You are on page 1of 48

K. BOUAMARA, B.

Hamek,
M.-L. MAHROUCHE, Z. MEKSEM,
A. RABEHI, M. TIDJET
Ilugan n tira
n tmazit
Tirigin Iman-nne
Adlis-a yee s udrim n :
- ACAF, Association Culturelle Adrar n Fad;
- Tidukkla Tadelsant n Adrar n Fad n Ayt Smael (Bgayet).
Tanemmirt i ACAF
Agbur
Asissen (2009)
Asissen (2005)
Tazwart
Tira tumrist : kra n yimenzayen addayen
Ilugan n tura
I. aswir n ugemmay
II. Aswir n wawalen
2.1. Tussda
2.1.1. Tussda n tnumi
2.1. 2. Tussda n tjerrumt
2.2. Kra n yimesla yellan deg tmenna, ulac-iten deg tira
2.3. Tiri n yilem (e)
2.4. Addad amaruz
III. Aswir n tezrarin (tilas gar wawalen)
3.1. Tizdit
3.2. Tamsertit deg tezrart (gar wawalen)
3.3. Timlilt n tera
3.4. Tamlellit n yilem
3.5. Amkan n yisekkilen imeqqranen
Kra n yisumar-ien
Kra n yidlisen i nesseqdec
Tazmilt n usegzi
Aris s tira tumrist
Tira tamsislant [asiwel n Belid ]
Tira tamsislant [asiwel deg at Welis (Bgayet)]
Tira tamsislant [asiwel deg at Yemmel, Ifnayen, (Bgayet)]
Tira tamsislant [asiwel deg Iil Wis, (Bgayet)]
Asissen (2009)
7
Asissen (2009)
Adlis-a, Ilugan n tira n tmazit, yee-d yakan tikelt tamezwarut
deg useggas n 2005 ur Terigin Talantikit (Bgayet) ; en-d seg-s azal
n 1500 n yimedyaten. Amur ameqqran deg yimedyaten-a i tu Tidukkla
Tadelsant n Tmazit deg Marikan (Amazigh Cultural Association in America),
tefka-ten d tikci i yiselmaden, i yinelmaden, i tdukkliwin n tmazit.
Tanemmirt i yieggalen n ACAA, tanemmirt i Mass Akli GANA i igan
assa gar yimeskaren akked ACAA. Syin er da, adlis-a ameyan, i nefka
d tarzeft, yu-d aas n temnain n tmurt n Lezzayer (Bgayet, Tizi Uzzu,
Tubiret, Sif, Mezenna, Tbatent, Xencelt, Timsunin, ) ; yewwe er
Fransa, er Marican, er Montral.
Ass-a, ayen akken i d-yeen deg useggas n 2005, yekfa : ulac-
it deg tnedlisin, ulac-it deg ssuq iwakken ad t-id-aen wid i t-yesrin.
Aas n yinelmaden, aas n yiselmaden i t-yettnadin, ur t-un. Da, ass-
a tettunefk-a tegnit ad as-d-nales asufe ; i tikelt tis snat d Tadukkli
tadelsant i iqeddcen ef tmazit i as-igan ccan akked txutert i udlis-a. D
Tadukli Tadelsant Adrar n Fad n Ayt Smael (air n Bgayet), i d-yessuddusen
yal aseggas tafaska n tmedyezt n tmazit, i d-iawcen adrim swayes ara d-
yee udlis-a. Am wakken i nenna i ACAA, ad nini i yieggalen n Tidukla
Adrar n Fad : tanemmirt d tagemirt !
Tasenfelt n Ilugan n 2005 ur temagarad ara d tin n 2009. Ulac i
izaden, ulac i inesen gar snat n tsenfal-a.
Deg taggara, ad nesnemmer Massen Iit Muend Ureman
akked Mehdi Nacer i d-yekksen tucciwin n tira yellan deg tsenfelt-
nni tamezwarut ; taneqqmirt meqqren i Mass Ixlu amal i d-imeslen
asebter amezwaru n udlis-a.
9
Asissen (2005)
Mai yiwet ne snat n temliliyin i d-yellan yakan ef tira n
tmazit, ama deg tmura n berra, ama deg tmurt-nne ; mai yiwen n
udlis yerzan anect-a i d-yennulfan, ama d wid yettnuzun, ama d wid
yellan deg temkariwin n tesdawiyin kan ; mai as yiwen n uskasi i d-
wwin at tussna d at tmusni ef wamek ara arun Yimazien tutlayt-nsen.
Maca yebun yili, drus, drus mai. Acku, ma nger tamawt, ma nmuqel,
tirmitin n tutlayin-nnien, xersum tid n tutlayin i nessen, ad naf dakken
mai deg useggas ne sin ay msefhamen yimdanen ef ugemmay swayes
ara arun, ef yilugan ara sbedden, atg. Da, gar tutlayin-a, llant tid yuen
leqrun d akud, iwakken ad siwen yimawlan-nsent ad asent-sbedden
yiwet n tira tucrikt ne tunsibt.
Adlis-a ihi, d yiwen gar yidlisen u ulmad d uselmed n tira n
tmazit. Maca mai d win i d-yennulfan deg yiwen n wass, mai daen
d win i d-yeen seg uqerruy n yiwen n umdan, akken tebu tili tmusni-
ines. Amek i d-yettwale udlis-a ne i d-temmug tala taneggarut n
Ilugan ? Amezruy-ines d aezzfan cwi.
Tala tamezwarut n Ilugan tee-d taggara n yiseggasen 1990 ;
yessufe-tt-id Kamal Bouamara d adlisfus i yiselmaden n tmazit (deg
temlilit n yulyu 1999, tasnawit Ieddaden, Bgayet). Iswi n udlisfus-nni d
asuel er tmazit n yilugan n tira yellan qqaren-ten medden s tefransist.
Acku, imi tamazit tettwaselmad, yessefk ad ilin yidlisen n tmazit yuran
s tmazit !
Mi nger tamawt, nufa dakken ggtent temgardiwin gar yiselmaden
n tesga n tmazit n tesdawit n Bgayet yakan ma nee berra i tesdawit
n Bgayet, ad naf ayen-nnien. Da, tugart d inelmaden i ten-yettaen
s aqerruy, imi yal aselmad amek yettaru, yal aselmad amek i yettwellih
inelmaden-ines.Syin i d-teali takti n usdukel n tira n tmazit, aredmani
deg tesdawit n Bgayet. Seg yimir, msefhamen kra n yiselmaden, gan-d
taseqqamut, duklen-as i taluft-a n tira, mmeslayen ef-s, siferren-d ayen
ief mwatan armi d-yee udlis-a, i wimi ara semman Talugent n tesga n
tmazit, n tesdawit n Bgayet.
Iselmaden yekkin deg umahil-an d Massen :
Kamal Bouamara, Brahim Hamek, Mohamed-Lhacne Mahrouche, Zahir
Meksem, Allaoua Rabehi, Mustapha Tidjet.
Asissen (2005)
Tazwart
11
Tazwart
1. Iswi n umahil-a d asdukel deg yiwen n udlis n kra n yilugan yerzan
tira n tmazit. Llant tezrawin, llan yidlisen i d-yewwin ef tira n tmazit,
maca, ass-a, d iqdimen ur ddin d ufara, d temhazt n tira n tutlayt-nne,
acku tira-ya tetta er sdat yal ass. Ass-a ihi, ulac kra n udlis ideg ara
yaf yimeri, d Amazi ne d awerdan, d amanun ne d anelmad, iran
ad yelmed tira n tutlayt-nne, ayen ilaqen ; ne, ugar, ulac adlis amiran
ideg ara yaf yimeri, xersum abujad, ilugan n tira n tmazit duklen,
myezwaren, ttwasegzin s lmul, s yimedyaten ggten, akken ad tifsus fell-
as tekemt n turi, n ulmad d uselmed i wiya.
2. Yessefk ad d-nini acu n tira (n tmazit) ief d-yella wawal da. Acku
mai as yiwet n tira i yellan, ama deg tmazit, ama deg tutlayin-nnien.
Deg tegti ihi, llant snat n taggayin n tirawin : tirawin tussnanin, i at
tussniwin kan ; tira tumrist
1
, i yimera merra, akken yebu yili uswir n
tmusni-nsen.
2.1. Tirawin tussnanin
Da, llant xersum snat : tira tasnislant
2
, tira tamsislant. Tirawin-a, i snat,
d kra n medden kan i yezgan seqdacen-tent : d imasnilsen i tent-
yessexdamen aas. Maca yal yiwet i wacu i tettwaseqdac.
Tira tamsislant, i ttarun s yisekkilen n API
3
, tettwaseqdac (sseqdacen-
tt yimasnilsen) i tira n tmeslayin, menwala-tent, akken llant deg tmenna,
akken i tent-neqen medden deg tmeddurt-nsen n yal ass. Nera da,
timeslayin (n yiwet n tantala, ne n yiwet n tutlayt) mgaradent nezzeh
armi, seg tmeslayt er taye, llant temgardiwin timsislanin (n temnat, n
umdan, atg.) ugtent mai d kra.
Tira tasnislant, ttarun daen s yisekkilen n API
4
, tettwaseqdac i
wayen-nnien : s tira-ya, anagar imesla addayen (ne, ma nezmer ad
asen-nsemmi akka, imesla n tutlayt) i wimi ttarran azal ; da, timgardiwin
timsislanin (ama n temnat, ama n umdan, d argaz ne d tameut) ur
wwint ur rrint.
1
Tumrist : usuelle
2
Tasnislant (tussna n yimesla) : phonologique
3
API (Alphabet Phontique International) : d yiwen n unagraw agrelan n yisekkilen i
yezdin akk tutlayin ; deg yisegzawalen (dictionnaires), ad naf yal awal, yuran s yisekkilen
n API gar [], amek ilaq ad yettwaneq.
4
Ismazaen d kra n yimassanen-nnien, mai s API sari i ttarun ; deg unagraw-nsen n
tira, llan kra n yisekkilen mai n API.
Tazwart
12
2.2. Tira tumrist
Tira tumrist, d tira i seqdacen medden, mei meqqer ; d tin is ttarun
irisen n tsekla, imisen (asmi llan) ; d tin is selmaden, ass-a, deg uerbaz,
deg tesdawit, atg. Mai anagar at tussna i tt-yesseqdacen.
Maca, tira-ya, ma nra ad ta gar-ane, ma nra ad tili n Yimazien akk, anda
bun ilin, yessefk ad tili xersum d tin imalen er tira tasnislant ; yessefk ad
tili d tira tucrikt, d tin is ara naru tutlayt (tamazit), anda tebu tili, akken
tebu tettwameslay. Acku, ma tmal er tira tamsislant, am wakken tella
zik, ad naf yal tameslayt n tmazit s tira-ines ; din, ad naf llant tirawin
tumrisin. Da, abrid-nni ur a-yessufu, ur a-yesdukul !
3.Tira tumrist : kra n yimenzayen addayen
Yal yiwet seg tutlayin n at tira ur-s aas n yisemras : llan yisemras
5
n
tmenna (yal tama amek tettmeslay tutlayt ; degmi ulac yiwet n tutlayt
deg umaal ur nli timeslayin-is ), maca yiwen n usemres yuran kan
i ur-s. Da da, yal tutlayt, gar tutlayin-a n at tira, ur-s amezruy-is deg
wayen yerzan asemres yuran. D amedya, amezruy n tarabt (am tutlayin
n At Udlis
6
merra) yemgarad d win n tefransist (d tutlayin n Lurup deg
tegti).
Deg tarabt, d yiwet n tmeslayt gar tiya (d tin n At Quric lerc n
Muemmed) i d-yufraren nnig tiya, asmi zrin leqrun ; acku Awal n Rebbi
yers-d
7
s tmeslayt n Muemmed, mai s taye. Syin er da, d Adlis-nni (d
ayen i d-yenna Rebbi deg wawal-is i rran yimdanen deg Udlis n lkae d
lmidad) i yualen, gar Waraben d yierfan yessumten ur-sen, d tarabt;
tual d tutlayt n tmesgidiwin, n tgeldiwin, n tememmrin, n uerbaz, atg.
Tual, akken-nnien, d tutlayt n sin n yiduba : win n yigenni d win n
tmura, degmi tesdukel Araben deg umezruy.
Ula deg tefransist (taelyant, taspenyult, atg.) d yiwet n tmeslayt
yettumeslayen deg tmurt Fransa (d tin n Ile-de-France ne le francien)
i yualen, i rran yimdanen s yiil d yisuaf-nsen, d tutlayt taelnawt
tunsibt. Da da, am wakken tera deg tmura n Lurup akken llant, d Ccre
n yimdanen ef lqaa (mai d win n yigenni, am tarabt, taebrit, atg.)
i as-yefkan, deg tazwara, addad-a i tefransist (ula d timeslayin-nnien,
5
Asemres (isemras) : usage(s)
6
D Leqran i yeban Talsa ef snat n taggayin : At Udlis d wiya.
7
S tarabt : nazala
Tazwart
13
tijenain , d tidet, fkan-asent isem d waddad i uklalent, semman-
asent tutlayin tierfanin). Deg taggara, ma nefer tamuli-ya, llant tutlayin
n ufella, llant tutlayin
8
n wadda.
Tamazit, akken nera, werin tewwi d asawen, werin tuli s afella :
werin tu adabu (werin yu-itt), ama d win n yigenni ne, aredmani,
d win n tmurt. Tezga teqqim deg tama n wadda. Acuef ? Imassanen n
umezruy n tira seknen-d s umqat dakken yekka wassa gar tira (ne
Tira) d usemres n udabu ; ma nenna-d anect-a akken-nnien, ihi, tira
(ne Tira) tettawi s Adabu (ne s adabu), adabu yettawi er tira. Maca
... D tamellalt i d-yefkan tayait, ne, d anemgal, d tayait i d-yurwen
tamellalt ? Wi yeran ! Nera, at tsertit ad d-inin d adabu i ikesben allalen,
i ilan rray : d netta i izemren kan ad as-yerr azal unsib deg tmurt ; ihi,
ara d-inin (i a-d-qqaren ya, deg tilewt), asmi ara tali, lecal ad lun
wed-nsen. Maca
... Wi ara ten-yesselun ? Acku, lecal am wi werin lin iman-nsen, i ten-
yesseluyen (er sdat !) d imdanen iwulmen, itewlen, ilan nniya, atg. Rnu,
ma yella d tidet d allalen i a-ixussen kan, anwi ? Da da, nera ya deg wid
i yellan gar yifassen-nne : ur nessin ara ad ten-nessexdem ne ur ten-
nerri ara deg umkan ilaqen, akken, d amedya, ad nessew iuran imidduren
n tutlayt-nne yezgan gar lmut d tudert. Tis snat, adabu, xersum win n
lqaa, iwakken ad ya tutlayt (ne, ad t-ta), iwakken ad tt-yeef, ad tt-
ileggem, ad tezg deg tecwawt, ilaq ad tili d tutlayt yezzuuren tamusni d
tussniwin, xersum tid n Umdan. Da, ansay n tira d allal, ur nesi gma-s, i
yettarran tutlayin n at wawal, am tin-nne, ttimurent ttilqiqent, ttawint
s afella.
Yeggra-d ihi ubrid-nnien, akken ahat, yiwen n wass deg wussan i d-
yetteddun, ad nali s afella ne xersum ad d-nali seg tama n wadda : ad d-
nee seg wadda. D tidet, abrid-a yeur d tinimar, ezzif, yezzi, yessawen
da, maca, akken qqaren : Wi d-yea baba-s deg usawen, ikemmel-it !
Tru-a nufa-tt ! Tikelt-a, war asmereq, d abrid n tira : d abrid is ara
nger lsisan i wansay
9
n tira n tmazit.
Maca win iran ad ya kra n wansay, yessefk ad ilin ur-s kra n yimenzayen
is ara yelu, is ara ya er sdat. Imenzayen-a d wi :
8
Ula d isem n tutlayt ur t-uklalent ara tutlayin-a tierfanin ; sawalen-asent, iwakken
ad tent-simin : tantaliwin (= dialectes, llahat, atg).
9
Ansay : D ayen i d-ttemyeant tsutwin, deg tegti.
a) Ansay asdawan
10
n tira n tmazit mai n wass-a, llan wid i a-d-inejren
ya abrid : yerre usalu ! Ihi, amahil-a d akemmel i yettkemmil ayen uran
yimezwura : win ibennun, yera, ma ur iemmed, ibennu s kra, ibennu
ef kra i d-yufa yella isea ; ur ibennu yiwen s wulac ne, ugar, ef
wulac ! Ayen yellan ya, yellan ya yelha, nufa-t, yettimi-d i yineggura. Ma
d wid ibennun ttawaden, anef ad iwden, ad rnun ad iwden !
b) Tiin n kra n wansay, ne akemmel n wayen i a-d-an yimezwura,
am tira-ya n tmazit, mai d Awal n Rebbi : d ayen ur yezmir umdan ad
ibeddel (acku, d ayla n Rebbi !). Maca ansay yezmer umdan ad t-ibeddel,
ad t-iseggem, acku, ansay, am tawsiwin n Umdan merra, deg-s ayen n
dir, deg-s ayen yelhan. Da d ayen n dir i ttbeddilen medden.
c) Ir, deg wayen i a-d-an yimezwura ef tira n tmazit, d wa :
uran timeslayin-nsen kan (n teqbaylit, deg tegti) ; da, tirawin-nni
summtent nezzeh er tira tamsislant. D tidet, gan ayen i wimi zemren,
ssnen, ur uksanen ara ahat. Maca, ayen n dir deg wanect-a dakken tuget
deg tmeslayin n teqbaylit
11
ahat (ne, ugar, d tantaliwin-nnien n tmazit)
ur ttwassnent ara, ur tent-sassnen ara akken ad nefre gar wayen yellan
d ucrik deg tmazit (ne, xersum, deg teqbaylit) d wayen yellan deg kra
n tmeslayin kan, menwala-tent.
Hata acuer i ilaq ad tili tira tumrist d tin imalen er tira tasnislant. Da,
din i nella ya, ass-a. Ihi tira-ya tumrist terza merra timeslayin n teqbaylit,
anda bunt ilint. Llant tmeslayin yettwaqedcen xir n tiya, maca, xersum
seg tama n teri, ulac tameslayt nnig taye, ulac tin ur nuklal tamawt.
d) Tira n tutlayin, anda-nnien, tezga temgarad d wakken i tent-
ttmeslayen medden deg tmeddurt-nsen n yal ass. Degmi tezmer ad d-
tban tira tumrist n tmazit tebed, cwi ne nezzeh (yal wa amek), ef
wakken i tt-nettmeslay. Maca, amenzay d amenzay : ihi, ulayer ara d-
tezg tmazit d tasureft ! D acu kan, tezi gar usemres yuran d yisemras
n tmenna gar yifassen-nne i tella. Nezmer, yessefk ad nessiwzel tezi-
ya, akken asemres-a yuran ad yili d tutlayt tamiddurt, mai kan d tin n
yidlisen, n lkae d lmidad.
e) Nera anect yessawen ubrid-a n tira tumrist, mai kan ala amahil i
10
Llan ahat wansayen-nnien deg tira n tmazit, maca, el ma nessuget awal, ansay i
yu umahil-a d win n at tesdawit Imasnimazien, gar-asen : A. Basset, M. Mammeri, S.
Chaker, R. Achab, atg.
11
Da, yessefk ad nemwati : taqbaylit, d tutlayt n Yiqbayliyen, anda bun zeden.
Tazwart
14
a-ilaqen ; ilaq ad nbeddel axemmem.
Zik, d amedya, mi ara myagaren sin n Yimazien-Izwawen, yiwen ad as-
yini : Nekni, neqqar akka : , waye ad as-yini : Nekni, mai akken
i neqqar, neqqar akka : . Da, yal yiwen yeskan-d timeliwin-is, akken
ad yesbadu iman-is. Takti-ya yessenfali-tt-id yakan M. Feraoun s wawal
yee nnun, yenna : Ils se dnissent en sopposant.
Win yettarun, d anemgal, yettaru i medden merra mai kan i at-ines ;
yettaru akken ad yessenfali ayen s yettulfu, ayen idemmu ; yattaru
akken ad yessiwe tidmi-s, taktiwin-is i wiya, i at yimir d tsutwin i d-
yettalin. Degmi ilaq ad yaru akken d wamek ara t-fehmen wiya : s
tutlayt tucrikt.
f) Deg tutlayt-a tucrikt, s i ilaq ad nesseluy gar-ane ayen i a-yehwan
(d tasekla, d tamusni, d tussna, atg.), mai, nera, anagar Ilugan n tira i
yellan, yella da umawal, taseddast, atg. Maca d Ilugan n tira ay d adda
(lsas) n waddayen, i win yeban ad yessiwe i wiya (d at yimir-ines ne
d wid der-s) , s wallal n tira d yidlisen, ayen ira ad t-yini.
g) Tutlayt-a tucrikt (ne ayen i wimi nezmer ad nsemmi talugent
12
)
mai deg useggas ne sin ara tt-id-neg s uslugen
13
(acku, llant tutlayin,
am tefransist d tutlayin n Lurup n Umalu, i yekkan mai lqern ne sin
deg ubrid-a n uslugen). Aslugen n tutlayt-nne ihi ezzif ubrid-ines mai
d kra, mai seg wass er waye i nezmer ad nemsefham ef kra yellan.
Ihi, aslugen n tutlayt yetta isurifen : asmi ara nemwati ef Yilugan n
tira (asurif amezwaru), din nezmer ad nemmeslay ef yisurifen-nnien :
amedya, amawal ucrik.

12
Talugent : norme.
13
Aslugen : normalisation.
Tazwart
15
Ilugan n tira
17
Ilugan n tira
14
Ilugan n tira n tmazit d azrar n yilugan yemsefaren wa der
wa ; d ilugan i ilaq ad ten-yissin win yeban ad tt-yaru akken iwulem :
war tucciwin.
Tarrayt : deg tutlayt, menwala-tt, llan krad n yiswiren n teslet, iswiren
n tessa.
1. Aswir n temsiselt-tasniselt
15
: aswir-a, deg tira tumrist,
yettqabal anagraw n tira (ne agemmay). Tuttra iwulmen da ihi, d
ta : anwi imesla n tutlayt i wimi ilaq ad nerr azal, deg tira-ya ? s wanwi
isekkilen ara ten-naru ?
2. Aswir n wawal d unamek : s yimesla n tutlayt, nezmer ad d-neg
awalen (d yinumak-nsen).
3. Aswir n tseddast : s wawalen daen i d-skaran medden tifyar ; s
tefyar ttmeslayen medden tutlayt.
Ilugan n tira, d tidet, rzan merra iswiren, wa cwi, wa nezzeh. Maca, ur
neafar ara abrid-a ussnan, da. Deg udlisfus-a
16
, ad ilin krad n yiswiren :
agemmay, aswir n wawalen, aswir n tezrarin (n tefyar).
I. Aswir n ugemmay
Asekkil Isem-is
Azal-is deg
API
Amedya
a, A a, ara [], [a] aman, aar, azal
b, B ba [b], [b], [v] ibrir, akbal, bururu
c, C ca [], [] aclim, uccen, ticci
, ye [
t
], [
t
] ui, abereu
d, D da [d], [d], [] adrar, tudert, idis
, ar [], [] aar, abla, tamelt
e, E ilem, tiri n yilem [] ers, izem, agelzim
f, F fa [f] afus, tura, ilef
14
Ilugan n tira : rgles dcriture = orthographe.
15
Aswir n temsiselt-tasniselt : Niveau phontico-phonologique.
16
Adlisfus (i-en) : manuel.
Ilugan n tira Ilugan n tira
19 18
g, G ga [g] aglim, aug, taguni
, ye [
d
], [
d
z] tiin, taewt
h, H ha [h] awelleh, ahicur, ih !
, im [], [] aallum, alalas
i, I i, iri [i], [] itri, izi, imi
j, J ja [], [z] ajlal, tiji, inijel, iij
k, K ka [k], [k] akal, ikil, asaka, tikli
l, L la [l] alim, tallumt, ual
m, M ma [m] imir, aman, udem
n, N na [n] inigi, aslen, annar
o, O o [o] Roland, Rome
p, P pa [p] Pierre, Paris
, ar [], [ ] iil, arum, alem, alla
q, Q qil [q] aqadus, aberwaq
r, R ra (rar)
[r] amrar, iri, urar
[] amnar, rwu, arum
s, S sa (sar)
[s] usu, tasa, tismin
[] tasebit, asla, ssif
t, T ta [t] tata, atrar, aserwet
, ar [], [] aas, iij, ifeiwej
u, U u, uru [u] ul, ulmu, usu
v, V va [v] Gustave, Valence
w, W wa [w] awal, acwir, ayyaw
x, X xa [x] axxam, asyax, talext
y, Y ya [j] aylew, ayyur, tarrayt
z, Z za [z] uzzal, izem, annuz
, ar [] ii, aar, la, uu
, il [], [] alaw, arur, su
Ilugan n tira Ilugan n tira
19 18
G.M. 1 : Isekkilen n ugemmay swayes nettaru tamazit, d wid n tlatint,
anagar sin-a : d , i d-yekkan seg tegrigt. Isekkilen yettawin aqqa ddaw-
sen, nettaru yes-sen imesla ufayen, anagar . Isekkilen yettawin akafu
nnig-sen, nettaru yes-sen izegnaggaen imezgiyen n [c] d [j]. Isekkilen
[o], [p], [v], nettaru yes-sen imesla yezgan deg wawalen imnekcamen n
umalu, imesla ur nelli deg unagraw asnislan n tmazit. Asekkil u, azal-is
d win n tuget n tutlayin n umalu (ou deg tefransist).
II. Aswir n wawalen
Alugen 1
Yal imesli nettaru-t s yiwen n usekkil, d aer ne d ussid ; anda yebu
yili deg wawal, tala-s yiwet :
Ama deg tazwara n wawal : yezwar, zwir.
Ama deg tlemmast-is : tayri, Lezzayer.
Ama er taggara n wawal : aggay, argaz.
G.M. 2 : Alugen-a, deg tira n tmazit kan i yella.
Deg tira n tefransist (d tin n tmazit zik, am tira n Bulifa, Ferun,
), llan yimesla yettwaran s sin (ne ugar) n yisekkilen yemgaraden.
D amedya, imesli [], yettwaray s sin deg cheval agmar, s krad deg
schma azenzi ; imesli [s], yettwaray s yiwen deg savoir issin, s sin
deg tasse afenjal s c deg place asarag, s deg maon abennay, s t
deg ration amur , atg.
Deg tarabt
17
, am tmazit, yal imesli yettwaray s yiwen n usekkil, maca
kra n yisekkilen deg-s tettbeddil tala-nsen almend n umkan uen deg
wawal : deg tazwara, deg tlemmast, deg taggara, deg taggara der
usekkil imnebi.
2.1. Tussda
Imesli ussid yettwaray s usiknew n usekkil : tameut, tameddurt, tazemmurt,
yerre, izegger, ddu , kker, atg.
Llant snat n taggayin n tussda : tin n tnumi d tin n tjerrumt.
17
Leyub n ugemmay n tarabt ggten : tamezwarut, yeur d ineqqien ; ma ttwakksen
yineqqien-a, ad d-qqimen deg-s drus n yisekkilen, ma nerna-yas ineqqien-nni n
tmazit, ad tessiwen tira. Tis snat, akken d-nenna, isekkilen tettbeddil tala-nsen almend
n wadeg-nsen deg wawal : anect-a yessugut tala. Tis kradet, llan seg-sen yisekkilen i
ilaq ad msenaen deg wawal, llan wiya ilaq ad msebin : anect-a d ugur i wakkaz n
yilmawen yellan gar wawalen.
Ilugan n tira Ilugan n tira
21 20
2.1.1. Tussda n tnumi
18
Tussda deg wawal, nettaru-tt akken i nu tanumi nsell-as. Maca tanumi-
ya temxallaf seg tama er taye, seg taddart er taye, tikwal seg umdan
er waye. Tifrat n wugur-a : d asegzawal ara a-d-yemlen anda tella, d
wanda ur telli tussda.
Tussda-ya, tella deg :
a) yismawen : tilelli, uzzal, ual, ddeqs, atg.
G.M. 3 : Deg yismawen i d-yekkan seg tarabt, wid ibeddun s yisekkilen n
yiij, deg tmazit, asekkil amezwaru yezga d ussid : ssif, bel, zzit, ir, bib,
nnif, rrif, nnefs, atg.
b) yimyagen
+ ilan yiwet n tergalt
war tiri : ekk, err, e, atg.
d teri : zzi, ddu, ssu, atg.
+ ilan snat (ne ugar) n tergalin
19
war tiri : cce, ccef, ddem, dder, er, kker, kkes, degger, qqers, ereq,
atg.
d yiwet n teri : ggal, seqqi, azzel, mlelli, atg.
d snat n tera : dduri, issin, gguni, atg.
2.1.2. Tussda n tjerrumt
Alugen 2 : Tella tussda i ilan ilugan, am :
a) wurmir ussid n kra n yimyagen, yettwalaen
+ s tmerna n tt sdat umyag : amen / ttamen, ddu / tteddu,
+ ne, s tussda n yiwet n tergalt deg yimyagen
18
Llan wawalen ideg tella tussda deg kra n tmeslayin, maca deg tira nesmenyif tala
war tussda, am : tanumi > tannumi, tamusni > tamussni (> amusnaw), anect > annect, atg.
Yella wanda tussda tla azal : la (isem) lla (amyag), fad (isem) ad (amyag), tusna (n
waraen, n tzizwa) tussna (< issin), atg. wet d dakel, war tussda, am yisem tikelt., tizenzet,
atg. Deg yimyagen gget, ggri, ad naru g d ussid : yegget, ggten (taseftit tamagnut), yeggra
(d aneggaru) ~ yegra (= yerfa).
19
Tussda n tergalt tamezwarut n yimyagen ilan snat n tergalin, tekka-d seg uelluy n
yiwet n tergalt n zik : [w] (qqen < *wen) ne [n] (kker < nker)
Ilugan n tira Ilugan n tira
21 20
ilan snat n tergalin, ama d tamezwarut ama d tis snat:
ger / ggar , er / ar / err, sel / ssal / sell, en / neqq
ilan kradet n tergalin : gzem / gezzem, zwir / zewwir [zegg
w
ir, zeggir].
b) Isem n umeskar n kra n yimyagen
Isem n umeskar, yettwala s sin n yiberdan
20
, yiwen seg-sen s tussda n
tergalt tis snat, ama d wid d-yekkan seg tarabt, ttumezen ass-a, ama d
wiya :
afella, aeaf, abeqqal , adellal, aberra, aneqqad, axewwaf, aseggad, atg.
gzer/agezzar, zdem/azeddam, ungal/aneggal,
sulet (< sewlet) / aewwal [aegg
w
al], atg.
c) Isem n tigawt n kra n yimyagen
Isem n tigawt n yimyagen ilan tala R
1
R
2
u, s tussda n tergalt tis snat :
bru / berru, fru / ferru, fsu / fessu, bu / beu
21
, atg.
2.2. Kra n yimesla llan deg tmenna, ulac-iten deg tira
Alugen 3 : Tigget d tzenzet
Isekkilen b, d, g, k, t, lan, deg tmenna, sin n wazalen, agga d uzenza ;
acku tizenzet ur tli azal asnislan, ur asen-nettarra azal deg tira (tumrist).
Ihi :
Ad naru Nezmer ad nessiwel
baba [baba] = [baba]
ibawen [ibawen] = [ibawen]
idis, adrar [iis] = [idis], [arar] = [adrar]
igenni [igenni] = [igenni]
argaz [argaz] = [argaz]
akal, aku [aal] = [akal], [au] = [aku]
tatut, tata [au] = [tatut], [ aa] = [tata]
20
Isem n umeskar, deg tmazit, s tmerna n m (ne n) sdat tergalt tamezwarut, d a sdat
tneggarut (ne taggara) : krez / amekraz, aker / amakar (# amakur), zde amezda ; rzef
anerzaf , eks / ameksa, atg.
21
D tussda n [] i d-yefkan [] ussid da, nettaru-t d
Alugen 4 : Tanit
22
Isekkilen g, k, , x, q, lan, deg tmenna, azal n tanit. Acku tanit ur tli azal
asnislan, ur as-nettarra azal deg tira. Ihi :
Ad naru Nezmer ad nessiwel
aglim, gma [ag
w
lim] = [aglim], [g
w
ma] = [gma]
akbal, akked [ak
w
bal] = [akbal], [akk
w
ed] = [akked]
alem, arab [al
w
em] = [alem], [a
w
rab] = [arab]
axlenj, taxzant [ax
w
lenj] = [axlenj], [tax
w
zant] = [taxzant]
G.M. 4 : Llant kra n tsuraf, deg tanit ur-s azal asnislan :
akbal (< kbel) ~ [ak
w
bal] ; egg ~ [egg
w
] ; [regg
w
el] (< rewwel < rwel) ~ reggel (<
rgel) ; atg.
Tifrat : Deg umedya-nni amezwaru, d tafyirt ideg yella wawal ara d-
yesseknen anamek-is, ma deg sin n yimedyaten ineggura, ad naru eww
[egg
w
] ; ma d urmir ussid n rwel, ad t-naru rewwel [regg
w
el].
D akbal ay i. ~ D akbal i keble tabrat.
Alugen 5 : Tazegnaggat
Isekkilen t d z lan, deg tmenna, azal n teznaggat, i ttarun zik = [t
s
],
= [d
z
]. Maca, deg tira, ad yual tt, ad yual zz (s usiknew n usekkil).
Ihi :
ad naru nezmer ad nessiwel
ttu [u] = [ttu]
tidet
(*)
[tide] = [tidett]
irezzef [ireef] = [irezzef]
Lezzayer [Leayer] = [Lezzayer]
22
Imesla terza taluft-a n tanit, d aniyen yakan, ama d wid n wammas n wane (palais
dur) ama d wid n wane aleggan (palais mou = vlum) ; deg tilewt, ay asen-irennun
d asenfer (labialisation) aswines d udegger n yicenren er sdat (arrondissement
et projection des lvres vers lavant), as akken yella deg-sen useni (vlarisation)
(tettnerni acemma tanit-nsen).
Ilugan n tira Ilugan n tira
23 22
(*)
G.M. 5 : Deg kra n tmeslayin n teqbaylit, awalen yeggran s t (ne s
tt), t-nni sawalen-t [t
s
]. Maca, deg tira, ulayer ara nesker sin n t. Ihi, ad
naru : turret [ture], tuget [tuge], taxuxet [taxuxe], tamacahut [tamacahu],
atg.
Alugen 6 : Tufayt
Deg tmazit n wass-a llant kradet n tufayin n tidet : //, //,//
23
.
aar, ii, aar, au, iij, aan, atg.
G.M. 6 : Tella tufayt ur nettunesab, ur tt-nettaru, am tin n :
c deg uccay (= *uscay < [ukay],
l deg llufan (= lufan),
r, as tikwal tla azal : reggem ~ [eggem], rbu ~ [bu] ; rwi ~ [wi].
2.3. Tiri n yilem (e)
Deg tmazit n ugafa, llant kradet n tera ilan azal asnislan : /a/, /u/, /i/.
Tiri n yilem, [e], ur tli azal-a : ttarran-tt deg tira tumrist akken ad tifsus
turi. Anda ara tili, anda ur tettili?
Alugen 7 : Ur nettaru e er taggara n wawal. Ihi :
Ad naru ur nettaru
arum (*arume)
tasarut (*tasarute)
gzem (*gzeme)
Alugen 8 : Nettaru e deg tazwara n kra n yimyagen, am
wid ilan yiwet n tergalt (d taert ne tessed) war tiri : e, eg, ekk,
e, err, eww, atg. maca bbi, , jji, kki, zzi, ddu, ssu, ttu, zzu, u, atg.
wid ilan snat n tergalin war tiri : els, enz, ewt, atg. maca bri, fri, kri, zri,
bru, fru, rzu, zlu, cfu, atg.
G.M. 7 : es, els > [les], ens > [nes], enz > [nez], er > [re], ewt > [wet, wwet],
ezg > [ezg], er > [re], maca del, er, fel, gem, gen, ger, er, sel, se, sew, er
GM. azamul >, anamek-is : nesmenyif .
Alugen 9 : R
1
R
2
R
3
R
1
R
2
eR
3

Mi ara msefarent kradet n tergalin tieryin deg wawal, ad naru e gar
23
Deg tegti, [] yekka-d seg [] ussid ne seg temsertit n []/[d] d [t].
Ilugan n tira Ilugan n tira
23 22
Ilugan n tira Ilugan n tira
25 24
tergalt tamezwarut d tis snat : [almsir] alemsir, ne gar tis snat d tis
kradet : [gzm] gzem, [tabzrt] tabzert, [azgr] azger, [amgr]
amger.
Alugen 10 : Mi ara tili tergalt tis snat d tussidt, ad naru e sdat-s :
[tamut] tameut, [tamddurt] tameddurt, [azddam] azeddam,
[tillli] [tilelli].
G.M. 8 : Gar tergalt tussidt d tergalt taert ilaq ad naru e, anagar ma
tuniqt yebdan s tergalt tis snat d turgilt
23
: RR(R) ne ReR.
tussna (< issin), tua (< e), tazzla (< azzel), atg.
mmtemt (< mmet), ddmemt (< ddem), kerrzen (< kerrez), atg.
2.4. Addad amaruz
Isem, deg tmazit, deg tegti, ur-s sin n waddaden
25
: addad ilelli d waddad
amaruz. Isem yettili deg waddad amaruz,
a) ma d asemmad imsegzi (n umatar udmawan ne n umqim awsil
asemmad usrid) der umyag :
Yewt-d ubruri. (addad amaruz) ~ Abruri yewt-d. (addad ilelli)
Yesseli-tt texxamt-nni. (addad amaruz) ~ Taxxamt-nni, yesseli-tt. (addad
ilelli)
b) ma yefer tanzet (seg tenza yessefaren addad amaruz)
26
:
Yekkat uzzal. (addad ilelli) ~Yekkat s wuzzal. (addad amaruz)
Yerfed ifassen s igenni. (addad ilelli) ~ Yerfed-it s yifassen. (addad
amaruz)
c) ma yefer isem ne aman, tili tenzet n gar-asen ne ur telli
27
:
yiwen n urgaz, yiwet n tmeut, sin n wussan, snat n teqcicin, tamurt n umalu ;
24
Tuniqt turgilt = syllabe ferme.
25
Llan yismawen ur nli addad : imalayen yebdan s tergalt d kra n wuntiyen iwezzlanen :
fad, la, tama, tala, tara, tili, timmi, tizi, ticci, taluft, taddart, atg., d yismawen untiyen yebdan s
teri u : tudert, tuddar, turet, tuzzar, atg.
26
Llant tenza yessefaren isem deg waddad ilelli : s (n tnila), ar (alamma d), mebla, atg.
Yewt-it s afus. (tanila, addad ilelli) ~Yewt-it s ufus. (allal, addad amaruz) ; Ar axxam, tesgunfu !
(addad ilelli) ~Yewwe er uxxam. (addad amaruz). Tazela n tilawt tessefar addad ilelli :
Tedda d tislit. (tilawt, addad ilelli) ~ Tedda d teslit. (tanzet, addad amaruz)
27
Yewwi-d ad nessemgired gar taxxamt tubrikt (tubrikt d arbib) ~ taxxamt n tubrikt (tubrikt
d isem).
Ilugan n tira Ilugan n tira
25 24
Iil Ujilban, Tizi Wezzu, atg.
Alugen 10 : Deg yisem amalay yebdan s a,
a) addad amaruz s u deg wadeg n a (a u ):
afus ufus, aar uar, axxam uxxam, alem ulem, annar
unnar(ne : wannar)
b) ne s tmerna n w sdat a (isem d asuf ne d asget, a wa) :
awal wawal ; asif wasif, annar unnar wannar
28
, aman waman,
accaren waccaren
G.M. 9 : ad naru tawwurt n uxxam, nezmer ad nessiwel [tawwurt-n-
wexxam]...
Alugen 11 : Deg yisem amalay yebdan s i, deg tmenna, ielli i, yettual
deg umkan-is y ; ne, deg tegti, yettimi, irennu y sdat-s. Deg tira, amaruz
s tmerna n y sdat i (i y+ i ) :
ilef yilef, iles yiles, idles yidles, ilsawen yilsawen, igenwan
yigenwan
G.M. 10 : ad naru axxam n yidles, s kra beddren yilsawen, deg yigenwan,
nezmer ad nessiwel [axxam-n-yedles], [deg-enwan]...
Alugen 12 : Deg yisem yebdan s u, amaruz s tmerna n w sdat n u ((isem-
nni, d asuf ne d asget, u wu) :
ul wul, udem wudem, uccen wuccen, uzzal wuzzal,
urrif wurrif, urfan wurfan/wurrifen, ussan wussan.
G.M. 11 : Llan yismawen ur lin addad (er tamawt 25 deg wadda n
usebter).
Alugen 13 : Deg yismawen untiyen (d asuf ne d asget) yebdan s teri a
ne i, addad amaruz yettili-d :
s uelluy n teri-nni (ta t, ti t) :
tameut tmeut, tasekkurt tsekkurt, tilelli tlelli, tirugza
trugza,
tisekrin tsekrin, tizemrin tzemrin, tifunasin tfunasin, atg.
s yilem deg wadeg n teri-nni (ta te, ti te) :
tamart temart, taqcict teqcict, timarin temarin, tiqcicin
teqcicin, atg.
28
n unnar ne n wannar.
Ilugan n tira Ilugan n tira
27 26
III. Aswir n tezrarin (tilas gar wawalen)
Deg tezrarin, llan wawalen qqnen er wiya : deg tira, tuqqna-nni
teskan-itt-id tezdit. Deg tilas n wawalen, ne deg taggara n yisem,
tirgalin ttemyezrirint, tezmer yiwet ad te taye, ne deg snat ad d-
fkent targalt-ien : deg timawt, anect-a teskan-it-id temsertit. Deg tilas n
wawalen daen ttemlilint tera : deg timawt, tettili tukksa n tana. Deg
tilas daen, yettbeddil yilem amkan, deg timawt. Maca, deg tira tumrist,
yessefk ad d-nesken awalen n tezrart am wakken llan i yiman-nsen, s
timmad-nsen.
3.1. Tizdit
Tizdit tetteqqen gar wawal agejdan d yimezzayen-is. Anda tettili
tezdit ?
Alugen 14 : Gar umyag d wawalen i as-d-yezzin : amqim asemmad
usrid, amqim asemmad arusrid, tazela n tnila.
ama der umyag :
yewwi-t, yewwi-t-id ; yewwi-yas, yewwi-yas-d ; yewwi-yas-t ; yewwi-yas-t-
id.
G.M. 12 : Ur nettaru tizdit gar tzela n wurmir, ad, d umyag, acku yezmer
ad d-yekcem wawal-nnien gar-asen :
Ad ye. Ad taru. Ad yefu. Ad rzun. atg.
Ad yes-s taru tabrat ; Ad fell-as yefu Rebbi ; ad ur-s rzun, atg.
ama sdat umyag :
D netta i t-yewwin; Akka i as-nni : [akkaysenni] = [akkisenni] =
akkiyasenni] = [akkidasenni] = akkaydasenni] ;
D netta i as-t-yewwin ; D netta i as-t-id-yewwin, atg.
G.M. 13 :
Mi ara msefaren wawalen-a tama n umyag, amzizwer-nsen d wa :
arusrid-usrid-tanila.
Der wusrid, tazela n tnila, d ne n, irennu sdat-s i : yewwi-t-id ;
yewwi-tent-id, atg.
Ilugan n tira Ilugan n tira
27 26
Alugen 15 : Gar yisem d yiwsilen-is :
a) Amqim n wayla
n yisem amagnu : afus-is (-ines) ; axxam-nne, tamurt-nsen, atg.
n yisem n timmarewt : baba-m, yelli-k, mmi-s, aewwal-is [aegg
w
al-is],
xali-tne ; jeddi-twen, atg.
n uman : yiwen-is, sin-nwen, yiwen-nsen (= am netta, am nettat), atg.
b) Arbib ameskan
29
(n tama, n ugemma, n ubdar, n tient)
ass-a ; azekka-nni ; taddart-ihin, tameut-nni ; argaz-nnien, tamurt-
nnien, atg.
G.M. 14 : Tettekk tezdit
a) gar urbib ameskan d umqim n wayla : argaz-nni-ines
30
.
b) gar umqim ameskan d umqim n wayla : win-nsen, tin-nne, wid-iw,
atg.
c) gar yiwsilen-a ma msefaren : widak-nni-nne, tidak-nni-nne (
tidak-nni nne).
Alugen 16 : Gar tenzet d umqim n wayla
fell-as, deg-wen, ur-k, nnig-sen, gar-awent, seg-k, atg.
G.M. 15 : Llant aas n tegnatin ideg ur nettaru tizdit, gar-asent :
a) gar wis d uman ay t-iefren : wis sin, wis krad, atg.
b) gar yimuren n yismawen uddisen : tislit n unar, Yusef u Qasi, Si Muend
Umend, atg.
3.2. Tamsertit deg tezrart (gar wawalen)
Ama deg taggara n wawal, ama gar wawalen, llan kra n yimesla
ttemyezririn : tettili temsertit gar yimesli aneggaru n wawal amezwaru d
yimesli amezwaru n wawal wis sin.
Alugen 17 : deg tira tumrist, tettekkes temsertit, i tebu tili.
Hatna yimesla terza temsertit (tafelwit) :
29
Seg gar taliwin n ubrib ameskan, nesmenyif -nni (imir-nni > imir- enn), -a (imir-a >
imir-agi).
30
Ma ur nuri tizdit gar urbib ameskan d umqim n wayla, ad d-tee tefyirt : argaz-nni ines
= argaz-nni, d ayla-s.
Ilugan n tira Ilugan n tira
29 28
Tamsertit Ad naru
Nezmer ad
nessiwel
Gar
tenzet n
d tecret n wunti
t deg tazwara n
yisem.
tasa n tmeut
[tasa-ttmeut] =
[tasantmeut]
d tecret n waddad
amaruz w/u deg
yisem.
awal n urgaz ;
aman n wasif
[awal-wwergaz] =
[g
w
ergaz], [bb
w
ergaz] ;
[aman-bb
w
asif]
d tecret n waddad
amaruz y deg
yisem.
tajmat n
yirgazen
[tajmat-yyergazen] =
[ggergazen]
d f n yisem yebdan
yes-s.
tamurt n Fama [tamurt-f-Fama]
d m n yisem yebdan
yes-s.
ddin n
Muemmed
din m-Muemmed
d r n yisem yebdan
yes-s.
awal n Rebbi [awal-r-ebbi]
d l n yisem yebdan
yes-s.
tagennurt n lalla [tagennurt-l-lalla]
Gar m n
tenzet
am
d w n yisem (/
amqim) yebdan yes-
s.
am win, am win !;
am wakal
[am-min, am-min];
[am-makal]
Gar
tenzet d
d tecret n wunti t
deg yisem.
argaz d tmeut
[argaz t-tmeut] =
[argaz -meut]
Gar tzela
n tilawt d
d tecret n wunti t
deg yisem.
d tamelant
teqcict-nni
[t-tamelant ] = [-
amelant ]
Gar d n
tzela n
wurmir ad
d yimataren
udmawanen t,
n deg umyag.
ad tawi, ad
tawi, ad tawimt;
ad nawi
[at-tawi] = [a-awi],
[at-tawi] = [a-awi],
[at-tawimt] = [a-
awimt] ; [an-nawi]
d t n umqim awsil
asemmad usrid.
ad t-tawi ; ad
ten-nawi
[a t-tawi]; [a ten-
nawi]
Gar tzela
n tnila d
d umatar udmawan
t deg umyag.
ad d-tawi ; ad
d-tawi
[add-awi] = [add-tawi]
Ilugan n tira Ilugan n tira
29 28
Gar
umatar
udmawan

d t n umqim awsil
asemmad usrid.
teni-t ; teni-
tent
[teni-t] = [teni-] ;
[teni-ent]
Gar y n
umassa
ay
d umatar y/i deg
umyag ne deg
umaun.
ay yea, d
arum !; ay
yemmuten, d
amar! ; d nekk
ay iruen ; i nekk
ay iru
[ig-gea d arum] =
[ag-gea d arum]
; [ig-gemmuten,
d amar] = [ag-
gemmuten d amar] ;
[d nekk ag-gruen] ; [i
nekk ag-gru]
Gar
umassa i
d umatar y/i deg
umyag ne deg
umaun.
d ayen i yenwa ;
d ke i yean ; d
netta i iferrnen ;
akka i iru d asfel
[d ayen i-genwa] ; [d
ke i-gean] ; [d
netta i-gferrnen] ;
[akka i-gru d asfel]
Gar f n
tenzet
ef
d w ne u n waddad
amaruz n yisem.
ef wakal ; ef
uxxam
[ef-fakal] ; [ef-
fexxam]
Gar g n
tenza
deg d seg
d w ne u n waddad
amaruz n yisem.
seg uxxam ; deg
waman
[seg- g
w
exxam] =
[seg-gexxam] ; [deg-
g
w
aman]
G.M. 16 : Llant kra n tegnatin ur llint d tamsertit talugant : as yella
umedya [d] + [n] = [nn], as ma nettaru ad nawi i nessawal [an-nawi],
yella idni [idni], laden-is [ladn-is], yedneb [yedneb] atg.
3.3. Timlilit n tera
Deg tmazit, ur zmirent ara snat n tera ad msefarent deg tmenna, ama
deg wawal, ama gar sin n wawalen (deg tezrart). Mi ara msefaren sin n
wawalen, amezwaru yeggra s teri, wis sin yebda s teri :
Alugen 18 : tamezwarut telli, deg tmenna, maca, nettaru-tt :
Ad naru Nezmer ad nessiwel
Ur yu ara [ur yufara] = [ur yuyara], [uryuwara]
Ur d-yenni ara [ur d-yennara] = [ur d-yenniyara]
Ilugan n tira Ilugan n tira
31 30
Akka i as-nni [akk-i s-nni]
Yesseli izem [yessel-izem]
Yeswa aman [yesw-aman]
Yaru urrifen-is ! [yar-urrifn-is]
Ad yebnu axxam [ad yebn-axxam]
Mi ara d-yual [m-ara d-yual]
Ma ur yelli [m-ur yelli]
Alugen 19 : Tikwal yettekk y gar-asent, inee er teri n tzela, er
umqim arusrid ma yusa-d der umyag kan, nettaru-t :
Ay argaz ! ; ini-yas ; yenna-yasen : akka i asen-yenna [akkayasenyenna]/
[ akki yas enyenna] /[ akkadas enyenna] /[ akki das enyenna] /
[akkasenyenna]/ [akkisenyenna].
Alugen 20 : Tis snat tettual d tazegnerit (d azgen n teri), maca
nettaru-tt d tiri :
ma ulac [ma-wlac], yella ulac-it [yella-wlac-it] ;
mi ulac [mi-wlac], lhan i usufe [lhan i-wsufe].
G.M. 17 : [i] + [i] = [ig] : D timarin i iemren tudrin (er tamsertit,
alugen 17)
3.4. Tamlellit n yilem
Tiri n yilem, e, tettbeddil amkan deg wawal almend n tessa tamsislant
n wawal-nni :
[yezger] d [zegre], d sin wawalen n yiwen n ufeggag (yeba-ten umatar
udmawan), maca,
deg [yezger], e yella gar y d z, d gar g d r ;
deg [zegre], e yella gar z d g d gar r d .
[azrem] d [izerman] d sin n wawalen n yiwen n ufeggag (yiwen d asuf,
waye d asget), maca,
deg [azrem], e yella gar r d m ;
[izerman], e yella gar z d r.
Alugen 21 : Tiri n yilem tettbeddil amkan deg wawal, deg tmenna d
tira, almend n tessa n wawal-nni (er imedyaten-a, n ufella].
Alugen 22 : Seg wawal er waye, tiri n yilem tezmer ad tbeddel
Ilugan n tira Ilugan n tira
31 30
amkan deg tmenna, ur tettbeddil amkan deg tira.
Mi ara d-yernu wawal-ien der wawal-nni, e yellan deg tuniqt
taneggarut yettbeddil daen amkan deg tmenna, maca deg tira, yettaaf
amkan-is anasli :
yezger : yezger-d [izegr-edd] ; zegren : zegren-as [zgern-as] ;
iles : iles-nsen [ils-ensen] ; ilsawen : ilsawen-nsent [ilsawn-ensent] ;
alem : alem-nni [alem-enni], atg.
3.5. Amkan n yisekkilen imeqqranen
Alugen 23 : Asekkil ameqqran yettili deg sin n yimeqan kan :
a) Deg tazwara n tefyirt : Tafyirt tbeddu s usekkil ameqqran, tettfakka s
tenqit (.).
Yea yeswa. D argaz. Ssuq, ssbe. ur-i yiwen n umdakel.
b) Deg tazwara n yisem n umdan ne n umkan (tamdint, tamurt, atg.) :
Boulifa, Mammeri, Belid at li, Dallet ; Fransa, Lalman, Marikan, Lpari, Tizi,
Bgayet, atg.
G.M. 18 : Deg waddad amaruz, d asekkil amezwaru ay d ameqqran :
Tamurt n Yigawawen
Alugen 24 : Asenqey
31
ila azal meqqren, yettarra azal i usgunfu, d
yibeddi, d usesten, d ubhat, d ubdar, atg., yellan deg timawt. Asenqey, d
taluft tameradt.
Deg unagraw n usenqey i semrasen, llan yizamulen-a :
aqqa
32
(.), ticcert (,), ticcert aqqa (;), sin n waqqayen wa sennig wa (:),
aqqa n tuttra (?), aqqa n ubhat (!), krad n waqqayen (...),
gar tacciwin (( )), gar tuccar ( ), acciwen ([ ]), aseef (iseaf) ({ })
yugar, yif (>), ddaw, yir (<), ajerrid amezlagu (/),
tira ilan ajerrid s wadda (abc), tira tamezlagut (abc), tira tazurant (abc),
atg.
Yal azamul ur-s alugen n usemres. S usemres n yizamulen-a ay nferrez
anamek n tefyirt :
Tameut, n temdint. ( tameut n temdint ...) ;
D ke ! ( D ke. D ke ?) ;
Cqan-iyi medden ma nnan ! (= Ur iyi-cqan medden ma nnan.) ;
31
Asenqey = asenqe (= ponctuation)
32
aqqa (asget aqqayen) yekka-d seg tcelit (= aeqqa).
Ilugan n tira
32
Ur uksane ara ! (= Uksane ?), atg.
Alugen 25 : Ismawen uzzigen (wid n yimukan, wid n yimdanen),
nettaru-ten, taswit-a :
a) Akken ttwanaqen : Iil li (mai Iil n li) : Iil Bbammas (ne Iil
Wwammas, mai Iil n Wammas) ; Tawrirt m-Musa (mai Tawrirt n Musa),
Tizi Wezzu, atg.
b) Ne, akken llan ttwaruyen ya (deg waddad aarim, ltat civil ) :
Ama d ismawen n Yimazien : J.-E. Amrouche, Marguerite-Taos
Amrouche, Mouloud Mammeri, Mouloud Feraoun, Kateb Yacine,
Ama d iberraniyen : J.-M. Dallet, K. Prasse, Andr Basset, L. Galand,
c) Ismawen n tmura (ne n temdinin) tiberraniyin, ad ten-naru akken
ttwaruyen ya : Paris, New york, Londres (London), Tokyo, anagar wid
yettumezen ya ara naru akka : Fransa, Budapest, Lalman, Marikan,
Sudi,
Kra n yisumar
33
Kra n yisumar-ien
Tamsertit, mai gar wawalen kan i tella (er alugen 17) ; tella, deg
kra n tmeslayin, ula deg wawal. Ihi, win yettarun, yessefk ad d-yezg nnig
tmeslayt-is (ne, lemmer nettaf, nnig tantala-s) akken ad as-fehmen
wiya ayen yura.
Deg kra n tmeslayin (n teqbaylit), tettili temsertit deg wawal : mi ara
mlilen sin n yimesla, ttualen, di tmenna, d imesla-nnien ur nelli deg
uar n wawal.
Alugen 26 : Ugur n temsertit deg wawal, deg tmenna, tifrat-is, deg
tira, d tualin er uar n wawal-nni :
Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel
[]/[d] + [t]
= []
tayazit, tamnat ; tabridt,
tayeddidt
tayazi, tamna ; tabri,
tayeddi
[l] + [d] = [ll]
ldi tawwurt, seldazekk
a
[lli tabburt], [sellazekka]
[yy] = [gg]
ayyaw (< taywa), ayyur,
mayyu
[aggaw], [aggur], [maggu]
[ww] = [bb
w
] taewwajt, iewwamen [taebb
w
ajt], [iebb
w
amen]
[ww] = [gg]
irewwel (< rwel), awway (<
awi), aewwal (< sewlet)
[reggel] [regg
w
el], [aggay]
= [agg
w
ay], [aegg
w
al]
[s] = [c] (= [j]) se, sucef, suji [ce], [cucef], [cuji] = [juji]
[s] = [j] siew, [jiew] = [ciew]
[s] = [z] sdat, sder, sder, sizdeg,
[sdat] = [zzat], [zder],
[zder] = [zzer]
Alugen 27 : Llan kra n yimesla ttawen, deg kra n tmeslayin, akkin i
tzenzet, ttawen er wulwu aneggaru, deg tmenna. Llan daen kra n
yimesla ttaren deg kra n tmeslayin. Deg tira, yessefk ad d-nessekfel
imesla inasliyen, ama d wid yu wulwu ama d wid tu taert :
Kra n yisumar Kra n yisumar
35 34
a) Imesla yettalwin :
Ulwu Ad naru
as yella wanda
qqaren
[k] > [k]> [y] takerza (< krez), tikersi (< s), ... [tayerza], [tiyersi], ...
[g] > [ g] > [y] tuga, gma, igenni, seg, deg, ...
[tuya], [yma], [iyenni]
(< [igenni], [si] (<
[*sey] < [seg]), [di] (<
[*dey] < de]), ...
[t] > [] > [h] (yewwi)-ten, nutni, ...
[(yewwi)-hen], [nuhni],
...
b) Imesla yettaren (er tamsertit, alugen 17 ; isumar, alugen
26) :
Deg tmenna, imesli [ww] yezmer ad d-yefk, almend n tmeslayt :
[bb
w
], [pp
w
], [kk
w
], [mm
w
], [gg
w
], maca ad t-naru ww (er tafelwit) :
Ad naru Nezmer ad d-nini
yewwi (< awi) [yebb
w
i], [yepp
w
i], [yegg
w
i], ...
yewwe (< awe) [yebb
w
e], [yepp
w
e], [yegg
w
e], ...
yewwel (< awel) [yebb
w
el], [yepp
w
el], [yegg
w
el], ...
yewwen (< awen) [yebb
w
en], [yepp
w
en], [yegg
w
en], ...
yewwa (< eww) [yebb
w
a], [yepp
w
a], [yegg
w
a], ...
yesseww (< seww < eww ~
ssew < sew)
33
[yessebb
w
], [yessepp
w
], [yessegg
w
], ...
33
Yessefk ad nessemgired gar ssu (> usu), sew (> tissit), ssew (> aseswi), seww (> asewwi).
Kra n yisumar Kra n yisumar
35 34
G.M. 19 : [k] n yekkat, urmir ussid n umyag ewt, yekka-d seg tussda n w,
maca ad t-naru akken i t-nessawal : yekkat.
Alugen 28 : Imqimen n wayla : tala taezzfant tif tala tawezzlant.
Deg teqbaylit, imqimen n wayla ur-sen, deg wasuf, snat n taliwin :
tawezzlant d tezzfant
34
. Nezmer ad d-nini : axxam-iw (-ik, -im, -is ) ne
axxam-inu (-inek, -inem, -ines).
Da, d taezzfant i iqerben er tantaliwin-nnien (tacawit, tacelit, ).
Nezmer ad nesseqdec tala taezzfant acku, deg yiwet, tella, deg taye,
teskan-d iulfan.
baba-inu > baba ; yemma-inu > yemma ; axxam-ines > axxam-is.
Alugen 29 : Amqim ilelli, ameskan (d arbib ne d amqim), imerna (n
tara, n wadeg, ...), lan snat n taliwin, yiwet d tawezzlant, taye d
taezzfant. Maca, tala tawezzlant tif taezzfant. Ihi, deg tira, nesmenyif
tala tawezzlant acku d tala taddayt.
Ad naru Nezmer ad nsiwel
nekk/nek (ke/ke, kemm/
kem)
[nekki], [nekkini] ([keini], [kemmini])
axxam-a [axxam-ayi], [-agi], [-agikana],
da [dayi], [dagi], [dagikana],
akka [akkayi], [akkagi], [akkagikana],
Alugen 30 : Tazela n tnila n tla azal, ad tt-nesseqdec.
Deg teqbaylit n kra n temnain (tid n wass-a), tazela n (n win i wimi
nettmeslay) tru ad tejlu mai. Teqqim-d deg yiwet n tenfalit kan: aqlin
(= aqel-i(yi)-in). Maca, deg temnain-nnien, Ar ass-a tella, tettusemras.
Ihi, yelha ma nessemras-itt deg tira : tettferriz-d anamek n tefyirt.
Tuget n temnain Anida-nnien
Yusa-n.
Yusa-d.
Yusa-d ur-wen, er din.
Yusa-d ur-ne, er da.
Ad n-ase.
Ad d-asen
Ad d-ase ur-wen, er din.
Ad d-asen ur-ne, er da.
34
Ula deg teqbaylit llant tmeslayin ideg qqaren axxam-nnek, axxam-nnem, axxam-nnes.
Ilugan n tira
G.M. 20 : Tazela n tnila, ama d d ama d n, anagar ma tefer amqim usrid
ay as-irennu sdat-s yimesli i : yewwi-tt-id, yewwi-tt-in, maca yewwi-d,
yewwi-n, yewwi-yas-d, yewwi-yas-n.
Alugen 31 : Imesli azegnagga [] ne [T] n taggara n yisem unti,
nettarut s yiwen n t
35
:
tabrat > tabratt, tulmut > tulmutt, tamacahut > tamacahutt, tamaynut >
tamaynutt,
tagnit > tagnitt, tayet > tayett, tidet > tidett, atg.
Alugen 32 : Nettaru tanzet n gar yisem d yisem-nnien, gar umqim
(ameskan, arbadu) d yisem, gar uman d yisem, maca ur tt-nettaru gar
tenzet d yisem
36
:
afus n ugelzim, tasarut n tewwurt, bab n yigenwan, mmi-s n tmeut ;
tid n tmara, kra n taluft, yiwen n ubaxix ! ;
sin n wussan, snat n tulawin, mraw n yixfawen ;
nnig uxxam, ddaw teslent, der yiil, sdat wallen.
Alugen 33 : Amqim asemmad usrid yettawi tiri i der umyag yekfan
s tergalt : turez-it, terza-t, yeddem-iyi, yezla-yi (deg sin-a n yimedyaten
ineggura, -yi yezmer ad yili d amqim asemmad usrid ne d arusrid).
Sdat umyag, ur yettawi tiri. Tiri-nni, i, yellan sdat-s, d amassa : i t-
yean, d nekk ; akka i yi-d-yenna.
Alugen 34 : i amassa
37
nettaru-t iman-is, anagar ma yezwar tanzet
yerra-tt d amassa :
Am tebratin i tent-yura ; D ul-is i d-yessawlen ; D iles i tt-id-ibedren, atg.
ideg, ief, ier, is, atg. Ma yusa-d der-s, yettwaray iman-is : deg i, ef
i, er i, s i, atg.
G.M. 21 : Deg tira, nesmenyif tala ay n umassa : D adlis ay uran ; Ttaznen
medden leyur, nekk ay uzne d aerda.
35
as yiwet n t deg udr n [tayett] (asget tuyat), akked t n amaynut, akked t adr n [tidett]
(sidet = vrier), atg., n uar.
36
Yewwi-d ad nessemgired gar nnig uxxam (nnig d tanzet) ~ nnig n uxxam (nnig d isem :
afella), ddaw uxxam (ddaw d tanzet) ~ ddaw n uxxam (ddaw d isem : adda), der uxxam
(der d tanzet) ~ der n uxxam (der d isem : amkan yellan der-s), sdat uxxam (sdat d
tanzet) ~ sdat n uxxam (sdat d isem : amkan yellan er sdat)
37
Tala i, d tanzet, ma yefer-itt yisem ne amqim ilelli ne amqim arudmawan
(ameskan, amattar, arbadu), d amassa ma nezmer ad nerr ay deg umkan-is, yeafar-it
useru (d amyag ne d tazela n tilawt d yisem).
Kra n yisumar Kra n yisumar
37 36
G.M. 22 : Amassa i, yella wanda yezmer ad yeli : mi ara tili tefyirt ur
temmid s useru i t-id-iefren, yerna ur nezmir ad nerr ay deg wadeg-is :
D asar (i) teqre ara k-isedrelen.
G.M. 23 : i n [iwimi], ur yelli d amassa, d tanzet acku ur yezmir ay ad
yili deg wadeg-is. Llan sin yiberdan n tira : i wimi (i wanwa, i wanti, i menhu,
qui) ; iwimi (iwacu, ayer, pourquoi) ; i wakken (almend n waya,
pour cela) ; iwakken (akken, bac pour, pour que, dans leb ut de) ; i
wacu (i wanwa, i menhu qui) ; iwacu (acuer, ayer pourquoi).
Alugen 35 : Amatar udmawan, n wudem wis krad asuf amalay, nettaru-
t s y i yimyagen yebdan s snat n tergalin yemxalafen, s tergalt tusligt ne
s teri : yekrez, yeud, yergel, yuzen, ad yafeg, ad yimur, atg. Maca nettaru
i deg yimyagen yebdan s tergalt, ma der umatar taessa RR (ireglen,
ikerrez, isu, atg.)
G.M. 24 : Yewwi-d ad nessemgired gar i yuran (amassa + amaun) akked
i uran (amassa + udem 3 amalay asget).
Alugen 36 : Tala n yisem unti ibedden ef umalay ne n yisem unti n
tigawt ibedden ef uar, s t deg tazwara d taggara : ayeddid / tayeddidt,
abrid / tabridt ; ayazi/tayazit ; agi / tagit ; gmer / tagmert ; cre /
ticret ; sle / taslet, atg.
Alugen 37 : Tanzet s, ma tefer-itt tenzet-ien, ad tene er-s :
seddaw, sennig, sder, sdat, sur, atg.
Alugen 38 : Tanzet s ur tnee er umernu ilan tala n yisem (addad
amaruz) :
s ufella, s wadda : Sbedden-t-id s ufella, d akessar i as-d-seknen, nnan-as : ru-
d s wadda, ad ak-d-iban d asawen.
G.M. 25 : Tikwal beu gar wawalen ila azal :
D ayen teswa i d-yennelen.~ Dayen, teswa aman.
Alugen 39 : u d at, nettaru-ten s usekkil ameyan, iman-nsen, anagar
ma isem iefren u, d amur wis sin n yisem :
Yusef u Qasi, Si Muend Umend at maduc, Uqasi Akli, at Yemmel, at Yanni,
atg.
Kra n yisumar Kra n yisumar
37 36
Alugen 40 : Deg wurmir ussid, nesmenyif taliwin tiwezzlanin :
ad : yettfad > yettfada ; lla : yettla > yettlaa ; atg.
ens : yettnus > yettnusu ; enz : yettnuz > yettnuzu ; els : yettlus > yettlusu ;
ers : yesrus > yesrusuy > ... ; er : yettru > yettruu ; atg.
sens : yesnus > yesnusu ; senz : yesnuz > yesnuzu ; sles : yeslus > yeslusuy >
yeslusay ; atg.
sken : yeskan > yeskanay ; sker : yeskar > yeskaray ; ser : yesar > yesaray ;
atg.
Kra n yisumar
38
Kra n yidlisen
1. Achab Ramdane, Langue berbre (kabyle) : Initiation lcriture,
Paris, Imedyazen, 1979.
2. Groupe dEtudes Berbres, Initiation lcriture, 2
e
dition,
Bgayet, Edition Aar, 1989.
3. Mammeri Mouloud, Tajerrumt n tmazit (tantala
taqbaylit)[Grammaire berbre (kabyle)], Alger, Bouchne, 1990.
4. Nat-Zerrad Kamal, Manuel de conjugaison kabyle, Alger, ENAG
Editions, 1995.
5. Nat-Zerrad Kamal, Grammaire du berbre contemporain (kabyle),
ENAG Editions, 1995.
6. Actes de la table ronde internationale Phonologie et notation
usuelle dans le domaine berbre , Inalco, avril 1993, in Etudes
et Documents Berbres, 11, 1994 ; 12, 1995.
7. Propositions pour la notation usuelle base latine du berbre,
synthse des travaux de latelier Problmes en suspens de la
notation usuelle base latine du berbre (24 et 25 juin 1996,
Inalco, Paris), labore par Salem Chaker, juin 1996.
***************


Tazmilt n usegzi
Neddem-d yiwen n wukkis seg uris i yura Belid at li, nura-t s snat
n tirawin : tumrist d temsislant (n kra n tmeslayin n teqbaylit). Iswi n
waya : Tamezwarut, yeskan-d timgardiwin timsislanin, yeggten nezzeh,
i yellan gar tmeslayin-a. Tis snat, yeskan-d dakken win yettarun s tira
tumrist yettekk-d nnig temgardiwin-a. (er isebtar 37 ar 40)
Kra nyidlisen
39
40
Tira tumrist
Mi ara d-mmekti
D amezwaru n unebdu lamena, aseggas-a, zik aya i yebda uzal, ya
bdan ran wussan. Akken kan ifukk ugeur d ubruri, ad as-tini nekcem
talemmast n uct. Seban Sidi Rebbi, ielli kan i d tafsut, ass-a yebda
ubi ! Da wissen ma armi d ass-a kan i yebda aeyye ne zik i d-yusa,
ur as-d-rri ara kan tamawt. Lasun, armi d ass-a i as-sli []
Ahat tura ad yili inessef wass. Iij deg tlemmast n yigenni ne wissen
anda, deg wakken yu mkul amkan. Alamma d deqqal, mi qrib ad yeli,
ara yenjem bnadem ad t-iwali ; wamma tura, ddunit akk d netta.
Ddunit akk tessusem ; tamurt irkel ad as-tini temmut. Imeksawen, zik aya
ideg d-rran azal : tura, ma yefka Rebbi, sen. [] almi ula d tamerust-nni
n waklan i d-yefkan ifurkan-is er lara-nne, ad as-tini tees : yiwen
n yifer deg-s mai la yettemwwiwil. I yifrax, anda llan ? ni ula d nutni
rewlen, subben akk s ieran, er yimdunen, ad sburun cwi. []
Ma d nekk, ni-d asqif, ssi agertil, nni-as ad se cwi, lamena tugi
ad yi-tawi tnafa.
Asqif-a-nne, acek-it deg unebdu : mi ara as-teldi i sin n lelwa i d-yefkan
er uzniq, iseu cwi n uberi. ere ad re cwi iwakken ad yi-d-yers
naddam, ulac : yi deg leqraya, iaq cwi lxaer-iw : serse taktabt, syin
akkin, akken d tinegnit, allen-iw deg ssqef, rri-tt i umekti.
[...]
Belid at li, Les cahiers de Belad ou la Kabylie dantan,
FDB, Fort-National, 1963, sb. 361-362.

41
Tira tamsislant (asiwel n Belid at li)
[mara dd-emmei]
[ amezwar uneu lamena, asegg
w
as-a, zi ayagi ig-gea
wezal, yagi an an wussan. Akken kan ifukk ugeur d weruri,
ad as-ini necem alemmas n
w
ect. eban Sii ebbi, ielli
kan i ttafsu, ass-agi yea wei ! da wissen ma almi d ass-
agi kan ig-gea aegge ne zi i d-yusa, ur az-d-rri ara kan
tamaw. Laun, almi d ass-ayagi i s-sli []
Ahat-tura a yili ineef wass. Iij i tlemmas igenni ne wissen
anda, eg-g
w
akken yu emkul emkan. Alamma ddeqqal, mi
qai a yeli, ara yenjem naem a -iwali ; wamma ura,
dduni ak
w
nea.
duni yak
w
essusem ; amur irk
w
el a as-ini-emmu.
Imesawen, zi ayagi ieg d-rran azal : ura, ma yefka ebbi,
sen. [] almi ula ttamerus-enni bb
w
alan i d-yefkan ifurkan-
is el-laa-nne, ad as-ini-ees : yiwen yiferr eg-s mai
la yeemb
w
iwil. I yefax, anda llan ? Eni ula nuni rewlen,
ubben yak
w
s iezan, er yemunen, a surun cwi. []
Ma nekk, eni-d asqif, ssi ageril, nni-as a ese cwi,
lamena tugi a iyi-awi nafa.
Asqif-agi-nne, ackk-i eg-g
w
neu : mara s-elli i sin (n)
lelwa i d-yefkan er wezniq, iseu cwi (n) ueri. ee a
e cwi i-wakkn a iyi-d-yers naddam, ulac : yi i leqaya,
iaq cwi elxa-iw : serse aa, s-akin, akken ttinnegnit,
alln-iw i ssqef, erri- i wmei.]
42
Tira tamsislant [asiwel deg at Welis ... (Bgayet)]
[mara dd-emmei]
[ amezwar uneu lamena, asegg
w
as-a, zi aya i-yea
wezal, yagi an an wussan. Akken kan ifukk ugeur d
weruri, a s-ini necem alemmas n uct. eban Sii ebbi,
ielli kan i afsu, ass-ay ia wei ! da wissen ma almi d
ass-ayi kan ig-gea aeyye ne zi i d-yusa, u s-d-rri ara kan
tamaw. Laun, almi d ass-ay i s-sli []
Ahat-tura a yili ineef wass. Iij g tlemmas igenni ne wissen
anda, deg-g
w
akken yu emkul amkan. Alamma ddeqqal, mi
qai a yeli, ara yenjem naem a -iwali ; wamma ura,
dduni ak
w
nea.
duni yak
w
essusem ; amur il
w
kel a s-ini-emmu. Imesawen,
zi aya i d-rran azal : ura, ma yefka ebbi, sen. [] almi ula
amerus-enni wwalan i d-yefkan ifurkan-is el-laa-nne,
a s-ini-ees : yiwen yiferr eg-s mai yettemwiwil. I yefax,
anda llan ? Eni ula nutni rewlen, ubben ak
w
s iean, er
yemunen, a surun cwi. []
Ma nekk, eni-d asqif, ssi ageril, nni-as a ese cwi,
lamena tug a yi-awi nafa.
Asqif-ayi-nne, ackk-i g-g
w
neu : mara s-elli i sin l-lelwa
i l-lelwa i d-yefkan er wezniq, iseu cwi ueri. ee a
e cwi i-wakkn a yi-d-yers naddam, ulac : yi g leqaya, iaq
cwi elxa-iw : serse aa, sin akin, akken inegnit, alln-
iw g ssqef, erri- i wmei.]
43
Tira tamsislant [asiwel deg at Yemmel, Ifnayen... (Bgayet)]
[mara dd-emmei]
[ amezwar uneu lamena, aseggas-a, zi aya ig-gea
wezal, yakan an an wussan. Akken kan ifukk ugeur d
ururi, a s-ini necem alemmas -uct. eban Sii ebbi,
ielli kan i afsu, ass-ayy ia wei ! da wissen ma almi d
ass-ayyi kan ig-gea aeyye ne zi i d-yusa, u z-d-rri ara kan
tamaw. Laun, almi d ass-ayyi i s-sli []
Ahat-tura a yili ineef wass. Iij g tlemmas igenni ne wissen
anda, g-g
w
akken yu emkul amkan. Alamma ddeqqal, mi qi
a ili, ara yenjem naem a -iwali ; wamma ura, dduni ak
w

nea.
duni ak
w
essusem ; amur ak
w
a s-ini-emmu. Imesawen,
zi aya i d-rran azal : ura, ma yefka ebbi, en. [] almi ula
amerus-enni wwalan i d-ifkan ifurkan-is laa-nne, a s-
tini-ees : yiwen y-yiferr eg-s mai yettemwiwil. I yefax,
anda llan ? Eni ula nuhni rewlen, ubben ak
w
s iean,
imunen, a surun cwi. []
Ma nekk, eni-d asqif, ssi ageril, nni-as a ee cwi,
lamena tug a y-awi nafa.
Asqif-ayyi-nne, ack-i g-g
w
neu : mara s-eldi i sin l-lelwa
i d-ifkan r uzniq, iseu cwi (n) ueri. ee a e cwi
i-wakkn a() y(i)-d-irs naddam, ulac : yi g leqaya, idaq cwi
elxa-iw : serse aa, ssinn-akin, akken innegnit, alln-iw
g ssqef, erri- i wmei.]
44
Tira tamsislant (asiwel deg Yiil Wis, Bgayet)
(*)
[mala dd-emmei]
[ amezwar uneu lamena, aseggas-a, zi aya ag-gea wezal,
yakan an an wussan. Akken kan ifukk ugeur d ururi, a s-initt
necem alemmast n uct. eban Sii ebbi, ielli kan ay ttafsu, ass-
ayy ia wei ! da wissen ma almi d ass-ayyi kan ag-gea aeyye
ni zi ay d-iwsa, u s-d-rri (ara) kan tamaw. Laun, almi d ass-ayyi
ay s-sli []
Ahat-tura a yili ineef wass. Iij g tlemmas igenni ni wissen ayda,
g-gakken iw emkul amkan. Alamma ddeqqal, mi qi a ili, ala
yenjem naem a -iwali ; umma ura, dduni akk netta.
duni akk

essusem ; amur ilkel a s-init-temmu. Imesawen, zi aya
ay d-rran azal : ura, ma yefka ebbi, sen. [] almi ula ttamerus-enni
wwalan a d-ifkan ifurkan-is el-laa-nne, a s-tinit-tees : yiwen
yyiferr eg-s mai yettemwiwil. I yefax, ayda llan ? Eni ula nuhni
rewlen, ubben akk s iean, l imunen, a surin cwi. []
Ma nekk, eni-d aseqqif, ssi ageril, nni-as a ee cwi, lamena
tug a y-awi nafa.
Aseqqif-ayyi-nne, ack-i g-gneu : mala s-telditt i sin l-lelwa a
d-ifkan l uzniq, iseu cwi ueri. ee a e cwi i-wakkn a y-
d-irs naddam, ulac : yi g leqaya, idaq cwi elxa-iw : serse aa,
ssinn-akin, akken ttinnegnit, alln-iw g ssqef, erri-tt i wmei.]
(*)
Temgarad akked tin n at Mellul deg tzegnaggat [], akked tin n at Tizi deg tanit,
akked tid n Tfernin alama d Aweqqas deg urbib ameskan a.
Achev dimprimer sur les presses
de
Arc-en-ciel, Tizi-Ouzou
Avril 2009
Adlis-a ihi, d yiwen gar
yidlisen u ulmad d uselmed n tira
n tmazit. Maca mai d win i d-
yennulfan deg yiwen n wass, mai
daen d win i d-yeen seg uqerruy
n yiwen n umdan, akken tebu tili
tmusni-ines. Amek i d-yettwale
udlis-a ne i d-temmug tala
taneggarut n Ilugan ? Amezruy-
ines d aezzfan cwi.

You might also like