av skogsbaserade biobrnslen uppgick till 909 GWh (870 GWh jmfrelseret 2010). Det motsvarar uppvrmningen av 30 000 villor.
Frsta vindparken invigd

I september frra ret invigdes den frsta vindkraftsparken i SCA och Statkrafts storsatsning p vindkraft i Vsternorrland och Jmtland. Stamsens 26 kraftverk kommer att producera 200 GWh el, motsvarande hushllsel till 39 000 villor. Fullt utbyggd kommer vindparken att generera 350 GWh. Det r ett av de strsta industriprojekten i Sverige, sger Jakob Norstrm, vd fr Statkraft SCA Vind AB (SSVAB). I brjan av 2014 togs ven Mrttjrnbergets vindpark i drift och byggnationer pgr p ytterligare tv parker. Vindkraftsatsningen har bde en lokal och en global dimension. Hittills har den skapat 300 byggarbeten och totalt rknar vi med att SSVAB:s projekt ska generera 2 000 rsarbetstillfllen. Utver detta gynnas lokala fretagare, som matbutiker, camping- och konferensanlggningar. Det finns ven ett strre perspektiv n det lokala. Sverige har ambitisa klimatml dr 50 procent frnybar energi r 2020 r ett. Fr att n mlet krvs en utbyggnad av vindkraften. Och i slutnden s handlar det om att ta ett globalt ansvar fr att byta ut fossila brnslen mot frnybar energi. Visste du att SSVAB gs till 60 procent av Statkraft och till 40 procent av SCA. I samarbetsprojektet mellan SCA och Statkraft finns investeringsbeslut p totalt 186 vindkraftverk som ska producera 1,6 TWh rligen men projektet omfattar fullt utbyggt 350 vindkraftverk som ska producera 3 TWh. Statkraft ansvarar fr finansieringen medan SCA upplter mark. Vindkraftverkens torn r 115 meter hga och rotorbladen 55 meter lnga. I anslutning till Stamsen finns ett konstgjort bo fr kungsrn. Vid rovdjursinventeringen 2008 hittades fyra kungsrnsbon och det konstgjorda boet r till fr att locka rnarna lngre bort frn vindparken och frbttra reproduktionsmjligheterna. Elabonnenter i Vsternorrlands och Jmtlands ln erbjds att kpa andelar i vindpark Stamsen och drigenom f tillgng till nrproducerad el.
Mathias Kjellsson, drift- och underhllstekniker p vindpark Stamsen har en strlande utsikt frn sin arbetsplats 100 meter upp i luften.
34
Vindkraft och biobrnslen | Vrdeskapande fr miljn
Markuppltelse fr vindkraft SCA har gjort arrendeuppltelser till olika energi producenter med totalt ver tusen planerade vindkraftverk. Drygt hundra r redan i drift. Det r framfrallt mindre vindkraftsparker, men ven dessa bidrar till SCAs ml om vindkraftsproduktion. Frnybar energi frn biobrnslen Under 2013 producerade SCA 3,0 (2,9) TWh biobrnslebaserad energi, varav produktionen av skogsbaserade biobrnslen uppgick till 909 (890) GWh. P grund av ogynnsamma marknadsfrhllanden har produktionskningen varit mttlig men vi frutser en kad efterfrgan p lngre sikt. De skogsbaserade biobrnslena bestr av avverkningsrester som grenar, toppar och stubbar samt brnslen frn torvtkter. vriga biobrnslen produceras av industrins restprodukter, frmst spn fr pelletsproduktion.
Innovation och effektivisering ger energi Tack vare innovativa lsningar kan SCA omvandla restprodukter till vrdefull energi. Ettexempel r mjukpappersbruket Ortmann i ster rike, dr en investering p 9,9 MEUR mjliggjort produktion av biogas baserad p spillvatten. Tack vare en innovativ teknik produceras nra 100 kubikmeter biogas i timmen. Biogasen anvnds i produktionen fr att generera elektricitet och nga. Genom att uppgradera utrustningen har linerbruket i Munksund lyckats minska mngden spa som eldas i sodapannan. Det gr att span istllet kan anvndas till produktion av tallolja. Tallolja r en frnybar brnslervara med potential att generera intkter d den kan anvnds fr att producera biobaserade fordonsbrnslen. Brnslepellets med kvalitet SCA producerar brnslepellets av sgspn, frn de egna sgverken, vid pelletsfabrikerna i Hr-
nsand och Stugun. Huvuddelen (60 procent) av pelletsen sljs till kunder utanfr koncernen. Brnslepellets anvnds i vrmepannor av olika storlekar, frn industriell skala till hemmabruk. Marknaden knnetecknas just nu av lga marginaler p grund av verkapacitet. Vi inriktar oss drfr p att frbttra kvaliteten, samt att ka den interna anvndningen av pellets som oljeersttning. Under 2013 kopplades Sundsvall Energis fjrrvrment samman med SCAs pappersbruk iOrtviken och massabruket i strand. Samarbetet bidrar till att minska oljeanvndningen iSundsvall med 25000 kubikmeter per r. Energin kommer istllet frn strands spillvrme och pelletseldning p Ortviken. Systemet togs i drift under november 2013.
35
Vrdeskapande fr miljn|Fiberinkp
kad sprbarhet i vrdekedjan

SCA vrnar om ett hllbart skogsbruk och tillmpar koncerngemensamma processer och resurser fr att frbttra sprbarheten och skra att vedrvaran inte har kontroversiellt ursprung. Rutiner fr kontroll och uppfljning r fortsatt centrala fr att skerstlla ansvarsfulla berinkp.
Mlets betydelse SCAs grundlggande ml sedan 2005 r att skerstlla att ingen vedfiber i SCAs produkter kommer frn kontroversiella kllor. Kontroversiellt ursprung definieras som: Virke som avverkats olagligt. Virke frn skogar med hgt bevarandevrde. Virke frn omrden dr mnskliga rttigheter eller ursprungsbefolkningens rttigheter krnks. SCA har idag 100 procent kontroll ver vedrvarans ursprung, inklusive pappersmassa. Detta r dock inte ett statiskt tillstnd, utan en kontinuerlig utmaning i takt med att SCA vxer p nya marknader. Sprbarhet nyckel i inkpsstrategi SCAs globala produktlinjer och expansion av hygienverksamheten stttas av en koncerngemensam strategi fr inkp av fiber. Beroende p vilken funktionalitet kunderna efterfrgar kan vi erbjuda mjukpapper tillverkat av 100 procent returfiber, 100 procent frskfiber eller en blandning av fiberslagen. Samtliga uppfyller hgt stllda miljkrav och kunderna kan knna sig trygga med att de gjort ett hllbart val. Under 2013 utvecklade och lanserade vi ett gemensamt affrssystem Global Fibre Database fr att bedma och kpa in fiber i enlighet med SCAs riktlinjer fr ansvarsfullt skogsbruk. I databasen ingr koncernens samtliga leverantrer av pappersmassa, inklusive tervunnen massa och alternativ fiber. Det gr att inkpsfunktionen, miljavdelningen, utvecklingsavdelningen och produktionsanlggningarna snabbt och enkelt fr tillgng till viktig information om leverantrerna, specifikationer av pappersmassan, data frn livscykelanalyser samt blekningsmetoder. Informationen innehller ven leverantrernas produktcertifieringsstatus: FSC (Forest Stewardship Council), PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification), Controlled Wood, miljmrkningar, ISO 9 000 etc. Ps vis kan den globala fiberinkpsenheten skerstlla sprbarheten, utvecklingsavdelningen har mjlighet att underska tillgnglighet fr en viss rvara och bruken kan visa kunder exakt vad som kpts in. Databasen tcker Europa, Asien och Amerika. Uppfljning och utveckling av leverantrer SCA stller hga miljmssiga och sociala krav p leverantrerna (se sid 48). Leverantrer av pappersmassa ska kunna garantera att de har robusta system och dokumenterade rutiner fr att skra sprbarheten och flja upp leverantrskedjan. SCA har de senaste ren intensifierat arbetet med att utvrdera och hja kvaliteten p sina massaleverantrer vilket bland annat resulterat i att antalet minskat kraftigt till 23. Av dessa 23 leverantrer svarar de tio strsta fr 87 procent av inkpen. Inkluderas ven inkp frn SCAs egna anlggningar r siffran 96 procent. Samtliga leverantrer av pappersmassa r sprbarhetscertifierade enligt FSC och/eller PEFC. I SCAs inkpspolicy fr vedrvara ingr en stegvis process fr att sttta leverantrer i vergngen till tredjepartscertifiering. Vi r positiva till trenden att allt fler certifierar sitt skogsbruk enligt de tv internationella standarderna FSC och PEFC, inte minst d det uppmuntrar fortsatt dialog med leverantrer. SCA fortstter att genomfra leverantrsbesk och revisioner fr att flja upp efterlevnaden av policyn och leverantrskraven. Nio leverantrsbruk granskades med goda resultat under 2013. Skogscertieringar och standarder SCAs skogsmarker r FSC-certifierade sedan 1999 och PEFC-certifierade sedan 2011. Koncernen genomgr granskningar utifrn bda standarderna. Samtliga SCAs virkesfrbrukande industrier frsrjs med FSC-certifierat virke eller med virke som uppfyller FSC:s standard fr kontrollerat virke, det vill sga att virket till SCAs industrier inte har kontroversiellt ursprung. Vi har som ml att kpa all fiber frn hllbart frvaltade skogar som certifierats av oberoende organ. SCA prioriterar FSC som certifieringssystem och uppmuntrar alla leverantrer att arbeta fr certifiering. Drfr erknner vi olika system fr skogsfrvaltning, inklusive PEFC, SFI (Sustainable Forestry Initiative) och CSA (Canadian Standards Association). Andra certifieringar kan vervgas frn fall till fall. Under ret inledde vi processen fr att f sprbarhetscertifiering frn FSC och PEFC p de mjukpappersbruk i Europa som frvrvades av Georgia-Pacific 2012. Totalt tta anlggMLSTTNING Fiberinkp Vi ska uppn och bibehlla vrt ml om att ingen frskfiberbaserad rvara, inklusive pappersmassa, skakomma frn kontroversiellt ursprung. ResUltat 2013 All leverans av massa till SCAs anlggningar uppfyllde koncernmlet. Samtliga SCAs vedfrbrukande enheter revideras av oberoende revisorer och upp fyller koncernmlet. Mer n 60 procent av virkesleveranserna och 60 procent av massaleveranserna till bolaget r certifierade med FSC och/eller PEFC. Resterande virkesvolymer uppfyller FSC:s standard fr ursprungskontrollerat virke medan vriga massaleveranser uppfyller FSC:s standard fr ursprungskontroll eller r kontrollerade via SCAs egna revisioner.
ningar sprbarhetscertifierades enligt FSC. Vi arbetar ven fr att f sprbarhetscertifiering frn FSC fr verksamheten i Nordamerika som en frberedelse fr introduktion av ytterligare FSC-mrkta produkter p marknaden. Under ret blev pappersbruken i Menasha, Neenah och de nordamerikanska frsljningsenheterna sprbarhetscertifierade. Returber i mjukpapper SCA anvnder returfiber inom mjukpappersverksamheten. Totalt sett r mixen 50 procent frskfiber och 50 procent returfiber, men andelen skiljer sig t i olika regioner till fljd av skillnader i konsumenternas preferenser samt tillgng och efterfrgan p fiber. Verksamheten i Nordamerika anvnder nstan enbart returfibrer medan andelen returfiber r 82 procent i Latinamerika och 44 procent i Europa. Vikande tryckpappersanvndning i Nordamerika och Europa har resulterat i begrnsad tillgng p returfiber. Vi samarbetar med branschorganisationer och aktrer inom returpapper fr att ka och frbttra insamlingen av returpapper och kartong, och drmed ka tillgngen p returfiber. I Sverige r SCA delgare
36
Fiberinkp|Vrdeskapande fr miljn
Skogens potential som koldioxidsnka

SCA r medlem av World Business Council for Sustainable Development (Wbcsd) som i slutet av 2013 presenterade sin plan Action 2020. Planen syftar till att utveckla lsningar s att jordens befolkning kan leva vl inom jordens resurser och ramar. SCA har deltagit i att ta fram lsningar, Big ideas, och vi har lyft fram skogens frmga att absorbera koldioxid samt hur anvndningen av produkter frn hllbart skogsbruk har en positiv pverkan p miljn. Lsningen r en av dem som valts att ing i Action 2020. Mjligheter med hllbart skogsbruk och skogsberbaserade produkter Idn bygger p tillmpning och spridning av skogsbruk enligt svensk modell baserad p terplantering. Den svenska modellen har resulterat i att virkesfrrdet i skogen r nstan dubbelt s stort som fr 90 r sedan, trots att avkastningen frn skogen under samma tidsperiod frdubblats. Enligt FN:s klimatpanel ger avskogningen i vrlden upphov till 1520 procent av de globala utslppen. Avskogningen r framfr allt ett problem i de tropiska regionerna. En orsak till skogsskvling r fattigdom och skapande av jordbruksarealer. Ett hllbart skogsbruk med terplantering kar istllet absorptionen och binder koldioxid i vxande skog. Trd som vxer behver 1,3 ton koldioxid fr att producera en kubikmeter virke. SCAs skogar har en rlig nettotillvxt p 1 procent vilket innebr att de absorberar 2,6 miljoner ton koldioxid per r, vilket med rge verstiger de totala utslppen av koldioxid frn alla SCAs produktionsanlggningar*. Kol binds dessutom naturligt i trprodukter. En stor klimatvinst uppstr nr skogsbaserade produkter erstter material med negativ klimatpverkan. Infrs skogsbruk enligt svensk modell i hlften av vrldens skogar samtidigt som avskogningen stoppas och skogsskadorna halveras skulle alla vrldens utslpp av koldioxid absorberas i vxande skog, haven och vrig vegetation.
* SCAs anvndning av fossila brnslen.
iPressretur, ett fretag som har tillsyn ver landets papperstervinning. Kvaliteten p returpapper kan frsmras om tervunnet material inte separeras. Under 2013
inledde vi ett arbete fr att kodifiera returfiberkvaliteter och registrera uppgifterna. Detta r ett frsta steg mot kad kvalitet och sprbarhet ven fr returfiber.
37
Vrdeskapande fr miljn|Biologisk mngfald
Omsorgsfull skogsvrd ger tillvxt

SCA r Europas strsta privata skogsgare och skter sin skog lngsiktigt, bde med avseende p virkesproduktion och genom att ta hnsyn till skogens vriga vrden. Genom ansvarsfullt skogsbruk bevarar vi skogens miljvrden biologisk mngfald och skogen som milj fr upplevelser och rekreation och genererar vrdefull frnybar rvara.
Biologisk mngfald hgprioriteras Att bevara den biologiska mngfalden r det viktigaste miljmlet i sktseln av SCAs skogar. Skogen r en klla till vrdefull och frnybar rvara, men den r ocks livsrum fr en mngd vxt- och djurarter. Skogen binder koldioxid, reglerar vattenflden och ger sociala vrden som jakt, fiske och rekreation. Vikten av biologisk mngfald fr samhllet och mnniskan strcker sig bortom det vi kan se och ta p. Ungefr tv miljoner av SCAs 2,6 miljoner hektar skogsmark brukas fr virkesproduktion. Resterande 600 000 hektar r mindre produktiv skog, myr och annan mark, men nd vrdefull som livsmilj fr en rad vxter och djur. Vi har omsorgsfullt inventerat vra skogar fr att trygga den biologiska mngfalden. Omrden som r viktiga miljer fr knsliga djur och vxtarter undantas frn skogsbruk eller brukas fr att ytterligare frstrka de miljkvaliteter som finns. Cirka 200 arter i vra skogar ver 100 insektsarter, nstan 50 svampsorter och runt 50arter av lavar och mossor missgynnas av skogsbruk och krver srskild hnsyn. SCA har satt av nra sju procent av vr brukade skog med syfte att gynna den biologiska mngfalden. Denna planering sker i de ekologiska landskapsplaner som tcker hela SCAs brukade skog. ven i de omrden som inte rymmer srskilda naturvrden tar vi omfattande hnsyn i samband med skogsbrukstgrder. Vid avverkningen undantas enskilda trd, trdgrupper och kantzoner fr att skerstlla att den ldre skogens naturvrden ska finnas kvar i de unga skogar som anlggs. 2013 sparades 15 procent av de dryga 18 000 hektar som vi planerat att avverka. SCAs frsta mngfaldspark Under 2013 invigdes SCAs frsta mngfaldspark i Peltovaara i nordligaste Sverige. En mngfalds park r ett strre skogsomrde som rymmer hga naturvrden och dr skogen brukas fr att ytter ligare frstrka dessa vrden. Syftet r ocks att gra dessa vrden tilltalande och tillgngliga fr mnniskor i regionen. Mngfaldsparken i Peltovaara omfattar ver 3 000 hektar och r den frsta av en serie mngfaldsparker som ska anlggas ver SCAs hela skogsinnehav. I slutet av 2013 fick SCA tillstnd att anlgga en 1500 hektar stor mngfaldspark vid Njurundakusten. Markbyte med naturvrdsverket Under ret gjorde SCA i Sverige ett stort markbyte med Naturvrdsverket. SCA lmnade 23000 hektar skog med mycket hga naturvrden till Naturvrdsverket fr att dessa ska bli naturreservat. I utbyte fick SCA 32 000 hektar skog med mer normala naturvrden, som kommer att brukas p samma principer som resten av vra skogar. Bytet bidrog till att Sverige kan n de miljml som riksdagen faststllt fr att skydda levande skogar i reservat. Ansvarsfull skog och vedrvara Av den vedrvara som SCA anvnde under 2013 kommer 53 procent frn de egna skogarna, och vrig ved kom frn Sverige (35 procent), Centraleuropa (10 procent) och Baltikum (2 procent). SCAs skogar skts i enlighet med FSC:s (Forest Stewardship Council) ambitisa standard fr ansvarsfullt skogsbruk. rets FSC-revision genomfrdes med goda vitsord och utan allvarliga anmrkningar. Ngra synpunkter framfrdes rrande enstaka entreprenrers arbetsmiljarbete och rutiner fr upphandling av entreprenadtjnster. SCAs skogar r ven certifierade enligt standarden PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) och koncernen genomfr kontroller utifrn bda dessa standarder. SCAs skogsbruk r ISO 14001-certifierat sedan 1998. Skog i tillvxt SCAs skogar skts lngsiktigt. Sedan 1947 har volymen levande vxande trd i SCAs skogar kat med 40 procent och tillvxten har mer n frdubblats. Virkesfrrdet kommer att fortstta vxa under kommande decennier. Under senare delen av 2013 passerade ett par ovanligt kraftiga stormar ver norra Sverige, vilka orsakade omfattande skogsskador. Det kommer att kraftigt pverka SCAs skogsverksamhet under 2014. Den stormfllda skogen mste avlgsnas snarast fr att undvika insektsskador samtidigt som vi behver frsrja industrin med rtt rvara. 101 miljoner plantor producerades p SCAs plantskola, varav 40 procent sattes p vra egna skogsmarker. Resterande plantor sldes till andra skogsgare. MLSTTNING Biologisk mngfald Vi ska bevara den biologiska mngfalden i vra skogar. Minst 5 procent av vrproduktiva skogsmark ska undantas frn avverkning i vr ekologiska landskapsplanering. Ytter ligare 5procent ska undantas av naturhnsyn. ResUltat 2013 7 procent av SCAs produktiva skogsmark undantas lngsiktigt frn avverkning i vra ekologiska landskapsplaner. 15 procent av arealen i de omrden som planerats fr avverkning 2013 undantogs frnavverkning av naturhnsyn.
38
Mitt jobb r att vara ett std vid frsljningen av TENA inkontinensprodukter till institutioner i Shanghai. Jag knner mig alltid motiverad att g till jobbet eftersom vrt arbete faktiskt underlttar vrdgivarnas arbete, frbttrar vrdtagarnas vlbennande, minskar totalkostnaden och bidrar till att skapa en bttre milj i vrdhemmen.
Jag fr ofta positiv feedback frn kinesiska vrdgivare och det gr att varje arbetsdag knns meningsfull.
Sophie Sun, Assistant sales manager Incontinence Care, SCA China
Vrdeskapande fr miljn|Vattenanvndning
Mlet fr vattenanvndning uppntt

Tillgng till tjnligt vatten r avgrande fr alla mnniskor, industrier, jordbruk och ekosystem. Vihar som ml att effektivisera vattenanvndningen och skerstlla hgsta mjliga vattenkvalitet. Vi uppndde vrt ml om minskad vatten anvndning i vattenstressade omrden.
Medveten vattenanvndning Vattenfrgan hanteras systematiskt SCA fljer upp vattenanvndningens omfattning och ursprung samt utloppsvattnets kvalitet. Cirka 60 procent av vattnet anvnds till att transportera fibrer under produktionsprocessen och resten anvnds i huvudsak som kylvatten. Ungefr 90 procent av vattnet som anvnds r ytvatten. Vr rapportering tcker samtliga produktionsanlggningar och under 2013 anvnde SCA 210 (210) miljoner kubikmeter vatten i massaoch pappersproduktionen. Fokus p vattenstressade omrden I omrden med vattenstress r vattentillgngen ofta s begrnsad att grundvattenanvndningen kar. Nr tillgng till rent dricksvatten ventyras kan det orsaka stora problem fr hela samhllen och genom att minska vattenanvndningen i sdana omrden kan vi stadkomma betydande miljfrbttringar. Vrt ena vattenml r drfr inriktat p att minska vattenanvndningen i vattenstressade omrden. De flesta SCA-bruk, motsvarande 96 procent av vattenanvndningen, ligger i omrden med god tillgng till vatten. Med hjlp av en metod utvecklad av World Resources Institute identifierade vi tio SCA-enheter i Italien, Spanien, Mexiko, Colombia, Australien och sydvstra USA som berrs av mlet. Sedan 2010 har den specifika vattenanvndningen i de tio enheterna minskat med 10,4 procent. Det betyder att vi redan i r uppfyllt mlsttningen. Det r framfr allt anlggningen i Allo, Spanien som minskat vattenanvndningen men ven anlggningen i Sahagn, Mexiko redovisade betydande minskningar. I Allo installerades i slutet av 2012 en vattentank som gjorde det mjligt att lagra processvatten vid verskott i systemet. Tidigare gick allt verfldigt vatten direkt till rening. Andra tgrder var att optimera pappersmaskinens vattensystem fr att minska verfldigt vatten, tervinning av kylvatten och att erstta vakuumpumpar med ett turboblssystem som inte krver kylvatten. Det finns dock anledning att minska vattenanvndningen ven i anlggningar dr vattentillgngen r god. Mindre vattenmngder att pumpa runt ger minskad energitgng och drmed minskade kostnader och miljpverkan. Ambitisa ml i Mexiko Mjukpappersbruket Sahagn i Mexiko har under flera r arbetat fr att reducera vattenanvndningen. Anlggningen har p tv r gtt frn att anvnda 25 till 16 kubikmeter vatten per ton producerat papper. Bruket har stadkommit minskningen genom att optimera processerna samt genom att ka teranvndningen av processvatten med hjlp av ny teknik. Mlsttningen fr Sahagn r att n tio kubikmeter vatten per producerat ton papper innan 2016. Frbttrad vattenrening Vi arbetar kontinuerligt med att frbttra vattenreningen och drmed kvaliteten p avloppsvattnet som lmnar vra anlggningar. Mekanisk rening rensar bort suspenderade mnen, sand och partiklar medan biologisk rening omfattar upplsta mnen och organiska orenheter som pverkar den biologiska syrefrbrukningen (biological oxygen demand, BOD) och den kemiska syrefr brukningen (chemical oxygen demand, COD). Vrt andra vattenml innebr att samtliga massaoch pappersbruk ska frses med mekanisk och biologisk rening. Pappersbruken i Medellin, Colombia och Kunheim, Frankrike r inulget de enda av totalt 44 som saknar biologisk rening (bda har mekanisk rening). Verksamheterna uppfyller alla miljvillkor, och vi avvaktar ny miljlagstiftning fr att avgra vilken metod fr biologisk rening som r mest effektiv fr dessa bruk. kad biologisk kapacitet Under ret byggde vi ut vattenreningen i Lasso, Ecuador. Den befintliga anlggningen var inte rustad fr effektiv hantering av organiska orenheter i spillvattnet. Med den nya tekniken behandlas vattnet i ett biologiskt reningssteg (moving bed biofilm reactor, MBBR) dr det bildas bioslam som kan avskiljas frn vattnet. De initiala testerna visar resultat som ligger under grnsvrdena, och efter kalibrering rknar vi med att n nnu lgre niver, vl under kraven fr tillstnden. Anlggningen i Uruapan, Mexiko brjade anvnda en ny teknik fr vattenrening. Den s kallade Fine Bubble Aeration-tekniken innebr att syre leds in genom vattentankens golv och att sm bubblor syrestter vattnet. Denna process livnr levande organismer som kan konsumera de organiska resterna och snka vattnets BODMLSTTNING Vatten Vr ambition r hllbart vattenbruk och vi ska minska vr vattenfrbrukning i omrden med vattenstress med 10 procent till 2015, med 2010 som referensr. Samtliga SCAs massaoch pappersbruk ska frses med mekanisk och biologisk vattenrening till r 2015. ResUltat 2013 Vid utgngen av 2013 hade vattenanvndningen i omrden med vattenstress minskat med 10,4 procent, i jmfrelse med referensret. Mlet har uppntts. Mekanisk och biologisk rening har installerats i 42 av 44 anlggningar.
halt. Jmfrt med den tidigare metoden, dr propellerblad skapade bubblor p mekanisk vg, r processen 34 procent mer energieffektiv. Ett motsvarande teknikskifte i mjuk pap pers bruket i Flagstaff, USA har ocks gett effektivare och jmnare resultat i den biologiska vatten reningen. Effektiviseringar i Europa och USA SCAs anlggning i Gien, Frankrike installerade under ret en bioanlggning fr vattenrening. Den nya anlggningen ger COD-vrden som r hlften av det hgsta grnsvrdet i EU:s kommande krav om bsta tillgngliga teknik (BAT) och motsvarar en fjrdedel av de tilltna BODhalterna. Det gr att vi kan teranvnda vattnet iproduktionen, och lta det erstta frskvatten. Dessa goda resultat gr att SCA r vl rustat infr en strngare reglering. Mjukpappersbruket i Menasha, USA lyckades erstta 1 635 kubikmeter frskvatten med renat vatten av hg kvalitet. Det blev mjligt tack vare en ny teknik som kommer att anvndas fr att minska frskvattenfrbrukningen ven p andra SCA-anlggningar i USA. Frbttringar av vattenreningen vid framfr allt SCAs svenska bruk (Munksund, Ortviken, Obbola, strand) och reduktion av suspenderade partiklar vid de svenska och colombianska pappersbruken (Cajica, Medellin) medfrde betydande minskningar av utslppen av COD/ BOD (23 respektive 39 procent) och suspenderade partiklar (30 procent).
40
Avfall|Vrdeskapande fr miljn
Innovationer gr avfall till resurser

Minimera, teranvnda och omvandla r ledord i hanteringen av avfall och restprodukter frn SCAs produktion. Vi initierar samarbeten och undersker smarta lsningar fr att minimera avfall i hela kedjan, frn rvara till slutkonsument.
Minimering som utgngspunkt Effektiv resursanvndning minskar mngden avfall och restprodukter, och drmed produkternas miljpverkan. Arbetet med att minska avfallet frn tillverkningen drivs ven av kade deponikostnader. SCA anvnder livscykelanalyser fr att minimera spill hela vgen frn produktdesign, till tillverkning och slutanvndning. I SCAs produktionsprocesser bildas avfall i form av aska, slam, organiskt avfall och plast. En betydande del av produktionsavfallet (1,4 Mton eller 75 procent) tervinns som rmaterial till andra industrier, som byggindustrin, eller som energi. Exempelvis anlggningen i Sovetsk, Ryssland, minskade mngden avfall till deponi med 96 procent genom att slja slam till byggindstrin. Mellan 2005 och 2013 minskade andelen avfall som gick till deponi i SCAs europeiska verksamhet fr personliga hygienprodukter med 75 procent och i verksamheten i Nordamerika med 99 procent. Frn avfall till funktionell form Mjukpappersfabriken i Ortmann, sterrike utvecklade en process dr de anvnder fiberrester frn tillverkningen till att producera exempelvis lastpallar. Innovationen r p ett tidigt stadium och r ett resultat av ett samarbete mellan Ortmann och Messerli-institutet vid Interuniversity Research Institute for Agrobiotechnology (IFA) i Tulln i sterrike. Nya materialstrmmar Restprodukter som aska och slam frn Ortvikens pappersbruk och strands massafabrik blir till mark i utbyggnaden av omrdet runt Tunadals sgverk. Frn och med 2013 kommer en damm varje r att fyllas med drygt 36 000 ton aska och 33 000 ton grnlutsslam frn Ortviken och strand fr att bli fyllnadsmassa i markutvidgningen. Invallningen r byggd och ttas fr att ngot lckage till omgivande vatten inteska ske. De askor och slam vi anvnder frmark byggnaden r praktiskt taget inerta. Iinvallningen hrdar detta material snabbt och blir stabilt och tmligen oberrbart av pverkan frn omgivningen. Farligt avfall och spill Potentiellt hlso- eller miljfarligt avfall hanteras enligt strikta rutiner. I anslutning till rets nedlggning av sgverken i Holmsund och Vilhelmina genomfrdes markunderskningar fr att utreda eventuella saneringsbehov. I Vilhelmina sanerades marken till en kostnad av cirka 2MSEK. I Holmsund pgr fortsatta underskningar fr att identifiera tgrdsbehovet. Minskat konsumentavfall En del i SCAs innovationsprocess r att underska hur vi kan minska produkternas miljpverkan under hela produktcykeln. Hr ingr vad som hnder med produkterna efter anvndning. tervinning En vxande befolkning och brist p resurser medfr att intresset fr vrdet av anvnda produkter kar. Vrt mjukpapper bestr av trfiber som, frutom att den r frnybar, ocks kan tervinnas och anvndas fr att gra nytt mjukpapper. tervinning av material frn personliga hygienprodukter, som till exempel barnbljor, begrnsas idag av tillgnglig teknologi och hygienkrav. Energitervinning (frbrnning) av mjukpapper genererar frnybar energi. Frbrnning av personliga hygienprodukter, som till 2580 procent bestr av frnybara material, r ocks positivt. Reduktion SCA har sedan mitten av 80-talet arbetat aktivt med att gra tunnare produkter, vilket minskar avfallet. Ett exempel r Libero ppna barnbljor dr vi sedan 1987 har minskat materialtgngen med 46 procent. Under ret provade TENA i Italien en vakuummaskin som pressar samman inkontinensprodukter och tjnsten erbjuds kunder dr avfallets volym r ett problem. Metoden medfr ven frbttrad hygien vid hantering av anvnda inkontinensprodukter och eliminering av luktproblem. Samtidigt minskar avfallskostnaden fr kunder som betalar per volymenhet. SCA arbetar ocks fr att helt eliminera konsumenternas avfall, som med biologiskt nedbrytbara pappersprodukter. Tork har ett flertal produkter p den amerikanska marknaden som r certifierat komposterbara, Tork Advance och Tork Universal. Initiativ fr att sluta kretsloppet SCA arbetar fr att ka slutanvndares och konsumenters kunskap om tervinning. Genom att samarbeta med andra kar effekten i satsningarna. Genom vrt medlemskap i Consumer Goods Forum (CGF) r vi med och stttar nya och effektiva avfallshanteringssystem i framfr allt lnder dr deponier r vanliga. Initiativet Power of Three i nordstra USA dr SCA samarbetar med Casella Waste Systems och Foley Distribution fortsatte under 2013. Casella Waste Systems har infrt ett tervinningssystem p universitet i regionen dr de samlar in tervinningsbart material och i gengld tillhandahller data s att universiteten kan berkna sin miljpverkan. Det tervunna materialet levereras till SCAs pappersbruk i South Glens Falls, N.Y. och omvandlas till 100 procent returfiberbaserat mjukpapper. Universiteten fr sedan dessa nya produkter levererade av distributionsfretaget Foley. I Holland inledde SCA ett samarbete kallat Paper for Paper med De Graaf Security, ett fretag som bland annat samlar in kontorspapper. Istllet fr att brnna papperet transporteras det till SCAs pappersbruk i Cuijk dr fibern tervinns till mjukpappersprodukter av varumrket Tork. ven anvnt mjukpapper samlas in frn kontoren fr att ing i samma tervinningsprocess och drmed sluta kretsloppet. Ett liknande samarbete har inletts i Storbritannien mellan SCA och tervinnings- och avfallsfretaget SITA, Shred to Tissue. SITA samlar in kontorspapper som strimlas innan det gr vidare till SCAs pappersbruk i Prudhoe fr att bli nya mjukpappersprodukter. SCA har ocks ett partnerskap med Foodservice Packaging Institute i USA fr att hitta stt att ka tervinningen och minska mngden frpackningsavfall som gr till deponi.
41
Vrdeskapande fr mnniskor
Social nytta p bred front

SCAs arbete med socialt ansvarstagande baseras p en stark fretagskultur genomsyrad av vra krnvrden respekt, ansvar och hgklassighet. Genom att stlla hga krav p affrsetik, arbetsrtt, arbetsmilj och mnskliga rttigheter agerar vi som en trovrdig och plitlig partner fr vra kunder, en attraktiv arbetsgivare och en god samhllsmedborgare.
Omvrlden stller hga krav p att SCA ska ta stort socialt ansvar och det r av strsta vikt att vi vrnar om relationerna till svl kunder, konsumenter, leverantrer, medarbetare som till samhllena dr vi verkar. SCAs uppfrandekod r vr kompass som hjlper oss att omstta vrderingar och goda intentioner i faktisk handling. Att arbeta inom SCA ska vara tryggt och utvecklande. Skerhet har hgsta prioritet ingen ska behva riskera hlsan p arbetet. Vilgger ocks mycket kraft p att ta tillvara potentialen hos varje individ. Motiverade, kompetenta och hgpresterande medarbetare r en framgngsfaktor fr SCA. Vi vljer leverantrer med omsorg och bidrar till att utveckla deras sociala och miljmssiga prestanda. Vi strvar ocks efter att vara en ansvarsfull och uppskattad samhllsmedborgare, bland annat genom hundratals samhllsinitiativ runt om i vrlden.
Ls om vrt vrdeskapande fr mnniskor:
Uppfrandekod
sid
44-46
Hlsa & skerhet
sid
50-52
Hygienlsningar
sid
56-57
42
I april 2011 vgde jag mer n ngonsin. Jag hade en liten dotter och en baby p vg. Nr jag sg resultatet av SCAs hlsounderskning insg jag att jag var tvungen att ndra p min livsstil. Jag startade direkt. Jag brjade dricka en massa vatten, slutade smta p kvllarna och brjade spela basket vid det lokalaKFUM. Fyra mnader senare, exakt samma dag som min son fddes, ck jag nya resultat frn min primrvrdslkare. Alla vrden hade frbtt-
rats och utvecklingen har fortsatt sedan dess. Basket har blivit en stor del av mitt liv och om man hittar en motionsform man lskar r det s mycket lttare att fortstta. Jag r verkligen tacksam fr SCAs hlso underskning. Den gjorde mig medveten om att jag hade problem som jag behvde ta itu med och hjlpte mig gra det.
Dave Lemke, Territory Manager, SCA, USA
Vrdeskapande fr mnniskor|Uppfrandekod
Uppfrandekod omstter vrderingar ihandling

SCAs uppfrandekod hjlper oss att omstta vra vrderingar i faktisk handling, och utgr drmed grunden i SCAs tagande inom milj och socialt ansvar. Fr att skra efterlevnaden av uppfrandekoden utfrs riskanalyser, utbildning, revisioner och annan uppfljning.
Uppfrandekoden ger vgledning SCA r beroende av omvrldens frtroende, ett frtroende som vi frtjnar genom att skta vr verksamhet och vra relationer p ett ansvarsfullt stt. SCAs uppfrandekod infrdes 2004 och den hjlper oss att omstta vra krnvrden respekt, ansvar och hgklassighet i handling. Koden r vr kompass, oavsett verksamhetens inriktning, geografiska spridning eller andra frndringar som vi stlls infr. Fr att omstta uppfrandekoden i handling krvs tydligt engagemang frn hgsta ledningen och processer fr att skerstlla efterlevnad av koden i planering, styrning och uppfljning av verksamheten. Alla medarbetare mste f kunskap och frutsttningar att agera i linje med SCAs vrderingar och uppfrandekod. Utgr frn internationella normer SCAs uppfrandekod bygger p internationella normer som FN:s allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna, ILO:s krnkonventioner, OECD:s riktlinjer fr multinationella fretag, FN:s Global Compact-principer samt relaterad lagstiftning. Uppfrandekoden innehller fljande delar: Affrsetik Hlsa och skerhet Relationen till medarbetarna Mnskliga rttigheter Milj Samhlle SCAs uppfrandekod r koncernvergripande och omfattar alla medarbetare. Koden uppdaterades under ret. Etisk databas centralt verktyg Databasen som tillhandahlls av Sedex (Supply Ethical Data Exchange) r sedan 2011 central fr SCAs interna riskhantering och uppfljning av uppfrandekoden. SCA och andra Sedex- medlemmar anvnder databasen fr att lagra, dela och redovisa information gllande arbetsvillkor, hlsa och skerhet, milj och affrsetik. Genom att vi och andra tillverkare delar information med varandra effektiviseras arbetet med arbetsplatskontroller och revisioner, samtidigt som transparensen kar. MLSTTNING Uppfrandekoden Vi ska efterleva SCAs uppfrandekod. Samtliga medarbetare ska genomg regelbunden utbildning i koden. ResultAt 2013 SCAs uppfrandekod uppdaterades. 91 (87) procent av alla medarbetare hade genomgtt utbildning i uppfrandekoden. Revisioner av uppfrandekoden genomfrdes i Chile, Frankrike, Mexiko, Slovakien och Taiwan. Granskningar av affrspraxis genomfrdes i Tjeckien, Spanien och Sydkorea.
Omfattande utveckling av uppfrandekoden

Sedan SCA antog sin uppfrandekod 2004 har lagar och normer frstrkts och omvrldens frvntningar p oss ndrats. Samtidigt har koncernen genomgtt stora frndringar, bde verksamhetsmssigt och geografiskt. Fr att skerstlla att vra riktlinjer uppfyller omvrldens och vra egna krav har vi under 2013 uppdaterat vr uppfrandekod. Intressenter involverade i uppfrandekoden Arbetet drevs av en grupp bestende av representanter frn samtliga affrsenheter och frn koncerngemensamma funktioner samt en extern partner. Arbetsgruppen genomfrde en studie av internationell lagstiftning och granskade goda exempel p uppfrandekoder vilket lg till grund fr utformningen av SCAs nya uppfrandekod. Vi vinnlade oss om att ta hnsyn till intressenternas krav och frvntningar och involverade dem i processen. Exempelvis investerare, intresseorganisationer (Unicef och WWF) och fackrepresentanter involverades fr att tillfra nya perspektiv. Intressenternas kommentarer bidrog bland annat till kad tydlighet kring kodens omfattning och tillmpning. Uppfrandekoden antogs av SCAs styrelse i oktober 2013. Nytt i koden Den nya uppfrandekoden har frtydligats med avseende p affrsetik och mnskliga rttigheter. Ett nytt avsnitt, Milj, har tillkommit fr att understryka vrt miljmssiga ansvarstagande. SCAs nya uppfrandekod innehller ven referenser till FN:s vg ledande principer om fretag och mnskliga rttigheter samt till Barnrttsprinciperna, som utvecklats av FN:s Global Compact, Unicef och Rdda Barnen. Fr att bttre frst barnrttsprinciperna och fr att bidra till Unicef:s arbete deltog SCA under ret i organisationens workshops och i en pilotstudie. Piloten syftade till att granska och utvrdera Unicef:s verktyg fr implementering av barnrttsprinciperna.
44
Uppfrandekod|Vrdeskapande fr mnniskor
Sedex innehller en sjlvutvrdering bestende av ett omfattande frgeformulr samt ett verktyg fr riskbedmning. Verktyget r utvecklat av Maplecroft och baseras p en avvgning mellan riskdata fr landet och branschen ifrga samt svaren frn sjlvutvrderingen. SCAs anlggningar gr sjlvutvrderingen i Sedex. Svaren anvnds sedan fr att riskklassificera enheterna. I Sedex bedmning 2013 fick samtliga SCAs huvudanlggningar klassificeringen lg till medelhg risk och ingen anlggning hgriskklassificerades. Tack vare Sedex kan SCA utvrdera den egna verksamheten resultaten hjlper oss att faststlla hur vi ska rikta revisioner och andra insatser fr att frbttra frhllandena p vra anlggningar. Mnga kunder efterfrgar ocks information om SCAs leverantrskedja via Sedex och det ger dem mjlighet att jmfra SCA med andra bolag i branschen. Under 2013 brjade vra nyligen frvrvade enheter anvnda Sedex. Numera rapporterar 68 (54) av SCAs anlggningar, varav samtliga huvudanlggningar, via Sedex. Dessutom brjade tre anlggningar i samriskfretag i Tunisien och Algeriet att rapportera i Sedex och implementeringen kommer att fortstta under 2014. Fokus p riskhantering Vi synar verksamheten noga fr att hantera och minimera risker innan de vxer till faktiska problem. SCAs inventering av risker relaterade till mnskliga rttigheter och korruption utgr frn de bedmningar som grs av Amnesty, Sedexdatabasen och Transparency International. Omkring 10 (3) procent av SCAs intkter genereras i lnder med relativt hg risk fr mnniskorttskrnkningar. kningen jmfrt med fregende r beror frmst p att Mexiko och Ryssland omklassificerats av Maplecroft och inkluderats. Cirka 20 (23) procent kommer frn lnder med frhllandevis hg korruptionsrisk. SCA anvnder sig av srskilda processer fr att utvrdera och hantera sociala och miljmssiga risker i vr verksamhet. Dessa risker ingr ven i SCAs granskningar i samband med varje frvrv. Vi ser regelbundet ver affrspraxis i olika delar av organisationen. ven dessa granskningar bidrar till SCAs riskkontroll. Ls mer om SCAs versyn av affrspraxis p sid 46. Utbildning strker implementeringen SCAs arbete fr att skerstlla efterlevnad av uppfrandekoden strcker sig bortom sjlva policydokumentet. Vi implementerar koden och
fljer upp genom utbildning, revisioner och granskningar av vr affrspraxis. Olika typer av utbildning hjlper var och en inom SCA att bttre frst innebrden av uppfrandekoden, och vad den innebr i den egna rollen. Under 2012 lanserade vi en utbildningskampanj dr samtliga medarbetare ska genomg antingen en e-utbildning eller klassrumsutbildning. Under 2013 lades stor vikt vid att utbilda kollegorna vid vra nyligen frvrvade enheter. Vid rets utgng hade 91 (87) procent av med arbetarna utbildats i SCAs uppfrande kod. Vi lanserade ven en policy och utbildning inom antikorruption. SCAs medarbetare genomgr ven e-utbildning i informationshantering och dataskerhet. Strkt kontroll med revisioner Revisioner r ett led i vr uppfljning av uppf randekoden och de grs fr att f en tydlig bild av efterlevnaden av koden. Resultaten anvnds fr interna frbttringar men kan ven efterfrgas av kunder. Vilka anlggningar som ska revideras avgrs av faktorer som verksamhetslandets sociala och miljmssiga risker, om anlggningen r ett nyligt frvrv och om det finns indikationer p att anlggningen inte lever upp till SCAs regelverk. Innehllet i revisionerna utgr frn SCAs uppfrandekod, medan upplgget och metoderna baseras p standarden SA8000. Revisionerna genomfrs av tvrfunktionella team frn SCA, dr representanter frn bland annat internrevision, HR och inkp ingr. Revisionerna innefattar granskning av dokumentation, inspektion av anlggningen med fokus p arbetsmilj samt intervjuer med chefer, medarbetare och fackliga representanter. Vi lgger mycket kraft p att intervjua medarbetare, d dessa samtal r mycket betydelsefulla fr frstelsen av hur SCAs regler uppfattas och efterlevs i praktiken. Varje revision resulterar i en rapport och handlingsplan fr den granskade enheten som fljs upp. Resultaten frn revisionerna rapporte ras till SCAs styrelse via revisionsutskottet. Resultat 2013 Under ret genomfrde vi uppfrandekodsrevisioner i Chile, Frankrike, Mexiko, Slovakien och Taiwan. P anlggningen i Chile fann vi mindre avvikelser, bland annat brist p kvalificerad sjukvrdspersonal. Anlggningen har efter revisionen beslutat hyra in lkare och sjukskterskor som ska tjnstgra p plats. IFrankrike reviderade vi en nyligen frvrvad enhet. Hr fann vi smrre avvikelser inom hlsa och skerhet, dock
hll anlggningen verlag hg standard. Anlggningen i Mexiko uppvisade vissa brister avseende arbetsmilj och likabehandling. Detta har tgrdats genom frstrkt utbildning och information fr medarbetarna om vra krnvrden och fretagskultur. I Slovakien fann vi att vissa medarbetares vertidsuttag var hga, men fortfarande inom den lagstadgade grnsen. Anlggningen behvde strka styrningen inom hlsa och skerhet vilket kommer att tgrdas. I Taiwan fann vi vissa brister i rutinerna fr brandskerhet, buller verstigande grnsvrdena samt stora vertidsuttag fr vissa anstllda. Ngra brister tgrdades direkt medan tgrdsplaner upprttades fr de resterande. I mnga fall finner vi mindre avvikelser som kan tgrdas snabbt och utan strre anstrngning. Men det finns ocks frgor som inte lses lika enkelt, exempelvis stora vertidsuttag. Isdana fall rekommenderas anlggningarna att se ver sin praxis och infrliva mlsttningarna i affrsplanen. kat fokus p affrsetik Under ret tog vi flera viktiga steg fr att ka transparensen i vr verksamhet och i interaktionen med affrspartners och andra intressenter, samt fr att frhindra alla former av oetiskt beteende. Att gra affrer med hg integritet r en lika sjlvklar som central frga fr SCA, och den kar i betydelse i takt med SCAs tillvxt och omvrldens krav. Ny antikorruptionspolicy SCA anser att lngsiktig framgng enbart r mjlig dr det rder fri och rttvis konkurrens. Fr att markera detta stllningstagande, och anpassa SCAs regelverk till gllande lagstiftning ssom Storbritanniens UK Bribery Act, antog vi under ret en ny antikorruptionspolicy. Antikorruption ingr i SCAs uppfrandekod, och nu fr frgan strre uppmrksamhet med en egen policy. SCA ska bedriva all verksamhet i enlighet med gllande lagar och regler och all korrupt verksamhet r strikt frbjuden. Policyn innehller SCAs stllningstaganden bland annat gllande: Gvor, njen och representation Offentliga befattningshavare Underlttande av betalningar Sponsring Vlgrenhet och politiska donationer Vi ska regelbundet bedma de korruptionsrisker som vi stlls infr. Hr ingr att gra due diligence-granskningar av kunder, leverantrer och andra affrspartners.
45
Vrdeskapande fr mnniskor|Uppfrandekod
versyn av korruptionsrisker I anslutning till framtagandet av antikorruptionspolicyn gjorde vi en versyn av mjliga korruptionsrisker. Inventeringen gjordes av SCAs funktion fr internrevision, i samarbete med en extern partner. versynen omfattade djupintervjuer med 30 ledande befattningshavare. Syftet, utver att ge en versiktlig bild av potentiella korruptionsrelaterade risker, var att hja medvetenheten om riskerna. Nsta steg blir att gra och presentera en gapanalys fr SCAs koncernledning. versynen och dess slutsatser kommer att ligga till grund fr liknande och frdjupade analyser i andra delar av SCA. Frankring med e-learning SCAs antikorruptionspolicy tfljdes av en omfattande frankrings- och utbildningsinsats. Under ret deltog omkring 7 300 medarbetare i en e-utbildning i antikorruption. Idetta frsta steg gick SCA-medarbetare inom inkp, frsljning och andra funktioner med omfattande externa kontakter utbildningen. Under 2014 kommer vi att vidareutveckla utbildningen och bredda mlgruppen. Granskning av affrspraxis kompletterar SCAs granskningar av bolagets affrspraxis utfrs av enheten fr internrevision. Granskningarna fokuserar p affrsetik och SCAs relationer med kunder, leverantrer och myndigheter. I r gjordes granskningar i Tjeckien, Spanien samt Sydkorea. Sedan starten 2008 har vi genomfrt 13 granskningar i lika mnga lnder. De senaste fem ren har 66 (69) procent av SCAs verksamheter i risklnder underskts. L nderna vljs ut med hjlp av Transparency Inter nationals korruptionsindex i kombination med SCAs omsttning i landet. Granskningarna utgr frn dokumentstudier och intervjuer med upp till 20 chefer och ansvariga fr frsljning, inkp och andra funktioner som anses exponerade fr korruptionsrisk. Vi anvnder ocks granskningarna fr att diskutera potentiella problemomrden och hur de kan hanteras. Under 2014 kommer vi att se ver hur vi kan utveckla arbetsmetodiken.
Resultat 2013 Granskningen i Tjeckien visade p god frstelse utan avvikelser ven om ledningen upplever att landets korruptionsniver verstiger Transparency Internationals rankning. Vid ett tillflle erbjd en konsult som arbetade fr kommunen SCA att mot ersttning pverka beslutsfattarna vid en anbudsprocess. Beteendet avvisades och rapporterades. Spanien bedmdes av Transparency International ha hgre korruptionsrisk 2013 jmfrt med 2012 men flera intervjuade SCA-medarbetare ansg att risken faktiskt minskat, till fljd av finanskrisen. I Sydkorea efterfljs SCAs affrspraxis men mnga medarbetare saknar tillrcklig kunskap om SCAs uppfrandekod och hur vi tillmpar regler kring intressekonflikter. Utbildningar genomfrdes i slutet av 2013. Tillfrlitliga kanaler fr rapportering Fr att skerstlla att SCAs uppfrandekod och SCAs andra riktlinjer respekteras och efterlevs behvs effektiva system fr uppfljning, rapportering och hantering av vertrdelser. Det r viktigt att vertrdelser rapporteras och att dessa hanteras effektivt och professionellt. Genom att hantera klagoml och lsa problemen p ett tidigt stadium kan vi ocks frhindra att dessa frvrras. SCA erbjuder medarbetarna ett antal informella kanaler fr att anmla vertrdelser eller brott mot uppfrandekoden, som sin nrmaste chef, personalchef, bolagsjurister eller fackliga fretrdare. Drutver finns formella rapporteringskanaler, till exempel en srskild e-postadress fr uppfrandekoden samt i vissa lnder tredjepartsopererade telefonlinjer som medarbetarna kan ringa anonymt. I samband med uppdateringen av uppfrandekoden gjorde vi en internunderskning bland medarbetare och personalchefer i olika lnder angende knnedomen om och frtroendet fr vra rapporteringskanaler. Underskningen visade p att tydligare information och riktlinjer behvdes om de rapporteringskanaler som finns. ven rutinerna fr uppfljning och
terkoppling till den som har gjort en anmlan behvde frstrkas. Insikterna frn underskningen har lett till ett antal frbttringstgrder fr att frtydliga och frenkla frfarandet fr att anmla en potentiell vertrdelse. Dessa kommer att implementeras successivt under 2014 isamband med lanseringen av den nya uppfrandekoden. Rapporterade vertrdelser 2013 Under 2013 konstaterades 21 (14) fall vertrdelser av uppfrandekoden. Tre av fallen gllde korruption, varav ett gllde en sljare som bad en kund om privat sponsring mot gratisprodukter och de vriga tv gllde sljare som brt mot upphandlingsprocessen. Ett fall gllde diskriminering bestende av sexuella trakasserier av en chef mot sina medarbetare. Det fanns ven tv fall av stld och bedrgerier i form av manipulerade utlggskvitton. De vriga 15 fallen avsg bland annat otillten anvndning av e-postadress och andra oacceptabla beteenden p arbetsplatsen. Samtliga fall resulterade i tgrder frn SCAs sida: 13 personer fick sin anstllning avslutad, sju blev tilldelade en varning och iett fall valde den anstllde sjlv att sluta.
46
Lkare Utan Grnser r en medicinsk humanitr organisation som rddar liv och lindrar nd dr vi behvs mest. Vi bistr mnniskor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk sikt, religion eller etnisk tillhrighet. ver 90 procent av vra totala inkomster vrlden ver kommer frn privatpersoner och fretag. Detta gr att vi sjlva har frihet att bedma var vra insatser behvs mest och inte styrs av andra intressen. Detta r ven en frutsttning fr vrt oberoende som organisation.
Nr tyfonen Haiyan svepte in ver Filippinerna ibrjan av november frra ret var Lkare Utan Grnser en av de frsta hjlporganisationerna p plats. Gvan frn SCA var en viktig del iatt vi kunde skicka ett hundratal medarbetare fr att bidra med medicinsk hjlp, mat, vatten och arbetet med att terstlla sjukhus. Under 2014 fortstter vi vrt arbete i Filippinerna och ier n 70 andra lnder vrlden ver.
Katharina Ervanius, ansvarig fretagssamarbeten, Lkare Utan Grnser, Sverige
Vrdeskapande fr mnniskor|Leverantrskedjan
Ansvar i varje del av leverantrskedjan

I takt med att SCA, och drmed leverantrsbasen, vxer blir det allt viktigare att vlja ansvars tagande affrspartners. Vi ser till riskerna och mjligheterna, prioriterar insatserna och utvecklar leverantrernas sociala och miljmssiga prestanda.
Omfattande leverantrsbas SCAs mlsttning fr ansvarsfulla inkp r att frmja gemensamma vrderingar och prioriteringar i hela leverantrskedjan. Sammantaget har SCA flera tusen leverantrer av varor och tjnster. Vi har identifierat en leverantrsbas bestende av globala och strategiskt viktiga leverantrer. Det r frmst leverantrer av rmaterial men ven av kritiska tjnster som marknadsfring, IT och resor vilka tillsammans motsvarar tv tredjedelar av koncernens inkpskostnader. Resterande del bestr av lokala leverantrer. Vi ser ver hur vi ven kan inkludera lokala leverantrer i mlsttningen. Vid rets utgng hade 75 (73) procent av hygienverksamhetens 496 (387) globala leverantrer undertecknat SCAs leverantrsstandard. Av skogsindustriverksamhetens 25 (20) strsta leverantrer hade 60 (40) procent undertecknat leverantrsstandarden. S hanteras leverantrskedjan Vi prioriterar och arbetar i tre steg nr det gller krav och uppfljning i SCAs leverantrskedja: 1. Global leverantrsstandard: Samtliga globala leverantrer till hygien- och skogsindustriverksamheterna tar sig att flja SCAs principer genom att underteckna koncernens globala leverantrsstandard (GSS). 2. Sedex-databasen: Leverantrer som r strategiskt viktiga fr SCA, det vill sga dr vigr betydande inkp, och/eller finns i hgrisklnder registreras i Sedex. 3. Revisioner: Leverantrer som finns i hgrisklnder kontrolleras genom hllbarhetsfokuserade revisioner. Global standard fr leverantrer Sedan mnga r tillmpar SCA en global standard fr leverantrer. 2011 uppdaterades standarden, bland annat med frstrkta hllbarhetskriterier. Standarden innehller krav inom kvalitet, produktskerhet, milj och energi samt kemikalier. Dessutom ingr SCAs uppfrandekod, det vill sga samma krav inom socialt ansvar som gller fr vr egen verksamhet. Hygien- och skogsindustriverksamheterna tillmpar var sin version av leverantrsstandarden. Grundprinciperna r desamma, men vissa skillnader finns givet verksamheternas olikartade leverantrskedjor. Uppskattningsvis 45 procent av hygienverksamhetens globala leverantrer finns i Europa, 36 procent i Amerika och 19 procent i Asien. SCA r Europas strsta privata skogsgare och cirka 50 procent av trrvaran i skogsindustriverksamheten kommer frn egen skog. Resterande del kps in frn leverantrer, varav de flesta finns i Sverige. Vi strvar efter att ytterligare fra samman inkpsprocesserna och besluten med efterlevnad av kraven som stlls iSCAs leverantrsstandard. Kontroll av skogsentreprenrer SCAs skogsverksamhet anvnder nstan uteslutande entreprenrer fr skogsvrd och avverkning. SCA tecknar avtal med skogsentreprenrerna dr de frbinder sig att flja gllande lagar och regler, dribland kollektivavtal och SCAs leverantrsstandard. De senaste ren har SCA kraftigt frstrkt kraven p entreprenrerna. I avtalen framgr bland annat att: Entreprenren ska vara medlem i en arbetsgivarorganisation eller ha hngavtal med GS, facket fr skogs-, tr- och grafisk bransch. Entreprenren ska flja skogsarbetaravtalets regler avseende arbetsmilj, arbetstid och ersttning. Entreprenren ska flja riktlinjer avseende medarbetares rttigheter, som faststllts av FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Entreprenren ska arbeta systematiskt med arbetsmilj, och ska ha genomfrt minst en uppfljning under det senaste ret. Vi har ven utvecklat och frenklat metoderna fr bedmningar av arbetsmilj och anstllningsvillkor. Strkt uppfljning av skogsentreprenrer SCA fljer tillsammans med skogsentreprenrerna upp efterlevnaden av ovan nmnda krav. Dessutom gr bde GS och SCA kontroller i flt. I brjan av ret granskade media en skogsvrdsentreprenr som SCA anlitat. Kritiken gllde felaktig ersttning och bristande arbetsvillkor fr utlndska ssongsarbetare. SCA anlitar inte lngre entreprenren och har agerat fr att de berrda plantrerna ska f den ersttning de har rtt till. MLSTTNING Leverantrsstandard SCAs leverantrsstandard ska anvndas fr att frmja gemensamma vrderingar och prioriteringar genom hela leverantrskedjan. Frn 2015 ska standarden finnas med i alla leverantrskontrakt. ResultAt 2013 75 (73) procent av SCAs globala leverantrsbas hade undertecknat SCAs leverantrsstandard. 60 (40) procent av skogsindustriverksam hetens strsta leverantrer hade undertecknat SCAs leverantrsstandard. 70 (33) procent av hygienverksamhetens globala leverantrer hade rapporterat data tillSedex.
48
Leverantrskedjan|Vrdeskapande fr mnniskor
Sommaren 2013 gjorde SCA omfattande kontroller av samtliga skogsvrdsentreprenrer som anlitats under innevarande skogsvrds ssong. Vi beskte samtliga arbetslag med utlndsk arbetskraft totalt blev det 75 kontroller av 356personer frn 31 lnder. Besken har bland annat inneburit kontroll av arbets- och boendefrhllanden samt samtal med arbetarna fr att informera om krav och rttigheter. Vid brister hjlper SCA och GS-facket entreprenrerna att komma tillrtta med problemen. Rapportering i Sedex Leverantrer som r strategiskt viktiga, det vill sga dr SCA gr betydande inkp, och/eller som finns i hgrisklnder registreras i Sedex. Hr ser vi till geopolitisk, social samt etik- och hllbarhetsrelaterad risk. I slutet av ret hade 70 procent av de omkring 400 globala leverantrerna till hygienverksamheten som r aktuella fr registrering i Sedex rapporterat in uppgifter till databasen. Under 2013 identifierade skogsindustriverksamheten 50 leverantrer som ska rapportera in uppgifter till Sedex. Arbete pgr med att infra Sedex-rapportering fr dessa leverantrer. Revisioner del i uppfljningen Leverantrer som finns i hgrisklnder ska kontrolleras genom revisioner. Vi anvnder Sedex och Maplecrofts riskklassificering fr att identifiera dessa leverantrer. Mlet r att alla globala leverantrer i hgriskomrden ska ha kontrollerats fre utgngen av 2015.
Vi utvrderar potentiella leverantrer innan visluter avtal, och granskar dem sedan regelbundet. Hllbarhetsaspekter str fr drygt 20procent av SCAs kvalitetsgranskning infr nya samarbeten. SCA gr ven revisioner med avseende p kvalitet samt av fiberleverantrer. Fler revisioner med ny metod Fr att klara mlet att revidera samtliga hgriskleverantrer anlitar vi frn och med i r en extern partner, SGS, fr revisionerna. SGS r ett globalt fretag med bas i Schweiz, verksamt inom inspektion, verifikation, tester och certifiering. Under ret utfrde SGS cirka 60 leverantrsrevisioner fr SCAs rkning, framfrallt i Kina och Mexiko men ven i Indien, Ryssland och Turkiet. Metoden och verktygen som anvnds r desamma som anvnds fr utvrdering av SCAs egna enheter. Dessa bygger p SCAs uppfrandekod och standarden SA8000 och har utvecklats av SCA tillsammans med SGS. verlag visade revisionerna p tillfredsstllande resultat. Avvikelserna som vi fann i Kina gllde vertidsarbete samt skerhetsaspekter ssom personlig skyddsutrustning och brandskydd. I Mexiko fann vi fall av felaktig kemikaliefrvaring samt brister inom brandskydd och utrymning. SCAs globala inkpsfunktion tar del av resultaten och vger in dem vid de ordinarie utvrderingarna av leverantrerna. Leverantrerna fr terkoppling bde i anslutning till revisionen och d SCAs inkpare tar stllning till fortsatt samarbete. I de fall d revisionerna
resulterar i en tgrdsplan arbetar vi tillsammans med leverantrerna och hjlper dem att korrigera eventuella brister. Vi efterfrgar och uppskattar ocks leverantrernas synpunkter p SCA d vrt agerande ofta inverkar p leverantrernas frutsttningar att iaktta vra krav och frvntningar. Inga avtal med globala leverantrer sades upp p grund av vertrdelser under 2013. Bomull Vissa hygienprodukter i verksamheten som SCA frvrvade av Georgia-Pacific 2012 innehller restprodukter frn bomullsindustrin. Det rr sig om mycket sm volymer, men d bomullsodling, i synnerhet i vissa regioner, r frenat med sociala risker inledde vi under ret en versyn av dessa inkp. SCA vnder sig till grossister fr inkp av restfibrer frn tillverkning av bomullsolja och frn spinnerier. Fr att ka kontrollen och minska risken kommer vi att uppmana vra affrspartners att frbinda sig att flja SCAs leverantrsstandard, samt ta ansvar fr sina leverantrers efterlevnad av standarden. Vi kommer ocks att genomfra revisioner p spinnerier, och hnvisa grossister till valda spinnerier fr inkp.
49
Vrdeskapande fr mnniskor | Hlsa och skerhet
Prioriterat hlsooch skerhetsarbete

Fr SCA har medarbetarnas skerhet och arbetsmilj hgsta prioritet och vi har en nollvision fr antalet arbetsplatsolyckor.
Mlfokuserat skerhetsarbete Ingen ska behva riskera sin hlsa p arbetet. SCAs skerhetssatsningar handlar bde om den fysiska arbetsmiljn och om att frmja en kultur dr skerheten alltid str i centrum. Vi har en nollvision fr arbetsplatsolyckor. En mlsttning p vgen r att minska olycksfrekvensen med 25 procent mellan 2011 och 2016. Det innebr att olycksfrekvensen 2016 inte ska verstiga 6,9 procent. Policy och styrning fr kad skerhet SCA har en koncernpolicy fr hlsa och skerhet och i vrt styrsystem ingr riskversyn, utbildning, mlsttningar och uppfljning p skerhetsomrdet. Det finns ocks arbetsmiljkommitter dr representanter fr 95 (95) procent av med arbetar styrkan ingr. Dessutom tcks 67 (63) procent av medarbetarna av formella verenskommelser med fackfreningar, dr hlsa och skerhet behandlas lpande. Slutligen finns sedan 2009 en grupp med ansvar fr att samordna hlsooch skerhetsfrgor inom koncernen. Varje SCA-anlggning har rutiner fr att ka skerheten p arbetsplatsen. Rutinerna finns fr att identifiera, hantera och minska riskerna. Lika viktigt r att uppmuntra medarbetarna till att alltid stta skerheten i frmsta rummet. Certierade ledningssystem Fr att skerstlla att enhetliga processer tillmpas inom SCA, och att vi fortstter att rra oss mot frbttrad hlsa och skerhet p arbetsplatserna, tillmpar vi den internationella standarden OHSAS 18001. Mlet r att alla huvudanlggningar ska OHSAS-certifieras senast 2016. Vid utgngen av 2013 var 45 (30) procent av SCAs 67 huvudanlggningar certifierade. OHSAS (Occupational Health and Safety Assessment Series) anger krav fr organisationers ledningssystem. Standarden frmjar systematiskt arbete och stndiga frbttringar av arbetsmiljn. Framsteg fr skerhetsarbetet SCA har de senaste ren arbetat intensivt med att systematisera och frbttra skerhetsarbetet. Arbetet reflekteras i statistiken dr samtliga nyckeltal uppvisar goda frbttringar jmfrt med fregende r.
SCA anvnder sig av fljande koncerngemensamma nyckeltal: Antal olyckor med frlorad arbetstid som fljd (Lost Time Accidents, LTA): olyckor som innebr att en medarbetare missar nsta schemalagda arbetsdag eller skift. Antalet olyckor med frlorad arbetstid uppgick till 504 (536). Antal frlorade arbetsdagar (Days lost, DLA): antal arbetsdagar som gr frlorade p grund av en LTA. Antalet DLA uppgick till 8143 (8 958). Olyckors svrighetsgrad (Accident severity rate, ASR): DLA i frhllande till LTA. rets olyckor var mindre allvarliga jmfrt med fregende r, d svrighetsgraden var 16,2, att jmfra med 16,7 2012. Olycksfrekvens (Frequency Rate, FR): LTA i frhllande till miljoner arbetade timmar. Olycksfrekvensen FR uppgick till 8,4 (9,7). Ddsolyckor. Ingen medarbetare frolyckades under ret. Fr frsta ret r entreprenrer inkluderade i statistiken och bland dessa uppgick antalet olyckor till 57 (n.a). Mnga frvrvade anlggningar hller inte samma niv som befintliga SCA-enheter, vilket ocks framgr av diagrammet p nsta sida. Drfr inriktas vra insatser p att strka hlsooch skerhetsarbetet p dessa anlggningar. Exempelvis fortsatte anstrngningarna fr att minska olycksfrekvensen p enheten i Brasilien som SCA frvrvade hsten 2011. Anlggningen, som har omkring 400 medarbetare, har anpassat de egna arbetsmiljrutinerna till SCAkoncernens standard vilket har resulterat i betydande frbttringar. Under 2013 intrffade tta olyckor, att jmfra med 42 under 2012, vilket innebr en minskning med 81 procent. Bttre frutsttningar med skra maskiner Skra maskiner och verktyg p varje anlggning r avgrande fr en trygg arbetsmilj. Vi utvecklar stndigt vr hantering av befintliga och nya maskiner, fr att ka frutsttningarna fr skert arbete. SCAs system fr incidentrapportering har underlttat dessa insatser avsevrt. Vi vill alltid ligga steget fre helst utvrderar vi risker, inte incidenter. Som ett led i vrt
ML Hlsa och skerhet fr medarbetarna Vi har en nollvision fr arbetsplatsolyckor och viska minska olycksfrekvensen (FR) med 25 procent mellan 2011 och 2016. OHSAS 18001 ska ha infrts p alla huvud anlggningar 2016. ResultAt 2013 Olycksfrekvensen uppgick till 8,4 (9,7) per miljoner arbetade timmar. Jmfrt med referens ret 2011 innebr det en minskning med 9procent. Vid utgngen av 2013 var 45 (30) procent av SCAs 67 huvudanlggningar certifierade enligt OHSAS 18001.
Hlsa och skerhet, nyckeltal

2013
Antal olyckor med frlorad arbetstid som fljd (LTA) Antal frlorade arbetsdagar (DLA) Olyckornas svrighetsgrad (ASR) Olycksfrekvens (FR) Antal olyckor per 200 000 arbetstimmar (IR) Ddsolyckor
Mer utfrlig statistik nns p sid 63.
504 8 143 16,2 8,4 1,7 0
50
Hlsa och skerhet | Vrdeskapande fr mnniskor
Hygiene Manufacturing Excellence-program (HMEx) gr vi proaktiva utvrderingar av maskiners skerhet. HMEx-team ser ver olika situationer och risker, i samband med svl normal drift som underhll eller olika strningar. Dessa utvrderingar bidrar till att minska antalet olyckor och vi noterade avsevrda framsteg i bland annat Kina och Malaysia. Under 2013 brjade vi delta i utvecklingen av nya maskiner. Genom att tillverkarna fr tillgng till SCA-medarbetares erfarenheter och frslag kan de utveckla bttre och skrare maskiner, ngot alla vinner p. Skerhet handlar ytterst om mnniskor Tillfrlitliga maskiner r grundlggande fr skerheten p arbetsplatsen, men lngt ifrn tillrckligt. Det gr inte att designa bort alla risker skerhet handlar ytterst om mnniskor, attityder och beteenden. Drfr lgger vi stor vikt vid beteendebaserad utbildning. Syftet r att visa p vrdet av skra rutiner och hur arbetsplatsolyckor kan frebyggas. Skerhetskraven r desamma fr alla SCA-anlggningar men det r upp till varje enhet att implementera dem p det stt som passar de egna frutsttningarna. Numera involveras fler medarbetare i riskbedmningar samt utredning av tillbud och olyckor. Genom att svl arbetsledare, maskinoperatrer som underhllspersonal deltar kan vi gra bttre analyser. Dessutom lgger vi mer kraft p att sprida ny kunskap till andra kollegor.
Dessa frbttrade rutiner medfr inte bara frdelar ur skerhetssynpunkt, utan kan ocks frmja teknikutveckling och produktivitet. Slutligen r vi vertygade om det goda exemplets makt. Alla br strva efter att vara frebilder det gller inte bara formella ledare utan var och en inom SCA. Vi har ett ansvar infr oss sjlva och varandra. Denna hllning har realiserats i bland annat Beware of Safety (BOS), ett program inom ramen fr HMEx. Syftet r attnotera egna och kollegors beteenden, ge konstruktiv terkoppling och uppmuntra till frbttring. Satsning p sker trak Gaffeltruckar r ofta inblandade i de olyckor som sker p SCAs produktionsanlggningar. 2013 startade viett nytt program fr att bidra till kad trafikskerhet p vra enheter. Det r nr vi lastar p och av samt backar truckarna som de flesta olyckorna hnder. Ofta r ven gende inblandade. Tillbudsrapportering nyckel i skerhetsarbetet Tillfrlitlig tillbuds- och olycksrapportering r en viktig nyckel i skerhetsarbetet. Det r angelget att vi analyserar bde mer och mindre allvarliga hndelser fr att de inte ska upprepas. SCA har sedan ett antal r rapporteringssystem fr olyckor och tillbud. Hr kan var och en anmla olyckor och tillbud, det vill sga hndelser som hade kunnat resultera i en olycka. Det gr att vi har avsevrt mycket bttre under-
lag fr att gra riskbedmningar, analysera och frbttra arbetsstt och kontinuerligt flja utvecklingen. Om en kritisk incident intrffar frmedlas information till hela koncernen fr att alla enheter ska kunna ta del av rekommendationerna och lra av hndelsen. Dessutom har anlggningarna som rutin att lsa av rapporteringssystemet veckovis fr att kunna ta upp skerhet p personalmtena. Systemet erbjuder ocks mjligheter att sprida goda exempel i koncernen. Sedan rapporteringssystemet infrdes har vi noterat att mnga olyckor som resulterar i frnvaro (LTA) har till synes triviala orsaker. Det kan till exempel handla om mindre allvarliga halkoch fallolyckor som borde kunna frebyggas. En annan observation r att vissa enheter behver ka fokus p manuellt arbete och ergonomi. Hlsosamma arbetsplatser SCA arbetar ven frebyggande med medarbetarnas hlsa och vlbefinnande. Respektive affrsenhet ansvarar fr att utforma ett upplgg fr friskvrd som passar den egna verksamheten. SCAs satsning p bttre hlsa rymmer mnga olika tgrder; frbttrad ergonomi, sluta rka-kampanjer, kostutbildning, std att hitta balans mellan arbete och privatliv samt rdgivning om att hantera svra sjukdomar r ngra exempel. I 18 lnder erbjuder vi behandlingspro gram fr alkoholmissbruk dr majoriteten av programmen inkluderar std fr medarbetarens familj.
Olycksfrekvens (FR)
Olyckornas svrighetsgrad (ASR)
OHSAS 18001-certierade anlggningar

%
20 15 10 5 0
25 20 15 10 5 2011 2012 2013 0 2011 2012 2013
50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013
Frvrv och ny rapportering Basaffren Koncernens totala FR Olycksfrekvensen sjnk avsevrt 2013. Diagrammet visar hur frvrvade enheter ofta ligger p en lgre skerhetsniv n SCA men att de efter att ha infrlivats i koncernens skerhetskultur uppvisar avsevrda frbttringar. Ny rapportering avser de anlggningar som inkluderades 2013, frmst samriskbolag i Mellanstern och Afrika. Samtliga nyckeltal inom hlsa och skerhet uppvisade frbttringar under 2013, s ven olyckornas svrighetsgrad. SCA r p god vg att uppn mlet med 100 procent OHSAS 18001-certierade huvudanlggningar. Under ret certierades tioanlggningar.
51
Vrdeskapande fr mnniskor | Hlsa och skerhet
SCAs nordamerikanska verksamhet har sedan 2008 ett hlsoprogram som bland annat inne fattar att uppmuntra en hlsosam livsstil, regelbundna, frivilliga hlsokontroller och tidig upptckt av hlsorisker. Den europeiska hygienverksamheten prioriterar insatser fr att frbttra medarbetarnas livsstil och hlsa, inte minst nr det gller ldre medarbetare. Mlet r god hlsa, frre sjukdagar och kad produktivitet. Mnga SCA-enheter stter fokus p hlsa och vlbefinnande genom olika kampanjer och aktiviteter. TENA sponsrade La Parisienne, Frankrikes strsta lplopp efter maraton i Paris, fr att visa att inkontinens inte behver vara ett hinder fr fysisk aktivitet. Loppet lockade nrmare 30 000 deltagare, bland dem ett team frn TENA. Omkring 80 medarbetare och familje medlemmar i Drummondville, Kanada deltog i ett lokalt lplopp efter att ha trnat tillsammans under tta veckor. Anlggningen i Veniov, Ryssland hll en idrottsdag fr att fira OS i Sochi.
Medarbetarna tvlade i grenar som 100 meter sprint, skytte och tyngdlyftning. Bter fr arbetsmiljbrott I brjan av 2013 dmde Vnersborgs tingsrtt SCA att bta 1,5 miljoner SEK fr arbetsmiljbrott. Bakgrunden var en ddsolycka 2009 vid Lilla Edets pappersbruk, dr en medarbetare klmdes i en pappersmaskin. Med anledning av olyckan har vi byggt om alla maskiner av liknande typ vid samtliga SCA-anlggningar, och informerat andra fretag om olycksrisken. Vi tar varje olycka p strsta allvar och gr allt som str i vr makt fr att frhindra tragedier som den i Lilla Edet. SCA dmdes ven att bta 150 000 SEK med anledning av en fallolycka vid Ortvikens pappersbruk 2011. Medarbetaren fick en fraktur och tvingades sjukskriva sig i tv mnader. Efter olyckan har SCA genomfrt en omfattande riskbedmning och byggt bort risken fr en liknande
olycka, vilket samtidigt ledde till ett effektivare stt att hantera arbetsmomentet. Gemensamma insatser i branschen Inom massaoch pappersindustrin finns andra, och ofta allvarligare, arbetsmiljrisker jmfrt med verkstadsindustrin. Drfr deltar SCAs skogsindustriella verksamhet i flera branschsamarbeten fr kad skerhet. Inom branschorganisationen Skogsindustrierna finns en grupp fr arbetsmilj, skerhet och hlsa. Fokus r att frmja medlemsfretagens skerhetsarbete genom att erbjuda olika resurser fr kunskapshjning och erfarenhetsutbyte. En annan vrdefull sammanslutning r skerhetskommittn inom SSG (Standard Solutions Group). Hr kommer aktrer i massaindustrins samman fr att lra av varandra. SSG utvecklar tekniska standarder och rekommendationer samt erbjuder information och rdgivning.
Mnga framsteg inom hlsa och skerhet

Mnga anlggningar uppvisade goda resultat inom arbetsmilj. Hr r ngra exempel: Manchester: Bruket i Manchester, Storbritannien firade fem r utan arbetsplatsolyckor som resulterat i frlorad arbetstid (LTA). Det r bland annat frbttrad styrning och mnga insatser fr att eliminera farliga arbetsmoment och beteenden som gett resultat. Shah Alam, Veniov, Mannheim: Medarbetarna vid produktionsanlggningarna i Shah Alam, Malaysia och Veniov, Ryssland samt vid bruket i Mannheim, Tyskland har alla arbetat 1 miljon timmar utan LTA. I Mannheim har BOS-programmet haft srskild stor effekt p medarbetarnas attityd och beteende, och drmed p olycksstatistiken. I Uruapan, Mexiko firades 500 000 timmar utan olyckor. Santiago: Bruket i Santiago, Chile firade 100 skra arbetsdagar. Fr ett r sedan var Chiles olycksfrekvens betydligt hgre n snittet i SCA, och under 2013 lyckades bruket reducera olyckorna med mer n 54 procent. Koncerngemensamma verktyg har bidragit till den positiva utvecklingen. Altopascio: Fr andra ret i rad tilldelades bruket i Altopascio italienska massaoch pappersindustrins pris Obiettivo Zero (ml noll). ven Altopascio menar att BOS-programmet har gjort stor skillnad fr skerheten p bruket.
52
Jag hade precis ftt min dotter Nienke och blev omedelbart gravid med min andra dotter Femke. Det gjorde att min bckenbotten- och magmuskulatur frsvagades vilket i sin tur ledde till urinlckage om jag ns eller gjorde en hastig rrelse. Jag brjade ta med mig en plastpse med extra trosskydd och jag hade alltid rena underklder ibilen ifall olyckan skulle vara framme.
Sedan jag brjade anvnda TENA r det inte lngre ndvndigt. Med TENA kan jag arbeta hela dagen utan att ens reektera ver urin lckage. Jag funderar p att brja jogga igen, ngot som tidigare var svrt eftersom jag var tvungen att stanna efter varje 400 meter fr att kissa. Jag har aldrig ltit mitt urinlckage hindra mig frn att gra vad jag vill, och med TENA s knner jag en mycket strre frihet vilket r en lttnad.
Heidi Stienstra, sjukhusanstlld, Holland
Klla: Margriet
Vrdeskapande fr mnniskor | Relationen till medarbetarna
Medarbetarna vr tillgng och framtid

Medarbetarna r SCAs viktigaste tillgng koncernen r beroende av motiverade, kompetenta och hgpresterande medarbetare fr sin framgng. Med utgngspunkt frn vra affrsml har vi ambitionen att alla medarbetare ska utvecklas till sin fulla potential.
SCA bestr av i medeltal 34 004 (33 775) medarbetare i ett 60-tal lnder, varav 28 (29) procent r kvinnor och 72 (71) procent r mn. Personal omsttningen uppgick till 15 (12) procent, vilket r en lg siffra fr branschen. SCAs globala expansion fortgr samtidigt som vr rekryteringsbas och sammansttningen av medarbetare frndras. I vissa lnder minskar antalet individer i arbetsfr lder, medan utmaningen p andra hll r att skerstlla rtt kompetens fr SCA. Vi har gjort omfattande satsningar fr att skerstlla att vi har rtt person p rtt plats. Framgng frutstter mngfald P SCA r mngfald en frutsttning fr framgng, s att vi kan locka till oss de mest kompetenta individerna, stimulera fortsatt innovation och mta olika marknaders, kunders och konsumenters behov. Fr oss strcker sig mngfald bortom typiska knnetecken som kn eller etnicitet vi vrdestter en mix av olika personligheter, erfarenheter och kunskaper. SCAs uppfrandekod slr fast att varje medarbetare ska behandlas med respekt, och ges mjlighet till personlig och professionell utveckling. Detta gller oavsett kn, civilstatus, etniskt eller nationellt ursprung, sexuell lggning, politisk eller religis vertygelse, lder, handikapp eller andra knnetecken. Eftersom konsumenterna av SCAs produkter till 80 procent r kvinnor efterstrvar vi medvetet en kad andel kvinnor i ledande positioner. Under 2013 var andelen kvinnor bland SCAs chefer p hg niv (150 hgsta cheferna) 24 (23) procent och 25 (29) procent bland chefer p hg och medelhg niv (1000 hgsta cheferna). Totalt r 24 (29) procent av SCAs chefer kvinnor. Cheferna p hg niv bestod av 18 (23) olika nationaliteter och fr chefer p hg och medelhg niv var motsvarande siffra 41 (39). Mngfald ingr i SCAs ledarskapsplattform och successionsplanering. Satsning p arbetsgivarvarumrket SCAs rekryteringsstrategi baseras p att ha rtt person fr rtt position, i rtt tid och till rtt kostnad. Fr att kunna realisera denna strategi arbetar vi intensivt med att strka SCAs anseende som arbetsgivare. Projektet inleddes med grundlig research kring potentiella medarbetares krav och nskeml och SCAs rekryteringsbehov. Inspirerande karrir med SCA Under ret definierade vi vad som utmrker SCAoch underskte hur vi kan frmedla en rttvisande bild av att arbeta inom koncernen. Vi vill att potentiella medarbetare ska mrka det vra befintliga kollegor uppskattar att SCA r ett innovativt bolag som ser och vrdestter hela mnniskan, och dr hllbarhet str i fokus. Resultatet blev Life Inspiring Careers, en gemensam plattform fr att marknadsfra SCA som en attraktiv arbetsgivare, lokalt och globalt. Satsningarna brjar visa resultat under ret utnmndes SCA i Tyskland till bsta arbetsgivare av Top Employers Institute, och SCA i Grekland var bland de bsta i rankningen frn Great Place To Work. Nra samarbete med universitet Under ret inledde vi samarbeten med valda universitet och tekniska hgskolor i USA, Frankrike, Spanien, Tyskland, Ryssland och Kina. Vi vnde oss till fakulteterna fr att tillsammans hitta innovativa samarbetsformer. Samarbetena innebr bland annat att SCA nr studenter direkt, exempelvis via en epostkampanj och genom lnkar p universitetens intrant. Fr nrvarande utvecklar vi ett upplgg fr praktik och ett fr nyutexaminerade. Bda programmen kommer att utg frn studenternas frvntningar och universitetens behov och vi kommer att ges mjlighet att marknadsfra dem p universiteten som vi samarbetar med. SCA ska fretrdesvis rekrytera frn de valda hgskolorna. Ny modell fr ledarutveckling Under ret fortsatte vi utvecklingen av SCAs formella ledarutveckling. Resultatet r en strukturerad modell fr hela koncernen, anpassad efter vra specifika frutsttningar. SCAs ledarskapsplattform, dr nskade frdigheter och beteenden definieras, r basen fr ledarskapsprogrammen. Vi utbildar utifrn specifika behov istllet fr generella krav. Vidare tror vi p lrande ver grnser och blandar drfr grna deltagare frn olika lnder, funktioner och niver. All utbildning har en tydlig koppling till vr vardag, med faktiska strategier, fall och uppgifter. Behovsstyrt program fr ledare SCAs ledarskapsprogram r uppdelade efter tre olika behovskategorier. I den frsta kategorin finns Leadership@SCA, som r obligatorisk fr alla nya chefer. Utbildningen pgr under en dag och fokus ligger p SCAs strategier, processer och verktyg samt frvntningar p ledare. Deltagarna fr ven en generell utbildning i ledarskap. Under ret gick omkring 200 nya ledare programmet.
Nationaliteter bland SCAs hga och mellanhga chefer 2013

Sverige, 41% USA, 13% Tyskland, 10% Storbritannien, 5% Mexiko, 4% Nederlnderna, 3% Frankrike, 3% Italien, 2% sterrike, 2% vriga, 17% Totalt 41 nationaliteter
Knsfrdelning bland SCAs hga och mellanhga chefer 2013

Mn, 75% Kvinnor, 25%
ldersstruktur SCA-koncernen 2013

20 r, 2% 2130 r, 18% 3140 r, 28% 4150 r, 29% 5160 r, 20% 61 r, 3%
54
Relationen till medarbetarna | Vrdeskapande fr mnniskor
I den andra kategorin ingr en utbildning om totalt sex dagar som vnder sig till den som varit chef i 612 mnader. Drygt 50 ledare gick detta program under 2013. Bda programmen utvecklades under ret. Ytterligare ett program kommer att tas fram under 2014, med syfte att frdjupa seniora SCAledares frmgor. Resultatinriktad medarbetardialog r 2011 introducerades ett system fr medarbe tarsamtal och utvecklingsplanering, Global Performance Management System (GPS). Mlsttningen r att flja upp varje medarbetares prestation tv gnger per r. Under 2013 satsade vi p att gra samtalen mer konstruktiva och resultatinriktade. I varje samtal diskuteras och utvrderas medarbetarens uppsatta ml, ledaregenskaper, funktionella kompetens samt SCAs vrderingar. I utvecklingssamtalet kommer chefen och medarbetaren verens om en plan fr fortsatt utveckling. Under ret deltog 70 (78) procent av medarbetarna i utvecklingssamtal. Mnga av de frvrvade enheterna r i frd med att implementera SCAs system fr medarbetarsamtal. Mnga verktyg fr professionell utveckling SCA och bolagets ledare tillhandahller verktygen som gr det mjligt fr varje medarbetare att ta ansvar fr den egna utvecklingen och prestationen. All professionell utveckling inom SCA utgr frn affrsmlen, och frenar individens ambitioner med koncernens frvntningar. Var och en uppmuntras att utveckla de frdigheter som krvs fr nuvarande och framtida positioner. Mycket av den personliga utvecklingen utgr frn GPS och den individuella utvecklingsplan och ml som medarbetarsamtalet ska utmynna i. I samtalet identifieras vilka kunskaper och frmgor medarbetaren behver fr att kunna n de uppsatta mlen och om individen behver utvecklas i ngot avseende. Medarbetaren och chefen kommer verens om hur denna kompetens ska erhllas, frmst genom interna utvecklingsmjligheter. Under 2013 uppgick det
genomsnittliga antalet utbildningstimmar per medarbetare till 20 (17) timmar. Slutligen inledde vi en versyn av de kompetenser som krvs fr olika funktioner och roller, och drmed behovet av professionell utveckling. Enkt visar p stark kultur SCA genomfr en medarbetarunderskning vartannat r. Den senaste gjordes 2013 och besvarades av 25 628 (31 569) medarbetare i helgda bolag, vilket motsvarar hela 86,3 (81,8) procent av medarbetarna. Enkten tcker totalt 47 aspekter inom 9 dimensioner. Resultatet uttrycks som index fr ledarskap, innovation, kundorientering och engagemang, samt ett totalindex. Samtliga index utom ett kade ngot frn redan hga niver i den frra underskningen. Undantaget var engagemangsindex som frndrades frn 81 till 80 (dr 100 var max), en fortsatt hg niv som vi r njda med. SCAs ledare fick goda omdmen, och vi kommer att fortstta prioritera ledarskap d det spelar stor roll fr bolagets relationer och resultat. Kommunikation och feedback mellan chefer och medarbetare r omrden som vi behver utveckla. Totalindex lg p 70 (69). Sammantaget ser vi utfallet som ett bevis p att SCAs kultur r stark, d de senaste rens omfattande organisationsfrndringar inte frsmrat resultatet. Alla chefer kommer att ta fram handlingsplaner tillsammans med sina medarbetare, baserat p utfallet i medarbetarunderskningen. ppen kommunikation bygger frtroende ppen kommunikation r grundlggande fr frtroendet mellan SCA och medarbetarna, och deras fretrdare. Medarbetarna uppmuntras att ta upp sdant som gller anstllningen och arbetsmiljn med nrmaste chef. SCA erknner var och ens rtt till facklig representation och aktivitet. Det fackliga engagemanget varierar bland SCAs olika verksamhetslnder men i genomsnitt omfattas 67 (65) procent av SCAs medarbetare av kollektivavtal. Dialog med fackliga fretrdare EWC (European Works Council) fretrder omkring 20 000 av SCAs medarbetare. SCA trffar EWC och andra medarbetarrepresentanter regelbundet fr att informera om och diskutera sdant som rr exempelvis koncernens utveckling och resultat samt arbetsmilj och anstllningsvillkor. Syftet r bland annat att meddela frndringar i god tid. Under ret lade vi mycket kraft p att upprtta ett nytt ramavtal med EWC fr hela SCA-koncernen, det vill sga inklusive den frvrvade Georgia-Pacific-verksamheten. I slutet av ret undertecknade SCA ett nytt ramavtal med IndustriALL Global Union. Indu-
striALL representerar 50 miljoner arbetstagare i140 lnder inom gruv-, energi- och tillverkningssektorerna. Frbundet bildades i juni 2012 som en sammanslagning av flera fackliga organisationer, dribland ICEM (International Federation of Chemical, Energy, Mine and General Workers Unions) som tidigare fretrdde SCAmedarbetare. Det nya avtalet har i stora drag samma innehll som det tidigare med ICEM, dock finns tydligare referenser till ILO:s konventioner. ven Svenska Pappersindustriarbetarefrbundet ingr som part i avtalen med EWC och med IndustriALL. Alternativa dialogformer I takt med att SCA expanderar mter vi nya frhllanden och utmaningar, ven nr det gller dialog med medarbetarna. Dr facklig representation saknas etablerar vi i mjligaste mn andra kanaler, ssom fabriksrd. I bolag dr SCA inte r ensam gare eller majoritetsgare strvar vi efter att pverka genom styrelsen. Mlsttningen r att ven dessa bolag ska tillmpa principer i linje med SCAs upp frandekod och drmed respektera varje medarbetares rtt till freningsfrihet. Vrt angreppsstt har visat sig framgngsrikt, bland annat i vra samriskbolag i Turkiet och Colombia. Omfattande frndringar i organisationen Koncernen har genomgtt genomgripande frndringar som ett led i strategin att ka hygienverksamhetens andel i SCA. Under ret hanterade vi flera frndringar som hrrr frn tidigare affrer, framfrallt frvrvet av GeorgiaPacifics europeiska mjukpappersverksamhet. Av Georgia-Pacific-affren fljde avyttring av enheter i Norge och Storbritannien som pverkade omkring 560 personer samt nedlggningar i Grekland, Spanien och Storbritannien som innebar att runt 210 medarbetare lmnade SCA. Dessutom stngdes en fabrik och tv sgverk i Sverige, med drygt 140 uppsgningar som konsekvens. Varseltiden i samband med organisationsfrndringar i koncernen varierar, men uppgr i snitt till sex veckor. Vid organisationsfrndringar arbetar SCA med att stdja de medarbetare som berrs. Det sker genom diskussioner med fackfreningarna i ett tidigt skede, samt genom att vi tar fram en social handlingsplan som anpassas efter lokala frhllanden. I handlingsplanen ingr normalt hjlp med att ska arbete och/eller utbildning. Andra verktyg r avgngsvederlag, frtidspension och ekonomiska incitament till de som hittar nya jobb innan uppsgningstiden r ver. Stdtjnsterna kan utgras av individuell karrirrdgivning eller administrativt std.
Personalomsttning
Totalt
Antal anstllda Deltidsanstllda Personer som slutat under ret Personalomsttning
34 004 1 091 5 143 15 %
55
Vrdeskapande fr mnniskor|Samhllsengagemang
Vi investerar i samhllet
SCA strvar efter att vara en ansvarsfull och respekterad medborgare i de samhllen dr vi har verksamhet. Det gr vi genom vrt erbjudande och stt att gra affrer, och genom att engagera oss och investera i socialt, miljmssigt och ekonomiskt vlstnd.
Vr nskan r att strka relationen till samhllena dr SCA verkar, och att gra verklig skillnad i mnniskors liv. I enlighet med SCAs riktlinjer fr samhllsengagemang prioriterar vi initiativ med tydlig koppling till SCAs vrderingar, kompetens och verksamhet samt geografiska nrvaro. Det gr att mnga av vra satsningar finns inom hygien och hlsa, och de riktar sig ofta till kvinnor och barn. Bland SCAs initiativ mrks svl storskaliga satsningar som mindre projekt med lokalt fokus. SCAs samhllsengagemang gr medarbetarna stolta ver sitt fretag samt strker kundernas lojalitet och SCA-varumrket. Drigenom bidrar samhllsengagemanget till affrsnyttan. SCAs kompetens gr skillnad Att vi vill gra skillnad utifrn vra kompetensoch verksamhetsomrden mrks ocks i koncernens hllbarhetsml. Ett av dem r att vi ska dela med oss av vr kunskap om hygien och ge tillgng till prisvrda och hllbara hygienlsningar som bidrar till ett hlsosamt och vrdigt liv. Fljaktligen gr mnga av vra initiativ ut p att verka fr frbttrad hygien och hlsa. Hr ingr att informera i hygienfrgor och utbilda flickor, kvinnor och vrdgivare. Under 2013 investerade SCA omkring 34 (45) MSEK i lokala projekt, vilket motsvarar 0,3 procent av rrelseresultatet. Cirka 370 projekt fanns registrerade i bolagets webbaserade insamlingsverktyg. Merparten av projekten hade anknytning till hygien och hlsa. Rena barn r friskare barn Ngot s enkelt som att tvtta hnderna ordentligt kan frhindra infektioner. Tyvrr vet lngt ifrn alla hur man gr, eller har inte mjlighet att gra det. Att vnda sig till skolbarn r ett effektivt stt att frmja god handhygien. Under ret lanserade vi Ellas handtvtts ventyr, en app avsedd fr surfplattor, globalt. Ella-appen innehller spel och pedagogik som lr barn i ldern 26 r nr, hur och varfr de ska tvtta hnderna. Frbttrad handhygien kan frhindra virusspridning p frskolor och bidra till lgre sjukfrnvaro fr hela familjen. SCA har ven program fr handhygien i skolor i bland annat Ryssland, Latinamerika, Tyskland, sterrike och Schweiz. Zewa sprider gldje p barnhem Ett av 100 barn i Ryssland bor p barnhem, varfr mjukpappersvarumrket Zewa ser det som angelget att satsa p just dessa barn. Under ret byggdes 44 lekparker p barnhem inom ramen fr initiativet Give children a touch of care. Kunderna bidrog ocks 1 RUB per slt paket Zewa gick till projektet. ver 6 000 barn kommer att f gldje av de nya lekparkerna. Bttre hygien bland hemlsa Vi vill att vr kunskap om hygien och vra hygienlsningar ska komma s mnga som mjligt till del. Genom det samarbete som Rda Korset och SCA i Frankrike inledde 2011 nr vi mnniskor som lever i hemlshet. Hygien r avgrande fr hemlsas hlsa, stolthet och mjlighet att bygga sociala relationer. Efter att ha ftt positiv respons i en underskning dr bde hemlsa och volontrer frn Rda Korset deltog, bestmde vi att utka initiativet. Under ret delade vi ut 100 000 hygienkit i Frankrike, att jmfra med fjolrets 40 000. Hygienkiten innehller artiklar som tandborstar, tandkrm och rakhyvlar, och Rda Korset str fr distributionen. Varje paket innehller en bro-
I samarbete med Rda Korset delade SCA i Frankrike ut 100 000 hygienkit till hemlsa.
schyr med hygieninformation och kontaktuppgifter till vrdcentraler. SCAs medarbetare var ocks engagerade i insatsen fr mnniskor som lever i hemlshet och 2 700 medarbetare i Frankrike donerade
Samhllsengagemang per region

Europa, 76% Amerika, 18% Asien, 5% Mellanstern, Afrika, Indien, 1%
Samhllsengagemang per fokusomrde

Hlsa och hygien, 55% Sport, 16% Utbildning, 9% Katastrofhjlp, 5% Milj, 4% Kultur, 3% vrigt, 8%
56
Samhllsengagemang|Vrdeskapande fr mnniskor
ver 10 000 EUR och 600 kilo klder och leksaker. SCA sknkte 10 EUR fr varje kilo klder och 2EUR per 1 EUR frn medarbetarna. Utbildning bygger ungas sjlvknsla SCA bedriver en rad utbildningsprojekt fr barn och unga ver hela vrlden. I slutet av ret lanserade SCAs franska varumrke fr mensskydd, Nana, och franska Rda Korset EVRAS en utbildningskampanj riktad mot tonringar. Utbildningen ger mjlighet att diskutera och bttre frst knsliga frgor, till exempel gllande knslor, relationer och sexuell hlsa. Mlet r att frmja sjlvknsla, ppenhet och sunda val bland unga. I Mexiko genomfrde Saba, SCAs varumrke fr mensskydd, ett skolprogram riktat mot flickor mellan 11 och 15 r. De fick utbildning kring de fysiska och knslomssiga frndringar som sker i puberteten och svar p sina frgor. Liknande utbildningar genomfrs kontinuerligt i lnder som Bolivia, Chile, Ecuador, Peru, Malaysia och Ryssland under varumrkena Nosotras, Donnasept och Libresse. I USA och Kanada delar SCA varje r ut stipendium fr hgskolestudier till medarbetares barn. 2013 delades 62 000 USD ut till 42 studenter som
valts ut av en oberoende organisation, Scholorship Management Services, utifrn studie resultat, ledarskap och deltagande i skol-och samhllsaktiviteter. Sedan 2008 har sammanlagt 250 000 USD betalats ut som stipendier. Vi vill bryta tabun SCA verkar aktivt fr att bryta tabut kring inkontinens och vi vill visa att inkontinensproblem inte r ngot hinder fr att leva ett fullvrdigt och aktivt liv. SCA stder Global Forum on Incontinence, en konferens som samlar forskare, vrdgivare och politiker och som utgr en plattform fr debatt och utbildning om inkontinens. Fr sjunde ret i rad arrangerade SCA i Mexiko TENA Run Walk, ett lopp dr vi vill visa att lder och inkontinens eller andra begrnsningar inte r ett hinder fr fysisk aktivitet och social samvaro. TENA Run Walk engagerade mer n 10000 personer i alla ldrar och ungefr 5 000 personer hejade fram lika mnga som sprang och gick loppet. En hjlpande hand vid katastrofer Som en god samhllsmedborgare frsker SCA hjlpa med produkter eller donationer nr katastrofer intrffar runtom i vrlden.
TENA Run Walk i Mexiko lockade 5 000 i alla ldrar att springa eller g fr att uppmrksamma att lder eller inkontinens inte utgr ett hinder fr ett aktivt liv.
Nr tyfonen Haiyan drabbade Filippinerna sknkte SCA 200 000 SEK till Lkare utan Grnser, vi donerade hygienprodukter och vra medarbetare sknkte pengar. I samband med jordbvningen Yaan i Kina sknkte SCA hygienprodukter vrda 800 000 RMB och de anstllda samlade in 140 000 RMB som matchades av SCA. Skog fr bttre milj Som Europas strsta privata skogsgare r vi vl medvetna om skogens betydelse fr milj och klimat men ven fr nrmiljn och som en klla till rekreation. Genom programmet Tree Pool kan SCAs medarbetare plantera trd dr de bor och p s vis bidra med ett stycke natur till sina samhllen. SCA bidrar ocks till att frhindra kenspridning i Inre Mongoliet genom att donera och plantera trd via det lokala initiativet Million Tree. Three Trees Velvet, ett av SCAs varumrken fr mjukpapper iStorbritannien, samarbetar med Amata, ett brasilianskt bolag verksamt inom hllbart skogsbruk. Det gemensamma mlet r att terplantera skog i omrden som drabbats av avskogning. Islutet av 2013 hade 5 miljoner skogsplantor av inhemska trdslag planterats inom ramen fr Three Trees. Ytterligare 15 miljoner trd som finns i naturreservat p Amatas skogsmarker kommer att skyddas.
En speciell arbetsplats
P den lilla fabriken SCA Assen i Nederlnderna tillverkas tvtthandsken JoyinCare som anvnds inom hlsovrden. Men det r mycket mer n en framgngsrik produkt som gr detta till en speciell arbetsplats. De 21 medarbetarna har utbildats i ett arbetsmarknadsprogram fr personer med srskilda behov. Jan Duin r assisterande maskinoperatr och han r en mycket uppskattad medarbetare som r stolt ver sittarbete. De hr maskinerna r hjrtat i hela fabriken. Om inte jag ser till att de r igng kan de andra lika grna g hem, sger han. En olycka ledde till att Jan Duin har kroniska problem med hlsan. nd har han inte varit sjukanmld en enda dag sedan han anstlldes 2010. Bolaget r som en extrafamilj fr honom.
57
Styrning och kontroll|Hllbar styrning
Hllbar styrning
All styrning inom SCA har ytterst till uppgift att skra koncernens tagande mot alla sina intressenter: aktiegare, kunder, leverantrer, kreditgivare, samhlle och medarbetare, taganden som uttrycks i bolagets affrsml och strategier.
Styrning av hllbarhetsarbetet SCAs koncernledning har det vergripande ansvaret fr att styra SCAs verksamhet p miljoch det sociala omrdet. SCA har en koncernfunktion med ansvar fr hllbarhet under ledning av en chef som rapporterar till vd och ingr i koncernledningen. Frutom de miljmssiga och sociala aspekterna ingr ven ansvaret fr koncernens public affairs. Den beslutade strategin och mlen verstts, i nra samarbete med affrsenhetscheferna, till specifika ml och aktiviteter fr att skerstlla verensstmmelse med koncernens ml och affrsplaner. Miljkommittn och Kommittn fr socialt ansvar utarbetar frslag till policyer och principer fr styrning av hllbarhetsarbetet samt ml och handlingsprogram p koncernniv. De samordnar ocks och fljer upp koncernens initiativ och ml p miljoch det sociala omrdet. I kommitterna ingr medlemmar frn samtliga affrsenheter och frn koncernfunktionerna Hllbarhet, Human Resources, Kommunikation och Juridik. Code of Conduct Council bestr av SCAs personaldirektr, hllbarhetsdirektr, chefsjurist samt hgsta cheferna fr hygien- och skogsindustriverksamheten. Rdet vervakar implementering och efterlevnad av SCAs uppfrandekod. Ansvaret fr genomfrandet ligger p driftsorganisationen. Ett antal ntverk utfr ett tvrfunktionellt arbete inom koncernens olika affrsenheter fr att skerstlla enhetligheten i arbetet. Ansvaret fr hanteringen av enskilda frgor ligger hos respektive affrsenhet. Ngra av koncernens ntverk Vattenntverket: Ntverket analyserar effekterna fr SCAs verksamhet av EU:s ramdirektiv fr vattenfrgor. Det tar ven fram koncernens framtida ambitionsniv fr utslppsminskningar och reducerad vattenanvndning. FSC -ntverket: Ntverket har till uppgift att sprida information i mnet inom organisationen samt att koordinera koncernens position och aktiviteter gentemot FSC. RMS-ntverket: Ansvarar fr insamling, berkning och presentation av all resursanvndning och miljdata. ESAVE-ntverket: Samordnar koncernens projekt som syftar till att minska SCAs energifrbrukning och miljpverkan.
Bolagsstyrning inom SCA

Valberedning rsstmma Externa revisorer
Ersttningsutskott
Styrelse Styrelsens ordfrande Vd och koncernchef Vice vd:ar
Revisionsutskott
Internrevision
Koncernfunktioner: Finans & Ekonomi, Human Resources, Hllbarhet, Juridik, Kommunikation samt Strategi & Affrsutveckling*
SCA SCA Incontinence Care Consumer Goods Europe Europe Global Hygiene Category (GHC) Global Hygiene Supply (GHS)
SCA AfH Professional Hygiene Europe
SCA MEIA
SCA Americas
SCA Asia Pacific
SCA Forest Products
Globalt geograskt ansvar inom hela hygienverksamheten Globalt geograskt ansvar inom hela hygienverksamheten
* Inom Strategi & Affrsutveckling ingr ven ansvaret fr Global Business Services (GBS) & IT-services. GBS globala ansvarsomrde r att tillhanda hlla transaktionell service, personaladministrativ support, kontorsrelaterade tjnster och service fr samtliga enheter inom SCA.
58
Hllbar styrning | Styrning och kontroll
Energintverket: Arbetar utifrn koncernens styrka, storlek och omfattande energikonsumtion med att hitta kostnadseffektiva lsningar och synergier vid energiinkp. Handeln med utslppsrtter r ocks en viktig frga fr ntverket. Ntverket fr Public Affairs: Leder och koordinerar arbetet med att pverka lagstiftning och intressenter inom prioriterade omrden som kan pverka verksamheten positivt eller negativt. Hlso- och skerhetsntverket: Freslr ml och aktiviteter samt fljer upp insatserna och visar p goda exempel inom hlsa och skerhet. GRI-ntverket: Ansvarar fr koncernens rapportering enligt Global Reporting Initiative.
Kontroll Frutom av bolagets revisorer r verksamheten underkastad utomstende kontroll och vervakning genom bland andra Finansinspektionen och Nasdaq OMX Stockholm. SCAs egna kontrollsystem inbegriper separerade arbetsuppgifter vid kritiska processer och definierat ledningsansvar avseende internkontroll. Dessutom finns en srskild enhet fr internrevision som kontinuerligt utvrderar och frbttrar effektiviteten i SCAs styrprocesser, riskhantering och internredovisning. Enheten bidrar till att upprtthlla en god affrsetik och r involverad i efterlevnaden av uppfrandekoden, bland annat genom granskningar av affrsetik. Till sin hjlp har enheten fr internkontroll ett antal styrdokument och policyer. Exempelvis s uppdateras riktlinjerna fr konkurrensrtt vart tredje r.
Risk och riskhantering SCA r exponerat fr ett antal risker, vilka kan ha strre eller mindre inverkan p koncernen. Ansvaret fr den lngsiktiga och vergripande hanteringen av risker av strategisk typ fljer bolagets delegeringsordning, frn styrelse till vd och frn vd till affrsenhetschef. En beskrivning av de viktigaste risker som pverkar SCAs frmga att n uppsatta ml och hur de hanteras presenteras p sidorna 6065 i rsredovisning 2013. Bolagsstyrningsrapport Den fullstndiga bolagsstyrningsrapporten finns tillgnglig p SCAs webbplats www.sca.com och i rsredovisning 2013.
Hllbarhetsstyrning inom SCA
Vd och styrelse
Chef, koncernfunktion Hllbarhet
Code of Conduct Council
Kommittn fr socialt ansvar
Miljkommittn
Ntverk
Ntverk
59
Styrning och kontroll|Miljdata
Resursledningssystemet RMS
SCA har ett omfattande system fr insamling och presentation av data fr svl enskilda produktionsanlggningar som hela affrsenheter. Med resurslednings systemet RMS (Resource Management System) kan SCA analysera data som beskriver hur fretaget utnyttjar energi, vatten, transporter och rvaror samt niver fr avfall och utslpp.
RMS-siffrorna anvnds fr intern styrning och uppfljning, extern jmfrelse samt som verktyg fr att utvrdera frvrv och strre investeringar. Irets RMS-data ingr fem nya anlggningar fr personliga hygienprodukter. Tre mjukpappersbruk har slts eller lagts ner under ret och tagits bort ur RMS-datan. Mjukpapperanlggningarna frn frvrvet av Georgia-Pacific 2012 inkluderades i RMS-datan fr halva 2012 och fr hela 2013 vilket har pverkat resultaten fr resurser och utslpp. Resurser I detta avsnitt beskrivs SCAs anvndning av rmaterial, vatten, energi samt koncernens transporter under 2013. Rmaterial Den typiska SCA-produkten tillverkas av olika typer av vedfiber. Dessutom ingr sm mngder oorganiska och fossila organiska material. Frnybara rvaror (frsk vedfiber och retur fiber) str fr strsta delen av den totala materialmngden i en genomsnittlig SCA-produkt. Oorga niska material (kaolinlera och kalciumkarbonat) anvnds som fyllmedel och bestrykningspigment i vissa specifika papperstyper fr att kundernas krav p hg kvalitet ska kunna uppfyllas. Syntetiska material anvnds i hgabsorberande hygienprodukter fr att frbttra kvalitet och funktion. Diagrammet till hger visar rmaterialfrdelningen i SCAs produkter. Vatten Vattenfrsrjningen presenteras i tabellen Rmaterial, energi och utslpp. Vrdena r totalvrden fr ytvatten, grundvatten och vatten frn kommunala ledningsnt. Den totala mngden inkommande vatten uppgick till 210 Mm3. Energi Vid berkning av energianvndning inkluderas inkpt energi (vrme, el och brnsle) som levereras till en produktionsenhet svl som energi som utvinns ur ved, lut, bark, slam, pappersrejekt samt lokalt producerad el. En stor del av den energi som frbrukas kommer frn frbrnning av vedrester och lokalt genererad mottryckskraft. Drfr omfattar presentationen av SCAs data bde en brnslebalans och en elenergi balans. Om all elenergi som produceras vid en SCAanlggning inte frbrukas internt, levereras verskottsmngden till det nationella elntet. r 2013 levererade SCA el till nationella nt motsvarande 37 GWh. SCA levererar sekundrvrme frn varm vattensom genererats i processerna till olika fjrr vrmesystem, frmst i Sverige. Detta r en bra metod fr att spara energi. r 2013 kunde SCA leverera vrme till fjrrvrmesystem motsvarande 37 982m3 eldningsolja, vilket motsvarar uppvrmningen av 10 000 villor. Transport Rmaterial transporteras till SCAs produktions anlggningar och frdiga produkter levereras till SCAs kunder. Strre delen av SCAs transporter kps in frn externa leverantrer. SCAs totala transportbehov uppgr till 30,7 miljarder tonkilometer. Den strsta andelen av transporterna sker med fartyg, medan den resterande delen sker med lastbil och tg. SCAs transporter av rvaror och produkter motsvarar 11 676 TJ brnsle och elenergi. Utslpp Bolagets totala utslpp pverkas av brnsle anvndningen som i sin tur pverkas av produktionsnivn. Produktionsmngdens frndring de senaste ren redovisas i ton och kubikmeter.
Frdelning av vattenfrsrjning
Ytvatten, 90% Grundvatten, 6% Vatten frn kommunala ledningsnt, 4%
Frdelning av transportarbete
Fartyg, 72% Lastbil, 23% Tg, 5%
Utslpp frn transporter, CO2

kton 1 000 800 600 400 200 0 2011 2012 2013
Frdelning av elfrsrjning
Mottryckskraft, 16% El frn ntet, 84%
Frdelning av brnslefrsrjning
Biobrnsle, 49% Olja, 3% Elpannor, 0,5% Naturgas och gasol, 47% Kol, 0,5%
Utslpp frn transporter, NOX och SO2

ton 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2011 2012 2013 NOX 2011 2012 2013 SO2
60
Miljdata|Styrning och kontroll
SCA-koncernens utslpp framgr av vrdena som presenteras fr ren 2011, 2012 och 2013. Utslpp till luft Utslpp till luft omfattar utslpp frn alla fr brnningsanlggningar vid SCAs produktions anlggningar, svl fossil frbrnning som biobrnslen och utslpp frn inkpt termisk energi. Ide fall d energi (primrt termisk energi och/ eller elenergi) levereras till en anlggning utanfr SCA, minskas luftutslppen i frhllande till den levererade energimngden, frdelat p SCAs huvudprodukter. Tre olika kemiska freningar mts och redo visas i samband med luftutslppen: NOX, SO2 ochfossilt CO2. De redovisade siffrorna fr CO2-utslpp kan skilja sig ngot frn dem som rapporterats till lokala myndigheter inom ramen fr EU:s system fr handel med utslppsrtter. Lnderna som deltar i systemet anvnder olika grnser och definitioner i sina berkningar. SCA anvnder gemensamma, faststllda rutiner och principer vid berkningen av RMS-data fr att skapa jmfrbarhet. Utslppen av koldioxid frn egen fossil brnsle anvndning motsvarade 1 776 kton medan inkpt el stod fr 1 682 kton koldioxid det senaste ret. Stngningen av en koleldad panna vid mjukpappersbruket Gien i Frankrike medfrde kraftiga utslppsminskningar av svaveldioxid under 2013.
Utslpp till luft frn transporter En stor del av utslppen till luft kommer frn transporter, inte frn produktionen vid SCAs anlggningar. Utslppen frn transporter ingr inte i tabellerna Rmaterial, energi och utslpp p sid 62 utan redovisas p fregende sida. Utslpp till vatten SCAs avloppsvatten delas in i kylvatten och processvatten. Kylvatten har endast vrmts upp och inte frorenats i ngot avseende. Den totala mngden processvatten som slpps ut uppgr till 118 Mm3. Vattnet renas p ungefr samma stt som i kommunala reningsverk. Tabell vrdena fr r 2013 gller utslpp av processvatten. Utslpp till vatten i tabellerna utgrs av COD, BOD, suspenderade mnen, AOX, P och N. Det finns emellertid skillnader mellan olika mtmetoder. All produktion av blekt kemisk massa inom SCA r helt klorfri (TCF). Angivna data fr AOX gller hantering av inkommande rvatten. De svenska bruken i skogsindustriverksamheten frbttrade vattenutslppen avsevrt under ret. Bland annat medfrde intrimning av en biologisk reningsanlggning i Munksund stora frbttringar. SCAs svenska och colombianska fabriker minskade suspenderade mnen avsevrt. Bland annat uppvisade Ortvikens pappersbruk stora reduktioner som ett resultat av infasning av ett tidigare installerat frsteg till bioreningen (flotationsanlggning fr avskiljning av froreningar i en delstrm, blekfiltratet).
Fast avfall Det fasta avfall SCA rapporterar gller avfall som deponeras, avfall som tervinns samt farligt avfall. Avfall som tervinns r sdant material som kan anvndas som rvara inom andra industrier exempelvis inom cement-, tegel- och byggindustrin. Det omfattar frmst aska, slam, organiskt avfall och plast. Farligt avfall bestr till strsta delen av spillolja, men innefattar ven organiska lsningsmedel, batterier och lysrr.
Rmaterialfrdelning i SCAs produkter

% 100 80 60 40 20 0
ro r
Frsk vedber Returber
Pe
ton 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2011 2012
Oorganiskt material Fossilt material
Utslpp till luft, CO2 fossilt

kton 2 000 1 500 1 000 500 0
Utslpp till luft, NOX

ton 4 000 3 000 2 000 1 000 0
Sgade trvaror Massa Tryckpapper Wellpapprvara Personliga Mjukpapper hygienprodukter (uff) Utslpp till luft, SO 2
2011
2012
2013
2011
2012
2013
2013
Vattenutslpp P, N
ton 700 600 500 400 300 200 100 0 2011 2012 2013 P 2011 2012 2013 N
Vattenutslpp COD, BOD, suspenderade mnen

ton 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 11 12 13 COD 11 12 13 BOD 11 12 13 Susp mnen
Frdelning av fast avfall

kton 1 500 1 200 900 600 300 0 2011 2012 2013 Deponering 2011 2012 2013 tervinning
pe rs o r pr nlig od a uk hy te gi r ( en u ff)
sa
er pp
va
as
va r pp pa M
ra ju
tr
pa
de
ga
Tr y
ck
W ell
kp
ap
61
Styrning och kontroll|Miljdata
Miljdata
Rmaterial, energi och utslpp
Skogsindustriprodukter 2013 2012
Mjukpapper 2013 2012*
Personliga hygienprodukter 2013 2012
Totalt SCA-koncernen 2013 2012*
Produktion Papper och massa Personliga hygienprodukter Virke och sgade trvaror 1. Rmaterial Rundved och sgverksis** Inkpt massa* Inkpt papper Returpapper Oorganiskt material Organiskt fossilt material Vatten 2. Energi Elenergi Mottryckskraft El frn ntet Totalt Brnsle Biobrnsle Fossilt brnsle Elpannor Totalt varav mottryckskraft 3. Utslpp Till luft NOX som NO2 SO2 Stoft CO2 fossilt CO2 fossilt, inkpt el CO2 biogent Till vatten COD BOD Suspenderade mnen AOX P N Avloppsvatten Fast avfall Deponering tervinning Farligt avfall Certierade volymer, SCAs huvudanlggningar ISO 9001 ISO 14001
* Inkluderar frvrv 2012 ** Delvis interna leveranser.
kton kton 1 000 m3
2 276 2 194
2 289 2 071
3 190
2 871 634 595
5 466 634 2 194
5 160 595 2 071
kton kton kton kton kton kton Mm3
4 508 67 0 318 211 13 111
4 431 62 0 340 207 12 112
585 1 486 78 2 087 0 4 99
407 1 249 47 1 944 0 2 96
0 375 233 4 0 319 1
0 346 161 2 0 302 1
5 093 1 927 310 2 410 211 336 210
4 838 1 658 208 2 286 207 316 210
GWhe GWhe GWhe TJfuel TJfuel TJfuel TJfuel TJfuel
794 2 493 3 287 26 151 1 478 191 27 819 3 366
750 2 527 3 276 25 458 1 590 202 27 251 3 170
521 3 990 4 511 4 057 28 973 79 33 109 3 046
514 3 557 4 071 4 467 25 289 176 29 932 3 109
0 482 482 0 327 0 327 0
0 431 431 0 274 0 274 0
1 315 6 965 8 280 30 208 30 778 270 61 256 6 412
1 264 6 514 7 779 29 925 27 154 378 57 457 6 279
ton ton ton kton kton kton ton ton ton ton ton ton Mm3 ton ton ton
1 636 377 255 114 75 2 659 14 091 1 514 1 911 11 50 342 45 12 614 138 382 2 813
1 614 323 203 122 76 2 657 19 135 3 190 2 729 13 47 334 44 8 606 160 499 1 764
2 067 287 139 1 644 1 456 510 9 443 1 662 1 471 5 41 310 73 450 976 1 228 395 2 038
1 927 479 166 1 451 1 372 568 9 737 1 700 1 812 3 46 220 71 368 784 963 258 2 415
27 0 0 18 151 0 43 2 3 0 0 2 0 3 812 59 373 192
24 0 0 15 174 0 15 1 1 0 0 1 0 3 123 57 187 48
3 730 665 394 1 776 1 682 3 169 23 578 3 179 3 384 16 91 655 118 467 402 1 426 149 5 043
3 564 802 368 1 589 1 622 3 225 28 887 4 891 4 542 16 93 555 115 380 513 1 180 945 4 227
% %
91 82
76 78
79 91
62
Social data | Styrning och kontroll
Social data
2013
2012
2011
Medelantalet anstllda varav kvinnor, % Personer som lmnat fretaget under ret Personer som tillkommit under ret ldersdistribution, % 20 r 2130 r 3140 r 4150 r 5160 r 60 r Personalomsttning, % Akademisk examen eller jmfrligt Kompetensutveckling, utbildningstimmar per anstlld Mngfald: Andel kvinnor av styrelsemedlemmar och fretagsledning, % Nationaliteter, hga chefer1), antal Nationaliteter, hga till medelhga chefer 2), antal Andel kvinnor av hga chefer1), % Andel kvinnor av hga och medelhga chefer 2), % Hlsa och skerhet 3) Medelantal anstllda Antal olyckor (LTA) Antal olyckor bland entreprenrer (CLTA) Antal arbetsdagar som frloras p.g.a. olyckor (DLA) Olyckornas svrighetsgrad (ASR) Olycksfrekvens (FR), (LTA /miljoner arbetstimmar) Antal olyckor per 200 000 arbetstimmar (IR) Ddsolyckor Huvudanlggningar certierade enligt OHSAS18001, % Uppfrandekoden Granskningar av affrsetik (Business Practice Reviews) Revisioner av Uppfrandekoden
34 004 28 5 143 4 426 2 18 28 29 20 3 15 20 20 21 18 41 24 25
33 775 29 3993 6344 2 17 28 30 21 2 12 18 17 21 23 39 23 29
43697 27 5207 4809 2 18 27 30 20 3 12 14 19 18 14 44 17 21
30 417 504 57 8 143 16,2 8,4 1,7 0 45
29 409 536 n.a. 8 958 16,7 9,7 1,9 1 30
28 720 487 n.a. 10 159 20,9 9,2 1,8 1 28
Tjeckien, Sydkorea, Spanien Chile, Frankrike, Mexiko, Slovakien, Taiwan
Ungern, Malaysia Ryssland, USA, Sverige, Polen
Centralamerika, Grekland Malaysia, Ryssland
1) 2) 3)
Hga chefer motsvarar de 110150 hgsta cheferna i helgda SCA-bolag. Hga och medelhga chefer motsvarar de 7501 000 hgsta cheferna i helgda SCA-bolag. 2011 och 2012 rs data r omrknade fr genomfrda frvrv och avyttringar. 100 procent tckning av produktion och logistik, men exklusive frsljningskontor och administration.
63
Styrning och kontroll|Om rapporten
Om rapporten
Denna rapport beskriver SCAs hllbarhets arbete ur ett miljmssigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. SCA publicerar en hllbarhetsredovisning per r. Hllbarhetsredovisningen och rsredovisningen ska betraktas som en enhet dr information kan frekomma i endera rapporten eller i frekommande fall i bda. Bolagsstyrning r exempel p ett omrde som tas upp i korthet i hllbarhetsredovisningen men behandlas utfrligare i rsredovisningens bolagsstyrningsrapport. GRI-rapportering Fr sjtte ret i rad redovisar SCA i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer, version 3, p niv A+. Utformningen av rapporten har drfr skett i enlighet med GRI:s principer vilket innebr att innehllet bestms av de frgor som r mest materiella fr SCA och fr dess intressenter samt att det ger en komplett bild av verksamheten. SCA rapporterar med ett ftal undantag mot samtliga av Global Reporting Initiatives (GRI) rekommenderade krnindikato rer (KPI:er) samt en rad tillggsindikatorer. GRIindikatorerna tcker de materiella delarna av verksamheten. Rapporten har granskats i sin helhet av PwC. P www.sca.com finns mer utfrlig information om arbetet med milj och sociala frgor. Redovisningsprinciper Den miljoch sociala data som rapporteras avser kalenderret 2013. I siffrorna inkluderas SCA-koncernens helgda dotterbolag samt dotterbolag dr SCA ger minst 50 procent i bolaget. Om anlggningen gs till 50 procent eller mer ingr hela anlggningen. Nyfrvrvade bolag integreras nr de ingtt i koncernen ett helt kalenderr. Undantag frn denna regel grs nr ett frvrv r av betydande storlek. S var exempelvis fallet vid 2012 rs frvrv av GeorgiaPacific Tissue varfr data frn frvrvet ingick fr halva ret. I de fall frndringar skett i jmfrelse med tidigare rapporter, kommenteras de i direkt anslutning till text eller tabell. I miljdatan ingr data frn produktionsanlggningar och kontor men inte frn koncernfunktioner, kontor eller medarbetare i samriskbolag. En huvudanlggning r en produktionsanlggning som gs till 100 procent av SCA och som har 100 eller fler medarbetare. Datainsamling De data som frekommer i rapporten sker genom olika system, frmst koncernens redovisningssystem (ABS), miljoch resursrapporteringssystemet (RMS) samt GRI-rapporteringssystemet. Viss social data ssom uppgifter som lner, pensioner, utbildningsniv, kostnader fr kompetensutveckling och annat som rr de anstllda rapporteras antingen p kvartalsbasis eller rligen genom ABS. vrig GRI-data rapporteras p rsbasis genom GRI-systemet. RMS omfattar 85 produktionsanlggningar, vilket tcker praktiskt taget hela bolagets milj pverkan och resursutnyttjande frn produktion. Varje enhet rapporterar fljande data till systemet: rmaterialfrbrukning in- och utgende transporter produktionsvolymer energifrbrukning frdelat p egen vattenkraft, mottryckskraft och kraft frn elntet brnslefrbrukning frdelat p biobrnsle, fossilt brnsle och elpannor utslpp till luft, bland annat med uppgifter om fossilt respektive biogent koldioxid utslpp till vatten fast avfall Datan redovisas bde internt och externt p bruksniv, affrsenhetsniv och fr koncernen som helhet. Jmfrbarhet Fr att frenkla jmfrelser justeras viss data retroaktivt. Fregende rs siffror finns d tillgngliga i tidigare publikationer av SCAs hllbarhetsredovisning. Detta gller framfrallt data som ligger inom SCAs hllbarhetsml ssom CO2 samt hlsa och skerhet. Utfallet fr koncernens CO2-ml och vattenml korrigeras varje r i frhllande till produktionsniv. vrig miljdata redovisas i absoluta tal.
64
Bestyrkande|Styrning och kontroll
Revisors rapport ver kombinerad granskning av hllbarhetsredovisningen

Till lsarna av Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) hllbarhetsredovisning 2013
Inledning Vi har ftt i uppdrag av ledningen i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) att granska SCA:s hllbarhetsredovisning fr r 2013. Styrelsens och fretagsledningens ansvar fr hllbarhetsredovisningen Det r styrelsen och fretagsledningen som har ansvaret fr det lpande arbetet inom milj, hlsa och skerhet, socialt ansvar och hllbar utveckling samt fr att upprtta och presentera hllbarhetsredovisningen i enlighet med tillmpliga kriterier. Revisorns ansvar Vrt ansvar r att uttala en slutsats om hllbarhetsredovisningen grundad p vr granskning. Vi har utfrt uppdraget i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hllbarhetsredovisning utgiven av FAR. Uppdraget bestr av versiktlig granskning av hllbarhetsredovisningen som helhet och en revision av viss information som specificeras nedan. En revision syftar till att uppn en rimlig skerhet, fr att frskra oss om att informationen inte innehller vsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen fr kvantitativ och kvalitativ information i hllbarhetsredovisningen. En versiktlig granskning r i huvudsak begrnsad till frfrgningar hos bolagets personal med ansvar fr hllbarhetsfrgor och analytisk granskning och att vidta andra versiktliga granskningstgrder. Den uttalade slutsatsen grundad p vr versiktliga granskning har drfr inte den skerhet som vr uttalade slutsats grundad p vr revision har. Eftersom detta r ett kombinerat uppdrag lmnar vi vra slutsatser avseende revision och versiktlig granskning i separata avsnitt. Vr revision har omfattat fljande information: a. miljdata avseende vatten som rmaterial och fossilt brnsle p sid 62 b. hlsooch skerhetsdata avseende antal olyckor (LTA) olycksfallsfrekvens (FR) p sid50 De kriterier som vr granskning baseras p r de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av Global Reporting Initiative (GRI), som r tillmpliga fr hllbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och berkningsprinciper som fretaget srskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier r lmpliga fr upprttande av hllbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vr granskning r tillrckliga och ndamlsenliga i syfte att ge oss grund fr vra uttalanden nedan. Uttalanden Grundat p vr versiktliga granskning har det inte kommit fram ngra omstndigheter som ger oss anledning att anse att informationen i SCAs hllbarhetsredovisning inte, i allt vsentligt, r upp rttad i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Grundat p vr revision anser vi att den infor mation i SCAs hllbarhetsredovisning som omfattas av vrt uppdrag, i allt vsentligt, har upprttats i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Stockholm den 28 februari 2014 PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor
Fredrik Ljungdahl Specialistmedlem i Far
65
Styrning och kontroll|GRI-index
GRI-index
SCAs hllbarhetsredovisning 2013 fljer Global Reporting Initiatives riktlinjer (version G3). Fljande index visar vilka GRI-indikatorer som redovisas och var information ternns: denna hllbarhetsredovisning (SR), rsredovisning (AR) eller SCAs hemsida (sca.com/GRI) som innehller motsvarande GRI-index med direktlnkar. Tabellen omfattar samtliga krnindikatorer samt de tilllggsindikatorer som r applicerbara p SCAs verksamhet. GRI:s riktlinjer r den vanligaste standarden fr hllbarhetsredovisningar. Detta r sjtte ret som SCA tillmpar GRI:s riktlinjer. Rapporteringen sker enligt GRI:s niv A och detta har verierats av PwC.
Engagemang i externa projekt 4.11 Frsiktighetsprincipens tillmpning. 4.12 Externa stadgor, principer och initiativ. 4.13 Medlemskap i organisationer. Intressentengagemang 4.14 Intressentgrupper. 4.15 Identiering och urval av intressenter. 4.16 Metoder fr samarbete med intressenter. 4.17 Viktiga frgor som framkommit i dialog med intressenter. 5. EKONOMISKA INDIKATORER Upplysningar om hllbarhetsstyrning SR 23 AR 6065 Ekonomiska resultat EC1. Skapat och levererat direkt ekonomiskt vrde. EC2. Finansiell pverkan, samt risker och mjligheter, hnfrliga till klimatfrndringen. AR 111 AR 1213, 30, 38, 44 SR 5859, AR 24 SR baksida AR 84 AR 1819 AR 37, 43, 49 SR insida omslag, AR insida omslag AR 25 SR insida omslag EC3. Omfattningen av organisationens frmnsbestmda taganden. EC4. Vsentligt nansiellt std frn det allmnna. Marknadsnrvaro EC5. Ingngslner i frhllande till minimilner p viktiga verksamhetsorter. EC6. Policy och praxis, samt andelen utgifter som gr till lokala leverantrer. EC7. Rutiner fr lokalanstllning av personal och ledande befattningshavare. Indirekt ekonomisk pverkan EC8. Investeringar i infrastruktur och tjnster fr allmnhetens nytta. EC9. Beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning. SR 64, AR 74 SR 64 SR 64 SR baksida SR 1011 SR 64 SR 64 SR 64, AR 75 SR 64 SR 64 SR 64 6. MILJINDIKATORER Upplysningar om hllbarhetsstyrning Material EN1. Materialanvndning i vikt eller volym. EN2. tervunnet material i procent av materialanvndning. Energi EN3. Direkt energianvndning per primr energiklla. EN4. Indirekt energianvndning per primr energiklla. EN5. Energibesparingar genom sparande och effektivitetsfrbttringar. Vatten EN8. Total vattenanvndning per klla. SR 6667 SR 65 Biologisk mngfald EN11. Lge och storlek av nyttjad mark, i eller intill skyddade omrden eller omrden med hgt biologiskt mngfaldsvrde. EN12. V sentlig pverkan p den biologiska mngfalden i skyddade omrden, eller omrden med hg biodiversitet. AR 5051, SR 5859 AR 5051, SR 5859 AR 52 AR 5051, SR 5859 AR 85 (not 6), sca.com/GRI sca.com/GRI sca.com/GRI SR 44 SR 5859, sca.com/GRI SR 5859, sca.com/GRI Utslpp till luft och vatten samt avfall EN16. Totala direkta och indirekta utslpp av vxthusgaser, i vikt. EN17. Andra relevanta indirekta utslpp av vxthusgaser, i vikt. EN18. Initiativ fr att minska utslpp av vxthusgaser, samt resultat. EN19. Utslpp av ozonnedbrytande mnen, i vikt. EN20. NO, SO samt andra vsentliga luftfroreningar, i vikt per typ. EN21. Totalt utslpp till vatten, i kvalitet och recipient. EN22. Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod. EN23. Totalt antal samt volym av vsentligt spill. SR 6062 SR 6062 SR 15, 3233 sca.com/GRI SR 6062 SR 6062 SR 6062 sca.com/GRI SR 40, 60, 62 SR 6062 SR 6062 SR 3235 SR 6062 SR 6062 SR 1415, 5859 SR 5657, sca.com/GRI SR 20, SR 5657 SR 20, sca.com/GRI SR 20 SR 54, sca.com/GRI SR insida omslag, 20 SR 7, 3035 AR 61 SR 20, AR 101 (not 26) AR 78, 81 AR 89, SR 1415, 5859 AR 67, 1617, SR 811 AR 67, 1617, SR 811 AR 67, 1617, SR 811 AR 67, 1617, SR 811 sca.com/GRI sca.com/GRI SR 9, sca.com/GRI
PROFIL 1. STRATEGI OCH ANALYS 1.1 Kommentar frn VD. 1.2 Beskrivning av pverkan, risker och mjligheter. 2. ORGANISATIONEN 2.1 Organisationens namn. 2.2 Huvudsakliga varumrken, produkter och tjnster. 2.3 Organisationsstruktur. 2.4 Huvudkontorets lokalisering. 2.5 Lnder dr organisationen r verksam. 2.6 garstruktur och bolagsform. 2.7 Marknader. 2.8 Bolagets storlek. 2.9 Strre frndringar under redovisningsperioden. 2.10 Erhllna utmrkelser under rkenskapsret. 3. REDOVISNINGSPARAMETRAR Redovisningsprol 3.1 Redovisningsperiod. 3.2 Senaste redovisningen. 3.3 Redovisningscykel. 3.4 Kontaktperson fr rapporten. Redovisningens omfattning och avgrnsningar 3.5 Process fr att deniera redovisningens innehll. 3.6 Redovisningens avgrnsningar. 3.7 Begrnsningar av omfattningen eller avgrnsningen. 3.8 Redovisningsprinciper fr samgda bolag, dotterbolag, osv. 3.9 Mtmetoder och berkningsgrunder. 3.10 Frklaring till korrigeringar frn tidigare rapporter. 3.11 Vsentliga frndringar i omfattning, avgrnsning eller mtmetoder jmfrt med tidigare rs redovisningar. Granskning 3.12 Tabell som visar var information fr samtliga delar av GRI (Standard Disclosures) gr att hitta. 3.13 Policy och praxis fr extern granskning. 4. STYRNING, TAGANDEN OCH ENGAGEMANG Styrning 4.1 Styrningsstruktur. 4.2 Styrelseordfrandens roll. 4.3 Oberoende eller icke-verkstllande styrelseledamter. 4.4 Aktiegarnas och medarbetarnas mjligheter att lmna frslag etc till styrelsen. 4.5 Ersttning till ledande befattningshavare. 4.6 Undvikande av intressekonikter i styrelsen. 4.7 Process fr krav p styrelseledamternas kvalikationer. 4.8 Mission, vrderingar, uppfrandekod etc. 4.9 Styrelsens vervakning av hllbarhetsarbetet. 4.10 Utvrdering av styrelsearbetet.
SR 36, sca.com/GRI SR 36, sca.com/GRI
66
GRI-index|Styrning och kontroll
Produkter och tjnster EN26. tgrder fr att minska miljpverkan frn produkter och tjnster, samt resultat. EN27. Procent av slda produkter och deras frpackningar som terinsamlas, per kategori. Efterlevnad EN28. Summan av betydande bter, och antalet icke-monetra sanktioner pga brott mot miljlagstiftning och bestmmelser. Transport EN29. Vsentlig miljpverkan genom transport av produkter, varor och material som anvnds i verksamheten, inklusive transport av arbetskraft. 7. SOCIALA INDIKATORER Upplysningar om hllbarhetsstyrning Anstllningsfrhllanden och arbetsvillkor Anstllning LA1. T otal personalstyrka, uppdelad p anstllningsform och region. LA2. T otalt antal anstllda och personalomsttning, per ldersgrupp, kn och region. Relationer mellan anstllda och ledning LA3. Frmner till heltidsanstlld personal. LA4. Procent av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal. LA5. M insta varseltid angende frndringar i verksamheten, och huruvida detta r specierat i kollektivavtal. Arbetsmilj (Hlsa och Skerhet) LA6. A ndel av personalen representerad i arbetsmilj- och skerhetskommitter. LA7. O mfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, frlorade arbetsdagar, frnvaro samt totala antalet arbetsrelaterade ddsolyckor per region. LA8. U tbildning, trning, rdgivning, frebyggande tgrder och riskhanteringsprogram fr att bist de anstllda och deras familjer eller samhllsmedlemmar betrffande allvarliga sjukdomar. LA9. A rbetsmiljomrden (hlsa och skerhet) som tcks i formella verenskommelser med fackfreningarna. Trning och utbildning LA10. Genomsnittligt antal trnings- och utbildningstimmar per anstlld och r, frdelat p personalkategorier. LA11. Program fr vidareutbildning och livslngt lrande. LA12. A ndel anstllda som fr regelbunden utvrdering av sin prestation. Mngfald och jmstlldhet LA13. Sammansttning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anstllda. LA14. Lneskillnad i procent mellan mn och kvinnor per anstllningskategori. Mnskliga rttigheter Investerings- och upphandlingsrutiner HR1. Andel och antal investeringsbeslut som inkluderar krav gllande mnskliga rttigheter, eller som har granskats utifrn mnskliga rttigheter. HR2. A ndel av betydande leverantrer som granskats fr efterlevnad av mnskliga rttigheter, samt tgrder. HR3. Personalutbildningstimmar fr policyer och rutiner fr mnskligarttigheter, samt andelen av de anstllda som genomgtt sdan utbildning. Icke-diskriminering HR4. Antal fall av diskriminering, samt vidtagna tgrder. Freningsfrihet och rtt till kollektivavtal HR5. V erksamheter dr freningsfriheten och rtten till kollektivavtal kan vara hotade och tgrder som vidtagits. sca.com/GRI SR 46 SR insida omslag, 5455, AR 5659 sca.com/GRI SR 55 sca.com/GRI SR 55 SR 50 sca.com/GRI SR 55 SR 55 SR insida omslag SR 5455, 63 SR 55 SR 1415, 5859 SR 2427, 3041 SR 17, 61, sca.com/GRI
Barnarbete HR6. Verksamheter dr det nns risk fr fall av barnarbete och tgrder som vidtagits. Tvngsarbete HR 7. Verksamheter dr det nns risk fr tvngsarbete och obligatoriskt arbete, och tgrder som vidtagits. Ursprungsbefolkningars rttigheter sca.com/GRI HR 9. Antal krnkningar mot utsprungsbefolkningars rttigheter. sca.com/GRI sca.com/GRI sca.com/GRI
Samhlle SR 6061 Lokala samhllen SO1. Utformning och omfattning av de rutiner som utvrderar verksamhetenspverkan p samhllen, inklusive intrde, verksamhetoch uttrde. Korruption SO2. Andel och antal affrsenheter som analyserats avseende risk fr korruption. SO3. Andel anstllda som utbildats i organisationens policyer och rutiner mot korruption. SO4. tgrder som vidtagits p grund av korruptionsincidenter. Politik SO5. P olitiska stllningstaganden och delaktighet i politiska beslutsprocesser och lobbying. SO6. Vrde av nansiella bidrag till politiska partier etc. Konkurrenshmmande aktiviteter SO7. Antal juridiska tgrder mot organisationen fr konkurrens hmmande tgrder. Uppfyllande av lagar och frordningar SO8. Betydande bter och sanktioner fr brott mot gllande lagar och bestmmelser. Produktansvar Kundernas hlsa och skerhet SR 52, sca.com/GRI SR 50 PR1. Faser i livscykeln d produkters och tjnsters pverkan p hlsa och skerhet utvrderas i frbttringssyfte, och andelen produktkategorier som utvrderats. Mrkning av produkter och tjnster PR3. Produkt- och tjnsteinformation som krvs enligt rutinerna, samt andel av produkter och tjnster som berrs. Marknadskommunikation PR6. Program fr efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga koder fr marknadskommunikation, inklusive marknadsfring, PR och sponsring. Efterlevnad PR9. Betydande bter fr brott mot gllande lagar och regler gllande tillhandahllandet och anvndningen av produkter och tjnster. sca.com/GRI sca.com/GRI sca.com/GRI sca.com/GRI sca.com/GRI SR 4546 SR 4546 SR 46
SR 4445, sca.com/GRI
SR 5051, 63
SR 24, 41
sca.com/GRI
sca.com/GRI
SR 4445 SR 48
SR 4546
67
Styrning och kontroll|Ordlista
Ordlista
Anaerob rening Vid anaerob rening av avloppsvatten anvnds biologiska mnen i en syrefri milj fr att avlgsna froreningar frn avloppsvatten. AOX, Absorberbara organiska halogener Faktor som beskriver mngden klorhaltigt organiskt material. Vissa av dessa substanser kan ackumuleras i skar och sktande fglar. ASR (Accident Severity Rate) Olyckornas svrighetsgrad denierat som antalet arbetsdagar som frloras p grund av olyckor (DLA) i relation till antalet olyckor (LTA). Se ven FR, IR och Olyckor som leder till sjukskrivning (LTA). Avloppsvatten vatten som slpps ut i vatten drag efter rening. Barnarbete Att anvnda arbetskraft som inte innehar landets lagstadgade minimilder fr arbete. BAT (Best available technology) Bsta tillgngliga teknik. Ofciell term fr att beskriva den frmsta teknik som branschen br anvnda p ett visst verksamhetsomrde (se IED-direktivet och BREF). Biobrnsle frnybart brnsle frn skogs- och process avfall. Biologisk mngfald En term som beskriver mngfalden av livsformer och arter (ora och fauna) i ett ekosystem. Ett ekosystem r ett levande biologiskt samhlle i en specik fysisk milj. BOD, Biochemical oxygen demand Vattenemissions faktor som beskriver mngden syre som frbrukas vid ned brytning av organiskt material i avloppsvatten, utan att specicera de nrvarande substanserna. Ett hgt BOD-vrde innebr att den normala syrehalten i vattenmiljn kan sjunka. BOD-vrdet mts under sju dagar i Sverige och under fem dagar i vriga Europa, i enlighet med nationella lagar. BREF (Best available technology reference document) Ett dokument som anger bsta tillgngliga teknik fr ett antalsektorer som EU valt ut, bland dem massaoch pappersindustrin. CHP Se mottryckskraft. CO2 biogent mngden koldioxid som bildas vid frbrnning av biobrnslen. Vrdet berknas utifrn kolhalten i tr. CO2 fossilt mngden koldioxid som bildas vid frbrnning av fossila brnslen. Vrdet berknas utifrn kol halten i varje fossil brnsletyp. CO2, koldioxid En gas som bildas naturligt genom geo logiska processer, biologisk nedbrytning samt p grund av mnsklig verksamhet. Produktion och transport samt uppvrmning och nedkylning ger fr nrvarande de strsta koldioxidutslppen. COD, Kemisk syrefrbrukning (Chemical oxygen demand) Vattenemissionsfaktor som beskriver mngden syre som frbrukas vid oxidation av material som r lst i avloppsvatten. Ett hgt COD-vrde innebr risk fr att den normala syre halten i vattenmiljn kan sjunka. CTMP (kemisk termomekanisk massa) En hgutbytesmassa (9095 procent utbyte frn veden) som produceras genom att kemiskt frbehandlad barrved vrms upp och snderdelas mekaniskt i rafnrer. Deponerat material fasta restprodukter som lggs p deponi. Dow Jones Sustainability Index Ett brsindex som bestr av fretag som anses vara ledande nr det gller hllbar utveckling och bedriver sin verksamhet i enlighet med detta. El frn ntet elenergi levererad frn det nationella kraftntet. Elpannor elenergi som anvnds fr vrme (produktion) i pannor och vrmepumpar. Energimngden mts p plats och konverteras till GJ. EPD (Environmental Product Declaration) Miljvaru deklaration fr produkter med ett antal bestmda para metrar baserade p ISO 14 040-standarden, men som inte utesluter kompletterande miljinformation. ESAVE Strukturerat energibesparingsprogram som SCA r 2003 infrde i de tillverkningsenheter dr energifrbrukningen r som strst. Mlet r att vsentligen minska produktionsenheternas energifrbrukning. Farligt avfall avfall som mste hanteras av auktoriserade avfallshanterings fretag, i enlighet med nationella lagar. Fast kommunalt avfall En betydande andel (15 procent) av den totala mngden fast avfall. Engngsbljor och inkontinensskydd ingr i det fasta kommunala avfallet. Fossilt brnsle kol, eldningsolja och naturgas. FR (Frequency Rate) Antalet olyckor/tillbud per miljoner arbetade timmar. FSC, Forest Stewardship Council En internationell organisation som verkar fr ansvarsfullt skogsbruk. FSC har utvecklat principer fr skogsbruk som kan anvndas fr certiering av skogsfrvaltning samt ett system fr att spra, veriera och mrka virke och skogsprodukter som kommer frn FSC-certierade skogar. SCA stder aktivt FSC. Frsk vedber Kallas ven jungfrulig ber. Vedber frn skog som utnyttjas som rvara fr frsta gngen. Freningsfrihet Anstlldas rtt att lagligen ansluta sig till de freningar de sjlva nskar fr att under fredliga former ing avtal, organisera sig och frhandla kollektivt. Frnybar Alla material som kan terplanteras eller produceras utan att naturens resurser utarmas. GWh Gigawattimmar, mttenhet fr energi (el energi och vrmeenergi). 1 GWh=1 miljon kWh. Huvudanlggning En produktionsanlggning som gs till 100 procent av SCA och som har 100 eller er medarbetare. IED (Industry Emissions Directive) EUs direktiv om samordnade tgrder fr att frebygga och begrnsa industriutslpp. ILO (International Labour Organization) Internationella arbetsorganisationen r ett FN-organ som upprttar konventioner om arbete som r bindande fr alla lnder som raticerar dem. Det nns mer n 150 ILO-konventioner. tta av dessa r centrala, eftersom de gller grundlggande mnskliga rttigheter och faststller arbetstagarnas grundrttigheter. Intresseorganisationer (NGO:er) Grupper p internationell, nationell eller lokal niv som kar medvetandet om sociala, miljmssiga, samhllsrelaterade och mnniskorttsliga frgor. Intressenter Grupper av personer som en organisation har ett aktivt frhllande till och mste fra en dialog med fr att verksamheten ska fungera. Bland SCAs intressenter kan nmnas aktiegare, myndigheter, kunder, anstllda och intresseorganisationer. IR (Incidence Rate) Antal olyckor eller tillbud per 200 000 arbetstimmar. ISO 14001 Internationella standardiseringsorganets standard som anger kraven p miljledningssystem. Alla SCAs europeiska bruk r certierade enligt ISO 14001. Kemisk massa Massa frn vedber som behandlas kemiskt, vanligtvis genom kokning. Klimatfrndring Kallas ven vxthuseffekten. Mn niskors verksamhet bidrar till den globala uppvrmningen med konsekvenser som frhjd temperatur, ovntade vdermnster och att polarisarna smlter. Kolsnka Nr skog vxer binds gasformigt kol i fast form, s att koldioxid absorberas samtidigt som syre bildas. Skog, jordbruk och vrldshaven r enligt de senaste vetenskapliga rnen att betrakta som kolsnkor. Konsumentavfall Avfall efter produkternas anvndning, exempelvis anvnda bljor, mensskydd och mjukpapper.
68
Ordlista|Styrning och kontroll
Kraftliner Frpackningspapper tillverkat av huvudsakligen frsk ber. Lakvatten Vtska som sipprar ner genom marken. Den naturliga lakvattenbildningen kan frorena grundvatten eller ytvatten som r belget under en uppsamlingsbassng fr avloppsvatten eller en deponi med biologisk nedbrytning. Livscykelanalys (LCA) En metod fr att analysera en produkts miljpverkan med hnsyn tagen till hela dess livscykel, frn utvinnandet av rvaran till avfallshanteringen. LTA (Lost Time Accident) Olyckor som leder till frnvaro frn arbetet. Lut mne som anvnds vid eller bildas under kemisk massaproduktion. Vitlut r kokluten (natriumhydroxid och natriumsuld). Svartlut r den restprodukt som genereras under produktionscykeln. Till strre delen teranvnds svartluten och brnns i sodapannan. Grnlut r den vtska som blir kvar nr svartluten brnts. LWC-papper (Light Weight Coated) r ett bestruket papper med hgt innehll av mekanisk massa. Anvnds fr kvalitetstidskrifter och reklamtryck med hga krav p frgtryck. Mekanisk massa Massa som produceras genom att barkad ved huggs till is och slipas eller mals s att vedens brer separeras. Miljledningssystem Den del av ett vergripande ledningssystem som beskriver struktur, principer, procedurer och resurser fr systematiskt genomfrande av fretagets egen miljpolicy. Mottryckskraft Kombinerad produktion av elenergi och termisk energi. Mottryckskraft ger en hg verkningsgrad. Mutor Att ge eller ta emot otillbrlig ersttning som syftar till att pverka en persons agerande p ett stt som strider mot principerna om rlighet och integritet. Mnskliga rttigheter Bygger p erknnandet av alla mnniskors lika rttigheter, vilket utgr grundvalen fr frihet, rttvisa och fred i vrlden. Faststlls i FN:s deklaration om mnskliga rttigheter (1948). N, kvve Kemiskt grundmne som ocks nns i tr och r ndvndigt fr vxt- och djurliv. verskott av kvve i vatten kan ge upphov till stora alganhopningar, som kan leda till syrebrist nr algerna bryts ned. NOX som NO2 kvveoxiderna NO och NO2, berknade som den mngd NO2 som uppstr vid frbrnning. Dr NOX inte mts anvnds ett standardvrde p 100 mg/MJ brnsle.
Oorganiskt material innefattar oorganiska fyllmedel och bestrykningsmedel som levereras till en anlggning. Alla vrden omrknas till 100 procent torrsubstans (ts). Organiskt fossilt material omfattar roljebaserat material som super absorberande mnen och binde medel. Alla vrden omrknas till 100 procent torr substans (ts). P, fosfor Kemiskt grundmne som ocks nns i tr och r ndvndigt fr vxt- och djurliv. verskott av fosfor i vatten kan orsaka vergdning. Produktionsavfall Fr SCA r avfall endast det material som lmnar vra produktionsanlggningar utan att kunna anvndas fr ngot annat ndaml. Returpapper och returber ingr inte, eftersom de r en del av SCAs rmaterial. REACH (Regulation, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals) Europeiskt regelverk (1907/2000/EC) som omfattar produktion och (sker) anvndning av kemikalier och deras eventuella pverkan p mnniskors hlsa och miljn. Omkring 30 000 kemikalier mste efter testning registreras hos en europeisk kemikaliebyr (ECHA) i Helsingfors. Fretag mste ha tillstnd fr att anvnda farliga kemikalier. Returber Fiber fr papperstillverkning som kan hmtas frn en sekundr klla, som returpapper eller wellpapp, och tervinnas. RMS SCAs resursledningssystem fr insamling och sammanstllning av miljdata och resursanvndning inom SCA-koncernen. Rundved och sgverksis summan av den ved som levereras till varje anlggning. Slam Avfall frn pappersproduktionen. Bestr av inaktivt material, frmst nfrdelade berrester, fyllmedel och annat inaktivt material. Brukade frr deponeras men anvnds idag som nytt rmaterial och brnns med energitervinning. SO2 den totala mngden svavel, omrknat till SO2, frn processer och frbrnning i anlggningen. I de fall SO2 inte mts anvnds i stllet mngden svavel i anvnt brnsle. Sprbarhet Mjligheten att spra en produkts ursprung genom hela processen frn rvara till frdig produkt. I SCAs fall innebr sprbarhetscertiering att det gr att flja skogsprodukter tillbaka till SCAs FSC-certierade skogar. SRI, Socially-responsible investment En metod dr vrdepapper vljs ut utifrn kriterier som har att gra med hur fretaget presterar miljmssigt, socialt och etiskt. Stoft partiklar i rkgasen som bildas vid frbrnning. Suspenderade mnen uppslammade partiklar i avloppsvattnet.
System fr handel med utslppsrtter System fr handel med utslppsrtter fr vxthusgaser i syfte att p ett kostnadseffektivt stt minska dessa utslpp inom EU. Sgade trvaror Sgat virke i olika storlekar fr till exempel mbeltillverkning och snickeriindustri eller till byggnadsvirke. TCF, klorfri massa Pappersmassa som bleks utan anvnd ning av klor i ngon form. Tidningspapper Papper fr produktion av dagstidningar, gjort p mekanisk massa av frsk ber eller returber. Tissue Mjukpapper som anvnds i hygienprodukter som servetter, toalettpapper och hushllspapper samt avtorkningsprodukter fr institutioner, hotell mm. TJ, Terajoule Mttenhet fr energi (brnsle). TMP, termomekanisk massa En hgutbytesmassa (9095 procent utbyte frn veden) som tillverkas genom att granis hettas upp och mals i rafnrer. TWh, Terawattimme Energienhet. 1 TWh=1000 miljoner kWh. Tvngsarbete Detta innefattar livegenskap, skuldslaveri och alla andra former av ofrivilligt arbete. Uppfrandekoden En formell redogrelse fr ett fretags vrderingar och affrspraxis. Uppfrandekoden anger fretagets minimikrav och tagandet att uppfylla dem samt att se till att leverantrer och underleverantrer ocks gr det. Vatten summan av ytvatten, grundvatten och kommunalt vatten som anvnds i processer och fr kylning.
69
SVENsKA CELLULOsA AKTIEBOLAGET SCA (publ) Box 200, 101 23 STOCKHOLM. Beskare: Klarabergsviadukten 63 Tel 08-788 51 00, fax 08-788 53 80 Org.nr: 556012-6293 www.sca.com
Affrsenheter
SCA INCONTINENCE CARE EUROPE 405 03 GTEBORG Sverige Beskare: Bckstensgatan 5, Mlndal Tel 031-746 00 00 Fax 031-746 19 00 SCA cONsUMEr GOODs EUrOpE Postfach 1265 DE-85730 ISMANING Tyskland Beskare: Adalperostrasse 31 Tel +49 89 970 06 0 Fax +49 89 970 06 644 SCA AfH PrOFEssIONAL HYGIENEEUROPE Postfach 1265 DE-85730 ISMANING Tyskland Beskare: Adalperostrasse 31 Tel +49 89 970 06 0 Fax +49 89 970 06 644 SCA MEIA Universite Mah. Baglarici Cad. No:29 Kat:6 Avclar 34320 ISTANBUL Turkiet Tel + 90 212 509 38 22 Fax: + 90 212 676 01 06
SCA AMErIcAs Cira Centre Suite 2600 2929 Arch Street PHiLadeLpHia, PA 19104 USA Tel +1 610 499 3700 Fax +1 610 499 3402 GHC (GLOBAL HYGIENE CATEGORY) 405 03 GTEBORG Sverige Beskare: Bckstensgatan 5, Mlndal Tel 031-746 00 00 Fax 031-746 19 00
SCA AsIA PAcIFIc 5th Floor, Building 1 No.3 Fenyang Road Xuhui District SHANGHAI 200031 Kina Tel +86 21 2405 9800
SCA FOrEsT PrODUcTs 851 88 SUNDSVALL Sverige Beskare: Skepparplatsen 1 Tel 060-19 30 00, 19 40 00 Fax 060-19 34 97
GHS (GLOBAL HYGIENE SUPPLY) Postfach 1265 DE-85730 ISMANING Tyskland Beskare: Adalperostrasse 31 Tel +49 89 970 06 0 Fax +49 89 970 06 644
GBS (GLOBAL BUSINESS SERVICEs) Box 200 101 23 STOCKHOLM Sverige Beskare: Klarabergsviadukten 63 Tel 08-788 51 00 Fax 08-788 53 80
Kontaktpersoner
Kersti Strandqvist Chef, koncernfunktion Hllbarhet E-post: kersti.strandqvist@sca.com Telefon: 08-788 52 24 Patrik Isaksson Miljchef E-post: patrik.isaksson@sca.com Telefon: 08-788 51 04 Per Brattberg Director, Sustainability Reporting E-post: per.brattberg@sca.com Telefon: 08-788 52 58 Lulu Li Chef, Socialt ansvar E-post: lulu.li@sca.com Telefon: 08-788 52 94 Marita Sander Communications Director, Sustainability E-post: marita.sander@sca.com Telefon: 08-788 52 46
Denna hllbarhetsredovisning r producerad av SCA i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Foto: Torbjrn Bergkvist, Hkan Flank, Juliana Flldin, Peter Hoelstad, Olof Holdar, Mariel Kolmschot, Hkan Lindgren, Donna Rizzo, Per-Anders Sjqvist och Rick Tomlinson. Tryck: Elanders 2014.

SCAs Hållbarhetsredovisning 2013

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

SCAs Hållbarhetsredovisning 2013

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Hllbarhetsredovisning 2013

Styrning och kontroll

Utmrkelser och erknnanden

r 2008 blev SCA medlem av FN:s Global Compact.

SCA r medlem i World Business Council for Sustainable Development (WBCSD).

SCA ingr i tv av ECPI:s hllbarhetsindex.

Totalt koncernen: 89 019 MSEK

Rrelseresultat (andel av koncernen)

Totalt koncernen: 9 934 MSEK

FRSLJNING PER VRLDSDEL OCH DEMOGRaFISK UTVECKLING

SCA har frsljning i cirka

gsindustri fretag som utvecklar och producerar apper och skogsindustriprodukter.

En symbolisk resa med varumrket i fokus

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

Jan Johansson, vd och koncernchef

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

Samtal med omvrlden

SCAs hllbarhetseffekt | Inledning

Vra vgval sid 10

Ml och resultat sid 14

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

FLer och Ldre

HLsa och hYgien

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

Frndrade kUnd-/ konsUMenTBeTeenden

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

Lyhrdhet och samverkan med omvrlden

Samarbete mellan rennring och skogsbruk

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

Skogssktsel Koldioxidutslpp Energianvnding Vattenanvnding Miljfrgor Lokala frgor Samhllsengagemang

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

SCAs vgval och prioriteringar en vsentlighetsanalys

Viktigt Betydelse fr intressenterna

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

Inledning |Ml och resultat

Hlsa & skerhet fr medarbetarna

sid 28-29 och 56-57

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

Ml och resultat | Inledning

Klimat & energi

Fiberinkp & iologisk mngfald b

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

SCAs vrdekedja | Inledning

affrsomrdena. Hr beskriver vi de omrden vi anser vara av srskilt stor vikt i vrdekedjan.

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

Ekonomi och hllbarhet gr hand i hand

Ls om vrt ekonomiska vrdeskapande:

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

Ylva Hannestad, Director of Responsible Investments & Governance, Nordea, Sverige

Positivt ekonomiskt inytande i samhllet

Frdelning av skapat ekonomiskt vrde per intressent 20131)

SCA Hllbarhetsredovisning 2013

Proaktivt hllbarhetsarbete strker aktiegarvrdet

Index och fonder

SCAs strsta aktiegare

SRI*-investerare i SCA, geogrask frdelning

Europa, 91,8% Nordamerika, 7,9% Asien, 0,3%

Klla: SIS garservice

SCA Hllbarhetsredovisning 2013