Klinikrutin nr 3:11

Barn- och ungdomskliniken/Vaggan Neo

Lnssjukhuset i Kalmar

Ansvarig:

Laura sterdahl, l
Carina Karlsson, ssk
Skapad/reviderad: 2011-09-08
Gller tom:
2014-09-08

ROP
Retinopathy of prematurity
Prematuritets Retinopati
En sjuklig frndring av gats nthinna som kan drabba de allra minsta underburna barnen.
Vid tidig fdsel r varken nthinnan eller dess blodkrl frdigutvecklade och den frmre delen
av nthinnan saknar nnu krl. Frst d barnet skulle varit fullgnget rknar man med att
nthinnan r fullt utvecklad. Risken fr gonskador r klart relaterad till graden av
underburenhet och mngden syrgas barnet erhller. Det r drfr viktigt att mta pO2
transcutant p de barn som krver extra syrgas, fr att undvika att vi ger fr mycket syrgas.
ROP indelas i fem stadier (1-5) slutstadiet innebr att nthinnan r totalt avlossad. Synen gr
d frlorad.
Man knner inte till den exakta uppkomstmekanismen.
Graden av omognad hos det nyfdda barnet r idag den enda faktor man skert vet har
betydelse fr uppkomsten av ROP.
De allra minsta barnen lper allts strst risk att utveckla ROP.
30-50 % av barnen med fdelsevikt <1500 g har ngon form av ROP.
Den strsta delen ca 75 % av ROP frndringarna frsvinner spontant. En mindre del gr
vidare till mer avancerad ROP (stadium 3 eller mer) som kan behva behandling fr att
frhindra nthinneavlossning.
DIAGNOS
Alla barn fdda i vecka 32 eller tidigare, FV < 1500g , andra barn med stort syrgasbehov
gonundersks. Frsta underskningen sker d barnet r fem sex veckor gammal. Vid
omogen retina kontroll varannan vecka tills retina r vasculariserad.
Om ej ROP vid 40 veckors gestationslder avslutas ROP-screeningen.
Vid ROP individuellt kontrollprogram och eventuellt behandling; laserbehandling.
.
Infr underskningen fr barnet gondroppar fr att vidga pupillerna.
gondroppar: Cyklopentolat 0.5 % + Fenylefrin 0.5 %
En droppe, direkt frn flaskan, ges i vardera ga 45 minuter och 30 minuter fre planerad
underskning.
gonlkaren anvnder ett instrument med en ljusklla och en frstoringslins fr att titta in
genom pupillen och bedma nthinnan.
ven fr tidigt fdda barn utan ROP kan f syn och gonproblem framfr allt nrsynthet och
skelning. Drfr erbjuds dessa barn ytterligare ett uppfljningsbesk vid ett rs lder.
Barn som laserbehandlats eller har ngon neurologisk strning kontrolleras ytterligare.
Smrtlindring med napp och 30%-ig glukos vid gonunderskningen!
Endast en remiss krvs. Efter frsta besket kallas patienten automatiskt.
Helst till gonmottagningen i god tid, men grs ven p avdelningen.

Klinikrutin nr 3:11

Ansvarig: Carina Karlsson Barnsjukskterska

Laura sterdahl,l

Barn- och ungdomskliniken/Vaggan Neo

Lnssjukhuset i Kalmar
Skapad/reviderad: 2011-09-08
Gller tom: 2014-09-08

Riktlinjer fr std vid gonunderskning/ROP

Rumsmilj- Ordna en tyst, lugn milj med dmpade rster, lugn aktivitet, lga
larmsignaler som snarast tgrdas och dmpad belysning utan direkt ljus i barnets
ansikte.

Lge- Erbjud barnet ett bekvmt och stdjande lge i ett bo eller omstoppad med en
filt med hnderna fria och en stadig rulle fr ftterna att ta std mot.

Frberedelse- Frvissa er om att barnet r njt, lugnt och stabilt innan

underskningen startar och att allting som kan behvas i samband med
underskningen finns till hands.

Stdperson- Se till att ngon hela tiden finns till hands fr att ge effektivt,
individualiserat std under hela underskningen.

Suga Erbjud barnet en napp att suga p fre, under och efter underskningen. Lt
barnet f mjlighet att acceptera eller avbja att ta nappen Om barnet vill suga, ge lite
tid fr barnet att komma till ro fre underskningen. Ge grna glucos i munnen.

Nrmande- Nrma dig frsiktigt och lt barnet bli bekant med din rst och berring.
Vidrr barnets ansikte innan gondroppar och gonlocksretraktor appliceras.

Underskning Genomfr underskningen snabbt och skonsamt utan drjsml eller

avbrott, om inte barnets tillstnd krver det.

Huvudstd- Anvnd s lite kraft som mjligt fr att hlla barnets huvud stilla. Std
med mjuka rullar runt huvudet.

Sjlvreglering/ Std till balans- Hjlp barnet att anvnda sina hnder som barnet vill,
tex. att gripa om dina fingrar, knppa hnderna, hlla om huvudet, berra ansiktet eller
stoppa fingrar i munnen. En del barn frsker fsa undan underskarens hand, och det
frsvrar underskningen. Fr att undvika detta frsk hjlpa barnet att anvnda sina
hnder p annat stt. Tala stdjande till barnet och informera samtidigt underskaren
om barnets reaktioner.

Anpassa takten efter barnets situation- Uppmuntra underskaren att lta barnet vila
mellan underskningarna av vardera gat och om det freligger tecken p instabilitet,
tex. hjrtfrekvens ver 200 eller under 110 eller om syrgasmttnad under 85%. Vnta
tills barnet terhmtar sig och stabiliserats innan underskningen terupptas.

Klinikrutin nr 3:11
Barn- och ungdomskliniken/Vaggan Neo
Lnssjukhuset i Kalmar

Ansvarig:

Laura sterdahl, l
Carina Karlsson, ssk
Skapad/reviderad: 2011-09-08
Gller tom:
2014-09-08

Syrgas- Om du tror att barnet fr svrigheter behlla stabilitet, frutse d behovet av

kad syrgastillfrsel, och ka den vid underskningens brjan. Styr syrgastillfrseln
efter behovet under underskningen.

Std efter underskningen. Hjlp barnet till ro vid underskningens slut, genom t.ex.
sidolge, hll om barnet, tala lugnande. Skrma av ljus. Placera barnet om mjligt i
frlderns/vrdgivarens famn. Skerstll att ngon stannar med barnet tills det har
kommit till ro och r stabilt.