1

Lrarlrdom
Hgskolepedagogisk konferens 2011
i Kristianstad
Leif Karlsson
Inledning
Hgskolepedagogisk utveckling har under senare r ftt en tydligare och mer framtrdande
roll vid universitet och hgskolor. Intresset kar stndigt hos den undervisande personalen
att utveckla pedagogiken och didaktiken inom ramen fr sina kurser och program. Allt mer
diskussioner frs inom omrdet p olika niver och i olika konstellationer. Att utveckla och
stdja lrares pedagogiska skicklighet samt belysa villkoren fr den undervisning som bedrivs
inom hgre utbildning r angelget. Ett stt att svara upp mot detta intresse har varit att erbjuda
en mjlighet fr lrare, forskare, bibliotekarier, doktorander och andra intresserade att trffas
och dela med sig av erfarenheter frn den dagliga undervisningen och insikter kring det lrande
som mjliggrs.

Den hgskolepedagogiska konferensen Lrarlrdom ges i samverkan mellan Blekinge Tekniska
Hgskola och Hgskolan Kristianstad och har som syfte att skapa ett forum dr olika kategorier
av undervisande personal kan lra av varandra, dr erfarenhet, kunskap och refektion omvandlas
till pedagogiska meriter och dr den pedagogiska utvecklingen synliggrs och befsts.
Lrarlrdom 2011 gick av stapeln i Kristianstad 17 augusti och samlade ett sextiotal deltagare.
Katarina Mrtensson, pedagogisk utvecklare vid Lunds universitet, belyste i sin uppskattade
key note vad som utmrker en bra akademisk utbild-ningsmilj. Under dagen presenterades
drefter en rad olika utvecklings- och forskningsprojekt i form av paperpresentationer med
efterfljande diskussion; roundtablediskussioner kring underbyggd frgestllning; och praxis
presentationer baserat p refekterad erfarenhet (en akademisk version av visa-och-bertta). Sju
av dessa projekt presenteras i denna proceedings.

Jane Mattisson, Hgskolan Kristianstad, stller i sin artikel Literary Theory in a Post-Theory World:
some refections on literary theory and its future at Swedish universities tv, som hon menar, grundlggande
frgor kring litteraturteori: vilken roll har litteraturteori i dagens postteoretiska samhlle och r
det fortfarande utrymme fr tanken att en text har en identiferbar betydelse i vr postmoderna
vrld dr vi frnekar existensen av absoluta sanningar eller fakta, och dr allt r relativt,
frhandlingsbara och frnderliga? Mattisson menar att svaret p bda dessa frgor mste vara
ja! och argumenterar drefter fr sin stndpunkt utifrn erfarenheter frn en kurs i litteraturteori
hon undervisat i vid Hgskolan Kristianstad. Hon diskuterar ocks utmrkande knnetecken
hos sju litteraturteorier och deras mjligheter till att ppna fr nya tolkningar av litteraturtexter.
Dessutom pekar Mattisson p de speciella frdelar dessa teorier har fr tv grupper av engelsk
litteratur studenter: Europeiska studenter och kinesiska doktorander.
2
Rose-Marie Olsson & Victoria C Wahlgren, Blekinge Tekniska Hgskola, presenterar
i sin artikel Refektionsmodell pedagogisk digital kompetens, ett delprojekt inom KK-stiftelsens
satsning p IT i Lrarutbildningen Ung Kommunikation vilket r ett samverkansprojekt mellan
Linnuniversitetet i Vxj och Blekinge Tekniska Hgs-kola. Mlet med projektet har varit att
ka medvetenhet och kunskap kring IT bland lrarstudenter, lrarutbildare och VFU-lrare och
dr representanter fr skolor, nringsliv, det omgivande samhllet och lrostena varit drivande.
Syftet med delprojektet var att utveckla en teoretiskt och praktiskt frankrad refektionsmodell,
dr deltagare ska synliggra pedagogisk digital kompetens inom sin verksamhet. Ett pilotprojekt
vid BTH med den nmnda refektionsmodellen berrs dessutom versiktligt.
Ewa Andersson, Amanda Hellstrm och Ann-Christin Karlsson, Blekinge Tekniska
Hgskola, fokuserar i sin artikel Kvalitet i utbildning ur ett studentperspektiv studenters egna
uppfattningar om vad som utgr kvalitet i hgskoleutbildning. Frutom ett resonemang
kring kvalitetsbegreppet i sig presenteras de preliminra fynden frn en studie om kvalitet i
sjukskterskeutbildningen s som den uppfattas av studenterna sjlva.
I Lrares frestllningar om distansutbildning belyser Anders Wrenne, Blekinge Tekniska Hgskola,
bland annat problemen med avhopp och drmed lg genomstrmning i distansutbildningar.
I freliggande artikel redovisas resultatet av en studie som gjorts av lrarnas frestllningar
om distansutbildning och hur detta visar sig i det praktiska genomfrandet av utbildningarna.
Intervjuer av lrare har genomfrts och kommenterar och feedback frn studenter har studerats.
Studien visar att det fnns ett antal frestllningar hos lrarna som pverkar genomfrandet
av utbildningarna. Frestllningarna leder till upplgg p kurser som inte motsvarar det som
studenterna frvntar sig, vilket i sin tur leder till missnje och avhopp.
Teri Schamp-Bjerede, Hgskolan Kristianstad, pekar i sin artikel On the Fence with the New
Liberal Arts Student: Refections on Teaching Media for Expression and Com-munication, p vikten av att
integrera multimedieteknik i vra utbildningar. Sjlen till detta, menar hon, r fera: frenklad
kommunikation via dator och telefon, sociala ntverk som studiegrupper och en anpassning
till kommande arbetsliv och ar-betsmarknad. En frga som r speciellt betydelsefull i detta
sammanhang r vikten av att lra genom teknologi och inte bara se teknologin som ett verktyg.
Schamp-Bjerede belyser och utvecklar drefter sitt resonemang utifrn en den speciella
problematik hon menar kan uppst nr man frsker introducera ny teknologi fr liberal arts
studenter.
Malin Wendel & Martin Svensson, Blekinge Tekniska Hgskola, fokuserar kreativitet och
kreativitetsutveckling i sitt bidrag En narrativ och semantisk analys av studenters kreativa utveckling.
Efter en genomgng av begreppets innebrd och teore-tiska grund presenteras en studie
frn ett kursmoment vid Blekinge Tekniska Hg-skola dr synsttet att ett fritt tnkande och
medvetenhet om kreativitet kan gagna individens utveckling och frmga till kreativitet lg till
grund. Studenter antecknade tankar och upplevelser under en ttaveckors period bildade det
empiriska materialet. En kreativ utveckling, en frndrad tankeprocess och medvetenhet om
kreativitet terspeglades i de ord som studenterna anvnde i sina tankeanteckningar. En sdan
frndring av medvetenhet om kreativitet r, menar frfattarna, ocks ett tecken p att en ny
frstelse skapats och indikerar dessutom att det studerade kursmomentet stdjer studentens
lrande om sitt eget kreativa tnkande och agerande.
3
I Hgskolepedagogik: Ett frsk till avgrnsning av Thomas Hansson, Blekinge Tekniska Hgskola,
tar frfattaren oss med p en historisk och teoretisk resa kring det pedagogiska mnesomrdet.
Trots avgrnsningsproblematiken och som han menar verkar vara en allmn begreppsfrvirring
analyseras pedagogikmnet utifrn tidigare studier av refektionens betydelse ur ett
bildningsperspektiv. I dagslget framkommer en bild dr pedagogik i Platons efterfljd byggde
p verfring av eviga sanningar om vrlden, demokrati och medborgarskap. Mot den bilden
stller man, enligt Hansson, bilden av insikt om eviga vrden mot frstelse utifrn personliga
erfarenheter och upplevelser. Mottot lyder verklighetsnra studier under eget ansvar! I den
avslutande delen och utifrn analyserade innehll, ml och metoder presenteras tre frslag p hur
man kan uppfatta, beskriva och frklara den kunskapsmssiga relationen mellan pedagogik och
hgskolepedagogik.