tmp1DC TMP

Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Problem
Huvudproblem
Problem
anvndning
Problem teknisk
arkitektur
Problem interaktion
Problem element
Struktur
Anvndare,
intressenter och
kontext
Mnniskamaskinsystem
Logisk arkitektur
maskin
Detaljerad
uppdelning maskin
Logisk arkitektur
element
Funktion
Vrden och
frmgor
Systemfunktioner
Maskinfunktioner
Styrning och
information
Elementfunktioner
vergripande
interaktion
Detaljerad
interaktion
Maskinprocess
Aktivitet
Realisering
Krav
Avsedd anvndning
Anvndaruppgifter
och livscykel
Mjligheter och
begrnsningar
Teknisk princip
och infrande
vergripande
design
Fysisk form och

anvndargrnssnitt
Implementering
element
Behov
Anvndningskrav
Maskinkrav
Delsystemkrav
Tillverkningskrav
ACD3
Utvecklingsprocessen ur ett mnniskamaskinperspektiv
LARS-OLA BLIGRD
Institutionen fr produkt- och produktionsutveckling

CHALMERS TEKNISKA HGSKOLA
Gteborg 2015
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
ACD3
Utvecklingsprocessen ur ett mnniskamaskinperspektiv
Andra upplagan
Lars-Ola Bligrd
Med std av Eva Simonsen
Avdelning Design & Human Factors

Institutionen fr produkt och produktionsutveckling
CHALMERS TEKNISKA HGSKOLA
Gteborg, 2015
-i-
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
ACD3
Utvecklingsprocessen ur ett mnniska-maskinperspektiv
2:a upplagan
Lars-Ola Bligrd
lars-ola.bligard@acd3.se
Lars-Ola Bligrd 2015

Teknisk rapport, nr 96
ISSN 1652-9243
Gteborg 2015
- ii -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Frord
En av de frsta reflektionerna jag gjorde, nr jag kom i kontakt med ergonomi och human
factors i kurser om mnniska-maskinsystem och mnniska-datorinteraktion, var att det finns
mycket outnyttjad kunskap inom omrdet. Nr vi i vra liv stter p problem med produkter
som inte r anpassade till mnniskans frmgor och begrnsningar, beror det allts inte p
att kunskap saknas, utan p att kunskapen inte nr fram och/eller inte fr effekt under
produktutvecklingen.
Jag presenterar hr min syn p hur en utvecklingsprocess ur ett mnniska-maskinperspektiv
kan se ut, vilken ftt namnet ACD3-processen. Processiderna r baserade p mina
erfarenheter inom akademi och industri och strcker sig frn mitt eget examensarbete fram
till och med mitt senaste forsknings- och tillmpningsprojekt. Innehllet i boken vilar p tre
grundider: den frsta r att HFE-aktiviteter styr utvecklingsprocessen, den andra r en
sammanhllen modell av processen och den tredje r en anpassningsbar process.
Boken lyfter upp och fr fram HFE-aktiviteter ett steg lngre. Lnge beaktades inte HFEaktiviteter i utvecklingsarbetet, utan fokus lg p den tekniska konstruktionen. Senare tillkom
HFE-aktiviteter som ett lite udda omrde vid sidan om utvecklingsprocessen, fr att idag ha
blivit en del av ingenjrsarbetet. I ACD3-processen har HFE-aktiviteter integrerats med
vriga delar, men de har ftt en framtrdande roll fr att p s stt kunna styra hela
utvecklingsarbetet. Utvecklingsprocessen har p det sttet blivit mer anvndningscentrerad.
Mnga beskrivningar av utvecklingsprocesser frsker beskriva det bsta sttet att
genomfra utvecklingen och presenterar drfr ofta en detaljerad modell. ACD3-processen
som presenteras hr i boken r visserligen detaljerad, men r gjord fr att passa mnga olika
utvecklingsprocesser och fr att vara anpassningsbar till mnga olika typer av projekt. Det
kan handla om allt frn att ta fram en vattenflaska till att ta fram ett kontrollrum fr
krnkraftverk.
Boken ger ocks en sammanhllen modell fr teorier och termer inom omrdet human factors
engineering. Jag har valt ut teorier och integrerat dem s att de nu utgr en helhet och
drmed finns det en systematisk struktur fr utvecklingsprocessen.
Skrivandet har framskridit med mycket bra std av Eva Simonsen vid Vattenfall AB, som har
kommit med kommentarer, frslag p innehll samt egna ider och tankar som har hjlpt till
att lyfta boken och f den att passa n bttre i en fretagskontext.
- iii -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Frndringar i andra upplagan

Boken har nu anvnts i kandidatarbeten och examensarbeten samt blivit spridd via internet.
Det har framkommit flera bra synpunkter och det mrktes att den inre strukturen fr
utvecklingsprocessen behvde vidareutvecklas. En mjlighet uppdagades i och med PU2Bmodellens framkomst och det blev startpunkten fr att skriva andra upplagan. Vidare har
utvecklingsprocessen som presenteras i boken ftt ett namn: ACD3-processen.
Strre frndringar i andra upplagan
Utvecklingsprocessen har ftt en uppdaterad inre struktur

Kapitlet om designarbete och kravsttning har lagts tidigare och utkats
Ett kapitel om produktion har lagts till
Teori- och metodtexterna har samlats i en egen del och kompletterats med ekologisk
interaktion
Frsta upplagan
Tack till:
Jonas Andersson, Anna-Lisa Osvalder och Anna Thunberg fr samarbete i projekt och
undervisning, vilket delvis utgr bokens grund.
Eva Simonsen och Ulrika Millgrd fr kommentarer, frslag p innehll samt egna ider och
tankar fr att f boken att passa bttre i en fretagskontext.
Cecilia sterman och Malin Mrtensson fr kommentarer angende sprk och innehll.
Robert Nilsson och Therese Samuelsson fr kommentarer angende innehll.
Lars Haakon Simonsen fr illustrationerna av vattenflaskan.
Alla examensarbetare och kandidatarbetare, vilka genom att tillmpa processen eller p
annat stt anvnt boken och kommit med bra synpunkter.
Andra upplagan
Tack till:
Robert Nilsson fr initiativet till och arbetet med PU2B-modellen.
Eva Simonsen fr bra diskussioner och bidrag till processens struktur, samt fr alla
kommentarer angende bokens innehll, struktur och sprk.
Christina Maack fr kommentarer angende sprk och innehll.
Maria Ernfors, Sofie Weidenlv, Sofia Alvenby, Mikaela Rehnmark, Ida Aasa och Gesa
Praetorius fr kommentarer angende sprk, innehll och upplgg.
Per-ke Bligrd, Alexander Kruuse och Jesper Kullgren fr diskussion om Agile
systemutveckling.
Alla examensarbetare och kandidatarbetare, vilka genom att tillmpa processen eller p
annat stt anvnt boken och kommit med bra synpunkter. Utan er hade detta arbete aldrig
varit mjligt!
- iv -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Innehllsfrteckning
1
Introduktion......................................................................................................................... 1
1.1
Mnniskor och maskiner ................................................................................................... 1
1.2
Ml, innehll och mlgrupp .............................................................................................. 1
1.3
Innehll ACD3-processen .................................................................................................. 2
1.4
Summering av de fem frsta faserna ................................................................................. 6
1.5
Anvndning av ACD3-processen ...................................................................................... 8
1.6
Infrande av ACD3-processen......................................................................................... 11
1.7
Bokens disposition .......................................................................................................... 13
Del 1 ACD3-processen vergripande ................................................................................. 15

2 mnesomrden relaterade till ACD3-processen ............................................................... 17
2.1
Human factors engineering ............................................................................................. 17
2.2
Produktutveckling ........................................................................................................... 19
2.3
Systems Engineering ....................................................................................................... 21
3 Grundlggande om utvecklingsarbete............................................................................... 23
3.1
Designarbete.................................................................................................................... 23
3.2
Kravsttning .................................................................................................................... 27
3.3
Systemsynstt .................................................................................................................. 28
3.4
Anvndningscentrerad design ......................................................................................... 30
3.5
Styrning av utvecklingsarbete ......................................................................................... 32
3.6
Iterativitet i utvecklingsarbetet ........................................................................................ 35
3.7
Metodanvndning............................................................................................................ 37
3.8
Summering ...................................................................................................................... 39
4 Design och krav ................................................................................................................ 41
4.1
Dimensioner fr beskrivning av design .......................................................................... 41
4.2
Abstraktionsniver design och krav ................................................................................ 42
4.3
Designperspektiven ......................................................................................................... 45
4.4
Kategorier och typer av ml, krav och riktlinjer ............................................................. 49
4.5
Samspel mellan designarbete och kravsttning............................................................... 59
5 ACD3-processens uppbyggnad ......................................................................................... 61
5.1
Grundlggande struktur................................................................................................... 61
5.2
Horisontell dimension ..................................................................................................... 63
5.3
Vertikal dimension .......................................................................................................... 66
5.4
Tvdimensionell modell .................................................................................................. 67
5.5
Inre struktur ..................................................................................................................... 69
6 Relationer i utvecklingsarbete........................................................................................... 71
6.1
Relationen utvecklare och anvndare ............................................................................. 71
6.2
Relationen utvecklingsfunktion och marknadsfunktion.................................................. 72
6.3
HFE-aktiviteternas relation i utvecklingsarbetet ............................................................. 73
Del 2 ACD3-processens delar detaljerat ............................................................................ 75
7 Planering ........................................................................................................................... 77
7.1
Klargra syfte, ml och resurser ..................................................................................... 77
7.2
Skapa en HFE-grupp ....................................................................................................... 77
7.3
vergripande planering................................................................................................... 77
7.4
Involvering av anvndarna .............................................................................................. 78
7.5
Samordning med vrigt utvecklingsarbete...................................................................... 78
7.6
Metoder ........................................................................................................................... 79
8 Datainsamling ................................................................................................................... 81
8.1
Datateori .......................................................................................................................... 81
8.2
Fokus fr insamling ........................................................................................................ 83
8.3
Metoder ........................................................................................................................... 84
-v-
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Utvrdering ....................................................................................................................... 87
9.1
Formativ utvrdering....................................................................................................... 87
9.2
Summativ utvrdering ..................................................................................................... 88
9.3
Metoder ........................................................................................................................... 90
10
Dokumentering .............................................................................................................. 93
10.1 Dokumentkategorier........................................................................................................ 93
10.2 Dokumentstrukturer fr maskindokumentationen .......................................................... 94
10.3 Trippel Vmodellen ...................................................................................................... 95
11
Behovsidentifiering ..................................................................................................... 101
11.1 Genomfrande ............................................................................................................... 103
11.2 Metoder i behovsidentifieringen ................................................................................... 106
11.3 Exempel vattenflaska behovsidentifiering ................................................................. 114
12
Anvndningsutformning.............................................................................................. 117
12.1 Genomfrande ............................................................................................................... 119
12.2 Metoder anvndningsutformning .................................................................................. 122
12.3 Exempel vattenflaska - anvndningsutformning ........................................................... 128
13
vergripande utformning ............................................................................................ 133
13.1 Genomfrande ............................................................................................................... 135
13.2 Metoder vergripande utformning ................................................................................ 139
13.3 Exempel vattenflaska - vergripande utformning ......................................................... 141
14
Detaljerad utformning ................................................................................................. 147
14.1 Genomfrande ............................................................................................................... 149
14.2 Metoder detaljerad utformning ..................................................................................... 152
14.3 Exempel vattenflaska - detaljerad utformning .............................................................. 154
15
Konstruktion ................................................................................................................ 157
15.1 Genomfrande av HFE-aktiviteter ................................................................................ 159
15.2 Metoder konstruktion .................................................................................................... 161
15.3 Exempel vattenflaska - konstruktion............................................................................. 162
16
Produktion ................................................................................................................... 165
16.2 Exempel vattenflaska - produktion ............................................................................... 166
17
Driftsttning ................................................................................................................ 167
17.2 Metoder driftsttning..................................................................................................... 170
17.3 Exempel vattenflaska - driftsttning ............................................................................. 171
18
Relation till andra processer och till upphandling ....................................................... 173
18.1 ACD3-processens relation till andra processer .............................................................. 173
18.2 ACD3-processen och extern upphandling ..................................................................... 186
19
ACD3-processen kortfattat .......................................................................................... 189
19.1 Summering av de fem frsta faserna ............................................................................. 190
19.2 Centrala aktiviteter i utvecklingsprocessen ................................................................... 192
19.3 Designvariabler och kravtyper i de fem frsta faserna ................................................. 194
19.4 Metodlista...................................................................................................................... 196
19.5 Metoder i processfaserna .............................................................................................. 198
19.6 Engelsk versttning av processdelarna ....................................................................... 200
Del 3 Teori och metod ....................................................................................................... 201
20
Mnniskan i systemet .................................................................................................. 203
20.1 Generell systemteori ..................................................................................................... 203
20.2 Aktivitetsteori................................................................................................................ 204
20.3 Mnniska-maskinsystem ............................................................................................... 205
20.4 Sociotekniska system .................................................................................................... 208
20.5 Automation.................................................................................................................... 209
- vi -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
21
Anvndning och interaktion ........................................................................................ 213

21.1 Anvndning och anvndare ........................................................................................... 213
21.2 Interaktionen mnniska-maskin .................................................................................... 218
21.3 Ekologisk interaktion .................................................................................................... 220
21.4 Kvaliteten p interaktionen ........................................................................................... 224
22
Anvndbarhet .............................................................................................................. 225
22.1 Anvndarvnlighet och nytta ........................................................................................ 225
22.2 Anvndarupplevelse ...................................................................................................... 227
22.3 Usability anvndarvnlighet eller anvndbarhet? ...................................................... 228
23
Fel och risker ............................................................................................................... 231
23.1 Anvndningsfel och anvndarvnlighetsproblem ......................................................... 231
23.2 Olycka, fara, risk och skerhet ...................................................................................... 233
24
Utformning av anvndargrnssnitt .............................................................................. 237
24.1 Grundlggande teori ...................................................................................................... 237
24.2 Dekomposition anvndargrnssnitt ............................................................................... 239
24.3 Abstraktion anvndargrnssnitt..................................................................................... 244
24.4 Designprocess anvndargrnssnitt ................................................................................ 248
24.5 Specificering av information och styrningsmjligheter ................................................ 250
25
Metoder ....................................................................................................................... 253
25.1 Systembeskrivning ........................................................................................................ 253
25.2 Interaktionsbeskrivning ................................................................................................. 255
25.3 CW/ECW som designstd ............................................................................................ 257
25.4 Modell fr att utforska "Ergonomins Infrastruktur" ..................................................... 258
26
Utvecklingen av ACD3-processen ............................................................................... 265
26.1 Designprocesser ............................................................................................................ 265
26.2 Reflektion ver teorierna .............................................................................................. 269
26.3 Frslag p process ......................................................................................................... 270
26.4 ACD3 fr produktionssystem ........................................................................................ 281
26.5 Sammanfattning termer fr ACD3-modellens uppbyggnad .......................................... 282
27
Ordlista ........................................................................................................................ 283
28
Referenslista ................................................................................................................ 293
- vii -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
- viii -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
1 Introduktion
Bokens syfte, ml och mlgrupp redovisas i det hr kapitlet och det avslutas med att
utgngspunkter och disposition presenteras.
1.1
Mnniskor och maskiner
Mnniskan har sedan urminnes tider anvnt sig av redskap och verktyg fr att gra livet
enklare att leva. Till att brja med var det stenar och pinnar, som naturen frsg oss med, men
rtt snart brjade mnniskan tillverka egna verktyg, s kallade artefakter. Artefakterna har
sedan blivit mer och mer avancerade fram till de tekniska lsningar som vi lever med idag.
Syftet med tekniken r att frbttra vra tillkortakommanden, eller som Donald Norman
(1993) uttryckt det "Things that make us smart". De tekniska lsningarna finns i skiftande
form ssom produkter, verktyg, produktionssystem, arbetsplatser, IT-system, fordon, klder,
mbler, tjnster etc. I boken kommer termen maskin att anvndas som samlingsnamn fr
dem. Maskiner kan skapas av den enskilda mnniskan, men d maskiner skapas under mer
organiserade och ordande former behvs och anvnds en utvecklingsprocess. Mycket
utvecklingsarbete sker iterativt och parallellt och har ofta ltt fr att bli oordnat. Det finns
drfr ett behov att koppla utvecklingsarbetets innehll till ett strukturerat och systematiskt
skelett, p vilket resultaten frn utvecklingen kan hngas upp.
1.2
Ml, innehll och mlgrupp
Bokens ml r att beskriva en utvecklingsprocess som utgr frn det samspel som sker mellan
mnniskan och maskinen under sjlva anvndandet, allts nr mnniskan utfr uppgifter med
maskinen. Den specifika utvecklingsprocess som boken beskriver har ftt namnet ACD3processen, dr ACD str fr aktivitetscentrerad design och 3:an syftar p de tre strukturerna
fr processen: designniver, designperspektiv och designaktiviteter. Centralt fr ACD3processen r att den innehller och beskriver de aktiviteter i utvecklingsarbetet som avgr hur
framgngsrikt samspelet mellan mnniskan och maskinen till slut blir under sjlva
anvndandet. De hr aktiviteterna benmns i fortsttningen HFE-aktivitetera, dr HFE str
fr human factors engineering vilket presenteras mer i avsnitt 2.1.
ACD3-processen har sin grund i vletablerade modeller ver utvecklingsprocesser, som
exempelvis de av Johannesson et al. (2013), Ullman (2010), Ulrich och Eppinger (2011)
respektive ISO 13407 / 9241-210 och r sedan anpassad efter frfattarens erfarenheter frn
utvecklingsprojekt i industrin, forskningsprojekt inom akademin, samt frn handledning av
kandidatarbeten och examensarbeten inom mnniska-maskinsystem och teknisk design.
ACD3-processen r inte tnkt att helt erstta de mer etablerade utvecklingsprocesserna, utan r
tnkt att vara ett komplement och en utkning med avseende p HFE-aktiviteter. Den ska visa
p hur kunskap om samspelet mellan mnniskan och maskinen kan integreras i
utvecklingsarbetet, eftersom det r viktigt fr en designmetodik att beakta kunskap frn
kognitiv psykologi och ergonomi fr att n ett framgngsrikt resultat (Pahl et al., 1996).
Det behvs tre komponenter fr ett lyckat utvecklingsarbete (Kaulio et al., 1999): processer,
metoder och bemanning. Boken fokuserar p sjlva processen, men har inte som ml att ge en
specifik beskrivning av hur arbetet ska g till, utan ska ses mer som en generell process som
med frdel anpassas fr det aktuella utvecklingsprojektet, eller som en karta som visar viktiga
aspekter i utvecklingsarbetet. Ingen process kan fljas bokstavligt till fljd av utvecklingsarbetets dynamiska och varierande karaktr. Boken kommer i hg grad att beskriva vad som
ska gras, men inte g in i detalj hur; de specifika aktiviteterna r individuella fr varje
utvecklingsprojekt. Exempel p och referenser till anvndbara metoder kommer att ges i
texten. Eftersom boken fokuserar mest p sjlva processen, mste ACD3-processen
a
De benmndes mnniska-maskinaktiviteter i frsta upplagan, men namnet har blivit ersatt fr att undvika
frvxling i den nya inre strukturen hos ACD3-processen.
-1-
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
kompletteras med metoder samt bemannas av personer med kunskap om att arbeta med HFEaktiviteter, fr att ett lyckat utvecklingsarbete ska uppns.
Fr att ge tydlighet och undvika frvirring, r det viktigt att definiera och frklara termer som
r relaterade till HFE-aktiviteter i utvecklingsprocessen. Det finns i litteraturen mnga olika
stt att anvnda och att definiera termerna, men hr har bara en definition tagits med och
tanken r att skapa ett ramverk dr termerna fungerar tillsammans, konsekvent och
samstmmigt. Boken har allts inga ambitioner att tcka de variationer och varianter som
finns inom mnesomrdet, utan vill istllet presentera en sammanhngande bild av teorin
kring utvecklingsprocesser och fresl en vergripande utvecklingsprocess: ACD3-processen.
Boken riktar sig till personer med grundlggande kunskap inom bde kognitiv och fysisk
ergonomisk teori och kunskap d det gller metoder inom human factors engineering. Lsaren
behver ha den grunden fr att till fullo kunna frst och ta till sig innehllet. Boken r till
stor hjlp fr den som ska genomfra ett utvecklingsprojekt inom industrin eller inom
akademin. Den r fljaktligen till stor hjlp fr studenter vid kandidat- och examensarbeten
och fr ingenjrer som arbetar med utvecklingsarbete i nringslivet och i andra
organisationer.
1.3
Innehll ACD3-processen
ACD3-processen r ett nyutvecklat sammanhngande ramverk fr utvecklingsarbete, vilket

syftar till att ge en tydlig och trygg struktur som synliggr designbesluten, men inte r s
strikt att det kan hmma nyskapande och innovation. Vidare syftar ACD3-processen till att
stdja designarbete och kravsttning i abstraktionsniver och till att lyfta fram aktivitetens och
anvndningens roll fr utformningen. De vergripande mlen med ACD3-processen r
drmed:
Tydliggra aspekter som behver beaktas i utvecklingsarbetet, bde styrande

frutsttningar som behver kartlggas och styrande designbeslut som behver fattas.
Ge en sammanhllen helhetssyn p innehllet i utvecklingsarbetet genom att integrera
delar i utvecklingsarbetet, som annars ltt behandlas separat, och erbjuda en
systematisk och systemisk struktur att bygga upp utvecklingsarbetet kring.
Fr att uppn mlen bygger ACD3-processen p ngra centrala utgngspunkter. Den frsta r
att kombinera frdelar med sekventiella modeller fr utvecklingsarbete, ihop med frdelar
frn iterativa utvecklingsmodeller. ACD3-processen implementerar ocks ett vxelverkande
frhllande mellan designarbete och kravsttning. Det vill sga att bde krav och design vxer
fram successivt under utvecklingsarbetet. Slutligen s frenar ACD3-processen designarbete
p olika abstraktionsniver med designarbete ur olika
perspektiv, fr att strva efter en heltckande
beskrivning av designen.
Ramverket i ACD3-processen byggs upp av tre
dimensioner: designniver, designperspektiv och
designaktiviteter (figur 1.1), fr att tydliggra aspekter
som behver beaktas i utvecklingsarbetet och fr att ge
en sammanhllen helhetssyn p innehllet.
Designniver r ett stt att beskriva lsningen med
skiftande grad av precisering och specificering; dr
detaljeringen successivt kar och designrymden
minskar, s kallade abstraktionsniver. Designniverna
beskrivs mer utfrligt i avsnitt 4.2, sidan 42f.
-2-
Figur 1.1 De tre dimensionerna i

ACD3-processen
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Designperspektiv innebr att samma lsning gr att beskriva p skilda stt, dr de olika
beskrivningsstten lyfter fram olika aspekter. Designperspektiven beskrivs mer utfrligt i
avsnitt 4.3, sidan 45 ff.
Designaktiviteter beskriver det arbete som utfrs fr att identifiera och bestmma de designvariabler som tillsammans utgr lsningen. En designvariabel r ngot som mste bestmmas,
eller som blir bestmt av designbeslut, under utformningen och konstruktionen av maskinen,
exempelvis materialtjocklek, menysystems djup och hljets frg. Designaktiviteterna beskrivs
mer utfrligt i avsnitt 3.6, sidan 36.
Fr att tillmpa de tre dimensionerna, bestr ACD3-processen i grunden av tre sammanhngande modeller relaterade till utvecklingsarbete;
Den frsta r en modell som i tv dimensioner beskriver organisationen av designvariabler
och kravtyper (figur 1.2).
Den andra r en modell som beskriver vxelverkan mellan designarbete och kravsttning
under utvecklingsarbetets framskridande (figur 1.4, sidan 4).
Den tredje r en modell av iterativ arbetsprocess fr produktutveckling (figur 1.5, sidan 5).
Designniv
Designperspektiv
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Problem
Problem
Problem
Problem
Problem
Huvudproblem
Anvndning
Teknisk arkitektur
Interaktion
Interaktion
Struktur
Struktur
Anvndare och
kontext
Mnniskamaskinsystem
Struktur
Logisk arkitektur
Funktion
Funktion
Funktion
Vrden och frmgor
Systemfunktioner
Maskinfunktioner
Aktivitet
Aktivitet
Avsedd anvndning
Anvndaruppgifter
Realisering
Realisering
Mjligheter och
begrnsningar
Teknisk princip
och infrande
Aktivitet
vergripande
interaktion
Struktur
Struktur
Detaljerad uppdelning
maskin
Logisk arkitektur
element
Funktion
Styrning och
information
Funktion
Elementfunktioner
Aktivitet
Aktivitet
Detaljerad interaktion
Maskinprocess
Realisering
Realisering
vergripande design
Form och grnssnitt
Realisering
Implementering
element
Effektml
Krav
Prestandaml
Ml delsystem
Ml tillverkning
Krav delsystem
Krav tillverkning
Riktlinjer
delsystem
Riktlinjer
tillverkning
Anvndarvnlighetsml
Funktionalitetskrav
Anvndar/
anvndningsbehov
Anvndningskrav
Anvndarvnlighetskrav
Intressentbehov
Estetiska krav
Riktlinjer
Kravkategorier
Ml
Nyttoml
Niv av
anvndbarhet
Anvndarvnlighetsinriktning
Riktlinjer anvndarvnlighet
Designriktlinjer
Riktlinjer estetik
Figur 1.2 Tvdimensionell organisation av designvariabler och kravtyper
Den frsta modellen (figur 1.2) organiseras i tv dimensioner. I den ena dimensionen
organiseras designvariablerna och kravtyperna utifrn designniv (effekt, anvndning,
arkitektur, interaktion och element). I den andra dimensionen organiseras designvariablerna
-3-
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
efter designperspektiv (problem, struktur, funktion, aktivitet och realisering), medan

kravtyperna organiseras utifrn kravkategorier (ml, krav och riktlinje). Fr organisationen av
designvariabler och kravtyper finns det ocks en frenklad beskrivning i form av en
matrismodell (figur 1.3), som har designniver och designperspektiv p respektive axel.
Designperspektiv
Designniver
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Problem
Huvudproblem
Problem
anvndning
Problem teknisk
arkitektur
Problem interaktion
Problem element
Struktur
Anvndare,
intressenter och
kontext
Mnniskamaskinsystem
Logisk arkitektur
maskin
Detaljerad
uppdelning maskin
Logisk arkitektur
element
Funktion
Vrden och
frmgor
Systemfunktioner
Maskinfunktioner
Styrning och
information
Elementfunktioner
Aktivitet
Avsedd anvndning
och livscykel
Anvndaruppgifter
vergripande
interaktion
Detaljerad
interaktion
Maskinprocess
Mjligheter och
begrnsningar
Teknisk princip
och infrande
vergripande
design
Fysisk form och

anvndargrnssnitt
Implementering
element
Behov
Anvndningskrav
Maskinkrav
Delsystemkrav
Tillverkningskrav
Realisering
Krav
Figur 1.3 Matrismodell ver en maskins design
Detaljniv lsning
D
Interaktion
Effekt
te
Element
Delsystemkrav
Tillverkningskrav
av
Kr
nin
t
t
Maskinkrav
Arkitektur
Anvndning
ig
es
be
ar
Anvndningskrav
Behov
Tid
Utvecklingsarbetets framskridande
Figur 1.4 Samspel mellan designarbete och kravsttning
-4-
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Den andra modellen (figur 1.4) beskriver samspelet mellan designarbete och kravsttning
under utvecklingsarbete. D en lsning beskrivs i form av krav och design, behver bda
fljas t genom hela processen. Det blir allts en kontinuerlig vxelverkan, dr design och
krav r en frutsttning fr varandra, nr maskinen successivt vxer fram. Uppdelningen i
designniverna frn den frsta modellen, ger en tydlig uppdelning av designen, medan kraven
binder samman designniverna. Varje niv av krav ger d en insnvning av designrymden fr
det kommande designarbetet. Kraven beskriver allts hur de designbeslut som har fattats p
nivn ovan avgrnsar och stter villkor fr de designbeslut som ska fattas i nivn under.
Planering
Datainsamling
Behovsidentifiering
Anvndningsutformning
vergripande
utformning
Detaljerad
utformning
Konstruktion
Produktion
Driftsttning
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Utvrdering
Dokumentering
Figur 1.5 ACD3-processens struktur med elva block.
Till designvariablerna och kravtyperna finns sedan en arbetsprocess som tydligt placerar dem
i utvecklingsarbetet. Modellen ver arbetsprocessen bestr av elva block (figur 1.5), varav
fyra r designaktiviteter som pgr kontinuerligt: planering, datainsamling, utvrdering och
dokumentering. Processen bestr vidare av sju sekventiella block: behovsidentifiering,
anvndningsutformning, vergripande utformning, detaljerad utformning, konstruktion,
produktion och driftsttning. Var och ett av de sju sekventiella blocken bestr i sin tur av tre
centrala designaktiviteter: analys, idgenerering och syntes. ACD3-processen ska tolkas som
att den innehller sju faser, dr varje fas innehller sju designaktiviteter som itereras inom
fasen. Faserna fr sina namn frn de sekventiella blocken och de fem frsta faserna r
relaterade till de fem designniverna i figur 1.2 - 1.4.
P nsta uppslag presenteras en summering av innehllet i var och en av de fem frsta faserna.
Faserna presenteras mer utfrligt i kapitel 11 - 15.
-5-
Chalmers
1.4
Lars-Ola Bligrd
Summering av de fem frsta faserna
Fas
Behovsidentifiering
Syfte
att underska hur omgivningen

inverkar p den kommande
lsningen och hur lsningen ska
pverka omgivningen, samt vad
anvndaren vrderar i en lsning
att underska vilken anvndning som

uppfyller behoven och ger avsedda
effekter och att underska vilka
vergripande (tekniska) lsningar
som uppfyller anvndningen
Ml
att utforma den effekt som lsningen att utforma anvndningen och vlja
ska ha p det sociotekniska systemet teknisk lsningsprincip (stta de yttre
och vlja princip fr anvndningen
ramarna fr maskinens utformning)
(stta ramverket och basen fr det
kommande utvecklingsarbetet)
Fokus fr arbetet
anvndaren
anvndarcentrerat arbete
anvndningen
anvndningscentrerat arbete
System att beakta
sociotekniskt system
mnniska-maskinsystem
Betraktningsvy
omgivningen betraktad utifrn

mnniska-maskinsystemet betraktat
perspektivet hos den maskin som ska utifrn omgivningen
utvecklas
Motiv
i det sociotekniska systemet kommer i mnniska-maskinsystemet sker

anvndaren att frska uppn
anvndningen fr att uppn effekter i
effekter med hjlp av maskinen
omgivningen
Designniv
Effekt
de effekter som maskinen har fr
avsikt att uppn i sin omgivning
Anvndning
anvndningen av maskinen
Kravniv
Behov
behov som mnniskamaskinsystemet frvntas uppfylla
Anvndningskrav
krav frn anvndningen fr att uppn
systemml (och effekter)
-6-
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
vergripande utformning
Detaljerad utformning
Konstruktion
att underska vilken teknisk

uppbyggnad av maskinen som ger
avsedda effekter och underska hur
samspelet mellan mnniskan och
maskinen br ske
att underska hur maskinen i detalj

ska uppfra sig gentemot anvndaren
och gentemot andra delar i det
sociotekniska systemet, samt att
underska hur maskinens delsystem
ska fungera tillsammans
att underska hur maskinens

delsystem (element) i detalj br vara
konstruerade och hur maskinen ska
produceras
att utforma teknisk arkitektur och

vlja princip fr interaktion, estetik
och form (stta ramar fr teknisk
konstruktion)
att utforma maskinens samspel med

anvndaren och omgivningen och att
vlja principer fr detaljkonstruktion (ta fram ett underlag fr
konstruktion)
att utforma maskinens tekniska

element (delsystem) och att vlja
princip fr produktion (ta fram ett
underlag fr produktion)
teknisk arkitektur
teknikcentrerat arbete
interaktion mellan omgivningen och

maskinens delsystem
interaktionscentrerat arbete
maskinens insida (interna

uppbyggnad)
maskinen som helhet
maskinsystemets externa
uppbyggnad (grnssnitt)
maskinens delsystem
maskinen betraktad utifrn

omgivningen
maskinen uppdelad i delsystem

betraktad utifrn det samspel som
sker med mnniska och omgivning
maskinen i sina minsta element

(internt)
den tekniska arkitekturen ska

mjliggra anvndningen
samspelet mellan
mnniskan/omgivningen och
maskinen r viktigt fr att
anvndningen ska kunna ske
de tekniska detaljerna r en
frutsttning fr den funktionalitet
som behvs
Arkitektur
maskinens uppbyggnad i delar
Interaktion
samspelet mellan maskinen och
anvndaren
Element
maskinens minsta bestndsdelar
Maskinkrav
krav som maskinen ska uppfylla
Delsystemkrav
krav p maskinens delar
Tillverkningskrav
krav som produktionsprocessen ska
uppfylla
-7-
Chalmers
1.5
Lars-Ola Bligrd
Anvndning av ACD3-processen
Vid anvndning av ACD3-processen r det bra att ha knnedom om de grundantaganden som

processen bygger p, fr att f ut full nytta av den. Knnedom om grundantagandena r ocks
bra fr att upptcka ifall de inte stmmer verens med filosofin i den organisation dr
processen ska implementeras, d det kan leda till konflikter och svrigheter. De grundantaganden som ACD3-processen bygger p r fljande:
En maskin eller ett tekniskt system ger upphov till nytta nr de anvnds en maskin
kan allts inte ha inbyggd nytta, utan nyttan uppkommer nr maskinen anvnds i ett
system fr att uppn relevanta ml. Anvndningen, aktiviteten, r allts i centrum fr
utvecklingsarbetet.
Artefakter pverkar mnskligt beteende med utformningen av en maskin r det allts

mjligt att influera vad och hur anvndaren gr, vilket gr anvndningen till en viktig
del av utformningsarbetet.
Mnniskan anvnder redskap fr att distribuera kraft och kognition maskiner agerar
allts som en frlngning av vra frmgor, drfr behver mnniskan och maskinen
betraktas som en helhet.
Pragmatism fr metoder och teorier teorier r verktyg i utvecklingsarbetet, precis

som metoder. Vrdet med anvndning av teorier och metoder ligger ven i den
kunskap, kommunikation och samsyn vilka uppkommer under anvndningen, allts
inte bara i det dokumenterade resultatet.
Arbete med ergonomi och human factors i en utvecklingsprocess handlar inte om att
gra det som anvndaren vill ha, utan om en bredare systemsyn. ACD3-processen
utgr ifrn synsttet att utveckling sker med anvndaren och inte av anvndaren eller
fr anvndaren.
ACD3-processen r avsedd att kunna anvndas p olika stt: (1) Som en inspiration till att
frndra de egna utvecklingsprocesserna, dr tankar frn ACD3-processen anvnds fr att
frbttra arbetet. (2) Som en vergripande modell fr utvecklingsarbetet, dr de grundlggande delarna i ACD3-processen anammas i de egna processerna. (3) Som en detaljerad
modell fr utvecklingsarbetet, dr utvecklingsarbetet fljer ACD3-processen i sin helhet.
Ett specifikt stt att brja anvnda ACD3-processen p, som passar alla tre stten ovan, r som
en karta eller ett ramverk att orientera efter i utvecklingsarbetet - en versikt ver vad som
behver gras. Anvndning av ACD3-processen som karta r speciellt lmpligt fr organisationer med en vl etablerad utvecklingsprocess, vilka vill komma igng med ACD3-processen.
Matrismodellen (figur 1.3, sidan 4) tar upp olika delar (designvariabler), vilka man antingen
behver knna till eller som behver bestmmas/utformas. I ett utvecklingsarbete r varje del
i ramverket antingen redan gjord, behver gras eller i vissa fall inte vara applicerbar.
Projekten dr ACD3-processen anvnds kan vara av skiftande omfattning rrande hur stora
mjligheterna r till frndring i det som ska utvecklas; allt frn nyutveckling av maskiner till
mindre frndringar i existerande maskin. Matrismodellen kan anvndas fr att tydligt visa
vilka delar i utvecklingsarbetet som r givna och i vilka delar nya designbeslut kan fattas och
nya krav kan stllas. I ett projekt som handlar om att skapa en ny maskin kan huvudproblemet vara fast, medan alla andra delar i ACD3-processen mste bestmmas i projektet, se
vidare figur 1.6. Om det istllet gller utveckling av en befintlig maskin kan flera delar vara
fasta eller bestmmas tidigt, medan den mer omfattande utvecklingen gller arkitektur och
interaktion, se figur 1.7. I figur 1.8 ges nnu ett exempel p rollen hos de olika delarna i ett
utvecklingsprojekt, i detta fall vid uppdatering av anvndargrnssnitt. Vit frg i rutorna anger
att designvariablerna bestms av utvecklingsprojektet. Mrkgr frg anger att designvariablerna r bestmda eller givna innan projektstarten och ljusgrtt anger att vissa
designvariabler r givna p frhand, medan vissa andra bestms under utvecklingsarbetets
-8-
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
gng. Viktigt att pongtera r, att bara fr att en del r grmarkerad innebr det inte att den r
oviktig och att arbetet kan pbrjas mitt i, utan det innebr att det finns ett behov av att
kartlgga faktorer som pverkar designbeslut i de vita delarna.
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Problem
Huvudproblem
Problem
anvndning
Problem teknisk
arkitektur
Problem interaktion
Problem element
Struktur
Anvndare,
intressenter och
kontext
Mnniskamaskinsystem
Logisk arkitektur
maskin
Detaljerad
uppdelning maskin
Logisk arkitektur
element
Funktion
Vrden och
frmgor
Systemfunktioner
Maskinfunktioner
Styrning och
information
Elementfunktioner
Aktivitet
Avsedd anvndning
och livscykel
Anvndaruppgifter
vergripande
interaktion
Detaljerad
interaktion
Maskinprocess
Mjligheter och
begrnsningar
Teknisk princip
och infrande
vergripande
design
Fysisk form och

anvndargrnssnitt
Implementering
element
Behov
Anvndningskrav
Maskinkrav
Delsystemkrav
Tillverkningskrav
Realisering
Krav
Figur 1.6 Projekt som ska utveckla en helt ny maskin med f i frvg bestmda designvariabler.
Mrkgrtt = delar som r bestmda vid projektstart. Vitt = delar som ska bestmmas i projektet.
Ljusgrtt = finns bde delar som r bestmda vid projektstart och som ska bestmmas av projektet.
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Problem
Huvudproblem
Problem
anvndning
Problem teknisk
arkitektur
Problem interaktion
Problem element
Struktur
Anvndare,
intressenter och
kontext
Mnniskamaskinsystem
Logisk arkitektur
maskin
Detaljerad
uppdelning maskin
Logisk arkitektur
element
Funktion
Vrden och
frmgor
Systemfunktioner
Maskinfunktioner
Styrning och
information
Elementfunktioner
Aktivitet
Avsedd anvndning
och livscykel
Anvndaruppgifter
vergripande
interaktion
Detaljerad
interaktion
Maskinprocess
Mjligheter och
begrnsningar
Teknisk princip
och infrande
vergripande
design
Fysisk form och

anvndargrnssnitt
Implementering
element
Behov
Anvndningskrav
Maskinkrav
Delsystemkrav
Tillverkningskrav
Realisering
Krav
Figur 1.7 Projekt som ska utveckla en ny version av en redan befintlig maskin.
-9-
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Problem
Huvudproblem
Problem
anvndning
Problem teknisk
arkitektur
Problem form och

grnssnitt
Problem element
Struktur
Anvndare,
intressenter och
kontext
Mnniskamaskinsystem
Logisk arkitektur
maskin
Detaljerad
uppdelning maskin
Logisk arkitektur
element
Funktion
Vrden och
frmgor
Systemfunktioner
Maskinfunktioner
Styrning och
information
Elementfunktioner
Aktivitet
Avsedd anvndning
och livscykel
Anvndaruppgifter
vergripande
interaktion
Detaljerad
interaktion
Maskinprocess
Mjligheter och
begrnsningar
Teknisk princip
och infrande
vergripande
design
Fysisk form och

anvndargrnssnitt
Implementering
element
Behov
Anvndningskrav
Maskinkrav
Delsystemkrav
Tillverkningskrav
Realisering
Krav
Figur 1.8 Projekt som bara ska uppdatera anvndargrnssnittet.

Den stora nyttan med att anvnda ACD3-processen som en mall eller karta, r att den beaktar
delar som ofta kan fallera:
Integrerar HFE-aktiviteterna i produktutvecklingsprocessen i stort

Beaktar funktioner och aktiviteter kontinuerligt i varje fas av utvecklingsarbetet
Frtydligar HF-kravstllande
Lyfter fram kontinuerlig planering, datainsamling, utvrdering och dokumentering
- 10 -
Chalmers
1.6
Lars-Ola Bligrd
Infrande av ACD3-processen
Nr det gller implementering av ACD3-processen r det viktigt att tnka p att den r gjord
fr att kunna implementeras p olika stt och i olika omfng, ven om det kan ses som att
processen r av en omfattande och komplicerad struktur. Fregende avsnitt har redogjort fr
att ACD3-processen dels kan vara en mall som styr hela arbetet och dels kan vara en
inspiration fr att utveckla ett eget arbetsstt och givetvis alla varianter dr emellan. Det frsta
att beakta vid implementering, r p vilket stt som ACD3 r tnkt att anvndas i
organisationen.
Drefter behver det beaktas vilket arbetsstt som organisationen har idag. ACD3-processen,
som den r beskriven hr i boken, tar inte hnsyn till att det i de flesta utvecklande organisationer redan finns ngon form av dokumenterad och/eller anvnd utvecklingsprocess. Ofta
kan mnga delar av ACD3-processen redan finnas i befintligt utvecklingsarbete och det nya
som ACD3 i s fall tillfr r hur de befintliga delarna kan organiseras fr att samspela bttre.
Det r ofta svrt, eller rent av omjligt, att f en organisation att byta utvecklingsprocess rakt
av, vilket innebr att det mste till ett mer strukturerat och systematiskt arbete fr att infra en
mer anvndningsfokuserad utvecklingsprocess. Hur arbetet i detalj ska g till r svrt att
beskriva, d varje organisation med sin utvecklingsprocess r unik och infrandet av ACD3processen kan ske p mnga olika stt. Men generellt att beakta, r vilka delar av processen
som ska infras och i vilken ordning som det bst sker. Ett annat stt r att anpassa den
existerande processen utifrn de grundlggande antaganden som beskrivits tidigare i kapitlet.
Men varje infrande av en ny utvecklingsprocess i en organisation r en unik hndelse och
hr fljer tta huvudpunkter fr att ACD3-processen i ett projekt ska kunna fungera fullt ut
och hela nyttan ska komma projektet tillgodo.
Anpassning av processen
Frsta viktiga punkten r att alltid anpassa ACD3-processen till det aktuella utvecklingsprojektet. Anpassningen beror frmst p hur mycket som r knt och bestmt p frhand och
hur mycket som behver underskas och bestmmas i det aktuella projektet, samt vilka
resurser som finns tillgngliga. Modifieringarna grs frmst genom att anpassa omfattningen
av arbetet i varje del och att vlja passande metoder fr arbetet. Man ska dock undvika att
hoppa ver ngra av designniverna, d den stegvisa detaljkningen av designen r vsentlig
fr ACD3-processens funktion. Vid stora eller komplexa projekt kan det behva lggas in
flera faser mellan vergripande och detaljerad utformning, eller mellan detaljerad utformning
och konstruktion.
Bemanning och kompetens
De tre tidigare nmnda komponenterna, vilka behvs fr ett lyckat utvecklingsarbete r
processer, metoder och bemanning (Kaulio et al., 1999). Bokens fokus ligger p sjlva
utvecklingsprocessen, ven om kortfattade beskrivningar av lmpliga metoder ges i samband
med beskrivningen av processens delar. Fr att kunna utfra processen med lyckat resultat,
behvs ocks kunskap om metoder och framfrallt kunskap inom ergonomi/human factors.
Vid utvecklingsprojekt r bemanning med kompetenta mnskliga resurser inom HFE
grundlggande fr att den freslagna utvecklingsprocessen ska komma till sin rtt. Processen
r allts inte utformad fr att kunna anvndas av personer utan kunskap inom HFE.
Styrande HFE-aktiviteter
Utvecklingsarbete startas ofta beroende p att det har kommit fram en ny teknisk lsning, en
mjlig ny marknad och/eller att ett nytt problem/behov har uppkommit. Men oavsett
initieringen har HFE-aktiviteterna en central roll. De innefattar arbetet med att klargra och
beskriva det vergripande syftet med maskinen, vilket r grnssttande fr hela utvecklings- 11 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
arbetet. HFE-aktiviteter ger drfr vsentlig indata till de andra disciplinerna i utvecklingsprocessen och ska drfr utfras tidigt i varje fas av processen, sett till hela utvecklingsarbetet. HFE-aktiviteter behver drfr vara styrande fr hela arbetet i utvecklingsprocessen.
Det r ocks viktigt att alla discipliner i lmplig omfattning r involverande i dessa aktiviteter
fr att skerstlla kvaliteten p och acceptansen fr resultaten.
HF-ingenjrens roll
Viktigt hr r att se HFE som en ingenjrsdisciplin d det r skapandet som str i centrum och
inte som en disciplin tillhrande Human Resource (HR) eller att HFE likstlls med
driftkompetens. HF-ingenjren br i projekt arbeta nra och tillsammans med systemingenjrer och systemarkitekter, fr att nyttan av HFE-aktiviterna ska blir stor. HFE har en
roll att spela i Quality Assurance (QA) i en organisation, men boken kommer inte att
fokusera p den rollen. HF-ingenjren har dock en generell roll att koppla samman
marknad/myndighet/ledning med vriga ingenjrsdiscipliner. Nr det gller HF-ingenjrens
roll specifikt i ACD3-processen, s r inte tanken att hon/han ska gra alla HFE-aktiviteter
sjlv, utan det mesta arbetet i processen r integrerat i utvecklingsarbetet och utfrs
tillsammans i projektgruppen.
Iterativitet
Ytterligare en grundlggande egenskap fr ACD3-processen r iterativiteten och att den sker
inom varje fas av processen. Samtliga faser brjar med en ny datainsamling och slutar med att
resultatet av syntesen (krav och design) utvrderas. Det r frst nr utvrderingen visar att
lsningen r tillrckligt bra, som fasen anses vara avslutad. Men iterativiteten innebr inte att
utvecklingsarbetet behver invnta att lsningen r tillrckligt bra, utan arbetet i nsta fas kan
pbrjas tidigare. Det finns en parallellitet i ACD3-processen, vilken kommer att beskrivas
mer i nsta stycke.
Parallellitet
ven om beskrivningen av ACD3-processen i teorin r vldigt linjr och sekventiell, r det
sllan att den i praktiken gr att utfra p det hr sttet. Man mste drfr vara beredd p att
kunna jobba parallellt bde inom och mellan faserna i processen fr att arbetet ska bli
effektivt. En utvecklingsprocess fr inte blir ett byrkratiskt hinder, utan den behver vara
flexibel fr att klara av utvecklingsarbetets dynamik.
Anvndarinvolvering
Under hela ACD3-processen och i varje fas behver maskinens anvndare involveras.
Anvndarna r en fundamental klla fr information, men ocks en utmrkt klla fr att
granska och utvrdera de krav och den design som tas fram. Det r ofta p grund av praktiska
skl svrt att f tag p s mnga anvndare som man skulle nska. Anvndarinvolveringen
behver drfr ske p ett genomtnkt stt, s att inte anvndarna "frbrukas" i ondan.
Utformning av anvndningen
ACD3-processen r anvndningscentrerad, vilket stter fokus p sjlva anvndningen av
maskinen. Det r drfr grundlggande att utforma sjlva anvndningen, innan utformningen
av den fysiska maskinen (eller tjnsten) sker. Anvndningen ska styra utformningen av
maskinen och inte tvrt om. Att bestmma anvndningen r allts en mycket viktig
designaktivitet i ACD3-processen. Anvndningen ligger sedan till grund fr all annan
utformning; om preciseringen av den framtida anvndningen r bristfllig kommer det att f
negativa effekter p den slutliga maskinen.
- 12 -
Chalmers
1.7
Lars-Ola Bligrd
Bokens disposition
Boken r indelad i tre huvuddelar. I den frsta delen presenteras bakgrunden till ACD3processen och centrala aspekter som berr alla delar i processen. I den andra delen presenteras
och beskrivs i detalj de olika delarna av ACD3-processen. I den tredje delen fljer en
genomgng av teori som r anvndbar vid sjlva genomfrandet av HFE-aktiviteter i
utvecklingsarbete och avslutas med ordlista och referenser. Boken r skriven s att de olika
kapitlen kan lsas relativt fristende, detta gr att den lsare som strcklser boken kommer
att uppleva upprepningar.
Kapitel 1: Introduktion (sidan 1)

stter in boken i sitt sammanhang och introducerar till ACD3-processen
Del 1 ACD3-processen vergripande

Grunder fr processen och hur den r strukturerad och organiserad.
Kapitel 2: mnesomrden relaterade till ACD3-processen (sidan 17)
de mnesomrden som ACD3-processen utgr ifrn
Kapitel 3: Grundlggande om utvecklingsarbete (sidan 23)
teori om aktiviteterna i en utvecklingsprocess
Kapitel 4: Design och krav (sidan 41)
genomgng av modell fr att beskriva designvariabler ock kravtyper
Kapitel 5: ACD3-processens uppbyggnad (sidan 61)
beskrivning av processens uppbyggnad och struktur
Kapitel 6: Relationer i utvecklingsarbete (sidan 71)
relationen till anvndare, marknadsavdelning och andra ingenjrsdiscipliner
Del 2 ACD3-processens delar detaljerat
Genomgng av processens faser i detalj samt passande metoder fr varje fas.
Kapitel 7: Planering (sidan 77)
beskrivning av innehll, aktiviteter och metoder i planeringen
Kapitel 8: Datainsamling (sidan 81)
beskrivning av innehll, aktiviteter och metoder i datainsamlingen
Kapitel 9: Utvrdering (sidan 87)
beskrivning av innehll, aktiviteter och metoder i utvrderingen
Kapitel 10: Dokumentering (sidan 93)
beskrivning av innehll, aktiviteter och metoder i dokumenteringen
Kapitel 11: Behovsidentifiering (sidan 101)
beskrivning av innehll, aktiviteter och metoder i behovsidentifieringen
Kapitel 12: Anvndningsutformning (sidan 117)
beskrivning av innehll, aktiviteter och metoder i anvndningsutformningen
Kapitel 13: vergripande utformning (sidan 133)
beskrivning av innehll, aktiviteter och metoder i den vergripande utformningen
Kapitel 14: Detaljerad utformning (sidan 147)
beskrivning av innehll, aktiviteter och metoder i den detaljerade utformningen
Kapitel 15: Konstruktion (sidan 157)
beskrivning av innehll, aktiviteter och metoder i konstruktionen
Kapitel 16: Produktion (sidan 165)
beskrivning av innehll, aktiviteter och metoder i produktionen
Kapitel 17: Driftsttning (sidan 167)
beskrivning av innehll, aktiviteter och metoder i driftsttningen
Kapitel 18: Relation till andra processer och till upphandling (sidan 173)
beskrivning av hur ACD3-processen frhller sig till standarder och upphandling
Kapitel 19: ACD3-processen kortfattat (sidan 189)
kortfattade beskrivningar av ACD3-processen
- 13 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Del 3 Teori och metod

Teori som r anvndbar vid arbete med samspelet mellan mnniska och maskin, samt ngra
anvndbara metoder
Kapitel 20: Mnniskan i systemet (sidan 203)
systemteori fr relationen mellan mnniskan och maskinen
Kapitel 21: Anvndning och interaktion (sidan 213)
teori relaterad till anvndningen och interaktionen
Kapitel 22: Anvndbarhet (sidan 225)
teori om anvndbarhet, nytta och anvndarvnlighet
Kapitel 23: Fel och risker (sidan 231)
teori om felhandlingar, risker och olyckor
Kapitel 24: Utformning av anvndargrnssnitt (sidan 237)
teori relaterad till design av anvndargrnssnitt
Kapitel 25: Metoder (sidan 253)
beskrivning av ngra metoder inom ergonomi och human factors
Kapitel 26: Utvecklingen av ACD3-processen (sidan 265)
den teoretiska grunden fr ACD3-processen innehll och struktur
Kapitel 27: Ordlista (sidan 283)
frklaring och engelsk versttning av termer
Kapitel 28: Referenslista (sidan 293)
referenser anvnda i boken
- 14 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Del 1 ACD3-processen
vergripande
Den frsta delen beskriver grunderna fr ACD3-processen samt hur den r strukturerad och
organiserad.
- 15 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
2 mnesomrden relaterade till ACD3-processen

Innan ACD3-processen brjar beskrivas r det p sin plats att placera boken i sitt mnesomrde, eller snarare mnesomrden. Boken relaterar frmst till human factors engineering,
men har ocks tydliga kopplingar till omrdena produktutveckling och systems engineering.
2.1
Human factors engineering
Arbetet med HFE-aktiviteter i en utvecklingsprocess r en ingenjrsvetenskap, internationellt

benmnd Human Factors Engineering (HFE). En ofta anvnd definition r skriven av
Chapanis (1985) som skrev att HFE "... applies information about human abilities,
limitations, and other characteristics to the design of tools, machines, systems, tasks, jobs,
and environments for safe, comfortable and effective human use". HFE innebr att utforma
och konstruera maskiner som r anpassade efter mnniskans frmgor och som samtidigt r
bde effektiva och produktiva. Fokus ligger allts p det ingenjrsmssiga skapandet.
HFE r en del av ett strre mnesomrde benmnt ergonomi eller human factors, vilket
enligt International Ergonomic Society (IEA, 2014) definieras: "Ergonomics (or human
factors) is the scientific discipline concerned with the understanding of interactions among
humans and other elements of a system, and the profession that applies theory, principles,
data and methods to design in order to optimize human well-being and overall system
performance". Ergonomi i stort handlar allts bde om att optimera mnniskans vlbefinnande
och att optimera vergripande systemprestanda. De bda begreppen ergonomi och human
factors anvnds parallellt. Ergonomi har sitt ursprung i Europa och i mnniskan, frmst som
fysisk varelse, medan human factors har sitt ursprung i USA och i mnniskan, frmst som
kognitiv varelse.
mnesomrdet ergonomi/human factors kan beskrivas med hjlp av tv uppspnda axlar.
Horisontellt gr fokus frn kroppen via det mentala till gruppen. Ergonomin brukar delas upp
i fysisk, kognitiv och organisatorisk ergonomi (figur 2.1). Fysisk ergonomi handlar om
mnskliga anatomiska, antropometriska, fysiologiska och biomekaniska egenskaper i relation
till de uppgifter som utfrs och mnniskans fysiska reaktion p fysikaliska omgivningsfaktorer. Kognitiv ergonomi handlar om mnniskans mentala processer ssom perception,
minne, resonerande och motorisk respons i relation till de uppgifter som utfrs och
mnniskans kognitiva reaktion p fysikaliska omgivningsfaktorer. Organisatorisk ergonomi
handlar om optimering av sociotekniska system, inklusive deras organisatoriska strukturer,
riktlinjer och processer.
Vertikalt gr fokus frn att frst mnniskan
via utformning av maskinen till att infra
kunskap (hos producenten). Human factors
brukar delas in i human factors science,
engineering och integration (figur 2.2).
Human Factors Science (HFS) fokuserar p
mnniskan och r vetenskapen som handlar
om att frst och beskriva mnniskans
kapacitet (frmgor, begrnsningar, karaktristik, beteende etc) i relation till system av
olika slag (tekniska, mnskliga etc). Human
Factors Integration (HFI) handlar om hur
kunskap inom human factors science &
engineering blir tillmpad och applicerad i en
verklig kontext hos producenter av maskiner,
organisationer, system etc.
- 17 -
Figur 2.1 Undergrupperna inom ergonomin
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Figur 2.2 Undergrupperna inom human factors
Beskrivningen av mnesomrdet utifrn bde ergonomi och human factors innebr en

verlappning mellan de tv beskrivningsstten. Bde HFE (engineering), HFS (science) och
HFI (integration) strcker sig frn det fysiska, via det mentala, till det organisatoriska (x-axeln
i figur 2.1 och 2.2), medan ergonomin jobbar bde med att frst och att ta fram lsningar och
ven med att infra kunskap (y-axeln i figur 2.1 och 2.2). HFE anvnder sig bde av kunskap
frn ergonomiomrdena och frn HFS i arbetet med att utforma maskinerna. Boken kommer
mest att berra vergripande delar inom HFE (utvecklingsarbete), men ven berra hur
ACD3-processen kan infras och tillmpas i en organisation. Dremot fokuseras ej vidare p
HFI-aspekter, dvs hur man gr fr att ett fretag ska ta till sig ergonomikunskap och brja
tillmpa den i utvecklingsarbetet. Utifrn ergonomibeskrivningen r fysisk ergonomi och
kognitiv ergonomi mest betydelsefulla fr ACD3-processen, eftersom den organisatoriska
ergonomin till stor del behver behandlas av den operativa organisationen dr maskinen
kommer att anvndas.
Inom mnesomrdet ergonomi och human factors finns ocks ett flertal underomrden
(specialomrden). Omrden som nmns i litteraturen r:
human-computer interaction (mnniska-datorinteraktion)

human-system interaction
human-machine system (mnniska-maskinsystem)
interaction design (interaktionsdesign)
macro ergonomics (makroergonomi)
occupational health and safety (arbetsmilj)
usability engineering
user-centered design (anvndarcentrerad utformning)
user experience design
user interface design (anvndargrnssnittsdesign)
Boken kommer inte att relatera mer till de hr specialomrdena, utan ger istllet ett helhetsperspektiv fr att undvika ondig uppdelning i delomrden. Specialomrdena verlappar i
mnga fall varandra och gr det svrt att beskriva relationer och avgrnsningar. Mycket av
tankar, teorier och metoder som frekommer i specialomrdena kommer att tas upp, fr att de
r en del av helheten inom mnesomrdet ergonomi och human factors.
- 18 -
Chalmers
2.2
Lars-Ola Bligrd
Produktutveckling
Nsta mnesomrde r produktutveckling, vilket r en naturlig fljd, d syftet med boken r

att integrera ergonomi och human factors i utvecklingen av maskinen (och andra tekniska
system). mnesomrdet produktutveckling brukar beskrivas som de processer, metoder och
tekniker, vilka behandlar hur produkter ska utvecklas p ett tillfredsstllande stt. Produkter r
hr ett brett begrepp och tcker bde in fysiska produkter (artefakter) och tjnster som utbyts
mellan kund och leverantr (och kombinationer av dessa).
Produktutvecklingsprocessen
(Johannesson et al, 2004)
The mechanical design process

(Ullman, 2010)
Product development
process
(Ulrich and Eppinger, 2011)
Frstudie
Product discovery
Planning
Project planning
Concept development
Product definition
System-Level Design
Conceptual design
Detail Design
Product development
Testing and
Refinement
Product support
Production Ramp-Up
Produktspecifikation
Konceptgenerering
Layoutkonstruktion
Detaljkonstruktion
Prototypprovning
Produktionsanpassning
Figur 2.3 Tre ofta anvnda utvecklingsprocesser i ingenjrsutbildningar
Generellt fr produktutveckling r att arbetet gr igenom ett antal olika faser eller steg, vilka
kan ha linjr eller cirkulr uppbyggnad beroende p processen. Tre utvecklingsprocesser som
har varit utgngspunkt fr arbetet med ACD3-processen r Johannesson et al.(2013), Ullman
(2010) och Ulrich and Eppinger (2011). Figur 2.3 visar innehllet i de tre processerna.
En inriktning inom produktutveckling r Lean Product Development (LPD), vilken innebr att
principer frn lean-tnkandet appliceras p produktutvecklingsarbetet (Liker, 2004; Morgan
och Liker, 2006). Grundtanken gr ut p att i arbetet fokusera p de aktiviteter som ger
kundvrde och reducera de aktiviteter i utvecklingsprocessen som inte bidrar till kat
kundvrde (s kallat waste). LPD tar ocks ett helhetsgrepp p hur en utvecklande
organisation ska arbeta, bde vergripande och i detalj. Morgan och Liker (2006) anger
tretton principer som centrala fr LPDb.
b
Frfattarens versttning
- 19 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Processer och flden:

1. Bestmma kundvrde fr att kunna srskilja vrdeskapande frn slseri
2. Gra utvecklingsprocessen framtung fr att grundligt kunna underska alternativa
lsningar, nr det finns maximalt utrymme fr frndringar
3. Skapa ett jmnt flde i produktutvecklingsprocessen
4. Anvnda en omfattande standardisering fr att minska variation, skapa flexibilitet och
frutsgbara resultat
Skickliga mnniskor:
1. Skapa en chefsingenjrsfunktion fr att frn brjan f en integrerad utveckling
2. Organisera arbetet s att det blir balans mellan specialexpertis och tvrfunktionell
integrering
3. Utveckla en hg kompetens hos alla ingenjrer
4. Fullstndigt integrera underleverantrer i produktutvecklingen
5. Bygga in lrande och stndig frbttring i organisationen
6. Sttta en kultur som stdjer excellens och ihrdigt frbttringsarbete
Verktyg och teknik:
1. Anpassa teknologier s att de passar mnniskor och processer
2. Samordna organisationen genom enkel, visuell kommunikation
3. Anvnda kraftfulla verktyg fr standardisering och fr organisationens lrande
Kopplingen mellan HFE och LPD ligger frmst i princip 1 och 2 frn processer och flden
(Institoris och Bligrd, 2014). HFE kan generellt stdja LPD genom att utformade produkter
blir bttre anpassade till mnniskor, med hgre systemprestanda och mnskligt vlbefinnande
som resultat. HFE kan allts bidra till att minska slseri (waste) i anvndningssituationen och
drmed ka anvndarvrde och kundvrde. Det praktiska bidraget frn HFE r ett
tillvgagngsstt som kontinuerligt integrerar anvndaren och anvndningen i hela
produktutvecklingsprocessen.
Fyra omrden inom HFE r av srskilt intresse fr LPD (Institoris och Bligrd, 2014):
Metoder fr att dokumentera och kommunicera anvndarnas behov

Teori fr att utforma produkter anpassade till mnniskan
Metoder fr att involvera anvndarna i utformningen
Metoder fr att utvrdera produkten ur anvndarperspektiv
- 20 -
Chalmers
2.3
Lars-Ola Bligrd
Systems Engineering
Fr att integrera HFE i utvecklingsarbetet har tankegngar frn Systems Engineering (SE)
3
anvnts i framtagningen av ACD -processen. SE r ett tvrvetenskapligt ingenjrsmne och
fokuserar p hur komplexa tekniska system kan utformas och hanteras under sin livscykel.
Aspekter ssom tillfrlitlighet, logistik, samordning, mtning, utvrdering med flera blir
svrare att hantera vid arbete med stora eller komplexa projekt. SE innefattar drfr bland
annat arbetsprocesser, optimeringsmetoder och verktyg fr riskhantering fr att verkomma
svrigheten med komplexitet. Innehllet i SE verlappar bde discipliner inom teknik och
organisation ssom reglerteknik, industriell ekonomi och projektledning. Avsikten med SE r
att garantera att alla relevanta aspekter av ett projekt eller ett system beaktas och integreras till
en helhet.
Ett av omrdena inom systems engineering r Model-Based Systems Engineering (MBSE),
vilket defineras av INCOSE (INCOSE, 2007) som "the formalized application of modeling to
support system requirements, design, analysis, verification and validation activities beginning
in the conceptual design phase and continuing throughout development and later life cycle
phases". Mlet med MBSE r att erstta en utvecklingsprocess som r dokumentcentrerad
med en serie integrerade modellerc som strcker sig genom hela utvecklingsprocessen.
Avsikten r att ge bttre insyn i utformningen av det tekniska systemet och en effektivare
hantering av utvecklingsprocessen. MBSE stds av Systems Modeling Language (SysML)
vilket r ett generellt modelleringssprk som tillhandahller en grafisk representation som
grund fr en integrerad modellering av systemkrav, beteenden och struktur.
Abstraktionsniver
Systemdefinition
Produktdefinition
Arkitekturdefinition
Struktur
Systemintressenter
Systemobjekt
Produktdomnobjekt
Tillstnd och moder
Logisk arkitektur
Kundvrde
Systemuppgift
Produktfunktion
Arkitekturfunktion
Systemfaser
Systemusecase
Produktusecase
Systemaktiviteter
Funktion
Aktivitet
Realiseringsarkitektur
Kravsttning
Systembehov
Produktkrav
Figur 2.4 Product Utitility Usability Business Model

c
Med modell menas en representation av verkligheten.
- 21 -
Arkitekturkrav
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
ACD3-processens direkta relation till model-based systems engineering gr via PU2Bmodellen (Product Utitility Usability Business) (Bligrd och Nilsson, 2015) vilken har
utvecklats fr att bttre binda samman HFE med SE. PU2B-modellen har en huvudsaklig
struktur (figur 2.4), dr ett antal grundlggande systemelement successivt terkommer, fr att
skerstlla att aspekter frn kunden och anvndaren beaktas och integreras i produktutvecklingen.
PU2B-modellen har fem typer av modellobjekt:
Struktur:
Funktion:
Aktiviteter:
Realisering:
Kravsttning:
vilka strukturelement som ingr i ett system fr att det ska kunna
analyseras och hanteras
hur elementen pverkar varandra och ndrar systemets tillstnd
hur systemet uppnr mlen och samverkar med sin kontext
hur produkten i systemet fysiskt existerar
vad som r vsentligt att beakta fr att kunna hantera produktfrgor
p olika abstraktionsniver och ge std fr fortsatt utveckling
Modellobjekten finns sedan i tre abstraktionsniver fr ett system:
Systemdefinition:
fokus p kundvrde och anvndarbehov samt grnssnitt mellan

systemet och dess omvrld
Produktdefinition:
fokus p anvndningen samt systemets huvudbestndsdelar och
systemets vergripande interna grnssnitt
Arkitekturdefinition: fokus p de tekniska principerna, detaljer fr komponenter och
interna grnssnitt
Elementen: struktur, funktion och aktivitet har blivit utgngspunkten fr den inre strukturen
av ACD3-processen och abstraktionsniverna motsvarar de tre frsta designniverna.
Efter genomgngen av de mnesomrden som ACD3-processen grundar sig p, presenterar
nsta kapitel designarbete och kravsttning.
- 22 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
3 Grundlggande om utvecklingsarbete
Utvecklingsarbete r en resa som brjar som ett problem, ett behov eller en id och som slutar
i en maskin och anvndningen av den (figur 3.1). En grundlggande egenskap fr en
utvecklingsprocess r att lsningen i brjan r abstrakt fr att sedan under processens gng bli
mer och mer definierad, fr att slutligen bli helt konkret. (r lsningen redan frn brjan fullt
definierad behvs ingen utveckling.) Under resans gng behver ett stort antal designbeslut
identifieras. I vissa fall kan besluten fattas under sjlva utvecklingsarbetet, medan i andra fall
beslut helt kan bero p interna och externa frutsttningar fr projektet, till exempel
existerande tillverkningsutrustning i fretaget (internt) och gllande lagkrav (externt).
Lsning
Frdig maskin
Anvndning
Detaljniv p lsning
Designbeslut givna av
interna och externa
frutsttningar
Designbeslut fattade
i utvecklingsarbetet
Problem
Behov
Id
Tid
Figur 3.1 En utvecklingsprocess frn brjan till slut
ACD3-processen r ett ramverk fr att tydliggra innehllet i och aktiviteterna under resan
frn problem till lsning. Innan ACD3-processen kan beskrivas i sin helhet, behver de grundlggande byggstenarna gs igenom. Kapitlet brjar med att presentera den grundlggande
teorin om designarbete och kravsttning, fr att sedan berra systemsyn och anvndningscentrerad design. Kapitlet avslutas med att beskriva tankegngar om styrning av utvecklingsarbete, iterativitet och metodanvndning. Alla r olika delar som ACD3-processen vilar p.
3.1
Designarbete
Ordet design har olika tolkningar i engelskan och svenskan, men den definition som kommer
att anvndas i boken r: Bestmmande av form, struktur, funktion, organisation etc fr en
konkret eller abstrakt artefakt. Det centrala fr designarbetet r fljaktligen att fatta beslut
som preciserar och specificerar en lsning.
Designtermer
Innan boken gr in p hur designarbetet sker, behver termer som anvnds fr att beskriva hur
en maskin fungerar och realiseras bde presenteras och definieras.
Funktion, aktivitet, uppgift och operation
Termerna funktion, aktivitet, uppgift och operation anvnds fr att beskriva hur ett system
uppfr sig. En funktion r en frmga hos ett system, vilken relaterar ngot till ngonting
annat och definieras som en process av transformation eller ekvilibrium (allts upprtthlla
nuvarande tillstnd). En funktion har s att sga ett ml men inget eget syfte och tid/rum r
drmed inte relevant.
En aktivitet uppstr nr en eller flera funktioner relateras till ett syfte i tid och rum av en
aktr (ngon eller ngot). I aktiviteten ingr allts, att den som utfr (eller avses utfra)
funktionerna har fr avsikt att uppn en effekt med dem.
- 23 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Termen operation beskriver de enskilda handlingarna som en aktr behver utfra i en

aktivitet. En grupp av operationer som utfrs tillsammans mot ett ml benmns uppgift. Den
direkta skillnaden mellan en aktivitet och en uppgift, r att aktiviteten intar ett systemperspektiv, medan uppgiften intar ett aktrsperspektiv. En aktivitet kan drfr best av en
eller flera uppgifter som aktren utfr.
Designvariabler
En designvariabel r ngot som mste bestmmas under utformningen och konstruktionen av
maskinen, vilket gr att det finns ett otal designvariabler i en utvecklingsprocess. Exempel p
generella designvariabler r frg, form och material, men det finns ven mer specifika som
typ av knappar, antal alternativ i varje meny, storlek p bildskrm, kapacitet p batteri och
spnningsniv. Designvariabler kan ocks vara mer abstrakta ssom funktioner och
arbetssekvenser. Designvariabler r ofta beroende av varandra, som till exempel att en
maskins vikt beror p hur mycket intern batterikapacitet den ska ha.
En designvariabel kan bestmmas antingen genom att den stts till en niv (till exempel lngd
10 cm) eller ett innehll (frg gul), eller att den kopplas till en eller flera andra designvariabler, som bestms senare i utvecklingsarbetet. Ett exempel r att variabeln storleken p
bildskrmen delas upp i variablerna informationen i bildskrmen och storleken p tecknen i
bildskrmen (allts att kombinationen av informationen som ska visas och storleken p
tecknen, bestmmer hur stor skrmen behver vara). Viktigt att komma ihg r att en designvariabel alltid blir bestmd i en utvecklingsprocess, ven om det inte fattas ngot aktivt beslut
eller om den inte alls r identifierad. Den blir en fljdeffekt av de aktiva beslut som fattas.
Designbeslut
De aktiviteter i utvecklingsarbetet som leder till att designvariabler identifieras och bestms
benmns designbeslut. I utvecklingsarbete r det viktigt att uppmrksamma att utfallet av
vissa designbeslut r givna av frutsttningarna, medan det i andra fall sker ett aktivt beslut i
designarbetet. Under utvecklingsarbetet mste det drfr underskas vilka designbeslut som
r fattade p frhand och vilken frihet som finns fr de beslut som behver fattas senare. Ofta
r bda otydliga vid uppstarten av utvecklingsarbetet.
Designrymd
Designrymden r summan av alla mjliga kombinationer och varianter av bestmda
designvariabler, som uppfyller de stllda kraven. Allts anger designrymden i designarbetet
inom vilka ramar som lsningar behver existera fr att fungera. Under utvecklingsarbetet
krymper designrymden successivt i och med de designbeslut som fattas, fr att till slut landa i
den slutliga utformade lsningen.
Koncept
I litteraturen kan koncept definieras p olika stt, men hr r det en tnkt lsning p ett givet
problem, dr lsningen vilar p en eller flera brande ider. Koncept r allts ett antal
designvariabler som har bestmts tillsammans utifrn en eller flera teman. Koncept kan drfr
frekomma i alla delar av en utvecklingsprocess och behver allts inte ha en fysisk
representation, utan kan vara allt frn en lsningsid eller ett anvndningsfrslag nda ned till
varianter fr tekniska detaljlsningar.
Modell
Modeller r representationer av verkligheten, dr vissa bestmda egenskaper eller frhllanden framhvs (Birkler, 2008). Modeller r alltid en frenkling av verkligheten och
anvnds som en hjlp fr att bttre frst verkligheten och/eller representera verkligheten.
I utvecklingsarbete utgrs modellerna frmst av tv typer av innehll (eller en kombination av
dem):
- 24 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Fysiskt/spatialt en direkt representation av verkligheten, till exempel:

o Skalmodell
o CAD-modell
o Ritning
o Skiss
Teoretiskt/sprkligt en indirekt representation av verkligheten, till exempel:
o Matematisk modell
o Abstrakt/vetenskaplig modell
o Fldesschema
Prototyper
En typ av modell r prototyp, vilken kan beskrivas som en konkretisering av ett koncept och
anvnds fr kommunikation och/eller lrande. Prototyper ger mjlighet till kommunikation
genom att frevisa resultat frn utvecklingsarbetet fr anvndare och andra intressenter. Fr
lrande ger prototyper mjligheter att utforska designalternativ, testa teorier och utvrdera
prestanda och lsningar. Prototyper kan finnas i alla faser av en utvecklingsprocess. De olika
prototyperna nedan namnges efter sitt syfte, men en specifik prototyp kan samtidigt passa in
p flera typer. Exempel p prototyper r:
Principprototyper: byggs fr att beskriva, utforska eller testa en specifik aspekt eller
funktion
Visuella prototyper (mock-up): byggs fr att utforska och testa den fysiska
utformningen ssom form, ytegenskaper och frgsttning
Simulering: byggs fr att utforska och testa dynamiska och temporala egenskaper hos
maskinen
Funktionella prototyper: byggs fr att efterlikna den frdiga maskinen s att tester och
utvrderingar kan utfras, speciellt fr tekniska funktioner
Nollserie: r i princip en frdig maskin och anvnds fr flttest, men ven fr
marknadsfring
Aktiviteter i designarbetet
De aktiviteter som sker i designarbetet kan beskrivas i tv dimensioner av kompletterande
angreppsstt: analys och syntes samt divergens och konvergens.
Analys och syntes
Termerna analys och syntes kommer frn grekiskan och betyder att lsa upp respektive att
stta ihop (figur 3.2). Analys definieras i allmnhet som att dela upp ett fenomen eller problem
i delar och sedan underska delarna var fr sig. I designarbetet innebr analysen att bryta ned
bde problemet och lsningen i mindre delar fr att bttre frst dem, speciellt nr det gller
att utforska designrymden och identifiera de viktiga designvariablerna. Dock r det viktigt att
inte missa systemsynen under analysarbetet, d en helhet kan ha andra egenskaper n summan
av delarna och att egenskaper kan frsvinna nr helheten delas upp (holism).
Analys
Syntes
Figur 3.2 Grundlggande tanke fr analys och syntes
- 25 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Syntes definieras i allmnhet som att kombinera ihop separata element och p s stt
stadkomma en sammanhngande helhet. I designarbetet innebr syntesen bde att kombinera
insamlad information till ny kunskap och att kombinera dellsningar till en helhetslsning.
ven hr r det viktigt att beakta systemsynen och att en helhet kan f andra egenskaper n
summan av delarna (holism). I designarbetet gr analys och syntes hand i hand. Analysen
utfrs fr att dela upp det underskta i delar, medan syntesen utfrs fr att kombinera ihop
delarna p ett bttre stt.
Divergens och konvergens
I designarbetet finns ocks divergens och konvergens (figur 3.3). Begreppet divergens syftar
p att generera och utforska mnga mjliga lsningar p ett givet problem. I designarbetet
innebr det att frestlla sig och underska mnga mjliga (och omjliga) designfrslag som
har olika och unika stt att angripa problemen och n mlen, dvs att frska utforska och
vidga designrymden. Att utforska designrymden innebr att utvrdera olika designalternativs
mjligheter och att med avseende p srskilda begrnsningar optimera exempelvis kraft,
flexibilitet eller kostnad. I divergens och divergent tnkande r kreativitet det centrala och
syftet r att lta tankarna flyta och vara spontana, fr att generera en strre mngd mjliga
lsningar att senare kunna vlja mellan.
Divergens
Konvergens
Skapa val
Gra val
Figur 3.3 Grundlggande tanke fr divergens och konvergens
Konvergens r ett begrepp som beskriver arbetet med att hitta den korrekta eller rtta
lsningen p ett givet problem. I designarbetet s innebr det att utvrdera och vlja ut den
lsning som r mest frdelaktig i avsedd situation, dvs att krympa designrymden mot en
specifik lsning genom att bestmma designvariabler. I konvergens och konvergent tnkande
r det centrala logik, struktur och systematik fr att undvika tvetydigheter och n ett entydigt
och tydligt svar. Divergens och konvergens gr hand i hand under designarbetet, dr divergent
tnkande anvnds fr att skapa mnga lsningar att vlja mellan och konvergent tnkande
anvnds fr att vlja ut de bsta lsningarna som ska g vidare i processen (figur 3.3). Analys
och syntes anvnds bgge generellt inom divergens, fr att genera nya lsningar och inom
konvergens, fr att vlja och stta ihop den bsta lsningen.
Tankesttet med divergens och konvergens har utvecklats vidare av Jones (1992). Han har
infrt ett led mellan divergens och konvergens, nmligen transformation. Hr tolkas delarna
som:
1. Divergens: utforska designrymden - underska vilka lsningar som r mjliga inom de
ramar som tidigare satts upp i arbetet med utvecklingsprocessen
2. Transformation: identifiera - urskilja i designrymden vilka designbeslut som r
brande och avgrande fr slutresultatet
3. Konvergens: bestmma designvariablerna - kan vara en bestmd design eller en eller
flera nya designvariabler
Under designarbetet behver divergens, transformation och konvergens genomlpas flera
gnger fr att tcka designrymden p flera abstraktionsniverd och med flera perspektiv, vilket
kommande kapitel kommer att behandla.
d
Grad av generalisering
- 26 -
Chalmers
3.2
Lars-Ola Bligrd
Kravsttning
Kravsttningen r en central del av utvecklingsarbetet fr att kunna beskriva och kommunicera vad som ska uppns. Ett krav r en bestmning av ngot som r nskvrt (eller icke
nskvrt) och har som syfte att styra och ange ramarna fr designarbetet. Krav ska ocks vara
entydiga och lsningsoberoendee, men ven vara verifierbara. Ett krav ska allts direkt eller
indirekt ange vad som ska gras fr att det ska g att avgra om det r uppfyllt. Ett krav ska
ocks ange vid vilken niv som det kan anses vara uppfyllt (undantag brukar gras fr behov).
Kraven strcker sig frn anvndarnas ibland vaga behov, som att maskinen ska vara stadig,
vilket gr det svrt att stta nivn - till en detaljerad specificering av tekniska egenskaper,
ssom hllfasthet och vridstyvhet hos monteringsskruvar - och vidare till kvalitetskrav under
produktionen, som till exempel hur mycket avstnden mellan tv hl fr variera. Tv viktiga
implikationer fljer av faktumet att krav finns p olika stt i olika grad av abstraktion:
1. Krav r ngot som utvecklas successivt under utvecklingsarbetet
2. Krav finns p olika detaljniver och med olika specificerings-/preciseringsgrader
Kravsttningen sker allts kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen, dr detaljgraden
och specificeringsgraden successivt kar. Det gr inte att tidigt i en utvecklingsprocess knna
till alla de aspekter som behver kravsttas. Att skapa en fr stor och en fr detaljerad
kravmassa i brjan av arbetet riskerar bde att frsvra arbetet och att motverka innovativa
och ovntade lsningar. En komplex frga r drfr hur omfattande kravsttningen ska vara
p varje abstraktionsniv, d det som sagt r vldigt ltt att mngden krav skenar ivg och
riskerar att bli ohanterliga. En tumregel r att kraven ska stta ramen s snvt att maskinen
inte kan utformas och konstrueras fel. Nancy Leveson uttryckte det p fljande stt vid ett
seminarium i Stockholm 2008: "Completeness: Requirements are sufficient to distinguish the
desired behaviour from that of any other undesired program that might be designed".
Traditionellt och av praktiska skl har kravsttning fokuserat p funktionalitet och p
hrdvara. Men fr att f den helhetssyn som r viktig fr HFE-aktiviteterna, mste kraven
ocks lika mycket beakta mjukvara och upplevelser. Fr att aspekter frn ergonomi och
human factors ska integreras i kravsttningen r det centralt att de beaktas tidigt i en
utvecklingsprocess, s att de kan styra designarbetet. Det kan frenklat sgas att kravsttningen utifrn ergonomi handlar om att transformera krav frn anvndare och anvndning
till krav p maskinen.
Krav och designvariabler r allts de tv stora typerna av resultat i utvecklingsprocessen. Den
generella skillnaden mellan dem r att ett krav beskriver maskinen utifrn sett (vad som ska
uppns), medan en designvariabel beskriver maskinen inifrn sett (hur det uppfylls). I vissa
fall kan dock en designvariabel vara identisk med ett krav. Ett bra exempel p detta r vikten
p maskinen. Kravet beskriver vilken vikt som behvs, medan designvariabeln beskriver den
vikt maskinen fr. Uppmrksammas mste dock, att medan nivn p kravet r bestmt, kan
nivn p designvariabeln bero p andra designvariabler. I fallet med vikten beror den bland
annat p designvariabeln material. Fr att matcha kraven mot designvariablerna anvnds ofta
en matris, som visar vilka variabler och krav som pverkar varandra.
Med lsningsoberoende menas att alla mjliga lsningar, oberoende av design, ska uppfylla kravet. Krav kan
specificera detaljlsningar i designen om det r ndvndigt fr att f en anvndbar lsning, exempelvis vid
standard fr kopplingar eller mrkningar. Att stta specifika detaljlsningar som krav r ofta inte att
rekommendera, d de ondigt kan begrnsa kreativiteten.
- 27 -
Chalmers
3.3
Lars-Ola Bligrd
Systemsynstt
En maskin kan alltid betraktas som ett system i sig, dvs bestende av olika delar, men en
maskin kan ocks betraktas som ett delsystem i ett strre system och bda systemen kan
variera i storlek beroende p den specifika maskinen (se kapitel 20). Det innebr att maskinen
kan betraktas p olika stt beroende p vilket system som stts i fokus; allt frn att maskinen
r en liten kugge i det stora systemet, eller till maskinen som eget helt system, eller till fokus
p de enskilda delarna som utgr maskinen.
I ACD3-processen r systemsynen skiftande fr att stdja designarbetet; genom att erbjuda
olika betraktningsstt, ns en mer heltckande lsning. Processen har fem olika betraktningsstt fr utvecklingsarbetet (tabell 3.1), vilka integrerar ergonomi och human factors p ett
medvetet och strukturerat stt.
Utgngspunkten r att bde mnniskan och maskinen finns i ett strre system, benmnt det
sociotekniska systemet och att mnniskan dr i sin roll som anvndare frsker uppn
specifika effekter med hjlp av maskinen. Fokus i det frsta betraktningssttet r fljaktligen
det sociotekniska systemet. Sedan frflyttas fokus till mnniska-maskinsystemet, dr sjlva
anvndningen sker fr att n effekterna. Det fljande betraktningssttet r p maskinen som
helhet, d den ska ha en teknisk arkitekturf som mjliggr anvndningen. Det fjrde
betraktningssttet r maskinsystemets externa uppbyggnad, det vill sga grnssnittet mellan
mnniskan/omgivningen och maskinens inre uppbyggnad. Det r maskinsystemets externa
uppbyggnad som ska samspela med mnniskan/omgivningen fr att n effekterna. Fokus fr
det femte betraktningssttet r slutligen maskinsystemets inre uppbyggnad, d det r
konstruktionen i detalj som mjliggr de slutliga effekterna.
Tabell 3.1 Olika niver av system i fokus fr utvecklingsarbetet
System i fokus:
Sociotekniskt system
Betraktningsvyg:
Omgivningen betraktad frn den maskin som ska utvecklas
Motiv:
I det sociotekniska systemet kommer anvndaren att
frska uppn effekter med hjlp av maskinen
System i fokus:
Mnniska-maskinsystem
Betraktningsvy:
Mnniska-maskinsystemet betraktat frn sin omgivning
Motiv:
I mnniska-maskinsystemet sker anvndningen fr att
uppn effekter i omgivningen
Med arkitektur avses hr en konceptuell modell som definierar struktur, beteende och andra relevanta aspekter
av ett system.
g
Med betraktningsvy avses de delar i hela system som r intressanta att studera fr tillfllet och frn vilket
perspektiv det behver gras.
- 28 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
System i fokus:
Maskinsystemet
Betraktningsvy:
Maskinen som helhet betraktad frn omgivningen
Motiv:
Den tekniska arkitekturen ska mjliggra anvndningen
System i fokus:
Maskinsystemets externa uppbyggnad (grnssnitt)
Betraktningsvy:
Maskinen uppdelad i delsystem betraktad utifrn det
samspel som sker med mnniskan och omgivningen
Motiv:
Samspelet mellan mnniskan/omgivningen och maskinen
r viktigt fr att anvndningen ska kunna ske
System i fokus:
Maskinsystemets inre uppbyggnad (delsystem)
Betraktningsvy:
Maskinen uppdelad i sina minsta bestndsdelar
Motiv:
De tekniska detaljerna r en frutsttning fr den
funktionalitet som behvs
Nyttjandet av olika systemfokus i utvecklingsarbetet gr det enklare att beakta alla de

aspekter som r relevanta i framtagandet av maskinen. De fem fokus ovan r grunden fr
ACD3-processen, dels i uppdelning av designniver (avsnitt 4.2) och dels i uppdelningen av
arbetsprocessen i faser (avsnitt 5.2).
- 29 -
Chalmers
3.4
Lars-Ola Bligrd
Anvndningscentrerad design
Nsta tanke som ACD3-processen vilar p r anvndningscentrerad utveckling, dvs att det r
sjlva anvndningen som r den centrala utgngspunkten. Det som skiljer mot den mer
klassiska anvndarcentrerade utvecklingen r att den anvndningscentrerade utvecklingen har
fokus p ml och uppgifter, vilka utfrs inom den specifika domnen dr problemen finns
(Bennett och Flach, 2011)h. I den anvndningscentrerade utvecklingen r allts matchningen
mellan mnniskan, uppgiften och omgivningen central fr att uppn en bra utformning av
maskinen. Uppgiften r det som mnniskan utfr med maskinen fr att lsa problemen.
Figur 3.4 Informationsflde behovsidentifieringen
Arbetsgngen i ACD3-processen baseras p strukturen fr mnniska-maskinsystemet, allts

uppdelning i mnniska, maskin, omgivning och uppgift (se avsnitt 20.3). I brjan av
utvecklingsarbetet undersks och dokumenteras behov, begrnsningar och mjligheter
relaterade till mnniskan, uppgiften, omgivningen och tekniken, utifrn det problem som ska
lsas (figur 3.4). Arbetet hr brukar benmnas behovsidentifiering i produktutvecklingsprocesser.
Figur 3.5 Informationsflde och centrala aktiviteter under utformningen
I den anvndarcentrerade designen r fokus p behoven, nskningarna och begrnsningarna hos

slutanvndaren.
- 30 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
I det efterfljande utvecklingsarbetet, ofta benmnt utformning, bestms sedan avsedd

anvndning utifrn behov, begrnsningar och mjligheter, vilka kommer frn behovsidentifieringen (1 i figur 3.5). Denna avsedda anvndning stller sedan krav p maskinen,
uppgiften, omgivningen och mnniskan och ger riktlinjer fr utformningen (2 i figur 3.5).
Sedan utformas maskinen, arbetsplatsen, arbetsorganisationen samt manualer och
trningsprogram (3 i figur 3.5).
I beskrivningen av ACD3-processen ligger tyngdpunkten p utformningen, men behovsidentifieringen r frsts viktig fr att veta att rtt problem blir lst. I utformningsfasen r det
utformningen av maskinen (inklusive manual och trningsprogram) som str i centrum. Sjlva
arbetet med att skapa och utforma arbetsplatsen och arbetsorganisationen kommer inte att
berras s detaljerat, d de bitarna ofta vilar p den operativa organisationen och inte p den
utvecklande eller tillverkande.
Men bara fr att arbetsplatsen och arbetsorganisationen inte ska utformas, s innebr det inte
att de r mindre viktiga att beakta. Det r istllet otroligt viktigt att studera arbetsmiljn och
arbetsorganisationen dr anvndningen kommer att ske, fr att kunna utforma maskinen s att
den passar fr att f hela det stora systemet att fungera p bsta stt.
Inom anvndningscentrerad design r begreppen anvndbarhet, anvndarvnlighet och nytta
centrala. Fr att f en bra, samstmmig och konsekvent terminologi i ACD3-processen
anvnds fljande enkla definitioner av begreppen:
Anvndbarhet: r ett mtt p hur bra ett mnniska-maskinsystem som helhet kan
uppn avsedda systemml. Huvudkomponenterna fr anvndbarhet r
anvndarvnlighet och nytta.
Anvndarvnlighet: r ett mtt p hur bra maskinen hjlper en anvndare att utfra
den fr maskinen avsedda uppgiften. Anvndarvnlighet r allts ett mtt p kvaliteten
p interaktionen mellan mnniskan och maskinen.
Nytta: r ett mtt p frmgan hos maskinen att utfra de uppgifter som krvs fr att
uppn systemmlen. Fr att uppn rtt nytta mste maskinen innehlla erforderlig och
ndamlsenlig funktionalitet.
Anvndarvnlighet delas sedan i sin tur in i fljande komponenter:
Mluppfyllnad: Kommer mnniskan att kunna utfra interaktionen med maskinen?

r maskinen fysiskt och kognitivt anpassad efter mnniskan?
Effektivitet: Sker interaktionen p ett resursmssigt stt i frhllande till tid, steg i
interaktionen, fysisk och mental arbetsbelastning?
Skerhet: Sker interaktionen utan att mnniskor, maskiner, milj eller samhlle utstts
fr fara (fysisk, psykisk, social eller ekonomisk)?
Tillfredsstllelse: r mnniskan njd och har ftt en positiv upplevelse, utan

diskomfort och p en lagom stressniv, fre, under och efter interaktionen?
En mer utfrlig beskrivning av och motivering till definitionerna presenteras i kapitel 22 p

sidan 225 ff.
- 31 -
Chalmers
3.5
Lars-Ola Bligrd
Styrning av utvecklingsarbete
Kapitlet har i stort beskrivit det arbete som sker i en utvecklingsprocess, men har inte mycket
berrt hur processen styrs mot sitt ml. Det kan frenklat sgas att det finns tv stt att styra
alla de aktiviteter som pgr i bde utvecklingsarbete och i vardagliga aktiviteter, nmligen
terkoppling och framkoppling.
terkoppling (feedback) innebr att en process styrs baserad p resultatet (utdata), exempelvis
att man knpper upp jackan om det blir fr varmt och stnger den igen om det blir fr kallt.
Framkoppling (feedforward) innebr att en process styrs p frutsttningar (indata),
exempelvis att man lser av utetermometern fr att avgra hur mycket klder som behvs fr
att hlla sig lagom varm, eller att man tar med sig ett paraply fr att vderprognosen frutspr
regn. En modell ver framkoppling och terkoppling finns i figur 3.6.
Frutsttningar
Resultat
Framkoppling
Styrning
Process
terkoppling
Figur 3.6 Styrning med framkoppling och terkoppling
Det finns tydliga inbyggda fr- och nackdelar med framkoppling respektive terkoppling.
Framkoppling ger en snabb respons p yttre frndringar, medan det faktiska resultatet frn
processen inte pverkar styrningen. terkoppling ger en noggrann respons baserad p
processens resultat, medan responsen p yttre frndringar r lngsam (d resultatet frst
mste pverkas). Bde framkoppling och terkoppling behvs, fr att f en bra styrning p en
process. Det gr frenklat att sga att framkoppling behvs fr att komma s rtt som mjligt
frn brjan, medan terkoppling behvs fr att slutresultatet ska bli s bra som mjligt.
I utvecklingsarbete anvnds bde terkoppling och framkoppling fr att styra designarbetet.
Styrning med terkoppling innebr att lsningar utvrderas och sedan frndras utifrn
resultatet av utvrderingen, till exempel att lta anvndare testa en lsning. Styrningen med
framkoppling innebr att framtagandet av lsningen sker utifrn framtagna ramar och
riktlinjer, till exempel att underska anvndares behov och lta dem styra designarbetet. Bda
dessa styrningsstt behvs fr att n en bra lsning i utvecklingsarbetet. Utan framkoppling r
det svrt att veta var arbetet ska brja och utan terkoppling r det svrt att veta nr arbetet r
frdigt.
Krav, som r de frmsta styrande verktygen i utvecklingsarbetet, kan anvndas bde i framkoppling och terkoppling, i framkoppling genom att de styr framtagandet av lsningarna och
i terkoppling nr framtagna lsningar utvrderas mot kraven.
Tv andra egenskaper fr en utvecklingsprocess som pverkar hur den styrs r relaterade till
kostnader. Den frsta egenskapen r mjligheten att ndra (figur 3.7). I brjan av en
utvecklingsprocess finns det stora mjligheter till ndringar, samtidigt som kostnaden fr
ndringarna r lga. Ju lngre arbetet framskrider, ju mer minskar mjligheten till ndringar,
samtidigt som kostnaden fr ndringarna kar. Sambandet beror i princip p den mngd
arbete som behver gras vid ndringar. Den andra egenskapen r uppbunden kostnad mot
upparbetad kostnad (figur 3.8).
- 32 -
Chalmers
Mjlighet
ndring
Kostnad
ndring
Ackumulerad kostnad %
Tid
Fa
ko ktis
stn kt
ad upp
i p a rb
ro
jek etad
tet
Up
p ro p b u n
du de
n
kti
on fram
sk
os tida
tna
d
100
Lars-Ola Bligrd
Tid
Figur 3.7 Mjlighet att ndra mot kostnaden fr

ndring, efter Johannesson et al. (2013)
Figur 3.8 Uppbunden kostnad mot upparbetad

kostnad, efter Johannesson et al. (2013)
Arbetet som sker i brjan av en utvecklingsprocess r ofta inte s resurskrvande jmfrt med
arbetet som sker i slutet av utvecklingsarbetet. Men arbetet i brjan av utvecklingen
bestmmer i hg grad den slutliga kostnaden fr maskinen som utvecklas, medan arbetet som
sker i slutet av processen pverkar den slutliga produktionskostnaden relativt lite. Det beror
p att de beslut som fattats i brjan av utvecklingen ofta styr hela inriktningen p lsningen,
men som tidigare nmnts, r det svrare att gra stora ndringar i slutet av utvecklingsarbetet.
Detaljniv p lsning
Frdig
maskin
Tid
Figur 3.9 Utvrderingar under en utvecklingsprocess
De tv centrala egenskaperna (figur 3.7 och 3.8) fr mnga effekter p arbetet under en
utvecklingsprocess. Den frmsta effekten, som r relevant hr, r relaterad till utvrderingen.
En utvecklingsprocess br inte helt genomlpas innan man ndrar maskinen, om den inte
skulle vara tillrckligt bra (till exempelvis inte uppfylla kraven), utan utvrderingar behver
genomfras kontinuerligt.
Det r mer effektivt och kostnadsbesparande att i brjan av arbetet upptcka det som behver
ndras. Det r inte bara enklare och billigare; utan det finns dessutom stora mjligheter att
pverka den slutliga kostnaden fr maskinen. Istllet fr att spara utvrderingarna till slutet,
mste de allts ske under sjlva utvecklingsarbetet, s att det som behver rttas till inte blir
- 33 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
allt fr omfattande (figur 3.9). Speciellt viktigt r att utvrderingarna sker i brjan av
utvecklingsarbetet, d resultatet dr i hg grad styr hela utvecklingsarbetet och det d finns
stora mjligheter till frndringar. Sledes ligger konsekvenserna av de tv kostnadsrelaterade
egenskaperna hos utvecklingsprocesser (figur 3.7 och 3.8) i linje med den generella
ndvndigheten av iterativitet i utvecklingsarbetet. Det kontinuerliga utvrderingsarbetet ger
utvecklaren/designern mjlighet att analysera den framtagna lsningen, vilket r en viktig del
av processen enligt Cross (2008).
D det inte r praktiskt att hela tiden utvrdera, mste en utvecklingsprocess innehlla
avstmningspunkter dr utvrderingen kan ske och som utvecklingsarbetet kan iterera kring.
Det r allts en ndvndighet att dela upp arbetet i ngon form av faser. Om vi fljer
utvecklingsarbetets framskridande frn problem till fysisk realisering, s sker det allts
successivt i steg. Utifrn det synstt p utvecklingsarbete som presenterades i figur 3.4 och
3.5 framkommer en grundlggande struktur; behoven blir till avsedd anvndning, som sedan
blir krav och leder fram till utformningen. I utformningsarbetet upprepas detta sedan flera
gnger tills lsningen/maskinen har uppntt den nskade realiseringen och detaljgraden.
Detaljniv p lsning
D lsningen under utvecklingsarbetet beskrivs i form av krav och design, behver dessa bda
flja varandra t genom hela processen (figur 3.10). Det blir allts en kontinuerlig
vxelverkan, dr design och krav r en frutsttning fr varandra, nr maskinen vxer fram
successivt i faserna. Denna ndvndiga stegvisa vxelverkan i utvecklingsarbetet brukar
benmnas function-means law eller Hubkas lag (Hansen och Andreasen, 2002).
n
sig
e
D
e
arb
a
Kr
te
nin
t
t
vs
Frdig
maskin
Tid
Det som sker med kraven och designen genom processen r att de preciserasi och/eller
specificerasj mellan avstmningspunkter i processen, dr lsningen utvrderas. Exempel p
precisering av ett krav r att g frn "att passa handbredden p 5-percentil anvndare" till "att
passa en 8 cm bred hand", medan specificering av ett krav r att g frn "att kunna lsas p 2
meters avstnd" till "att bokstverna ska vara minst 8 mm hga". Detsamma gller fr design,
dr precisering kan vara att mttstta en skiss, medan specificering kan vara att g frn att
veta att det ska vara ett grnssnitt med knappar, till att bestmma hur mnga knappar det ska
vara och vilken funktion de ska ha.
i
Precisering innebr att ngot anges noggrannare utan att ngon mer information tillfrs (Allwood och
Andersson, 1987)
j
Specificering innebr att ngot anges noggrannare genom att ytterligare information tillfrs (Allwood och
Andersson, 1987)
- 34 -
Chalmers
3.6
Lars-Ola Bligrd
Iterativitet i utvecklingsarbetet
Genomgngen tidigare i kapitlet har visat att utvecklingsarbetet br bedrivas iterativt, med
utvrderingar integrerat i arbetet (terkoppling) och med styrning i form av framkoppling
innan designbesluten fattas. Ett stt att beskriva iterativiteten r som en problemlsningsprocess i sju olika aktiviteter: planering, datainsamling, analys, idgenerering, syntes,
utvrdering och dokumentering. Problemlsningsprocessen r generell och i tabell 3.2 r den
exemplifierad med tre alldagliga situationer, dr problemlsning sker i olika form.
Tabell 3.2 Dagligt iterativt arbete
Problemlsningsprocess
Planering
Datainsamling
Analys
Idgenerering
Syntes
Utvrdering
Iterera
Dokumentering
Aktiviteter
Tnda ljuset
Laga mat
Lsa mekaniktal
1. Vill tnda ljuset fr
1. Vill laga ngot gott 1.Vill lsa talet fr att
att det r mrkt i
fr att man r hungrig klara tentamen
rummet
2. Leta efter
strmbrytare
2. Se vad som finns i

kylskpet
3. Fundera p hur
strmbrytarna
fungerar
4. Komma p vilken
strmbrytare som ska
vljas
3. Fundera p vilka
matrtter som gr att
tillaga
4. Komma p vilken
matrtt som ska
tillagas
5. Trycka p
strmbrytare
5. Tillaga matrtten
6. Notera om ljuset
blev tnt
Om inte tnt, g till
2,3 eller 4
6. Smaka av
Om inte smakligt,
g till 2,3 eller 4
2. Lsa talet frn

tentamenstesen
3. Fundera p mjliga
angreppsstt
4. Komma p vilket
angreppsstt som ska
anvndas
5. Lsa talet
6. Gra rimlighetskontroll
Om inte rimligt,
g till 2,3 eller 4
7. Komma ihg vilken

7. Renskriva
7. Skriva ned receptet
knapp som var rtt
uppgiften
Problemlsningsprocessen kan ocks frklaras som fljer. Frst formulerar vi ett ml fr vad
vi vill uppn (planering). Drefter samlar vi in data frn omvrlden fr att kunna skaffa oss
aktuell kunskap om situationen. Vi analyserar och tolkar data till information och funderar
sedan ut vilket ml som vi ska n. Sedan bestmmer vi ett stt, det bsta sttet, fr att n
mlet. Drefter utfr vi olika handlingar fr att n vrt ml. Till sist utvrderar vi vrt resultat
i frhllande till det uppsatta mlet. Om vi inte ntt mlet, brjar vi om frn brjan och samlar
in ytterligare data; en iterativ process har startat. Nr vi r njda med resultatet, dokumenterar
vi det p papper eller i minnet fr att ter kunna anvnda kunskapen lngre fram.
- 35 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Fr utvecklingsarbetet blir aktiviteternas innehll mer generellt (tabell 3.3). Planering och
datainsamling r tv aktiviteter som pgar kontinuerligt, vilket frtydligas i figur 3.11.
Tabell 3.3 Problemlsningsprocessens delar i utvecklingsarbete (designaktiviteter)
Aktivitet
Planering
Datainsamling
Analys
Idgenerering
Syntes
Utvrdering
Dokumentering
Frklaring
Kontinuerlig planlggning av hur aktiviteterna ska utfras
Insamling av den information som behvs fr utvecklingsarbetet
Klarlgga vilka faktorer som pverkar den kommande lsningen och hur
stor designrymden r
Ta fram de brande ider som det vidare utvecklingsarbetet ska vila p
Skapa de lsningar som utvecklingsarbetet ska resultera i
Utvrdera de framtagna lsningarna fr att avgra om de r tillrckligt
bra. Vid behov iterera till datainsamling
Kontinuerlig dokumentering av hur aktiviteterna genomfrs och vad de
resulterar i
Planering
Analys
Idgenerering
Syntes
Lsning
Problem
Datainsamling
Utvrdering
Dokumentering
Figur 3.11 Iterativa processen
i utvecklingsarbete
Figur 3.12 Iterationerna

i utvecklingsprocessen
Nr problemlsningsprocessen appliceras p beskrivningen av utvrderingar i utvecklingsarbetet (figur 3.9, sidan 33), fr den en modell i form av figur 3.12. Utvecklingsarbetet har sju
aktiviteter som terfinns under hela resan frn problem till lsning, dr den aktivitet som r i
fokus den aktuella stunden skiftar i ett cykliskt frlopp. Planering och dokumentering r som
innan kontinuerliga aktiviteter till det cykliska frloppet (figur 3.11). Aktiviteterna kommer
fortsttningsvis att benmnas med samlingsnamnet designaktiviteter.
- 36 -
Chalmers
3.7
Lars-Ola Bligrd
Metodanvndning
En aktivitet som r central inom utvecklingsarbete r anvndning av metoder. Ordet metod

definieras av NEk som "planmssigt tillvgagngsstt fr att uppn visst resultat". Det
vergripande syftet med metoderna i utvecklingsarbetet r att ge en struktur till det arbete som
genomfrs. Arbetet blir grna komplext, vilket gr att det behvs ett systematiskt arbetsstt
fr att underltta arbetet. Metoderna hjlper till med att ha kontroll ver vad man behver ta
hnsyn till, s att slutresultatet kopplar till sina omgivande system och kommer att fungera i
sitt sammanhang.
Under utvecklingsarbetet r det ocks ofta svrt att fullt ut enkelt testa av slutsatser och
lsningar under verkliga frutsttningar, vilket gr att det finns ett behov av att solitt kunna
underbygga designbeslut och designval. Metoder bidrar till att ge en sdan underbyggnad
genom att ge systematik och struktur i arbetet. Dessutom kan ett strukturerat arbetsstt minska
faran med subjektivitet genom att gra vgen som lett fram till lsningen transparent, s att
det r lttare fr utomstende att bedma kvaliteten. Det r speciellt viktigt fr HFEaktiviteterna, vilka ltt annars kan uppfattas alltfr abstrakta och spekulerande. Tre ytterligare
frdelar med metodanvndning inom utvecklingsarbete r:
Skra och hja kvaliteten

Frambringande av kunskap
Kunskapsverfring och konsensus
Skring och hjande av kvaliteten

Anvndning av metoder r ett stt att skerstlla kvaliteten i arbetet, d de gr att resultat blir
jmfrbara och att arbetet inte utfrs p frsta och enklaste tnkbara stt, utan eftertanke. Det
blir allts en form av standardiserat arbetsstt. Metoder hjlper ocks till genom att f fram
nskad/rtt information med ett passande format. Metoder mste dock alltid anpassas och mer
om det i slutet p avsnittet.
Att arbeta efter en metod kan ocks tvinga utfraren att tnka utanfr de ordinra tankebanorna och d uppkommer frhoppningsvis nya insikter och nya ider. Det r drfr viktigt
att ibland prva mindre vlbekanta metoder inom omrdet, i syfte att finna nya infallsvinklar.
Frambringande av kunskap
Anvndning av metoder innebr nstan alltid att kunskap framkommer, bde den som behvs
fr att utfra metoden och den som r resultatet av metoden. Ibland r det inte det
dokumenterade resultatet som r den stora nyttan, utan den kade kunskap om och frstelse
fr mnet som uppkommit under metodens genomfrande. Resan kan d s att sga vara
viktigare n mlet, allts att den utkade kunskap och frstelse som metoden har gett upphov
till ger mer nytta i utvecklingsarbetet n det enskilda resultatet.
Kunskapsverfring och konsensus
En ofta bortsedd nytta med metodanvndning r den kunskapsverfring som sker inom den
utfrande gruppen och den konsensus som uppkommer i gruppen. Fr ett framgngsrikt
produktutvecklingsprojekt r kunskapsbearbetning, kommunikation och samarbete viktiga
byggstenar (Cross och Clayburn Cross, 1995; Westling, 2002; Persson, 2005; Sun et al., 2010;
Bykzkan och Arsenyan, 2012), och anvndning av metoder bidrar till detta.
Under metodanvndningen sker ett naturligt kunskapsutbyte mellan utfrarna. Det blir en
dialog dr gruppen tillsammans lr sig mer om till exempel anvndarna, anvndningen och
maskinen. Detta leder till att det skapas en gemensam bild, konsensus, som gruppen kan utg
ifrn under det fortsatta arbetet under produktutvecklingen. Deltar slutanvndare i
k
National Encyklopedin
- 37 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
metodanvndningen medfr det att de frmedlar sin kunskap direkt till utvecklarna, medan
utvecklarna i sin tur kan frmedla kunskap om teknikens mjligheter och begrnsningar. Det
leder till en lrandeprocess fr alla inblandade, vilket Norell (1992) lyfter fram som en viktig
egenskap hos en metod. Norell (1992) lyfter ocks fram vikten av att ha en referens och en
samsyn i ett utvecklingsprojekt, vilket ocks metodanvndning bidrar till. Frmst beror detta
p att metoder ofta krver sammanstllande av inledande information, som d blir synlig och
mjlig att relatera till, fr projektdeltagarna.
Metodanpassning och tolkning av resultat
Men bara fr att metoder anvnds i utvecklingsarbetet, innebr det inte per automatik att
resultatet blir bra. Det behvs frsts kunskap fr att veta vilka metoder som passar bst till
vad. Det finns tv aspekter som alltid mste beaktas: metodanpassning och tolkning av
resultat.
Vidare behver alla metoder i princip alltid anpassas fr det tillflle d de ska anvndas. En
anpassning kan vara strre eller mindre, beroende p omstndigheterna. Men som vid all
anpassning r det centralt att veta vilken pverkan p resultatet anpassningen har. Det gller
att till fullo frska ha frsttt vad en metod syftar till, dess bakomliggande id och teori, de
antaganden om vrlden som den frutstter etc. Det r information som sllan finns med i
enklare steg-fr-steginstruktioner till metoder, varfr det ofta krvs mer djupa studier i
litteratur om vad som ligger bakom en metod, fr att kunna frndra och anpassa den p ett
adekvat stt.
Ett generellt tips r att alltid frska flja metodbeskrivningen s nra som mjligt, d en
metod utfrs fr frsta gngen. Erfarenheterna kan sedan anvndas fr anpassning vid de
kommande tillfllena nr metoden ska anvndas. Det r fljaktligen viktigt att dokumentera
vilka anpassningar som har gjorts och varfr de har gjorts, fr att kunna flja upp och
utvrdera metoden. Ju mer erfaren metodanvndare man blir, ju strre frndringar och
anpassningar r man ofta beredd att gra.
Nr vl resultaten frn metoden r klara s behver de ofta tolkas inom ramarna fr
utvecklingsarbetet, vilket ocks blir enklare om utfraren har satt sig in i bakgrunden till
metodens uppbyggnad och funktion. Metoder kan ibland skapa resultat som mer beror p
metodens antagande och uppbyggnad, n p det som metoden appliceras p, vilket gr att
rimligheten i resultaten alltid mste bedmas i den kontext dr utvecklingsarbetet sker och dr
den slutliga maskinen ska anvndas.
- 38 -
Chalmers
3.8
Lars-Ola Bligrd
Summering
Genomgngen av design, krav och utvecklingsarbete kan beskrivas i fljande punkter, vilka
ocks anger de grundlggande tankarna fr ACD3-processen:
Skiftande av fokus: en maskin under utveckling kan betraktas utifrn skiftande

systemperspektiv
Utformning av anvndningen: ett steg i utvecklingsprocessen r att utforma

anvndningen och att det sedan r anvndningen som styr utformningen av maskinen
Successiv framvxt: utformningen av maskinen sker i steg dr lsningen successivt blir

mer preciserad och specificerad
Samspel mellan kravsttning och designarbete: krav och design fljs t och ger
indata till varandra
Iterativitet i utvecklingen: utvecklingsprocessen ger kontinuerliga mjligheter att

utvrdera frslag och sedan mjlighet att frbttra lsningarna utifrn utvrderingarna
Involvering av anvndare: anvndarna r med genom hela processen som en klla fr

information och fr att utvrdera lsningar
Anvndning av metoder: genom att anvnda metoder i utvecklingsarbetet frbttras

kvaliteten och kommunikationen
En fljd av resonemanget blir att HFE-aktiviteter i utvecklingsarbetet blir styrande fr vrig

utveckling. HFE-aktiviteter ger vsentlig indata till vriga discipliner i en utvecklingsprocess
och ska drfr utfras tidigt i varje delsteg i processen, sett till hela utvecklingsarbetet.
Anledningen r att HFE-aktiviteter innefattar klargrande och beskrivande av det
vergripande syftet med maskinen. De ger allts styrning till de vriga disciplinerna som
ingr i utvecklingsarbetet. Men som alltid i utvecklingsarbete mste ett pragmatiskt
frhllningsstt rda och HFE-aktiviteterna mste integreras med vriga delar av
utvecklingsprojektet, fr att kunna bidra till en bra avvgning mellan alla de designbeslut som
behver tas.
HFE- aktiviteterna behver allts med ndvndighet vara ledande i utvecklingsarbetet,
men det innebr inte att de ska vara allenardande. Alla discipliner behver integreras
fr att n en helhet i innehllet och en acceptans fr resultatet.
- 39 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
4 Design och krav

Kapitlet redogr fr den struktur av design och krav som ligger till grund fr ACD3processen. Inledningsvis beskrivs dimensioner och abstraktionsniver och drefter
presenteras designperspektiv och olika typer av krav.
4.1
Dimensioner fr beskrivning av design
Designarbetet i en utvecklingsprocess gr ut p att identifiera de designvariabler fr

maskinen, vilka behvs fr att uppn de nskade effekterna i det sociotekniska systemet.
Drefter ska designvariablerna bestmmas, till exempel storlek, s att effekterna uppns. En
central frga blir d hur alla designvariablerna ska organiseras. Varje maskin eller tekniskt
system kan beskrivas utifrn skiftande perspektiv med skiftande detaljniv. Varje
beskrivningsstt lyfter fram vissa designvariabler hos maskinen, medan det gr andra
designvariabler mindre tydliga. Exempelvis kan maskinen beskrivas med:
Fysisk form
Logisk relation mellan element
Inre funktion
Anvndningsstt
Effekt p omgivningen
Fr att uppn en heltckande beskrivning ver den lsning som ska utvecklas, nyttjar ACD3processen en tvdimensionell beskrivning av maskinens design, inspirerad frn Work Domain
Analysis (Rasmussen et al., 1994; Naikar, 2013). Den frsta dimensionen i beskrivningen av
maskinen ger abstraktionsniver fr designen, allts ett stt att beskriva lsningen med
varierande grad av generalisering; dr detaljeringen successivt kar och designrymden
minskar. Den andra dimensionen utgr ifrn tanken att samma abstraktionsniv gr att
betrakta utifrn helt olika perspektiv, vilka beskriver lsningen p skilda stt. Figur 4.1 visar
den tvdimensionella modellen av design som ACD3-processen kommer att anvnda sig av
och dr varje ruta innehller specifika designvariabler av olika typ.
Designperspektiv
Designniv
Figur 4.1 Tv dimensioner att beskriva designen med
- 41 -
Chalmers
4.2
Lars-Ola Bligrd
Abstraktionsniver design och krav
Uppdelning i abstraktionsniver fr ACD3-processen bygger p de systemfokus som

presenteras i avsnitt 3.3 och ger en uppdelning i fem niver: effekt, anvndning, arkitektur,
interaktion och element (tabell 4.1). Figur 4.2 visar den systemabstraktion som r i fokus fr
respektive designniv och leder till en successivt kad detaljgrad i beskrivningen av
maskinen.
Effekt
Anvndning
Interaktion
Maskinsystem
Arkitektur
Delsystem
Element
kad detaljgrad i beskrivningen av maskinen
Figur 4.2 Designniverna i relation till systemabstraktioner

Tabell 4.1 Designniver i utvecklingsarbetet
Designniv: Effekt
System i fokus: Sociotekniskt system
Frgestllning: Hur inverkar omgivningen p den kommande lsningen?
Hur ska lsningen pverka omgivningen?
Vad har anvndaren fr behov och vad vrderas i en lsning?
Primr design: Den effekt som lsningen ska ha p det sociotekniska systemet
Designniv: Anvndning
System i fokus: Mnniska-maskinsystem
Frgestllning: Vilken anvndning uppfyller behoven?
Vilken anvndning ger de avsedda effekterna?
Vilka vergripande (tekniska) lsningar uppfyller anvndningen?
Primr design: Maskinens anvndning av mnniskan i systemet
Designniv: Arkitektur
System i fokus: Maskinsystemet som helhet
Frgestllning: Vilken teknisk uppbyggnad av maskinen ger de avsedda effekterna?
Hur br samspelet mellan mnniskan och maskinen ske?
Primr design: Maskinens uppbyggnad av delar och hur delarna frhller sig till varandra
Designniv: Interaktion
System i fokus: Maskinsystemets externa uppbyggnad (grnssnitt)
Frgestllning: Hur ska maskinen i detalj uppfra sig gentemot anvndaren och andra
delar i det sociotekniska systemet?
Primr design: Maskinens samspel med anvndaren och omgivningen
Designniv: Element
System i fokus: Maskinsystemets inre uppbyggnad (delsystem)
Frgestllning: Hur ska maskinens delsystem i detalj vara konstruerade?
Hur ska maskinen produceras?
Primr design: Maskinsystemets tekniska element
- 42 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Den frsta designnivn r effekten (ven kallad avsett syfte fr maskinen), allts den pverkan
som mnniskan vill uppn med hjlp av maskinen. (Pverkan kan vara bde p mnniskan
eller p omgivningen i det sociotekniska systemet.) Den andra designnivn r sjlva anvndningen och det r den som utfrs fr att uppn de nskade effekterna. Den tredje nivn r
arkitekturen fr maskinen. Det r den tekniska funktionaliteten och uppbyggnaden som ska
mjliggra anvndningen. Den fjrde designnivn r interaktionen, d maskinens arkitektur
ska samspela med mnniskan och omgivningen fr att uppn de slutliga effekterna. Den femte
designnivn r maskinens tekniska delsystem, allts hur maskinen ska konstrueras i detalj fr
att kunna utfra det som har designats i alla de fregende niverna.
De fem designniverna som har beskrivits, kan bde ses som parallella stt att betrakta
maskinen under utvecklingsarbetet (allts maskinen vxer fram successivt p alla niver
samtidigt) och som en sekvens att betrakta maskinen utifrn lngs utvecklingsarbetets
framskridande. Oavsett betraktningsstt, behver dock niverna avslutas i fallande ordning fr
att f en bra systematik i utvecklingsarbetet (undvika ondliga loopar). Effekten r den frsta
nivn som behver bestmmas, medan designnivn element r den sista. Men en designniv
behver inte vara helt klar innan arbetet p nsta niv pbrjas. I vissa fall kan det vara en
frdel att utforska den kommande designnivn, fr att f bttre koll p vad den nuvarande
designnivn ska innehlla.
Avsnitt 3.5 tog upp samspelet mellan krav och design och att de har en successivt kande
grad av precisering och specificering av maskinen i framskridandet av en utvecklingsprocess.
Uppdelningen i designniver ger en tydlig uppdelning av designen, men behver kompletteras
med en uppsttning krav, vilka binder samman designniverna. Det behvs sledes en
uppdelning i kravniver, vilka successivt fljer den kande graden av precisering och
specificering av designen. Varje kravniv ger d en insnvning av designrymden fr det
kommande designarbetet. Allts, kraven beskriver hur de designbeslut som har fattats p
nivn ovan avgrnsar och stter villkor fr de designbeslut som ska fattas i nivn under.
Tabell 4.2 visar en mjlig uppdelning i kravniver, baserad p designniverna i utvecklingsarbetet.
Tabell 4.2 Designniver och kravniver i utvecklingsarbetet
Designniv
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Kravniv
Behov
Anvndningskrav
Maskinkrav
Delsystemkrav
Tillverkningskrav
Frklaring kravniv
Behov som mnniska-maskinsystemet frvntas uppfylla
Krav frn anvndning
Krav som maskinen som helhet ska klara av
Krav p maskinens delar separat
Krav p tillverkningsprocessens kvalitet
Det blir ett tydligt samspel mellan innehllet i niverna fr krav och design, vilket beskrivs
grafiskt i figur 4.3 (vilken r en utveckling av figur 3.10). Lngst ned till vnster finns
effekten som frst mste specificeras och beskrivas. Drefter fljer krav i form av behov frn
anvndare och anvndning. Behoven r designoberoende mot de underliggande niverna, men
styrda av den verliggande nivn, effekten. Utifrn behov och effekt skapas den frsta delen
av utformningen, en anvndning som uppfyller behoven. Utifrn anvndningen skapas sedan
anvndningskraven. Anvndningskraven r i sin tur baserade p anvndningen, men r
designoberoende gentemot nsta niv, arkitekturen. Sedan utformas den tekniska arkitekturen,
som uppfyller de stllda anvndningskraven. Arkitekturen r sedan utgngspunkt fr
maskinkraven, som beskriver vad maskinens delar som helhet ska klara av. Fr att mta
maskinkraven utformas interaktionen (anvndargrnssnitt och fysisk form) fr maskinen. Nr
de r bestmda gr det att ta fram de krav (delsystemkrav) som behver vara uppfyllda fr att
interaktionen ska vara mjlig. Kraven uppfylls genom att de olika elementen (delsystemen)
konstrueras. Vid behov adderas ytterligare en niv under delsystemkraven (deldelsystemkrav)
med efterfljande konstruktion.
- 43 -
Chalmers
Detaljniv lsning
ig
es
te
e
b
ar
Interaktion
Arkitektur
Anvndning
Effekt
Lars-Ola Bligrd
Element
Delsystemkrav
Tillverkningskrav
av
r
K
nin
t
t
Maskinkrav
Anvndningskrav
Behov
Tid
Den sista nivn fr kravsttningen i ACD3processen r tillverkningskraven, som

anger villkoren fr produktionen, till
exempel hur mycket avstndet mellan tv
hl fr variera.
Designniver
Kravniver
Effekt
Behov
ven om det hr beskrivs som en helt

sekventiell relation, s styrs en niv av alla
verliggande design- och kravniver och
p samma stt kommer en niv att styra
alla underliggande design- och kravniver.
Det gr att likna vid en slingrande orml,
som strcker sig ver flera niver samtidigt
och successivt frflyttar sig framt i och
med att utvecklingsarbetet framskrider.
Kommande avsnitt kommer att mer i detalj
beskriva innehllet i designniverna och
kravniverna. Figur 4.4 visar en frenklad
modell ver relationen mellan designniver
och kravniver.
Anvndning
Anvndningskrav
Arkitektur
Maskinkrav
Interaktion
Delsystemkrav
Element
Tillverkningskrav
Figur 4.4 Frenklad beskrivning av samspelet

design och krav
l
Tack till Ewa Gustafsson fr den liknelsen
- 44 -
Chalmers
4.3
Lars-Ola Bligrd
Designperspektiven
Den andra dimensionen fr att beskriva designen r med hjlp av olika perspektiv.
Designperspektiven i ACD3-processen bygger p objektstyperna frn PU2B-modellen
(Bligrd och Nilsson, 2015) och delas in i fljande kategorier: problem, struktur, funktion,
aktivitet och realisering. Det blir en inre uppdelning av varje designniv, dr designarbetet
resulterar i en identifiering och bestmning av designvariabler i varje perspektiv. Det kommer
allts att finnas problemdel, strukturdel, funktionsdel, aktivitetsdel och realiseringsdel fr
varje designniv av ACD3-processen, se figur 4.5.
Effektniv
Anvndningsniv
Arkitekturniv
Interaktionsniv
Elementniv
Problemperspektiv
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Strukturperspektiv
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Funktionsperspektiv
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Aktivitetsperspektiv
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Realiseringsperspektiv
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Designvariabler
Figur 4.5 Designperspektiven i relation till designniverna
Problem
Det kan knnas lite ovntat att problem r ett perspektiv fr designarbetet, men problem r
ngot som designas genom att de vljs ut och avgrnsas i utvecklingsarbetet. Problemperspektivet beskriver det som behver uppfyllas och det som driver utvecklingsarbetet
framt. Hr innefattas ocks identifierande och besvarande av de frgor som r relevanta fr
det kommande designarbetet i respektive designniv av utvecklingsprocessen. Tabell 4.3 visar
p perspektiv fr respektive designniv i ACD3-processen.
Tabell 4.3 Uppdelning av problemperspektivet fr respektive designniv
Designniv
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Designperspektiv
Problem: Huvudproblem
Beskrivning av de problem som utvecklingsarbetet har som ml att lsa och
de effekter som lsningen ska uppn.
Problem: Anvndning
Beskrivning av den problematik som r central i anvndningen och
besvarande av frgor fr kommande design
Problem: Teknisk arkitektur
Beskrivning av den problematik som r central fr den tekniska arkitekturen
och besvarande av frgor fr kommande design
Problem: Interaktion
Beskrivning av den problematik som r central fr fysisk form och
anvndargrnssnitt samt besvarande av frgor fr kommande design
Problem: Element
Beskrivning av den problematik som r central fr respektive element
(delsystem) i maskinsystemet
- 45 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Struktur
Strukturperspektivet beskriver de element som ingr i det aktuella systemet och som r
relevanta att beakta fr respektive designniv och hur elementen r relaterade sinsemellan. En
viktig del i strukturperspektivet r de olika flden som finns i systemet, allts hur utbyter
elementen information, materia och kraft/energi, ven i strukturperspektivet sker en design
genom att grnser fr system stts samt att relationer och flden bestms. Ju lngre arbetet
kommer i processen, ju mer blir det mjligt att pverka strukturen med designarbetet. Viktigt
att ppeka r att beskrivningarna inte gller den fysiska konkretiseringen av lsningen, utan
hller sig p en mer abstrakt och logisk niv. Tabell 4.4 visar p perspektiv fr respektive
designniv i ACD3-processen.
Tabell 4.4 Uppdelning av strukturperspektivet fr respektive designniv
Designniv
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Designperspektiv
Struktur: Kontext, anvndare och intressenter (Sociotekniskt system)
Beskrivning av de entiteter som pverkar eller pverkas av maskinen som ska
utvecklas, ssom anvndare, kontext och intressenter
Struktur: Mnniska-maskinsystem
Beskrivning av de element som aktivt r involverande i att lsa problemet
Struktur: Logisk arkitektur maskin
Beskrivning av hur den tekniska principen omvandlas till ett tekniskt system
Struktur: Detaljerad uppdelning maskin
Beskrivning av maskinen i delar och delarnas relation
Struktur: Logisk arkitektur element
Beskrivning av den logiska uppbyggnaden fr respektive element (delsystem)
Funktion
Funktionsperspektivet beskriver vad det r som det relevanta systemet, i respektive
designniv, behver utfra. Det vill sga vad som behver frndras eller bevaras i eller
utanfr systemet, fr att lsa de problem som tidigare har beskrivits. Tabell 4.5 visar p
perspektiv fr respektive designniv i ACD3-processen.
Tabell 4.5 Uppdelning av funktionsperspektivet fr respektive designniv
Designniv
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Designperspektiv
Funktion: Frmgor och vrden
Beskrivning av de frmgor som lsningen behver ha fr att pverka det
sociotekniska systemet s att huvudproblemen blir lsta, samt vad i en lsning
som anvndare och andra intressenter vrderar som frdelaktigt
Funktion: Systemfunktioner
Beskrivning av det som mnniska-maskinsystemet behver utfra fr att
huvudproblemen ska lsas och systemmlen ska uppns
Funktion: Maskinfunktioner
Beskrivning av det som maskinen behver utfra fr att huvudproblemen ska
lsas och systemmlen ska uppns
Funktion: Styrning och information
Beskrivning av den informationspresentation och de styrningsmjligheter som
behvs fr att mnniskan ska kunna uppn systemmlen och drmed lsa
huvudproblemen, samt den kommunikation maskinen har med omgivningen
Funktioner: Elementfunktioner
Frfining och precisering av funktionaliteten fr respektive element
(delsystem)
- 46 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Aktivitet
Aktiviteten hanterar det som mnniskan (eller den aktiva agenten) utrttar i systemet fr
respektive designniv av utvecklingsprocessen. I vissa fall kan det vara svrt att srskilja
funktion och aktivitet (uppgift). Ett stt r att se aktiviteten som en typ av instansieringm av
funktionen, allts i det hr fallet att tilldela funktionen tid och rum samt ett yttre syfte. Tabell
4.6 visar p perspektiv fr respektive designniv i ACD3-processen. Genom att den hr
kategorin finns med i varje fas av processen kar sannolikheten att anvndningen och
anvndaren inte frbises i designarbetet.
Tabell 4.6 Uppdelning av aktivitetsperspektivet fr respektive designniv
Designniv
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Designperspektiv
Aktivitet: Avsedd anvndning och livscykel
Beskrivning av de verksamheter som behver ske i det sociotekniska systemet
(fr att problemen ska lsas och funktioner ska utfras)
Aktivitet: Anvndaruppgifter
Beskrivning av de aktiviteter som vilar p mnniskan i systemet att utfra
(fr att problemen ska lsas och funktioner ska uppfyllas)
Aktivitet: vergripande interaktion
Beskrivning av mnniskans samspel med maskinen i stort
(fr att problemen ska lsas och funktioner ska utfras)
Aktivitet: Detaljerad interaktion
Beskrivning av mnniskans och omgivningens reella och konkreta interaktion
med maskinen (fr att problemen ska lsas och funktioner ska utfras)
Aktivitet: Maskinprocess
Beskrivning av hur elementens processer dynamiskt samverkar nr maskinen
anvnds
Realisering
I det sista perspektivet, realisering, sker kopplingen till fysiskt frverkligande av lsningen
(maskinen). Realisering finns i alla designniver i ACD3-processen, d mjligheterna till
realisering behver beaktas genom hela utvecklingsarbetet, s att processen inte styrs mot
lsningar som inte gr att praktiskt realisera. Tabell 4.7 visar p perspektiv fr respektive
designniv i ACD3-processen.
Tabell 4.7 Uppdelning av realiseringsperspektivet fr respektive designniv
Designniv
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Designperspektiv
Realisering: Mjligheter och begrnsningar
Beskrivning av hur problemen konkret kan lsas och av de ramar som
avgrnsar utfrbarheten
Realisering: Teknisk princip och infrande
Beskrivningar av tnkbara principiella lsningar, vald teknisk princip och
centrala faktorer relaterade till infrande av lsningen
Realisering: vergripande design
Beskrivning av hur maskinen realiseras fr att uppfylla struktur, funktion och
aktivitet
Realisering: Fysik form och anvndargrnssnitt
Beskrivning av hur maskinen ska se ut och uppfra sig sett utifrn anvndaren
och omgivningen
Realisering: Implementering element
Beskrivning av hur maskinens element (delsystem) konkret realiseras
(ritningar, programkod, CAD-modeller etc)
Med instansiering menas att g frn en abstrakt eller generell representation till en representation som r
konkretare och mer handgriplig.
- 47 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Kopplingar mellan perspektiven

Nr de olika perspektiven i designniverna grupperas tillsammans syns kopplingarna mellan
dem tydligt (figur 4.6). Inom varje niv bygger perspektiv p de ovan designade perspektiven
och styr sedan de perspektiv som kommer under. Vidare sker det en precisering och
specificering av ett perspektiv fr varje designniv.
Designniv
Designperspektiv
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Problem
Problem
Problem
Problem
Problem
Huvudproblem
Anvndning
Teknisk arkitektur
Interaktion
Interaktion
Struktur
Struktur
Anvndare och
kontext
Mnniskamaskinsystem
Struktur
Logisk arkitektur
Funktion
Funktion
Funktion
Vrden och frmgor
Systemfunktioner
Maskinfunktioner
Aktivitet
Aktivitet
Avsedd anvndning
Anvndaruppgifter
Realisering
Realisering
Mjligheter och
begrnsningar
Teknisk princip
och infrande
Aktivitet
vergripande
interaktion
Struktur
Struktur
maskin
Logisk arkitektur
element
Funktion
Styrning och
information
Funktion
Elementfunktioner
Aktivitet
Aktivitet
Maskinprocess
Realisering
Realisering
vergripande design
Form och grnssnitt
Realisering
Implementering
element
Figur 4.6 Relationen mellan delarna i designarbetet
Vart och ett av dessa designperspektiv kommer att innehlla ett antal designvariabler, av en
eller flera typer. I varje fas av utvecklingsprocessen gr det ocks att dela in designvariablerna
i tre grupper. Frst kommer de variabler som r bestmda i nivn innan, sedan kommer de
variabler som behver bestmmas i den aktuella nivn. Sist kommer de variabler som har
identifierats, men som inte behver bestmmas frrn i kommande niv. Det r viktigt att
designvariablerna bestms vid rtt tillflle. Bestms de fr tidigt kan det innebra ondiga
lsningar, men om en designvariabel bestms fr sent innebr det att designen blir fr
obestmd och inte nog konkretiserad. Exakta frger r ett exempel p designvariabler som
ofta kan bestmmas vldigt sent.
Det behver ocks klargras hur starkt kopplad en designvariabel r till andra designvariabler,
d det pverkar hur ltt eller svrt det r att ndra innehllet i den. Det r viktigare att
bestmma en designvariabel som pverkar mnga andra designvariabler tidigt i en
utvecklingsprocess, n att bestmma en variabel som inte har s stor pverkan. Exempelvis r
det ofta svrt att senare ndra storleken p maskinen i en utvecklingsprocess, medan
ytbehandlingen ofta r betydligt enklare att ndra. Kvalitetshuset (Bergman och Klefsj,
2012) r ett verktyg som r anvndbart fr att relatera designvariabler till varandra (och till
andra aspekter), dr taket anger relationen.
- 48 -
Chalmers
4.4
Lars-Ola Bligrd
Kategorier och typer av ml, krav och riktlinjer
I sjlva kravsttningen finns frmst tre kategorier: ml, krav och riktlinjer. Mlen anger vad
mnniska-maskinsystemet ska uppn (nr mnniskan och maskinen arbetar tillsammans).
Mluppfyllandet testas genom validering. Kraven stter ramarna fr utvecklingsarbetet och
hur kraven uppfyllts utvrderas genom verifiering. Riktlinjernas uppgift r att styra
utvecklingsarbetet i rtt riktning och uppfyllandet utvrderas med heuristisk utvrdering. Mer
om utvrdering, validering, verifiering och heuristisk utvrdering finns i kapitel 9
(Utvrdering). Tabell 4.10 visar skillnaderna mellan ml, krav och riktlinjer.
Tabell 4.10. Jmfrelse mellan ml, krav och riktlinjer
Krav
Anger ramarna fr
utvecklingsarbetet
Riktlinje
Styr utvecklingsarbetet i rtt riktning
Syn
Ml
Beskriver vad mnniskamaskinsystemet ska
uppn
System
Detalj
Bde system och detalj
Testas genom
Validering
Verifiering
Heuristisk utvrdering
Syfte
Inom de tre kategorierna finns ett antal olika typer utifrn nivn av kravsttning som ska
beskrivas. De kravtyper som tas upp i genomgngen, r de typer som frmst r relaterade till
HFE-aktiviteterna. Fr alla kravtyperna r det viktigt att de anpassas fr de personer som ska
arbeta med dem i utvecklingsarbetet.
Ml
Med ml avses de resultat som mnniska-maskinsystemet ska uppn och de hrrr utifrn den
effekt som maskinen ska ha p det sociotekniska systemet. Mlen anger mtt p hur bra
maskinen behver fungera som en helhet, nr den befinner sig i sitt avsedda system. Under
utvecklingsarbetet vxer mlen successivt fram, vilket gr att de finns i olika typer utifrn
abstraktionsniv av designarbete och kravsttning (tabell 4.11). I vissa fall kan det vara svrt
att avgra om en specifik enskild enhet ska rknas som ett ml eller ett krav, d de i vissa fall
kan vara snarlika. I de fall de r svra att skilja t vljs ett av dem; det viktiga r att det
kommer med i specifikationerna. Ml kan ses som en speciell typ av krav, eftersom ml ska
uppfylla egenskaperna fr krav.
Tabell 4.11 Typer av ml
Kravtyp
Effektml/systemml
Fregende designniv
Effekt
Niv av anvndbarhet
Frklaring
Vilka effekter som mnniskamaskinsystemet ska uppn.
Ambitionsnivn av anvndbarhet
Nyttoml
Mtbara ml fr nyttan
Anvndning
Anvndarvnlighetsml
Mtbara ml fr anvndarvnlighet
Anvndning
Prestandaml
Mtbara ml fr den tekniska

prestandan hos maskinen
Arkitektur
Effekt
Systemml/effektml
(System goal)
Systemml eller effektml beskriver vad mnniska-maskinsystemet ska uppn i det
sociotekniska systemet och de hr mlen formuleras efter att designarbetet i effektnivn r
utfrt. Systemml r en beskrivning av vad som ska uppns fr att lsa de problem och
- 49 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
uppfylla de behov, som tidigare beskrivits i behovsidentifieringen. Informationen som ligger

till grund fr systemmlet kommer bde frn anvndningsstudier och frn det uppdrag som
utvecklingsprojektet bygger p. I anvndningsnivn kommer sedan systemmlet att brytas ner
i mer detaljerade ml utifrn designen av anvndningen. Utvrdering av mluppfyllnaden grs
genom validering (se kapitel 9).
Exempel:
transportera lastpallar horisontellt ver markytor inomhus i industrier och kontor
hjlpa till att hlla anvndarens vtskebalans p en bra niv och drigenom frbttra
prestation och terhmtning
slipa cementgolv s att de gr att anvnda som golv utan golvbelggning
galvaniskt srkoppla hushllsmaskiner ifrn elntet
frse rum i villa/lgenhet med kompletterande punktuppvrmning
Niv av anvndbarhet (anvndarvnlighet och nytta)
(Level of usefulness)
Nivn p anvndbarheten beskriver ambitionen fr projektet rrande nytta, anvndarvnlighet, ergonomi, estetik etc och det som utvecklingsprocessen ska leda fram till, dvs hur
ndamlsenlig maskinen ska vara. Nivn formuleras utifrn systemmlen (effektmlen) och
den underskning av anvndningen som grs under arbetet med designnivn effekt. Fr att
formulera nivn anvnds ocks teoretisk kunskap inom mnniska-maskinsystem, samt ven
rena marknadskrav. Nivn av anvndbarhet br relatera till andra existerande maskiner eller
andra mtbara ml fr maskinen. Utvrdering av uppfyllandet av nivn grs genom validering
(se kapitel 9).
Exempel:
en vanlig anvndare ska kunna lyfta och flytta en lastad pall 20 m p en tid under 30 s
nyttan/anvndarvnligheten/ergonomin/estetiken hos maskinen ska vara bttre eller lika
bra som hos den fregende maskinen
iordningstllandet av maskinen fr anvndning ska ta mindre n 2 minuter
rengringen av maskinen ska krva hgst 20 manuella operationer
Nyttoml
(Utility goal)
Mlen beskriver hur bra maskinen ska vara p att n sina systemml och utfra sina
funktioner. Mlen stts efter att anvndningen har utformats (i designnivn anvndning).
Nyttomlen ligger sedan till grund fr funktionaliteten hos maskinen. Utvrderingen av
uppfyllandet av mlen grs genom validering (se kapitel 9).
Exempel:
kunna transportera en Europapall lastad med 1500 kg ver golv med lutning 1:20
vattenflaskan ska kunna frse 90 % av avsedda anvndare, som har en medelpuls p 140
slag/min, med vtska under ett trningspass p 45 min
grsklipparen ska p hgst 30 min kunna klippa en normalstor tomt
elementet ska kunna vrma upp ett rum p 50 m3
bilens bagageutrymme ska rymma 4 st resvskor av normalstorlek p 70 liter
Anvndarvnlighetsml
(Usability goals)
Mlen r nskvrda mtbara egenskaper hos interaktionen mellan mnniska och maskin. De
beskriver kvantitativt (bde subjektivt och objektivt) den niv p anvndarvnligheten som r
efterstrvansvrd. Anvndarvnlighetsmlen r en vidare utveckling av nivn fr anvnd- 50 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
barhet och tas fram efter att anvndningen har blivit utformad (i designnivn anvndning).
Mlen anvnds ofta sedan som en del i basen vid utformningen av anvndningstesterna under
en utvecklingsprocess. Fr att ta fram mlen anvnds mtbara aspekter av anvndarvnligheten och aspekterna har ofta sin grund i olika definitioner av anvndarvnlighet.
Nedan fljer en lista p anvndbara mtvrden och utvrdering av mlens uppfyllande grs
genom validering (se kapitel 9).
Mtvrden fr mluppfyllnad
andelen anvndare som slutfr en uppgift
nyttjande av maskinfunktioner
antalet problem som anvndaren upplever
kvaliteten p resultatet av uppgiften
Mtvrden fr effektivitet
tiden fr att utfra uppgiften
antal handlingar fr att utfra uppgiften
antal tvekanden och vgranden
tid anvnd fr att studera manual och instruktioner
tid anvnd fr inbyggd hjlp
tid anvnd fr att hantera anvndningsfel
Mtvrden fr lrbarhet
tid som behvs fr att lra sig en funktion p maskinen
tid som behvs fr att uppn specificerad skicklighet
observerade problem fr att uppn skickligheten
tiden som behvs fr att terlra maskinen efter uppehll
Mtvrden fr skerhet under anvndning
antal intrffade anvndningsfel
allvarligheten hos de intrffade anvndningsfelen
reducering av fel mellan frsta och andra anvndningstillfllet
antal feltolkningar av kontroller och information
antal intrffade potentiellt farliga situationer
Mtvrden fr tillfredsstllelse
bedmning av den generella uppfattningen av maskinen
bedmning av komforten vid anvndningen av maskinen
bedmning av frustrationen vid anvndningen av maskinen
bedmning av estetiken vid anvndningen av maskinen
Exempel:
95% av anvndargruppen ska kunna lyfta en maxlastad pall utan att behva applicera
maximal muskelkraft
80 % av anvndarna ska vid frsta frsket framgngsrikt kunna kalibrera maskinen p
mindre n 5 min
efter att ha lst igenom lathunden fr maskinen, ska 90 % av anvndarna vid frsta
frsket kunna konfigurera skrmen korrekt s att den visar tv EMG-kurvor
tv tredjedelar av anvndarna ska fredra den nya maskinen jmfrt med den gamla, fr
att utfra uppgiften att stlla in grnsvrden
i medeltal ska 80 % av anvndarna gradera den grafiska skrmen som 5 eller bttre,
dr 1 = mycket svr att lsa och 7 = mycket ltt att lsa
- 51 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Mtvrdena fr anvndarvnlighetsmlen kan tas fram analytiskt eller empiriskt. Analytiskt

genom att de skapas med utgngspunkt i systemmlen och/eller frn teorin. Empiriskt genom
anvndningstest p existerande maskiner, vilket ger referensvrden. Nivn p anvndarvnlighetsmlen bestms sedan i relation till referensvrdena.
D anvndarvnlighetsmlen ocks innehller subjektiva bedmningar frn anvndare, kan de
ven utkas till att innehlla ml fr estetiken. De hr mlen baseras ofta p anvndarnas
knslor fr maskinen och vilka associationer som anvndarna fr av maskinen. Vidare finns
det ofta olika typer av anvndare och det kan behvas olika ml fr de olika anvndartyperna.
Prestandaml
(Performance goals)
Mlen hr anger den tekniska prestandan fr maskinen och dess delsystem. De r en
vidareutveckling av mlen fr nytta och anvndarvnlighet och har preciserats och
specificerats utifrn den vergripande designen. Prestandamlen anger hur bra maskinens
delar mste fungera tillsammans, fr att maskinen som helhet ska kunna uppn effektmlen.
Utvrderingen av uppfyllandet av mlen grs genom validering (se kapitel 9).
Exempel:
lyftmekanismen ska kunna utva 25 kN lyftkraft vertikalt p lasten
vattenflaskan ska ha ett flde p minst x l/min vid applicerat tryck av y N
grsklipparen ska klippa x m2/min med grs av hjden y cm
elementet ska ver x W effekter frdelat 50% konvektion och 50% vrmestrlning
cykeln ska vid en utgngshastighet p 25 km/h kunna rulla 500 m p frihjul p plan
asfalt
Krav
Kravens syfte r, som tidigare angivits, att beskriva och kommunicera vad som ska uppns i
de olika abstraktionsniverna. Krav ska p ett designoberoenden stt ange ramarna fr det
fortsatta utvecklingsarbetet. Det finns olika typer av krav beroende p designarbetets och
kravsttningens abstraktionsniv (tabell 4.12). Detta gr att det ofta finns en rak koppling
mellan krav p olika abstraktionsniver. Arbetet med att hlla koll p de hr kopplingarna
betecknas kravsprning och det finns datorprogram speciellt anpassade fr detta. Mer om
dokumenttyperna i ett utvecklingsprojekt terfinns i kapitel 10 (Dokumentering).
Tabell 4.12 Typer av krav
Kravtyp
Frklaring
Anvndnings-/
anvndarbehov
Intressentbehov
Behov som behver vara uppfyllda fr att

uppn anvndbarhet
Behov frn vriga intressenter som den
kommande lsningen behver uppfylla
Krav p maskinen fr att den specificerade
anvndningen ska vara mjlig
Krav p funktionaliteten fr att uppn
avsedd nytta
Krav fr att uppn avsedd anvndarvnlighet
Krav p estetiken fr att mta anvndarnas
behov
Anvndningskrav
Funktionalitetskrav
Estetiska krav
n
Fregende
designniv
Effekt
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Arkitektur
Arkitektur
Med designoberoende menas att alla mjliga lsningar, oberoende av design, ska uppfylla kravet. Krav kan
specificera detaljlsningar i designen om det r ndvndigt fr att f en anvndbar lsning, exempelvis vid
standard fr kopplingar eller mrkningar. Det r ofta inte att rekommendera att stta specifika detaljlsningar
som krav, d de ondigt kan begrnsa kreativiteten.
- 52 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Anvndnings/anvndarbehov
(Use/user needs)
Behoven beskriver frutsttningar som mste vara uppfyllda fr att uppn god anvndbarhet
(anvndarvnlighet och nytta). De kommer bde frn synpunkter frn anvndarna och frn en
mer formell analys av anvndarna och anvndningen. Behoven finns inom olika
behovsomrden och de varierar mellan maskiner och beror p anvndaren, uppgifterna och
omgivningen.
Anvndnings/anvndarbehoven tas fram efter arbetet med designnivn effekt och behoven
kan inkluderas i frsta kravspecifikationen (vilken marknadssidan i ett fretag kan ansvara
fr). Utvrdering av uppfyllandet av behoven grs genom validering (se kapitel 9).
Behoven behver inte skrivas i formell kravform, utan de kan skrivas p ett mer beskrivande
och motiverande stt. Nr behoven formuleras r det ofta bttre att lyfta upp dem en
detaljniv och beskriva dem mer som en effekt som behver uppns, n som en konkret
egenskap. Frgan "varfr"o r alltid av strsta vikt att stlla fr varje behov som formuleras,
s att behovet hamnar p rtt detaljniv.
Anvndnings/anvndarbehov kan teoretiskt delas in i tre kategorier, beroende p ursprung:
Subjektiva anvndarbehov: baserade p utsagor frn anvndarna (kunskap och

erfarenhet)
Objektiva anvndarbehov: baserade p kunskap om anvndarna
Anvndningsbehov: baserade p kunskap om anvndningssituationen och
konsekvenserna av anvndningen
De subjektiva anvndarbehoven kan enligt Kanomodellen (Bergman och Klefsj, 2012)

delas in i tre kategorier (namnen varierar i olika beskrivningar):
Basbehov / ndvndiga egenskaper (outtalade)

Basbehoven beskriver de behov som anvndarna frvntar sig (ser som sjlvklara) att
en kommande lsning uppfyller. Basbehov r s sjlvklara fr anvndarna att de
ofta r svra att f vetskap om genom att direkt frga anvndarna.
Uttalade behov / frvntade egenskaper (uttalade)
De uttalade behoven r de behov, vilka anvndarna uppfattar som viktiga att en
kommande lsning uppfyller. De hr behoven r de som frmst framkommer vid
intervjuer med anvndarna.
Omedvetna behov / egenskaper attribut (outtalade)
Outtalade behov r de behov, vilka anvndarna inte kan stta ord p eller inte ens r
medvetna om att de har. ven de hr behoven r svra att fnga, men om det lyckas s
kan det resultera i en lsning som vertrffar anvndarnas frvntningar.
Fr att tcka alla anvndnings-/anvndarbehov behvs ett angreppsstt med flera olika
metoder: intervjuer fr de subjektiva anvndarbehoven, observationer och uppgiftsanalys fr
anvndningsbehoven samt teoretiska studier fr de objektiva anvndarbehoven. Viktigt att
beakta r att ett specifikt behov kan hrstamma frn tv eller flera av kategorierna. Vidare kan
behov bde inom och mellan kategorierna vara i konflikt med varandra, vilket r helt naturligt
d det sllan finns en lsning som r optimal ur alla tnkbara synpunkter.
Exempel:
det ska vara mjligt att montera maskinen p rlsfstena p sngen
det ska vara mjligt att rengra maskinen med alkohol
det ska vara mjligt att anvnda maskinen i ett rum med dmpad belysning
det ska vara mjligt fr en vanlig anvndare att hlla maskinen i hnderna under
anvndningen
o
Det kan vara nyttigt att stlla frgan "varfr" flera gnger. Mer n sex gnger anses inte vara ndvndigt enligt
Statens haverikommission.
- 53 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Intressentbehov
(Stakeholder needs)
Behoven beskriver aspekter som behver beaktas frn vriga intressenter i utvecklingsarbetet
och de kan komma bde frn den utvecklande organisationen och frn externa aktrer. Inom
ett fretag kan marknads-, frsljnings- och produktionsfunktionerna stlla villkor som den
nya lsningen behver uppfylla. Utifrn kan det komma villkor frn terfrsljare,
myndigheter och standarder, vilka behver uppfyllas fr att frsljning och anvndning ska
vara mjlig.
Exempel;
passa fretagets profil
vara billigare n befintlig vattenflaska
anvnda befintliga tillverkningsmaskiner
anvnda erknt miljvnliga material
Anvndningskrav
(Use requirement)
Anvndningskraven tas fram efter att anvndningen har utformats (i designnivn
anvndning). Anvndningskraven beskriver de krav som anvndningen (anvndaren,
uppgiften och omgivningen) stller p maskinen, dvs vilka villkor som mste vara uppfyllda
fr att den utformade anvndningen ska vara mjlig. Anvndningskraven r dels en
vidareutveckling frn anvndnings-/anvndarbehoven, dels har de sitt ursprung direkt frn
analysen av den utformade anvndningen. I det frsta fallet r kraven en vidareutveckling av
behoven, fast p hgre detaljniv och dessutom verifierbara. Det kan ibland vara s att vissa
behov inte behver skrivas om, utan de kan direkt bli anvndningskrav.
Anvndningskraven dokumenteras i en kravspecifikation (se kapitel 10) och utvrdering av
uppfyllandet grs genom verifiering (se kapitel 9).
Exempel:
maskinen ska kunna lyftas ur sin vska under drift utan att ngra sladdar behver
kopplas loss
maskinen ska kunna rengras med diskmedel X och Y
maskinen ska kunna monteras p ett 25 mm:s standardfste
handtagen p maskinen ska passa hnderna frn en 5-percentils kvinna upp till en 95percentils man
Funktionalitetskrav
(Functional requirements)
Kraven beskriver de villkor, vilka mste vara uppfyllda fr att maskinen ska uppn de stllda
mlen gllande nytta. Funktionalitetskraven r en vidare utveckling av nyttomlen i
kombination med anvndningskraven. Funktionalitetskraven finns i nivn maskinkrav och tas
fram efter att teknisk arkitektur har utformats. Det r frst d som det r mjligt att stlla krav
med tillrckligt hg detaljniv gllande funktionaliteten. Den detaljerade utformningen och
senare konstruktionen har sedan till syfte att uppfylla de stllda funktionalitetskraven.
Funktionalitetskraven r en del av resultatet frn syntesen i den vergripande utformningen
och kraven inkluderas i specifikation maskinkrav. Utvrderingen av uppfyllandet av
funktionalitetskraven grs genom verifiering (se kapitel 9).
Exempel
maskinen ska ha ett varvtal frn 10 rpm till 500 rpm
maskinens vattenbehllare ska innehlla 1500 ml vatten
maskinen ska drivas med 100-240 V och 45-64 Hz vxelstrm
maskinen ska kras i moderna XX, YY och WW
- 54 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
(Usability requirements)
Detta r krav som mste vara uppfyllda fr att uppn inriktningen fr anvndarvnlighet (se
nedan) och anvndarvnlighetsmlen, dvs verifierbara krav frn anvndarvnlighet. Kraven
fokuserar p faktorer som pverkar maskinens frmga att uppn erforderlig anvndarvnlighet och r skrivna p en lg niv med hg detaljgrad.
Kraven hrstammar frn anvndar-/anvndningsbehoven och anvndningskraven och kan
ibland vara identiska i sina skrivningar. Anvndarvnlighetskraven finns i nivn maskinkrav
och tas fram efter att teknisk arkitektur har utformats. Anledningen till att det grs s sent
under utvecklingsprocessen r att det r frst d som utvecklingsarbetet har kommit s lngt
att det finns en mjlighet att stta krav p den detaljniv som behvs. Anvndarvnlighetskraven r en del av resultatet frn syntesen i den vergripande utformningen och kraven
inkluderas i maskinsystemskravspecifikationen fr maskinen. Utvrdering av uppfyllandet av
anvndarvnlighetskraven grs genom verifiering (se kapitel 9).
Exempel:
maximalt 6 olika frger ska anvndas i det grafiska grnssnittet (foton exkluderade)
alla kontakter ska vara kodade och nyckladep
texten p skrmen ska vara lslig p tv meters hll fr normalseende
skrmen ska i frhllande till golvet g att vinkla 60-90 grader
Estetiska krav
(Esthetic requirements)
Detta r krav som mste vara uppfyllda fr att maskinen ska uppn de ml fr estetik som r
satta. De estetiska kraven r en vidareutveckling av de anvndarvnlighetsml som rr
tillfredsstllelsen i kombination med de subjektiva anvndarbehoven. Kraven finns i nivn
maskinkrav och tas fram efter att teknisk arkitektur har utformats; det r frst d som det r
mjligt att stlla krav med tillrckligt hg detaljniv. De estetiska kraven inkluderas i
maskin(system)kravspecifikationen. Utvrderingen av uppfyllandet av de estetiska kraven
grs genom verifiering (se kapitel 9).
Exempel
frgerna p maskinen ska vara gr (165,163,163) rd (211, 35, 35) och gul (233,231,23)
radierna p maskinen ska vara minst 3 mm
glanstalet p ytan ska vara mellan 80 och 90
ytstrvheten ska vara mellan 0,17 och 0,20 mm
delningslinjer fr inte vara bredare n 1 mm
flaskans tvrsnitt ska vara rotationssymmetriskt
Riktlinjer
Under arbetet i en utvecklingsprocess dyker det ofta upp information som br styra utformningen, men som inte gr att uttrycka i den detaljgrad som behvs fr att gra den till ett ml
eller ett krav. Informationen grs i stllet till riktlinjer och syftar till att vara en hjlp i
utvecklingsarbetet fr att uppfylla mlen och kraven. Riktlinjer r speciellt anvndbara i de
fall d resultat frn litteraturstudier ska sammanstllas och gras tillgngliga i utvecklingsarbetet. Riktlinjer beskrivs ofta i text, men de kan ocks utgras av bilder eller andra lmpliga
medier.
Riktlinjer finns i olika typer utifrn den abstraktionsniv av design och kravsttning som de
frekommer inom (tabell 4.13). Ngra riktlinjer som inte har tagits med i tabellen r riktlinjer
fr maskinens tekniska arkitektur och konstruktion, eftersom de faller utanfr bokens
innehll. Riktlinjer kan helt eller delvis glla fr flera projekt, dvs de r allmngiltiga fr den
specifika produktfamiljen eller fretaget. Det r drfr viktigt att studera tidigare projekts
riktlinjer.
p
Fr mer information om kodning och nyckling se sidan 235.
- 55 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Tabell 4.13 Typer av riktlinjer
Kravtyp
Frklaring
Riktlinjer fr
anvndarvnlighet
Riktlinjer fr estetik
Fokus och ledstjrna fr arbetet med anvndarvnlighet inom det specifika utvecklingsarbetet
Riktlinjer fr att uppn anvndarvnlighet fr
maskinen
Riktlinjer fr att uppn estetik fr maskinen
Designriktlinjer
Riktlinjer som hjlp i det praktiska

utformningsarbetet
Fregende
designniv
Effekt
Anvndning
Anvndning
Arkitektur
(Aim of usability)
Anvndarvnlighetsinriktningen beskriver fokus fr anvndarvnligheten och tas fram efter
designnivn effekt. Inriktningen frsker fnga det centrala i vad hg anvndarvnlighet
innebr fr maskinen; vad det r som fr samspelet mellan mnniska och maskin att fungera
bra. Inriktningen kan ses som den vergripande riktlinjen fr utformningen av maskinen och
bygger p systemml (effektml) som tidigare har faststllts. Vidare r inriktningen maskinspecifik, d den beror p delar i mnniska-maskinsystemet.
Anvndarvnlighetsinriktningen bestr ofta av en krnmening fljd av ngra frklarande
meningar. Slutligen finns en koppling till vilka komponenter/attribut hos anvndarvnligheten
som ska prioriteras. Komponenterna/attributen kommer frn de teoretiska definitionerna av
anvndarvnlighet. Nedan listas en definition med nio komponenter (Bligrd och Wass, 2002)
och de r indelade i tre grupper: mluppfyllnad, effektivitet och vergripande komponenter.
Mluppfyllnad (Effectiveness)
Gissningsbarhet (Guessability): frmgan hos maskinen att f anvndaren att utfra en
uppgift korrekt vid frsta frsket
Lrbarhet (Learnability): frmgan hos maskinen att f anvndaren att utfra en
uppgift korrekt vid andra frsket
Memorerbarhet (Memorability): frmgan hos maskinen att f anvndaren att utfra
en uppgift korrekt, nr anvndaren inte utfrt uppgiften under en lngre tid
Effektivitet (Efficiency)
Novisvnlighet (Novice-ability): frmgan hos maskinen att f en novis att uppn hg
effektivitet
Expertvnlighet (Expert-ability): frmgan hos maskinen att f en expert att uppn hg
effektivitet
Maskinpotential (Machine potential): den optimala nivn av effektivitet som uppgiften
kan utfras med
vergripande komponenter (Overall components)
Fel (Errors): frmgan hos maskinen att motverka uppkomsten av anvndningsfel och
att mildra konsekvenserna om de intrffar
Diskomfort (Discomfort): frmgan hos maskinen att motverka uppkomsten av
otillfredsstllelse och obehag hos anvndarna
Tillfredsstllelse (Satisfaction): frmgan hos maskinen att generera positiva knslor
hos anvndaren under anvndningen
- 56 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Exempel:
Anvndarvnlighetsinriktningen fr utvecklingsprocessen r att ta fram en maskin fr
experter, men som ven noviser kan anvnda.
Expertanvndarna ska inte behva anvnda sin frmga till problemlsning fr att
interagera med maskinen och interaktionen ska krva ett ftal operationer. Maskinen ska
ocks vara mjlig fr noviser att anvnda med hjlp av instruktioner och de ska vid frsta
kontakten kunna interagera med maskinen.
verfrt till komponenterna ger detta att expertvnligheten r den viktigaste komponenten att
optimera mot, sedan fljer gissningsbarheten.
Riktlinjer fr anvndarvnlighet
(Usability guidelines)
Riktlinjerna anvnds fr att kunna uppfylla mlen och kraven fr anvndarvnlighet.
Riktlinjer fr anvndarvnlighet formuleras efter designnivn anvndning. En riktlinje r en
guidande princip som det inte r mjligt att validera eller verifiera, men som nd r vsentlig
fr utvecklingsarbetet. Utvrdering av uppfyllandet av riktlinjer fr anvndarvnlighet grs
genom heuristisk utvrdering (se kapitel 9).
Exempel:
Gra potentiellt farliga handlingar svra eller omjliga att utfra
Minimera antalet aktiviteter som r passiva eller innehller repetitiva handlingar
Kontinuerligt uppdatera anvndarna om tillstndet hos den centrala processen
Minimera avstndet mellan anvndargrnssnittet logik och anvndarens mentala modell
Formulera tydliga felmeddelanden
Stdja knslan av kontroll hos anvndaren
Avbilda relationsfrhllanden i en referensram
(Esthetical guidelines)
Riktlinjerna anvnds fr att utrycka det formsprk och frgsprk som maskinen ska ha. De
kan ven inkludera de knslor som maskinen ska vcka hos anvndaren. Riktlinjer fr
estetiken formuleras efter designnivn anvndning. Utvrderingen av uppfyllandet av
riktlinjer fr estetik grs genom heuristisk utvrdering (se kapitel 9).
Exempel:
Anvndaren ska uppfatta maskinen som trygg och robust
Maskinen ska uttrycka skandinavisk design
Maskinens form ska hrma naturens former
Flaskans form ska utrycka en sammanhngande helhet
Produktens utformning ska innehlla den karaktristiska kurvan fr fretaget
Designriktlinjer
(Design guidelines)
Designriktlinjer ska vara ett direkt och konkret std i designarbetet fr att n de uppsatta
mlen och kraven och fr att tillse att utformningen blir samstmmig och konsekvent. De hr
riktlinjerna r en vidareutveckling av riktlinjerna fr estetik och anvndarvnlighet.
Designriktlinjerna finns i nivn arkitektur och tas fram efter att utformningen av fysisk form,
interaktion och teknisk arkitektur r bestmd. Designriktlinjerna kan drmed vara mer
specificerade och preciserade n tidigare riktlinjer i ACD3-processen (estetik och
anvndarvnlighet). Men i vissa fall kan en designriktlinje vara en direkt vidarefrd riktlinje
fr estetik och anvndarvnlighet som inte r specificerad och preciserad. Utvrdering av
uppfyllandet av designriktlinjer grs genom heuristisk utvrdering (se kapitel 9).
- 57 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Exempel:
Rtt uttrycker varmt vatten och bltt kallt vatten
Knapparna ska ha en rund form
Menysystemet ska efterlikna Windows
Placera viktig information uppe i vnstra hrnet
Ge kontinuerlig information om maskinens status
Mrkning med text och symboler ovanfr informations- och styrdonen
Summering kravsttning
Fregende designniv
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Prestandaml
Ml delsystem
Ml tillverkning
Krav delsystem
Krav tillverkning
Riktlinjer
delsystem
Riktlinjer
tillverkning
Effektml
Krav
Anvndarvnlighetsml
Funktionalitetskrav
Anvndar/
anvndningsbehov
Anvndningskrav
Intressentbehov
Estetiska krav
Riktlinjer
Kravkategorier
Ml
Nyttoml
Niv av
anvndbarhet
Designriktlinjer
Riktlinjer estetik
Figur 4.7 Relationen mellan typer av krav i kravsttningen
Figur 4.7 visar relationen mellan de olika kravtyperna i kravsttningen baserad p den
designniv som fregr respektive grupp av krav, med mlen verst, kraven i mitten och
riktlinjerna lngst ned. Kravtyperna som har tagits upp relaterar till de tre frsta niverna, fr
att det r de kraven som r viktigast fr att uppfylla nyttan med HFE-aktiviteterna i ett
utvecklingsprojekt. Ml, krav och riktlinjer finns ocks fr efterfljande designniver, vilket
figuren indikerar, men de har inte i detalj beskrivits hr, d det finns mycket bra litteratur
inom konstruktionsteknik och produktionsteknik, exempelvis Boothroyd et al. (2011).
- 58 -
Chalmers
4.5
Lars-Ola Bligrd
Samspel mellan designarbete och kravsttning
Samspelet mellan kravsttningen och designarbetet gr nu att beskriva mer i detalj. Figur 4.8
frtydligar vxelverkan mellan krav och niv i ACD3-processen, dr det i varje designniv
fattas beslut som avgrnsar designrymden, medan kraven anger de villkor som nsta
designniv behver uppfylla.
Effekt
Anvndning
Struktur
Problem
Anvndare och
kontext
Huvudproblem
Aktivitet
Avsedd anvndning
Ml
Krav
Riktlinjer
Anvndningsbehov
Intressentbehov
Struktur
Problem
Mnniskamaskinsystem
Anvndning
Aktivitet
Anvndaruppgifter
Element
Logisk arkitektur
maskin
Teknisk arkitektur
Problem
Interaktion
Problem
Element
Funktion
Maskinfunktioner
Teknisk princip
och infrande
Riktlinjer
Krav
Anvndarvnlighet
Estetik
Anvndningskrav
Struktur
Problem
Realisering
Funktion
Systemfunktioner
Ml
Interaktion
Mjligheter och
begrnsningar
Effektml
Niv av anvndbarhet
Nyttoml
Anvndarvnlighetsml
Arkitektur
Realisering
Funktion
Vrden och frmgor
Aktivitet
Realisering
vergripande
interaktion
vergripande design
Ml
Krav
Riktlinjer
Prestandaml
Maskinkrav
Designriktlinjer
Struktur
Funktion
maskin
Styrning och
information
Aktivitet
Realisering
Form och grnssnitt
Ml
Krav
Riktlinjer
Ml delsystem
Krav delsystem
Riktlinjer delsystem
Struktur
Logisk arkitektur
element
Funktion
Aktivitet
Elementfunktioner
Maskinprocess
Realisering
Implementering
element
Figur 4.8 Samspel mellan design och krav
Ett verktyg fr att relatera kraven till designvariablerna p nivn nedanfr r Kvalitetshuset
(Bergman och Klefsj, 2012); mittendelen av matrisen i metoderna anger relationen. Fr
steget frn designvariabler till krav finns ingen motsvarande passande metod.
Det gr ocks att gra en mer frenklad matrismodell dr niverna fr krav, designniver och
designperspektiv kan samlas (figur 4.9). Varje ruta anger de centrala designvariabler och krav
- 59 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
som identifieras och beskrivs med ACD3-processen. Matrismodellen r drfr anvndbar som
en form av karta fr ett utvecklingsarbete genom att visa p de omrden dr designbeslut
behver fattas eller dr det redan finns styrande villkor. Mer om modellen som karta ver
utvecklingsarbetet har presenterats i avsnitt 1.5, sidan 8.
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Problem
Huvudproblem
Problem
anvndning
Problem teknisk
arkitektur
Problem interaktion
Problem element
Struktur
Anvndare,
intressenter och
kontext
Mnniskamaskinsystem
Logisk arkitektur
maskin
Detaljerad
uppdelning maskin
Logisk arkitektur
element
Funktion
Vrden och
frmgor
Systemfunktioner
Maskinfunktioner
Styrning och
information
Elementfunktioner
Aktivitet
Avsedd anvndning
och livscykel
Anvndaruppgifter
vergripande
interaktion
Detaljerad
interaktion
Maskinprocess
Mjligheter och
begrnsningar
Teknisk princip
och infrande
vergripande
design
Fysisk form och

anvndargrnssnitt
Implementering
element
Behov
Anvndningskrav
Maskinkrav
Delsystemkrav
Tillverkningskrav
Realisering
Krav
Figur 4.9 Frenklad bild av niverna fr krav och design samt designperspektiven
Nsta kapitel kommer att handla om hur modellen verfrs till en arbetsprocess. Grundtanken
r att det mesta av arbetet p en abstraktionsniv sker frmst under en avgrnsad del av
utvecklingsarbetet.
- 60 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
5 ACD3-processens uppbyggnad
Fokus hr ligger p sjlva strukturen i tre dimensioner fr ACD3-processen, vilken bygger p
designniverna, problemlsningsprocessen och designperspektiven. Kapitlet inleds med en
genomgng av de olika stadierna i livscykeln fr en maskin, fr att sedan g in p processens
olika faser.
5.1
Grundlggande struktur
Fregende kapitel har i mycket fokuserat p sjlva utvecklingen av maskinen, men blicken
behver lyftas fr att se en maskin ver hela dess livstid. Livscykeln beskriver alla stadier en
maskin passerar igenom, frn id till slutlig tervinning. Den specifika uppdelningen av och
beteckningarna p de olika stadierna i livscykeln varierar ngot frn industri till industri. I
figur 5.1 presenteras en ofta anvnd generell bild av livscykeln fr en maskin.
Utveckling
tervinning
Produktion
Urdrifttagning
Driftsttning
Anvndning
Figur 5.1 Blockschema ver livscykeln fr en maskin
De olika stadierna i livscykeln fr en maskin r:

Utveckling
Hr sker en transformation frn problem och behov via id till lsning,

en lsning som r fullstndigt definierad.
Produktion
Nr utvecklingen vl r klar vidtar produktionen av lsningen

(maskinen). Antalet enheter som ska produceras kan variera frn
enstaka enheter till massproduktion.
Driftsttning
Maskinen installeras dr den ska anvndas, vilket innefattar transport

frn tillverkare till anvndare via mellanled. Anvndaren lr sig sjlv
att anvnda maskinen eller fr utbildning.
Anvndning
Maskinen anvnds och mnniska-maskinsystemet uppnr sitt ml.

Under anvndningen behver maskinen underhllas och repareras fr
att klara av att utfra sin del i systemet.
Urdrifttagning
Maskinen anvnds eller behvs ej lngre, eller dess tekniska/

ekonomiska livslngd r passerad. Maskinen tas drmed ur drift.
tervinning
Nr maskinen vl r tagen ur drift ska de ingende delarna demonteras

och tervinnas eller frstras.
- 61 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Tabell 5.1 Livscykelbeskrivning fr tre maskiner: fogsvans, mobiltelefon och kontrollrum
Fas i livscykeln
Fogsvans
Mobiltelefon
Kontrollrum
vrmekraftverk
Utveckling
Utveckla en ny typ av
fogsvans
Utveckla en ny typ av
mobiltelefon
Utveckla ett nytt

kontrollrum
Produktion
Massproduktion
Massproduktion
Montera ett exemplar hos

leverantren
Driftsttning
Kpa i affren, packa upp

och placera bland de andra
verktygen
Sga brdor

och lra sig att anvnda
Inmontering i kraftverk,
testkrning och utbildning
av operatrer
Styra och vervaka
produktion av vrme
Urdrifttagning
Flytta frn de andra

verktygen
tervinning
Separering av detaljer och

ter till rvara
Flytta information till ny

telefon, lmna in gammal
telefon i affren
ter till rvara
Anvndning
Kommunicera
Montera ned
kontrollrummet
ter till rvara
I tabell 5.1 ges exempel p livscykeln fr tre maskiner med kad komplexitet vad gller
teknik och anvndning. ven om maskinerna r olika, s r samma faser i livscykeln generellt
relevanta att beskriva dem med. Generaliserbarheten hr ger grunden fr de olika faserna i
ACD3-processen.
Iterativa
aktiviteter
Utvecklingsfasen behver nu beskrivas mer utfrligt fr att klargra maskinens framvxt,

allts nr precisionsgraden och specificeringsgraden p lsningen (maskinen) successivt kar.
Resonemangen i avsnitt 3.5 tydliggjorde ndvndigheten med avstmningspunkter fr
iteration och att den successiva framvxten gr det enklare att testa av lsningar under
processen. De behver vara testbara i sin abstraktionsniv, vilket gr det lttare att ha en
iterativitet i utvecklingsarbetet.
Vertikal
dimension
Horisontell dimension
Abstraktionssteg detaljniv maskin
Figur 5.2 De tv dimensionerna fr en utvecklingsprocess
Synsttet med avstmningspunkter fr iteration gr att en utvecklingsprocess behver en

tvdimensionell struktur, dr det finns en horisontell dimension som delar upp processen i
avstmningspunkterna (designniver, dvs abstraktionssteg p detaljnivn i beskrivningen av
maskinen) och en vertikal dimension som beskriver den iteration som sker kring avstmningspunkterna (figur 5.2). Frfarandet att dela upp en utvecklingsprocess i tv dimensioner r
ingen ny id, utan har bland annat freslagits av Hall (1962) fr att p s stt kunna hantera
komplexa system.
- 62 -
Chalmers
5.2
Lars-Ola Bligrd
En utvecklingsprocess behver allts delas upp i ett antal steg fr att frtydliga transformationen frn identifiering av problem eller behov, till en maskin klar fr anvndning.
Dessutom tydliggr en uppdelning i faser var i processen avstmningspunkter finns. Exempel
p olika stt att beskriva denna process finns dokumenterat i Johannesson et al. (2013),
Ullman (2010), respektive Ulrich och Eppinger (2011), se avsnitt 2.2, sidan 19. Utvecklingsprocessen som presenteras hr r inspirerad av de hr processmodellerna och tar sin
utgngspunkt i de abstraktionsniver som presenteras i kapitel 4.
ACD3-processen r uppdelad i tre huvudfaser. Den frsta r arbetet med att frst problemet
och behoven fr maskinen (behovsidentifiering). Den andra r arbetet med att ta fram hur
maskinen ska uppfra sig sett ur anvndarens perspektiv (utformning). Den tredje r arbetet
med hur maskinen internt ska se ut och fungera (konstruktion). Utformningen har sedan i sin
tur delats upp i tre faser fr att tydligt visa p den successiva framvxten av maskinen.
Indelningen r gjord utifrn abstraktionsniver fr designen av maskinen. Nedan fljer en mer
utfrlig frklaring av varje fas. Tabell 5.2 visar de valda processfaserna med fokus och system
att beakta.
Tabell 5.2 Processfaserna med respektive designniv och kravniv
Processfas
Behovsidentifiering
Konstruktion
Designniv
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Kravniv
Behov
Anvndningskrav
Maskinkrav
Delsystemkrav
Tillverkningskrav
Behovsidentifiering
Syftet med den frsta fasen i ACD3-processen r att underska hur omgivningen inverkar p
den kommande lsningen och hur lsningen ska pverka omgivningen, samt vad anvndaren
har fr behov och vrderar i lsningen. Mlet r att utforma den effekt som lsningen ska ha
p det sociotekniska systemet och vlja princip fr anvndningen (stta ramverket och basen
fr det kommande utvecklingsarbetet).
Fokus r p de effekter som anvndaren vill uppn och de problem anvndaren har fr att n
dem, s att arbetet blir anvndarcentrerat. System att beakta r det sociotekniska systemet med
ett speciellt fokus p lsningens anvndare (med anvndare avses hr bde de som direkt
anvnder lsningen och de som fr nytta av dess effekter). Betraktningsvyn under behovsidentifieringen r fljaktligen omgivningen betraktad frn den maskin som ska utvecklas.
Designarbetet resulterar hr frmst i beskrivning av den effekt som maskinen har fr avsikt att
uppn i sin omgivning och kravsttningen ger de behov som mnniska-maskinsystemet i nsta
fas frvntas uppfylla.
Syftet med andra fasen r att underska vilken anvndning som uppfyller behoven och ger
avsedda effekter och att underska vilka vergripande (tekniska) lsningar som uppfyller
anvndningen. Mlet r att utforma anvndningen och vlja teknisk lsningsprincip (stta de
yttre ramarna fr maskinens utformning).
Fokus r p anvndningen, s att arbetet blir anvndningscentrerat och systemet att beakta r
mnniska-maskinsystemet som helhet. Betraktningsvyn under anvndningsutformningen r
mnniska-maskinsystemet betraktat frn omgivningen. Designarbetet resulterar i en
beskrivning av anvndningen av maskinen och kravsttningen ger krav frn anvndningen fr
att n systemmlen (och effekterna).
- 63 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Syftet med den tredje fasen i ACD3-processen r att underska vilken teknisk uppbyggnad av
maskinen som ger avsedda effekter och underska hur samspelet mellan mnniskan och
maskinen br ske. Mlet r att utforma teknisk arkitektur och vlja princip fr interaktion,
estetik och form (stta ramar fr teknisk konstruktion).
Fokus r p den tekniska arkitekturen, s att arbetet blir teknikcentrerat. Systemet som
behver beaktas r maskinen som helhet och betraktningsvyn blir maskinen betraktad frn sin
omgivning. Designarbetet resulterar i en beskrivning av den tekniska arkitekturen (maskinens
uppbyggnad i delar) som uppfyller anvndningen frn fasen innan och kravsttningen
resulterar i de krav som maskinen mste uppfylla.
Syftet med den fjrde fasen r att underska hur maskinen i detalj ska uppfra sig gentemot
anvndaren och gentemot andra delar i det sociotekniska systemet, samt att underska hur
maskinens delsystem ska fungera tillsammans. Mlet r att utforma maskinens samspel med
anvndaren och omgivningen och att vlja principer fr detaljkonstruktionen (ta fram ett
underlag fr konstruktionen).
Fokus r fljaktligen maskinens utsida och arbetet blir drfr interaktionscentrerat. Systemet
att beakta r maskinens externa struktur och betraktningsvyn blir d maskinen uppdelad i
delsystem, betraktad frn omgivningen. Designarbetet resulterar i en beskrivning av
anvndargrnssnitt och fysisk form fr maskinen och kravsttningen ger krav p maskinens
olika delar, fr att de ska fungera i interaktionen och i den tekniska helheten.
Konstruktion
Syftet med den femte fasen i ACD3-processen r att underska hur maskinens delsystem br
vara konstruerade i detalj och hur maskinen ska produceras. Mlet r att utforma maskinens
tekniska elelement (delsystem) och att vlja princip fr produktion (ta fram ett underlag fr
produktionen).
Fokus r p maskinens insida och systemet att beakta hr r maskinens alla inre delsystem.
Betraktningsvyn blir fljaktligen maskinen uppdelad i sina minsta bestndsdelar. Designarbetet resulterar bde i en fullstndig teknisk konstruktion och i produktionsunderlag i form
av ritningar, detaljlistor, monteringsanvisningar etc.
Under konstruktionen testas ocks flera prototyper samt hela maskinen och dess enskilda
delar fr att skerstlla korrekt utformning och funktion. Ofta krvs strre eller mindre
modifikationer. Konstruktionen kan i sin tur delas upp i layoutkonstruktion, detaljkonstruktion, prototypprovning och produktionsanpassning (Johannesson et al., 2013). Den
uppdelningen beskrivs ej vidare hr.
Produktion och driftsttning
I ACD3-processen tas ocks produktionen och driftsttningen med, eftersom sekundra
anvndare r involverande i tillverkningen och installationen. Vidare ska de primra
anvndarna utbildas och anvndningen startas upp under driftsttningen. Produktionen och
driftsttningen rknas normalt inte till utvecklingsprocessen, men det beror p bransch och
fretag. De har tagits med hr fr att lyfta fram ett helhetsperspektiv.
Summering horisontell dimension
Den horisontella dimensionen fr ACD3-processen delas allts upp i sju faser: (1) behovsidentifiering, (2) anvndningsutformning, (3) vergripande utformning, (4) detaljerad
utformning, (5) konstruktion, (6) produktion och (7) driftsttning.
- 64 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Tabell 5.3 Beskrivning av ACD3-processens faser fr tre maskiner: fogsvans, mobiltelefon och
kontrollrum
Faserna i
Fogsvans
ACD3-procesen
Behovsidentifiering
Det har utvecklats ett nytt

material som gr det lttare
att sga.
Underska anvndarnas
behov.
Bestmma vad den nya
sgen ska kunna sga i och
vilka som ska vara
anvndarna.
Mobiltelefon
Kontrollrum
vrmekraftverk
Fretaget behver en ny
telefon fr att mta
konkurrenternas modeller.
Underska anvndarnas
behov.
Bestmma anvndargrupp
fr telefonen, vilken
funktionalitet som ska vara
med och vilka uppgifter
som ska kunna utfras.
Vlja grundlggande form,
interaktion och material.
Kommunen ska brja med

fjrrvrme och behver ett
nytt kraftverk.
Underska anvndarnas
behov.
Bestmma vad kontrollrummet ska lsa fr
uppgifter. Bestmma
automationsniv fr
kontrollsystemet.
Bestmma
kontrollrummets
organisation, bemanning
och grundlggande
interaktion.
Bestmma fysisk layout
och skrmbildernas
utseende i detalj.
vergripande
utformning
Bestmma teknik fr
sgen, vilka delar den ska
best av och material.
Detaljerad
utformning
Bestmma sgens slutliga

utformning.
Bestmma telefonens form

och anvndargrnssnittets
utseende i detalj.
Konstruktion
Lsa mekaniska problem.

Ta fram produktionsunderlag.
Konstruera elektronik och

programmera mjukvaran.
Produktion
Tillverkning av blad och

handtag och
ihopmontering.
Inkp av komponenter,
tillverkning av hlje.
slutmontering.
Driftsttning

och placera bland de andra
verktygen.

och lra sig att anvnda.
Konstruera inredningen,
rita elscheman och
programmera styrsystemet.
Inkp av komponenter och
testning i egen fabrik.
Inmontering i kraftverk,
testkrning och utbildning
av operatrer.
Tabell 5.3 ger exempel p aktiviteter som kan ske i de olika faserna fr maskiner med olika
komplexitet. Precis som i tabell 4.2, s r samma grundlggande beskrivning relevant att
anvnda fr utvecklingsarbetet. Tanken med ACD3-processen r att den ska g att applicera
oberoende av storlek och komplexitet hos den produkt eller tekniskt system som utvecklas.
- 65 -
Chalmers
5.3
Lars-Ola Bligrd
Vertikal dimension
I varje fas, de horisontella delarna av en utvecklingsprocess, behvs en vertikal struktur fr

det iterativa arbetet. ACD3-processen utgr ifrn den problemlsningsprocess i sju olika
aktiviteter (planering, datainsamling, analys, idgenerering, syntes, utvrdering och
dokumentering), vilka beskrevs i avsnitt 3.6. Problemlsningsprocessen r av flera skl
lmplig fr den vertikala strukturen hos ACD3-processen.
Utvecklingsarbete innehller mycket problemlsning, dr det i varje fas r nya problem som
behver lsas, vilket gr att de sju aktiviteterna r passande som beskrivning. Strukturen
lyfter fram analys och syntes, vilka ocks r viktiga designaktiviteter, med idgenereringen
som verbryggare dem emellan. Strukturen har ocks med bde frarbete (planering) och
efterarbete (dokumentering), vilka r betydelsefulla fr att utvecklingsarbetet behver ett
genomtnkt tillvgagngsstt och att designbesluten sammanstlls fr kommande utvecklingsarbete. Slutligen innehller strukturen utvrdering och iterativitet, vilka r efterfrgade i det
anvndningscentrerade utvecklingsarbetet.
Arbetsinsats inom en fas
Datainsamling
Analys
Id
e
g
ne
r
re
ing
Syntes
Utvrdering
Tid inom en fas
Figur 5.3 verlapp mellan de iterativa aktiviteterna i tid i ett varv p iterationen
I verkligheten r inte heller de aktiviteterna i problemlsningsprocessen s strikt uppdelade

som tabell 5.3 anger, utan datainsamlingen, analysen, idgenereringen, syntesen och
utvrderingen sker mer parallellt inom en fas i ACD3-processen. Figur 5.3 visar hur de olika
aktiviteterna verlappar varandra och arbetar parallellt. I brjan av fasen sker mycket
datainsamling; utvrderingen sker mest i slutet av fasen.
- 66 -
Chalmers
5.4
Lars-Ola Bligrd
Tvdimensionell modell
Nr de sju faserna frn ACD3-processens horisontella struktur kombineras med de iterativa

aktiviteterna i den vertikala strukturen, skapas en arbetsprocess med elva block fr
utvecklingsarbetet (figur 5.4). ACD3-processen utgr allts ifrn befintliga processer, men
kombinerar ihop dem och har huvudfokus p hur maskinen ska utformas fr att bli anpassad
till anvndarna och anvndningen.
Aktiviteter i ACD3-processen
Det finns fyra kontinuerliga aktiviteter som pgr under hela processen: planering, datainsamling, utvrdering och dokumentering. Datainsamling och utvrdering har placerats hr
fr att betona att datainsamling och utvrdering (frmst med anvndare och mot anvndningen) berrs i var och en av delarna, allts kontinuerligt under processen i strre eller
mindre grad. Var och en av de sju sekventiella faserna bestr sedan av aktiviteterna: analys,
idgenerering och syntes, vilka r mer specifika fr respektive fas.
Planering
Datainsamling
Behovsidentifiering
vergripande
utformning
Detaljerad
utformning
Konstruktion
Produktion
Driftsttning
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Utvrdering
Dokumentering
Figur 5.4 Process fr utvecklingsarbetet (kvadratisk form)
Innehllet i var och en av de sju faserna i processen kan allts beskrivas enligt modellen fr
iterativt arbete. Frst sker en planering av vad som ska ske i fasen (planeringen anpassas
sedan kontinuerligt under hela utvecklingsprocessen). Datainsamling innebr att aktuell
information samlas in frn omvrlden. Analys innebr att det insamlade materialet bearbetas
fr att skapa en frstelse. Under syntesen skapas ngot nytt med utgngspunkt frn analysen.
Mellan analys och syntes verkar idgenereringen dr de brande frslagen tas fram. Drefter
utvrderas det som skapats och slutligen dokumenteras hela arbetet (bttre r om detta sker
kontinuerligt). Iterationen inom varje enskild fas fortskrider tills utvrderingen visar att
resultatet r tillfredsstllande och steget drmed anses avslutat.
Frdelning av arbetsinsats inom ACD3-processen
ven om de olika faserna i processen ser ut att vara strikt sekventiellt uppdelade ska givetvis
utvecklingsarbetet ske kontinuerligt och parallellt. Figur 5.5 visar exempel p hur arbetet kan
frdelas tidsmssigt mellan de olika blocken under ett utvecklingsprojekt. ven inom de sju
sekventiella faserna sker arbetet ofta parallellt, jmfr med figur 5.3 som visar att analys,
idgenerering och syntes i viss mn kan ske samtidigt.
- 67 -
Ko
nc
De
ta
ra
lje
g
Ko n s
trukti
tio
n
nin
o rm
utf
on
uk
ell
ptu
od
nd
in
mn
or
f
t
u
Pr
ing
fie
r
nti
ide
vs
ho
An
g
nin
nin
o rm
utf
Driftsttning
Lars-Ola Bligrd
g
Datainsamlin
Be
Frdelning av arbetsinsats
Chalmers
Utvrdering
Projektframskridande
Figur 5.5 Exempel p frdelning av arbetsinsatsen under ett utvecklingsprojekt
Det kan ses som lite mrkligt att en struktur fr utvecklingsarbete genererar ett sdant
komplicerat mnster med parallellitet och iterativitet i flera dimensioner, men
utvecklingsarbete har detta i sin natur. Aktiviteter behver ofta pg samtidigt och lsningar
testas och frfinas successivt. ACD3-processen har drfr sin struktur fr att kunna flja detta
och inte behva kmpa emot karaktristiken fr utvecklingsarbetet. Avsikten med ACD3processen r att den ska fungera som en sorts skelett fr alla aktiviteter, dr resultaten kan
hngas p, men inte i detalj styra hur aktiviteterna i utvecklingsarbetet ska utfras.
Fr att utvecklingsarbetet ska kunna vara hanterbart och n sitt ml behver det stdjas av
ytterligare strukturer, teorier, metoder och verktyg fr att skapa en heltckande och
summerande bild av vad som br gras och hur det ska utfras. En sdan bild r viktig fr att
kunna styra utvecklingsarbetet och uppn ett gemensamt synstt. Ett gemensamt synstt r
ocks viktigt fr att fnga helheten och fr att inte missa ngot viktigt. Kapitlet kommer nu att
fortstta med att beskriva integreringen av niver av design och krav i processen, vilket r en
struktur fr att beskriva maskinens successiva framvxt.
- 68 -
Chalmers
5.5
Lars-Ola Bligrd
Inre struktur
3
ACD -processen har ocks en inre struktur som bygger p abstraktionsniverna och
designperspektiven. Figur 5.6 visar hur designniverna och kravniverna i utvecklingsarbetet
skapar en inre struktur fr ACD3-processens fem frsta faser. Syntesaktiviteten i varje fas av
utvecklingsprocessen r allts kravsttningen och designarbetet, vilka resulterar i kraven och
designen.
Planering
Datainsamling
Behovsidentifiering
vergripande
utformning
Detaljerad
utformning
Konstruktion
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Design
Krav
Design
Krav
Design
Krav
Design
Krav
Design
Krav
(effekt)
(behov)
(anvndning)
(anvndningskrav)
(arkitektur)
(maskinkrav)
(interaktion
(delsystemkrav)
(element)
(tillverkningskrav)
Utvrdering
Dokumentering
Figur 5.6 Kravniver och designniver i ACD3-processens frsta fem faser
Figur 5.7 visar hur processmodellen blir nr designperspektiven i de fem frsta faserna har
inkluderats. ven om designvariablerna (i designperspektiven) ser ut att vara jmnt frdelade
ver processen beror deras tyngd och omfattning p det specifika utvecklingsprojektet. Ofta
kan det vara s att arbetes tyngd ligger p problem och struktur i brjan av utvecklingsarbetet
(behovsidentifiering och anvndningsutformning). Sedan glider arbetets tyngd mer mot
funktionen i mitten (anvndningsutformning, vergripande och detaljerad utformning), medan
det mest omfattande arbetet i slutet av projektet r riktat mot aktivitet och realisering
(detaljerad utformning och konstruktion). De andra designvariablerna r inte mindre viktiga,
men de krver mindre insats fr att besvaras.
En annan relevant reflektion berr vad som kan designas i ett projekt och vad som r bestmt
i frvg. I ett mycket styrt projekt eller i ett litet projekt kan mnga av designvariablerna
redan vara bestmda i frvg, exempelvis om ett anvndargrnssnitt ska omdesignas med
samma styrningsmjligheter och information som tidigare. Arbetet i de inledande faserna i
ACD3-processen blir d mer att klarlgga och skerstlla att informationen finns, s att
design-besluten kan fattas p en bra och tillrcklig grund under den detaljerade utformningen.
Avsnitt 1.5, sidan 8 visar exempel p hur ACD3-processen gestaltas fr olika typer av projekt.
Sammantaget fr den inre strukturen gr det att sga att designvariablerna anvnds fr att
uppfylla kraven och mlen, dr riktlinjerna anvnds som std. Designvariablerna och deras
- 69 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
bestmda vrden inkluderas i designspecifikationer (kapitel 10) fr respektive fas i

utvecklingsprocessen. Krav dokumenteras p samma stt i kravspecifikationer (kapitel 10).
Planering
Datainsamling
Produktion
Driftsttning
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Syntes
Syntes
Krav
Realisering
Aktivitet
Funktion
Struktur
Problem
Krav
Realisering
Aktivitet
Funktion
Struktur
Syntes
Problem
Syntes
Krav
Syntes
Realisering
Syntes
Aktivitet
Syntes
Funktion
Idgenerering
Struktur
Idgenerering
Problem
Idgenerering
Krav
Idgenerering
Realisering
Idgenerering
Aktivitet
Analys
Funktion
Analys
Struktur
Analys
Problem
Analys
Krav
Analys
Realisering
Konstruktion
Aktivitet
Detaljerad
utformning
Funktion
vergripande
utformning
Struktur
Problem
Behovsidentifiering
Utvrdering
Dokumentering
Figur 5.7 Den inre strukturen fr ACD3-processens fem frsta delar
En aktivitet som ocks frekommer i varje fas r utvrdering mot designspecifikationer och
kravspecifikationer. En utvrdering av maskinen mot en kravspecifikation benmns
verifiering, medan en utvrdering mot en designspecifikation benmns testning. (Validering
r den testning som sker mot effekterna). Vidare kan en designspecifikation verifieras mot en
kravspecifikation p samma stt som mot en frdig maskin. Mer om utvrderingar finns i
kapitel 9 (Utvrdering). Utvrdering med anvndare br ocks ske under varje fas och det
kommer att beskrivas mer i beskrivningen av respektive fas.
- 70 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
6 Relationer i utvecklingsarbete
I utvecklingsarbetet finns det mnga relationer att beakta. Hr kommer ngra av de viktigaste
fr HFE-aktiviteterna att berras. Frst omnmns relationen mellan utvecklare och anvndare,
drefter relationen mellan marknadsfunktion och utvecklingsfunktion. Avslutningsvis
behandlas relationen mellan HFE-aktiviteter och andra discipliner i utvecklingsarbetet.
6.1
Relationen utvecklare och anvndare
Den mest centrala relationen i en utvecklingsprocess r den mellan utvecklaren och

anvndaren. Utvecklarens roll r att utveckla en maskin som anvndaren ska anvnda. Syftet
med boken r att beskriva ett arbetsstt fr utvecklaren, som frmjar att anvndaren kan och
vill anvnda den maskin som tas fram. Relationen anvndare-utvecklare kan beskrivas utifrn
aktivitetsteori (figur 6.1). (Mer om aktivitetsteori, se kapitel 20.2, sidan 204.)
Utvecklingsverktyg
Utvecklingsmilj
Utveckling
Utvecklare
Anvndningsmilj
Maskin
Anvndning
Anvndare
Uppgift
Figur 6.1 Relationen anvndare och utvecklare, frn Engelbrektsson (2004)
Engelbrektsson (2004) skriver att utveckling kan betraktas som en aktivitet dr utvecklare
(subjekt) anvnder sig av en utvecklingsmetod (mediator) fr att skapa maskinen (objekt).
Placeras sedan aktiviteten anvndning och aktiviteten utveckling tillsammans, blir det tydligt
att den sammanfogande faktorn blir maskinen (figur 6.1). Det intressanta r att maskinens roll
r olika i de bda aktiviteterna, objekt fr utvecklaren och mediator fr anvndaren.
Engelbrektsson (2004) argumenterade vidare att en anledning till att artefakter utvecklas som
inte r anpassade till anvndaren, r att utvecklaren ser artefakten som ett ml, medan
anvndaren ser artefakten som ett medel. De olika synstten leder till ett glapp mellan
maskinen som utvecklas och maskinen som anvndaren behver. Fr att verbrygga glappet
behver utvecklarna f frstelse fr anvndarnas syn p maskinen som en mediator fr att
kunna lsa uppgiften. Utvecklarna behver drfr komma i direktkontakt med anvndarna
och anvndningen. De mste allts bde observera och intervjua anvndarna och om mjligt
sjlva anvnda maskinen i dess anvndningsmilj. Fr att uppn direktkontakten r det ytterst
viktigt att utvecklaren personligen r i kontakt med anvndaren och att informationen inte
filtreras genom marknadsavdelningar etc.
- 71 -
Chalmers
6.2
Lars-Ola Bligrd
Relationen utvecklingsfunktion och marknadsfunktion
Utvecklingsarbetet involverar ofta mnga delar i fretaget: frmst marknad, teknisk

utveckling och produktion (figur 6.2). De hr verksamheterna br arbeta parallellt och
integrerat fr att god kvalitet ska uppns p maskinen. Hur denna integrering utfrs kommer
dock inte att tas upp hr, men det finns en relation mellan marknad/frsljning och teknisk
utveckling som r central fr HFE-aktiviteter.
Figur 6.2 Integrerad och parallell utveckling
Uppgiften fr marknadsfunktionen r, frenklat beskrivit, att underska och pverka vad

konsumenter/inkpare vill kpa, medan uppgiften fr frsljningsfunktionen r att direkt
pverka konsumenter/inkpare och att praktiskt genomfra affren. Bde marknad och
frsljning har d en naturlig koppling till anvndarna i de fall det r samma personer som r
konsumenter/inkpare. Men det finns ocks mnga tillfllen d anvndaren och konsumenten
r helt olika personer, med helt skilda behov och krav.
Vissa fretag har en organisation och/eller kultur som freskriver att det r marknadsfunktionen och frsljningsfunktionen som ska ha all kontakt med kunder och anvndare,
medan uppgiften fr teknisk utveckling bara r att framstlla det som marknad/frsljning vill
slja. Mlet fr marknadsfunktionens studier r d att avgra vad konsumenten/inkparen r
villig att kpa in och betala fr, medan mlet fr utvecklingsfunktionens studier r att avgra
vilka anvndarens behov r och vilka krav som finns p maskinen. Denna uppdelning leder
ofta till marknadsunderskningar och konkurrentjmfrelser som inte inkluderar tillrcklig
information till teknisk utveckling om marknaden. Fr att i utvecklingsprocessen uppn bra
samspel mellan mnniska och maskin r det synsttet inte framgngsrikt, d den information
som marknadssidan anvnder inte blir tillrcklig fr HFE-aktiviteterna.
I organisationen r det viktigt att tydliggra de tv olika syftena fr kontakterna med
anvndarna och klargra att bda behvs och kompletterar varandra. Bra samarbete mellan
marknadsfunktionen och utvecklingsfunktionen r ndvndigt fr att undvika revirtnkande,
allts suboptimering mot interna frdelar fr funktionen, fr att istllet kunna dra nytta av
varandras underskningar och kompetenser.
Det finns viktiga skl till att inte kombinera utfrande av anvndarstudier med sljbesk, ven
om det generellt r bra med samarbete mellan marknadsfunktionen och utvecklingsfunktionen. Vid anvndarstudier ska inte anvndarna vara utsatta fr ngra sljfrsk, d det
kan pverka deras ider och synpunkter. Det r viktigt att man som utvecklare inte r ute efter
att slja ngot vid en anvndarstudie, utan att man bara r intresserad av vad anvndarna
tycker fr att i framtiden kunna gra bttre maskiner. Viktigt r att anvndaren knner sig
trygg och att hon/han utan hinder kan kritisera fretagets befintliga maskiner.
- 72 -
Chalmers
6.3
Lars-Ola Bligrd
HFE-aktiviteternas relation i utvecklingsarbetet
Inom utvecklingsarbetet finns ocks mnga parallella och interagerande discipliner som till
exempel mekanik, elektronik, mjukvara, kvalitet och HFE-aktiviteter (figur 6.3). Fokus fr
boken ligger, som tidigare beskrivits, p de aktiviteter som r relaterade till samspelet mellan
mnniskan och maskinen. Integreringen mellan HFE-aktiviteterna och de vriga disciplinerna
i utvecklingsarbetet, r av strsta vikt fr att garantera framgng i projektet.
Figur 6.3 Parallella och interagerande discipliner i utvecklingsarbetet
HFE-aktiviteterna i utvecklingsprocessen r bde kravstllande och designande p en

vergripande niv, men dremot stlls inga krav eller grs ingen design med avseende p
detaljer som material, elektronik, mekanik, programmering etc fr maskinen. HFEaktiviteterna kan i detta avseende jmstllas med kvalitets-, ekonomi- och miljarbetet, vilka
fokuserar p att stlla krav och sedan utvrdera maskinen som r under konstruktion.
Under ett utvecklingsarbete r allts mlet fr HFE-aktiviteter att frse de andra disciplinerna
med styrning i form av krav och design. Styrningen grs genom att krav och design
verlmnas fr att uppfyllas av andra discipliner i utvecklingsprocessen (figur 6.4). Bilden
visar ocks tydligt att de delar av en utvecklingsprocess som HFE-aktiviteterna r mest
involverande i och ansvariga fr, intrffar i brjan. Ju lngre arbetet fortskrider, desto mer
kar de andra disciplinernas involvering. Strsta andelen i utvecklingsprocessen har HFEaktiviteterna i behovsidentifieringen, vilken sedan ligger till grund fr hela utvecklingsarbetet.
Effekt
Behovsidentifiering
Behov
Anvndning
itet
er
ktiv
Ick
e
Interaktion
Delsystemkrav
er
itet
HF
E-a
Maskinkrav
ktiv
Arkitektur
E-a
HF
Anvndnngskrav
e
Ick
Element
Konstruktion
Icke HFE-aktiviteter
Figur 6.4 Frdelning mellan HFE-aktiviteter och de vriga disciplinerna i en utvecklingsprocess
Det kommer allts att finnas kravoch designbeslut som andra discipliner kommer att arbeta
mer aktivt med och dr HFE-aktiviteterna snarare har en utvrderande roll. Vissa av de
behov/krav som har behandlats i en fas, kommer d inte att finnas med i en design- eller i en
kravspecifikation i nsta fas inom ansvarsramarna fr HFE-aktiviteterna, utan andra
- 73 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
discipliner jobbar vidare fr att uppfylla dem. Ett exempel p detta r att maskinsystemkraven
ofta innehller krav p ljudniv och yttemperatur fr maskinen. Kraven r framtagna som en
del i HFE-aktiviteterna, men det r mekanisk design och elektrisk design som har till uppgift
att ta fram lsningar som uppfyller kraven.
En frutsttning fr detta integrerade arbete i en utvecklingsprocess r att de olika disciplinera
r synkroniserade och att det finns klara rutiner fr verlmning av krav och design frn HFEaktiviteter. Det br lsas genom att det finns en vergripande projektplanering, dr alla
discipliner r integrerade och kopplingarna mellan disciplinerna r klargjorda. En mjlighet r
att ha mten dr kravpoolen (de samlade kraven i en fas) och fattade designbeslut gs igenom
gemensamt av alla discipliner, fr att se om vissa krav berr flera omrden och drefter dela
upp kraven mellan disciplinerna. Designbesluten behver ocks kommuniceras under dessa
mten fr att ge en bakgrund till kravsttningen, s att det r tydligt varfr varje krav finns.
- 74 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Del 2 ACD3-processens delar

detaljerat
Detaljerad genomgng av ACD3-processens delar samt passande metoder fr varje del.
- 75 -
Chalmers
7 Planering
I kapitel 7 17 kommer de elva blocken i ACD3-processen att presenteras mer i detalj. Den
aktivitet som r placerad hgst upp i beskrivningen av ACD3-processen r planering och
kommer drfr att tas upp frst. Planeringsarbetet fr HFE-aktiviteter i en utvecklingsprocess
ska utfras tidigt i frhllande till det vergripande projektet, eftersom resultaten frn de
tidiga delarna av processen ligger till grund fr de vriga aktiviteterna. Planeringen fortstter
och korrigeras och ndras successivt under hela utvecklingsprocessen, baserat p hur arbetet
framskrider.
7.1
Klargra syfte, ml och resurser
Frst mste syftet och mlet med utvecklingsprocessen klargras. De kan vara mer eller
mindre bestmda och ligga p varierande niver, men det r viktigt att de inblandade parterna
r verens om vad som gller. Syftet och mlet kan ndras under resans gng beroende p vad
som framkommer. I de fall syftet och mlet ndras r det vsentligt att de involverade
personerna i projektet blir informerade och ven blir verens om frndringen. Det r ocks
viktigt att belysa vilka resurser som finns fr hela utvecklingsarbetet och ven vad som gller
fr HFE-aktiviteterna. Som alltid mste balans rda mellan alla aktiviteter i ett projekt och de
rtta prioriteringarna mste kunna gras.
7.2
Skapa en HFE-grupp
Fr att arbetet ska bli effektivt, br varje utvecklingsprojekt ha en human factors engineeringgrupp (HFE-grupp), som utgrs av en mindre grupp frn sjlva projektorganisationen. HFEgruppens ansvar r att planera och driva arbetet kring samspelet mellan mnniska och maskin
i projektet. Frutom personer med kunskap inom ergonomi och human factors br det ven
ing personer i gruppen som arbetar med maskinen p systemniv, ssom projektledare,
produktchef (marknadssidan) och systemingenjr. Lagom storlek p gruppen r 4-10
personer. ven anvndare kan ing i gruppen eller vara representerande i en speciell
anvndargrupp.
D mycket av maskinens funktion och utseende ligger inom gruppens arbete r det viktigt att
gruppen har befogenhet att bestmma ver de hr delarna. HFE-gruppen br allts jobba nra
projektledningen och marknadssidan fr att mjligra en effektiv beslutsgng. Projektledarens
medverkan i HFE-gruppen medfr ocks att synpunkter och aspekter om mnniskamaskininteraktion lttare nr de vriga grupperna i det vergripande utvecklingsprojektet.
7.3
vergripande planering
HFE-gruppens frsta uppgift r att medverka vid den vergripande planeringen av

utvecklingsprojektet, s att HFE-aktiviteterna fr bra mjlighet att verka i kravsttning och
designarbete. Drefter grs en planering av HFE-aktiviteter, en sk mnniska-maskinplan
(human factors engineering plan). Planering sker nr ramarna r satta fr hela det
vergripande utvecklingsprojektet. Insatserna i HFE-aktiviteterna anpassas till det stora
projektet nr det gller behov, tid, omfattning och resurser. Men HFE-aktiviteterna r ocks
input till projektplanen som helhet, s planeringen r alltid iterativ.
Det som initialt ska faststllas i planeringen av utvecklingsprocessen d det gller HFEaktiviteterna r:
nr i utvecklingsprocessen aktiviteterna genomfrs (deadlines)

andra aktiviteter i processen som relaterar till HFE-aktiviteterna
tiden som finns till frfogande
- 77 -
Lars-Ola Bligrd
tillgngliga deltagare
tid som deltagarna har till frfogande
resurser, ekonomiska frutsttningar och utrustning
HFE-gruppmedlemmarnas kunskap och erfarenhet
(domnkunskap, teoribas och metodkunnande)
Resultatet av planeringen inom gruppen dokumenteras i en plan. Planen ska beskriva arbetet
som ska utfras, vem som ska gra vad, vem som granskar och nr arbetet ska vara klart.
Utformningen av sjlva planen kan variera, men den ska utformas p samma stt som vriga
planer i det vergripande projektet. Planen r ett levande dokument, som ska uppdateras hela
tiden under projektets gng. Nr utvecklingsarbetet r klart, utgr planen en dokumenterad
beskrivning ver hur utvecklingen av maskinen har gtt till, sett ur ett mnniska-maskinperspektiv.
7.4
Involvering av anvndarna
En viktig aspekt att behandla i den initiala planeringen r strategin fr involvering av

anvndarna. Anvndarnas behov, krav och synpunkter r grunden fr mycket av arbetet inom
HFE-gruppen. Anvndarna kan ofta ocks komma med praktiska frslag p hur olika delar
br vara utformade, vilket r vrdefullt. De kan involveras p mnga olika stt, bde vad det
gller datainsamling och utvrdering, vilket kommer att tas upp lngre fram. Att kontinuerligt
ha med anvndare i HFE-gruppen som informationsklla kan vara bde bra och mindre bra.
Frdelen med att ha med anvndare i gruppen gr att det gr vldigt snabbt att f tillgng till
kunskap som man sjlv inte besitter (till exempel vid olika analyser) och att f snabb
terkoppling frn syntesarbetet. Nackdelen r att anvndarna i gruppen inte alltid r
representativa fr hela anvndargruppen och en allt fr stor involvering kan gra dem mer
lojala mot projektet n mot anvndningen. En bra lsning p denna problematik r att nyttja
vissa anvndare i HFE-gruppen eller i en speciell anvndargrupp, men dessutom att ha andra
anvndare som utgr basen fr datainsamling och utvrdering.
7.5
Samordning med vrigt utvecklingsarbete
Som beskrivits i kapitel 6 (Relationer i utvecklingsarbete) behver HFE-aktiviteterna

samordnas eller integreras med projekt som hanterar den tekniska utvecklingen. Ofta r det
aktiviteterna som r relaterade till samspelet mnniska-maskin som ger indata till det vriga
utvecklingsarbetet och drfr mste planeras fr att ligga steget fre. I denna samordning r
det centralt att ven definiera verlmningspunkter mellan HFE-aktiviteterna och de andra
delarna i utvecklingsarbetet. Naturliga punkter fr detta r design- och kravspecifikationerna.
Viktigt r att lmna ver informationen p ett sdant stt att den kan anvndas av personer
utan kunskap inom ergonomi och human factors, dvs man mste allts kunna tala
ingenjrernas sprkq fr att lyckas kommunicera i utvecklingsarbetet.
Ett praktiskt tips r att ngon person kopplad till HFE-aktiviteterna ska deltaga p
projektmtena som gller hela utvecklingsprojektet, fr att f p s stt veta vad som r p
gng i det tekniska utvecklingsarbetet och kunna fra en dialog med konstruktrerna. r det
ett s stort projekt att det r uppdelat i mindre grupper som hrdvarugrupp, mjukvarugrupp
och mekanikgrupp, br man strva efter att ocks skapa en systemgrupp, dr de som jobbar p
systemniv kan mtas. En systemgrupp kan, frutom de som arbetar med HFE-aktiviteter,
utgras av projektledare, systemingenjr, riskanalytiker med flera.
q
Jag (Lars-Ola) r utbildad elektroingenjr, vilket visade sig vara mycket vrdefullt nr jag jobbade som
Usabiliy Engineer p Breas Medical AB. Utbildningen gjorde att jag hade mjlighet att hnga med i
mjukvaruutvecklarnas och hrdvaruutvecklarnas diskussioner och fra in aspekter om mnniska-maskin p
arenan genom att prata samma sprk.
- 78 -
Chalmers
7.6
Metoder
Fr att planera och beskriva aktiviteter i en utvecklingsprocess finns mnga mer eller mindre
avancerade metoder. Tre stycken enkla men kraftfulla metoder r:
Fldesschema
Ganttschema
"Visuell plan"
Fldesschema
Ett fldesschema r en grafisk beskrivning av en process eller ett arbetsstt och den grafiska
strukturen kan best av ovaler, rektanglar, romber etc. Innehllet i figurerna bestr ofta av
instruktioner och villkor, och fr att binda samman dem anvnds pilar. Nr fldesschemat
anvnds fr planering, innehller rutorna de aktiviteter som ska utfras i processen, medan
pilarna beskriver informationsfldet mellan aktiviteterna. Syftet med fldesschemat r frmst
att underska vilka aktiviteter som r beroende av varandra samt att visualisera informationsfldet.
Ganttschema
Ett Ganttschema r en form av fldesschema insatt i ett koordinatsystem, dr x-axeln representerar tiden, medan y-axeln representerar aktiviteter i processen. I schemat visas nr en
aktivitet intrffar och hur lng tid den tar. Schemat kan ocks visa vilka aktiviteter som r
beroende av varandra. Syftet med Ganttscheman r frmst att tidsplanera, eftersom de visar
hur lng tid varje aktivitet tar.
"Visuell plan"
En visuell plan r ett schema insatt i ett koordinatsystem, dr x-axeln r tiden, medan y-axeln
r tillgngliga resurser i utvecklingsprojektet. I schemat visas vilken resurs som utfr en
aktivitet och nr det sker. En visuell plan anvnds frmst fr resursfrdelningen.
- 79 -
Chalmers
8 Datainsamling
Den andra parallella och kontinuerliga aktiviteten i ACD3-processen r datainsamlingen. En
kontinuerlig datainsamling r en av grundpelarna i processen. Insamlingen av data grs under
hela utvecklingsarbetet fr att det r nst intill omjligt att tidigt i projektet veta vilken
information som behver samlas in. Informationsbehoven uppkommer successivt under
processens framskridande.
Den frmsta kllan till information fr HFE-aktiviteterna r studier av verkliga anvndare och
anvndning, eftersom det r dr som maskinen (som r under utveckling) hr hemma nr den
blir frdig. Utan kunskap om den kommande anvndningen r det svrt att konstruera
maskinen rtt. Redan existerande kunskap, till exempel tidigare studier och standarder, r
ocks av stor vikt fr arbetet.
8.1
Datateori
Innan en teorifrdjupning om data, r det p sin plats att tydligra skillnaden mellan data,
information och kunskap. Data r otolkad fakta som erhlls vid studier eller som finns
dokumenterad; dr rdata betecknar data som ej har blivit behandlad p ngot stt.
I utvecklingsarbetet finns bde primr- och sekundrdata. Primrdata r insamlad under sjlva
utvecklingsarbetet i syfte att stdja arbetet. Sekundrdata r insamlad av ngon annan person
utanfr projektet och kan vara insamlad i annat syfte n det som r tnkt i det aktuella
utvecklingsarbetet.
Information uppstr nr datan tolkas i en kontext, allts i ett sammanhang. Det sker fljaktligen bde en tolkning av data och en tolkning av kontext i skapandet av information.
Kunskap i sin tur uppstr nr informationen ges en mening eller ett syfte, s att informationen
kan anvndas fysiskt eller socialt.
I utvecklingsarbetet r det alltid data som samlas in, fr att bearbetas till information och bli
till kunskap som r anvndbar i utvecklingsarbetet. Datan som samlas in kan kategoriseras
utifrn ett antal aspekter. Kategoriseringen underlttar analysen och tolkningen av datan. De
frmsta kategorierna r:
relation till fenomen

klla fr datan
typ fr datan
Relation till fenomen

Datan har alltid en direkt eller indirekt relation till det fenomen den beskriver, beroende p
om datan kommer frn empiriska studier eller analytiska studier. Empirisk data kommer frn
direkta studier av verkliga fenomen. Empirisk data kommer exempelvis frn observationer
och intervjuer med anvndare, mtning av fysiska mtt och omgivningsfaktorer, samt
praktiska hllfasthetstester. Analytisk data kommer frn indirekta studier, dvs studier som inte
direkt samlar data frn verkligheten utan i stllet representerar den teoretiskt. Analytisk data
kommer frn hllfasthetsberkningar, utvrderingar frn mallar och andra analytiska metoder
som till exempel formanalys.
Klla fr datan
Nsta kategorisering gller kllan fr datan. Kategorierna r: objektivt, semiobjektivt och
subjektivt. Objektivt insamlad data erhlls genom direkta mtningar av verkliga fenomen,
som exempelvis mnniskors lngd och vikt, men ocks deras puls, EMG eller syreupptagning.
- 81 -
Lars-Ola Bligrd
Vidare kan objektiv data handla om observation av hur mnga gnger en person hoppar in och
ut ur en truck under ett arbetspass eller hur ofta en operatr tergr till huvudmenyn i ett
grnssnitt, nr hon/han lser en frdefinierad uppgift.
Subjektiv data erhlls nr mnniskor sjlva verbalt eller skriftligt uttrycker vad de tycker,
knner eller tror om ngonting. Subjektiv data r allts anvndarens upplevelse av till
exempel fysisk belastning p en muskelgrupp, total anstrngning, diskomfort eller mental
arbetsbelastning. Semiobjektiv data erhlls nr en person (dock ej frsksobjektet) gr en
skattning eller bedmning av ett fenomen utifrn en mall.
Typ fr datan
Den sista kategorin beskriver typen av data och de tre r: kvantitativ, semikvantitativ och
kvalitativ. Kvantitativ data r direkta siffror frn en mtning eller en observation. Semikvantitativ data r kategoriseringar eller rankning frn skalor, till exempel hur obekvm en
viss frarstol upplevs p en skala eller hur allvarliga konsekvenser ett anvndningsfel fr, p
en annan skala. Kvalitativ data r beskrivning och frstelse av omvrlden och sammanhang i
form av ord och bilder. Kvalitativ data besvarar frgor av typen vad, vem, hur, nr och var.
Kombination av kategorier
Den data som samlas in gr alltid att kategorisera utifrn de tre ovannmnda kategorierna:
ursprung, klla och typ. Ett exempel som kan belysa det r en filmrecension, ssom den
terges i en tidning. Recensionen bestr av en betygssttning p en skala 1-5 (semikvantitativ
data) och ett fritt nedskrivet omdme i ord (kvalitativ data). Eftersom det r det egenupplevda
som beskrivs av recensenten, r det subjektiv data som presenteras i recensionen. Datan r
empirisk eftersom recensenten sg filmen i verkligheten. Det finns dock kombinationer som
inte r mjliga. Objektiv data kan inte vara kvalitativ och subjektiv data kan inte vara
analytisk. Mnga metoder fr insamling av data innehller dock data frn flera kategorier i
olika kombinationer.
Validitet och reliabilitet
Tv andra grepp rrande data r validitet och reliabilitet. Med validitet menas hur vl den
insamlade datan verensstmmer med det sanna vrdet. Fr att f valid data krvs att
bde systematiska fel saknas eller r sm och att de slumpmssiga felen r sm vid
insamlingen. Validitet fr datan handlar ocks om att kunna ange i vilken situation och fr
vilken mlgrupp resultaten r giltiga. Med reliabilitet menas hur vl data verensstmmer vid
upprepade insamlingar (oberoende av det sanna vrdet). r verensstmmelsen god r
reliabiliteten hg. Ofta r det validiteten som r det intressanta, d hg validitet fr det mesta
innebr hg reliabilitet, men hg reliabilitet behver inte betyda att validiteten r hg.
- 82 -
Chalmers
8.2
Fokus fr insamling
Under datainsamlingen i ett utvecklingsprojekt samlas frmst information in om:
anvndare
uppgift
omgivning (fysisk, psykisk och social)
tekniska lsningar
Mer specifika aspekter att f in information om r listade nedan:
vilka effekter maskinen ska uppn (systemml)

vilka funktioner maskinen ska innehlla
vilka andra maskiner som maskinen ska anvndas tillsammans med
var maskinen ska anvndas
vilka behov/krav anvndarna har p maskinen och anvndningen
vad det finns fr krav och riktlinjer frn standarder, bde interna och externa, samt
referenslitteratur
vad det finns fr positiva erfarenheter och problem med den ldre maskinen
vilka tekniska lsningar som idag anvnds fr att utfra uppgiften
vilka framtida tekniska lsningar som finns eller frvntas finnas
resultat frn de kontinuerliga utvrderingarna under projektets gng
- 83 -
8.3
Lars-Ola Bligrd
Metoder
Fr datainsamling finns mnga anvndbara typer av metoder. Nedan fljer en kort

beskrivning av de grundlggande typerna. Fr varje metodtyp har referenser angivits fr
vidare och frdjupad lsning. Det finns mer specifika metoder som bygger p
grundmetoderna eller en kombination av dem. De specifika metoderna presenteras i
referenserna och ngra introduceras i metodavsnitten i de kommande delarna av ACD3processen.
Litteraturstudier
Litteraturstudier anvnds ofta fr att samla in bakgrundsinformation till ett projekt och/eller
fr att beskriva det nuvarande kunskapslget. Kllorna till en litteraturstudie kan vara av olika
slag, men vanliga r:
Tidigare projektdokumentation
Manualer och instruktioner
Handbcker och lrobcker
Vetenskapliga publikationer (via databaser)

Incident-, olycks- eller avvikelserapporter (se nedan)
Loggar (se nedan)
Studier av incident-, olycks- eller avvikelserapporter

En speciell typ av dokumentation r rapporter som gller avvikelser, incidenter och olyckor. I
vissa branscher, srskilt de som har fokus p skerheten, finns rapporteringssystem nr ngot
r fel eller ngot ovntat har intrffat. Hndelserna dokumenteras ofta fr att kunna vara
underlag fr att skapa bttre rutiner och bttre utbildning. De r ocks anvndbara som
information till utvecklingsprocessen, d de ger en beskrivning ver vad som faktiskt kan
hnda med en maskin. Speciellt anvndbara r rapporterna som grundmaterial fr riskanalysen.
Loggstudier
En annan speciell typ av dokumentation r loggar av olika slag som frts av anvndare eller r
automatgenererade av maskinen, till exempel patientbokningen fr en medicinsk utrustning
eller logg ver larm frn en maskin. Till skillnad frn studier av incidenter etc, ger loggstudier
information om hur det gr till i normalfallet med en maskin. Det gr ven att frse anvndare
under kortare tid med en loggbok (dagbok) att fylla i, fr att p stt kunna f information om
den normala anvndningen.
Observationer
Vid en observation iakttar underskaren med egna gon de skeenden hon/han r intresserad
av. Observationer kan genomfras i verkliga anvndningssituationer ("i flt") eller i en
arrangerad frskssituation ("i labb"). Vid observationer i flt studeras anvndare i verklig
milj, nr de hanterar verkliga maskiner och lser aktuella uppgifter. Observationer av
frskssituationer utfrs ofta fr att f mer detaljerad kunskap om hur en specifik lsning
fungerar fr den specifika uppgiften. (Den arrangerade frskssituationen gr det mjligt att
kontrollera de faktorer som pverkar situationen.)
Syftet generellt med observationer r att uppn en frstelse fr anvndarsituationen, utan att
pverka anvndarens beteende. Observation anvnds allts fr att ta reda p vad mnniskorna
faktiskt gr, inte bara vad de sger att de gr.
o Jorgensen, DL. (1989). Participant Observation
o Kyln, J-A. (2004). Att f svar: intervju, enkt, observation
Intervjuer
Intervjuer r den mest grundlggande metoden fr att samla in anvndarinformation och
anvnds fr att skapa en frstelse fr hur anvndarna tnker och resonerar och inte bara hur
de gr. Resultatet av intervjuer ger subjektiva data frn anvndarna. Intervjuer kan vara
strukturerade, semistrukturerade eller ostrukturerade. En strukturerad intervju innebr att man
- 84 -
Chalmers
stller frgor som formulerats i frvg. I en ostrukturerad intervju diskuterar man fritt med
intervjupersonen kring ett mne. Semistrukturerad intervju r ett mellanting, dr man p
frhand har en struktur ver vilka frgeomrden som ska tas upp, men man pratar mer fritt
kring dem. En strukturerad intervju r att fredra nr kvantitativ data efterfrgas, medan en
ostrukturerad intervju fungerar bst nr kvalitativ data efterfrgas.
o Lantz, A. (2007). Intervjumetodik
Enkter
Enkt r egentligen en sorts strukturerad intervju, dr intervjuaren inte r nrvarande, utan ett
formulr innehllande ett antal frgor lmnas ver och besvaras skriftligt. En enkt r en
indirekt metod, dvs ingen personlig kontakt finns mellan den som ansvarar fr enkten och de
som svarar. De frmsta anvndningsomrdena fr enkter r:
samla in data frn ett stort antal personer

samla in data frn personer som r svra eller resurskrvande att n personligen
validera tidigare resultat frn intervjuunderskningar
(ett resurseffektivt stt att bekrfta eller dementera tidigare insamlad data)
Frgeformuleringen r mycket viktig nr det gller enkter, fr att erhlla svar p det som
faktiskt efterfrgas. Bra r att gra pilotutvrderingar av enkten, dvs testa den p ngra
relevanta personer, innan den skickas ut till den stora gruppen. Vidare r det viktigt att
enkten konstrueras s att nskade analyser gr att gra.
o Trost, J. och Hultker, O. (2007) Enktboken
Fokusgrupper
Metoden fokusgrupp r en form av gruppintervju med ca 6-12 deltagare. Gruppen diskuterar
till exempel erfarenheter av en maskin, en arbetssituation, eller ett tillvgagngsstt vid
lsandet av en uppgift. En fokusgrupp ska ha en ls struktur fr att ge utrymme fr stor
spontanitet. En moderator (ordfrande) ansvarar fr att alla frgestllningar diskuteras och att
alla deltagare r aktiva och fr mjlighet att uttrycka sina sikter. Moderatorn har ibland en
medhjlpare som fr anteckningar under mtet. Ofta spelas diskussionen ocks in fr vidare
analys vid ett senare tillflle.
o Obert, C. och Forsell, M. (2000). Fokusgrupp: ett enkelt stt att mta kvalitet
Contextual inquiry (CI)
En metod speciellt lmplig fr datainsamling under behovsidentifieringen r Contextual
Inquiry. CI har sin grund i etnografi och metoden utfrs genom att man skuggar en anvndare
under verklig anvndning och genom intervju och observation skaffar sig frstelse fr
anvndarens behov. Metoden r speciellt lmplig fr att f fram information som r implicit
och svr att f fram med vanliga intervjuer.
o Beyer, H. och K. Holtzblatt (1998) Contextual Design: Defining Customer-Centered
Systems
Objektiva mtningar
En annan typ av metod fr datainsamling r objektiva mtningar. Med objektiv menas att
mtningen grs med instrument som inte r beroende av subjektiv data. Exempel p faktorer
att underska med objektiva mtningar r lngd, vikt, temperatur, puls, EMG och
syreupptagning.
- 85 -
Chalmers
9 Utvrdering
Nsta parallella aktivitet i ACD3-processen r utvrderingen. Kontinuerliga utvrderingar r
en av grundpelarna i utvecklingsarbetet och de grs fr att skerstlla kvaliteten p maskinen
genom hela processen. Ju tidigare brister och svagheter uppmrksammas under utvecklingsprocessen, desto enklare och billigare r det att tgrda dem. De utvrderingar som grs under
en utvecklingsprocess kan utifrn syfte delas in i tv kategorier: formativa utvrderingar och
summativa utvrderingar.
Formativa utvrderingar grs fr att hitta svagheter och problem i maskinen, s att den kan
frbttras. De summativa utvrderingarna grs fr att underska om maskinen nr upp till de
ml, krav etc som har stllts under processen. I det praktiska utvecklingsarbetet kan det ibland
under sjlva utvrderingen vara svrt att dra en klar grns mellan vad som r summativ
respektive formativ utvrdering.
Det finns olika metoder fr formativa och summativa utvrderingar. En del metoder fungerar
bde fr att gra en summativ utvrdering eller en formativ utvrdering, men skillnaden ligger
frmst i hur resultatet anvnds. Bde formativa och summativa utvrderingar kan gras
kontinuerligt under utvecklingsarbetet och i varje fas, men vad som utvrderas och hur
utvrderingar utfrs beror p fas och specifikt projekt.
9.1
Formativ utvrdering
De formativa utvrderingarna r till fr att frbttra maskinen. Den kontinuerliga

utvrderingen i utvecklingsarbetet har till uppgift att utvrdera fem centrala aspekter, vilka r
listade nedan. I en och samma utvrdering kan tv eller flera aspekter samtidigt underskas:
anvndbarhet
nytta
anvndarvnlighet
funktion/prestanda
risker
De formativa utvrderingarna kan i stort delas in i tv grupper, dels de utvrderingar som grs
p kravspecifikationer och designspecifikationer och dels de utvrderingar som grs p gjorda
konstruktioner. De senare sker ofta mot prototyper av olika slag.
Anvndbarhet
Den frsta aspekten r relaterad till samspelet som helhet i mnniska-maskinsystemet, dvs
fokus p samspelet mellan mnniska, maskin, uppgift och omgivning. Utvrderingen
undersker om anvndaren kan utfra uppgifterna p ett effektivt stt med maskinen och
uppn systemmlen. Frgor att beakta vid denna typ av utvrdering r:
Lser vi rtt problem (fr att uppn effekten)?

Utvecklas rtt maskin (fr att n systemmlen)?
Nytta
Den andra aspekten r relaterad till om anvndningen av maskinen uppnr de effekter som
specificerats, dvs fokus p samspelet mellan maskinen och uppgiften. Utvrderingen
undersker om maskinen kan utfra sin uppgift som avsett. Frgor att beakta vid denna typ av
utvrdering r:
Lser vi problemen p rtt stt (tekniskt och funktionellt)?

Har maskinen utformats p rtt stt (effektivt och ndamlsenligt)?
- 87 -
Lars-Ola Bligrd
Anvndarvnlighet
Den tredje aspekten r relaterad till det specifika samspelet mellan anvndare och maskin, dvs
fokus p samspelet mellan mnniskan och maskinen. Utvrderingen undersker om
operatrerna kan frst och hantera maskinen p det stt som r avsett. Frgor att beakta vid
denna typ av utvrdering r:
Lser vi problemen p rtt stt (i designniv arkitektur och interaktion)?

Har mnniska-maskininteraktionen utformats tillrckligt bra?
Funktion/prestanda
Den fjrde aspekten r relaterad till om maskinen r konstruerad/implementerad p det stt
som den r designad. Utvrderingen undersker om maskinen fungerar p det stt som r
avsett, allts kontroll mot specifikation. En frga att beakta vid denna typ av utvrdering r:
Uppfyller maskinen specifikationerna (krav och design)?
Risker
Den femte aspekten r relaterad till de kritiska situationer som kan uppkomma nr maskinen
anvnds. De kan uppkomma nr maskinen fallerar eller nr samspelet mellan mnniska och
maskin blir fel. Utvrderingen av det senare besvarar frgan om vad det finns fr
anvndningsfel som r sannolika att uppkomma och vilka konsekvenser de kan f. Frgor att
beakta vid denna typ av utvrderingar r:
9.2
Har maskinen utformats tillrckligtr skert?

Har mnniska-maskininteraktionen utformats tillrckligt skert?
Summativ utvrdering
Under hela utvecklingsprocessen r det viktigt att skerstlla att resultatet av syntesen i
respektive fas uppfyller de ml och krav som har stllts. De summativa utvrderingarna delas
upp i fyra grupper, vilka listas nedan. Grupperingen skiljer sig frn den formativa, men r i
praktiken ofta en fortsttning p det kontinuerliga utvrderingsarbetet i utvecklingsprocessen,
dvs de formativa utvrderingarna betraktas som summativa, nr de visar att ml och krav r
uppfyllda. De summativa utvrderingarna delas in i fljande:
testning
verifiering
validering
slutlig riskanalys
De summativa utvrderingarna kan gras dels hos utvecklaren och tillverkaren (under
simulerade frhllande) och dels gras p fltet hos anvndaren (under verkliga frhllanden).
I strre projekt som ska leverera specifika maskiner, r ett Factory Acceptance Test (FAT) ett
exempel p en summativ utvrdering hos tillverkaren, medan en Site Acceptance Test (SAT)
r ett exempel en summativ utvrdering hos anvndaren.
Testning
Testning innebr att utvrdera om specificerad design har uppfyllts i konstruktionen, dvs
testning r en utvrdering som sker mot designspecifikationen. Ett exempel r att utvrdera
om ett hus har byggts efter ritningen. Testning grs p alla niverna i utvecklingsprocessen,
dr syntesen har resulterat i en design av ngot slag.
Vad som r tillrckligt skert fr en maskin bestms i det vergripande riskarbetet.
- 88 -
Chalmers
Verifiering
Verifiering innebr att utvrdera om uppstllda krav uppfylls, dvs verifiering r utvrdering
mot kravspecifikationen. Verifieringen kan allts bde gras mot designspecifikationer och
mot frdig konstruktion, d bda beskriver hur maskinen slutligen ska fungera. Verifiering
utfrs i alla niverna i utvecklingsprocessen, dr syntesen har resulterat i en kravspecifikation.
Validering
Validering innebr att utvrdera om uppstllda ml har uppntts och rent formellt kan
validering ses som en testning mot de effekter som maskinen ska uppn i det sociotekniska
systemet. Valideringens syfte r att underska om maskinen som helhet fungerar i avsedd
kontext. Drfr behver valideringen gras p en s komplett maskin som mjligt, sett utifrn
det omgivande systemet. Maskinen behver inte innehlla den frdiga tekniska lsningen,
utan kan representeras av en prototyp eller en simulering som uppfr sig p det stt som den
frdiga maskinen kommer att gra.
Slutlig riskanalys
Den slutliga riskanalysen inom HFE-aktiviteterna grs fr att utvrdera om risken fr
anvndningsfel r acceptabelt lg. Denna riskanalys r en rak fortsttning och uppsummering
av de riskanalyser som har gjorts kontinuerligt under utvecklingsarbetet. Precis som vid
valideringen, behvs vid den slutliga riskanalysen en mer eller mindre komplett maskin fr att
ett tillfrlitligt resultat ska uppns. En komplett maskin i sin enklaste form, r en prototyp
med full funktionalitet.
- 89 -
9.3
Lars-Ola Bligrd
Metoder
Det finns mnga olika metoder att anvnda fr utvrdering under olika skeden av en
utvecklingsprocess. Nedan presenteras grundlggande typer av metoder. Referenser har
angivits fr varje metodtyp fr vidare och frdjupad lsning. Det finns mer specifika metoder,
vilka bygger p grundmetoderna eller en kombination av dem. De specifika metoderna
presenteras i referenserna och ngra introduceras i de kommande metodavsnitten.
I mnga fall sker datainsamling som en del av utvrderingen, vilket medfr att vissa av
datainsamlingsmetoderna kommer till anvndning ven hr. De typer av utvrderingsmetoder
som r presenterade nedan frekommer i vissa fall som en del av en annan mer omfattande
metod.
Granskning
En ofta frekommande och anvndbar formativ utvrdering r granskning. Granskning
innebr att intressenter i utvecklingsprojektet fr granska dokument och designfrslag fr att
komma med kommentarer. Intressenterna r personer som anvndare, marknadspersoner,
ledningspersoner, sljare och teknikutvecklare. Granskningen har en viktig roll att fylla i och
med att den frankrar och sljer in maskinen hos intressenterna, samt att de fr komma med
synpunkter. Ett formellt granskningsfrfarande av kravspecifikationer och
designspecifikationer r vanligt inom mnga organisationer. Datainsamlingen frn
granskningen kan ske via intervju, fokusgrupp eller enkt.
Genomgng
Ett mer strukturerat utvrderingsstt n granskning, r att genomfra utvrderingen med en
genomgng. Vid ett sdant tillflle samlas ett antal personer, oftast med olika kompetens, fr
att g igenom det som skapats under utvecklingsprocessen. En moderator leder genomgngen
och skerstller att hela materialet studeras. Synpunkterna frn deltagarna sammanstlls i ett
protokoll. En genomgng kan med frdel utfras i form av en fokusgrupp.
Kano-enkt
En Kano-enkt r en metod baserad p Kano-modellen och den anvnds fr att utvrdera
insamlade behov med hjlp av kunder och anvndare. I enkten anvnds frgor i par, dr
respondentens bedmer en fiktiv lsning, dels om behovet kommer att uppfyllas och dels om
behovet inte kommer att uppfyllas. Svaren analyseras sedan efter en specifik systematik fr
att kategorisera behoven utifrn hur viktiga de r fr lsningen.
o Bergman, B. och Klefsj, B. (2012) Kvalitet frn behov till anvndning
Standardinspektion (SI)
Fr att underltta granskningen eller genomgngen kan materialet granskas mot en mall.
Standardinspektion gr i korthet ut p att en maskin granskas utifrn en lista med gllande
standarder fr att avgra om de fljs eller inte. Detta kan bland annat gras utifrn interna
fretagsstandarder, nationella standarder (till exempel Arbetsmiljverkets freskrifter) eller
internationella standarder (till exempel ISO och IEC).
o Faulkner, X.(2000) Usability Engineering
En person som besvarar frgor i en underskning.
- 90 -
Chalmers
Heuristisk utvrdering (HE)

En heuristisk utvrdering liknar en standardinspektion, men i stllet fr en mall anvnds en
lista ver tumregler/principer/riktlinjer, en sk heuristik. Exempel p principer r att "dialogen
i menyerna ska vara enkel och naturlig" och "anvndarens mentala belastning ska minimeras
vid interaktionen ". En heuristika fr en utvrdering innehller ofta 5-20 centrala riktlinjer,
eftersom flera kan gra utvrderingen krnglig att utfra. Under den heuristiska utvrderingen
noteras maskinens avsteg frn riktlinjerna och de eventuella problemens allvarlighetsgrad
vrderas. I litteraturen finns heuristikor fr olika typer av maskiner, men en heuristika kan
ocks utvecklas utifrn teori specifikt fr ett projekt. En heuristika kan fokusera bde p
fysisk och kognitiv ergonomi (mer om det i kommande stycken), s vl som p sjlva
uppgiften. Heuristisk utvrdering kan gras inom ramen fr en granskning eller en
genomgng.
o Nielsen, J. and Mack, RL. (1994) Usability inspection methods
Utvrdering kognitiv ergonomi
De metodtyper fr utvrdering som har beskrivits ovan r generella, men det behvs ofta
metoder fr att specifikt utvrdera den kognitiva ergonomin i mnniska-maskinsystemet.
Utvrdering av kognitiv ergonomi har fyra centrala delar:
Anvndarvnlighetsproblem: vad som hindrar anvndare frn att gra rtt

Anvndningsfel: vilka fel som kan uppkomma vid anvndningen
Mental belastning: vilka belastningar som hjrnan utstts fr och hur belastningar verkar
Problemlsning/beslutfattande: hur anvndaren tnker i interaktionen
Metoderna inom detta omrde utvrderar ofta flera aspekter samtidigt. En speciell grupp
metoder fr utvrdering av kognitiv ergonomi r riskanalys av anvndande. Gruppen av
metoder beskrivs mer i detalj p nsta sida.
o Helander M., Landauer, TK. och Prabhu, P. (Eds.) (1997) Handbook of Human-computer
Interaction
Utvrdering fysisk ergonomi
Det behvs ocks mer specifika metoder som utvrderar den fysiska ergonomin vid
anvndning av maskiner, d den fysiska ergonomin ocks pverkar samspelet i mnniskamaskinsystemet. Utvrdering av fysisk ergonomi har fyra centrala delar:
Fysisk belastning: vilka belastningar utstts kroppen fr och hur de verkar

Kroppsstllning: vilka stllningar intar kroppen under anvndningen
Antropometri: hur maskinen frhller sig till kroppens storlek
Frekvens och repetition: hur varierande r uppgiften fr kroppen
Ofta utvrderar metoderna inom detta omrde flera delar samtidigt.

o
Wilson, JR. och Corlett, NC. (1995) Evaluation of human work
Riskanalys teknisk/funktionell
Teknisk och funktionell riskanalys undersker vilka faror som finns i maskinen och vilka
faror som finns vid anvndningen. Syftet r att identifiera faror och deras uppkomst och
konsekvenser, s att tgrder kan vidtas fr att f maskinen tillrckligt sker. Mycket av den
tekniska/funktionella riskanalysen ligger utanfr HFE-aktiviteterna, men det finns ocks delar
som ligger klart inom, som till exempel risker och faror relaterade till anvndning och
anvndare. Vanliga metoder inom omrdet r Hazard and Operability Analysis (HAZOP),
Fault Tree Analysis (FTA), Event Tree Analysis (ETA) och Failure Modes and Effects
Analysis (FMEA).
o Harms-Ringdahl, L. (1987) Skerhetsanalys i skyddsarbetet en handledning
- 91 -
Lars-Ola Bligrd
Riskanalys av anvndande
Riskanalys av anvndande gr ut p att identifiera de operatrshandlingar, vilka kan leda till
allvarliga konsekvenser. Analysen fokuserar p anvndningsfel och dess fljder.
Handlingarna kan sedan motverkas med en vl genomtnkt utformning av maskinen och/eller
trning av anvndaren. ven om det inte r mjligt att frutsga allt som kan hnda, r det
viktigt fr skerhetsarbetet att motverka det som faktiskt gr att frutsga. En riskanalys av
anvndande grs ofta som en genomgng, i form av en fokusgrupp.
o Sandom, C. och Harvey, R. (2004) Human Factors for Engineers
Anvndningstest
Ett mer experimentellt stt att utvrdera en maskin p r att lta en anvndare utfra
frutbestmda handlingar under kontrollerade former, ett sk anvndningstest (usability test).
Det som visar sig vara problem vid ett sdant test, kan med stor sannolikhet ocks utgra ett
problem nr anvndaren arbetar med maskinen i flt. Ett anvndningstest behver inte ske
med en frdigutvecklad maskin, utan det gr utmrkt att anvnda enklare varianter som till
exempel ett lggspelt fr att visa anvndargrnssnittet. Anvndningstest gr ut p att
anvndarnas interaktion studeras (ofta genom att videofilmas), fr att till exempel kunna
analysera tider, antal knapptryckningar, antal fel, antal rttade fel, antal tvekningar, hjlp av
manual eller om frskspersonerna ger upp. Under testet ber man ofta frskspersonerna att
tala hgt och beskriva vad de gr och hur de tnker. Det r inte bara den kognitiva ergonomin
som kan studeras vid ett anvndningstest, utan ven den fysiska ergonomin kan studeras
baserat p anvndarens kroppsstllningar under anvndningen. Ofta efterfljs testet av en
intervju och/eller ett frgeformulr om hur interaktionen med maskinen upplevdes (bde
fysiskt och kognitivt).
o Jordan, PW. (1998). An introduction to usability
o Nielsen, J. (1993). Usability engineering
Flttest
Ett flttest innebr att en maskin studeras nr den anvnds i verklig milj och av verkliga
anvndare som lser verkliga uppgifter. Anvndningen kan studeras direkt genom
observation, men anvndarnas uppfattningar kan ocks studeras med hjlp av intervjuer och
enkter.
Ett antal kort anvnds som visar anvndargrnssnittet i olika tillstnd. Frsksledaren visar sedan olika kort fr
testpersonen baserat p dennes spelade interaktion med grnssnittet p fregende kort.
- 92 -
Chalmers
10 Dokumentering
Dokumenteringen r den del av de parallella delarna som r placerad lngst ned i modellen.
Den syftar till att klarlgga och kommunicera det utvecklingsarbete som framskrider. I strre
projekt anvnds ofta speciella datorprogram (dokumenthanteringssystem) fr att hlla ordning
p vilka dokument som frekommer i ett projekt och fr att versionshantera dem. I strre
och/eller lngre projekt finns ocks mer information att sprida och det gller dessutom att
gra dokumenten tillgngliga fr inblandade personer. De dokument som redogr fr HFEaktiviteterna i ett projekt brukar tillsammans betecknas HFE-dokumentation eller
motsvarande.
10.1 Dokumentkategorier
Dokumentationen kan grovt delas in i fljande kategorier:
plan och instruktion

mtes- och beslutsprotokoll
arbetsprotokoll
specifikationer
o kravspecifikation
o designspecifikation
Plan och instruktion

I denna grupp finns dokument som beskriver hur ngot ska utfras. Exempel p detta kan vara
projektplaner, metodbeskrivningar, testinstruktioner och monteringsinstruktioner.
Mtes- och beslutsprotokoll
Hr innefattas protokoll frn mten och andra tillfllen dr beslut har behandlats rrande
arbetet inom utvecklingsprocessen.
Arbetsprotokoll
I denna grupp finns den primra dokumentationen frn det utvecklingsarbete som sker.
Exempel r protokoll frn intervjuer och observationer, skisser och lsningsfrslag, samt
resultat frn utvrderingar, riskanalyser och tester. Grnsen mellan denna grupp och den
fregende kan ibland vara svr att dra och vissa dokument kan passa i bda, exempelvis
dokument frn granskningsmten.
Specifikationer
En specifikation r en teknisk beskrivning som explicit beskriver egenskaperna hos en maskin
p en viss detaljniv. Detaljnivn kan vara olika fr olika specifikationer. Ett syfte med en
specifikation r att gra det mjligt att jmfra detaljer i den tilltnkta maskinen med den
realiserade maskinen. I utvecklingsprocessen anvnds frmst tv typer av specifikationer:
kravspecifikationer och designspecifikationer. Kravspecifikationerna och designspecifikationerna r de styrande dokumenten i en utvecklingsprocess.
Kravspecifikation
Kravspecifikationer innehller de faststllda krav som finns p olika niver inom
utvecklingsprocessen. Kravspecifikationer ska, som tidigare tagits upp, vara designoberoende
fr niverna under. Arbetet med att kontrollera att kravspecifikationerna har uppfyllts
benmns verifiering.
- 93 -
Lars-Ola Bligrd
En kravspecifikation kan se ut som fljer:

ID Krav
Orsak/effekt
Klla
Uppfyllande
ID: individnummer p kravet

Krav: sjlva kravtexten
Orsak/effekt: anger orsaken och/eller effekten av kravet
Klla: anger kllan till kravet (del av kravsprning)
Uppfyllande: anger hur kravet uppfylls (del av kravsprning och verifiering)
Kllan r ofta ett dokument och kan vara en annan kravspecifikation, ett mtes- och
beslutsprotokoll, ett metod- och arbetsprotokoll eller en designspecifikation.
P samma stt r uppfyllande ofta ett dokument och det kan ha en utvecklad kravspecifikation
p nsta niv, ett mtes- och beslutsprotokoll (att ej beakta kravet), en designspecifikation
eller ett arbetsprotokoll (p tester av kravet).
Designspecifikation
I denna grupp finns de dokument som beskriver hur maskinen ska se ut, fungera etc. Exempel
r funktionsbeskrivningar, uppgiftsbeskrivningar, systemarkitektur, grnssnittsdesign,
ritningar, CAD-modeller, kretsschema etc. En designspecifikation r i princip ett antal
designvariabler som r identifierade och sedan bestmda. Arbetet med att kontrollera att
designspecifikationer har uppfyllts benmns testning.
10.2 Dokumentstrukturer fr maskindokumentationen

De dokument som tas fram under utvecklingsarbetet r alla relaterade till varandra, eftersom
de presenterar resultat av aktiviteterna i processen, vilka bygger p varandra. Dokumenten
organiseras sedan i en struktur fr att beskriva deras relation till varandra. Hur strukturen av
dokument ser ut r unik fr varje utvecklingsprojekt, d varje projekt har specifika aktiviteter.
Trippel-V-modellen (figur 10.1) ger exempel p en sdan mjlig struktur fr att ange
relationen mellan dokumenten och samtidigt visa p de abstraktionsniver som finns i ACD3processen.
- 94 -
Chalmers
10.3 Trippel Vmodellen

Trippel-V-modellen (figur 10.1) r en utveckling av Enkel-V-modellen (Forsberg et al., 2005)
och beskriver relationen fr viktiga och centrala dokument i maskindokumentationen.
Modellen fokuserar p de dokument som r styrande i ACD3-processen. Trippel-V-modellen
har, som namnet antyder, sex vinklade spr fr dokumenten. Frn vnster r spren:
Insamling och analys: hr finns mtes- och beslutsprotokoll samt arbetsprotokoll

Kravspecifikationer: hr finns kravspecifikationer
Designspecifikationer: hr finns designspecifikationer
Resultat testresultat: hr finns arbetsprotokoll
Resultat verifiering: hr finns arbetsprotokoll
Designbeskrivningar: hr finns och arbetsprotokoll
Insamling och analys

Hr samlas dokument, vilka beskriver resultatet frn den datainsamling och den analys som
har gjorts under utvecklingsprocessen. Dokumenten r uppdelade i olika grupper beroende p
den abstraktionsniv dr de verkar (tabell 10.1). Dokumenten ligger sedan till grund fr kravoch designspecifikationerna.
Tabell 10.1 Generella dokument fr insamling och analys
Dokumentnamn
Utredning
anvndare
Innehll
Utredningsarbete relaterat till anvndarna
Fas i processen
Behovsidentifiering
Utredning
anvndning
Utredningsarbete relaterat till anvndningen
Utredning
arkitektur
Utredningsarbete relaterat till maskinsystemet som

helhet och vergripande tekniska lsningar
vergripande
utformning
Utredning
interaktion
Utredningsarbete relaterat till mnniskans och

omgivningens interaktion till maskinen samt
maskinens fysiska form (industridesign)
Utredningsarbete relaterat till maskinens olika delsystem, till exempel bildskrm, motor, mjukvara etc
Detaljerad
utformning
Utredning
modularisering
- 95 -
Konstruktion
Lars-Ola Bligrd
De
si g
ns
n
tio
er
er
aly
on
an
ati
ch
ifik
i ka
ci f
ec
go
pe
lin
sp
am
av
Kr
Ins
Design effekt
Utredning
anvndare
Behov
anvndning
& anvndare
Design
anvndning
Utredning
anvdning
Anvndnings
-krav
Design
arkitektur
Utredning
arkitektur
Maskinkrav
Design
interaktion
Utredning
interaktion
Maskindelsystemkrav
Design
element
Utredning
modularisering
Modulkrav
Design
moduler
Konstruktion
av moduler
Figur 10.1 Trippel-V-modellen
Kravspecifikationer
Hr samlas dokument, vilka beskriver resultatet frn den kravsttning som har skett under
ACD3-processen. Dokumenten r uppdelade i olika grupper beroende p den abstraktionsniv
dr de verkar (tabell 10.2). Kravspecifikationerna ger sedan indata till designspecifikationerna, men r ven kopplade nedstigande till varandra.
10.2 Generella dokument fr kravspecifikationer
Dokumentnamn
Specifikation behov
anvndning/
anvndare
Specifikation
anvndningskrav
Innehll
Behov frn anvndarna och anvndningen
Fas i processen
Behovsidentifieringen
Krav frn anvndningen
Anvndningsutformningen
Specifikation
maskinkrav
Krav p maskinen
vergripande
utformning
Specifikation
delsystemkrav
Krav p delsystem (krav p exempelvis bildskrm, Detaljerad

motor och mjukvara)
utformning
Specifikation
modulkrav
Krav p modulerna (krav p exempelvis delarna i

en motor eller i en bildskrm)
- 96 -
Konstruktion
vn
kr i
es
nb
si g
De
Re
Re
su
su
lta
lta
tv
t te
e ri
stn
fie
r
ing
ing
ing
ar
Chalmers
Test effekt
(validering)
Valideringsrapport
Verifiering
anvndning
Beskrivning
anvdning
Test
anvndning
Verifiering
maskin
Beskrivning
maskin
Test maskin
Verifiering
interaktion
Beskrivning
interaktion
Test
interaktion
Verifiering
element
Beskrivning
maskindelsystem
Test element
Verifiering
moduler
Beskrivning
moduler
Test moduler
Designspecifikationer
Hr samlas dokument som beskriver resultatet frn den design som har skett under ACD3processen. Dokumenten r uppdelade i olika grupper beroende p den abstraktionsniv dr de
verkar (tabell 10.3). Designspecifikationerna ger sedan indata till kravspecifikationerna inom
samma niv, men r ven kopplade nedstigande till varandra.
10.3 Generella dokument fr designspecifikationer
Dokumentnamn
Designspecifikation
effekt
Designspecifikation
anvndning
Designspecifikation
arkitektur
Designspecifikation
interaktion
Designspecifikation
element
Designspecifikation
moduler
Innehll
Bestmmer vilken effekt maskinen ska uppn p det
sociotekniska systemet
Bestmmer anvndningen av maskinen
Bestmmer maskinens vergripande uppbyggnad
Fas i processen
Behovsidentifiering
vergripande
utformning
Detaljerad
utformning
Konstruktion
Bestmmer anvndargrnssnittet, den fysiska

formen och de tekniska grnssnitten fr maskinen
Bestmmer hur de olika delsystemen ska se ut och
fungera, exempelvis bildskrm, motor, mjukvara etc
Bestmmer hur de olika modulerna i delsystemen
Konstruktion
ska vara beskaffade och fungera tillsammans
- 97 -
Lars-Ola Bligrd
Resultat testning
Hr samlas dokument, vilka visar resultatet av testerna mot designspecifikationer.
resultat test av effekt, validering
resultat test av anvndning
resultat test av maskin
resultat test av interaktion
resultat test av element
resultat test av modul
Ett speciellt dokument frn testningen r valideringsrapporten, vilken visar att maskinen
kommer att fungera som avsett. Valideringen sker mot de uppsatta mlen i utvecklingsarbetet.
Resultat verifiering
Hr samlas dokument, vilka visar resultatet av verifieringarna mot kravspecifikationer.
resultat verifiering av anvndning
resultat verifiering av maskin
resultat verifiering av interaktion
resultat verifiering av element
resultat verifiering av modul
Designbeskrivningar
Designbeskrivningarna dokumenterar hur den frdigutvecklade maskinen r utformad och
konstruerad och ger motiveringar till den fullgjorda utformningen och konstruktionen. Det r
fljaktligen hr som det slutliga resultatet av utvecklingsarbetet dokumenteras, inklusive
beskrivningar varfr det blev som det blev. Dokumenten befinner sig lngst till hger i
modellen, men bearbetas kontinuerligt under hela utvecklingsarbetet.
Valideringsrapport: visar att maskinen kommer att fungera som avsett

Designbeskrivning anvndning: beskriver hur anvndningen av maskinen gr till (ofta
en utgngspunkt fr manualer och utbildningsmaterial)
Designbeskrivning maskin: beskriver hur maskinen fungerar och motiveringar till
designbesluten
Designbeskrivning interaktion: beskriver anvndargrnssnittet, den fysiska formen
och de tekniska grnssnitten och motiveringar till designbesluten
Designbeskrivning element: beskriver hur maskinens olika delsystemsystem fungerar
och motiveringar till designbesluten
Designbeskrivning moduler: beskriver hur de olika modulerna i delsystemen r
beskaffade och fungerar tillsammans och motiveringar till designbesluten
- 98 -
Chalmers
Trippel-V-modellen och ACD3-processen

Trippel-V-modellen r, som ovan beskrivits, en modell fr att visa relationen mellan
dokumenten i utvecklingsprocessen. I figur 10.2 r det markerat i modellen nr under ACD3processen som de olika dokumenten skapas. Hgersidan har inga specifika processdelar
markerade, eftersom arbetet hr sker kontinuerligt. Det kan slutfras tidigt i produktionsfasen,
fr d finns de frsta serietillverkade enheterna att gra en slutlig utvrdering p.
Den slutliga utvrderingen kan ocks ske under driftsttning efter att en maskin har
installerats. Figur 10.3 visar modellens delar insatta i processen och figuren visar nr
dokumenten skapas. Det sker frsts bde utvrderingar i brjan av processen (ofta formativa
snarare n summativa) och insamling och analys av data i slutet av processen.
Dokumentationen frn det arbetet ryms inte i trippel-V-modellen, d den fokuserar p
kopplingarna mellan de direkt styrande dokumenten.
kriv
rifie
nin
rin
es
nb
sig
lta
t
De
su
Verifiering
interaktion
Design
interaktion
Utredning
modularisering
Beskrivning
maskin
Test maskin
Maskinkrav
Verifiering
element
Design
element
Test element
Verifiering
moduler
Modulkrav
Konstruktion
Design
moduler
Beskrivning
grnssnitt
och form
Test
interaktion
Maskindelsystemkrav
Re
Verifiering
maskin
Design
arkitektur
Utredning
arkitektur
Beskrivning
anvdning
Test
anvndning
Anvndnings
-krav
Valideringsrapport
Verifiering
anvndning
Design
anvndning
Utredning
interaktion
ve
tes
Re
er
lys
ne
su
atio
lta
t
cifik
na
n
tio
ha
a
ifik
oc
ec
pe
tnin
ns
sig
sp
ling
Behovsidentifiering
Behov
anvndning
& anvndare
Utredning
anvdning
ga
De
am
v
Kra
Ins
Test effekt
(validering)
Design effekt
Utredning
anvndare
Beskrivning
maskindelsystem
Beskrivning
moduler
Test moduler
Konstruktion
av moduler
Figur 10.2 ACD3-processens delar markerade i trippel-V-modellen

Planering
Datainsamling
Behovsidentifiering
Insamling
och analys Detaljerad
Anvndningsvergripande
utformning
utformning
utformning
Konstruktion
Produktion
Driftsttning
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Designspecifikation
Syntes
Kravspecification
Testning
Utvrdering
Verifiering
Dokumentering
Designbeskrivning
Figur 10.3 Trippel-W-modellens delar markerade i ACD3-processen
- 99 -
Chalmers
11 Behovsidentifiering
Den frsta av de sekventiella faserna av ACD3-processen r behovsidentifieringen.
Utgngspunkten fr behovsidentifieringen r det uppdrag som startat upp utvecklingsarbetet.
Uppdraget styr ocks innehllet och omfattningen. Syftet r att underska hur omgivningen
inverkar p den kommande lsningen och hur lsningen ska pverka omgivningen, samt vad
anvndaren vrderar i en lsning. Mlet r att utforma den effekt som lsningen ska ha p det
sociotekniska systemet och vlja princip fr anvndningen (stta ramar och basen fr det
kommande utvecklingsarbetet). Med ramar menas aspekter som utvecklingsprojektet mste
frhlla sig till och som inte utvecklingsprojektet kan pverka i ngon strre omfattning.
Behovsidentifieringen ska allts klargra vad den kommande lsningen ska uppn i
frhllande till sin omgivning. Tabell 11.1 visar en kortfattad beskrivning av
behovsidentifieringen.
Tabell 11.1 Behovsidentifieringen kortfattat
Syfte: att underska hur omgivningen inverkar p den
kommande lsningen och hur lsningen ska pverka
omgivningen, samt vad anvndaren vrderar i en lsning
Ml: att utforma den effekt som lsningen ska ha p det
sociotekniska systemet och vlja princip fr
anvndningen (stta ramar och basen fr det kommande
utvecklingsarbetet)
Fokus fr arbetet: anvndaren
System att beakta: sociotekniskt system
Betraktningsvy:
omgivningen betraktad utifrn perspektivet hos den maskin som ska utvecklas
Under behovsidentifieringen beaktas hela det sociotekniska systemet och den vy som behvs
r omgivningen betraktad utifrn perspektivet hos den maskin som ska utvecklas. Fokus
ligger p hur anvndaren pverkas av maskinen och/eller pverkar resten av systemet med
maskinen; det finns s att sga ett anvndarcentrerat angreppsstt.
Tabell 11.2 Centrala aktiviteter i behovsidentifieringen
Planera hela utvecklingsprocessen vergripande
Planering
Detaljplanera behovsidentifiering
vergripande om problem, anvndare, anvndning och existerande maskiner
Datainsamling
och lsningar
HFE-aktiviteter
vriga projektaktiviteter
- underska och beskriva huvudproblem
- underska ramarna fr utvecklingsarbetet
- underska ramarna fr utvecklingsarbetet
- underska och ta fram behov frn marknaden
- underska och beskriva intressenter
(marknadsanalys)
- underska existerande maskiner
- underska och ta fram behov frn varumrket
- underska existerande anvndning
(varumrkesanalys)
- underska existerande anvndare
- underska och ta fram behov frn produktionen
- beskriva avsedd anvndning
(fretagsinternt)
- beskriva avsedda anvndare
- underska vriga fretagsinterna behov
- stta systemml (effektml)
- underska existerande maskiner
- underska och ta fram behov frn anvndning
- specificera icke mjliga tekniska lsningar
- underska och ta fram behov frn anvndare
Utvrdering av att problemet, behoven och systemmlen r korrekta
Utvrdering
- 101 -
Lars-Ola Bligrd
Den huvudsakliga designen under behovsidentifieringen r den effekt som maskinen

frvntas f p det sociotekniska systemet. Fasen avslutas med kravsttningen, vilken
resulterar i de behov som lsningen ska uppfylla. Tabell 11.2 sammanfattar de centrala
aktiviteterna i ACD3-processens frsta fas. Det sker dock arbete ven i andra faser, beroende
p utvecklingsprocessens iterativa och parallella karaktr.
Syftet med de vriga aktiviteterna under behovsidentifieringen r att rama in
utvecklingsprojektet utifrn ett fretagsperspektiv. Tabell 11.3 visar den slutliga syntesen
frn designarbetet och kravsttningen i behovsidentifieringen. Tabellen visar ocks var fokus
i behovsidentifieringen ligger i frhllande till samspelet mellan kravsttning och
designarbete. Aktiviteterna i behovsidentifieringen kommer att presenteras mer i detalj i
kommande avsnitt (11.1).
Tabell 11.3 Resultat av behovsidentifieringens syntesaktiviteter
Syntes designarbete (Systemspecifikation)
Fokus fr utvecklingsarbetet
Identifiera och beskriva det problem som
utvecklingsarbetet har som ml att lsa
- Specificerat och beskrivet huvudproblem
Designniver
Kravniver
Effekt
Struktur: Kontext, anvndare och intressenter

Identifiera och beskriva de entiteter som pverkar
eller pverkas av maskinen som ska utvecklas
- Specificerad och beskriven kontext
- Specificerade och beskrivna avsedda anvndare
- Specificerade och beskrivna intressenter
Behov
Anvndning
Anvndningskrav

Beskrivning av hur det sociotekniska systemet
ska pverkas i stort
- Specificerade och beskrivna frmgor
- Specificerade och beskrivna kund- och
anvndarvrden
Arkitektur
Maskinkrav
Interaktion

Beskrivning av de verksamheter som behver ske
i det sociotekniska systemet fr att problemen ska
lsas och funktioner utfras
- Specificerad och beskriven avsedd anvndning
- Specificerade och beskrivna relevanta faser i
livscykeln
Hur problemet kan lsas och vad som avgrnsar
utfrbarheten
- Specificerade och beskrivna marknadsaspekter,
- Specificerade och beskrivna organisatoriska
aspekter
- Analyserade existerande lsningar
Delsystemkrav
Element
Tillverkningskrav
Syntes kravsttning (Behov)

Stta de ramar som utvecklingsarbetet ska verka
inom
- Systemml/effektml
- Niv av anvndbarhet
- Behov anvndare och anvndning
- Behov intressenter (marknad, produktion etc)
- Anvndarvnlighetsinriktning
- 102 -
Chalmers
11.1 Genomfrande
Genomfrandet av behovsidentifieringen, efter planeringen, kan delas in i: datainsamling,
analys- och syntesaktiviteter samt utvrdering.
Datainsamling
Fr att kunna utfra aktiviteterna i behovsidentifieringen behver ofta en stor datainsamling
gras. Insamlingen omfattar frmst studier av de problem som mnniska-maskinsystemet ska
lsa och studier av anvndare och anvndning. ven existerande maskiner kan studeras. Att
studera anvndare och anvndning benmns anvndningsstudie. Under en anvndningsstudie
behver bde vanliga och kritiska anvndare studeras i anvndningssituationen. Kritiska
anvndare kan vara expertanvndare med srskilda behov, men ocks personer med fysiska
eller kognitiva funktionsnedsttningaru och som drfr har speciella behov.
Analys och syntesaktiveter (inkl idgenerering)
Nedan fljer en beskrivning av det arbete som sker i analysen, idgenereringen och syntesen
under behovsidentifieringen. Beskrivningen r uppdelad efter de fem designniverna och
kravsttningen, fr att lyfta fram att utvecklingsarbetet sker inom alla de delarna. De
sammantagna resultaten av syntesen under behovsidentifieringen betecknas systemspecifikation och sammanstllning av den har tidigare visats i tabell 11.3.
Analysaktiviteterna under behovsidentifieringen brjar med att identifiera och underska det
problem som utvecklingsarbetet har som ml att lsa och att pbrja beskrivningen av de
effekter som lsningen ska uppn. (Effekterna kommer sedan att successivt vxa fram i de
designbeslut som fattas inom de fljande designperspektiven.) Intressant att underska fr
analysen av huvudproblemet r vilka situationer som kan frbttras och vilka svrigheterna
r. Syntesen resulterar i att de centrala problemen blir specificerade och beskrivna.
Struktur: Kontext, anvndare och intressenter
Arbetet gr sedan vidare med att identifiera och underska de entiteter som pverkar eller
pverkas av maskinen som ska utvecklas. Det r viktigt fr utvecklingsarbetet att f en
frstelse fr dem. Att beakta i analysen r var problemet som ska lsas finns, vilka avsedda
anvndare som r inblandade och vilka vriga intressenter r. Intressenterna r de som har en
relation till maskinen (och inte r anvndare) och r tnkbara kravstllare i utvecklingsarbetet.
Intressenterna finns bde inom och utom fretaget och r exempelvis marknads- och
frsljningsavdelningar, produktionsavdelning och myndigheter. Viktigt r att inte missa
sekundra anvndare hos intressenterna, exempelvis de som ska montera eller demontera en
kommande maskin. Syntesen hr i strukturdelen r en specificering och en beskrivning av
avsedd kontext, avsedda anvndare och intressenter.
Vid analysen av funktion under behovsidentifieringen undersks hur det sociotekniska
systemet ska pverkas i stort. Relevant hr r att fokusera p vilka effekter som frmst r
efterfrgade och vilka frmgor som sedan krvs av lsningen fr att uppn dessa effekter.
Vidare br arbetet fokusera p vad det r som kparen och anvndaren primrt vrderar i en
kommande lsning, fr att de ska vilja och kunna kpa och anvnda den. Syntesen resulterar i
specificerade och beskrivna frmgor och kund-/anvndarvrden.
Den hr texten kommer inte explicit att ta upp tillgnglighetsaspekter, utan grundtanken r att de tas med i
processen i och med att kritiska brukares behov identifieras.
- 103 -
Lars-Ola Bligrd

Nsta aspekt att beakta r de verksamheter som behver ske i det sociotekniska systemet fr
att problemen ska lsas och funktionerna utfras. Hr analyseras hur det r tnkt att lsningen
ska anvndas i stort och hur livscykeln fr lsningen troligen kommer att bli. Syntesarbetet
resulterar i specificering och beskrivning av avsedd anvndning och relevanta faser i
livscykeln.
Fr realiseringsperspektivet i behovsidentifieringen ligger fokus p hur problemet kan lsas
rent praktiskt och p de ramar som avgrnsar utfrbarheten av utvecklingsarbetet. Analysen
gr in p vilka mjligheter som finns att lsa problemet och vad som talar fr dem, samt vad
det finns fr begrnsningar i realiseringen som kan tala emot vissa lsningar och drfr mste
beaktas. Framfrallt r det tre omrden som behver studeras: marknadsaspekter,
organisatoriska aspekter och existerande lsningar.
Marknadsaspekter studeras fr att identifiera mjligheter och begrnsningar, vilka pverkar
att en kommande lsning ska n anvndning. I fall dr kunden r en annan person eller
organisation n anvndaren eller om infrskaffandet sker genom offentlig upphandling,
blir det speciellt viktigt.
Organisationen som ska komma att anvnda lsningen analyseras, fr att identifiera faktorer
som kommer att pverkas av den kommande lsningen. Speciellt undersks om det finns
egenskaper hos organisation och personer, som speciellt mste beaktas i utvecklingsarbetet.
En ytterligare frga att stlla r om infrandet av en lsning kommer att innebra frndringar
i organisationen, exempelvis d det gller arbetsuppgifter eller ansvar fr de direkta
anvndarna eller andra personer.
Existerande lsningar i drift analyseras fr att ta fram fr- och nackdelar med dem, samt fr
att kartlgga deras niv av anvndarvnlighet och nytta. Analysen av existerande lsningar
kan ocks ge mnga bra ider till hur den kommande lsningen br vara (s man inte
uppfinner hjulet igen).
Syntesen fr realiseringen r specificerade och beskrivna mjligheter och begrnsningar, vilka
bedms pverka det kommande utvecklingsarbetet. Innan arbetet fortstter i kravsttningen,
behver designperspektiven (problem, struktur, funktion, aktivitet och realisering) itereras
ngra gnger, d relevanta aspekter som uppkommer i senare perspektiv kan pverka
innehllet i tidigare perspektiv. Avsikten r att uppn en samstmmig beskrivning av
designen.
Kravsttning: Systemml och behov
Tanken med kravsttningen under behovsidentifieringen r att stta de ramar som
utvecklingsarbetet ska verka inom. Den inledande aktiviteten i kravsttningen r att klargra
och bestmma systemmlen (effektmlen) fr mnniska-maskinsystemet, dvs vilka ml
systemet har i stort. Anledningen till att detta grs nu r att det fregende arbetet i
behovsidentifieringen frst behver utfras fr att kravsttningen ska kunna gras med
tillrcklig exakthet. Det r ndvndigt att ha ett brett angreppsstt under behovsidentifieringen
och det kan ocks bli s att de systemml som designas inte tcker in alla de problem som
ursprungligen identifierades. Ofta behvs det flera iterationer genom behovsidentifieringen
innan resultatet av syntesen r helt samstmmigt och konsekvent. I samband med att
systemmlen bestms, s bestms ocks nivn av anvndbarhet (se sidan 50).
- 104 -
Chalmers
Den fljande aktiviteten i kravsttningen r att ta fram och beskriva behoven frn anvndare
och anvndningen (uppgift och omgivning), vilket grs utifrn de satta systemmlen. Vidare
tas det ocks fram behov frn andra intressenter i en utvecklingsprocess, exempelvis
marknadsfunktion och produktionsfunktion i fretaget. Fr att f en god ergonomi fr alla
som hanterar den kommande lsningen, fr produktionsergonomi och liknande inte missas i
behovsidentifieringen. Slutligen grs i kravsttningen en generell beskrivning ver vad som i
det specifika fallet skapar anvndarvnlighet, en s kallad anvndarvnlighetsinriktning.
Beskrivningen blir en ledstjrna att rikta utvecklingsarbetet emot.
Utvrdering
De framtagna behoven mste utvrderas tillsammans med anvndare fr att skerstlla att de
r korrekt uppfattade och korrekt specificerade. ven beskrivningen av problemet som ska
lsas med maskinen, samt beskrivningen av avsedda anvndare och av avsedd anvndning,
br av samma anledning utvrderas med anvndare. Det r viktigt att stmma av resultatet av
behovsidentifieringen gentemot projektledning och projektgare, s att det finns en samsyn
gllande avsedda anvndare och avsedd anvndning, samt gllande de effekter som lsningen
ska uppn i omgivningen.
- 105 -
Lars-Ola Bligrd
11.2 Metoder i behovsidentifieringen

Under behovsidentifieringen anvnds metoderna fr att studera och beskriva den verklighet
dr maskinen ska komma att anvndas. Metoderna kan ocks anvndas lngre fram under
ACD3-processen fr att beskriva maskinens utformning eller fr att utvrdera maskinen.
Metoder anvndbara i behovsidentifieringen finns inom fljande omrden:
datainsamling
analys av data
systemmodellering
anvndarbeskrivning
uppgiftsanalys
kroppsstllningsanalys
interaktionsanalys
riskanalys
utvrdering
Datainsamling
Fr datainsamlingen under behovsidentifieringen r alla de metoder som beskrivits p sida
84f anvndbara:
Intervjuer
Litteraturstudier
Enkter
Studier av incident-, olycks- eller
Fokusgrupper
avvikelserapporter
Objektiva mtningar
Loggstudier
Contextual inquiry
Observationer
Analys insamlad data
Mlen med de hr metoderna r att skapa struktur och sammanhang, samt ven att integrera
resultatet frn datainsamlingsmetoderna, dvs omvandla datan till information som blir
anvndbar i en utvecklingsprocess.
Tabeller, matriser och diagram
Ett av de enklaste stten att sammanstlla data och f en verblick r att anvnda olika typer
av tabeller, matriser eller diagram. I en tabell sammanstlls datan uppdelad i rader och
kolumner, dr varje rad och kolumn ofta r frsedd med en rubrik. Innehllet kan bde vara
kvantitativt (siffror) och kvalitativt (text). En matris r en speciell tabellform, dr tv
kategorier av data relateras till varandra. Det r analysen av relationen som r pongen med
att anvnda en matris. Ett diagram r en grafisk framstllning av relationen mellan kvantitativ
data och ngon form av aspekt(er), som bde kan vara kvalitativa eller kvantitativa.
KJ-analys (Slktskapsdiagram)
KJ-analys, uppkallat efter den japanske antropologen Jiro Kawakita, r en metod fr att
sammanstlla och f en helhetsbild ver en stor mngd data. Metoden gr i korthet ut p att
resultatet frn datainsamlingen skrivs ned p lappar, dr varje lapp bara innehller en enhet av
data. Lapparna placeras sedan i grupper utifrn lapparnas teman och slutligen ges varje grupp
en rubrik. KJ-analys bygger p en "bottom-up" strategi, det vill sga metoden inleds med att
detaljerna studeras, drefter rr sig analysen mot helheten. Frdelen med metoden r att
grupperingen av data inte behver finnas frn brjan, utan att den vxer fram under analysen.
D post-it-lappar ofta anvnds vid KJ-analys kallas metoden ibland fr "gula-lapparnametoden".
o Kaulio, M. et al (1999) PRE- kundfrstelse i produktutvecklingen
Fiskbensdiagram (Ishikawadiagram)
Fiskbensdiagram r ett grafiskt verktyg som anvnds fr att strukturera och presentera
samband i form av orsak-verkan. Metoden r anvndbar fr att frst kopplingen mellan
problem och (mjliga) orsaker, men ocks till att identifiera faktorer som leder till en nskad
lsning. Metoden startar med att det som ska underskas (till exempel problemet) tydligt
- 106 -
Chalmers
definieras (ryggraden i fiskbenet). Drefter identifieras huvudaspekter/huvudorsaker, vilka

kan pverka slutresultatet (blir huvudbenen) och slutligen identifieras delaspekter/delorsaker
(blir smbenen) till huvudaspekterna. Resultatet blir en grafisk presentation av orsak-verkansamband, som med lite fantasi har formen av ett fiskskelett.
Trddiagram
I ett trddiagram sker en systematisk nedbrytning av ngon aspekt (problem, id, lsning etc)
i sina bestndsdelar p olika niver. Tanken med metoden r att den successiva nedbrytningen
och specificeringen av aspekten ska leda fram till en djupare frstelse av innebrd och
innehll i den analyserade aspekten. Metoder som utgr ifrn ett trddiagram r till exempel
hierarkisk uppgiftsanalys (s 109) och feltrdsanalys (s 127).
AIM (The Affinity- Interrelationship Method)
AIM r ett strukturerat stt att g igenom kvalitativa data fr att analysera en specifik frga
(en frga eller ett problem) och p s stt underltta frstelsen av grundorsaken till
problemet. Metoden nyttjar till stor del visuella verktyg, ssom post-itlappar, fr att grafiskt
presentera resultaten. Det grundlggande arbetssttet med metoden r att gruppera olika
aspekter och att sedan relatera dem till varandra (hur de r beroende av varandra).
o Alnge, S. (2009) The Affinity-Interrelationship Method
Systemmodellering
Metoderna anvnds fr att redogra fr relationer i ett system. Relationerna kan vara av olika
karaktrer ssom strukturella, funktionella eller ocks baserade p informationsflden.
Systembeskrivning
Systembeskrivning r en metod fr att beskriva elementen i ett mnniska-maskinsystem och
kopplingarna dem emellan. Metoden genomfrs i fyra steg;
(1) Identifiera de ingende elementen.
(2) Beskriva deras relevanta egenskaper.
(3) Identifiera kopplingar mellan elementen.
(4) Skapa en grafisk systemmodell.
En systembeskrivning hjlper till i besvarandet av frgor som:
Vilka grnser r relevanta fr systemet dr maskinen verkar?

Vilka delar ingr i mnniska-maskinsystemet?
Vilka r systemmlen?
Vilka grnssnitt finns inom systemet och ver systemgrnsen?
o Kapitel 25.1 Systembeskrivning p sidan 253.

IDEF0
IDEF0 str fr Icam DEFinition for Function Modeling (dr ICAM i sin tur str fr Integrated
Computer Aided Manufacturing) och r en metod fr att beskriva beslut, handlingar och
aktiviteter i en organisation eller i ett system. Metoden utgr ifrn att beskriva de aktiviteter
som sker i system med hjlp av boxar, dr pilar visar p indata, utdata, styrningar och
mekanismer. Boxar kopplas sedan samman fr att beskriva hur systemet fungerar i stort och
vilka samband som finns.
o NIST (1993) Integration definition for function modeling (IDEF0)
- 107 -
Lars-Ola Bligrd
Functional Resonance Analysis Method (FRAM)

FRAM r en metod som har utvecklats fr att ge en systemisk ram att kunna beskriva
komplexa system med, frmst fr riskanalys och olycksanalyser. Metoden bygger p att
identifiera de centrala funktionerna i systemet och sedan beskriva sex aspekter fr varje
funktion: input, output, frutsttningar, resurser, styrning och tid. Funktionerna kopplas sedan
samman i en modell fr att beskriva hur systemet uppfr sig i stort. Modellen kan sedan
anvndas fr att analysera systemegenskaper, ssom variation i prestation och resonans.
o Hollnagel et al (2014) FRAM the Functional Resonance Analysis Method
Work Doman Analysis (WDA)
WDA r en metod fr att beskriva de begrnsningar som styr hur ett system kan agera och
metoden r en del av det strre ramverket Cognitive Work Analysis (CWA). Metoden utgr
frn en abstraktionshierarki i fem niver, frn den mest abstrakta nivn, systemets ndaml,
till den mest konkreta nivn, systemet fysiska komponenter. De olika niverna binds sedan
samman med "medel-ml"-lnkar, vilka gr att systemet kan beskrivas uppifrn och ned,
utifrn systemets ml och nedifrn och upp, utifrn systemets kapacitet.
o Naikar, N. (2013) Work domain analysis: concepts, guidelines, and cases
Systems-Theoretic Accident Model and Processes (STAMP)
STAMP r en metod framtagen fr att frst olyckor ur ett systemperspektiv, dr olyckor
betraktas som en brist av kontroll som uppkommer p grund av komponentfel, yttre strningar
och / eller dysfunktionella interaktioner mellan systemkomponenter. Grunden fr STAMP r
skapandet av en systemmodell ver det sociotekniska systemet, som visar hur det hlls i
dynamisk jmvikt genom terkopplingar av information och styrning. Modellen byggs upp av
begrnsningar, reglerloopar, processmodeller och kontrollniver.
o Leveson, N. (2004) A new accident model for engineering safer systems.
Anvndarbeskrivning
Syftet med anvndarbeskrivningar r att gra anvndaren mer synlig och konkret under en
utvecklingsprocess. Anvndarbeskrivningar r ven ett ordnat stt att redovisa en del av
resultaten frn datainsamlingen.
Anvndarprofil
En anvndarprofil (user profile) beskriver frmgor, karaktristikor och begrnsningar hos
anvndaren. Aspekter vilka r relevanta fr den vergripande prestandan i mnniskamaskinsystemet r exempelvis information om mentala, fysiska och demografiska data hos
anvndarpopulationen. Profilen beskriver ocks vriga karaktristikor hos gruppen som r
intressanta fr studien: yrke, kompetens och om de formella kraven r uppfyllda fr att f
utfra en viss sorts arbete (exempelvis olika typer av krkort fr maskiner). Viktigt fr
profilen r att den ska innefatta kritiska anvndare och fnga variationen hos anvndargruppen. En anvndarprofil kan ven kompletteras med en beskrivning av relationer mellan
olika anvndare, om det r aktuellt i studien.
Persona
Till skillnad mot en anvndarprofil, som objektivt beskriver variationen hos anvndaren, r en
persona en beskrivning av en fiktiv typisk anvndare. En persona ska vara beskriven s fylligt
att anvndaren uppfattas som en verklig person. Persona anvnds fr att gra anvndaren mer
konkret och personlig och inte vara s abstrakt som i en anvndarprofil, i syfte att hjlpa
utvecklarna att mta anvndares behov och preferenser. (Fr att gra sjlva anvndningen
mer levande anvnds scenarior, se sidan 110.)
- 108 -
Chalmers
Uppgiftsanalys
Uppgiftsanalys r ett systematiskt stt att beskriva uppgiften som utfrs i mnniskamaskinsystemet. Analysen r en mycket anvndbar metod i mnga sammanhang fr att
tydliggra och synliggra de handlingar som sker i interaktionen. Det finns mnga metoder
fr uppgiftsanalys. Den stora skillnaden mellan dem r hur mnga aspekter av mnniskamaskinsystemet som tas med.
Hierarkisk uppgiftsanalys
Hierarkisk uppgiftsanalys (Hierarchical Task Analysis, HTA) anvnds fr att beskriva vilka
steg en anvndare mste g igenom fr att utfra en uppgift fr att n ett visst ml. Analysen
brjar med att det vergripande mlet fr uppgiften identifieras. Detta vergripande ml delas
sedan in i de underordnade handlingar, vilka mste utfras fr att uppfylla mlet. Nr inga fler
underordnade handlingar kan hittas, avgrs om ngon av de underordnade handlingarna kan
delas upp i ytterligare delsteg. P detta stt fortgr analysen till dess att en tillrcklig
detaljgrad erhllits. Hierarkisk uppgiftsanalys r en mycket anvndbar metod fr att
strukturera och frst en handlingssekvens.
o Kirwan, B. och Ainsworth, LK. (1992) A guide to task analysis
Lnkanalys
Lnkanalys ven kallad sambandsanalys (Link Analysis, LA) anvnds fr att kartlgga
samband mellan aktiviteter, exempelvis i handhavandet av maskiner, manverpaneler och
knappar. Ett samband i det hr fallet r till exempel en frflyttning mellan maskin A och B
eller frn knapp A till knapp B. Metoden bygger allts p att samband kartlggs. Sambanden
kan ven viktas, till exempel efter hur viktiga de r eller utifrn vilken typ de representerar.
Resultatet blir ett mtt p hur ofta varje samband anvnds och i vilken ordning de anvnds.
De presenteras oftast i grafisk form. Metoden lmpar sig fr analys av layouter, dr man vill
stadkomma en s effektiv placering som mjligt av olika informations- och manverdon.
Metoden kan ocks anvndas fr att se hur blicken frflyttas och drmed var
uppmrksamheten r fokuserad under lsandet av uppgiften.
o Kirwan, B. och Ainsworth, LK. (1992) A guide to task analysis
Tabulr uppgiftsanalys
Tabulr uppgiftsanalys (Tabular Task Analysis, TTA) r en enkel metod fr uppgiftsanalys. I
tabellform presenteras olika aspekter fr en operation eller fr en hel uppgift. Aspekterna fr
tabellen vljs ut efter vad som behvs fr resultatens fortsatta anvndning.
o Bohgard, M. (2008) Arbete och teknik p mnniskans villkor
Generic Task Specification
Generic Task Specification (GTS) r en form av tabulr uppgiftsanalys med bestmda
kategorier inom omrdena:
Krav frn uppgiften - Vilka krav stller uppgiften p anvndaren?

Mental arbetsbelastning - Vilka effekter har uppgiften p anvndarens mentala frmgor?
Fysisk arbetsbelastning - Vilka effekter har uppgiften p anvndarens fysiska frmgor?
Inom varje kategori finns sedan underkategorier dr en semikvantitativ klassificering sker.

Syftet med GTS:en r att tydliggra uppgiftskrav och arbetsbelastning, antingen fr egen
analys eller som indata fr andra metoder.
o Bligrd, L-O. och Osvalder, A-L. (2008) Generic Task Specification
- 109 -
Lars-Ola Bligrd
Interaktionsbeskrivning
Interaktionsbeskrivning r en metod som syftar till att ge en verblick ver interaktionen
mellan mnniska och maskin. Den ger en verblick som underlttar bde vid utvrdering av
maskiner och vid utformning av nya anvndargrnssnitt. Syftet med en interaktionsbeskrivning r inte att analysera grnssnittet, utan att se till att alla delar av interaktionen blir
belysta. Metoden bygger p att dela upp interaktionen i tv enkelriktade vgar, handlingar
(mnniska till maskin) och information (maskin till mnniska) och att utfrligt beskriva dem
med hjlp av ett antal frgor. Till skillnad frn GTS frsker ocks interaktionsbeskrivningen
fnga intentionen hos anvndaren och designern (via grnssnittet).
o Kapitel 25.2 Interaktionsbeskrivning p sidan 255
User-Technical Process
User-Technical Process (UTP) beskriver samspelet mellan mnniska och maskin parallellt p
flera niver utifrn en tidsaxel. Syftet med UTP r dels att frst hur anvndarens preferenser
pverkar utformningen, men ocks att tydligt koppla ihop anvndarens handlingar med de
tekniska funktionerna hos maskinen. Niverna i UTP:n r:
Mentala aktiviteter - anvndarens knslor och tankar fr att uppn systemmlet

Anvndarens handlingar - de fysiska handlingar som anvndaren utfr
Grnssnittets funktioner - grnssnittets upptrdande under interaktionen
Tekniska funktioner - maskinens tekniska aktiviteter fr att uppn systemmlen
o Janhager, J. (2005) User Consideration in Early Stages of Product Development

Anvndningsfall
Anvndningsfall (Use Case, UC) anvnds fr att f en generaliserad beskrivning av en
anvndningssituation och fr att f en verblick d det gller funktionaliteten hos maskinen.
Anvndningsfall beskriver maskinens upptrdande sett utifrn och innehller en
mlorienterad uppsttning av interaktioner mellan externa aktrer och maskinen. Termen
aktr anvnds fr att beskriva en person eller en annan maskin som har ett ml med
anvndningen av maskinen.
Ett anvndningsfall beskriver frst de frutsttningar som gller fr anvndningen, till
exempel vilka som r aktrer, var anvndningen utspelar sig, vilka de yttre frutsttningarna
r, vilka mlsystemets grnser r och vilka villkor som mste vara uppfyllda fr att
anvndningen ska kunna starta. Efter detta beskrivs sjlva sekvensen i anvndningen, nr
aktren ska uppn sitt ml. Beskrivningen utgr frn den interaktion som sker mellan
aktrerna och maskinen. Anvndningsfallet innehller ocks mjliga utvidgningar av
sekvensen, till exempel alternativa vgar som uppnr mlet. ven sekvenser eller handlingar
som leder till att mlet inte kan uppns kan vara med.
Anvndningsscenario
Metoden scenario eller scenariobeskrivning r en redogrelse fr en anvndningssituation i
berttande form. Ett scenario har en tydlig brjan och ett tydligt slut och dr emellan beskrivs
ver tid hur anvndningen gr till, vilka faktorer som pverkar etc. Det viktiga r att frska
frmedla stmningen vid anvndningen och de tankar och knslor som anvndaren har. Mlet
med scenarior r att gra anvndningen verklig och levande fr utvecklarna. (P samma stt
som en persona anvnds fr att gra anvndaren levande.)
- 110 -
Chalmers
Kroppsstllningsanalys
Denna grupp av metoder analyserar den fysiska ergonomin utifrn den kroppsstllning som
anvndaren har under anvndningen och den fysiska belastning anvndaren utstts fr.
Ovako Working Posture Analysing System
Ovako Working Posture Analysing System (OWAS) r en mycket enkel och snabb, men grov
klassificering av kroppspositioner och belastningar. Metoden r frmst utformad fr att
bedma helkroppsbelastningar vid tunga lyft. OWAS bygger p att en fyrsiffrig kod tas fram
fr varje statisk arbetsstllning i den arbetscykel man valt att studera. Den uppkomna
positionen fr de tre kroppsregionerna rygg, armar och ben bedms med olika koder nr
lasten hanteras. Kroppens position bedms antingen fr varje operation eller med tidsintervall
(var 10 sekund r vanligt). Varje siffervrde som framkommer fr en given kroppsposition
har en frutbestmd gradering i metoden och den baseras p hur skadlig positionen r ur
belastningssynpunkt.
o Louhevaara, V. och Suurnkki, T. (1992) OWAS: a method for the evaluation of postural
load during work
Rapid Upper Limb Assessment
Rapid Upper Limb Assessment (RULA) r samma typ av bedmningsmetod som OWAS,
men fokuserar mer p verkroppens arbete och d speciellt hand-/armintensiva arbeten. I
RULA bedms positionen fr sju olika kroppsregioner med sifferkoder: ver- och underarm,
handleden och vridningen p handleden, nacke, verkropp och ben. Bedmningen grs bde
fr vnster och hger arm/hand. En totalpong rknas fram baserad p kroppsdelsbedmningarna, vikten p lasten som hanteras och om rrelserna r statiska eller dynamiska.
Ju hgre pong p alla bedmningarna, desto strre r skaderisken.
o McAtamney, L. och Corlett, EN. (1993) RULA: A survey method for the investigation of
work-related upper limb disorders
Rapid Entire Body Assessment
Rapid Entire Body Assessment (REBA) r en metod fr att analysera kroppsstllningar och r
mycket lik RULA, men r mer helkroppsinriktad. Analysen i REBA r en vidareutveckling av
analysen i RULA och tar till exempel hnsyn till kopplingseffekter, dvs hur bra grepp eller
koppling mnniskan har med belastningen. Den tar ocks hnsyn till om positionen hos de
vre extremiteterna orsakas av tyngdkraften (till exempel vid framtlutande aktiviteter) och
om det sker stora dynamiska frndringar i kroppsstllningen.
o Hignett, S. och McAtamney, L. (2000) Rapid Entire Body Assessment (REBA)
Rapid Office Strain Assessment
Rapid Office Strain Assessment (ROSA) r en bildbaserad versiktsmetod fr att bedma
fysisk ergonomi vid kontorsarbete och pminner mycket om RULA och REBA i sitt upplgg,
allts att olika aspekter bedms efter skalor, och tabeller anvnds fr att ge en slutpong.
Metoden anvnds fr att gra en snabb och systematisk bedmning av faran fr
belastningsskador under datorarbete vid skrivbord.
o Sonne, MWL., Villalta, DL. och Andrews, D.(2012) Development and evaluation of an
office ergonomic risk checklist: the Rapid Office Strain Assessment (ROSA)
- 111 -
Lars-Ola Bligrd
Workplace Ergonomic Risk Assessment

Workplace Ergonomic Risk Assessment (WERA) pminner om tidigare metoder, d det r ett
observationsverktyg fr att bedma fysisk ergonomi av en arbetsplats. Metoden tcker ett
brett spektrum av fysiska faktorer, inklusive hllning, upprepning, kraft, vibration, kontakt
stress och uppgiftens varaktighet. Metoden innehller bedmningar av fem viktiga
kroppsdelar: skuldra, handled, rygg, nacke och ben. Bedmningen grs med ett pongsystem
och ger en guide till risknivn och beskriver behovet av mer detaljerade utvrderingar.
o Rahman, M.N.A., Rani, M.R.A., and Rohani, J.M. (2011) WERA: An observational tool
develop to investigate the physical risk factors associated with WMSDs
Key Indicator Method
KIM r en tvstegsmetod fr bedmning av fysisk ergonomi. Metoden finns i tre varianter:
Manual Handling Operations (KIM-MHO), Lifting/Holding/Carrying (KIM-LHC) och
Pulling/Pushing of loads (KIM-PP). Alla tre varianterna utfrs med hjlp av ett tvsidigt
kalkylblad, instruktioner och penna. Frst ges en beskrivning av olika relevanta aspekter
utifrn specifika skalor. Sedan anvnds beskrivningarna fr att rkna ut en vergripande
riskpong.
Interaktionsanalys
Metoder fr interaktionsanalys anvnds fr att upptcka anvndarvnlighetsproblem och
anvndningsfel; det vill sga svrigheter i interaktionen (samspelet) mellan anvndare och
maskin. Innan analysen kan utfras mste tillrcklig kunskap samlas in om anvndaren,
maskinen, omgivningen och framfr allt om arbetsuppgifterna som ska utfras.
Interaktionsanalys kan genomfras bde med eller utan de verkliga eller tnkta anvndarna.
Frutom metoderna nedan, kan ven heuristisk utvrdering, standardinspektion och
anvndningstest anvndas som interaktionsanalys. Riskanalys av anvndande kan inkluderas i
en interaktionsanalys.
Kognitiv genomgng
I en kognitiv genomgng simulerar utvrderaren eller utvrderingsgruppen anvndarens
tankeprocess fr att frst hur interaktionen med maskinen kommer att gestalta sig. En knd
metod r Cognitive Walkthrough (CW), som bygger p att mnniskor vill lra sig ngot
genom att prva sig fram. Metoden utgr ifrn det riktiga sttet att utfra ngot och genom att
anvnda en frgeprocess underska vad som avgr om anvndaren kommer att kunna utfra
handlingssekvensen enligt det "rtta sttet". En vidareutvecklad version av CW r Enhanced
Cognitive Walkthrough (Bligrd och Osvalder, 2013) som innehller en utkad frgedel och
analysdel.
o Lewis, C. and Wharton, C. (1997) Cognitive walkthroughs
Felhandlingsanalys
Analysen gr ut p att underska vilka potentiella felhandlingar som kan intrffa i
interaktionen mellan anvndaren och maskinen samt varfr felhandlingarna intrffar. Mlet
med analysen r att identifiera de delar av anvndningen, dr anvndningsfel kan pverka
prestationen och uppfyllandet av systemmlen. En metod fr felhandlingsanalys r Predictive
Human Error Analysis (PHEA). PHEA har formen av en tabulr uppgiftsanalys och har stora
likheter med klassiska metoder fr analys av tekniska system, Failure Modes and Effects
Analysis (FMEA). En vidareutveckling av PHEA r Predictive Use Error Analysis (Bligrd
och Osvalder, 2014) som innehller en utkad frgedel och analysdel.
o Sandom, C. och Harvey, R (2004) Human Factors for Engineers
- 112 -
Chalmers
Analys av fysiska ergonomiska felhandlingar

De tv fregende metoderna fr interaktionsanalys har haft fokus p anvndarens mentala
aktiviteter och deras konsekvenser fr maskinen och omgivningen. Men interaktionsanalysen
kan ocks fokusera p den fysiska ergonomin och konsekvensen fr anvndaren av fysiskt
ergonomiska fel. En metod fr detta r Predictive Ergonomic Error Analysis (PEEA) som r
en modifiering av CW/PHEA. PEEA:n undersker om moment i interaktionen kommer att
utfras p ett fysiskt ergonomiskt riktigt stt och i s fall varfr, samt hur momentet kan
utfras p ett fysiskt ergonomiskt dligt stt och vilka konsekvenserna d blir.
o Bligrd, L-O. och Osvalder A-L (2006) Predictive Ergonomic Error Analysis
Riskanalys
En del av riskanalysen som behvs under behovsidentifieringen r en identifikation av de
faror som finns kopplade till anvndningen av maskinen. De faror som finns styr till stor del
det kommande utvecklingsarbetet, genom att lyfta fram viktiga designvariabler och genom att
vara till grund fr centrala krav relaterade till skerhet.
What if
What if-analys r en strukturerad kreativ metod fr att avgra vad som kan g fel och fr att
kunna bedma sannolikheten och konsekvensen hos de situationer som uppkommer. Metoden
gr ut p att man frsker komma p vad som kan hnda och sedan stller frgan: Vad hnder
om? (What if ?). Om ngot farligt verkar kunna intrffa, frsker man bedma
sannolikheten och konsekvensen. Metoden krver god kunskap om det som ska
riskanalyseras.
o Tavlor, JR. (1994) Risk analysis for process plant, pipelines and transport
Hazard and Operability Studies
Hazard and Operability Studies (HAZOP) r en vidareutveckling av What if. Metoden styrs
av ett antal ledord (inget, mer, mindre, del av, motsats) applicerade p relevanta delar av
maskinen fr att upptcka tnkbara avvikelser. Drefter granskas orsakerna till avvikelserna,
samt ven de fljdverkningar som kan uppst. Slutligen bedms sannolikheten och
konsekvensen hos situationen.
o Tavlor, JR. (1994) Risk analysis for process plant, pipelines and transport
Utvrdering
Fr att utvrdera resultatet av behovsidentifieringen (design och krav) r fljande metoder p
sidan 90 lmpliga:
Granskning
Genomgng
Kano-enkt
- 113 -
Lars-Ola Bligrd
11.3 Exempel vattenflaska behovsidentifiering

Utvecklingen av en ny vattenflaska fr trning kommer att anvndas som fiktivt exempel
genom hela ACD3-processen. Exemplen kommer frmst att fokusera p resultatet av
syntesarbetet, men ven delar av genomfrandet kommer att beskrivas. Exemplet har lngt
ifrn ett komplett innehll, utan syftar till att ge en illustration av innehllet i en
utvecklingsprocess.
Arbetet startade med att utvecklingsarbetet planerades i stort och behovsidentifieringen mer i
detalj. Behovsidentifieringen inleddes med intervjuer av anvndare vilka intar vtska under
och efter trning, fr att p s stt f fram information om hur, nr och var vtska intas.
Drefter besktes olika typer av trningsanlggningar, dr verklig anvndning observerades
och olika kategorier av anvndare intervjuades fr att ta reda p deras behov och upplevda
problem. Produkter p marknaden, med syfte att frse trnande med vtska under och efter
trningspass, studerades och utvrderades ergonomiskt.
HFE-gruppen trnade ocks en hel del sjlva fr att uppleva anvndningen av de hr olika
produkterna. Designarbete och kravsttning utfrdes och drefter granskade projektets
anvndarreferensgrupp dem fr att utvrdera om behovsidentifieringen hade gett ett bra
resultat. Under hela arbetet dokumenterades det utfrda arbetet och alla de beslut som hade
fattats (med motiveringar).
Design
Specificerat och beskrivet huvudproblem
Hur skapa en lsning som kan frse personer med vtska under fysisk anstrngning?
Specificerad och beskriven effekt
Trnande med god vtskebalans.
Struktur: Kontext, anvndare och intressenter (Sociotekniskt system)
Specificerad och beskriven kontext
Avsedd kontext r trningsanlggningar (inom och utomhus), bde gym, grupptrning och
lagsporter samt lpspr.
Specificerade och beskrivna avsedda anvndare
Avsedda anvndare r mnniskor som trnar eller regelbundet utstter sig fr annan fysisk
anstrngning.
Specificerade och beskrivna intressenter
trnare och ledare
tillverkare
frsljare
tervinnare
Specificerade och beskrivna frmgor hos mnniska-maskinsystemet
frvara vtska
frse trnande med vtska
Specificerade och beskrivna kundvrden och anvndarvrden
ltt att dricka ur
ltt att fylla p
ltt att rengra
se snygg ut
miljvnlig
- 114 -
Chalmers

Specificerad och beskriven avsedd anvndning
Produkten ska anvndas vid inomhustrning som gympa, pilates och bollsporter. Vid de
trningstillfllena kommer anvndaren att stlla/lgga den i trningslokalen och tervnda d
och d fr att dricka.
Produkten ska ocks anvndas vid cykling inomhus eller utomhus
Produkten ska inte anvndas vid lptrning i hgre tempon (ej konkurrera med vtskeblten
som har sm flaskor).
Produkten ska kunna fyllas p i ett vanligt handfat och kunna innehlla vatten och sportdryck.
Efter anvndning ska produkten kunna diskas fr hand eller i diskmaskin.
Specificerade och beskrivna relevanta faser i livscykeln
tillverkning
frsljning
anvndning
frvaring
tervinning
Specificerade och beskrivna marknadsaspekter
Behver kunna kpas av mnga anvndare fr inte bli en fr exklusiv och dyr produkt.
Specificerade och beskrivna organisatoriska aspekter
Kommer den kommande lsningen att f anvndare att trna mer?
Kommer det att blir kortare eller lngre k vid pfyllningen av vatten?
Kommer anvndningen av toaletterna att frndras (exempel stdbehov)?
Analyserade existerande lsningar
Det finns redan i dag mnga produkter med liknande egenskaper som frser trnande med
vtska, vilket talar fr att utvecklingsarbetet r genomfrbart.
Krav
Ml
Systemml/effektml
Den ska hjlpa till att frbttra prestation och terhmtning genom att hlla anvndarens
vtskebalans p en bra niv.
Niv av anvndbarhet
En anvndare ska p 20 sekunder kunna greppa produkten, dricka 2 dl och stlla ifrn sig den
utan att knna sig stressad.
En anvndare ska p 1 min kunna fylla p produkten i ett vanligt handfat utan att knna sig
stressad.
Behov
Behov anvndare och anvndning
kunna hllas med en hand
ppnas och stngas med en hand under drickande
ej droppa p klder
innehlla tillrckligt med vatten
matcha trningsklderna
fyllas p i vanligt handfat
monteras p cykel
bras med vid gng/joggning
fstas p ryggsck
- 115 -
Lars-Ola Bligrd
diskas i diskmaskin
skydda mot smuts
inte rulla ivg om den ramlar omkull
Behov intressenter (marknad, produktion etc)

passa fretagets profil
passa in i trningsmiljn, ssom gym
vara billigare n befintlig vattenflaska frn fretaget
anvnda befintliga tillverkningsmaskiner
Riktlinjer
Det som gr produkten anvndarvnlig r att den ska vara ltt att fylla med vatten och att den
ska vara ltt att ppna och att dricka ur.
- 116 -
Chalmers
12 Anvndningsutformning
Den frsta utformningsdelen i ACD3-processen r anvndningsutformningen. Syftet r att
underska vilken anvndning som uppfyller behoven och ger avsedda effekter och att
underska vilka vergripande (tekniska) lsningar som uppfyller anvndningen. Mlet r att
utforma anvndningen och vlja princip fr teknisk lsning (stta de yttre ramarna fr
maskinens utformning). Tabell 12.1 visar en sammanfattning av anvndningsutformningen.
Tabell 12.1 Anvndningsutformningen kortfattat
Syfte: att underska vilken anvndning som uppfyller behoven
och ger avsedda effekter och att underska vilka
vergripande (tekniska) lsningar som uppfyller
anvndningen
Ml: att utforma anvndningen och vlja teknisk
lsningsprincip (stta de yttre ramarna fr maskinens
utformning)
Fokus fr arbetet: anvndningen
System att beakta: mnniska-maskinsystem
Betraktningsvy:
mnniska-maskinsystemet betraktat utifrn
omgivningen
Under anvndningsutformningen r det anvndningen som str i fokus; det finns s att sga
ett anvndningscentrerat angreppsstt. Systemet att beakta r mnniska-maskinsystemet som
helhet och betraktningsvyn blir drmed p hela mnniska-maskinsystemet betraktad utifrn
omgivningen. Centralt hr r att just beakta mnniskan och maskinen som en helhet och inte
skilja p dem fr tidigt i arbetet. Den huvudsakliga designen i anvndningsutformningen r
sjlva anvndningen av maskinen, vilken grs fr att uppn systemmlen. I tabell 12.2 listas
de viktigaste aktiviteterna i anvndningsutformningen. Under anvndningsutformningen sker
det ocks arbete relaterat till andra faser, beroende p ACD3-processens iterativa och
parallella karaktr.
Tabell 12.2 Centrala aktiviteter i anvndningsutformningen
Uppdatera planen fr hela utvecklingsprocessen
Planering
Detaljplanera anvndningsutformning
Detaljerat om anvndare, anvndning, existerande maskiner, samt om tekniska
Datainsamling
och estetiska lsningar
HFE-aktiviteter
- utfra frdjupad analys av systemml
- underska tnkbara ider och lsningar fr
- utforma tnkt anvndning av maskinen
tekniska aspekter
- analysera principiella lsningar p systemniv
interaktion
- vlja och specificera teknisk princip fr
lsningen
estetik och formsprk
- omvandla behov frn marknad till krav
- underska och specificera krav frn anvndare
- omvandla behov frn produktion till krav
och anvndning
- omvandla fretagets vriga interna behov till
- ta fram riktlinjer fr anvndarvnlighet och
krav
estetik
Utvrdering av utformad anvndning och vald teknisk princip samt
Utvrdering
specificerade krav och ml
- 117 -
Lars-Ola Bligrd
Tabell 12.3 visar var fokus i anvndningsutformningen ligger i frhllande till samspelet
mellan kravsttning och designarbete. Tabellen visar ocks den slutliga syntesen frn
designarbetet och kravsttningen i anvndningsutformningen. Aktiviteterna i
anvndningsutformningen kommer att presenteras mer i detalj i kommande avsnitt.
Tabell 12.3 Resultat av anvndningsutformningens syntesaktiviteter
Syntes designarbete (Maskinspecifikation)
Problem: Anvndning
Detaljering av problemet kopplat till
anvndningen
- Vidare preciserat och beskrivet problem utifrn
anvndningen
- Besvara frgor fr den kommande designen
Designniver
Kravniver
Effekt
Behov
Identifiera och beskriva de entiteter som aktivt
kommer att lsa problemet
- Specificerat och beskrivet mnniskamaskinsystem
Anvndning
Anvndningskrav
Identifiera och beskriva det som mnniskamaskinsystemet behver utfra fr att problemet
ska lsas
- Specificerade och beskrivna funktioner fr
mnniska-maskinsystemet
- Frdelning av funktioner mellan mnniskan och
maskinen
Arkitektur
Maskinkrav
Interaktion
Delsystemkrav
Identifiera och beskriva de aktiviteter som vilar
p mnniskan att utfra i systemet
- Specificerade och beskrivna uppgifter fr
mnniskan
Element
Tillverkningskrav

Underska principiella lsningar och vlja
tekniska principer
- Beskrivna tnkbara lsningar teknik
- Beskrivna tnkbara lsningar interaktion
- Beskrivna tnkbara lsningar estetik
- Specificerad och beskriven vald teknisk princip
- Specificerade och beskrivna aspekter fr
infrandet
Syntes kravsttning (Anvndningskrav)

Stta de ramar som mnniska-maskinsystemet
behver uppfylla fr att uppn systemmlen
-Anvndarvnlighetsml
-Nyttoml
-Krav frn anvndning
-Krav frn marknad, produktion etc
-Krav frn myndigheter, standarder etc
-Riktlinjer estetik
-Riktlinjer anvndarvnlighet
- 118 -
Chalmers
12.1 Genomfrande
Anvndningsutformningen r viktig fr hela utvecklingsarbetets framgng och utgr grunden
fr utformningsarbetet. Blir den inte fullgott gjord, kommer det att avspegla sig i det
resterande utvecklingsarbetet. Aktiviteterna grs inte alltid i den listade ordningen, utan i den
ordning som passar bst fr det aktuella utvecklingsprojektet.
Datainsamling
Datainsamlingen under anvndningsutformningen r en mer detaljerad insamling av
information om anvndarna, anvndningen, existerande maskiner och tekniska lsningar n
den som grs under behovsidentifieringen. Insamlingen r mer riktad mot den avsedda
anvndningen och de avsedda anvndarna, vilka definierades sent under behovsidentifieringen.
Analys och syntesaktiviteter (inkl idgenerering)
under anvndningsutformningen. Beskrivningen r uppdelad efter de fem designniverna och
sammantagna resultaten av syntesen under anvndningsutformningen betecknas
maskinspecifikation och sammanstllningen av den har tidigare visats i tabell 12.3.
Problem: Anvndning
Analysarbetet under anvndningsutformningen inleds med en vidare underskning av
problemet utifrn de frutsttningar som r satta av behovsidentifieringen. Innebrden av de
satta systemmlen analyseras fr att leda fram till vilka frgor och problem som r viktigast
att besvara och lsa under anvndningsutformningen. Vidare br analysen innefatta underskningar om vad som skapar anvndarvnlighet fr det problem som ska lsas. Syntesen blir
d en precisering av problemen relaterat till anvndningen, dock utan att specificera problem
kopplade till den fysiska realiseringen av "maskinen". Dessutom besvaras ocks andra frgor
som identifierats som viktiga fr att frst hur anvndningen kommer att ske.
Strukturdelen av anvndningsutformningen gr ut p att identifiera och beskriva de element
som aktivt kommer att lsa de identifierade problemen. Analysen hr fokuserar p vilka
element som ska inkluderas i mnniska-maskinsystemet och vad som ligger utanfr
systemgrnsen. Analysen innehller uppdelning av systemet i centrala funktionella element
och underskningen av hur elementen r relaterade till varandra och omgivningen. Vidare
undersks vilka egenskaper (karakteristik och begrnsningar) hos elementen som behver
beaktas i det kommande arbetet. Arbetet r en fortsttning p det som pbrjades under
behovsidentifieringen. Analysen fortstter sedan med att identifiera relationen mellan
systemmlen och elementen i mnniska-maskinsystemet. Syftet med analysen r att
skerstlla att inga betydelsefulla bitar frbises. Syntesen av strukturdelen r ett specificerat
och beskrivet mnniska-maskinsystem, vilket r en vidareutveckling av strukturdelen frn
Arbetet hr fokuserar p att identifiera och beskriva det som mnniska-maskinsystemet
behver utfra fr att problemet ska lsas. Fr att uppn de i behovsidentifieringen bestmda
systemmlen (effektmlen) och nivn av anvndbarhet behver maskinen innehlla
funktionalitet, vilket analyseras med en funktionsanalys. Utgngspunkt fr analysen r
vrdena och frmgorna frn behovsidentifieringen. Vidare behver det ske en analys av hur
ansvaret fr funktionerna ska frdelas och/eller delas mellan olika delar i systemet, frmst
mellan mnniskan och maskinen. Det sker allts en funktionsallokering som ger en viss niv
av automation i systemet. Viktigt r att allokeringen inte behver vara absolut, utan bde kan
- 119 -
Lars-Ola Bligrd
vara delad eller beroende av situationen. Syntesen ger en listning av funktioner fr systemet
(allts hela mnniska-maskinsystemet) och en frdelning av funktionerna mellan mnniskan
och maskinen.
Nr funktionerna fr systemet vl r bestmda och frdelningen till mnniskan r klar, r
nsta steg att analysera hur anvndaren ska arbeta (kombinera sina och maskinens funktioner)
fr att uppn systemmlen, allts vilka uppgifter som mnniskan ska utfra (uppgiftsanalys).
Grunden hr r den avsedda anvndningen frn behovsidentifieringen. De uppgifter som skall
analyseras och bedmas vid utformningen av en maskin br omfatta (idealt) hela det omfng
av uppgifter som man kan stta p, bde vad det gller normal anvndning och ven vad det
gller strningar och underhll. I annat fall kommer systemet endast att bli maximerat fr ett
ftal tillfllen, vilket totalt sett kan leda till undermlig systemutveckling. Vidare behver det
analyseras s att funktionerna via uppgifterna leder till uppfyllandet av systemmlen.
Analysen br ocks beakta hur anvndarnas nuvarande arbetsstt och beteenden kommer att
frndras, i de fall lsningen innebr nya anvndaruppgifter. Syntesen frn aktivitetsdelen ger
den vergripande anvndningen (med anvndaruppgifterna) och beskrivs med
anvndningsfall, scenarion och/eller ngon annan lmplig metod.
Under realiseringsarbetet ligger fokus p att underska principiella lsningar, vlja teknisk
princip fr maskinen. Sedan fljer en underskning om vilka faktorer frn infrandet av
maskinen (med designad anvndning och teknisk princip) som kan behva beaktas i den
fortsatta utvecklingen. Arbetet hr r en direkt fortsttning p realiseringsarbetet i
Analysen fr teknisk princip innebr en genomgng av mjliga stt att uppfylla anvndningen
(teknik, interaktion och estetik) och vrderingen av dessa gentemot beskriven anvndning
(anvndningsuppgifter). Analysen br underska hur maskinen bst ska kunna hjlpa
anvndaren att lsa uppgifterna och att uppn systemmlen (effektmlen). Vidare mste
omgivande milj, dr maskinen ska anvndas, beaktas ssom temperatur, belysning, buller
etc. Det gller ven att begrunda hur den omgivande miljn kan anvndas i samspelet och hur
den kan hindras frn att pverka samspelet negativt. Utgende frn analysen bestms sedan
den tekniska principen fr maskinen, nr det r helt klarlagt vilken anvndningen kommer att
vara. Den valda tekniska principen kommer sedan att ligga till grund fr arbetet i den
vergripande utformningen.
Nr vl den tekniska principen fr maskinen r vald r det lge att mer utfrligt analysera hur
sjlva infrandet av lsningen kommer att pverka anvndarna och den anvndande
organisationen. Undersk om andra uppgifter/aktiviteter, n de direkt relaterade till maskinen,
kommer att pverkas. Underskningen br ocks berra infrandet, exempelvis om det
kommer att ske ngon utfasning av en tidigare lsning eller kommer den nya att fungera
parallellt med den gamla. En annan relevant frga r om det kommer att finnas behov av
temporra lsningar under infrandet.
Syntesen hr ger tre resultat:
(1) beskrivningar av tnkbara lsningar fr teknik, interaktion och estetik
(2) den valda tekniska principen med tydlig motivering
(3) beskrivning av centrala aspekter vid infrandet av maskinen
Innan arbetet fortstter i kravsttningen, behver designperspektiven (problem, struktur,
funktion, aktivitet och realisering) itereras ngra gnger, d relevanta aspekter som
uppkommer i senare perspektiv kan pverka innehllet i tidigare perspektiv. Avsikten r att
uppn en samstmmig och konsekvent beskrivning av designen.
- 120 -
Chalmers
Kravsttning
Kravsttning syftar till att stta de ramar som mnniska-maskinsystemet behver uppfylla fr
att n systemmlen. Arbetet grs utifrn den tekniska princip som har valts under
realiseringen.
Ml fr nytta och anvndarvnlighet
Det frsta steget i kravsttningen r att stta upp ml fr nytta och anvndarvnlighet. De
anvnds sedan som en del av valideringen av den utvecklade maskinen. Mlen hr r en
vidareutveckling av nivn av anvndbarhet och de anger ml fr prestandan fr den
anvndning som r designad. Mlen fr nytta och anvndarvnlighet kan inte sttas frrn
anvndningen r bestmd, eftersom det r frst d som det finns tillrcklig detaljniv.
Kravsttning frn anvndning och anvndare
Kravsttningen i anvndningsutformningen r mycket viktig fr att den resterande
utvecklingsprocessen ska kunna leverera nskad maskin och drigenom skerstlla en bra
prestation hos anvndaren. Kraven anger de villkor som behver vara uppfyllda fr att mlen
fr nytta och anvndarvnlighet ska kunna uppns. Viktigt att beakta vid kravsttningen r:
Vlja ut vilka omrden som r relevanta att kravstta

Motivera och frklara kraven fr att frenkla kommunikationen
(viktigt fr att synliggra effekterna om ett krav inte uppfylls)
Sammanstlla kraven i en kravspecifikation
Kraven kommer frmst frn tre kllor. Frst frn de behov som samlats in frn
anvndarna/anvndningen under behovsidentifieringen. Den andra kllan r den utformning
av funktion, uppgift och anvndning som tidigare gjorts. Den tredje r frn standarder, till
exempel i form av fretagsinterna standarder, branschstandarder och frordningar frn
myndigheter. Andra kllor r vidare studier av anvndning och anvndare, en fortsttning p
arbetet under behovsidentifieringen. Sedan kan ven fljande omrden ge en bra grund fr att
skapa krav:
Fysikaliska mtningar fr att kartlgga omgivningen (till exempel ljud och ljus)
Belastningsergonomisk teori ger information om mnniskans fysiska frutsttningar
Kognitionsergonomisk teori ger information om mnniskans mentala frutsttningar samt
risktagande och felhandlingar
Krav frn intressenterna

Intressentbehoven behver ocks frdlas utifrn den anvndning som r bestmd. Hr kan
det ocks tillkomma krav frn standarder och myndigheter, vilka behver fras in i
utvecklingsprojektet. Mnga branscher har specifika krav som mste uppfyllas fr att
produkter ska kunna sljas, exempelvis CE-mrkning.
Riktlinjer fr estetik och anvndarvnlighet
Efter att mlen och kraven r faststllda, r nsta steg att ta fram de riktlinjer som behvs fr
att uppn dem. Framtagandet av riktlinjerna fljer samma mnster som fr kraven och mlen,
dvs att vlja ut omrden, motivera riktlinjer frn anvndning och teori, samt sammanstlla allt
i ett dokument. Ett viktigt syfte fr riktlinjerna r att fnga viktiga aspekter, vilka inte kan
beskrivas som ml eller krav.
Utvrdering
Utvrderingen i anvndningsutformningen innebr att den framtagna designen och de
framtagna kraven utvrderas gentemot anvndarna och anvndningen. Utvrdering internt
sker oftast genom granskning av designen och kraven och utvrdering externt mot anvndarna
genom att de ocks fr ta stllning till designen och kraven fr att avgra om de r riktiga. r
resultaten av utvrderingen bra, gr processen vidare till den vergripande utformningen.
- 121 -
Lars-Ola Bligrd
12.2 Metoder anvndningsutformning

Metoder anvndbara i anvndningsutformningen finns inom fljande omrden:
datainsamling
analys av data
anvndarbeskrivning
uppgiftsanalys
funktionsanalys
estetisk analys och syntes
idgenerering
utvecklingsmatriser
syntesmetoder
utvrderingsmatriser
riskanalys
utvrdering
Datainsamling
Fr datainsamlingen under anvndningsutformningen r alla de metoder som beskrivs p
sidan 84f anvndbara:
Litteraturstudier
avvikelserapporter
Loggstudier
Observationer
Intervjuer
Enkter
Fokusgrupper
Contextual inquiry
Objektiva mtningar
Analys av data
Anvndningsutformningen innebr att mer information har samlats in och behver analyseras.
Lmpliga metoder r de som beskrivs i behovsidentifieringen p sidan 106f, frmst:

Fiskbensdiagram
(Ishikawadiagram)
Trddiagram
Systemmodellering
Systemet behver beskrivas mer detaljerat och lmpliga metoder att anvnda r samma som i
behovsidentifieringen, sidan 107f:
Systembeskrivning
IDEF0
Functional Resonance Analysis

Method (FRAM)
Anvndarbeskrivning
Metoder fr anvndarbeskrivning: anvndarprofil och persona (sidan 108), r ocks
anvndbara och ndvndiga i anvndningsutformningen. Skillnaden r att metoderna nu ska
anvndas fr att beskriva den tnkta anvndaren och inte som i behovsidentifieringen, den
verkliga anvndaren.
Uppgiftsanalys
De hr metoderna (sidan 109f) r centrala fr anvndningsutformningen, men till skillnad mot
behovsidentifieringen beskrivs nu den avsedda anvndningen:
Lnkanalys
- 122 -
Anvndningsfall
Anvndningsscenario
Chalmers
Funktionsanalys
Funktionsanalys innebr att ml som systemet ska uppfylla verfrs till funktioner som
systemet ska innehlla. Utgngspunkten fr funktionsanalysen r vad som ska uppns och inte
hur det ska uppns. Analysen kan sedan verg i en systemanalys genom att beskriva vilka
ingende delar hela systemet har och hur de samverkar fr att det ska fungera.
Klassisk (teknisk) funktionsanalys
Klassisk funktionsanalys gr ut p att bryta ner funktionaliteten hos maskinen i huvudfunktioner, delfunktioner och stdfunktioner. Huvudfunktioner behvs fr att uppn
systemmlet. I regel bestr huvudfunktioner av ett antal delfunktioner, vilka i sin tur ven de
kan best av delfunktioner. Det finns mnga olika stt att utfra en funktionsanalys p och ett
klassiskt och anvndbart upplgg fr produktutveckling utgrs av fljande steg:
1. identifiera och beskriva huvudfunktioner
2. bryta ned i delfunktioner
3. identifiera stdfunktioner (funktioner som hjlper huvudfunktionen, men som inte r
absolut ndvndiga)
4. bestmma prestanda p funktionerna
5. allokera funktioner till systemets struktur
6. relatera funktioner till verliggande behov/ml/krav
o Cross, N. (2008) Engineering design methods: strategies for product design
Funktionslistning
Funktionslistning innebr att funktionerna hos en maskin listas utan att de eventuella
relationerna mellan funktionerna beskrivs. Nr alla funktionerna r listade brjar man sedan
att organisera upp funktionerna. Funktionerna grupperas i huvudfunktioner, delfunktioner och
stdfunktioner baserat p hur de r relaterade till mnniska-maskinsystemets systemml.
Funktionslistningen kan sedan, nr utvecklingsarbetet kommit lngt, kompletteras med en
listning av tekniska huvudprinciper, delprinciper och stdprinciper.
Funktionstrd
Ett funktionstrd anvnds fr att grafiskt visa samband och relationer mellan funktioner p
olika niver. En frflyttning upp i trdet svarar p frgan varfr en funktion finns, medan en
frflyttning ned i trdet besvarar frgan hur en funktion r uppfylld. De funktioner som
behandlas r vanligen huvudfunktioner, delfunktioner och stdfunktioner.
Function-action tree
Ett function-action tree (FAT) utformas genom att en schematisk modell av maskinen
kombineras med anvndarens handlingar och mentala aktiviteter. Ett hndelsefrlopp bryts
ner i sm delar och fr varje del specificeras om det r anvndaren eller om det r maskinen
som utfr handlingen. ven mentala aktiviteter inkluderas i en FAT. Den schematiska
modellen fr formen av ett hierarkiskt trd. Med hjlp av olika symboler skiljs det grafiskt ut
vem eller vad som utfr handlingen. Symboler finns fr anvndarhandling, teknisk funktion,
mental aktivitet, kombination av anvndarhandling, teknisk funktion och ven vilket medel
(means) som anvnds fr att uppn handlingar, funktioner och aktiviteter.
o Janhager, J. (2005) User Consideration in Early Stages of Product Development
- 123 -
Lars-Ola Bligrd
Estetisk analys och syntes

Metoderna nedan syftar till att analysera och syntetisera det estetiska uttrycket hos maskinen.
Moodboard
En moodboard r ett collage av material (till exempel bilder, texter, frger, foton och
materialprover) som beskriver stmningen, knslan, uttrycket, budskapet etc. I bland anvnds
namnet imageboard, om collaget bara bestr av bilder, och ibland namnet expressionboard,
om fokus ligger p uttrycket. Syftet med en moodboard r frmst att dokumentera och
kommunicera bde tankar bakom och stilen i den estetiska utformningen och drmed
underltta arbetet med idgenerering och styra in utvecklingsarbetet p rtt spr. Men en
moodboard kan ocks anvndas fr att ur andra synvinklar beskriva anvndaren,
anvndningen och omgivningen.
Design Format Analysis
Metoden anvnds fr att identifiera fretagsspecifika estetiska egenskaper hos ett fretags
maskiner. Egenskaperna r exempelvis geometriska former, material eller frger. I metoden
pongstts varje egenskap med avseende p hur fretags- eller varumrkesspecifik den anses
vara fr var och en av fretagets maskiner. Resultaten frs sedan in i en tabell dr de
analyserade maskinerna kan jmfras. Analysens ml r att p ett relativt enkelt och snabbt
stt beskriva den visuella formgivningen av maskiner, samtidigt som det tydliggrs vilka
estetiska egenskaper som det skall tas hnsyn till i utvecklingsarbetet.
o Warell. A, (2006) Identity recognition in product design: An approach for design
management
Idgenerering
Fr att komma in p nya tankebanor under en utvecklingsprocess behvs ibland metoder fr
idgenerering.
Brainstorming
Denna metod gr ut p att i grupp ta fram s mnga lsningsider som mjligt, genom att lta
tankarna lpa fritt kring ett p frhand givet problem. Idn r att gruppmedlemmarna ska
sporra varandra till nya lsningar genom vidare associationer utifrn andras ider. ven de
mest okonventionella iderna kan efter viss modifiering visa sig ge en utmrkt lsning p
problemet. Under en brainstorming gr kvantitet fre kvalitet och ingen kritik, varken positiv
eller negativ, fr framfras. Alla frslag dokumenteras fr att vid ett senare tillflle
utvrderas.
o sterlin, K. (2010) Design i fokus fr produktutveckling
Brainwriting
Brainwriting fungerar p samma stt som brainstorming, men varje gruppmedlem sitter frst
fr sig sjlv och dokumenterar sina ider p papper. Viktigt r att iderna skrivs ned i den
ordning de kommer fram och att man inte tar bort ngon id frn sitt papper. Syftet hr r att
undvika likriktning och f fram olikheter, eftersom deltagarna inte kan pverka varandra.
Efter en angiven tid fr deltagarna studera varandras ider fr att f inspiration och drefter
funderar alla vidare. Ett bra stt r att varje person fr lsa upp sin frsta punkt p listan,
sedan sin andra osv. Alla iderna dokumenteras s att alla kan se dem. Tanken r att alla
mste framfra sina ider i den ordning som de dk upp, fr att det inte ska bli ngon
sjlvcensur, utan att alla ider kommer fram.
- 124 -
Chalmers
Osborns idsporrar
Denna metod anvnds fr att vidare bearbeta de ider som har genererats genom att problemet
har analyserats. Ett antal frgor stlls runt iderna fr att generera nya frslag:
erstta?
kombinera?
bearbeta?
frminska?
frstora?
eliminera?
modifiera?
gra tvrtom?
Svaren och associationerna som frgorna ger upphov till dokumenteras, fr att i ett senare
skede utvrderas och se om de med viss modifiering kan leda till anvndbara lsningar.
Utvecklingsmatriser
Utvecklingsmatriser anvnds fr att kombinera ihop resultat frn utvecklingsarbetet. Inom
gruppen finns matriser med olika syften, exempelvis fr att visa hur dellsningar kan frenas
till en helhetslsning eller fr att visa sambanden mellan krav och lsningar.
Kvalitetshuset
Kvalitetshuset r en metod i form av ett matrisdiagram dr huvuddelen kopplar samman krav,
till exempel kundnskeml, med designvariabler, till exempel produktegenskaper.
Diagrammet innehller ven en sambandsmatris fr designvariablerna, en konkurrentjmfrelse, tekniska mlvrden samt viktning av ingende delar, vilka tillsamman antar en
form som kan liknas vid ett hus. Nyttan med kvalitetshuset r att det samlar mnga viktiga
aspekter, som r relevanta fr utvecklingsarbetet, och deras relationer i ett diagram.
Morfologisk matris
En morfologisk matris anvnds fr att kombinera olika lsningsfrslag p en maskins
delfunktioner. Innan matrisen kan anvndas mste dels en funktionsanalys vara gjord, dels
mste det ocks ha tagits fram ett antal lsningar fr varje delfunktion. I matrisens vnstra
kolumn listas delfunktionerna och till hger listas mjliga lsningar fr varje delfunktion. Ur
matrisen kan sedan olika koncept p totallsningar tas fram genom kombinationer av
dellsningarna.
o Johannesson, H., Persson, J-G. och Pettersson, D. (2013) Produktutveckling: effektiva
metoder fr konstruktion och design
- 125 -
Lars-Ola Bligrd
Utvrderingsmatriser
Under en utvecklingsprocess tas ofta flera koncept fram parallellt och en del av arbetet r att
vlja ut ett eller flera av koncepten fr att g vidare med. Ett vanligt stt att gra detta r att
anvnda utvrderingsmatriser.
Fr- och nackdelsmatris
I denna matris stlls frst alla lsningarna upp och sedan listas alla frdelar respektive
nackdelar fr varje lsning. Alla nackdelar ger ett minus medan alla frdelar ger ett plus, nr
utvrdering sker med hjlp av matrisen. Resultatet rknas sedan samman fr att lsningarna
ska kunna utvrderas gentemot varandra. Den lsning med mest positivt resultat r allts den
bsta. Fr- och nackdelar kan ocks rankas eller viktas beroende p hur viktiga de r fr
helheten.
Elimineringsmatris
Hr stlls lsningar upp mot de framtagna kraven och behoven. De frslag som inte hller
mttet elimineras i det vidare utvecklingsarbetet. Fr att skilja de kvarvarande frslagen t,
gr det att vikta hur vl varje lsning uppfyller kraven och behoven. Totalsumman fr varje
lsning blir d beslutsunderlag i den vidare utvecklingen.
Pughmatris
En Pughmatris anvnds fr att utvrdera vilket av flera frslag som bst uppfyller en
kravspecifikation, under frutsttning att frslagen uppfyller alla stllda krav. Frslagen
jmfrs gentemot ett referensfrslag, vilket kan vara ett av frslagen, befintlig maskin eller
konkurrenternas maskin. Om ett frslag uppfyller ett krav bttre n referensen fr det ett plus,
r det lika bra blir det en nolla och r det smre blir det ett minus. Kraven viktas ocks efter
hur viktiga de r fr att n systemmlen. Summan rknas sedan samman och utifrn resultaten
kan sedan lsningar vljas eller frkastas.
Kesselringmatris
En utvrdering med en Kesselringmatris (ocks kallat kriterieviktning) liknar en utvrdering
med Pughmatris, genom att frslag jmfrs gentemot ett referensfrslag, men i detta fallet r
det en ideallsning och utvrderingen sker mot utvalda utvrderingskriterier. Varje kriterium
fr en viktningsfaktor, exempelvis 1-5, 1-10, 1-100 eller liknande. I matrisen str kriterierna
p y-axeln, medan lsningsfrslagen str p x-axeln. I matrisens rutor placeras dels betyget
fr uppfyllande och dels betyget multiplicerat med viktfaktorn. De summeras sedan fr att f
fram totalsumman fr varje frslag och kan sedan jmfras med ideallsningen, som har det
teoretiskt hgsta vrdet.
- 126 -
Chalmers
Riskanalys
I riskanalysen under anvndningsutformningen undersks vilka inneboende faror som finns i
det valda sttet att uppfylla behoven, dvs var i funktionerna och uppgifterna det kan finnas
faror. Riskanalysen finns generellt beskriven p sidan 88f och lmpliga metoder r:
Felhandlingsanalys (PHEA) (sidan 112)

What if (sidan 113)
Hazard and Operability Studies (HAZOP) (sidan 113)
Feltrdsanalys (FTA)
Hndelsetrdsanalys (ETA)
Feltrdsanalys
En feltrdsanalys (Fault Tree Analysis, FTA) utgr frn en hndelse som kan orsaka skada
(s kallad slut- eller topphndelse) och tar fram mjliga hndelsekedjor som kan leda till
topphndelsen eller tillstndet. Analysen visar sambanden mellan olika hndelser och hur de i
samverkan kan leda till att den valda topphndelsen intrffar. Resultatet frn en FTA r ett
logiskt feltrd.
o Sandom, C. och Harvey, R (2004) Human Factors for Engineers, Institution of Electrical
Engineers
Hndelsetrdsanalys
En hndelsetrdsanalys (Event Tree Analysis, ETA) i sin tur utgr ifrn en ursprungshndelse
och metoden beskriver sedan det frlopp som mste intrffa fr att ursprungshndelsen ska
orsaka skada. Metoden visar ocks p vilka andra konsekvenser ursprungshndelsen kan f,
beroende p hur frloppet utvecklar sig. ETA resulterar ocks i en trdstruktur.
o Sandom, C. och Harvey, R (2004) Human Factors for Engineers, Institution of Electrical
Engineers
Utvrdering
Fr att utvrdera resultatet av anvndningsutformningen (design och krav) r fljande
metoder p sidan 90f lmpliga:
Granskning
Genomgng
- 127 -

Lars-Ola Bligrd
12.3 Exempel vattenflaska - anvndningsutformning

Anvndningsutformningen brjade med att klarlgga vilken mer information som behvde
samlas in efter att behovsidentifieringen resulterat i en tydlig beskrivning av problemet som
skulle lsas (se avsnitt 11.3, sidan 114). Mer observationer och intervjuer gjordes och de
kunde nu bli mer detaljerade, eftersom grnserna fr projektet var klarare. Designarbetet
ledde fram till vilka funktioner flaskan skulle ha och hur den skulle anvndas. Anvndningen
och funktionerna granskades av anvndarreferensgruppen fr att se om resultatet var rimligt,
troligt och genomtnkt. Frslaget fr den tnkta flaskan presenterades ocks fr fler
anvndare, fr att f deras sikter. Vidare undersktes vilka tekniska lsningar som kunde
vara tnkbara och dessutom undersktes tnkbara ider, d det gller estetik och formsprk.
Utifrn den valda tekniska principen gjordes en riskanalys av anvndandet fr att underska
vilka faror som fanns och vilka konsekvenser dessa kunde f.
Utifrn den vergripande anvndningen togs mer detaljerade krav och ml fram. De hr
kraven och mlen mste uppfyllas oavsett vilken teknisk princip, material eller form som
valdes. Avslutningsvis i anvndningsutformningen granskade anvndarereferensgruppen
kraven och mlen fr att bekrfta att de var rimliga.
Design
Problem: Anvndning
Vidare preciserade huvudproblem
Hur ska anvndarna f i sig vtskan p ett bra stt?
Besvarande av frgor fr kommande designdelar
Hur mycket vtska behvs?
Vad kan ing i vtskan?
Hur ska vtskan bst intas?
Specificerat och beskrivet mnniska-maskinsystem
Trningskontext
Pulver
sportdryck
Mnniska
Materia
Vattenflaska
Vtska
Andra
trnande
Kraft
Information
Kran/vask
Specificerade och beskrivna centrala egenskaper hos systemelementen

mnniskan - synfrmga och handegenskaper (storlek, rrelsefrihet och styrka)
andra trnande - syn
kran/vask - avstnd mellan kran och vask, diameter kran
vtska - viskositet
pulver - upphllningsstt
- 128 -
Chalmers
Specificerade och beskrivna funktioner fr mnniska-maskinsystemet
hlla kvar vtska oberoende av position
inte ge vtskan bismak
pfyllnad av vtska
tmning av vtska
dricka vtska
monterbar i stll
Specificerad och beskriven frdelning av funktioner mellan mnniskan och maskinen
Mnniskan
Maskinen
pfyllnad av vtska
tmning av vtska
dricka vtska
hlla kvar vtska oberoende av position
monterbar i stll
inte ge vtskan bismak
Specificerade och beskrivna uppgifter fr anvndaren
greppa
fylla p vtska
transportera vtska
placera i stll
dricka ur
tmma
rengra
Realisering: Tnkbara lsningar
Beskrivna tnkbara lsningar teknik
klassisk vattenflaska
mnga sm flaskor
pse
tvttsvamp
Beskrivna tnkbara lsningar interaktion
suga ut vtska
trycka ut vtska
hlla ut vtska
pumpa ut vtska
Beskrivna tnkbara lsningar estetik
opaque - ger en robust knsla
transparent - ger ett lttare, renare och mer hygieniskt intryck
konkava delar - ger kad greppbarhet och visar vart man greppar
asymmetri - rullar inte om flaskan vlter
markerad ytstruktur - skapar intressant spel i ytan och kad greppbarhet
- 129 -
Lars-Ola Bligrd
Illustration av Lars Haakon Simonsen

Specificerad och beskriven vald teknisk princip
en behllare fr vtskan
Specificerade och beskrivna aspekter fr infrandet
inga specifika aspekter identifierades
Kravsttning
Ml
Anvndarvnlighetsml
8 av 10 frstagngsanvndare ska kunna fylla p flaskan i standardhandfat p mindre n 60
sekunder.
8 av 10 frstagngsanvndare ska kunna ppna, dricka 1 dl ur flaskan samt stnga flaskan p
mindre n 90 sekunder.
9 av 10 tredjegngsanvndare ska kunna ppna, dricka 1 dl ur flaskan samt stnga flaskan p
8 av 10 frstagngsanvndare ska p frgan om flaskan r enkel att anvnda svara 5 eller hgre
p en 7-gradig skala.
Nyttoml
Vattenflaskan ska kunna frse 90 % av avsedda anvndare, med en medelpuls p 140 slag/min,
med vtska under ett trningspass p 45 min.
Krav: Anvndningskrav
Krav frn anvndning
kunna fyllas p i handfat XX (utvalt som standard)
tla maskindiskmedel ssom XX och YY fr att kunna diskas i diskmaskin
kunna rengras med diskborste WW (utvald som standard)
passa cykelns vattenflaskstll
innehlla minst XX cl vatten
Krav frn anvndare
kunna greppas med en hand av en 98 percentil anvndare
kunna ppnas med en hand och/eller med mun/tnder
ha ett flde p minst QQ cl/min med handkraft fr en 50 percentil kvinnlig anvndare
- 130 -
Chalmers
Krav frn marknad

flja produktlinje PP
fr att kunna erstta befintlig flaska
varumrket ska visa p prestation under anstrngning
fr att flja fretagets profil
kosta max KK kr
fr att vara billigare n befintlig flaska
ej anvnda lsning TT
den har konkurrenterna
Krav frn produktion
best av hgst 7 st olika delar
fr att f effektiv lagerhllning i produktionen
anvnda tillverkningsmetod DD, GG och/eller HH
det r det som dagens maskiner tillter
Riktlinjer
Riktlinjer fr anvndarvnlighet
mjukt grepp och mnstrade greppytor
undvika skarpa kanter fr munkontakt
undvika oergonomiska rrelser vid fyllning och tmning
markeringar fr greppytor
mjukt formsprk (s den knns trygg att ha med)
hllfast formsprk (s den knns trygg att ha med)
- 131 -
Chalmers
13 vergripande utformning
Den andra utformningsdelen i ACD3-processen r den vergripande utformningen (ibland
ven kallad konceptuell utformning). I den hr fasen av processen r det nu maskinen sjlv
som str i centrum fr arbetet. Syftet r att underska vilken uppbyggnad av de tekniska
delarna i maskinen som ger avsedda effekter och att underska hur samspelet mellan
mnniskan och maskinen br ske. Mlet r att utforma teknisk arkitektur och att vlja princip
fr interaktion, estetik och form (stta ramar teknisk konstruktion). Tanken med ha en
vergripande/konceptuell utformning r att undvika en fr tidig lsning i specifika detaljerade
lsningar och att ven kunna utvrdera mjliga alternativa lsningar. Tabell 13.1 ger en
sammanfattning av grunderna fr den vergripande utformningen.
Tabell 13.1 Den vergripande utformningen kortfattat
Syfte: att underska vilken teknisk uppbyggnad av maskinen
som ger avsedda effekter och underska hur samspelet
mellan mnniskan och maskinen br ske
Ml: att utforma teknisk arkitektur och vlja princip fr
interaktion, estetik och form (stta ramar fr den
tekniska konstruktionen)
Fokus fr arbetet: teknisk arkitektur
System att beakta: maskinen som helhet
Betraktningsvy:
maskinen betraktad utifrn omgivningen
Under den vergripande utformningen r det den tekniska principen som str i fokus; det blir
allts hr ett teknikcentrerat angreppsstt. Systemet att beakta i analys och syntes r maskinen
som helhet. Betraktningsvyn blir d maskinen betraktad utifrn omgivningen och fokus fr
designen r den tekniska arkitekturen. De centrala aktiviteterna i den vergripande
utformningen finns listade i tabell 13.2. HFE- aktiviteterna syftar till f en bra koppling
mellan anvndning och teknisk princip, medan syftet med de vriga aktiviteterna r att
identifiera de viktiga tekniska designvariablerna och ta fram en teknisk arkitektur fr
maskinen. Under den vergripande utformningen sker det ocks arbete relaterat till de andra
faserna, beroende p ACD3-processens iterativa och parallella karaktr.
Tabell 13.2 Centrala aktiviteter i vergripande utformning
Planering
Detaljplanera vergripande utformning
Detaljerad angende mjliga lsningar fr interaktion och fysisk form
Datainsamling
Kompletterande om anvndare och anvndning, samt om tekniska lsningar
HFE-aktiviteter
- analysera vad som behvs och mjliga lsningar - underska mjliga utformningar av teknisk
fr att anvndningen ska vara mjlig
arkitektur
- klarlgga centrala designvariabler
- utfra teknisk funktionsanalys p systemniv
- generera frslag vergripande utformning av
- specificera teknisk arkitektur p
interaktionen
systemniv
- specificera systemkrav fr maskinsystem
- specificera maskinkrav utifrn teknisk arkitektur
- ta fram designriktlinjer fr detaljerad utformning
Utvrdering av teknisk arkitektur och specificerade krav och riktlinjer
Utvrdering
- 133 -
Lars-Ola Bligrd
Tabell 13.3 visar var fokus i den vergripande utformningen ligger i frhllande till samspelet
designarbetet och kravsttningen i den vergripande utformningen. Aktiviteterna i den
vergripande utformningen kommer att presenteras mer i detalj i kommande avsnitt (13.1).
Tabell 13.3 Resultat av syntesaktiviteterna i den vergripande utformningen
Syntes designarbete
(Arkitekturspecifikation)

Specificering av problemet kopplat till teknisk
princip
- Vidare preciserat problem utifrn teknisk princip
- Identifierade och specificerade centrala
designvariabler
Designniver
Kravniver
Effekt
Behov

Beskrivning av hur den tekniska principen
omvandlas till ett tekniskt system
- Specificerad och beskriven logisk (abstrakt)
maskinmodell
Anvndning
Anvndningskrav
Identifiera och beskriva det som maskinen
behver utfra fr att mlen ska uppfyllas
- Specificerade och beskrivna funktioner
- Specificerade och beskrivna styrningsmjligheter fr mnniskan
- Specificerad och beskriven information fr
mnniskan
Arkitektur
Maskinkrav
Interaktion
Delsystemkrav

Beskriva mnniskans samspel med maskinen i
uppnendet av mlen
- Specificerad och beskriven vergripande
interaktion
Element
Tillverkningskrav

Hur maskinens delar ska realiseras vergripande
fr att uppfylla struktur, funktion och aktivitet
- Specificerad och beskriven teknisk arkitektur
- Specificerad och beskriven fysisk arkitektur
- Specificerad och beskriven vergripande fysisk
form
- Specificerat och beskrivet vergripande
anvndargrnssnitt
- Specificerad och beskriven tillverkningsbarhet -
Syntes kravsttning (Maskinkrav)

Stta de ramar som maskinen behver uppfylla
fr att uppn systemmlen
- Prestandaml
- Krav fr maskinsystem
-Krav fr funktionalitet
-Krav fr anvndarvnlighet
-Krav fr estetik
- Designriktlinjer
- 134 -
Chalmers
13.1 Genomfrande
Under den vergripande utformningen syftar arbetet frmst till att underska och fresl hur
maskinen kan vara utformad fr att samspelet mellan mnniska och maskin ska bli s bra som
mjligt.
Datainsamling
Den information som behver samlas in fr den vergripande utformningen r till stor del
relaterad till de mjliga tekniska lsningar som finns och till lsningarnas fr- och nackdelar.
Kompletterande underskningar av anvndarna och anvndningen kan ven behva gras.
sammantagna resultaten av syntesen under den vergripande utformningen betecknas
arkitekturspecifikation och sammanstllning av den har tidigare visats i tabell 13.3.
Det inledande arbetet i den vergripande utformningen r specificering av problemet utifrn
den valda tekniska principen. Analysen fokuserar sledes p att vidare underska problemen
utifrn de frutsttningar som r satta av den fregende anvndningsutformningen. Analysen
innefattar ocks att underska de frgor som behver beaktas under den vergripande
utformningen. En sdan frga berr vad som r de centrala designvariablerna fr den tekniska
arkitekturen.
En designvariabel r, som tidigare beskrivits, ngot som mste bestmmas under
utformningen och konstruktionen av maskinen, vilket gr att det finns ett otal designvariabler
i en utvecklingsprocess. Arbetet i problemperspektivet under den vergripande utformningen
gr ut p att identifiera de designvariabler som r centrala fr att uppn systemmlen
(effektmlen). De variabler som r viktigast fr att utformningen ska bli lyckad mste
dokumenteras, s att de kan uppmrksammas genom hela utvecklingsarbetet och bestmmas
vid lmpligt tillflle.
Syntesarbetet under problemdelen resulterar sledes i en precisering av problemen utifrn
teknisk princip, besvarande av viktiga frgor fr kommande designarbete, samt identifiering
av de viktigaste designvariablerna fr den tekniska arkitekturen. Vissa av de problem som
identifieras kan inte besvaras direkt, utan svaren arbetas fram i de fljande aktiviteterna i den
vergripande utformningen.
Strukturdelen behandlar hur ett tekniskt system (ett maskinsystem) skapas baserat p den
tekniska principen. Analysarbetet i strukturperspektivet fokuserar p vilka funktionella
element som ska ing i maskinen och hur de ska vara organiserade fr att uppn systemmlen.
Syntesen resulterar i en specificerad och beskriven logisk (abstrakt) maskinmodell
(systembeskrivning), vilket r en vidareutveckling av strukturdelen frn anvndningsutformningen. Modellen r en del av arbetet med att ta fram och redovisa arkitekturen fr
maskinsystemet. Ett viktigt syfte med systembeskrivningen r ocks att dokumentera helheten
fr den maskin som ska mjliggra anvndningen, s att inga bitar frbises nr krav p
funktionalitet, anvndarvnlighet och estetik ska stllas.
- 135 -
Lars-Ola Bligrd
Nsta steg i arbetet r att identifiera och beskriva det som maskinen behver utfra fr att
mlen ska uppfyllas, allts att vidareutveckla funktionerna fr maskinen frn anvndningsutformningen. Analysen hr kan delas upp i tv olika delar. Den frsta delen behandlar vilka
funktioner som ska finnas i maskinen och hur dessa funktioner ska frdelas mellan elementen
i maskinen. Den andra delen behandlar samspelet mellan mnniskan och maskinen. Analysen
fokuserar p vilka mjligheter till styrning av maskinen mnniskan behver och vilken
information mnniskan behver f ifrn maskinen.
Syntesarbetet resulterar sledes i:
(1) specificerade och beskrivna funktioner fr respektive element i maskinen
(2) specificerade och beskrivna vergripande styrningsmjligheter fr mnniskan
(3) specificerad och beskriven vergripande information till mnniskan
Under aktivitetsdelen integreras funktionerna med mnniskans hantering. Analysen berr hur
mnniskan ska interagera med maskinen fr att utfra anvndaruppgifterna och uppn
systemmlen. Startpunkt hr r anvndaruppgifterna frn anvndningsutformningen som
frfinas utifrn resultaten i den vergripande utformningen. Centralt att analysera r hur
anvndarens uppgifter ska utfras fr att n en lmplig belastning p operatren, bde fysiskt
och psykiskt. Arbetsbelastningen fr inte negativt pverka utfrandet av uppgifterna,
samtidigt som den ska vara tillrcklig fr att upprtthlla uppmrksamheten.
Maskinen har nu blivit tillrckligt specificerad s att det r mjligt att utforma en lmplig
arbetsorganisation, vilket r viktigt fr maskiner med flera anvndare. ven anvndarnas
frmgor och utbildningsniv r nu mjliga att specificera. Ska maskinen kunna anvndas av
alla eller mste det stllas kapacitetskrav (fysiska och psykiska) p anvndarna och kommer
det att krvas utbildning? Syntesen resulterar i en specificerad och beskriven vergripande
interaktion.
Realiseringen berr hur maskinen ska realiseras fr att uppfylla struktur, funktion och
aktivitet, vilket innebr ett vidare arbete med att definiera designvariablerna och att utforska
designrymden. Utgngspunkten hr r den valda tekniska principen frn anvndningsutformningen, vilken har varit en ledstjrna genom hela den vergripande utformningen.
Huvuddelen av realiseringen berr (1) den tekniska arkitekturen, men andra viktiga delar av
den vergripande designen r:
(2) fysisk arkitektur
(3) fysisk form
(4) anvndargrnssnitt
(5) tillverkningsbarhet
Arbetet med delarna inom den vergripande designen sker parallellt och ofta behver
interaktioner gras fr att n ett nskvrt resultat. Analysen och syntesen under realiseringen
grs i nra samarbete med de personer som ansvarar fr utvecklingen av elektronik, mjukvara,
mekanik etc, fr att viktiga aspekter frn dem ska komma med i utvecklingsarbetet.
Teknisk arkitektur
Arkitekturen r beroende av vilka tekniska bestndsdelar som maskinen ska best av, fr att
kunna utfra sina funktioner. Bestndsdelarna kan bde utgras av hrdvara, ssom hlje,
motor och display, eller mjukvaran, ssom arkitektur och moduler. Det centrala r att
analysera vilka delar som behver finnas och hur de verkar tillsammans. Syntesen blir en
beskrivning av maskinens tekniska uppbyggnad.
- 136 -
Chalmers
Arbetet med utformningen av den tekniska arkitekturen fr maskinsystemet r tyvrr ngot

som ltt faller utanfr HFE-aktiviteterna. HFE-gruppen br dock aktivt medverka i det
arbetet, eftersom maskinens arkitektur bde pverkas av och pverkar HFE-aktiviteterna.
Fysisk arkitektur
I arbetet med den fysiska arkitekturen ordnas de tekniska bestndsdelarna i det fysiska
rummet, dvs hur de ska placeras i maskinen fr att kunna utfra sina funktioner p bsta stt.
Analysen behandlar placeringen av de tekniska delarna och syntesen resulterar i en
beskrivning av maskinens fysiska uppbyggnad. Fr vissa maskiner kan den tekniska
arkitekturen och den fysiska arkitekturen vara svra att separera och i de fallen r det bst att
lta dem vara tillsammans i beskrivningen av den vergripande designen.
Fysisk form
Den fysiska arkitekturen behver ha en bra fysisk form fr att ge anvndaren goda
mjligheter fr att vilja och fr att kunna utfra arbetsuppgifterna. Maskinens fysiska form
behver drfr ocks analyseras, fr att underska vilket formsprk som r lmpligt att
anvnda och hur maskinen bst passar in i den omgivning dr den ska verka, samt vilken form
som underlttar anvndningen. Syntesen ska resultera i frslag p den grundlggande formen
(industridesign) fr maskinen.
Anvndargrnssnitt
Fr att anvndaren ska kunna utfra uppgifterna interagerar hon/han med ett anvndargrnssnitt och fr detta behver interaktionen analyseras. Analysen fokuserar p vilken
information som anvndaren behver och vilka beslut som anvndarna ska fatta i samspelet
med maskinen, samt vilka interaktionsformer som d r lmpliga och hur grnssnittet kan
vara uppbyggt. Under analysen i den vergripande utformningen ska det tas fram riktlinjer fr
anvndargrnssnittet. Syntesen ska resultera i frslag p den vergripande utformningen av
anvndargrnssnittet.
Tillverkningsbarhet
Notera att redan hr br aspekter frn den tilltnka tillverkningsprocessen beaktas, s att den
valda tekniska arkitekturen inte blir svr att producera eller, s att bristande produktionsergonomi skapas. Speciellt viktigt att beakta r om det finns existerande produktionssystem i
fretaget, vilka r tnkta att anvndas i tillverkningen av maskinen.
funktion, aktivitet och realisering) itereras ngra gnger, d relevanta aspekter som uppkommer i senare perspektiv kan pverka innehllet i tidigare perspektiv. Avsikten r att
uppn en samstmmig och konsekvent beskrivning av designen.
Kravsttning
Nr maskinsystemets grundlggande komponenter r bestmda och organiserade r det dags
att ta fram krav, ml och riktlinjer fr maskinsystemet.
Ta fram prestandaml
Prestandamlen hr anger den tekniska prestandan fr maskinen och dess delsystem, nr
maskinen fungerar som en helhet fr att uppn effektmlen. Mlen hr en vidareutveckling av
mlen fr nytta och anvndarvnlighet utifrn den vergripande design som fastslagits under
den vergripande utformningen. D mlen p fregende niv utgick ifrn anvndning av
maskinen, utgr prestandamlen ifrn maskinens tekniska arkitektur.
Ta fram krav p maskin(systemet)
Kraven hr utgr frn allt tidigare syntesarbete under den vergripande utformningen och
kraven ska fullstndigt beskriva kravbilden utifrn anvndningen fr maskinsystemet, allts
- 137 -
Lars-Ola Bligrd
kraven ska tcka upp allt det som berr maskinens samspel med omgivningen fr att uppn
systemmlen. Specifikationen av maskinkraven r ofta ett dokument som alla kommande
utformnings- och konstruktionsaktiviteter utgr ifrn.
Det finns tre omrden av krav p maskinsystem som berr HFE-aktiviteterna:
(1) funktionalitet
(2) anvndarvnlighet
(3) estetik
Kraven stts frst nu, eftersom det behvs en bestmd arkitektur p maskinen fr att kraven
ska kunna bli specificerade p en niv som r tillrckligt detaljerad.
Ta fram designriktlinjer
I samband med kravsttningen ska ocks designriktlinjer fr den detaljerade utformningen tas
fram. Designriktlinjerna r en utveckling av riktlinjerna fr anvndarvnlighet och estetik,
men de r mer specificerade och detaljerade, eftersom fysisk form, interaktion och teknisk
arkitektur nu r bestmd p vergripande niv. Riktlinjerna ska vara behjlpliga vid
utformningen fr att f designen samstmmig och konsekvent. Riktlinjerna r extra viktiga i
tre fall:
(1) Nr en stor och/eller komplex maskin ska utformas.
(2) Nr mnga personer tillsammans utfr den detaljerade utformningen.
(3) Nr det troligen kommer att ske mnga framtida frndringar i maskinen, vilka
pverkar fysisk form och interaktion (frndringar bde under utvecklingsarbetet och
efter att maskinen tagits i drift).
I alla dessa tre fallen hjlper designriktlinjer till med att hlla designen samstmmig och
konsekvent.
Utvrdering
Under den vergripande utformningen gr det att utfra omfattande utvrderingar. Ofta tas det
fram tv eller flera frslag p den vergripande designen under realiseringen, vilka ska
bedmas och utvrderas mot varandra. Drefter ska ett eller flera frslag vljas ut fr
detaljerad utformning. Utvrderingen br gras mot anvndningskraven, men ven med direkt
involvering av anvndarna i passande utvrderingsmetoder.
Frutom utvrderingen av frslagen p vergripande design, br det ske andra utvrderingar
under den vergripande utformningen. Resultatet frn analysdelarna utvrderas lmpligen mot
och med anvndare, medan systemarkitektur och systemkrav mste utvrderas av de som r
tekniskt ansvariga fr delsystemen. Allt detta grs fr att skerstlla att det som ska
konstrueras bde motsvarar behoven och r tekniskt mjligt. Utvrderingarna ses som
formativa, d de har som uppgift att frbttra utformningen. Innan den vergripande
utformningen kan anses vara avslutad, mste en summativ utvrdering gras med verifiering
och validering. Verifieringen utfrs fr att avgra om utformningen fljer de uppstllda
kraven och valideringen fr att avgra om samspelet mellan mnniskan och maskinen
fungerar som avsett. Omfattningen av utvrderingarna mste dock, som alltid, anpassas s att
de str i proportion till de vergripande aktiviteterna i utvecklingsarbetet.
- 138 -
Chalmers
13.2 Metoder vergripande utformning

Metoder anvndbara i den vergripande utformningen finns inom fljande omrden:
datainsamling
analys av data
uppgiftsanalys
idgenerering
utvecklingsmatriser
syntesmetoder
utvrderingsmatriser
riskanalys
utvrdering
Datainsamling
Fr datainsamlingen under den vergripande utformningen r dessa metoder, vilka beskrivs
p sidan 84f, frmst anvndbara:
Litteraturstudier
Observationer
Intervjuer
Enkter
Fokusgrupper
Analys av data
Den vergripande utformningen innebr att mer information har samlats in och behver
analyseras. Lmpliga metoder r de som beskrivs i behovsidentifieringen p sidan 106f,
frmst:

Trddiagram
Uppgiftsanalys
Hr anvnds metoderna p sidan 109f fr att mer i detalj analysera och beskriva anvndarens
handlingar i interaktionen:
Lnkanalys
Anvndningsfall
Scenario
Idgenering
Fungerande metoder fr idgenerering r ven hr Brainstorming och Brainwriting, vilka
beskrivs p sidan 124.
Utvecklingsmatriser
Fr att systematiskt arbeta vidare med resultaten frn idgenereringen r bde Kvalitetshuset
och Morfologisk matris anvndbara metoder p sidan 125.
Syntesmetoder
Nedan fljer anvndbara syntesmetoder i den vergripande utformningen. Syntesmetoder har
syftet att visa hur lsningar har satts samman till en helhet.
Processfldesschema
I metoden processfldesschema fljs fldet frn aktivitet till aktivitet genom hela processen,
som sker med maskinen under anvndningen. Syftet med metoden r att kartlgga det totala
antalet aktiviteter och den totala transportstrckan, fr att skapa en effektivare process fr
maskinen. Symbolerna anvnds fr att beskriva vilken kategori av aktivitet som utfrs. De
kan kompletteras med uppgifter om tid och avstnd mellan aktiviteterna. Syftet r att minska
det totala antalet aktiviteter och den totala transportstrckan.
- 139 -
Lars-Ola Bligrd
Skissning
Ett vanligt stt att skdliggra en design r med skissning. Skissningen kan gras bde p fri
hand eller med hjlp av dator i ett ritprogram. Skissning r ocks ett bra stt att utforska
designrymden och att reflektera sina ider kring.
Modellbygge
Modeller r en form av skisser i tre dimensioner, dvs en fysisk avbildning av den tnkta
designen eller delar av den. Modeller grs ofta i experimentsyfte eller i presentationssyfte.
Mock-up
En mock-up r en modell i skala eller fullstorlek som anvnds i utvecklingsarbetet fr att
utvrdera och testa lsningar. Mock-up:er r ofta mycket anvndbara nr synpunkter frn
anvndarna efterfrgas.
Grnssnittssimulering
Fr att dokumentera och presentera vergripande design fr anvndargrnssnitt kan verktyg
fr att bygga enkla datorsimuleringar anvndas. Det gr att en interaktiv modell av anvndargrnssnittet kan tas fram snabbare och enklare, istllet fr att gra en verklig implementering
med slutlig hrdvara och mjukvara.
Utvrderingsmatriser
Fr att bedma lsningar och koncept under den vergripande utformningen kan fljande
matriser p sidan 126 anvndas:

Elimineringsmatris
Pughmatris
Kesselringmatris
Riskanalys
Riskanalysen fokuserar hr p hur maskinens vergripande utformning pverkar farornas
konsekvenser och sannolikheter. Alla tidigare metoder fr riskanalys kan vara lmpliga hr,
vilka beskrivs p sidorna 112f och 127:
Felhandlingsanalys (PHEA)
What if
(HAZOP)
Feltrdsanalys (FTA)
Utvrdering
Fr att utvrdera resultatet av den vergripande utformningen (design och krav) r fljande
metoder p sidan 90 ff lmpliga:
Granskning
Genomgng
Kano-enkt
Standardinspektion
- 140 -
Anvndningstest
Chalmers
13.3 Exempel vattenflaska - vergripande utformning

Nr kraven frn anvndningen r stllda, se 12.3, sidan 128, var frsta steget i den vergripande utformningen att underska hur dessa krav kan uppfyllas. Analysen fokuserade p
anvndning, fysisk form och interaktion. Olika varianter p mjliga lsningar undersktes fr
att avgra fr- och nackdelar. ven hr behvde mer datainsamling gras, fr att f en mer
detaljerad information och fr att mjligra en bra bedmning.
I designarbetet under den vergripande utformningen bestmdes frst de centrala
designvariablerna och sedan togs tv frslag fram. De utvrderades dels genom teoretiska
utvrderingsmetoder (inkl riskanalyser) och dels genom empirisk utvrdering med anvndare.
Detta ledde fram till att vergripande beslut rrande utformningen av flaskan kunde fattas och
utifrn dem sattes ml, stlldes krav och utformades riktlinjer. Kraven r systemkrav fr
maskinsystemet med funktionalitet, anvndarvnlighet och estetik. Designriktlinjerna gller
fr funktionalitet, anvndarvnlighet och estetik.
Design
Vidare preciserade huvudproblem utifrn teknisk princip
Vilken teknisk uppbyggnad av flaskan r mest frdelaktig fr att fylla p och dricka ur vid
trning?
Hur pverkar formen drickbarheten?
Hur ska flaskan ppnas och stngas?
Hur greppas den bst?
Identifierade och specificerade centrala designvariabler
vtskemngd
form p flaskans huvuddel
metod fr att dricka
Specificerad och beskriven logisk (abstrakt) maskinmodell
Trningskontext
Mnniska
Greppenhet
Drickenhet
Materia
Frvarings
-enhet
Kraft
Pfyllnads
-enhet
Information
Vtska
Andra
trnande
Kran/vask
- 141 -
Pulver
sportdryck

Specificerade och beskrivna funktioner fr respektive maskinelement
greppenhet
o medge grepp fr pfyllning, drickande och tmning
o medge komprimering fr att f ut vtska snabbare
pfyllnadsenhet
o medge pfyllning frn kran och tmning i vask
o medge ppnande och stngande
frvaringsenhet
o frvara X cl vtska
o medge komprimering fr att f ut vtska snabbare
drickenhet
o medge flde p X cl/s
o medge ppnande och stngande
o medge undertryck fr att f ut vtska snabbare
Specificerade och beskrivna vergripande styrningsmjligheter fr mnniskan
ppna och stnga pfyllnadsenheten
ppna och stnga drickenheten
trycka p flaskan fr att skapa vertryck
suga genom drickenheten fr att skapa undertryck
Specificerad och beskriven vergripande information till mnniskan
hur fylld flaskan r med vtska
Specificerad och beskriven vergripande interaktion
pfyllning
a. anvndaren ppnar flaskans kork
b. ppnar kranen p handfatet
c. stoppar flaskan under kranen
d. fyller flaskan
e. tar bort flaskan frn kranen
f. stnger av kranen
g. stter tillbaka korken p flaskan
drickande
a.
diskning
a.
- 142 -
Lars-Ola Bligrd
Chalmers
Realisering: vergripande design - frslag 1

Specificerad och beskriven teknisk och fysisk arkitektur
Frslag 1 bygger p en klassisk flaska med en
kork, dr bde pfyllning och drickande grs ur
samma kork/hl i huvudflaskan.
Drickenhet
Pfyllnads
-enhet
Frvaringsenhet
Grepp-enhet
Specificerad och beskriven vergripande fysisk form

Transparent vattenflaska med rotationssymmetrisk form. Ytstruktur i form av spiraler runt huvuddelen
av flaskans kropp. Spiraler som ger en knsla av rrelse och aktivitet. Indragning i midjan markerar
greppomrde. Klassisk flaska som har en sfrisk form dr kroppen mter kork/munstycke.

Specificerat och beskrivet vergripande anvndargrnssnitt
Anvndargrnssnittet bestr av tv delar. Frsta delen r greppet som har en tydlig greppmarkering
och som ger ett bra grepp att hlla i. Den andra delen r locket hgst upp som bde kan ppnas och
stngas fr att tmma/fylla och fr att dricka ur.
- 143 -
Lars-Ola Bligrd
Realisering: vergripande design - frslag 2

Specificerad och beskriven teknisk och fysisk arkitektur
Drickenhet
Frvaringsenhet
Pfyllnads
-enhet
Frslag 2 bygger p en klassisk flaska, men med

en ppning fr att dricka ur och en annan
ppning fr att fylla p vtska i.
Grepp-enhet
Specificerad och beskriven vergripande fysisk form

Opak vattenflaska med asymmetrisk form och tv korkar. Konkav form mitt i flaskans kropp markerar
greppomrde - formsprket ger kad greppbarhet vid pfyllning och drickande. Flaskans
asymmetriska form hindrar flaskan frn att rulla. Asymmetrin ger en produkt som sticker ut - en
modern och ungdomlig form. Flaska och kork har olika frg fr att markera dryck och pfyllning.

Specificerat och beskrivet vergripande anvndargrnssnitt
Anvndargrnssnittet bestr av tre delar. Frsta delen r greppet som har en tydlig greppmarkering,
som ocks ger ett bra grepp att hlla i. Den andra delen r locket hgst upp som bde kan ppnas och
stngas fr att tmma/fylla och fr att dricka ur. Tredje delen r ett lock som sitter p sidan och kan
ppnas och stngas fr att tmma/fylla.
- 144 -
Chalmers
Krav
Ml
Prestandaml
vattenflaskan ska ha ett egenflde p x l/min vatten vid 45 graders lutning.
vattenflaskan ska klara en vertikal belastning p 700 N.
etc
Maskinkrav
Krav funktionalitet
innehlla vtskemngd XX cl vtska
tla vtskor: ssom vatten, lsk, sportdryck och 40% sprit
passa i standardhllare fr cykel
kunna tvttas i standard maskindisk
etc
Krav anvndarvnlighet
kraft att trycka ihop tom flaska ska vara mindre n X N
kraft att ppna eller stnga kork ska vara mindre n Y N
greppdiametern ska vara mindre n Z mm
vtskenivn med vatten ska vara synlig med kontrast W i 500 lux p en meters hll
anvndaren ska inte behva vinkla nacken mer n T grader fr dricka ur flaskan
inte anvnda textmrkning genom upphjning eller nedsnkning (d det ger bristande
synlighet)
etc
Krav estetik
opakt material
olika frg p flaska och kork(ar)
ytstruktur (t ex glanstal, "mnsterdjup")
konkavt grepp djup XX-YY mm
radie p konkavt grepp XX-YY mm
flaskans hjd XX-YY mm
flaskans bredd (bredaste stllet) XX-YY mm
flaskans bredd (smalaste stllet) XX-YY mm
etc
Riktlinjer
Riktlinjer detaljerad utformning (designriktlinjer)
tydlig frgskillnad mellan flaska och kork
inga skarpa hrn
mjuka naturliga linjer
mjliggra grepp p mnga olika stt
etc
- 145 -
Chalmers
14 Detaljerad utformning
Nsta fas i ACD3-processen r den detaljerade utformningen. I andra beskrivningar av
utvecklingsprocesser som fokuserar frmst p tekniken, benmns denna del ibland utformning
p systemniv (Ulrich and Eppinger, 1995). Syftet r att underska hur maskinen i detalj ska
uppfra sig gentemot anvndaren och gentemot andra delar i det sociotekniska systemet och
att underska hur maskinens delsystem ska fungera tillsammans. Mlet r att utforma
maskinens samspel med anvndaren och omgivningen och att vlja principer fr detaljkonstruktionen (ta fram ett underlag fr konstruktionen). Tabell 14.1 visar en sammanstllning ver grunderna fr den detaljerade utformningen.
Tabell 14.1 Den detaljerade utformningen kortfattat
Syfte: att underska hur maskinen i detalj ska uppfra sig
gentemot anvndaren och gentemot andra delar i det
sociotekniska systemet, samt att underska hur
maskinens delsystem ska fungera tillsammans
Ml: att utforma maskinens samspel med anvndaren och
omgivningen och att vlja principer fr detaljkonstruktion (ta fram ett underlag fr konstruktion)
Fokus fr arbetet: interaktion mellan omgivningen och
maskinens delsystem
System att beakta: maskinsystemets externa uppbyggnad
(grnssnitt)
Betraktningsvy:
maskinen uppdelad i delsystem betraktad
utifrn det samspel som sker med
mnniska och omgivning
Under den detaljerade utformningen r det maskinens utsida som r i fokus, allts hur
maskinen samspelar med mnniskan och omgivningen. Arbetet kommer fljaktligen att ha ett
interaktionscentrerat angreppsstt. Systemet att beakta hr r maskinens externa struktur, dvs i
de delar dr det sker kommunikation ver maskinens systemgrns. Betraktningsvyn blir
fljaktligen maskinen sedd frn omgivningen, fast maskinen r nu ett system av delar. Det
huvudsakliga designarbetet under den detaljerade utformningen berr anvndargrnssnittet
och den fysiska formen.
Tabell 14.2 Centrala aktiviteter i detaljerad utformning
Planering
Detaljplanera detaljerad utformning
Detaljerat om utformning av anvndargrnssnitt och fysisk form
Datainsamling
Kompletterande om anvndare och anvndning
HFE-aktiviteter
-utforma interaktion mellan
- underska mjliga tekniska lsningar fr delsystemen
mnniska och maskin
- utfra frfinad uppdelning i delsystem (arkitektur och layout)
-fysisk form
- utfra teknisk funktionsanalys p delsystemniv
-anvndargrnssnitt
- vlja och specificera tekniska principer fr delsystemen
-manualer
- utforma maskinens tekniska grnssnitt
-utbildning
- specificera krav maskinens delsystem
Utvrdering av anvndargrnssnitt, fysisk form, manualer och
Utvrdering
utbildningsmaterial samt krav fr konstruktionen
- 147 -
Lars-Ola Bligrd
Tabell 14.2 redogr fr de centrala aktiviteterna under den detaljerade utformningen. Under
den detaljerade utformningen sker det ocks arbete relaterat till de andra faserna, beroende p
ACD3-processens iterativa och parallella karaktr.
Tabell 14.3 visar var fokus i den detaljerade utformningen ligger i frhllande till samspelet
designarbetet och kravsttningen i den detaljerade utformningen. Aktiviteterna i den
detaljerade utformningen kommer att presenteras mer i detalj i kommande avsnitt (14.1).
Tabell 14.3 Resultat av den detaljerade utformningens syntesaktiviteter
Syntes designarbete
(Interaktionsspecifikation)
Specificering av problemet kopplat till
interaktionen
- Vidare preciserat problem utifrn designbeslut
om vergripande utformning
Designniver
Kravniver
Effekt
Behov

Beskrivning av maskinen i delar och delarnas
relation
- Specificerad och beskriven frfinad
maskinmodell
Anvndning
Anvndningskrav

Beskrivning av informationspresentation och
styrningsmjlighet
- Detaljspecificerad maskinstyrning fr
mnniskan
- Detaljspecificerad maskininformation fr
mnniskan
- Detaljspecificerad maskinkommunikation med
omgivningen
Arkitektur
Maskinkrav
Interaktion
Delsystemkrav

Mnniskans reella och konkreta interaktion med
maskinen
- Specificerad och beskriven detaljerad
interaktion
Element
Tillverkningskrav
Realisering: Fysisk form och grnssnitt

Hur maskinen ska se ut och bete sig sett utifrn
anvndaren och omgivningen
- Specificerad och beskriven fysisk form
- Specificerat och beskrivet anvndargrnssnitt
- Specificerade och beskrivna tekniska grnssnitt
- Utformade instruktioner och manualer
- Utformade utbildnings- och trningsprogram
Syntes kravsttning (Delsystemkrav)

Stta ramarna fr maskinens delsystem och deras
samverkan
- Ml fr delsystemen
- Krav fr delsystemen
- Riktlinjer fr delsystemen
- 148 -
Chalmers
14.1 Genomfrande
Fokus fr arbetet under den detaljerade utformningen ligger p att bestmma hur maskinen
ska se ut och uppfra sig, sett ur anvndarens perspektiv.
Datainsamling
Under den detaljerade utformningen grs datainsamling fr att stdja de olika aktiviteterna
under analysen och syntesen. Kompletterande datainsamling frn anvndarna och
anvndningen kan behva gras fr att kunna bestmma den slutliga funktionen och fr att ta
fram instruktioner, material fr utbildning och trning av anvndare. Vidare behvs det ocks
mer kunskap om bde detaljer i interaktionen och detaljer i den fysiska formen. Hr r det
ocks viktigt att ta fram information om hur ltt/svrt det r att konstruera och tillverka olika
tekniska lsningar fr form och interaktion.
sammantagna resultaten av syntesen under den detaljerade utformningen betecknas
interaktionsspecifikation och sammanstllning av den har tidigare visats i tabell 14.3.
Analysarbetet inleds med att vidareutveckla problemet utifrn de frutsttningar som r
faststllda av den vergripande utformningen och att underska vilka frgor som r viktigast
att besvara i denna fas. Vidare br maskinens utformning analyseras, dels baserat p
utvrderingen som gjordes i slutet av den vergripande utformningen och dels baserat p den
kompletterande datainsamlingen. Analysen syftar till att avgra hur de mer specificerade
kraven och funktionaliteten ska kunna uppfyllas. Analysen behandlar vilka mjligheter som
finns och hur de pverkar designvariabler, fysisk form och interaktion. Problem att utreda kan
ocks finnas nr det gller hur maskinen ska samverka med andra maskiner i omgivningen.
En viktig faktor att beakta r hur anvndarna ska f erforderlig kunskap och skicklighet fr att
kunna anvnda maskinen p ett effektivt och skert stt. Drfr undersks hur instruktioner
till anvndarna ska skrivas och hur utbildning och trning ska ske. Resultaten av den hr
analysen kan pverka den detaljerade utformningen av maskinen och mste drfr gras innan
den detaljerade utformningen pbrjas. Syntesen resulterar i ett vidare preciserat problem
utifrn form och interaktion och besvarande av frgor fr kommande design.
Arbetet i strukturdelen har ett stort fokus p tekniken och gller maskinen i delar och delarnas
relation till varandra. Arbetet hr utfrs frmst av representanter frn de olika teknikspecialiteterna under ledning av systemingenjren, men resultatet pverkar de kommande
HFE-aktiviteterna. Analysen behandlar hur kopplingarna mellan maskinens delar kan gras
mer specificerade och preciserade, samt hur maskinen ska delas upp i ytterligare delsystem.
Det grs fr att systemmlen ska kunna uppns p ett smidigt och effektivt stt. Syntes hr
blir en specificerad och beskriven frfinad maskinmodell, vilken r en vidareutveckling av
strukturdelen frn den vergripande utformningen.
Fr att kunna realisera den detaljerade utformningen mste slutlig styrning och information
bestmmas, d de r utgngspunkten fr den interaktion som behver ske. Funktionsdelen i
den detaljerade utformningen behandlar drfr maskinens styrningsmjlighet och
informationspresentation, vilka utgr frn maskinfunktionerna frn den vergripande
- 149 -
Lars-Ola Bligrd
utformningen. Analysen utreder exakt vilken styrning maskinen ska ha och exakt vilken
information maskinen ska frmedla, fr att anvndaren ska kunna utfra sina uppgifter.
Syntesen blir fljaktligen en specificering i detalj av maskinstyrning fr mnniskan och en
specificering i detalj av maskininformation till mnniskan.
Om styrningen eller informationen ndras nr syntesen fr aktivitet och realisering (nedan)
har pgtt ett tag, innebr det ofta att resultatet blir dligt eller att arbetet tar mer resurser,
eftersom det d behver gras om. Syntesarbetet har ntt en sdan detaljniv, att det r svrt
att korrigera senare i utvecklingsarbetet. Om det r mjligt br den slutliga maskinstyrningen
och maskininformationen bestmmas, innan analysarbetet i aktivitetsdelen och realiseringsdelen pbrjas.
Inom styrning och information ryms ocks detaljspecificering av den kommunikation som
maskinen ska ha med andra maskiner i omgivningen. Kommunikation kan best av verfring
av kraft/energi, massa och information.
Nr vl styrning och information r bestmda r nsta steg att beakta mnniskans reella och
konkreta interaktion med maskinen. Analysen hr behandlar hur styrningen och
informationen ska organiseras och sekvenseras fr att bst passa mnniskan och den uppgift
som ska utfras. Syntesen blir en specificerad och beskriven detaljerad interaktion, allts en
vidareutveckling av den vergripande interaktionen frn fasen innan. Beskrivningen av den
detaljerade interaktionen br ocks relatera till hur maskinen samspelar med omgivningen.
Realisering: Fysisk form och grnssnitt
Realiseringen, som r den stora delen i den detaljerade utformningen, faststller hur maskinen
ska se ut och uppfra sig sett utifrn anvndaren. Analysen gller hur maskinen ska utformas
utifrn sett fr att bst uppn systemmlen, baserat p den vergripande utformningen.
Syntesen berr sedan fysisk form, anvndargrnssnitt, tekniska grnssnitt, instruktioner och
manualer, samt utbildnings- och trningsprogram.
Fysisk form
Den fysiska formen, frgen och uttrycket hos maskinen, ofta kallat industridesign, r viktigt
fr att uppn ett bra samspel mellan mnniskan och maskinen. Vid utformningen av detaljerad
fysisk form utgr arbetet frn de aktiviteter anvndaren ska utfra och det vergripande
frslag som har tagits fram under den vergripande utformningen. (Struktur och funktioner
bygger upp aktiviteten.)Viktigt att beakta r de fysiska frutsttningarna hos anvndaren, till
exempel antropometrin. Resultatet r en beskrivning av den fysiska formen p maskinen. Ur
denna fysiska form formuleras sedan krav p maskinens olika delsystem.
Anvndargrnssnitt
Vid den detaljerade utformningen av anvndargrnssnittet utgr arbetet frn den tidigare
utformade detaljerade interaktionen och det vergripande frslag som tagits fram tidigare i
utvecklingsarbetet. Vidare anvnds under utformningen designriktlinjer gllande
anvndargrnssnitt. Resultatet r en fullstndig beskrivning av hur anvndargrnssnittet
fungerar gentemot anvndaren. Utifrn beskrivningen av hur anvndargrnssnittet utformats,
formuleras kraven p maskinens olika delsystem.
Tekniska grnssnitt
Hur maskinen kommunicerar med omgivningen och med andra maskiner behver utformas i
detalj i den hr fasen av utvecklingsarbetet. Tekniska grnssnitt omfattar delar som fysiska
kopplingar och protokoll fr datakommunikation.
Instruktioner och manualer
- 150 -
Chalmers
De anvnds fr att underltta fr anvndaren att n avsedda ml med maskinen. Fr att

instruktioner och manualer ska bli anvndbara mste de vara kompletta, specifika, likformiga
och ltta att frst och att flja. Precis som med de andra delarna av maskinen mste de
utformas fr att vara anpassade till anvndarnas frmgor och begrnsningar.
Utbildnings- och trningsprogram
Nr de fregende delarna r relativt frdiga gr det att bestmma hur eventuell utbildning
och trning av anvndarna ska genomfras. Komponenter som ska ing i utbildningen mste
bestmmas och uppgifterna delas in i lmpliga enheter, fr att effektivast inlrning ska kunna
uppns. Utbildningen br fokusera p det som r svrt att lra in och det som r viktigt att
veta fr en anvndare som ska anvnda maskinen fr frsta gngen. Trningen i sin tur br
fokusera p tv delar av anvndningen: fr det frsta de moment som anvndaren mste bli
skicklig p fr att kunna utfra den avsedda anvndningen och fr det andra de moment som
anvndaren inte utfr s ofta, men som r av central betydelse vid anvndningen (med tanke
p skerhet).
funktion, aktivitet och realisering) itereras ngra gnger, d relevanta aspekter som
uppkommer i senare perspektiv kan pverka innehllet i tidigare perspektiv. Avsikten r att
uppn en samstmmig beskrivning av designen.
Kravsttning
Kravsttningen syftar frmst till att styra utvecklingen av tekniska delsystem i maskinen,
utifrn den detaljerade designen som har bestmts under fasen. Kravsttningen resulterar i
ml, krav och riktlinjer fr delsystemen, vilka ofta skrivs i separata specifikationer fr
respektive delsystem. Ngra specifika HF-krav finns inte p den hr kravnivn, utan de
aspekterna r integrerade i den tekniska kravsttningen.
Utvrdering
Under den detaljerade utformningen sker utvrderingar med anvndare kontinuerligt under
hela analys- och syntesarbetet. Det fr den naturliga fljden att mycket av arbetet inom den
detaljerade utformningen sker iterativt. Frutom de utvrderingar som sker fr att frbttra
utformningen (formativa) br ocks mer summativa utvrderingar ske med verifiering och
validering. Verifieringen grs fr att avgra om utformningen fljer de uppstllda kraven och
valideringen grs fr att avgra om samspelet mellan mnniskan och maskinen fungerar som
avsett. I mnga av utvrderingarna med anvndare r olika former av simuleringar och
prototyper anvndbara.
- 151 -
Lars-Ola Bligrd
14.2 Metoder detaljerad utformning

Metoder anvndbara i den detaljerade vergripande utformningen finns inom fljande
omrden:
datainsamling
analys av data
uppgiftsanalys
idgenerering
utvecklingsmatriser
syntesmetoder
utvrderingsmatriser
riskanalys
utvrdering
Datainsamling
Fr datainsamlingen under detaljerad utformning r fljande metoder, vilka beskrivs p sidan
84f, frmst anvndbara:
Litteraturstudier
Observationer
Intervjuer
Enkter
Fokusgrupper
Analys av data
ven hr behver data analyseras och lmpliga metoder r de som beskrivs p sidan 106f,
frmst:

Trddiagram
Uppgiftsanalys
Hr anvnds metoderna som omnmns p sidan 109f fr att mer i detalj analysera och
beskriva anvndarens handlingar i interaktionen:
Lnkanalys
Anvndningsfall
Scenario
Idgenering
Fungerande metoder fr idgenerering r ven hr Brainstorming och Brainwriting, vilka
beskrivs p sidan 124.
Utvecklingsmatriser
Fr att systematiskt arbeta vidare med resultaten frn idgenereringen r bde Kvalitetshuset
och Morfologisk matris anvndbara metoder, vilka beskrivs p sidan 125.
Syntesmetoder
Anvndbara syntesmetoder listas nedan och beskrivs p sidan 139f:
Processfldesschema
Skissning
Modellbygge
Mock-up
Utvrderingsmatriser
Fr att bedma lsningar och koncept under den detaljerade utformningen kan fljande
matriser p sidan 126 anvndas:

Elimineringsmatris
- 152 -
Pughmatris
Kesselringmatris
Chalmers
Riskanalys
Riskanalysen fokuserar hr p hur maskinens detaljerade utformning pverkar farornas
konsekvenser och sannolikheter. Alla de tidigare metoderna kan vara lmpliga hr, vilka
beskrivs p sidan112f och 127:
What if
Feltrdsanalys (FTA)
(HAZOP)
Utvrdering
Fr att utvrdera resultatet av den detaljerade utformningen (design och krav) r fljande
metoder p sidan 90 ff lmpliga:
Granskning
Genomgng
Standardinspektion
- 153 -

Anvndningstest
Flttest
Lars-Ola Bligrd
14.3 Exempel vattenflaska - detaljerad utformning

Under den detaljerade utformningen vidareutvecklades funktion, form och interaktion till sin
slutliga niv. Fr detta ndaml byggdes olika typer av prototyper som testades och
utvrderades av anvndare.
Design
Vidare preciserade huvudproblem utifrn fysisk form och anvndargrnssnitt
Vilken form ger bst grepp och drickmjligheter?
Hur ppnas och stngs korkar bst?
Hur diskas den valda fysiska formen bst?
Vilka material r bra?
Specificerad och beskriven frfinad maskinmodell
Munstycke 1
Munstycke 2
Ventil 1
Ventil 2
Flaskkropp
Fste 1
Behllare
Fste 2
Grepp

Specificerade och beskrivna detaljerade styrningsmjligheter fr mnniskan
ppna och stnga pfyllnadsenhet, tv tydliga lgen
ppna och stnga drickenhet, tv tydliga lgen
trycka p flaska med x N ska skapa ett flde p y cl/s
Specificerad och beskriven detaljerad information till mnniskan
avlsning med 2 cl noggrannhet
visa lge pfyllnadsenhet (ppen/stngd)
visa lge drickenhet (ppen/stngd)
Specificerad och beskriven detaljerad interaktion
pfyllning: beskrivning av hur kork och hnder arbetar tillsammans
drickande: beskrivning av hur kork och mun arbetar tillsammans
diskning: beskrivning av hur kork, flaska och hnder arbetar tillsammans
- 154 -
Chalmers
Realisering: Fysik form och anvndargrnssnitt

Specificerad och beskriven fysisk form
material flaska XX
flaska ska ha frg XX
korkar ska ha frg XX
ytstruktur flaska (t ex glanstal XX, "mnsterdjup" XX)
konkavt grepp djup XX mm
radie p konkavt grepp XX mm
flaskans hjd XX mm
flaskans bredd (bredaste stllet) XX mm
flaskans bredd (smalaste stllet) XX mm

Specificerat och beskrivet anvndargrnssnitt
Anvndargrnssnittet bestr av tre delar. Frsta delen r greppet som har en tydlig greppmarkering,
som ocks ger ett bra grepp att hlla i. Det gr ocks att trycka med handen fr att skapa ett vertryck
i flaskan.
Den andra delen r locket hgst upp, vilket bde kan ppnas och stngas fr att tmma/fylla flaskan
eller fr att dricka. Fr att dricka, dras munstycket ut, vilket kan gras med hand eller mun. Fr att
stnga flaskan, trycks munstycket in. Att fylla eller tmma flaskan, grs genom att ventilen med
handkraft skruvas av frn fstet. Fr att stnga flaskan, terskruvas ventilen.
Tredje delen r ett lock som sitter p sidan och kan ppnas och stngas fr att tmma/fylla flaskan.
Locket fungerar p samma stt som innan. Ventilerna och munstyckena fr de tv locken r identiska.
Utformade instruktioner och manualer
Flaskan har ingen separat manual, utan designen p flaskan ger den ndvndiga informationen.
Utformade utbildnings- och trningsprogram
Informationsmaterial till terfrsljarna om hur viktigt det r att inta vtska under trning.
- 155 -
Chalmers
15 Konstruktion
Efter utformningen i ACD3-processen kommer konstruktionen. I andra beskrivningar av
utvecklingsprocesser, som fokuserar frmst p tekniken, benmns denna del ibland
utformning p detaljniv (Ulrich och Eppinger, 2004). Syftet r att underska hur maskinens
delsystem br vara konstruerade i detalj och hur maskinen ska produceras. Mlet r att
utforma maskinens tekniska elelement (delsystem) och att vlja princip fr produktion (ta
fram underlag fr produktion). Tabell 15.1 visar en kortfattad beskrivning av konstruktionen.
Tabell 15.1 Konstruktionsfasen kortfattat
Syfte: att underska hur maskinens delsystem br vara
konstruerade i detalj och hur maskinen ska produceras
Ml: att utforma maskinens tekniska elelement (delsystem)
och att vlja princip fr produktion (ta fram underlag fr
produktion)
Fokus fr arbetet: maskinens insida (interna uppbyggnad)
System att beakta: maskinens delsystem
Betraktningsvy:
maskinen i sina minsta element (internt)
Under konstruktionen r det maskinens insida som r i fokus och arbetet har ett teknik- och
detaljcentrerat angreppsstt. Systemet att beakta r maskinens delsystem och betraktningsvyn
blir maskinen uppdelad i sina minsta element. Den huvudsakliga designen r att bestmma
maskinsystemets tekniska element. Syftet med HFE-aktiviteterna under konstruktionen r att
utvrdera den framtagna maskinen och syftet med vriga aktiviteter r att bestmma en inre
struktur p maskinen och att ta fram underlag fr produktionen.
Tabell 15.2 Centrala aktiviteter i konstruktionen
Planering
Detaljplanera konstruktion
Detaljerat tekniska lsningar och produktionsanpassning
Datainsamling
Detaljerat om utformning och utfrande av testning, verifiering, validering och
slutlig riskanalys
HFE-aktiviteter
- test av konstruktion
- verifiering av konstruktion
- slutlig riskanalys av konstruktion
- validering av konstruktion
- utvrdering av genomfrda HFE-aktiviteter
Utvrdering
- frfina maskinens arkitektur

- utveckla konstruktionsstruktur
- utveckla delsystemens tekniska detaljlsningar
- bestmning av toleranser
- utveckling av programkod
- utveckling av ritningar
- testa och frbttra lsningar
- skapa detaljritningar och detaljlistor
- skapa produktionsinstruktioner
- skapa monteringsinstruktioner
- skapa transportinstruktioner
Utvrdering av utvrderingarna genomfrda under konstruktionen
Under konstruktionen bestms allts uppbyggnaden och sammansttningen av maskinen och

de ingende olika delarna. Prototyper testas ocks i samband med konstruktionen, likas
- 157 -
Lars-Ola Bligrd
testas hela maskinen och de enskilda delarna fr att skerstlla korrekt utformning och
funktion. Ofta krvs strre eller mindre modifikationer.
Konstruktionen kan delas upp i fyra delar (Johannesson et al., 2004; Johannesson et al.,
2013): layoutkonstruktion, detaljkonstruktion, prototypprovning och produktionsanpassning.
De separata delarna beskrivs inte i boken, d HFE-aktiviteter inte behver anvnda
uppdelningen utan arbetar p samma stt ver hela konstruktionen. Resultatet av
konstruktionsstadiet r ett produktionsunderlag i form av till exempel ritningar, detaljlistor
och monteringsanvisningar.
I tabell 15.2 listas de vsentliga aktiviteterna under konstruktionen. Det sker dock
utvecklingsarbete ven i andra faser beroende p ACD3-processens iterativa och parallella
karaktr. Tabell 15.3 visar var fokus i konstruktionen ligger i frhllande till samspelet mellan
kravsttningen och designarbetet. Tabellen visar syntesen frn designarbetet och
kravsttningen i konstruktionen. HFE- aktiviteterna i konstruktionen kommer att presenteras
mer i detalj i kommande avsnitt (15.1).
Tabell 15.3 Resultat av syntesaktiviteterna i den detaljerade utformningen
Syntes designarbete (Specifikation element)

HFE- aktiviteter
Designniver
- Dokumenterad testning konstruktion

- Dokumenterad verifiering konstruktion
- Dokumenterad slutlig riskanalys konstruktion
- Dokumenterad validering konstruktion
- Bevaka produktionsergonomi
Kravniver
Effekt
Behov
vriga aktiviteter
Problem: Element
Beskrivning av den problematik som r central fr
respektive element
- Vidare preciserat problem utifrn designbeslut
frn detaljerad utformning
- Besvarande av frgor fr kommande
konstruktion
Anvndning
Anvndningskrav
Arkitektur
Maskinkrav
Struktur: Logisk arkitektur element

Beskrivning av den logiska uppbyggnaden fr
respektive element
- Specificerad och beskriven frfinad modell fr
respektive element
Interaktion
Delsystemkrav
Funktioner: Elementfunktioner
Frfining och precisering av funktionaliteten fr
respektive element
- Specificerade och beskrivna elementfunktioner
Element
Tillverkningskrav
Aktivitet: Maskinprocess
Beskrivning av hur elementens processer
dynamiskt samverkar nr maskinen anvnds
- Specificerade och beskrivna processer
Realisering: Implementering element
Beskrivning av hur maskinens element konkret
realiseras
- Specificerad och beskriven konstruktion
Syntes kravsttning
Stta ramarna fr maskinens tillverkning
- Ml tillverkning
- Krav tillverkning
- Riktlinjer tillverkning
- 158 -
Chalmers
15.1 Genomfrande av HFE-aktiviteter

HFE-aktiviteter under konstruktionen syftar till att skerstlla att den frdiga maskinen
uppfyller stllda krav och specificerad detaljerad utformning.
Datainsamling
Datainsamlingen syftar drfr till att samla in information fr att kunna genomfra
planeringen och utfra testning, verifiering, validering och slutlig riskanalys. Vidare br
konstruktionens framskridande fljas upp s att utvrderingarna kan utfras vid lmpliga
tillfllen. (Utvrderingar fr att kontrollera att maskinen blir som den r designad.)
Analys- och syntesaktiviteter (inkl idgenerering)
Det inledande arbetet under konstruktionen r att planera de underskningar som grs fr att
avgra om de uppsatta mlen och kraven relaterade till mnniska-maskininteraktionen r
uppfyllda och att risknivn r tillrckligt lg. HF-ingenjren har sedan till uppgift att bevaka
att eventuella produktionsergonomiska faktorer beaktas i konstruktionsarbetet. I
organisationer som saknar egna produktionsergonomer kan HF-ingenjren f ett mer
omfattande ansvar fr denna frga. Arbetet i konstruktionsfasen glider sedan ver till att
utfra de planerade utvrderingarna och att dokumentera resultatet. De centrala delarna av
utvrderingarna r:
test av konstruktion
verifiering av konstruktion
slutlig riskanalys av konstruktion
validering av konstruktion
stlla tillverkningskrav
Dokumentationen ska visa att testningen, verifieringen, riskanalysen och valideringen har
genomfrts enligt planen och att resultatet motsvarar frvntningarna.
Test av konstruktion
Den konstruktion som har implementerats har utgtt frn den detaljerade utformningen. Fr
att klargra att konstruktionen verkligen fljer den detaljerade utformningen mste den testas.
Det grs vanligtvis genom att ett antal testfall skapas av den som gjort den detaljerade
utformningen. Testfallen beskriver maskinens beteende i utvalda situationer, vilket sedan
jmfrs med maskinens verkliga uppfrande under testet. Tester br utfras av ngon som
inte har gjort den detaljerade utformningen, konstruktionen eller testfallen fr att p s stt
undvika ngon form av partiskhet eller snedvridning. Fri testning, s kallad informell testning,
sker ocks och innebr att den person som gjort den detaljerade utformningen interagerar med
maskinen fr att upptcka eventuella skillnader.
Verifiering av konstruktion
Det mste ocks utvrderas om konstruktionen svarar mot de uppstllda kraven p olika
niver i ACD3-processen. Verifieringen sker p liknande stt som testningen med testfall, men
med testfall som hr tcker upp alla krav. Verifieringen ska utfras av ngon som inte har
gjort den detaljerade utformningen, konstruktionen eller testfallen fr att p s stt undvika
partiskhet eller snedvridning. Verifieringen av konstruktionen kan vara en del av den
verifiering av maskinen som sker under driftsttningen, kapitel 17.
Slutlig riskanalys av konstruktion
Det sker under hela ACD3-processen en kontinuerlig riskanalys, men i och med att
konstruktionen bestms, gr det att utfra den slutliga riskanalysen. Analysen syftar till att
utvrdera om risken med anvndningsfel r acceptabelt lg.
- 159 -
Lars-Ola Bligrd
Validering av konstruktion
Den utvrdering som sker nrmast anvndarna r valideringen av konstruktionen (testning om
avsedda effekter uppns). Den sker fr att analysera om samspelet mellan anvndarna och
maskinen fungerar som avsett, med rtt uppgifter och i rtt omgivning. Utvrderingen med
anvndare har ocks utfrts kontinuerligt under processen. Nu nr maskinen konstruerats,
finns det ofta prototyper s att mer regelrtta anvndningstest kan genomfras. Som tidigare
br inte de personer som gjort den detaljerade utformningen och/eller konstruktionen ansvara
fr eller utfra valideringen. Valideringen av konstruktionen kan vara en del av den validering
av maskinen som sker under driftsttningen, kapitel 17.
Stlla tillverkningskrav
HFE-aktiviteterna innehller ibland ocks uppgiften att stlla tillverkningskrav p delar av
maskinen. Det kan exempelvis vara kvaliteten p mrkningen av knapparna, noggrannheten i
frger eller ytstruktur.
Utvrdering
ven om mycket av HFE-aktiviteterna under konstruktionsfasen syftar till att utvrdera den
gjorda konstruktionen p olika stt, s har utvrderingsaktiviteten i fasen tv ytterligare fokus
p en mer vergripande niv. Det frsta fokus r att utvrdera de utvrderingar av
konstruktionen som gjorts under konstruktionsfasen. Har de gett en bra bild av lget och r de
tillfrlitliga? Syftet med frsta fokus r att skerstlla att konstruktionen nr avsedd kvalitet
och att den har gtt att mta.
Det andra fokus r att utvrdera de HFE-aktiviteter som hittills har genomfrts under
utvecklingsarbetet, fr att underltta kunskapsverfring till nsta utvecklingsprojekt. Har
designbeslut fattats vid lmpliga tillfllen under utvecklingsarbetet? Har kopplingen mellan
kravsttningen och designarbetet fungerat? Har passande metoder anvnts i de olika faserna?
Det andra fokus hr kan ocks genomfras som en del av utvrderingen under driftsttningen,
om det r mer passande fr det specifika utvecklingsprojektet.
- 160 -
Chalmers
15.2 Metoder konstruktion

Metoder anvndbara i HFE-aktiviteter under konstruktionen finns inom fljande omrden:
datainsamling
analys av data
testmetoder
utvrdering
Datainsamling
Fr datainsamlingen under konstruktionen r frmst fljande metoder, vilka beskrivs p sidan
84f, anvndbara:
Litteraturstudier
Observationer
Intervjuer
Analys av data
Konstruktionen innebr att mer information har samlats in och behver analyseras. Lmpliga
metoder r de som beskrivits p sidan 106f:

Fiskbensdiagram
(Ishikawadiagram)
Trddiagram
Testmetoder
De huvudsakliga HFE-aktiviteterna under konstruktionen r att testa, verifiera och validera
den implementerade konstruktionen. Metoder lmpliga fr det beskrivs p sidan 90 ff:
Granskning
Genomgng
Standardinspektion
Anvndningstest
Flttest
Utvrdering
Fr att utvrdera resultatet av HFE-aktiviteterna under konstruktionen (testprotokoll) r
fljande metoder p sidan 90 lmpliga:
Granskning
Genomgng
- 161 -
Lars-Ola Bligrd
15.3 Exempel vattenflaska - konstruktion

Under konstruktionen av vattenflaskan togs tillverkningsunderlag fram och utifrn underlaget
byggdes prototyper. HFE-aktiviteterna hr innehll test av prototyperna fr att avgra om de
matchade den detaljerade designen. Vidare verifierades prototyperna fr vattenflaskan fr att
avgra, om de uppfyllde kraven som r stllda p de olika niverna i ACD3-processen.
Riskanalysen slutfrdes fr att visa att vattenflaskan r sker nog fr anvndning.
Konstruktionen av vattenflaskan behvde ocks valideras och det gjordes i tre steg:
(1) anvndningstest i labb
(2) observation flttest
(3) intervju flttest
I det frsta stegets anvndningstest undersktes om nivn av anvndbarhet och
anvndarvnlighetsmlen hade uppfyllts (tabell 15.4). Anvndartesterna skedde i labbmilj
med 12 st personer ur gruppen avsedda anvndare.
Tabell 15.4 Niv av anvndbarhet och anvndarvnlighetsml fr vattenflaskan
Niv av anvndbarhet (frn avsnitt 11.3, sidan 114 ff)
En anvndare ska p 20 sekunder kunna greppa vattenflaskan, dricka 2 dl och stlla ifrn sig
den (p jmt underlag) utan att knna sig stressad.
En anvndare ska p 1 min kunna fylla p vattenflaskan i ett vanligt handfat utan att knna
sig stressad.
Anvndarvnlighetsml (frn avsnitt 12.3, sidan 128 ff)
8 av 10 frstagngsanvndare ska kunna fylla p flaskan i standardhandfat p mindre n 60
sekunder.
8 av 10 frstagngsanvndare ska kunna ppna, dricka 1 dl ur flaskan samt stnga flaskan p
9 av 10 tredjegngsanvndare ska kunna ppna, dricka 1 dl ur flaskan samt stnga flaskan p
8 av 10 frstagngsanvndare ska p frgan om flaskan r enkel att anvnda svara 5 eller hgre
p en 7-gradig skala.
Steg 2 och 3 var att genomfra flttester. 12 stycken avsedda anvndare fick anvnda
vattenflaskan under ett trningspass. Under steg 2 observerades deras anvndning fr att
underska om nivn av anvndbarhet och nyttomlen var uppfyllda (tabell 15.5).
Tabell 15.5 Niv av anvndbarhet och nyttoml fr vattenflaskan
Niv av anvndbarhet (frn avsnitt 11.3, sidan 114 ff)
En anvndare ska p 20 sekunder kunna greppa vattenflaskan, dricka 2 dl och stlla ifrn sig
den utan att knna sig stressad.
En anvndare ska p 1 min kunna fylla p vattenflaskan i ett vanligt handfat utan att knna
sig stressad.
Nyttoml (frn avsnitt 12.3, sidan 128 ff)
- 162 -
Chalmers
Under steg 3, som gde rum efter trningspasset, intervjuades de 12 anvndarna. Intervjuerna
hade som syfte att avgra om behoven frn anvndningen var uppfyllda (tabell 15.6).
Tabell 15.6 Anvndningsbehov fr vattenflaskan
Behov anvndning (frn avsnitt 11.3, sidan 114 ff)
kunna hllas med en hand
ppnas och stngas med en hand under drickande
ej droppa p klder
innehlla tillrckligt med vatten
matcha trningsklderna
fyllas p i vanligt handfat
monteras p cykel
bras med vid gng/jogging
fstas p ryggsck
diskas i diskmaskin
skydda mot smuts
inte rulla ivg om den ramlar omkull
- 163 -
Chalmers
16 Produktion
Under produktionsfasen fr maskinen s relaterar det mesta som berr ergonomi och human
factors till hur maskinen tillverkas. Boken kommer dock inte att g in p s kallad
produktionsergonomi. Det beskrivs p ett bra stt av Berlin och Adams (2015).
Fokus i det hr kapitlet kommer att vara vad utvecklingsprojektets HF-ingenjr br beakta vid
produktionen av maskinen. Tabell 16.1 visar de centrala aktiviteterna under produktionsfasen.
Fr att f en mer detaljerad struktur ver ett produktionssystem gr ACD3 att anvnda fr att
beskriva de centrala designvariablerna i systemet. Ett exempel p det finns i avsnitt 26.4 p
sidan 281.
Tabell 16.1 Centrala aktiviteter i produktionen
Planering
Detaljplanera produktion
Detaljerat om produktionsstt
Datainsamling
Uppfljning av produktion
HFE-aktiviteter
- fortsatt bevaka tillverkningsbarheten utifrn ett
HF-perspektiv
- initial testning av de frsta tillverkade
maskinerna
- utvrdering med anvndare av tillverkade
maskiner
- slutlig testning och verifiering av maskin i
fabrik
Utvrdering
- bestmma vad produktionssystemet ska utfra fr

arbete
- bestmma hur produktionssystemet ska fungera
som helhet
- bestmma hur resurser ska frdelas i hela
organisationen/fretaget
- bestmma hur produktionssystemets operatrer
ska arbeta
- bestmma vilket std operatrerna behver fr att
utfra arbetet
Utvrdera om maskinen producerats enligt specifikationerna

HFE-aktiviteterna fr HF-ingenjren frn utvecklingsprojektet under produktionen, syftar till
att flja upp hur den frdigkonstruerade maskinen produceras.
Fortsatt bevakning av tillverkningsbarheten utifrn ett HF-perspektiv
ven om de flesta produktionsrelaterade frgorna, inkl produktionsergonomiska, ska bli lsta
under konstruktionen, kan det uppst tillfllen d konstruktionen behver ndras fr att bttre
passa produktionen, exempelvis d det gller effektivare montering och bttre produktionsergonomi. HF-ingenjrens roll r att vara en kommunikationslnk mellan produktionen och
utvecklingsprojektet i frgor som rr produktens yttre funktion och produktionsergonomi.
HF-ingenjren har ocks en viktig roll d det gller att dokumentera hur monteringen och
produktionsergonomin slutligen blir, fr att p s stt kunna terkoppla till kommande
utvecklingsprojekt.
Initial testning av de frsta tillverkade maskinerna
Nr de frsta enheterna har producerats r det viktigt att de testas fr att underska om de
fljer designspecifikationerna, s att det inte sent i produktionsanpassningen har smugit sig in
ngra ndringar i konstruktionen.
Utvrdering med anvndare av tillverkade maskiner
Nr det finns fullt fungerande maskiner r det ocks lge att med hjlp av anvndare utvrdera
utbildningsmaterial och instruktioner. Det r ofta fr sent att nu gra strre ndringar i sjlva
- 165 -
Lars-Ola Bligrd
maskinen, men utbildningsmaterial och instruktioner kan vanligtvis fortfarande frndras och
frbttras. Vidare kan utvrderingar med anvndare gras fr att underska om de stllda
mlen hller p att uppns och i vilken grad.
Slutlig testning och verifiering av maskin i fabrik
Nr de frsta enheterna av maskinen r producerade r det mjligt att gra slutlig testning och
verifiering fr att visa att maskinen fljer designspecifikationerna och kravspecifikationerna.
Fr strre tekniska system, som exempelvis kontrollrum, brukar bestllaren kontrollera att
maskinen uppfyller de uppstllda kraven frn bestllningen. Denna kontroll brukar benmnas
Factory Acceptance Test (FAT). Vid detta tillflle ska tydliga acceptanskriterier vara
uppstllda och mjliga att utvrdera. Acceptanskriterierna fr ergonomi och human factors fr
maskinen ska vara baserade p de krav och den design som tagits fram tidigare i arbetet med
HFE-aktiviteterna. Grunden fr acceptanskriterierna brukar utgras av anvndningskraven
och/eller maskinsystemkraven samt ml formulerande utifrn designen av anvndning (se
kapitel 12, sidan 117 ff).
16.2 Exempel vattenflaska - produktion

Under produktionens inledning kommunicerade projektets HF-ingenjr med produktionsledaren, fr att skerstlla att flaskan kunde tillverkas p ett sdant stt, att den fick den
avsedda utformningen och funktionen. Nr de frsta flaskorna kom frn produktionen testade
HF-ingenjren och konstruktren dem, fr att utvrdera om de fljde faststllda
specifikationer. Testet utfll frdelaktigt fr flaskan och nsta steg blev att utvrdera med
anvndare. Utvrderingen skedde i form av anvndartest, dr anvndare fick prva p att fylla
flaskan med vatten, dricka ur flaskan och sedan tmma den. Flaskan uppfyllde de stllda
mlen precis lika bra som de prototyper, vilka testades under konstruktionsfasen. Under den
fortsatta produktionen gjordes stickprov, fr att se att ven de flaskorna uppfyllde
specifikationerna.
- 166 -
Chalmers
17 Driftsttning
Den avslutande fasen av ACD3-processen r driftsttningen. Syftet med fasen r att ta
maskinen i bruk och mlet r att n ett fullt fungerande mnniska-maskinsystem, som utfr
avsedda uppgifter i avsedd omgivning.
En ibland frbisedd del av livscykeln fr en maskin r installationen, dvs nr en maskin
placeras i sin anvndningsmilj och grs klar fr anvndning. Installationen r den mest
framtrdande delen av driftsttningsfasen. Under driftsttningen gr ocks maskinen frn
tillverkare till anvndare, ibland via mellanled. Oavsett om maskinen r stor eller liten, enkel
eller komplex r driftsttningen viktig. Kapitlet i boken r skrivet utifrn de driftsttningsansvarigas synvinkel, vilka inte behver vara samma personer som har utvecklat maskinen.
De viktiga delarna av driftsttningen listas i tabell 17.1.
Tabell 17.1 Centrala aktiviteter i driftsttningen
Planering
Detaljplanera driftsttning
Datainsamling
Detaljerat om utformning och utfrande av infrande av maskin

Detaljerat om utformning och utfrande av utbildning med anvndare
HFE-aktiviteter
- infrandeanalys
- organisatorisk analys
- utbildning och trning av anvndare
- validering av maskinen (utvrdera om maskinen
fungerar i sin rtta milj)
- uppfljning av anvndande
- underska infrande och kommande effekter

- transport av maskinen till anvndningsplats
- installation (infrande och/eller montering av
maskinen dr den ska anvndas)
- testkrningar fr att skerstlla funktionen
Utvrdering
Utvrdering om maskinens driftsttning har gtt som planerat

Mlet med HFE-aktiviteterna i driftsttningen r att introduktionen till anvndaren blir s bra
som mjligt.
Datainsamling
Den datainsamling som det kan finnas behov av r hur det frhller sig p platserna dr
maskinen ska introduceras. Informationen behvs fr att planera och genomfra infrandet av
maskinen och utbildningen p den. Datan som frmst behver samlas in gller bde
anvndande organisation och dess befintliga anvndare.
Analys- och syntesaktiviteter
Under driftsttningen sker analys- och syntesaktiviteterna integrerat. De centrala delarna r:
analys av organisation och infrande

utbildning och trning av anvndarna
validering av maskinen
uppfljning av anvndande
Analys av organisation och infrande

Grunden fr en, frn ett HF-perspektiv, lyckad driftsttning lggs genom en god analys av
organisationen och infrandet. Arbetet hr r en fortsttning p det som gjorts under
realisering i behovsidentifiering (s 104) och anvndningsutformning (s 120).
- 167 -
Lars-Ola Bligrd
Den organisatoriska analysen undersker vilka effekter den nya maskinen kommer att f p
anvndarna och organisationen. Analysen benmns ibland organisatorisk riskanalys, om fokus
mest r p faror och deras konsekvenser. Exempel p analysfrgor r:
P vilket stt kommer anvndarnas arbetsstt att frndras?

P vilket stt kommer anvndarnas beteende att frndras?
Vilken attityd kommer anvndarna ha till maskinen?
Kommer organisationen att behva frndras?
Vilka onskade effekter kan den nya maskinen fra med sig?
Infrandeanalysen r en direkt fortsttning p den organisatoriska analysen och undersker

vad som kommer att pverka sjlva infrandet av maskinen. Analysen ska frska besvara
fljande frgor:
Hur br maskinen introduceras fr anvndarna?

Hur br anvndarna utbildas?
Hur ska teknikskiftet ga rum om maskinen erstter en ldre maskin?
Hur ska anvndandet fljas upp och utvrderas?
Den organisatoriska analysen och infrandeanalysen ligger sedan till grund fr planeringen av
utbildning och trning av anvndarna, validering av maskin samt uppfljning av anvndande.
Utbildning och trning av anvndarna
Utbildningens ml r att anvndarna ska erhlla kunskap fr att kunna hantera maskinen och
skta de arbetsuppgifter som behvs fr att n systemmlen (effektmlen). Det innebr att
utbildningen mste baseras p en funktionsoch uppgiftsanalys som utgr frn personalens
handhavande och inte fokusera p en beskrivning av hur maskinen fungerar rent tekniskt.
Vidare ska utbildningen bygga p den tidigare gjorda infrandeanalysen och den
organisatoriska analysen. Resultatet r ett underlag (plan och material) fr utbildning och
trning av anvndarna.
Validering av maskinen
Validering av en maskin innebr en utvrdering om maskinen de facto fungerar i sin rtta
milj vid tnkt anvndning. Fr strre tekniska system brukar den hr aktiviteten benmnas
Site Acceptance Test (SAT). Vid valideringen r det viktigt att utvrderingen sker ur ett
helhets- och systemperspektiv, dr omgivningen beaktas.
Valideringen av maskin i flt utgr frn de anvndarbehov och anvndningsbehov som har
tagits fram under behovsidentifieringen. Andra aspekter som br utvrderas, speciellt fr
strre tekniska system listas hr efter. Ofta r aspekterna redan tckta av behov frn
anvndare och anvndning om HFE-aktiviteterna har utfrts fullgott; aspekterna finns d
redan med i de ml som maskinen ska valideras emot.
Arbetsplatsutformning
Den fysiska miljns utformning (ljus, ljud, klimat, vibrationer,

strlning etc)
Frstelse
Kan maskinens grnssnitt tolkas rtt av anvndaren?
Kompatibilitet
r informationen konsekvent utformad och kan korrekta

handlingar frvntas av anvndarna utifrn deras mentala och
fysiska frmgor och begrnsningar?
- 168 -
Chalmers
Situationsmedvetenhet
Kan uppkomna situationen tolkas korrekt av anvndarna utifrn

tidigare erfarenheter och kan anvndarna dessutom frutse
framtida hndelser?
Lrbarhet
Vilka mjligheter erbjuder maskinen, d det gller anvndarens

eget lrande i frhllande till en utfrlig utbildning?
Kontrollerbarhet
Kan anvndaren styra och kontrollera maskinen fr att uppn

mlen?
Mental arbetsbelastning Har arbetsuppgifterna och arbetsmiljn anpassats till att

anvndaren kan ha en begrnsad kognitiv frmga att ta in
information, tolka och bearbeta den och fatta ett vl underbyggt
beslut?
Fysisk arbetsbelastning
Har arbetsuppgifterna och arbetsmiljn anpassats till att

anvndaren kan ha en begrnsad fysisk frmga att utfra
uppgifterna?
Samarbete
Om anvndningen eller arbetet sker i grupp, har d gruppen

utformats s att medlemmarna tillsammans har frmga att kunna
hantera olika situationer? Passar utformningen fr invanda och
fungerande arbetsstt?
Valideringen av maskinen br ske med olika former av scenarier ur den avsedda

anvndningen och anvndarna ska f hantera olika situationer och utfra olika uppgifter. Om
det r samma personer som genomfr driftsttningen och som har utfrt utformningen och
konstruktionen, br utvrderingarna i konstruktionsfasen ses som en del av valideringen av
maskinen. Viktigt att beakta r att den person som har gjort utformningen och/eller
konstruktionen inte br validera maskinen.
Uppfljning av anvndande
Uppfljning av anvndandet br pbrjas under drifttagningen, men sedan fortstta ven i
driftfasen fr att kunna upptcka problem, tgrda brister och anpassa maskinen till
frndringar i arbetsstt etc. Det r viktigt att utvrdera efter en tids drift, dels fr att
eventuella initiala problem med maskinen ska kunna rttas till och dels fr att anvndarna har
ftt erfarenhet av att anvnda maskinen. Uppfljning av anvndandet avslutas med en
reflektion ver huruvida driftsttningen varit lyckosam och om den har fungerat enligt plan.
Utvrdering
Utvrderingen i driftsttningen fokuserar p om resultatet av hela utvecklingsarbetet har blivit
som avsetts. Har driftsttningen gtt som planerat? Uppfylls de systemml (effektml) som
har bestmts i inledningen av utvecklingsprocessen? Lser maskinen det problem som den r
utformad fr att lsa?
Utvrderingen i driftsttningen kan ocks fokusera p att utvrdera de HFE-aktiviteter som
hitintills har genomfrts under utvecklingsarbetet, om det inte har gjorts tidigare under
konstruktionsfasen. Har designbeslut fattats vid lmpliga tillfllen under utvecklingsarbetet?
Har kopplingen mellan kravsttningen och designarbetet fungerat? Har passande metoder
anvnts i de olika faserna?
- 169 -
Lars-Ola Bligrd
17.2 Metoder driftsttning

Metoder som r anvndbara i HFE-aktiviteter under driftsttningen finns inom fljande
omrden:
datainsamling
analys av data
metoder fr att testa, verifiera och
validera
metoder fr uppfljning
anvndande
utbildningsmetoder
utvrdering
Datainsamling
Fr datainsamlingen under driftsttningen r de metoder som beskrivs p sidan 84f
anvndbara, frmst:
Litteraturstudier
avvikelserapporter
Observationer
Intervjuer
Enkter
Fokusgrupper
Contextual inquiry
Objektiva mtningar
Analys av data
ven hr behver data analyseras och lmpliga metoder r de som beskrivs p sidan 106f:

Fiskbensdiagram
(Ishikawadiagram)
Trddiagram
Metoder fr att testa, verifiera och validera

En del av HFE-aktiviteterna under driftsttningen r att testa, verifiera och validera
konstruktionen. Metoder lmpliga fr det beskrivs p sidan 90 ff:
Granskning
Genomgng
Standardinspektion
Anvndningstest
Flttest
Metoder fr uppfljning anvndande

Nr det gller uppfljning av anvndandet, r de metoder som listas ovan fr datainsamling
och fr att testa, verifiera och validera, lmpliga att anvnda.
Utbildningsmetoder
De vanligaste utbildningsmetoderna listas nedan och ofta frekommer en kombination av
dem:
Egen inlrning: anvndaren lr sig sjlv genom anvndning

Instruktion: skriftlig eller interaktiv beskrivning som berttar fr anvndaren om
anvndningen
Lektion: utbildning i lektionsform
Handledning: instruktr ger personlig undervisning
G bredvid: den nya anvndaren gr/fljer en erfaren anvndare
Utvrdering
Fr att utvrdera resultatet av driftsttningen (protokoll) r metoderna Granskning och
Genomgng p sidan 90 lmpliga.
- 170 -
Chalmers
17.3 Exempel vattenflaska - driftsttning

Den organisation som hr ansvarar fr driftsttningen r en gymkedja. Gymkedjan pbrjar
sin driftsttning nr de frsta testbara prototyperna finns hos tillverkaren.
Verifiering av maskin i fabrik
Vattenflaskorna granskas och testas hos tillverkaren. Det grs mot anvndningsbehoven frn
behovsidentifieringen och anvndningskraven frn anvndningsutformningen, vilka har
faststllts som acceptanskriterier.
Organisatorisk analys
Gymkedjan undersker om anvndarnas beteenden kommer att ndras. Intressant r att
analysera om anvndarna kommer att trna mer och om det kommer att blir kortare eller
lngre k vid pfyllningen av vatten (kortare fr att det gr snabbare att fylla p, lngre fr att
fler anvnder vattenflaska, att fler dricker mer vatten och att fler trnar mer).
Infrandeanalys
Gymkedjan gr igenom hur den nya vattenflaskan ska introduceras p anlggningarna och hur
anvndarna ska informeras. Planen fr infrande innehller information p deras hemsida,
planscher p gymmet och en 10 sekunders muntlig instruktion nr flaskan delas ut av
personalen. Flaskorna ingr i ett program fr att belna trogna gymbeskare.
Validering av maskin i flt
En grupp anvndare fr testa och anvnda flaskorna under en viss period, innan flaskan delas
ut till alla. Deras anvndning observeras och efter en tid intervjuas anvndarna om
anvndningen. Syftet r att se om anvndningsbehoven frn behovsidentifieringen r
uppfyllda.
Utbildning och trning av anvndarna
Nr det r skerstllt att anvndningsbehoven r uppfyllda vidtar gymkedjan nsta steg,
generell utbildning och trning av anvndarna. Under denna aktivitet delas flaskorna ut till
anvndarna och de informeras om flaskans nya funktioner. Efter att anvndarna ftt flaskorna
och informationen, s r det upp till dem att bestmma nr och hur de vill anvnda de
utdelade flaskorna.
Uppfljning av anvndande
Efter det att flaskan har anvnts en lngre tid, undersks hur den har blivit mottagen av
anvndarna, vilket grs med hjlp av en enktunderskning och ett mindre antal intervjuer.
- 171 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
18 Relation till andra processer och till upphandling

Efter att ACD3-processen har frklarats och beskrivits, frst i dess vergripande uppbyggnad
och sedan detaljerat i varje fas, terstr det att beskriva hur processen frhller sig till andra
processer och standarder, samt hur den kan anvndas vid extern upphandling.
18.1 ACD3-processens relation till andra processer

Utvecklingsprocessen i boken r utformad fr att fungera tillsammans med bde vedertagna
och standardiserade processer. Tanken r dels att ACD3-processen ska stdja existerande
processer och dels att om ett projekt genomfrs enligt ACD3-processen, kommer ocks
standardernas processdelar att bli uppfyllda. P de kommande sidorna visas relationen mellan
ACD3-processen och tre vedertagna utvecklingsprocesser och sex standardiserade processer.
Avslutningsvis beskrivs relationen till agile systemutveckling och lean produktdevelopment.
Produktutvecklingsprocessen Johannisson et al, 2013

The mechanical design process Ullman, 2010
Product development process Ulrich and Eppinger, 2011
ISO 9241-210:2010 Ergonomics of human-system interaction Part 210: Human-centred

design for interactive systems
ISO 6385:2004 Ergonomic principles in the design of work systems
IEC 60601-1-6:2004 Medical electrical equipment. General requirements for safety.
Collateral standard. Usability
ISO 11064-1:2000 Ergonomic Design of Control Centres - Part 1: Principles for the
Design of Control Centres
NUREG 0711, rev 3 Human Factors Engineering Program Review Model
ISO 15288:2015 Systems and software engineering System life cycle processes
Vedertagna utvecklingsprocesser
P nsta uppslag visas ACD3-processens faser, med innehll, jmfrda med Produktutvecklingsprocessen (Johannisson et al, 2013), The mechanical design process (Ullman,
2010) och Product development process (Ulrich and Eppinger, 2011). Beskrivningar av
processerna har anpassats fr att mjliggra en jmfrelse (figur 18.1 och 18.2).
- 173 -
Chalmers
ACD3-processen
(Bligrd, 2015)
Lars-Ola Bligrd
Johannesson et al, 2004, 2013
Initial planering
Frstudie
- Planera hela utvecklingsprocessen

- Detaljplanera behovsidentifieringen
- Problemanalys
- Initial kravspecifikation
Behovsidentifiering
- Datainsamling
- Design effekt
- Framtagning behov
- Utvrdering
- Dokumentering
Produktspecifkation
- Bestmma och beskriva vad som ska uppns
- Bearbetad kravspecifikation
- Datainsamling
- Design anvndning
- Framtagning anvndningskrav
- Utvrdering
- Dokumentering
Konceptgenerering
- Datainsamling
- Design teknisk arkitektur
- Framtagning maskinkrav
- Utvrdering
- Dokumentering
- Funktionsanalys
- Funktionsbeskrivningar
- Preliminr produktlayout
- Tekniska lsningsprinciper
- Ta fram produktkoncept
- Utvrdera produkt koncept
- Datainsamling
- Design form och grnssnitt
- Framtagning delsystemkrav
- Utvrdering
- Dokumentering
Konstruktion
Layoutkonstruktion
- Datainsamling
- Design tekniska element
- Framtagning tillverkningskrav
- Utvrdering
- Dokumentering
- Definiera produktens arkitektur

- Beskriva produktens layout
Detaljkonstruktion
- Dimensionera och vlja ut standardkomponenter
- Konstruera nya, unika detaljer och vlja material
Prototypprovning
- Virtuella prototyper
- Fysiska prototyper
- Testserie
- Slutanpassas fr att passa tillverkningen
Figur 18.1 ACD3-processens faser i jmfrelse med tre vedertagna utvecklingsprocesser
- 174 -
Chalmers

Ullman, 2010
Lars-Ola Bligrd
Product development process

Ulrich and Eppinger, 2011
Product Discovery
Planning
- Develop more product ideas

- Itemize projects
- Choose project
- Ariculate market opportunity

- Consider product platform and architecture
- Assess new technologies
Product Definition
Concept Development
- Identify the customers

- Determine the customers' requirements
- Determine relative importance of the req.
- Identify and evaluate the competition
- Generate engineering specifications
- Relate customers' req. to engineering spec.
- Set engineering spec. targets and importance
- Identify relationships between engineering spec.
- Collect customer needs

- Identify lead users
- Identify completive products
- Investigate feasbility of product concepts
- Develop industrial design concepts
- Build and test experimental prototypes
Conceptual Design
- Find the over all function
- Decompose into subsystem
- Generate concepts
- Evaluate concepts
- Make concept decisions
- Document and communicate
System-Level Design
- Develop product architecture
- Define major sub-systems and interfaces
- Refine industrial design
- Preliminare component engineering
Product Development
Detail Design
- Generate product
- Evaluate product
- Make product decisions
- Define part geometry

- Chose materials
- Assign tolerances
- Complete industrial design documentation
Testing and Refinement

- Test overall performance, reliability and duration
- Obtain regulatory approvals
- Assess enviromental impacts
- Implement design changes
Production Ramp-Up
- Evaluate early product output
Figur 18.2 ACD3-processens faser i jmfrelse med tre vedertagna utvecklingsprocesser
- 175 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Standardiserad process: ISO 9241210:2010

Ergonomics of human-system interaction Part 210: Human-centred design for
interactive systems
Figur 18.3 visar processen i standarden ISO 9241210 (ISO, 2010), medan figur 18.4 visar
aktiviteter i standarden insatta i ACD3-processen.
Plan the humancentred design
process
Understand and
specify the context of
Iterate, where
use
appropriate
Designed solution
meets user
requirements
Evaluate the
designs against
requirements
Specify the user

requirements
Produce design
solutions to meet
user requirements
Figur 18.3 Human-centered design activities ISO 9241-210:2010 (ISO, 2010)

Plan the humancentred design
process
Planering
Datainsamling
Behovs-
AnvndningsUnderstand and
utformning
specify
the context
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Produce
design
Idgenerering
solutions to meet
user requirements
Syntes
Produce
design
Idgenerering
solutions to meet
user requirements
Syntes
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Syntes
Produce
design
Idgenerering
solutions to meet
user requirements
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Specify the user

requirements
Specify the user

requirements
Specify the user

requirements
Specify the user

requirements
Evaluate the
designs against
requirements
Evaluate the
designs against
requirements
Evaluate the
designs
against
Utvrdering
requirements
Understand and
identifiering
specify
the context
of use
vergripande
utformning
Detaljerad
utformning
Konstruktion
Produktion
Driftsttning
of use
Product satisfies
specified
Dokumentering
requirements
Figur 18.4 ACD -processen med aktiviteterna frn ISO 9241-210:2010 (ISO, 2010)inplacerade
- 176 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd

Ergonomic principles in the design of work systems
Standarden beskriver en "work system design process", vilken kan delas in i fljande faser
(ISO, 2004):
Formulation of goals (requirements analysis)
Analysis and allocation of functions
Design concept
Detailed design
Realization, implementation and validation
Evaluation
Figur 18.5 visar aktiviteter i standarden insatta i ACD3-processen.
Planering
Datainsamling
Behovsidentifiering
vergripande
utformning
Detaljerad
utformning
Konstruktion
Produktion
Driftsttning
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Syntes of
Formulation
goals
(requirement
analysis)
Syntes
Analysis and
allocation of
function
Syntes
Design
concept
Syntes
Detailed
design
Syntes
Syntes
Syntes
Realization, implementation and validation
Utvrdering
Evaluation
Dokumentering
Figur 18.5 ACD3-processen med aktiviteterna frn ISO 6385:2004 (ISO, 2004) inplacerade
- 177 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Standardiserad process: IEC 60601-1-6:2004v

Medical electrical equipment. General requirements for safety. Collateral
standard. Usability
Figur 18.6 visar processen i standarden IEC 60601-1-6 (IEC, 2004), medan figur 18.7 visar
aktiviteter i standarden insatta i ACD3-processen.
Design Controll
Post-Market
Surveillance
User
Research
Conceptual
Design
Deployment
Iterative
Cycle
Regulatory
Approval
Requierment
& Criteria
Development
Evaluation
Verification
& Validation
Design
Input
Detailed
Design &
Specification
Design
Input
Input from users is typically obtained at nearly every stage in the circle.
Figur 18.6 IEC 60601-1-6 Usability Engineering Process (IEC, 2004)

Planering
Datainsamling
Input from users is typically obtained at
nearly every stage in the circle.
Behovsidentifiering
vergripande
utformning
Detaljerad
utformning
Konstruktion
Produktion
Driftsttning
User
Analys
Research
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Syntes
Syntes
Conceptual
Design
Syntes
Detailed
Syntes
Design &
Specification
Syntes
Syntes
Syntes
Deployment
Reguierment
& Criteria
Development
Evaluation
Utvrdering
Dokumentering
Figur 18.7 ACD3-processen med aktiviteterna frn IEC 60601-1-6 (IEC, 2004) inplacerade
IEC 60601-1-6:2004 r nu ersatt som standard, men processen r intressant i sig.
- 178 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Standardiserad process: ISO 11064-1:2000

Ergonomic Design of Control Centres - Part 1: Principles for the Design of
Control Centres
Figur 18.8 visar processen i standarden, medan figur 18.9 visar centrala aktiviteter frn ISO 110641:2000 (ISO, 2000) inplacerade i ACD3-processen.
Phase A: CLARIFICATION
1. Clarify goals and background requirements
Phase B: ANALYSIS AND DEFINITION

2. Define system performance
(function analysis and description)
Human
characteristics and
requirements
3. Allocate functions to human and/or machine
System features
and requirements
4. Define task requirements
5. Design job
and work organisation
Simulation
6. Verify and validate the obtained result
Phase C: CONCEPTUAL DESIGN

7. Design conceptual framework of the current centre
8. Review and approve the conceptual design
Phase D: DETAILED DESIGN

9.
A
Arrangement
of control suite
Simulation
B
Layout of
control room
C
Layout and
dimension of
workstations
D
Design and
display and
controls
E
Environment
design
F
Operational
and
management
system design
10. Verify and validate detailed design proposal
Phase E: OPERATIONAL FEEDBACK

11. Collect operational experiences
Apply to other
project
Figur 18.8 Human Factors Engineering process enligt ISO 11064-1 (ISO, 2000)
- 179 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Planering
Datainsamling
Behovsidentifiering
1. Clarification
Analys
Clarify goals and
background
Idgenerering
requirements
3. Allocate
functions
Analys to
human and/or
machine
Idgenerering
2. Define system
Syntes
performance
Function analysis
and description
4. Define task
requirements
Syntes
5. Design job
and work
organisation
6. Verify and
validate the
obtained result
vergripande
utformning
Detaljerad
utformning
Konstruktion
Produktion
Driftsttning
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
7.Syntes
Design
conceptual
framework of the
current centre
9.Syntes
Detailed
Design
Syntes
Syntes
Syntes
8. Review and
approve the
conceptual
design
10. Verify and

validate
detailed
Utvrdering
design proposal
11. Collect
operational
experiences
Dokumentering
Figur 18.9 ACD3-processen med aktiviteterna frn ISO 11064-1 (ISO, 2000) inplacerade
- 180 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Processfrslag NUREG 0711, Revision 3

Human Factors Engineering Program Review Model
Figur 18.10 visar delarna i standarden, medan figur 18.11 visar centrala aktiviteter frn
NUREG 0711, rev 3 (NRC, 2012) inplacerade i ACD3-processen.
Planning and analysis
Design
Verification and validation
Implementation & operation
HFE program management
Operating experience
review
Functional requirements
analysis and function
allocation
Human-system interface
design
Design implementation
Human factors verification
and validation
Procedure development
Human performance
monitoring
Task analysis
Training program
development
Staffing and qualification
Treatment of Important
Human Actions
Figur 18.10 Human Factors Engineering elements enligt NUREG 0711, rev 3 (NRC, 2012)
HFE Program
Management
Planering
Operator
Experience
Review
Datainsamling
Behovsidentifiering
vergripande
utformning
Detaljerad
utformning
Konstruktion
Produktion
Driftsttning
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Functional
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Syntes
Human-System
Syntes
Interface
Design
Syntes
Syntes
Staffing and
Qualification
Training Program
Development
Design
Implementation
Syntes
Human
Performance
Monitoring
Syntes
Requirements
Analysis and
Syntes
Function
Analysis
Task Analysis
Treatment of Important Human Actions
Human Factors Verification and
UtvrderingValidation
Dokumentering
Figur 18.11 ACD3-processen med aktiviteterna frn NUREG 0711, rev 3 (NRC, 2012) inplacerade
- 181 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd

Systems and software engineering System life cycle processes
Figur 18.12 visar processerna som ingr i ISO 15288:2015 Systems and software engineering
System life cycle processes.
System Life Cycle Processes

Agreement
Processes
Project
Processes
Technical
Processes
Acquisition Process
Project Planning Process
Business or Mission
Analysis Process
Supply Process
Project Assessment and

Control Process
Stakeholder Needs &

Requirements Definition
Process
Decision Management
Process
System Requirements
Definition Process
Risk Management Process
Architectural Definition
Process
Configuration
Management Process
Design Definition
Process
Information Management
Process
System Analysis Process
Measurement Process
Implementation Process
Quality Assurance
Process
Integration Process
Organizational
Project- Enabling
Processes
Life Cycle Model
Management Process
Infrastructure
Management Process
Project Portfolio
Management Process
Human Resource
Management Process
Verification Process
Quality Management
Process
Transition Process
Knowledge Management
Process
Validation Process
Operation Process
Maintenance Process
Disposal Process
Figur 18.12 Processer i ISO 15288:2008
- 182 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
I ISO 15288:2015 r det processerna i "Technical Management Processes" och "Technical

Processes" som berr ACD3-processen. Tabell 18.1 visar kopplingen mellan "Technical
Management Processes" och hur de relaterar till aktiviteterna i ACD3-processen. Figur 18.13
visar hur de tekniska processerna i ISO 15288:2015 passar i modellen ver ACD3-processen. I
bda fallen r placeringen ungefrlig och beror p appliceringen av bde ACD3 och ISO
15288:2015.
Tabell 18.1 Redogr fr nr processer frn ISO 15288:2015 infaller i ACD3-processens aktiviteter
Aktiviteter ACD3-processen
Planering
Datainsamling
Syntes
Process ISO 15288:2015

Project Planning Process
Information Management Process
Decision Management Process
Measurement Process
Risk Management
Project Assessment and Control Process
Quality Assurance Process
Configuration Management Process
Business or Mission
Analysis Process
Utvrdering
Dokumentering
Planering
Datainsamling
Behovsidentifiering
vergripande
utformning
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Syntes
Syntes
Stakeholder Needs & Requirements
Definition Process
Detaljerad
utformning
Konstruktion
System Analysis process

Analys
Idgenerering
Architecture Definition Process

Syntes
Syntes
Design Definition Process
Produktion
Driftsttning
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Implementation
Process
Syntes
Integration
Process
Syntes
Transition
Process
Syntes
System Requirements Definition Process
Utvrdering
Verification Process
Validation Process
Dokumentering
Figur 18.13 Delarna i ISO 15288:2015 Technical Processes placerade i modellen

ver ACD3-processen.
- 183 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Agile systemutveckling
Agile systemutveckling r ett samlingsnamn fr arbetsmetodiker inom programvaroutveckling. Det gemensamma r ett flexibelt synstt p utvecklingsarbetet, ofta kontrasterande
mot sekventiella arbetssttw som anses vara oflexibla och dokumenttunga. Arbetet genomfrs
iterativt och inkrementellt; lsningen byggs allts upp genom att delar successivt frs samman
till den frdiga lsningen. Under arbetet utvrderas resultaten lpande och kan ndras fr att
uppfylla nya krav och nskeml. Agile utgr frn "Manifest fr Agil systemutveckling"
(Beck et al., 2001):
Vi finner bttre stt att utveckla programvara
genom att utveckla sjlva och hjlpa andra att utveckla.
Genom detta arbete har vi kommit att vrdestta:
Individer och interaktioner framfr processer och verktyg
Fungerande programvara framfr omfattande dokumentation
Kundsamarbete framfr kontraktsfrhandling
Anpassning till frndring framfr att flja en plan
Det vill sga, medan det finns vrde i punkterna till hger,
vrdestter vi punkterna till vnster mer.
ven om det vid en frsta anblick tycks som att tre av grundtankarna bakom Agile str i stark
konflikt med ACD3-processen, d ACD3 r ett sekventiellt arbetsstt, s avser bda att med en
liknande ansats motverka samma potentiella problem. Problemet, som bde Agile och ACD3
syftar till att undvika, r att det som utvecklas inte kommer att passa anvndaren och inte ha
de efterfrgade effekterna.
De vergripande lsningarna som bde Agile systemutveckling och ACD3-processen vilar p
r:
Nra samarbete inom utvecklingsprojektet och med anvndarna

Tidig och kontinuerlig utvrdering av design mot anvndarna
Flexibel planering som vxer fram under projektet
Den konkreta skillnaden mellan ACD3 och Agile, r att ACD3-processen lyfter fram nyttan
med ha skiftande perspektiv och att en lsning kan designas och utvrderas p olika
abstraktionsniver. Allts, lsningen i ACD3-processen vxer fram som en komplett helhet,
vilken successivt blir tydligare och med detaljerad ju lngre utvecklingsarbetet pgr. Inom
Agile arbetar man ofta direkt med den frdiga lsningen, mjukvaran, dr delar skapas i detalj
fr att successivt bilda en komplett helhet (i slutet av utvecklingsarbetet).
Agile systemutveckling har drfr inte ngon naturlig koppling till hela ACD3-processen, utan
kan frmst ses som en utvecklingsmetodik fr mjukvara i konstruktionsfasen. Vid samarbete
med mjukvaroutvecklare som arbetar enligt Agile, s intar HF-ingenjren rollen som kunden,
d HF-ingenjren vet hur programvaran ska fungera gentemot anvndaren. Arbetssttet krver
att HF-ingenjren arbetar nra mjukvaroutvecklarna med en kontinuerlig interaktion fr att
diskutera de lsningar som utvecklas. Viktigt att tnka p r, att det r svrt att skapa en
specifikation s detaljerad som mjukvaroutvecklarna behver fr att oberoende kunna
utveckla lsningen, utan att lsningens detaljer vxer fram i samspelet mellan
mjukvaroutvecklarna och HF-ingenjren. Specifikationer som grs i HFE- aktiviteterna i
Agile systemutveckling syftar till att kunna utvrdera lsningarna mot anvndarna.
Sekventiella arbetsstt brukar ibland kallas fr vattenfallsmodeller, speciellt nr ngon vill betona den pstdda
inflexibliteten i det arbetssttet (Weisert, 2003).
- 184 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Lean Product Development

I avsnitt 2.2 (sidan 19f) introducerades Lean Product Development och relationen till HFE.
LPD:s relation till ACD3-processen r snarlik. ACD3 stdjer LPD genom att tydligt fokusera
p vad som skapar vrde fr kunden och anvndaren och p att reducera slseri i
anvndningssituationen. ACD3 lgger ocks stor vikt vid arbetet som sker i inledningen av en
utvecklingsprocess fr att reducera slseri under utvecklingsarbetet, till exempel tid fr
personal som fr gra om saker eller material som frbrukas, nr felaktiga prototyper
produceras. Frmst r det LPD-princip ett och tv frn Processer och flden (Morgan och
Liker, 2006), se sidan 19f, som stttas:
1. Bestmt kundvrde fr att kunna srskilja vrdeskapande frn slseri
2. Gr utvecklingsprocessen framtung fr att grundligt kunna underska alternativa
lsningar, nr det finns maximalt utrymme fr frndringar
De tv principerna motiverar ocks behovet av en arbetsprocess ssom ACD3, dvs LPD stttar
ven ACD3-processen. Vidare s pongterar LPD att det r ett ingenjrsjobb att vara i kontakt
med anvndarna och att det r viktigt att ingenjrerna r med frn brjan i utvecklingsarbetet,
vilket motiverar innehllet i ACD3-processen utifrn ingenjrens perspektiv.
- 185 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
18.2 ACD3-processen och extern upphandling

I mnga utvecklingsprojekt r det inte samma organisation som har hand om hela utvecklingsprocessen, utan strre eller mindre delar kps upp hos en extern leverantr. En upphandling
stller strre krav p kvaliteten hos kravoch designspecifikationerna, eftersom de kommer
att anvndas som underlag och drfr mste vara fullstndiga fr att garantera en bra
upphandling. Detta gller speciellt fr organisationer som lyder under lagen om offentlig
upphandling.
Vid upphandling r det viktigt att srskilja p processkrav och produktkrav. Processkraven
stller villkor fr hur den externa leverantren ska driva utvecklingsarbetet, till exempel
fljandet av standardsatta processer. Produktkrav stller villkor p den frdiga lsningen. Alla
de kravtyperna som har beskrivits fr ACD3-processen r produktkrav.
Uppdelningen i vilket arbete som ska utfras av den bestllande organisationen och vilket
arbete som ska utfras av den externa leverantren sker vanligtvis p ett av fljande tv stt
eller ocks en kombination av dem:
Tvrs ver: uppdelning utifrn faserna i ACD3-processen

Lngs med: uppdelning efter tekniska systemkomponenter (behlla delar av
utvecklingsprocessen)
System- Anvndararkitektiur grnssnitt
Motor
Styrsystem
System- Anvndararkitektiur grnssnitt
Mekanisk
struktur
Behovsidentifiering
Behovsidentifiering
vergripande
utformning
vergripande
utformning
Detaljerad
utformning
Detaljerad
utformning
Konstruktion
Konstruktion
Produktion
Produktion
Driftsttning
Driftsttning
Motor
Styrsystem
Mekanisk
struktur
Figur 18.14 Tv exempel hur delar av utvecklingen kan upphandlas
Figur 18.14 ger tv exempel p en sdan uppdelning. Organisationen till vnster planerar att
gra behovsidentifieringen och driftsttningen sjlv, men upphandla de vriga delarna i
utvecklingsprocessen. Organisationen till hger planerar att upphandla utvecklingen av de
tekniska komponenterna, men behller sjlva utvecklingen av systemet som helhet och
anvndargrnssnittet. Organisationen planerar inte sjlv att vara aktiv i driftsttandet.
Gllande externa leverantrer br det ocks upprttas en plan fr hur verifieringen och
valideringen ska g till. Utvrderingarna br inte ga rum bara i slutet av leverantrens arbete,
utan vid flera tillfllen fr att f till ett iterativt arbete, dr bestllaren har mjlighet att flja
processens framvxande.
Uppdelning utifrn faserna i processen
Vid denna typ sker uppdelningen baserad p faserna i ACD3-processen. En leverantr fr d i
uppgift att uppfylla designen och kraven frn en specifik fas, dvs tvrs ver utvecklingsarbetet. Uppdelningen kan ske efter alla faser:
behovsidentifiering
anvndningsutformning
detaljerad utformning
- 186 -
konstruktion
produktion
driftsttning
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Vid den valda fasen av ACD3-processen anvnds designspecifikationen och kravspecifikationen som underlag fr upphandlingen. D hela upphandlingen och leverantrens
fortsatta arbete baseras p specifikationerna r det av stor vikt att de r heltckande och
skrivna p rtt niv. Nivn ska vara tillrckligt detaljerad fr att den bestllande
organisationen ska f det som nskas, men inte s detaljerad att den begrnsar eller hindrar
leverantrens kreativitet. Vanligt r att uppdelningen sker mellan utformning och
konstruktion. Den bestllande organisationen lmnar en specificering av hur maskinen ska se
ut och fungera frn utsidan, medan den externa leverantren ansvarar fr konstruktionen av
insidan.
Uppdelning efter tekniska systemkomponenter
Uppdelningen sker hr enligt "lngs med" (efter tekniska systemkomponenter), dr en extern
leverantr ansvarar fr vissa delar igenom hela utvecklingsarbetet. Exempel p det kan vara
att elektroniken eller mjukvaran helt ligger hos den externa leverantren. Fr en organisation
dr sjlva mnniska-maskingrnssnittet r det centrala och/eller dr bestllaren sjlv vill vara
med och bestmma mycket, kan det vara aktuellt att skaffa sig intern kompetens inom
utformning och implementering. Den externa leverantren levererar d det tekniska systemet
enligt specificerad funktionalitet, medan organisationen sjlv internt utformar och
implementerar anvndargrnssnittet. Det ger mjlighet till ett utvecklingsarbete som r mer
integrerat med organisationens egna anvndare och gr det enklare att infra frndringar.
Det gller speciellt under driftsttningen.
Kravsttning p sjlva utvecklingsprocessen
Det kan vid en upphandling vara svrt att stlla detaljerade krav p samspelet mellan
mnniska-maskin, d mnga sdana krav r beroende av designbeslut som tas senare i en
utvecklingsprocess. Det r drfr istllet lmpligt att stlla krav p den utvecklingsprocess
som leverantren kommer att jobba efter. Kraven hr har till uppgift att lgga en grund fr att
maskinen slutligen fr tillrcklig anvndarvnlighet. De krav som gr att stlla p en
utvecklingsprocess handlar om innehllet, som exempelvis: anvndarinvolvering,
uppgiftsanalyser, riskanalyser av anvndande och ergonomiska utvrderingsmetoder.
Processkraven br dock alltid kompletteras med acceptanskriterier fr den slutliga maskinen,
exempelvis vilka anvndarvnlighetsml som behver uppns. Vid upphandlingen behver
leverantren presentera en plan p hur processkraven ska inkluderas i utvecklingsprocessen
och hur leverantren tnker arbeta fr att uppn acceptanskriterierna.
- 187 -
Chalmers
19 ACD3-processen kortfattat
Kapitlet sammanfattar kortfattat det viktigaste i ACD3-processen:
summering av de fyra frsta faserna

centrala aktiviteter i processdelarna
designvariabler och kravtyper i de fem frsta faserna
metodlista med sidhnvisning
metoder i processfaserna
engelsk versttning av processdelarna
- 189 -
Lars-Ola Bligrd
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
19.1 Summering av de fem frsta faserna

Fas
Behovsidentifiering
Syfte
att underska hur omgivningen

inverkar p den kommande
lsningen och hur lsningen ska
pverka omgivningen, samt vad
anvndaren vrderar i en lsning
att underska vilken anvndning som

uppfyller behoven och ger avsedda
effekter och att underska vilka
vergripande (tekniska) lsningar
som uppfyller anvndningen
Ml
att utforma den effekt som lsningen att utforma anvndningen och vlja
ska ha p det sociotekniska systemet teknisk lsningsprincip (stta de yttre
och vlja princip fr anvndningen
ramarna fr maskinens utformning)
(stta ramverket och basen fr det
kommande utvecklingsarbetet)
Fokus fr arbetet
anvndaren
anvndningen
System att beakta
sociotekniska system
mnniska-maskinsystem
Betraktningsvy
omgivningen betraktad utifrn

mnniska-maskinsystemet betraktat
perspektivet hos den maskin som ska utifrn omgivningen
utvecklas
Motiv
i det sociotekniska systemet kommer i mnniska-maskinsystemet sker

anvndaren att frska uppn
anvndningen fr att uppn effekter i
effekter med hjlp av maskinen
omgivningen
Designniv
Effekt
de effekter som maskinen har fr
avsikt att uppn i sin omgivning
Anvndning
anvndningen av maskinen
Kravniv
Behov
behov som mnniskamaskinsystemet frvntas uppfylla
Anvndningskrav
krav frn anvndningen fr att uppn
systemml (och effekter)
- 190 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Konstruktion
att underska vilken teknisk

uppbyggnad av maskinen som ger
avsedda effekter och underska hur
samspelet mellan mnniskan och
maskinen br ske
att underska hur maskinen i detalj

ska uppfra sig gentemot anvndaren
och gentemot andra delar i det
sociotekniska systemet, samt att
underska hur maskinens delsystem
ska fungera tillsammans
att underska hur maskinens

delsystem i detalj br vara
konstruerade och hur maskinen ska
produceras
att utforma teknisk arkitektur och

vlja princip fr interaktion, estetik
och form (stta ramar fr teknisk
konstruktion)
att utforma maskinens samspel med

anvndaren och omgivningen och att
vlja principer fr detaljkonstruktion
(ta fram ett underlag fr
konstruktion)
att utforma maskinens tekniska

elelement (delsystem) och att vlja
princip fr produktion (ta fram ett
underlag fr produktion)
teknisk arkitektur
interaktion mellan omgivningen och

maskinens delsystem
maskinens insida (interna uppbyggnad)

maskinen som helhet
maskinsystemets externa
uppbyggnad (grnssnitt)
maskinens delsystem
maskinen betraktad utifrn

omgivningen
maskinen uppdelad i delsystem

betraktad utifrn det samspel som
sker med mnniskan och omgivning
maskinen i sina minsta element

(internt)
Den tekniska arkitekturen ska

mjliggra anvndningen
Samspelet mellan
mnniskan/omgivningen och
maskinen r viktigt fr att
anvndningen ska kunna ske
De tekniska detaljerna r en
frutsttning fr den funktionalitet
som behvs
Arkitektur
maskinens uppbyggnad i delar
Interaktion
samspelet mellan maskinen och
anvndaren
Element
maskinens minsta bestndsdelar
Maskinkrav
krav som maskinen ska uppfylla
Delsystemkrav
krav p maskinens delar
Tillverkningskrav
krav som produktionsprocessen ska
uppfylla
- 191 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
19.2 Centrala aktiviteter i utvecklingsprocessen

En sammanfattning av de centrala aktiviteterna i respektive del av utvecklingsprocessen.
Planering
Datainsamling
Behovsidentifiering
Planera hela
utvecklingsprocessen
Uppdatera planen fr hela
Detaljplanera
behovsidentifiering
Detaljplanera
anvndningsutformning
Detaljplanera vergripande
utformning
vergripande om problem,
anvndare, anvndning och
existerande maskiner och
lsningar
Detaljerat om anvndare,
anvndningn, existerande
maskiner, samt om tekniska
och estetiska lsningar
Detaljerat om mjliga
lsningar fr interaktion
och fysisk form
Kompletterande om
anvndare och anvndning,
samt om tekniska lsningar
HFE-aktiviteter
(analys och syntes)
vriga aktiviteter
(analys och syntes)
Utvrdering
- underska och beskriva

huvudproblem
-underska ramarna fr
utvecklingsarbetet
- underska och beskriva
intressenter
- underska existerande
maskiner
anvndning
anvndare
- beskriva avsedd
anvndning
- beskriva avsedda
anvndare
- stta systemml
(effektml)
- underska och ta fram
behov frn anvndning
behov frn anvndare
- underska ramarna fr
utvecklingsarbetet
behov frn marknaden
(marknadsanalys)
behov frn varumrket
(varumrkesanalys)
behov frn produktionen
(fretagsinternt)
- underska vriga
fretagsinterna behov
maskiner
- specificera icke mjliga
tekniska lsningar
- utfra frdjupad analys av

systemml
- utforma tnkt anvndning
av maskinen
- underska tnkbara ider
och lsningar fr
interaktion
och lsningar fr estetik
och formsprk
- underska och specificera
krav frn anvndare och
anvndning
- ta fram riktlinjer fr
anvndarvnlighet och
estetik
- analysera vad som behvs

och mjliga lsningar fr
att anvndningen ska vara
mjlig
- klarlgga centrala
designvariabler
- generera frslag
av interaktionen
- specificera systemkrav fr
maskinsystem
- ta fram designriktlinjer fr
detaljerad utformning

och lsningar fr tekniska
aspekter
- analysera principiella
lsningar p systemniv
- vlja och specificera
teknisk princip fr
lsningen
- omvandla behov frn
marknad till krav
- omvandla behov frn
produktion till krav
- omvandla fretagets vriga
interna behov till krav
- underska mjliga
utformningar av teknisk
arkitektur
- utfra teknisk
funktionsanalys p
systemniv
- specificera teknisk
arkitektur och struktur p
systemniv
- specificera maskinkrav
utifrn teknisk arkitektur
Utvrdering att problemet,

behoven och systemmlen
r korrekta
Utvrdering av utformad
anvndning och vald
teknisk princip samt
specificerade krav och ml
Utvrdering av teknisk
arkitektur och specificerade
krav och riktlinjer
- 192 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Konstruktion
Produktion
Driftsttning
Detaljplanera detaljerad
utformning
Detaljplanera konstruktion
Detaljplanera produktion
Detaljplanera driftsttning
Detaljerat om utformning
av anvndargrnssnitt och
fysisk form.
Detaljerat tekniska
lsningar och
produktionsanpassning
Detaljerat om
produktionsstt
och utfrande av infrande
av maskin
Kompletterande om
anvndare och anvndning
och utfrande av testning,
verifiering, validering och
slutlig riskanalys
- test av konstruktion
- verifiering av konstruktion
- slutlig riskanalys av
konstruktion
- validering av konstruktion
- utvrdering av genomfrda
HFE-aktiviteter
Uppfljning av produktion
- utforma interaktion mellan

mnniska och maskin
- fysisk form
- anvndargrnssnitt
- manualer
- utbildning
och utfrande av utbildning
med anvndare
- fortsatt bevakning av
tillverkningsbarheten
utifrn ett HF-perspektiv
- initial testning av frsta
tillverkade maskiner
- utvrdering med anvndare
av tillverkade maskiner
- slutlig testning och
verifiering av maskin i
fabrik
- underska infrande och

kommande effekter
- infrandeanalys
- organisatorisk analys
- utbildning och trning av
anvndare
- validering av maskin
(utvrdera om maskinen
fungerar i sin rtta milj)
- uppfljning av anvndande
- underska mjliga tekniska

lsningar fr delsystemen
- utfra frfinad uppdelning
i delsystem (arkitektur och
layout)
- utfra teknisk
funktionsanalys p
delsystemniv
- vlja och specificera
tekniska principer fr
delsystemen
- utforma maskinens
tekniska grnssnitt
- specificera krav maskinens
delsystem
- frfina maskinens
arkitektur
- utveckla konstruktionsstruktur
- utveckla delsystemens
tekniska detaljlsningar
- bestmning av toleranser
- utveckling av programkod
- utveckling av ritningar
- testa och frbttra tekniska
lsningar
- skapa detaljritningar och
detaljlistor
- skapa produktionsinstruktioner
- skapa monteringsinstruktioner
- skapa transportinstruktioner
- bestmma vad
produktionssystemet ska
utfra fr arbete
- bestmma hur
produktionssystemet ska
fungera som helhet
- bestmma hur resurser ska
frdelas i hela
organisationen/ fretaget
- bestmma hur
produktionssystemets
operatrer ska arbeta
- bestmma vilket std
operatrerna behver fr
att utfra arbetet
- underska infrande och

kommande effekter
- transport av maskinen till
anvndningsplats
- installation (infrande
och/eller montering av
maskinen dr den ska
anvndas)
- testkrningar fr att
skerstlla funktionen
Utvrdering av
anvndargrnssnitt, fysisk
form, manualer och
utbildningsmaterial, samt
krav fr konstruktionen
Utvrdering av
utvrderingarna
genomfrda under
konstruktionen
Utvrdering om maskinen
producerats enligt
specifikationerna
Utvrdering om maskinens
driftsttning har gtt som
planerat
- 193 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
19.3 Designvariabler och kravtyper i de fem frsta faserna

Effektniv
Anvndningsniv
Design
Problem perspektiv
Huvudproblem
Identifiera och beskriva det problem som
utvecklingsarbetet har som ml att lsa
- Specificerat och beskrivet
huvudproblem
Problem: Anvndning
Detaljering av problemet kopplat till
anvndningen
- Vidare preciserat och beskrivet problem
utifrn anvndningen
- Besvara frgor fr den kommande
designen
Strukturperspektiv
Kontext, anvndare och intressenter

Identifiera och beskriva de entiteter som
pverkar eller pverkas av maskinen som
ska utvecklas
- Specificerad och beskriven kontext
- Specificerade och beskrivna avsedda
anvndare
- Specificerade och beskrivna intressenter
Identifiera och beskriva de entiteter som
aktivt kommer att lsa problemet
- Specificerat och beskrivet mnniskamaskinsystem
Funktionsperspektiv
Frmgor och vrden

Beskrivning av hur det sociotekniska
systemet ska pverkas i stort
- Specificerade och beskrivna frmgor
- Specificerade och beskrivna kund- och
anvndarvrden
Identifiera och beskriva det som
mnniska-maskinsystemet behver utfra
fr att problemet ska lsas
fr mnniska-maskinsystemet
- Frdelning av funktioner mellan
mnniskan och maskinen
Avsedd anvndning och livscykel

Beskrivning av de verksamheter som
behver ske i det sociotekniska systemet
fr att problemen ska lsas och
funktioner utfras
- Specificerad och beskriven avsedd
anvndning
- Specificerade och beskrivna relevanta
faser i livscykeln
Identifiera och beskriva de aktiviteter
som vilar p mnniskan att utfra i
systemet
- Specificerade och beskrivna uppgifter
fr mnniskan
Reliseringsperspektiv
Mjligheter och begrnsningar

Hur problemet kan lsas och de ramar
som avgrnsar utfrbarheten
- Specificerade och beskrivna
marknadsaspekter,
organisatoriska aspekter
- Analyserade existerande lsningar
Teknisk princip och infrande

Underska principiella lsningar och
vlja tekniska principer
- Beskrivna tnkbara lsningar teknik
- Beskrivna tnkbara lsningar
interaktion
- Beskrivna tnkbara lsningar estetik
- Specificerad och beskriven vald teknisk
princip
- Specificerade och beskrivna aspekter
fr infrandet
Kravsttning
Stta de ramar som utvecklingsarbetet

ska verka inom
Ml
Systemml/effektml
Niv av anvndbarhet
Stta de ramar som mnniskamaskinsystemet behver uppfylla fr att

uppn systemmlen
Anvndarvnlighetsml
Nyttoml
Krav
Behov anvndare och anvndning

Behov intressenter
(marknad, produktion etc)
Riktlinjer
- 194 -
Krav frn anvndning

Krav frn marknad, produktion etc
Krav frn myndigheter, standarder etc
Riktlinjer estetik
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Arkitekturniv
Interaktionsniv
Elementniv
Teknisk arkitektur
teknisk princip
- Vidare preciserat problem utifrn
teknisk princip
designen
- Identifierade och specificerade centrala
designvariabler
Interaktion
interaktionen
designbeslut om vergripande
utformning
designen
Element
Beskrivning av den problematik som r
central fr respektive element
designbeslut frn detaljerad utformning
konstruktionen
Logisk arkitektur maskin

Beskrivning av hur den tekniska
principen omvandlas till ett tekniskt
system
- Specificerad och beskriven logisk
(abstrakt) maskinmodell
Detaljerad uppdelning maskin

Beskrivning av maskinen i delar och
delarnas relation
maskinmodell
Logisk arkitektur element

Beskrivning av den logiska
uppbyggnaden fr respektive element
modell fr respektive element
Maskinfunktioner
Identifiera och beskriva det som
maskinen behver utfra fr att mlen
ska uppfyllas
styrningsmjligheter fr mnniskan
- Specificerad och beskriven information
fr mnniskan
Styrning och information

Beskrivning av informationspresentation
och styrningsmjlighet
- Detaljspecificerad maskinstyrning fr
mnniskan
- Detaljspecificerad maskininformation
fr mnniskan
- Detaljspecificerad maskinkommunikation med omgivningen
Elementfunktioner
Frfining och precisering av
funktionaliteten fr respektive element
elementfunktioner
vergripande interaktion
Beskriva mnniskans samspel med
maskinen i uppnendet av mlen
- Specificerad och beskriven
vergripande interaktion
Mnniskans reella och konkreta
interaktion med maskinen
- Specificerad och beskriven detaljerad
interaktion
Maskinprocess
Beskrivning av hur elementens processer
dynamiskt samverkar nr maskinen
anvnds
- Specificerade och beskrivna processer
vergripande design
Hur maskinens delar ska realiseras
vergripande fr att uppfylla struktur,
funktion och aktivitet
- Specificerad och beskriven teknisk
arkitektur
- Specificerad och beskriven fysisk
arkitektur
vergripande fysisk form
- Specificerat och beskrivet vergripande
anvndargrnssnitt
tillverkningsbarhet
Stta de ramar som maskinen behver
uppfylla fr att uppn systemmlen
Fysisk form och grnssnitt

Hur maskinen ska se ut och bete sig sett
utifrn anvndaren och omgivningen
- Specificerad och beskriven fysisk form
- Specificerat och beskrivet
anvndargrnssnitt
- Specificerade och beskrivna tekniska
grnssnitt
- Utformade instruktioner och manualer
- Utformade utbildnings- och
trningsprogram
Implementering element
Beskrivning av hur maskinens element
konkret realiseras
- Specificerad och beskriven konstruktion
Stta ramarna fr maskinens delsystem

och deras samverkan
Stta ramarna fr tillverkningen av

maskinen
Prestandaml
Ml fr delsystemen
Ml tillverkning
Krav fr funktionalitet
Krav fr anvndarvnlighet
Krav fr estetik
Designriktlinjer
Krav fr delsystemen
Krav tillverkning
Riktlinjer fr delsystemen
Riktlinjer tillverkning
- 195 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
19.4 Metodlista
Metod
Affinity-Interrelationship Method (AIM)
Anvndarprofil
Anvndningsfall (UC)
Anvndningstest (UT)
Sida
107
107
110
92
Typ
Analys av data
Anvndarbeskrivning
Uppgiftsanalys
Utvrdering
Brainstorming
Brainwriting
124
124
Idgenering
Idgenering
Contextual inquiry (CI)
106
Datainsamling
Design format analysis
124
Eget utforskande
Elimineringsmatris
Enkter
170
126
85
Utbildning
Utvrderingsmatris
Datainsamling
Feltrdsanalys (FTA)
Fldesschema
Fiskbensdiagram
Fokusgrupper
111
127
79
106
85
Interaktionsanalys
Riskanalys
Planering, analys, syntes
Dataanalys
Datainsamling
Functional Resonance Analysis Method (FRAM)
Funktionslistning
Funktionstrd
Flttest
123
108
123
123
92
126
Funktionsanalys
Systemmodellering
Funktionsanalys
Funktionsanalys
Utvrdering
Utvrderingsmatris
Ganttschema
Generic task specifikation (GTS)
Genomgng
Granskning
G bredvid
79
109
90
90
140
170
Planering
Uppgiftsanalys
Utvrdering
Utvrdering
Syntes
Utbildning
Handledning
Hazard and Operability Studies (HAZOP)
Heuristisk utvrdering (HE)
Hierarkisk uppgiftsanalys (HTA)
170
113
91
109
127
Utbildning
Riskanalys
Utvrdering
Uppgiftsanalys
Riskanalys
Icam DEFinition for Function Modeling (IDEF0)

Incident-, olycks- eller avvikelserapporter
Instruktion
Intervjuer
107
84
170
110
84
Systemmodellering
Datainsamling
Utbildning
Uppgiftsanalys
Datainsamling
Kano-enkt
Kesselringmatris
Key Indicator Method (KIM)
90
126
112
Utvrdering
Utvrderingsmatris
- 196 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
KJ-analys
Klassisk teknisk funktionsanalys
Kognitiv genomgng (CW)
Kvalitetshuset
106
123
111
125
Dataanalys
Funktionsanalys
Interaktionsanalys
Utvecklingsmatris
Lektion
Litteraturstudier
Loggstudier
Lnkanalys (LA)
Mock-up
Modellbygge
Moodboard
Morfologisk matris
170
84
84
109
140
140
124
125
Utbildning
Datainsamling
Datainsamling
Uppgiftsanalys
Syntes
Syntes
Utvecklingsmatris
Objektiva mtningar
Observationer
Osborns idsporrar
Ovako Working Posture Analysing System (OWAS)
85
84
124
111
Datainsamling
Datainsamling
Idgenering
Persona
Predictive Ergonomic Error Analys (PEEA)
Processfldesschema
Pughmatris
108
111
139
126
Anvndarbeskrivning
Interaktionsanalys
Syntes
Utvrderingsmatris
Rapid Entire Body Assessment (REBA)

Rapid Office Strain Assessment (ROSA)
Riskanalys teknisk/funktionell
Rapid Upper Limb Assessment (RULA)
111
111
92
91
111
Utvrdering
Utvrdering
Scenario
Skissning
Systems-Theoretic Accident Model and Processes
Standardinspektion (SI)
Systembeskrivning
110
139
108
90
253
Uppgiftsanalys
Syntes
Systemmodellering
Utvrdering
Systemmodellering
Tabeller, matriser & diagram

Trddiagram
106
109
84
107
Dataanalys
Uppgiftsanalys
Datainsamling
Analys av data
User-Technical Process (UTP)

110
90
90
Uppgiftsanalys
Utvrdering
Utvrdering
Workplace Ergonomic Risk Assessment (WERA)

Visuell plan
What if
112
79
113
108
Planering
Riskanalys
Systemmodellering
- 197 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
19.5 Metoder i processfaserna

En sammanfattning av metoder passande i utvecklingsprocessens delar.
Efekt
Krav
Design
Behovsidentifiering
Anvndning
Analys av data
KJ-analys
Fiskbensdiagram
Trddiagram
AIM
Systemmodellering
Systembeskrivning
IDEF0
FRAM
WDA
Anvndarbeskrivning
Anvndarprofil
Persona
Uppgiftsanalys
Lnkanalys
Generic task specifikation
Anvndningsfall
Scenario
OWAS
RULA
REBA
ROSA
WERA
KIM
Interaktionsanalys
Standardinspektion
Anvndningstest
Kognitiv genomgng
Felhandlingsanalys
Analys fysiska ergonomiska felhandlingar
Utvrdering syntes
Granskning
Genomgng
Kano-enkt
Arkitektur
Behov &
systemml
Datainsamling
Litteraturstudier
Loggstudier
Observationer
Intervjuer
Enkter
Fokusgrupper
Contextual inquiry
Objektiva mtningar
Riskanalys
What if
HAZOP
Anvndningskrav
Datainsamling
Litteraturstudier
Loggstudier
Observationer
Intervjuer
Enkter
Fokusgrupper
Contextual inquiry
Objektiva mtningar
Analys av data
KJ-analys
Fiskbensdiagram
Trddiagram
Systemmodellering
Systembeskrivning
IDEF0
FRAM
WDA
Anvndarbeskrivning
Anvndarprofil
Persona
Uppgiftsanalys
Lnkanalys
Anvndningsfall
Scenario
Funktionsanalys
Klassisk (teknisk) funktionsanalys
Funktionslistning
Funktionstrd
Moodboard
Design format analysis
Idgenerering
Brainstorming
Brainwriting
Osborns idsporrar
Utvecklingsmatriser
Kvalitetshuset
Morfologisk matris
Utvrderingsmatriser
Ellimineringsmatris
Pughmatris
Kesselringmatris
Riskanalys
What if
HAZOP
Felhandlingsanalys
Feltrdsanalys
Hndelstrdsanalys
Utvrdering syntes
Granskning
Genomgng
- 198 -
Maskinkrav
Datainsamling
Litteraturstudier
Observationer
Intervjuer
Enkter
Fokusgrupper
Analys av data
KJ-analys
Fiskbensdiagram
Trddiagram
Uppgiftsanalys
Lnkanalys
Anvndningsfall
Scenario
Idgenerering
Brainstorming
Brainwriting
Osborns idsporrar
Utvecklingsmatriser
Kvalitetshuset
Morfologisk matris
Syntesmetoder
Processfldesschema
Skissning
Modellbygge
Mock-up
Grnssnittsimulering
Utvrderingsmatriser
Elimineringsmatris
Pughmatris
Kesselringmatris
Riskanalys
What if
HAZOP
Felhandlingsanalys
Feltrdsanalys
Hndelstrdsanalys
Utvrdering syntes
Granskning
Genomgng
Standardinspektion
Anvndningstest
Interaktion
Konstruktion
Fullstndig
maskin
Element
Tillverkningskr
av
Delsystemkrav
Datainsamling
Litteraturstudier
Observationer
Intervjuer
Enkter
Fokusgrupper
Analys av data
KJ-analys
Fiskbensdiagram
Trddiagram
Uppgiftsanalys
Lnkanalys
Anvndningsfall
Scenario
Produktion och driftsttning
Datainsamling
Litteraturstudier
Observationer
Intervjuer
Analys av data
KJ-analys
Fiskbensdiagram
Trddiagram
Testmetoder
Granskning
Genomgng
Standardinspektion
Anvndningstest
Flttest
Utvrdering syntes
Granskning
Genomgng
Idgenerering
Brainstorming
Brainwriting
Osborns idsporrar
Datainsamling
Litteraturstudier
Observationer
Intervjuer
Enkter
Fokusgrupper
Contextual inquiry
Objektiva mtningar
Analys av data
KJ-analys
Fiskbensdiagram
Trddiagram
Metoder fr att testa, verifiera och validera
Granskning
Genomgng
Standardinspektion
Anvndningstest
Flttest
Utbildningsmetoder
Eget utforskande
Instruktion
Lektion
Handledning
G bredvid
Utvecklingsmatriser
Kvalitetshuset
Morfologisk matris
Syntesmetoder
Processfldesschema
Skissning
Modellbygge
Mock-up
Grnssnittsimulering
Utvrdering syntes
Granskning
Genomgng
Utvrderingsmatriser
Elimineringsmatris
Pughmatris
Kesselringmatris
Riskanalys
What if
HAZOP
Felhandlingsanalys
Feltrdsanalys
Hndelstrdsanalys
Utvrdering syntes
Granskning
Genomgng
Standardinspektion
Anvndningstest
Flttest
- 199 -
Design
Lars-Ola Bligrd
Krav
Chalmers
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
19.6 Engelsk versttning av processdelarna

Planning
Data collection
Needfinding
Use design
Overall
design
Detailed
design
Structural
design
Production
Commissioning
Analysis
Analysis
Analysis
Analysis
Analysis
Analysis
Analysis
Ideation
Ideation
Ideation
Ideation
Ideation
Ideation
Ideation
Synthesis
Synthesis
Synthesis
Synthesis
Synthesis
Synthesis
Synthesis
Evaluation
Documentation
- 200 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd

Tredje delen beskriver teori som r anvndbar vid arbete med samspelet mellan mnniska och
maskin, samt ngra lmpliga metoder.
- 201 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
20 Mnniskan i systemet
Den presenterade ACD3-processen har sin grund bde i systemtnkande och i att mnniskan
r en del av systemet (tabell 3.1, sidan 28). I detta kapitel presenteras generell systemteori,
aktivitetsteori, mnniska-maskinsystem, sociotekniska system och automation fr att ge en
frdjupad teoretisk grund i systemtnkandet.
20.1 Generell systemteori

Systemteori r ett samlingsnamn fr de teorier som anvnds fr att beskriva hur delar
tillsammans formar ett system med andra egenskaper n de enskilda ingende delarna (Flood
och Carson, 1993; Skyttner, 2005). Systemteori utgr ifrn att det inte gr att frst en helhet
genom att bara bryta ner den i mindre delar och drefter separat studera de mindre delarna.
Det gr exempelvis inte att frklara en mnniskas fysiologiska funktion genom att enbart
studera hennes celler. Systemteori fokuserar allts p ordningen och relationen mellan de
ingende delarna, vilket frenar dem till en helhet. Detta synstt kommer ursprungligen frn
biologin, men anvnds nu vida spritt inom bde naturvetenskap, teknik, psykologi och
samhllsvetenskap. Systemteorins angreppsstt gr att den anvnds fr att beskriva och frst
systems komplexitet, exempelvis kopplingar mellan element och dynamiska frndringar.
I systemteori r just system det centrala begreppet. Ett system bestr av flera
kommunicerande element i en organiserad helhet. Den organiserade helheten kan vara verklig
som till exempel en maskin eller abstrakt som till exempel regler. Ett element kan p samma
stt vara ngot fysiskt, socialt eller abstrakt. Kommunikationen mellan elementen kan utgras
av verfring av materia, information eller energi/kraft.
Varje system har vidare en systemgrns som definierar vad som tillhr systemet och vad som
inte tillhr systemet. Den grnsen kan vara fysisk som fr en maskin eller ett djur, social som
fr en flock, eller abstrakt som fr en regelsamling. Var systemgrnsen dras definieras av den
som beskriver systemet. Vidare kan ett system i sig vara en del i ett strre system och p
samma stt kan ett element vara ett system i sig och best av andra element. Syftet med varje
system r att processa energi, information eller materia till ett resultat fr att anvndas inom
systemet, utanfr systemet (omgivningen) eller bdadera.
Vad r det som sger att ngot r ett system? Fr att kunna sga att ett system finns, behver
oftast fljande karaktristik finnas (Flood och Carson, 1993; Skyttner, 2005):
Helheten r mer n summan av delarna.

Helheten definierar naturen fr delarna.
Delarna kan inte frsts genom att studera helheten.
Delarna r dynamiskt relaterade och beroende av varandra.
En grundlggande id inom systemteori r holism, dvs att helheten r mer n summan av de

ingende delarna. Det innebr att ett system som helhet fungerar annorlunda n elementen i
systemet och att elementen inte enskilt kan gra vad systemet kan. Finns inte denna holism, s
finns det heller inget system. Holism innebr ocks att inget kan beskrivas enskilt utan
kontext, vilket gr att systemets omgivning alltid behver beaktas.
Ett element anses tillhra ett system om det finns inom systemgrnsen och elementet har en
relation (kommunicerar) med andra element innanfr systemgrnsen. Viktigt fr systemteori
r drfr att beskriva fldet av energi, materia och information innanfr och ver
systemgrnsen, samt att beskriva de olika elementens relation och hur de pverkar varandra.
- 203 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
20.2 Aktivitetsteori
En systemteori som passar bra som utgngspunkt fr samspelet mellan mnniska och maskin
r aktivitetsteori (ven kallad verksamhetsteori). Aktivitetsteori frsker frklara hur
individer interagerar med sin omgivning och med artefakter. Grundtanken fr anvndning av
aktivitetsteori r att vi inte kan studera maskiner som enskilda ting, utan att vi mste studera
hur de medierar anvndning.
Det finns mnga varianter av aktivitetsteori alltsedan den framkom i Ryssland i brjan p
1900-talet. Teorin som beskrivs hr utgr frn Karlssons (1996) beskrivning och anvndning
av aktivitetsteori. Aktivitetsteori har en omfattande teoribildning och det som beskrivs nedan
r det urval som lmpar sig hr.
Fem grundlggande termer inom teorin r: aktivitet, objekt, subjekt, mediator och kontext. En
aktivitet definieras som en mnsklig process riktad mot ett objekt. Objektet beskriver det ml,
problem, motiv etc som aktiviteten syftar till att pverka. Subjektet r den person som utfr
aktiviteten och mediatorn r det verktyg (abstrakt eller konkret) som aktiviteten utfrs med.
Kontext r den situation och omstndighet som aktiviteten sker inom. Fr att frst aktiviteten
mste relationen mellan objekt, subjekt, mediator och kontext frsts. Relationen brukar
visualiseras med hjlp av en triangel (figur 20.1).
Objekt
Uppgift
Kontext
Subjekt
Omgivning
Mediator
Mnniska
Maskin
Figur 20.1 Relationen mellan elementen i aktivitetsteori beskrivna med trianglar
Nr aktivitetsteori appliceras p samspelet mellan mnniskan och maskinenen r

anvndningen aktiviteten. Mnniskan r subjektet och objektet r den uppgift som ska utfras
fr att n mlen. Maskinen r den mediator som mnniskan nyttjar fr att utfra uppgiften och
kontexten r den omgivning dr anvndningen sker. Aktivitetsteori visar allts att relationen
mellan mnniskan, maskinen, uppgiften och omgivningen r det centrala att studera. Teorin
visar ocks att maskinen finns fr att mnniskan inte kan utfra uppgiften utan en mediator;
dvs mnniskan klarar inte av det p egen hand.
- 204 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
20.3 Mnniska-maskinsystem
Grunden fr arbetet med HFE-aktiviteter r kunskap om mnniska-maskinsystem med dess
ingende element och deras relationer, allts det system som studeras eller ska utformas under
HFE-aktiviteterna.
Grundteori
Aktivitetsteori ger en bra grund fr HFE-aktiviteter, men det behvs en mer detaljerad
systemmodell fr att beskriva samspelet mellan mnniskan och maskinen, dvs ett mnniskamaskinsystem. Det r ett system dr mnniskan och maskinen i sig r egna delsystem, men
tillsammans utgr ett strre system med andra egenskaper n delarna var fr sig. Ett
mnniska-maskinsystem beskrivs som en uppsttning mnniskor och maskiner, vilka
samspelar (interagerar) i en viss omgivning fr att utfra givna uppgifter och fr att uppn
specifika systemml. Systemmlet fr varje mnniska-maskinsystem r alltid att p ngot stt
transformera information, energi/kraft och/eller materia. I bde mnniskan och maskinen
finns interna processer och sjlva samspelet mellan dem bestr av utvxling av information,
materia och/eller energi/kraft. Exempel p detta kan vara:
verfring av energi
o till mnniska, exempelvis vrmedyna
o frn mnniska, exempelvis hammare
verfring av materia
o till mnniska, exempelvis insulinpump (transporterar medicin till kroppen)
o frn mnniska, exempelvis trningstrja (transporterar fukt frn kroppen)
verfring av information
o till mnniska, exempelvis display
o frn mnniska, exempelvis tangentbord
Bde mnniskans och maskinens processer samt deras samspel, pverkas av faktorer i
omgivningen. Omgivningen (anvndningsmiljn) r drfr ocks en central komponent i
mnniska-maskinsystemet. ven sjlva uppgiften r en central komponent, d den beskriver
hur systemmlen ska uppns. I ett mnniska-maskinsystem kan bde mnniskan, maskinen,
uppgiften och omgivningen variera, ven om systemmlen r samma.
Omgivning
Informationsdon
Informationsprocess
Mnniska
Handling
Anvndargrnssnitt
Perception
Maskin
Maskinprocess
Uppgift
Styrdon
Figur 20.2 Modell ver ett mnniska-maskinsystem frn Chapanis (1965)

Vid fokus p informationsverfringen mellan mnniska och maskin kan samspelet beskrivas
i form av en klassisk modell (figur 20.2). Utvxlingen av information sker i grnsytan som
kallas anvndargrnssnittet och det r via anvndargrnssnittet som mnniskan styr och
kontrollerar maskinen.
- 205 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Modellen i figur 20.2 beskriver ett cykliskt frlopp, dr information utvxlas mellan
mnniskan och maskinen under pverkan av omgivningen. Maskinen visar information som
mnniskan fngar upp med perceptionen. Informationen processas sedan vidare dr
mnniskan bestmmer och utfr en handling (utvar styrning). Handlingen pverkar
maskinens processer, som i sin tur ndrar den information som r tillgnglig fr mnniskan i
det cykliska frloppet. P s stt har bde mnniskan och maskinen ett anvndargrnssnitt. Ur
maskinens synvinkel r till exempel vr rst ett informationsdon, medan synen r ett styrdon.
Maskinen pverkar dremot mnniskan via perceptionen och fr sedan information genom
mnniskans handlingar.
Styrning
Styrning
Styrning
Mnniska:
Operatr
Kontrollsystem:
Styrsystem och
kontrollrum
Information
Information
Om
giv
nin
Grundsystem:
Gasturbin och
generator
Information
nin
giv
Om
Figur 20.3 Modell ver ett mnniska-maskinsystem fr kontrollrum
Figur 20.4 Modell ver ett mnniska-maskinsystem fr medicinsk teknik
De element i mnniska-maskinsystemet som har en aktiv och styrande roll fr att uppn
systemmlen benmns aktrer. Bde mnniskor och maskiner kan vara aktrer i ett system.
Mnniska-maskinsystemet befinner sig ofta i ett betydligt strre system med flera kopplingar
mellan ingende mnniskor och maskiner. Figur 20.3 visar ett exempel p en systemmodell
ver ett kontrollrum, dr styrsystem och grundsystem r tv maskiner som bde samverkar
med varandra och med mnniskan. Hr r bde mnniskan och kontrollsystemet aktrer d
bda aktivt styr och vervakar grundsystemet. Figur 20.4 visar ett exempel p en systemmodell med en medicinteknisk maskin och tv mnskliga komponenter: sjukvrdare och
patient. Patienten hr r ingen aktr, d hon/han har en passiv roll.
Avsnitt 25.1 gr igenom metoden systembeskrivning, vilken r anvndbar fr att beskriva ett
specifikt mnniska-maskinsystem. I varje utvecklingsprojekt br modellen beskriva just sitt
relevanta system, exempelvis som i figur 20.3 och 20.4, fr att tydligt kunna visa vilka
element som behver beaktas i utvecklingsarbetet.
Abstraktionsniver
I boken har det tagits upp ett antal termer, vilka r centrala fr mnniska-maskinsystem.
Mnniskan och maskinen r separata delsystem med en struktur av element. I mnniskan och
maskinen finns processer vilka stdjer funktioner hos mnniskan respektive maskinen.
- 206 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Mnniskan och maskinen kan ocks utfra uppgifter och de befinner sig alltid i en viss
situation och i en viss omgivning. Termerna struktur, process, funktion, uppgift och situation
befinner sig p olika niver av abstraktion, dr strukturen r det mest konkreta medan
situationen r den mest abstrakta. Att de befinner sig p olika niver i abstraktionen gr att det
r svrt att direkt jmfra och relatera dem till varandra. Termerna organiseras i en
abstraktionshierarki, anpassad efter Andersson (2010) och fr dr en hanterbar relation.
Hierarkin blir: (1) struktur, (2) process, (3) funktion, (4) uppgift och (5) situation.
Struktur r vilka element som ingr i ett system och elementens inbrdes relation. Fr ett
mnniska-maskinsystem r det de enskilda elementen som utgrs av mnniskan respektive
maskinen, vilket r det intressanta att studera och beskriva. Exempel r mnniskans
sinnesorgan och minne samt maskinens mekaniska och elektroniska delar.
Process r den transport och transformation av information, materia och kraft/energi som sker
mellan och inom elementen i ett system. Fr ett mnniska-maskinsystem r det de interna
processerna hos mnniskan och maskinen som r intressanta. Exempel r mnniskans
informationsprocess och metabolism och det som sker i maskinens elsystem och
hydraulsystem.
Funktion r hur transporten och transformationen av information, materia och kraft/energi
mellan och inom elementen kan styras av systemets kontrollmekanismer, allts de inneboende
frmgorna hos systemet. Fr ett mnniska-maskinsystem r det de inneboende frmgorna
hos mnniskan och maskinen som r det intressanta fr HFE-aktiviteterna. Exempel r en
mnniskas syn och gripfrmga och en maskins instllningar och prestanda.
Uppgift r den sekvens av en eller flera funktioner som systemets kontrollmekanismer utfr
fr att uppn systemmlet. Fr ett mnniska-maskinsystem r det intressanta vilka uppgifter
som maskinen respektive mnniskan kan utfra. Exempel r att mnniskan kan fatta beslut
och montera utrustning och att maskinen kan behandla patienter eller krossa stora stenar.
Situation r de omstndigheter som formar systemmlet och pverkar uppgiftens utfrande.
Fr ett mnniska-maskinsystem r anvndningsmiljn av intresse. Ett exempel r en
fullbelagd akutmottagning eller en regnig och blsig grusgrop.
Mycket av HFE-aktiviteter i en utvecklingsprocess handlar om att frst mnniskan och
maskinen p de olika abstraktionsniverna nmnda ovan, fr att sedan utforma ett anvndargrnssnitt och p stt n ett bra samspel. Men ven sjlva anvndargrnssnittet gr att
beskriva utifrn begreppen som diskuterats tidigare (tabell 20.1).
Tabell 20.1 Beskrivning av anvndargrssnitt utifrn abstraktionsniver
Niv
Situation
Uppgift
Funktion
Process
Struktur
Frklaring
De omstndigheter som formar systemmlet och pverkar hur uppgiften utfrs
Det mnniskan utfr med grnssnittet fr att uppn systemmlen
Mjlighet fr mnniskan att pverka maskinen och fr maskinen att pverka
mnniskan via grnssnittet
Den information som utvxlas mellan mnniskan och maskinen via grnssnittet
Vilka objekt som grnssnittet bestr av och hur de r organiserade
Beskrivningen av nivn situation fr anvndargrnssnittet r samma fr mnniskamaskinsystemet i stort, medan de vriga fyra niverna blir mer olika ju lngre ned i hierarkin
beskrivningen kommer. Beskrivningen med niverna gr det enklare att frst och att vlja
strategier i designarbetet. Mer om utformningen av anvndargrnssnitt finns i kapitel 24.
- 207 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
20.4 Sociotekniska system

Strre system som innehller flera olika mnniska-maskinsystem benmns ofta sociotekniska
systemx. Termen sociotekniskt system brukar anvndas p varje samling av sociala och
tekniska element, vilka existerar i en omgivning och som har ett mlinriktat beteende. Det
relevanta systemet i utvecklingsarbetet r de sociala och tekniska elementen som behver
beaktas vid framtagandet av lsningen. Det relevanta sociotekniska systemet kan ses som en
organisation, vilken kan vara konstruerad eller spontant uppkommen. Antingen pverkar det
sociotekniska systemet den kommande utformningen eller s kommer systemet att pverkas
av den (eller bde och), endera direkt eller indirekt.
Fr att frhlla sig till den inbrdes frbundenheten som finns mellan de sociala och de
tekniska aspekterna av en organisation anvnds ett sociotekniskt synstt, vilket bygger p tv
huvudprinciper:
Samspelet mellan sociala och tekniska faktorer skapar frutsttningar fr

framgngsrika (eller misslyckade) prestationer i en organisation. Samspelet bestr
dels av linjra orsak-och-verkansrelationer och dels av icke-linjra, komplexa, ven
ofrutsgbara relationer. Vare sig de r konstruerade eller inte, uppstr bda typerna
av samspel nr sociala och tekniska element stts att fungera tillsammans.
Optimeringen av enbart en av aspekterna (social eller teknisk) tenderar inte bara att
ka mngden ofrutsgbara "odesignade" relationer, utan ocks att negativt pverka
de relationer som styr systemets prestanda.
Det sociotekniska synsttet handlar drfr om att ha en gemensam optimering, dr de sociala

systemen och tekniska systemen utformas parallellt och gemensamt, s att de fungerar smidigt
tillsammans.
Ett ramverk fr sociotekniska system som r speciellt utvecklat fr human factors
presenterades av Kirwan (2000). Ramverket r mngfacetterat och bestr av sju aspekter.
Sex av dem kan betraktas ssom niver, vilka i viss utstrckning bygger p varandra.
1. Tekniska grnssnitt: berr nr, hur och i vilken form interaktion sker (mellan
mnniskor och mnniskor, eller mellan mnniskor och maskiner)
2. Projekt: berr projektrelaterade funktioner som design/konstruktion, drift
(anvndning) och skerhet
3. Inomfretag: berr organisation och hur delarna samverkar i verksamheten och
skerstller organisationens fortsatta existens
4. Personal: behandlar den personella hierarkin i fretaget
5. Utomfretag: berr hur utomstende organisationer och organ pverkar fretagets
verksamhet
6. Samhlle: markerar att alla organisationer i praktiken existerar inom ett ppet snarare
n ett slutet system och omfattas av de sociopolitiska krafter som dagligen pverkar
oss alla
7. Temporal: den tidsmssiga dimensionen avser tre aspekter relaterade till att integrera
HF till en organisation:
Livscykeln fr den maskin som utvecklas
Tiden att integrera HF i utvecklingsprocessen
Hndelser i samhllet och fretagsegenskaper som ndras ver tid
En anvndning av Kirwans modell finns i avsnitt 25.4 som beskriver en metod fr att utforska
"ergonomins infrastruktur" i en organisation.
Ett mnniska-maskinsystem kan ses som ett specialfall av sociotekniskt system som har f ingende sociala och
tekniska element.
- 208 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
20.5 Automation
Ett centralt begrepp i ett mnniska-maskinsystem r automation och nivn av den
(automationsnivn). Det finns mnga definitioner p automation, men hr anvnds den
vidaste: automation innebr att mnniskan har hjlp av teknologi fr att utfra uppgifter.
Automation r ngot som finns omkring oss dagligen i allt vad vi gr och exempel p detta r
anvndandet av anteckningsbcker, klder och vskor. Genom att anvnda en anteckningsbok
tar vi hjlp av teknologi fr att minska belastningen av minnet. Med klder fr vi hjlp att
reglera kroppsvrmen och med vskor kan vi bra mer, men nd ha hnderna fria. Exemplen
visar ocks p att automationen innebr att vi som mnniskor kan utfra mer med hjlp av
teknologin, n vi kan utfra utan den.
Styrning
Styrning
Styrning
Maskinsystem
Operatr
Om
giv
nin
Uppgift
Information
Information
Grundsystem
ing
ivn
g
Om
Figur 20.5 Utkad mnniska-maskinsystemmodell
Information
Fr att bttre beskriva och frst automationsbegreppet r en utkad modell ver mnniskamaskinsystemet anvndbar (figur 20.5). Till modellen har ett grundsystem adderats, vilket r
det objekt som mnniska-maskinsystemet har som ml att styra.
Tabell 20.2 Exempel p delarna i mnniska-maskinsystem
Systemml
Operatr
Maskinsystem
Grundsystem
Omgivning
Dokumentera
kunskap
Transportera bcker
Student
Information frn
frelsaren
Kurslitteratur
Frelsningssal
Student
Anteckningsblock
och penna
Vska
Hlla vrme
Fjllvandrare
Trja
Fjllvandrare
Fjll
Grva grop
Trdgrdsarbetare
Spade
Mark
Trdgrdsland
Sl i spik
Snickare
Hammare
Spik och brda
Byggarbetsplats
Gra hl i vgg
Snickare
Borrmaskin
Vgg
Lgenhet
Transportera paket
Bud
Styrsystem bil
Bil
Trafiksystem
Ventilera patient
Sjukskterska
Ventilator
Patient
Producera vrme
Kraftverksoperatr
Vrmepanna
Autopilot flygplan
Pilot
Styrsystem
kraftverk
Styrsystem flygplan
Intensivvrdsavdelning
Utomhusklimat
Flygplan
Luftrum
Campus
Tabell 20.2 ger exempel p delarna i olika system. Viktigt att beakta r att uppdelningen
mellan maskinsystem och grundsystem varierar utifrn hur syfte, ml och systemgrnser stts.
Ju komplexare systemen blir som helhet, ju tydligare blir det att maskinsystemet som finns
- 209 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
nrmast operatren r ett kontrollsystem, som behvs fr att styra de tekniska systemen vilka
finns lngre ifrn operatren. En annan viktig notering r att nr operatren, eller i vissa fall
en annan mnniska, utgr grundsystemet och att det d r en mnniska som ska pverkas.
vervakning
Beslutsfattande
Bearbetning
Styrning
Information
Insamling
Utfrande
Energi
Kraft
Figur 20.6 Olika delar av karaktristiken hos automationen
Det finns mnga stt att beskriva karaktristiken hos automationen och ett av stten r att gra
en uppdelning i sju kategorier (figur 20.6). Uppdelningen beror p, om det r operatren eller
maskinsystemet som interagerar med grundsystemet.
Kraft: Varifrn kommer energin till att utfra uppgiften?

Insamling: Samlas den data som behvs direkt in via mnniskans sinnen eller via
maskinell mtning?
Bearbetning: Tolkar bara mnniskan insamlad data eller sker det med maskinell hjlp?
Beslutsfattande: Fattar mnniskan eller maskinen beslut om vad som ska utfras?
Styrning: r det mnniskan eller maskinen som bestmmer hur det ska utfras?
Utfrande: r det mnniskan eller maskinen som direkt pverkar grundsystemet?
vervakning: Vem ansvarar fr vervakningen av att systemmlen uppfylls?
I de sju kategorierna frdelas uppgiften mellan mnniskan och maskinen. Automationen i ett
mnniska-maskinsystem sgs bli hgre ju strre del av kategorierna som hamnar hos
maskinen. Boken utgr ifrn att det i ett mnniska-maskinsystem alltid r mnniskans roll att
vervaka att systemet gr det som r avsett. Mnniskan r operatr bde i enkla och komplexa
system. I den lgsta nivn av automation hanterar bara maskinen mnniskans frmgor. En
hammare gr mnniskans hand hrdare och hvarmen lngre, medan en trja hindrar
mnniskans vrme frn att frsvinna ut. P denna lga automationsniv ligger alla de sju
kategorierna hos mnniskan. Hr fljer ngra exempel p produkter med olika niver av
automation.
- 210 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Hammare
Mnniskan str fr alla delarna nr det gller att spika i en spik med hammare (tabell 20.3).
Tabell 20.3 Automationsniv hammare
Kategori
Mnniska
Maskin
Kraft:
Hg
Lg
Insamling:
Hg
Lg
Bearbetning:
Hg
Lg
Beslutsfattande:
Hg
Lg
Hg
Lg
Styrning
Utfrande:
Hg
Lg
Borrmaskin
Hr bidrar maskinen med kraften, medan mnniskan str fr resterande delar (tabell 20.4).
Tabell 20.4 Automationsniv borrmaskin
Kategori
Mnniska
Maskin
Kraft:
Lg
Hg
Insamling:
Hg
Lg
Bearbetning:
Hg
Lg
Beslutsfattande:
Hg
Lg
Hg
Lg
Styrning
Utfrande:
Hg
Lg
Momentnyckely
Hr str maskinen fr datainsamlingen, medan mnniskan str fr resterande delar
(tabell 20.5).
Tabell 20.5 Automationsniv momentnyckel
Kategori
Mnniska
Maskin
Kraft:
Hg
Lg
Insamling:
Lg
Hg
Bearbetning:
Hg
Lg
Beslutsfattande:
Hg
Lg
Hg
Lg
Styrning
Utfrande:
Hg
Lg
Svarv
I detta system str maskinen fr kraften och en del av datainsamlingen genom att ge
mtvrden frn skrhuvudet (tabell 20.6). Mnniskan styr sedan svarven manuellt.
Tabell 20.6 Automationsniv svarv
Kategori
Mnniska
Maskin
Kraft:
Lg
Hg
Insamling:
Medel
Medel
Bearbetning:
Hg
Lg
Beslutsfattande:
Hg
Lg
Hg
Lg
Styrning
Utfrande:
Hg
Lg
Ventilator
Hr har mnniskan ingen direkt kontakt med processen utan maskinen str fr kraft,
datainsamling och utfrande (tabell 20.7). Maskinen hjlper ocks mnniskan genom att
bearbeta de data som samlats in och presenterar dem p ett stt som underlttar
beslutsfattandet.
En "hylsnyckel" som visar med vilken kraft man drar t.
- 211 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Tabell 20.7 Automationsniv ventilator

Kategori
Mnniska
Maskin
Kraft:
Lg
Hg
Insamling:
Lg
Hg
Bearbetning:
Medel
Medel
Beslutsfattande:
Hg
Lg
Lg
Hg
Styrning
Utfrande:
Lg
Hg
Vrmekraftverk
Hr har mnniskan ingen direkt kontakt med processen utan maskinen str fr kraft,
datainsamling och utfrande (tabell 20.8). Maskinen hjlper ocks mnniskan genom att
bearbeta den data som samlats in och presentera den p ett stt som underlttar
beslutsfattandet.
Tabell 20.8 Automationsniv vrmekraftverk
Kategori
Mnniska
Maskin
Kraft:
Lg
Hg
Insamling:
Lg
Hg
Bearbetning:
Medel
Medel
Beslutsfattande:
Hg
Lg
Lg
Hg
Styrning
Utfrande:
Lg
Hg
Autopilot flygplan
Hr str maskinen fr alla sex kategorierna (tabell 20.9). Mnniskans roll r bara att vervaka
maskinen.
Tabell 20.9 Automationsniv autopilot flygplan
Kategori
Mnniska
Maskin
Kraft:
Lg
Hg
Insamling:
Lg
Hg
Bearbetning:
Lg
Hg
Beslutsfattande:
Lg
Hg
Lg
Hg
Styrning
Utfrande:
Lg
Hg
Sammansatta maskinsystem
I de flesta mnniska-maskinsystemen r det inte enbart mnniskan eller maskinen som str fr
ngot, utan det r en kombination. Vid exempelvis bilkrning fr mnniskan bde sin
information genom att studera den omgivande trafiken och genom att studera den information
som visas p instrumentpanelen. r bilen utrustad med automatisk vxellda, ABS-broms,
antispinn och farthllare, s pverkar bilens styrsystem i allt hgre grad framfrandet av bilen.
Mnniskan fr hr ett lngre avstnd till grundsystemet i och med det mer avancerade
kontrollsystemet. Det kan ven frekomma system i system (ocks kallat integrerade system),
dr delar kan ha olika niv av automation.
Graden av automation kan ocks variera utifrn uppgift och funktion. Ett annat exempel r en
grsklippare, som kan vara en motoriserad grsklippare utan drivning, en sjlvgende
grsklippare eller en kgrsklippare. I alla tre fallen ligger funktionen grsklippning p
samma niv, men fr funktionerna transport av grsklippare och transport av operatr kar
automationen successivt, d kraften flyttas frn mnniskan till maskinen. Nsta kapitel
kommer att g nrmare in p anvndningen och sjlva samspelet mellan mnniskan och
maskinen.
- 212 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
21 Anvndning och interaktion

Tv centrala termer fr HFE-aktiviteterna r anvndning och interaktion, vilka kommer att
belysas i fljande kapitel. Vsentliga faktorer r ocks anvndarens kunskap och
prestationsstyrande faktorer, vilka ocks kommer att tas upp.
21.1 Anvndning och anvndare

Ett vergripande namn fr de aktiviteter som sker nr mnniskan och maskinen samspelar i en
omgivning fr att n systemmlen r anvndning. Viktigt att beakta hr r att systemmlen
inte r ngot som r givet av maskinen (eller tillverkaren), utan det r ml som mnniskan
sjlv vljer att stta upp fr anvndningen. Den avsikt som tillverkaren har med maskinen
betecknas istllet maskinens avsedda syfte. Avsedd anvndning r det stt som tillverkaren
har freskrivit att maskinen ska anvndas p av specificerade anvndare, i en specificerad
omgivning och fr specificerade uppgifter. Verklig anvndning r hur maskinen i sjlva
verket anvnds, vilket ofta skiljer sig frn den avsedda anvndningen. Under en utvecklingsprocess r det viktigt att beakta bda de hr aspekterna av anvndning. Mlsttningen r att
den avsedda anvndningen och den verkliga anvndningen ska verensstmma, fr att
nskade effekter ska kunna uppns.
Den anvndning som leder till att uppfylla det avsedda syftet kallas primr anvndning. En
maskin har ocks mnga ickeprimra anvndningsomrden som exempelvis montering,
frsljning, reparation och tervinning, vilka alla benmns sekundr anvndning. Vidare
finns ocks co-anvndning och sidanvndning (Janhager, 2005). Co-anvndning sker vid
samarbete med ngon som anvnder en maskin. Exempelvis r en kirurg en co-anvndare till
en anestesimaskinz. Sidanvndning sker nr en mnniska pverkas av en maskin utan att vara
del i aktiviteten fr att uppn systemmlen. En typisk sidanvndning r nr man lyssnar p
ljudet frn sin grannes stereoanlggning.
Anvndare
Fr att terkoppla till systemteorin i avsnitt 20.3 s benmns delarna i mnniskamaskinsystemet, vilka r styrande i utfrandet av uppgiften, fr aktrer. En aktr r ngon
eller ngot som aktivt interagerar (transporterar information, energi och/eller massa ver en
systemgrns) med maskinen. Aktrerna kategoriseras enligt modellen i figur 21.1 och de
mnskliga aktrerna benmns anvndare. Anvndare r alla som kommer i kontakt med
maskinen, bde direkt och ven indirekt.
Aktrer
Icke
mnskliga
aktrer
Primranvndare
Anvndare
(Mnskliga
aktrer)
Sekundranvndare
Sidanvndare
Figur 21.1 Modell ver relationen mellan aktrer och anvndare

z
Apparat som hller patienter nedsvda under operation.
- 213 -
Coanvndare
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
En anvndare r allts en mnsklig aktr som utvxlar energi/kraft, information och/eller

materia med en maskin, direkt eller indirekt. P samma stt som med anvndning, s skiljer
man p avsedda anvndare och verkliga anvndare. Avsedda anvndare r de som
tillverkaren har avsett ska anvnda en maskin, medan verkliga anvndare r de som faktiskt
anvnder den. Under en utvecklingsprocess r det viktigt att beakta bda de hr aspekterna av
anvndare fr att utveckla en bra maskin.
Precis som fr anvndningen kan anvndarna av en maskin delas upp i fyra grupper
(Janhager, 2005):
Primranvndare: en person som anvnder maskinen i dess primra anvndning - till

exempel en person som borrar hl i en lgenhetsvgg med en slagborrmaskin (fr att
stta upp hyllor)
Sekundranvndare: en person som anvnder maskinen, men inte i dess primra
anvndning - till exempel frsljare och reparatrer av slagborrmaskiner
Co-anvndare: en person som p ngot stt samarbetar med en primranvndare eller
sekundranvndare utan att direkt anvnda maskinen - till exempel personen som
hjlper till att stta upp hyllorna eller frsljarens assistent
Sidanvndare: en person som pverkas av maskinen (bde positivt och negativ) i det
dagliga livet, utan att direkt kunna pverka anvndningen - till exempel grannen som
befinner sig i lgenheten intill dr slagborrmaskinen anvnds
En speciell undergrupp till primranvndare och sekundranvndare r operatrer.

Operatren r den anvndare som kontrollerar och styr maskinen. Fr en viss medicinteknisk
maskin r till exempel bde skterskan och patienten primranvndare, men det r bara
skterskan som r operatr. En annan term som ibland anvnds r slutanvndare och det r
den anvndare som slutligen kommer att ha nytta av de uppndda systemmlen. Ett tydligt
exempel r att slutanvndaren fr en viss medicinteknisk maskin r patienten, d denne har
strst nytta av maskinen.
Viktigt att notera r att samma fysiska person kan ha flera roller i sin relation till maskinen.
Exempelvis kan en person bde kra bilen (primranvndare och operatr), vara passagerare i
bilen (primranvndare, ej operatr), reparera den (sekundranvndare) och ven st i vgen
nr ngon annan backar ut bilen ur garaget (sidanvndare). Ofta r det drfr mer relevant att
redogra fr olika typer av anvndning, istllet fr olika typer av anvndare.
Kunskap om uppgiften
Domnexpert
Expertanvndare
Novisanvndare
Maskinexpert
Kunskap om maskinen
Figur 21.2 Olika typer av kunskap hos anvndarna
Ett kompletterande stt att beskriva anvndarna r utifrn deras kunskaper och frmgor i
frhllande till mnniska-maskinsystemet (figur 21.2). Oftast r det kunskapen om maskinen
och uppgiften som r det vsentliga att beakta i utvecklingsarbetet.
- 214 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Fyra olika typer av anvndare gr att urskilja ur figuren, ven om grnserna inte r s ltta att
dra i verkliga fall, eftersom skalan r flytande.
Novisanvndare (Novice user): har liten kunskap bde om maskinen och om uppgiften
- till exempel en vanlig lgenhetsinnehavare som har begrnsad kunskap om hur man
hanterar borrmaskinen, hur vggar r uppbyggda eller hur man ska gr hl i dem
Maskinexpert (Power user): har mycket kunskap om maskinen men liten kunskap om
uppgiften - till exempel en frsljare eller utvecklare som vet mycket om hur man
hanterar borrmaskinen men har begrnsad kunskap om var/hur man gr hl i
lgenhetsvggar
Domnexpert (Domain expert): har mycket kunskap om uppgiften men liten kunskap
om maskinen - till exempel en hantverkare som har begrnsad kunskap om hur man
hanterar den specifika borrmaskinen men generellt mycket kunskap om var/hur man gr
hl i lgenhetsvggar
Expertanvndare (Expert user): har mycket kunskap om bde maskinen och uppgiften
- till exempel en erfaren hantverkare som vet mycket om hur man hanterar en
borrmaskin och om var/hur man gr hl i lgenhetsvggar
Figur 21.2 beskriver tv dimensioner av kunskap, men fr vissa mnniska-maskinsystem kan

det behvas fler dimensioner fr att beskriva variationen av kunskap hos anvndaren. Fr att
beskriva de anvndare som kommer i kontakt med insulinpumpar (fr behandling av diabetes)
r det relevant att ha tre dimensioner: kunskap om diabetes, kunskap om att behandla med
pump och kunskap om sjlva pumpen (maskinen). Figuren kan ocks kompletteras med en
axel som str fr kunskap om omgivningen.
Anvndarens kunskap
Ett mer detaljerat stt att beskriva anvndarens kunskaper i interaktionen r att anvnda
abstraktionsniverna (Andersson, 2010). Kunskapen hos anvndare kan d delas upp i
fljande niver:
kunskap om situationen
kunskap om uppgiften
kunskap om funktionen
kunskap om processen
kunskap om strukturen
Genom att kartlgga interaktionskunskapen p detta mer detaljerade stt, erhlls bttre
frutsttningar fr att underska frhllandet mellan den kunskap som den avsedda
anvndaren har gentemot den kunskap anvndaren behver ha, fr att kunna utfra
uppgifterna p ett effektivt och skert stt. Finns det ett glapp hr, mste antingen anvndaren
utbildas eller anvndargrnssnittet frse anvndaren med denna kunskap.
Fr att brja nedifrn, s innehller strukturnivn kunskap om elementen i mnniskamaskinsystemet. Kunskapen r vilka delar som ingr i systemet och hur de r kopplade och
interagerar med varandra. Fr en rumsbelysning r kunskap p strukturnivn exempelvis hur
ledningar r dragna, hur lampan och lamphllaren fungerar och hur strmbrytaren fungerar.
P processnivn handlar kunskapen om beteendet hos element i mnniska-maskinsystemet nr
de transformerar energi, information och/eller materia. Fr rumsbelysningen r det
exempelvis kunskap om hur elektronerna frflyttar sig i ledningar, hur elektronerna
omvandlas till fotonerna i lampan och hur fotonerna frflyttar sig genom luften.
Kunskap p funktionsnivn beskriver de effekter som processen har p omgivningen, dvs den
aktiva inverkan mnniska-maskinsystemet ska ha fr att uppn systemmlen. Fr belysningen
gller kunskap p den hr nivn, exempelvis hur en lampa lyser upp ett rum och hur god
belysning uppns.
- 215 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Innehllet i uppgiftsnivn r kunskap om de uppgifter som mnniska-maskinsystemet ska

utfra, dvs hur funktionaliteten ska anvndas fr att uppn systemmlen. Kunskap p den hr
nivn r exempelvis hur man tnder och slcker lampan, men ocks hur man byter ut en trasig
lampa.
P situationsnivn terfinns kunskap om den situation inom vilken uppgifterna ska utfras;
vad som pverkar huruvida systemmlen kan uppns och hur uppgifterna ska anvndas. Fr
rumsbelysningen innebr det exempelvis kunskap om nr och varfr belysningen ska vara
tnd eller slckt.
Det finns en relation mellan kunskapen i niverna; nivn under beskriver hur ngot grs,
medan nivn ver beskriver varfr det grs. Fr processnivn beskriver allts funktionsnivn
varfr processen finns, medan strukturnivn beskriver hur processen r mjlig. Fr
uppgiftsnivn motiverar allts situationsnivn uppgifterna, men funktionsnivn hur de utfrs.
Detta frhllande med hur och varfr gller fr alla niver i abstraktionshierarkin.
Fr att gra en beskrivning mer komplett kan det finnas behov av att dela upp kunskapen i en
horisontell dimension. En mjlig uppdelning r kunskap om maskinen, kunskap om den
fysiska omgivningen och kunskap om den organisatoriska/sociala omgivningen. Inom
omrdena finns sedan kunskap p alla fem niverna. I vissa fall kan det ven vara befogat att
ha en dimension fr anvndarens kunskap om sina frmgor och begrnsningar, d de kan
vara avgrande fr framgng i interaktionen.
Fr mer komplexa mnniska-maskinsystem (figur 20.3 och 20.4) kan det finnas behov av att
dela upp maskinen dels i kontrollsystem och dels i grundsystem. Hur detaljerad en
beskrivning av anvndarkunskapen behver gras beror p syftet och omfattningen av
projektet dr beskrivningen behvs.
Prestationsstyrande faktorer
Frutom anvndarens kunskap finns det i ett mnniska-maskinsystem mnga andra faktorer
som pverkar den mnskliga frmgan och prestationen. De faktorerna betecknas
prestationsstyrande faktorer (PSF) och delas vanligen upp i interna faktorer, externa faktorer
och stressorer (Osvalder och Ulfvengren, 2008). De interna prestationsstyrande faktorerna r
individuella fr varje mnniska och delas upp i kroppsliga frutsttningar och mentala
frutsttningar (tabell 21.1). De interna faktorerna kan i viss mn frndras genom trning
och utbildning.
De externa prestationsstyrande faktorerna kommer frn de vriga delarna av mnniskamaskinsystemet och kan delas upp i latenta, frn omgivningen, och operationella, frn
maskinen och uppgiften (tabell 21.2). Stressorer r omstndigheter som ger upphov till stress
hos mnniskan. De delas upp i psykologiska och fysiologiska (tabell 21.3). Interna och
externa prestationsstyrande faktorer kan i sin tur ge upphov till stressorer.
Tabell 21.1 Interna prestationsstyrande faktorer
Kroppsliga frutsttningar
lder
Fysisk kondition
Allmn hlsa
Hrsel
Syn
Knsel
Mentala frutsttningar
Personlighet
Attityd
Emotionellt tillstnd
Motivation
Stresstlighet
Beteende
Gruppidentifikation
- 216 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Tabell 21.2 Externa prestationsstyrande faktorer
Latenta
Lokalers utformning
Omgivande milj (buller, ljus och temperatur)
Arbetstider och raster
Arbets- och skiftrotation
Bemanningsniv
Organisation
Ledarskap
Ln och belning
Operationella
Arbetsprocedurer
Arbetsmetoder
Instruktioner
Kommunikationsmjligheter
Utrustning och verktyg
Anvndargrnssnitt maskiner
Tabell 21.3 Stressorer
Psykologiska stressorer
Hg arbetsbelastning
Hgt arbetstempo
Hot och faror
Distraktion
verraskande hndelser
Bristande terkoppling
Sinnesavtrubbning
Livsstress
Hemfrhllande
Fysiologiska stressorer
Lngvarig stress
Utmattning
Trtthet och smnstrning
Smrta och diskomfort
Hunger och trst
Extrema temperaturer
Bristande ventilation
Hga ljudniver
Vibrationer
Vid utformningen av maskinen gller det allts att beakta alla delar som ingr i systemet, fr
att frst hur de pverkar varandra under lsandet av uppgiften. Det r allts inte bara
maskinens utformning, utan ven arbetsmilj, instruktioner, kompetens, bemanning och
utbildning som spelar en stor roll fr prestationen hos mnniska-maskinsystemet. De
prestationsstyrande faktorerna behver beaktas, dels fr att avgra vad som pverkar
mnniskan och anpassa maskinen drefter och dels fr att maskinen i sig inte ska bidra till
uppkomsten av stressorer.
- 217 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
21.2 Interaktionen mnniska-maskin

Det direkta samspelet mellan mnniskan och maskinen beskrivs allts som interaktion och
frsiggr enligt det cykliska frlopp som mnniska-maskinsystemmodellen beskriver (kapitel
20.3). I grnsytan mellan mnniskan och maskinen, anvndargrnssnittet, sker utvxlingen av
information. Dock behver beskrivningen av interaktionerna utvecklas och i detalj tydliggras
fr att bli mer anvndbar. En modell ver hur mnniskan skapar sina handlingar visas i figur
21.3.
Inre tillstnd
Yttre
omstndigheter
Pverkar
Formar
Motivation
Handling
Formar
Ml
Formar
Figur 21.3 Modell ver mnniskans motivation, ml och handlingar
Hos mnniskan uppstr en motivation och denna motivation r ofta relaterad till interna
tillstnd och externa omstndigheter. De interna tillstnden kan bde vara fysiska och
psykiska och de externa omstndigheterna kan bde vara abstrakta som till exempel regler
eller fysiska som till exempel mblering. Utifrn motivationen formulerar mnniskan ett ml
fr att f motivationen uppfylld. Nsta steg drefter r att mnniskan formulerar en handling
som ska utfras fr att n mlet. Men ven interna tillstnd och externa omstndigheter
formar vilka handlingar som r mjliga att utfra fr att uppn mlet. I interaktion med
maskinen kan de interna tillstnden vara kunskap och erfarenhet hos mnniskan, medan
externa omstndigheter kan vara det stt som maskinens anvndargrnssnitt r utformat p.
Modeller interaktionen
Fr att ytterligare i detalj beskriva interaktionen mellan mnniskan och maskinen beskrivs
nedan tv cykliska frlopp, dr antingen mnniskan eller maskinen initierar aktiviteten.
Beskrivningen r baserad p Polsons och Lewis (1990) teori om utforskande inlrning.
Mnniskan initierar aktiviteten:
1. Mnniskan formulerar ett ml fr att komma nrmare en lsning av uppgiften.
2. Mnniskan sker av maskinen efter information om hur mlet ska uppns.
3. Mnniskan utvrderar informationen mot det ml som ska uppns och vljer en
handling att utfra.
4. Maskinen tar emot handlingen, reagerar och ger svar tillbaka.
5. Mnniskan sker efter information frn maskinen.
6. Mnniskan utvrderar informationen fr att avgra om mlet r uppntt.
Exempel:
1. Mnniskan vill tnda belysningen i rummet.
2. Mnniskan sker efter strmbrytare i rummet.
3. Mnniskan vljer den strmbrytare som antas tnda belysningen och trycker p den.
4. Ljuset i rummet tnds.
5. Mnniskan ser att det har blivit tnt i rummet.
6. Mnniskan bedmer om det har blivit ljust nog.
- 218 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Maskinen initierar aktiviteten:

1. Maskinen ndrar sin status.
2. Mnniskan tar emot information frn maskinen.
3. Mnniskan utvrderar informationen fr att avgra vad som har hnt.
4. Mnniskan formulerar ett ml fr att lsa situationen.
5. Mnniskan sker av maskinen efter information om hur mlet ska uppns.
6. Mnniskan utvrderar informationen gentemot mlet som ska uppns och vljer vilken
handling som ska utfras.
Exempel:
1. Mobiltelefonen piper fr att pvisa lg batteriniv.
2. Mnniskan uppfattar ljudet frn telefonen.
3. Mnniskan funderar p vad det betyder och frstr att telefonen behver laddas.
4. Mnniskan bestmmer sig fr att ladda telefonen.
5. Mnniskan sker efter lmpliga eluttag.
6. Mnniskan bestmmer sig fr ett uttag och laddar telefonen i det.
Ett mer detaljerat stt att beskriva interaktionen r med Normans "Sju steg av handling"
("Seven stages of action") (Norman, 2002). Enligt Norman kan interaktionen delas upp i sju
steg:
1. Mnniskan formulerar ett ml.
(forming the goal)
2. Mnniskan har fr avsikt att uppn mlet.

(an intention to act so as to achieve the goal)
3. Mnniskan planerar en sekvens av handlingar fr att uppn mlet.
(the actual sequence of actions that we plan to do)
4. Mnniskan utfr handlingssekvensen.

(the physical execution of that action sequence)
5. Mnniskan mottar status efter utfrd handlingssekvens.

(perceiving state of the world)
6. Mnniskan tolkar sinnesintrycken utifrn sina frvntningar.
(interpreting the perceptions according to our expectations)
7. Mnniskan utvrderar tolkningen mot vad som frvntades att hnda.

(evaluation of the interpretations with what we expected to happen)
Ett exempel p detta r nr en mnniska tnder belysningen i ett rum.

1. Mnniskan vill att belysningen ska tndas.
2. Mnniskan bestmmer sig fr att tnda belysningen.
3. Mnniskan planerar handlingar fr att kunna tnda belysningen.
4. Mnniskan utfr de planerade handlingarna.
5. Mnniskan uppfattar hur rummet ser ut efter utfrda handlingar.
6. Mnniskan tolkar sinnesintrycken enligt frvntningar.
7. Mnniskan utvrderar om tolkningen r det som frvntades.
Modellerna hr ger en mjlighet att bryta ned interaktionen i mindre bitar bde fr att
underska vad som kan hindra en interaktion och fr att ta fram vad som behvs fr att
interaktionen ska flyta smidigt. Det r dock viktigt att inte missa sammanhanget fr
interaktionen, nr den reduceras till enskilda separata steg.
- 219 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
21.3 Ekologisk interaktion

Ett kompletterande synstt p interaktionen kan man f utifrn ett ekologiskt perspektiv.
Synsttet ger ocks ett ramverk fr frhllandet mellan olika relevanta aspekter i samspelet
mellan mnniskan och maskinen.
Ekologisk psykologi
Enligt den klassiska synen p mnniskans perception r den en aktiv process som kopplar
ihop information frn omvrlden med redan lagrad kunskap. Vi ser form, frg, yta, material
etc som vi sedan skapar en struktur (konstruktion) av. Vi jmfr sedan strukturen med vad vi
har i minnet fr att kunna avgra vad vi ser.
Det finns inom psykologin en alternativ syn p perceptionen och det r inom ekologisk
psykologi. Ekologisk psykologi definieras som "en teoretisk riktning inom psykologin som
hvdar miljns betydelse fr frstelsen av beteende och varseblivning" (NE). Grundtankarna
r att perceptionsprocessen plockar upp information som redan finns i omgivningen utan
vidare bearbetning och att perceptionsprocessen arbetar p ett hgre plan med fokus p
relationen med omgivningen. Det innebr att mnniskors reaktionsstt utformas i nra
samspel med de situationer som de befinner sig i och att det blir naturligt att fokusera p
relationen mellan perception och handling. Fr den ekologiska psykologin r det drfr
centralt att mnskligt beteende behver analyseras i den naturliga miljn och att det inte gr
att reducera till experiment i labbmilj.
Tankesttet frn den ekologiska psykologin r relevant fr mnniska-maskininteraktionen, d
det sger att en mnniska inte uppfattar ett objekt som dess fysiska representation, utan att en
mnniska uppfattar ett objekt utifrn de mjliga handlingar som gr att utfra med objektet.
Vi ser allts inte en sten som ett hrt tungt grtt objekt, utan som en mjlighet att sitta p,
snubbla ver, kasta ivg etc.
Fr att beskriva fenomenet s anvnder sig ekologisk psykologi av tv termer: affordance och
direkt perception. Affordance r enligt Gibson (1977) "The quality of an object, or an
environment, that allows an individual to perform an action.", allts vad ett objekt mjliggr
fr specifik handling fr specifik anvndare. Affordance beror allts mnniskans fysiologiska
frutsttningar och r individberoende, men beror inte p mnniskans kunskap, kultur etc.
Figur 21.4 Fr den vnstra figuren finns ingen affordance att g upprtt genom drren,
vilket finns fr den hgra figuren.
Affordance beror allts helt p relationen mellan det enskilda objektet och den enskilda
mnniskan. Figur 21.4 visar att en drr kan ha affordance fr en person men inte fr en annan.
Ett annat exempel r att affordance fr att sitta p en specifik stol beror p vilken lngd och
vilken vikt individen har. Om personen r fr lng s fr hon/han inte plats och om hon/han r
fr tung s kan stolen g snder. Vidare beror affordance fr att trycka p en specifik knapp
p styrkan hos personen som ska utfra handlingen. Men det finns fljaktligen ingen
Ekologisk avser hr ekologisk psykologi och relaterar inte till ekologi inom biologi och miljarbete.
- 220 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
affordance i att kunna se skillnad p rd och grn signal, om du har nedsatt rdgrnt
frgseende. Att det finns affordance r allts en grundfrutsttning fr att det ska kunna ske
ngon interaktion.
Nsta begrepp, direkt perception, r ett antagande att det finns affordance som mnniskor (och
andra djur) kan uppfatta direkt utan ngon aktiv mental process eller tolkning (Gibson, 1979).
Perceptuell information blir d den egenskap hos ett objekt som direkt inbjuder till en specifik
handling. Ett exempel hr kan vara att ett plant golv uppfattas som ngot man kan g p och
att en upphjd plan yta r ngot som man kan sitta p. Direkt perception r till skillnad frn
affordance ngot som r individberoende. Det kan nog finnas viss direkt perception som r
medfdd, men mycket av den beror p saker som vi har lrt oss genom livet och trnat till en
automatisk niv. Den direkta perceptionen finns allts p frdighetsnivn (skill) enligt
Rasmussens SRK-modell (Rasmussen, 1983).
Perceptuell
information
Vidare pverkar mnniskans behov och ml vad det r fr mjliga handlingar vi uppfattar.
Frenklat sagt, s ser vi inte mjligheten att sitta frrn vi behver stta oss eller mjligheten
att ta skyl under ett trd, frrn det brjar regna. Vr perception styrs allts i hg grad av vra
bakomliggande motiv.
Ja
Falsk direkt
perception
Korrekt direkt
perception
Nej
Korrekt
frkastande
Ingen direkt
perception
Nej
Ja
Affordance
Figur 21.5 Perceptuell information mot affordance
Figur 21.5 kombinerar affordance och perceptuell information och visar att det kan
uppkomma tv typer av problem. Det frsta r att anvndaren uppfattar att det finns en mjlig
handling, nr det inte finns affordance fr den (falsk direkt perception) och det andra r att
anvndaren inte uppfattar att det finns en mjlig handling (ingen direkt perception). I det
frsta fallet kan anvndaren gra fel och i det andra fallet blir det svrare fr anvndaren att
gra rtt (under frutsttning att handlingen r efterstrvansvrd).
Resonemanget med affordance och perceptuell information r relevant ur ett utvecklarperspektiv, d det lyfter fram att anvndaren betraktar en maskin utifrn sina motiv och givna
ledtrdar, oavsett vad utvecklaren har tnkt sig i designarbetet. Vidare uppfattar mnniskan
egenskaper hos artefakter mer eller mindre automatiskt, vilket ocks mste beaktas i
utformningen fr att n en god interaktion.
Modell fr ekologisk interaktion
Utifrn tankarna med den ekologiska psykologin gr det att skapa en modell fr ekologisk
interaktion, dr grundantagandet r att en mnniska "ser" en maskin som en uppsttning av
mjliga handlingar. Syftet med modellen r att betrakta maskinen i sitt sammanhang och ge
frstelse fr mnniskans handlingar, allts att vara till hjlp vid design av maskiner samt
binda samman teorier inom ergonomi och human factors. Modellen bestr av tre delar.
Tack till Jessica Persdotter Dagman fr inledande bidrag till modellen fr ekologisk interaktion
- 221 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Frsta delen bygger p antagandet att anvndaren mste ha motiv att n ett visst ml och se att
det finns en handling som leder dit, fr att ngot ska ske (i ett mnniska-maskinsystem).
Ml: vad som anvndaren vill uppn

Handling: hur anvndaren uppnr mlen
Motiv: varfr anvndaren vill uppn mlen
Andra delen r att de ledtrdar som anvndaren kan uppfatta vid betraktandet av en maskin
antingen r perceptuella eller kognitiva. En perceptuell ledtrd r en egenskap hos en maskin
som genom direkt perception hos anvndaren inbjuder till en specifik handling. Den
perceptuella ledtrden beror p den djupt rotade kunskapen hos anvndaren och den r
individberoende. Handlingar baserade p en perceptuell ledtrd sker p frdighetsbaserad niv
enligt SRK-modellen (Rasmussen, 1983).
En kognitiv ledtrd r en egenskap hos en maskin som genom tolkning av anvndaren
inbjuder till en specifik handling. Den kognitiva ledtrden beror p kunskap och problemlsningsfrmga hos anvndaren och r ven den individberoende. Handlingar baserade p en
kognitiv ledtrd kan ske p tv niver enligt SRK:
Regelbaserad: anvndaren anvnder "regler" fr att tolka en kognitiv ledtrd

Kunskapsbaserad: anvndaren anvnder problemlsning (tnkade/resonerande) fr
att tolka en kognitiv ledtrd
Den tredje delen av modellen bestr av ledtrd handling (action cue) och ledtrd ml (goal
cue). Action cue r en ledtrd som visar p vilka handlingar som anvndaren kan utfra,
medan goal cue r en ledtrd som visar p vilka ml anvndaren kan n genom att utfra
handlingen. Figur 21.6 visar ett exempel med en stoppknapp p buss. Bde ledtrd handling
och ledtrd ml kan vara av typen perceptuella eller kognitiva ledtrdar.
Ledtrd handling:
Frgkontrast
Rundad nedsnkning
Ledtrd ml
Rd frg
Text "STOP"
Figur 21.6 Exempel ledtrd handling och ledtrd ml fr stoppknapp p buss
Detta gr sedan att samla i en beskrivning av interaktion i sex delar som r relevanta fr
samspelet mellan mnniskan och maskinen, eller mer precist sex aspekter som mste finnas
fr att samspelet ska bli av:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Ml:
Handling:
Motiv:
Goal cue:
Action cue:
Affordance:
Vad kan uppns?

Hur mlet uppns?
Varfr mlet ska uppns?
Finns ledtrd till mlet?
Finns ledtrd till handlingen?
Hur handlingen kan utfras?
ml som r relevant fr anvndaren att uppn

handlingar som leder till mlet
vilja att uppn mlet
beskrivning av det mjliga mlet
beskrivning av den mjliga handlingen
mjlighet att utfra handlingen
ter till exemplet med stoppknappen p bussen. Frst mste det finnas ett ml som r relevant
fr anvndaren. I det hr fallet r det att f bussen att stanna vid nsta hllplats. Om mlet inte
r relevant fr anvndaren kommer ingen interaktion att ske. Sedan mste det finnas en
handling som leder till mlet - att meddela fraren om att stopp nskas vid nsta hllplats.
Tredje delen r att anvndaren mste ha en vilja att n mlet och/eller att utfra handlingen.
ven om mlet kan vara relevant s behver inte anvndaren alltid vilja n det. I bussen s fr
- 222 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
anvndaren ingen vilja att utfra handlingen frrn hon/han vill stiga av bussen. Nsta steg r
att anvndaren mste frst att knappen har med mlet att gra och slutligen behver
anvndaren frst hur handlingen ska utfras. Utan den frstelsen blir inte ngon interaktion
genomfrd. Slutligen behver det finnas affordance fr handlingen, allts att anvndaren
fysiskt och/eller mentalt kan utfra handlingen. Nr inte anvndaren knappen eller att den r
fr hrd att trycka in s blir det ingen interaktion, ven om alla de andra delarna r uppfyllda.
Problem i handling
Det gr att frn modellen hrleda ett antal problem som kan uppkomma. Problem som kan
leda till att mlet inte uppns eller att fel handling blir utfrd:
Irrelevant ml:
anvndaren har ingen anledning att utfra handlingen
Omjlig handling: finns ingen mjlig handling som leder till mlet
Ingen affordance: anvndaren kan inte utfra handlingen
Felaktigt affordance: anvndaren kan utfra en icke avsedd handling
Ingen goal cue:
artefakten visar inte vilka ml som kan uppns med handlingen
Felaktig goal cue:
artefakten visar att felaktiga ml kan uppns med handlingen
Motstridiga cues:
artefakten r inte samstmmig i sin kommunikation
Ingen action cue:
artefakten inbjuder inte till handlingen
Felaktig action cue: artefakten inbjuder till en icke avsedd handling
Fel typ p cues:
ledtrden har inte passande typ: perceptuell eller kognitiv
Listan ver problem kan anvndas fr att frklara varfr interaktionen inte fungerar i ett
specifikt fall, exempelvis fr att frklara anvndares beteende i test eller i flt. Problem r
fljaktligen de aspekter som behver beaktas och vervinnas i en designprocess.
Designriktlinjer utifrn ekologiskt synstt
Det gr att skapa generella designriktlinjer fr interaktionen utifrn modellen fr ekologisk
interaktion och de identifierade potentiella problemen..
Meningsfull handling och ml:

Existerande action cue:
Existerande goal cue:
Existerande affordance:
Undvik onskad affordance:
Undvik felaktig action cue:
Undvik felaktig goal cue:
handlingen ska vara meningsfull fr anvndaren

artefakten ska inbjuda till rtt handling
artefakten ska visa mlet med handlingen
anvndaren ska kunna utfra handlingen
anvndaren ska inte kunna utfra en felaktig handling
artefakten ska inte inbjuda till felaktig handling
artefakten visar p icke existerande ml
De hr generella riktlinjerna kan sedan anpassas till mer specifika riktlinjer i det aktuella
utvecklingsprojektet.
Utvrderingsheuristika utifrn ekologisk synstt
Det gr ocks att ta fram frgor fr utvrdering av interaktionen baserade p det ekologiska
synsttet. Frgorna kan sedan anvndas i en heuristisk utvrdering, se sidan 91.
1. r mlet relevant fr anvndaren?
2. Har anvndaren motiv och motivation att n mlet?
3. Kommer anvndaren att frst att handlingen leder till mlet?
4. Kommer anvndaren att frst hur handlingen ska utfras?
5. Kommer anvndaren att kunna utfra handlingen som leder till mlet?
Det ekologiska synsttet ger allts ett tydligt och enkelt ramverk fr interaktionen, som bde
innehller mentala processer p hg niv, ssom motiv och motivation, och processer p lgre
niv, ssom igenknning av symboler. Synsttet innehller ven aspekter relaterade till
mnniskan som fysisk varelse, ssom styrka och antropometri, vilket gr att alla delar av
ergonomin gr att gemensamt f in i samma modell.
- 223 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
21.4 Kvaliteten p interaktionen

Kapitlet har beskrivit interaktionen mellan mnniskan och maskinen ur ngra perspektiv, men
ett som inte har berrts r vad god kvalitet i interaktionen egentligen r. Nedan listas fyra
faktorer fr att beskriva hur vl interaktionen sker. De r en vidareutveckling frn ISO 924111 (1998).
Mluppfyllnad: Kommer mnniskan att kunna utfra interaktionen med maskinen? r

maskinen fysiskt och kognitivt anpassad efter mnniskan?
fr fara (fysisk, psykisk social eller ekonomisk)?
Kvaliteten p interaktionen kommer att betecknas med termen anvndarvnlighet och

kommer att berras mer utfrligt i nsta kapitel.
- 224 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
22 Anvndbarhet
Begrepp som ocks r centrala fr utvecklingsarbetet r anvndbarhet samt anvndarvnlighet
och nytta. Kapitlet innehller ocks en genomgng huruvida det engelska ordet usability br
versttas med anvndarvnlighet eller anvndbarhet.
22.1 Anvndarvnlighet och nytta

Fr att en maskin ska bli bra och fungera i sitt system, mste den accepteras av vriga delar i
systemet. Figur 22.1 beskriver en modell som visar vad denna acceptans av maskinen beror
p. Modellen visar att acceptansen r en kombination av praktisk acceptans, anvndaracceptans och anvndarkompetens. Social acceptans (anvndaracceptans) innebr att
anvndaren knner sig motiverad att anvnda maskinen och anvndarkompetens innebr att
anvndaren har ndvndiga kunskaper fr att kunna utnyttja maskinen. Detta visar att om
anvndarna inte vill eller kan anvnda maskinen, s kommer den inte att bli anvnd ven om
den praktiska acceptansen r hg. Modellen visar det statiska frhllandet, men under
anvndning kommer anvndarkompetensen att ndras och i sin tur pverka den sociala
acceptansen. Under anvndningen kommer ocks nyttan och anvndarvnligheten att pverka
den sociala acceptansen. Social acceptans r nra kopplad till anvndarupplevelsen (avsnitt
22.2).
Figur 22.1 Maskinacceptans anpassad frn Nielsen (1993)
Den praktiska acceptansen beror i sin tur p aspekter som kostnad, kompabilitet,
tillfrlitlighet, anvndbarhet och andra faktorer, vilka alla mste uppn en viss niv fr att en
maskin ska bli accepterad. Anvndbarhet r ett mtt p hur bra ett mnniska-maskinsystem
som helhet kan uppn sina avsedda systemml. Anvndbarhet kan delas upp i tv delar: nytta
och anvndarvnlighet (Grudin, 1992; Nielsen, 1993).
Nytta (Utility): Den r ett mtt p frmgan hos maskinen att utfra de uppgifter som
krvs fr att uppn systemmlet. Fr att uppn rtt nytta mste maskinen innehlla
erforderlig och ndamlsenlig funktionalitet.
Anvndarvnlighetaa (Usability): Den r ett mtt p hur bra maskinen hjlper en
anvndare att utfra den fr maskinen avsedda uppgiften. Anvndarvnlighet r allts
ett mtt p kvaliteten p interaktionen. I boken kommer bde fysisk och kognitiv
ergonomi att ses som aspekter som pverkar anvndarvnligheten.
Fr en handhllen borrmaskin r allts nyttan ett mtt p hur bra maskinen r p att gra hl,
medan anvndarvnligheten r ett mtt p hur bra anvndaren kan hantera borrmaskinen fr
ISO 9241-11:1998 definerar anvndbarhet som "The effectiveness, efficiency, and satisfaction with which
specified users achieve specified goals in particular environments".
aa
Donald Norman (2004) beskriver anvndarvnlighet/usability som "Usability describes the ease with which
the user of the product can understand how it works and how to get it to perform".
- 225 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
att gra hlen. Fr att f en anvndbar borrmaskin mste allts bde nyttan och anvndarvnligheten finnas samtidigt. Saknas ngon av dem blir inga hl gjorda. Nyttan r dock ofta
verordnad anvndarvnligheten, fr om det inte finns tillrcklig funktionalitet kan aldrig de
avsedda systemmlen uppns, hur anvndarvnlig maskinen n r. Dock kan bristande
anvndarvnlighet ocks bidra till att systemmlen inte uppns p grund av felfrekvens och
tidstgng.
En tredje faktor som ocks behver berras, speciellt nr det gller anvndargrnssnitt, r
estetik. Estetik r ett mtt p frmgan hos maskinen att vcka positiva knslor genom
direkta sinnesintryckbb. Ett kompletterande stt att skildra de faktorer som bidrar till
framgngen i samspelet mellan mnniskan och maskinen visas i figur 22.2. Dr vilar
samspelet p tre delar som pverkar interaktionen med mnniskan (via anvndargrnssnittet):
funktionalitet, anvndarvnlighet och estetik. I den hr beskrivningen har nyttan ersatts med
funktionalitet, fr att gra beskrivningen mer konkret. Alla tre delarna r inte inneboende
egenskaper hos maskinen, utan uppkommer i maskinens relation till anvndaren, uppgiften
och omgivningen.
Figur 22.2 Funktionalitet, anvndarvnlighet och estetik
De tre benen har sinsemellan olika egenskaper, dr funktionaliteten r mest konkret och
bestndig, medan anvndarvnligheten r mest abstrakt och beroende av det omgivande
systemet. Fr att n framgng i interaktionen efterstrvas att de tre delarna har s hg kvalitet
som mjligt, men delarna r inte oberoende utan de pverkar varandra bde negativt och
positivt. Till exempel pverkar frndring av funktionalitet ofta anvndarvnligheten, medan
en frndring fr att gra maskinen mer anvndarvnlig kan pverka estetiken. Intressant nog
visar vissa studier p att anvndare gr frre fel med maskiner som r estetiskt tilltalande
(Norman, 2004). Delarna gr allts in i varandra, d de alla r relaterade till utformningen av
maskinen, men hur de pverkar varandra varierar frn maskin till maskin.
Det r drfr viktigt att under en utvecklingsprocess undvika att de tre benen suboptimeras,
vilket ofta leder till att de kommer i konflikt med varandra. Arbetet skall istllet fokusera p
hur de stdjer varandra och fungerar som helhet. Om en rangordning mellan de tre delarna r
ndvndig, grs denna utifrn vad som r viktigast fr att uppn de avsedda systemmlen.
En maskin kan varken ha inbyggd nytta, estetik eller anvndarvnlighet, utan de uppkommer i
relationen till de vriga delarna i mnniska-maskinsystemet. Nyttan r relaterad till uppgiften
och den fysiska omgivningen, medan estetiken r relaterad till hela omgivningen
(fysisk och psykosocial) och mnniskan. Anvndarvnligheten i sin tur beror p relationen till
alla delarna i mnniska-maskinsystemet. Anvndarvnlighet r allts en egenskap som
uppkommer i interaktionen och om den r bristande, beror det p en missmatch mellan
maskinen och de vriga systemdelarna. Det senare kommer att berras i kommande del av
boken.
bb
Frn Paul Hekkert (2006) Design Aesthetics: Principles of Pleasure in Design som skriver "I would propose
to restrict the term aesthetic to the pleasure attained from sensory perception".
- 226 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
22.2 Anvndarupplevelse
Begreppet anvndarupplevelse (user experience) r den subjektiva dimensionen av
anvndningen. ISO definierar det som: "en persons uppfattningar och reaktioner utifrn
anvndning eller frvntade anvndning av en produkt, system eller tjnst"cc. Anvndarupplevelse r av subjektiv karaktr och handlar om vad en anvndare tycker om och knner
fr en maskin. Den baseras p upplevelsen av nyttan, estetiken och anvndarvnligheten hos
maskinen, men pverkas starkt ven av erfarenheter, gandeskap, knslor, preferenser, mode
och vrderingar hos anvndaren. Faktorer som relaterar till anvndarupplevelsen kan delas in i
tre kategorier: anvndarens tillstnd, maskinens egenskaper samt sammanhang och situation
fr anvndningen. Speciellt social kontext kan i vissa fall ha stark inverkan p anvndarupplevelsen. Vidare r anvndarupplevelsen dynamisk, d den frndras ver tid och med
ndrade omstndigheter.
Mnga av de faktorer som pverkar anvndarupplevelsen gr inte direkt att pverka under en
utvecklingsprocess, men deras inverkan mste nd beaktas. Anvndarupplevelsen pverkar
om anvndaren kommer att anvnda maskinen ver huvudtaget och upplevelsen behver
minst vara s bra att tillbrlig anvndaracceptans uppns. Anvndaren ska ju vilja anvnda
maskinen och inte frska undvika den. Viktigt r drfr att under en utvecklingsprocess
studera och lra knna bde anvndarna och den kontext dr maskinen ska anvndas fr att
frst och kartlgga de faktorer som pverkar anvndarupplevelsen. Efter det gr det att
avgra vilka faktorer som gr att pverka via utformningen och hur maskinen sedan ska
utformas fr att uppn en god anvndarupplevelse.
cc
Frfattarens versttning. Originaltext ISO 9241-210 "... a person's perceptions and responses that result from
the use or anticipated use of a product, system or service".
- 227 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
22.3 Usability anvndarvnlighet eller anvndbarhet?

Termer som ofta anvnds i samband med interaktion mnniska-maskin r usability,
anvndarvnlighet och anvndbarhet. Kapitlet fortstter med att redogra fr olika
definitioner av termen usability, fr att sedan diskutera hur den ska versttas till svenska.
Avslutningsvis redovisas frfattarens och den i boken anvnda definitionen av
anvndarvnlighet respektive anvndbarhet.
Usability
I den engelska litteraturen r "usability" en central term fr att beskriva kvaliteten i interaktionen mellan mnniskan och maskinen. Usability har i litteraturen beskrivits och definierats
p lite olika stt. Fyra vanliga definitioner kommer frn Nielsen, ISO, Jordan och Norman.
Nielsen
Jakob Nielsen (1993) beskriver att usability bestr av fem komponenter:
Learnability: The system should be easy to learn, so that the user can rapidly start
getting some work done with the system.
Efficiency: The system should be efficient to use, so that once the user has learned the
system, a high level of productivity is possible.
Memorability: The system should be easy to remember, so that the casual user is able
to return to the system after some period of not having used it, without having to learn
everything all over again.
Errors: The system should have a low user error rate, so that users make few errors
during the use of the system, and so that if they do make errors they can easily recover
from them. Further, catastrophic errors must not occur.
Satisfaction: The system should be pleasant to use, so that users are subjectively
satisfied when using it; they like it.
ISO
I standarden ISO 9241-11:1998 (ISO, 1998) defineras usability som "The effectiveness,
efficiency, and satisfaction with which specified users achieve specified goals in particular
environments". Komponeterna r beskrivna enligt:
Effectiveness: The accuracy and completeness with which specified users can achieve
specified goals in particular environments.
Efficiency: The resources expended in relation to the accuracy and completeness of
goals achieved.
Satisfaction: The comfort and the acceptability of the work system to its users and
other people affected by its use.
Jordan
Patrick Jordan (1998) delar in usability i fem komponenter:
Guessability: The effectiveness, efficiency and satisfaction with which specified users
can complete specified tasks with a particular product for the first time.
Learnability: The effectiveness, efficiency and satisfaction with which specified users
can achieve a competent level of performance on specified tasks with a product, having
already completed those tasks once previously.
Experienced user performance: The effectiveness, efficiency and satisfaction with
which specified experienced users can achieve specified tasks with a particular product.
System potential: The optimum level of effectiveness, efficiency and satisfaction with
which it would be possible to complete specified tasks with a product.
Re-usability: The effectiveness, efficiency and satisfaction with which specified users
can complete specified tasks with a particular product after a comparatively long period
away from these tasks.
- 228 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Norman
Donald Norman (2004, s 37) beskriver usability som "Usability describes the ease with which
the user of the product can understand how it works and how to get it to perform".
Skillnader
Frutom detaljerna finns det en grundlggande skillnad som delar definitionerna och det r
om relevansen av en uppgift ska ing som en del av usability eller ej. Skillnaden r allts om
usability ska beskriva om uppgiften r nyttig eller ndamlsenlig fr anvndaren. Bland de
fyra definitionerna hr, inkluderas ndamlsenligheten/nyttan i definitionerna frn ISO och
Jordan, medan den exkluderas i definitionerna frn Nielsen och Norman. Nielsen r mycket
tydlig p denna punkt, d han bygger sitt resonemang frn Grundin. Enligt Grundin (1992) r
usefulness ett mtt p hur bra ett tekniskt system kan stadkomma ett nskat ml. Usefulness
kan sedan brytas ner i tv delar: utility och usability. Utility berr om funktionaliteten hos det
tekniska systemet kan utfra det som krvs, medan usability berr hur bra anvndaren kan
anvnda den funktionaliteten. Usefulness enligt Grundin och Nielsen r i stort samma som
usability enligt ISO och Jordan. ven Norman (Norman, 2002, s xiii) gr en skillnad p nytta
och usability d han skriver " all great designs have an appropriate balance and harmony
of aesthetic beauty, reliability and safety, usability, cost, and functionality".
Det finns allts i den engelska litteraturen tv huvudstt att definiera usability och den stora
skillnaden r om nytta/ndamlsenlighet r en del av usability. De tv tolkningarna av
usability innebr att termen inte r entydig, utan tydligt mste definieras d den anvnds.
Svensk versttning
Usability r ett engelskt ord och hur det ska versttas till svenska r inte helt entydigt. Tv
ord som ofta anvnds vid versttningen r anvndarvnlighet och anvndbarhet, men de
orden har olika ursprunglig betydelse. National Encyklopedins definition p anvndbar r
"som man har god nytta av" och sett till samspelet mellan mnniskan och maskinen, s
behver en maskin vara nyttig fr mnniskan fr att vara anvndbar. Anvndarvnlighet
innebr att ngot ska vara vnligt mot anvndaren. En maskin som hjlper anvndaren att
gra rtt och frhindrar att gr fel, kan betraktas som vnlig mot mnniskan. Men bara fr att
ngot r vnligt s behver det inte vara nyttigt.
Den stora skillnaden i ursprunglig betydelse fr anvndbarhet och anvndarvnlighet r allts
att nyttan inkluderas i anvndbarheten, men att den inte gr det i anvndarvnligheten. S
vilken r den mest passade versttningen av usability? Vid beaktande av att det finns tv
huvudstt att definiera usability inom engelsk litteratur, s anser jag att anvndbarhet passar
som en bra versttning fr usability enligt ISO och Jordan, medan anvndarvnlighet passar
bttre fr Nielsen och Norman. Allts, inkluderas nytta/ndamlsenlighet i usability s passar
anvndbarhet som versttning, men exkluderas nytta/ndamlsenlighet i usability s passar
anvndarvnlighet.
Fljaktligen s r inte anvndarvnlighet och anvndbarhet samma sak, utan anvndbarhet r
en mer vergripande och komplex egenskap n anvndarvnlighet. Men vilken av termerna
ska anvndas? Jag anser att bda ska anvndas fr att de behvs - fr fokus p anvndbarhet
som icke komplex egenskap ger en begrnsning. Jag har i mitt arbete kommit i kontakt med
medicinteknisk utrustning som av alla anvndare bedmdes ha god anvndbarhet.
Utrustningen kunde hanteras av personalen och den hjlpte patienterna att bli friskare med
kad livskvalitet. Men nr jag utvrderade utrustningen utifrn hur anvndargrnssnitt ska
vara utformade fr att vara anpassade fr en mnniska, fanns det stora defekter i designen.
Men hur kan en maskin som har ett fullstndigt vrdelst anvndargrnssnitt ha mycket hg
anvndbarhet?
- 229 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Frklaringen blir tydlig om Grundins och Nielsens uppdelning i usefulness, usability och
utility appliceras, dvs att anvndbarhet (usefulness) bestr av de tv komponenterna
anvndarvnlighet (usability) och nytta (utility). Utrustningen hade vldigt dlig
anvndarvnlighet (anvndargrnssnitt), medan nyttan (medicinsk behandling) var s extremt
hg att det nd sammantaget blev en god anvndbarhet. Det gr ocks att tnka det omvnda
och ha en maskin som r perfekt anpassad fr anvndaren (hg anvndarvnlighet), men inte
innehller ngon som helst nytta fr anvndaren, fljaktligen har maskinen ingen
anvndbarhet.
Det finns ocks andra versttningar och Gulliksen och Gransson (2002) verstter till
exempel Nielsens modell med: usefulness = nytta, usability = anvndbarhet och utility =
funktion - allts det omvnda. Men Gulliksen och Gransson hvdar dock ocks i sitt
huvudresonemang att nyttan r en viktig del av anvndbarheten, vilket strker resonemanget
hr.
Uppdelningen i anvndbarhet, anvndarvnlighet och nytta har ocks den frdelen att
beskrivningen passar bra ihop med mnniska-maskinsystemet (figur 20.2, sidan 205).
Anvndbarhet r egenskapen p hur bra mnniskan och maskinen tillsammans kan utfra
uppgifterna fr att n systemmlen. Nytta r d egenskapen p hur bra maskinen r p att
utfra uppgiften, medan anvndarvnlighet r egenskapen p hur bra maskinen r p att
samspela med mnniskan.
Jag ser uppdelningen av anvndbarhet i nytta och anvndarvnlighet som en grund fr att
kunna arbeta effektivt med utformningen av maskiner. Det r ofta enklare om arbetet med
vilken funktionalitet som ska finnas i maskinen i viss mn separeras frn arbetet med hur man
gr funktionaliteten tillgnglig fr anvndaren. En struktur fr det r tydligt beskriven i
ACD3-processen.
Frfattarens och den i boken anvnda definitionen
Fr att f en bra, samstmmig och konsekvent terminologi i ACD3-processen har jag valt att
gra egna enkla definitioner av termerna.
Anvndbarhet (Usefulness): r ett mtt p hur bra ett mnniska-maskinsystem som

helhet kan uppn avsedda systemml. Huvudkomponenterna fr anvndbarhet r
anvndarvnlighet och nytta.
Anvndarvnlighet (Usability): r ett mtt p hur bra maskinen hjlper en anvndare
att utfra den fr maskinen avsedda uppgiften. Anvndarvnlighet r allts ett mtt p
kvaliteten p interaktionen mellan mnniskan och maskinen.
Nytta (Utility): r ett mtt p frmgan hos maskinen att utfra de uppgifter som
krvs fr att uppn systemmlen. Fr att uppn rtt nytta mste maskinen innehlla
erforderlig och ndamlsenlig funktionalitet.
- 230 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
23 Fel och risker

Teorin i de tidigare kapitlen utgick i stor utstrckning ifrn att samspelet mellan mnniskan
och maskinen gr rtt till och hur det ska beskrivas. Men ibland gr det fel i samspelet och
allvarliga konsekvenser kan d intrffa fr anvndaren eller fr andra delar i systemet, vilket
det hr kapitlet kommer att fokusera p.
23.1 Anvndningsfel och anvndarvnlighetsproblem

Interaktionen mellan mnniskan och maskinen gr inte alltid problemfritt och det kan vara ett
lngt avstnd mellan mnniskan och maskinen i systemets cykliska samspel. Tv orsaker till
detta kan beskrivas med hjlp av tv avgrunder (svrigheter), utfrandets avgrund och
utvrderandets avgrund (Norman, 2002).
Utfrandets avgrund r svrigheten fr en anvndare att verstta ett mentalt ml till en fysisk
handling. Anvndaren vet vad hon/han vill gra, men inte hur hon/han ska gra det.
Vad kan jag gra och vad hnder om jag gr ngot?

Vad finns det fr mjliga handlingar som kan utfras i anvndargrnssnittet?
Medfr mina handlingar att jag kommer nrmare mlet?
Utvrderandets avgrund r svrigheten fr en anvndare att utvrdera om maskinens svar

verensstmmer med det nskade mlet. Anvndaren ser, hr eller knner ngot, men vet
inte vad.
r det som visas i anvndargrnssnittet begripligt?

Ger anvndargrnssnittet en bra bild av maskinens status?
Stmmer informationen som visas i anvndargrnssnittet verens med verkligheten?
De tv avgrunderna kan leda till att operatren utfr icke korrekta handlingar vid
interaktionen med maskinen, vilket medfr att anvndningsfel (use error) uppkommer. Ett
anvndningsfel definieras som "en handling eller utelmnande av en handling som har ett
annat resultat n avsett av tillverkaren eller frvntat av anvndaren"dd (IEC, 2004), dvs
ngot gr fel i anvndningen, i samspelet mellan mnniskan och maskinen. Viktigt att beakta
vid arbete med anvndningsfel r allts inte den enskilde anvndarens fel, utan ett fel som
uppkommer inom mnniska-maskinsystemetee. Anvndningsfel kan vara resultatet av en
missmatch mellan de olika delarna i systemet ssom anvndaren, utrustningen, uppgiften och
omgivningen (FDA, 1999).
Tabell 23.1 Relation mellan fel och upptckt av fel under anvndning
Anvndaren tror att hon/han gjort rtt

Anvndaren tror att hon/han gjort fel
Anvndaren gr rtt
Riktig anvndning
Missad anvndning
Anvndaren gr fel
Felaktig anvndning
Stoppad anvndning
Betydelsefullt nr det gller anvndningsfel r ocks frhllandet mellan vad anvndaren gr

och vad anvndaren tror att hon/han har gjort (tabell 23.1). Blir interaktionen som avsedd s
gr anvndaren rtt och hon/han tror sig ha gjort rtt, men om det uppkommer ett
anvndningsfel kan anvndaren antingen upptcka det eller ej. I det fallet nr anvndaren
upptcker felet har hon/han mjlighet att rtta till det, men om anvndaren inte upptcker felet
leder det till att mnniskan och maskinen har olika uppfattningar om vad som gller. Det hr
tillstndet r det allvarligaste, d anvndaren inte har kontroll lngre och det kan uppkomma
dd
Originaltext r "act or omission of an act that has a different result than intended by the manufacturer or
expected by the operator".
ee
Forskningen har kommit till slutsatsen att det r frmgan hos mnniskan som gr att vi kan lsa problem och
fatta beslut baserade p ofullstndig data, vilket medfr att vi ibland gr fel. Utan den frmgan skulle inte
mnniskan kunna gna sig t problemlsning och beslutsfattande. D de egenskaperna r inneboende och
naturliga hos mnniskan, mste tekniken allts utformas fr att kunna hantera detta faktum.
- 231 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
farliga situationer i anvndningen. Det motsatta kan ocks uppkomma, d anvndaren gr rtt
men tror sig ha gjort fel, vilket leder till att anvndningen frhindras d anvndaren inte
kommer vidare (och i vrsta fall kan gra fel i sitt skande).
Orsaken till att det finns en missmatch mellan vad anvndaren gr och tror sig gra kallas
anvndarvnlighetsproblem (usability problem). Ett anvndarvnlighetsproblem r en
faktor eller en egenskap i mnniska-maskinsystemet som minskar maskinens anvndarvnlighet. Nielsen (1993) beskriver anvndarvnlighetsproblem som ngon aspekt hos
utformningen av en maskin som r frvntad eller observerad att orsaka problem fr
anvndaren i relation till anvndarvnlighetff. Ett anvndarvnlighetsproblem hos maskinen
kan i sin tur leda till att anvndaren inte nr sitt ml, att anvndningen blir ineffektiv och/eller
att anvndaren blir missnjd med anvndningen. Speciellt viktigt r de problem vilka kan ge
upphov till anvndningsfel.
De negativa effekterna av bristande anvndarvnlighet kan sammanfattas i fyra punkter:
Anvndaren tillbringar fr mycket tid i interaktionen med maskinen, vilket medfr

mindre tid fr andra uppgifter.
Anvndaren hanterar maskinen p ett felaktigt stt, vilket kan leda till skada p
personer, material och milj.
Anvndaren blir stressad och osker, vilket minskar frmgan att lsa andra uppgifter.
Anvndaren kan inte utnyttja teknikens alla frdelar, vilket gr att nyttan hos maskinen
inte kommer till godo.
Trubbig nde
Anvndarvnlighetsproblem
Spetsig nde
Anvndningsfel
Aktiv handling
Latent tillstnd
Anvndare
Tillverkare
Figur 23.1 Modellen fr spetsig och trubbig nde. Anpassad frn Woods and Cook (1999)
Frhllandet mellan anvndningsfel och anvndarvnlighetsproblem kan beskrivas med

termerna spetsig och trubbig nde (figur 23.1). Denna modell, som frmst anvnds i samband
med risker i komplexare system (Woods och Cook, 1999), visar att den spetsiga nden av ett
system r den del som direkt interagerar med faran, medan den trubbiga nden r den del som
styr och reglerar systemet utan direkt interaktion med faran. I ett mnniska-maskinsystem
befinner sig anvndare i den spetsiga nden, medan tillverkare befinner sig i den trubbiga
nden.
Ett anvndarvnlighetsproblem r allts en latent liggande svaghet i systemet med mnniska,
maskin, omgivning och uppgift och som under vissa omstndigheter ger upphov till
anvndningsfel. Felet r allts ngot som uppkommer vid den spetsiga nden, medan
problemet har sitt ursprung vid den trubbiga nden, dvs i utformningen av maskinen. Ett
anvndningsfel behver dock inte alltid orsakas av ett anvndarvnlighetsproblem, lika vl
som alla problem inte behver orsaka fel.
Det r allts de latent liggande egenskaperna (styrkor och svagheter) som avgr kvaliteten p
interaktionen. Finns det anvndarvnlighetsproblem pverkar det om anvndaren kan n
mlet, gra det p ett effektivt och sker stt samt vara njd under och efter interaktionen.
ff
Originaltext r "... a usability problem as any aspect of the design that is expected, or observed, to cause user
problems with respect to some relevant usability measure (e.g. learnability, performance, error rate, subjective
satisfaction) and that can be attributed to the design of the device".
- 232 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
23.2 Olycka, fara, risk och skerhet

Nr man hr ord som olycka, fara, risk och skerhet r de ofta relaterade till fysisk skada p
mnniskor eller omgivning. Termerna r dock ocks anvndbara vid hndelser som inte r
skadliga p detta stt. En olycka eller onskad hndelse r en ovntad hndelse med onskat
resultat, tabell 23.2. Ordet ovntad betyder emellertid hr inte ofrutsgbar, d mnga olyckor
eller onskade hndelser gr att frutse.
Tabell 23.2 Beskrivning av olycka eller onskad hndelse (frn Hollnagel (2004)
Ovntad hndelse
Onskat resultat
Olycka eller
onskad hndelse
nskat resultat
Otur
Mluppfyllnad
Vntad hndelse
Tur
En olycka eller onskad hndelse innebr att en fara slpps ls och att en farofylld situation
uppstr. En fara kan vara ngot fysiskt, som ett giftigt material, eller ngot abstrakt, som ett
SMS till fel person. Gemensamt r att en fara kan ge upphov till ngon form av skada p
ngon eller ngot och att en fara mer eller mindre alltid finns nrvarande. S lnge det giftiga
materialet finns kvar, kvarstr faran och p samma stt finns det alltid en fara nr ngon
skriver ett SMS, faran att det hamnar hos fel person.
Fara
Sekvens av hndelser
(P1)
Farofylld
situation
Sekvens av hndelser
(P2)
Skada
Allvarligheten
hos skadan
Sannolikheten
att skadan
uppkommer
RISK
P1 x P2
Figur 23.2 Fara, skada och sannolikhet i riskmodellen
Relationen mellan faran och dess potentiella skada beskrivs med termen risk. Risk r ett
komplext begrepp och brukar definieras som: "en kombination fr sannolikheten att skada
intrffar och allvarligheten hos den skadan"gg (ISO, 2000). Figur 23.2 visar en modell ver
relationerna kring riskbegreppet.
gg
Originaltext r "combination of the probability of occurrence of harm and the severity of that harm".
- 233 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Det finns allts inneboende faror i maskinen. Via en sekvens av hndelser, med en viss
sannolikhet, slpps faran ls och den farofyllda situationen uppstr, till exempel att det giftiga
materialet kommer ut eller att SMS:et hamnar hos fel person. Det finns sedan ocks en
sannolikhet att den farofyllda situationen verkligen, via en sekvens av hndelser, leder till en
skada. Exempelvis kan det vara s att ngon mnniska tar skada av det giftiga utslppet eller
att SMS:et som kom fel, leder till ngot mer n frvning hos mottagaren.
Motsatsen till risk r skerhet och ISO 14971 (2000) definierar skerhet som "frihet frn
oacceptabel risk"hh. Skerhet bestms allts utifrn den riskniv som r accepterad i det
specifika mnniska-maskinsystemet och den mste bestmmas fr att termen skerhet ska f
ngon mening. Att ngot betraktas som skert r allts ett ytterst relativt mtt.
Det vergripande arbetet med att reducera och kontrollera risker som genomfrs med olika
system brukar benmnas riskhantering. Systemen i frga kan vara rent tekniska system,
mnniska-maskinsystem eller rent mnskliga system, bde konkreta och abstrakta.
En generell riskhanteringsprocess bestr av fyra huvudsakliga aktiviteter: (1) identifiering av
faran, (2) bedmning av risken, (3) motverkande av risk och (4) bevakande av risk (figur
23.3). Det frsta steget r att identifiera de faror i systemet som ger upphov till risker. Efter
detta utfrs en bedmning av risken som faran orsakar. r risken oacceptabel vidtas tgrder
fr att reducera den identifierade risken. Sedan vervakas den kvarvarande risken i systemet
och vid behov grs en ny bedmning av risken och tgrder vidtas.
Riskanalys
Identifiera
faran
Bedma risken
r risken
acceptabel?
Nej
Vidta tgrder
som minskar
risken
Ja
Bevaka risken
Figur 23.3 Generell process fr riskhantering innehllande riskanalys.

Anpassad frn Stricoff (1996) och ISO (2000).
hh
Originaltext r "freedom from unacceptable risk".
- 234 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
En central del av riskhanteringen r riskanalysen, vilken vanligtvis definieras som arbetet med
att hitta och bedma risker i ett system. "Systematisk anvndning av tillgnglig information
fr att identifiera faror och bedma risker"ii (ISO, 2000). Det vsentliga fr riskanalysen r
drmed att identifiera de farofyllda situationerna/hndelserna, analysera deras orsak,
underska vilka konsekvenser hndelserna kan f och vilken sannolikheten r att hndelserna
intrffar. Utifrn detta grs sedan en bedmning av risken fr att avgra om det behver
vidtas ngra riskreducerande tgrder eller ej. De tv stegen i figur 23.3 som utgr riskanalys
r identifikation av faror och bedmning av risk.
Riskanalys r en naturlig aktivitet i varje del av en utvecklingsprocess, men omfattningen r
starkt beroende av vilken maskin processen syftar till att ta fram. Riskhantering med
riskanalys r aktiviteter som br pg kontinuerligt under en maskins liv, men det som
kommer att tas upp handlar om det riskarbete som utfrs under utvecklingen av maskinen.
Mlet med riskhanteringen under en utvecklingsprocess r att reducera riskerna till acceptabla
niver. Vad som r acceptabel niv r individuellt fr varje typ av maskin och nivn mste
bestmmas av projektledningen. Fr att minska risken och ka skerheten kan olika tgrder
vidtas. De kan beskrivas utifrn en hierarki med effektivare tgrder ju hgre upp man
kommer, efter Hale och Glendon (1987):
Steg 1: eliminera faran

Steg 2: skapa barrirer
Steg 3: mildra konsekvenserna av faran
Steg 4: utbilda anvndarna att frebygga eller undvika faran
HFE-aktiviteter relaterat till risk r frmst riskanalys av anvndandet, vilken r en central del
fr att uppn vergripande skerhet. Riskanalys av anvndande och ven till viss del
utvrdering av anvndarvnlighet (usability evaluation) har till ml att identifiera
anvndningsfel och anvndarvnlighetsproblem, vilka kan leda till skada p mnniskor,
maskiner eller omgivning. Riskanalys av anvndandet kan vara separata aktiviteter eller ing
som en del i utvrderingar av anvndarvnlighet. HFE-aktiviteter relaterat till risk r ocks att
ta fram och utvrdera riskreducerande tgrder som r relaterade till anvndaren och
anvndningen. Enkla exempel p detta kan vara ddmansgrepp eller nyckling. Ddmansgrepp innebr att det finns ett reglage som anvndaren aktivt mste hlla igng (om man
slpper s stannar maskinen), medan nyckling innebr att ngot bara passar p rtt stlle.
Nyckling anvnds ofta fr att undvika felkoppling av kontakter.
ii
Originaltext r "Systematic use of available information to identify hazards and to estimate the risk".
- 235 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
24 Utformning av anvndargrnssnitt
En viktig del i mnniska-maskinsystemet r anvndargrnssnittet och i kapitlet beskrivs
utformningen av anvndargrnssnitt mer detaljerat. Innehllet fokuserar p det arbete som
sker innan layout, frg och form bestms p grnssnittet. Kapitlet tar upp grundlggande teori,
dekomposition, abstraktion, designprocess, interaktionsbeskrivning och specifikation
information/styrning.
24.1 Grundlggande teori

Anvndargrnssnitt r det media genom vilket anvndaren interagerar med maskinen. Syftet
med interaktionen r att anvndaren ska styra maskinen fr att genomfra uppgifterna och
uppn systemmlen. De egenskaper som anvndargrnssnittet behver ha fr att anvndaren
ska kunna utfra uppgifterna kan delas in i tv delar:
Rtt styrningsmjligheter och information fr uppgiften (nytta)

Att uppgiften gr snabbt och enkelt att utfra (anvndarvnlighet)
Det skulle enkelt kunna sgas att innehllet bestmmer nyttan och att utseendet bestmmer
anvndarvnligheten. Det r dock lite mer komplicerat n s, d anvndarvnligheten ocks
beror p tidstgngen och antalet steg som behvs fr att lsa uppgiften. Ett exempel r
betalterminaler fr kort i affrer. De innehller samma funktionalitet, men sekvensen och
organisationen fr utfrandet r olika fr olika terminaler, vilket gr att det finns en skillnad i
hur effektiva och snabba de r att anvnda.
Utvecklarens
mentala modell
Anvndarens
mentala modell
Utvecklare
Anvndare
Anvndargrnssnitt
Maskinens
process
Figur 24.1 Relationen mellan utvecklarens och anvndarens mentala modeller,

anpassad frn Norman (2002)
Anvndarvnligheten beror ven p relationen till anvndarens modell ver hur maskinen
fungerar (mental modell) (figur 24.1). Anvndaren tolkar alltid grnssnittet utifrn sin modell
och om modellen r felaktig, kommer anvndaren att fatta fel beslut. Ett klassiskt exempel p
detta r att hja termostaten till max fr att snabbare f det varmt. Man tror d felaktigt att
termostaten styr nivn av vrmetillfrseln, medan den i verkligheten bara bestmmer vid
vilken temperatur som vrmetillfrseln ska stngas av. Anvndaren bygger sin modell p
tidigare erfarenhet, men modellen byggs ocks upp och ndras i och med att anvndaren
anvnder maskinen och blir mer van. Problem infinner sig om anvndaren utvecklar en
felaktig mental modell av maskinen, d det kan ge upphov till ineffektiv anvndning och
dessutom anvndningsfel.
Anvndargrnssnittet och maskinens processer r utformade utifrn den mentala modell som
utvecklaren har och svrigheten r att skerstlla att anvndaren ocks fr samma mentala
- 237 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
modell fr att p s stt kunna anvnda maskinen effektivt och skert. Anvndargrnssnittet r
det enda sttet fr utvecklaren att kommunicera den mentala modellen till anvndaren
(figur 24.1). Grnssnittet r emellertid alltid ppet fr tolkning av anvndaren. Tolkningen
gr anvndaren baserat p sina tidigare mentala modeller.
Under utvecklingen r det drfr viktigt att underska vilka mentala modeller som
anvndaren har och som kan pverka interaktionen. Utvecklaren kan d vlja att flja
anvndarens modeller, eller att aktivt frska bryta dem och f anvndaren att forma nya
mentala modeller. Det r alltid viktigt att anvndargrnssnittet kommunicerar rtt konceptuell
modell ver maskinen, speciellt om det finns ngon motsttning till de mentala modeller som
anvndaren redan har. Det finns allts en tydlig relation mellan avsedd anvndning, form och
verklig anvndning (figur 24.2). Avsedd anvndning bestmmer form och form bestmmer
verklig anvndning. Utvecklaren styr allts anvndaren med formen p anvndargrnssnittet.
Avsedd
anvndning
m
er
st
m
Anvndargrnssnitt
m
st
Be
Be
er
Verklig
anvndning
Figur 24.2 Relation avsedd anvndning, form och verklig anvndning
Kvalitet p anvndningen, interaktionen med anvndargrnssnittet, r densamma som fr hela

maskinen.
Mluppfyllnad: Kommer mnniskan att kunna utfra interaktionen med maskinen? r

maskinen fysiskt och kognitivt anpassad efter mnniskan?
fr fara (fysisk, psykisk, social eller ekonomisk)?
Fr att uppn kvaliteterna behver anvndaren via anvndargrnssnittet styra maskinen fr att
utfra uppgiften. Nedan listas fyra centrala frgor att inledningsvis besvara under
utformningen:
Vilka styrningsmjligheter behver anvndaren ha fr att kunna utfra uppgifterna?

Med vilken precision behver anvndaren styra?
Vilken information behver anvndaren ha fr att kunna utfra uppgifterna?
Med vilken precision behver anvndaren f informationen?
Men det r inte bara styrningsmjligheter och information som pverkar kvaliteten hos ett
anvndargrnssnitt, utan en viktigt roll har ven sekvensen som anvndaren interagerar med
styrningen och informationen. Mlet r att anvndaren ska kunna utfra uppgiften snabbt och
med f steg i interaktionen.
Uppbyggnaden av ett anvndargrnssnitt kan beskrivas utifrn tv dimensioner:
dekomposition och abstraktion. Dekompositionen behandlar strukturen och logiken fr
grnssnittet, medan abstraktionen behandlar det principiella sttet som interaktionen sker p.
- 238 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
24.2 Dekomposition anvndargrnssnitt

Anvndargrnssnittet p en maskin r den grnsyta som mnniskan och maskinen
kommunicerar information ver. Ett anvndargrnssnitt kan beskrivas i lager och
komponenter. En frsta uppdelning grs mellan den delen p maskinen, panelen, som r
speciellt gjord fr att kommunicera med mnniskan. vriga delar av maskinen kan ocks ing
i anvndargrnssnittet, ven om de inte primrt r konstruerade fr att kommunicera med
mnniskan. Exempel p detta r ljud och vibrationer, vilka orsakas av maskinprocessen.
Panelen i sin tur r uppbyggd av styrdon och informationsdon.
Styrdon
Ett styrdon har som uppgift att frmedla information frn mnniskan till maskinen, dvs styra
maskinen. Styrdon anvnds ven ibland fr att verfra kraft frn mnniskan till maskinen.
Centrala egenskaper fr styrdon visas nedan och de behver kravsttas under utformningen,
fr att rtt styrdon ska komma att designas. Egenskaperna har ingen inneboende motsttning,
men det kan ofta vara svrt rent praktiskt att samtidigt optimera alla.
Snabbhet: hur snabbt anvndaren ska kunna styra maskinen

Exakthet: hur exakt anvndaren ska kunna styra maskinen
Knslighet: hur knsligt styrningen ska reagera p anvndarens handlingar
Kraft: hur mycket kraft anvndaren behver fr att styra maskinen
Fr att designa ett styrdon som motsvarar de stllda kraven finns ett antal designvariabler. En
frsta designvariabel r karaktristiken fr informationsverfringen, dvs hur instllningen
ska ske. Den kan gras p tre olika stt:
Binr: tv lgen, av eller p - exempel r strmbrytare eller tangentbord

Digital: diskret instllning (stegvis) - exempel r en spisplatta med fasta steg
Analog: kontinuerlig instllning (steglst) - exempel r en klassisk vattenkran
Tabell 24.1 Exempel styrdon centrala egenskaper och informationskaraktristik
Binr
Digital
Analog
Snabbhet
Knapp datormus
Stegreglage
Bromspedal
Exakthet
Avtryckare
Sifferinmatning
Pekskrm
Knslighet
Rrelsedetektor
Datormus
Styrspak
Kraft
Vxelomlggarejj
Vxelspak
Cykelpedal
Styrdonen r nstan alltid haptiska (tabell 24.1), men det finns ven audiella (till exempel
rststyrning) och visuella (till exempel geststyrning). De kommer inte att tas upp hr. Fr de
haptiska styrdonen finns designvariabler fr den fysiska utformningen:
storlek (hjd, bredd, djup)

helhetsform
grepp (finger, fingrar, hand, fot etc)
aktiveringsstt (tryck, vridning, drag etc)
Fr den detaljerade utformningen av styrdonet gller de generella riktlinjerna:
jj
tkomlig: anvndaren mste kunna n och hantera styrdonet

Upptckbar: anvndaren mste kunna upptcka styrdonet
Identifierbar: anvndaren mste kunna srskilja styrdonet
Frstelig: anvndaren mste frst hur manverdonet ska hanteras
Fr jrnvg
- 239 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Informationsdon
Ett informationsdon har som uppgift att verfra information frn maskinen till mnniskan.
Informationen kan sedan anvndas av mnniskan p tre olika stt: kk
vervaka: Anvndaren avgr om maskinens process agerar som frvntat.

vervakning kan ibland ske automatiserat frn anvndaren sida.
Besluta: Anvndaren letar efter ledtrdar/regler fr hur hon/han ska handla i
situationen. Hr r bde situationen, handlingarna och ledtrdarna knda i frvg.
Problemlsa: Anvndaren anvnder informationsdonen fr att lsa i frvg inte knda
situationer. Informationen anvnds hr p en mer abstrakt niv.
Under utvecklingen av maskinen behver det allts tidigt klarlggas hur anvndaren ska
anvnda informationen frn anvndargrnssnittet. Fr varje informationsdon finns det tre
centrala egenskaper och vilka av dem som r viktigast bestms av informationsdonets
anvndning. De har ingen inneboende motsttning, men det kan ofta vara svrt praktiskt att
samtidigt optimera alla. Egenskaperna behver kravsttas under utformningen fr att designen
ska bli rtt. Egenskaperna r:
Snabbhet: hur snabbt anvndaren ska kunna uppfatta informationen

Exakthet: hur exakt anvndaren ska kunna uppfatta informationen
Knslighet: hur sm frndringar anvndaren ska kunna uppfatta
Fr att utforma informationsdon som motsvarar den tnkta anvndningen och de stllda
kraven finns ett antal designvariabler. En frsta designvariabel r karaktren av informationen
som ska verfras. Den kan delas upp i tre kategorier:
Binr: tv lgen, av eller p - exempel r lysdioden p en batteriladdare

Digital: diskret informationsvisning - exempel r ett siffervrde
Analog: kontinuerlig informationsvisning - exempel r ett klassisk visarinstrument, men
ocks mnga typer av grafiska visualiseringar
Tabell 24.2 Exempel p informationsdon central egenskap och informationskaraktristik
Binr
Digital
Analog
Snabbhet
Blljus
Stapeldiagram
Analog klocka
Exakthet
Trafikljus
Digitalklocka
Klassisk termometer
Knslighet
ll
Siffror med decimaler

Visarinstrument
Tabell 24.3 Exempel p typer av informationsdon - visuella, audiella och haptiska

Visuella
Audiella
Haptiska
informationsdon
informationsdon
informationsdon
Popup-meddelanden
Ljudlarm
Vibration mobiltelefon
Vcka
uppmrksamhet
Vibrationer i ratt vid
Bekrfta funktion och Processbilder kraftverk Blinkers ljud
bilkrning
vervakning
Skriven
text
Telefonsamtal
Punktskrift
verfra data
Informationsdon r naturligt kopplade till vra sinnen och mnga informationsdon r visuella
(tabell 24.2), men de finns ofta ven som audiella och haptiska (tabell 24.3). Ibland kan ven
informationsdon vara kopplade till luktsinnet och smaksinnet, men de omnmns inte hr.
Visuella, audiella och haptiska informationsdon kan anvndas som egna informationsbrare
eller i kombination fr att komplettera varandra.
kk
ll
Anpassad frn Rasmussen (1983).

Jag har inte hittat ngot exempel hr och frslag mottages grna.
- 240 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Vid utformning av anvndargrnssnitt behver anvndningen av visuella, audiella och

haptiska don balanseras. Ofta r det ltt att belasta synen fr mycket med visuella
informationsdon. Haptiska informationsdon anvnds inte s mycket som de skulle kunna.
Audiella informationsdon r generellt bst p att frmedla information med hg prioritet och
lg komplexitet, medan visuella informationsdon r generellt bst p att frmedla information
med lg prioritet och hg komplexitet.
Styrdon kan ocks vara informationsdon och ett enkelt exempel r en lysande knapp. Ett mer
avancerat exempel r haptisk terkoppling, s kallad force feedback. Vid design av
informationsdon finns ett antal designvariabler att beakta, tabell 24.4.
Tabell 24.4 Designvariabler fr informationsdon
Visuella designvariabler
Audiella designvariabler
Storlek
Ljudstyrka
Form
Frekvens
Kontrast
Rytm
Frg
Tonhjd
Rrelse
Sprk
Haptiska designvariabler
Storlek
Form
Ytstruktur
Tyngd/kraft
Vibration
Temperatur
Fr den detaljerade utformningen av informationsdon gller de generella riktlinjerna:
tkomlig: anvndaren mste kunna se/knna/hra informationsdonet

Upptckbar: anvndaren mste kunna upptcka informationsdonet
Identifierbar: anvndaren mste kunna srskilja informationsdonet
Frstelig: anvndaren mste frst hur informationsdonet ska tolkas
Komplexare informationsdon
Fr mnga anvndargrnssnitt behvs mer komplicerade informationsdon fr att presentera
komplexa samband. Viktigt att beakta fr komplexare informationsdon r att data utan
kontext inte r information. Ju mer komplex data som ska frmedlas, desto viktigare blir det
att anpassa hur informationen presenteras till hur den ska anvndas. Riktlinjer fr komplexare
informationsdon har tagits fram av Woods et al. (1999):
1. avbilda relationsfrhllanden i en referensram
- vlj relevanta referensramar (oftast flera)
- hrleda olika perspektiv p problemet
- koordinera referensramarna
2. presentera data i sitt sammanhang
- i samband med beslktade data
- integrera data avseende viktiga domner
3. lyfta fram frndringar, hndelser och processens dynamik
- operativt intressanta frndringar
- identifiera objektet och dess frndringar
- relationen till grnser
4. lyfta fram kontraster
- avvikelser frn referensvrden eller frvntad utveckling
- visa vad som har hnt och inte bara att ngot har hnt
- 241 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Utformning larmsignaler
En form av informationsdon som ocks speciellt behver nmnas r larmsignaler. En
larmsignal har som syfte att pkalla anvndarens uppmrksamhet, fr att visa att det har
uppkommit ett kritiskt tillstnd som maskinen inte kan hantera. Ett larmtillstnd krver allts
omedelbara beslut och handlingar av anvndaren fr att undvika negativa konsekvenser fr
maskiner, mnniskor, milj och/eller ekonomi.
En larmsignal har till syfte att varna anvndaren om att en onormal situation r under
utveckling. Larmsignalen ska informera om vad som har hnt och vgleda anvndaren till hur
situationen ska korrigeras. Slutligen ska larmsignalen bekrfta om den av anvndaren utfrda
responsen har korrigerat situationen. Generella riktlinjer fr utformning r att en larmsignal
ska:
komma i rtt tid fr att anvndaren ska kunna agera

vara relevant och inte ge falsk information
vara unik s att det inte kommer flera larmmeddelanden om samma sak
vara prioriterad (utifrn tid och konsekvens) s att anvndaren vet vad som r viktigast
vara frstelig och tala anvndarens sprk
vara diagnostiserande och tala om vad som har hnt
vara vgledande och bertta vad som ska gras
vara hanterbar och ge en lagom mngd information fr aktuell situation
Tv svrigheter vid utformningen av larmsystem r urval och prioritering, vilka ofta leder till
problem. Det frsta problemet r att larm ges fr situationer och/eller information som inte
krver anvndarens omedelbara uppmrksamhet och handling. Det andra problemet r att
larm fr fr hg prioritet i frhllande till konsekvensens allvarlighet och tid fram till att
konsekvensen intrffar. Anledningen till det r att utvecklaren ofta vill vara p skra sidan, s
att anvndaren inte ska missa ngot som kan vara farligt. Det synsttet skapar problem fr
anvndaren som fr svrt att hantera situationen, d det blir besvrligt att urskilja och avgra
vad som frst ska prioriteras och hanteras. En viktig riktlinje fr larmutformning r drfr att
undvika att ickekritiska situationer fr larmsignaler och att undvika att larmsignalerna ges fr
hg prioritet. Hgsta prioritet ska sparas till de situationer som verkligen innebr stor fara.
Panel
Styrdon och informationsdon fr maskinen placeras och arrangeras p panelen. Frsta steget
vid utformningen av panelen r att organisera donen och d efterstrvas generellt en god
matchning mot maskinens funktioner och den sekvens i uppgiften dr donen anvnds. Fler
stt fr matchning kommer att tas upp i samband med abstraktion anvndargrnssnitt, lngre
fram. Finns det flera paneler p samma maskin s r det viktigt, om det r mjligt och rimligt,
att ha samma organisation p alla panelerna.
Fr att frstrka grupperingen, men ocks fr att srskilja donen, anvnds kodning. Kodning
innebr att donen ser/knns/lter olika. Det finns frutom placering av donen fem generella
stt att koda p: frg, storlek, form, mrkning och funktionsstt. Fr viktiga don anvnds
redundans vid designen. Ett klassiskt exempel r stoppmrket i trafiken som bde har unik
text, frg och form.
I samband med kodning r det ocks vrt att nmna nyckling. Det innebr att ngot bara
passar p rtt stlle eller bara gr att utfra p rtt stt. Nyckling anvnds ofta fr att undvika
felkoppling av kontakter eller felmontage vid byte av reservdelar.
Frg ska dock inte anvndas som enskild informationsbrare i donen, d den kan vlla
problem fr personer med nedsatt frgseende. Frg som informationsbrare vllar ven
problem fr alla vid bristande ljusfrhllanden. Istllet ska frg anvndas fr att frstrka den
gjorda kodningen i form eller kontrast/grskala.
- 242 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Vid kodning mste ocks kulturella skillnader och stereotyper beaktas. Det r mycket vanligt
att det finns formella och informella standarder i branscher, enskilda fretag och
organisationer. Men standarder, riktlinjer och rekommendationer ska inte anvndas som
bestmmelser (svida de inte r tvingande), utan det ska reflekteras ver hur just de fungerar i
det specifika fallet. Ibland kan det bsta vara att bryta mot en riktlinje.
Utformningen av panelen behver ocks utg ifrn mnniskans antropometri s att kontrolldonen kan ns och hanteras utan att skadliga kroppsstllningar uppstr. Ett riktmrke r att p
vertikal panel placera styrdonen mellan axel- och armbgshjd och informationsdonen mellan
gon- och armbgshjd. Vidare br mrkning med text och symboler vara placerade ovanfr
donen, s att text och symboler inte dljs av handen vid anvndningen.
Viktigt att beakta r ocks fysikaliska faktorer, vilka pverkar interaktionen med panelen.
Ljus pverkar med ljusniv, frdelning, kontraster och blndning. Ljud pverkar med buller,
som kan stra koncentrationen och maskera audiell information frn maskinen. Vibrationer
frsvrar precisionen fr anvndaren, medan temperaturen pverkar bde precision och
koncentration. De fysikaliska faktorerna fr anvndningsmiljn behver underskas och
panelen ska anpassas drefter.
Sammanfattningsvis en lista p vergripande riktlinjer vid utformning av anvndargrnssnitt
(efter Jordan, 1998):
konsekvent och samstmmig utformning

kompatibelt med anvndarens frvntningar
hnsyn till anvndarens resurser (uppmrksamhet och minneskapacitet)
tydliga ledtrdar (Vad gr att gra?)
terkoppling (Vad hnder?)
konstruerat fr att minimera felhandlingar och fr att korrigera fel
lta anvndaren ha kontroll ver det som hnder
prioritera information och styrningsmjligheter
- 243 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
24.3 Abstraktion anvndargrnssnitt

Nr det gller att utforma anvndargrnssnittet r det ju centralt att utg ifrn funktionerna
och uppgifterna i mnniska-maskinsystemet. Anvndargrnssnittet mste utformas s att det
stdjer anvndaren vid utfrandet av uppgifterna. Nr det gller abstraktionen finns fem
principer fr interaktionen, vilka utgr ifrn de tidigare genomgngna abstraktionsniverna:
strukturbaserad, processbaserad, funktionsbaserad, uppgiftsbaserad och situationsbaserad. Fr
att exemplifiera principerna anvnds en vattenkran. I tabell 24.5 beskrivs de grundlggande
principerna fr maskinprocessen.
Tabell 24.5 Principer maskinprocess vattenkran
Parametrar in
Parametrar ut
Maskinell process
Maskinell
styrning
Mlfaktorer
- Varmt vatten
- Kallt vatten
- Ljummet vatten
- Blandning av varmt och kallt vatten
- Ventil fr varmt vatten
- Ventil fr kallt vatten
- Flde vatten ut
- Temperatur vatten ut
Strukturbaserad princip
Principen utgr ifrn hur maskinen r uppbyggd och innebr att anvndaren styr direkt p
element i maskinen. Fr vattenkranen innebr det att anvndaren styr hur ppna ventilerna fr
varmt respektive kallt vatten skall vara, se figur 24.3.
Figur 24.3 Strukturbaserat anvndargrnssnitt fr vattenkran
Ett exempel p ett anvndargrnssnitt som utgr ifrn strukturbaserad princip r ett analogt
mixerbord. En frdel med den strukturbaserade principen r att grnssnittet har en tydlig
koppling till maskinens delar, medan en nackdel r att grnssnittet inte r anpassat till
anvndarens arbetsstt eller maskinens processer.
- 244 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Processbaserad princip
Principen utgr ifrn processen i maskinen och anvndaren styr processparametrarna. I
vattenkranens fall blir det att anvndaren styr mngden varmt respektive kallt vatten som
blandas (figur 24.4).
Figur 24.4 Processbaserat anvndargrnssnitt fr vattenkran
Ett exempel p ett anvndargrnssnitt som utgr ifrn processbaserad princip r skrmbilder
fr kontrollrum (ven om de ofta har stora inslag av strukturbaserad princip). En frdel med
processbaserad princip r att grnssnittet har en tydlig koppling till maskinens verkliga
process, medan en nackdel r att grnssnittet inte r anpassat till anvndarens arbetsstt.
Funktionsbaserad princip
Principen utgr ifrn funktionaliteten hos maskinen och anvndaren styr funktionerna hos
maskinen. Fr vattenkranen blir det att anvndaren styr fldet och temperaturen p vattnet
(figur 24.5).
Figur 24.5 Funktionsbaserat anvndargrnssnitt fr vattenkran
Anvndargrnssnitt som ofta bygger p funktionsbaserad princip r vanlig hemelektronik.

Frdelarna med funktionsbaserad princip r att grnssnittet tydligt visar vad anvndaren kan
gra och har en tydlig koppling till den tekniska funktionen. Nackdelarna r att grnssnittet
inte visar p maskinens struktur och process och att anvndargrnssnittet inte r anpassat efter
anvndarens arbetsstt.
- 245 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Uppgiftsbaserad princip
Principen utgr ifrn den uppgift anvndaren ska utfra med maskinen och anvndaren styr
utifrn uppgiften. I vattenkranens fall blir det att anvndaren bestmmer vilken uppgift som
ska utfras med kranen och sedan anger det (figur 24.6).
Figur 24.6 Uppgiftsbaserat anvndargrnssnitt fr vattenkran
Frdelarna med uppgiftsbaserad princip r att grnssnittet r anpassat efter de uppgifter som
ska utfras, medan nackdelarna r att det ej r tydligt hur maskinen fungerar och att det kan
bli ett stort grnssnitt om mnga uppgifter ska utfras.
Situationsbaserad princip
Principen r en form av specialfall och utgr ifrn den situation som anvndningen sker i och
anvndaren styr mot de ml som ska uppns. Situationsbaserad princip innebr ocks att
grnssnittet kan ndra utseende efter situationen, allts att den har olika kombinationer av
strukturbaserade, processbaserade, funktionsbaserade och uppgiftsbaserade delar vid olika
tillfllen. I fallet med vattenkranen ndras grnssnittet beroende p den situation som kranen
ska anvndas i (figur 24.7).
Figur 24.7 Situationsbaserat anvndargrnssnitt fr vattenkran
Frdelarna med situationsbaserad princip r att grnssnittet visar den information och de
kontroller som anvndaren behver fr tillfllet. Nackdelarna r att det ej r tydligt hur
maskinen fungerar (beteendet ndras beroende p situationen) och att det kan bli stora
grnssnitt om mnga situationer ska stdjas i grnssnittet.
- 246 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Val av princip
Under utformningsarbetet behver det klarlggas vilken princip eller vilka principer som
anvndargrnssnittet ska byggas upp efter. Vilken princip som r bst att anvnda, beror p
anvndningens karaktristik ssom frekvens, variation, noggrannhet, komplexitet etc. Det
finns inga klara riktlinjer, utan valet av principer baseras p gjorda analyser av anvndare och
anvndande. Valet av principer fr anvndargrnssnittets abstraktion styr dekompositionen
och ven vilka don som behvs.
Ofta r ett anvndargrnssnitt en kombination av de olika principerna. Det r drfr ibland
svrt att skilja principerna t i ett anvndargrnssnitt vid studier av ett befintligt grnssnitt.
Alla principer r inte heller mjliga eller rimliga fr alla typer av maskiner.
- 247 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
24.4 Designprocess anvndargrnssnitt

ACD3-processen som har beskrivits tidigare har gllt hela mnniska-maskinsystemet. Nu
fljer en mer detaljerad beskrivning fr utformningen av anvndargrnssnittet. Beskrivningen
fokuserar p syntesdelarna i utvecklingsarbetet, men behver kompletteras med
datainsamling, analys och utvrdering, vilket tidigare beskrivits. Grundlggande riktlinjer fr
anvndargrnssnittets hela designprocess r:
Utg ifrn att uppgiften r det centrala och att den ska utfras skert och effektivt under
frutsttning att vriga systemkomponenter inte tar skada
Utg ifrn teorin i handbcker, standarder och riktlinjer
Utg ifrn empiri ssom studier av anvndare, anvndningsmilj och
anvndningssituation
Sammanfra och integrera empiri och teori
Behovsidentifiering
Syftet med frsta fasen r att klargra de yttre ramarna fr utveckling av anvndargrnssnittet.
specificera och beskriva det vergripande problem som anvndargrnssnittet ska medverka
till att lsa
Struktur: Avsedd anvndare
specificera och beskriva de avsedda anvndarna fr anvndargrnssnittet
Funktion: Frmgor
specificera och beskriva vilka frmgor maskinen, som anvndargrnssnittet tillhr, ska
besitta fr att lsa problemet
Aktivitet: Avsedd anvndning
specificera och beskriva den avsedda anvndningen fr anvndargrnssnittet
Realisering: Mjliga interaktionsstt
underska mjliga interaktionsstt fr anvndargrnssnittet
Krav: Anvndbarhetsml
specificera och beskriva prestandan fr anvndargrnssnittet
Syftet med andra fasen r att bestmma de delar av grnssnittet som r oberoende av dess
fysiska representation. Mlet r att beskriva de uppgifter som anvndaren ska utfra och den
funktionalitet som maskinen ska ha.
Struktur: Enkel systembeskrivning
gra en enkel systembeskrivning av de ingende delarna i mnniska-maskinsystemet och
deras relation - fokus ligger p kopplingen mellan omgivningen och resten av systemet
Funktion: Funktionsanalys och funktionsallokering
bestmma funktionerna fr hur mnniska-maskinsystemet och bestmma arbetsfrdelningen
mellan mnniskan och maskinen
Aktivitet: Uppgiftsutformning
specificera och beskriva de uppgifter anvndaren ska utfra med maskinen
- 248 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Realisering: Abstraktionsprinciper
bestmma vilka abstraktionsprinciper som grnssnittet ska ha fr informationsdon och
manverdon
Krav: Anvndningskrav
beskriva och specificera villkoren som anvndningen stller p anvndargrnssnittet
Syftet med den tredje fasen r att vergripande bestmma hur anvndargrnssnittet ska se ut
och hur interaktionen ska ske.
Struktur: Detaljerad systembeskrivning
gra systembeskrivningen mer detaljerad och frtydliga hur systemmlen uppns
Funktion: Funktionsutformning
bestmma vilken funktionalitet som maskinen behver ha fr att anvndaren ska kunna utfra
uppgifterna - bestmma vilken information som anvndare behver ha fr att utfra
uppgifterna
specificera och beskriva hur funktioner i grnssnittet r organiserade fr anvndningen
Realisering: vergripande utformning
ta fram hur anvndargrnssnittet ska se ut och fungera p en vergripande niv - inkluderat
lmplig dekomposition av grnssnittet
Krav: Designriktlinjer
utforma riktlinjer fr hur grnssnittet ska utformas mer i detalj
Syftet med den avslutande fasen r att i detalj bestmma hur anvndargrnssnittet ska se ut
och fungera.
Struktur: Teknisk struktur
specificera och beskriva vilka tekniska principer som ska anvndas i anvndargrnssnittet
specificera och beskriva informationspresentation och styrningsmjlighet
specificera och beskriva i detalj hur anvndaren ska interagera med anvndargrnssnittet
Realisering: Detaljerad utformning
bestmma i detalj hur grnssnittet ska se ut och fungera
ta fram de manualer som behvs fr anvndaren
- 249 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
24.5 Specificering av information och styrningsmjligheter

En grundlggande del av utformningen av anvndargrnssnittet r specificeringen av
innehllet, det vill sga att bestmma styrningen och informationen som anvndaren behver
fr att lsa uppgiften. Under utvecklingen r det betydelsefullt att skilja p innehll och
utformning, speciellt vid utvrdering, fr att p s stt frenkla och frtydliga arbetet.
Specificering av information och styrning pbrjas under den vergripande utformningen och
avslutas under den detaljerade utformningen.
Nedan kommer ett exempel p specificering av information och styrning, som utgr ifrn
tankesttet i interaktionsbeskrivningen (avsnitt 25.2). Specificeringen bestr av tv delar.
Frst kommer en beskrivning av behovet som visar varfr informationen och styrningen finns
och sedan kommer en specifikation som beskriver informationen och styrningsmjligheterna i
detalj.
Informationen kan delas in i fyra kategorier beroende p hur viktig den r fr anvndningen:
larmsignaler
informationssignaler
dynamisk information
statisk information
Larmsignaler
Larmsignaler r specifik information som krver att anvndaren direkt vidtager tgrder,
annars fr det konsekvenser. Fr mer information om larm se sidan 242.
Beskrivning larmbehov
farligt tillstnd som larmet ska upptcka
Vilket meddelande vill maskinen att anvndaren ska uppfatta?
orsaken till det farliga tillstndet
Varfr vill maskinen snda meddelande?
anvndarhandling mot farligt tillstnd
Vilken handling vill maskinen att anvndaren ska utfra?
skada i fall larmtillstnd inte uppmrksammas
Vad kan i vrsta fall hnda om larmet inte uppmrksammas?
tid till skada
Hur lng tid tar det frn att larmtillstndet upptcks till att skadan intrffar?
Specifikation larmsignal
Namn
Namn p larmet
Definition
Specifik definition p larmet
Prioritet
Larmets prioritet
Instllning
Instllningsmjligheter fr larmet (larmgrnser)
Trigger
Hur larmet triggas igng
Visuellt
Beskrivning visuell informationssignal
Audiellt
Beskrivning audiell informationssignal
Haptiskt
Beskrivning haptisk informationssignal
Maskinhandling vriga handlingar maskinen gr vid larm
Reset
Hur larmet terstlls
Meddelande
Visat larmmeddelande fr anvndaren
- 250 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Informationssignaler
Informationssignaler r specifik information som maskinen vill framfra till anvndaren, s
att anvndaren tar ett beslut eller gr en handling. Ett exempel r ett popup-meddelande i ett
datorprogram.
Beskrivning informationsbehov
information som ska verfras
Vilket meddelande vill maskinen att anvndaren ska uppfatta?
orsak till informationsverfring
Varfr vill maskinen snda meddelande till anvndaren?
anvndarhandling p verfrd information
Vilken handling vill maskinen att anvndaren ska utfra?
Specifikation informationssignal
Namn
Namn p informationssignalen
Definition
Specifik definition p informationssignalen
Trigger
Hur informationssignalen triggas igng
Visuellt
Audiellt
Haptiskt
Maskinhandling vriga handlingar maskinen gr vid informationssignalen
Reset
Hur informationssignalen terstlls
Meddelande
Visat informationsmeddelande fr anvndaren
Dynamisk information
Dynamisk information r information som alltid finns i maskinen, men som frndras.
Anvndaren behver sjlv leta upp informationen d maskinen inte pkallar uppmrksamhet.
Dynamisk information kan vara olika lttillgnglig fr anvndaren. Den kan alltid visas p
fast plats, finnas i menyer eller vara dold information.
Vilken information vill maskinen att anvndaren ska uppfatta?
anvndning av verfrd information
P vilka stt ska anvndaren anvnda informationen?
Namn
Definition
Visuellt
Audiellt
Haptiskt
Meddelande
- 251 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Statisk information
Statisk information r information som alltid finns p maskinen och inte frndras. Exempel
r fasta symboler, texter, frg och mrkning av serienummer etc p maskinen.
Vilken information vill maskinen att anvndaren ska uppfatta?
anvndning av verfrd information
P vilka stt ska anvndaren anvnda informationen?
Namn
Definition
Visuellt
Audiellt
Haptiskt
Meddelande
Styrningsmjligheter
Genom styrningsmjligheter kontrollerar anvndaren maskinen. Precis som fr informationen
kan styrningen delas upp utifrn hur viktiga de r fr anvndningen.
Tre grundprinciper finns:
Direkt hrt: styrningsmjligheten har eget fysiskt, alltid tillgngligt styrdon

Direkt mjukt: styrningsmjligheten har eget virtuellt, alltid tillgngligt styrdon
Meny: styrningsmjligheten r tillgnglig via ett menysystem
Beskrivning styrningsbehov
beskrivning av styrningsmjligheten
Hur fungerar styrningen och vad utfr den?
orsak att anvnda styrningsmjligheten
Nr, var, hur och varfr vill anvndaren anvnda styrningen?
maskinrespons till styrning
Vilken respons ger maskinen, s att anvndaren vet att styrningen fungerar som den ska?
Specifikation styrningsmjligheten
Namn
Namn p styrningen
Definition
Specifik definition styrningen
Trigger
Hur styrningen aktiveras
Maskinhandling Vilka maskinprocesser som berrs av styrningen
Avslut
Hur styrningen avslutas
Respons
Visad respons att styrningen utfrs och r utfrd
Beskrivningarna hr av information och styrningsmjligheter kan med frdel anvndas i
designspecifikationen i utvecklingsprojektet. Som ppekats tidigare r det viktigt att
information och styrning r helt klarlagda innan anvndargrnssnittet slutligen utformas, fr
att anvndningen ska kunna bestmma utformningen.
- 252 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
25 Metoder
Kapitlet presenterar metoderna: Systembeskrivning, Interaktionsbeskrivning, CW/ECW som
designstd, samt en modell fr att utforska "Ergonomins Infrastruktur".
25.1 Systembeskrivning
Under en utvecklingsprocess behvs det bra kunskap och bra frstelse om anvndningssituationen. Fr det aktuella mnniska-maskinsystemet grs en mer specifik och detaljerad
systembeskrivning. En systembeskrivning gr ut p att identifiera elementen i mnniskamaskinsystemet och deras kopplingar i form av materia, information och/eller energi/kraft
samt relevanta systemgrnser och delsystem. Syftet med att genomfra en systembeskrivning
r ocks att utvecklaren tvingas tnka igenom vad det r som behver beaktas eller inte
beaktas i arbetet och att p s stt ingen relevant del frbises.
En viktig del av systembeskrivningen r att identifiera de element i mnniska-maskinsystemet
som har en aktiv och styrande roll fr att uppn systemmlen (s kallade aktrer) och utrna
hur de pverkar de andra elementen. Bde mnniskor och maskiner kan vara aktrer i ett
system. En systembeskrivning presenteras ofta som en grafisk systemmodell fr att gra
innehllet ltt att frst och verblicka.
Rum
Bostadsrum
Maskin
Mnniska
Primranvndare
Styrenhet
Sidanvndare
Sugkraft
Maskin
Samla in
Frvara
Mbler/
garderob
Klder
Smuts
Mbler
Inventarier
Figur 25.1 Enkel systemmodell dammsugare
Figur 25.2 Enkel systemmodell strykjrn
Figur 25.1 och 25.2 visar tv enkla systemmodeller fr en dammsugare respektive ett
strykjrn. Figur 25.3 visar ett mer utfrligt exempel p ett system med uppgiften att vispa
grdde med elvisp (med systemmlet att f vispad grdde). Elementen r mnniska, elvisp,
grdde, bunke och diskbnk, vilka finns i omgivningen (kk). Aktren hr r mnniskan.
Elvispen bestr i sin tur av flera element: apparat och vispar. Mellan elementen finns
kopplingar av kraft/energi fr att hlla dem stilla i frhllande till varandra och fr att
bearbeta grdden. Information gr frn grdden via anvndaren till maskinen fr att uppn ett
bra resultat. Det finns ocks en viss sannolikhet att materia i form av grdde sprider sig och
stnker p mnniskan, apparaten, diskbnken och kket.
Systembeskrivningen gr det enklare att se helheten i mnniska-maskinsystemet och vilka
delar som pverkar vad och r drfr en bra grund fr det fortsatta arbetet i en utvecklingsprocess. En systembeskrivning kan gras p olika detaljniver. Under utvecklingsprocessen
grs systembeskrivningen om, nr den exakta utformningen av systemet blir mer och mer
specificerad och preciserad. Vanligtvis terfinns systembeskrivningen i strukturdelen av
respektive processfas.
- 253 -
Chalmers
Energi/kraft
Lars-Ola Bligrd
Elektrisk kraft
Kk
Information
Materia
Elvisp
Styrning
Vispar
Apparat
Mnniska
Handkraft
Utseende
Grdde
Mekanisk
kraft
Mekanisk kraft
Grdde
Grdde
Grdde
Handkraft
Grdde
Std
Grdde
Diskbnk
Std
Bunke
Grdde
Std
Figur 25.3 Systemmodell ver vispning med elvisp
- 254 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
25.2 Interaktionsbeskrivning
Syftet med en interaktionsbeskrivning r att ge en verblick ver interaktionen mellan
mnniska och maskin. Det som behver underskas r vad som utfrs vid interaktionen och
hur det utfrs och varfr det utfrs. Kunskapen underlttar bde utvrdering av existerande
maskin och utformning av ett nytt anvndargrnssnitt.
Figur 25.4 Struktur fr interaktionen mellan mnniskan och maskinen
Interaktionen bestr av tv delar, hr benmnda handlingar och information (figur 25.4).

Handlingar r de aktiviteter som en anvndare utfr fr att manipulera maskinsystemet,
medan information r den aktivitet som maskinsystemet utfr fr att frmedla ett budskap till
anvndaren (dynamisk information). Hr rknas inte statisk information in, ssom
ofrnderlig mrkning och storlek p knappar (statisk information).
Uppdelningen i information och handlingar behver vara med i en interaktionsbeskrivning,
eftersom det r den mest vsentliga delen av interaktionen. Fr att f en mer heltckande
beskrivning ver interaktionen behver det ocks beskrivas hur maskinen byter arbetslgen
och hur anvndaren hanterar maskinen.
Interaktionsbeskrivningen delas upp i tv delar: en fr mnniskan (anvndaren) och en fr
maskinen. Anvndardelen beskriver hur anvndaren hanterar maskinen och de handlingar
som utfrs p anvndarens initiativ. Maskindelen beskriver maskinens arbetslgen och den
information maskinen frmedlar och de handlingar som utfrs p maskinens initiativ.
Interaktionsbeskrivningen anvnder en frgemetodik med tta olika frgor fr att reda ut
interaktionen: fyra fr handlingar och fyra fr information. De kommer att beskrivas p
fljande sida. Vid analys av befintlig maskin besvaras alla frgorna samtidigt, men vid
utformningen lmnas frga 2 initialt obesvarad. Svaret p denna frga beskriver den valda
designlsningen. Frga 2 besvaras i de fallen under den detaljerade utformningen.
Anvndardelen (handlingar)
Frst beskrivs de handlingar som anvndaren utfr med maskinen med hjlp av lmplig
uppgiftsanalys, till exempel HTA (s 109). Drefter beskrivs varje moment/operation med
hjlp av fljande fyra frgor:
1.
Vilken handling ska anvndaren utfra?

beskriver den aktivitet som anvndaren behver gra
2.
Hur utfrs handlingen?

beskriver hur anvndaren utfr aktiviteten
- 255 -
Chalmers
3.
Lars-Ola Bligrd
Vilket r syftet med handlingen?

beskriver mlet som anvndaren har med handlingen (svaret kan i enkla fall vara
samma svar som p frga 1)
4. Vilket svar ger maskinen?

beskriver vad som hnder med maskinen efter handlingen
Exempel slcka lyset:
1. slcka taklampan
2. trycka p strmbrytaren p vggen
3. slcka i rummet
4. lampan slocknar
Maskindelen (information)
Frst beskrivs med en lmplig metod hur maskinen uppfr sig gentemot anvndaren. Ett
exempel hr r ett fldesschema som visar anvndargrnssnittets frndring vid interaktionen.
Drefter beskrivs varje steg i maskinens interaktion med anvndaren med hjlp av frgor:
1.
Vilken information vill maskinen frmedla till anvndaren?

beskriver det budskap som maskinen vill att anvndaren ska uppfatta
2. Hur frmedlas informationen till anvndaren?

beskriver hur budskapet visas fr anvndaren
3.
Vad r den bakomliggande orsaken till informationsbehovet?

beskriver varfr systemet vill frmedla ett budskap (svaret kan i enkla fall vara samma
svar som p frga 1)
4. Vad fr tgrder ska anvndaren vidta?

beskriver vilka handlingar eller beslut som maskinen vill att anvndaren ska utfra
eller fatta
Exempel telefonen ringer:
1. inkommande samtal
2. periodisk ringsignal
3. ngon har ringt till numret
4. lyfta p luren och ta samtalet
- 256 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
25.3 CW/ECW som designstd

Cognitive Walkthrough (Lewis och Wharton, 1997) och Enhanced Cognitive Walkthrough
(Bligrd och Osvalder, 2013) (s 112) r metoder fr att analytiskt utvrdera anvndarvnlighet. Men metoderna gr ocks att anvnda under utformningen, om de krs omvnt.
Metoden att anvnda CW/ECW som designstd gr ut p att anvnda upplgget av ECW fr
att stta krav p grnssnittet. En frgeprocess anvnds fr att ta fram vad som behver visas
vid varje tillflle, fr att guida anvndaren till rtt handlingssekvens.
Niv 1 noder/funktioner i HTA:n
1. Kommer anvndaren att veta att funktionen finns tillgnglig?
Frvntar sig anvndaren att denna funktion ska finnas p utrustningen?
2. Vilken typ av ledtrder kan grnssnittet ge som visar att funktionen r tillgnglig?
P vilket stt kan grnssnittet visa att funktionen existerar?
3. P vilket stt ska ledtrdarna utformas s att anvndaren kommer att associera rtt ledtrd med
rtt funktion?
Kan anvndarens frvntningar och grnssnittets ledtrdar n verensstmmelse?
4. Hur ska grnssnittet utformas s att anvndaren fr tillrckligt med terkoppling fr att frst att
nskad funktion valts?
Kan anvndaren se att hon/han r inne och ndrar p rtt stlle? Finns det en tydlig
terkoppling till vilket lge anvndaren r inne i, om denne exempelvis blivit strd?
5. Hur ska grnssnittet utformas s att anvndaren fr tillrckligt med terkoppling fr att frst att
nskad funktion r utfrd?
Kan anvndaren se, efter utfrd handlingssekvens, att rtt funktion har blivit utfrd?
Niv 2 lv/operationer i HTA:n

1. Kommer anvndaren att frska utfra korrekt handling?
Frstr anvndaren, baserat p tidigare givna ledtrdar, vad som skall utfras?
2. Vilken typ av ledtrdar kan grnssnittet ge, s att anvndaren kan upptcka att den korrekta
handlingen r tillgnglig?
Ger grnssnittet ngra ledtrdar till att operationen r tillgnglig och hur den skall utfras?
Till exempel, att det finns en tydligt uppmrkt knapp och att den korrekta handlingen r tydligt
indikerad (att trycka p den).
3. P vilket stt ska ledtrdarna utformas, s att anvndaren kommer att associera korrekt
handling med den nskade effekten?
Kan anvndarens antagna operation och grnssnittets ledtrdar n verensstmmelse? Till
exempel, frstr anvndaren innebrden av ikonen p knappen?
4. P vilket stt ska informationsdonet/styrdonet utformas s att anvndaren kan anvnda det?
r grnssnittet utformat utifrn anvndarens fysiska frutsttningar? Till exempel, har
anvndaren kraft att trycka ned knappen?
5. Hur ska anvndargrnssnittet utformas s att anvndaren kommer att f tillrcklig
terkoppling fr att frst att handlingen r korrekt utfrd?
Frstr anvndaren, efter utfrd handling, att hon/han har gjort rtt?
Relaterat till interaktionen s berr frga 1 p bda niverna anvndarens ml. Medan frga 2
och 3 berr utfrandets avgrund (s 231) och frga 4 och 5 berr utvrderandets avgrund
(s 231). Metoden fokuserar p gissningsbarhet och novisvnlighet och br drfr kompletteras
med metoder som behandlar till exempel memorerbarhet och expertvnlighet.
- 257 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
25.4 Modell fr att utforska "Ergonomins Infrastruktur"

Fr att kunna frbttra en verksamhet, s mste man frst hur den fungerar i nulget. Det
gller ven nr man som HF-ingenjr frsker f sin organisation att bli mer centrerad kring
anvndare och anvndningen. Aktrsanalys r ett verktyg med vilket man kan frst sin
organisation. En variant av det, fr att utforska "ergonomins infrastruktur", har utvecklats av
Cecilia Berlin (Berlin, 2011) http://publications.lib.chalmers.se/publication/145926ergonomics-infrastructure-an-organizational-roadmap-to-improved-production-ergonomics.
Aktrsanalysen utgr ifrn en modell frn Berlin (2011), Buchanan och Badham (2008),
Jonker och Pennink (2010) och Kirwan (2000) (figur 25.5) och innehller sju olika steg.
Avsikten med analysen r att den ska fungera som en reflekterande genomgng, dr flera
insikter framkommer, frmst om frutsttningarna fr ergonomifrbttring och de inblandade
parternas ml. Att rikta in lsningen p ett stt som gynnar de flestas agenda kan vara en
vning i lyhrdhet och kommunikation, men kan ocks avsevrt underltta implementeringen.
Figur 25.5 Modellens steg och struktur
- 258 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Steg 1: Identifiera ergonomiaktrer

Brja med att lista alla aktrer bde mnskliga och icke-mnskliga som har inflytande
ver ergonomi eller implementering av frndringar i organisationen.
Det kan vara personer, roller, intressegrupper, avdelningar, objekt, bestmmelser eller system
som har inflytande. Ngra exempel:
ergonomer
ingenjrer
arbetare/anstllda
fretagshlsovrd
metoder
simuleringar
checklistor
modellbygge
policyer
lagar
...
Steg 2: Problemformulering
Formulera tydligt: Vad r det fr ergonomiproblem som vi vill studera, utvrdera eller lsa?
Steg 3: Aktrernas frhllningsstt till problemet
Fundera p hur de olika aktrerna frhller sig till problemet eller designfrslaget. Identifiera
vilken av de typer som presenteras i tabell 25.1, som bst motsvarar deras stt att agera.
Tabell 25.1 Olika typer av aktrer i organisationen
Aktr
Beskrivning
Problemskapare
Tar upp problemet p den officiella agendan s det fr erknnande

- Har makt och auktoritet att placera problem p agendan
- Uppmrksamma problemet och bestmma dess
prioriteringsniv
- Har uppfyllt sin uppgift nr andra fr ansvar fr problemet
Problemvertygare
Anvnder siffror, mtvrden och kvantifiering fr att vertyga

ngon annan att problemet r giltigt
Gr ngon annan en tjnst genom att behlla problem p
agendan/stdja saken
- Kan behlla problemet p agendan ven om de inte sjlva
pverkas
- Stdjer problemets idgrund pga politiska, finansiella eller
knslomssiga skl
- Bidrar inte till lsningen
Problemsponsorer
Problemgare
Tilldelas ansvaret (i egenskap av mest lmpliga aktr) nr

problemet tas upp p agendan
- Har mandat att avgra nr ett problem r lst
- r nrmaste "portvakt" eller kontaktperson till
problemdomnen (platsen dr tgrd behvs)
- Kan utse andra som problemlsare
- 259 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Problemlsare
Eller "Lsningsbidragare"
- Kan bidra helt eller delvis till lsningen
- Delvis = ger input som stdjer beslut
- Mjliga delvisa bidragare: Expert, Lobbyist eller Facilitator
Problemdrabbade
De som lper risk att pverkas negativt av problemet och dess

fljder
- Problemet pverkar (eller orsakas av) dem
- Kan vara bde individer och vldefinierade grupper som
kmpar med problemet
- Kan eventuellt vara inblandade i att placera problemet p
agendan
Steg 4: Analysera problemaktrerna lite nrmare

Anvnd frgorna i tabell 25.2 fr att analysera de aktrer som identifierades i fregende steg.
Tabell 25.2 Utvecklade frgor fr respektive aktrsgrupp
Aktr
Frgor fr att analysera:
Problemskapare
Hur kom frgan upp?

Vilka frdelar frvntar man sig av att lsa problemet?
Problemvertygare
Vilken sorts kompetens frvntas av den som ska vertyga?

Nr i processen utses de och av vem?
Problemsponsorer
Vad vinner de p att behlla frgan p agendan?
Problemgare
Nr anser man att problemet r lst?

Hur kan ergonomiagenter f tillgng till sakfrgan
(information, tillgng till platsen etc.) ?
Vem utnmns till problemlsare av problemgaren?
Problemlsare
Vem bidrar med expertkunskap i beslutsfattandet?

Vem frsker driva frgan mot en viss riktning (lobbying)?
Vem kan bryta ner/ frenkla lsningen av problemet?
Problemdrabbade
Hur drabbas de av att problemet frblir olst?

Hur pverkas de av att man lser problemet?
Hur kan de involveras i lsningen?
- 260 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Steg 5: Stratifiera problemet (betrakta p flera niver)

Betrakta problemet och de olika aktrerna p olika sociotekniska niver, utifrn Kirwans
modell (Kirwan, 2000): p vilka niver underlttas respektive "fastnar" problemlsningen?
Beror det p de mellanmnskliga eller tekniska frutsttningarna, eller p samhlleliga
vrderingar, eller rentav p mognaden hos fretaget att frst ergonomi? Figur 25.6 visar
mjliga niver och tabell 25.3 ger en nrmare frklaring av de olika nivernas knnetecken.
Nivmodellen r en vidareutveckling och anpassning av Kirwans tankar.
Figur 25.6 Nivmodell baserad p teori frn Kirwan (2000)
- 261 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Tabell 25.3 Sju sociotekniska niver att studera problemet p
Niv
Grnssnittsniv
Var, hur och i vilken
form man interagerar
Projektniv
Ergonomiagentens
frhllande till
projektrelaterade
funktioner som skerhet,
konstruktion, process
etc.
Fretagsniv
Problemets placering i
organisationen
(avdelning,
underavdelning)
relaterat till vem som r
problemgare.
Personalniv
Ergonomiagentens rang
i fretagshierarkin
Utomfretagsniv
(extern)
Hur utomstende
organisationer och
organ pverkar
ergonomiverksamhet och
integration i fretaget
Frgor fr att utveckla:

Var, hur och i vilken form sker kommunikation mellan aktrer
t.ex. mten, rapporter, korrespondens, presentationer och
pressreleaser?
Hur relaterar frgan till projektrelaterade fretagsfunktioner/

avdelningar (t.ex. skerhet, konstruktion, design, process etc?)
Hur kommunicerar aktrerna som r involverade i frgan?
Ses frgan/problemet som ett eget projekt (tidsbegrnsat med
leveranskrav) eller som kontinuerligt underhllsarbete?
Hur lngt strcker sig projektet i tiden?
r ergonomiagenten medlem i ett team eller ensam aktr?
Vad finns det fr mjligheter att infra och nyttja nya
ergonomimetoder eller teknologier?
Finns det en potential att visa att en ergonomisk lsning ger en
affrsnytta?
Har denna avdelning tillgng till och kontakt med de
problemdrabbade?
r den freslagna lsningen en korttids- eller lngtidslsning?
Finns det krav p att flja ergonomiska designdirektiv?
Finns det ett uttalat ergonomiperspektiv p lsningen, eller
ingr omrdet ergonomi som underrubrik till andra
benmningar s som skerhet, hlsa eller motsvarande?
Hur lng tid har man p sig fr att finna en lsning?
Var i fretagshierarkin r ergonomiagenten placerad?
Har ergonomiagenten tillgng till aktrer "hgst upp" i
ledningen?
Hur vl frstr ergonomiagenten affrs-/produkt/processrelaterade aspekter?
Hur god frstelse och std fr ergonomi finns det hos
ledningen?
Kan ergonomiagenten synkronisera ergonomirelaterade
lsningar till fretagets behov och ml?
Hur mycket pverkan p lsningen kommer frn utomstende
organisationer och aktrer?
Finns det lagtexter, standarder, frfattningar eller
kontrollerande organ som bestmmer lsningens innehll och
utformning i detalj?
Vilka nya teknologier r p ingng?
Vilka lsningar anvnder konkurrenter?
Vilka industriforum, akademiska organisationer, ntverk eller
arbetarbaserade organisationer kan man vnda sig till fr
input?
- 262 -
Chalmers
Samhllsniv
Respons till utomstende
hndelser, rdande
vrderingar och
kulturella skiftningar
Mognadsdimension
(tid)
Tidsvarierande
processer:
1) Systemets designcykel
2) Ergonomins
integrationsprocess
3) Omgivnings- och
fretagsegenskaper
Lars-Ola Bligrd
Hur kan lsningen pverkas av:

Regeringsbeslut och policyutveckling?
Fretagsuppkp eller dylik frndring, infrlivande i
annan fretagskultur?
Privatisering?
Respons p allvarliga olyckor, katastrofer, incidenter eller
produktterkallelser?
Allmnhetens uppfattning om branschen i stort (bde vad
gller arbetet och produkten)?
Hur lngt har fretaget ntt i att integrera ergonomi i sin
affrsmodell och arbetsprocesser som berr lsningen?
Nr i systemets designcykel brukar ergonomi tas upp?
Hur lnge har en ergonomiansvarig eller motsvarande funnits
p fretaget och i vilken organisatorisk form (t.ex. en person,
en grupp, en kommitt eller avdelning)?
Steg 6: Identifiera maktbeteenden mellan olika aktrer

I steg 6 anvnds de olika beteendena i tabell 25.4 fr att studera samspelet mellan aktrerna.
Vad anvnds mest?
Tabell 25.4 Maktbeteende enligt Buchanan och Badham (2008)
Svenska
Belning
Engelska
Reward
Frklaring
Aktren har tillgng till eftertraktade belningar, som
ges i utbyte mot samarbete och lydnad.
Exempel: Ersttning, bonusar, berm, priser,
befordran, komplimanger etc
Tvng
Coercion
Aktren kan bestraffa eller utfrda onskade

sanktioner.
Exempel: hot, mobbning, verbala och icke-verbala
nedsttande budskap, undanhllande av ndvndiga
resurser etc
Auktoritet
Authority
Karismatiskt
beteende
Referent
Aktren har auktoritet och mandat att styra

verksamheten i egenskap av sin roll eller hierarkiska
stllning.
Exempel: Tvng p att andra mste lyda, "spela chef",
missbruka auktoritet, utva ledarskap nr behov
uppstr
Aktren har hgt vrderade kunskaper och personliga
egenskaper som kan och br efterliknas.
Exempel: Karisma, vnskap, delande av personlig
information, strkande av gemensamma vrderingar,
perspektiv och preferenser, msesidiga skyldigheter,
att bidra med ngot som ses som vrdefullt av andra
- 263 -
Chalmers
Expertroll
Expert
Vrdefull
information
Information
Samhrighet med
beslutsfattare
Affiliation
Grupptillhrighet
Group
Lars-Ola Bligrd
Aktren har verlgsen sakkunskap relevant fr

situationen och uppgiften som ska lsas.
Exempel:
- kunskap som vrderas hgt av andra
- ges vid frfrgan
- hjlpa andra
- oombedda expertutltande
- expertis som delges nedsttande och tvingande
- undanhllande av expertis nr den behvs
Aktren har tillgng till vrdefull information (ofta
strategisk) tack vare position i hierarkin, erfarenhet
eller kontakter.
Exempel: kontroll av informationsflden, srskilt
mellan verordnade i en hierarki
Aktren r i nra kontakt med en auktoritet som
hon/han "lnar" makt ifrn.
Exempel: vara stllfretrdande fr en verordnad, att
handla enligt verordnads nskeml, missbruk av sin
kontakt fr att frverkliga personliga ml, eller att
anvnda "negativ samhrighet" via rigida
personalpolicyer och bokfrings- och
administrationssystem
Aktren tillhr en erknd grupp med inflytande eller en
med erknd uppgift.
Exempel: Kollektiv problemlsning, kreativ
brainstorming, konfliktlsning, dominering av ett ftal
individer, "grupptnkade"
Steg 7: Identifiera mjliga ingngar till att lsa problemet.

- Hur kan ergonomiagenten f tillgng till problemlsningen?
- Vilka viktiga relationer kan bildas och strkas?
- Vilka andra agenters ml gr att "haka p"?
- Vad r enklaste lsningen som gr att n utan stor anstrngning (s kallad "lgt
hngande frukt")?
- 264 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
26 Utvecklingen av ACD3-processen
I det hr kapitlet presenteras frst det teoretiska resonemang som ligger till grund fr ACD3processen och sedan beskrivs och motiveras utvecklingen av processen.
26.1 Designprocesser
Processen att skapa ngot r central fr alla kreativa aktiviteter och professioner. Syftet med
kapitlet r att presentera olika synstt p designprocesser och utvecklingsprocesser, vilka jag
har kommit i kontakt med. Jag jmfr och reflekterar ver dem och presenterar min syn p
hur designprocessen br beskrivas. Fokus ligger p hur designprocessen struktureras och
systematiseras fr att beskriva arbetet med att ta fram nya artefakter. Mlet r en generell
designprocess som fungerar mot mnga applikationer och ger std t de personer som verkar i
designprocessen.
Kapitlet fortstter med en redogrelse av olika processbeskrivningar. Drefter fljer en
reflektion ver processerna, dr olika skillnader lyfts fram. Utifrn de hr skillnaderna fljer
ett resonemang, som visar hur jag anser att en designprocess br beskrivas och slutar med mitt
frslag p en komplett utvecklingsprocess.
Vad r d en designprocess? Enligt Kroes (2002) r det arbetet som sker genom att frvandla
en funktionell beskrivning av en artefakt till en strukturell beskrivning (figur 26.1). Jag tolkar
det som att designprocessen startar i en beskrivning av "vad" och slutar i en beskrivning av
"hur", dr arbetet i designprocessen gr ut p att realisera en id.
Input
Functional
Description
Output
Design Process
Structural
Description
Figur 26.1 Designprocess enligt Kroes (2002)
Frgan r d hur detta ska g till? Jones (1992) delar upp designprocessen i tre aktiviteter:
Divergence Transformation Convergence (DTC), vilka jag tolkar p fljande stt:
1. Divergence: utforska designrymden, dvs underska vilka lsningar som r mjliga
inom de ramar som finns
2. Transformation: identifiera de viktigaste designvariablerna fr den aktuella nivn
3. Convergence: bestmma designvariablerna, dr bestmning kan vara ett designbeslut
eller en eller flera nya designvariabler
En annan modell r frn Kruger och Cross (2006). De presenterar en "expertise model of the
design process", vilken innehller fljande aktiviteter:
1.
2.
3.
4.
gather data
assess value and validity of data
identify constraints and requirements
model behavior and environment
5.
6.
7.
8.
define problems and possibilities

generate partial solutions
evaluate solutions
assemble a coherent model
En tredje, mer detaljerad, modell fr designprocessen r frn Fuller vilken beskrivs av

Friedman (2000). Fullers modell ser ut som fljer:
1. Subjective process of search and research
teleology
intuition
conception
apprehension
- 265 -
comprehension
experiment
feedback
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
2. Generalization and objective development leading to practices

prototyping #1
installation
prototyping #2
maintenance
prototyping #3
service
production design
reinstallation
production modification
replacement
tooling
removal
production
scrapping
distribution
recirculation
En fjrde detaljerad processmodell beskrivs av Roozenburg och Cross (1991). Den benmns
"The consensus model of the engineering design process" och bestr av fyra faser:
clarification of the task
conceptual design
embodiment design
detail design
"The consensus model of the engineering design process" bygger enligt Roozenburg och
Cross p en systemmodell fr utveckling av komplexa system. Denna utvecklingsmodell har
tv dimensioner. Den ena dimensionen motsvarar faser i en maskins livscykel, exempelvis:
feasibility study
planning for production
preliminary design
planning for distribution
detailed design
planning for retirement
Den andra dimensionen beskriver sedan aktiviteter som sker i varje fas av den frsta
dimensionen och de r:
analysing and defining the problem
synthesise solutions
simulating/predicting performance
evaluation and choosing the best
Jag fortstter med tre processer kopplade till produktutveckling. De hr knda
beskrivningarna av designprocessen (ocks kallat utvecklingsprocessen) r Johannesson et al.
(2004), Ullman (2002), Ulrich and Eppinger (2004), tabell 26.1. Processerna har stort fokus
p produktutveckling och mekanisk design.
Tabell 26.1 Processer fr produktutveckling
Johannesson et al. (2004)
Ullman (2002)
frstudie
indentify needs
produktspecifikation
plan for design process
konceptgenerering och
develop engineering
utvrdering/konceptval
specification
layoutkonstruktion
develop concepts
detaljkonstruktion
develop product
prototypprovning
produktionsanpassning
- 266 -
Ulrich and Eppinger (2004)

concept development
system-level design
detail design
testing and refinement
production ramp-up
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Identify needs for

human-centered
design
Understand and
specify the context of
use
Evaluate designs
against
requirements
Product satisfies
specified
requirements
Specify the user

and the
organisational
requirements
Produce design
solutions
Figur 26.2 Human-centered design activities ISO 13407 (1999)
Nsta tv modeller kommer frn mitt forskningsomrde inom HFE: IEC-modellen och ISOmodellen. ISO-modellen, Human-centered design activities ISO 13407 (1999), r en cirkulr
process (figur 26.2) och bestr av delarna:
identify needs for human-centered design

understand and specify the context of use
specify the user and the organizational requirements
produce design solutions
evaluate designs against requirements
product satisfies specified requirements
ISO-modellen r framtagen frmst fr arbete med anvndarvnlighet inom programvara och

IT-system.
Design Controll
Post-Market
Surveillance
User
Research
Conceptual
Design
Deployment
Iterative
Cycle
Regulatory
Approval
Requierment
& Criteria
Development
Evaluation
Verification
& Validation
Design
Input
Detailed
Design &
Specification
Design
Input
Input from users is typically obtained at nearly every stage in the circle.
Figur 26.3 IEC 60601-1-6 Usability Engineering Process
- 267 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
IEC-modellen IEC 60601-1-6 Usability Engineering Process (2004) (figur 26.3) bestr av
fljande delar:
user research
conceptual design
requirement& criteria development
detailed design & specification

evaluation
deployment
IEC-modellen r framtagen fr arbete med anvndarvnlighet inom medicinsk teknik.

Sammanlagt har vi nu allts tio modeller som beskriver design/utvecklingsprocessen:
Kroes (2002)
Jones (1992)
Krugeroch Cross (2006)
Friedman (2000)
Roozenburg och Cross (1991)
- 268 -
Johannesson et al (2004)
Ullman (2002)
Ulrich och Eppinger (2004)
ISO13407 (1999)
IEC60601-1-6 (2004)
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
26.2 Reflektion ver teorierna

Den frsta reflektionen jag gjorde ver de hr processbeskrivningarna var, att hur kan det vara
en sdan stor skillnad mellan modeller som i princip frsker beskriva samma sak.
Modellerna ver designprocessen skiljer sig t p flera olika stt. Den frsta skillnaden r
deras start- och slutpunkter. Hr r Kroes (2002) den som definierar designprocessen som den
mest avgrnsande i en artefakts livscykel, eftersom designprocessen bara r transformationen
frn funktionell beskrivning till strukturell beskrivning. I andra nden av skalan finns
Friedman (2000) och IEC 60601-1-6 (2004) som i princip tar med en artefakts hela liv i
designprocessen. En frsta central frga att beskriva d det gller en designprocess r allts
var den brjar och var den slutar.
Nsta skillnad mellan modellerna r vad det r fr typ av struktur som hller dem samman.
Mnga modeller ver designprocessen utgr frn artefaktens livscykel, men ngra utgr mer
ifrn karaktristiken hos de faktiska aktiviteterna. Jones (1992) modell har ingen koppling till
livscykeln utan utgr frn vergripande designaktiviteter, medan ISO 13407 (1999) har ett
cykliskt frlopp med mer detaljerade aktiviteter. Intressant r att Roozenburg och Cross
(1991) tar upp en modell med tv dimensioner, dr den ena har livscykelfokus, medan den
andra dimensionen har aktivitetsfokus. En andra central frga fr en utvecklingsprocess r
allts efter vilken grundstruktur den ska vara uppbyggd.
Ytterligare skillnader mellan modellerna r abstraktionsnivn i namngivningen av processens
delar. Hr har Jones (1992) en abstrakt beskrivning med orden Divergence, Transformation
och Convergence, medan modeller av Kruger och Cross (2006), Friedman (2000) och ISO
13407 (1999) r mer konkreta i beskrivningen. En tredje central frga r allts p vilken
abstraktionsniv som delarna i en processmodell ska beskrivas. r den fr abstrakt kar
sannolikheten att den inte r till hjlp, men om beskrivningen dremot r fr konkret kar
sannolikheten att modellen inte passar fr det specifika fallet.
Den fjrde och kanske viktigaste skillnaden gller fokus p iterationer i modellbeskrivningarna. Hr har ISO 13407 (1999) ett stort fokus p det iterativa, d modellen r uppbyggd
som en cirkulr process. ven Kruger och Cross (2006) och IEC 60601-1-6 (2004) har stora
inslag av iterativitet. Andra som Friedman (2000), Johannesson et al (2004), Ullman (2002)
och Ulrich and Eppinger (2004) har inte alls detta fokus, utan fokuserar mer p
utvecklingsarbetet som en linjr process, dr stegen fljer i en bestmd ordning. En fjrde
central frga fr en designprocess r allts relationen till iterativiteten i designarbetet.
Sammanfattningsvis visar skillnaderna mellan de tio processerna att det finns (minst) fyra
centrala frgor att ta hnsyn till, nr jag nu ska ta fram min egen version av designprocessen.
Frgorna r:
Vad r start- och slutpunkt fr designprocessen?

Vad r grundstrukturen fr processbeskrivningen (livscykel eller aktiviteter)?
Vad r abstraktionsnivn p beskrivningen av delarna?
Vad r nivn p iterativiteten?
- 269 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
26.3 Frslag p process

Hr fljer mitt frslag p en utvecklingsprocess beskriven utifrn grundstruktur, start och
slutpunkt, niv av iterativitet och abstraktionsniv.
Iterativa
aktiviteter
Grundstruktur fr processbeskrivningen (livscykel eller aktiviteter)

Det grundlggande fr min designprocess r vilken struktur som processen ska ha. Det finns
stora frdelar med att bde arbeta efter maskinens livscykel och att arbeta efter de olika
typerna av aktiviteter som sker, vilket exempelvis Jones (1992) beskriver. Min erfarenhet frn
projekt inom akademin och industrin visar att man ofta arbetar efter bda principerna
tillsammans. Jag vljer drfr att ha en tvdimensionell struktur, precis som Roozenburg och
Cross (1991) och Hall (1962). De beskrev modeller fr utveckling av komplexa system med
en dimension fr livscykeln och en dimension fr aktiviteterna (figur 26.4).
Vertikal
dimension
Abstraktionssteg detaljniv maskin
Figur 26.4 De tv dimensionerna fr en utvecklingsprocess
Start och slutpunkt fr designprocessen

Fr mig r det naturligt att designprocessen fr en artefakt strcker sig frn det att ett problem
eller ett behov upptcks eller identifieras till att lsningen r fullstndigt definierad, men att
designprocessen sedan inte gr in p hur sjlva lsningen realiseras eller anvnds. Hur kan
frden frn behov till artefakt delas upp i faser? Jag ser utifrn mitt HFE-perspektiv att
dimensionen fr livscykeln kan delas upp i tre huvudaktiviteter. Den frsta r arbetet med att
frst problemet och behoven fr artefakten. Den andra r arbetet med att ta fram hur
artefakten ska uppfra sig utifrn anvndarens perspektiv (utsidan). Den tredje r arbetet med
hur artefakten internt ska se ut och fungera. Med detta resonemang blir min designprocess
klart mer omfattande n den av Kroes (2002), men mindre omfattande n den av Friedman
(2000). Min designprocess ligger fljaktligen mer i linje med modellen ver designprocessen
som Kruger och Cross (2006) presenterar.
Niv av iterativitet
Nr vi nu kommer in p nivn av iterativitet, beror den mycket p den andra dimensionen av
processen och att det dr finns aktiviteter som upprepas flera gnger under designprocessen.
Exempelvis r det svrt att i brjan av processen veta exakt vilken information som behver
samlas in och det r ocks oklokt att vnta med all utvrdering till slutet av hela designprocessen. Det behver allts finnas en cyklisk process som inkluderar datainsamling och
utvrdering kontinuerligt under designprocessen.
Jag vljer att anvnda aktiviteterna: planering, datainsamling, analys, idgenerering, syntes,
utvrdering och dokumentering. Aktiviteterna passar bra in p mnga alldagliga aktiviteter
(tabell 26.2) och det r en generell kognitiv process fr problemlsning.
- 270 -
Chalmers
Tabell 26.2 Dagligt iterativt arbete

Tnda ljuset
Laga mat
1. Vilja tnda ljuset fr 1. Vilja tillaga ngot
det r mrkt i rummet
gott fr man r hungrig
2. Leta efter
2. Se vad som finns i
strmbrytare
kylskpet
3. Fundera p hur
3. Fundera p vilka
strmbrytarna fungerar matrtter som gr att
tillaga
4. Komma p vilken
4. Komma p vilken
strmbrytare som ska
matrtt som ska tillagas
vljas
5. Trycka p
5. Tillaga matrtten
strmbrytare
6. Notera om ljuset
6. Smaka av
blev tnt
Om inte tnt, g till 2,3 Om inte smakligt,
eller 4
g till 2,3 eller 4
7. Komma ihg vilken
7. Skriva ned receptet
knapp som var rtt
Lars-Ola Bligrd
Lsa mekaniktal
1.Vilja lsa talet fr att
klara tentamen
2. Lsa talet frn
tentamenstesen
3. Fundera p mjliga
angreppsstt
Kognitiv process
Planering
4. Komma p vilket
angreppsstt som ska
anvndas
5. Lsa talet
Idgenerering
6. Gra rimlighetskontroll
Om inte rimligt, g till
2,3 eller 4
7. Renskriva uppgiften
Utvrdering
Datainsamling
Analys
Syntes
Iterera
Dokumentering
Problemlsningsprocessen kan ocks frklaras som fljer. Frst formulerar vi ett ml fr vad
vi vill uppn (planering). Drefter samlar vi in information frn omvrlden (datainsamling),
fr att skaffa oss aktuell kunskap om situationen. Vi tolkar informationen och funderar ut ett
stt, det bsta sttet, fr att n mlet. Drefter utfr vi olika handlingar fr att n vrt ml. Till
sist utvrderar vi vrt resultat mot det uppsatta mlet. Om vi inte ntt mlet, brjar vi om frn
brjan och samlar in ytterligare data; en iterativ process har startat. Nr vi r njda med
resultatet, dokumenterar vi det p papper eller i minnet.
Aktiviteterna i tabell 26.2 r lmpliga fr den vertikala strukturen fr ACD3-processen av ett
antal orsaker. Utvecklingsarbete innehller en stor del problemlsning, dr det r nya problem
som behver lsas i varje fas, vilket gr att de sju aktiviteterna r passande som beskrivning.
Strukturen lyfter fram analys och syntes, som ocks r viktiga designaktiviteter, med
idgenereringen som verbryggare mellan dem. Strukturen tar ocks med bde frarbete
(planering) och efterarbete (dokumentering), vilka r betydelsefulla fr utvecklingsarbetet.
Planeringen stdjer ett genomtnkt tillvgagngsstt, medan dokumenteringen gr att
designbesluten sammanstlls fr kommande utvecklingsarbete. Slutligen innehller strukturen
utvrdering och iterativitet, vilka r efterfrgade i det anvndningscentrerade utvecklingsarbetet.
Tabell 26.3 PDCA-cykeln jmfrt med ACD3-processens vertikala struktur
PDCA-cykeln
Plan/Planera
Do/Gra
Check/Studera
Act/Agera
Kognitiv process
Planering
Datainsamling
Analys
Idgenerering
Syntes
Utvrdering
Dokumentering
Frklaring ACD3-processen
Planera utvecklingsarbete
Utfra utvecklingsarbete
Utvrdera resultatet av utvecklingsarbetet
Dokumentera och g vidare till nsta fas
Upplgget med de sju aktiviteterna kan ses som en vidareutveckling av PDCA (Plan-DoCheck-Act) i cykeln dr Do/Gra har blivit uppdelat i fyra separata delar, tabell 26.3. En
sdan frfinad uppdelning behvs fr att gra delarna i designarbetet tillrckligt synliga.
Olika grafiska stt kan anvndas fr att beskriva den iterativa processen i ACD3-processen.
Figur 26.5 beskriver en linjr modell i stil med tabell 3.3, sidan 36. Den beskrivningen missar
- 271 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
dock att det i de flesta fall finns planering och dokumentering med vid alla de iterativa
delarna, vilket illustreras bttre i figur 26.6 som r mer av boxform. Idgenereringen har hr
ftt en liten mindre ruta, d den r en flytande vergng mellan analys och syntes, dr
resultaten frn analysen anvnds fr att bestmma innehllet i syntesen. Ett tredje stt att
illustrera p r figur 26.7 som r en mer cirkulr beskrivning. Vilken form som anvnds i ett
projekt fr att beskriva processen r beroende p vad som vill framhvas. Att det hr finns tre
varianter fr att beskriva det iterativa arbetet, syftar just till att visa p att det finns mer n ett
stt att beskriva samma arbetsstt.
1.Planering
2.Datainsamling
1.Planering
3.Analys
2.Datainsamling
4.Idgenerering
5.Syntes
6.Utvrdering
7.Dokumentering
3.Analys
6.Utvrdering
Id
4.
ge
re
ri n
g
Figur 26.5 Iterativa aktiviteter i linjr

form
ne
5.Syntes
7.Dokumentering
Figur 26.6 Iterativa aktiviteter i boxform
Figur 26.7 Cirkulr beskrivning av de iterativa aktiviteterna
Frgan som kvarstr r vilken abstraktionsniv som beskrivningarna av delarna ska ha. Jag
vljer fr dimensionen aktivitet (vertikal struktur) att behlla de namn som jag har angett i
tabell 26.2. Jag tycker att de ligger p en bra abstraktionsniv och kan anvndas fr alla
delarna i dimensionen fr livscykeln.
- 272 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Den vertikala (iterativa) dimensionen av ACD3-processen r ven gjord fr att fungera med
andra beskrivningar av utvecklingsprocessen. Figur 26.8 visar hur aktiviteterna i den vertikala
dimensionen verensstmmer med Jones (1992) designaktiviteter, Roozenburg och Cross
(1991) andra dimension och ISO 13407 (1999) iterativa process. Det syns tydligt att de tv
frsta stmmer vl verens i fldet, fast avgrnsningarna mellan faserna r olika. Denna
dimension r allts en cyklisk process som upprepas tills resultatet r tillfredsstllande och
arbetssttet stmmer vl verens med det som beskrivs i ISO 13407 (1999).
Iterativa aktiviteter
Jones, 1992
Planering
Roozenburg och
Cross, 1991
ISO 13407, 1999
Analysing and defining the

problem
Datainsamling
Divergence
Understand and specify the

context of use
Analys
Specify the user and the

organizational requirements
Transformation
Idgenerering
Synthesise solutions
Produce design solutions
Simulating/predicting
performance
Evaluation and choosing the
best
Evaluate designs against

requirements
Syntes
Convergence
Utvrdering
Dokumentering
Figur 26.8 Jmfrelse av olika beskrivningar av aktivitetsdimensionen
Abstraktionsniv horisontell struktur (livscykeln): Frsta upplagan

(Nedan redogrs fr den struktur som finns i frsta upplagan av boken, vilken skiljer sig frn
den som har presenterats hr tidigare.)
Nsta beslut gller hur den horisontella strukturen ska delas i mindre delar. Nr det gller
livscykeln vljer jag att benmna de tre delarna: behovsidentifiering, utformning och
konstruktion.
D mycket av HFE- aktiviteterna sker i utformningsdelen, br den delas upp i faser fr att
mer tydliggra hur processen framskrider. ven konstruktionsdelen kan delas upp i faser,
men d mindre HFE- aktiviteter sker under konstruktionen, gr jag ingen uppdelning av den.
Utformningsdelen delas upp i tre faser: (1) funktionsoch uppgiftsutformning, (2)
vergripande utformning och (3) detaljerad utformning.
Funktions- och uppgiftsutformning
identifiering av funktioner som behvs fr att uppn systemmlen
frdelning av funktioner mellan mnniskan och maskinen
utformning av mnniskans och maskinens uppgifter
identifiering av kritiska designvariabler
utformning av maskinens huvuddrag och frmsta egenskaper
bestmning av designvariabler
fullstndig beskrivning av maskinen sedd utifrn anvndarens synvinkel
- 273 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Sammansatt process: Frsta upplagan

Designprocess r allts tvdimensionell, dr det p den ena dimensionen finns fem faser i en
maskins livscykel: (1) behovsidentifiering, (2) funktionsoch uppgiftsutformning,
(3) vergripande utformning, (4) detaljerad utformning och (5) konstruktion. P den andra
dimensionen finns sju aktiviteter: (1) planering, (2) datainsamling, (3) analys,
(4) idgenerering, (5) syntes, (6) utvrdering och (7) dokumentering. D de tv dimensionerna
placeras tillsammans, uppstr en modell ver den tnkta designprocessen (figur 26.9).
Planering
Datainsamling
Behovsidentifiering
Funktionsoch uppgiftsutformning
vergripande
utformning
Detaljerad
utformning
Konstruktion
Analys
Analys
Analys
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Idgenerering
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Syntes
Utvrdering
Dokumentering
Figur 26.9 Freslagen tvdimensionell designprocess i frsta upplagan
I livscykelns alla fem delar utfrs aktivitetsdimensionen. Frst sker en planering ver vad som
ska ske och den anpassas sedan fortlpande. Drefter kommer datainsamling som innebr att
aktuell information samlas in frn omvrlden. Analys betyder att det insamlade materialet
bearbetas fr att skapa ny frstelse. Under syntesen skapas ngot nytt med utgngspunkt frn
analysen. Mellan analys och syntes verkar idgenereringen. Drefter utvrderas det som
skapats och slutligen dokumenteras hela arbetet (bttre r om detta grs kontinuerligt).
Det finns fyra kontinuerliga aktiviteter som pgr under hela processen: planering,
datainsamling, utvrdering och dokumentering. Datainsamling och utvrdering (frmst med
anvndare och mot anvndningen) har placerats hr fr att betona att de ingr i var och en av
de hr delarna, allts kontinuerligt under processen i mer eller mindre grad. Var och ett av de
fem sekventiella blocken bestr sedan av aktiviteterna analys och syntes. Iterationen inom
varje enskild fas fortskrider tills utvrderingen visar att resultatet r tillfredsstllande och d
frs processen vidare till nsta fas.
- 274 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Abstraktionsniv horisontell struktur (livscykeln): Andra upplagan

I inledningsskedet av uppdateringen till andra upplagan bestmdes att namnet p den andra
fasen i processen skulle bytas ut mot anvndningsutformning, fr att utformning av funktioner
och uppgifter var ngot som faktiskt utfrdes under hela utformningsarbetet.
I arbetet med PU2B-modellen uppkom diskussioner om fokus fr utvecklingsarbetet och hur
det kan frndras. Arbetet resulterade i en tnkbar arbetsgng:
1.
2.
3.
4.
Fokus p anvndaren: anvndarcentrerat arbete

Fokus p anvndningen: anvndningscentrerat arbete
Fokus p teknisk arkitektur: teknikcentrerat arbete
Fokus p maskinens utsida: interaktionscentrerat arbete
Den tnkta arbetsgngen stmde vl verens med de fyra frsta delarna i

utvecklingsprocessen, s den franledde ingen frndring av den horisontella strukturen utan
snarare strkte den.
Den frndring som nu grs r att ett kapitel om produktion, som tidigare utelmnats, lggs
till. Detta fr att frtydliga den roll som HF-ingenjren i utvecklingsprojektet har vid
tillverkningen av maskinen.
Inre struktur: Andra upplagan
Det som var den utlsande faktorn fr att skriva den andra upplagan av boken, var
uppkomsten av den inre strukturen fr utvecklingsprocessen. I ett retroperspektiv var det nu
tydligt att det var processens svaga lnk och ngot som troligen har gjort den lite svr att
tillmpa, d det inte har varit tydligt och systematiskt hur de olika delarna skulle fyllas med
resultat.
Den inre strukturen som uppkom i utveckling av PU2B-modellen (Bligrd och Nilsson, 2015)
r mycket inspirerad av abstraktionsniverna frn Andersson (2010): struktur, process,
funktion, uppgift och situation. Framtagandet av den inre strukturen innebar en hel del
funderande p vilka delar (objektstyper) som skulle ing och hur dessa skulle organiseras. En
central frga var om alla objektstyper skulle finnas med i varje fas. Figur 26.10 visar en tidig
id fr den inre strukturen. Mycket av funderingarna handlade om p vilka olika stt det var
relevant att beskriva den maskin som var under utveckling och beskrivningssttens inbrdes
relation till varandra. Arbetet resulterade i de fem objektstyperna:
Problem - de svrigheter eller brister som maskinen ska lsa

Struktur - den abstrakta uppbyggnad som behvs fr att lsa problemet
Funktion - de funktioner som behvs fr att lsa problemet
Aktivitet - den mnskliga aktivitet som behvs fr att lsa problemet
Realisering - den fysiska konkretisering som behvs fr att lsa problemet
De fem olika typerna av objekt r allts fem olika typer av modeller att beskriva en design p,
dr varje modell lyfter fram specifika perspektiv. Tanken p att anvnda olika modeller i
designarbetet r inte ny. Till exempel s anvnder sig Rapid Contextual Design (Holtzblatt et
al., 2004) av fem modeller, vilka ger olika perspektiv p hur arbetet utfrs:
Fldesmodell - beskriver kommunikation och samordning och de olika roller

mnniskor har i arbetet
Kulturmodell - beskriver kultur och policy i arbetet
Sekvensmodell - beskriver detaljerat de steg som utfrs fr att lsa en uppgift
Fysisk modell - beskriver den fysiska miljn som stder det avsedda arbetet
Artefaktmodell - beskriver hur artefakter anvnds fr att utfra arbetet
- 275 -
Problem
Anvndning
Kravsttning
Design
Chalmers
Behov &
systemml
Lars-Ola Bligrd
Interaktion &
form
Arkitektur
Anvndningskrav
Delsystem
Maskinkrav
Deldelsystemkrav
Delsystemkrav
Capability
System goals
(vad)
1. System tasks
(hur)
2. Logical
Architecture
3. Extern Function/
Information
1. Logical
Architecture
1. Logical
Architecture
2. Extern Function/
Information
4. User activities
Logical
Architecture
2. Extern Function/
Information
3. User activities
3. User activities
4. Physical
Architecture
4. Physical
Architecture
Physical
Architecture
5. Intern Function/
Information
Intern Function/
Information
Figur 26.10 Exempel p hur den inre strukturen sg ut vi ett tillflle under utvecklingsarbetet
Angende frgan om vilka objektstyper som skulle vara med, s blev till slut resultatet att det
enda rimliga var att alla fem skulle vara med i alla faserna i utvecklingsprocessen fr att det
skulle bli systematiskt och tydligt. Nu nr ramen fr den inre strukturen var satt, s blev nsta
steg att tolka vad objektstyperna egentligen betyder fr respektive fas i utvecklingsprocessen.
Det var en hel del pusslande och tankearbete fr att f ihop det till en fungerande helhet och
det dk ocks upp bde verraskningar och aha-upplevelser i arbetet, nr jag sg vart den inre
strukturen ledde innehllet i processen. Det var i vissa fall som att g p en upptcktsfrd och
figur 26.10 visar ett exempel p hur strukturen sg ut vid ett tillflle under resan. Strukturen
hjlpte till genom att den tvingade frfattaren att tnka till p vilka designbeslut som faktiskt
tas i varje del i utvecklingsarbetet. I ngra fall fick detaljer i innehllet flyttas mellan
processens faser fr att f ihop kopplingarna och fr att gra beskrivningarna av innehllet
tydligare. Fr hela processen skedde en tydlig uppstrckning.
Arbetet resulterade i den struktur som visas i figur 26.11. Figuren visar ocks relationen
mellan objekten bde inom och mellan faserna. Inom en fas styr ett ovanliggande objekt
innehllet i underliggande objekt och mellan faserna s r ett objekt en vidare precisering och
specificering av objektet p steget innan. Den stora nyttan med en sdan inre struktur r att
innehllet blir tydligt, samstmmigt och sammanhngande.
Designniv
Designperspektiv
Effekt
Anvndning
Problem
Problem
Huvudproblem
Anvndning
Struktur
Anvndare & kontext
Arkitektur
Problem
Teknisk arkitektur
Interaktion
Element
Problem
Problem
Interaktion
Interaktion
Struktur
Struktur
Struktur
Struktur
Mnniskamaskinsystem
Logisk arkitektur
maskin
maskin
Logisk arkitektur
element
Funktion
Funktion
Funktion
Vrden och frmgor
Systemfunktioner
Maskinfunktioner
Aktivitet
Aktivitet
Avsedd anvndning
Anvndaruppgifter
Realisering
Realisering
Mjligheter &
begrnsningar
Teknisk princip
och infrande
Aktivitet
vergripande
interaktion
Funktion
Styrning och
information
Aktivitet
Aktivitet
Maskinprocess
Realisering
Realisering
vergripande design
Form och grnssnitt
Figur 26.11 Den inre strukturen fr designarbetet i utvecklingsprocessen
- 276 -
Funktion
Elementfunktioner
Realisering
Implementering
element
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Sammansatt process: Andra upplagan

Planering
Datainsamling
Produktion
Driftsttning
Analys
Analys
Idgenerering
Idgenerering
Syntes
Syntes
Krav
Realisering
Aktivitet
Funktion
Struktur
Problem
Krav
Realisering
Aktivitet
Funktion
Struktur
Syntes
Problem
Syntes
Krav
Syntes
Realisering
Syntes
Aktivitet
Syntes
Funktion
Idgenerering
Struktur
Idgenerering
Problem
Idgenerering
Krav
Idgenerering
Realisering
Idgenerering
Aktivitet
Analys
Funktion
Analys
Struktur
Analys
Problem
Analys
Krav
Analys
Realisering
Konstruktion
Aktivitet
Detaljerad
utformning
Funktion
vergripande
utformning
Struktur
Problem
Behovsidentifiering
Utvrdering
Dokumentering
Figur 26.12 Den sammansatta utvecklingsprocessen frn andra upplagan av boken
Den slutliga utvecklingsprocessen kom allts att bli uppbyggd av tre strukturer: en vertikal, en
horisontell och en inre (figur 26.12). Fr den vertikala strukturen (aktivitetsdimensionen) har
de fem delarna frn frsta upplagan behllits. Frst sker en planering ver vad som ska ske
och den anpassas sedan fortlpande. Drefter kommer datainsamling som innebr att aktuell
information samlas in frn omvrlden. Analys betyder att det insamlade materialet bearbetas
fr att skapa en frstelse. Under syntesen skapas ngot nytt med utgngspunkt frn analysen.
Mellan analys och syntes verkar idgenereringen. Drefter utvrderas det som skapats och
slutligen dokumenteras hela arbetet (bttre r om detta grs kontinuerligt). Iterationen inom
varje enskild fas fortskrider tills utvrderingen visar att resultatet r tillfredsstllande och d
frs processen vidare till nsta fas.
Fr de fem frsta faserna finns sedan en inre struktur bestende av objektstyperna problem,
struktur, funktion, aktivitet, realisering och krav. Det r fr dessa delar som de vertikala
aktiviteterna utfrs (planering, datainsamling, analys, idgenerering, syntes, utvrdering och
dokumentering).
Figur 26.13 visar sedan en cirkulr beskrivning av ACD3-processen. De olika
visualiseringarna finns fr att visa att samma process kan visas p olika stt. Vilken
visualisering som anvnds i projektdokumentationen beror p vilken modell som i det
specifika fallet fungerar bst.
Figur 26.13 Process fr utvecklingsarbetet (cirkulr form)
- 277 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Men hur frhller sig frslaget till de processbeskrivningar som tagits upp innan? ven den
horisontella dimensionen p utvecklingsprocessen r gjord fr att fungera med vl etablerade
beskrivningar av utvecklingsprocesser. Figur 26.14 visar en relation mellan utvecklingsprocesserna beskrivna av Johannesson et al.(2013), Ullman (2010) och Ulrich and Eppinger
(2011). Denna jmfrelse mjliggr synkronisering mellan de olika processerna och nsta
uppslag visar en mer detaljerad jmfrelse.
ACD3-processen
Johannesson et
al, 2013
Behovsidentifiering
Frstudie
Product discovery
Produktspecifkation
Product definition
Konceptgenerering och
utvrdering/konceptval
Conceptual design
Konstruktion
Ulrich and
Eppinger, 2011
Ullman, 2010
Concept devlopment
System-level design
Layoutkonstruktion
Product development
Detail design
Detaljkonstruktion
Prototypprovning
Testing and refinement
Production ramp-up
Figur 26.14 Relationer mellan olika utvecklingsprocesser
Namngivning av processen
I arbetet med att uppdatera boken blev det uppenbart att den freslagna utvecklingsprocessen
behvde f ett namn. Fr det frsta, behvdes namnet fr att gra det tydligare i texten vilken
process som syftas och fr det andra, fr att gra den enklare att kommunicera till
anvndarna (utvecklarna).
Valet fll p att ge processen ett namn bestende av 2-5 tecken, vilka r en frkortning av en
mer utfrlig beskrivning av den freslagna utvecklingsprocessen. Bra var ocks om namnet
kunde syfta fokus p anvndningen och p processens sammanvvda struktur. Vidare var det
bra om frkortningen var densamma bde p engelska och svenska. Den skulle ocks vara ltt
att uttala och vara unik.
Mnga varianter testades innehllande ord som anvndning, integrerad, utveckling, produkt
och deras engelska motsvarigheter. Ett exempel var 2DAU - Den 2-dimensionella
anvndningsutvecklingsprocessen (med 2DUC design process p engelska och) och ett annat
var IHUP - Integrated Human Use Product. Valet fll slutligen p ACD3-processen.
P svenska ska det tolkas som AktivitetsCentreradDesign och p engelska som Activity
Centered Design. Valet gjordes fr att lyfta fram att aktiviteten (anvndningen) har en central
roll i utvecklingsarbetet. 3:an str fr de tre strukturerarna som processen vilar p: horisontell,
vertikal och inre. ACD3 r ven ltt att uttala p bda sprken samt gr det till en unik
frkortning, d inga trffar kunde hittas vid skning p internet (ACD3-processen).
- 278 -
Chalmers
ACD3-processen
(Bligrd, 2015)
Lars-Ola Bligrd
Johannesson et al, 2004, 2013
Initial planering
Frstudie
- Planera hela utvecklingsprocessen

- Detaljplanera behovsidentifieringen
- Problemanalys
- Initial kravspecifikation
Behovsidentifiering
- Datainsamling
- Design effekt
- Framtagning behov
- Utvrdering
- Dokumentering
Produktspecifkation
- Bestmma och beskriva vad som ska uppns
- Bearbetad kravspecifikation
- Datainsamling
- Design anvndning
- Framtagning anvndningskrav
- Utvrdering
- Dokumentering
Konceptgenerering
- Datainsamling
- Design teknisk arkitektur
- Framtagning maskinkrav
- Utvrdering
- Dokumentering
- Funktionsanalys
- Funktionsbeskrivningar
- Preliminr produktlayout
- Tekniska lsningsprinciper
- Ta fram produktkoncept
- Utvrdera produkt koncept
- Datainsamling
- Design form och grnssnitt
- Framtagning delsystemkrav
- Utvrdering
- Dokumentering
Konstruktion
Layoutkonstruktion
- Datainsamling
- Design tekniska element
- Framtagning tillverkningskrav
- Utvrdering
- Dokumentering
- Definiera produktens arkitektur

- Beskriva produktens layout
Detaljkonstruktion
- Dimensionera och vlja ut standardkomponenter
- Konstruera nya, unika detaljer och vlja material
Prototypprovning
- Virtuella prototyper
- Fysiska prototyper
- Testserie
- Slutanpassas fr att passa tillverkningen
- 279 -
Chalmers

Ullman, 2010
Lars-Ola Bligrd
Product development process

Ulrich and Eppinger, 2011
Product Discovery
Planning
- Develop more product ideas

- Itemize projects
- Choose project
- Ariculate market opportunity

- Consider product platform and architecture
- Assess new technologies
Product Definition
Concept Development
- Identify the customers

- Determine the customers' requirements
- Determine relative importance of the req.
- Identify and evaluate the competition
- Generate engineering specifications
- Relate customers' req. to engineering spec.
- Set engineering spec. targets and importance
- Identify relationships between engineering spec.
- Collect customer needs

- Identify lead users
- Identify completive products
- Investigate feasbility of product concepts
- Develop industrial design concepts
- Build and test experimental prototypes
Conceptual Design
- Find the over all function
- Decompose into subsystem
- Generate concepts
- Evaluate concepts
- Make concept decisions
System-Level Design
- Develop product architecture
- Define major sub-systems and interfaces
- Refine industrial design
- Preliminare component engineering
Product Development
Detail Design
- Generate product
- Evaluate product
- Make product decisions
- Define part geometry

- Chose materials
- Assign tolerances
- Complete industrial design documentation
Testing and Refinement

- Test overall performance, reliability, and duration
- Obtain regukary approvals
- Assess enviromental impacts
- Implement design changes
Production Ramp-Up
- Evaluate early product output
- 280 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
26.4 ACD3 fr produktionssystem

Ett vidare arbete som skett med ACD3-processen r att utveckla en ACD3-modell fr
produktionssystem. Nedan i tabell 26.4 presenteras ett frslag p en sdan beskrivning.
Tabell 26.4 ACD3-modell fr produktionssystem
Effekt
Drift
(yttre milj)
(inre milj)
Vad ska produktionsHur ska produktionsCentral
systemet utfra fr arbete? systemet fungera som
frga
helhet?
Den effekt som
Hur produktionssystemet
Primr
produktionssystemet har
ska fungera i stort (sett
design
fr avsikt att uppn i det
utifrn)
sociotekniska systemet
Huvudproblem
Problem drift
Problemperspektiv
Yttre intressenter och
Resurser drift
Strukturkontext
perspektiv
Vrden och frmgor
Systemfunktioner
Funktionsperspektiv
Avsedd produktion och
Aktiviteter aktrer
Aktivitetslivscykel
perspektiv
Princip produktion
Realiserings- Mjligheter och
begrnsningar
perspektiv
Central
frga
Primr
design
Problemperspektiv
Strukturperspektiv
Funktionsperspektiv
Realiseringsperspektiv
Arkitektur
(organisation-maskin)
Hur ska resurser frdelas i
hela organisationen/
fretaget?
Hur produktionssystemets
(resurser) ska samordnas i
tid och rum
Problem arkitektur
Logisk arkitektur
Funktioner i
organisationen
Uppgifter operatrer
Design layout och
organisation
Arbete
(organisation-mnniska)
Hur ska produktionssystemets operatrer
arbeta?
Hur operatrerna ska arbeta i
produktionssystemet
Problem arbete
Verktyg/information
(mnniska-maskin)
Vilket std behver operatrerna fr att
utfra arbetet?
Hur operatrernas verktyg ska vara
utformade
Problem verktyg/information
Detaljerad uppdelning arbetslag
Logisk arkitektur verktyg/information
Styrning och information fr operatr
Funktioner verktyg/information
Detaljerad beskrivning arbete
Procedur verktyg/information
Design instruktioner etc
Design verktyg/information
- 281 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
26.5 Sammanfattning termer fr ACD3-modellens uppbyggnad

System i fokus
Den bakomliggande strukturen fr ACD3-modellens uppbyggnad. Bestr av fem fokus:
Maskinsystemet som helhet
Maskinsystemets externa uppbyggnad (grnssnitt)
Maskinens delsystem
Designniv
Bygger p de olika fokus och delar upp designen i fem abstraktionsniver:
Effekt
Anvndning
Arkitektur
Interaktion
Element
Designperspektiv
Ger fem olika betraktningsstt/betraktningsvinklar fr varje designniv:
Problem
Struktur
Funktion
Aktivitet
Realisering
Kravniv
Bygger p de olika designniverna och delar upp kraven i fem abstraktionsniver:
Behov
Anvndningskrav
Maskinkrav
Delsystemkrav
Tillverkningskrav
Kravkategorier
Ger tre olika betraktningsstt/betraktningsvinklar fr varje kravniv:
Ml
Krav
Riktlinjer
Fas
Uppdelning av utvecklingsarbetet i sju delar som bygger p de fem designniverna och med tv faser
adderade i slutet:
Behovsidentifiering
Konstruktion
Produktion
Driftsttning
Designaktivitet
Beskriver de sju olika verksamheter som sker i varje fas av utvecklingsprocessen:
Planering
Datainsamling
Analys
Idgenerering
Syntes
Utvrdering
Dokumentering
- 282 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
27 Ordlista
Nedan listas centrala termer med frklaring och med engelsk versttning. Fr flertalet av
termerna finns utfrligare frklaring i tidigare kapitel, dr ocks termerna stts in i ett
sammanhang, sidnummer anges.
Aktr
Actor
Ngon eller ngot som interagerar (transporterar information,

energi/kraft och/eller materia ver en systemgrns) med en
maskin (s 213)
Aktivitet
Activity
En eller fler funktioner vilka har relateras till ett syfte i tid
och rum (s 23)
Analys
Analysis
Dela upp ett fenomen eller problem i delar och drefter

underska delarna var fr sig (s 25)
Anvndare
User
Individ som interagerar med en maskin, dvs utvxlar

information, materia, och/eller kraft/energi (s 213)
Anvndbarhet
Usefulness
Mtt p hur bra ett mnniska-maskinsystem kan uppn

avsedda systemml (s 225)
Anvndning
Use
Aktiviteten som sker nr en aktr interagerar med maskinen i

omgivningen fr att utfra uppgiften (s 213)
Anvndningsmilj
Use environment
Verklig kontext/omgivning dr anvndningen sker (s 205)
Anvndningsscenario
Use scenario
Specificerad sekvens av uppgifter och hndelser i en

anvndning (s 110)
Anvndningsfel
User error
En handling eller utelmnande av en handling, som ger

ett annat resultat n avsett av tillverkaren eller frvntat av
anvndaren (s 231)
Anvndargrnssnitt
User interface
Det som mnniskan och maskinen under anvndning

kommunicerar genom (s 237)
Anvndarprofil
User profile
En anvndarprofil beskriver frmgor, karaktristiker och

begrnsningar fr anvndarens aspekter, vilka r relevanta fr
den vergripande prestandan i mnniska-maskinsystemet
(s 108)
Anvndningstest
Usability testing
Aktivitet dr verkliga anvndare interagerar med maskin eller

prototyp fr att bedma anvndarvnlighet, effektivitet i
anvndning etc (s 92)
Anvndarvnlighet
Usability
Mtt p hur bra maskinen hjlper en anvndare att utfra den

fr maskinen avsedda uppgiften (s 225)
Anvndarvnlighets
-inriktning
Usability aim
Fokus fr HFE-aktiviteterna - den viktigaste

aspekten fr att gra maskinen anvndarvnlig (s 56)
- 283 -
Chalmers
Anvndarvnlighetsml
Usability goal
Lars-Ola Bligrd
nskvrda mtbara egenskaper hos interaktionen mellan

mnniska och maskin (s 50)
Anvndarvnlighetsproblem Faktor eller egenskap i mnniska-maskinsystemet som

Usability problem
minskar maskinens anvndarvnlighet (s 232)
Artefakt
Artefact
Freml tillverkat av mnniskan (s 1)
Automation
Automation
Anvndandet av teknologi fr att utfra uppgifter (s 209)
Automationsniv
Automatin level
Andel av utfrandet som skts av en maskin vid utfrandet

av en uppgift (s 209)
Avsedd anvndare
Intended user
De mnniskor som tillverkaren avser ska anvnda maskinen

(s 213)
Avsedd anvndning
Intended use
Det stt som tillverkaren har freskrivit att maskinen ska

anvndas p, av specificerade anvndare, i specificerad
omgivning och fr specificerade uppgifter (s 213)
Avsett syfte
Intended puprose
De systemml som tillverkaren av maskinen har satt upp

(s 43)
Co-anvndare
Co-user
En mnniska som p ngot stt samarbetar med en

primr- eller sekundranvndare utan att direkt anvnda
maskinen (s 213)
Data
Data
Data r otolkad fakta som erhlls vid studier eller som finns
dokumenterad (s 81)
Design
Design
Bestmmande av form, struktur, funktion, organisation etc

fr konkret eller abstrakt artefakt (s 23)
Designaktivitet
Design activity
Det arbete som utfrs fr att identifiera och bestmma de

designvariabler som utgr lsningen (s 36)
Designbeslut
Design decisions
De aktiviteter i utvecklingsarbetet som leder till att

designvariabler identifieras och bestms (s 24)
Designkrav
Design requirements
Krav av alla typer som behandlar utformning (form,

struktur, funktion, organisation etc) av maskinen (s 27)
Designniv
Design level
Beskrivning av en lsning i skilda abstraktionsniver, dr

detaljeringen successivt kar och designrymden minskar fr
varje ny niv (s 42)
Designperspektiv
Design perspective
Beskrivning av en lsning p skilda stt, dr de olika

beskrivningsstten lyfter fram skiljande synvinklar (s 45)
Designrymd
Design space
Summan av alla mjliga kombinationer och varianter av

designvariabler som uppfyller de stllda kraven (s 24)
- 284 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Designspecifikation
Design specifikation
Dokument som explicit beskriver struktur, funktion

organisation etc p en given niv (s 94)
Designvariabel
Design variable
Ngot som mste bestmmas under utformningen och

konstruktionen av maskinen (s 24)
Divergens
Divergence
Generera och utforska mnga mjliga lsningar p ett givet

problem (s 26)
Domnexpert
Domain experts
Anvndare som har mycket kunskap om uppgiften men

liten kunskap om maskinen (s 215)
Effektml
Effect goal
Se systemml (s 49)
Effektivitet (interaktion)
Efficiency
Kvalitet p interaktionen i form av de resurser som

anvndaren behver anvnda fr att kunna utfra avsedda
uppgifter i avsedd milj (s 224)
Estetik
Aesthetics
Mtt p frmgan hos maskinen att vcka positiva knslor

genom direkta sinnesintryck (s 226)
Ergonomi / Human factors

Ergonomics / Human Factors
Ergonomi (eller human factors) r den vetenskapliga

disciplin som berr frstelsen fr interaktionen mellan
mnniskor och andra element i ett system och den profession
som tillmpar teorier, principer, data och metoder i design
fr att optimera mnskligt vlbefinnande och vergripande
systemprestandamm (s 17)
Expertanvndare
Expert user
Anvndare som har mycket kunskap om bde maskinen och

uppgiften (s 215)
Expertvnlighet (interaktion)
Expert-ability
Frmgan hos maskinen att f en expert att uppn hg

effektivitet (s 56)
Fara
Hazard
Ngot som kan ge upphov till skada p ngon eller ngot

(s 233)
Farofylld situation
Hazardous situation
Situation dr ngon eller ngot blir utsatt fr en fara (s 233)
Formativ utvrdering
Formative evaluation
Utvrdering fr att gra frbttringar av maskinen (s 87)
Funktion
Function
Frmga hos ett system vilken relaterar ngonting till

ngonting annat (s 23)
Funktionalitet
Functionallity
De mjligheter en maskin har att transformera information,

energi och material
mm
Definition IEA: "Ergonomics (or human factors) is the scientific discipline concerned with the understanding
of interactions among humans and other elements of a system, and the profession that applies theory, principles,
data and methods to design in order to optimize human well-being and overall system performance".
- 285 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Funktionsgrupp
Function group
En grupp av funktioner med liknande egenskaper
Funktionssekvens
Function sequence
Den ordning som anvndargrnssnittet uppmuntrar

anvndaren att anvnda funktionerna i
Funktionsstruktur
Function structure
Hur operationerna r organiserade fr att bygga upp en

funktion
Funktionstyp
Function type
En grupp funktioner med samma funktionsstruktur
Fysisk ergonomi
Physical ergonomics
mnesomrdet om mnskliga anatomiska, antropometriska,

fysiologiska och biomekaniska egenskaper i relation till de
uppgifter som utfrs, samt mnniskans fysiska reaktion p
fysikaliska omgivningsfaktorernn (s 17)
Genomsynlighet
Transparency
Frmgan fr en maskin att fr anvndaren visa sin

funktionalitet
Gissningsbarhet (interaktion)
Guessability
Frmgan hos maskinen att f anvndaren att vid frsta

frsket utfra en uppgift korrekt (s 56)
HFE-dokumentation
HFE file
Dokument som dokumenterar mnniskamaskinaktiviteterna i ett projekt (s 93)
Human factors / Ergonomi
Den vetenskapliga disciplin som berr frstelsen fr

interaktionen mellan mnniskor och andra element i ett
system och den profession som tillmpar teorier, principer,
data och metoder fr design fr att optimera mnskligt
vlbefinnande och vergripande systemprestandaoo (s 17)
Human factors engineering
HFE. Tillmpning av kunskap om mnskligt beteende,

frmgor, begrnsningar och andra egenskaper till
utformning av verktyg, maskiner, utrustning, apparater,
system, uppgifter, jobb och miljer fr att uppn produktiv,
sker, bekvm och effektiv mnsklig anvndningpp (s 17)
Human factors integration
HFI. mnesomrdet om hur kunskap inom Ergonomi/HF blir

tillmpad och applicerad i en verklig kontext hos producenten
av maskiner, organisationer, system etc (s 17)
nn
Anpassad frn IEAs "Physical ergonomics is concerned with human anatomical, anthropometric,
physiological and biomechanical characteristics as they relate to physical activity. (Relevant topics include
working postures, materials handling, repetitive movements, work related musculoskeletal disorders, workplace
layout, safety and health.)".
oo
Definition IEA: "Ergonomics (or human factors) is the scientific discipline concerned with the understanding
of interactions among humans and other elements of a system, and the profession that applies theory, principles,
data and methods to design in order to optimize human well-being and overall system performance (IEA)".
pp
Frn Chapanis (1985): "The application of knowledge about human behaviour, abilities, limitations and other
characteristics to the design of tools, machines, equipment, devices, systems, tasks, jobs, and environments to
achieve productive, safe, comfortable, and effective human use".
- 286 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Human factors science
HFS. mnesomrdet om att frst och beskriva mnniskans

kapacitet (frmgor, begrnsningar, karaktristik, beteende
etc) i relation till system av olika slag (tekniska, mnskliga,
etc) (s 17)
Huvudfunktioner
Primary operating functions
Funktioner som ofta anvnds, som r relaterade till

grundlggande skerhet och/eller som r vsentliga fr att
uppn avsett syfte
Idgenerering
Ideation
Framtagning av hela, eller delar av, mjliga lsningar

till ett givet problem (s 35)
Information
Information
Information uppstr nr datan tolkas i en kontext, dvs i ett

sammanhang (s 81)
Informationssignal
Information signal
Ett meddelande frn maskinen som inte r en larmsignal

(s 251)
Interaktion
Interaction
Det direkta samspelet mellan mnniskan och maskinen

(s 218)
Kognitiv ergonomi
Cognitive ergonomics
mnesomrdet om mnniskans mentala processer, ssom

perception, minne, resonerande och motorisk respons i
relation till de uppgifter som utfrs, samt mnniskans
kognitiva reaktion p fysikaliska omgivningsfaktorerqq (s 17)
Kommunikation
Communication
Utbyte av information, materia, kraft och/eller energi mellan

tv element i ett system
Koncept
Concept
En tnkt lsning p ett givet problem dr lsningen vilar p

en eller flera brande ider (s 24)
Konceptuell modell
Conceptual model
Beskrivning av hur ett system (konkret eller abstract)

fungerar
Konvergens
Convergence
Skapa den korrekta eller rtta lsningen p ett givet problem

(s 26)
Krav
Requirement
Beskrivning av generella eller specifika mtbara egenskaper

fr mnniska-maskinsystemet som mste beaktas under
utvecklingsarbetet (s 27)
Kravsttning
Requirements management
Arbetet med att dokumentera, analysera, spra, prioritera och

enas om kraven (s 27)
Kunskap
Knowledge
Kunskap uppstr nr informationen ges en mening, ett syfte

s att informationen kan anvndas fysiskt eller socialt (s 81)
Larmgrns
Alarm limit
Grnsvrde som anvnds av maskinen fr att identifiera ett

larmtillstnd
qq
Anpassad frn IEA:s Cognitive ergonomics is concerned with mental processes, such as perception, memory,
reasoning, and motor response, as they affect interactions among humans and other elements of a system.
(Relevant topics include mental workload, decision-making, skilled performance, human-computer interaction,
human reliability, work stress and training as these may relate to human-system design.).
- 287 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Larmsignal
Alarm signals
Meddelande frn maskinen att ett larmtillstnd har

intrffat (s 242)
Larmtillstnd
Alarm condition
Tillstnd hos maskinen nr den identifierat en verklig

eller potentiell farofylld situation (s 242)
Lrbarhet (interaktion)
Learnability
Frmgan hos maskinen att f anvndaren att vid andra

frsket utfra en uppgift korrekt (s 56)
Maskin
Machine
En av mnniskan skapad artefakt, som produkter, verktyg,

produktionssystem, arbetsplatser, IT-system, fordon, klder,
mbler etc (s 1)
Maskinexpert
Power user
Anvndare som har mycket kunskap om maskinen men liten

kunskap om uppgiften (s 215)
Maskinpotential (interaktion)
Machine potential
Den optimala nivn av effektivitet som en uppgift kan utfras

med (s 56)
Memorerbarhet (interaktion)
Memorability
Frmgan hos maskinen att f anvndaren att utfra en

uppgift korrekt, efter att anvndaren har varit ifrn uppgiften
ett lngre tid (s 56)
Mental modell
Mental model
En mnniskas interna representation av ett system (konkret

eller abstrakt) innehllande element, egenskaper, relationer
etc (s 237)
Metod
Method
Ett planmssigt tillvgagngsstt fr att uppn ett visst

resultat (s 37)
Metodik
Methodology
Vetenskapligt tillvgagngsstt fr att vinna kunskap eller

att lsa problem. Metodik bestr av metoder och processer.
Metodologi
Methodology
Metodlra, lran om metoder och metodik
Mluppfyllnad (interaktion)
Effectiveness
Kvalitet p interaktionen som beskiver om anvndaren

kan utfra avsedda uppgifter i avsedd milj (s 224)
HFE-aktivitet
Human-machine activity
Del av utvecklingsprocessen som berr samspelet mellan

mnniskan och maskinen (s 1)
Human-machine system
Bestr av mnniskor och maskiner vilka samverkar

i en viss kontext fr att lsa givna uppgifter fr att uppn
systemmlen (s 205)
Mrkning
Labeling
Identifiering av informationsdon och styrdon med hjlp

av text, symboler eller ikoner
Novisanvndare
Novice user
Anvndare med liten kunskap bde om maskinen och om

uppgiften (s 215)
- 288 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Novisvnlighet (interaktion)
Novice-ability
Frmgan hos maskinen att f en novis att uppn hg

effektivitet i anvndningen (s 56)
Nytta
Utility
Ett mtt p frmgan hos maskinen att utfra de uppgifter

som krvs fr att uppn systemmlet (s 225)
Olycka
Accident
En ovntad hndelse med onskat resultat (233)
Omgivning
Environment
Se anvndningsmilj (205)
Operatr
Operator
En anvndare som kontrollerar och styr maskinen

(s 214)
Operation
Operation
Minsta oberoende handling i aktivitet eller uppgift (s 23)
Organisatorisk ergonomi
Organizational ergonomics
mnesomrdet om optimering av sociotekniska system,

inklusive deras organisatoriska strukturer, riktlinjer och
processerrr (s 17)
Panel
Panel
Den delen p maskinen dr knappar, display etc r placerade

(s 242)
Prestationsstyrkande
faktorer (PSF)
Performning shaping factors
Interna och externa faktorer som pverkar mnniskans

frmga att verka i mnniska-maskinsystemet (s 216)
Primr anvndare
Primary user
En mnniska som anvnder maskinen i dess primra

anvndning (s 213)
Primr anvndning
Primary use
Den anvndning som sker fr att uppfylla det avsedda syftet

(s 213)
Primrdata
Primary data
Data insamlad under sjlva utvecklingsarbetet i syfte att

stdja arbetet (s 81)
Process
Process
De aktiviteter i ett system som transformerar information,

materia och/eller energi (frn input till output). En serie
aktiviteter, frndringar eller funktioner som leder fram till
ett resultat.
Prototyp
Prototype
Modell eller preliminr version av en maskin utvecklad

fr provning och utvrdering och som tillverkas innan
produktionen pbrjas (s 25)
rr
Anpassad frn IEA:s "Organizational ergonomics is concerned with the optimization of sociotechnical systems,
including their organizational structures, policies, and processes. (Relevant topics include communication, crew
resource management, work design, design of working times, teamwork, participatory design, community
ergonomics, cooperative work, new work paradigms, virtual organizations, telework, and quality
management.)".
- 289 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Riktlinje
Guideline
Beskrivning av generella eller specifika aspekter vilka syftar

till att styra utvecklingsarbetet mot att uppfylla stllda
krav och ml (s 55)
Risk
Risk
Ett kombinerat mtt fr sannolikheten att en skada intrffar

och skadans allvarlighet (s 233)
Riskanalys
Risk analysis
Systematisk anvndning av tillgnglig information fr att

identifiera faror och bedma risker (s 234)
Rdata
Data som ej har blivit behandlat p ngot stt efter

insamlandet (s 81)
Sekundr anvndare
Secondary user
En mnniska som anvnder maskinen, men inte fr dess

primra anvndning (s 213)
Sekundrdata
Secondary data
Data insamlad utanfr utvecklingsprojektet och som kan vara

insamlad i ett annat syfte n p det stt som datan anvnds i
utvecklingsarbetet (s 81)
Sidanvndare
Side user
En mnniska som pverkas av maskinen (bde positivt

och negativ) i det dagliga livet, utan att direkt kunna
pverka anvndningen (s 213)
Simulering
Simulation
Konceptualisering och anvndning av en abstraktion

eller en modell som beter sig p ett liknande stt som den
verkliga eller tnkta maskinen (s 25)
Skada
Harm
Negativ pverkan p mnniskors hlsa, egendom, milj

och/eller ekonomi (s 233)
Slutanvndare
End user
Den anvndare som slutligen kommer att ha nytta av de

uppndda systemmlen (s 213)
Socio-tekniskt system
Socio tecnical system
System som innehller flera olika samverkande mnniskamaskinsystem (s 208)
Specifikation
Specification
Dokument som explicit beskriver egenskaperna hos

mnniska-maskinsystemet och maskinen (s 93)
Stressor
Stressor
Omstndighet som ger upphov till stress hos mnniskan

(s 216)
Summativ utvrdering
Summative evaluation
Utvrdering om uppsatta ml har uppntts (s 88)
Syntes
Synthesis
Kombinera ihop separata element och p s stt

stadkomma en sammanhngande helhet (s 25)
System
System
Flera kommunicerande element i en organiserad helhet

(s 203)
- 290 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Systeml
System goals
Det resultat som mnniska-maskinsystemet har som ml att

uppn, kan ocks kallas effektml (s 205)
Systemteori
System theory
Samlingsnamn fr teorier som anvnds fr att beskriva hur

delar tillsammans formar ett system med andra egenskaper
n de enskilda delarna (s 203)
Skerhet (interaktion)
Safety
Kvalitet p interaktionen i form av de faror som

mnniskor, maskiner, milj eller ekonomi utstts fr under
utfrandet av avsedda uppgifter i avsedd milj (s 224)
Skerhet (risk)
Safety
Frihet frn oacceptabel risk (s 233)
Tillfredsstllelse (interaktion)
Satisfaction
Kvalitet p interaktionen i form av vlbefinnande, komfort,

stress och acceptans som anvndaren upplever vid
utfrandet av avsedda uppgifter i avsedd milj (s 224)
Testning
Testing
Utvrdering om specificerad design har uppfyllts i

konstruktionen (s 88)
Topphndelse
Top event
En hndelse som resulterar i att ngon eller ngot exponeras

fr en fara. En topphndelse har alltid en orsak och en
konsekvens. (s 127)
Utvecklingsprocess
Development process
En process som har sin brjan i ett problem och/eller ett

behov och slutar i en fungerande maskin och/eller tjnst (s 1)
Uppgift
Task
En grupp av operationer som utfrs tillsammans fr att uppn

ett specifikt ml (i tid och rum) (s 23)
Validering
Validation
Utvrdering av att uppstllda ml uppfylls (s 89)
Validering
anvndarvnlighet
Usability validation
Procedur som avgr om den avsedda anvndaren kan

anvnda maskinen i enlighet med det avsedda syftet
Verifiering
Verification
Utvrdering av att uppstllda krav uppfylls (s 89)
Verifiering
anvndarvnlighet
Usability verification
Procedur fr att avgra om krav frn anvndarvnligheten

och anvndningen har blivit uppfyllda
Verkliga anvndare
Real user
De mnniskor som verkligen anvnder maskinen (s 213)
Verklig anvndning
Real use
Det stt som en maskin verkligen anvnds p (s 213)
- 291 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
28 Referenslista
Abd Rahman, M. N., M. R. Abdul Rani, et al. (2011). "WERA: an observational tool develop
to investigate the physical risk factor associated with WMSDs." Journal of human
ergology 40(1-2): 19-36.
Allwood, J. and L.-G. Andersson (1987). Guling semantik. Gteborg, Gteborgs Universitet.
Alnge, S. (2009). The Affinity- Interrelationship Method. Gteborg, Chalmers tekniska
hgskola.
Andersson, J. (2010). A conceptual model for analysis of automation usability problems in
control room settings. Institutionen fr produkt- och produktionsutveckling, Design &
Human Factors. Gteborg, Chalmers tekniska hgskola. Licentiate thesis.
Beck, K., M. Beedle, et al. (2001). "Manifesto for Agile Software Development." Retrieved
2015-01-05, from http://agilemanifesto.org/.
Bennett, K. B. and J. M. Flach (2011). Display and interface design : subtle science, exact art.
Boca Raton, Fla., CRC Press.
Bergman, B. and B. Klefsj (2012). Kvalitet frn behov till anvndning. Lund,
Studentlitteratur.
Berlin, C. (2011). Ergonomics infrastructure : an organizational roadmap to improved
production ergonomics. Gteborg, Chalmers University of Technology.
Beyer, H. and K. Holtzblatt (1998). Contextual design : defining customer-centered systems.
San Francisco, Calif., Morgan Kaufmann Publishers.
Birkler, J. (2008). Vetenskapsteori: en grundbok. Stockholm, Liber.
Bligrd, L.-O. and R. Nilsson (2015). PU2B-modellen - En introduktion till Model Based
Systems Engineering (MBSE) utifrn operatrscentrerad systemdesign. Gteborg,
Chalmers tekniska hgskola.
Bligrd, L.-O. and A.-L. Osvalder (2006). Predictive Ergonomic Error Analysis A Method
to Detect Incorrect Ergonomic Actions The 38th Annual Congress of the Nordic
Ergonomics Society Conference, Hmeenlinna, Finland.
Bligrd, L.-O. and A.-L. Osvalder (2008). Generic task specification A framework for
describing task demands and mental/physical work loads in a human-machine system.
2nd International Applied Human Factors and Ergonomics 2008. Las Vegas.
Bligrd, L.-O. and S. Wass (2002). Analysis and development of user interface for home care
airflow generators. Product and Production Develepment. Gteborg, Chalmers
Universtity of Technology. Master Thesis.
Bligrd, L. O. and A. L. Osvalder (2013). "Enhanced cognitive walkthrough: Development of
the cognitive walkthrough method to better predict, identify, and present usability
problems." Advances in Human-Computer Interaction 2013.
Bligrd, L. O. and A. L. Osvalder (2014). "Predictive use error analysis - Development of
AEA, SHERPA and PHEA to better predict, identify and present use errors."
International Journal of Industrial Ergonomics 44(1): 153-170.
Bohgard, M. (2008). Arbete och teknik p mnniskans villkor. Stockholm, Prevent.
Boothroyd, G., P. Dewhurst, et al. (2011). Product design for manufacture and assembly.
Boca Raton, Fl, CRC Press.
Buchanan, D. A. and R. J. Badham (2008). Power, politics and organizational change :
winning the turf game. London, SAGE.
Bykzkan, G. and J. Arsenyan (2012). "Collaborative product development: A literature
overview." Production Planning and Control 23(1): 47-66.
Chapanis, A. (1965). Man-machine engineering. Belmont, Wadsworth.
Chapanis, A. (1985). Some reflections on progress. Human Factors Society 20th Meeting.
Santa Monica CA: 1-8.
Cross, N. (2008). Engineering design methods : strategies for product design. Chichester,
John Wiley.
- 293 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Cross, N. and A. Clayburn Cross (1995). "Observations of teamwork and social processes in
design." Design Studies 16(2): 143-170.
Engelbrektsson, P. (2004). Enabling the user: exploring methodological effects on user
requirements elicitation. Department of Product and Production Development.
Gteborg, Chalmers University of Technology. PhD Thesis.
Faulkner, X. (2000). Usability engineering. Basingstoke, Palgrave.
FDA. (1999, 1999-04-21). "Proposal for reporting of use errors with medical devices."
Retrieved 2006-04-12, from http://www.fda.gov/ohrms/dockets/98fr/992075bk.pdf.
Flood, R. L. and E. R. Carson (1993). Dealing with complexity : an introduction to the theory
and application of systems science. New York, Plenum.
Forsberg, K., H. Mooz, et al. (2005). Visualizing project management : models and
frameworks for mastering complex systems. Hoboken, N.J., John Wiley & Sons.
Friedman, K. (2000). "Creating design knowledge: From research into practice." Proceedings
IDATER 2000 International Conference on Design and Technology, Educational
Research Development.
Gibson, J. J. (1977). The Theory of Affordances. Perceiving, Acting, and Knowing. R. Shaw
and J. Bransford, Lawrence Erlbaum: 67-82.
Gibson, J. J. (1979). The ecological approach to visual perception. Boston, Mass., Houghton
Mifflin.
Grudin, J. (1992). "Utility and usability: research issues and development contexts."
Interacting with Computers 4(2): 209-217.
Gulliksen, J. and B. Gransson (2002). Anvndarcentrerad systemdesign: en process med
fokus p anvndare och anvndbarhet, Studentlitteratur.
Hale, A. R. and A. I. Glendon (1987). Individual behaviour in the control of danger.
Amsterdam, Elsevier Publishing Company
Hall, A. D. (1962). A methodology for systems engineering. New York, Van Nostrand.
Hansen, C. T. and M. M. Andreasen (2002). Two approaches to synthesis based on the
domain theory. ngineering Design Synthesis. London, Springer-Verlag. Chapter 6: 93108.
Harms-Ringdahl, L. (1987). Skerhetsanalys i skyddsarbetet - en handledning. Stockholm,
Folksam.
Helander, M., T. K. Landauer, et al. (1997). Handbook of human-computer interaction.
Amsterdam, Elsevier.
Hignett, S. and L. McAtamney (2000). "Rapid entire body assessment (REBA)." Applied
Ergonomics 31(2): 201-205.
Hollnagel, E. (2004). Barriers and accident prevention. Burlington, Ashgate.
Hollnagel, E., J. Hounsgaard, et al. (2014). FRAM the Functional Resonance Analysis
Method. Middelfart, Centre for Quality.
Holtzblatt, K., J. Burns Wendell, et al. (2004). Interactive Technologies : Rapid Contextual
Design : A How-to Guide to Key Techniques for User-Centered Design. Burlington,
MA, USA, Morgan Kaufmann.
IEA. (2014). "International ergonomics association web page." Retrieved 2006-04-02, 2006,
from http://www.iea.cc/.
IEC (2004). IEC 60601-1-6:2004 Medical electrical equipment - Part 1-6: General
requirements for safety - Collateral standard: Usability. Geneva, IEC.
INCOSE (2007). Systems Engineering Vision 2020 INCOSE-TP-2004-004-02.
Institoris, M. and L.-O. Bligrd (2014). Human Factors Engineering as a supportive tool for
Lean Product Development. NordDesign 2014 Espoo.
ISO (1998). ISO 9241-11:1998 : Ergonomic requirements for office work with visual display
terminals (VDTs) - Part 11: Guidance on usability. Geneve, International Standard
Organization.
ISO (1999). ISO 13407:1999 Human-centred design processes for interactive systems
Geneva, International Organization for Standardization. 13407.
- 294 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
ISO (1999). ISO 13407:1999 Human-centred design processes for interactive systems,
International Organization for Standardization.
ISO (2000). ISO 11064-1:2000 Ergonomic design of control centres - Part 1: Principles for
the design of control centres. Geneve, International Organization for Standardization.
ISO (2000). ISO 14971:2000 Medical devices - Application of risk management to medical
devices. Geneve, International Standard Organization.
ISO (2004). ISO 6385:2004 Ergonomic principles in the design of work systems.
ISO (2010). ISO 9241- 210:2010 Ergonomics of human-system interaction Part 210:
Human-centred design for interactive systems. Brussels, ISO.
Janhager, J. (2005). User consideration in early stages of product development - theories and
methods. Stockholm, The Royal Institute of Technology. PhD Thesis.
Johannesson, H., J.-G. Persson, et al. (2004). Produktutveckling: effektiva metoder fr
konstruktion och design. Stockholm, Liber.
Johannesson, H., J.-G. Persson, et al. (2013). Produktutveckling : effektiva metoder fr
konstruktion och design. Stockholm, Liber.
Jones, J. C., C. T. Mitchell, et al. (1992). Design methods. New York, Van Nostrand
Reinhold.
Jonker, J. and B. J. W. Pennink (2010). The essence of research methodology : a concise
guide for master and PhD students in management science. Berlin ;, Springer.
Jordan, P. W. (1998). An introduction to usability. London, Taylor & Francis.
Jorgensen, D. L. (1989). Participant observation : a methodology for human studies. Newbury
Park, Calif., Sage.
Karlsson, I. C. M. (1996). User requirements elicitation - A framework for the study of the
relation between user and artefact. Gteborg, Chalmers University of Technology.
PhD Thesis.
Kaulio, M., I. C. M. Karlsson, et al. (1999). PRE: product requirements engineering:
kundfrstelse i produktutvecklingen Mlndal, Institutet fr verkstadsteknisk
forskning (IVF) & Chalmers University of Technology.
Kirwan, B. (2000). "Soft systems, hard lessons." Applied Ergonomics 31(6): 663-678.
Kirwan, B. and Ainsworth (1992). A guide to task analysis. London, England, Taylor &
Francis.
Kroes, P. (2002). "Design methodology and the nature of technical artefacts." Design Studies
23(3): 287-302.
Kruger, C. and N. Cross (2006). "Solution driven versus problem driven design: strategies and
outcomes." Design Studies 27(5): 527-548.
Kyln, J.-A. (2004). Att f svar : intervju, enkt, observation. Stockholm, Bonnier utbildning.
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund, Studentlitteratur.
Leveson, N. (2004). "A new accident model for engineering safer systems." Safety Science
42(4): 237-270.
Lewis, C. and C. Wharton (1997). Cognitive walkthrough. Handbook of human-computer
interaction. M. Helander, T. K. Landauer and P. Prabhu. New York, Elsevier Science
BV: 717-732.
Liker, J. K. (2004). The Toyota way : 14 management principles from the world's greatest
manufacturer. New York, McGraw-Hill.
Louhevaara, V. and T. Suurnkki (1992). OWAS: A method for the evaluation of postural
load during work. Helsinki.
McAtamney, L. and E. N. Corlett (1993). "RULA: A survey method for the investigation of
work-related upper limb disorders." Applied Ergonomics 24(2): 91-99.
Morgan, J. M. and J. K. Liker (2006). The Toyota product development system : integrating
people, process, and technology. New York, Productivity Press.
Naikar, N. (2013). Work domain analysis : concepts, guidelines, and cases. Boca Raton, CRC
Press.
Nielsen, J. (1993). Usability engineering. Boston, Academic Press.
- 295 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Nielsen, J. and R. L. Mack, Eds. (1994). Usability inspection methods. New York, Wiley.
NIST (1993). Integration definition for function modeling (IDEF0).
Norell, M. (1992). Stdmetoder och samverkan i produktutvecklingen. Department of
Machine Elements. Stockholm, The Royal Institute of Technology. PhD Thesis.
Norman, D. A. (1993). Things that make us smart : defending human attributes in the age of
the machine. Reading, Addison-Wesley.
Norman, D. A. (2002). The design of everyday things. New York, Basic Books Inc.
Norman, D. A. (2004). Emotional design : why we love (or hate) everyday things. New York,
Basic Books.
NRC (2012). Human factors engineering program review model (NUREG-0711, revision 3)
U.S. Nuclear Regulatory Commission.
Obert, C. and M. Forsell (2000). Fokusgrupp: ett enkelt stt att mta kvalitet. Hgans,
Kommunlitteratur.
Osvalder, A., -L. and P. Ulfvengren (2008). Mnniska-tekniksystem. Arbete och teknik p
mnniskan villkor. M. Bohgard. Stockholm, Prevent.
Pahl, G., W. Beitz, et al. (1996). Engineering design : a systematic approach. Berlin, Springer.
Persson, S. (2005). Toward enhanced interaction between engineering design and industrial
design. Department of Product and Production Development. Gteborg, Chalmers
University of Technology. PhD Thesis.
Polson, P. G. and C. H. Lewis (1990). "Theory-based design for easily learned interfaces."
Human-Computer Interaction 5(2-3): 191-220.
Rasmussen, J. (1983). "Skills, rules and knowledge; signals, signs and symbols, and other
distinctions in human performance models." IEEE Transactions on Systems, Man and
Cybernetics SMC-13(3): 257-266.
Rasmussen, J., A. Mark Pejtersen, et al. (1994). Cognitive systems engineering. New York,
Wiley.
Roozenburg, N. F. M. and N. G. Cross (1991). "Models of the design process: integrating
across the disciplines." Design Studies 12(4): 215-220.
Sandom, C. and R. Harvey (2004). Human factors for engineers. London, Institution of
Electrical Engineers.
Skyttner, L. (2005). General systems theory: problems, perspectives, practice. Singapore,
World scientific.
Sonne, M., D. L. Villalta, et al. (2012). "Development and evaluation of an office ergonomic
risk checklist: ROSA - Rapid office strain assessment." Applied Ergonomics 43(1):
98-108.
Stricoff, S. (1996). Safety risk analysis and process safety management. Risk assessment and
management handbook: for environmental, health, and safety professionals. R.
Kolluro, S. Bartell, R. Pitblado and S. Stricoff. London McGraw-Hill.
Sun, J., S. Yu, et al. (2010). A collaborative knowledge management system for product
design based on folksonomy.
Taylor, J. R. (1994). Risk analysis for process plant, pipelines and transport. London, E & FN
Spon.
Trost, J. and O. Hultker (2007). Enktboken. Lund, Studentlitteratur.
Ullman, D. G. (2002). The mechanical design process. New York, McGraw-Hill.
Ullman, D. G. (2010). The Mechanical design process. Boston, McGraw-Hill.
Ulrich, K. T. and S. D. Eppinger (2004). Product design and development. Boston, McGrawHill.
Ulrich, K. T. and S. D. Eppinger (2011). Product design and development. New York, NY,
McGraw-Hill/Irwin.
Warell, A. (2006). Identity recognition in product design: An approach for design
management. Proceedings of the 13th International Product Development
Management Conference. Milano: 1-15.
- 296 -
Chalmers
Lars-Ola Bligrd
Weisert, C. (2003). "There's no such thing as the Waterfall Approach! (and there never was)."
Retrieved 2015-10-26, from http://www.idinews.com/waterfall.html.
Westling, G. (2002). Balancing innovation and control: the role of face-to-face meetings in
complex product development projects. Stockholm, Economic Research Institute,
Stockholm School of Economics. PhD Thesis.
Wilson, J. and N. Corlett, Eds. (1995). Evaluation of human work: practical ergonomics
methodology. London Taylor & Francis.
Woods, D. and R. I. Cook. (1999). "The new look at error, safety, and failure: A primer for
health care." Retrieved 2006-11-09, 2006, from csel.eng.ohiostate.edu/woods/error/NewLook_primer.pdf.
Woods, D. D., E. Patterson, et al. (1999) "Apollo 13 wheres waldo game."
sterlin, K. (2010). Design i fokus fr produktutveckling: varfr ser saker ut som de gr?
Malm, Liber.
- 297 -

tmp1DC TMP

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

tmp1DC TMP

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Effekt

Fysisk form och

Institutionen fr produkt- och produktionsutveckling

Avdelning Design & Human Factors

Lars-Ola Bligrd 2015

Frndringar i andra upplagan

Utvecklingsprocessen har ftt en uppdaterad inre struktur

Del 1 ACD3-processen vergripande ................................................................................. 15

Anvndning och interaktion ........................................................................................ 213

Mnniskor och maskiner

Ml, innehll och mlgrupp

ACD3-processen r ett nyutvecklat sammanhngande ramverk fr utvecklingsarbete, vilket

Tydliggra aspekter som behver beaktas i utvecklingsarbetet, bde styrande

Figur 1.1 De tre dimensionerna i

Vrden och frmgor

Form och grnssnitt

Figur 1.2 Tvdimensionell organisation av designvariabler och kravtyper

efter designperspektiv (problem, struktur, funktion, aktivitet och realisering), medan

Fysisk form och

Figur 1.3 Matrismodell ver en maskins design

Figur 1.5 ACD3-processens struktur med elva block.

Summering av de fem frsta faserna

att underska hur omgivningen

att underska vilken anvndning som

System att beakta

omgivningen betraktad utifrn

i det sociotekniska systemet kommer i mnniska-maskinsystemet sker

att underska vilken teknisk

att underska hur maskinen i detalj

att underska hur maskinens

att utforma teknisk arkitektur och

att utforma maskinens samspel med

att utforma maskinens tekniska

interaktion mellan omgivningen och

maskinens insida (interna

maskinen som helhet

maskinen betraktad utifrn

maskinen uppdelad i delsystem

maskinen i sina minsta element

den tekniska arkitekturen ska

Vid anvndning av ACD3-processen r det bra att ha knnedom om de grundantaganden som

Artefakter pverkar mnskligt beteende med utformningen av en maskin r det allts

Pragmatism fr metoder och teorier teorier r verktyg i utvecklingsarbetet, precis

Fysisk form och

Fysisk form och

Problem form och

Fysisk form och

Figur 1.8 Projekt som bara ska uppdatera anvndargrnssnittet.

Integrerar HFE-aktiviteterna i produktutvecklingsprocessen i stort

Kapitel 1: Introduktion (sidan 1)

Del 1 ACD3-processen vergripande

Del 3 Teori och metod

Del 1 ACD3-processen vergripande

Del 1 ACD3-processen vergripande

2 mnesomrden relaterade till ACD3-processen

Human factors engineering

Arbetet med HFE-aktiviteter i en utvecklingsprocess r en ingenjrsvetenskap, internationellt

Figur 2.1 Undergrupperna inom ergonomin

Del 1 ACD3-processen vergripande

Figur 2.2 Undergrupperna inom human factors

Beskrivningen av mnesomrdet utifrn bde ergonomi och human factors innebr en

human-computer interaction (mnniska-datorinteraktion)

Del 1 ACD3-processen vergripande