VIKTIGARE LAGAR

OCH FRORDNINGAR
INFR HALVRSSKIFTET
2013
Skriften r producerad av Regeringskansliet, Information Rosenbad
Projektledare: Josef Salih
Inlagan r tryckt p Munken Lynx 100 g och omslaget p Munken Lynx 240 g
av Elanders Sverige AB, Stockholm, juni 2013
Art.nr.: IR 2013:001
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR 3
Innehllsfrteckning
Information om svensk lagstiftning ......................................................... 7
Inledning ............................................................................................. 8
Statsrdsberedningen ............................................................................ 9
Arbetsmarknadsdepartementet ............................................................. 10
Utvidgad mlgrupp fr samhllsorientering ............................................. 10
Anmlningsskyldighet vid utstationering av arbetstagare .......................... 12
tgrder inom arbetslshetsfrskringen m.m. ........................................ 13
Finansdepartementet ........................................................................... 15
Strkt investerarskydd p fondomrdet ................................................... 15
OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister .......................... 16
ndrade begrepp i mervrdesskattelagen ............................................... 17
Frsvarsdepartementet ......................................................................... 18
Justitiedepartementet .......................................................................... 19
Kortare tid fr styrelseledamters personliga betalningsansvar ................... 19
tal fr ringa bokfringsbrott endast om det nns srskilda skl ................. 20
Frre revisorskategorier ........................................................................ 20
Ett mer tillfrlitligt fastighetsregister ...................................................... 21
Snabbare betalningar ........................................................................... 21
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR 4
En ny kameravervakningslag ................................................................ 22
En mer ndamlsenlig frvaltningsprocess .............................................. 22
Genomfrande av rambeslut om dataskydd ............................................. 23
Kriminalisering av krnkande fotografering .............................................. 24
Moderniserade straffbestmmelser om frfalskning ................................. 24
Frstrkt straffrttsligt skydd vid grov fridskrnkning och
grov kvinnofridskrnkning ..................................................................... 25
En skrpt sexualbrottslagstiftning .......................................................... 25
Kulturdepartementet ........................................................................... 27
Arkitekturmuseet blir Statens centrum fr arkitektur och design ................. 27
Frordning om std enligt lmavtalet ...................................................... 28
Landsbygdsdepartementet .................................................................. 29
Frbud mot Bisfenol A i frpackningar fr livsmedel avsedda fr sm barn ... 29
Redskap fr fngst av vilt ...................................................................... 29
Amlan till lnsstyrelsen vid skyddsjakt p enskilds initiativ ....................... 30

Miljdepartementet ............................................................................. 32
Industriutslppsdirektivet genomfrs i svensk rtt .................................... 32
Ny miljverprvningsfrordning ............................................................ 34
Ny frordning om utvinningsavfall .......................................................... 35
Prvning av dumpningsdispenser ........................................................... 36

Nringsdepartementet ......................................................................... 37
Olagligt statsstd ................................................................................ 37
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR 5
Straffansvar fr marknadsmissbruk p energimarknaderna infrs ............... 38
Nya regler om prvning av ntkoncession ................................................ 39
ndring av naturgaslagen och naturgasfrordningen ................................. 39
Ny lag om valfrihetssystem i frga om tjnster
fr elektronisk identiering ................................................................... 40
Tillsynsuppgifter verlts till klassiceringssllskap .................................. 41
2006 rs sjarbetskonvention trder i kraft ............................................. 42
Ny lagstiftning om bevakning ombord p svenska fartyg ............................ 42

Socialdepartementet ........................................................................... 44
Upphvande av kravet p sterilisering fr ndrad knstillhrighet ............... 44
Hlso- och sjukvrd till personer som vistas i Sverige utan tillstnd ............. 45
En ny tillsynsmyndighet fr hlso- och sjukvrd och socialtjnst ................. 46
tgrder fr att motverka fusk och felaktigheter inom std och service
till vissa funktionshindrade och inom assistansersttningen ...................... 46
Snkta byggsanktionsavgifter ................................................................ 47
Anpassning av svensk rtt till EU-frordning om byggprodukter .................. 47
Utbildningsdepartementet .................................................................... 49
Reformering av gymnasiesrskolan ........................................................ 49
Nya programml fr gymnasiesrskolans nationella program ..................... 50
Srskild utbildning fr vuxna ndring med anledning av
den nya gymnasiesrskolan ................................................................... 51
Utkad undervisningstid i matematik ..................................................... 52
Utbildning fr barn som vistas i landet utan tillstnd ................................. 52
Statsbidrag till skolhuvudmn som inrttar karrirsteg fr lrare ................. 53
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR 6
Utrikesdepartementet .......................................................................... 54
Kroatiens anslutning till Europeiska unionen ........................................... 54
Ny styrmodell med fokus p bistndets resultat ....................................... 55

VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR 7
Information om svensk lagstiftning
Lagrummet r den oentliga frvaltningens gemensamma webbplats fr
svensk rttsinformation. Den innehller lnkar till de rttskllor som nns
tillgngliga p internet. Lagrummet lnkar till rttsinformation hos reger-
ing, riksdag, domstolar samt statliga myndigheter.
Webbplats: lagrummet.se
Lagstiftningsprocessen nns beskriven i avsnittet S styrs Sverige p reger-
ingen.se
Regeringskansliets rttsdatabaser: regeringen.se/rattsdatabaser
Sveriges riksdags webbplats: riksdagen.se
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR 8
Inledning
Denna skrift innehller ett urval av de viktigaste lagar och frordningar som
trtt i kraft under frsta halvret 2013 eller en kort tid drefter.
Lagar och frordningar innehller rttsregler som r bindande fr en-
skilda. Lagar beslutas av riksdagen och frordningar beslutas av regeringen.
Det handlar bde om helt nya lagar och frordningar (grundfrfattningar)
och om ndringar i bentliga lagar och frordningar (ndringsfrfattningar).
Oftast r det regeringen som freslr en ny lag i en proposition till riks-
dagen. Efter frberedande arbete i ngot av riksdagens utskott fattar riks-
dagen beslut om den nya lagen. Drefter utfrdar regeringen lagen, vilket
innebr att den publiceras och blir knd. Frordningar innehller regler som
regeringen fr besluta om enligt grundlagen. Bde lagar och frordningar
publiceras i Svensk frfattningssamling (SFS). Varje lag och frordning ges
ett unikt nummer i SFS.
Den som vill veta mer om propositioner, lagar och frordningar hittar
informationen p lagrummet.se som r en webbplats fr rttsinformation.
Dr gr det att hitta en lag genom att t.ex. skriva in lagens SFS-nummer. Ex-
empelvis kommer man till den nya lagen (2013:283) om bevakning ombord p
svenska fartyg om man fyller i 2013:283 i rutan fr SFS-nummer.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR STATSRDSBEREDNI NGEN 9
Statsrdsberedningen
Pressfunktionen hos statsminister Fredrik Reinfeldt
Presschef Roberta Alenius, tfn 070-270 72 17
Pressekreterare Markus Friberg, tfn 070-261 30 84
Pressekreterare Daniel Valiollahi, tfn 072-225 45 47
Pressfunktionen hos EU-minister Birgitta Ohlsson
Pressekreterare Carl Lagerqvist, tfn 070-308 44 06
Statsrdsberedningen har till uppgift att leda och samordna arbetet i Reger-
ingskansliet samt ansvara fr samordning av den svenska EU-politiken.
Statsrdsberedningen har inte ngra lagar och frordningar som trder i
kraft vid halvrsskiftet 2013.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET 10
Arbetsmarknadsdepartementet
Pressfunktionen hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engstrm
Pressekreterare Niklas Gillstrm, tfn 072-520 66 33
Pressfunktionen hos integrationsminister Erik Ullenhag
Pressekreterare Lena Hallerby, tfn 0703-01 47 90
Regeringens arbetsmarknadspolitik inriktas p att f er mnniskor i arbete
och minska riskerna fr utanfrskap. Regeringens ambition r att arbeta vi-
dare med reformer som ytterligare ska strka arbetslinjen och leda till kad
sysselsttning. En fungerande integration bygger p arbete och mjlighet till
egen frsrjning. Drfr r regeringens arbetslinje ocks integrationspolitik.
Utvidgad mlgrupp fr samhllsorientering
Ny lag samt ndrad lag och frordning: Lagen om samhllsorientering fr
vissa nyanlnda invandrare, Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogen-
heter, Frordningen (2010:1138) om samhllsorientering fr vissa nyanlnda
invandrare
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:63 Utvidgad mlgrupp fr samhllsoriente-
ring samt ett kunskapsunderlag och en analys om integrationens tillstnd
och utveckling
SFS: 2013:156, 2013:157 och 2013:158
Ikrafttrdande: Den 1 maj 2013
Enligt en ny lag om samhllsorientering fr vissa nyanlnda invandrare r
kommunerna skyldiga att erbjuda samhllsorientering fr vissa nyanlnda
invandrare som inte omfattas av mlgruppen i lagen (2010:197) om etable-
ringsinsatser fr vissa nyanlnda invandrare (etableringslagen). Lagen om-
fattar frmst nyanlnda anhriginvandrare som har fyllt 18 men inte 65 r
och r folkbokfrda i en kommun. De som r medborgare i ett EES-land eller
Schweiz eller som gr i gymnasieskola omfattas dock inte. Samhllsorien-
teringen ska pbrjas s snart som mjligt efter folkbokfring och kommu-
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET 11
nernas skyldighet att erbjuda samhllsorientering upphr tre r efter det att
den nyanlnde frsta gngen folkbokfrdes i en kommun. Kommunerna ska
aktivt verka fr att nyanlnda som har rtt till samhllsorientering deltar i
verksamheten.
ndringen i lagen om vissa kommunala befogenheter innebr att det ska
vara mjligt fr kommunerna att samverka med varandra om samhllsorien-
tering ven nr det gller samhllsorientering enligt den nya lagen.
FOTO: JOHNR
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET 12
Frordningen om samhllsorientering fr vissa nyanlnda invandrare
gllde tidigare den samhllsorientering som varje kommun ska erbjuda fr
etableringslagens mlgrupp. ndringen innebr att frordningen nu ska
tillmpas ven p samhllsorientering fr mlgruppen i den nya lagen om
samhllsorientering fr vissa nyanlnda invandrare.
Anmlningsskyldighet vid utstationering av arbetstagare
ndring av lag och ny frordning: Lagen (1999:678) om utstationering av
arbetstagare, Frordningen om anmlningsskyldighet vid utstationering av
arbetstagare
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:71 Anmlningsskyldighet vid utstationering
SFS: 2013:352
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
ndringarna i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare innebr att
arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige enligt lagen ska anmla
utstationeringen och utse och anmla en kontaktperson hr. Anmlan ska
gras till Arbetsmiljverket. Kontaktpersonen ska vara behrig att ta emot
delgivningar fr arbetsgivarens rkning. En sdan behrighet ska anses glla
genom anmlan av kontaktpersonen. Kontaktpersonen ska ven kunna till-
handahlla sdana handlingar som visar att kraven i utstationeringslagen
r uppfyllda. Om verksamheten i Sverige avses pg under hgst fem dagar
behver ngon anmlan inte gras.
Arbetsmiljverket ska utva tillsyn ver att reglerna fljs. Om en arbetsgi-
vare inte anmler utstationeringen eller inte utser och anmler en kontakt-
person ska en sanktionsavgift tas ut. En arbetsgivare som inte anmler fr-
ndringar av verksamheten eller som gr en oriktig eller bristfllig anmlan
eller har en kontaktperson som inte uppfyller sina skyldigheter, ska kunna f-
relggas att vidta rttelse. Ett sdant frelggande ska kunna frenas med vite.
Syftet med ndringarna r att Sverige ska kunna fullgra sina skyldigheter
enligt Europaparlamentets och rdets direktiv 96/71/EG om utstationering
av arbetstagare i samband med tillhandahllande av tjnster och fr att ut-
stationeringslagen ska fungera i praktiken.
I en ny frordning om anmlningsskyldighet vid utstationering av arbets-
tagare anges bl.a. vad en anmlan ska innehlla och hur den ska vara utformad.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET 13
tgrder inom arbetslshetsfrskringen m.m.
ndringar: Lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring, Lagen (1997:239)
om arbetslshetskassor, Lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter
i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, Frordningen (1997:836) om
arbetslshetskassor, Frordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspoli-
tiska verksamheten, Frordningen (2002:623) om behandling av personupp-
gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:12 tgrder inom arbetslshetsfrskringen m.m.
SFS: 2013:152, 2013:153, 2013:154, 2013:201, 2013:202 och 2013:203
Ikrafttrdande: Den 1 september 2013
I lagen om arbetslshetsfrskring sker ndringar i de allmnna villkoren.
Det grs ven genomgripande frndringar av systemet fr tgrder. Fr-
ndringarna innebr att bestmmelserna om nedsttning av dagpenning
upphvs och att avstngning frn rtten till ersttning ska utgra den enda
tgrden fr handlingar som inte stmmer verens med villkoren i frsk-
ringen. Frndringarna innebr ocks att er tgrdsgrunder infrs, men
att tgrderna ver lag mildras. Vidare ska arbetslshetskassorna f utkade
mjligheter att hlla inne ersttning under tid d rtten till ersttning ut-
reds. Slutligen ska en skande i ett rende om ersttning intyga att lmnade
uppgifter r riktiga och meddela ndrade frhllanden.
ndringarna i lagen om arbetslshetskassor innebr bl.a. att en enskild
som ltit bli att anmla ndrade frhllanden av betydelse fr rtten till er-
sttning ska uteslutas som medlem ur en arbetslshetskassa eller frnknnas
rtt till ersttning under viss tid. vriga ndringar i lagen avser bestmm-
elser om uteslutning av medlem och frnknnande av rtt till ersttning samt
terbetalning av statsbidrag och syftar till att gra reglerna mer enhetliga.
ndringen i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark-
nadspolitiska verksamheten innebr att alla knsliga personuppgifter som
avses i personuppgiftslagen (1998:204) ska f behandlas i en databas, om de
har lmnats i ett rende.
I frordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten infrs en
bestmmelse om aktivitetsrapporter som innebr att arbetslsa ska redovisa
vilka aktiviteter som vidtagits fr att ta sig ur sin arbetslshet. Det grs fr-
ndringar i bestmmelsen om individuella handlingsplaner som bl.a. innebr
att Arbetsfrmedlingen fr strre inytande ver handlingsplanens inne-
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET 14
hll. Det infrs ven en bestmmelse om hur Arbetsfrmedlingen ska anvisa
arbetslsa att ska arbeten. Det grs ocks frndringar i bestmmelserna
om Arbetsfrmedlingens underrttelser till arbetslshetskassorna fr fall d
den skande inte uppfyller de allmnna villkoren fr rtt till arbetslshets-
ersttning eller d skanden har handlat p ett stt som inte stmmer ver-
ens med villkoren i arbetslshetsfrskringen. I frordningen tas bestm-
melserna om avanmlan p grund av uteblivet besk eller utebliven kontakt
bort. Slutligen ges Arbetsfrmedlingen rtt att meddela freskrifter fr vissa
bestmmelser i frordningen.
I frordningen om arbetslshetskassor infrs det bestmmelser som re gl-
erar tidpunkten fr nr statsbidrag, som betalats ut felaktigt till en arbets-
lshetskassa, ska terbetalas till Arbetsfrmedlingen.
I frordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads-
politiska verksamheten nns begrnsningar fr vilka uppgifter som fr be-
handlas i en databas. Fr att mjliggra en elektronisk hantering av den s.k.
aktivitetsrapporten, som arbetsskande ska lmna in till Arbetsfrmedling-
en frn den 1 september 2013, infrs en bestmmelse om att begrnsningarna
i frordningen inte gller uppgifter som har lmnats av den arbetsskande i
en aktivitetsrapport.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR FI NANSDEPARTEMENTET 15
Finansdepartementet
Pressfunktionen hos nansminister Anders Borg
Pressekreterare Caroline Karlsson, tfn 072-744 23 30
Pressekreterare Petter Larsson, tfn 072-231 52 50
Pressfunktionen hos nansmarknadsminister Peter Norman
Pressekreterare Victoria Ericsson, tfn 076-128 93 45
Finansdepartementet ansvarar bl.a. fr nanspolitik, skatter och nans-
marknadsfrgor. Finansdepartementet ska flja konjunkturutvecklingen
och skerstlla att nanspolitikens inriktning understder varaktigt hll-
bara oentliga nanser, uthllig tillvxt, full sysselsttning och rttvis fr-
delning.
Strkt investerarskydd p fondomrdet
Ny lag: Lag om frvaltare av alternativa investeringsfonder
ndringar: Lag om ndring i frldrabalken, Lag om ndring i kupongskatte-
lagen (1970:624), Lag om ndring i lagen (1991:980) om handel med nansiella
instrument, Lag om ndring i lagen (1992:160) om utlndska lialer m.m.,
Lag om ndring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande, Lag om
ndring i mervrdesskattelagen (1994:200), Lag om ndring i lagen (1999:158)
om investerarskydd, Lag om ndring i inkomstskattelagen (1999:1229), Lag
om ndring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i nansiella f-
retag, Lag om ndring i lagen (2000:192) om allmnna pensionsfonder (AP-
fonder), Lag om ndring i lagen (2000:562) om internationell rttslig hjlp
i brottml, Lag om ndring i lagen (2003:862) om nansiell rdgivning till
konsumenter, Lag om ndring i lagen (2004:46) om investeringsfonder, Lag
om ndring i lagen (2005:405) om frskringsfrmedling, Lag om ndring
i aktiebolagslagen (2005:551), Lag om ndring i lagen (2006:531) om srskild
tillsyn ver nansiella konglomerat, Lag om ndring i lagen (2006:1371) om
kapitaltckning och stora exponeringar, Lag om ndring i lagen (2007:528)
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR FI NANSDEPARTEMENTET 16
om vrdepappersmarknaden, Lag om ndring i lagen (2009:62) om tgrder
mot penningtvtt och nansiering av terrorism, Lag om ndring i socialfr-
skringsbalken (2010:110), Lag om ndring i lagen (2010:751) om betaltjnster,
Lag om ndring i frskringsrrelselagen (2010:2043), Lag om ndring i lagen
(2011:755) om elektroniska pengar, Lag om ndring i skattefrfarandelagen
(2011:1244) och Lag om ndring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto.
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:155 Frvaltare av alternativa investeringsfonder
Ikrafttrdande: 22 juli 2013
Regeringen har den 13 maj 2013 verlmnat prop. 2012/13:155 Frvaltare av
alternativa investeringsfonder till riksdagen. Dr fresls en ny lag om fr-
valtare av alternativa investeringsfonder. Den nya lagen innehller bl.a. be-
stmmelser som behvs fr att genomfra Europaparlamentets och rdets
direktiv 2011/61/EU om frvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-
direktivet). Direktivet innebr att det infrs en harmoniserad reglering inom
Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet (EES) av frvaltare av alternativa
investeringsfonder (AIF-frvaltare). Med alternativa investeringsfonder av-
ses bl.a. specialfonder som i dag regleras i lagen om investeringsfonder, men
ven riskkapitalfonder, fastighetsfonder, rvarufonder och andra fonder som
inte regleras i den nuvarande svenska fondlagstiftningen.
I propositionen fresls ocks andra ndringar n de som r direkt moti-
verade av AIFM-direktivet. Dessa frslag syftar frmst till att reglera mark-
nadsfring av alternativa investeringsfonder till konsumenter och andra som
inte r professionella investerare. Fr sdan marknadsfring ska tillstnd kr-
vas frn Finansinspektionen.
OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister
Ny lag: Lag med kompletterande bestmmelser till EU:s frordning om
OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister
ndringar: Lag om ndring i lagen (2007:528) om vrdepappersmarknaden
och Lag om ndring i oentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:72 OTC-derivat, centrala motparter och
transaktionsregister
SFS: 2013:287
Ikrafttrdande: Den 1 juni 2013
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR FI NANSDEPARTEMENTET 17
Den nya lagen kompletterar Europaparlamentets och rdets frordning (EU)
nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktions register.
Frordningen, som r direkt tillmplig, syftar till att minska riskerna i han-
deln med derivatkontrakt som handlas utanfr reglerade marknader (OTC-
derivat). Den innehller bl.a. regler om obligatorisk clearing via central
motpart av OTC-derivat som frklarats lmpliga fr clearing, krav p rap-
portering av derivatkontrakt till transaktionsregister samt auktorisation av
centrala motparter och registrering av transaktionsregister. Lagen innebr
att Finansinspektionen r behrig myndighet i Sverige. Inspektionen har
drigenom vervaknings- och utredningsbefogenheter, samt mjligheter att
besluta om sanktionsavgifter vid vertrdelser av frordningen. Betrande
inspektionens tillsyn och mjligheter att ingripa mot centrala motparter gl-
ler lagen om vrdepappersmarknaden. Europeiska vrdepappers- och mark-
nadsmyndigheten (Esma) ansvarar fr tillsynen ver transaktionsregister.
Finansinspektionen ska som behrig myndighet samarbeta med Esma och
med andra behriga myndigheter.
ndrade begrepp i mervrdesskattelagen
ndring: Mervrdesskattelagen (1994:200)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:124 Begreppet beskattningsbar person en
teknisk anpassning av mervrdesskattelagen
SFS: 2013:368
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Fr att frenkla tillmpningen av mervrdesskattelagen grs ndringar av
vissa begrepp i mervrdesskattelagen. Det nuvarande begreppet yrkesmssig
verksamhet erstts med mervrdesskattedirektivets begrepp beskattnings-
bar person och ekonomisk verksamhet. Dessutom slopas de nuvarande be-
greppen fretagare och nringsidkare. Det grs ocks andra fljdndringar.
Frndringarna har i de allra esta fall inte ngon materiell betydelse.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR FRSVARSDEPARTEMENTET 18
Frsvarsdepartementet
Pressfunktionen hos frsvarsminister Karin Enstrm
Pressekreterare Henrik Hedberg, tfn 072-727 59 49
Frsvarsdepartementet ansvarar fr frsvar och fr samordningen av sam-
hll ets krisberedskap. I enlighet med det inriktningsbeslut fr Sveriges
frsvar som togs r 2009 (prop. 2008/09:140 Ett anvndbart frsvar), har
ndringar skett i vissa lagar och frordningar. Exempelvis ndrades lagen
om totalfrsvarsplikt (1994:1809) under 2010 s att vrnplikten numera r
vilande och gller lika fr kvinnor och mn.
Arbetet med att fullflja frsvarsreformen fortsatte, och under 2012 beslu-
tade riksdagen om ny lagstiftning vad gller arbetstagare som r anstllda som
gruppbefl, soldater och sjmn i Frsvarsmakten, lagen (2012:332) om vissa
frsvarsmaktsanstllningar. Drefter har en utredning ftt i uppdrag att se
ver det disciplinansvarssystem som gller fr Frsvarsmakten och vissa delar
av totalfrsvaret (F 2012:01). Utredningen ska redovisa senast den 1 juni 2013.
I departementet behandlas nu bl.a. utredningarna Vld och tvng under
internationella militra insatser (SOU 2011:76), Regeringsbeslut av ett stats-
rd SR (SOU 2013:18) och En myndighet fr alarmering (SOU 2013:33).
Dessutom pgr ett arbete fr att Europaparlamentets och rdets frordning
(EU) nr 98/2013 av den 15 januari 2013 om salufring och anvndning av
sprngmnesprekursorer ska kunna tillmpas i praktiken och f ett eektivt
genomslag i Sverige.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR J USTI TI EDEPARTEMENTET 19
Justitiedepartementet
Pressfunktionen hos justitieminister Beatrice Ask
Pressekreterare Per Clarus, tfn 072-572 48 48
Pressfunktionen hos migrationsminister Tobias Billstrm
Pressekreterare Linda Norberg, tfn 070-226 09 04
Justitiedepartementet lagstiftar p en rad olika omrden och drfr r sprid-
ningen mellan de lagar och frordningar som trder i kraft bred. Ngra exem-
pel p departementets ansvarsomrden r bekmpning av terrorism, brott-
mlsrenden, internationellt rttsligt samarbete, migrations- och asylpolitik,
rttsvsendet och oentlighetsprincipen.
En ny kameravervakningslag, en skrpt sexualbrottslagstiftning,
frstrkt strarttsligt skydd vid grov fridskrnkning och grov kvinno-
fridskrnkning, kriminalisering av krnkande fotografering och moderni-
serade strabestmmelser om frfalskning r ngra av de strre frndring-
arna vid halvrsskiftet.
Kortare tid fr styrelseledamters personliga betalningsansvar
ndring: Aktiebolagslagen (2005:551)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:65 Frkortad tid fr styrelseledamters per-
sonliga betalningsansvar
SFS: 2013:143
Ikrafttrdande: Den 1 maj 2013
Ett aktiebolags fretrdare kan i vissa fall bli personligen ansvariga fr bolag-
ets skulder. ndringen innebr att en talan om personligt betalningsansvar
mste vckas inom tre r frn det att bolagets skuld uppkom. Den fr dock
alltid vckas inom ett r frn det att skulden senast skulle ha betalts. Om
talan inte vcks inom dessa tidsfrister, upphr det personliga betalnings-
ansvaret fr skulden. Tidigare kvarstod ansvaret normalt i tminstone tio r.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR J USTI TI EDEPARTEMENTET 20
Syftet med ndringen r att underltta fr fretagare vars aktiebolag har
gtt i konkurs eller likvidation att terg till att driva nringsverksamhet och
p det sttet frmja entreprenrsanda och vilja att starta nya fretag.
tal fr ringa bokfringsbrott endast om det nns srskilda skl
ndring: Brottsbalken
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:61 Frsenad rsredovisning och bokfrings-
brott samt ngra revisorsfrgor
SFS: 2013:216
Ikrafttrdande: 1 juni 2013
Bokfringsbrott som r ringa ska f talas av klagare endast om det av sr-
skilda skl r pkallat frn allmn synpunkt. Syftet r att gra den strartts-
liga regleringen av frsenade rsredovisningar och rsbokslut mindre strng.
Frre revisorskategorier
ndringar: Revisorslagen (2001:883), aktiebolagslagen (2005:551), Lagen
(1987:667) om ekonomiska freningar och stiftelselagen (1994:1220) m.. la-
gar samt Revisorsfrordningen (1995:665) m.. frordningar
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:61 Frsenad rsredovisning och bokfrings-
brott samt ngra revisorsfrgor
SFS: 2013:217236
Ikrafttrdande: 1 juni 2013
Regelverket renodlas genom att dagens tre revisorskategorier blir tv: auk-
toriserad revisor och godknd revisor. Den som framver avlgger revisors-
examen med godknt resultat blir auktoriserad revisor. En godknd revisor
som avlagt revisorsexamen ska anses vara auktoriserad. Godknda revisorer
som saknar revisorsexamen berrs inte av frslagen. Reglerna om revisors-
examen grs ocks mer exibla.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR J USTI TI EDEPARTEMENTET 21
Ett mer tillfrlitligt fastighetsregister
Ny lag och ndringar: Lagen (2013:000) om frnyelse av vissa inskrivningar
i fastighetsregistret, jordabalken, fastighetsbildningslagen (1970:988), Led-
ningsrttslagen (1973:1144) och Anlggningslagen (1973:1149)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:76 Ett mer tillfrlitligt fastighetsregister
SFS: 2013:488492 (riksdagsbeslut den 29 maj)
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Mer n 50 r gamla inskrivningar av bl.a. nyttjandertter och servitut ska tas
bort frn fastighetsregistret, om inte nskeml om frnyelse anmls. Vidare
ska rttighetshavaren vara skyldig att anska om ddning av inskrivningen
nr rttigheten upphr. Inskrivningsmyndigheten ska i kad utstrckning ta
bort inaktuella inskrivningar med std av information frn lantmterifr-
rttningar. Registret ska drmed bli mer tillfrlitligt. tgrderna minskar
kostnaderna i verksamheter dr uppgifter frn registret anvnds, t.ex. vid
fastighetsbildning.
Snabbare betalningar
ndring: ndringar i Rntelagen (1975:635), Lagen (1981:739) om ersttning
fr inkassokostnader m.m., Lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan nrings-
idkare och Lagen (1990:746) om betalningsfrelggande och handrckning
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:36 Snabbare betalningar
SFS: 2013:5559
Ikrafttrdande: 16 mars 2013
Genom lagndringarna genomfrs det nya EU-direktivet om bekmpande av
sena betalningar vid handelstransaktioner, som syftar till att motverka sena
betalningar och lnga avtalade betalningstider i nringslivet. ndringarna
innebr i huvudsak fljande.
I rntelagen infrs bestmmelser om betalningstider vid handelstrans-
aktioner mellan nringsidkare och mellan nringsidkare och myndigheter
och andra oentliga organ. Regler infrs ocks om att borgenrens rtt till
drjsmlsrnta inte ska kunna avtalas bort samt att myndigheter och andra
oentliga organ som betalar fr sent alltid ska vara skyldiga att betala minst
den lagstadgade drjsmlsrntan.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR J USTI TI EDEPARTEMENTET 22
I lagen om ersttning fr inkassokostnader m.m. infrs bestmmelser om
att en borgenr som drabbas av en sen betalning alltid ska ha rtt till kompen-
sation i form av en frseningsersttning om 450 kronor. Borgenrens rtt till
frseningsersttning ska inte kunna avtalas bort, om det inte nns srskilda
skl fr det. Vidare regleras ersttningsbeloppen fr inkassotgrder i lagen
och beloppen hjs.
I lagen om avtalsvillkor mellan nringsidkare infrs en bestmmelse som
gr det mjligt fr Marknadsdomstolen att ingripa mot osklig sedvnja som
motverkar direktivets syfte.
En ny kameravervakningslag
Ny lag: Kameravervakningslag
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:115 En ny kameravervakningslag
SFS: 2013:460
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Den nya kameravervakningslagen erstter lagen om allmn kameraver-
vakning och vissa bestmmelser i personuppgiftslagen. Enligt den nya lagen
ska det, liksom tidigare, som huvudregel krvas tillstnd vid vervakning av
platser dit allmnheten har tilltrde, t.ex. gator och torg. Genom den nya
lagen skapas dock strre utrymme fr kameravervakning utan krav p till-
stnd, bl.a. i butiker, tunnelbanan och parkeringshus. Samtidigt frstrks
integritetsskyddet genom en utkad rtt till skadestnd och strngare regler
om skerhet och sekretess fr inspelat material.
En mer ndamlsenlig frvaltningsprocess
ndringar: ndringar i 37 olika lagar, bl.a. Lagen (1971:289) om allmnna
frvaltningsdomstolar, Frvaltningsprocesslagen (1971:291), Lagen (1997:238)
om arbetslshetsfrskring och Utlnningslagen (2005:716)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:45 En mer ndamlsenlig frvaltningsprocess
SFS: Bl.a. 2013:85, 2013:86, 2013:96 och 2013:107
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
I syfte att bidra till en modernare och mer ndamlsenlig frvaltningsprocess
genomfrs en rad frndringar av de processregler som styr handlggningen
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR J USTI TI EDEPARTEMENTET 23
i de allmnna frvaltningsdomstolarna. Tyngdpunkten i rttskipningen ska
ligga i frsta instans och nu yttas ytterligare mltyper ned frn kammarrt-
terna till frvaltningsrtterna. Vidare infrs tydligare grunder fr att med-
dela prvningstillstnd i kammarrtten.
Flera ndringar syftar till att skapa en mer exibel och eektiv process.
Kravet p att en ansknings- eller verklagandehandling ska vara underteck-
nad tas bort. Vidare ska ett ombud endast behva styrka sin behrighet om
rtten anser att det behvs. Det infrs ocks mjligheter fr en kammar-
rtt att kunna fortstta handlggningen av ett ml ven om en ledamot fr
frhinder. Vidare infrs partiellt prvningstillstnd i kammarrtten och i
Migrationsverdomstolen och mjligheterna till sdant tillstnd i Hgsta
frvaltningsdomstolen utkas. Dessutom ndras forumreglerna fr ml om
arbetslshetsfrskring fr att de, i s stor utstrckning som mjligt, ska
handlggas av en frvaltningsrtt i nrheten av den enskilde.
Genomfrande av rambeslut om dataskydd
Ny lag: En ny lag om dataskydd vid polissamarbete och strarttsligt samar-
bete i europeiska unionen infrs. Vidare grs ndringar i form av hnvisningar
till den nya lagen i bl.a. brottsbekmpande myndigheters registerfrfattningar.
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:73 Dataskydd vid europeiskt polissamarbete
och strarttsligt samarbete
SFS: 2013:329
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
En ny lag med vissa bestmmelser om skydd fr personuppgifter vid polis-
samarbete och strarttsligt samarbete inom Europeiska unionen (EU)
trder ikraft. Drmed genomfrs de terstende delarna av EU:s s.k. data-
skyddsrambeslut. Syftet med regleringen r att frbttra integritetsskyddet
fr enskilda och underltta informationsutbytet.
Lagen innehller bl.a. bestmmelser om fr vilka ndaml uppgifter fr
behandlas och bestmmelser om anvndningsbegrnsningar. Lagen anger vi-
dare i vilka situationer personuppgifter fr verfras till enskilda, till tredje-
land och till internationella organ.
Lagen ska tillmpas av brottsbekmpande myndigheter betrande upp-
gifter som verfrs frn eller till en annan EU-medlemsstat eller Island,
Norge, Schweiz eller Liechtenstein. ven uppgifter frn ett EU-informa-
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR J USTI TI EDEPARTEMENTET 24
tionssystem som avser polissamarbete eller strarttsligt samarbete omfat-
tas av lagen.
Kriminalisering av krnkande fotografering
ndring: Lag om ndring i brottsbalken
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:69 Krnkande fotografering
SFS: 2013:366
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Ett nytt brott, krnkande fotografering, infrs i brottsbalken. Brottet tar
sikte p sdan fotografering som innebr ett intrng i den fredade sfr som
enskilda br ha rtt till i frhllande till andra enskilda. Fr straansvar ska
det krvas att fotograferingen sker olovligen. Dessutom ska det krvas att
fotograferingen sker i hemlighet. Med det menas att den fotograferade inte
r medveten om fotograferingen. Det kan bero p att kameran har dolts el-
ler p att den fotograferade inte r i stnd att uppfatta fotografering, t.ex.
fr att han eller hon sover. Slutligen ska den fotograferade benna sig p en
plats som tillhr hans eller hennes privata milj eller som annars r avsedd
fr srskilt privata frhllanden, dvs. inomhus i en bostad eller p en toalett,
i ett omkldningsrum eller ett annat liknande utrymme. Det freskrivs ett
undantag frn straansvar om fotograferingen med hnsyn till syftet och
vriga omstndigheter r frsvarlig. Sdana omstndigheter som att fotogra-
feringen sker som ett led i nyhetsfrmedling eller i ngot annat sammanhang
av samhlleligt intresse br vara av stor betydelse vid den bedmningen.
Straet r bter eller fngelse i hgst tv r.
Moderniserade straffbestmmelser om frfalskning
ndringar: Lag om ndring i brottsbalken
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:74 Frfalsknings- och sanningsbrotten
SFS: 2013:425
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Med hittillsvarande regler har det frmst varit traditionella handlingar i
pappersform som utgjort s.k. urkunder och drmed tckts av straansvaret
fr frfalskning. Genom lagndringen infrs ett utvidgat urkundsbegrepp.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR J USTI TI EDEPARTEMENTET 25
Detta innebr att er handlingar som upprttas, versnds och lagras i elek-
tronisk form kommer att kunna anses som urkunder och drfr omfattas
av reglerna om frfalskningsbrotten i 14 kap. brottsbalken. De nya reglerna
innebr ocks att de till frfalskningsbrotten nra anknytande sanningsbrot-
ten i 15 kap. brottsbalken t.ex. brotten osann frskran och osant intygande
blir uttryckligen tillmpliga p uppgifter som lmnas elektroniskt. Det
verordnade syftet med lagndringarna r att stadkomma en modernare
strarttslig reglering som r anpassad till anvndningen av handlingar och
information i elektronisk milj.
Frstrkt straffrttsligt skydd vid grov fridskrnkning och
grov kvinnofridskrnkning
ndring: Lag om ndring i brottsbalken
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:108 Frstrkt strarttsligt skydd vid grov
fridskrnkning och grov kvinnofridskrnkning
SFS: 2013:367
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Som ett led i arbetet med att frebygga och bekmpa brott i nra relationer
r det ndvndigt att skerstlla att det strarttsliga skyddet r starkt. Ge-
nom ndringarna kommer brotten grov fridskrnkning och grov kvinno-
fridskrnkning, som tar sikte p upprepade krnkningar av nrstende, att
omfatta er brottstyper n tidigare. Frutom som tidigare brott mot liv och
hlsa, brott mot frihet och sexualbrott kommer ven skadegrelsebrott och
vertrdelse av kontaktfrbud att ing. Straminimum fr fridskrnknings-
brotten hjs dessutom frn fngelse i sex mnader till fngelse i nio mnader.
En skrpt sexualbrottslagstiftning
ndringar: Lag om ndring i brottsbalken
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:111 En skrpt sexualbrottslagstiftning
SFS: 2013:365
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
ndringarna syftar till att ytterligare skrpa lagstiftningen och frstrka
skyddet fr den sexuella integriteten och den sexuella sjlvbestmmande-
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR J USTI TI EDEPARTEMENTET 26
rtten. Bestmmelsen om vldtkt utvidgas genom att begreppet hjlplst
tillstnd erstts av det vidare begreppet srskilt utsatt situation. Det inne-
br att er fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras som vldtkt. Vidare
utvidgas tillmpningsomrdet fr grovt sexuellt vergrepp mot barn. Dr-
med kommer er allvarliga sexuella vergrepp mot barn att bedmas som
grova brott. Dessutom hjs straminimum fr detta brott frn fngelse i sex
mnader till fngelse i ett r.
Fr att uppfylla tagandena enligt Europardets konvention om skydd fr
barn mot sexuell exploatering och sexuella vergrepp ndras reglerna om
svensk domsrtt och talspreskription. ndringarna innebr dels att kravet
p dubbel strabarhet avskaas fr utnyttjande av barn fr sexuell posering
och kp av sexuell handling av barn, dels att preskriptionstiden frlngs fr
utnyttjande av barn fr sexuell posering genom att den brjar lpa frst den
dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 r.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR KULTURDEPARTEMENTET 27
Kulturdepartementet
Pressfunktionen hos kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Pressekreterare Catharina Henriksson, tfn 070-358 77 91
Kulturdepartementet ansvarar fr frgor som rr kultur och kulturskapares
villkor, kulturarv samt medier, lm och idrott. Barns och ungas rtt till kul-
tur, kulturarv fr framtiden och frbttrade villkor fr den nyskapande kul-
turen, kad tillgnglighet till medier och kultur genom ny teknik samt idrott
fr barn och unga, r ngra av de prioriterade frgorna p departementet.
Arkitekturmuseet blir Statens centrum fr arkitektur och design
Ny frordning: Frordning med instruktion fr Statens centrum fr arki-
tektur och design
SFS: 2013:71
Ikrafttrdande: Den 1 maj 2013
Arkitekturmuseet bytte den 1 maj 2013 namn till Statens centrum fr arki-
tektur och design. Samtidigt frtydligades myndighetens uppgift att vara
mtesplats fr svl arkitektur som fr form och design.
Genom frndringarna i myndighetens instruktion samlas de ml som
sedan 2009 formulerats i regleringsbrev och i tidigare budgetpropositioner
i myndighetens centrala styrdokument. Namnndringen speglar myndighe-
tens uppdrag som sedan 2009 innefattar att frmja och frmedla kunskap om
arkitekturens, formens och designens betydelse i samhllet och sedan 2010
att fungera som en mtesplats fr form och design. Det tidigare uppdraget att
fungera som statligt centralmuseum fr arkitekturomrdet kvarstr.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR KULTURDEPARTEMENTET 28
Frordning om std enligt lmavtalet
Ny frordning: Frordning om statsbidrag till nansiering av svensk lm i
enlighet med 2013 rs lmavtal
SFS: 2013:200
Ikrafttrdande: Den 1 juni 2013
Den 25 januari 2012 enades regeringen och lm- och tv-branschen om ett nytt
lmavtal fr svensk lm. Avtalet innebr kade resurser till lmen genom
att avtalsmedlen kar med cirka 30 miljoner kronor per r. Merparten satsas
p ett nytt std till dramaserier och en utkning av stden till barn- och
ungdomslm samt kort- och dokumentrlm.
En frutsttning fr lmavtalets giltighet r att regeringen meddelar fre-
skrifter om lmstd. Den nya frordningen innehller de bestmmelser som
behvs fr att Stiftelsen Svenska Filminstitutet ska kunna frdela std enligt
avtalet.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR LANDSBYGDSDEPARTEMENTET 29
Landsbygdsdepartementet
Pressfunktionen hos landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Pressekreterare Madeleine van der Veer, tfn 070-519 01 59
Huvuddelen av Landsbygdsdepartementets verksamhetsomrden styrs
av EU-rtten. Detta gller till exempel hela jordbruks- och skepolitiken,
mnga landsbygdsutvecklingsfrgor och livsmedelsskerhetsfrgorna.
Mycket av lagstiftningsarbetet handlar drfr om att anpassa nationella lagar
och frordningar till nya regler inom EU och att komplettera nya EU-regler
med nationell lagstiftning.
Frbud mot Bisfenol A i frpackningar fr livsmedel
avsedda fr sm barn
ndring: Livsmedelsfrordningen (2006:813)
Ny formulering: SFS 2012:991
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Regeringen har beslutat om ett frbud mot anvndning av Bisfenol A (BPA),
och freningar dr BPA ingr, i lack och ytskikt i frpackningar fr livs-
medel srskilt avsedda fr barn mellan noll och tre r. Frbudet omfattar allt
saluhllande i Sverige, inklusive produkter som infrs frn andra EU-lnder
eller importeras frn tredje land. BPA r ett mne som nns i mnga kon-
sumentprodukter, bl.a. i vissa livsmedelsfrpackningar. Mlsttningen med
ett frbud r att skerstlla att BPA inte frekommer i frpackningar fr
livsmedel avsedda fr sm barn och drmed s lngt som mjligt minska sm
barns exponering fr mnet.
Redskap fr fngst av vilt
ndring: Jaktfrordningen (1987:905)
Ny formulering: SFS 2013:205
Ikrafttrdande: Den 15 maj 2013
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR LANDSBYGDSDEPARTEMENTET 30
I jaktfrordningen har infrts en klausul om msesidigt erknnande av red-
skap fr fngst av vilt som godknts i EU- eller EES-land eller Turkiet.
Enligt jaktfrordningen gller att fngstredskap ska vara av godknd typ
fr att f anvndas. Prvningen av frgor om godknnande grs av Natur-
vrdsverket i samrd med Jordbruksverket. Hittills har krvts att ett fngst-
redskap som redan har godknts i ett annat land genomgr ytterligare en
prvning i Sverige fr att f anvndas hr. Detta krav p dubbel prvning
r inte frenligt med EU:s principer om den fria rrligheten inom unionen.
Den nya bestmmelsen innebr att ett fngstredskap av en typ som har
prvats i ett EU-land fr anvndas i Sverige, under frutsttning att det upp-
nr den svenska djurskydds- och skerhetsnivn. Den som vill anvnda ett s-
dant redskap ska anmla det till Naturvrdsverket. Om det efter anmlan av
ett utlndskt redskap visar sig att det inte uppnr den skyddsniv som krvs
i Sverige fr Naturvrdsverket frbjuda redskapet. Fngstredskap av en typ
som inte har prvats i ett annat EU-land ska godknnas av Naturvrdsverket,
precis som hittills. P grund av EU:s taganden gentemot EES-lnderna och
Turkiet omfattas ven redskap frn dessa lnder.
Anmlan till lnsstyrelsen vid skyddsjakt p enskilds initiativ
ndring: Jaktfrordningen (1987:905)
Ny formulering: SFS 2013:149
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Bestmmelserna i 2828 b jaktfrordningen innebr att rovdjur under vis-
sa omstndigheter fr skrmmas bort eller ddas i syfte att skydda tamdjur
(skyddsjakt p enskilds initiativ). Det r ndvndigt att i varje enskilt fall
reda ut om frutsttningarna fr skyddsjakt har varit uppfyllda eller om det
har begtts ett brott. Drfr har hittills freskrivits att en sdan hndelse ska
anmlas till polis. Polisen ska besluta om hur djuret ska tas om hand.
Kritik har framfrts om att mnga avstr frn att anvnda skyddsjaktmj-
ligheten eftersom det leder till en skyldighet att kontakta polisen och en risk
fr att vapnet tas i beslag under utredningen. Det har ven framfrts att det
upplevs som obehagligt att bli misstnkt fr brott. Frordningen ndras dr-
fr s att anmlan ska gras till lnsstyrelsen. Lnsstyrelsen ska besluta om
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR LANDSBYGDSDEPARTEMENTET 31
hur djuret ska tas om hand och bedma om det nns anledning att misstnka
brott och i s fall anmla hndelsen till nrmaste polismyndighet.
Syftet med frordningsndringen r att underltta ett eektivt skydd fr
tamdjur samt att stdja djurgare som drabbats av rovdjursangrepp.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR MI LJ DEPARTEMENTET 32
Miljdepartementet
Pressfunktionen hos miljminister Lena Ek
Pressekreterare Erik Bratthall, tfn 072-743 31 57
Miljdepartementets ansvarsomrden spnner ver bl.a. klimatfrgor, milj-
lagstiftning, kemikalier, internationellt miljsamarbete, naturvrd, vatten,
hav samt strlskydd och krnskerhet. Det vergripande mlet fr milj-
politiken r att till nsta generation kunna lmna ver ett samhlle dr de
stora miljproblemen adresseras och ges en lsning utan att orsaka milj- och
hlsoproblem utanfr Sveriges grnser. Det frutstter en ambitis och hel-
hetsbaserad miljpolitik p hemmaplan och i nra och ttt samarbete inom
EU och i internationella sammanhang. Sverige ska vara en fregngare i att
utveckla den modell fr ett hllbart samhlle som vrlden behver.
Industriutslppsdirektivet genomfrs i svensk rtt
ndringar: Industriutslppsfrordning, Frordning om stora frbrnnings-
anlggningar, Frordning om frbrnning av avfall, Frordning om produk-
tion av titandioxid, Frordning om anvndning av organiska lsningsmedel
och Frordning (2011:1237) om miljprvningsdelegationer.
SFS: 2013:250, 252256
Ikrafttrdande: Den 18 juni 2013
Ett nytt regelverk har beslutats som genomfr stora delar av EU:s nya indu-
striutslppsdirektiv. EU:s nya regler om industriutslpp rr cirka 1 100 strre
industriella verksamheter i Sverige och vilka krav vi stller p utslpp frn
verksamheterna.
Sedan lnge ingr i den svenska miljprvningen att vi stller villkor som
ska leva upp till miljbalkens regler om anvndning av bsta mjliga teknik.
Beskrivningar av vad som r bsta teknik nns ocks sedan lnge inom ramen
fr EU-samarbetet och nya sdana beskrivningar tas kontinuerligt fram fr
att hlla dem uppdaterade med teknikutvecklingen.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR MI LJ DEPARTEMENTET 33
De nya reglerna innebr att de EU-gemensamma beskrivningarna ska
gras rttsligt bindande fr prvningsmyndigheterna och verksamhets-
utvarna. Frutom begrnsningsvrden fr utslpp anges i beskrivningarna
exempel p teknik som inom de olika branscherna anses vara bsta tillgng-
liga teknik. Exemplen ska anvndas som referens nr man bedmer vilka
frsiktighetsmtt som en verksamhetsutvare ska behva vidta.
Det svenska genomfrandet innebr att EU-beskrivningarna av bsta till-
gngliga teknik s lngt som mjligt grs rttsligt bindande genom generella
freskrifter. Myndigheter och verksamhetsutvare behver inte starta dyra
och tidskrvande omprvningsprocesser enbart fr att faststlla de rttsligt
bindande villkoren.
Verksamhetsutvarna ska, utver sina tillstnd, flja utslppskrav och
and ra frsiktighetsmtt som anges i industriutslppsfrordningen.
Industriutslppsdirektivet genomfrs ocks med:
En ny frordning om stora frbrnningsanlggningar som innebr att ut-
slppskraven skrps fr stora frbrnningsanlggningar som kraftverk,
kraftvrmeverk och frrvrmeanlggningar frn den 1 januari 2016. Fr-
ordningen erstter Naturvrdsverkets freskrifter om utslpp till luft av
svaveldioxid, kvveoxider och stoft frn frbrnningsanlggningar med
en installerad tillfrd eekt p 50 MW eller mer. Kraven skrps bde fr
nya och bentliga anlggningar men till olika niver.
En ny frordning om frbrnning av avfall som innebr skrpningar av
utslppskraven i frhllande till gllande svensk rtt. Fr cementugnar in-
frs strngare krav vad gller utslpp av kvveoxider och fr samfrbrn-
ningsanlggningar skrps kraven vad gller utslpp av stoft, kvveoxider
och svaveldioxid. Frordningen erstter Naturvrdsverkets freskrifter
om avfallsfrbrnning.
En ny frordning om anvndning av organiska lsningsmedel som innebr
i princip ingen ndring i sak utan frmst att reglerna fr anvndning av
organiska lsningsmedel yttas till frordningsniv och omformuleras.
Frordningen erstter Naturvrdsverkets freskrifter om begrnsning av
utslpp av yktiga organiska freningar frorsakade av anvndning av or-
ganiska lsningsmedel i vissa verksamheter och anlggningar.
En ny frordning om produktion av titandioxid.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR MI LJ DEPARTEMENTET 34
Ny miljprvningsfrordning
ndringar: Miljprvningsfrordning, Frordningen (1998:899) om milj-
farlig verksamhet och hlsoskydd, Frordningen (1998:905) om miljkon-
sekvensbeskrivningar, Frordningen (1998:940) om avgifter fr prvning och
tillsyn enligt miljbalken, Frordningen (2001:512) om deponering av avfall,
Frordningen (2004:675) om omgivningsbuller, Frordningen (2004:1205)
om handel med utslppsrtter, Frordningen (2007:667) om allvarliga milj-
skador, Miljtillsynsfrordningen (2011:13), Avfallsfrordningen (2011:927)
och Frordningen (2012:259) om miljsanktionsavgifter.
SFS: 2013:251, 259, 261, 262, 264270
Ikrafttrdande: Den 18 juni 2013
Regeringen har beslutat att regleringen av tillstnds- och anmlningsplikt
fr miljfarliga verksamheter yttas frn avdelning 1 i bilagan till frord-
ningen (1998:899) om miljfarlig verksamhet och hlsoskydd till en ny milj-
prvningsfrordning. Syftet r att skapa en mer ltthanterlig frfattnings-
text och ka tydligheten.
Den nya frordningen innebr fljande:
Ett antal nya verksamheter blir tillstndspliktiga till fljd av industri-
utslppsdirektivet.
Fr verksamheter som omfattas av industriutslppsdirektivet stlls krav
p regelbundna tillsynsbesk.
Tillstndsplikten fr deponier efter sluttckning upphr.
Strlskerhetsmyndigheten tar ver det tillsynsvgledande ansvaret fr
omrden frorenade av radioaktiva mnen.
Det klargrs i den nya miljprvningsfrordningen att samma krav p
tillstndsplikt vid ndring av verksamheten gller fr frivilliga tillstnd
som fr andra tillstndspliktiga verksamheter.
Den nya miljprvningsfrordningen innebr en frenkling av regelverk-
et fr ndringar av tillstndspliktiga verksamheter. Tillstndsplikt gller
som huvudregel vid ndring av tillstndspliktiga verksamheter. Tidigare
har det krvts tillstnd fr en ndring s snart ndringen inte r en mind-
re ndring och inte innebr att en olgenhet fr mnniskors hlsa eller
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR MI LJ DEPARTEMENTET 35
miljn kan uppkomma. Nu kommer det endast att krvas tillstnd vid
en ndring om ndringen i sig eller tillsammans med tidigare ndringar
innebr en olgenhet av betydelse fr mnniskors hlsa eller milj.
Fr vriga ndringar rcker det med en anmlan till tillsynsmyndigheten.
Anmlningsfrfarandet r enkelt och billigt och lmpar sig vl fr mnga
ndringar med en begrnsad pverkan p miljn. Mark- och miljdom-
stolarna och miljprvningsdelegationerna kommer i strre utstrckning
kunna anvnda sina resurser till de mest omfattande och komplicerade
verksamheterna.
Liksom tidigare kan ndringar inte gras som kommer i konikt med de
villkor som nns angivna i det gllande tillstndet fr verksamheten.
Ny frordning om utvinningsavfall
ndringar: Frordning om utvinningsavfall, Frordningen (2001:512) om
deponering av avfall, Miljtillsynsfrordningen (2011:13) och Avfallsfrord-
ningen (2011:927)
SFS:2013:319
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Regeringen har beslutat om en ny frordning om utvinningsavfall som r ett
resultat av en versyn av frordningen (2008:722) om utvinningsavfall samt
fr att genomfra fem EU-kommissionsbeslut som kompletterar direktivet
om hantering av avfall frn utvinningsindustrin.
Frordningen innebr i huvudsak att det blir tydligare vad en avfalls-
hanteringsplan ska innehlla, att denna plan alltid ska skickas till tillsyns-
myndigheten och alltid godknnas. Frordningen innehller kriterier fr
bedmningen av nr en anlggning fr uppsamling eller bortskaande av
utvinningsavfall ska anses vara en riskanlggning, fr hur utvinningsavfall
ska karakteriseras, fr berkningen av den skerhet som ska stllas vid an-
skningar om tillstnd till miljfarlig verksamhet och fr denitionen av
inert avfall. Frordningen innebr ven att Naturvrdsverket fr mjlighet
att meddela freskrifter som behvs fr bedmningen av om avfall r inert
utvinningsavfall.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR MI LJ DEPARTEMENTET 36
Prvningen av dumpningsdispenser
ndring: Avfallsfrordningen (2011:927)
SFS: 2013:136
Ikrafttrdande: Den 1 maj 2013
Regeringen har beslutat om en ndring i avfallsfrordningen som innebr att
lnsstyrelserna i stllet fr Havs- och vattenmyndigheten ska prva frgor
om dispens frn miljbalkens generella dumpningsfrbud, d dumpning-
en r avsedd att gras i inlands- eller kustvatten. Dessutom ska Havs- och
vatten myndigheten hra lnsstyrelserna och Naturvrdsverket innan myn-
digheten meddelar freskrifter i frgor som rr dumpning.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR NRI NGSDEPARTEMENTET 37
Nringsdepartementet
Pressfunktionen hos nringsminister Annie Lf
Presschef Anna-Karin Nyman, tfn 070-206 75 62
Pressekreterare Jonas Pettersson, tfn 072-532 72 62
Pressekreterare Oscar Sundevall, tfn 072-530 48 90
Pressfunktionen hos it- och energiminister Anna-Karin Hatt
Pressekreterare Jonas Johansson, tfn 072-208 22 71
Pressfunktionen hos infrastrukturminister Catharina Elmster-Svrd
Pressekreterare Mychle stman, tfn 070-771 16 34
Mlet med nringspolitiken r att strka den svenska konkurrenskraften och
skapa frutsttningar fr er jobb i hela landet. Regelfrenklingar, strkt
innovationsklimat och att underltta fr grn omstllning r prioriterade
omrden. Nringsdepartementet fortstter arbetet med regelfrenklingar
och grn omstllning i energisektorn. Dessutom strks reglerna mot mark-
nadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter fr att uppn en sund
konkurrens. Inom transportomrdet skrper regeringen fartygsskerhets-
lagen fr att strka skyddet fr sjmn. Drtill har Nringsdepartementet
infrt en ny lag om terbetalning av olagligt utbetalade statsstd.
Olagligt statsstd
Ny lag: lag om tillmpning av Europeiska unionens statsstdsregler
Beslutsunderlag: prop. 2012/13:84 Olagligt statsstd
SFS: 2013:388
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
I den nya lagen regleras stdgivares och stdmottagares skyldigheter nr stat-
ligt std som omfattas av artikel 107.1 i EUF-frdraget har lmnats utan att
anmlningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i frdraget har iakttagits, s.k.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR NRI NGSDEPARTEMENTET 38
olagligt std. I lagen anges att den som lmnat olagligt std ska terkrva
det och att den som mottagit sdant std ska terbetala det jmte rnta. Det
infrs ven bestmmelser om hur rntan ska berknas och om preskription
av fordran avseende terbetalning av olagligt std. En talan om terbetal-
ning av olagligt std ska vckas av stdgivaren i tingsrtt. I rttegngen ska
bestmmelserna i rttegngsbalken om tvisteml dr frlikning om saken
inte r tillten tillmpas. Om kranden visar sannolika skl fr sin talan fr
rtten besluta om interimistisk terbetalning. En mjlighet att kvitta rtte-
gngskostnader infrs liksom en bestmmelse om att verkstllighet av dom
eller beslut om terbetalning inte hindras av att gldenren stller skerhet.
Till den nya lagen frs frn lagen (1994:1845) om tillmpningen av Europeiska
unionens statsstdsregler en bestmmelse om upplysningsskyldighet i stats-
stdsrenden och en bestmmelse om Europeiska kommissionens kontroll-
besk. 1994 rs lag upphvs.
Straffansvar fr marknadsmissbruk p energimarknaderna infrs
Ny lag: Lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid handel med gros-
sistenergiprodukter
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:122 Ingripande mot marknadsmissbruk vid
handel med grossistenergiprodukter
SFS: 2013:385
Ikrafttrdande: Den 29 juni 2013
Lagen kompletterar Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr
1227/2011 om integritet och ppenhet p grossistmarknaderna fr energi.
Frordningen innehller frbud mot insiderhandel och otillbrlig mark-
nadspverkan vid handel med grossistenergiprodukter samt en skyldighet
att oentliggra insiderinformation. Vidare nns bestmmelser om mark-
nadsvervakning, registrering av marknadsaktrer, samarbete mellan till-
synsmyndigheter och en skyldighet fr den som yrkesmssigt handlar med
grossistenergiprodukter att rapportera misstnkta vertrdelser av frbuden
till tillsynsmyndigheten. I lagen freskrivs straansvar fr vertrdelser av
frordningens frbud samt mot sidosttande av rapporteringsskyldigheten.
Lagen innehller ocks ett meddelandefrbud fr den som rapporterat om
misstnkta vertrdelser av frbuden till tillsynsmyndigheten, Energimark-
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR NRI NGSDEPARTEMENTET 39
nadsinspektionen. vertrdelser av meddelandefrbudet r frenat med
straansvar. Drutver nns i lagen bestmmelser om tillsynsmyndighetens
uppgifter och befogenheter.
Nya regler om prvning av ntkoncession
ndring: Ellagen (1997:857)
Ny frordning: Elfrordningen
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:70 Prvning av ntkoncession
SFS: 2013:207 och 2013:208
Ikrafttrdande: Den 1 juni 2013
Prvningen i renden om tillstnd att bygga och anvnda starkstrmsled-
ningar (ntkoncession) ska bli enklare och mindre resurskrvande fr svl
elntsfretagen som de berrda myndigheterna. Ordningen fr verklagande
ndras p s stt att ntmyndighetens beslut om ntkoncession och drmed
sammanhngande frgor i de esta fall verklagas till mark- och miljdom-
stol. Vidare fr regeringen mjlighet att meddela freskrifter om undantag
frn skyldigheten att upprtta en miljkonsekvensbeskrivning. En ntkon-
cession ska som regel glla tills vidare. En ntkoncession fr linje fr ompr-
vas nr 40 r har frutit sedan ntkoncessionen meddelades. Villkor fr en
meddelad ntkoncession fr omprvas i en srskild ordning. Innehavaren av
en ntkoncession fr linje ska frdigstlla ledningen senast fem r efter det
att koncessionsbeslutet vunnit laga kraft.
ndringar i naturgaslagen och naturgasfrordningen
ndring: Naturgaslagen (2005:403)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:85 Naturgasfrgor
SFS: 2013:209
Ikrafttrdande: Den 1 juni 2013
I huvudsak rr ndringarna tillsynen av naturgasmarknaden och ordningen
betrande balanseringen av det nationella naturgassystemet.
I frga om tillsynen av naturgasmarknaden innebr ndringarna bl.a. att
Energimarknadsinspektionen i frvg ska faststlla de samlade intkter som
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR NRI NGSDEPARTEMENTET 40
ett naturgasfretag hgst fr uppbra frn verfring av naturgas, lagring av
naturgas eller tilltrde till en frgasningsanlggning, under en fyrarsperiod.
ndringarna har tillkommit efter frebild av en tillsynsmodell som redan
nns p elmarknaden, men med de anpassningar som r ndvndiga med
hnsyn till frhllandena p naturgasmarknaden. Vad gller balanseringen
av det nationella naturgassystemet innebr ndringarna bl.a. att regeringen
ska ge i uppdrag t en myndighet eller t en juridisk person, som frivilligt
tar sig det, att vergripande ansvara fr att balansen kortsiktigt upprtt-
hlls mellan inmatning och uttag av naturgas i det nationella naturgassyste-
met (systembalansansvarig). Enligt den nuvarande ordningen kan endast en
myndighet uppbra det ansvaret.
ndring: Naturgasfrordningen (2006:1043)
SFS: 2013:210
Ikrafttrdande: Den 1 juni 2013
ndringarna r en fljd av ndringarna i naturgaslagen (2005:403) och inne-
br bl.a. att Swedegas AB ges uppdraget att vergripande ansvara fr att ba-
lansen kortsiktigt upprtthlls mellan inmatning och uttag av naturgas i
det nationella naturgassystemet (systembalansansvarig). Swedegas AB ger
transmissionsntet fr naturgas i Sverige.
Ny lag om valfrihetssystem i frga om tjnster
fr elektronisk identiering
Ny lag: Lag om valfrihetssystem i frga om tjnster fr elektronisk identi-
ering
ndrade lagar: Lagen (1971:289) om allmnna frvaltningsdomstolar, Lagen
(2009:47) om vissa kommunala befogenheter, Oentlighets- och sekretess-
lagen (2009:400)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:123 Myndigheters tillgng till tjnster fr
elektronisk identiering
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR NRI NGSDEPARTEMENTET 41
En ny lag om valfrihetssystem i frga om tjnster fr elektronisk identiering
infrs. Med std av lagen kan upphandlande myndigheter, som ett alternativ
till oentlig upphandling, besluta att tillmpa valfrihetssystem i frga om
tjnster fr elektronisk identiering av enskilda i myndighetens elektroniska
tjnster. I valfrihetssystem har enskilda rtt att vlja leverantr bland de leve-
rantrer som den upphandlande myndigheten har godknt och tecknat kon-
trakt med fr att f en tjnst utfrd. P en srskild webbplats ska det lpande
annonseras vilka tjnster fr elektronisk identiering som efterfrgas. Alla
leverantrer som ansker om att f delta i ett valfrihetssystem och som upp-
fyller de uppstllda kraven och villkoren ska godknnas. Drefter ska kon-
trakt tecknas med varje leverantr. Leverantrer har mjlighet att anska om
rttelse och begra skadestnd om lagen inte har fljts. Valfrihetssystemen
ska administreras av en srskild myndighet. E-legitimationsnmnden avses
bli denna myndighet. Bestmmelserna om s.k. anbudssekretess i oentlig-
hets- och sekretesslagen (2009:400) kommer inte att glla i renden enligt
den nya lagen. Frvaltningsrtten ska vara domfr med en lagfaren domare
vid prvning av ml enligt den nya lagen. Kommunala nmnder kommer
att kunna verlta beslutandertt till den myndighet som ska administrera
valfrihetssystemen.
Tillsynsuppgifter verlts till klassiceringssllskap
ndrad lag: Lagen (2004:487) om sjfartsskydd
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:110 verltelse av tillsynsuppgifter inom sj-
farten
SFS: 2013:294
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Klassiceringssllskap utfr redan i dag tillsynsuppgifter nr det gller t.ex.
sjskerhet. Genom lagndringen fr Transportstyrelsen verlta tillsyns-
uppgifter ven inom sjfartsskyddet till s.k. erknda sjfartsskyddsorganisa-
tioner, i praktiken klassiceringssllskap. verltelsen innebr att svenska
rederier kan vlja tillsynsutvare inom ytterligare ett omrde, vilket kan fr-
bttra konkurrenssituationen.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR NRI NGSDEPARTEMENTET 42
2006 rs sjarbetskonvention trder i kraft
ndrad lag: bl.a. Fartygsskerhetslagen (2003:364)
Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:35 2006 rs sjarbetskonvention
SFS: 2012:97
Ikrafttrdande: Den 20 augusti 2013
I juni 2012 raticerade Sverige 2006 rs sjarbetskonvention. Konventionen,
som syftar till att tillfrskra sjmn drgliga arbets- och levnadsfrhllan-
den ombord p fartyg, genomfrs bl.a. genom ndringar i fartygsskerhets-
lagen. Dr freskrivs bl.a. att alla fartyg som omfattas av konventionen ska ha
ett sjarbetscertikat som intygar att fartyget uppfyller konventionens krav
och att ett fartygs resa fr frbjudas om det nns sklig anledning att anta
att fartyget i ngot vsentligt avseende har brister i skyddet mot otrygghet
avseende arbets- och levnadsfrhllanden.
Ny lagstiftning om bevakning ombord p svenska fartyg
Ny lag och frordning: Lag om bevakning ombord p svenskt fartyg och
frordning om bevakning ombord p svenskt fartyg
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:78 Bevakning ombord p svenska fartyg
SFS: 2013:283 (lagen) och 2013:284 (frordningen)
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Under brjan av 2000-talet kom handels- och skefartyg utanfr Somalias
kust att allt oftare attackeras av pirater med baser lngs den somaliska kust-
en. Trots militra operationer har piratverksamheten inte upphrt. Piraterna
kapar fartygen och begr sedan hga lsensummor fr att slppa dem och
deras besttning. De nya bestmmelserna kommer att gra det mjligt fr
svenska redare att anvnda bevpnad bevakning ombord p svenska fartyg.
Syftet med lagen r att mjliggra bevakning fr att skydda fartyget, be-
sttningen, passagerarna och lasten mot angrepp av utomstende personer.
Lagen ska endast glla i frga om fartyg som omfattas av den internationella
koden fr sjfartsskydd p fartyg och i hamnanlggningar och som benn-
er sig utanfr Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet. Redaren kan f
tillstnd fr bevpnad bevakning ombord p fartyget enligt den nya lagen.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR NRI NGSDEPARTEMENTET 43
Tillstndet kommer att innebra att skerhetspersonalen har rtt att inneha
vissa slag av skjutvapen och ammunition ombord. Frslaget har utformats
i linje med rekommendationerna p omrdet frn Internationella sjfarts-
organisationen (IMO). Transportstyrelsen r tillstnds- och tillsynsmyndig-
het och fr meddela freskrifter om sdan bevakning som omfattas av lagen.
FOTO: JAN-KE SKLD SJFARTSVERKET
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR SOCI ALDEPARTEMENTET 44
Socialdepartementet
Pressfunktionen hos socialminister Gran Hgglund
Presschef Johan Inger, tfn 072-523 02 64
Pressekreterare Hannah Ekeroos, tfn 070-340 44 89
Pressekreterare, Fredrik Hardt, tfn 072-587 83 55
Pressfunktionen hos barn- och ldreminister Maria Larsson
Pressekreterare Marcus Jonsson, tfn 070-382 47 78
Pressfunktionen hos civil- och bostadsminister Stefan Attefall
Pressekreterare Petra Kjellarson, tfn 070-646 21 12
Pressfunktionen hos socialfrskringsminister Ulf Kristersson
Pressekreterare Cherine Khalil, tfn 076-778 68 42
Socialdepartementets ansvarsomrden innefattar bland annat vrd och om-
sorg, barnets rttigheter, folkhlsa, ekonomisk trygghet vid sjukdom, lder-
dom och fr familjen, boende och byggande.
Upphvande av kravet p sterilisering fr ndrad knstillhrighet
ndringar: Lagen (1972:119) om faststllande av knstillhrighet i vissa fall
och oentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:107 Upphvande av kravet p sterilisering fr
ndrad knstillhrighet
SFS: 2013:405406
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Kravet p sterilisering och frbudet mot bibehllen fortplantningsfrmga
fr den som nskar ndra knstillhrighet tas bort.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR SOCI ALDEPARTEMENTET 45
Hlso- och sjukvrd till personer som vistas i Sverige utan tillstnd
Ny lag och ndringar: Ny lag (2013:407) om hlso- och sjukvrd till person-
er som vistas i Sverige utan ndvndiga tillstnd samt ndringar i Hlso-
och sjukvrdslagen (1982:763), Tandvrdslagen (1985:125), Smittskyddslagen
(2004:168) och Lagen (2008:344) om hlso- och sjukvrd t asylskande m..
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:109 Hlso- och sjukvrd till personer som vis-
tas i Sverige utan tillstnd
SFS: 2013:407411
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Lagen innebr att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna personer
som vistas i landet utan tillstnd samma subventionerade hlso- och sjukvrd
som asylskande, dvs. vrd som inte kan anst inklusive tandvrd, mdra-
hlsovrd, preventivmedelsrdgivning, vrd vid abort och en hlsounder-
FOTO: JOHNR
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR SOCI ALDEPARTEMENTET 46
skning. Barn som vistas i landet utan tillstnd ska erbjudas samma vrd
som bosatta och asylskande barn, dvs. subventionerad fullstndig hlso- och
sjukvrd inklusive regelbunden tandvrd.
En ny tillsynsmyndighet fr hlso- och sjukvrd och socialtjnst
ndringar och nya frordningar: ndringar i Lagen (1993:387) om std och
service till vissa funktionshindrade, Socialtjnstlagen (2001:453), Patient-
skerhetslagen (2010:659) m.. lagar och frordningar samt tv nya frord-
ningar.
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:20 Inspektionen fr vrd och omsorg en ny
tillsynsmyndighet fr hlso- och sjukvrd och socialtjnst
SFS: 2012:936962 och 2013:176196
Ikrafttrdande: Den 1 juni 2013
En ny myndighet, Inspektionen fr vrd och omsorg, inrttas den 1 juni 2013.
Myndigheten vertar bl.a. ansvaret fr tillsyn och tillstndsprvning inom
hlso- och sjukvrd och drmed jmfrlig verksamhet, socialtjnst och LSS-
verksamhet (LLS = Lagen om std och service till vissa funktionshindrade)
frn Socialstyrelsen.
tgrder fr att motverka fusk och felaktigheter
inom std och service till vissa funktionshindrade och
inom assistansersttningen
ndring: Lagen (1993:387) om std och service till vissa funktionshindrade,
Socialfrskringsbalken, Frordningen (1993:1090) om std och service till
vissa funktionshindrade samt Frordningen (1993:1091) om assistanserstt-
ning
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:1, utg.omr. 9 Budgetpropositionen fr 2013
SFS: 2012:930, 2012:935, 2013:278 respektive 2013:279
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
I och med ndringarna genomfrs ett antal tgrder med det huvudsakliga
syftet att motverka fusk och felaktigheter inom std och service till vissa
funktionshindrade, framfr allt den personliga assistansen, och inom assis-
tansersttningen. Flera tgrder har ven till syfte att verka fr att enskilda
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR SOCI ALDEPARTEMENTET 47
personer med funktionsnedsttning fr det std de behver och r bert-
tigade till. Mjligheten fr enskilda personer med funktionsnedsttning att
sjlva anstlla eller anlita sina personliga assistenter terinfrs, dock med en
utkad mjlighet fr berrda myndigheter att i vissa sdana fall ha insyn i
frhllandena i bostaden.
Snkta byggsanktionsavgifter
ndring: Plan- och bygglagen (2010:900) och Plan- och byggfrordningen
(2011:338)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:104
SFS: 2013:307
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
I plan- och bygglagen nns grundlggande bestmmelser om byggsank-
tionsavgifter. Lagndringarna avser bland annat infrande av en bestm-
melse som ger byggnadsnmnden mjlighet att i ett enskilt fall stta ned
en byggsanktionsavgift som inte str i rimlig proportion till den aktuella
vertrdelsen. I plan- och byggfrordningen nns nrmare bestmmelser
om byggsanktionsavgifternas storlek. Frordningsndringarna innebr ett
mer tydligt och enhetligt regelverk med generellt sett lgre avgiftsniver.
Anpassning av svensk rtt till EU-frordning om byggprodukter
ndring: Plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggfrordningen
(2011:338)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:93 Anpassning av svensk rtt till EU-frord-
ning om byggprodukter
SFS: 2013:306 och 308
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Den 1 juli 2013 blir Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr
305/2011 av den 9 mars 2011 om faststllande av harmoniserade villkor fr
salufring av byggprodukter och om upphvande av rdets direktiv 89/106/
EEG (byggproduktfrordningen) tillmplig i sin helhet. Genom ndringarna
i plan- och bygglagen och plan- och byggfrordningen anpassas svensk rtt
till byggproduktfrordningen. ndringarna innebr bl.a. att nr CE-mrk-
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR SOCI ALDEPARTEMENTET 48
ning ska vara den enda mrkning som styrker en byggprodukts verensstm-
melse med angivna prestanda, fr typgodknnande inte meddelas och redan
meddelade typgodknnanden ska upphra att glla.
I och med att ndringarna i plan- och byggfrordningen trder i kraft
upphvs frordningen (2012:976) om harmoniserade villkor fr salufring
av byggprodukter.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR UTBI LDNI NGSDEPARTEMENTET 49
Utbildningsdepartementet
Pressfunktionen hos utbildningsminister, vice statsminister Jan Bjrklund
Pressekreterare Elin Boberg, tfn 070-206 99 09
Pressekreterare Ylva Westlund, tfn 070-188 65 55
Pressfunktionen hos jmstlldhetsminister, Maria Arnholm
Pressekreterare Carl-Otto Berg, tfn 072-239 50 55
Regeringen arbetar fr att reformera utbildningsvsendet. Syftet r att hja
kvaliteten p utbildningen och utbildningens resultat. Som ett led i detta har
gymnasiesrskolan i grunden reformerats fr att skapa en gymnasiesrskola
med hg kvalitet. De nya bestmmelserna ska brja tillmpas p utbildning
som pbrjas efter den 30 juni 2013.
Reformering av gymnasiesrskolan
ndring: Skollagen (2010:800) och gymnasiefrordningen (2010:2039)
Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:50 En gymnasiesrskola med hg kvalitet
SFS: 2012:109 och 2012:402
Ikrafttrdande: Den 1 april 2012 tillmpas p utbildning som pbrjas efter
den 30 juni 2013
Genom reformen anpassas bestmmelserna fr gymnasiesrskolan i stora
delar till bestmmelserna fr den reformerade gymnasieskolan.
Gymnasiesrskolan kommer att karakteriseras av stor exibilitet fr bde
elever och huvudmn. Samarbetet mellan gymnasiesrskolan och arbetslivet
strks. Det nns nio nationella program och utbildningarna ska kvalitetssk-
ras p nationell niv. En pongplan kommer att erstta timplanen fr gymna-
siesrskolans nationella program och ett mne ska kunna best av era kurser
dr betyg stts efter avslutad kurs. Det kommer fortfarande att nnas indivi-
duella program, men indelningen i yrkes- och verksamhetstrning tas bort.
Eleverna i gymnasiesrskolan fr kade mjligheter att vlja utbildningsvgar.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR UTBI LDNI NGSDEPARTEMENTET 50
Efter avslutad utbildning fr eleverna en utkad dokumenta tion av sina stu-
dier i form av ett gymnasiesrskolebevis. Elevens hemkommunen blir skyldig
att utreda mlgruppstillhrigheten om det framkommer indikationer p att
en elev inte tillhr mlgruppen fr grund- respektive gymnasiesrskolan.
Nya programml fr gymnasiesrskolans nationella program
Ny frordning: Det infrs en ny frordning om programml fr gymnasie-
srskolans nationella program.
Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:50 En gymnasiesrskola med hg kvalitet.
SKOLFS: 2013:5
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
F
O
T
O
:

J
O
H
N

R
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR UTBI LDNI NGSDEPARTEMENTET 51
Den 1 juli 2013 erstter en ny frordning om programml fr gymnasiesr-
skolans nationella program den gamla frordningen (SKOLFS 1994:13) om
srskilda programml fr gymnasiesrskolans nationella program.
Srskild utbildning fr vuxna ndringar med anledning av
den nya gymnasiesrskolan
ndring av lag och frordning: Skollagen (2010:800) och frordningen
(2011:1108) om vuxenutbildning ndras.
Beslutsunderlag: Prop. 2011/12:50 En gymnasiesrskola med hg kvalitet.
SFS: 2012:109
Ikrafttrdandedatum: ndringen i skollagen trdde i kraft den 1 april 2012
men de nya bestmmelserna tillmpas p utbildning som pbrjas efter den
30 juni 2013.
ndringen i skollagen innebr att srskild utbildning fr vuxna p gymnasial
niv frutom kurser ven fr innefatta ett gymnasiesrskolearbete. Betyg
ska sttas efter genomfrt gymnasiesrskolearbete. Kurserna och gymna-
siesrskolearbetets omfattning ska betecknas med gymnasiesrskolepong.
Fr varje mne p gymnasial niv ska det nnas en mnesplan. Nr det gll-
er betygssttning innebr lagndringen vidare att det vid betygssttningen
ska f bortses frn enstaka kunskapskrav eller frn enstaka delar av sdana
krav, om det nns srskilda skl. Med srskilda skl avses funktionsnedstt-
ning eller andra liknande personliga frhllanden som inte r av tillfllig
natur och som utgr ett direkt hinder fr att eleven ska kunna n ett visst
kunskapskrav. En utvecklingsstrning ska dock bara f beaktas om det nns
synnerliga skl. De kunskapskrav som rr skerhet och de som hnvisar till
lagar, frordningar eller myndigheters freskrifter ska dock alltid uppfyllas.
Om det saknas underlag fr bedmning av en elevs kunskaper i en kurs p
grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sttas p kursen.
ndringen i frordningen om vuxenutbildning innebr att bestmmelser om
gymnasiesrskolebevis infrs. Ett sdant bevis ska utfrdas fr den som har av-
slutat srskild utbildning fr vuxna p gymnasial niv. Vidare infrs en bestm-
melse om rtt att delta i srskild utbildning fr vuxna p grundlggande niv och
behrighet att delta i srskild utbildning fr vuxna p gymnasial niv ska intrda
tidigare n frn och med det andra kalenderhalvret det r personen fyller 20 r,
om det med hnsyn till de personliga frhllandena nns srskilda skl.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR UTBI LDNI NGSDEPARTEMENTET 52
Utkad undervisningstid i matematik
ndring: Skollagen (2010:800)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:64 Utkad undervisningstid i matematik
SFS: 2013:248
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Skollagen (2010:800) ndras s att den minsta totala undervisningstiden i
grundskolan, grundsrskolan, specialskolan och sameskolan kas med 120
timmar. kningen av undervisningstiden ska anvndas fr att ge eleverna
i grundskolan och motsvarande skolformer mer undervisning i matematik.
Syftet r att frbttra elevernas kunskaper i matematik som har blivit smre
under 2000-talet. Totalt kas det minsta antalet undervisningstimmar i ma-
tematik i grundskolan frn 900 till 1 020.
Fr att grundskolorna ska kunna prolera sig nns skolans val, som innebr
en mjlighet att lokalt bestmma hur en del av undervisningstiden ska frde-
las mellan olika mnen. Skollagen ndras s att antalet undervisningstimmar i
svenska, svenska som andrasprk, matematik och engelska inte fr minskas till
fljd av skolans val.
Utbildning fr barn som vistas i landet utan tillstnd
ndring: Skollagen (2010:800)
Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:58 Utbildning fr barn som vistas i landet
utan tillstnd
SFS: 2013:298
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Skollagen (2010:800) ndras s att barn som vistas i landet utan tillstnd ska
ges i huvudsak samma rtt till utbildning i frskoleklass, grundskola och
motsvarande skolformer samt gymnasieskola och gymnasiesrskola som
barn som r bosatta i landet. Rtten till utbildning inom grundskolan och
motsvarande skolformer medfr enligt frslaget inte skolplikt fr sdana
barn som vistas i landet utan tillstnd.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR UTBI LDNI NGSDEPARTEMENTET 53
Statsbidrag till skolhuvudmn som inrttar karrirsteg fr lrare
Ny frordning: Frordning om statsbidrag till skolhuvudmn som inrttar
karrirsteg fr lrare
Beslutsunderlag: Promemorian Karrirvgar m.m. i frga om lrare i skol-
vsendet (U2012/4904/S), budgetpropositionen fr 2012 (prop. 2011/12:1, ut-
giftsomrde 16, s. 45)
SFS: 2013:70 (senare ndrad 2013:531)
Ikrafttrdande: 20 mars 2013
Huvudmn fr alla skolformer utom frskolan ges mjlighet att hos Statens
skolverk anska om statsbidrag fr att tcka merkostnaden fr att anstlla
frstelrare (85 000 kr/r) och lektorer (170 000 kr/r). Villkor fr statsbidrag
r bl.a. att lraren uppfyller vissa kvalikationskrav i frga om utbildning
och erfarenhet samt att lraren fr ett lnelyft p 5 000 resp. 10 000 kr/mn.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR UTRI KESDEPARTEMENTET 54
Utrikesdepartementet
Pressfunktionen hos utrikesminister Carl Bildt
Pressekreterare Erik Zsiga, tfn 072-573 91 30
Pressfunktionen hos bistndsminister Gunilla Carlsson
Pressekreterare Evin Khaaf, tfn 070-283 95 97
Pressfunktionen hos handelsminister Ewa Bjrling
Pressekreterare Jacob Birkeland, tfn 070-296 18 99
Utrikesdepartementet (UD) ansvarar tillsammans med utlandsmyndighet-
erna fr Sveriges frbindelser med andra lnder. P UD formuleras de hand-
lingsalternativ som ligger till grund fr regeringens stllningstaganden i
ut rikes- och bistndspolitiska frgor samt frgor om internationell handels-
politik. De frgor som UD ansvarar fr regleras sllan genom lag eller fr-
ordning. Undantag r lagstiftningsarbetet inom EU-omrdet och de frord-
ningar som upprttas i syfte att tydliggra vilka uppgifter de myndigheter
som sorterar under UD har.
Kroatiens anslutning till Europeiska unionen
Ikrafttrdande: Den 1 juli 2013
Den 1 juli 2013 blir Republiken Kroatien medlem i EU. Men fr att Kroa-
tiens anslutningsfrdrag ska bli en gllande del av den svenska rtten mste
frdraget ocks infrlivas i svensk rtt. Det sker genom att det kroatiska an-
slutningsfrdraget lggs till i den lag (1994:1500) som handlar om Sveriges
anslutning till Europeiska unionen (anslutningslagen).
Riksdagen beslutade redan i november 2012 att godknna Kroatiens anslut-
ningsfrdrag och om ndringen i den svenska anslutningslagen. Regeringen
beslutar i en frordning att lagndringen ska trda i kraft den 1 juli 2013.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR UTRI KESDEPARTEMENTET 55
FOTO: JOHN ISAAC, UN
Ny styrmodell med fokus p bistndets resultat
Det svenska bistndet regleras inte i lag. Bistndsbudgeten styrs i stllet ge-
nom srskilda regeringsbeslut. Under 2012/13 har regeringen arbetat med att
utveckla en ny modell fr styrningen av det svenska bistndet som stter bi-
stndets verkliga resultat i fattiga mnniskors liv i fokus. Bistndet kommer
frn och med sommaren 2013 drfr frmst att styras av regeringsbeslutade
resultatstrategier.
VI KTI GARE LAGAR OCH FRORDNI NGAR 56