Professional Documents
Culture Documents
Alkohol riskbruk,
missbruk och beroende
Johan Franck, Centrum fr psykiatriforskning (CPF), Stockholm
Charlotte Hedberg, Centrum fr allmnmedicin (CEFAM), Stockholm
Inledning
De flesta vuxna svenskar anvnder alkohol.
Fr flertalet leder detta inte till ngra negativa konsekvenser. Samtidigt har alkoholen
en hg potentiell skadlighet. Ett nyanserat
synstt krvs fr att beakta dessa bda
aspekter. Alkohol spelar en positiv roll i vr
kultur, samtidigt som en behandlingspessimism ltt utvecklas vid utvecklat missbruk
och beroende. Sedan 1991 har hgkonsumenter bland mn kat till 15% av befolkningen och bland kvinnor till 7,6%.
Patientrollen r srskilt svr nr det gller
alkohol d patienten ltt knner skam och
skuld. Lkarens eller annan vrdgivares frmga att fra ett gott samtal med sin patient och skapa en terapeutisk allians r
drfr avgrande nr patienten ska ges underlag fr beslut om sina alkoholvanor. Diagnostik, samtalsmetoder och behandling
skiljer sig vsentligen t nr det gller riskbruk av alkohol jmfrt med missbruk och
beroende av alkohol. Dessa behandlas drfr var fr sig i kapitlet.
Fr de flesta utgr inte alkohol ngot hlsoproblem. P senare r har i media stor uppmrksamhet givits t alkohol som frebyggande av hjrt-krlsjukdom.
En viss skyddande effekt fr hjrtsjukdomar och diabetes rapporteras frn ngra
studier, men underlaget fr detta diskuteras alltjmt. Den skyddande effekten uppns vid mycket lg konsumtion (< 1 glas
Innehll
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
1101
1102 Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Riskbruk av alkohol
De flesta patienter som kommer till sjukvrden och som har alkoholrelaterade hlsoproblem tillhr inte den mer begrnsade
grupp som har ett missbruk eller beroende.
Fr de flesta r i stllet arbetshypotesen
riskbruk mer relevant, vilket visat sig
vara fruktbart som arbetshypotes i samtalet
med den enskilde patienten. Riskbruk innebr en konsumtion som signifikant kar risken fr somatiska och psykiska skador. Utver den generella risknivn fr alkoholkonsumtion (Faktaruta 1) mste man beSkord
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Hlsoproblem
som kan tyda p riskbruk
Somatiska problem
Psykiska problem
Alkoholmissbruk
Minst 1 av nedanstende 3 villkor ska vara
uppfyllt, upprepat eller varaktigt, under en
och samma 12-mnadersperiod (DSM-IV).
Fortsatt alkoholbruk, trots vetskap om
bestende eller terkommande sociala,
yrkesmssiga, psykiska eller fysiska
problem som orsakas eller utlses av
alkoholbruket.
Skord
Innehll
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
1103
1104 Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Alkoholberoende
Beroende r ett specifikt sjukdomstillstnd
som innebr ett maladaptivt substansbruk,
som leder till en kliniskt signifikant funktionsnedsttning (DSM-IV). Se ocks Lkemedelsverkets behandlingsrekommendation
av alkoholberoende (2). Minst 3 av nedanstende 7 kriterier ska vara uppfyllda under
loppet av en och samma 12-mnadersperiod.
Tolerans. Antingen behov av strre
mngd alkohol fr att n samma effekt
(kning med minst 50%), eller ptagligt
minskad effekt vid intag av samma
mngd alkohol.
Abstinens. Visar sig antingen i specifika
symtom vid avslutat drickande eller i intag av alkohol fr att lindra eller ta bort
dessa symtom.
Kontrollfrlust. Alkohol dricks i strre
mngd eller under lngre tid n vad som
avsgs.
Varaktig nskan eller misslyckade frsk att minska eller kontrollera alkoholintaget.
Betydande del av livet gnas t att skaffa alkohol, dricka alkohol och hmta sig
frn konsekvenserna av alkoholintaget.
Viktiga aktiviteter (socialt, yrkesmssigt och p fritiden) verges eller minskas pga alkoholanvndningen.
Fortsatt anvndning av alkohol, trots
vetskap om att detta orsakar eller frvrrar kroppsliga eller psykiska besvr.
Patienten kan ha en riskabel alkoholkonsumtion utan att denna fr nrvarande ger hlsoproblem, symtom eller
avvikande laboratorievrden.
Screeningformulr och intervjutekniker
Alkoholanamnes
Exakt mngd alkohol/vecka ska anges.
Frdelen med metoden r att den r klargrande frutsatt att patienten uppger verklig konsumtion.
Nackdelen r att innan lkaren och patienten upprttat en terapeutisk allians och r
verens om meningen med att inventera alkoholbruket kan en sdan frga motverka fortsatt samarbete d patienten kan uppleva att
lkaren intar en moraliserande attityd. Metoden kan ge falskt negativa svar, som sedan
kan vara svra fr patienten att korrigera.
Innehll
Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Alkonacka
Patienten uppmanas att fra bok ver sin alkoholkonsumtion, t ex med hjlp av en almanacka. Det ger en signal om tillit och att ansvaret fr behandlingen ligger hos patienten
sjlv.
AUDIT och CAGE
AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test; Saunders et al, 1993). AUDIT r
ett screeningformulr som anvnds ver
hela vrlden fr att identifiera patienter
med riskabla alkoholvanor. AUDIT mter
bde konsumtion och problem.
AUDIT-formulret finns tillgngligt via
www.psykiatriforskning.se under rubriken
Testformulr.
CAGE (akronym fr Cut down, Annoyed,
Guilty och Eye-opener). CAGE r avsedd
som minnesramsa fr lkaren, nr man vill
stlla riktade frgor om patientens alkoholvanor: Exempel p frgor:
Skord
Innehll
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
1105
1106 Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
hg alkoholkonsumtion. Vrdet normaliseras efter 12 alkoholfria veckor. Frhjda
vrden brukar inte frekomma efter kortvariga enstaka berusningstillfllen. Sensitiviteten r lg. Omkring hlften av alla individer med etablerad alkoholproblematik har
normala ASAT-vrden. ven specificiteten
r lg, med hg andel falskt positiva provsvar.
ALAT (alaninaminotransferas) anses inte
vara s knslig fr alkohol, dremot kan fetma vara en vanlig orsak till frhjda ALATvrden, liksom anvndning av flera olika lkemedel t ex antibiotika, antiepileptika,
statiner och NSAID. Se ven kapitlet Leversjukdomar, s 85.
Rda blodkropparnas medelvolym
(Mean Corpuscular Volume; MCV)
Ett alkoholbetingat frhjt MCV-vrde beror p alkoholens effekt p de rda blodkropparnas utveckling i benmrgen. MCV
har lg sensitivitet. Frhjda MCV-vrden
brukar inte ses om det enbart rr sig om
mttligt frhjd alkoholkonsumtion.
Specificiteten r dremot relativt hg,
framfr allt hos kvinnor, ven om rkning,
hematologiska sjukdomar samt olika typer
av medicinering ocks kan ge MCV-frndringar.
Ett problem avseende vrderingen av
MCV i samband med alkohol r att det
krvs lng tids nykterhet, 26 mnader,
innan en alkoholbetingad MCV-frhjning
normaliseras.
Kolhydratfattigt transferrin (CDT)
CDT r en biokemisk alkoholmarkr med
relativt hg specificitet. Frhjda CDT-vrden beror med stor sannolikhet p alkohol.
Ett stort problem med CDT r dock dess
lga sensitivitet med hg andel falskt negativa provsvar. Det krvs ofta en hg och regelbunden alkoholkonsumtion p minst
5 standardglas/dag (vilket motsvarar 1 flaska vin, 5 flaskor starkl eller 20 cl starksprit) under minst 10 dagar fr att ge ett
frhjt vrde.
En mttligt frhjd alkoholkonsumtion
eller ett sporadiskt berusningsdrickande
brukar dremot inte ge utslag i CDT-vrdet.
CDT normaliseras efter 24 veckors nykterhet.
Skord
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
Behandling
Alkohol och graviditet
Alkohol br undvikas helt under graviditeten, pga risken fr fosterskador. Samtidigt
som det r synnerligen angelget att upptcka alkoholproblem hos havande kvinnor
kan det vara svrt, inte minst eftersom
Innehll
Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Skord
I sammanhanget kan ppekas att specialiserad beroendevrd endast finns p ett ftal
orter och r en liten verksamhet i jmfrelse
med allmnpsykiatri och primrvrd. Om
specialiserad beroendevrd saknas r det
vanligen psykiatrin som tillhandahller srskild kompetens inom detta omrde. Det gr
drfr inte att ge ngra generella rd om hur
komplicerade renden ska handlggas, utan
detta mste ske utifrn lokala frutsttningar.
Behandlingsml
Mlet fr behandlingen r individuellt, och
bestms av patienten sjlv och bygger p
dennes motivation. Det r meningslst att
freskriva ett visst ml fr patienten, t ex
helnykterhet detta mste bygga p egen
motivation.
Mlet kan givetvis frndras under behandlingen och patientens motivation kan
pverkas genom specifik samtalsmetodik
(Motivationshjande samtal). Lkaren ska
givetvis fresl det som r medicinskt mest
ndamlsenligt. Vid kraftigt alkoholmissbruk r tminstone en kortare period av helnykterhet ndvndig, fr att man ska kunna
genomfra en behandling, t ex med terfallsfrebyggande lkemedel och motivationshjande samtal.
I frsta hand syftar behandlingen till att
begrnsa alkoholkonsumtionen. I andra
hand r det nskvrt med en kad psykisk
och social funktionsniv. Eftersom specifik
psykiatrisk behandling i regel r verkningsls fr en patient som missbrukar alkohol
ska man alltid prioritera nykterhetsstdjande interventioner.
Behandling av depression och ngest hos
en alkoholberoende patient har oftast ingen
effekt p beroendetillstndet (se nedan).
Vid behandlingssvikt vid depression br
alltid patienten informeras om att alkohol
minskar effekten!
Innehll
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
1107
1108 Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Skord
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
Akut alkoholfrgiftning
Tidigare abstinenskramper
Tidigare delirium tremens
Puls > 120/minut
Infektion (pneumoni, UVI)
Feber
Trauma (fraktur)
Behandling
Starta med injektion Betabion 50 mg/ml, 2 ml
intramuskulrt. Upprepa dagligen i 3 dagar
Ge tablett oxazepam 15 mg
Fortstt behandlingen enligt Terapirekommendationerna p s 1110.
Innehll
Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Mildare abstinens
Vid mildare abstinens i ppen vrd: Inled
med oxazepam, alternativt alimemazin (se
Terapirekommendationerna, s 1110). Tidigare abstinenskramper innebr att patienten i princip br behandlas med bensodiazepiner, men om detta av olika skl inte r
lmpligt kan man behandla med alimemazin i kombination med karbamazepin. En
god smn p minst 5 timmar r bsta garanten mot att allvarligare abstinens utvecklas.
Glm inte tiamin intramuskulrt, se ovan.
Daglig uppfljning krvs de frsta dygnen
med delning av medicin och med kontroll av
nykterhet, puls, blodtryck och aptit.
Allvarligare abstinens
Fljande rd ska ses som ett exempel behandla varje patient individuellt:
Vid allvarligare abstinens vid vrd p
sjukhus: Inled med oxazepam, 12 tabletter
25 mg. Om detta inte har effekt p pulsen
efter 1 timme, ge dubbla dosen. Om detta
inte har ngon effekt, verg till intravens
behandling med diazepam, 20 mg lngsamt
intravenst. Om detta inte har ngon effekt
p pulsen inom 30 minuter dubbleras dosen
(40 mg intravenst). Denna dos upprepas
tills patienten faller i smn. Observera att
det inte r ovanligt med doser om flera
hundra mg diazepam/dygn i vissa fall fr
Skord
Innehll
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
1109
1110 Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Terapirekommendationer Lkemedelsbehandling vid abstinens
Svrighetsgrad
Behandling
Slutenvrd
Injektion Betabion 50 mg/ml, 2 ml intramuskulrt. Vid stark misstanke om
Wernicke-Korsakoff ges Betabion akut intravenst.
Oxazepam 2550 mg peroralt. Om pulsen inte sjunker inom en timme ge ytterligare 50100 mg oxazepam.
Om effekten uteblir mste man verg till parenteral behandling (Obs viktigt att
inte frdrja detta):
Injektion diazepam 20 mg lngsamt intravenst.
Om pulsen inte sjunkit inom 2030 minunter ges ytterligare injektion med
diazepam 40 mg intravenst. Upprepa tills patienten somnar.
ppenvrd
Injektion Betabion 50 mg/ml intramuskulrt. Kan bytas ut mot Oralovite
1 tablett 3 gnger/dag.
Oxazepam, exempelvis 10 mg 2 tabletter 4 gnger/dag. Minska med 20 mg/
dag.
Som alternativ till oxazepam ge alimemazin orala droppar (40 mg/ml), 1 ml
3 gnger/dag.
Vid tidigare abstinenskramper br alimemazin ges med tillgg av karbamazepin 200 mg 1 tablett 3 gnger/dag.
Propiomazin 25 mg, 2 tabletter till natten mot smnstrning.
fekt och f biverkningar, r inte beroendeframkallande och kan kombineras utan problem.
Alkoholberoende r ofta en kronisk sjukdom, som krver ett lngtidsperspektiv bde
avseende behandlingsinsatser och utvrdering av effekterna. Liksom vid vriga psykiatriska tillstnd r samverkan mellan sjukvrd och socialtjnst ofta av stor vikt.
Alkoholberoende r ett specifikt sjukdomstillstnd. Psykosocial behandling, som
inte fokuserar p alkoholberoendet, saknar
effekt. Antidepressiv behandling av patienter med alkoholberoende har effekter p depressionen, men inte p alkoholberoendet.
Behandling med ngestdmpande lkemedel har inte heller ngon effekt p beroendet. Lngtidsbehandling med bensodiazepiner (och beslktade smnmedel) r nstan
alltid kontraindicerad vid alkoholberoende
och br alltid handlggas inom den specialiserade beroendevrden.
Vid behandling av psykiskt strda missbrukare och bostadslsa missbrukare msSkord
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
te svl missbruket som den psykiska strningen och andra livsproblem behandlas
samtidigt.
Farmakologisk
lngtidsbehandling mot terfall
Akamprosat och naltrexon har likvrdiga effekter mot terfall (2). ven disulfiram, som
utlser illamende och obehag vid alkoholkonsumtion, har dokumenterad effekt men
med ngot smre grad av dokumentation.
Biverkningsprofilen fr disulfiram stller
strre krav p uppfljning med laboratoriediagnostik (leverprover) n fr akamprosat
och naltrexon. Fr att behandling med disulfiram ska vara meningsfull krvs mjlighet
till vervakad tillfrsel.
Akamprosat
Akamprosat har i kliniska prvningar kat
antalet alkoholfria dagar under behandlingen (2). ven antalet patienter som frblir alkoholfria kar med minst 10 procentenheter. Denna effekt r stabil, dvs antalet
Innehll
Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Naltrexon
Naltrexon r en oselektiv opioidantagonist
(slkt med naloxon), som har oral biotillgnglighet och lng halveringstid (13 timmar fr den aktiva metaboliten). Detta gr
att naltrexon kan doseras 1 gng/dag. Naltrexon kar andelen alkoholfria dagar och
minskar andelen dagar med intensivkonsumtion (2). Fr de patienter som vljer att
dricka kan naltrexon minska risken att
terfalla i tunga alkoholperioder.
Naltrexon har bst effekt i kombination
med samtalsbehandling som fokuserar p
alkoholproblemet. Verkningsmekanismen r
dels minskat sug nr man exponeras fr situationer eller tankar som hnger samman
med alkohol, dels minskat merbegr (suget
efter mer alkohol d man druckit frsta glaset). Dessa effekter r sannolikt relaterade
till blockad av opioidreceptorer i hjrnans
belningssystem.
Doseringen r 1 tablett 50 mg/dag. De
vanligaste biverkningarna r illamende
och magsmrtor, men de r vergende. Om
Skord
alkoholfria dagar r fler i den grupp som erhllit akamprosat jmfrt med placebo
ven ett r efter att behandlingen upphrt.
Den farmakologiska behandlingen br kompletteras med samtalsbehandling eller annan form av psykosocialt std. Ett exempel
kan vara att erbjuda terbesk till sjukskterska eller kurator fr uppfljning av behandlingseffekten.
Verkningsmekanismen r endast delvis
knd, men r sannolikt relaterad till blockad av NMDA-receptorer i hjrnans belningssystem (det mesolimbiska dopaminsystemet och drtill hrande hjrnregioner).
Doseringen r 6 tabletter 333 mg/dag,
lmpligen 3+0+3 (skriv SIC! p receptet
eftersom det i Fass str 2+2+2. Det finns
dock inga farmakokinetiska skl fr detta).
Den vanligaste biverkningen r diarr.
Dosen kan d justeras nedt eller delas upp
p flera tillfllen. Frsiktighet krvs vid
nedsatt njurfunktion. Den behandlingstid
som studerats i kliniska prvningar r 612
mnader. Det finns inga studier av lngre
tids anvndning, men detta frekommer i
praktiken. Interaktioner med andra lkemedel r sllan ngot problem. Fr vrigt
hnvisas till Fass.
Innehll
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
1111
1112 Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Doseringen r individuell, men vanlig dosering r 1 tablett 200 mg/dag eller 400
mg 23 gnger/ vecka. Fr vrigt hnvisas
till Fass.
Disulfiram i kombination med alkohol
kan ge kraftig ansiktsrodnad, knsla av
andnd, hjrtklappning, pulserande huvudvrk, illamende och uppkastningar. Vid intag av stora mngder alkohol kan blodtrycksfall frekomma med svimning och
risk fr kollaps. Hos patienter i underhllsbehandling med disulfiram kan intag av alkohol medfra en typisk reaktion redan
inom 510 minuter. Det finns inte ngon
specifik antidot fr behandling av kraftig
disulfiramreaktion varfr behandlingen
mste vara symtomatisk.
Behandlingstid med lkemedel
Behandlingen kan sttas in direkt nr patienten har avslutat sin abstinensbehandling
och r alkoholfri. Akamprosat och naltrexon
kan ven sttas in under pgende konsumtion men detta medfr sllan frdelar
eftersom patientens motivation oftast r
otillrcklig. Insttning av disulfiram frutstter alkoholfrihet.
Behandlingstiden kan vara lng men det
finns inga studier av anvndning under
lngre tid n 12 mnader. Mnga patienter
vljer att gra ett uppehll i medicineringen efter ngot r, men terkommer inte sllan efter ett terfall och upplever att lkemedlet, med facit i hand, haft gynnsamma
effekter (gller disulfiram, naltrexon och
akamprosat).
Dokumentationen fr kombination av lkemedel mot alkoholberoende r begrnsad
(2). Kombination av naltrexon och akamprosat har i studier visats vara sker och
vltolererad, men dokumentationen r inte
entydig vad gller vinster av kombinationen relativt de enskilda lkemedlen. Kombinationsbehandling br drfr frbehllas
specialistvrden.
Interaktioner med andra lkemedel r
sllan ngot problem. Varken akamprosat,
naltrexon eller disulfiram r beroendeframkallande. Fr vrigt hnvisas till Fass.
Skord
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Skord
I fas 3 fr patienten hjlp med att formulera egna frslag och std fr frndring.
I fas 4 fr patienten hjlp med att utforska mjligheter till att vidmakthlla
frndringen.
I fas 5 betraktas terfall som en naturlig
del i processen mot lyckad beteendefrndring och man gr en ny inventering och skattning.
Metodiken fr samtalets form r som vid
patientcentrering, ppna frgor, sammanfattningar samt bekrftelse. I motiverande
samtal ingr vad man kallar det reflekterande lyssnandet som innehller dels en
sammanfattning av patientens utsaga, dels
en tolkning av den underliggande knslan
eller meningen. Exempel: Du knner dig
osker p vad detta innebr fr dig?
Metoden behver trnas praktiskt och
skattningsskalor anvnds som hjlp.
Anonyma Alkoholister (AA) och Lnkarna
Frivilligorganisationerna gr mycket viktiga insatser fr att hjlpa mnniskor med
missbruk och beroende (www.lankarna.nu
och www.aa.se). Deras kanske viktigaste insatser sker under rehabiliteringsfasen som
kan ta flera r.
Tvngsvrd (LPT, LVM)
Tvngsvrd av personer med alkohol- eller
annat substansberoende regleras av Lag
om vrd av missbrukare i vissa fall (LVM;
1988:870) samt av Lag om psykiatrisk
tvngsvrd (LPT; 1991:1128).
LPT kan bli aktuell i samband med akut
alkoholpverkan, d kriterierna fr tvngsvrd i enligt med denna lag r uppfyllda.
Det r ett vanligt missfrstnd att LPT inte
r tillmplig d patienten r alkoholpverkad. Avgrande fr beslutet om intagning
ska baseras p frekomsten av allvarlig
psykisk strning ( 3, LPT) och berusning
r i sammanhanget en viktig faktor att beakta, men utgr inget hinder i sig. Berusningen i sig kan i vissa fall betraktas som
orsak till den aktuella allvarliga psykiska
strningen.
LVM r en lag som reglerar vrd av missbrukare, som till fljd av ett fortgende
missbruk dels r i behov av vrd, dels till
Innehll
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
1113
1114 Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
7
fljd av missbruket utstter sin psykiska eller fysiska hlsa fr allvarlig fara, lper en
uppenbar risk att frstra sitt liv, eller kan
befaras komma att allvarligt skada sig sjlv
eller ngon nrstende.
Det uttalade syftet med LVM r att skapa
frutsttningar fr vrd i en alkoholfri milj
dr motivationsarbete kan bedrivas med
sikte p fortsatt frivillig behandling. Lagen
r endast tnkt att anvndas i akuta situationer och med stor restriktivitet. Det saknas evidens fr att tvngsvrd vid alkoholmissbruk r effektivt p lngre sikt. Det r
sledes inte visat att sdan vrd minskar
ddlighet eller frbttrar prognosen.
Metoder som saknar evidens
Ett antal icke-evidensbaserade metoder
anvnds fr att behandla alkoholberoende.
En frklaring r att det frst under senare
r har klarlagts vilka metoder som faktiskt r effektiva och att det rder en viss
efterslpning innan sdana metoder hinner infras i alla behandlingsprogram.
Dessutom kan patienter och anhriga vara
beredda att prva allt fr att begrnsa
alkoholproblemen.
Exempel p metoder dr kunskapslget
r bristflligt, eller som visats vara ineffektiva vid beroendetillstnd r akupunktur,
hypnos, lustgasbehandling och samtalsbehandling utan fokus p missbruket.
Sjukskrivning
Vid lngre tids sjukskrivning ingr det i lkarens uppdrag att underska patientens
alkoholvanor.
Har patienten ett riskbruk finns risk fr
utveckling av missbruk och beroende under
sjukskrivning. Om patienten har ett missbruk eller beroende rekommenderas sjukskrivning med krav p dokumenterad hel-
Skord
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
Referenser
1. Skolelevers drogvanor 2009. Centralfrbundet
fr alkohol och narkotikaupplysning (CAN).
www.can.se
2. Lkemedelsbehandling av alkoholberoende
Behandlingsrekommendation.
Information frn Lkemedelsverket. 2007;18(1).
3. Behandling av alkohol- och narkotikaproblem.
SBU-rapport. 2001. Rapportnr: 156 (2 vol).
4. Behandling vid alkoholabstinens ny rekommendation.
Information frn Lkemedelsverket. 2010;(2).
Fr vidare lsning
5. Stockholms regionala vrdprogram fr alkoholproblem www.webbhotell.sll.se/sv/cvu/
Medicinska-program-och-kunskapsstod/
Regionala-vardprogram/
6. Riskbruk av lkemedel respektive patienter med
missbruks- och beroendeproblem. I: H Steinar,
B Hovelius, red. Allmnmedicin. Studentlitteratur
AB. 2007. s 796815. ISBN 91-44-02798-2.
Preparat1
Medel vid alkoholberoende
Akamprosat
Campral Merck, enterotabletter 333 mg
Disulfiram
Antabus Actavis, brustabletter 200 mg, 400 mg
Naltrexon
Naltrexon Vitaflo Vitaflo, tabletter 50 mg
Innehll
Beroendetillstnd
Alkohol riskbruk, missbruk och beroende
Beviplex forte Abigo, oral lsning, tabletter
Beviplex forte novum Abigo, tabletter
Malvitona Recip, oral lsning
Vitamin B-komplex + vitamin C
Oralovite Meda, tabletter (hg halt tiamin)
vriga lkemedel
Bensodiazepiner
Diazepam
Diazepam Desitin Desitin, rektallsning 5 mg,
10 mg
Stesolid Actavis, rektallsning 5 mg, 10 mg,
suppositorier 5 mg, 10 mg, tabletter 2 mg, 5 mg,
10 mg
Stesolid novum Actavis, injektionsvtska, emulsion 5 mg/ml
Stesolid Rektal Prefill Actavis, rektallsning
5 mg/ml
Lorazepam
Ativan injektionsvtska, lsning 4 mg/ml
(licensvara)
Nitrazepam
Apodorm Actavis, tabletter 5 mg
Mogadon Meda, tabletter 5 mg
Nitrazepam Recip Recip, tabletter 2,5 mg, 5 mg
Oxazepam
Oxascand Teva, tabletter 5 mg, 10 mg, 15 mg,
25 mg
Sobril Pfizer, tabletter 5 mg, 10 mg, 15 mg, 25 mg
Sederande medel
Propiomazin
Propavan sanofi-aventis, tabletter 25 mg
Krampfrebyggande medel
Karbamazepin
Hermolepsin Orion Pharma, oral suspension
20 mg/ml, tabletter 200 mg
Hermolepsin Retard Orion Pharma, depottabletter 100 mg, 200 mg, 300 mg
Tegretol Novartis, oral suspension 20 mg/ml,
suppositorier 125 mg, 250 mg, tabletter 100 mg,
200 mg, 400 mg
Tegretol Retard Novartis, depottabletter
200 mg, 400 mg
Trimonil Retard Desitin, depottabletter 150 mg,
200 mg, 400 mg
Neuroleptika
Alimemazin
Theralen sanofi-aventis, orala droppar, lsning
40 mg/ml, tabletter 5 mg
Skord
Innehll
Lkemedelsverket
Lkemedelsboken 20112012
1115