Om två veckor den 25 januari går Grekland åter till val. I likhet med tidigare grekiska politiska händelser beskrivs det som ett ödesval. Frågan är dock om resten av eurozonen behöver vara lika orolig som tidigare för hur grekerna väljer att rösta. SEB:s chefstrateg Johan Javeus menar att svaret är nej.
Original Title
Veckans tanke: Grekiskt val – en rysare mest för Grekland självt
Om två veckor den 25 januari går Grekland åter till val. I likhet med tidigare grekiska politiska händelser beskrivs det som ett ödesval. Frågan är dock om resten av eurozonen behöver vara lika orolig som tidigare för hur grekerna väljer att rösta. SEB:s chefstrateg Johan Javeus menar att svaret är nej.
Om två veckor den 25 januari går Grekland åter till val. I likhet med tidigare grekiska politiska händelser beskrivs det som ett ödesval. Frågan är dock om resten av eurozonen behöver vara lika orolig som tidigare för hur grekerna väljer att rösta. SEB:s chefstrateg Johan Javeus menar att svaret är nej.
Om tv veckor den 25 januari gr Grekland ter till val. I
likhet med tidigare grekiska politiska hndelser beskrivs det som ett desval. Frgan r dock om resten av eurozonen behver vara lika orolig som tidigare fr hur grekerna vljer att rsta. De politiska lsningarna och ett utbrett folkligt missnje med flera r av tuff tstramningspolitik har lett till stora opinionsmssiga framgngar fr det vnsterradikala partiet Syriza som enligt opinionsmtningarna ser ut att bli strsta parti och f uppdraget att bilda regering. Syrizaledaren Alexis Tsipras gr till val p lften om att omfrhandla de hrda kraven frn EU s att brdan fr det grekiska folket ska bli lttare. Intresset frn resten av eurozonen, och inte minst frn Angela Merkel, att g Grekland till mtes p den punkten har dock varit svalt s oron fr en kommande politisk strid som skulle kunna sluta med att Grekland lmnar euron har kat. Trots frhjd risk fr en Grexit har finansmarknaderna utanfr Grekland hittills tagit det uppkomna lget med ett rtt stort lugn och det finns faktiskt flera skl till att vara lite optimistisk. SAMARBETE MJLIGT VEN MED SYRIZA Dels rknar de flesta nog med att Grekland ven om Syriza vinner valet kommer att tvingas rtta in sig i ledet igen. Syriza bildades som en ls sammanslutning av smpartier 2003 och blev ett riktigt parti frst 2012. De flesta i partiledningen har begrnsad politisk erfarenhet och ingen erfarenhet av att sitta i en regering. Att det drfr blir stor skillnad mellan partiets populistiska vallften och de realpolitiska frslag man kommer tvingas lgga fram, om man fr regeringsmakten, r nog inte en alltfr djrv gissning. Utsikter finns faktiskt ocks fr att Syriza och resten av EMU kan hitta en kompromiss. Ytterligare nedskrivning av den grekiska statsskulden r i praktiken inte s kontroversiell som den lter och det r f som tror att det r realistiskt att Grekland kommer att kunna betala hela skulden p 177 procent av BNP. Givet att rntor har fortsatt att falla i hela vrlden skulle en ytterligare nedjustering av rntan p Greklands ndln (vilket i
MNDAG 12 JANUARI 2015
praktiken r detsamma som en skuldnedskrivning) vara
en mjlig vg. EU kommer dock inte att g med p detta utan att f ngot i utbyte och hr kan faktiskt finnas lite ppningar. Ett av Syrizas vallften r att man ska gra upp med de grekiska oligarkerna som har ett stort inflytande ver politiska beslut. Dessa ses i resten av EU som en bromskloss mot att driva igenom reformer som hotat att minska deras inflytande. Med detta sagt s kommer man likvl inte ifrn att historien r fylld med exempel p hur svrt det r att frutse politiska skeenden. Hur Syriza kommer att agera om partiet vinner valet och vilka effekter det fr fr Greklands fortsatta medlemskap i EMU r lngt ifrn skert. EUROZONENS IMMUNFRSVAR BTTRE IDAG Ngot man dremot kan vara mer sker p r att resten av EMU idag r mycket bttre rustat fr att hantera en Grexit n nr det frst kom p tapeten 2010-12. De vriga sydeuropeiska lnderna har kommit en bra bit p vgen med att stabilisera sina ekonomier med balans i utrikeshandeln, minskade budgetunderskott och pbrjade ekonomiska reformer. Till exempel r Spanien idag den av de stora ekonomierna i Europa som vxer snabbast. ECB har ocks skaffat sig ett betydligt starkare grepp om de europeiska finansmarknaderna n man hade nr eurokrisen brjade. D var det ett i mnga avseenden tafatt och oskert ECB som kastatdes in i en situation som man vare sig hade erfarenhet av eller verktyg fr att hantera p ett trovrdigt stt. Men all vning efter flera r av p varandra fljande kriser har frvandlat ECB till en mycket mer sjlvsker och effektiv krishanteringsorganisation som dessutom utrustats med en stor mngd nya kraftfulla verktyg fr att desarmera eventuella nya kriser som kan uppkomma. Dessutom har de mnga stdpaketen som Grekland redan ftt lett till att landet finansiellt separerats frn resten av Europa. Av den grekiska statsskulden gs numera bara 15 procent av privata investerare. Dessa drabbades redan 2012 av en kraftig nedskrivning och
Veckans Tanke
alltsedan dess har nog alla betraktat grekiska
obligationer som en mycket osker och spekulativ investering. Ytterligare en nedskrivning skulle drfr inte orsaka tillnrmelsevis lika stora konvulsioner som 2012. Europeiska banker har numera ocks en mycket begrnsad exponering mot det grekiska banksystemet och drtill har de nyligen genomfrda stresstesterna av EMU-banker kat transparensen i systemet vilket minskar risken fr nya frtroendekriser. Trots att en Grexit naturligtvis skulle vara en stor prvning fr euron s r det f som tvivlar p att valutan idag verlever ven utan Grekland.
En annan anledning fr Grekland att stanna r att ett
uttrde skulle spoliera mnga av de anstrngningar och umbranden landet gtt igenom under krisren. Precis som vriga GIPS-lnder har Grekland faktiskt kommit en bra bit p vg med att stabilisera ekonomin ven om mycket terstr. Landet har idag ett verskott i sin primrbudget (statsbudget exklusive rntebetalningar). Likas har man ett litet verskott i bytesbalansen och arbetslsheten ser ut att ha vnt ned ven om den fortfarande r skyhg. Fr frsta gngen sedan 2007 r BNP-tillvxten ocks positiv.
GREKERNA SJLVA VILL VARA KVAR I EURON
Den kanske bsta garantin fr att det inte blir ngon Grexit r nog att inte ens Syriza eller det grekiska folket vill lmna euron. ven om det folkliga missnjet med EU och Trojkan varit stort de senaste ren s har nd stdet fr att behlla euron varit starkt. I de senaste opinionsmtningarna vill hela 75 procent av befolkningen vara kvar i euron och stdet har dessutom kat de senaste mnaderna.
Att Grekland de kommande veckorna lr skapa en del
rubriker och nnu fler spekulationer och emellant kanske till och med en del marknadsoro ska man inte bli frvnad ver. Att det skulle vara brjan p en ny allvarlig eurokris likt den vi gick igenom fr ngra r sedan r dremot inte sannolikt.