Datum

090710
Samhllsbyggnadsfrvaltningen
Samhllsplanering

SN 77/08

VERSIKTSPLAN FR LJUSDALS KOMMUN

SAMRDSREDOGRELSE
Handlggning
Beslut om samrd fattades den 4 april r 2008 av kommunstyrelsens arbetsutskott
(KSau) som r styrgrupp fr arbetet med den nya versiktsplanen.
Samrdsfrslaget skickades ut fr samrd till ett 70-tal olika instanser, dribland
angrnsande kommuner, statliga myndigheter, regionala och kommunala
organisationer, bolag och freningar, politiska partier som r representerade i
kommunfullmktige samt kommunala nmnder och frvaltningar.
Samrdstiden pgick fr o m den 5 maj t o m den 25 augusti 2008.
Genom annons i Ljusdalsposten den 19 maj informerade kommunen
om att frslaget fanns tillgngligt fr samrd
Beslut om utstllning togs av kommunstyrelsens arbetsutskott den 2 juni r 2009
Samrdsaktiviteter
Samrdsmten, vilka annonserades i Ljusdalsposten, har hllits p kvllstid i de
strre orterna i kommunen enligt nedan.
.
22 maj r 2008, Hembygdsgrden Ramsj
27 maj, r 2008, Furugrden, Los
28 maj, r 2008, Frilarevyn, Frila
2 juni, r 2008, Hemvrnsgrden Jrvs
3 juni, r 2008, Frvaltningshuset, Ljusdal
4 juni, r 2008, Frvaltningshuset, Ljusdal (Speciellt riktat till kvinnor)
Samrdsmtena blev inte vlbeskta, endast ett ftal personer var nrvarande vid
respektive mte.
Under samrdstiden har handlingarna ven funnits tillgngliga p
samhllsbyggnadsenheten i Frvaltningshuset, Ljusdal, kommunens samtliga
bibliotek och p kommunens webbsida.
versiktplanen har ocks annonserats i Ljusdalstidning med ett helt uppslag.
Under den tid som planarbetet pgtt har den varit presenterad p kommunens
webbsida. Under samma tid har det ven funnits mjlighet att lmna synpunkter
direkt p webbsidan.

Postadress
827 80 Ljusdal

Besksadress
Frvaltningshuset

Telefon 0651-180 00
Telefax 0651-183 74

Bankgiro
991-2569

Postgiro
3 23 33-7

e-post
samhallsbyggnad@ljusdal.se

Samrdsyttranden
Intresset fr planfrslaget har genererat mnga vrdefulla synpunkter. Synpunkterna
har berrt allt frn vergripande strukturfrgor till faktauppgifter och detaljer i
planfrslaget.
Synpunkter som inkommit under samrdstiden kan indelas i tre kategorier:

Rekommendationer, frslag och frhllningsstt till versiktsplanens fortsatta

arbete
Frslag till ndringar i planen av mera generell och principiell karaktr rrande
t ex ml
Frslag till ndringar och tillgg till av mera redaktionell karaktr och mindre
principiell betydelse.

Arbetsgruppen har haft en aktiv roll i utformningen av planfrslaget. Gruppen har

tillsammans arbetat fram samrdsfrslaget. Nr samrdstiden hade avslutats trffades
arbetsgruppen igen och diskuterade igenom de yttranden som inkommit . Inom gruppen
bestmdes vilka yttranden som franledde ndringar i versiktsplanen.

Under samrdstiden har 27 yttranden inkommit frn olika remissinstanser. Yttranden

har inkommit frmst frn statliga myndigheter, grannkommuner och kommunala
bolag, nmnder och frvaltningar. Frn intresseorganisationer, bolag etc finns
yttranden bla frn FrilaRdet, JrvsRdet och Hamra besparingsskog.
Allmnheten r representerad med endast ett yttrande
SAMMANFATTNING OCH STLLNINGSTAGANDEN
Samrdsredogrelsen r ingen heltckande sammanstllning av alla inkomna
synpunkter. Samrdsredogrelsen ska redovisa de yttranden som inkommit, bemta
dessa och beskriva vilka frndringar som gjorts i samband med detta.
Med hnsyn till det omfattande material, som har inkommit, blir redovisningen
med ndvndighet komprimerad. De fullstndiga yttrandena finns tillgngliga p
Ljusdals kommuns webbsida.
Ngra allmnna kommentarer r att dokumentet r tilltalande med en bra layout,
intressant, ger en bra bild, imponerande bredd, knns gedigen, lsvnlig, lttbegriplig
och tilltalande form,
Negativt r att det gedigna digitala kartmaterialet inte har kunnat ns av alla, mnga
har inte kunna ha tagit del av det. Vidare har flera remissinstanser ansett att planen
och mlen r fr allmnt hllna och vill att planen ska styras upp mer. Men ocks att
resonemang kring miljstrningar av olika slag behver ett strre utrymme. Det har
ocks inkommit mycket frslag p mlformuleringar
Nedan redovisas vad de olika remissinstanserna anfrt i sammandrag.

INKOMNA SYNPUNKTER

Statliga remissinstanser
Lnsstyrelsen Gvleborg
Lnsstyrelsen (Lst) anser att dokumentet r bra strukturerat med tilltalande layout
och vlarbetad text. Lst skulle dock grna se att dokumentet blir mer konkret. Det r
positivt att versiktsplanen har social hllbarhet som ansats, men frgar sig hur det
ska fungera i praktiken. Lst framhller att dokumentet ska mer lyfta fram kommunens
positiva frutsttningar och presentera mjligheterna. Hlsingegrdar, hstnringen
och rekreativa vrden r ngra exempel. versiktsplanen br ven tydliggra om
ngon av de gamla versiktplanerna ska vara kvar. Lst har ocks synpunkter p det
tillhrande kartmaterialet bla att det r svrt att tillgodogra sig det, att det r
svrtillgngligt samt att det saknas detaljerad information om objekten.
Kommentarer:
versiktsplanen r en politisk vision och ska visa kommunens vilja fr
framtiden. Drfr r de flesta mlen visionra och av mer vergripande
karaktr och ska visa kommunens inriktning mot ett hllbart samhlle. Tanken
r att de vergripande mlen ska utvecklas vidare av kommunens olika
verksamheter till mer konkreta ml i ett nsta skede.
Planfrslaget har lyft fram hlsingegrdarna i fler sammanhang.
Tanken r att planfrslaget ska erstta gllande kommuntckande
versiktsplan frn 1991 samt frdjupade versiktsplaner fr Mellanljusnans
dalgng (1988).
Det digitala kartmaterialet innehller mycket information om objekten.
Problemet under samrdstiden var att programvaran p CD:n visade sig vara
ngot komplicerad. Under utstllningen har vi drfr valt att visa det digitala
kartmaterialet p webben. Kartmaterialet har ocks redigerats och
kompletterats med nytt kartmaterial i linje med de yttranden som inkommit.
Nr det gller riksintressen tycker Lst att kommunens inriktning gllande
markanvndningen br preciseras mer. Vidare ppekas att de geografiska grnserna
fr ngra av riksintresseomrdena r av ldre datum.
Problemet med buller och andra olgenheter som skapas av vg- och jrnvgstrafik
br lyftas fram mer, samma gller kraftledningar. Policyn fr hga flden br f ett
klargrande om arbetsstt. Anlggningar (riskobjekt) som riskerar att drabbas av
versvmningar br redovisas i kartmaterialet, s ven Rddningsverkets
skredkartering. MIFO- omrden br ocks redovisas i relation till exempelvis
bostadbebyggelse och rekreationsomrden. Ett klargrande behvs vad gller
frhllningsstt till gamla deponier.
Kommentarer:
Markanvndningen gllande riksintressen har preciserats till en viss del
Riksintresseomrdena har korrigerats
Resonemang kring vg- och jrnvgstrafikens negativa effekter har utkats.
Frtydligande av policyn fr hga flden har gjorts.
Riskobjekt presenteras i kartmaterialet, s ven skredkarteringen.
Text om deponier har frtydligats.
Lnsstyrelsen ser det som positivt att versiktsplanen tar upp mellankommunala
frgor ssom kommunikationer. Ljusdals kommun har ett strategiskt lge i regionen

och br strva efter mer regional och interregional kollektivtrafik. Positivt r dock att
kommunen medverkar i olika sammanhang som syftar till att ka kollektivresandet.
Kommentar:
Planfrslaget har kompletterats med information om fler samarbetsprojekt som
gynnar regional samverkan
Lnsstyrelsen anser att vindkraftsfrgan ska ses som en mellankommunal
angelgenhet, dr grannkommuner samverkar i frgan. Detta blir viktigt i det
tematiska tillgget fr vindkraft.
Kommentar
Ambitionen r att ha samverkan kring vindkraftsfrgor i samband med
upprttandet av det tematiska tillgget gllande vindkraft.
Lnsstyrelsen ppekar att det som r skrivet om strandskydd i samrdsfrslaget
saknar std i gllande lagstiftning.
Kommentar:
Planfrslaget har reviderats stillvida att den har anpassats till den nya
lagstiftningen.
Lnsstyrelsen ppekar att konsekvensbeskrivningen saknar ett nollalternativ och
anser att den r fr allmnt hllen och borde renodlas mer. Fr att gra den tydligare
freslr lnsstyrelsen en omdisponering av texten.
Kommentar:
Konsekvensbeskrivningen har kompletterats med ett nollalternativ. Planens
konsekvenser r beskrivna ur ett milj-, socialt och ekonomiskt perspektiv.
Ssom den r skriven r den ett hjlpmedel fr frst innebrden av
plandelarnas olika genomfranden och fr att kunna vga fr och emot vid
olika riktningar i beslut . En omdisponering av texten till respektive kapitel
skulle frsvra och tynga ner texten och gra den mer svrtillgnglig.
Nr det gller avsnittet om ttortstriangeln tycker lnsstyrelsen att det r ett bra
grepp att se p omrdet i olika niver, men anser att versiktsplanen br frdjupa
resonemanget och redovisa riktade tgrder samt kommande handlingsprogram fr
Ljusdals ttort.
Kommentar:
I planfrslaget ptalas behovet av att gra en frdjupad versiktsplan fr
ttortstriangeln. I en sdan finns utrymme fr ett frdjupat resonemang om
Ljusdals ttort.
Kommunens kulturarv och -milj r bra representerat i planen, men planen br lyfta
fram vrldarvsnomineringen, Dellenbanan samt jrnvgsbroarna i Ednge ytterligare.
Landskapskonventionen br ocks nmnas.
Kommentar:
Hlsingegrdarna har lyfts fram ytterligare. Fr att versiktplanen inte ska bli
fr omfattande har ett urval av kommunens kulturarv och milj gjorts.
Planfrslaget har kompletterats med information kring landskapskonventionen.

Lnsstyrelsen anser att bebyggelsekapitlet har ett hllbarhetsperspektiv men att det
borde framg hur kommunen ska lsa en ldrande befolknings kommande
bostadsbehov. Dessutom borde konsekvenserna av industrilokaliseringar framg
bttre.
Kommentar:
I konsekvensbeskrivningen uppmrksammas en kommande bostadsbrist ur ett
socialt hllbarhetsperspektiv. Det digitala kartmaterialet har kompletterats.
I avsnittet om skolan saknas en redovisning om skolornas ute- och innemilj, det
gller ven rtten till en trygg vg till och frn skolan.
Kommentar:
versiktsplanefrslaget berr skolornas nrmiljer.
Barnens skolvg ingr i den utredning som grs vid en ev. nedlggning.
Lnsstyrelsen ppekar att ett kat kvarboende kar transportbehovet, funderar ocks
p vilket stt socialtjnsten ska medverka i samhllsplaneringen.
Kommentar:
kade transportbehov ptalas i konsekvensbeskrivningen.
Ett stt som socialtjnsten medverkar i samhllsplaneringen r dess roll som
samrdsinstans.
I frga om friluftsliv finner lnsstyrelsen det positivt att versiktplanen tar stllning fr
att skydda friluftslivets intressen.
Kommentar:
Ingen kommentar
I nringslivskapitlet br centrumomvandlingen i Ljusdals ttort behandlas med en
koppling mellan genomfrande och konsekvenser.
Kommentar:
Den planerade centrumomvandlingen i Ljusdals ttort behandlas i kapitlen om
ttortstriangeln och kommunikationer. Vidare ptalas behovet av att gra en
frdjupad versiktsplan fr ttortstriangeln.
Lnsstyrelsen understryker vikten av att turismnringen utvecklas mot en turism med
hllbar brkraft. LST anser att kommunen br ha en mer offensiv planering fr att
ange frutsttningarna fr turismutvecklingen. Vidare br kommunen lyfta fram de
satsningar som har gjorts fr att frbttra sportfisket och dess betydelse i
turistsammanhang.
Kommentar:
De uppsatta mlen fr turismen syftar till att utveckla en hllbar turism.
I planfrslaget pvisas behovet av att det ska upprttas en frdjupad
versiktsplan fr ttortstriangeln med tillhrande underlag. Det r ett lmpligt
forum att behandla turismutvecklingen i Jrvs, som fr vrigt redan har
diskuterats i den gllande frdjupade versiktsplanen fr Jrvs.
Sportfiskets betydelse har kompletterats i planen.

Nr det gller kommunikationer och infrastruktur anser lnsstyrelsen att buller och
andra negativa effekter br behandlas i kapitlet. En strategi om gng och cykelvgar
behvs ocks. Lnsstyrelsen delar inte versiktsplanens instllning om att
befolkningsunderlaget r fr litet fr att ha en mer utvecklad kollektivtrafik.
Kommentarer:
Buller och andra negativa miljeffekter diskuteras i avsnittet om
miljstrningar.
I planfrslaget ptalas behovet av en utredning om GC-vgar.
I stora delar av kommunen r befolkningsunderlaget fr litet fr en mer
utvecklad kollektivtrafik, som hr menas liknande den som finns i stderna.
Lnsstyrelsen ser positivt p att versiktsplanen pongterar det ppna
kulturlandskapet betydelse fr biologisk mngfald och landskapsbild, men menar
vidare att kommunen har en liten pverkansmjlighet hur jordbruket utvecklas.
Kommunen br dock skydda kulturlandskapet genom att inte bevilja bebyggelse p
jordbruksmark. Lika viktigt r det att inte slppa jordbruksverksamhet fr nra
befintlig bebyggelse och har d frmst hstnringen i tanke. Det br framg hur
samhllsplaneringen ska hantera hstnringens utveckling.
Kommentar:
Komplettering om jordbruksmarkens status i miljbalken har gjorts
I planfrslaget ppekas behovet av planeringsinsatser vad gller hsthllning.
Skogen i kommunen br inventeras och dokumenteras i strre utstrckning n vad
som grs. Kommunen kan som skogsgare vara med att pverka hur ttortsnra
skog kan anvndas till rekreation, men ven verka fr att trygga tervxten och
samtidigt behlla den biologiska mngfalden.
Kommentarer:
De uppsatta mlen syftar till att bevara skogens vrden. Detta beskrivs
nrmare i kommunens skogsbruksplan och policy fr kommunens
skogsinnehav.
Lnsstyrelsen pminner om att det pgr reservatsbildning och att dessa tilltnkta
omrden br redovisas i versiktsplanen. Lnsstyrelsen undrar vilken strategi det
finns fr att skydda den ttortsnra naturen.
Kommentar:
Planen r uppdaterad med planerade naturreservaten.
Kommunen r samrdspart nr Skogsstyrelsen inventerar skogar med hga
sociala vrden. I vrigt se kommentarer ovan.
Lst anser att versiktsplanen har en bra beskrivning om vatten. Reservvattentkterna
br dock redovisas i kartmaterialet och diskuteras i kapitlet. Dessutom br
kommunen ha en vattenfrsrjningsplan. Likas redovisa frhllningsstt till riskerna
inom vattenomrdet i samband med klimatfrndringar. Det finns behov av
restaurerings- och fiskevrdstgrder och dessa br utg frn nya inventeringar, d
de som finns r gamla. vergdning r inte ett stort problem i kommunen, det finns
dock ett behov av att verifiera nyligen, av lnsstyrelsen, identifierade sjar.

Kommentarer:
I planfrslaget beskrivs de utredningar inom VA- omrdet som ska gras.
I samband med vattendirektivets infrande fresls ett omfattande
tgrdsprogram dr verifiering r den tgrd som str fr huvuddelen.
Lnsstyrelsen menar att de redovisade underskningstillstnden blir fort inaktuella
och visar inte hur kommunen avser att skydda viss mineralutvinning framfr annan
markanvndning. Vidare anser lnsstyrelsen att vindkraftsplaneringen br gras s
fort som mjligt.
Kommentar:
I planfrslaget fresls att kommunen ska ta ett strategiskt beslut om utvinning
av mineraler. Underskningstillstnden r vrdefull information i den fysiska
planeringen, likas finns det ett stort intresse frn allmnheten. Med dagens
teknik r dessa dessutom ltta att uppdatera.
Ett tematiskt tillgg gllande vindkraft ska pbrjas under hsten.
versiktsplanen br frutom de redovisade lagarna och frhlla sig till ett antal till
som berr miljstrningar och riskhnsyn. Ett resonemang kring klimatfrndringarna
samt den nyligen utfrda stabilitetsutredningen br ocks finnas med.
Miljkvalitetsnormerna mste diskuteras utfrligare bde vad gller typer och
upphovskllor. Ett utkat resonemang om buller och riskavstnd fr farligt
godstransporter behvs.
Kommentar:
Planfrslaget har kompletterats med de hnvisningar i enlighet med yttrandet.
Texten har ven kompletterats med ett resonemang om klimatfrndringarna
och resultatet av skredkarteringarna.
Diskussion om miljkvalitetsnormerna har ftt mer utrymme, detsamma gller
buller och riskavstnd gllande farligt godstransporter.
Lnsstyrelsen anser att det r fredmligt att en ortsanalys har upprttats. Det borde
ven gras i Jrvs och Frila. Ortsanalysen ger ett lttlst intryck, men r bitvis fr
allmnt hllen. Den skulle ha vunnit p att lyfta fram och diskutera konflikter mellan
olika allmnna intressen som planeringen har att hantera . Det saknas
kllhnvisningar som frsvrar fr frdjupningsintresserade. Lnsstyrelsen str
bakom ortsanalysens sammanfattning och rekommendationer, men menar att de
frndringar som planeras i Ljusdals ttort borde behandlas mer i ortsanalysen och i
versiktsplan, eller helst i en frdjupning av versiktsplanen Lnsstyrelsen avslutar
med att statusen p ortanalysen br framg innan antagande.
Kommentar:
Planfrslaget konstaterar att det finns behov av en frdjupad versiktsplan fr
ttortstriangeln. Likas att det br gras ortsanalyser ven fr Frila och
Jrvs.
Ortsanalysens status har tydliggjorts.
Lnsstyrelsen Vsternorrland
Lnsstyrelsen ser grna att kommunen i versiktsplanen nmner en utkad regional
samverkan norrut vad gller kommunikationer, vindkraft mm. Vidare tycker

Lnsstyrelsen att mlen som beskrivs i versiktsplanen br kompletteras med

tgrder som behvs fr att n mlen.
Kommentarer:
Planfrslaget har kompletterats med information om fler samarbetsprojekt som
gynnar regional samverkan.
Nr det tematiska tillgget rrande vindkraft ska upprttas kommer nge
kommun vara en av samrdsinstanserna.
versiktsplanen r en politisk vision och ska visa kommunens vilja fr
framtiden. Drfr r de flesta mlen visionra och av mer vergripande
karaktr och ska visa kommunens inriktning mot ett hllbart samhlle. Tanken
r att de vergripande mlen ska utvecklas vidare av kommunens olika
verksamheter till mer konkreta ml i ett nsta skede.
Bergsstaten
Myndigheten har lmnat frslag till en mer utfrlig text om malm och mineral.
Kommentar:
I versiktsplanen finns ett begrnsat utrymme, drfr har den freslagna
texten inte inarbetats i versiktsplanen. Dremot finns det till varje kapitel en
bilaga med hnvisningar fr dem som vill veta mer. I bilagan finns hnvisning
till Bergsstatens webbsida.
Skogsstyrelsen
Myndigheten vill att versiktplanen ska visa p vikten av att gra inventeringar och
dokumentera skogens dolda vrden. Skogens har ocks ett stort socialt vrde, drfr
br kommunen arbeta fr att frvrva ttortsnra skog fr att frmja mnniskors
behov av rekreation.
Kommentar:
De uppsatta mlen syftar till att bevara skogens vrden. Detta beskrivs
nrmare i kommunens skogsbruksplan och policy fr kommunens
skogsinnehav.
Frsvarsmakten
Ppekar att deras verksamhet inte alltid redovisas ppet, men att lnsstyrelsen
bevakar deras intressen. De vill betona att deras verksamheter kan pverkas av
uppfrande av master och vindkraftverk och vill drfr bli kontaktade i ett tidigt skede
d hgre byggnadsverk planeras.
Kommentar:
Frsvarsmaktens synpunkter har inarbetats i planfrslaget
Lnsmuseet
Museet tycker att det r positivt att versiktsplanen lyfter fram kulturarv och -miljn
som viktiga fr samhllsutvecklingen. De ger ocks frslag p mer specifika
fornminnen som br f en mer framtrdande plats i versiktsplanen. Samtidigt som
det finns en rik kulturskatt inom kommunen, finns ocks stora omrden som nnu
inte r inventerade. Museet menar att det freligger en risk att oupptckta
fornlmningar frstrs vid nya exploateringar. Vidare ppekar museet att
kommunens bebyggelsemiljer br f en utfrlig beskrivning men ven att
hlsingegrdarna fr mer utrymme i dokumentet. Museet vill se en ambition frn
kommunens sida att dokumentera och inventera kulturvrdena. Det fr att kunna

bedma vilka som behver skerstllas och skyddas. Museet ppekar att
upprttande av omrdesbestmmelser fr omrden med hga kulturhistoriska
vrden som utlovades i den tidigare versiktsplanen har inte genomfrts och
konstaterar att de finns inte med i det nya planfrslaget. Museet saknar
omnmnande av Dellenbanan och dess framtid. Museet avslutar med frhoppningen
att det omfngsrika kartmaterialet kommer till anvndning i den dagliga
rendehanteringen.
Kommentar:
Det finns mnga intressanta miljer som frtjnar att lyftas fram, men
versiktsplanen har ett begrnsat utrymme. Mycket information om respektive
kapitel finns dock i bilagorna fr dem som vill frdjupa sig.
De flesta exploateringar fregs av en detaljplan. Inom ramen fr
detaljplaneplanering bereds alltid lnsstyrelsens kulturenhet tillflle att yttra
sig.
I ortsanalysen, som r ett underlag till versiktsplanen, finns mer ingende
beskrivningar om Ljusdals bebyggelsestruktur.
Text om hlsingegrdarna har kompletterats i turismkapitlet.
Tanken r att de vergripande mlen ska utvecklas vidare av de verksamheter
som mlen berr. Fr att uppn mlen torde det behvas tgrder som
dokumenteringar, inventeringar och uppdateringar av kulturmiljer.
Ljusdals kommun har stllt sig positiv till utredarens freslagna framtida
anvndning av Dellenbanan under frutsttning att intresset delas av
Hudiksvalls kommun samt att de ekonomiska konsekvenserna tydliggrs.
Syftet med det omfngsrika digitala kartmaterialet r att det anvnds i det
dagliga arbetet hos kommunens olika verksamheter.
.
Vgverket
Vgverket (VV) ser positivt p samrdsfrslaget men tycker att kartmaterialet r
svrtillgngligt. De vgreservat som redovisas br uppdateras.
Glesbygdproblematiken har medvetandegjorts, vilken kar frutsttningarna att
hantera det i den framtida planeringen. VV anser att beslut om skolnedlggningar
ska fregs av hnsynstagande vad gller barnens vg till skolan. En god
framfrhllning vad gller lokalisering av nringslivet banar vg fr ett mer hllbart
samhlle. VV betonar att planeringen av tktverksamheter mste ta mer hnsyn till
transportvgar till och frn tkterna. De konstaterar att riksintressen fr
kommunikationer finns med i versiktsplanen, men fr att tydliggra vilka det gller
rekommenderas att vgarna i kartmaterialet frses med vgnummer. VV avslutar
med att versiktsplanen br lyfta fram bullerproblematiken nnu mer n vad som
gjorts.
Kommentar:
Programvaran som anvndes under fr visning av det digitala kartmaterialet
under samrdstiden visade sig vara ngot komplicerad. Under utstllningen
har vi drfr valt att visa det digitala kartmaterialet p webben.
De reservat som redovisas i kartmaterialet kvarligger som frslag.
Varje eventuell skolnedlggning fregs av en utredning, dr skolvgar ing
som en frgorna som ska lsas.
Inom ramen fr tillstnd fr tktverksamhet grs en
miljkonsekvensbeskrivning, som belyser frgor om transportvgar till och frn
tkterna.
Kartmaterialet har kompletterats i linje med V: s yttrande.

Bullerproblematiken har ftt mer utrymme i planen.

Banverket
Banverket (BV) som frvaltar de flesta jrnvgarna i landet konstaterar att
jrnvgens riksintressen fr kommunikationer r tydliggjorda i versiktsplanen. BV
betonar att de r restriktiv till ny bebyggelse i jrnvgens nromrde och hnvisar till
riskhantering i detaljplaneprocessen. BV skriver ocks i sitt yttrande om buller och
vibrationer, som r ett allvarligt miljproblem. Och ger frslag till hur den fysiska
planeringen kan mildra dess konsekvenser. BV understryker ocks vikten av tidiga
samrd vid byggnationer i jrnvgens nrhet. Fr vrigt vill de att versiktsplanen
ska nmna jrnvgen i framtiden, hantering av bebyggelse i jrnvgens nrhet, mer
om hlsa i mlskrivningen. Slutligen stller BV sig tveksamma till uttalandet att
kommunen har fr f invnare fr en mer utvecklad kollektivtrafik och menar att
ambitionen mste finnas fr en mer utvecklad kollektivtrafik.
Kommentar:
I kapitlet om riksintressen som rr kommunikationer finns information om
fysisk planering i jrnvgens nrhet. Dr nmns de restriktioner och
rekommendationer som gller vid exploatering i jrnvgens nrhet.
Komplettering av jrnvgen i framtiden har gjorts i kapitlet om
kommunikationer och infrastruktur.
Ambitioner om en mer utvecklad kollektivtrafik finns omnmnda i olika
sammanhang i versiktsplanen. Samtidigt finns omrden i kommunen som r
vldigt glest befolkade, dr r underlaget fr en mer vlutvecklad kollektivtrafik
fr litet.

Kommuner
Hudiksvall kommun
Ljusdals och Hudiksvalls kommuner borde samordna sin instllning, vad gller ev.
hantering av Dellenbanan och utbyggnad av Svgan.
Kommentar
Ljusdals kommun har stllt sig positiv till utredarens freslagna framtida
anvndning av Dellenbanan under frutsttning att intresset delas av
Hudiksvalls kommun samt att de ekonomiska konsekvenserna tydliggrs.
Vid tidigare utbyggnadsplaner i Svgan har Ljusdals och Hudiksvalls
kommuner haft en gemensam stndpunkt. Om liknande situationer uppstr
och behovet finns r Ljusdals kommun ppen fr samarbete.
Hrjedalens kommun
Har ingen erinran
Kommentar
Ingen kommentar
Rttviks kommun
Ppekar att riksintresset fr skyddade vattendrag vad gller Voxnan delas med
Rttviks kommun. I vrigt har de ingen erinran.

Kommentar
I versiktsplanen nmns att hnsyn ska till tas till riksintressen ven nr det
handlar om kommun- och lnsvertrdande renden.
Ovankers kommun
Saknar ett klargrande om torvbrytningens miljeffekter. Vill ha mer samarbete kring
vindkraften. Diskussionen kring strandskyddsfrgan br anpassas till kommande
lagfrslag.
Kommentar:
Torvbrytningen r en av de verksamheter som pverkar lngt utanfr den
egna kommunens grnser. I avsnittet om torvbrytningens miljeffekter nmns
att torvbrytning har en negativ pverkan p vattendrag nedstrms. Djupare
resonemang om detta hnvisas till de miljkonsekvensbeskrivningar som
upprttas i samband med tillstndsanskan i varje enskilt fall.
Vissa diskussioner gllande vindkraft har frts. Nr det tematiska tillgget
rrande vindkraft ska upprttas kommer Ovankers kommun vara en av
samrdsinstanserna.
Den nya strandsskyddslagstiftningen har antagits av riksdagen och Ljusdals
kommun kommer att upprtta ett tematiskt tillgg gllande strandskyddet.
Orsa kommun
Vill ha en samsyn vad gller versvmningsrisker. Vindkraftens anslutning till
riksntet br beakta Orsa och Ljusdal kommuners behov
Kommentar:
Ljusdals kommun r positiv till samarbete vad gller versvmningsrisker och
vindkraftens anslutningspunkter till rikselntet

Politiska partier
Folkpartiet Liberalerna
Folkpartiet anser att versiktsplanen ska namnge de personer som ingr i styrgrupp,
ledningsgrupp och arbetsgrupp. Partiet tycker vidare att de uppstllda mlen ska
vara mtbara. De anser ocks att det r svrt att utlsa kommunen planer vad gller
markanvndningen. Partiet har ocks lmnat frslag p ndringar av ngra
textavsnitt men ocks p mer redaktionella ndringar.
Kommentar:
Det finns flera anledningar till att versiktplanen inte namnger personerna som
ingtt i de olika grupperna. Dels r det gruppens funktion som r det
vsentliga och inte namnen, dels ocks p att personer i grupperna byts ut
allteftersom och att d redovisa alla som p ngot stt har medverkat i
framstllningen r utrymmeskrvande.
versiktsplanen r en politisk vision och ska visa kommunens vilja fr
framtiden. Drfr r de flesta mlen visionra och av mer vergripande
karaktr och ska visa kommunens inriktning mot ett hllbart samhlle. Tanken
r att de vergripande mlen ska utvecklas vidare av kommunens olika
verksamheter till mer konkreta ml i ett nsta skede.

Texterna har frtydligats i riktlinje med synpunkterna gllande bostadsbehov

och markreserver.
Framtidsbeskrivningen som avslutar varje kapitel r en vision p hur vrt
samhlle utvecklas i riktning mot ett hllbart samhlle.
versiktplanens ml bygger p nationella, regional och lokala ml.
versiktsplanens ml r inte nnu politisk beslutade, versiktsplanen r s
lnge den inte r antagen av kommunfullmktige bara ett arbetsfrslag.
I frga om synpunkterna om familjecentral, arbetslsa ungdomar, nringsliv,
skogsbruk och turism har redigeringar gjorts.
Huruvida det man ser p Postplan som ett funktionellt torg eller inte r en
subjektiv bedmning. Frfattaren till ortsanalysen tycker att Ljusdal saknar ett
funktionellt torg, vilket inte kan tas ifrn henne. Diskussionen om Postplan ska
frndras eller inte hnvisas drfr till upprttandet av Postplanens
detaljplanendring.

Centerpartiet
Anser att versiktsplanen knns gedigen och genomarbetad. Partiet har dock frslag
p ndringar och kompletteringar i avsnitten om kulturarv, rddningstjnst,
befolkning, skolan, bebyggelse, turism, kommunikationer och infrastruktur, jordbruk
och nringsliv.
Kommentar:
Kulturarvets betydelse fr turism kan utlsas i turismkapitlet
I rddningstjnstkapitlet har text om befolkningstrend omformulerats.
Inom kommunens riksintresseomrden r alla typer av markanvndning
tillten s lnge de inte skadar riksintresset och nyttjande av det.
Skogsstyrelsen har pbrjat en utredning av skogens sociala vrden och inom
ramen fr detta fr ven kommunerna medverka.
I befolkningsavsnittet syftar mlen till att ka befolkningen och dess
hlsotillstnd.
De uppsatta mlen och efterfljande text i skolavsnittet har freslagits av barn
och utbildningsnmnden.
I kulturavsnittet har mlet om offentliga mtesplatser ndrats till att glla hela
kommunen.
Mlet om just ekologisk inriktning i kulturlandskapet bygger p de ml som
finns i kommunprogrammet.
Bestmmelserna kring strandskyddet har frndrats och resonemanget kring
hur kommunen ska planera bebyggelse i strandnra omrden ska gras i ett
tematiskt tillgg till denna versiktsplan.
Mlet om tillgnglighet i turismkapitlet bygger p de ml som regeringen har
satt upp och omfattar alla publika lokaler
I mlen beskrivs att kommunens trafikmilj ska vara sker, det innefattar ven
upprustning av strre vgar som frvaltas av Vgverket.
Text om IT-infrastrukturens tillgnglighet har lagts till.
Frslag om jordbruksomfattning innefattas av befintliga ml.
Angende nringsmnen som ska terfras till jord- och skogsbruk har detta
infrts i ett av mlen.
Beslut om lokala miljml har redan tagits av kommunfullmktige.
De lmnade frslagen till nringslivskapitlet har inarbetats i texten.
Socialdemokraterna

Anser att kollektivtrafiken br berras mer i versiktsplanen, det gller svl lokalt
som regionalt och interregionalt. Mer som behver lyftas fram r arbete med bla
trafikskerhet och markberedskap.
Kommentar:
Synpunkterna ang kollektivtrafik har franlett att ett nytt ml har tillfrts i
avsnittet om kommunikationer och infrastruktur.
Vad gller synpunkter om trafikskerhet r de vl tckta med befintliga ml.
Kommunens markberedskap finns nmnt i samrdsfrslaget som strategisk
markreserv
Text om individ- och familjeomsorg har efter samrdsskedet omarbetas av
berrd nmnd..

Kommunens nmnder
Bygg-, milj- och rddningsnmnden
Nmnden anser att jmstlldshetsprgeln i versiktsplanen har en vervikt p
knsperspektivet. Nmnden menar att det finns andra grupper i samhllet som ocks
skulle behvas lyftas fram, men det skulle dock gra texten ohanterlig. Nmnden
freslr att jmstlldhetsperspektivet anvnds endast i frsta kapitlet. BMRnmnden freslr vidare att ocks nya/ justerade/utvecklade mlskrivningar.
Kommentar:
Anledningen till att lyfta kvinnor och mn och flickor och pojkar, har att gra
med att dessa grupper har olika frutsttningar att f sina behov
tillgodosedda. Med andra ord betyder det att villkoren ser olika ut. Det r
drfr det vergripande jmstlldhetspolitiska mlet lyder; "Kvinnor och mn
ska ha samma makt att forma samhllet och sina egna liv." Det ndvndigt att
synliggra de olika villkoren nr man freslr tgrder av olika slag. Fr att det
skall bli likvrdiga frutsttningar fr kvinnor och mn (att ha makt att forma
samhllet och sina egna liv), flickor och pojkar s mste man ibland
genomfra olika tgrder fr de olika grupperna.
Ordet makt kan inte ndras d det anvnds i ett nationellt ml.
Mlet om vlkomnande anses ing i mlet om att kvinnor och mn ska vlja
att bostta sig i Ljusdals kommun.
Mlet om gng- och cykelvgars betydelse beskrivs mer i textdelen
Ett av bebyggelsemlen har ndrats i linje med BMR-nmndens synpunkt
Vad gller mlen i avsnittet om kommunikationer och infrastruktur har dessa
ndrats enligt yttrandet, likas i avsnitten om skogsbruk och vatten
Ett av naturresursmlen har ndrats i linje med BMR-nmndens synpunkt
Ml om avfallsmngder har ndrats
Mlen i miljstrningar har utkats och anses tcka de mnen som yttrandet
berr.
Samhllsbyggnadsnmnden
SBN anser att uttrycket kvinnor, mn, flickor och pojkar inte ska anvndas i
versiktsplanen. I vrigt har nmnden lmnat frslag p ndringar i ett flertal avsnitt.
Som tex en strre fokusering p jordbruk, att hela kommunen ska utvecklas samt

strandskyddsfrgan. Vidare har nmnden frslag p ndringar av mlskrivningar

men ven en del kompletteringar av textmaterialet.
Kommentar:
Anledningen till att lyfta kvinnor och mn och flickor och pojkar, har att gra
med att dessa grupper har olika frutsttningar att f sina behov
tillgodosedda. Med andra ord betyder det att villkoren ser olika ut. Det r
drfr det vergripande jmstlldhetspolitiska mlet lyder; "Kvinnor och mn
ska ha samma makt att forma samhllet och sina egna liv." Det ndvndigt att
synliggra de olika villkoren nr man freslr tgrder av olika slag. Fr att det
skall bli likvrdiga frutsttningar fr kvinnor och mn (att ha makt att forma
samhllet och sina egna liv), flickor och pojkar s mste man ibland
genomfra olika tgrder fr de olika grupperna.

Texten om ttortstriangeln har frtydligats vad gller bostadsbyggande.

I kulturavsnittet har mlet om offentliga mtesplatser ndrats till att glla hela
kommunen. Vad gller mlet fr sterns finns omrden som kan anvndas
till kulturella ndaml, nr det handlar om ml fr annan markanvndning p
vriga omrden br dessa nmnas i andra kapitel.
Mlet om en ekologisk inriktning i kulturlandskapet bygger p de ml som
finns i kommunprogrammet.
Nytt ml om att inte frlgga bostadsbebyggelse p jordbruksmark kan anses
vara uppfyllt i jordbrukskapitlet.
versiktsplanen sger att nybyggnation ska i frsta hand ske inom ttorter
och i anslutning till befintlig bebyggelse. Det finns dremot inga restriktioner
om nybyggnation med andra lokaliseringar.
Bestmmelserna kring strandskyddet har frndrats och resonemanget kring
hur kommunen ska planera bebyggelse i strandnra omrden ska gras i ett
tematiskt tillgg till denna versiktsplan.
Representanter frn skolverksamheten hnvisar till de samarbetsformer med
hgskolor som redan finns idag.
Mlet om tillgnglighet i turismkapitlet bygger p de ml som regeringen har
satt upp och omfattar alla publika lokaler.
I mlen beskrivs att kommunens trafikmilj ska vara sker, det innefattar ven
upprustning av strre vgar som frvaltas av Vgverket.
Text om IT-infrastrukturens tillgnglighet har lagts till.
Det ml om jordbruksverksamhet som fresls ingr i redan nmnda ml.
Frgan om rovdjur har bestmts p statlig niv och syftar till att frbttra den
biologiska mngfalden.
Angende nringsmnen som ska terfras till jord- och skogsbruk har detta
infrts i ett av mlen.
Beslut om lokala miljml har redan tagits av kommunfullmktige.

Barn- och utbildningsnmnden

Barn- och utbildningsnmnden har till sitt yttrande bifogat frslag p ndringar i
avsnittet om skola och frskola. ndringarna syftar i huvudsak till att aktualisera
innehllet.
Kommentar
Justeringar av samrdsfrslaget har gjorts.

Omsorgsnmnden
Omsorgsnmnden har till sitt yttrande lmnat frslag till nytt manuskript fr avsnittet
om omsorg och socialservice.
Kommentar
Avsnittet om omsorg och social service har omarbetats enligt
omsorgsnmndens frslag.

vriga samrdsinstanser
Ljusdal-Ramsj frsamling
Frsamlingen vill att de kyrkliga platserna inom kommunen redovisas i
versiktsplanen.
Kommentar:
De kyrkliga platser som r skyddade enligt kulturminneslagen r viktiga inslag
i kulturmiljn . Komplettering har gjorts i planfrslagets kartmaterial.
JrvsRdet
Anser att versiktsplanen r fr allmnt skriven, att den saknar konkreta ml och
tgrder fr att n mlen. Drfr avstr rdet att lmna ngra konkreta synpunkter.
Kommentar:
versiktsplanen r en politisk vision och ska visa kommunens vilja fr
framtiden. Drfr r de flesta mlen visionra och av mer vergripande
karaktr och ska visa kommunens inriktning mot ett hllbart samhlle. Tanken
r att de vergripande mlen ska utvecklas vidare av kommunens olika
verksamheter till mer konkreta ml i ett nsta skede.
Hamra Kapellags Besparingsskog
Bolaget vill att versiktsplanen ska ha en mer positiv instllning till
vindkraftsutbyggnader i Orsa Finnmark.
Kommentar
Arbetet med ett tematiskt tillgg gllande vindkraft kommer att starta i hst.
Syftet med tillgget r att redovisa omrden som r lmpliga fr vindkraft,
omrden dr vindkraftverk inte br accepteras samt eventuella vriga
omrden dr srskilda krav stlls fr etablering av vindkraftverk. Utan att g
hndelserna i frvg finns det omrden i Orsa Finnmark dr vindfrhllandena
r goda och som troligen kommer att fresls som lmpliga omrden fr
vindkraftsutbyggnad. Dessa ska d, i likhet med om de skulle ha varit
riksintressen fr vindkraft, vgas mot befintliga riksintressen. Riksintressen r
inte slutgiltigt avgrnsade frrn de har prvats i ett rende.
X-trafik
Fretaget tycker att ny bebyggelse och nya verksamheter ska koncentreras till
befintliga kollektivtrafikstrk. Hllplatserna ska tillgnglighetsanpassas, cykelvgar
br knytas ihop med busshllplatser dessutom mste resecentrum frses med strre
pendlarparkering.
Kommentar

versiktsplanens ambition r att i frsta hand frtta bebyggelse och i andra

hand bygga i nra anslutning till befintlig bebyggelse. Det br ge ett strre
underlag till kollektivtrafik.
Nr nya hllplatser byggs ska det ske med gllande tillgnglighetskrav.
En annan av versiktsplanens ambitioner r att gng- och cykelvgar ska
knytas ihop i ett sammanhngande nt.
Planeringen av sterns- omrdet innefattar ven en utbyggnad av
pendlarparkeringar.

Ljusdals Energi
Fretaget har ett frslag till tillgg om markplacering av kraftledning inom Hennans
och Ljusdals ttortsomrde. De vill ocks versiktplanen pekar ut Kvarndammen
mjlig fr kraftproduktion.
Kommentar:
Frslag till text om markplacering har inarbetats i planfrslaget
Ang Kvarndammen har kommunfullmktige tagit ett beslut om ett utrivande av
Kvarndammen
Svenska Kraftnt
Svenska Kraftnt vill att texten gllande kraftledningar ska redigeras till vissa delar.
Kommentar:
I versiktsplanen beskrivs en framtidsvision, som r en vision vilken
kommunen ska arbeta mot fr att n.
Frslaget till ny text i miljstrningskapitlet har inarbetats till viss del.
Frilardet
Frilardet upplever samrdsfrslagets mlskrivningar som ambitisa samtidigt som
strukturen r spretig och ostrukturerad. Rdet har utvecklat sina synpunkter p
mlformuleringar och annan text. Frilardet har ocks gett sin uppfattning hur
versiktsplanens frslag ska prioritera.
Kommentarer:
versiktsplanens ml r befolkningen kar och att detta beror p att fler vljer
att bostta sig hr.
Text om Ljusdal i regionen.. har givits en starkare betoning.
Stugbyar och campingplatser kan vara sommarboende.
I den mn kommunen skter turismverksamheten kan kommunen vara
behjlplig att sprida information om olika turistml.
Synpunkter om badhuset bedms rymmas inom befintlig text.
Social service, omsorg, utbildning och vrd och dess ml beskrivs i respektive
avsnitt, drfr behandlas de inte i avsnittet om ttortstriangeln.
Detaljerna kring hur lokalerna i Ljusdalsbygdens museum ska bli mer
ndamlsenliga r inte en versiktsplanefrga.
Nytt ml i kulturmilj har kompletterats
Kulturturismen tangerar flera mnesavsnitt
Resonemang kring strandskydd har frndrats.
En rivning av bostadshus krver ingen planndring stillvida att det inte har
beslutats om ndrad markanvndning.

Ml om effektivare resursanvndning i skolan kan ven handla om

verksamheter utver skolans verksamheter
Alla skolor r inte moderna och ndamlsenligt utrustade nnu.
Vandringsleders underhll nmns i framtidsdelen
Bilder i nringslivskapitlet har bytts ut
Beslut har tagits om en markberedskap fr verksamhetsetableringar, vilket
nmns i bebyggelsekapitlet.
Texten om byard/bygderd har ndrats
Text om vgtransportmssa etc. har korrigerats
Samarbete mellan rden och kommunen kan anses rymmas i
nringslivskapitlet
Infartsparkeringar ryms inom mlet fr anpassning . Det r ocks en frga fr
bde kommunen och Vgverket.
Kommunen har frvisso liten pverkansmjlighet vad gller ppna landskap
och betande djur, men kommunen kan dock konstatera att det r en viktig
angelgenhet.
Det sistnmnda mlet i skogsbruksavsnittet har tagits bort.
I planen fresls att ett strategiskt beslut ska tas om vilka mineralbrytningar
som kan accepteras inom kommunen.
En av planens mlsttningar r att kvinnor och mn vljer att etablera sig i
kommunen. Det inbegriper ven ungdomar. Ett antagande av planen innebr
att mlen ska frverkligas inom respektive verksamhet
Det digitala kartmaterialet innehller mycket information om objekten.
Problemet under samrdstiden var att programvaran p CD:n visade sig vara
ngot komplicerad. Under utstllningen har vi drfr valt att visa det digitala
kartmaterialet p webben.
Avslutningsvis r tanken att nr versiktsplanen vinner laga kraft ska planen
vara den kompass som visar den riktning verksamheterna ska verka mot. Det
r d det visionra i versiktsplanen ska frverkligas genom att vlja strategier
fr att n mlen.

Privatperson
Privatpersonen vill att kommunen tar stllning mot uranbrytning inom kommunen
och hnvisar till Hudiksvalls agerande i frgan. Personen fortstter med att
versiktsplanen ska lyfta fram och betona smskalighet, lokal produktion, kreativt
miljtnk och en turism- bransch som r i samklang med naturen. Vidare anser
personen att politiker och beslutsfattare br skaffa sig en djupare dimension p
vad hllbar utveckling innebr.
Kommentar:
I planen fresls att kommunen ska ta ett strategiskt beslut om vilket typ av
mineralutvinning som kan tilltas i kommunen.
Planen framhller mycket av synpunkterna som tex lokal produktion,
miljtnk och turism som r ekologisk hllbar.
Vad gller hllbar utveckling r versiktsplanen ett av mnga stt att visa
en inriktning.