2.

2015 ET T MAGASIN FRN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFRER

p
t
a
M jrnan
h

ALLA R VI
FOODIES

70
R DET NYA
50
Pantrar och
silverryggar
lyft fr fretag

KVINNOR
PLTAR

KVINNOR

Bertta om ditt bsta matminne?

Karin Strand
Skribent, skrev om Viktoriagrden p sidorna 3031.

Shape r en tidning frn SCA, frmst

riktad till kunder, aktiegare och
analytiker, men ocks till journalister, opinionsbildare och andra som
r intresserade av SCAs verksamhet
och utveckling. Shape ges ut fyra
gnger per r. Nsta nummer
kommer i oktober 2015.
Ansvarig utgivare
Josphine Edwall-Bjrklund
Chefredaktr
Marita Sander
Redaktion
Anna Gullers, Inger Finell,
Appelberg
Design
Markus Ljungblom, Kristin Peva,
Appelberg
Tryck
Tag Worldwide
Adress
SCA, Group Communications,
Box 200, 101 23 Stockholm,
Telefon 08-7885100
Fax 08-6788130
SCA Shape publiceras p svenska, engelska, spanska, tyska, franska, nederlndska och italienska. Inlagan trycks p
GraphoSilk 90 gram frn SCA. Eftertryck
endast med SCA Group Communications
tilltelse. Redaktionen eller SCA delar inte
ndvndigtvis alla sikter som framfrs i
artiklarna. Du kan bestlla SCA Shape eller
lsa den som pdf p www.sca.com.
Adressndringar kan gras p
www.sca.com/prenumeration eller genom
att e-posta sophie.brauner@sca.com

Mina bsta matminnen r

frn min mor som var otroligt intresserad av mat. Hon
var inte rdd fr att testa
ngot nytt. Jag minns speciellt en gng p 1960-talet
nr hon hittade en burk
med en nordafrikansk
grnsaksstuvning i en butik.

Alexander Rauscher
Grask designer, illustrerade teknikartikeln p sidorna 2425.
Serbien r kanske inte knt
som ett bra matland, men
hr kan man hitta den mest
fantastiska mat p platser
dr man minst anar det. Som
i Zupa-dalen i sdra Serbien.
P Ivanovis vingrd

serveras grillad skstek

med kocken Dragoslavs
kryddiga pepparss, ajvar
relish, sautrad lk och
chili, och vin gjort p den
lokala prokupac-druvan.
Vrldsklass!

Medarbetare i detta nummer

SCA I SOCIALA MEDIER

Youtube.com/
SCAeveryday visar
reklamlmer och klipp frn SCAs
presskonferenser, presentationer och
intervjuer med chefer och anstllda.

2.2015 ET T MAGASIN FRN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFRER

Majtprnan
h

ALLA R VI
FOODIES

70
50

R DET NYA
Pantrar och
silverryggar
lyft fr fretag

KVINNOR
PLTAR

KVINNOR

Omslagsfoto:
Getty images

2 SCA SHAPE 2 2015

Hon var bara tvungen att

prova den. Vi t stuvningen
med gg och lskade den
spnnande kryddningen
vitlk, spiskummin och chili
som vi inte var bekanta
med i Sverige p den tiden.
Shakshouka var namnet p
stuvningen.

Facebook.com/SCA
har till syfte att rekrytera
duktiga medarbetare, engagera
anvndare och ge information som
kompletterar sca.com
Twitter.com/SCAeveryday
ger en bra sammanfattning av
allt som hnder p sca.com och i SCAs
andra sociala medier. Syftet r att ge
olika anvndare, journalister och
bloggare relevant information.

Slideshare.com/
SCAeveryday
vnder sig till investerare och
analy tiker som kan ladda ned
presentationer av kvartalsrapporter
och information frn bolagsstmmor.
Scribd.com/
SCAeveryday
innehller cirka 50 publikationer, bland
annat SCAs hllbarhetsredovisning,
rapporten Hygien berr och tidningen
Shape.
Instagram/SCAeveryday
innehller bilder frn SCAs
verksamheter ver hela
vrlden.

26.

INNEHLL
06.

En internationell
tvling bjd in kvinnliga
fotografer med fokus p
kvinnokraft.

ldras p jobbet
Medan jordens befolkning blir allt ldre, diskuterar
forskare och beslutsfattare hur arbetslivet ska anpassas
till ldre medarbetare.

10

FOKUS: Det vras fr foodien

Matkulturen blir allt mer global. Det du ter visar i allt
hgre grad vem du r.

20.

Ny ledare
SCAs nye vd Magnus Groth lever och arbetar enligt
mottot gr det nu. Det r alltid bttre att fatta beslut n
att vnta och se.

24.

Slutslsat
Nu utvecklas en process som omvandlar slam frn
pappersindustrin till vrdefull energi och snker
utslppen av koldioxid.

30.

Avancerad hygienlsning
En liten sensor i inkontinensskyddet frenklar fr
vrdgivare att erbjuda patienterna mer individuella
hygienlsningar.

DESSUTOM ...

MT EN SCA-MEDARBETARE Eva Dahl, vrd i Sydafrika: sidorna 36-37

NYHETER FRN SCA sidorna 38-411
TEAM SCA Anna-Lena Elled rapporterar
rarr om livet
livvet ombord: sidan 42

VISSTE DU ...
att flitiga bin anvnds fr mgelbekmpning? Ls mer p
sidan 5.

SCA SHAPE 2 2015 3

SHAPE UP

Det hr hnder utanfr SCAs vggar

Lignin r limmet i trdet

(de bruna ringarna).

TR ERSTTER KOLFIBER
SVENSKA FORSKARE har hittat en metod fr

att gra kolber av tr. I stllet fr kolber, tillverkad av olja som belastar miljn negativt vid
frbrnning och r en ndlig resurs, anvnds
lignin. Lignin r klistret i trdets ved, det bruna i
rsringarna, och binder ihop cellulosabrerna i en
barrvedscell.
Mlet r att senast 2025 ha utvecklat en marknad fr ligninbaserad kolber. Produkten r frmst
tnkt att anvndas i avancerade kompositmaterial.
Vrldsproduktionen av kolber ligger i dag runt
50 000 ton.

Inga plastkassar p Yap

N YAP i Mikronesien har
vidtagit konkreta tgrder fr
miljn. I juli 2014 frbjds all
anvndning av plastpsar p n.
Naturvrdsmyndigheterna p
Yap har kontinuerligt arbetat
med att utbilda allmnheten om
orsakerna bakom frbudet och
konsekvenserna av plast i naturen.
Bland annat genom att hnga upp
anslag p olika platser.
P en informationsskylt str
det: Plastpsar ligger bakom en
stor del orsakerna till att fiskar,

4 SCA SHAPE 2 2015

skldpaddor, delfiner och andra

marina djur dr. Djur som r
avgrande fr att vi ska ha en
trygg livsmedelsfrsrjning och
fungerande ekologiska system p Yap. Djuren frvxlar
plastkassarna med maneter och
annan mat.
Som en fljd av frbudet har
en grupp kvinnor p n bildat ett
kooperativ som vver psar av
lokala fibermaterial fr att frmja
ett mer hllbart stt att handla och
att bra.

FRANSKA HUS FR GRNA TAK

ALLA NYA HUSTAK som byggs i Frankrike

ska enligt en ny lag vara delvis tckta av

vxter eller solpaneler, enligt evolution.com
Grna tak isolerar byggnader och bidrar
till att minska mngden energi som behvs
bde fr att vrma hus p vintern och kyla
det p sommaren.
Grna tak kan ocks frbruka CO2, samla
upp regnvatten, och erbjuda fglar en boplats i staden.
Genom att installera solpaneler kan byggnaderna ocks frses med frnybar energi.
Att odla vxter p tak r vanligt i bland
annat Tyskland, Australien och Kanada.

BIN BIOLOGISKA
BEKMPARE
FLITIGA BIN har ftt nnu en

Ek i glas
INSPIRATION till vasen Ekollon ck Svenskt Tenns
grundare Estrid Ericson nr hon p 1930-talet
befann sig i sitt sommarhus. Dr hmtade hon
ekollon och lt dem gro i en enkel glasvas.
Fr att f ekollon att
vxa lgger man dem i
en skl med vatten i tre
till sex veckor.
Nr de brja gro
placeras ett ekollon
med grodden ner
i den vattenfyllda
Ekollonvasen.
Efter ytterligare tresex veckor brjar en
spd ekplanta spira.

Visste
du att ...
...Jain Dharma-munkar inte fr
bada ngon del av kroppen,
hnder och ftter undantaget,
eftersom de tror att badet kan
dda miljontals mikroorganismer. Jain Dharma r en
minoritetsreligion i Indien.

arbetsuppgift som mgelbekmpare. Det r det

europeiska forskningsprojektet BICOPOLL som har
studerat bin som levererar
biologiska vxtskyddsmedel
nr de landar i frukt- eller
brblommor. Mlet med projektet r att ka bde skrdar
och kvalitet i ekologisk fruktoch brodling.
Det biologiska bekmpningsmedlet ligger som en
startbana vid kupans utgng,
och bina lmnar av det i breller fruktblomman samtidigt
som blomman pollineras.
I frsken har jordgubbsodlingar bekmpats mot
grmgel.
Resultaten frn era lnder
visar att den bi-levererade
bekmpningen skyddar lika
bra eller bttre n kemiska
fungicider mot grmgel.
Frsken visar ocks att
den sljbara skrden kar
signikant, ofta med ver
50 procent.

SCA SHAPE 2 2015 5

VIGNETTE

6 SCA SHAPE 2 2015

MARKNAD

AKTIVT
LDRANDE
p jobbet
I takt med att vrldens befolkning ldras behver allt er
stanna kvar i yrkeslivet i ytterligare ngra r. Frgan r hur
vi lser utmaningarna som detta fr med sig?

text SUSANNA LINDGREN illustration EMMA HANQUIST

U-kommissionen rknar med att antalet

personer ver 80 r kommer att tredubblas
inom de nrmaste 50 ren. S det r inte
konstigt att den vxande andelen ldrande
befolkning r ett hgaktuellt mne bland
vrldens forskare.
2060 kommer nstan 30 procent av EU:s befolkning att vara ver 65 r. Samtidigt frvntas den
yrkesverksamma befolkningen minska med 14
procent. Statistiken ser likadan ut i alla utvecklade
lnder och den gemensamma lsningen p problemet r ett s kallat aktivt ldrande.
Aktivt ldrande handlar inte bara om hlsa och
livsstil. Det handlar lika mycket om att vertyga
bde samhlle och individer om frdelarna med
att arbeta i ytterligare ngra r. Enligt Europeiska arbetsmiljbyrn kan det vara lnsamt fr en
arbetsgivare att ha fler ldre arbetstagare. Flera
studier visar att ldre personer ofta r mer engagerade i arbetet och stannar kvar lngre p samma
arbetsplats.
Faktorer som kompetens, erfarenhet och mognad hos ldre arbetstagare kompenserar ofta
fr eventuella nackdelar som ldersrelaterade
hlsoproblem. Men hur r det med argumentet
att tidig pensionering underlttar etableringen p

arbetsmarknaden fr nsta generation?

Studier visar att lnder med en stor andel ldre
personer p arbetsmarknaden ocks har en stor
grupp yngre arbetare s det stmmer inte, sger
Mikael Stattin, universitetslektor vid sociologiska
institutionen p Ume universitet.
HAN DELTAR I ett forskningsprojekt som fokuserar

p flera aspekter av aktivt ldrande, till exempel

arbetsmiljns inverkan och tidpunkten fr pensionen. Frgan r hur den ldre generationen ska
vertalas att arbeta lngre.
Ett vanligt misstag r att behandla alla
60-plussare som en homogen grupp. Varje individ
har olika behov s det r viktigt att ha en flexibel
instllning. Arbetsgivare som vill ha kvar sina
anstllda lngre mste planera i tid och veta vad
som kan motivera varje individ att vilja arbeta
ngra r till. Varje arbetsplats behver en strategi
fr att behlla de ldre och mer erfarna medarbetarna samt se till att dessa personer faktiskt klarar
av att utfra arbetet.
ven om dagens 60-ringar r bde friskare och
mer vlutbildade n tidigare generationer, finns
det vissa arbeten som r mer fysiskt krvande n
andra. Fr att seniorerna ska stanna kvar lngre
SCA SHAPE 2 2015 7

MARKNAD

ARBETSPLATSER FR LDRE
Nr mnniskor blir ldre kar risken fr olika fysiska besvr
som kan leda till frnvaro frn arbetet. SCA analyserar regelbundet frgor som rr framtida demograska utmaningar och
generationsskiften.
VEN OM LDRE medarbetare kan

Varje arbetsplats behver

en strategi fr att behlla
de ldre och mer erfarna
medarbetarna samt se till
att dessa personer faktiskt
klarar av att utfra arbetet.

p jobbet behver deras arbetsuppgifter anpassas

i god tid innan de uppnr traditionell pensionslder. Mikael Stattins rd r att ha speciella utvecklingssamtal med alla anstllda ver 55 r fr att
diskutera framtida pensionsplaner.
I mina studier har jag fokuserat p anstllda
inom sjukvrden. Resultaten visar att mnga ldre
vill ha kortare arbetsdagar och mer varierande
arbetsuppgifter. Fr vissa kan motivationen vara
att f anvnda en del av arbetstiden till att lra
upp nsta generation som ska ta ver. Pengar r
naturligtvis ocks ett viktigt incitament fr att f
mnniskor att stanna kvar lngre.
Enligt Mikael Stattin br arbetsrelaterade skador och sjukdomar frebyggas inom alla ldersgrupper fr att alla ska hlla sig friskare och kunna
arbeta lngre.
8 SCA SHAPE 2 2015

bidra med vrdefull kunskap och

erfarenhet s drabbas de ocks i
hgre grad av muskulra och skelettrelaterade arbetsskador. Drfr
br varje fretag som uppmuntrar
sina medarbetare att arbeta lngre
upp i ldrarna ocks kunna erbjuda
en lmplig arbetsmilj.
SCA har startat tv pilotprojekt med fokus p arbetsmilj.
Arbetsplatserna ska till exempel
vara s ergonomiska som mjligt. Fr att ytterligare frbttra
arbetsmiljn har SCA valt ut tv
anlggningar som ska granskas
mer ingende. Mlet r att f en
bttre frstelse fr hur arbetsprocesserna kan bli mer effektiva ur ett
fysiskt perspektiv.
Ju ldre vi blir, desto strre blir
risken att drabbas av muskulra
och skelettrelaterade arbetsskador.
Vra underskningar visade att
sjukfrnvaron var hgre bland ldre
medarbetare. I vissa fall var hela
70 procent av frnvaron kopplad
till muskuloskeletala besvr. Drfr
har vi tagit beslutet att lyfta den
hr frgan, sger Astrid Manquin,
personalchef p SCA.
P fabrikerna i Hoogezand
i Nederlnderna och Neuss i
Tyskland, har konverterings- och
papperstillverkningslinjerna utvrderats med avseende p ergonomi.
Utvrderingen resulterade i en
lista med frbttringsomrden. Det

krvdes svl tekniska frbttringar som beteendemssiga och

organisatoriska frndringar fr att
gra produktionslinjerna s ergonomiska som mjligt, sger Astrid
Manquin.
Vissa frndringar var av mer
teknisk art och omfattade exempelvis processer och maskiner.
Dessutom behvdes medarbetarnas beteende till viss del frndras.
Drfr anlitades ett konsultbolag
som informerade om hur lyft och
andra arbetsmoment kan gras p
ett mer ergonomiskt stt.
P fabriken i Neuss installerades ett nytt hjlpmedel som
krver mindre kraft fr att separera
stora pappersrullar. P fabriken i
Nederlnderna har transportvagnarna ftt nya, hgre placerade
handtag s att medarbetarna
inte behver bja sig i ondan.
Dessutom har en liten lyftanordning
och upphjda plattformar gjort det
enklare att lasta emballage.
DET GR ATT LSA mnga stora
problem med en relativt liten budget. Alla dessa frbttringar bidrar
till att hlla vra anstllda friska
lngre, och vi hoppas att det ska
gra dem njdare och mer engagerade, sger Astrid Manquin.
Under 2015 kommer ett ertal
frbttringsprogram att lanseras p vriga anlggningar inom
koncernen.

text SARA BERGQVIST

ALLA R VI

foodies

ed ett allt strre resande och en

rasande globaliseringstakt pverkas
vrldens olika kulturer av varandra
och trender blir globala. Det gller i
allra hgsta grad ven mat.
Vr matkultur fungerar som en intressant spegel av vad som hnder i omvrlden och visar vad vi
tycker r viktigt, sger Johanna Mkel, professor
i matkultur vid Helsingfors universitet.
Nr hllbarhetsfrgor tillsammans med hlsoaspekter och olika etiska vervganden tar strre
plats i samhllsdebatten kar ocks efterfrgan p
ekologisk mat och grna alternativ, och allt fler intresserar sig fr veganskt och vegetariskt. Men det
handlar inte ndvndigtvis om allt eller inget.
Mnga vljer att ta enbart grnt vissa dagar i
veckan, men vill inte helt byta bort kttet. Eller s
fyller man upp med mer grnt p tallriken.
Karin Pontn, vd p Vr pr-byr som inriktar sig
p mat, dryck och mltid, menar att miljfrgor
fortstter att spela en avgrande roll, men de blir

mer nyanserade. Det r till exempel inte skert att

nrodlat alltid r det smartaste alternativet, en
sikt hon delar med svenska stjrnkocken Niklas
Ekstedt.
Olika tillagningsmetoder, transparens,
ursprung, ekologi, miljpverkan, svinn och
bekmpningsmedel r exempel p andra hllbarhetsaspekter som blir allt viktigare. Samtidigt r
jag frvnad ver att det inte gtt fortare. Jag hade
vntat mig ett skifte redan fr fyra-fem r sedan,
sger Niklas Ekstedt, som sedan mnga r ocks
fungerat som tv-kock i olika matlagningsprogram
i svensk tv.
I ett av dessa, Niklas mat, reser han jorden runt,
testar olika kk och praoar p stjrnrestauranger.
Han tycker att Paris r en av de mest spnnande
matstderna just nu.
Paris har en lng kultur av franska brasserier
och tung gastronomi som ltt kan bli lite trkig.
Men nu har staden pltsligt exploderat av hl i
vggen, sm restauranger utan de vita dukarna

Visste du att
Indien r det land dr man ter minst ktt

majsen anses s viktig i Mexiko att den ftt en egen

Ungefr 40 procent av Indiens befolkning r vegetarianer.

Kttkonsumtionen r dessutom ovanligt lg ven bland ickevegetarianer.

helgdag den 29 september. I latinamerikanska skapelseberttelser skildras hur mnniskan skapats inte av ett revben eller
gud utan av majs.

10 SCA SHAPE 2 2015

JODY HORTON GALLERY STOCK

Mat betraktas numera som en kulturyttring jmstlld

med teater, musik och resor. Vad och hur vi ter har blivit
en allt viktigare del av vr identitet. Shape har kartlagt
ngra av mattrenderna i vrlden.

Allt er vljer att ta

mer vegetarisk eller
vegansk mat och dra ner p
kttkonsumtionen.

SCA SHAPE 2 2015 11

och med unga kockar. Det knns definitivt som en

renssans som jag hoppas kommer sprida sig till
resten av Frankrike, sger Niklas Ekstedt.
Det han har sett genom sina resor r en tendens
att fler lnder suger t sig nya influenser och att
intresset fr gastronomi kat i lnder som tidigare
inte varit s ansedda p omrdet.
Ska man generalisera kan man sga att lnder
dr man lnge odlat vin som Frankrike, Italien
och Spanien av tradition haft en starkare gastronomisk kultur. Men nu brjar andra lnder, som
Holland, Belgien, delar av USA och Storbritannien
komma ikapp, och hr finns ofta en strre nyfikenhet att prova nya saker, sger Niklas Ekstedt.
London anses numera vara en av de mer innovativa matstderna dr nyskapande kockar som
Yotam Ottolenghi vckt stor uppmrksamhet.
Mnga mattrender brjar i dag i USA och sprider sig sterut men pverkan gr t bda hllen.
I Japan ter man grna italiensk mat och dricker
europeiska viner, i Ryssland r det vanligt med
sushi p menyn ven p inhemska restauranger.

En spnnande skillnad mellan vstlnder och Asien r att munknslan eller

strukturen p maten traditionellt haft
mycket strre betydelse i Asien.
Johanna Mkel, professor i matkultur

Stjrnkocken Niklas Ekstedt.

Amerikanska snabbmatsrestauranger finns i stort

sett vartenda land, ibland med lokala variationer.
Hos McDonalds i Korea kan man till exempel hitta
bulgogihamburgare och i Indonesien McRice.
I senaste Guide Michelin var inspektrerna
imponerade av Asien och d srskilt Hongkong
och Macao som tillsammans har 72 stjrnmrkta
resturanger.
En spnnande skillnad mellan mnga vstlnder och Asien r att munknslan eller strukturen p maten traditionellt haft mycket strre
betydelse i Asien. Hr r det frmst inom s kallad
fine dining som man arbetat med strukturer p
mat, men nu brjar det komma mer generellt, sger Johanna Mkel.
STREET FOOD i alla dess former fortstter vara

JOHNR

Hongkong r en av de stder dr man ter mest sk och skaldjur i vrlden. I

genomsnitt ter invnarna Hongkong fyra gnger s mycket sk och skaldjur som
i vriga vrlden. P senare tid har bde regering och konsumenter brjat stlla
hgre krav p ett hllbart och ekologiskt ske.
12 SCA SHAPE 2 2015

en viktig trend som har letat sig in p bttre krogar, som grna serverar korv och burgare med
lyxknsla.
Den bsta matupplevelse jag haft var nog nr
jag var i Mexico City och bara gick runt och t
frn stllen p gatan. En sak som vrmde mig dr
var att man lgger s stor vikt vid god mat ven
om man har det ganska enkelt stllt, sger Niklas
Ekstedt.
Man ser ocks allt fler tillflliga pop up-restauranger, som kan dyka upp under turistssongen,
i en butik, under en mssa eller bara fr en dag.
Mnga gnger handlar det om befintliga krogar. Men det finns ocks andra varianter av pop
up till exempel Restaurant Day som startade i
Finland fr fyra r sedan och nu spridit sig till ett
sjuttiotal lnder.
Under restaurangdagen som intrffar fyra
gnger om ret kan vem som helst, var som helst
stta upp en restaurang. Till exempel hemma, p
stranden eller i ett gatuhrn.
Det hr har skapat stolthet och ett nyvckt
intresse fr matkultur i Finland. Samtidigt har det
gett mnga nya ider till exempel en insektsrestaurang, berttar Johanna Mkel.

FOKUS: MAT

JOHNR

FRAMTIDENS MAT
MED NRMARE 11 miljarder invnare

vid nsta sekelskifte krvs nya stt

att frse jordens befolkning med mat.
Insekter vntas av mnga bli primr
proteinklla i framtiden. Men att ta
insekter r inget nytt. I Korea ter
man silkeslarvspuppor som mellis, i
Mexiko syrsor och p andra hll larver
och kackerlackor.
Nu gr trendkrogar i vst i brschen fr detta. P danska Noma,

utsedd till vrldens bsta restaurang,

serveras till exempel myror. Men det
som r intressant r hur insekter kan
anvndas i ett strre perspektiv.
Genom att till exempel ge insekter
som proteinklla till vra djur kan vi
fortstta att ta saker som vi r mer
vana vid, samtidigt som det hjlper
till att underltta fr jordklotet, sger
Karin Pontn, p Vr pr-byr som
inriktar sig p mat, dryck och mltid.

SCA SHAPE 2 2015 13

JOHANNA BERGLUND

FOKUS: MAT

FROM RUSSIA
Rysk favorit frn
Dominika Peczynski:

SALTGURKA,
HONUNG OCH
SMETANA

Rysk mat har ofrtjnt dligt rykte och r i sjlva verket vrldens bsta
comfort food, trstmat. Det menar artisten och kokboksfrfattaren
Dominika Peczynski, som ligger bakom kokboken steuropas
kulinariska hemligheter.
Rysk mat r verkligen originalversionen av comfort food. Det r mat man ska ta nr man r deprimerad, livet r hemskt och man vill trstta, sger
Dominika Peczynski som r fdd i Polen, men vars
mamma vxt upp i Ryssland och Tadzjikistan.
Hennes krlek till det ryska kket vcktes redan
i barndomen och har genom ren strkts av terkommande resor till Ryssland, som vuxen med det
egna bandet Army of Lovers som upptrtt dr vid
ett flertal tillfllen.
Det frsta jag gr nr jag
kommer till Ryssland r att
ta ngot med strrom och
smetana. Finns inte det fr
det bli laxrom eller annan
forellrom. Kornen r helt
enorma, mycket rdare n
hr och smakar fantastiskt,
sger Dominika Peczynski.
Det ryska kket har
ursprungligen influenser
frn en rad olika lnder som
Uzbekistan, Mongoliet och
Frankrike. I hemmen ts oftast rejl husmanskost med
ktt och potatis eller bovete
som tillbehr. Middagen
brjar vanligtvis med varm
soppa, fortstter med huvudrtt och avslutas grna med
fruktkompott som man ofta
dricker. Frr gjorde bristen
FOLIO

Det hr r ett recept

som kan lta galet, men
som alla brukar tycka r
otroligt gott!
1. Ta en saltgurka och
skr den i fyra stavar p
lngden.
2. Doppa varje stav i
mycket honung och
mycket smetana. Fuska
inte med grddl eller
crme fraiche. Smetana
r ett absolut mste
om du vill f till den riktiga ryska smaken och
framfr allt knslan.

with love

14 SCA SHAPE 2 2015

p frska grnsaker att mnga gjorde inlggningar

fr att skra tillgngen under resten av ret. Trots
att det inte lngre r ndvndigt r inlagda grnsaker fortfarande mycket populrt. Precis som svamp
och br i olika former. Vodka r en vanlig dryck,
liksom te som grna dricks med en klick sylt.
I hemmen mrks inte s mycket nya influenser
frn andra kk. Mycket beror p att det bara r en
minoritet som reser utomlands och fr inspiration
drifrn. Men p restaurangsidan finns mycket
att vlja p. Den absolut vanligaste snabbmaten i
Ryssland r sushi, sger Sam Klebanov, rysk filmproducent och tidigare programledare, som i hstas startade upp frsljning av LCHF-produkter i
Ryssland via sajten lchf.ru.
Bakgrunden var att Sam sjlv fastnade fr LCHF
och insg att metoden var i princip helt oknd i
Ryssland.
Fr ett halvr sedan var det cirka 30-40
Googleskningar i mnaden p LCHF. Nu r det
ett par tusen plus mnga som inte kommer ihg
namnet utan sker p mitt namn i stllet, berttar
Sam Klebanov.
Han menar att LCHF innebr ett helt nytt stt att
tnka fr mnga ryssar, dr de allmnna kostrden lnge varit inriktade p kolhydrater. Dieter r
ver huvud taget ett relativt nytt fenomen bland
den breda massan i Ryssland.
Fr 20 r sedan var det knappt ngon som bantade i Ryssland. D var tillgngen till mat mycket
mer begrnsad och man fick passa p att ta det
som fanns, sger Dominika Peczynski.

FEM TYPISKA
RTTER FRN
RYSSLAND

GETTY IMAGES

Det frsta jag

gr nr jag kommer till Ryssland
r att ta ngot
med strrom och
smetana.

1. PELMENI rysk variant

av dumplings eller
ravioli, oftast fyllda med
ktt och serveras d
med smetana, buljong
eller ttika. Som efterrtt med st fyllning
2. BLINIER boveteplttar, serveras traditionellt med smetana och
rysk kaviar
3. BORSJTJ en soppa
som oftast grs p
rdbetor
4. BOVETE Hel bovete
ts till mltiden p
samma stt som ris
5. INLAGDA GRNSAKER
av alla olika sorter

Allt vanligare med gemensamma bord

TRENDEN ATT PLACERA mnniskor som inte knner varandra vid gemensamma bord com-

munity tables eller communal tables brjade som ett stt fr restauranggare att f plats med
er gster. Fr restauranggster har detta nu blivit ett spnnande stt att lra knna nya mnniskor. Hr r ngra restauranger med community table:
t

London: Nopi i Soho, 1901 p Liverpool
solodining.com/communaltable-list.html
Street och Busaba Eathai i Soho
t

Paris: Restaurant Chartier i Montmartre
t

S tockholm: Clarion Hotel Sign och Oaxen
och Candelaria
Krog & Slip
t

B erlin: Kimchi Princess och Long March
t

N ew York: Ma Peche eller se www.
Canteen i Kreuzberg

SCA SHAPE 2 2015 15

FOKUS: MAT

Hej, har du tit ris?

I Korea har maten s stor betydelse
att den till och med str i centrum
nr mnniskor hlsar p varandra.
Hej, har du tit ris? r den i srklass
vanligaste hlsningsfrasen.
SEX TYPISKA
RTTER FRN
KOREA

JOHNR

1. KIMCHI fermenterade grnsaker

2. BULGOGI kryddigt,
marinerat ntktt
3. BIBIMBAP ris med
olika grnsaker, ktt
och gg
4. CHAPCHAE glasnudlar av stpotatis som
serveras med grnsaker och ibland ktt
5. KIMBAP som
sushirullar, men
innehllande ostat ris
och grnsaker, ibland
ven ktt. ts ofta som
picknickmat
6. KIMCHI JJIGAE
kimchi-gryta

Nr jag som vuxen flyttade till Korea undrade

jag frst varfr alla frgade om jag hade tit ris.
Sedan frstod jag att det var s man hlsade. Korea
har varit med om extremt fattiga tider, men fr den
som ftt ta ris var allt nd ganska okej, berttar
Jennie Walldn, Sveriges Msterkock 2013 och som
specialiserat sig p koreanskinfluerad mat och
som ursprungligen kommer frn Korea.
Som barn tillbringade hon mycket tid med sin
mormor p den koreanska landsbygden. Dr fick
hon vara med om hur man odlade ris och brukade jorden. Mormodern gjorde sin egen soja och
kimchi, fermenterade grnsaker som frekommer
flitigt bde som sidortt och huvudingrediens i en
rad koreanska rtter.
Fermenterad mat r stort i Korea. Klimatet r
tempererat med varma, fuktiga somrar och vldigt
kalla vintrar. S frr var det hr ett stt att frskra
sig om att det fanns grnsaker under vinterhalvret. Mormor brukade grva ner krukorna med
kimchi i jorden, som kylskp. Men nufrtiden, nr
allt fler kvinnor arbetar r det mnga som kper
frdig kimchi, berttar Jennie Walldn.

De flesta i Korea ter lagad mat tre gnger om

dagen, ven till frukost. Nstan undantagslst r
det kvinnorna som lagar maten hemma.
Jag pratade med en av de mer framstende professorerna i teknisk biologi i Korea. Hon gr upp
halv sex varje morgon fr att laga mat t sin familj,
till exempel ris, ktt och soppa.
vriga mltider ts ofta ute eftersom bde
skoldagar och arbetsdagar r lnga. ven om det
numera finns arbetstidsbegrnsningar r det
mnga koreaner som har dubbla jobb. Och en skoldag i Korea kan brja med en privatlektion mellan
sju och tta, fortstta med lektioner i skolan till 17,
sedan ytterligare privatlektioner och lxor fram
till midnatt.
Mnga pratar mycket om mat, var och vad man
ska ta nsta mltid. Generellt sett r det billigt
att ta ute i Korea. Spannet r stort, men det gr
mycket vl att ta gott fr motsvarande 3 euro (ca
30 kronor), sger Jennie Walldn.
En annan viktig aspekt p valet av mat r dess
hlsobringande egenskaper. I Korea ses maten
ocks som medicin. Den som ftt barn ska till
exempel ta algsoppa fr att kroppen ska terstlla
sig. Och fr den bakfulla finns frsts en speciell
hangover soup.
Synen p mat r mycket mer holistisk n i vst.
Den ska fylla en funktion, vara vlgrande och
smaka mycket. Och den ska framfr allt vara vldigt varm. Enligt ett koreanskt ordsprk kan man
inte knna sig mtt frrn man har brnt tungan,
sger Jennie Walldn.

Maten har blivit en viktig del av resan

SAMTIDIGT SOM det kade
matintresset i vrlden delvis beror
p ett kat resande, blir maten
ocks en allt viktigare del av resan. En ny
underskning frn resesajten Momondo visar
att de esta nordbor, sydeuroper, amerikaner
och ryssar hellre lgger pengar p god mat n
p shopping, uteliv och boende nr de benner

16 SCA SHAPE 2 2015

sig p resa. Bra mat tillsammans med bra vder

anses ocks ha en avgrande betydelse fr
att man ska knna sig njd med sin semester.
Norrmn, svenskar och tyskar vrdestter
god mat hgre n avkoppling och glada
medresenrer.


Klla: Momondo, 2015

MAGNUS SKOGLF

JENNIE WALLDN bor i Malm,

men kommer ursprungligen frn
Gwangju i Korea, dr hon bodde till
hon var sex r. Hon har vunnit Sveriges
Msterkock och arbetar bland annat som
kock i Nyhetsmorgon och Mitt kk p TV4.
Jennie har ocks gett ut kokbckerna
Smaker i mitt hjrta Korea mter vst
och Asiatiska smaker frsvinnande
gott och enkelt att laga.

RULLANDE VEDUGN
Det r en vedugn p
hjul. Och en container.
P en lastbil. Den mobila
pizzerian Del Popolo serverar
traditionell pizza lngs
vgarna i San Franciscos
dalgngar.

VARDAGSMAT P GATORNA
HELA VRLDEN GR DET:

Kar p trottoaren och kper

lunchmaten frn en liten lastbil.
Streetfoodtrenden vxer stadigt, och i
bland annat USA och Storbritannien har
street food egna event och festivaler.
Duktiga matentreprenrer skapar egna
streetfood-koncept fr att strka sina
varumrken.

Konceptet r enkelt. De specialinredda

lastbilarna stannar till ett par timmar p
en adress och erbjuder nylagade enklare
lunchrtter till de som arbetar och bor i
nrheten.
Genomslaget r stort och det r mnga
som grna tar en vietnamesisk macka, en
snabb indier, en italiensk vedugnspizza
eller tacos p sprng.

I Chicago blommar korvkulturen

I CHICAGO r varm korv, hot

dogs, mycket mer n snabbmat

det r en matkultur. Hr nns
mellan 2 500 och 3 000 hot dogstllen och konkurrensen om de
krsna kunderna r knivskarp.
De tyska invandrarna som slog sig ner
i Mellanvstern p 1800-talet tog med
sig korvkulturen frn the old country.
Korvens popularitet gick hand i hand med

18 SCA SHAPE 2 2015

Chicagos stora sportintresse hot dogs

r perfekt mat vid spnnande baseballmatcher p Wrigley Fields.
Intresset fr korv har satt sina spr,
berttar den lokala mathistorikern Bruce
Kraig i en intervju.
Vill jag starta ett grl i Chicago behver
jag bara frga vilket r stans bsta hot
dog-stlle?.
En kta Chicago style hot dog ska

lta snapp nr man biter i den, d har

korven naturligt skinn. Den bestr av rent
ntktt och serveras p ett mjukt brd
med sesamfrn. Ngra lmpliga tillbehr
r tomat, hackad lk, inlagd gurka och gul
senap. Men ketchup gr bort. Den senaste
korvtrenden r lyxkorvar och en rad
korvstllen testar nya ingredienser.
Klla: Vagabond

FOKUS: MAT

Snabb mat krver

snabba servetter
Snabbmatsrestaurangerna r en viktig och vxande mlgrupp fr SCA. Med
innovativa servettlsningar fr restauranger, och nu ven drive-through, blir
kundernas milj trevligare och ekonomin fr restaurangerna bttre.
DET R KANSKE INTE mnga som medvetet
tnker tanken, men servetterna p en snabbmatsrestaurang har stor betydelse fr helhetsintrycket. Fr restaurangbeskarna r det viktigt
att servetterna r lttillgngliga, av bra kvalitet
och fyller sin funktion. Men samtidigt som det ska
vara enkelt att ta de servetter man behver r det
heller inte bra om det blir fr mnga. Risken r d
stor att de hamnar p golvet och det ser skrpigt
ut. Ondig verfrbrukning
av servetter innebr dessutom
en betydande kostnad fr
restaurangerna.
Vi erbjuder sedan
lnge pappershllare dr
man bara kan ta en servett i
taget. Jmfrt med en vanlig
servetthllare innebr det
att restaurangen kan minska
frbrukningen avsevrt, sger
Matthew Hirst, Global Director Arena Kitchen &
Dining, SCA.
50-70 procent av frsljningen av snabbmat gr
idag via drive-through och hr passar systemet
inte lika bra. Eftersom det ska g snabbt att frdigstlla hela ordern behver den som packar kunna
ta fler servetter t gngen.
Vanligtvis finns en standard som sger hur
mnga servetter som ska anvndas beroende p

hur mnga rtter man bestllt, till exempel en fr

hamburgaren, en fr drycken och en fr pommes
friten. Det innebr tolv servetter fr fyra personer,
vilket tar tid att rkna fram. Och lggs servetterna
fram i frvg finns risken att de ser anvnda ut,
ppekar Matthew Hirst.
Drfr har SCA tagit fram ett nytt pappershllarsystem fr drive through, dr man genom
att trycka p en knapp kan vlja om man vill ha till
exempel tv eller fyra servetter
p en gng.
Tork Xpressnap
Det hr erbjuder en lsning
Image Line
som r kostnads-effektiv, underlttar fr personalen och gr
arbetet snabbare, sger Matthew
Hirst.
SCA R VRLDSLEDANDE p

servetter via det globala varumrket Tork. I exempelvis USA

kommer varannan servett som anvnds p snabbmatsrestauranger frn Tork.
Snabbmatsrestaurangerna har haft en fortsatt
bra tillvxt ven under fregende krisr. Nu
kommer ocks fast casual dining starkt, dr
det fortfarande handlar om snabbmat men med
hgre kvalitet och hgre priser. Ett bra exempel r
Chipotle som haft stora framgngar i USA, sger
Matthew Hirst.

Ny design prisas
Mnga restauranger lgger
ner hundratusentals dollar
p att skapa en milj som
i varje detalj ska motsvara
fretagets image. Men man
fr inte glmma detaljerna som servetthllarna.
SCA har tagit fram ett designat servettsystem som ger
en exklusiv knsla. Den nya
bordsdispensern heter Tork
Xpressnap Image Line och
har redan ftt en prestigefull
utmrkelse fr sin formgivning, Red Dot Award 2014.
Det hr r en premiumprodukt som inte funnits
tidigare p marknaden och
som mter ett stort behov,
sger Matthew Hirst, Global
Director Arena Kitchen &
Dining, SCA.
Bordsdispensern nns i
tv olika material, FSCcertierad valnt och
aluminium.

Ren omtanke i lunchldorna

Visste du att
smutsiga toaletter snker
restauranger
Utskt mat och fantastisk inredning i all ra,
men om gsten mts av en ofrsch toalett r
risken stor att det frsta besket ocks blir det
sista. Var fjrde gst skulle till och med lmna
stllet omedelbart.

UNDER 2013 lanserade SCA en

informationskampanj i Indien
om vikten av god handhygien
i samband med mltider.
Kampanjen genomfrdes
tillsammans med det unika
indiska distributionssystemet
dabbawallas i Mumbai. Varje
arbetsdag transporterar 5000
dabbawallas cirka 200 000 varma

lunchldor frn frorterna tillll

kontoren i centrum.
SCA skickar med en
vtservett och ett paket
pappersnsdukar
av mrket Tempo i
lunchldorna. Frra
ret ck tta miljoner
mnniskor information om
vikten av handhygien.

SCA SHAPE 2 2015 19

INTERVJU

Gr det nu
Magnus Groth r SCAs nye vd och en friluftsmnniska. Hr
avsljar han sin ledarloso och varfr han borde ha tittat
p klockan under Vasaloppet.
MAGNUS GROTH FICK i brjan p ret bara ngon

dag p sig att tacka ja eller nej till erbjudandet att

bli vd fr SCA. Beslutet var inte svrt.
SCA r ett fretag med fantastiska medarbetare och bra produkter som kan underltta vardagen
fr mnga. Vi har ett starkt produktutbud och en
spnnande framtid, bde inom skogs- och hygienprodukter. Det var ngra av flera skl till att jag
tackade ja.
nd verkar han, bde yrkesmssigt och privat,
ha varit mer n njd med sin frra position som
Mnchenbaserad chef fr affrsenheten SCA
Consumer Goods Europe.
Hela familjen trivdes vldigt bra i Mnchen,
inte minst tack vare nrheten till Alperna. Vi vandrade och kte skidor, grna till Kitzbhl fr utfrskning och till Seefeld nr vi ville ka lngd. Nu r
det Sverige som gller igen och vrt land bjuder ju
ocks p fin natur och mjlighet till bra friluftsliv.
Inriktningen framt blir att fortstta genom fra
den vl etablerade strategin baserad p ledorden
effektivitet, innovation och tillvxt.
SCA har genom en framgngsrik strategi
omvandlats till ett ledande globalt hygien- och
skogsindustrifretag. Drfr blir det inga stora
strategiska frndringar. Vi ska fortstta arbeta
hrt fr att uppn vra ml. Det r viktigt att vra
20 SCA SHAPE 2 2015

starka varumrken fortstter att vxa, att vi har

stark tillvxt p tillvxtmarknader och att vi r
mest kostnadseffektiva i branschen, sger Magnus
Groth.
Vra produktomrden ligger rtt i tiden.
Fler mnniskor med hgre levnadsstandard och
medellivslngd innebr kad efterfrgan bde fr
hygien- och skogsindustriprodukter. Drfr har
SCA stor potential att fortstta utvecklas och vxa.
Jag ser fram emot att driva den resan tillsammans
med alla vra medarbetare, sger Magnus Groth.
JAG HAR MIN BAKGRUND i industrin och har

ett stort affrsintresse. Det som gr SCA s spnnande r produkterna, tjnsterna och mjligheterna till innovation som de erbjuder. Innovation kan vara allt frn ett nytt frpackningsformat,
en ny produkt, eller frndring av en befintlig produkt som frbttrar konsumenternas livskvalitet,
att lyfta fram unika produktegenskaper, kostnadsreduktion eller frbttrad synlighet p hyllan.
Under Magnus Groths frsta mnader som vd
har han beskt mnga delar av organisationen,
frn Asien till USA, varit med och invigt SCAs
frsta fabrik i Indien och trffat mnga medarbetare, kunder, gare och affrspartners.
Jag vill vara ute mycket i organisationen, bde

Det r bttre att ta

ett beslut och agera
n att avvakta.

SCA SHAPE 2 2015 21

INTERVJU

Specialintresse: polarforskning
Namn: Magnus Groth
lder: 51
Familj: Fru och tre barn, tv
utugna och en tonring
kvar hemma.
Karrir: civilingenjr i
skeppsbyggnad frn KTH
och civilekonom frn
Handelshgskolan i
Stockholm. Boston
Consulting Group, Vattenfall,
Studsvik (vd), chef fr
SCAs mjukpappersverksamhet i Europa. I dag vd
fr SCA.
Fritid: Skidor, segling
och lngfrdskridskor.

Det kndes lite snopet att jag

inte kom under sju timmar.
Jag borde ha tittat p klockan
sista milen.
fr att lra och fr att trffa medarbetare och kunder. Jag r intresserad av det operativa och av
detaljer, allt frn konsumenternas nskeml till
kostnadseffektiva leveranser .
Han framhller att intresset fr detaljer inte r
detsamma som att vilja detaljstyra. Tvrtom hyllar
han den svenska traditionen att delegera ansvar.
Jag har gr det nu som ledstjrna. D menar
jag att vi ska utveckla verksamheten varje dag och
att det ofta r bttre att ta ett beslut och agera n
att avvakta. Samtidigt ska vi vara lngsiktiga och
uthlliga. Lsningen p de flesta problem finns ute
i organisationen. Det handlar om att motivera alla
att gra sitt bsta, sger han och tillgger:
Det viktigaste i en organisation r att ha bra
och motiverade medarbetare. I en s stor organisation som SCA r det viktigt att alla frstr
sina arbetsuppgifter och ml, och hur mlen ska
uppns. Det r en frutsttning fr att alla ska
kunna gra sitt bsta med SCAs och kundernas
bsta i tanke.
Vad utmrker en bra medarbetare?
22 SCA SHAPE 2 2015

Fr mig r viktiga egenskaper att vara en lagspelare, ha stark integritet och mod att sga
vad man tycker. Drtill viljan att gra sitt bsta
fr att n sina ml. Det letar jag efter hos nya
medarbetare.
TVLINGSINRIKTAD R ETT EPITET som frekommer i artiklar om Magnus Groth. En egenskap
som frmodligen r en frutsttning fr en
karrir som gtt frn dubbla examina frn KTH
och Handelshgskolan via Boston Consulting
Group, Vattenfall, vd-posten p Studsvik till SCA.
Hans tvlingsvilja r lika tydlig p fritiden.
Magnus Groth har avverkat flera maraton och
Vasaloppets nio mil.
Min bsta tid i Vasaloppet r sju timmar och
tv minuter, men det kndes lite snopet att jag
inte kom under sju timmar. Jag borde ha tittat p
klockan sista milen, sger han med ett skratt och
tillgger att det r tio r sedan. Skid- och lparintresset finns kvar men nu r det full fokus p
affrer.

Har ocks ett specialintresse fr polarforskning.

Tar sig till jobbet: Cyklade
ofta i Mnchen, fr se hur
det blir i Stockholm, verkar
vara lite farligare hr.
Lser: Pockettoppen och
biograer. Just nu Den
oddliga Henrietta Lacks
(Rebecca Skloot). Det r en
sann historia om hur
cancerceller som utan
familjens medgivande togs
frn en fattig kvinna som
dog 1951 har bidragit till
banbrytande forskning och
era nobelpris.

TEKNIK
Nstan alla pappersbruk har
en anlggning fr vattenrening som producerar
pappersslamavfall.

Ren
t va
tten
PAPPERSBRUK

Avlo
pps
vatt
en

Frn avfall
till kassako
Tack vare ny teknik kan SCA snart omvandla tonvis
med slam till ngot mer vrdefullt och hllbart.
text LARS STERLIND illustration ALEXANDER RAUSCHER

appersslam r pappersindustrins
strsta restprodukt. SCA har 36
mjukpappersbruk i Europa som
genererar 850 000 ton pappers-,
avfrgnings- och avloppsvattensslam per r. Efter avvattning anvnds
merparten av slammet som konstgdning
p krar eller brnns och anvnds fr att
producera bioenergi. Askan som blir
kvar efter frbrnningen anvnds som
material vid exempelvis vgbyggen.
I dag r det allt fler lnder som ifrgastter anvndningen av slam som gdningsmedel. Dessutom r frbrnning
kostsamt. Det krvs stora investeringar i
dammfilter, gasrenare och annan utrustning fr att rena stora luftutslpp nr
slammet brnns vid 850C.

24 SCA SHAPE 2 2015

Tnk om avfallet kunde hanteras mer

miljvnligt och kostnadseffektivt, investeringarna i utrustning snkas kraftigt
och dyrbara mineraler tervinnas? Fr att
uppn detta stdjer SCA pyrolysprojektet
REFILLS (Recovery of Energy and
Fillers from Sludge). Projektet genomfrs i samarbete med det spanska pyrolysteknik fretaget Alucha och University
of Twente i Nederlnderna.
PYROLYSPROCESSEN SKILJER SIG frn
vanlig frbrnning. Nr slammet brnns
med den traditionella metoden mste
det frst blandas upp med biomassa fr
att uppn ett hgre vrmevrde. Pyrolysprocessen sker i en syrefri milj i en
sluten reaktor. Processen krver ingen

inblandning av biomassa och inga luftutslpp som behver renas eftersom reaktorn r sluten. Pyrolysreaktorn vrms till
500C, d alla terstende fibrer i slammet omvandlas till gas. Projektet startade
fr ett och ett halvt r sedan och befinner
sig i en tidig utvecklingsfas.
Det fungerar i laboratoriemilj och
nu arbetar vi med att utka processen.
Vi har byggt en reaktor som klarar
10 kilo i timmen och i den kr vi SCAs
avfrgningsslam. Nsta steg blir en
mobil installation som hanterar 100
kilo i timmen som vi kan testa p flera
av vra anlggningar. En fullskalig
installation kommer att ha kapacitet
fr 1,5 ton slam per timme, sger Tom
Berben, miljchef p SCA.

VIGNETTE
Minerals
Cirka 50 procent av
avfrgningsslammet
bestr av mineraler.

MINERALER

BIOROLJA

RENINGSVERK

ALUCHAS PYROLYSMODUL

Pap
per

ssla
mav
fall
Vad r frbrnning?

Vad r pyrolys?

Brnsle

Energi

Brnsle

Syre

Energi

Oxidering
Mer energi

Syre
Kemisk
omvandling

Pyrolysgaserna kommer att teranvndas ivra

ngkokare fr uppvrmning i pappersproduktionen.
Tom Berben, miljchef p SCA.

PLANEN R ATT BRJA installera den

frsta enheten i juni 2016

Pyrolysgaserna kommer att teranvndas i vra ngkokare fr uppvrmning i pappersproduktionen och erstter
naturgasen. Frutom att spara energi
minskar vi koldioxidutslppen, berttar
Tom Berben.
Avfrgningsslammet innehller
ocks oorganiska mnen, frmst kalciumkarbonat (CaCO3). Vid den frhllandevis

lga temperaturen i pyrolysprocessen

omvandlas inte CaCO3 till aska.
Vr ambition r att kvaliteten p kalciumkarbonatet ska vara s bra att det
kan sljas fr teranvndning, till exempel i pappersindustrin. P s stt skulle vi
sluta kretsloppet, fortstter Tom Berben.
Blir projektet en framgng kan det
innebra ett stort genombrott fr slamhantering ur svl kostnads- som hllbarhetsperspektiv. I dagslget uppgr SCAs

kostnader fr bortforsling av avfrgningsslam till ver 14 miljoner euro per

r. En kostnad som frsvinner helt med
pyrolysprocessen. Kostnaden fr vrmeproduktion kan ocks snkas ordentligt.
Vi skulle behva tre eller fyra enheter fr att bearbeta allt slam p en stor
anlggning. Men det r fortfarande
billigare n att installera en frbrnningsstation som kostar 20-30 miljoner
euro, sger Tom Berben.
SCA SHAPE 2 2015 25

 WINNERS
TEAM SCA ACADEMY
Issued by Team SCA

Med

KVINNOKRAFT
i fokus

Portrttera vanliga kvinnor som gr ovanliga saker. S lanserade SCA och Getty
Images ett globalt fotouppdrag med ett
djupare budskap.

NDER RET SOM GICK

genomfrde SCA en global

fototvling tillsammans
med Getty Images, en av
vrldens ledande bildbyrer.
Kvinnliga fotografer frn hela vrlden har skickat in bilder som hyllar
och dokumenterar inspirerande och
sjlvstndiga kvinnor i olika miljer.
Tio vinnare fick chansen att dokumentera ett hamnstopp under Volvo
Ocean Race. De samarbetade med
den kvinnliga besttningen i Team
SCA fr att illustrera lokala CSRinitiativ med fokus i frsta hand p
kvinnor och hygien.
En ambition med att SCA deltar

26 SCA SHAPE 2 2015

med en kvinnlig besttning, Team

SCA, i Volvo Ocean Race r att stdja
kvinnors rtt att delta i samhllet
p lika villkor och ge dem tilltrde
till arenor som oftast r frbehllna
mn. P samma stt r fototvlingen
ett stt att lyfta kvinnliga fotografer.
Resultaten kommer att visas
i London p ett event som Getty
Images arrangerar under sommaren
2015.
Hr visas ngra av de vinnande
bidragen.
........................................................

Se fler bilder p
competitions.gettyimages.com/en/
competitions/team-sca-academy

UTBLICK
Zelda Gardner

Johannesburg, Sydafrika
GLDJE TROTS ALLT
Gldje trots kampen fr
ett gott liv.

Ellen Wissink

Nijmegen, Nederlnderna

FLICKOR I KYOTO
Jag har fotograferat tv smickor i Kyoto, som grna
klr sig som geishor.

Raquel Clausi

FISKARKVINNA SOM
SKRIVER HISTORIA
Carmen Serrano manvrerar
sin skebt en vanlig arbetsdag p Albuferasjn.

Alecsandra
Raluca Dragoi

HEMKNSLA
Mormors och farmors brd
fr mig alltid att lngta hem.
Deras bakande r viktigt i
vr familj.

Valencia, Spanien

Iasi, Rumnien

Ana Caroline deLima

Santo Andre, Brasilien

HGT I ANDERNA
Hgt uppe i den peruanska delen
av bergskedjan Anderna sljer en
vverska klder som hon tillverkat
av lamaull.
SCA SHAPE 2 2015 27

 WINNERS
TEAM SCA ACADEMY
Issued by Team SCA

Jessica
Pepper-Peterson
Milano, Italien

KRYDDMARKNAD
Kvinnornas marknad i etiopiska
Addis Abeba grundades av en
vlgrenhetsorganisation som
erbjuder kvinnor yrkestrning
och mjligheter att delta i den
lokala ekonomin.

Sara Strandlund

Stockholm, Sverige

Teo Jioshvili
Tbilisi, Georgien

28 SCA SHAPE 2 2015

PAKISTANSKA KVINNOR
Statsanstllda i Lahore,
Pakistan, strejkar mot sina
arbetsvillkor.

PANTERTANTER
Sport ska handla om gldje och
utmaningar oavsett lder. I bilden
till hger MAC Synchros team fr
90-plussare.

Barbara Fuentes

Holly Powers

LIVET
En del i min bildserieKvarteret som
skildrar vardagslivet i Havanna, Kuba.

En butiksinnehavare i en ytande by
i Kina. Hon mter ett hrt liv med
dmjukhet och starka frger.

Seattle, USA

Zhouzhuang, Kina

SCA SHAPE 2 2015 29

MARKNAD

Hlsoinformatik ger

bttre
ldringsvrd
En vrdigare tillvaro fr de gamla och mer tid fr personalen
att gra ett nnu bttre jobb. ldreboendet
Viktoriagrden i Kramfors har testat ett nytt stt att
individanpassa kontinensvrden.
text KARIN STRAND foto SCA och NORRLANDICUS

TENA IDENTIFI
... ger personalen p ett ldreboende mjlighet att med hjlp av
sensor teknik kartlgga en enskild
persons urinlckage avseende bde dygnsmnster och mngd under en 72-timmarsperiod. Data verfrs till en webbportal dr
de presenteras p ett lttverskdligt stt.
Underlaget anvnds fr att bedma nr
individen behver hjlp till toaletten,
tidpunkt fr byten och fr att hitta rtt
inkontinenshjlpmedel.

30 SCA SHAPE 2 2015

VIKTORIAGRDEN i Kramfors frsker

man se till de 40 vrdtagarnas individuella behov. Det gller ven anvndandet av

inkontinensprodukter.
Vi brukar vga bljorna och mta urinmngden fr att hitta rtt storlek p inkontinensskydden fr varje individ, berttar sjukskterskan
Inger Abrahamsson.
Men vgandet r ett trubbigt stt att hitta rtt.
Och framfr allt sger det ingenting om nr under
dygnet individen i frga behver kissa. S nr Viktoriagrden fick mjlighet att delta i ett test av
TENA Identifi frn SCA var personalen genast
med p noterna. Lsningen baseras p en sensor
i inkontinensskydden som registrerar hur mycket urin som kommer frn en individ och vid vilken
tidpunkt. Informationen som samlas in under tre
dygn ger underlag fr en kontinensplan med individuellt anpassade inkontinensprodukter och toalettassistanstider.
Det finns stor potential fr att frbttra, och
framfr allt individualisera inkontinensvrden i Sverige, sger Isabella Scandurra, forskare i hlsoinformatik vid forsknings- och

Ing-Marie Bjrn lgger in tiderna

fr toabesk och avvikelser i
webb-verktyget.

FORSKARE INOM
LDRINGSVRD

Ulrika Lagnefors, SCA (i mitten) med Rolf Dalin och Isabella Scandurra, forskare vid Norrlandicus,
framfr ldreboendet Viktoriagrden.

utvecklingsprojektet Norrlandicus i Vsternorrlands ln, som genomfrt testerna. Hlsoinformatik r kunskap om hur IT inom vrd och omsorg
kan frbttra frhllandena fr brukare och personal och TENA Identifi var som klippt och skuren
fr att testas i en av Norrlandicus testmiljer. Frgan om vem som ville vara med i frsken gick till
Kramfors kommun och Viktoriagrden.
Att infra IT i vrden p boendet innebar inte
ngra som helst problem.
Det r ett jttebra verktyg, ltt att lra sig och
enkelt att jobba med. Vid bljbyte flyttar man bara
en dosa. Det gr inte att jmfra med att vga bljor, sger Ing-Marie Bjrn, underskterska.
Fem av de boende deltog i projektet och efter de
72 timmarna blev det tydligt fr personalen hur
de borde frndra tidpunkterna fr de assisterade toalettbesken fr testpersonerna samt vilka
inkontinensprodukter som passar individen bst
vid olika tidpunkter.
Det allra mest slende var att vi kunde se de
olika individernas kissmnster. Nu kan vi anpassa varje persons toalettassistans efter detta. Dessutom har de personer som deltog i testet kunnat g

NORRLANDICUS r ett forsknings- och utvecklingsprojekt som undersker nyttan av olika

innovationer inom ldreomsorgen. Inom ramen
fr olika testmiljer fr privata och offentliga
aktrer mjlighet att utvrdera nya produkter,
tjnster och arbetsstt fr att se om de tillfr ett
kat vrde i vrd- och omsorgsprocessen samt
om de strker slutanvndarens vlbennande
och vrdighet. Alla berrda, svl de ldre, deras
nrstende som vrdpersonalen, r delaktiga i utvrderingen. Norrlandicus r initierat
av Vinnova och nansieras av lnsstyrelsen i
Vsternorrland.

Det allra mest slende var

att vi kunde se de olika
individernas kissmnster.
Inger Abrahamsson, sjukskterska p Viktoriagrden

ner en storlek i inkontinensskydd, ngot som bde

r bekvmare fr individen och billigare fr verksamheten, sger Inger Abrahamsson.
Isabella Scandurra understryker att det betyder mycket fr en persons vlbefinnande och vrdighet att assisterade toalettbesk blir rutin och
inkontinensskydden mer av en skerhetstgrd.
Inger Abrahamsson hller med.
Vi tyckte alla att det var fantastiskt att kunna
kvalitetsskra vrden utifrn den enskilda personen. S hr skulle vi vilja gra med samtliga boende p Viktoriagrden.
SCA SHAPE 2 2015 31

MARKNAD

P 1800-talet var de svenska skogarna kraftigt

verexploaterade och hotades av frstrelse.
I dag har medvetenheten kat avsevrt och
Sverige har mer skog n p era decennier.
text SUSANNA LINDGREN foto LENNART NILSSON

Frn avskogning ...

STAN 70 PROCENT av
Sveriges yta r tckt av skog.
I norr domineras skogsbestndet av gran och tall med
mindre inslag av bjrk och
andra lvtrd. Den industriella anvndningen av skog
r ett relativt nytt fenomen.
Vndpunkten fr Norrlands
skogar kom p 1850-talet.
Fram till dess hade skogen anvnts lokalt runt
byar och sm samhllen. Bara en liten del av skogsresurserna utvanns frn stora
omrden, sger Lars stlund som
r professor i skogshistoria vid
Sveriges Lantbruksuniversitet,
SLU.
FRNDRINGEN KOM MED den

Allt som kunde

sljas avverkades
utan ngon
som helst
nyplantering.

industriella revolutionen och

den vxande efterfrgan p olika
skogsprodukter. Ugnsbrnd
trtjra var till exempel en viktig produkt inom
varvsindustrin. Ett annat exempel r pottaska,
som framstlldes genom frbrnning av ved frn
lvtrd och anvndes vid glastillverkning och
tygfrgning. Detta ledde till en storskalig skogsavverkning fr att frsrja den vxande sgindustrin. Urldriga granar, 300 och 400 r gamla,
hggs ner i de norrlndska skogarna och flottades
lngs lvarna ner till kusten dr timret sldes.
1800-talets andra hlft var en guldlder fr de
svenska skogsgarna. Sverige blev vrldens strsta
exportr av sgverksprodukter och s smningom
ocks av pappersmassa.
32 SCA SHAPE 2 2015

Exploateringen eskalerade och utvecklades till

en ren avskogning. Allt som kunde sljas avverkades utan ngon som helst nyplantering, sger Lars
stlund.
I brjan av 1900-talet brjade allt fler inse det
ohllbara i att anvnda skogen p det hr sttet.
Forskningen resulterade i utvecklingen av det
moderna skogsbruket. 1903 kom den frsta
skogslagstiftningen och sex r senare inrttades
Sveriges frsta nationalparker.
Den stora skillnaden mellan skogsbruket d
och nu r att p den tiden handlade hllbarhet
frmst om terbeskogning med
fokus p timmer. I dag strvar vi
efter att bevara skogarnas biologiska mngfald. Sedan 1990-talet
har en kad medvetenhet bidragit
till att ytterligare frndra skogsbruket. Certifieringar som exempelvis FSC (Forest Stewardship
Council) har blivit viktiga verktyg
fr att bevara vra skogar fr
framtida generationer, sger Lars stlund.

SVERIGES SKOGSBESTND har kat kraftigt

sedan brjan av 1900-talet nr exploateringen var

som vrst. I mitten av 1920-talet var skogsbestndets totala volym 1,7 miljarder kubikmeter. 2013
hade den siffran kat med 95 procent till drygt
3,3 kubikmeter.

Ls om hur modernt skogsbruk krver planering minst

hundra r framt i tiden.

VIGNETTE

100
r anses vara en bra
omloppstid fr en
skog. Efter hundra r
fortstter trdet att vxa
men i lngsammare
takt.

25%
av Sveriges skogsareal
r skyddad och drmed
exkluderad frn
avverkning.

2,5
Sett till skogsyta per
invnare r Sverige
ett av vrldens mest
skogsrika lnder. Vi har
cirka fyra fotbollsplaner,
eller cirka 2,5 hektar,
skog per person.

P 1950-talet gjorde
Lennart Nilsson en
fotogrask reportageresa i norra Sverige.
Dr skildrades skogen,
det grna guldet,
och sgverken som
framtiden.

SCA SHAPE 2 2015 33

SCAs TOTALA
SKOGSBESTND
*miljoner m3 skog
275*

210*

130*

Naturskyddsomrden
Contorta
Lvtrd
Gran
Tall
56
20
15
20
47
19

34 SCA SHAPE 2 2015

Hundra r. S lng tid tar det fr en tall att vxa sig stor nog fr
att kunna anvndas till ett traditionellt svenskt trhus. Att skta
skog r att tnka minst ett sekel framt. Skogen som planteras
i dag ska avverkas om kanske hundra r. Dess vrde fr den
biologiska mngfalden strcker sig lngre n s.

... till terbeskogning

EN TID DR kvartalsrapp-

GETTY IMAGES

orter verkar styra mnga

fretag r det unikt att ha
ett 100-rigt affrsperspektiv. Fr SCA, Europas
strsta privata skogsgare,
strcker sig framfrhllningen mycket lngre n
en mnniskas yrkesliv. Ett 100-rigt trd fortstter att vxa men i lngsammare takt. Det innebr
lgre intktskning. Drfr anses 100 r vara en
bra omloppstid fr en skog, berttar Ola Krn,
skogsvrdschef p SCA.
Fr att de 2,6 miljoner hektar skogsmark som
gs av SCA ska frbli produktiv ven fr framtida
generationer r det lika viktigt att plantera nya
trd som att ha en lngsiktig avverkningsplan.
SCA inventerar sin skog med jmna mellanrum fr att f underlag fr hur skogen ska sktas p
kort och lng sikt. Bland annat faststlls den uthlliga avverkningsnivn, det vill sga hur mycket
skog som kan avverkas de nrmaste ren utan att
avverkningarna behver minskas i framtiden,
sger Ola Krn.
All avverkning mste anpassas efter skogens
lder. Och precis som i mnniskovrlden kan det
ibland rda en babyboom i skogarna. Fr SCA r
trden frn den senaste babyboomen mellan 0
och 40 r gamla.
Dessa skogar vxer som bst just nu men kan
inte avverkas n p mnga r.
Den frsta berkningen gjordes 1949. Sedan

dess har virkesfrrdet, det vill sga volymen

levande och vxande trd, kat med 50 procent.
Under samma tidsperiod har den uthlliga
avverkningsnivn mer n frdubblats, sger Ola
Krn.
Frra ret gjordes en lngsiktig avverkningsberkning som visar att SCA under de kommande 1520 ren kan avverka ungefr lika mycket skog som
i dag. Efter det kan avverkningen ka.
FR SCA HANDLAR SKOGSBRUK ocks om att
bevara. Det r kostsamt att undanta skog men det
finns delar av skogsmarken som aldrig kommer att
avverkas. Fr att bidra till den biologiska mngfalden och uppfylla kraven fr FSC-certifiering undantas sju procent av SCAs skogsmark, eller cirka
120 000 hektar, frn avverkning.
Tack vare vr ekologiska landskapsplanering
fr vi en vergripande bild av var vi behver spara
skog, skapa lvdominerade skogar eller genomfra
naturvrdsbrnder fr att efterlikna de naturliga
processerna.
Av naturhnsyn undantogs 14 procent av
arealen i de omrden som skulle avverkas i fjol.
Dessutom har bolaget skapat tre mngfaldsparker. Det r naturomrden p flera tusen hektar
dr minst halva skogsmarksarealen ska avsttas
eller sktas fr att gynna natur- eller kulturvrden.
Tanken r att det ska finnas en mngfaldspark
inom var och en av SCAs fem skogsfrvaltningar.
Mngfaldsparkerna och SCAs vriga skogsmarker
r tillgngliga fr allmnheten.

Under samma tidsperiod har

den uthlliga avverkningsnivn
mer n frdubblats.
Ola Krn, skogsvrdschef
p SCA

SCA SHAPE 2 2015 35

SCA I VOLVO OCEAN RACE

Glada SCA-ambassadrer
i Sydafrika. Stende, frn
vnster: Jamie Wright,
Storbritannien, Liezl
Eriksson,Sverige, Allardt
Stoffels, Nederlnderna,
Eva Franzn, Sverige,
Eveline Boisvert, Kanada.
Frmre raden: Eva Dahl,
Sverige,Jeroen
Roosens, Belgien.

Ambassadr

p andra sidan jorden

EVA DAHL
lder: 45
Titel: Receptionist p
SCA i Gteborg
Bor: Gteborg
Familj: Gift, tv barn p
12 och 16 r, tv dansksvenska grdshundar.
Intressen: Familjen,
naturen, landstllet
i Dalsland, skna
skogspromenader med
hundarna.
Resml: Sydafrika
Det visste du inte om
Eva: Jag r duktig p att
flla trd, bde med yxa
och motorsg.
Motto: Allt lser sig!

36 SCA SHAPE 2 2015

Eva Dahl r receptionist p SCA i Gteborg och hon lskar sitt jobb. Jag r
vice president of rst impressions, sger hon med ett stort leende. Nr Volvo
Ocean Race ndde Sydafrika var Eva en av de utvalda vrdarna i SCAs
gstpaviljong gsterna kom som frgetecken och gick med ljus i gonen.
text ANNE HAMMARSKJLD foto EVA DAHL och SCA

KTA ENGAGEMANG krver ett varmt hjrta och

det har Eva Dahl. Snart har hon arbetat i 26 r som

receptionist p SCA i Gteborg. Hon r det frsta
intrycket fr alla beskare, frn hantverkare till
kollegor frn hela vrlden - och d och d vd:n.
Jag r stolt ver SCA, fr vr knsla fr produkterna och hur de hjlper mnniskor. Vi arbetar
med viktiga, stigmatiserade frgor som mens och
inkontinens och kan gra livet bttre fr andra.
I oktober var Eva Dahl i Sydafrika som ambassadr fr SCA. Tillsammans med fem kollegor frn

olika lnder och affrsenheter arbetade hon som

vrd i fretagets gstpaviljong under hamnstoppet
fr Volvo Ocean Race. Det var 3,5 mycket intensiva
veckor och Eva uppskattade varje minut.
Vi som arbetade i paviljongen hade jtteroligt
och blev snabbt vldigt tajta. Det var bra att vi kom
frn olika lnder och affrsomrden. Vra kunskaper kompletterade varandra och beskarna kunde
f guidning p sitt eget sprk.
I paviljongen fick cirka 30 000 beskare veta allt
om SCA, fretagets historia och produkter.

VINJETT

DET VAR JTTEROLIGT att g runt med besk-

arna och bertta om fretaget och vra produkter.

Det blev en aha-upplevelse fr mnga. Vi mtte mnga underbara mnniskor och kunde skicka
med dem bde information och produkter. Det
kndes viktigt och roligt att kunna ge bljor till en
ung barnfamilj och bindor till en tonrsflicka.
Eva Dahl upplevde mnga starka intryck under
sin vistelse i Sydafrika som pverkade henne nr
hon ringde sin man.
Jag sa att vi kan avboka alla andra resplaner!
Vi mste ka hit tillsammans. Dessutom lrde jag
knna mnga lokalbor nr jag jobbade i paviljongen, och vill grna trffa dem igen.
Eva Dahl sammanfattar tiden i Sydafrika som
en ngot man bara upplever en gng i livet. Inte
minst fr tillfllet att flja Volvo Ocean Race p
nra hll.
Besttningen och alla som arbetade fr SCA
knde en stark samhrighet.

Vi mtte mnga underbara mnniskor

och kunde skicka med dem bde
information och produkter.
Vi knde verkligen att vi r Team SCA allihop.
Det var ocks vldigt roligt att trffa besttningen.
Vilka fantastiska tjejer, jordnra och mlinriktade p en gng. P plats blir det vldigt tydligt vilken enorm uppmrksamhet som tvlingen fr och
hur bten, seglen med loggorna p och vr kvinnliga besttning lnkas till SCA och vrt miljtnk.
Det funkar.
I slutet av juni kommer Volvo Ocean Race till
Gteborg och d tnker Eva Dahl vara med.
Om jag s ska ta semester och blsa ballonger
s ska jag vara med. Inte en chans att jag
missar detta.
SCA SHAPE 2 2015 37

SCA INSIDE

Nyheter frn SCA

Stefan Lfven och Ulf Sderstrm.

Statsminister
Lfven trffar
SCA i Kina

ISTOCKPHOTO

TENA blir mode

EN KLASS BLIVANDE modedesigners p
prestigefyllda Drexel University School
of Design i USA ck uppdraget att skapa
plagg av materialen i TENAs inkontinensprodukter. Utmaningen frn SCA var att
inte anvnda ngot annat material, inte
ens nl och trd.
Till en brjan blev studenterna generade nr vi pratade om inkontinens. Men det
gick ver nr de ck veta mer om frdelarna med TENA-produkterna och friheten
som de erbjuder. Detta var ett jttebra stt

38 SCA SHAPE 2 2015

att bryta tabun, sger Eric Cohen,

produktchef fr absorbenter som
arbetat med projektet.
TENA-kreationerna visades upp i
SCA:s paviljong
under hamnstoppet fr
Volvo Ocean
Race i Newport, Rhode
Island i maj.

I MARS BESKTE statsminister

Stefan Lfven Kina i tv dagar.
I samband med besket bjd
ambassaden i Beijing in svenska
fretag i Kina fr att trffa statsministern. SCA representerades
av Ulf Sderstrm som r chef fr
SCA Asia Pacic.
Det var en ra att f representera SCA och svenskt nringsliv i
Kina p mtet. Det var ocks en
vrdefull mjlighet att f presentera SCA som ett globalt ledande
hygien- och skogindustrifretag
med hllbara verksamheter runt
om i vrlden, Kina inkluderat,
berttar Ulf Sderstrm.
Statsministerns besk
skulle uppmrksamma att
det var 65 r sedan Sverige
som frsta vstland etablerade diplomatiska relationer
med Kina.

VIGNETTE

Mexikanska kvinnor
iBikeathon
INGENTING borde f hindra dig

frn att leva ett aktivt liv. Det r

budskapet som Saba, SCAs
varumrke fr mensskydd, vill
sprida med olika aktiviteter.
Bland dem cykeltvlingen Saba

Under lite knappt fyra

mnader har Saba
motiverat drygt 60 000
kvinnor i Mexico City
att delta iolika sportoch fritidsaktiviter.

Bikeathon som nyligen genomfrdes i Mexico City. Drygt 500

kvinnor trampade lngs en av
stadens stora genomfartsleder,
Paseo de la Reforma.

TENA Lady i sin frsta

globala kampanj
I BRJAN AV RET lanserades fr frsta
gngen en internationell TENA Ladykampanj med samma budskap i alla
regioner. Kampanjen TENA Lets You Be
You genomfrdes inledningsvis i USA och
Europa.

Nya namn i
koncernledningen
VOLKER ZLLER har utsetts till chef fr

SCAs affrsenhet Consumer Goods Europe.

Dessutom har Ulrika Kolsrud utsetts till
chef fr Global Hygiene Supply Personliga
Hygienprodukter och Donato Giorgio till
chef fr Global Hygiene Supply Mjukpapper.
Samtliga tilltrdde den 3 mars 2015 och
ingr i SCAs koncernledning.
P rsstmman den 15 april 2015 omvaldes styrelseledamterna Pr Boman, Rolf
Brjesson, Leif Johansson, Bert Nordberg,
Anders Nyrn, Louise Julian Svanberg
och Barbara M. Thoralfsson. Annemarie
Gardshol och Magnus Groth nyvaldes. Pr
Boman valdes till styrelseordfrande.
Sedan rsstmman har Anders Nyrn och
Rolf Brjesson lmnat sina uppdrag i SCA.

Volker Zller

Ulrika Kolsrud

Donato Giorgio

SCA SHAPE 2 2015 39

Bzzzz, babyn sparkar

BABY BUZZ KALLAS ett s kallat duo-armband
frn Libero. Uppnningen ger gravida kvinnor
mjlighet att skicka en buzz, en liten vibration,
till sin partners armband nr babyn sparkar.
Tanken r att gra partnern mer delaktig i graviditeten. Baby Buzz lanseras i slutet av 2015.

Handhygienprogram i Kina

ISTOCKPHOTO

MELLAN MAJ OCH september varje

r drabbas allt er barn i Kina av

virusinfektionen hand-fot-munsjuka
(hstblsor) som frmst sprids via
hnderna. I Shenzen genomfrs
drfr det frsta strre forskningsprojektet i Kina med inriktning p
handhygien.
Programmet pgr i sex mnader
och omfattar 18 frskolor och

2 200 hushll. Syftet r att visa

hur god handhygien redan i tidig
lder skyddar frn sjukdomar som
hstblsor.
SCA kommer att frse frskolorna med Tork-dispensrar, tvl och
pappershanddukar fr att stdja
utbildningen av frskollrare. Vinda
kommer att dela ut antibakteriella
vtservetter.

Ny anlggning i Indien
SCA HAR INVIGT sin frsta anlggning i Indien

fr produktion av personliga hygienprodukter

och mjukpapper. Anlggningen i Pune, i delstaten Maharashtra i mellersta Indien, tillverkar
barnbljor och mjukpapper fr den indiska
marknaden. Bljorna sljs under varumrket
Libero och mjukpappret under det globala
varumrket Tork. SCA har varit verksamt p
den indiska marknaden sedan slutet av 2013.

Frankrike

Storbritannien

Tyskland

Frankrike

Frankrike

Finland

Global frpackningsdesign
SCAS OLIKA toalettpappersmrken ska f en frpackningsdesign som ser likadan ut i hela vrlden. Det r
frsta steget mot ett enhetligt varumrke fr SCAs
toalettpappersverksamhet.
40 SCA SHAPE 2 2015

Tyskland

Ryssland

Utseendet och
knslan av
varje produkt har
anpassats.

SCA INSIDE

Lttanvnda
tvlbehllare

Hjlp
p hjul
DEN 8 MARS startade Fredrika

W W W. T H E B I K E R A M B L E . C O M

Ek, tidigare anstlld p SCA-gda

Bogrundet plantskola, sin jordenrunt-expedition p cykel. Under 1
000 dagar ska Fredrika cykla 4 000
mil. Lngs sin vg samlar hon in
pengar till ActionAid, en internationell hjlporganisation som arbetar
med att bekmpa fattigdom med
srkilt fokus p ickor och kvinnor.
Frst tnkte jag gra resan fr
min egen skull, men jag mrkte att

den vckte stort intresse och det

gav mig idn till insamlingen. Mlet
r 100 kronor per mil men jag hoppas p nnu mer. Att gra detta fr
ett vlgrande ndaml ger mig
inspiration att fortstta cykla ven
under dagar d det knns tufft,
sger Fredrika Ek.
SCA r en av Fredrikas sponsorer. P hennes hemsida nns mer
information om ventyret och hur
du kan bidra till insamlingen.

HUR SVRT KAN DET VARA att f tvl

ur en dispenser?! Svaret r att det kan
vara nog s besvrligt fr mnniskor med
nedsatt styrka i hnderna, som sm barn,
ldre eller personer med en skada.
Drfr lanserar SCA och Tork ett nytt
sortiment av dispensrar som r mycket
ltta att anvnda. Detta r den frsta
dispenserserien p marknaden som godknts som lttanvnd av en extern organisation, Svenska Reumatikerfrbundet.
Tork tog kontakt med frbundet under
2011 nr en ny och lttanvnd skumtvlslsning skulle utvecklas. Nu r hela Tork
Elevation-dispenserserien godknd.

Flj Fredrikas resa p

X

www.thebikeramble.com

Rena barnleken.

SCA SHAPE 2 2015 41

SCA I VOLVO OCEAN RACE

Frn publik
till deltagare
Med kort varsel ck svenska Anna-Lena Elled mjlighet att frverkliga en drm
att arbeta som ombordreporter p Team SCA-bten i Volvo Ocean Race
(VOR). Shape ck en intervju frn ett krvt Sdra oceanen, tv dagar fre
rundningen av legendariska Kap Horn.
text ANNA GULLERS foto AINHOA SANCHEZ/VOR

Du brukar sjlv sitta p landbacken och

kommentera VOR. Gr det att frmedla till
yttervrlden hur det r ombord? Vad fr man
inte med?
Det r svrt att frmedla hur starka knslorna
r hr ute: Gldje, trtthet och ibland, nr det r
som mest extremt, rdsla. Det r otroligt vackert
allt r ytterligheter. Upplevelserna r extrema,
oavsett om det handlar om action eller en vacker
solnedgng. De hr kontrasterna r svra att frmedla. Livet r s intensivt, dygnet gr s otroligt
fort. Det hnder mycket p 24 timmar
Du har trnat med besttningen. r det
ngot du inte kunnat frbereda dig p?
Livet ombord r svrt att trna p om man inte
r ombord. Och att vara en del i laget det tar tid
att lra knna varandra p riktigt. Dr mrkte jag
stor skillnad mellan det frra benet och detta.
Vilken r den strsta utmaningen fr en
ombordreporter?
Den strsta utmaningen fr mig r att hlla
utrustningen i gott skick. Miljn r extrem och
42 SCA SHAPE 2 2015

inte speciellt kompatibel med elektronik och

kamerautrustning. Det r kallt, varmt, fuktigt
och massor med saltvatten verallt. Jag lgger
mycket tid p att hlla utrustningen i s gott skick
som mjligt!
Har du samma dygnsrytm som de andra
som jobbar i fyratimmarspass, eller har du en
egen smncykel?
Nej, vi har inte riktigt samma dygnsrytm. Jag
kan ju gra mitt jobb, fota, filma, p dagarna nr
det r ljust och sova ngra timmar p natten nr
det r mrkt. Jag frsker hjlpa till s mycket
jag hinner med mat och stdning. Vi lever enligt
europeisk tid, oavsett var vi r i vrlden.
Du drabbades av sjsjuka, hur hanterade
du det?
Blir man sjsjuk gller det att ta och dricka
trots att det r det sista man har lust med. Frlorar man fr mycket energi och vtska r det
svrare att terhmta sig och det sista man vill
r att bli sjuk och en belastning fr laget i stllet fr en resurs.

En seglande
ingenjr
Anna-Lena Elled,
39, startade och
driver segeltidskriften Search
Magazine. Hon har
akademiska
examina i bland
annat elektroteknik
samt energi- och
miljteknik.