Migration r mer n nationalekonomi

Kolumn Thomas Gr
2 februari 2013 kl 01:26
Det r en meningsls exercis att diskutera invandringens fr- och nackdelar i globalt omspnnande
ekonomiska kalkyler eller med historiska analyser som bevisning.
I den mn det alls gr att finna en entydig sanning i frgan om ekonomiska fr- och nackdelar med
invandring r den kopplad till varje specifikt land och tidpunkt.
Tankeexperiment om vad den ekonomiska vinsten skulle bli av fullstndigt upphvda grnshinder
eller regleringar i vrlden, eller ens i ett enskilt land, blir meningslsa, inte bara drfr att ngot
sdant inte kommer att ske. Viktigare r att det inte gr att frutsga hur de berrda aktrerna
kommer att reagera p sdana omvlvningar. Mnniskor av ktt och blod har en osviklig frmga
att tillintetgra de bsta av planer och framrknade framgngar.
Object 1

Betecknande intrffade i veckan ett politiskt grl inom den borgerliga alliansen nr ett parti som
nyss utmrkt sig som fresprkare av helt fri invandring, krvde en strngare kontroll av
arbetskraftsinvandringen till Sverige, p grund av uppgifter om mutor och olaglig frsljning av
arbetstillstnd.
Ekonomiska vinst- och frlustkalkyler kring migration blir meningslsa, eftersom migranter inte r
abstrakta storheter. De r inte egenskapslsa eller gemenskapslsa individer, som kan frflyttas utan
strre konsekvenser, s som man fritt flyttar varor ver grnserna.
Mnniskor migrerar i grupper av gemenskaper. Vlknt r att mnniskor som varit bosatta ngra
hundra meter frn varandra i hemlandet kan flytta tusentals kilometer bort och fortfarande vara
bosatta p ngra hundra meters avstnd.
Med migrationen fljer dessa gemenskapers kulturer, identiteter och seder, deras sociala kapital.
Den kultur i vid mening som migranter har med sig till invandringslandet blir bestmmande fr hur
de anpassar sitt levnadsmnster till mottagarlandets villkor: med vad, hur och i vilken grad de r
sysselsatta, hur de bor och konsumerar och hur de sker ordna sina barns framtid. Kulturer r dock
inte ofrnderliga och mtet mellan migranternas och mottagarlandets kultur leder till msesidig
pverkan och omstpning. Det finns mnga exempel p sdana fruktbara mten. Det finns ocks
mnga exempel p motsatsen. Men det finns inga ekonomiska kalkyler som p frhand kan tala om
vad sdana mten resulterar i.
De som ytterst mste avgra ifall migrationen r en vinst, inte bara som ett ekonomiskt bidrag till
folkhushllet utan ocks som ett fruktsamt mte av kulturer och identiteter, r sjlvfallet invnarna i
invandringslandet.
Varje lands befolkning har rtt att bestmma vilka migranter som det r mest gagneligt att ta emot
och i vilket antal. Likas har de rtt att bestmma att migrationen ska ske i en takt som inte innebr
alltfr stora omvlvningar av den kultur och de seder som frammejslats genom historien, och av den
tillit som bygger p den gemensamma identiteten i att vara en nation och inte bara ett slumpmssigt
antal mnniskor innanfr ett lands geografiska grnser.
Thomas Gr r fri skribent och egen fretagare. thomasgur@hotmail.com