Klas Anshelms utstllningsrum

En arkitekturteoretisk analys av Malm konsthall

Johannes Kjellgren

Avdelningen fr konsthistoria och visuella studier

Institutionen fr kulturvetenskaper
Lunds universitet
KOVK02:3, 15 p. Kandidatkurs ht 2014
Handledare: Cecilia Sjlin

Abstract
The exhibition rooms of Klas Anshelm
An architectural analysis of Malm Konsthall
My thesis focuses on the Lund-based architect Klas Anshelms two exhibition spaces. In an
introductory formal analysis, his first exhibition space, Lunds konsthall, built in 1956, is
compared with the latter Malm konsthall from 1975. Using this formal analysis, I apply
theoretical discussions on the material using Beatriz Colominas writings on Adolf Loos and
Le Corbusier in Privacy and Publicity, Peter Jones and Gillian Roses theories of surveillance
in museum environments and Ipek Kaynars studies of movements in museum spaces.
This is followed by a discussion of Anshelm relation to the architecture style, brutalism, with
a historical introduction to the genre and a comparative study of Malm konsthall and Alison
and Peter Smithson's school in Hunstanton, UK.
The thesis concludes with a discussion of the use of light in Anshelms architecture and the
characteristics of the light in Malm konsthall
Skord: Malm konsthall, Klas Anshelm, Nybrutalism, Le Corbusier, Lunds konsthall,
Beatriz Colomina, Adolf Loos, Peter Jones

Innehllsfrteckning
1.1 Bakgrund

1.2 Syfte och frgestllning

1.3 Material

1.4 Teori och metod

1.5 Forskningsversikt

1.6 Avgrnsningar

1.7 Disposition

1.8 Begreppsdefinition

2. KLAS ANSHELM
2.1 Exempel p andra verk

6
7

2.1.1 Landsverk AB i Landskrona (1951-1960)

2.1.2 Villa Rausing i Lund (1952)
2.1.3 Statens maskinprovningar i Alnarp (1954)
2.1.4 Sydkraft i Malm (1962-71)

3. FORMALANALYS
3.1 Malm konsthall
3.1.2 Interir
3.1.3 Malm konsthall efter ombyggnaden 1994

3.2 Lunds konsthall

3.2.1 Exterir
3.2.2 Interir

3.3 Analys
3.3.1 Masken och det interira
3.3.2 Betrakta och betraktas
3.3.3 Om rrelsen i de bda konsthallarna

7
8
9
9

11
11
13
14

14
15
16

17
18
20
21

4. ANSHELM OCH NYBRUTALISMEN

4.1 Nybrutalismen

22
22

4.2 Anshelms frhllande till nybrutalismen

23

4.3 Nybrutalistiska drag i Malm konsthall

25

5. LJUSETS BETYDELSE
5.1 Om ljuset i arkitektur

27
27

5.2 Lanterninernas funktion

28

5.3 Andra fnster

28

5.4 Industrilokal eller utstllningshall?

29

5.5 Det artificiella ljuset

29

6. SLUTSATS

31

APPENDIX

33

KLLFRTECKNING

38

BILDFRTECKNING

40

1. INLEDNING
1.1 Bakgrund
Arkitekten Klas Anshelm var verksam i Lund och nrliggande kommuner frn 1947 fram till
sin dd 1980. Under dessa r ritade han flera industribyggnader, universitetslokaler och
bostadshus i trakten. I hans produktion finns ven tv konsthallar; Lunds konsthall, som
byggdes mellan ren 1954-1956, och Malm konsthall som byggdes frn 1971-1975, tv i
grunden ganska olika byggnader. Lunds konsthall utmrker sig med sin slutna tegelfasad och
sin inre struktur i tv niver som kretsar kring den centrala innergrd medan Malm konsthall
i sin tur har ett utmrkande ppet enplansrum.
Sedan januari 2012 har jag arbetat som vakt p Malm konsthall och har under den tiden
kommit att intressera mig fr hur rummet r utformat. Jag har ven blivit intresserad av hur
rummet varit frnderligt jmfrt med den ursprungliga form som Anshelm ritade.
Ursprungligen var rummet med uppdelat, med en hrsal placerad centralt i ljusschaktet. En
rumsuppdelning som man rrde sig ifrn 1994 d hrsalen revs och caf och reception
flyttade ut till en tillbyggnad bredvid. Ngot som visar hur frnderligt Malm konsthalls rum
r.
Jag kommer i uppsatsen att fokusera p vad som gr Malm konsthall till en
utstllningshall jmfrt med andra byggnader av Anshelm, men ven genom en jmfrande
analys av Malm konsthall och andra utstllningsbyggnader, dribland Lunds konsthall.
1.2 Syfte och frgestllning
Min primra frgestllning r Hur utvecklar Anshelm sitt utstllningsrum mellan ren 1956
och 1975?. En frga som ppnar upp fr jmfrande analys i relation till dels Anshelms
tidigare produktion men ven mellan Malm konsthall och andra utstllningsrum.
Syftet med denna underskning r att fokusera p ett verk av Anshelm och genom jmfrande
studier av andra verk studera dess arkitektoniska funktion som konsthall i ett strre
perspektiv, men ven att nrstudera specifika platsunika egenskaper. Exempel p detta r det
rika ljusinslppet som studeras nrmare lngre fram i en teoretisk diskussion om vad fr
funktion ljuset kan ha i en utstllningsmilj.
Ytterligare en frgestllning som jag mnar besvara i uppsatsen r Hur frhller
Anshelms utstllningsrum sig till den nybrutalistiska byggnadstraditionen?

1.3 Material
Det empiriska materialet som har studerats p plats r Malm konsthall och Lunds konsthall.
Bde det exterira och interira i byggnaderna har tagits i beaktning. ven ritningar av husen,
fre och efter ombyggnaden av Malm konsthall 1994 samt ritningar av hur utstllningsrum
r planerade har anvnts i uppsatsen. Ytterligare material som har anvnts i den jmfrande
analysen r ritningar och fotografier av andra byggnader som jmfrs med Anshelms
konsthallar. Dribland tidigare arkitektur ritad av Anshelm, men ven annan arkitektur som
har varit relevant att stlla mot materialet.
1.4 Teori och metod
Jag har valt att anvnda mig av en formalanalys av de bda konsthallarna som metod. Strst
fokus ligger p det exterira men jag talar ven om det interira i form av planlsningar och
sjlva grundutfrandet av rummen. Dessa formalanalyser har sedan varit utgngspunkt fr en
teoretisk diskussion utifrn Beatriz Colominas teorier om det privata och offentliga, det
interira och exterira, om masken och det inre som grundar sig p Adolf Loos och Le
Corbusiers verk. Sedan fljer en diskussion utifrn Peter Jones respektive Gillian Roses
teorier om vervakning, samt Ipek Kaynars studier av rrelser i museirum. Denna
formalanalys kommer ven att ligga till grund fr att svara p frgestllningarna om
Anshelms relation till nybrutalismen och vilka drag av den arkitektoniska stilen som gr att
finna i Malm konsthall. Drefter fljer ett avslutande avsnitt om Anshelms utformning av
fnster och lanterniner p Malm konsthall.
1.5 Forskningsversikt
Tidigare forskning jag har tagit del av har behandlat Anshelm som arkitekt i stort och fokus
har d inte legat p Malm konsthall som specifikt studieobjekt. Jag har med denna uppsats
velat uppehlla mig kring Anshelms utstllningsrum och hur han skapar dessa. Tidigare
forskning som rr Anshelm som jag kommer att anvnda mig av r Per Qvarnstrms Arkitekt
Klas Anshelm: samlade arbeten och Olle Svedbergs Klas Anshelm.
1.6 Avgrnsningar
I formalanalysen av rummen gr det inte att bortse frn de aktuella utstllningarna som visas i
de bda konsthallarna. Utstllningarnas pverkan av den rumsliga uppfattningen r en
intressant aspekt, men inte den primra fr min underskning. Den optimala studiesituationen

fr en formalanalys: tv tomma rum utan ngra utstllningsobjekt, r dessvrre inte

genomfrbar.
De bda konsthallarna har studerats p plats medan andra analyser har grundats p studier
av fotografier eller skisser.
1.7 Disposition
Uppsatsen inleds med en beskrivning av Klas Anshelm och hans bakgrund. I samma kapitel
fljer en presentation av ett urval av vriga byggnader ritade av Anshelm vilka senare
kommer att anvndas som referensmaterial i min analys av Malm konsthall respektive Lunds
konsthall. Efter detta fljer i kapitel tre ett lngre avsnitt bestende av en formalanalys av
Malm konsthall och Lunds konsthall. Svl exteriren som interiren av de bda
konsthallarna redogrs fr. Vidare kommer rummen att studeras utifrn relationen mellan
interir och exterir, mjligheten att se in respektive se ut samt den moderna arkitekturens
betydelse fr det moderna vervakningssamhllet, och hur museirummets styr beskarens
rrelsemnster. I kapitel fyra redogr jag fr Anshelms frhllningsstt till nybrutalismen
genom att en kort beskrivning av begreppet nybrutalism. Kapitel fem fokuserar p ljuset och
dess betydelse fr en byggnad generellt och Malm konsthall specifikt. Uppsatsen avslutas
slutligen med avslutande kommentarer i kapitel sex.
1.8 Begreppsdefinition
Qvarnstrm benmner flera av Anshelms byggnaders tak som lanterniner. Bde p Malm
konsthall och Lunds konsthall. D en tydlig definition saknas hos Qvarnstrm av vad
lanternin r har jag valt att diskutera hans definition av Lunds konsthall som ett lanternintak.

2. Klas Anshelm
Klas Anshelm fddes 1914 i Gteborg. Mellan ren 1936-1940 utbildade han sig till arkitekt
p Chalmers tekniska hgskola i Gteborg. 1941 skte han arbete i Stockholm men d Europa
befann sig mitt i ett pgende vrldskrig lg mnga byggprojekt p is och arbetstillfllena var
f. Anshelm skte sig istllet till Lund och fick arbete under arkitekten Hans Westman.1
Under de tre r som han arbetade fr Hans Wesman deltog han samtidigt i flertalet
arkitekttvlingar dr ngra av hans frslag kom att prisas. Framgngarna i tvlingarna bidrog
till att han ytterligare gjorde sig ett namn i den svenska arkitektsfren. Ngot som senare
resulterade i en anstllning p Wejke & deen i Stockholm r 1944. En byr p vilken han
bland annat fick arbeta med generalplanutredningar av tillbyggnader p Lunds och Uppsala
Universitet. Detta gnade han sig t fram tills han r 1947 flyttade tillbaka till Lund fr att
starta sitt eget arkitektkontor.2
Huruvida det var arbetet med planutredningarna fr Lunds Universitet p Wejke &
deen som tog honom tillbaka till Lund r inte klart, men han kom att arbeta med att rita
mnga universitetshus under sin karrir. Vill man hrddra det kan man sga att hans eget
arkitektkontor prglades av tv typer av projekt: industri- och verkstadshus samt
universitetsbyggnader.3
Anshelm stannade i Lund och arbetade med sin arkitektfirma fram till sin dd 1980.
Han var frmst verksam i regionen, bortsett frn ngra projekt som bl.a. rrde de medicinska
institutionerna p Medicinarberget i Gteborg mellan ren 1955-1970 samt Landsstatshuset i
Mariestad 1947, som var hans frsta projekt som fristende arkitekt. Under denna period
anstllde Anshelm ven ett antal nyexaminerade arkitektstudenter, dribland Bernt Nyberg
som anslt till firman 1952.4
I brjan av 50-talet vann Anshelm en arkitekturtvling fr att forma Lunds konsthall p
Mrtenstorget. Hans lsning skiljde sig t frn de vriga tvlingsfrslagen, bl.a. p s stt att
Anshelm beslutade sig fr att frigra den medeltida byggnaden Krognoshuset, frn sin
tilltnkta konsthall och istllet placerade han byggnaden fritt p torget. Lunds konsthall r
tillsammans med LTH och Stadshallen de mest knda byggnaderna som han ritade i staden.
Malm konsthall, som invigdes 1975, blir bland de sista stora projekt Klas Anshelm
genomfr innan sin dd 1980. Byggnaden innebr en realisering av flera ider som han har
frfinat under hela sitt yrkesliv och inrymmer en konsthall, med reception, caf, hrsal och
1

Per Qvarnstrm, Arkitekt Klas Anshelm, Samlade Arbeten, Byggforskningsrdet Stockholm: 1998, s. 17-18
Qvarnstrm, s. 19
3
Klas Anshelm & Olle Svedberg, Klas Anshelm, Arkitektur, Stockholm, 2004, s. 4
4
Qvarnstrm, s. 31
2

verkstad i en och samma byggnad. Malm konsthall fick 1994 en tillbyggnad ritad av Jan
Holmgren och i samband med detta flyttades andra verksamheter ut ur Anshelms ursprungliga
konsthallsbyggnad.
2.1 Exempel p andra verk
2.1.1 Landsverk AB i Landskrona (1951-1960)

Bild 1. Fasad som visar den stora montagehallen och den hga lanterninen.
Bild 2. Fasad av rglasskivor som kunde nermonteras fr tillbyggnad och ytterligare
expansion.
Landsverk AB:s expansion i brjan av femtiotalet innebar ngra av Anshelms egen firmas
frsta stora omfattande projekt. I och med att produktionen av i synnerhet grvmaskiner
kade kraftigt fr fretaget krvdes rejla utrymmen. Klas Anshelm ritade en stor
montagehall med en stlstomme kltt i rtt tegel och fasader i rglas fr att frberedda en
ytterligare utbredning av byggnaden om s krvdes. Hr nrmar sig Anshelm strukturalistiska
ider om den expanderbara byggnaden kontra den funktionalistiska dr byggnaden vanligtvis
lser ett aktuellt, och inte flera framtida, problem som bestllaren kan tnkas st infr.
Rglaset som man anvnde sig av i just dessa expanderbara delar lmpade sig ven vl fr att
skydda mot alltfr starkt solljus. Taklanterninen utformades fr att ge ett rikt verljus ner i
montagehallen.5

Qvarnstrm, s. 70

2.1.2 Villa Rausing i Lund (1952)

Bild 3. Fasad mot grden i sydvstlig riktning med rikt ljusinslpp.

Anshelm ritade 1952 en villa t familjen Rausing i Professorsstaden i Lund. Den yttre fasaden
ligger nra gatan med enbart en liten grsyta som skiljer tomten frn trottoaren. Denna fasad
har ven ett ftal sm fnster och en sluss i vilken man leds in i huset. Mot grden placerade
istllet Klas Anshelm de strre fnsterpartierna i huvudbyggnaden samt de tv flyglarna som
flankerar den. Stommen till huset r gjort av lttbetong, kltt i tegel i liggande och stende
riktningar som r format i kvadratiska mnster. En liknande kvadratisk form har det stora
fnstret i den vnstra flygeln. 6

Bild 4. Villa Rausings huvudentr, konstruerad som en sluss

Qvarnstrm, s. 79

2.1.3 Statens maskinprovningar i Alnarp (1954)

Bild 5. Lanternintaken med stlbalkar utformat fr att klara stora tyngder.

Bild 6. De sgliknande lanternintaken exterirt.
I brjan av 1950-talet planerades en anlggning med syfte att testa och skerhetskontrollera
det kade antalet byggnadsmaskiner som producerades i landet. Denna anlggning kom att
hamna i Alnarp och ritades av Anshelm. Vggarna r konstruerade av en brande
tegelkonstruktion, men lanterninerna - eller snedtaken - som r vnda mot norr, r fristende
stlkonstruktioner mnade att klara tyngder upp mot 2,5 ton. Meningen var att dessa tyngder
skulle kunna pendla frn taket, simulera olyckssituationer och drmed testa hllfastheten i de
maskiner som kontrollerades i byggnaden.7
2.1.4 Sydkraft i Malm (1962-71)

Bild 7. Sydkrafts sdra fasad.

Qvarnstrm, ss. 96-97

Mellan 1962 och 1971 ritade Klas Anshelm Sydkraft AB:s (nuvarande Eons) kontor i Malm
belgen i anknytning till Kronprinsen. Kontoret strcker ut sig i samma lngd som den
idrottsplan den r vnd mot och r en heltegelbyggnad som jmfrts med en gotisk katedral, i
och med sin massiva tegelkonstruktion dr teglet r brande utan vare sig betong- eller
stlstomme.8

Bild 8. Detalj frn fasaden

Bild 9. Tegelpelare interirt i personalmatsalen
Tegelpelarna exterirt skapar vertikala sektioner i byggnaden som ger huset ett systematiskt
intryck. De fungerar som skydd fr insyn i de kontor som finns i byggnaden, samtidigt som de
under kvllstid fungerar som projektionsytor fr det ljus som sipprar ut genom fnstren i
kontoren d man passerar fasaden gende frn Regementsgatan. P s stt ger byggnaden
intryck av ett stort fretagskomplex dr arbetet fortlper under stora delar av dygnet.

Qvarnstrm, s. 186

10

3. Formalanalys
3.1 Malm konsthall

Bild 10. Detaljplan av Malm konsthall bearbetad frn Anshelms originalritning.

Malm konsthall invigdes 1975. Konsthallen r placerad centralt i Malm mellan Sankt
Johannesgatan och Munkgatan, i nra anknytning till kpcentret Triangeln samt Sankt
Johanneskyrkan i ster och Magistratsparken i vster.
3.1.1 Exterir
Byggnaden har tre sidor av huset tillgngliga fr beskaren. En del av den sdra fasaden har
byggts in i en tillbyggnad och r i och med det egentligen bara en halv fasad som gr att se
utifrn. Den vstra fasaden bestr av glas och aluminium och ligger placerad ut mot
Magistratsparken och den norra som r den lngsta fasaden som ligger ut mot Munkgatan.
Den stra fasaden finns bakom en grind d det r en del av verkstads- och
frvaringsutrymmen, och gr bara att skymta frn norra fasaden frn Munkgatan.
Hjden p sjlva grundbyggnaden r uppskattningsvis ca 5 meter och vggarna p sdra
och norra sidan r konstruerade av brdliknande betongskivor som r cirka 15 cm hga. Dessa
betongskivor ligger i olika djup, s att varannan skiva sticker ut ngra millimeter frn vggen,
vilket skapar en reliefeffekt i fasaden. Denna djupeffekt ger intryck av en trkonstruktion, i
likhet med ett timmerhus, d man betraktar byggnaden p hll. I dessa skivor finns
ojmnheter, skrovliga kanter, sm hl och frgskiftningar som gr att betongen fr samma
formala ytegenskaper som trskivor. En frklaring till hur dessa ojmnheter ha uppkommit
kan vara att betongen har gjutits i trformar.

11

Den sdra fasaden har en entr som sticker ut cirka 45 grader frn vggen och framfr denna
entrkub finns en stlkonstruktion, med stuprnnor, som hller uppe det platta aluminiumtak,
som man finner ovan de fyra entrdrrarna i glas och aluminium. Precis ovanfr entrdrrarna
finns en rektangulr skylt som talar om konsthallens ppettider. Bredvid entrn sitter
prisplaketten fr Kaspar Sahlin-priset byggnaden frrats med.
P samma vggyta finns ett fnster, genom vilket det inte gr att se in i konsthallen
genom, istllet r en vit spnskiva satt fr rutan. Precis bredvid finns en stor vit skiva med
metallister som visar information om aktuell utstllning. Ovanfr denna skiva finns det fyra
gra vgglampor fsta i vggen med runda lampskrmar. Strax undertill finns en trbnk som
r monterad p vggen. Det ldre tret p bnken har ftt en patina med en frgton som gtt
ver i grtt, och smlter nstan in i betongvggen som den sitter fast p. Materialen samspelar
allts istllet fr att kontrastera mot varandra i detta fall. Ngot som de rda stlbalkarna i
entrn samt den ljusgr aluminiumstuprnnan i hgre utstrckning gr.
Bakom entrn, nra glastillbyggnaden, sticker det ut ett fack i huset med tv sm
fnstergluggar. Mellan den sdra entrn och tillbyggnaden i glas vxer det idag vildvin ver
betongen.

Bild 11. Malm konsthall fotograferad invigningsret 1975

Bild 12. Malm konsthalls interir fotograferad 2005
Den norra fasaden har samma trliknande betongmnster som den sdra. Vggen strcker sig
dremot betydligt lngre. P fasaden vxer vildvin ver nstan hela vggytan. 3 meter upp p
vggen finns ven fyra fsten fr gatubelysningen som allts r integrerade i den vre delen
av fasaden istllet fr att st framfr den. P ena lngsidan finns ven en drr som inte ser ut
att vara i bruk, men vsterut finns en v-formad ficka insprngd i fasaden. P ena sidan finns

12

ett fnster samt en ndutgng frn konsthallen. Den andra sidan bestr av en solid vgg. I ytan
finns ett litet trd som ser ut att vara planterat fr ngra r sedan.
Den vstra fasaden bestr av fnsterglas och aluminiumlister. De strsta fnsterglasen
har en nrmast kvadratisk form och r tio till antalet ver hela vggen. Mellan dem finns det
fem drrar som fungerar som ndutgngar. I hrnet av den sdra och vstra fasaden r en
skylt monterad i riktning vsterut mot parken. Den har en rektangulr form med rundade hrn
och Malm konsthall-texten placerad p ett rutnt.
Den stora lanterninen sticker upp flera meter och r synlig frn samtliga vderstreck,
ven nr man str nra sjlva byggnaden. Tydligast ser man den frn Magistratsparken dr
dess triangelform reser sig ur taket, kldd i aluminiumplt. Frn Magistratsparken ser man
ven lanterninerna i mindre skala, som vinklas upp frn det platta taket. Likt den stora
lanterninen r ocks dessa vinklade mot norr. I vrigt gr det inte att se ngot av takets
utformning eller materialitet frn marken.
3.1.2 Interir
Ingngen frn konsthallstorget r konstruerad som en sluss i vilken det finns tv par drrar i
tv omgngar. Slussen som man gr in genom r konstruerad av glas, genom vilken beskaren
kan betrakta vriga delar av konsthallen och har en filtmatta som fljer med in en bit in i
rummet innan granplanksgolvet tar ver. Rrelsen in mot rummet sker mot rummets
nordvstra hrn.
Genom ingngen frn tillbyggnaden kommer man som beskare in frn den sdra
fasaden. Detta innebr att man som beskare fr tv olika stt att ta sig an rummet. I det frsta
exemplet ser man frst den nordstra delen av konsthallen. Fr att blicka mot den vstra och
nordvstra delen mste man ta ngra steg in frn entrn och vnda blicken nert mot fnstren.
I entrn frn tillbyggnaden fr man en 180 gradig verblick av konsthallen. I anslutning till
den sdra vggen finns en uppbyggd vgg med kldhngare och bakom den finns det ett
toalettutrymme. Hallen har beroende p vad det r fr utstllning vggar uppbyggda men inga
permanenta bortsett frn det skal som finns mot fasaden.
I mitten av rummet finns tio pelare som br upp den stora taklanterninen. Dessa skapar
gemensamt en inre sektion inne i konsthallen i och med den hga takhjden.
De mindre lanterninerna, eller kupolerna, lper ver hela den kvarvarande ytan av taket, som
inte har tagits upp av den stora lanterninen. Tillsammans bildar de en rektangulr sektion, om
sju i bredd, i sdra delen av huset som lper nstan frn stra fasaden till vstra. Inifrn ser
man upp till glasrutorna genom en vit kupa frsedd med vita stnger i botten, som man kan
13

fsta lttare vggar eller elektronisk utrustning i. Ljusinslppet i dem r mer dmpat n genom
den stora lanterninen. I varje kupol finns dessutom tv gldlampor som kan ge ett ytterligare
ljus. Varje kupol gr att tcka fr med aluminiumplattor om man vill mrklgga en enskild
lanternin eller en hel sektion. Ljuset kan drfr skifta drastiskt lngs med denna sektion med
de mindre lanterninerna. Mot stra fasaden r en del av hallen stngd dr verkstaden r
inrymd. I sydstra hrnet r barnverkstaden placerad och en ndutgng och en fnstersektion
ger utblick mot grden dr restaurangen har sin uteservering.
Vggarna lngs med hela konsthallen ser ut att vara kldda med vita trskivor. Golvet
som bestr av ljusa trplankor har en del slitningar och borrhll och ven en del luckor som
tyder p att det gr att dra ledningar och annat under golvplankorna
3.1.3 Malm konsthall efter ombyggnaden 1994
Tillbyggnaden frn r 1994 som ritades av Jan Holmgren fr White arkitekter, gjorde s att
den sdra fasaden delvis blev inglasad d man byggde ihop Anshelms konsthall med
Hantverkshuset, ritat av Ewe och Melin r 1915.9
Bredvid den entr som ppnades vid den sdra fasaden tillkom d en glasfasad som utifrn
ger insyn in i bokhandeln. Strax ovanfr entrslussen har ett nytt tak tillkommit med
ytterligare stuprnnor och en belysning ned p entrdrrarna. Interirt innebar detta att
receptionen och kafet flyttade ut till den nya tillbyggnaden. Hrsalen, som tidigare sttt mitt i
ljusschaktet revs och flyttade ut till tillbyggnaden, en ndring som bidrog till att gra
konsthallen n mer ppen n tidigare.
3.2 Lunds konsthall
Lunds konsthall invigdes r 1956 och r placerad i det nordvstra hrnet av Mrtenstorget i
centrala Lund och r omgiven av tidigare Systembolaget i ster och en restaurang vid namn
VED som ligger vster om Anshelms byggnad. Den medeltida byggnaden Krognoshuset
ligger fristende ngra meter frn de vriga byggnaderna i torgets nordvstra hrn.

Anna Holmbom & Lena Leeb-Lundberg (red.), Malm konsthall 1975-2005, Malm konsthall, Malm, 2005,
s. 47

14

Bild 13. Lunds fasad ut mot Mrtenstorget.

Bild 14. Lunds konsthalls entrsluss med stngd port.
3.2.1 Exterir
Lunds konsthall har en mindre fasad i den vstra delen av huset, men som bryts av den
bredvidliggande restaurangen. Formen p gaveln ger ledtrdar om den branta taklanternin,
alternativt snedtaket, som Anshelm skapar fr ljusinslpp inne i konsthallen. I gavelns hgra
del finns ett halvmeter brett fnster i fyra sektioner som lper frn mark till tak.
Konsthallens huvudfasad mot torget r av rtt tegel som till strsta del utgr fasadens
yttre uttryck. Bortsett frn det finns det ven en entrsluss, samt det T-formade fnstret som
grnsar till systembolagsbyggnaden i stra delen. Entrn in till sjlva byggnaden r placerad
inte helt centralt i fasaden, utan lite till vnster och r formad som en kub. Materialet r
mrkgrnt och grtt i skiftningar, ngot som talar om att det r kltt i koppar. Entrn har ftt
en patina som r oregelbunden och de yttre delarna finns det stora flt som gr i en brun
nyans. I den vre delen av kuben str "Lunds Konsthall" som r aningen svrare att tyda i och
med just frgskiftningarna.
D konsthallen hller ppet r drrarna till entrkuben vinklade lite int, ngot som
skapar en intrrelse in mot huset. Vid stngning s viks drrarna ut och skapar en massiv, till
synes tjock och ogenomtrnglig, vgg in mot konsthallens inre. De tv vikdrrarna r kldda
av flera kopparbitar som har naglats ihop och skapar ett oregelbundet och skiftande mnster.
Ytterligare markeras entrn av tv lga gatulampor som ramar in kuben och skapar en
ytterligare intrrelse. Mellan dessa tv lampor finns en betongplatta med inskription som
lyder: Man borde lgga ner lika stora resurser p att lsa kontaktlsheten som att lsa
arbetslsheten. Antagligen r den ditplacerad under senare tid.

15

Till hger i fasaden finns en fnsterkonstruktion som ser ut som ett liggande T som delvis
skapar insyn till andra vningen. Dess frmsta funktion tycks vara att fungera som ljusinslpp.
Bredvid entrkuben s finns det p bda sidorna en trbnk som lper lngs med hela fasaden.
Det ljusa tret kontrasterar mot det rda teglet.

Bild 15 . Detaljplan av en av Lunds konsthalls sektioner samt bottenvning.

Bild 16. Frmre utstllningsrummet
Bild 17. Vy frn bakre utstllningsrummet med vy mot lktaren och det T-formade fnstret
mot Mrtenstorget
3.2.2 Interir
In i det frsta rummet p Lunds konsthall gr man in genom entrslussen och mts av en
reception rakt framfr entrn. Frn den ser man ett par olika riktningar, till vnster om
receptionen finns en gng med en trappa och till hger om receptionen ser man ut genom
glasdrrar mot grden. Lngre till hger i rummet s finns en trappa som leder upp till
lktaren som finns i samma rum. Framfr den finns en gng in till vnster. Bakom skymtar ett
litet utrymme som ocks leder vidare i andra rum.
Frsta rummet har hg takhjd, vita vggar och mrkgrtt stengolv. Till hger i rummet
finns en avgrnsande vgg i vilken trappan till andra etage r fst i. Bde trappan och vggen
r i en mrkgr frg. Trappan, r likt vriga trapporna i huset kldd i ett svart linoleumgolv
med guldfrgade lister. Lktaren, eller andra etagen r ven den kldd i samma typ av svarta
linoleummatta. Bakom trappan och vggen, finns en sektion med ftljer dr det gr att se ut
mot torget genom det T-formade fnstret.

16

Nr man kommer upp frn trappan, finns mjligheten att g till vnster lngs med lktaren
med utsikt ver det frsta utstllningsrummet eller rakt fram genom gngen som leder mot det
bakre utstllningsrummet.
Lngs med lktaren p andra etagen lper betongfundament, strax ver knhjd, med
svartmlade metallrcken fsta i fundamenten. Mellan dessa fundament finns uppsatta galler,
eller svarta raster som gr att man kan se ut frn andra vningen men framfrallt erbjuder en
insyn frn det frsta etaget. Det svarta metallrastret med bjda rr pminner lite om den skylt
som finns p Malm konsthalls tak, dr texten r placerad p metallrastret.
I fnstertaken sitter belysning som riktas lngs med fnstren upp mot taket. I vartannat
fnster sitter det en lampa. Denna belysning r ocks den enda interira belysning som finns i
de stora salarna. I gngarna p nedre vningen finns det dremot lysrr i taket.
Frn den bakre lktaren r avstndet till vggen mitt emot nrmre n i det frsta
rummet. Det r ven lgre i tak hr n i det frsta rummet. Hjden p vggen under fnstren
r strax ovan huvudhjd och r en yta dr det finns mjlighet att hnga exempelvis mlningar.
Dock r det kanske inte en helt optimal yta att hnga upp bilder p, d det r svrt att betrakta
dem p avstnd i och med att man inte kan backa mer n ngra meter bakt innan rcket tar
vid. I bakre gngen finns det ett utrymme med en ingng till hiss och en trappa ner till det
bakre utrymmet. Drifrn ser man rakt fram mot det frmre rummet, och utrymmet med
ftljer och utsikt ut mot torget.
Nedfr trappan finns det ett litet utrymme bakom trappan och vid hissutgngen.
Drifrn kan man g ut mot gngen som leder in det frmre rummet eller i den bakre
utstllningssalen. I gngen r det som p hela nedervningens stenplattor som utgr golvet
och i taket finns svart-vita undertaksplattor. Samma utformning finns p stra sidan, dock
med ett litet snedfnstertak som ger ett visst ljusinslpp i en bortre sektion.
Genom dessa gngar ser man ut mot innergrden och motsvarande gngen p andra sidan.
3.3 Analys
I analysen anvnder jag mig av tre teorier: Colominas texter om masken och det interna ifrn
Privat och Offentligt. Gillian Rose och Peter Jones teorier om arkitektur och det moderna
vervakningssamhllet sprungna ur Foucaults teorier, och slutligen Ipek Kaynar studier om
rrelsemnster i ppna utstllningsrum kontra traditionella museirum som i karaktren r mer
uppdela i mindre utstllningsytor.

17

3.3.1 Masken och det interira

Lunds konsthalls planlsning och hur Anshelm styr dess inre in mot centrum pminner till
viss del av hur Villa Rausing r utformad (Se bild 3 och bild 4). I fallet Villa Rausing s har
vi ett bostadshus, dr dess krna r centrerad till de bakre delarna av huvudbyggnaden, med
de bda flyglarna som flankerar den. Fasaden ut mot gatan, ansiktet utt, r allts stngd och
visar bara p enstaka utblickar i form av fnster, snarare n att redovisa dess inre exterirt.
Det samma gller Lunds konsthall, vars stngda tegelfasad gr den otkomlig, och det
exterira r till viss del hemlig gllande hur den kommunicerar dess inre. Entrn fungerar hr
som sluss likt Villa Rausing dr man som beskare inte ser vad man r p vg att g in i fr
byggnad.
Colomina talar i Privat och Offentligt om husets mask och dess relation till det inre,
byggnadens interir. Hon lyfter fram Adolf Loos knda citat: Huset behver inte tala p
utsidan; hela dess rikedom mste istllet visa sig p insidan.10 som ett exempel och
resonerar vidare kring de tv olika sprk som utsidan respektive insidan kommunicerar:
Att frska terge utsidan i insidans erfarenhetsmssiga termer var lnlst, enligt Loos - de r tv skilda
men msesidigt beroende system. Insidan talar kulturens sprk, sprket om erfarenheten av tingen;
utsidan talar civilisationens sprk, informationens. Insidan r annorlunda n utsidan, p samma stt som
erfarenhet r skild frn information, kultur frn civilisation. Och drfr kan offentliga byggnader i lugn
och ro fortstta att bertta om vad som dljer sig bakom vggarna: "Domstolsbyggnaden mste upplevas
av de hemliga lasterna som en hotande tbrd. Bankpalatset mste sga: hr frvaras dina pengar tryggt
och gott av rliga mnniskor."11

Bde Malm konsthalls och Lunds konsthalls fasad talar informationens sprk. Genom
skyltar, informationstavlor och affischer s frstr man bde var man r och vad som faktiskt
frsiggr inuti huset fr stunden. Offentligheten utanfr tar del av vad som finns dr inne och
tar till sig denna information via text och bildlig kommunikation. Inuti s r det erfarenhetens
sprk som talar. De erfarenheter, som utsidans information talar om fr oss, som existerar i en
daglig realitet i form av dess verksamhet.12
I en intervju med Vrt Malm strax efter att Malm konsthall invigts r 1975 frklarar
Anshelm:
Jag tycker det r viktigt att man kommer direkt in i en konsthall. S fort man stigit innanfr ytterdrrarna
skall man st inne bland konsten. Hr finns allts inga slussar i form av garderober eller frstugor, man

10

Colomina, s. 39
Colomina, s. 40
12
Colomina, s. 40
11

18

kommer direkt in. Det r samma princip som i Lunds konsthall och frresten ocks Moderna Museet i
Stockholm.13

ven om man som beskare kommer direkt in i bde Malm konsthall och Lunds konsthall,
s r det genom just en form av sluss, som binder samman det exterira och det interira som
man passerar. Det arkitektoniska greppet ser vi i en jmfrande analys av ovan nmnda Villa
Rausings slussentr frn r 1952 (se bild 4) och som ven dyker upp som entr fr Lunds
kosthall r 1956 (Se bild 14). I Malm konsthall vinklar Anshelm entrslussen cirka 45 grader
ut frn vggen. Ngot som srskiljer entrn frn tidigare nmnda byggnader.
Dels skapar det en korrespondens med det invinklade utrymmet p motsatta sidan, i norra
fasaden, dels ger det ven en entr in till rummet som inte r lika direkt. I jmfrelse med en
entrsluss som str rakt ut frn vggen, s som Lunds konsthalls entrsluss, s skapar Malm
konsthalls vinklade entr en mindre tydlig grns mellan det yttre och det inre.
Vid en analys av sjlva entrslussen kan paralleller terigen dras till Beatriz Colomina i
som i boken Privat och Offentligt belyser relationen mellan masken och det interna i kapitlet
Staden.14 Utifrn Colominas exempel r inte distinktionen mellan det exterira och det
interira lika skarp som grnsen mellan ett fnster och ett inre. I metaforen hon anvnder,
boken, beskriver hon hur en boks framsida frvisso r en utsida till de inre sidorna, det
interira, men hur en inre sida ven kan fungera som en utsida till ngot annat. Exempelvis
i form av en innehllsfrteckning eller en kapitelinledning. Anshelms entrslussar, bde i
Malm konsthall och i Lunds konsthall, kan med ett liknande synstt betraktas som en
extension av exteriren. Inne i dem s befinner man sig i ett mellanrum, man har stigit in frn
fasaden och ytterdrren och har en inblick in i konsthallen, men man r nd avskild frn dess
inre verksamhet. Grnsen mellan interir och exterir r nnu tydligare i Lunds konsthall d
den kubformade entrslussen gr att du passerar tv stycken grnsstationer. Malm konsthalls
vinklade entrsluss i sin tur gr att passagen inte upplevs som lika tydlig, eller ens som ett
mellanrum.
De bda entrslussarna skiljer sig i materialitet, med sina glaskonstruktioner, och i form
frn det exterira och det interira, och blir sledes en slags byggnadens tredje enhet. Det
materiella srskiljer sig d rummet bde ger utblick och inblick. Utformningen utmrker sig
d den srprglade kuben inte terkommer som ett arkitektoniskt drag i vrigt i arkitekturen.
En markant skillnad i planering mellan Lunds konsthall respektive Malm konsthall r
den tvplanslsning som den frstnmnda har jmfrt mot Malm konsthalls ppna
13
14

Vrt Malm, s. 12
Colomina, s. 39

19

enplanslsning. Lunds konsthall har ett vre etage i vilket beskaren kan st p lktaren i
frsta utstllningsrummet och titta rakt ner p den som tar sig in genom slussen.
3.3.2 Betrakta och betraktas
Gillian Rose talar om museets likhet med 1700-talsfngelset Panoptikon i vilket en betraktare
genom sin position hade mjlighet att vervaka fngelsets samtliga fngar. Vetskapen av att
vara betraktad ger en disciplinerande och uppfostrande effekt. Samma tendens gick att se i
betraktandet p 1800-talsmuseer enligt Rose.15
Lunds konsthall, med sina tv olika nivplan, bidrar till att skapa tv givna roller fr
beskaren; som betraktare och den betraktade. Svl via lktarna, i de bda
utstllningssalarna, som genom den transparenta glaskonstruktionen i mitten av huset har man
mjlighet att betrakta vriga beskares rrelser. Tydligast blir detta genom den tidigare
nmnda entrslussen dr man som beskare r sedd dels frn nedre plan, men ven frn den
de bda lktarna i det frmre utstllningsrummet.
Malm konsthalls ppna planlsning dremot, med avsaknad av niver, undviker att skapa
hierarkier mellan de beskare som rr sig i rummet. I Klas Anshelm, Samlade Arbeten,
nmner Qvarnstrm att Malm konsthall franleddes av en tid med uppror mot den etablerade
och traditionella kulturinstitutionen i spren av 1968-rrelsen, vilket i viss mn kan anses
visas i dess arkitektur.16 Givetvis gr denna planlsning att frndra vilket kan innebra en
frndrig i hur olika beskare kan betrakta varandra inuti konsthallen, men som utgngspunkt
har Lunds konsthall och Malm konsthall tv olika frutsttningar fr beskarna och ven
konsten att betraktas svl som betrakta.
Peter Jones har i en artikel, Building the Empire of the Gaze: The Modern Movement
and the Surveillance Society, pekat p sambanden mellan modern arkitektur och det modena
vervakningssamhllet. I artikeln skriver Jones om utmrkande drag och typiska material fr
den moderna arkitekturen och menar att dessa representerar - svl som bidrar till dagens
vervakningssamhlle.17 Jones belyser srskilt Le Corbusiers Villa Savoye, byggd r 1929
strax utanfr Paris som r byggt med flera av de karakteristiska drag som nmns av Le
Corbusier i hans Five Points of a New Architecture (1926). Stora fnster och ppna
planlsningar mjliggr fr vervakning svl av insidan svl som utsidan av huset. Enligt
15

Rose, Gillian, Visual Methodologies. An Introduction to the Interpretation of Visual Materials, London:
SAGE publications, 2002, s. 166
16
Qvarnstrm, s. 45
17
Peter Jones, BUILDING THE EMPIRE OF THE GAZE: The Modern Movement and the Surveillance
Society, Architectural Theory Review, 4:2, 1-14, DOI: 10.1080/13264829909478367, hmtad 19 december
2014, s. 10

20

Jones r 1900-talets frmsta panoptikala mekanism den som erbjuder omfattande transparens,
synlighet och mjligheten till vervakning av svl interiren som exteriren.18 ven
vlupplysta vita vggar fungerar som ett vervakningsmedel i form av bde kamera och
monitor. Mot bakgrund av detta har Anshelm, i likhet med Le Corbusiers ider om modern
arkitektur, i Malm konsthall skapat en byggnad som med sina glasfasader, vita vggar och
ppna planlsning mjliggr insyn frn utsidan, men ven mjligheten att betrakta omvrlden
frn insidan. Enligt Jones innebr en sdan konstruktion ven en utsuddning av grnserna fr
exterir och interir samt fr det offentliga och det privata.19 Genom anvndningen av dessa
moderna arkitektoniska drag mjliggr sledes Anshelm fr svl vervakning som insyn i
Malm konsthall. Den ppna planlsningen kan sledes i viss mn anses motverka hierarkier
och mjligheten till insyn och vervakning samtidigt som de, paradoxalt nog r den mest
extrema formen av det moderna vervakningssamhllet dr allt synliggrs. Denna mjlighet
till total insyn bidrar ven till att frstrka bilden av det kommunala museet som en offentlig
och tillgnglig institution.
3.3.3 Om rrelsen i de bda konsthallarna
I en studie av hur museibeskare rr sig i Ann Arbor Hands-on Museum studerar Ipek Kaynar
vilken skillnad ett ppet utstllningsrum gr gentemot ett mer traditionellt, uppdelat,
museirum.
Det gr att argumentera att museum med ppen planlsning mjliggr fr beskaren att sjlv
styra sin rrelsevg i museet och p s vis upptcka utstllningen p sitt eget vis. Dock
pongterar ven Ipek Kaynar att trots det ppna utstllningsrummet s styrs beskarens
rrelsemnster nd, genom utstllningslayout och hur objekten placeras ut i rummet. Allts
spelar det narrativ utstllningen har en stor roll. 20
Betraktar man de bda rummens rumsliga frutsttningar s gr det att dra slutsatsen att
Lunds konsthall, med sina uppdelade utstllningsrum, bidrar till ett mer statiskt
rrelsemnster fr de beskare som rr sig i rummet, gentemot Malm konsthalls ppna och
frnderliga utstllningsrum.

18

Jones, s. 8
Peter Jones, s. 10
20
Ipek Kaynar, Space Syntax 05 - http://www.kaynar-rohloff.com/papers/kaynar_SpaceSyntax05.pdf
19

21

4. Anshelm och nybrutalismen

4.1 Nybrutalismen
Begreppet nybrutalism etableras under 50-talet som en benmning p den arkitektur som
vxer fram i klvattnet av andra arkitekturformer s som funktionalismen och
strukturalismen. Arkitekturteoretikern Nils-Ole Lund menar att stilen har brittiska rtter men
termen nybrutalism har en svensk koppling d det sgs att den svenska arkitekten Hans
Asplund beskrev ett bostadshus ritat av Bengt Edman och Lennart Holm som neobrutalistiskt och begreppet spred sig till England.21
Namnet skiljer sig frn olika arkitekturteoretiker. Lund benmner den t.ex. som
Brutalism22, Helena Mattsson kallar den fr den nya brutalismen23 medan Olle Svedberg
kallar stilen fr Nybrutalism i sin bok Planerarnas rhundrade.24
Stilen br nog inte betraktas som sammanhllen av formala egenskaper, exempelvis en stil
sprungen ur gemensamma estetiska vrderingar. Istllet menar exempelvis Nils-Ole Lund att
stilen hlls samman p ett idplan:
Selve ordet nybrutalisme var nok i begyndelsen en slags parodi p alle de andre ny'er og ismer. Men var
betegnelsen ironisk ment, s var den arkitektur, der fik navnet hgtet p sig det ingenlunde. I
virkeligheden var det ikke de formelle lighedspunkter, der oprindelig bandt de brutalistiske huse sammen
til en stil, der var nrmest tale om en antikunst, og det var den etiske holdning bag husene der betd
noget.25

Fr att kunna studera formal karaktristika i stilen menar Lund att sttet att urskilja den r att
studera de formala konsekvenser som r ett resultat av brutalismens strnga regelsystem.26
Vissa srdrag kom nd att bli tydliga i brutalismens konstruerade formsprk, som
anvndandet av betong, stl, glas och aluminium som visades upp som det material det var
och inte maskerades. Idn befsts av Reyner Banham, arkitekturteoretikern som sgs vara
teoretikern bakom nybrutalismen. Han talade bl.a. om vikten att anvnda materialen som
hittade (as found) och att man skulle avmytologisera materialen och erknna dem fr vad de
var.27

21

Helena Mattsson, Arkitektur och konsumtion: Reyner Banham och utbytbarhetens estetik, [Ny utg.], B.
stlings bokfrlag. Symposion, Eslv, 2004, s. 72.
22
Nils-Ole Lund, Arkitekturteorier siden 1945, Arkitektens forlag 2001 s 76
23
Mattsson, s. 74
24
Olle Svedberg, Planerarnas rhundrade: Europas arkitektur 1900-talet, 5. uppl., Arkitektur, Stockholm,
1996, s. 140
25
Lund, s. 79
26
Lund, s. 79
27
Mattsson, s. 73

22

Om Banham kan sgas vara den teoretiker som satte ord p nybrutalismen s r
makarna Alison och Peter Smithson paret som beskrivs som arkitekterna bakom stilen. Ett
byggnadsexempel som ofta lyfts fram som typisk brutalistisk r parets skola i Hunstanton,
som byggdes mellan 1949-54. Hr redovisade de byggnadens material med synliga
stlkonstruktioner och oputsad betong. Materialen visas allts upp som de fraktades till
byggarbetsplatsen.
Brutalisterna vnde sig emot rdande konsensus inom arkitektur, s som
funktionalismen, och influerades av parallella konstyttringar som art brut, med Jean Dubuffet
i frgrunden, men ven frn tidigare rrelser som surrealisternas och dadaisternas
readymades. Brutalisterna hmtade ven inspiration frn antikonsten och det aformala
uttrycket. Abstrakta expressionisten Jackson Pollock och det spontana uttrycket r ngot som
fascinerar dem. I en arkitekturkontext s gr det att dra paralleller till nybrutalisternas
toleranta instllning till patina och materialfrndring genom nedslitning.28
4.2 Anshelms frhllande till nybrutalismen
Bernt Nyberg, Bengt Edman och Klas Anshelm har av arkitekten Lennart Holm kallats fr de
Tre i Lund. De tre kom under femtiotalet att rita en mngd byggnader i Lund, men utver
att de var verksamma i samma geografiska nrhet s fanns det ven andra band som hll ihop
dem.
Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia p Chalmers
tekniska hgskola i Gteborg, mlar i artikeln Byggandets egen logik upp en bild av hur
frhllandena sg ut fr samtidens arkitekter frn 1950-talet och framt. Efterkrigsren i
Sverige prglades av en bostadsbrist i kombination med en dlig ekonomi. Konsekvensen, i
en tid nr mngder av bostder behvdes byggas, var att byggnadsindustrin erhll statliga ln
och sledes fick en strre kontroll av byggnadsprocessen. Resultatet blev miljonprogrammen
och samtidens arkitekter sg sig frpassade till att spela en sekundr roll. De nya
bostadsprojekten kom ocks att kritiseras hrt fr den bostadsstandard som de innebar och
Caldenby menar att det fr arkitekterna var det ett trauma att st som ansvariga fr den
byggda miljn i ett land och en tid dr alla auktoriteter ifrgasattes.29
De Tre i Lund stod dock fr en annan typ av arkitektur d de frmst ritade offentliga
byggnader. Anshelm kanske den flitigaste av dem med cirka 160 byggnader i sin

28

Lund, s. 85
Claes Caldenby, Byggandets egen logik, 12-2014, hmtad 1 januari 2014,
(http://www.wbw.ch/de/heft/artikel/originaltexte/2014-12.html)
29

23

verkfrteckning. Bengt Edman dremot har betydligt mindre produktion med cirka 30
byggnader, dribland Folkparkshuset i Folkets Park samt Sparta Studentcentrum, bda i Lund.
Bernt Nyberg r kanske mest knd fr Landsarkiv i Lund och Klockarebackens kapell i Hr
uppfrd mellan 1969-1972.30 Sistnmnda byggnad har hmtat sin inspiration frn Sigurd
Lewerentz knda nybrutalistiska S:t Petri kyrka i Klippan som r en konstruktion som helt
och hllet bygger p teglets formegenskaper. Just Nybergs och Lewerentz tegelkapell r
byggnader som vanligtvis brukar lyftas fram d svensk nybrutalism illustreras.31
Sigurd Lewerentz, generationen ldre n de Tre i Lund, r utver sina nybrutalistiska
kyrkobyggnader bland annat knd fr Skogskyrkogrden i Stockholm och Malm Stadsteater
numera Malm Opera som ligger nra Magistratsparken i Malm.
En byggnad av Anshelm som ocks brukar lyftas fram i nybrutalistiska sammanhang r
Sydkraft (se bild 7, 8 och 9), med sin brande tegelkonstruktion och tydliga
materialredovisning. Hr bryter Anshelm frn tidigare konstruktioner dr han klr betong eller
stlkonstruktioner i t.ex. tegel, och istllet lter tegel vara den brande konstruktionen. Istllet
nrmar sig Anshelm hr det som Svedberg talar om som en gammal brutalism nrmare
bestmt nygotiken i England i slutet av 1800-talet. Samma krav p materiell och konstruktiv
kthet som nybrutalisterna framfrde frn 1950-talet och framt. 32
Qvarnstrm talar ocks om Sydkraft som en nrmast medeltida gotisk konstruktion d
tegelbyggnaden r brande och dess uttryck frmedlas som en konsekvens av dess
konstruktion.33
De fyra arkitekternas verk under 1950- och 1960-talet r inte bara enskilt srskiljande
frn vrig arkitektur, som miljonprogrammen vid tiden. De befinner sig ven i samma sfr.
Nyberg arbetar t.ex. i brjan av femtiotalet p Anshelms firma och Klas Anshelm ritar en
bostad t Lewerentz. Gemensamt fr de fyra arkitekterna r utver materialanvndandet ocks
intresset fr geometriska grundformer som utgngspunkt fr deras byggnader.34

30

Caldenby
Lund, s. 83
32
Svedberg, s. 142
33
Qvarnstrm, s. 88
34
Qvarnstrm, s. 47
31

24

4.3 Nybrutalistiska drag i Malm konsthall

Bild 18. Alison och Peter Smithsons skola i Hunstanton, England. Byggd 1949-194
Makarna Smithsons skola i Hunstanton lyfts ofta fram som ett exempel p den nybrutalistiska
stilen. Skolan r enligt Mattsson ritad efter en tvvningsplan uppbyggd kring axial symmetri,
dr varje enhet r liknande oavsett frn vilket hll eller plan du studerar byggnaden ifrn.35
Materialen som anvndes - stl, tegel och glas - redovisas tydligt exterirt och visas utan
tvekan som dess egenskaper as found. Stlkonstruktionen som br upp byggnaden r synlig
exterirt, ledningar och rr syns ven dessa.36
Likheten finns i Malm konsthalls materialredovisning dr dock fundamentet
betongstommen, frvisso inte r markerad utan till stor del placerad under mark.
Betongfasaden var ven tnkt att st i samklang med det planerade Stadshuset som skulle
byggas i anknytning till Magistratsparken, men som senare flyttades till sin nuvarande
placering vid Lugnet. Fasaden var ven mnad att ldras med slitningar och frndrad patina
som konsekvens. Ett byggmtesprotokoll frn 1973 rapporteras det om Anshelms nskeml:
Arkitekten meddelade att emedan det r meningen att hrnen ska erhlla ett ojmnt och trasigt utseende r det fel
att vidtaga tgrder fr att undvika skador i samband med formrivningen.37

Anshelm vljer dock att inte bara lta sin betongbyggnad frndras genom ldring, de
planterade vildvinsrankorna var ocks tnkta att ge huset en karaktr. Anshelm sjlv hoppades
p ett grnt hus som ocks str i samklang med Stadsteatern [Malm Opera]38
P samma stt lt ocks Anshelm sitt hus vja fr det trd, vid norra fasaden som fanns p
platsen tidigare, och i hg grad lta naturen pverka byggnadens utformning:

35

Mattsson, s. 78
Lund, s. 80
37
Qvarnstrm s. 236
38
Vrt Malm, s. 15
36

25

Litet extra har det givetvis kostat av bde pengar och planering att vi kunnat spara det stora trdet som nu
str delvis inne i vggen. Regnvattnet leds ner till trdrtterna direkt i den stenkista som byggts i
husgrunden fr att ge trdet tillrckligt med fuktighet. Vggen har ocks ftt gra en liten invinkling fr
trdet och dr har vi glasat fasaden fr att f in trdet som ett parti i rummet. Det var inga krav att trdet
skulle st kvar, men jag tycker att det ger huset ett irrationellt plusvrde.39

Tankarna om vildvinet och det invinklade utrymmet som kom till fr att spara, det vid
byggnadens tillkomst, redan existerande trdet visar p Anshelms frhllande till byggnadens
omgivning. Istllet fr att skapa en byggnad som r verordnad platsen s anpassar Malm
konsthall sig till existerande och framtida frutsttningar, exempelvis det planerade
Stadshuset.

Bild 19. Malm konsthalls norra fasad fotograferad av Google Street View juni 2009
Bild 20. Malm konsthalls norra fasad fotograferad av Google Street View juni 2014
Under senare r har dock den norra fasadens uttryck frndrats bde i form av ett nyplanterat
trd och nyplanterade vildvinsrankor. Jmfr bild 19, fotograferad i juni 2009 med den senare
bilden fotograferad fem r senare. Tydligt r att Anshelms intention kring det exterira
uttrycket har bibehllits trots att frndringar har skett utan Anshelms vetskap vid tiden fr
uppfrandet av Malm konsthall.
Interirt s har Malm konsthall inte fullt ut en redovisande materialanvndning.
Granplanksgolvet och glasytorna har tydliga as found-kvaliteter, medan vggytorna och
taken r mlade i vitt i enlighet med den moderna utstllningshallens white box-ideal.
Smithsons ra materialanvndning interirt i skolan i Hunstanton har desto mer likheter med
Anshelms Sydkraft som ocks interirt anvnder sig av tegelvggar (se bild 9), som exterirt
utgr byggnadens fasad.
39

Vrt Malm, s. 15

26

5. Ljusets betydelse
5.1 Om ljuset i arkitektur
Malm konsthalls primra ljusinslpp kommer inte frn den stra fasaden, trots dess genersa
fnsterytor. Istllet r det frmst det platta takets lanterniner som frmst med naturlig
belysning till konsthallen. Qvarnstrm anvnder i Arkitekt Klas Anshelm, Samlade arbeten
begreppet lanternin bde fr att beskriva Lunds konsthalls takkonstruktioner och Malm
konsthalls hga lanternin.
Fr att nrmare frst begreppet har jag hmtat tv definitioner av lanternin frn James
Stevens Curl samt Elias Cornell:
A dictionary of Architecture av James Stevens Curl:
Lantern - Any structure rising above the roof of a building and having apertures in its sides by which the
interior of the building is ventilated or illuminated, []. 2. Any such structure whether lighting an
interior or not, such as the upper part of cathedral or church towers, especially those treated in a light,
almost transparent way, usually octagonal uppermost stages [] 3. By extension, the upper structure on
top of a copula. []40

Och frn Elias Cornells begreppsfrklaring i Rummet i arkitekturen: historia och nutid:
Lanternin liten, cylindrisk eller flersidig verbyggnad, frsedd med fnsterppningar, anvnd som krn p
tak, torn eller kupol41

Tittar man nrmre p definitionen av lanternin hmtad ur Oxford dictionary of architecture s

beskriver den varje struktur som reser sig ur taket och som har ppningar p sidorna som
slpper in ljus. I exemplen Landsverk AB (se bild 1) och Malm konsthall (se bild 11)
stmmer Qvarnstrms anvndande av begreppet vl verens med Curls definition. Dremot
nr det gller Satens maskinprovningar (se bild 5 och bild 6) eller Lunds konsthall (bild 13) s
r det den totala takvolymen som utgr en lanternin, och frgan r om det inte d r att
betrakta som en takkonstruktion och inte som en lanternin. Utifrn min tolkning av Cornells
samt Curls definitioner br rimligtvis en lanternin ta upp en mindre del av takets totala yta,
och inte utgra hela takytan.
Dock s r det noterbart att Anshelm, i de bda exemplen med Lunds Konsthall och Malm
konsthall, anvnder sig av ljusinslppet frn norr p samma stt. Oavsett om man vljer att

40
41

Curl, James Stevens, A dictionary of architecture, Oxford University Press, Oxford, 2000[1999], s. 371
Cornell, Elias, Rummet i arkitekturen: historia och nutid, Norstedt, Stockholm, 1996, s. 404

27

definiera det frmre taket p Lunds konsthall som en lanternin eller ej, s tcker Anshelm fr
sdra sidan fr ljusinslpp och lter verljuset komma in frn norr. P samma stt gr
Anshelm med Malm konsthall dr den stora lanterninen r tckt mot sder och slpper
istllet in ljus genom fnstren riktade mot norr.
5.2 Lanterninernas funktion
Rasmussen skriver i Experiencing architecture om hur dagsljuset r den faktor som en
arkitekt minst kan pverka:
Daylight is constantly changing. The other elements of architecture we have considered can be exactly
determined. The architect can fix the dimensions of solids and cavities, he can specify the materials and
the way they are to be treated; he can specify the materials and the way the are to be treated; he can
describe precisely the quantities and qualities he desires in his building before a stone has been laid.
Daylight alone he cannot control. It changes from morning to evening, from day to day, both in intensity
and color. How is it possible to work with such a capricious factor? How can it be utilized artistically?42

Studierna av de byggnader Anshelm ritade visade p att Anshelm i hg grad arbetar med
solljuset fr att ge liv och ljus interirt i hans byggnader.
I exemplet med Landsverk AB kan vi se hur Anshelm anvnder sig av rglas fr att
dmpa det allt fr starka solljuset. Den stora lanterninen p montagehallen, genom vilken
Anshelm ville f in verljus, var vnd mot nordvst. Lanterniner, eller takfnster beroende p
vilken definition vi vljer, vnda mot norr finner vi ven frn Maskinprovningshallen i
Alnarp.
P samma stt vnder Anshelm lanterninen mot norr p Malm konsthall och undviker
d att solens rrelser pverkar ljusinslppet alltfr mycket i utstllningshallen. I de mindre
lanterninerna, ocks dessa vnda mot norr, kan man dremot flja solens rrelser d
soluppgngen i st samt solnedgngen i vst tydligt styr ljusinslppet i hallen. I bde Lunds
konsthall och i Malm konsthall utnyttjar Anshelm de sdra fasaderna som potentiella
samlingspunkter. Lngs med bda fasaderna lper det bnkar som gr det tillgngligt fr
allmnheten att sl sig ner i sderlge.
5.3 Andra fnster
Ser man till de stora panoramafnstren som ppnar upp stra fasaden p Malm konsthall ut
mot Magistratsparken s gr det att betrakta dem p tv olika stt: som en exterir detalj som

42

Sten Eiler Rasmussen, Experiencing Architecture, MIT Press, USA, 1989, s. 186

28

ger insyn och en viss dos sidoljus in i utstllningshallen, eller ett interirt grepp som ger
utblickar i form av en landskapsvy.
Le Corbusier var en anhngare av det horisontella fnstret. Till den grad att han
hamnade i en konflikt med sin gamla lrare Auguste Perret. Perret menade att det horisontella
fnstret krympte upplevelsen och den korrekta tergivningen av landskapet som fanns
utanfr jmfrt med ett vertikalt fnster som ger ett bttre perspektivistiskt djup.43
Le Corbusier illustrerade istllet dess verlgsenhet genom att med en exponeringstabell
exemplifiera det horisontella fnstrets frsprng mot ett vertikalt nr det gller ljusinslpp.44
Fnsterfasaden i byggnadens stra nde har dock ett direkt ljusinslpp frst fram mot kvllen
nr solen gr ner i vst.
5.4 Industrilokal eller utstllningshall?
Landsverk AB och Statens maskinprovningar r tv exempel p typiska byggnader som
Anshelm ritar under femtiotalet dr idn om verkstaden r i fokus. Genomgende material
som Anshelm anvnder sig av r tegel, stl och glas. De vinklade taken, eller lanterninerna
har ven dessa lite olika funktioner i dessa tv byggnader ven om grundprincipen r den
samma. I Landsverk AB:s montagehall kompletterar lanterninen ljusinslppen frn de hgt
placerade fnstren p de bda gavlarna och ger ett ytterligare ljusinslpp. Nr Anshelm sedan
ritar Malm konsthall s r det i stor del en verkstadsbyggnad han tergr till.
Jmfrt med Lunds konsthall r Malm konsthall en byggnad som har strre likheter med
Statens maskinprovningar och Landsverk n Anshelms vriga produktion. Tanken om Malm
konsthall som funktionell befsts i Anshelms egna uttalanden i artikeln om Malm konsthall i
Vrt Malm frn 1975:
Vad jag har efterstrvat r att skapa ett utrymme, typ verkstad, allts ett stort omt rum, dr man har mjlighet
till mnga verksamheter. Man skall kunna skrma av, hnga upp, ta bort golvet p vissa ytor fr att kunna visa
hga och skrymmande konstverk takhjden varierar och ger flexibilitet den ocks45

5.5 Det artificiella ljuset

1959 ritar Anshelm ett frslag fr utstllningen i den nordiska paviljongen i Venedig 1962.
Frslaget refuserades emellertid men taket kom att realiseras p Malm konsthall drygt 15 r
senare. 550 sm lanterniner, vnda mott norr, sticker upp ur det platta taket p Malm
konsthall. Hr r det terigen lmpligt att gra en begreppsdistinktion. Qvarnstrm talar
43

Colomina, s. 124
Colomina, s. 130
45
Vrt Malm, s. 12
44

29

konsekvent om taket som de mindre lanterninerna medan Anshelm sjlv benmner dem
som kupoler:46
Det hr taket r uppbyggt som ett fackverk av ca 550 kupoler, dr varje kupol fungerar som reflektorn i en
arbetslampa. I varje kupol sitter 2 st 60 wattslampor och ljuset kommer som ett snett riktat norrljus

Synsttet skiljer sig t beroende p om man vljer att betrakta fnstren som primrt exterira
eller interira detaljer. Exterirt r de utan tvekan en form av lanterniner, men Anshelm
verkar sjlv primrt se dem som interira detaljer, allts kupoler.
Dessa kupoler, som dels har ett ljusinslpp frn norr via fnstret, dels tv gldlampor lper
lngs med hela sdra fasaden och delar av den stra. Bde det artificiella ljuset och det
naturliga ljuset drar nytta av denna kupolkonstruktion fr att sprida ut ljuset och tillsammans
bildar kupolerna sektioner av avdelade ljusinslpp.

Bild 21. Skiss av kupolen

Det strst srskiljande draget frn Anshelms tidigare produktion r just dessa kupoler, eller
mindre lanterniner, som utgr strre delen av Malm konsthalls platta tak. Att Anshelm p
Malm konsthall realiserar denna id om kupolerna som han har tnkt p sedan femtiotalet,
och som inte gr att finna i hans vriga produktion, gr kupolerna till ett unikt och
utmrkande srdrag fr utstllningshallen. Bde jmfrt med Lunds konsthall, hans vriga
produktion samt andra utstllningsbyggnader ritade av andra arkitekter.

46

Vrt Malm, s. 12

30

6. Slutsats
Syftet med uppsatsen har varit att studera hur Anshelm formar Malm konsthall med hans
frsta utstllningsrum, Lunds konsthall som jmfrande studieobjekt. Syftet har ocks varit
att se hur Anshelms Malm konsthall frhller sig den nybrutalistiska stilen och hur Anshelm
arbetar med ljuset i Malm konsthall jmfrt med hans tidigare verk.
Fr att besvara dessa frgestllningar har jag anvnt mig av en formalanalys som sedan har
frankrats i teoretiska resonemang kring de betraktelser jag har gjort. Den jmfrande
formalanalysen visar att Klas Anshelm frn Lunds konsthall, gr till en mer ppen och
frnderlig byggnad i Malm konsthall. Lunds konsthalls planlsning, som r detaljerad och
avancerad i likhet med Villa Rausing byts 1975 ut mot en enklare byggnad som har strre
likheter med Anshelms verkstadsbyggnader som Landsverk i Landskrona och Statens
Maskinprovningar i Alnarp. Malm konsthall ligger ocks nra verkstadsbyggnaden med sina
funktionella aspekter som Anshelm sjlv lyfter fram i intervjun med Vrt Malm. Exempel p
dessa funktioner r golv och vggar som r frnderliga och med mjligheter att enkelt
montera om dessa.
Jmfrt med Lunds konsthalls planlsning med flera utstllningsrum, som dessutom r
uppdelade i tv etager, r Malm konsthall ett mer ppet och frnderligt utstllningsrum.
Malm konsthall gr ven att betrakta som ett rum som r av mindre disciplinerande
karaktr n Lunds konsthall, enligt Rose och Jones teorier om vervakning. Lunds konsthall
har i sin utformning en medfljande hierarki som inte gr att komma ifrn oavsett hur man
formar utstllningsrummet efter utstllningen. Malm konsthall r jmfrelsevis ett mer
demokratiskt utstllningsrum.
Det nybrutalistiska sammanhang som Anshelm ibland placeras i; antingen genom hans
verksamhet i Lund och nrhet till andra samtida nybrutalister, eller p grund av verk ur hans
produktion som primrt gr att benmna som just brutalistiska, kanske inte alltid innebr att
han r att betrakta som en nybrutalistisk arkitekt. Malm konsthall r en byggnad som vxer
fram ett decennium efter att nybrutalismen har ftt sitt europeiska genombrott och ligger
sledes inte helt rtt i tiden fr att definieras enligt stilen. Dock s vidhller jag att det r en
relevant komparativ analys att frska stlla Anshelm mot samtida svenska nybrutalister och
Malm konsthall mot Alison och Peter Smithsons Hunstanton-skola. Dels p grund av
Anshelms materialfilosofi, som otvivelaktigt ligger nra den nybrutalismens ideal, dels fr att
analysen sker i ett sammanhang som Malm konsthall tidigare inte har figurerat i och som
drfr har varit svl intressant som relevant att utforska.

31

Tidigare verk av Anshelm som har karaktriserats som nybrutalistiska har primrt varit
tegelbyggnader som exempelvis Sydkraft. Dock r det tydligt att det gr att hitta tecken p
nybrutalistiska ider i betongbyggnaden Malm konsthall ocks. Frmst exterirt med
materialanvndningen i form av betongfasaden, men ven delvis interirt med den
funktionella utformningen.
Det tydligaste srdraget i Malm konsthalls uttryck som gr att finna r de 550
kupolerna som Anshelm konstruerar taket utifrn. Dels fr att idn fanns hos honom redan p
femtiotalet och till slut kom att frverkligas i ett av hans sista stora byggprojekt. Dels fr att
uttrycket r av sdan ovanlig sort att det skapar ett srdrag som skiljer ut sig, ena sidan frn
Anshelms tidigare produktion, andra sidan frn vrig arkitektur i regionen. Min personliga
uppfattning r att Anshelm, i en vilja av att skapa ett funktionalistiskt och naturligt, i
bemrkelsen ett rikt ljusinslpp, utstllningsrum gjorde byggnaden tidls och vl mottaglig
fr frndring. Trots de interira renoveringar och exterira frndringar som Malm
konsthall har sett under de 40 r som konsthallen har varit i bruk s har byggnaden p mnga
stt bibehllit de drag som Anshelm planerade fr d han ritade byggnaden. Att det skulle g
att hnga upp skrmar, bygga vggar och spika i den. Och att det skulle vara en byggnad som
skulle vara mjlig att frndra.

32

Appendix:

33

34

35

36

37

Kllfrteckning
Internetadresser
Caldenby, Claes, Byggandets egen logik, 12-2014, hmtad 1 januari 2015,
(http://www.wbw.ch/de/heft/artikel/originaltexte/2014-12.html)
Jones, Peter, BUILDING THE EMPIRE OF THE GAZE: The Modern Movement and the
Surveillance Society, Architectural Theory Review, 4:2, 1-14, DOI:
10.1080/13264829909478367, hmtad 19 december 2014,
(http://dx.doi.org/10.1080/13264829909478367)
Kaynar, Ipek, Visibility, movement paths and preferences in open plan museums: An
observational and descriptive study of the Ann Arbor Hands-on Museum, Space Syntax 05,
Hmtad 19 december 2014, (http://www.kaynarrohloff.com/papers/kaynar_SpaceSyntax05.pdf)

Tryckta kllor
Anshelm, Klas & Svedberg, Olle, Klas Anshelm, Arkitektur, Stockholm, 2004
Colomina, Beatrize, Privat och offentligt. Modern Arkitektur som massmedium, Lysekil:
Pontes 1999.
Cornell, Elias, Rummet i arkitekturen: historia och nutid, Norstedt, Stockholm, 1996
Curl, James Stevens, A dictionary of architecture, Oxford University Press, Oxford,
2000[1999]
Holmbom, Anna & Leeb-Lundberg, Lena (red.), Malm konsthall 1975-2005, Malm
konsthall, Malm, 2005
Lund, Nils-Ole, Arkitekturteorier siden 1945 Arkitektens forlag 2001

38

Mattsson, Helena, Arkitektur och konsumtion: Reyner Banham och utbytbarhetens estetik,
[Ny utg.], B. stlings bokfrlag. Symposion, Eslv, 2004
Qvarnstrm, Per, Arkitekt Klas Anshelm, Samlade Arbeten, Byggforskningsrdet Stockholm:
1998
Rasmussen, Steen Eiler, Experiencing Architecture, MIT Press, USA, 1989. (Frst utgiven p
danska 1959).
Rose, Gillian, Visual Methodologies. An Introduction to the Interpretation of Visual
Materials, London: SAGE publications, 2002.
Svedberg, Olle, Planerarnas rhundrade: Europas arkitektur 1900-talet, 5. uppl., Arkitektur,
Stockholm, 1996
Vrt Malm: Information frn Malm stad, Vrt Malm, Malm, 1975

39

Bildfrteckning
Bilder hmtade frn tryckta kllor:
Bild 1. Scannad frn Qvarnstrm, s. 73, fotograf: Eskild Tvermoes eller Per Qvarnstrm
Bild 2. Scannad frn Qvarnstrm, s. 75, fotograf: Georg Oddner
Bild 3. Scannad frn Qvarnstrm, s. 79, fotograf: Per Qvarnstrm
Bild 4. Scannad frn Qvarnstrm, s. 81, fotograf: Per Qvarnstrm
Bild 5. Scannad frn Qvarnstrm, s. 96, fotograf: Oknd
Bild 6. Scannad frn Qvarnstrm, s. 97, fotograf: Oknd
Bild 7. Scannad frn Qvarnstrm, s. 186, fotograf: Per Qvarnstrm
Bild 8. Scannad frn Qvarnstrm, s. 188, fotograf: Per Qvarnstrm
Bild 9. Scannad frn Qvarnstrm, s. 189, fotograf: Per Qvarnstrm
Bild 10. Scannad frn Anshelm & Svedberg, s. 54
Bild 11. Scannad frn Holmbom & Leeb-Lundberg, s. 21, fotograf: Oknd
Bild 15. Scannad frn Anshelm & Svedberg, s. 16
Bild 21. Scannad frn Qvarnstrm, s 235
Bilder hmtade frn internetkllor:
Bild 12. Hmtad frn Wikimedia Commons 19 december 2014
(http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Klas_Anshelm's_Malm_Konsthall.jpg)
Bild 13. Hmtad frn Wikimedia Commons 21 december 2014
(http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Klas_Anshelm_1957_Lunds_konsthall_01.jpg)
Bild 14. Hmtad frn Wikimedia Commons 21 december 2014
(http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Konsthall.jpg)
Bild 18. Hmtad frn Wordpress 27 december 2014.
(http://liammichaelbennett.files.wordpress.com/2011/04/capture.jpg)
Bild 19. Hmtad frn Google Street View 1 januari 2015.
(https://www.google.se/maps/@55.5956743,12.9986989,3a,75y,133.47h,86.5t/data=!3m4!1e
1!3m2!1s4hBkA2gqzw666M3maIbb1w!2e0?hl=sv)
Bild 20. Hmtad frn Google Street View 1 januari 2015.
(https://www.google.se/maps/@55.5956743,12.9986989,3a,75y,139.08h,90.41t/data=!3m4!1
e1!3m2!1sA_yl-ZkFUA3tL6BRcfoqEw!2e0!6m1!1e1?hl=sv)

40

Egna fotografier:
Bild 16. Fotograferad 18 december 2014. Fotograf: Johannes Kjellgren
Bild 17. Fotograferad 18 december 2014. Fotograf: Johannes Kjellgren

41