Ola Gustafsson

Uppsats fr avlggande av hgskoleexamen i

Kulturvrd, Bygghantverksprogrammet
10 hp
2009
Institutionen fr Kulturvrd
Gteborgs universitet
Friggebod 15 m i
stolpverkskonstruktion
1(16)



Innehllsfrteckning


1. INLEDNING .. 2

1.1 Bakgrund och problemformulering .. 2

1.2 Syfte ... 3

1.3 Frgestllning . 3

1.4 Avgrnsningar 3

1.5 Metod 3

2. EN FRIGGEBOD I STOLPVERKSKONSTRUKTION .. 4

2.1 Marknadens friggebodar . 4

2.1.1 Tabell ver nio olika friggebodar p marknaden ... 5

2.1.2 Stomkonstruktioner och dimensioner . 6

2.1.3 Fasad- och taktckningsmaterial 6

2.1.4 Olika planformer . 6

2.1.5 Vgg- takhjder och takutsprng 6

2.1.6 Sammanfattning av de underskta friggebodarna ..... 7

2.2 Frslag till friggebod i stolpverkskonstruktion.. 8

2.2.1 Utgngspunkter .. 8

2.2.2 Ritningar .. 8

2.2.3 Ritningsfrteckning.. 10

2.2.4 Arbetsbeskrivning .... 11

2.2.5 Tidskalkyl 12

2.2.6 Materialspecifikation . 13


3. AVSLUTANDE DISKUSSION .. 14

4. KLL- OCH LITTERATURFRTECKNING .. 15

5. Ritningar.... 17

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund och problemformulering
P marknaden finns i dag en mngd olika prefabricerade friggebodar. De flesta av
dessa r antingen uppfrda i timmerimitation, s.k. planktimring, eller med vanlig
regelstomme som kltts med panel. Ingen av dessa r utfrda med en stomme i
stolpverkskonstruktion. Stolpverk r en gammal byggmetod dr trstommen kan bli
en synlig del av byggnaden.

Friggeboden fick sitt namn efter Birgit Friggebo, som var folkpartistisk
bostadsminister, nr hon r 1979 lt avskaffa bygglovsplikten fr tv byggnader av
detta slag om tillsammans hgst 10 m
2
. (Wikipedia Friggebod)

Vid rsskiftet 2007/2008 ndrades reglerna i Plan- och bygglagen och den maximala
byggytan kade frn 10 till 15 m
2
. Regelverket sger:

En friggebod r, enligt lagen, en bygglovsbefriad komplementbyggnad till ett en- och
tvbostadshus. Det betyder att det mste finnas en huvudbyggnad p tomten nr man
brjar bygga friggeboden.

Det r tilltet att uppfra en eller flera friggebodar utan bygglov i omedelbar nrhet av
bostadshuset. Den sammanlagda byggnadsarean av alla de bodar som uppfrts p
tomten, med std av undantag frn bygglov, fr inte vara strre n 15,0 m. Hjden frn
mark till taknock fr inte verstiga 3,0 meter. Boden fr inte placeras nrmare grnsen n
4,5 meter om inte de grannar som berrs medger det. Friggeboden ska vara fristende.
Den kan allts inte byggas ihop med en annan byggnad. I vrigt finns inte ngra regler
om hur boden ska se ut eller vilket material man kan anvnda. (Boverket informerar
2007:11)

Enligt SIS, Swedish Standard Institute, fr takutsprnget inte vara lngre n 0,50 m.
Avstndet frn mark till taknock mts utifrn markens snittniv runt huset.

D det funnits prefabricerade friggebodar p marknaden i nrmare 30 rs tid br det
finnas god erfarenhet av vilka typer av dessa sm hus som efterfrgas av kunderna.
De som producerar friggebodar som hel- eller halvfabrikat erbjuder nu strre
friggebodar enligt de nya reglerna.

2004 gjordes ett examensarbete vid Dacapo hantverksskola med namnet
Stolpverkskonstruktioner fr mindre byggnader(Grd 2004). Grd har liksom jag
tagit fram en konstruktion som r enkel att bygga. Han visar tidstgng vid
tillverkning av olika sammansttningar och gr en kostnadskalkyl dr han jmfr
stolpverk med regelstommar. Dessutom visar han detaljlsningar av isolerade vggar
i stolpverk. Det Grd inte tar upp r detaljerade materialspecifikationer, tidskalkyler
och ritningar. Inte heller gr han ngon underskning ver liknande byggnader.
Den stora skillnaden mellan hans och denna underskning r att detta arbete utgr
frn regelverket fr friggebodar och jmfr utformningen av friggebodar p
marknaden vilket ger andra frutsttningar.

2

J ag har sjlv fngats av stolpverksmetoden som byggnadsstt och
konstruktionsmetod under min utbildning, d det saknas friggebodar i
stolpverkskonstruktion p marknaden, vill jag underska om stolpverksmetoden r
en mjlig byggmetod fr friggebodar. Utgngspunkten r de nya reglerna som
medger en byggnad p 15 m
2
.


1.2 Syfte
Underskningen ska ta fram ett frslag till en friggebod i stolpverkskonstruktion som
ryms inom Boverkets regler med en komplett beskrivning, arbetstidsberkning,
materialspecifikation och arbetsgng. Detta fr att f svar p frgan om denna
byggmetod r ett alternativ till de existerande friggebodarna p marknaden.


1.3 Frgestllning
D jag tar fram mitt frslag i en stolpverkskonstruktion tar jag min utgngspunkt i
den nya lagstiftningen och marknadens olika modeller av friggebodar. J ag kommer
att titta nrmare p:
- vilka typer av stomkonstruktioner som finns och hur r de dimensionerade?
- vilka typer av fasad- och taktckningsmaterial frekommer?
- hur ser planerna ut i marknadens friggebodar, lngd och bredd, drr- och
fnsterplacering.
- hur har tillverkarna lst begrnsningen med en totalhjd om max 3 meter, hur
frhller sig vgghjd i frhllande till totalhjden och hur r takfallet/ -en
lsta?
Vid arbetet med mitt frslag blir den huvudsakliga frgestllningen att finna en
tilltalande lsning med utgngspunkt i marknadens utformning av friggebodar, dr
man skulle kunna anvnda stolpverksmetodens konstruktiva frutsttningar. Hur
stller sig ett sdant alternativ, dr utgngspunkten r en mera hantverksmssig
byggmetod med allt vad det innebr betrffande tids- och materialtgng mot
marknadens friggebodar.


1.4 Avgrnsningar
Mitt frslag begrnsar sig till stomkonstruktionen samt fasad- och takmaterial.
vriga in- och utvndiga snickerier ssom drrar och fnster, markarbeten,
grundlggning, golvbjlklag samt frgsttning kommer inte att belysas. Frslaget
kommer att mngdberknas avseende materialtgng och arbetstid men ngon
prisjmfrelse med de friggebodar som existerar p marknaden grs inte i
underskningen.


1.5 Metod
Underskningen inleds med en genomgng av 9 stycken friggebodar som erbjds p
marknaden via Internet i juni 2008. Dessa analyseras enligt frgestllningen ovan
och med detta som utgngspunkt skissar jag ett frslag som br vara gngbart p
marknaden. I detta inledande skisskede provar jag mitt frslag till utformning mot
stolpverksmetodens speciella frutsttningar. Drefter gr jag byggnadsritningar,
beskrivning av arbetets gng vid byggnationen, en materialspecifikation och
mngdfrteckning och slutligen en tidskalkyl.

3


2. EN FRIGGEBOD I STOLPVERKSKONSTRUKTION

2.1 Marknadens friggebodar
Av marknadens friggebodar p 15 m
2
har jag valt att jmfra nio stycken p det stt
som redovisas p nsta sida. Hemsidornas hmtade uppgifter framgr av kll- och
litteraturfrteckningen.

4
Namn/Hemsida
modell
Storlek
m2 (b*l)
Taklut
ning
grader
Bredd
gavelsi
da mm
Lngd
lngsida
mm
Hjd
nock
mm
Hjd
vgg
mm
Pris kr Drr
storlek
mm
fnster
storlek
Fnster
antal
Typ verbyg
gd altan
/bygglov
bild
www.hokarr.com
Friggebod Typ B 15m
15 21 3900 3900 2850 2000 34.500 800 x
1850
985 x
985
2 Timmer
60 x 145
Nej


www.arbra-stugan.se
Arbr gststuga 2rum
15,2 14 3003 5058 2500 - 39500

800 x
1900

8 x 10
8 x 8
3 Timmer
58 x 147
Takutspr
ng fram ca
1m

www.arbra-stugan.se
Arbr gststuga 1rum
15

14 4190 3580 2680 - 31900

800 x
1900

8 x 10 1 Timmer
58 x 147
Nej

www.stugtillverkning.se
Nr 29 Gststuga

14,4 18 4000 3600 2400 1800 27000 800 x
1850
8 x 10 1 Regel
stomme
Nej

www.stugtillverkning.se
Nr 31 Gststuga
14,4 18 4000 3600 2400 1800 32000 800 x
1850
8 x 10 1 Regel
stomme
6 m2

www.stugtillverkning.se
Nr 32 Gststuga
14,4 18 3000 4800 2450 1900 34000 800 x
1850
8 x 10 1 Regel
stomme
4,6 m2

www.jabo.se
Funkisstugan
14,985 11 2700 5550 2898 2064 39450 900 x
1900
9 x 4 8 Regel
stomme
Nej

www.jabo.se
Solby
14,9 15 3800 3940 2707 2043 20995 800 x
1900
8 x 10 1 Regel
stomme
Nej

www.keosnickerier.se
KEO Stugan 14,4 kvm

14,4 21 4000 3600 2850 1900 21,000 800 x
1850
8 x 8 1 Timmer
45 x 140
Takutspr
ng 900
mm

stolpverkskonstruktionen 14,57 8,5 4700 3100 2700 1800 - 1600 x
2000
150x40
120x110
3 stolpverk Nej

5
Tabell ver nio olika friggebodar p marknaden. Lngst ner finns stolpverkskonstruktionen

2.1.2 Stomkonstruktioner och dimensioner
Av de underskta stomkonstruktionerna var fyra av liggande
planktimmer och fem av regelkonstruktion. Planktimret hll
dimensionerna 45 x 140, 58 x 147 och 60 x 145 mm. Mtten p reglarna i
regelkonstruktionerna hller standardmtt p 45 x 45, 45 x70 och 45 x 95
mm.


Modell: Solby (www.jabo.se).
Den vanligaste typen av
fasadmaterial r liggande panel.

2.1.3 Fasadbekldnad och taktckningsmaterial
Av de fem husen som var av regelkonstruktion hade fyra liggande panel.
Funkisstugan hade stende panel. Timmerhusen anvnder timret som
bde brande stomme och fasadbekldnad. Alla husen levereras med underlagspapp
som taktckning med mjlighet att lgga p t ex tegel. Taklutningen i samtliga
friggebodar varierade mellan 11-21 grader vilket r fr litet fr denna typ av
taktckningsmaterial som fr takpannor av tegel normalt krver minst 22 grader eller
minst 14 grader fr takpannor av betong (Hansson & Gross 1991, s. 10).


2.1.4 Olika planformer
Bland de underskta husen finns en mngd olika planformer, frn lngsmal till kvadratisk.
Alla husen utom Funkisstugan har drren p gavelsidan. Anledningen r mjligtvis att det
finns mer plats fr en drr p gavelsidan dr takutsprnget med vindskiva inte r i vgen. Av
de bodarna som har drren p gavelsidan, sitter alla till hger utom Arbr gststuga 1- och 2
rum. Fnstren sitter d till vnster om drren. Drrarnas hjd r mellan 185-190 cm, vilket r
lgt jmfrt med standard som normalt ligger mellan 200 210 cm.

Fljande hus har en kortare gavelsida n lngsida.
Arbr gststuga 2rum
Nr 32 Gststuga
Solby
Funkisstugan

Fljande hus har en lngre gavelsida n lngsida.
Arbr gststuga 1rum
En av de vanligaste planformerna
p friggebodar dr drr och
fnster sitter p gavelsidan.
Modell Nr 29 Gststuga
(
Nr 29 Gststuga
Nr 30 Gststuga
http://www.stugtillverkning.se/).
KEO Stugan 14,4 kvm

Friggebod Typ B 15m r helt kvadratisk.


2.1.5 Vgg-, takhjder och takutsprng
En gemensam nmnare fr alla hus r den flacka taklutningen, vilket innebr att de
har en lg takvinkel. Anledningen r maxgrnsen p tre meter upp till taknock. Fr
att inte f fnstren fr lngt ner p lngsidorna mste
husens vggar vara hga nog. Invndigt skapar en hgre
takvinkel mindre utrymme. P funkisstugan r
drrens hjd p 190 cm tillsammans med insidans
lga takhjd mjligtvis anledningen till den flacka
taklutningen p elva grader. Takvinkeln p de underskta husen ligger p mellan
11-21 grader. Nockhjden rknat utan plintar ligger mellan 2400 till 2898 mm.
6


Nr man utgr ifrn att Friggebodens area inte fr verstiga 15 m
2
kan man anta att
det r byggnadsarean BYA man menar. I gllande mtregler utgivna av Swedish
Standard Institute str fljande definition av BYA (Area och volym fr
husbyggnader 1999, s. 9,10).

Area som en byggnad upptar p marken, inklusive utkragande byggnadsdelar som vsentligt
pverkar anvndbarheten av underliggande mark.

Byggnadsarean utgrs av byggnadens horisontalprojektion p marken.
Med utkragande byggnadsdel avses taksprng, balkong, bursprk, skrmtak etc..

Mtregel: Nr en byggnads lgsta punkt r lgre n 3,0 meter ver mark r
utkragande byggnadsdelar strre n 0,5 m mtvrda. vriga delar kan man bortse
frn.

Det SIS, Swedish Standard Institute, menar d r att takutsprnget p en friggebod
inte fr vara lngre n 0,5 m. Detta r ngot som fyra av de underskta bodarna
bryter mot genom att ha en verbyggd altan. Byggnaderna blir d bygglovspliktiga
och fr drmed inte kallas Friggebod.


2.1.6 Sammanfattning av de underskta friggebodarna
Fyra av bodarna var av planktimmer och fem av regelkonstruktion. Alla
regelkonstruktionerna har liggande panel utom funkisstugan som har stende.
Alla husen utom Funkisstugan har drren p gavelsidan. P fyra av bodarna r
gavelsidan den lngsta sidan. En gemensam nmnare fr alla hus r den flacka
taklutningen. Nr 32 Gststuga avviker genom att den r den enda som har drren p
den sida som r kortast. Funkisstugan avviker med sitt pulpettak, sin stende panel,
sin avlnga planform, sina udda fnster- mtt och antal och sitt utfrande av drr och
dess placering. Alla bodarna utom funkisstugan har sadeltak och kan ge ett uttryck av
att vara miniatyrer av stora hus. Alla stugorna levereras med underlagspapp, men
taklutningen r fr de flesta bodarna fr liten fr normalt taktegel. Fyra av de
underskta bodarna har verbyggda altaner och fr drmed inte kallas Friggebod.


7

2.2 Frslag till friggebod i stolpverkskonstruktion

2.2.1 Utgngspunkter
Mitt frslag tar sin utgngspunkt i den sammanfattning som gjordes i 2.1.6

Att bygga i stolpverk ger fljande frutsttningar som hr sammanfattas bra i
fljande citat:

Timber framing is the method of creating framed structures of heavy timber jointed together with pegged
joints (lengthening scarf joints and lap joints are also used). Diagonal bracing is used to prevent racking of
the structure. (Wikipedia timber framing)

Post and lintel frameworks are limited in their design scope because they rely on the direct
strength of the individual members to support vertical loads, and have little resistance to horizontal
forces. To resist horizontal loading, wind or seismic motion, bracing becomes necessary to prevent
collapse. This creates a rigid structural framework. In some cases, braces are used to transfer a
concentrated load to a post. However, the primary function of braces is simply to keep the frame
rigid and square. (Chappel 2001, s. 4).

ven kan sgas att stolpverksbyggandets frdelar ger synlig struktur, lngre
spnnvidder och frre stolpar n traditionellt regelverk. I frhllande till
timmerstommar har en stolpverkskonstruktion mindre materialtgng p trvirke.

En definition p vad stolpverk r skulle kunna lta s hr: En av fyrkantvirke
sammansatt tak- och vggkonstruktion.


2.2.2 Ritningar
Frslaget redovisas i sin helhet i det nedanstende med ritningar och kommenterade
texter.

Stommen byggs i fyrskuret virke med dimensionerna 130 x 130 mm.

Fasadritningarna visar ett frslag p hur det r mjligt att placera
drrar och fnster. Det r dock mjligt att sjlv gra en indelning
och vlja storlek och placering. Detta ger mjlighet att av estetiska
och ekonomiska skl stta in gamla fnster och drrar oavsett deras
mtt.

Planen r disponerad s att drren placeras till vnster mot
mittstolpen p entrsidan. Anledningen r att kunna utnyttja
den lilla golvytan s bra som mjligt. Detta gr att det blir
tv ytor att mblera, en till hger och en liten golvyta rakt
fram och till vnster om drren. Bodens bredd r precis
tillrcklig om man vill f in en dubbelsng 180 cm bred
med ett sngbord p varje sida. Detta r fr att kunna optimera boden som gststuga.
Vill man dremot optimera den fr permanent boende och mer plats fr till exempel
kamin, toalett eller pentry kan en vningssng lngs ena vggen fungera bttre. I
stugans vnstra del r en mjlig mblering en hrnsoffa med bord.
8

P baksidan sitter tv smala fnster monterade direkt under
hammarbandet. Detta fr att ge ett ljusinslpp samtidigt som det
finns mjlighet fr mblering under fnstren.
Entrsidans enda fnster r stort nog fr att tillsammans med den
dubbla glasdrren slppa in rejlt med ljus. Entrsidan placeras med frdel mot sder
fr att p vr och hst ge vrme i form av sol. Under sommaren kan provisoriska
markiser skrma av verfldig sol.

Taket har gjorts som ett pulpettak eftersom jag vill uppn en s enkel
konstruktion som mjligt. Det blir ven svrt att i en
stolpverkskonstruktion med sadeltak f in en drr mellan syll och
hammarband. Det r den begrnsade nockhjden p tre meter som innebr att
takfoten p ett sadeltak blir vldigt lg, och fljden av det blir att drrbladet fr svrt
att g fritt under takfotsbrdan. Om inte det r s att man anvnder en vldigt lg
drr.
Stolpverkskonstruktionens takstol gr bara att kons
viss taklutning p grund av att uttryckskrafterna p
dramatiskt ju mindre taklutningen r. Med ett pulp
denna risk och gr det mjligt med en lutning
grader. Mitt eget frslag har 8,5 graders lutning. M
som utgngspunkt, kan som taktckning anvn
ttskiktsmatta kombinerat med sedumvxter. Des
fr brant lutning, utan kan d riskera att kasa ner.
truera ner till en

et
n
e
das ta
sa klarar inte en
vggarna kar
tak elimineras
da ner mot noll
d den lutningen
kduk eller

I brjan av min underskning tnkte jag anvnda mig av snedstrvor fr att
stabilisera konstruktionen i sidled. Eftersom jag ville frenkla byggnaden s mycket
som mjligt s tog jag bort det lite mer komplicerade sadeltaket som jag ersatte med
ett pulpettak. De bindbjlkar som skulle sitta p gaveln gick ocks att ta bort med
bibehllen stabilitet. ven snedstrvorna togs bort nr jag insg att jag kunde erstta
dem med liggande panel utvndigt vilket ger en tillrckligt bra strvande effekt p en
sdan liten byggnad. Som extra strvning kan ven invndig liggande rspont
komplettera bra. I motsats till Funkisstugan (se 2.1) placerade jag drren p den
hgsta sidan fr att f in en standarddrr p hjden. Det blir ven hgre takhjd
invndigt. En annan anledning var att f avrinningen p andra sidan. Dr drog jag ut
taket s lngt reglerna tillter fr att f avrinningen s lngt frn huset som mjligt.


9

2.2.3 Ritningsfrteckning

HUVUDRITNING FASAD Skala 1:50 2008-02-01
Ritning 1


STOMME FASAD Skala 1:50 2008-02-01
Ritning 2


GRUND OCH TAKSTOLSPLAN Skala 1:50 2008-02-01
Ritning 3


LNGDSEKTION Skala 1:20 2008-02-01
Ritning 4


TVRSEKTION Skala 1:20 2008-02-01
Ritning 5


DETALJ A A Skala 1:5 2008-02-01
Ritning 6


DETALJ B B, F F, O O Skala 1:5 2008-02-01
Ritning 7


DETALJ E E, N N Skala 1:5 2008-02-01
Ritning 8


DETALJ D D, M M Skala 1:5 2008-02-01
Ritning 9


DETALJ H H, J J Skala 1:5 2008-02-01
Ritning 10


DETALJ L L Skala 1:2,5 2008-02-01
Ritning 11
10



11
2.2.4 Arbetsbeskrivning

Frberedelser
Kpa/transportera virke
Stllning
Hyra, transportera
Bygga
Provisorisk el
Verktyg
Maskiner
Transport
Etablering av arbetsplats
Tillverka virkesfrd
Stomme
Tillverkning
Sortera virke
Lgg ut syllen, kontrollera alla mtt,
kryssmt
Fixera syllen p golvet
Mt upp och rita p fr urtag p lng
och kortsyll
Sga och hugg ut urtagen p syllarna
och lngdkapa
Gr resten av frbindningarna
Montering
Lgg upp syll
Montera stolpar
Fixera stolpar med provisoriska
snedstrvor
Montera hammarband
Mt ut avstnd mellan hammarbanden
Fixera avstndet med en brda
Takarbete
Takbjlkar 5 St.
Sortera virke
Lgg alla takbjlkar intill varandra
och fixera
Mt upp urtag, lngd och rita p
Stll in grader p cirkelsgen
Sga ut urtag med cirkelsg
Lngdkapa
Lgg p takbjlkar och mt ut
centrumavstndet
Skruva fast
Takbrdor 44 St.
Lgg upp p tak
spika fast
Mt ut lngd och snrsl
Kapa
Vindskivor 6 St.
Mt ut lngd och rita p
Kapa
Stt upp
Spika fast
Fyrkantslist 3 St.
Mt ut lngd och rita p
Kapa
Stt upp
Spika fast
Trekantslist 3 St.
Mt ut lngd och rita p
Kapa
Mt ut och sga vinkel lngs med p
vre trekantslist
Stt upp
Spika fast
Vattbrdor 3 St.
Mt ut lngd och rita p
Kapa
Stt upp
Spika fast
Utvndig stomkldnad
Vattbrdor 4 St.
Mt ut lngd/gering och rita p
Kapa med lite vermtt
Mt ut 17 graders vinkel
Stll in grader och anhll p cirkelsg
och kapa
Hyvla till en rund kant p yttre
ovansidan
Stt upp
J ustera sista millimetrarna i geringen
Spika fast
Panel
Mt ut lngder/snedkant p vre gavel
och rita p
Kapa
Stt upp
Spika fast
Knutbrdor 8 St.
Mt ut lngd och rita p
Kapa
Stt upp
Spika fast


2.2.5 Tidskalkyl

Tiderna gller fr att gra frbindningar utan maskin.

byggnadsdel akti vitet mngd sort a tid tim delsumma

Frberedelser
Kpa/transportera virke 4
Hyra/transportera stllning 2
Bygga haki eller likvrdig 34,82 m2 0,2 5,57

Tckning/avtckning av stomme och
material 2
Etablering/avetablering av arbetsplats 8
Tillverka virkesfrrd 1
22,6
Stomme 12st
Tillverkning Sortera virke 12 St. bitar 1
Utlggning och inmtning av syll 1

Uppmtning och tillverkning av
frbindningar 16
St.
frbindningar 1 16
Montering Lgg upp syll p fundament 0,5
Montera och Fixera stolpar. 8 St. 0,2 1,36
Montera och fixera hammarband 2 0,2 0,34
20,2
Takarbete
Takbjlkar Tillverkning och montage av takbjlkar 5 St. 1 5

Takbrdor 44 St. Montage av takbotten 19,1 m2 0,2 3,44

Takpapp 19,3 m2 0,1 1,35

Vindskivor 6 St. 2

Regel 3 St. 12,64 lpm 0,1 0,63

Trekantslist 3 St. 12,64 lpm 0,1 0,63

Vattbrdor 3 St. 0,75
13,8
Utvndig
stomkldnad
Vattbrdor/fotlist 4 St. 2

Panel 17,41 tim 34,82 m2 0,5 17,4
Knutbrdor 8 St. 1
20,4
76,98

Diverse ofrutsett 15 procent 11,55

Summa 88,5
12

2.2.6 Materialspecifikation

Berkna 10 % extra p lngder

virkesdel del plats tjocklek bredd lngd
kp in s=sgad,
h=hyvlad antal vrigt
vindskiva liten framsida 25 100 5000 <- 1
vindskiva stor framsida 25 165 5000 50x175s 1
obs justera
tjocklek
vindskiva liten gavelsida 25 75 3820 <- 2
vindskiva stor gavelsida 25 145 3820 25x150s 2
vattbrda tak framsida 25 117 5000 25x125s 1
vattbrda tak gavelsida 25 117 3820 25x125s 2
vattbrda under panel lngsidor 45 60 5000 50x75s 2
obs justera
tjocklek
vattbrda under panel kortsidor 45 60 3820 50x75s 2
obs justera
tjocklek
regel tak framsida 50 50 5000 <- 1
regel tak gavelsida 50 50 3820 <- 2
trekantslkt tak framsida 50 50 5000 <- 1
trekantslkt tak gavelsida 50 50 3820 <- 2
takbrdor tak 20 125 5000 25x125s 44
obs justera
tjocklek
takbjlkar tak 130 180 4200
<-bestllning frn
sgverk 5
stolpverk syll/hammarband lng 130 130 4758
<-bestllning frn
sgverk 4
stolpverk syll/hammarband kort 130 130 3058
<-bestllning frn
sgverk 2
stolpverk stolpe framsida 130 130 2360
<-bestllning frn
sgverk 2
stolpverk stolpe baksida 130 130 1930
<-bestllning frn
sgverk 2
stolpverk stolpe gavelsida 130 130 2290
<-bestllning frn
sgverk 2
panel 21 95 22x95h
34,82
m2 bygger 88
knutbrdor 5" framsida 21 95 2540 22x95h 2
knutbrdor 5" baksida 21 95 1930 22x95h 2
knutbrdor 4" framsida 21 95 2540 22x95h 2
knutbrdor 4" baksida 21 95 1930 22x95h 2
reglar stomme gavelsida 45 95 2200 <- 2
reglar stomme gavelsida 45 95 2120 <- 2
reglar stomme gavelsida 45 95 2020 <- 2
reglar stomme gavelsida 45 95 2000 <- 2
reglar stomme gavelsida 45 95 1900 <- 2
reglar stomme gavelsida 45 95 1810 <- 2
reglar stomme baksida 45 95 1800 <- 2
reglar stomme baksida 45 95 1342 <- 2
reglar stomme baksida 45 95 1500 <- 2
reglar stomme framsida 45 95 2097 <- 4
reglar stomme framsida 45 95 1200 <- 2
reglar stomme framsida 45 95 855 <- 1
reglar stomme framsida 45 95 1600 <- 1
13

3. AVSLUTANDE DISKUSSION
Genom en underskning av marknadens friggebodar har jag tagit fram ett frslag till
en friggebod i stolpverkskonstruktion. Utifrn de frutsttningar som jag har frhllit
mig till, har jag frskt gra mitt frslag s optimalt som
mjligt. Detta frslag kan vara ett alternativ till de
existerande friggebodarna p marknaden, med sitt mer
estetiskt tilltalande hantverksutfrande och ett mer
traditionellt uttryck. Denna friggebod i stolpverk kan vara
mer estetiskt tilltalande, drfr att utvndigt ger de nedre
vattbrdorna en tilltalande utsmyckning jmfrt med en rakt
avslutad panel. Dessutom blir stolpverket synligt invndigt om panelen stts mellan
stolparna. Eftersom pulpettak traditionellt har haft stor utbredning bland uthus kan
mitt frslag ses mer som en bod och inte som en
miniatyr av ett stort hus.


Fr att f en uppfattning av storlek,
mblering, proportioner och
invndig takhjd gjordes en enkel
versikt i naturlig storlek.
Av de underskta friggebodarna hade ett pulpettak. Fr
min bod passade denna takkonstruktion bra, drfr att
den r enkel att bygga. ven de begrnsningar som
friggebodens regelverk ger, med en maxhjd p 3 m,
blir det svrt att med en stolpverkskonstruktion anvnda
sig av ett sadeltak (se sid. 9). I det hr fallet mste man
antingen anvnda sig av en drr som r mindre n
standardmttet eller ha en vldigt flack takvinkel, som
inte den hr typen av takkonstruktion klarar av (se sid.
9). Vilket r en anledning till att jag valde ett pulpettak.
Taket r en stor del av en byggnad, bde utseendemssigt och konstruktionsmssigt.
I friggebodarnas fall, p grund av strikta regelverk, ger allts en bod med pulpettak
enklare frutsttningar vad gller drrar och fnster. Mitt val av pulpettak gr ocks
att mitt frslag i min underskning r mest jmfrbart med Funkisstugan. I den
jmfrelsen tycker jag att mitt frslag har lyckats bttre med placering av drr, drfr
att den anvnder den hgsta sidan till entr. Detta gr att det fr plats en drr i
standardhjd.

Frutom ritningar tog jag ven fram en arbetsbeskrivning, tidskalkyl och
materialspecifikation. Tiden fr frberedelser, stomme, takarbete och utvndig
stomkldnad uppgick till 88,5 timmar.

Fr att optimera min bod frskte jag att projektera en flexibel friggebod fr att ge
stor valfrihet till garen. Att till exempel sjlv kunna placera och stta in gamla
fnster kan bde vara en ekonomisk frdel och ge kad tyngd till det traditionella
uttrycket.

Vid en eventuell fortsatt underskning r en mjlig brjan att g in p en av
avgrnsningarna fr detta arbete: golvbjlklag. Drefter skulle jag fortstta med
vriga in- och utvndiga snickerier. ven hr r en prisjmfrelse intressant.
Det kan ocks vara en id att gra en nnu mer nischad bod med till exempel topp-
och rotvnd handhyvlad panel.

Avslutningsvis anser jag att min friggebod skulle kunna ha ett stort vrde hos olika
mlgrupper genom sitt hantverksmssiga utseende.
14

4. KLL- OCH LITTERATURFRTECKNING

Tryckta kllor och litteratur
Area och volym fr husbyggnader: terminologi och mtregler = Area and volume of buildings
: terminology and measurements. 1 utg. (1999). Stockholm:

Byggmstarnas kostnadskalkylator: vrderingar, indexberkningar och kostnadsutredningar
2007. 49 utg. (2007). Stockholm: Svensk Byggtjnst

Chappell S, (2001) A Timber Framers Workshop: Joinery, Design & Construction
of Traditional Timber Frames. Brownfield, Maine. Fox Maple Press inc,

Grd, Markus (2004) Stolpverkskonstruktioner fr mindre byggnader.
Hantverksskolan Dacapo, Mariestad, Examensarbete

Hamrin, Gsta (1996). Byggnadsritning: ritstt och ritregler. [Ny, rev. uppl.] Gteborg:
AMG Hamrin

Hansson, Tore & Gross, Holger (red.) (1991). Trbyggnadshandbok. 2, Tak. Stockholm:
Trinformation

Hermods korrespondensinstitut (1932) Byggnadskonstruktionslra (fr timmermn).
Brev 6. 4:e omarb. Uppl. Malm. Hermods

Sektionsfakta - Nyb 04/05: [teknisk-ekonomisk sammanstllning av byggdelar]. (2006).
Vxj: Wikells byggberkningar

Elektroniska kllor
Arbr Stugan. gststuga 15 m Hmtat frn<www.arbra-stugan.se>den 16 februari 2009

2007:11 - Boverket informerar om frndringar i PBL (bygglov och byggande)
Hmtat frn
<www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/Boverket%20informerar/200
7/2007_11.pdf>den 5 februari 2009

Granssons Stugtillverkning. Nr 29/31/32 Gststuga. Hmtat frn <www.stugtillverkning.se>
den 16 februari 2009

Hkrrs sg & hyvleri. Friggebod Typ B 15m. Hmtat frn <www.hokarr.com>den 16
februari 2009

J abo Wood Products AB. FUNKISSTUGAN 15 KVM/ SOLBY 15 KVM. Hmtad frn
<http://www.jabo.se/sv/stugor/friggebodar-15m2/funkisstugan-15kvm/>den 16 februari 2009

15



16
KEO Snickerier. KEO Stugan 14,4 kvm. Hmtad frn <www.keosnickerier.se>den 16
februari 2009

Wikipedia, the free encyclopedia. Skord: Friggebod. hmtat
frn<http://sv.wikipedia.org/wiki/Friggebod>den 3 december 2008

Wikipedia, the free encyclopedia. Skord: Timber_framing. Hmtat frn
<http://en.wikipedia.org/wiki/Timber_framing>den 23 februari 2009

vriga kllor
Benson, Tedd & Gruber, J ames (1995). Building the timber frame house: the revival of a
forgotten craft. 1. Fireside ed. 1995 New York: Simon & Schuster

Benson, Tedd (1988). The timber-frame home: design, construction, finishing. Newtown,
Conn.: Taunton Press

Sobon, J ack (1999). Timber Frame Construction: All about Post and Beam Building. North
Adams, MA : Storey Publishing

Wrede, Eva (2008) 15 kvadrat: 15 arkitektritade friggebodar. Falun, Max Strm