Malmö Rapporten

Muslimska frsamlingar och freningar i
Malm och Lund en gonblicksbild

EN RAPPORT FRN CENTRUM FR MELLANSTERNSTUDIER | LUNDS UNIVERSITET
Innehllsfrteckning
INTRODUKTION3
HUR MNGA MUSLIMER FINNS DET I MALM OCH
LUND?4
Svrigheten att berkna
ANTALET MUSLIMER I MALM
Invnare med muslimsk bakgrund
Religist praktiserande muslimer
Frdelning mellan sunni och shia
Utrikes fdda I Malm stad vid rsslutet 2014
De tio frmsta fdelselnderna
Fdelselnder med muslimsk majoritetsbefolkning
RIKTNINGAR INOM ISLAM
Sunni9
Ahmadiyya9
Shia10
Sufism10
Naqshbandiyya11
Mouridiyya11
Rifaiyya11
Darqawiyya12
MODERNA ISLAMISKA RIKTNINGAR

Muslimska brdraskapet
12
12
Salafiyya13
Ahbash15
Turkisk islam
15
Diyanet: Turkisk statsislam
15
Milli Grs
16
Glen-rrelsen16
ROSENGRD17
Rosengrdskravallerna 2008 och Rosengrdsrapporten 2008200918
REKRYTERING AV JIHADISTER
KAMPEN OM ISLAM
22
25
Bakgrund27
Moskernas uppkomst
28
MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM OCH LUND 30

Mosker31
Arlvs mosk
33
Al Andalus Centret
33
MALM
34
Muslimska frsamlingen i Malm
34
Islamiska fatwabyrn i Sverige
35
Islamiska frbundet i Malm: Madina-moskn
36
Somaliska muslimska frsamlingen
36
Salsabil
36
Wakf det skandinaviska trossamfundet37

Svensk Afghansk frsamling
37
Al-Nour-Drita
38
Bosniakiska islamiska frsamlingen
38
HUDA Frening
39
Kllarmoskn i Rosengrd
39
Ahmadiyya muslimska samfundet
39
Shiamuslimska frsamlingar
40
Libanesiska kulturfreningen
40
al-Muntadar Ideell & kulturfrening
40
Islamic Center i Skne
40
ANDRA MUSLIMSKA FRENINGAR
41
Lunds muslimska kvinnofrening
41
Sakina Center Std frn systrar till systrar
41
Malm Milli Grs
42
Malms akademiska frening
42
Semerkand
42
Islamakademin42
Hikmainstitutet
43
Malm unga muslimer (MUM)
43
Malm unga muslimska systrar (MUMS)
43
Ibn Rushd Sdra
43
Islamic Relief Malm
43
Mnens scoutkr
44
Alhambra muslimska studentfrening
44
Darul hadith
44
Islamisk Informations Center (ICC)
44
Muslimska frsamlingar
31
Muslimska freningar
31
Mouridiyya45
LUND32
Tahara45
Islamiska Kulturcentret i Lund
32
Masjid Lund
32
ARLV
Malikiyya45
AVSLUTANDE KOMMENTARER
46
REFERENSER49
33
Rickard Lagervall och Leif Stenberg Ansvarig utgivare: Leif Stenberg | Foto: Leif Stenberg, Malm
33
Islamic Center
Muslimska freningar i Malm och Lund en gonblicksbild

av Rickard Lagervall & Leif Stenberg
Introduktion1
Utvecklingen av muslimska miljer i Malm och Lund har skett i rask takt sedan de frsta muslimska frsamlingarna etablerades i Malm i slutet av 1960-talet och brjan av 1970-talet.2 Idag r islam och muslimer sjlvklara delar av det svenska samhllet om n omdiskuterade. Trots detta finns det inte speciellt mycket skrivet
om muslimer i Sverige som vilar p vergripande empirisk grund, vilket medfrt att mycket sgs, men utan att
vara frankrat i ngra omfattande underskningar. Ett problem i samtalet om islam och muslimer i Sverige r
fljaktligen att vi inte har tillgng till strre studier av hur islam praktiseras och organiseras i landet. Det saknas
ven en sammanhngande dokumentation och analys av muslimska frsamlingar och deras verksamheter
i Malm och Lund. Gran Larsson och David Thurfjell publicerade r 2013 en versikt av shiamuslimska
frsamlingar i Sverige.3 Cenap Turunc sammanstllde r 2006 en guide till muslimska freningar i Gteborg.4
Centrum fr Mellansternstudier (CMES) vid Lunds universitet gjorde ren 2007-2008 en inventering av
muslimska freningar i Malm och Lund som publicerades p www.islamologi.se. Eftersom den sidan nu r
nedlagd, och eftersom mycket har hnt sedan dess, publicerar vi nu en uppdatering. Sammantaget kan psts
att en frndring r p gng, speciellt i frga om avhandlingsarbeten eller studier som fokuserar p enskilda
frgor men samtidigt r det ptagligt att utvecklingen av kunskap byggd p strre empiriska material saknas.5
Freliggande text inleds med en kort diskussion om antalet muslimer i regionen och vilka riktlinjer av islam
som r representerade. Drefter ges en versikt som behandlar hur muslimsk frsamlingsaktivitet vxt fram i
regionen. Det r en kronologisk beskrivning som parallellt med berttelsen om islam i omrdet frsker spegla
debatten om islam och muslimer i Malm och Lund. Vidare fljer en kortfattad inventering av freningar och
frsamlingar och en beskrivning av verksamhet. En frstudie pbrjades redan r 2007, men sedan dess har
flera frsamlingar upplsts och nya har tillkommit. Detta diskuteras kort i ett avslutande stycke vars syfte r
att visa p den frnderlighet som utmrker muslimskt frsamlingsliv i Malm-Lund-omrdet.
Denna rapport kan ses som ett levande dokument. Frfattarna ansvarar fr innehllet, men r tacksamma
fr kommentarer, information och kontakter som kan utveckla och frbttra rapporten. Vr ambition har
varit att ge just en gonblicksbild och projektet har genomfrts med hgst begrnsade ekonomiska resurser.
1 Textens frfattare vill tacka Anders Ackfeldt, Erica Li Lundqvist och Mukhiddine Shirinov fr deras medverkan i arbetet
med texten. Ett varmt tack vill vi ven rikta till Ask Gasi fr bistnd i kontakter med frsamlingar och tlll Anna Hellgren
fr hjlp med layout och produktion av rapporten. Vi riktar ocks ett varmt tack till Centrum fr Mellanstenrstudier vid
Lunds universitet fr std i arbetet med rapporten.
2 Fr tidigare versikter rrande islam och muslimer i Sverige, se Stenberg & Otterbeck 1994 och Stenberg 1999. Ett frsk
att uppskatta antalet muslimer i Skandinavien finns i Stenberg 2002. I det sistnmnda exemplet fanns stora svrigheter
i frga om svl tillgnglighet som tillfrlitlighet i underlaget vilket medfrda att kllan fr uppgifterna fick anges som
frfattarens uppskattning.
3 Larsson & Thurfjell 2013.
4 Turunc e.a. 2006.
5 En annan aspekt r att om man i dag lser Stenberg & Otterbecks artikel frn 1994 med titeln G p Guds vg:
Frmedling av religis tradition till muslimska ungdomar i minoritetssituationen s r det slende att artikeln fortfarande
knns aktuell i relation till vad som skrivs forskningsmssigt om islam i Sverige.
MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016
Hur mnga Muslimer finns det i

Malm och Lund?
SVRIGHETEN ATT BERKNA
Att uppskatta antalet invnare med en viss religis tillhrighet r frenat med ett flertal svrigheter och
oskerhetsfaktorer, vare sig det gller invnare i hela Sverige eller specifikt i Malm. En frsta svrighet r
att religis tillhrighet inte registreras i Sverige. Personuppgiftlagen (PUB) frbjuder behandling av personliga
uppgifter som rr religionstillhrighet. Det br ppekas att i de lnder dr sdan registrering frekommer
och skrivs in i passet, som i de flesta lnder i Mellanstern (inklusive Israel), r religis tillhrighet en juridisk
kategori med rttsliga fljder fr till exempel vilka lagar som gller i familjeangelgenheter. Denna tillhrighet
gr oftast i arv frn faderns sida. Men det sger inte ndvndigtvis ngot om vad enskilda individer tror p,
eftersom det inte finns ngon mjlighet att vlja bort religis tillhrighet, vilket fr vrigt var fallet ven i
Sverige fram till 1951. ven vertygade ateister registreras allts som muslimer, kristna eller judar. Det r
denna breda definition som oftast ligger till grund fr statistik om religis sammansttning i olika stater i
Mellanstern och det r den vi refererar till i denna rapport nr vi talar om muslimsk bakgrund. Uttrycket
muslimsk bakgrund tar allts inte hnsyn till individers personliga tro utan ska hr helt enkelt frsts som att
ngon av en persons frldrar uppfattats som muslim, men det kan ven innebra en ateist med ateistiska
frldrar. Vi ska inte heller glmma att mnga individer har frldrar med olika religis bakgrund och inte
alla vljer att bejaka sin muslimska identitet. En ofta bortglmd grupp vgrar att vlja fr att istllet bejaka
en muslimsk och till exempel kristen identitet samtidigt.
Den snvaste definitionen av vem som r muslim utgr frn medlemskap i ngon islamisk frsamling. Hr
finns en uppskatting genom Nmnden fr statligt std till trossamfunds (SST) uppgift om medlemmar i de
islamiska organisationer som fr statliga bidrag. r 2014 var talet 110000.6 Det faktum att denna siffra har
varit konstant sedan r 2008 indikerar att den br tagas med en viss nypa salt. Dessutom inbegriper den
inte medlemmar i islamiska frsamlingar som inte tillhr de riksorganisationer som fr bidrag och drfr r
till exempel medlemmar i Malm strsta islamiska frsamling Islamic Center inte medrknade.
Mellan definitioner som utgr frn ursprungsland eller medlemskap i en frsamling kan placeras en bestmning som utgr frn religis praktik. I detta sammanhang r deltagande i till exempel religisa ritualer, att
flja dagliga bneritualer eller att beska en mosk i syfte att delta i fredagsbn, ett uttryck fr muslimskhet.
Denna form av definition ligger ven nra individens egen sjlvdefinition, det vill sga en mnniskas egna
val att definiera sig som muslim.
Det finns fljaktligen flera mjligheter att tnka kring vad det innebr att vara muslim. Emellertid r en rimlig
uppskattning av antalet invnare med ngons slags muslimsk bakgrund i Sverige r 450 000 individer7, vilket
innebr ungefr 5 % av den totala befolkningen. I de rliga SOM-underskningar som grs av Gteborgs
universitet anger dock endast 2 % att de r muslimer.8
6 Talet anges av SST i kursiv stil vilket indikerar att berrda samfund arbetar med att skra medlemsstatistiken och att tal
som anges r frn 2011. Nmnden fr statligt std till trossamfund: http://www.sst.a.se/statistik/statistik2014.4.129534
6115121ad63f315d2a.html
7 Bevelander & Otterbeck 2012: 72.
8 Weibull & Strid 2012: 332.
Antalet muslimer i Malm

INVNARE MED MUSLIMSK BAKGRUND
Malms befolkning har de senaste tjugo ren kat stadigt och hade i slutet av r 2014 ntt 318 100 invnare9. Ett i debatten vanligt frekommande tal rrande antal personer med muslimsk bakgrund i Malm
r cirka 50,000. Detta tal terkommer ofta som referens i andra rapporter och i media, men saknar underbyggande studier.10 Talet kan spras tillbaka till ett nyhetsbrev frn Malm hgskola publicerat r 2006.11
Eftersom Malm d hade 276 244 invnare skulle det innebra att 20 % av befolkningen var muslimer.
Detta, i ett europeiskt perspektiv, jmfrelsevis hga tal har skapat en hel del debatt i bde svensk och
utlndsk media, d ofta med anknytning till svensk asylpolitik.12 Under senhsten r 2004 snde till exempel den amerikanska kabeltevekanalen Fox News ett inslag som skildrade ett Malm nrmast belgrat
av muslimer. Enligt inslaget utmanades den svenska toleransen av den explosionsartade kningen av
muslimer. Ett inslag som detta terspeglas ofta i den debatt som handlar om muslimsk nrvaro i dagens
Malm. Till exempel figurerar i media uppgiften att 25 % av Malms invnare skulle vara muslimer men
att endast 5 % av dessa r s kallat praktiserande.13 P Islamic Centers hemsida hvdas dremot att det
finns 45,000 individer med muslimsk bakgrund i Malm och att 20 % av befolkningen i Sveriges tre strsta
stder r av icke-svenskt ursprung. Sidan verkar emellertid inte ha uppdaterats det senaste decenniet.14
Det r ytterst problematiskt att ta fram tillfrlitliga siffror p antalet muslimer i Malm och inte helt enkelt att fastlgga vilka som br rknas som muslimer.15 Att ha muslimsk bakgrund, det vill sga att ha
immigrerat frn ett vervgande muslimskt land eller att ha frldrar med ursprung drifrn, behver inte ndvndigtvis betyda att en person r muslim eller fr den delen troende eller praktiserande.
Det finns bde teologiska, praktiska och etniska aspekter som br tas i beaktning infr en sdan
bedmning. Svenska myndigheter har dock intagit attityden att den som r medlem i en islamisk frsamling br rknas som muslim om n i en byrkratisk mening som i frsta hand rr frdelning av
pengar till religisa samfund. D det inte finns ngon statistik som kan frklara eller berkna antalet muslimer i Malm r det ltt att gripa efter det som finns tillgngligt utan att ifrgastta dess tillfrlitlighet.
Enligt Malm stads senaste statistik var 99,800 (31 %) av Malms invnare fdda i utlandet den 30 december
2014. Antalet invnare med utlndsk bakgrund (sjlv utlandsfdd eller med tv utlandsfdda frldrar) var
135 509 (43 %).16 Om uppskattningen av Malms muslimska befolkning till 50,000 personer stmmer skulle
9 Se Befolkningsutvecklingen i Malm 1800-2010, Malm stads hemsida: http://malmo.se/download/18.a81ab142d709
7754107b/1386755211258/Befolkningsutveckling_Malm%C3%B6_1800-2010.pdf. Enligt denna statistik kade Malms
befolkning frn r 1800 (3962) fram till en frsta topp 1970 (265 505). Sedan brjade en nedgng som ndde sin botten
1984 (229 107) och drefter inleddes den vxande trend som vid rsslutet 2014 ndde 318 100.
10 Se till exempel Larsson 2007.
11 Nyhetsbrevet informerade om ett ppet seminarium med titeln Integration eller segregation? Variationer p ett tema.
Seminariet hlls p Hlsa och samhlle p Malm hgskola den 10 maj 2006. Nyhetsbrevet anger emellertid ingen klla
fr uppgiften om 50,000 muslimer i Malm.
12 Ett exempel r Bawer 2006.
13 Uppskattningen att 5 % av Malm muslimer skulle vara praktiserande frekommer i samma nyhetsbrev frn Malm
hgskola som anger antalet muslimer till 50,000 personer.
14 http://www.mosken.se/historik.htm.
15 Se Sander 1993 fr det problematiska, fr att inte sga nrmast omjliga, i uppgiften att rkna ut antalet muslimer i
Sverige.
16 Befolkningsbokslut 2015, Stadskontoret, Malm stad: http://xn--malm-8qa.se/download/18.36b261d714e4d980ad0
33fa/1436341595779/befolkningsbokslut2015.pdf.
dessa utgra knappt 40 % av befolkningen med utlndsk bakgrund.

I slutet av r 2014 fanns 178 fdelselnder representerade i Malm varav 35 med muslimsk majoritetsbefolkning. r 2010 var 87,554 Malmbor fdda i utlandet (29,8 %) och d fanns 174 lnder representerade, varav
31 med muslimsk majoritetsbefolkning. D rknade Centrum fr Mellansternstudier (CMES) ut att antalet
Malmbor frn de tta strsta ursprungslnder med muslimsk majoritetsbefolkning var 28,653 personer (10
%). En motsvarande berkning idag ger 34,484 personer (11 %). r 2010 var dessa tta lnder Irak (9465),
Bosnien och Hercegovina (5920), Libanon (3669), Iran (3259), Turkiet (1904), Afghanistan (1848), Somalia
(1375) och Pakistan (1123). r 2014 hade Afghanistan gtt om Turkiet och Syrien seglat in p listan fre
Somalia.
I slutet av r 2014 fanns 35 ursprungslnder med muslimsk majoritet och det sammanlagda antalet Malmbor
fdda i dessa var 41,147 (12 %).17 Det r emellertid oklart vad detta tal sger om antalet muslimer. Mnga
av dessa lnder har stora icke-muslimska majoriteter och minoriteter tenderar att vara verrepresenterade
bland flyktingar frn konfliktomrden. Detta har vi sett inte minst bland flyktingar frn inbrdeskrigens Irak
och Syrien. Det frs ingen statistik ver religis tillhrighet, varken bland asylskande eller nyinflyttade till
Malm. Relativt f kristna frn Mellanstern och yazidier verkar emellertid ska sig till Malm jmfrt med
andra stder. Tecken p detta r att det fortfarande inte har ppnats ngon syrisk-ortodox frsamling och
yazidier frefaller mer organiserade i till exempel Helsingborg.
Ett exempel p svrigheten att uppskatta antalet muslimer r de som r fdda i forna Jugoslavien. 6223
Malmbor var r 2014 fdda i Bosnien och Hercegovina. Alla som kommer drifrn r naturligtvis inte muslimer och mnga muslimer r fdda i andra delar av det forna Jugoslavien. Det sammanlagda antalet fdda i
dessa lnder r 18,611 individer. Om vi tar fdda i Bosnien och Hercegovina som ett tal fr antalet muslimer
frn forna Jugoslavien blir det en tredjedel. Det kanske r en rimlig andel, men vi vet inte. Det kan ppekas
att Bosniakiska frsamlingens bnelokal enligt egen uppgift endast tar emot 400 bedjande. Islamic Centers
bnerum fr plats med 750 personer men har ven en innergrd som kan anvndas.
Antalet muslimer fdda i muslimska majoritetslnder r helt skert betydligt lgre n 41,147 individer men till
detta ska lggas de som r fdda i andra lnder och andra generationens invandrare.18 Individer som tillhr
gruppen utrikes fdda eller har tv utrikes fdda frldrar r 26 % strre n gruppen personer i Malm
som r fdda utanfr Sverige. Om vi utgr frn att samma proportion gller fr muslimska majoritetslnder
fr vi 52,000 personer som r fdda eller har tv frldrar som r fdda i lnder med muslimsk majoritet.
Men inte heller denna siffra tar hnsyn till de religisa minoriteter som finns i dessa lnder. andra sidan
br vi lgga till konvertiter. Det finns inga tal fr denna grupp heller, men den r sannolikt betydligt mindre
n religisa minoriteter frn muslimska majoritetslnder. Den hgst ungefrliga slutsats vi kan dra r att
om uppskattningen 50,000 muslimer framstod som verdriven r 2006, framstr den som desto rimligare
nu, men medan den detta r innebar att muslimer utgjorde 20 % av befolkningen, innebr den r 2014 att
muslimer utgr 16 % av stadens befolkning. Denna frndring i procenttal sker eftersom Malms befolkning
kat med 32,000 individer under perioden 2006-2014.
RELIGIST PRAKTISERANDE MUSLIMER
Vi br understryka att ovanstende tal inte bara r hgst oskert utan ven inkluderar alla med ngon form
av muslimsk bakgrund, oberoende av personlig tro, religis praktik och medlemskap i religisa frsamlingar.
17 Denna mer detaljerade statistik finns inte p Malm stads hemsida men erhlls via e-post frn Malm stad.
18 Uttrycket andra generationens invandrare anvnds i detta sammanhang av pedagogiska skl i syfte att frtydliga
statistik och inte som en karaktrsbestmmning p en grupp individer.
Den inbegriper allts svl ateister som agnostiker av muslimsk bakgrund, som mttligt praktiserande muslimer. Vi kan notera att det inte finns plats fr 50,000 individer i Malms mosker ven om deltagande i
bneritualer inom ramen fr mosker inte ndvndigtvis r ett mtt p religiositet. Om vi utgr frn de olika
frsamlingarnas egna uppskattningar av hur mnga som brukar bevista fredagsbnen, och kopplar detta till
lokalernas utrymmen, uppskattar vi antalet bedjande en fredag i Malm till hgst 3000 personer. Detta ska
frmodligen uppfattas som ett maximital eftersom flera frsamlingars uppskattningar frefaller vara gjorda
p en hft i optimistisk riktning. Antalet medlemmar i olika frsamlingar r, enligt deras egna uppgifter,
mellan 9000 och 10,000 individer. Dessa tal, som bda sannolikt r verdrivet hga, skulle innebra att
en femtedel av Malm muslimer (runt 3 % av Malms totala befolkning) r medlem i en frsamling och en
tiondel (1,5 % av den totala befolkningen) besker en fredagspredikan.
FRDELNING MELLAN SUNNI OCH SHIA
Man brukar uppskatta andelen shiamuslimer till ungefr 10-15 % av vrldens muslimer. Fr att frska
uppskatta andelen shiamuslimer i Malm gr vi det enkelt fr oss och anvnder oss av Larssons & Thurfjells
(2013) modell genom att utg frn andelen shiamuslimer i viktiga ursprungslnder. Det br ppekas att
uppskattningar av storlek rrande olika religisa grupper i Mellanstern ofta r vldigt oskra och en nnu
strre oskerhetsfaktor upptrder nr vi antar att exilbefolkningen i Sverige till sin sammansttning motsvarar den i ursprungslandet.19 Resultatet blir 15,555 personer, vilket motsvarar 31 % av Malms muslimska
befolkning, vilket stmmer med Larssons och Thurfjells uppskattning av riket som helhet. Det verkliga antalet
invnare med shiamuslimsk bakgrund kan emellertid lika vl vara 10,000 som 20,000 personer. Andelen
shiamuslimer i Sverige och Malm r allts ungefr tv till tre gnger s stor som globalt och ett resultat av
inbrdeskrigen i Irak, Syrien och Libanon.
Det kan vara vrt att ppeka att alla Malms shiafrsamlingar samlas fr fredagsbn i Libanesiska kulturfreningen, vars bnerum endast rymmer 400 personer. Det skulle innebra att knappt 1 % av shiamuslimerna
i staden deltar i fredagsbnen.
Sammanfattningsvis har vi kommit fram till fljande hgst oskra uppskattning fr r 2015. Samtliga tal
frutom Malms totala befolkning r dock sannolikt fr hga: Av Malms 318 100 invnare har ungefr
50,000 (16 %) muslimsk bakgrund. Ungefr 30 % av Malms muslimer r shiamuslimer, vilket r ungefr 5
% av Malms totala befolkning. Av Malms invnare med muslimsk bakgrund r hgt rknat 10,000 personer
medlemmar av ngon muslimsk frsamling, det vill sga 20 % av den muslimska befolkningen och 3 % av den
totala befolkningen. Ungefr 3000 individer uppskattas beska en vanlig fredagsbn. Dessa moskbeskare
utgr 6 % av den muslimska befolkningen och 1,5 % av den totala befolkningen.
UTRIKES FDDA I MALM STAD VID RSSLUTET 2014

De tio frmsta fdelselnderna
Irak
11,003
Jugoslavien
8179
Danmark
7916
Polen
7103
19 Berkningen bygger p andelen shiamuslimer i fljande lnder: Afghanistan (19 %), Azerbajdzjan (85 %), Bahrain (70
%), Irak (65 %), Iran (90 %), Libanon (27 %), Pakistan (20 %) och Saudiarabien (15 %). Vi har sedan multiplicerat resultatet
med 1.26 fr att f fram summan av utrikes fdda och med tv utrikes fdda frldrar. Se Larsson & Thurfjell 2013: 22ff.
Alla tal i frga om shiamuslimer r i flera lnder politiskt knsliga och inte alltid tillfrlitliga.
Bosnien och Hercegovina
6223
Libanon
4123
Iran
3604
Afghanistan
2835
Turkiet
2391
Rumnien
2327
Fdelselnder med muslimsk majoritetsbefolkning

Irak
11,003
Bosnien och Hercegovina
6223
Libanon
4123
Iran
3604
Afghanistan
2835
Turkiet
2391
Syrien
2240
Somalia
2065
Pakistan
1496
Marocko
656
Kosovo
524
Palestina
517
Jordanien
452
Kuwait
358
Egypten
323
Saudiarabien
314
Tunisien
272
Algeriet
257
Gambia
255
Bangladesh
247
Frenade Arabemiraten
203
Albanien
191
Libyen
131
Indonesien
92
Jemen
74
Sudan
73
Azerbajdzjan
59
Sierra Leone
43
Uzbekistan
42
Kazakstan
28
Kirgistan
13
Qatar
13
Bahrain
10
Djibouti
10
Turkmenistan
10
Riktningar inom islam

Nedan fljer en kort introduktion av islamiska riktningar. Denna bakgrund underlttar frhoppningsvis efterfljande diskussion och presentation av frsamlingar och freningar. Syftet r att ge en bild av
de olika riktningar som ryms under rubriken islam och som finns representerade i Malm och Lund.
I texten frekommer grundlggande islamisk terminologi. Ngra nyckeltermer som sharia och jihad har
blivit en del av svenska sprket och kursiveras drfr inte. Alla rtal som anges r enligt vr tiderkning.
SUNNI
Inom sunnitisk islam formerades efter Profetens dd olika rttsskolor (plural madhahib, singular madhhab) med ngot olika metoder fr att tolka islamisk lag. Sedan 1000-talet finns fyra sdana, vilka alla
anses vara lika legitima. Den malikitiska dominerar i Nord- och Vstafrika, den shafiitiska i kustomrdena
lngs Indiska oceanen, frn stafrika, ver Sydasien till Sydostasien. Den hanafitiska dominerar p Balkan, i Turkiet och i Centralasien medan den hanbalitiska, som r den minsta, dominerar i Saudiarabien.
Enligt idealet br varje sunnimuslim flja en rttsskola, i synnerhet som de freskriver ngot olika rrelsemnster vid bn. De flesta frsamlingar i Malm tillhr emellertid inte officiellt ngon rttsskola utan
det r upp till de individuella medlemmarna. Undantag r emellertid Islamiska fatwabyrn, som strikt fljer shafiitisk tradition, och salafistiska frsamlingar som tenderar att flja den hanbalitiska rttsskolan.
AHMADIYYA
Ahmadiyya uppstod som en sunnitisk islamisk rrelse i Punjab i Indien ledd av Ghulam Ahmad (1835-1908).
r 1891 frklarade han sig vara svl Messias som al-Mahdi och att Jesus varken dog p korset, som
kristendomen lr, eller frdades levande upp till himlen, som r en vanlig uppfattning bland muslimer, utan
verlevde korsfstelsen och dog och begravdes i Indien. Efter Mirza Ghulam Ahmads dd splittrades rrelsen
i tv grenar. Den strsta r nu baserad i London dr den leds av Ghulam Ahmads femte kalif (frn khalifa,
stllfretrdare).
Det r i synnerhet synen p profetskapet som gr ahmadiyya kontroversiella. Att Muhammad var den
siste profeten, profeternas insegel (khatam al-nabiyyin eller khatam al-anbiya) anses vara en grundlggande islamisk dogm. Ahmadiyya gr emellertid en distinktion mellan profeter som ftt en lag uppenbarad
av Gud och en lgre rang av profeter som fr uppenbarelser frn Gud men ingen ny lag. Man erknner
allts Muhammad som den siste laggivande profeten men hvdar att den lgre rangen av uppenbarelser
fortstter. Grundaren Mirza Ghulam Ahmad anses tillhra den senare typen och fick drmed inte ngon
ny lag uppenbarad. Ahmadiyya betraktar drfr sig sjlva som muslimer men frfljs i mnga lnder med
motiveringen att de genom att erknna en profet efter Muhammad har avfallit frn islam. Enligt pakistansk
lag r det till och med brottsligt fr en ahmadi att kalla sig muslim, att benmna sin bnelokal fr mosk
eller att verhuvudtaget anvnda islamiska termer fr sin religion. Fr att registrera sig i rstlngden eller
f ett pass mste en ahmadi antingen registrera sig som icke-muslim eller underteckna ett dokument dr
Mirza Ghulam Ahmad beskrivs som avflling och lgnare. De fr inte heller beskrivas som muslimer p sina
gravstenar, vilket bland annat drabbat Pakistans ende nobelpristagare Abdus Salam, som fick fysikpriset 1979
och p vars gravsten ordet muslim tagits bort. 20
SHIA
Enligt sunnitisk tradition rknas de fyra frsta kaliferna, som eftertrdde Muhammad som vrldsliga ledare,
som de fyra rttledda kaliferna, al-rashidun. Dessa, som hette Abu Bakr, Umar, Uthman och Ali, anses
ha utmrkt sig fr sin fromhet och religisa kunskap. Enligt shiitisk tradition var emellertid Profetens kusin
och svrson Ali, som allts enligt sunni r den fjrde kalifen, dennes rttmtige eftertrdare och hans tre
fretrdare anses drfr som personer som felaktigt tilltvingat sig rollen som kalifer. 21
Ali rknas inom shia som den frste imamen och enligt den strsta shiitiska riktningen, ithna ashariyya
(tolvshia), eftertrddes han av elva imamer, vilka alla var direkta ttlingar till honom, innan den tolfte imamen gick in i den stora frdoldheten r 941. Den tolfte imamen anses fortfarande vara verksam och vntas
terkomma infr Domens dag fr att som al-Mahdi, Den Rttledde, tillsammans med Jesus leda de goda
krafterna mot de onda. Han kallas drfr ven al-Muntazar, Den Vntade.
Under 1800-talet skedde en institutionalisering av den religisa hierarkin med Ayatollah som den hgsta
rangen. En del ayatollor fr dessutom status som marja al-taqlid, efterfljandets klla. Varje troende
shiamuslim frvntas flja en srskild marja al-taqlid, ven de lrde som befinner sig p positionerna precis
under. Det kan rra sig om att flja de tolkningar som grs av en marja i juridiska sharia-rttsliga frgor.
Shiitiska frsamlingar i Europa r drfr ofta p ngot stt kopplade till organisationer som uppsttt runt
en viss marja al-taqlids seminarium, hawza. De frmsta seminarierna terfinns i irakiska Najaf och iranska
Qom. Det br ppekas att det inte ens bland iranska maraji al-taqlid rder ngon konsensus om Ayatollah
Khomeinis teori om wilayat al-faqih, att den yttersta politiska makten ska ligga hos den frmste religise
auktoriteten.22
Shia berknas utgra mellan 10 och 15 % av vrldens muslimer men r i majoritet i Iran, Irak, Azerbajdzjan
och Bahrain. De utgr ven en stor andel i Libanon men ngon folkrkning har inte kunnat gras dr p
grund av den politiska situationen. Det finns ven andra grenar av shiaislam, som ismailiyya och zaydiyya,
men eftersom dessa vad vi kunnat se inte finns representerade i Malm gr vi inte in p dem hr. 23
SUFISM
Sufism, tasawwuf, betecknar islamisk mystik och ett ordensvsende som ibland bestr av lst sammanhngande ntverk och ibland av vlorganiserade rrelser som bedriver en rad aktiviteter. Syftet inom ordnarnas
religisa praktik r att upprtta en nra och personlig relation till Gud. De mnga olika sufiordnar (turuq,
singularis tariqa) som vxt fram har utvecklat olika metoder fr detta. Ett centralt inslag r dhikr, erinran,
en ritual som gr ut p att minnas Gud, ofta genom att rytmiskt upprepa srskilda fraser eller ngot av Guds
20 Valentine 2014, Lathan 2008, Saeed 2007, Rashid 2011. Fr rrelsens sjlvbeskrivning se Ahmad 1926 (1997), en bok
frfattad av ahmadiyyas andre kalif och fortfarande anvnd av rrelsen som informationsmaterial.
21 En god introduktion till shiaislam r Momen 1985. P svenska finns till exempel Thurfjell 2015a och 2015b.
22Se Fazlhashemi 2011 om aspekter av den nutida debatten inom iransk shiaislam.
23 Det finns emellertid ismailitiska frsamlingar p ngra orter i Sverige. Se Larsson & Thurfjell 2013.
10
namn i syfte att n ett extatiskt tillstnd. En sufiorden leds av en shaykh (eller p persiska pir) som vgleder
sina anhngare efter deras andliga frmga. Shaykhen anses av sina anhngare ha en andlig och vlsignande
kraft, baraka, som lrjungar kan f del av genom att till exempel rra vid honom (det r i de allra flesta fall
en man). ven avlidna shaykher anses ha denna kraft och ett vanligt inslag r drfr att vallfrda till heliga
mns och ibland kvinnors gravar. Vid sidan av det teologiska och rituella innehllet i sufism r dessa ordnar i
dag ofta utformade som stiftelser som bedriver utbildning, vlgrenhet och ibland deltar i det politiska livet
i form av att de stdjer politiska partier som frsker pverka vilken islampolitik ett land ska fra. Sufiordnar
ses ofta som en motstndare mot eller alternativ till radikalare islamtolkningar som till exempel de salafitiska.
Dock r detta inte alltid riktigt d fromhetsritualer ven genomfrs inom ramen fr vissa salafitiska rrelser.
De stora sufiordnarna finns numera ver hela vrlden. Nedan nmns endast de de tre ordnar som vi funnit
representerade i Malm.24
NAQSHBANDIYYA
Naqshbandiyya, som idag r en av de strsta sufirordnarna, grundades i staden Bukhara i dagens Uzbekistan
av Baha al-Din Naqshband (1318-1389). Denna orden utmrker sig genom att den sprar sin silsila, kedjan
av andliga ledare, tillbaka till Profetens svrfar och den frste kalifen Abu Bakr istllet fr till Ali som vriga
ordnar gr. Detta innebr att Naqshbandiyya ofta beskrivs som starkt sunnitiska i sina traditioner och drmed
negativa till shiaislam. Flera grenar av denna orden i Syrien och Turkiet knnetecknas av dess tysta dhikr.25 Att
inte utva en hgljudd ritual som ibland innehller sjlvgisslan ses inom orden som uttryck fr dess rationalitet
och att orden r modern och intellektuellt grundad i sin religisa praktik. Ofta kombineras detta synstt med
organiseringen av omfattande vlgrenhetsarbete, utbildning p alla niver och drivandet av till exempel
barnhem samtidigt som ordnarna intresserar sig fr att bygga ntverk som kan pverka politisk utveckling. 26
Naqshbandiyya r av tradition betecknad som den gren inom sufism som anses vara mest politiskt aktiv av
de olika ordnarna. Denna orden r vanlig bland personer med en bakgrund i Irak, fre detta Jugoslavien,
Libanon, Syrien och Turkiet, men som nmnts ovan kan ordnar vara geografiskt utspridda och vissa grenar
existerar transnationellt och ibland endast i Europa.
MOURIDIYYA
Mouridiyya grundades i Senegal i slutet av 1800-talet av Amadou Bamba. Denne var d en lokal ledare
fr Qadiriyya-orden, en av de stora globala sufiordnarna. Mouridiyya har emellertid ftt en egen specifik
identitet och fick i brjan av 1900-talet stort kulturellt och politiskt inflytande i Senegal genom att bygga upp
institutioner som fyllde det vakuum som uppsttt efter att den franska kolonialmakten krossat de statliga
strukturer som tidigare funnits. Rrelsen betonar arbetsetik och genom medlemmars ekonomiska bidrag har
rrelsen blivit en ekonomisk och politisk maktfaktor i Senegal och dess ledare tnjuter diplomatisk immunitet.
Rrelsens centrum r i Senegals nst strsta stad Touba, dr Bambas grav har blivit ett viktigt vallfrdsml
och en megamosk har byggts p platsen. ven Amadou Bambas mors Mam Diarra Boussos grav i byn
Porokhane r ett viktigt vallfrdsml, i synnerhet fr kvinnor. 27
RIFAIYYA
24 Fr introduktioner till sufism se Westerlund (red.) 2004, Raudvere & Stenberg (eds.) 2009 och Sorgenfrei 2015. Westerlund (red) 2004, Raudvere & Stenberg (eds.) 2009, Stjernholm 2011 och Sorgenfrei 2013 erbjuder fallstudier om vad
som hnder nr sufiordnar sprids till Europa och Nordamerika.
25 Zacone 1996: 451ff.
26 Fr exempel p verksamhet inom en gren av Naqshbandiyya, se Stenberg 2004a, Stenberg 2009 och Stenberg 2015.
27 Triaud 1996: 426; Evers Rosander 2001.
11
Rifaiyya grundades av Ahmad al-Rifai (d. 1183) i Wasit i nuvarande Irak. Orden har utvecklats i ett tjugotal
olika grenar. Mest knd har orden blivit fr att dess dhikr utver en repetition av Guds namn eller andra
fraser i mnga fall ven inbegripit eldslukning, att g p eld, ta levande ormar och perforering av kroppen
med spikar eller glas.28 Genom historien har orden varit framtrdande i Syrien, Egypten och Turkiet, men
den har ven haft inflytande p Balkan, speciellt i dagens Bosnien, Kosovo och Albanien. Liksom mnga
andra ordnar r i Rifaiyya en transnationell orden i dag och de r etablerade i en rad lnder som bland annat
USA, Storbritannien, Tyskland och Australien. Bland de som tillhr orden i ett svenskt sammanhang har de
flesta sin bakgrund i Bosnien, Kosovo och Albanien. Rituellt pminner i dag ordens religisa praktik om hur
ordnar i Turkiet som Mewlevi-orden och Helveti-Jerrahi-orden utvar sina ritualer genom vissa rrelsemnster
ackompanjerade av repetitioner av varianter p Guds namn och musik samt krsng, det vill sga att tidigare
praktiker som till exempel att ta levande ormar rationaliserats bort.
DARQAWIYYA
Darqawiyya r en sufiorden som grundades i Marocko av Mawlay al-Arbi al-Darqawi i slutet av 1700-talet.
Al-Darqawi, som var en idrisi sharif (en ttling till profeten Muhammad genom Idris I som i marockansk
historieskrivning betraktas som Marockos grundare), var initierad i shadhiliyya-orden och darqawiyya kan
betraktas som en utbrytare ur denna.29 Det r en av Marockos strsta ordnar och tminstone tv marockanska
sultaner var medlemmar: Abd al-Rahman (1822-1859) och Yusuf (1912-1927). Dess krnomrde r norra och
stra Marocko samt vstra Algeriet. En algerisk utbrytare av orden, som grundades av Ahmad al-Alawi (18691934) och kallas alawiyya (denna har dock inget samband med alawiter i Syrien). Darqawiyya och shadhiliyya
samlade under frsta hlften av 1900-talet flera prominenta europeiska konvertiter som Frithjof Schuon,
Ren Gunon och Titus Burckhardt samt den internationellt knde iransk-amerikanske islamforskare, Seyyed
Hossein Nasr. Dessa representerar en perennialistisk mystik som r rimligt vanlig bland mnga konvertiter till
islam i Europa och Nordamerika.30
Darqawiyya i Malm tillhr emellertid en annan riktning, Murabitun World Movement, som grundades av
den skotske konvertiten Ian Dallas, numera Abdalqadir al-Sufi. Han frestr en riktning som beskrivs som en
blandning av flera till varandra teologiskt och praktiskt nrstende sufitraditioner som darqawiyya, shadhiliyya
och qadiriyya.
Moderna islamiska riktningar

De genomgripande samhllsomvandlingar som Mellanstern, liksom Europa, gick igenom under 1800-talet,
med urbanisering, infrandet av marknadsekonomi, frndringar av utbildningssystem och kad lskunnighet samt framvxten av moderna nationalstater ledde till uppkomsten av nya islamiska rrelser. Precis som i
relation till sufism begrnsas redovisningen nedan till riktningar som vi har mtt i Malm och Lund.31
MUSLIMSKA BRDRASKAPET
Det Muslimska brdraskapet grundades i Egypten 1928 av Hassan al-Banna (1906-1949). Unde de frsta
ren riktades kritik mot brittisk nrvaro, kristen mission i landet och mot de egyptier som samarbetade
28 Popovic 1996: 492ff.
29 Andezian 1996: 395f.
30 Stenberg 1996: 97ff och Sedgwick 2004: 83ff.
31 En lngre redogrelse fr utvecklingen av islamistiska rrelser finns i Lagervall 2015. Se ven Stenberg 2004.
12
med kolonialmakten. I syfte att visa p ett alternativ formulerades rrelsen sitt bermda slagord Islam r
lsningen.32 ven om rrelsen i brjan krvde ett terupprttande av kalifatet utvecklades den snart i en
pragmatisk riktning genom att anpassa sin strategi till de mjligheter som de omgivande politiska omstndigheterna medgav. Medan Sayyid Qutb (1906-1966), rrelsens mest knde ideolog efter al-Banna, formulerade
en ideologi som fresprkade jihad mot repressiva och otrogna hrskare, tog Brdraskapets ledning avstnd
frn vld som politisk metod p 1970-talet. P 1980-talet brjade rrelsen alltmer arbeta parlamentariskt
och deltog i val till det egyptiska parlamentet genom oberoende kandidater. Brdraskapet var vid denna tid
frbjudet. r 2000 vann oberoende kandidater 17 platser och i valet r 2005 fick Muslimska Brdraskapet
88 platser i parlamentet som oberoende kandidater. Efter att president Mubarak strtades under 2011 fick
rrelsens nystartade Frihets- och rttvisepartiet nstan 50 % av rsterna och 2012 valdes dess kandidat
Muhammad Mursi till president med knapp marginal, men strtas i en militrkupp ett r senare.
ven det syriska Brdraskapet leddes de frsta ren efter grundandet r 1944 av pragmatiska ledare, men
den repression som fljde p Bathpartiets maktvertagande i mars 1963 ledde till att en mer radikal falang
baserad i Aleppo tog kontroll och rrelsen radikaliserades successivt. En rad vpnade konfrontationer med
regimen under slutet av 1970- och brjan av 1980-talet kulminerade med massakern i staden Hama under
februari mnad 1982. Efter att Brdraskapet lyckats inta staden, och avrttat hga officerare och ledare fr
Bathpartiet, inledde regeringstrupper artilleribeskjutning av staden och cirka 25,000 mnniskor berknas
ha ddats i massakern.33
Muslimska brdraskapet brjade etableras i Europa frn 1950-talet och framt, genom flyktingar och
studenter frn Mellanstern.34 P 1960-talet grundades islamiska organisationer med kopplingar till Brdraskapet i olika europeiska lnder. P 1980- och 1990-talen skapades nationella paraplyorganisationer
vilka bands samman genom Federation of Islamic Organizations in Europe (FIOE) som grundades r 1989.
FIOE grundade i sin tur r 1997 det Europeiska rdet fr fatwa och forskning, vars syfte r att ge europeiska muslimer riktlinjer fr hur de kan frlika islamiska normer med europeiska staters lagar. Islamiska
frbundets medlemskap i FIOE har lett till diskussioner om frbundets koppling till Muslimska brdraskapet, srskilt under den s kallade Omar Mustafa-affren 2013. Det finns nnu ingen vetenskaplig studie
om Islamiska frbundet men i den mest gedigna studien om Muslimska brdraskapet i Europa beskriver
Brigitte Marchal (2008) de organisatoriska banden som brckliga, bestende av: mer eller mindre formella personliga kontakter och ett flertal rsmten mellan ledare, men varje nationell gren framstr som
autonom.35 Detta beror p att lokala sammanhang dr Brdraskapet verkar r olika. Det kan glla rrelsen
frhllanden i svl repressiva stater i Mellanstern som i europeiska demokratier. Vrt att notera r att
europeiska stater inte har varken en gemensam syn eller praktiskt frhllningsstt till Muslimska brdraskapet.
SALAFIYYA
Salafism, en latiniserad form av arabiska salafiyya, gr tillbaka p termen al-salaf al-salih, som brukar versttas med de fromma frfderna och betecknar de frsta tre generationerna av muslimer. En grundlggande
salafistisk princip r en strvan att rensa ut alla religisa innovationer, bida, som senare generationer av
muslimer infrt och drmed frvrngt den ursprungliga och autentiska islam som predikades av Profeten
Muhammad.
32 Standardverket om Muslimska brdraskapet r sedan 40 r Mitchell 1969 (1993). Wickham 2013 r frmodligen ett
standardverk i vardande.
33 Lefvre 2013 och Pargeter 2010: 61-95. En redogrelse p svenska finns i Karlsson 2005 som fr vrigt var en av de
frsta utlndska observatrer som beskte Hama efter blodbadet 1982.
34 Se Marchal 2008 fr Muslimska brdraskapet i Europa. Se ven Ternisien 2005 och Pargeter 2010: 133-176.
35 Marchal 2008: 4f.
13
Wahhabismen utvecklades ur den hanbalitiska rttsskolan, den minsta av de fyra sunnitiska rttsskolorna,
och har ftt namn frn sin grundare Muhammad ibn Abd al-Wahhab (1703-1792). Denne, som var inspirerad
av den likaledes hanbalitiske rttslrde Taqi al-Din ibn Taymiyya (1263-1328) och dennes lrjunge Ibn Qayyim
al-Jawziyya (1292-1350), menade att islam p arabiska halvn hade urartat genom folkliga traditioner som
vallfrder till sufiska helgons gravar, vilket han frdmde som shirk, att stta ngonting vid Guds sida.
Genom en allians med stamshaykhen Muhammad ibn Saud blev wahhabismen statsideologi nr den moderna
saudiska staten grundades p 1920-talet av en ttling till denne, Abd al-Aziz ibn Saud.
Typiskt fr salafister r ett frkastande av shiaislam och sufism. Bda anklagas fr att stta mnniskor vid
Guds sida, de frra p grund av sin vrdnad fr imamerna och de senare fr sin vrdnad fr helgon vars gravar
har blivit pilgrimsml. Salafister tenderar ven att utifrn samma princip frkasta parlamentarisk demokrati,
eftersom de menar att ett sdant system ger mnskligt stiftade lagar fretrde framfr gudomligt givna.
Demokrati likstlls drfr ofta med shirk, att stta ngot vid Guds sida. Salafister tenderar ocks att ha en
konservativ, fr att inte sga reaktionr, kvinnosyn. Politiskt r emellertid lngt ifrn alla salafister militanta.
Vi kan dela in salafister i tre huvudkategorier:
1. Jihadistiska salafister betraktar jihad, frstdd som vpnad kamp, som en grundlggande religis plikt.36
Typiskt fr jihadister r att de praktiserar takfir, vilket innebr att anklagar andra muslimer med annan
sikt fr att vara kafir, otrogen. Denna praktik r mycket kontroversiell och har kritiserats av de flesta
ulama bde genom historien och idag. Det frmsta mlet fr denna vpnade kamp r muslimska
hrskare som anklagas fr att ha avvikit frn islam och allierat sig med otrogna vsterlndska makter.
Den mest knda representanten fr jihadistisk salafism r naturligtvis al-Qaida och Islamiska Staten
(IS).37 Usama bin Ladin tillhrde de jihadister som med std av Saudiarabien och USA hade stridit mot
den sovjetiska ockupationsmakten i Afghanistan p 1980-talet men som under det frsta Gulfkriget
i brjan p 1990-talet vnde sig mot den saudiska regimen. Det kan vara vrt att ppeka att ven
Muslimska brdraskapet drabbas av jihadistisk kritik, ofta med ett explicit undantag fr Sayyid Qutb,
just fr att rrelsen tagit avstnd frn vld som politisk metod och frskt verka parlamentariskt inom
nationalstatens ram.38
2. En betydligt strre grupp r kvietistiska eller fromhetsinriktade salafister, en riktning som p arabiska ofta
kallas salafiyya ilmiyya, vetenskaplig eller skolastisk salafism, eller salafiyya dawiyya, missionerande
salafism. Dessa betonar att det r en plikt att lyda den politiske hrskaren fr staten. Den saudiska
regimen tenderar drfr att stdja denna gren. Prominenta fretrdare r Abd al-Aziz bin Baz (19101999), Muhammad bin al-Uthaymin (1925-2001) och Muhammad al-Albani (1914-1999). Istllet fr att
krva upprttandet av en islamisk stat eller politiska reformer tenderar denna gren att fokusera p aqida,
islamisk doktrin, och ibada, regler fr gudstjnstliv. De tv salafistiska grupper som r verksamma
i Lund respektive Malm hnvisar bda till auktoriteter inom denna riktning.
3. Mellan dessa riktningar har det uppsttt en som ofta kallas salafiyya harakiyya, aktivistisk salafism,
som kan beskrivas som en syntes mellan saudisk wahhabism och Muslimska brdraskapets ideologi.
36 Se Halldn 2007 och 2012 fr studier om jihadistisk salafism p svenska.
37 Fr en versikt ver den s kallade Islamiska Statens islamtolkning p svenska, se Lagervall 2016 och Stenberg 2016.
38 Se till exempel al-Qaidas nuvarande ledare Ayman al-Zawahiris uppgrelse med Muslimska brdraskapet i Kepel &
Milelli 2005: 243ff.
14
Den uppstod p 1960-talet men gjorde sig srskilt mrkbar under det frsta Gulf-kriget i brjan p
1990-talet genom att kritisera den saudiska regimen och krva politiska reformer.39
Dessa kategorier av jihadistiska eller mer fromma salafister finns ven i Europa. Gemensamt r att de tenderar
att betrakta Europa som dar al-kufr, otrons omrde, men de drar olika slutsatser av detta. Fr jihadister likt
al-Qaida och IS innebr detta att Europa ven r dar al-harb, krigets omrde, dr det r legitimt att utfra
vpnad jihad, det vill sga terrorattentat. Fr kvietister eller fromhetsinriktade salafister innebr det istllet
att Europa kan definieras som dar-al-sulh, frdragets omrde, eller dar al-dawa, missionens omrde.
Detta innebr att muslimer uppmanas att vara laglydiga, eftersom de ingtt ett frdrag med myndigheter
i det land de slagit sig ned, och att utnyttja sin nrvaro i icke-muslimska samhllen till att missionera bland
muslimer i syfte att f dem att vnda tillbaka till den rtta vgen, det vill sga till en salafistisk tolkning av
islam. Det frekommer emellertid bland bda kategorierna en skilda uppmaningar att gra hijra, utvandring,
bland fromhetsinriktade till ett muslimskt land, ofta Saudiarabien, fr att dr kunna praktisera islam, bland
jihadister till en konfliktzon fr att dr ansluta sig till en jihadistisk milis. Bda kategorierna tenderar att
avfrda Muslimska brdraskapet och andra islamiska organisationers strvan mot integration och politiskt
deltagande i europeiska samhllen.
AHBASH
Ahbash40 r en rrelse som uppstod i Libanon 1983 nr en grupp ledd av etiopiern Abdallah al-Harari
al-Habashi (1910-2008) tog ver vlgrenhetsorganisationen Jamiyyat al-mashari al-khayriyya al-islamiyya
(Freningen fr islamiska vlgrenhetsprojekt). Detta r ocks rrelsens officiella namn. Ahbash r plural av
habash och betyder etiopier, med anspelning p grundaren. Rrelsen r emellertid en produkt av Libanons
specifika politiska kontext och den knnetecknas av en starkt polemisk instllning gentemot salafister och
Muslimska brdraskapet. Rrelsen gr ansprk p att flja de fromma frfdernas, al-salaf al-salihs, religisa
tradition men frkastar centrala namn i salafistisk idtradition som Ibn Taymiyya, Ibn Abd al-Wahhab, Abd alAziz bin Baz, liksom inom andra riktningar av politisk islam som Abu-l-Ala al-Mawdudi och Sayyid Qutb med
motiveringen att de har avvikit frn denna ursprungliga islam. Ahbash anklagar dessa fr att ha infrt bida,
innovationer, i islams lra och rituella liv samtidigt som man frsvarar sufiska praktiker som att vallfrda
till helgongravar och fira mawlid, profetens fdelsedag (vilket de tv frsta av ovan nmnda auktoriteter
frkastade som just bida). Sufism r ett centralt inslag inom Ahbash som str nra sufiordnarna qadiriyya och
rifaiyya. I rrelsens sufiska ritualer ingr musik och lovsng. Nr det gller fiqh, rttsvetenskap, erknner
rrelsen alla fyra sunnitiska rttsskolors legitimitet men fljer strikt den shafiitiska.
Ahbash har sedan inbrdeskriget i Libanon 1975-1990 varit allierat med Syrien och den libanesiska shiarrelsen Hizbullah. I brjan p 1990-talet hade Ahbash seglat upp som den strsta sunnitiska organisationen
i landet men har sedan dess varit en stjrna i dalande. Dremot har den utvecklats till en global rrelse med
frgreningar i Nordamerika och Europa, det vill sga ven i Sverige.
TURKISK ISLAM
I Malm bedriver tre turkiska institutioner verksamhet. Individer med turkisk bakgrund kan emellertid vara
medlemmar i, eller beska, andra muslimska frsamlingar och freningar.
DIYANET: TURKISK STATSISLAM
Nr Kemal Atatrk upprttade den moderna turkiska staten i spillrorna av det osmanska riket r 1923 blev
sekularitet en av den nya republikens grundprinciper. I Turkiets fall innebar inte detta att religion och stat
39 Se Lacroix 2011 och Utvik 2014.
40 Se Pierret 2010, Avon 2008, Hamzeh & Dekejian 1996, Kabha & Erlich 2006 och Mermier 2009.
15
tskildes utan att staten kontrollerade religion. Direktoratet fr religisa affrer, ofta kallat Diyanet, bildades
som ett statligt organ r 1924 med uppgift att administrera landets mosker. r 1976 fick Diyanet ven i
uppgift att tillgodose religisa behov fr turkar i utlandet. Detta var naturligtvis en reaktion p att statligt
oberoende organisationer som Milli Grs (se nedan) hade upprttat mosker i europeiska lnder. Diyanet
erbjuder i dag turkiska mosker imamer som skickas ut och avlnas av den turkiska staten. I Tyskland, dr
en avdelning till Diyanet grundades r 1983, kontrollerar institutionen nstan 900 mosker.41 ven i Sverige
finns mosker som har statsavlnade imamer frn Turkiet och som i sin islamtolkning samt i relation till de
som besker moskn fretrder en officiell turkisk uppfattning av islam.
MILLI GRS
Den islamiska rrelsen Milli Grs, Nationell vision. grundades r 1970 av medlemmar i Naqshbandiorden med den tidigare turkiske politikern och det islamiskt orienterade Vlfrdspartiets ledare, Necmettin
Erbakan (1926-2011), som centralgestalt. Rrelsen hvdade att den islamiska civilisationen r verlgsen
den vsterlndska som avfrdades som materialistisk och ogudaktig. Drfr menade Milli Grs att en
frutsttning fr att Turkiet ter skulle bli en stark nation var att turkar tervnde till islam. Ur rrelsen
uppstod en rad politiska partier vilka i tur och ordning frbjds tills Vlfrdspartiet, Refah partisi bildade en
kortlivad regering 1996-1997 med just Erbakan som premirminister. Efter att militren gripit in och tvingat
Erbakan att avg och frbjudit hans parti grundade han ett nytt, Fazila. Vid denna tidpunkt utmanades han
emellertid av frnyare inom rrelsen, ledda av Recep Tayyip Edorgan och Abdullah Gl, vilka grundade ett
nytt parti, Adalet ve Kalknma Partisi (AKP), Rttvise- och utvecklingspartiet, medan Erbakan grundade
partiet Saadet. Det senare har inte rnt ngra framgngar medan AKP, som distanserat sig frn Milli Grs,
har styrt Turkiet sedan 2002.42
Milli Grs verksamhet kommer till Europa genom turkiska gstarbetare redan p 1970-talet. Idag kontrollera Milli Grs ver 500 mosker i Europa varav ver 300 i Tyskland. Under 1990-talet distanserade sig de
europeiska grenarna alltmer frn turkisk politik och inriktade istllet sin verksamhet p turkiska muslimers
situation i respektive europeiskt land. Till skillnad frn det av den turkiska staten kontrollerade Diyanet tar
Milli Grs upp politiska frgor som berr muslimer i till exempel Tyskland, som lrares rtt att bra huvudduk, tillgng till halal-mat, islamisk utbildning och rtten till separerad simundervisning fr flickor och pojkar.
Medan tyska myndigheter lnge betraktat Milli Grs med misstnksamhet har nederlndska myndigheter
uppfattat rrelsen som representant fr landets muslimer. Denna inkludering kan vara en frklaring till att
nederlndska Milli Grs har utvecklat en mer liberal tolkning av islam n sin tyska motsvarighet.43 I Malm
finns fljaktligen Milli Grs representerade och rrelsen str i kontrast till muslimska frsamlingar som
engagerar muslimer av turkisk hrkomst, men som genom Diyanet har turkiska statsanstllda imamer knutna
till sin verksamhet.
GLEN-RRELSEN
En ytterligare turkisk rrelse med nrvaro i Malm och Lund utgrs av Glen-rrelsen som r uppkallad efter
grundaren Fethullah Glen (f. 1938). Denne brjade som statligt anstlld imam p en koranskola undervisa
ungdomar i islam och sufism, pverkad av Said Nursis (1878-1960) ider. Dessa bygger p en Naqshbanditradition kombinerat med idn att islam och modern vetenskap r frenliga.44 Glen kompletterade detta
41 Turan 2008, Ulutas 2010, Otterbeck & Nielsen (red.) 2015

42 Atacan 2005: 187f, Schiffauer 2000: 52ff.
43 Om Milli Grs i Tyskland och Nedelnderna se Atakacan 2009, Andrews 2011, Ykleyen 2010 och Yurdakul & Ykleyen.
44 I frga om diskussionen rrande islam och modern vetenskap finns vid sidan av Stenberg 1996 och 2004 en mer
historiskt inriktad versikt i Stenberg 2010.Se ven Bigliardi 2014.
16
synstt med principen att islam och marknadsekonomi r frenliga.45 Enligt Glen r ekonomisk framgng
ett tecken p fromhet, det vill sga att individen har behagat Gud. Samtidigt betonar han mnniskors sociala
ansvar och arbetsgivares skyldigheter gentemot anstllda. Han r emot idn att upprtta en islamisk stat
och ser istllet islam som ett vrdesystem som frser individen med medborgerliga dygder. Hans ider har
drfr attraherat en ny klass av konservativa anatoliska smfretagare som vxte fram som ett resultat av
Turgut zals ekonomiska liberalisering p 1980-talet. Det var ocks under denna tid som rrelsen vxte
explosionsartat.46
I Turkiet kontrollerar rrelsen en mngd skolor, universitet, dagstidningar, bokfrlag, tv- och radiokanaler.
Fram till 2012 stod rrelsen nra regeringspartiet AKP men hamnade d p kollisionskurs med det. Den AKPledda turkiska regeringen har fljaktligen under senare r motarbetat rrelsen och frskt stnga ner flera
av dess verksamheter. Glen-rrelsen har inga egna mosker utan har inriktat sig p att etablera lrocentra
fr utbildning och religionsdialog. Rrelsen har bemtts med mer vlvilja av tyska myndigheter n Milli
Grs p grund av sitt uttalade fokus p religionsdialog.47 Denna inriktning p utbildning har medfrt att
Glen-rrelsen grundat flera universitet och utbildning ses som en nyckel i skapandet av en from, vlutbildad
och ekonomiskt framgngsrik muslim. Glen-rrelsen finns representerad i Malm och Lund, inte minst vid
hgskolan i Malm och Lunds universitet.
Rosengrd
Islams och muslimers kade nrvaro och synlighet r ngot som i Sverige och vriga Europa har kommit att
uppfattas som ett hot snarare n en integrering i eller utveckling av ett redan pluralistiskt samhlle. Idag
r islam och muslimer stndigt uppmrksammade i Sverige och tonlget i den svenska debatten har under
relativt lng tid varit skarp gentemot islams och muslimsk nrvaro i samhllet. Under den senaste tiden
har i media skrivits om hot om nedlggningar av flera av Malms mosker och p hgerradikala hemsidor
diskuteras huruvida extremism och islamism frodas i utsatta bostadsomrden ssom det i Malm belgna
Rosengrd.
Rosengrd, som byggdes mellan ren 1960 och 1970, r ett av de bostadsomrden som ingick i det s
kallade miljonprogrammet. Hr har i dag majoriteten av de boende utlndsk bakgrund och hr finns mer
n 50 olika sprkgrupper representerade. Vid slutet av r 2014 hade Omrdet ster, dr Rosengrd och
Husie ingr, 45,281 invnare varav 19,160 (42 %) var utrikes fdda. 10,549 personer var fdda i muslimska
majoritetslnder, vilket blir 23 % av omrdets totala befolkning och 55 % av den utrikes fdda befolkningen.
Enligt samma variabel som anvndes i avsnittet om antalet muslimer i Malm blir antalet fdda eller med tv
frldrar fdda i muslimska majoritetslnder 13,292 individer (29,3 %). Rosengrd utgr emellertid med sina
23,822 invnare endast 52,6 % av omrde ster. Om vi gr det orimliga antagandet att alla av de 13,292
personer som antagits vara fdda eller har tv frldrar fdda i muslimska majoritetslnder bor i Rosengrd
45 Fr mer om islam och entreprenrskap, speciellt bland muslimer i Europa, se Stenberg 2004c.
46 Maigre 2005, Aras & Caha 2000, Gulay 2007, Robinson 2014. Se ven Haenni 2005: 82-86.
47 Ykleyen 2010 och Andrews 2011.
17
skulle denna grupp utgra en knapp majoritet i omrdet med 51,5 %. I denna rapport antas fljaktligen att
andelen med muslimsk bakgrund i Rosengrd r ngonstans mellan 40 och 50 %.
Omrdet har aldrig varit ett rikt omrde, utan en plats fr det som ibland beskrivs som underklass.
Forskaren Per-Markku Ristalammi menar att det finns en kontinuitet i beskrivningar av Rosengrd som
annorlunda n andra stadsdelar nda sedan stadsdelen byggdes. Efter att under 1960-talet har framstllts som ett modernt framtidssamhlle brjade stadsdelen under 1970-talet beskrivas som ett socialt marginaliserat omrde, men det var frst nr andelen invnare med utlndskt ursprung kade
p 1980-talet som detta brjade frklaras i etniska termer och stllas i kontrast till det svenska. 48
ROSENGRDSKRAVALLERNA 2008 OCH ROSENGRDSRAPPORTEN 2008-2009
Efter de tragiska terrorattentaten 11 september 2001 har det frts en infekterad diskussion om frekomsten
av radikal islamism ven i Malm. r 2006 startade frfattaren Fredrik Ekelund en debatt med en artikel i
vilken han frklarade Sverigedemokraternas vxande framgngar med en tilltagande omvnd rasism gentemot
etniska svenskar. Han hvdade ven i sin artikel att det fanns sju kllarmosker i Rosengrd dr extrem
islamism predikas.49
Diskussionen om kllarmosker och islamisk extremism fick ny nring vintern 2008 d nyhetsbilder av kravaller i Rosengrd spreds ver landet och till viss del ver vrlden. Upprinnelsen var att kommunpolitiker,
hyresvrdar och polis hade startat en informell grupp kallad Herrgrdsgruppen fr att med gemensamma
krafter frbttra omrdet. En id var att starta en boskola dr nyanlnda flyktingar skulle lra sig att skta
lgenheter och tvttstugor.
I syfte att ge plats t denna verksamhet sa hyresvrden Contentus redan r 2006 upp hyreskontraktet till
en lokal p Ramels vg 41 som hyrdes av Islamiska kulturfreningen. Freningen hade anvnt lokalen bde
som bnelokal och fr fritidsaktiviteter fr ungdomar. Islamiska kulturfreningen protesterade och lyckades
genom frhandlingar flera gnger skjuta upp utrymningen av lokalen fram till november 2008 d man
lmnade tillbaka nycklarna efter att ha stdat ut lokalen.50
Enligt ordfranden fr freningen, Ammar Daoud, hade ven ett antal personer som inte tillhrde freningen
nycklar. Ngra ungdomar bestmde sig fr att ockupera lokalen fr att pressa kommun eller fastighetsgare
till att ordna en ny lokal. Som deras sprkrr i media framtrdde den ldre Basem Mahmoud som beskrevs
som ordfrande i den nybildade freningen Youth Islamic Center. Enligt Ammar Daoud hade inte Mahmoud
ngot med Islamiska kulturfreningen att gra. Mahmoud svarade att Daoud inte hade ngot std bland
grsrtter. Efter att det inte hjlpt att hyresvrden stngt av el och vatten begrde Contentus att polisen
skulle utrymma lokalen.51 Detta skedde den 15 december och de ungdomar som hade ockuperat lokalen
tltade nu istllet utanfr byggnaden. Tv dagar senare blockerades lokalen med containrar fr att frhindra
att den ockuperades p nytt.
Sydsvenska Dagbladets rubrik fljande dag var Stkigt nr polisen blockerade moskn.52 Situationen fr48 Ristilammi 1994.
49 Fredrik Ekelund, Etniska svenskar fraktas, Sydsvenska Dagbladet 2006-10-04.
50 Ockupationen i Rosengrd polisanmld, Sydsvenska Dagbladet 2008-12-05; Vi fr se vem som trttnar frst,
Sydsvenska Dagbladet 2008-12-16.
51 P3 Dokumentr gjorde ett avsnitt med titeln Rosengrdskravallerna 2008 som sndes den 30 november 2013, http://
sverigesradio.se/sida/avsnitt/333539?programid=2519
52 Sydsvenska Dagbladet 2008-12-18.
18
vrrades och pfljande dag talade rubriker istllet om kravaller. D hade ven aktivister hemmahrande i
kranskommuner tagit sig till Rosengrd fr att delta och ett hundratal ungdomar kastade gatsten, raketer och
hemmagjorda bomber mot polisen. Ett krismte hlls fljande dag med polis, politiker och representanter
fr islamiska freningar. Enligt Sydsvenska Dagbladet bjd Sveriges Muslimska Rd in till mtet som hlls
i polishuset. Enligt samma klla deltog frutom Islamiska kulturfreningen Islamiska frbundet i Malm,
Malm unga muslimer, Mnens scoutkr, Studiefrbundet Ibn Rushd, Stdkliniken, Quranlsares frening
och Malm Milli Grs. P lokala muslimska fretrdares initiativ nattvandrade vuxna Rosengrdsbor den
20 december medan polisen hll sig i bakgrunden och allt lugnade nu ned sig.53
Samma dag publicerade Sydsvenska Dagbladet ett antal kommentarer till det som hnt. Ordfrande i Malm
kommunstyrelse Ilmar Reepalu och integrationsminister Nyamko Sabuni betonade i en gemensam artikel att
det var en frsvinnande liten minoritet av Rosengrds ungdomar som hade deltagit i oroligheterna och att
denna minoritet hade ftt frstrkning av tillresta aktivister. Efter att ha gjort denna distinktion mellan en
majoritet av laglydiga Rosengrdsbor och en vldsam klick riktades hrda ord mot den senare: Vi kan inte
tolerera att extrema politiska rrelser, proffshuliganer, knda kriminella personer och andra vldsverkare
anvnder Rosengrd som skdeplats fr egna syften: att skapa kaos och slss mot polisen. De fortsatte
sedan: Det r ocks allvarligt att det finns vuxna i omrdet som i stllet fr att mana ungdomarna till lugn
och besinning gr det motsatta. Uppmuntra till ockupation, vld och motstnd.54
Sydsvenska Dagbladets ledarskribent gjorde samma distinktion mellan vanliga Rosengrdsbor och de som
deltagit i kravallerna fr att sedan fortstta: Samhllet kan inte acceptera att delar av stder blir zoner dr
mobben styr, dr polis, brandkr och representanter fr andra samhlleliga institutioner inte kan rra sig
fritt. Sedan betonades den roll som hade spelats av tillresta vnsterextremister vilka ledarskribenten menade
fick std frn delar av det etablerade samhllet:
Samma sak gller de islamistiska grupperingar som i utanfrskapets omrden frsker utnyttja reella problem som
diskriminering, social stigmatisering och kulturella konflikter fr att bygga segregation inifrn. Att vldet den hr gngen
brjade i en hemls mosk som frevndning r ett tecken i tiden.55
P Sydsvenska Dagbladets kultursidor beskrev Pernilla Ouis samma dag Islamiska kulturfreningen som
salafistisk med patriarkala, homofoba och odemokratiska vrderingar: Angrepp mot vst kan legitimeras
utifrn att man anser att vst attackerat muslimerna frst. Ett jihad pgr i frsvaret av den rtta tron dr
alla medel r tilltna.56
Medan Basem Mahmoud, som hade trtt fram som sprkrr fr ungdomarna som ockuperade lokalen, nu var
utmanvrerad som samtalspartner och inte inbjds till ngra mten, var bilden av Islamiska kulturfreningen
mer splittrad. Medan polis och politiker lovordade freningen och dess ordfrande Ammar Daoud, tillsammans med andra muslimska representanter, fr att ha visat ansvar och bidragit till att lugna ned situationen,
citerade Sydsvenska Dagbladet uttalanden han gjort tv r tidigare om knssegregerad simundervisning, att
53 Konstanides ppnar fr diskussion om ny lokal, Sydsvenska Dagbladet 2008-12-21; Vi vill ha bra skolor fr vra
barn, Sydsvenska Dagladet 2008-12-21.
54 Nyamko Sabuni & Imar Reepalu, Utanfrskap ingen urskt att tillgripa vld, Sydsvenska Dagbladet 2008-12-20.
55 Utanfrskapets mekanismer, Sydsvenska Dagbladet 2008-12-20.
56 Pernilla Ouis, Brkmakare och salafi enade i ett bisarrt jihad, Sydsvenska Dagbladet 2008-12-20.
19
flickor borde bra huvudduk och att mannen br vara familjens verhuvud.57
Bara en mnad senare publicerade Frsvarshgskolan En rapport med titeln Hot mot demokrati och vrdegrund en lgesbild frn Malm p uppdrag av den dvarande integrationsministern Nyamko Sabuni.58
Enligt direktiven skulle rapporten ge en kunskapsversikt fr frebyggande insatser mot vldsbejakande
extremism och radikalisering och i samrd med regeringen bestmdes att den skulle fokusera p situationen
i Malm. Radikalisering r ett notoriskt vagt begrepp59 och uttrycket radikal islam anvnds i den offentliga
debatten p allt frn muslimer med allmnt konservativa vrderingar (fr en del debattrer r huvudduk ett
tecken p radikalisering) ver olika grader av hedersstrukturer till jihadism (det som Skerhetspolisen (Spo)
kallar vldsbejakande islamistisk extremism). I rapporten fljs EUs definition av radikalisering som en process
som leder till att individer eller grupper stdjer eller begr terrorhandlingar,60 allts som ett frsta steg
mot vldsbejakande radikalisering.61 Enligt denna definition skulle det fljaktligen vara jihadistisk salafism
snarare n icke-militanta former av salafism, hur reaktionra dessa n m vara, som r fokus. Nr rapporten
operationaliserar begreppet radikalisering till konkreta frgor till informanter handlar det emellertid om
gngbildning, flickors skolgng, tvngsktenskap, siktskontrollanter som tvingar muslimska kvinnor att
bra slja och trakasserar kvinnor som informerar om kvinnors rttigheter samt om frndringar i individers
beteende mot kad religis aktivitet och religis kldsel.62
Det grs allts ingen tskillnad mellan konservativa och reaktionra attityder, vilka nr de med fysiskt eller
psykiskt hot eller vld ptvingas andra kan betraktas som ett integrationsproblem, och jihadister som kan
tnkas frbereda terrorattentat, allts ett skerhetsproblem. Frfattarna tycks utg frn premissen att engagemang i konservativa och reaktionra former av islam, i synnerhet salafism, r ett frsta steg mot jihadism.
Detta r emellertid en omtvistad frga bland terroristforskare. Medan en del betraktar den strre kategori av
salafister som inte anvnder vld och inte engagerar sig politiskt som en ingng till jihadism, betraktar andra
dem som ett anvndbart motvrn och en skerhetsventil mot rekrytering till jihadistiska grupper.63 Ingen
av stndpunkterna kan sgas ha ngot substantiellt std i forskning eftersom hela diskussionen bygger p
den kontrafaktiska frgan huruvida ett strre eller ett mindre antal individer skulle rekryteras av jihadistiska
grupper om de icke-militanta salafisterna inte hade existerat. Det som dock kan sgas r att dessa bda
gruppers religisa auktoriteter befinner sig i en vldsam polemik gentemot varandra. I de fall som medlemmar i allmnt salafistiska frsamlingar har rekryterats av jihadistiska grupper frefaller detta ha skett utanfr
den direkta moskmiljn, ofta i privata lgenheter. En av rapportens frfattare, Magnus Ranstorp, har vid
upprepade tillfllen hyllat den s kallade rhusmodellen mot radikalisering dr ett inslag har varit att bygga
upp ett samarbete med radikala mosker i staden.64
Rapportfrfattarnas slutsats var att de kunde se en tilltagande radikalisering bland muslimer i Malm, en
process som lokaliserades till en handfull kllarmosker. Det r emellertid omjligt att ur rapporten utlsa
57 S vill samarbeta med omstridd mosk. Islamiska Kulturfreningens kvinnosyn, Sydsvenska Dagbladet 2009-02-26;
Lugnet har lagt sig i Rosengrd, Sydsvenska Dagbladet 2008-12-23. De uttalanden som citerades var frn Djup splittring
bland Malms muslimer, Sydsvenska Dagbladet 2006-02-09.
58 Ranstorp & Dos Santos 2009.
59 Se Sedgwick 2010 och Kundnani 2012 fr diskussioner om begreppet radikalisering.
60 Ranstorp & Dos Santos 2009: 3, not 1.
61 Ranstorp & Dos Santos 2009: 5.
63 Fr en diskussion om begreppet radikalisering och genomgng av olika positioner inom terroristforskning, se Pisolu
2014. En prominent fretrdare fr synen p salafister som ett vrn mot rekrytering av terrorister r Sageman 2004: 181.
64 Ranstorp, Magnus 2014, The Foreign Policy Essay: Scandinavian Foreign Fighters Trends and Lessons, i Lawfare:
http://www.lawfareblog.com/foreign-policy-essay-scandinavian-foreign-fighters%E2%80%94trends-and-lessons.
20
vad de 29 av 30 tillfrgade som svarade att de upplevde en radikalisering av Rosengrds muslimer konkret
menade. Det framgr inte heller hur frfattarna kom fram till att av de kllarmosker som de anklagade
fr att vara radikala mellan tre och fem ven predikade vldsbejakande islamism, varav en var Islamiska
kulturfreningen.65 Det framgr inte hur mnga informanter som betecknade dessa mosker som vldsbejakande eller varfr de gjorde det. Fick Islamiska kulturfreningen denna stmpel p grund av sin roll
under Rosengrdskravallerna? Hade informanterna beskt dessa tre mosker och hade de i s fall frsttt fredagspredikan som ger rum p arabiska? Det framgr inte heller hur utbredd icke-vldsbejakande
salafism eller andra former av konservativ eller kvinnofrtryckande islam var. Medan en underskning av
hedersstrukturer i Stockholm stad, som publicerades ungefr samtidigt, presenterade en femgradig skala
av olika niver av hedersstrukturer som unga flickor levde under,66 formulerade Rosengrdsrapporten sin
frgestllning om radikalisering som en ja- eller nejfrga med ett jakande svar. Men hur mnga siktskontrollanter som tvingade muslimska kvinnor att bra slja rrde det sig om? En, en handfull, tjugo eller hundra?
Leif Stenberg, Anders Ackfeldt och Dan-Erik Andersson p Centrum fr Mellansternstudier vid Lunds universitet kritiserade i Sydsvenska Dagbladet rapportens metod att endast intervjua myndighetspersoner i
Rosengrd och inga invnare eller muslimska ledare, samt fr en flytande definition av termerna radikal
och radikalisering. En allvarlig kritik riktades ven mot att kllmaterial som rapportens sades bygga p
hade destruerats, vilket medfrde att kontroll och uppfljning omjliggjordes fr svl forskare som media.67
ven rapportens utpekande av kllarmosker r problematisk. Ordet frammanar bilden av en underjordisk,
nrmast olaglig, verksamhet. Ordet var kanske relevant p 1980- och 1990-talen, d i stort sett alla frsamlingar utom Islamic Center huserade i kllarlokaler till bostadshus i Rosengrd och till viss del ven r 2009
nr rapporten skrevs. I den debattartikel som presenterade rapporten skriver frfattarna:
Bland annat frekommer grupper av ultraradikala islamistiska medlemmar med hemvist i ngon av de kllarmosker
(till skillnad frn den officiella frsamlingen) som finns i omrdet.68
Islamic Center r Nordens frsta ndamlsbyggda sunni-mosk och en av Malms ldsta och sannolikt den
strsta frsamlingen. Den har emellertid ingen status som kan kallas officiell i strikt mening. Liksom alla
andra muslimska frsamlingar fungerar den snarare som en frikyrka. Det blir fljaktligen en alltfr onyanserad debatt nr kllarlokaler frknippas med extremism. Det r ju knappast lokalen i sig som formar det
religisa uttrycket. I islamiska frsamlingars lokaler bedrivs, utver religis aktivitet och missionsverksamhet, ofta ven fritidsaktiviteter fr ungdomar, idrottsverksamhet, lxhjlp, matlagningskurser, frelsningar
och familjerdgivning. I Rosengrdsrapporten beskrevs emellertid denna kombination av religis och social
verksamhet som ett problem i sig och i rapporten rekommenderas en granskning av alla kulturfreningar i
syfte att kontrollera huruvida dessa egentligen inte bedriver kulturverksamhet utan religis verksamhet.69
Ngot som blir tydligt i freliggande rapport r att de flesta frsamlingar som finns kvar sedan Centrum fr
Mellansternstudiers inventering r 2007 flyttat till strre lokaler i industriomrden utanfr Rosengrd. De
har dessutom mlmedvetet arbetat fr att bygga upp kontakter med Malm stad, Svenska kyrkan, polis och
andra myndigheter.

66 hr lgamo: 2009.
67 Leif Stenberg, Anders Ackfeldt & Dan-Erik Andersson, Kllmaterialet frstrdes, Sydsvenska Dagbladet 2009-01-30.
68 Magnus Ranstorp & Josefine Dos Santos, Kommuner mste hejda extremism, Svenska Dagbladet 2009-01-28: http://
www.svd.se/kommuner-maste-hejda-extremism.
21
Olyckligtvis kom den efterfljande debatten att fokusera p Frsvarshgskolans destruering av rapportens
bakgrundsmaterial, en hndelse som passade in i medielogikens trst efter tydliga skandaler, eller p vad som
fr sgas om islam och muslimer och mindre p huruvida rapporten innehll ngra belgg fr sitt pstende
om en tilltagande radikalisering av muslimer i Rosengrd och vilken typ av radikalisering det i s fall handlade
om. Frutom den eniga och hgst berttigade kritik som kom frn akademiskt hll rrande metodfrgor och
destruering av material tenderade rapporten i en mer allmn debatt att frsvaras av de vilkas frutfattade
meningar den bekrftade och kritiseras av de vilkas frutfattade meningar den motsade.
Freliggande rapport om muslimska frsamlingar i Malm och Lund r emellertid verens med en slutsats i
Rosengrdsrapporten, nmligen att det behvs mer grundlggande forskning om muslimska miljer i Sverige
generellt, men ven fallstudier rrande enskilda stder som Malm. De senaste rens alltmer intensiva debatt
om vldsbejakande islamism och sharia-poliser i svenska frorter prglas ofta av anekdotiska berttelser om
egna upplevelser, bde bland de som beskriver en omfattande nrvaro av extremister och de som frnekar
detta. Det finns helt enkelt ingen underbyggd forskning som kan ligga till grund fr en sund och sansad
diskussion.
Ett exempel p hur snett det kan g i den offentliga debatten r det norska Framtidspartiets ordfrande Siv
Jensen, senare norsk finansminister, en mnad efter att Rosengrdsrapporten publicerats hnvisade till den
nr hon pstod att Sharialagarna har tagit ver fullstndigt i Malm och svensk lag sidosatts.70
Rekrytering av jihadister
I Malm anklagades Al-Aqsa Spannmlstiftelse 2009 fr att sknka pengar till palestinska Hamas och stiftelsens ordfrande anhlls. Senare slpptes han p grund av brist p bevis. Stiftelsen frklarade att insamlade
pengar inte gr till Hamas, utan till olika grupper som hjlper fattiga och frldralsa barn p Vstbanken
och i Gaza, samt till palestinska flyktingar i Libanon och Jordanien. Detta exempel frn tiden fre den s
kallade arabiska vren och konflikten i Syrien och Irak visar hur det allmnna synsttet var p relationen mellan
rrelser som Hamas och muslimer i Sverige. Ur ett perspektiv uppfattades det som oroande att muslimer i
Sverige kunde stdja organisationer som ansgs vara islamistiska och drmed ven ett skerhetshot. Dock
var tanken inte sdan att svenska muslimer kunde vara en betydande resurs fr rekryterare till rrelser som
Hamas, tminstone inte i jmfrelse med hur transnationell rekryteringen till olika stridande parter i Syrien
och Irak genomfrs i dag.
I dag uttrycker Skerhetspolisen (Spo) ofta sin oro ver individer som reser frn Sverige till krigsomrden fr
militr trning eller strid tillsammans med islamistiska grupper. Det r en oro och en diskussion som r vanlig
ven i olika former av media, det vill sga i den offentliga debatten generellt. I februari 2012 bedmde Spo
att omkring 30 svenskar hade rest till Somalia och i rsrapporten fr 2012 uppskattades individerna som rest
till Syrien till samma antal. I Skerhetspolisens rsbok 2014 uppskattas att fler n hundra svenskar rest fr att
strida i Syrien och Irak, i intervjuer i media under 2015 har fretrdare fr Skerhetspolisen uppskattat antalet
till 300, och menar vidare att dessa kommer frn de tre storstadsregionerna men ven mindre orter. Efter
tv tillslag mot misstnkt terroristfrberedande verksamhet i rebro publicerade Spo ett pressmeddelande
som hvdade att rebro r, efter Malm, Gteborg och Stockholm, den stad dr flest personer rest fr att
70 Siv Jensen advarere mot snikislamisering, Dagbladet 2009-02-21.
22
ansluta sig till vldsbejakande islamistiska extremistgrupper.71 ven i en rapport frn Frsvarshgskolan som
tillika publicerades i juni 2015 grs ett liknande pstende med hnvisning till just Spo.72
Ovanstende pressmedelande frn Spo fick bde politiker och journalister i Malm att reagera, eftersom
det antydde en rangordning av svenska stders export av jihadkrigare med Malm som trea, ngot Spo
aldrig informerat Malms ansvariga politiker om. Spo svarade d att listan inte var ngon rangordning men
frtydligade att Gteborg och Stockholm var de stder varifrn flest hade rest. Man ville emellertid inte gra
ngon jmfrelse mellan Malm och rebro. P en direkt frga vad som avsgs med Malm i pressmeddelandet svarade Spo att det var storstadsregionen Malm, dock utan att frklara hur denna definieras.73
I Januari 2015 hvdade Helsingborgs Dagblad att tidningens kllor uppskattade att 20 personer hade rest
till Syrien frn Malmomrdet och ett femtiotal frn vardera Gteborg och Stockholm. Frsvarshgskolans
Magnus Ranstorp kommenterade att Malm verkar locka till sig relativt f sympatisrer fr Islamiska Staten
och al-Qaida med tanke p stadens storlek.74 En slutsats r att Spos inkludering av Malm tillsammans med
Gteborg och Stockholm i de tre storstadsregionerna verkar vara en standardformulering.
Nr en 23-rig Malmbo i april 2016 greps av belgisk polis fr delaktighet i terrorattentaten i Bryssel den
22 mars fick diskussionerna om rekrytering av jihadister i Malm frnyad intensitet. Den gripne tillhrde de
knda fall av Malmbor som rest till Syrien och hade vckt uppmrksamhet i brjan p 2015 d han poserade
med vapen och Islamiska statens flagga p sin Facebooksida och flera av hans Malmvnner gillat bilden.75
Under april 2016 har det publicerats reportage om hur Malmbor rekryteras p kafer och biljardhallar.76
Nr detta skrivs har emellertid inga mosker pekats ut. Rapporterna r av frklarliga skl ganska vaga. Den
mrkligaste berttelsen r den om en man som frskte rekrytera ungdomar till Islamiska Staten och som
pstod sig vara profeten Moses.77 Det kan fljaktligen frmodas att den 23-rige Malmbon varit knd sedan
lnge av svl svensk som internationell skerhetspolis.
Nr islamologen Rickard Lagervall hsten 2014 kommenterade att Spo inte pekat ut Malm som en bas
fr rekrytering av jihadister kontaktades han av representanter fr muslimska frsamlingar som berttade
om sammanlagt tre fall av unga mn som rest till Syrien. Radio P4 Malmhus hade d ven ftt in uppgifter
om tv eller tre unga mn som rest till Syrien.78 Det r oskert om det rr sig om samma individer. Det har
frekommit pressrapporter om misslyckade frsk att rekrytera p ett gym79 och i en skola80 i Malm.
71 Tillslag i rebro - misstnkt terrorrekrytering, pressmeddelande frn Spo 2015-06-01:http://www.sakerhetspolisen.
se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2015-06-01-tillslag-i-orebro---misstankt-terrorrekrytering.html.
72 Ranstorp, Gustafsson &Hyllengren2015: 11.
73 Spo fick frklara utpekning av Malm,SknskaDagbladet 2015-06-09.
74 S frsker IS vrva jihadkrigare i Skne, Helsingborgs Dagblad 2015-01-17:http://www.hd.se/sa-forsoker-is-varvajihadkrigare-i-skane/.
75 Jihadist frn malm i IS propagandakrig, Sydsvenska Dagbladet 2015-03-18: http://www.sydsvenskan.se/malmo/
jihadist-fran-malmo-i-is-propagandakrig/.
76 S hr vrvar IS nya medlemmar i Malm. Kvllsposten 2016-04-11: http://www.expressen.se/kvallsposten/sa-harvarvar-is-nya-medlemmar-i-malmo/.
77 ppen terrorrekrytering p kaf i Malm, SVT Nyheter Skne 2016-04-11: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/
oppen-terrorrekrytering-pa-cafe-i-malmo.
78 Dlig grogrund fr jihadism i Malm, P4 Malmhus, 2014-10-15:http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programi
d=96&artikel=5991225.
79 S frsker IS vrva jihadkrigare i Skne, Helsingborgs Dagblad 2015-01-17:http://www.hd.se/sa-forsoker-is-varvajihadkrigare-i-skane/
80 Mn tog sig in p skola i Malm - uppgav sig vara frn IS, Lokaltidningen 2015-02-10:http://malmo.lokaltidningen.
se/m%C3%A4n-tog-sig-in-paa-skola-i-malm%C3%B6---uppgav-sig-vara-fraan-is-/20150210/artikler/150209686/.
23
Spo har varken offentliggjort ngon uppskattning eller ngra exakta siffror p skra fall av jihadresenrer
frn Malm och inte heller angivit om ngon av de muslimska frsamlingarna utmrkt sig. Det verkar
allts inte finnas ngon tydlig rekrytering i Malm. Under en rundvandring i flera av Malms mosker som
genomfrdes av Leif Stenberg och Rickard Lagervall vren 2014 angav tv av dessa att de hade haft besk
av rekryterare fr Islamiska Staten. Det r med de uppgifter som finns tillhanda svrt att se en systematik i
rekryteringen av jihadister frn Malm. En orsak kan vara nrheten till Kpenhamn och att Malm historiskt
inte utmrkt sig fr rekrytering av jihadister till al-Shabab i Somalia under 2000-talet. Ngot som har visats
i jmfrande studier r emellertid ett europeiskt mnster vilket innebr att samma stder terkommer som
rekryteringsbaser under 2000-talet ven om de involverade individerna byts ut.81
Det var mot bakgrund av en sdan oro som Islamic Center anordnade en stor konferens om vldsbejakande
extremism den 23 mars 2015 i samarbete med Rosengrdspolisen och med inbjudna talare som regeringens samordnare mot extremism Mona Sahlin, terrorforskaren Hans Brun och Robert rell frn Fryshuset i
Stockholm. Under konferensen visade nrvarande Malms politiker fga entusiasm ver Rosengrdspolisens
projekt i syfte att upptcka radikalisering. Det socialdemokratiska kommunalrdet Andreas Schnstrm
varnade under seminariet fr att projektet kunde leda till stigmatisering av muslimer.
ppna inbjudningar skickades ut till lrare, kommunanstllda, akademiker som arbetar med frgor som rr
islam och muslimer och andra muslimska frsamlingar. Muslimska frsamlingar bojkottade emellertid konferensen med motivering att de inte ftt personliga inbjudningar. Salih Tufekcioglu frklarade fre konferensen
i en artikel i Sydsvenska Dagbladet att han inte tnkte komma eftersom konferensen hlls i en mosk och
drmed kopplade vldsbejakande extremism till islam.82 Islamic Center svarade att konferensen hlls i centrets
idrottshall och att det var naturligt att den hlls p centret eftersom frsamlingen var arrangr.83 Den ende
utomstende muslimske representant som kom var Salahuddin Barakat, som kritiserade Mona Sahlin fr
hennes uttalande att muslimska ledare har ett viktigt ansvar att bemta Islamiska Staten. 84 Liknande kritik
mot Sahlin har uttryckts av andra fretrdare fr muslimska frsamlingar, vilka upplever att hon inte erknner
det frebyggande arbete som de faktiskt bedriver utan istllet antyder att de r passiva. Flera fretrdare
kritiserar istllet myndigheter fr att frhlla sig passiva och att de inte fr ngot std drifrn. Det br
ppekas att flera frsamlingar som bojkottade konferensen entusiastiskt tog emot de tv Malmpoliser som
initierat ett projekt i syfte att frebygga radikalisering och vldsbejakande extremism.
En frklaring till bojkotten, som inte r bekrftad, r att det ocks handlade om en irritation
ver att Islamic Center nnu en gng tog initiativet och drmed strkte sin roll som islams ansikte i sdra Sverige. Likas frklarade fretrdare fr Islamic Center Malm stads bristande entusiasm infr svl konferensen som polisens projekt med att det verskuggade ett kommunalt initiativ.
Malm stad fortsatte lnge att vara ovillig att anstlla en samordnare mot vldsbejakande extremism, vilket
mtte kritik frn olika hll. I december tillsattes emellertid ett samordningsteam med uppgift att arbeta
mot vldsbejakande extremism och en hjlptelefon upprttades fr anhriga till personer i riskzonen att
rekryteras till radikala rresler. Samtidigt offentliggjorde Malm stad projektet Vra liv i vilket freningarna
81 Se Sageman 2004: 142.
82 Salih Tufekcioglu, Jag bojkottar konferensen om extremism med Mona Sahlin fr att den hlls i en mosk, Sydsvenska
Dagbladet 2015-03-21.
83 Elin Whilde, Muslimska organisationer mste ocks kunna arbeta mot extremism, Sydsvenska Dagbladet, 2015-03-24.
84 Sahlin: Religisa ledarnamste st upp mot terror, Sydsvenska Dagbladet 2015-03-24.
24
Islamakademin, Spiritus Mundi och Flamman Ungdomens hus skulle arbeta i syfte att frebygga radikalisering.
Projektet r finansierat av Allmnna arvsfonden.85
Kampen om islam
Den offentliga debatten om radikalisering av muslimer och islamistisk extremism har pverkat en intern
diskussion och kamp mellan olika muslimska frsamlingar och freningar om vem som br representera islam
utt. Flera muslimska rrelser i Malm och Lund har tagit avstnd frn vad som kan kallas en vldsbejakande
militant ideologi, och valt att p ett demokratiskt stt verka fr islamisering inom ramen fr existerande
samhllssystem, det vill sga att verka fr frmst en islamisering av muslimer. De flesta frsamlingar strvar
efter att erknnas som moderata och ansvarsfulla representanter fr omrdets muslimer. Det rder emellertid
oenighet ver var grnserna gr fr att vara moderat utan att samtidigt frlora relevans. Islamic Center i
Malm har kritiserats fr just detta p grund av sin linje att bannlysa politik frn fredagspredikningar. Detta
blev uppenbart under debatten om de Muhammadkarikatyrer som publicerades i Jyllands-Posten r 2005.
Kritikens krna rrde flera muslimers synpunkt att Islamic Center svek mnga muslimer genom att inte ta
stllning fr deras sak. Andra exempel rr palestiniers rttigheter, amerikanska Guantnamo-basen och
fljaktligen mot de danska Muhammadteckningarna. Denna splittring bland Malms muslimer granskades
av Sydsvenska Dagbladet i deras artikelserie Haram Frbjudet i Islams namn, som ven den skapade livlig
debatt.
Frgan vem som representerar Sveriges och Malms muslimer r knslig. I januari 2011, en mnad efter
Taimur Abdulwahabs misslyckade sjlvmordsattentat under julruschen i Stockholm, annonserades det att
Det svenska fatwardet hade bildats i Malm. Rdets frsta fatwa frdmde sjlvmordsattentat.86 Detta
kritiserades av andra muslimska representanter, bland annat av Sdermalmsmoskn i Stockholm.87 Det var
emellertid inte innehllet i denna fatwa som var kontroversiellt utan ansprket p att utgra en instans med
auktoritet att definiera islam fr svenska muslimer och det var rdets medlemmars kompetens att utfrda
fatawa (fatwa i plural) som ifrgasattes.
I Malm har tta sunnimuslimska frsamlingar tillsammans bildat Malm Muslimska Ntverk (MMN) 88 med
det uttalade syftet att vinna erknnande hos media, myndigheter och politiker som representant fr Sveriges
muslimer. MMN fungerar ven som frsamlingars gemensamma kanal till myndigheter. Ntverket utmanar
drmed det monopol som frsamlingarna menar att Islamic Center hittills haft. Nr den mosk som hller
p att byggas p Danska vgen str frdig kommer denna rivalitet att manifesteras nnu tydligare (se Wakf:
det skandinaviska trossamfundet under rubriken Muslimska frsamlingar i Malm och Lund).
85 Malm bildar team mot extremism, Svt Nyheter Skne 2015-12-22: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/planmot-extremism-presenteras-i-malmo; Vra liv ska frebygga radikalisering, Malm stads hemsida 2015-12-23: http://
malmo.se/Huvudnyheter/2015-12-22-Vara-Liv-ska-forebygga-radikalisering.html
86 Svensk imam utlyser fatwa mot terrorddet, Svenska Dagbladet 2010-12-14 http://www.svd.se/svensk-imam-utlyserfatwa-mot-terrordadet_5809275.
87 Svenska imamer tvistar om fatwa mot bombdd, Yle nyheter 2010-12-15: http://svenska.yle.fi/artikel/2010/12/15/
svenska-imamer-tvistar-om-fatwa-mot-bombdad; Hur tungt vger en fatwa?, Studio Ett 2010-12-15: http://sverigesradio.
se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4241503.
88 Malm muslimska ntverk bestr av Muslimska frsamlingen i Malm, Bosniakiska frsamlingen, Islamiska frbundet
i Malm, Svensk Afghanska frsamlingen, Somaliska frsamlingen, al Nour Drita, Salsabil och HUDA frening.
25
Det kan tillika noteras att det var representanter frn muslimska organisationer som bidrog till att lugna ned
hndelserna i Rosengrd. I en rapport om upploppen i Paris frorter 2005, som var betydligt vldsammare och
varade lngre n de i Rosengrd, hvdar Patrick Haenni att frklaringen var att muslimska rrelser tappat kraft
snarare n att de radikaliserats. Organisationer som till Muslimska Brdraskapet nrstende UOIF (Islamiska
freningars frbund i Frankrike) hade sugits upp i det politiska systemet och dess ledare blivit medelklass
och drmed tappat kontakten med frorten. Det vakuum som dessa rrelser lmnat efter sig hade endast
fyllts av salafister med fokus p moralfrgor, men ointresserade av politik. Drmed fanns ingen rrelse som
kunde kanalisera politiskt missnje vilket var en viktig bidragande orsak enligt Haenni till upploppen i Paris.
Mjligen kan en liknande analys gras av upploppen i Malm, tminstone som en del av en strre analys
som diskuterar orsakerna till upploppen i Malm.
Trots vad som kan uppfattas som en ogynnsam instllning till islam och muslimer i allmnhet har nd
positiva framsteg gjorts i Malm. Ett behov av dialog sprungen ur frgor som rr bland annat religionsutvning, kldsel, knsrelationer och dietregler har kommit frn myndigheter, till exempel frn vrdsektorn och
skolvrlden. Dessa frgestllningar, som i stor utstrckning har debatterats i olika media, inte minst efter de
tragiska hndelserna 11 september 2001 och senare efter diskussionen om Muhammadkarikatyrerna som
startade efter den 30 september 2005, r viktiga att lra knna, frst och lsa. Ett exempel p ett lokalt
initiativ frn tiden fre r 2001 r tgrdsplan fr att frmja integration i Malm stad som initierades r
1999.89 I planen presenteras en vision om hur Malm skall se ut i framtiden och vilka tgrder som krvs fr att
n dit. Bland annat nmns ett gemensamt sprk, gemensamma rttsnormer och gemensamma mtesplatser.
I dag anges att planen r under revision.
I debatten om islam och muslimer i Malm kommer ven frgan som rr en statligt finansierad imamutbildning i Sverige in d en imamutbildning i Sverige uppfattas som att den skulle kunna gynna integration
och pverka muslimers utveckling. Dock finns det ett flertal motsttningar som rr principen om statens
neutralitet i dessa frgor. Ett argument r att staten inte br finansiera konfessionella utbildningar. Frgan
rr vad universitet kan erbjuda utan att deras sekulra status stts p spel. Ett frslag r att en imamutbildning borde vara tudelad. Det vill sga att en del av utbildningen sker sekulrt, dr universitet erbjuder en
akademiskt grundad utbildning om svensk kultur, tradition och nringsliv och en islamisk del som muslimska
organisationer br erbjuda. Sveriges Muslimska Rd, hller med och menar att det i frsta hand r kunskapen
om Sverige som behvs, inte om islam, och det r dr svenska universitet kommer in i bilden. Mjligen skulle
emellertid ett akademiskt perspektiv hmtat frn religionsstudiet vara berikande i en imamutbildning och,
ven om det r omjligt att generaliserna, saknar frmodligen flera muslimska ledare i mindre muslimska
frsamlingar formell muslimsk religionsvetenskaplig utbildning.
Efter ett direktiv frn utbildningsdepartementet med titeln Utbildning av imamer frn r 2008 gavs professor
Erik Amn, rebro universitet, i uppdrag att leda en utredning som skulle kartlgga och analysera behovet
samt bedma vilka mjligheter som finns fr en imamutbildning inom det svenska utbildningssystemet.
Utgngspunkten var att det borde ske inom ramarna fr det redan existerande statliga stdet fr trossamfund
som har som ml att bidra till att skapa frutsttningar fr trossamfunden att bedriva en aktiv och lngsiktig
inriktad religis verksamhet i form av gudstjnst, sjlavrd, undervisning och omsorg. Ett pstende som
anvnds till std fr en svensk statsstdd imamutbildning r att den kan hjlpa till att bekmpa radikalisering
samt undvika rekrytering till terrorism som sker genom utlndskt inflytande nr det kommer hit imamer frn
ett annat land eller genom svenska imamer som ftt sin utbildning utomlands. Den frdiga utredningen
presenterades r 2009 och tog p goda grunder stllning emot en imamutbildning. De skl som framfrdes
89 Se http://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med.../Integration--delaktighet/Atgardsplan-for-integration.html
26
fr stllningstagandet var att svenska staten ska vara konfessionsneutral och inte lgga sig i frgor som
bedms som religisa. Utredningen pekar p att det kan vara fel att svl srbehandla muslimer som att
en srbehandling kan f en stereotypiserande effekt. Det fanns ytterligare argument varav ngra rrde att
det fljaktligen skulle vara principiellt fel att svenska staten ska auktorisera imamer, utredningen sg ingen
strre vilja bland imamer att delta i undervisningen och att det faktiskt rrde sig om endast ngra hundra
personer varav de flesta hade imamuppdraget som en ideell bisyssla.90
Istllet har enskilda muslimska ledare och organisationer sjlva tagit initiativ till utbildningssatsningar. Ersta
Skndal hgskola tog 2006 initiativ till en imamutbildning i samarbete med Svenska islamiska frsamlingarna
(SIF) men projektet verkar ha lagts p is efter ett tag.91 Kista folkhgskola ger en muslimsk grundkurs p
halvfart under ett r dr Malmimamen Salahuddin Barakat undervisar. Teologiska fakulteten p Uppsala
universitet har sedan 2012 en professur i islamisk teologi som innehas av Mohammad Fazlhashemi. De
Stockholmbaserade Al-Ghazzali-institutet och Hikmainstitutet ger kurser i islamisk teologi och rttslra (fiqh)
och i Malm grundades Islamakademin 2013 av Salahuddin Barakat (se under rubriken Andra muslimska
freningar nedan).
En iakttagelse rrande utbildningssatsningar som Ghazaliinstitutet, Islamakademin och Kista folkhgskola
r att de olika utbildningar som startats av muslimer drivs av en specifik tolkningstradition. Det r inte s
att till exempel sunni- och shia-muslimer bedriver utbildning tillsammans utan de gr det var fr sig. ven
inom en sdan mer vergripande uppdelning av muslimer enligt sunni och shia finns ytterligare teologiska
skillnader som gr att dessa fredrar att bedriva utbildning p egen hand. En mjlig historisk parallell r
uppbyggnaden av frikyrkliga institutioner och hur dessa format olika utbildningar.
En debatt liknande den om islamutbildning har frts kring muslimska friskolors vara eller icke-vara och ven
dessa utpekades av Rosengrdsrapporten som en grogrund fr extremism och segregation.92 De som r
positiva till muslimska friskolor menar att dessa mjliggr kad integrering. Huvudargumentet mot religisa
friskolor r som ovan att stat och religion ska hllas tskilda samt att skolans frmsta uppgift br vara att
frmedla kunskap, inte att fostra religist. Den frsta muslimska friskolan ppnades likvl i Rosengrd i
Malm 1993. Denna stngdes dock av Yrkesinspektionen efter allvarliga brister 1997. Detta blev dock fret
till den nya muslimska friskolan grdsskolan, som byggdes i anslutning till Islamic Centers mosk. Islamiska
fatwabyrn driver al-Salamah skolan. I Lund har frskt gjorts att starta muslimska friskolor, men nnu har
inget hllbart muslimskt friskoleprojekt genomfrts.
BAKGRUND
Det var under 1960-talet och 1970-talet som de frsta strre grupperna av muslimer anlnde till Sverige. Det
var d frmst arbetskraftsinvandring frn Turkiet och fre detta Jugoslavien fljt av anhriginvandringen som
var omfattande under slutet av 1970-talet fram till brjan av 1980-talet. Under 1980-talets mitt brjade asylskande frn Iran och Irak, Libanon, Syrien, Turkiet att anlnda till Sverige och under slutet av rtiondet brjade
ocks asylskande frn Somalia och Kosovo att anlnda. Det pfljande jugoslaviska sammanbrottet medfrde
att ett stort antal muslimska bosniska flyktingar kom till Sverige. Till dessa olika invandrade muslimer tillkommer
ocks en skara svenskar som konverterat till Islam. Dessa konvertiter har spelat en betydande roll i mtet mel-
90 Amn, Brundin, Larsson 2009. Staten och imamerna. Religion, integration, autonomi. Betnkande av imamutbildningsutredningen. SOU 2009:52.
91 Jan-Hkan Hansson, Vi r beredda att driva imamutbildning, Svenska Dagbladet 2006-02-14: http://www.svd.se/
vi-ar-beredda-att-driva-imamutbildning.
27
lan muslimska och svenska institutioner, trots deras ringa antal.93 De har sedan 1980-talets andra hlft flitigt
frekommit i media dr de uttalat sig om mngder av frgor om islam och muslimskt liv. En trend i dag r att
den inledande roll konvertiteter spelat som bryggor mellan bland annat svenska och muslimska institutioner
minskar. De blir i allt hgre grad ersatta av muslimer som anlnt till Sverige i tidig lder eller r fdda i landet.
MOSKERNAS UPPKOMST
Islam och muslimers nrvaro i Sverige blev ptaglig frst under 1970- och 1980-talet d de troende bland
Sveriges muslimer brjade organisera sig och efterfrga muslimska eller islamiska institutioner som mosker,
friskolor och lokala freningar.94 Dock var det under 1990-talet som de flesta muslimska freningarna etablerades i Malm och Lund. Ahmadiyya grundade emellertid sin frsamling redan p 1960-talet.95 Muslimska
freningen i Malm etablerades enligt vissa uppgifter 1977. Det finns emellertid frsamlingar som kan spras
nnu lngre bak i tiden men dessa har upphrt. Ett problem i detta sammanhang r att dokumentation
saknas och att mnga av de personer som var delaktiga i etableringen av frsamlingar inte lngre r i livet.
Islamic Center och Muslimska frsamlingen i Malm uppstod ur samma milj och det r svrt att spra
exakt nr splittringen skedde. Journalisten Staffan Sderberg publicerade p 1990-talet ett antal artiklar
i Sydsvenska Dagbladet och Freningen Lrare i Religionskunskaps rsbok vilka idag r omistliga kllor i
varje frsk att rekonstruera historien om islams etablering i Malm.96 Enligt Sderberg, som hnvisar till en
opublicerad text av Bejzat Becirov, brjade frsamlingsarbetet i Malm r 1965. Eftersom den muslimska
gruppen d utgjordes av frmst arbetskraftsinvandrare som hyste tanken att de snart skulle tervnda till
sina hemlnder Jugoslavien och Turkiet var de primra frgorna muslimska begravningar och skolmat utan
flsk. r 1971 fick muslimska elever rtt till skolmat utan flskktt och r 1973 resulterade Becirovs ptryckningsarbete i ett regeringsbeslut om befrielse av muslimska elever frn religionsundervisning som vid denna
tid hade en viss konfessionell kristen karaktr. r 1974 begravdes den frsta muslimen p den nyinrttade
muslimska begravningsplatsen p stra kyrkogrden. Enligt Sderberg orsakade projektet att bygga den
nya moskn konflikter inom den muslimska frsamlingen, vilket resulterade i att projektet blev en stiftelse r
1982. Muslimska frsamlingen, som hade nrmat sig turkiska staten genom att acceptera en imam frn det
turkiska religionsministeriet, Diyanet, splittrades nr en grupp brt sig ut och bildade Islamiska frsamlingen
i Malm som istllet anslt sig till Milli Grs.97
Enligt fretrdare fr Islamic Center i Malm brjade diskussionen om att bygga ndamlsenliga mosker
i staden redan i brjan p 1960-talet. Detta skapade vid denna tid ett visst motstnd hos omgivningen,
men planerna kring ett moskbygge i Malm blev nd verklighet i brjan av 1980-talet d byggandet av
Islamic Center pbrjades. Moskn i Malm ppnade med en frsta fredagsbn den 20 april 1984. Den
drivande kraften bakom moskbygget var Bejzat Becirov. Han kom till Sverige r 1962 frn Jugoslavien och
bildade tillsammans med Midhat Ibrahimbegovic Muslimska frsamlingen 1967.98 Midhat kom till Sverige
redan r 1953 och bosatte sig i Lund. Han arbetade som elektroingenjr p ingenjrsfirman J.L. Weibull i
karp. Under en intervju med Midhat beskriver han att antalet muslimer i Sverige r 1953 var runt 500, men
93 I brist p empiriskt material rrande konvertiter till islam i Sverige grs hr inga uppskattningar av antalet.
94 Se Cato 2012: 83ff fr en historik ver etableringen av muslimska organisationer i Sverige.
95 Nasirmoskn i Gteborg beskrivs p ahmadiyyas hemsida (http://www.ahmadiyya-islam.org/se/) som Sveriges frsta
mosk invigd i september 1975.
96 Sderberg 1992; Sderberg 1995; Sderberg 1998. Se ven Sderbergs artikelserie i Sydsvenska Dagbladet vren 1994
Muslimer i stan: I vntan p en minaret, Sydsvenska Dagbladet 1994-05-11, Moskn tio r senare, Sydsvenska
Dagbladet 1994-05-14 och En spegelbild av Sverige, Sydsvenska Dagbladet 1994-05-18.
97 Sderberg 1992: 170ff; Sderberg 1995: 69ff.
98 Midhat Ibrahimbegovic avled under hsten 2015.
28
ingen frutom han sjlv i Lund enligt hans vetskap. I Malm frmodade han att det fanns tre.99 I slutet av
1950-talet brjade fler muslimer att komma p grund av arbetskraftinvandring och sedan dess har antalet
stndigt kat. r 1961 var Midhat med och arrangerade den frsta muslimska gemensamma bnen och
firandet av en Id al-adha fest i Malm. Ungefr 60-70 muslimer frn Malm, Lund och Kpenhamn deltog,
enligt Midhat, i evenemanget.
Enligt Islamic Centers hemsida var den frmsta avsikten med moskn och Islamic Center att bevara det nutida
muslimska arvet och kombinera det med en framtida svensk identitet. Emellertid behvde frsamlingen
utlndsk finansiering till projektet som kostade 8 miljoner kronor. Den saudiska stiftelsen Islamiska vrldsfrbundet (Rabita al-alam al-islami, Islamic World League) gav ekonomiskt std och fick sedan sllskap av
den libyska stiftelsen Islamic World Call Society som ven den bidrog finansiellt. Nr Islamic Center r 1993
hotades av konkurs rddade Islamiska vrldsfrbundet situationen genom att bidra med ytterligare finansiellt
std och tilldelades tv platser i styrelsen. Samtidigt vgrade Islamic Center att acceptera en imam som
stiftelsen skickade till Malm samma r.100 Detta r ett exempel p den balans mellan att ska finansiering
fr sin verksamhet utan att frlora den sjlvstndighet som Islamic Center kmpat med att upprtthlla
sedan grundandet. Ett annat uttryck fr denna strvan efter oberoende r valet att inte tillhra ngon av
de tre islamiska riksorganisationer som r medlemmar i Nmnden fr Statligt Std till Trossamfund (SST). En
konsevens av detta r att frsamlingen inte fr statliga bidrag annat n fr specifika projekt. Att st utanfr
SST komplicerade ven frsamlingens anskan om vigselrtt, men Islamic Center blev r 1994 den frsta
islamiska frsamlingen utanfr riksorganisationerna att f en sdan rtt.101
Under snart 30 rs tid har Islamic Center varit en av Sveriges ledande muslimska institutioner. Centret har
olyckligtvis under rens gng utsatts fr ett antal sabotage och centrets ledare fr ofta ta emot hot. Natten till
den 27 april 2003 delades stora delar av moskomrdet, bland annat den muslimska friskolan grdsskolan,
i en strre brand som misstnks ha varit anlagd. Ingen har dock talats fr branden nnu. Andra sabotage
mot moskn har besttt av rasistiskt klotter och krossade fnsterrutor samt ett antal mindre brandattentat.
Bland de cirka tjugo tillfllen av sabotage har vid ett tillflle ngon slppt in en gris i moskn.102 Ytterligare
brandattentat har riktats mot andra muslimska grupper i Malm och bland annat har ahmadiyyafrsamlingens
mosk i omrdet Husie attackerats.
Under 2000-talet har en ny generation muslimska ledare vxt fram, en generation som r uppvxt
i Sverige och har svenska som frstasprk. Vissa, som Hikmainstitutets grundare Salih Tufekcioglu,
arbetar som lrare, den mest centrala funktionen fr integration sedan skolpliktens infrande. Salahuddin Barakat (fdd 1981) har sedan CMES inventering 2007-2008, d han fortfarande var en ung
imam p uppgng, nu blivit en av Sveriges mest framtrdande imamer och frekommer ofta i media.
En allmn reflektion i relation till arbetet med denna rapport och besk i frsamlingsmiljer r att deltagandet
i aktiviteter mest r knutet till fredagspredikan och speciella hgtider vid till exempel Ramadan. Vid moskbesk och i en mindre enkt som genomfrdes r 2007 uttryckte flera frsamlingar en nskan att flytta till strre
lokaler fr att kunna utka sina aktiviteter till mer n bara bn, vilket mnga av dem hade frverkligat 2015.
Att tillsammans med andra troende delta i fredagsbnen betraktas allmnt som en religis plikt. Historiskt har
99 En kort intervju med Midhat Ibrahimbegovic som gjordes i samband med att han blev freml fr en konstfilm, http://
www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/i-borjan-var-det-exotiskt
100 Sderberg 1995: 68ff.
101 Sderberg 1998: 186.
102 Gardell 2010: 11.
29
emellertid denna plikt varit begrnsad till mn medan kvinnor har frvntats be i hemmet. De genomgripande
sociala omvandlingar som samhllen i Mellanstern och Europa genomgtt frn 1800-talet och framt, har
emellertid underminerat mns monopol p offentligheten. En allt starkare trend r att kvinnor blir allt aktivare
i offentligheten och inom islamiska rrelser. I Sverige representerades islamiska organisationer p 1990-talet
till stor del av kvinnliga konvertiter. Sedan dess har en ny generation av muslimska mn och kvinnor som r
uppvxta och utbildade i Sverige och har svenska som frstasprk, trtt fram. Fr denna generation r det
naturligt att umgs ver knsgrnser, vilket ibland lett till spnningar med ldre generationer. Bland kvinnor
kan dessutom mrkas en vxande irritation ver att deras aktivitet av en del ldre manliga ledare frvntas
att vara begrnsade till typiskt kvinnliga omrden. Dessutom frekommer klagoml ver att moskernas
kvinnosektioner inte r ndamlsenliga. Under en paneldiskussion som den muslimska studentfreningen
Alhambra anordnade p Malm hgskola 2013 uppmanade Helena Benaouda kvinnliga muslimska studenter
i publiken att krva femtio procents representation i islamiska organisationer styrelser och, fr att f tid till
dessa styrelseuppdrag, att krva att deras mn hjlpte till att ta hand om barnen p kvllarna. Bde Benaouda
och Fazela Seelberg krvde ven att ngot gjordes t moskernas kvinnosektioner. De hvdade att de ofta var
svrt att hra fredagsimamernas predikningar p grund av dliga ljudanlggningar och att dessa sektioner
utgjorde en direkt fara vid brand eftersom de ofta r verfulla.103 En parallell till kvinnors nskeml om deltagande i bn och i frsamlingsverksamhet r en ofta tydlig knseseparering i flera bnelokaler en separering
som inte alltid motsvaras av hur bedjande av olika kn skiljs t i strre mosker i muslimska majoritetslnder
som i till exempel Syrien. Detta kan ha flera skl som att finansirer vill se en specifik arkitektur i nya mosker
eller ombyggnation i syfte att vara mosker, att ledare fr frsamlingar r mer knskonservativa n de som
besker frsamlingen i syfte att utfra fredagsbnen och under ytan finns spnning mellan knen som rr
tillgngen till det offentliga rummet symboliserat av moskn.
r 2007 var Lunds Muslimska Kvinnofrening den enda freningen som var riktad enbart till kvinnor. Idag finns
ven dess systerfrening Sakina och Malm Unga Muslimska Systrar (MUMS). Islamic Center & Muslim Students
r Lunds strsta muslimska frsamling. Den engagerar och betjnar dels muslimer som bor i staden, dels ett antal
studenter och forskare knutna till Lunds universitet och p mer tillflliga besk i staden. Lunds Muslimska Kvinnofrening r en del av Islamic Center & Muslim Students och eftersom deras huvudsakliga aktiviteter inte inkluderar bn hnvisas freningens medlemmar till Islamic Center i Lund fr fredagspredikan samt speciella hgtider.
Muslimska frsamlingar i Malm och

Lund
Det finns en glidande skala mellan vad som kan betecknas som regelrtta mosker ver freningar med
utprglat muslimsk prgel men dr den religisa aktiviteten endast utgr en mindre del till internetbaserade
muslimska grupper. I freliggande rapport har drfr fljande kategorisering gjorts:

Mosker, definieras som muslimska bnelokaler som r ppna fr de fem dagliga bnerna och
dr det hlls fredagsbn.
Muslimska frsamlingar dr det inte hlls fredagsbn men andra typer av muslimska ritualer, till
exempel dhikr eller andra ritualer relaterade till sufism.
Muslimska freningar, som har muslimsk identitet men som r inriktad p annan verksamhet n
103 Se Rickard Lagervall, Mot femtio-femtio? Manliga muslimska ledare kan f det tufft framver, Sydsvenska Dagbladet
2013-04-12: http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/mot-5050/
30
bn och andra ritualer som till exempel inom sufism. Det kan vara fritidsaktiviteter fr muslimska
ungdomar men ven dawa, det vill sga aktiviteter som riktas mot andra muslimer eller icke
muslimer. De frstnmnda ska ns i syfte att strka deras islamiska identitet och gra dem till
praktiserande muslimer och de sistnmnda i syfte att konvertera dem till islam.

Internetbaserade grupper vars verksamhet frmst finns p ntet och vars verksamhet inte ndvndigtvis r knuten till ngon mosk, frsamling eller frening.
I de fall frsamlingar, freningar och grupper presenterar sin verksamhet genom hemsidor eller p
Facebook anges detta i samband med de enskilda presentationerna.
MOSKER
Freliggande rapport dokumenterar tv mosker i Lund, tv i Arlv och sexton i Malm. I Malm terfinns alla
mosker inom ett omrde i stra Malm, vars sydvstra grns r Freningarnas hus p Ystadvgen 42 och Lantmannagatan 59. Den vstra grnsen fortstter sedan norrut lngs Norra Grngesbergsgatan, dr Libanesiska
kulturfreningen och Islamiska fatwabyrn i Sverige ligger, sedan lngs Scheelegatan, med Somali muslimska
frsamlingen och Salsabil, samt Islamisk trossamfund WAKF:s moskbygge,104 upp till Muslimska frsamlingen
i Malm p Sallerupsvgen. Dr fortstter grnsen sterut ver Inre ringvgen till ahmadiyya i Virentofta.
Den sydstra utposten r Islamic Center vid grdsparken p Jgersrovgen, precis utanfr Inre ringvgen,
medan den stra grnsen utgrs av ahmadiyyas nya mosk p Elisedal vid Yttre ringvgen.105 Den sdra
grnsen flyttades r 2015 till Hermodsdal nr Huda frening pnnade en mosk dr. P Rosengrd finns tv
mosker: Al-Nour-Drita p Herrgrden och en som rapportfrfattarna inte ftt kontakt med p Apelgrden.
MUSLIMSKA FRSAMLINGAR
ven de muslimska frsamlingar som inte organiserar en regelbunden fredagsbn ligger inom stort sett
samma omrde. Den sydvstra utposten utgrs av Malm Milli Grs p rtholmen, i nrheten av kpcentret
Mobilia. P sdra ndan av Norra Grngesbergsgatan ligger de shiitiska Libanesiska kulturfreningen och
al-Muntadar medan en tredje terfinns p Knivgatan, en parallellgata till Scheelegatans norra nde vid Sallerupsvgen. P Videdal, ster om Inre ringvgen finns Semerkand, som har en omfattande fritidsverksamhet
fr ungdomar men som ven genomfr dhikr regelbundet i sina lokaler.
MUSLIMSKA FRENINGAR
Muslimska freningar, som hr definieras som freningar med ngon form av muslimsk prgel, r en betydligt
mer diffus kategori som r svr att avgrnsa mot freningar med etnisk karaktr. I freliggande rapport har
vi inte medtagit de mnga somaliska freningar som finns i Malm, bortsett frn den somaliska mosk som
nmnts ovan. Vi har skert ocks missat flera freningar som skulle tckas av vr definition. Av de freningar
vi hittat ligger en vervldigande majoritet i Rosengrd. Studiefrbundet Ibn Rushd sdra delar lokaler med
Islamakademin och Freningen al-Salamah p Kopparbergsgatan, en tvrgata mellan Norra Grngesbergsgatan och Lantmannavgen. Alhambra Malm muslimska studentfrbund terfinns av naturliga skl p
Malm hgskola p Kockums gamla varvsomrde. Islamisk Informations Center (IIC) hyrde en tid en lokal p
Amiralsgatan, nra Folkets park, med det uttalade syftet att nrma sig Malms majoritetsbefolkning. ven
affren Tahara ligger centralt, mellan Sdervrn och Mllevngstorget. Tahara sljer muslimska klder, bde
till mn och kvinnor, men ven andra ting relaterade till islam bland annat islamiskt orienterad litteratur,
104 Islamiska trossamfundet WAKF har enligt uppgifter av medlem i samfundet erhllit finansiering fr moskbygget frn
personer i Qatar och Kuwait, se Sydsvenska Dagbladet 2012-05-20.
105 Ahmadiyyamoskn med plats fr 600 personer str frdig vren 2016 och har planerats under lng tid, se http://
malmo.lokaltidningen.se/moskn-vid-jgersro-brjar-ta-form-/20141119/artikler/712318127/
31
siwak, en rot som tuggas och anvnds som tandborste och tapeter med muslimsk kalligrafi.
Lund
ISLAMISKA KULTURCENTRET I LUND
Hemsida: http://www.islamlund.net/
Facebooksida: https://www.facebook.com/Lundsmoske
Hemsidan fr Islamiska Kulturcentret i Lund anger att freningen bildades r 1980. I dag finns cenret i en industribyggnad med adress ldermansgatan 14. Frsamlingen hyrde frst en lgenhet p studentbostadsrdet
Delfi, sedan en kllarlokal i det centralt belgna studentbostadsomrdet Parentesen. Frsamlingen r medlem
i Frenade islamiska freningar i Sverige (FIFS). Sex av styrelsens (kallad shura-rdet) 17 medlemmar r kvinnor, liksom vice-ordfranden. Frsamlingen anger medlemsantalet till 800-1000 aktiva och den strvar efter
att vara en aktr i staden genom att med std av Lunds kommun och ABF anordna en rlig kulturvecka i syfte
att informera om olika frgor och vara en del av stadens civila samhlle.
Frsamlingen har en kvinnosektion som ansvarar fr verksamhet riktad till kvinnor. Man har ocks barn- och
ungdomsverksamhet. I frsamlingens mosk finns en separat kvinnoavdelning som r placerad i ett rum som
ligger en bit frn bnerummet. En hgtalaranlggning och en TV-skrm gr att kvinnor kan flja fredagspredikan drifrn.
MASJID LUND
Hemsida: http://www.masjidlund.com/
Facebooksida: https://www.facebook.com/masjid.lund
Masjid Lund ppnade 2013 i en kllarlokal i bostadsomrdet Linero i stra Lund. Frsamlingen har omkring
140 medlemmar men lokalen rymmer 50 personer. Enligt uppgift brukar 35-40 mn och 3-4 kvinnor delta i
fredagsbnen. Det r ungefr s mnga kvinnor som f plats i ett litet utrymme bakom ett frhnge i lokalen.
Lokalen saknar mihrab, bnenisch och dess minbar, predikstol, har tre trappsteg. Detta frklaras av
personer knutna till moskn med att Profeten Muhammads predikstol hade exakt s mnga trappsteg och att
moskn i Medina saknade mihrab, vilket drfr r att betrakta som bida, en religis innovation utan std
i ursprunglig islam.
Som allt detta antyder r frsamlingen salafistisk och det br ppekas att den tydligt placerar sig inom den
opolitiska, puritanska och fromma strmning av salafism som tar avstnd frn svl jihadistiska salafister som
al-Qaida och Islamiska Staten som politiskt orienterade rrelser som tagit avstnd frn vld som Muslimska
brdraskapet. Detta framgr av de salafistiska auktoriteter som hemsidan framhver, vilka r lojala med det
saudiska kungahuset. Det r den frre stormuftin Abd al-Aziz ibn Baz, Muhammad al-Albani och Muhammad
ibn Uthaymin. Hemsidan har ocks publicerat en mngd texter av dessa som i kraftigt polemiska ordalag
angriper jihadister ur ett salafistiskt teologiskt perspektiv. I detta perspektiv r jihadisters frmsta brott att de
gr uppror mot legitima muslimska hrskare, i frsta hand den saudiske kungen, och de frkastas drmed som
khawarij, den grupp som anses ha mrdat Profetens kusin och svrson den fjrde kalifen Ali (som shiamuslimer
rknar som den frste imamen) och som i dagens debatt ofta anvnds som en synonym fr extremister. Denna
form av salafism tenderar att istllet fr politik fokuserar p frgor som rr aqida, islamisk dogmatik, och
hur muslimer praktiserar islam p ett korrekt stt. I en del texter p hemsidan beskrivs det moderna svenska
samhllet som degenererat. Medlemmar frklarade emellertid vid rapportfrfattares besk i moskn att de
32
trivdes i Sverige eftersom de fick skta sig sjlva och praktisera islam som de nskade. Frsamlingen har ocks
visat sig ppen och entusiastisk nr det gller att ta emot besk.
Arlv
Strax norr om Sydsveriges muslimska metropol Malm ligger i Arlv, belget i Burlvs kommun, dr tv nya
muslimska frsamlingar grundades r 2013.
ARLVS MOSK
Hemsida: http://arlovsmuslimska.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/pages/Arl%C3%B6vs-Mosk%C3%A9/386366428192132?fref=ts
Facebooksida Arlvs muslimska kulturfrening Biet: https://www.facebook.com/pages/Arl%C3%B6vs-Muslimska-Kulturf%C3%B6rening-Biet/579428242128817
Arlvs mosk grundades r 2013. Moskn r tillsammans med Arlvs muslimska kulturfrening Biet inrymd i
en industrilokal p Hantverkaregatan 4.
Kulturfreningen och moskn har en omfattande barn- och ungdomsverksamhet och ven verksamhet fr kvinnor. Nr det gller verksamhet fr unga satsas bland annat p fotboll och fr kvinnor erbjuder freningen simning. En del av verksamheten sker fljaktligen utanfr moskmiljn.
AL ANDALUS CENTRET
Facebooksida: https://www.facebook.com/andalus.centret?fref=ts
Enligt Facebook-sidan erbjuder Al Andalus Centret inomhusfotboll, lektioner i arabiska som syftar till en
kompetens att kunna lsa och recitera Koranen p just arabiska. Centret bjuder ven in till temadagar som
behandlar olika religisa frgor som kan rra rituella och teologiska frgor, men ven den inriktning av en
mittfrans islam som Centret sger sig tillhra. Ibland gstas ven Centret av mer knda imamer som hller
fredagsbn fr frsamlingen. Att dma av Facebook-sidans innehll riktas mnga aktiviteter mot unga mn.
Samtidigt har fretrdare fr andra frsamlingar under lften om anonymitet pekat p den frsamlingen
som en av de radikalare. Sanningshalten i dessa pstenden har inte kunnat belggas av rapportfrfattarna.
Malm
De muslimska frsamlingar och freningar som r representerade i freliggande rapport terfinns i stra
Malm, inom ett omrde dr Rosengrd utgr krnan men ven i de gamla industriomrden som finns
mellan Rosengrd och centrala Malm. Rosengrd utgr i mnga fall ven det historiska ursprunget. Mnga
frsamlingar har brjat i mindre kllarlokaler i bostadshus p omrdet, men sedan bytt upp sig till strre industrilokaler. Vrt att notera r frnvaron av aktiviter i andra stadsdelar med hg andel invnare fdda i utlandet
eller med utlndsk bakgrund. Ngra exempel r Lindngen, Kroksbck och Holma i sdra utkanten av Malm.
Efter besk i dessa stadsdelar blir kontrasten med det sjudande freningslivet i Rosengrd tydlig. Det negativa
symbolvrde Rosengrd ftt genom medierapportering p nationell, och i viss mn ven internationell, niv
har ven resulterat i att kommunen de senaste ren har satsat p att rusta upp omrdet.
Under ren 2014 och 2015 har rapportfrfattarna funnit en ahmadiyya och tolv sunnitiska mosker som r
ppna fr de fem dagliga tidebnerna och som hller regelbunden fredagsbn. Till detta ska lggas Islamiska
trossamfundet: WAKFs nybyggda mosk vars bnerum verkar vara frdigt, men som i skrivande stund inte
anvnds regelbundet. Vi har funnit tre shiamuslimska frsamlingar som r ppna fr de fem dagliga bnerna
men tillsammans hller fredagsbn i Libanesiska frsamlingen.
33
ISLAMIC CENTER
Hemsida: http://www.mosken.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/IslamicCenterMalmoSweden
Islamic Center i -grdsparken vid Jgersrovgen r Nordens frsta ndamlsbyggda sunnitiska mosk. Moskn, som ritats av en dansk arkitekt, invigdes r 1984. Initiativtagare var i huvudsak vletablerade muslimer som
kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare frn Balkan och Turkiet p 1960-talet samt svenska konvertiter.
Moskn besks emellertid av en mngd olika etniciteter och ven imamerna har olika ursprung. Frsamlingen
anger medlemsantalet till 3000-4000.
Moskn har ett stort bnerum som rymmer 750 bedjande. Det finns en kvinnolktare som rymmer uppskattningsvis ett femtiotal kvinnor. Nr frsamlingen sommaren 2015 tillfrgades hur mnga som bevistar
fredagsbnen en vanlig fredag lt Islamic Center en anstlld rkna alla beskarna och resultatet den fredagen
var 515 manliga och 56 kvinnliga beskare. Nr fler beskare kommer vid stora hgtider placeras hgtalare
p moskns innergrd som fylls av bedjande mn och kvinnor separerade av ett band.
Moskn har en anstlld imam med vigselrtt men moskn besks ven av gstimamer. Frsamlingen erbjuder
vigsel, begravningar och familjerdgivning. Islamic Center betonar ndvndigheten av att integreras i det
svenska samhllet och att religion br ses som en privatsak. Fr att undvika att konflikter frn olika hemlnder
importeras finns strikta instruktioner att politik ska undvikas i fredagspredikningar, vilket har mtt kritik frn
andra frsamlingar som menar att predikningarna urvattnas.
Islamic Center driver ven en friskola som har en icke-muslimsk bitrdande rektor och till stor del icke-muslimsk
personal utom i mnet islamologi. Termen islamologi betecknar i detta sammanhang ett konfessionellt
studium av islam.
Som Nordens frsta ndamlsbyggda mosk har Islamic Center i 30 r fungerat som islams offentliga ansikte
i sdra Sverige - en roll som frst de senaste ren utmanats av andra huvudsakligen sunnitiska frsamlingar.
Denna synlighet i offentligheten har ocks gjort moskn till ml fr attacker. r 2003 frstrdes skolbyggnaden
i ett nnu ouppklarat brandattentat och serieskytten Peter Mangs valde ut moskn fr ett av sina attentat d
en imam blev lindrigt skadad av splitter frn en kula som gick in genom fnstret.106 Brandattentatet r 2003
skapade ekonomiska svrigheter som lstes genom att moskn under r 2008 kptes av den libyska stiftelsen
World Islamic Call Society. Detta vckte misstankar om att frsamlingen ytterst kontrollerades av den libyske
ledaren Muammar Qadhdhafis (1942-2011), men Libyens avsikt var sannolikt att sammankopplas med en
erknt moderat mosk vid en tidpunkt d man alltmer nrmade sig USA och EU i det geopolitiska maktspelet.
Det frekom inga indikationer om en ny inriktning p verksamheten.
MUSLIMSKA FRSAMLINGEN I MALM

Hemsida: http://www.muslimska.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/Muslimska.se
Muslimska frsamlingen i Malm r en turkisk frsamling kopplad till det turkiska religionsministeriet, Diyanet.
Frsamlingen grundades redan r 1972 och gr ansprk p att vara Malms ldsta muslimska frsamling. Den
huserade frst i Rosengrd och sedan i en industrilokal p Norra Grngesbergsgatan, men tillhr de muslimska
Se Gardell 2015 fr en skildring av seriemrdaren Peter Mangs och det trauma hans attacker skapade bland Malmbor
med utlndskt eller icke-vitt utseende.
106
34
frsamlingar och freningar som tvingades flytta p grund av olycksrisker frknippade med kemifretaget
Stadex i grannskapet.
Sedan r 2011 finns frsamlingen i en stor tvvningslokal vid Sallerupsvgen. Frsamlingen har enligt egen
uppgift 2200 medlemmar. Imamen r utsnd och avlnad frn turkiska Diyanet och han bor i en tjnstebostad
i lokalen. Vanligtvis brukar en utsnd imam tillbringa ungefr 4 r i en frsamling innan han tervnder till
Turkiet. Frsamlingen erbjuder vigselfrttning och begravningsservice. Imamen har dock inte vigselrtt s
par som gifter sig mste sjlva registrerar ktenskapet.
Frsamlingen erbjuder ven kurser kring Koranen fr mn och kvinnor och organiserar ungdomsaktiviteter.
Bortsett frn aktiviteter som rr islams praktik och teologi arrangeras ven allmnna sociala aktiviteter, inte
minst nr viktiga matcher i den turkiska fotbollsligan visas p kabel-TV.
Det kan vara vrt att notera att denna mosk som r kopplad till turkiska staten verkar ha ett gott frhllande
till svl Malm Milli Grs som till den lokala Glengruppen. Eftersom dessa grupper inte har egna mosker
i Malm brukar svl medlemmar i Milli Grs som Glen-rrelsen beska fredagsbnen i Muslimska frsamlingen. De lokala freningarna frefaller allts ha undvikit att importera de konflikter som finns i Turkiet.
ISLAMISKA FATWABYRN I SVERIGE

Facebooksida: https://www.facebook.com/groups/380007612044711/
Islamiska fatwabyrn i Sverige (Dar al-fatwa al-islamiyya fi-swid) grundades r 2011 men hade en fregngare
i stadsdelen Rosengrd. Frsamlingen, som i dag huserar p en tvrgata till Norra Grngesbergsgatan, r
en del av Ahbash, ibland kallad Habashi-rrelsen och vars officiella namn r Jamiat al-mashari al-khayriyya
al-islamiyya, Freningen fr islamiska vlgrenhetsprojekt (se avsnittet om muslimska rrelser ovan). Detta
namn str ocks p en av skyltarna utanfr freningslokalen. Malmfrsamlingen grundades r 1992 under
namnet Kulturell freningen fr vlgrande ndaml och fanns i 20 r i en kllare i Rosengrd. Namnbytet och
flytten till den nuvarande lokalen, dr den r granne till den shiitiska frsamlingen Libanesiska kulturfreningen, skedde r 2011. Tillhrigheten till Ahbash eller Habashi-rrelsen manifesteras i den nya lokalen genom
en stor tavla med ett citat av rrelsens grundare Abdullah al-Harari al-Habashi (d. 2008), en etiopisk fdd
muslimsk rttslrd som grundade rreslen i Libanon (se under rubriken Moderna islamiska riktningar ovan).
Vid besk i lokalen 2014 beklagade medlemmar att lokalerna r fr sm fr att kunna rymma en kvinnoavdelning till fredagsbnen som drfr endast bevistades av mn. Frsamlingen hoppades att i framtiden hitta
en strre lokal som kan bereda plats fr en kvinnoavdelning. Under 2015 fick Islamiska fatwabyrn emellertid strre lokaler. Frsamlingen anger att den har 130-150 medlemmar och att 100 120 brukar beska
fredagsbnen.
Kvinnor deltar emellertid i andra aktiviteter i lokalen, ibland tillsammans med mn och ibland separat. Freningen erbjuder ven frelsningar om islams teologi och praktik, om sharia-rtt och fiqh (islamisk jurisprudens).
Liksom Ahbash-rrelsen i stort fljer frsamlingen i Malm strikt shafiitisk tradition i tolkning av islamisk rtt. I
lokalen anordnas ven dhikr (se avsnittet om sufism ovan) enligt rifaitisk tradition. Man har ven en madih-kr
som sjunger religisa snger. Frsamlingen anordnar familjesammankomster fr att minnas viktiga hndelser
i islamisk historia. En central sdan r Profeten Muhammads fdelsedag. I januari 2015 hyrde frsamlingen
festsalen Amiralen fr att fira Muhammads fdelsedag.
Islamiska fatwabyrn anordnar ven mer sociala festligheter. ven hr frefaller fotboll spelar en viktig roll
och freningen har tv pojklag och ett herrlag, men anordnar ven simning och ridning fr flickor p Jgersro.
35
Frsamlingen driver ven al-Salamah skolan som har frn frskoleniv upp till rskurs 7 och har ungefr 300
elever.
Enligt egen utsago uppbr ingen i frsamlingen ln men Islamiska fatwabyrn har en fast imam som saknar
vigselrtt. De flesta aktiva i frsamlingen och dess beskare har en bakgrund i Turkiet och fre detta Jugoslavien. Representanter fr frsamlingen uppger att medlemmarna r araber, turkar, svenskar och frn Balkan.
ISLAMISKA FRBUNDET I MALM: MADINA-MOSKN

Hemsida (till det nationella frbundet): http://www.islamiskaforbundet.se/sv/
Facebooksida: https://www.facebook.com/rabita.malmo
Islamiska frbundet i Malm r en lokalavdelning av Islamiska frbundet i Sverige, som bland annat driver den
stora moskn vid Bjrns Trdgrd p Sdermalm i Stockholm, som invigdes r 2000. Det nationella frbundet
grundades p 1980-talet medan Malmavdelningen enligt egen uppgift grundades i mitten p 1990-talet.
Frbundets arabiska namn, al-Rabita al-islamiyya fi-Swid, antyder en koppling till Muslimska brdraskapet.
Frbundet r ocks kopplat till Federation of Islamic Organizations in Europe (FIOE) och frbundet publicerar
regelbundet viktiga fatwor frn FIOE:s fatwasektion.
Islamiska frbundet i Malms officiella adress r fortfarande en kllarlokal i omrdet Rosengrd dr det ges
frelsningar och studiecirklar frmst om islams teologi och praktik. Denna lokal r emellertid sedan lnge fr
liten fr fredagsbnen och fram till sommaren r 2014 hyrde man drfr Rosengrds idrottshall varje fredag.
Sedan dess r moskn, kallas al-Madina-moskn, inhyst i en stor industrilokal vid Scheelegatan som vid behov
kan delas av i en mans- och en kvinnoavdelning. ven Madina-moskn anvnds ibland till frelsningar.
Frsamlingen har enligt egen uppgift 300 aktiva medlemmar, men samtidigt uppskattas av frsamligen att
1500 personer brukar komma till fredagsbnen, varav 50 kvinnor. Det kan vara vrt att ppeka att CMES i sin
inventering av muslimska frsamlingar 2007 missade Islamiska frbundet i Malm. Frsamlingen har allts
seglat upp som en av de strsta i Malm under de senaste ren.
Islamiska frbundet erbjuder vigslar men har ingen fast imam. En av de imamer som anlitas har enligt frsamlingens uppgifter vigselrtt.
Islamiska frbundet i Malm r aktivt i Malm muslimska ntverk och verkar ha ett srskilt nra samarbete med
Salsabil, sannolikt fr att arabiska sprket dominerar i bda frsamlingarna. Personer som r aktiva i Islamiska
frbundet frefaller ven vara, eller tidigare ha varit, aktiva i studiefrbundet Ibn Rushd Sdra, Malms Unga
Muslimer och Mnens Scoutkr.
SOMALISKA MUSLIMSKA FRSAMLINGEN
Somaliska frsamlingen ligger p fjrde vningen i samma byggnad som Islamiska frbundet. Frsamlingen
grundades r 2013 och har enligt egen uppgift omkring 400 medlemmar. Som namnet antyder r frsamlingen
tydligt koppad till de muslimer som har en bakgrund i Somalia. Den r ett exempel p en etniskt grundad
frsamling som knyter an till en specifik grupp sprkligt och kulturellt.
SALSABIL
Hemsida: http://salsabilmalmo.blogspot.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/salsabilkulturcenterimalmo?fref=ts
Salsabil grundades r 2009, ett r efter att Islamiska kulturfreningen hade frlorat sin lokal p Ramels vg
i Rosengrd. Frsamlingen har en lokal p Scheelevgen med en bnelokal som kan ta emot omkring 500
36
personer till fredagsbnen. Dr finns emellertid fler rum till frelsningar och kurser. Lokalen inrymmer ven
en bokhandel med islamisk litteratur, till vervgande del p arabiska som ven r det dominerande sprket i
frsamlingen. Fredagspredikan verstts emellertid till svenska.
Liksom Islamiska frbundet anlitar frsamlingen flera olika imamer, ofta frn arabisksprkiga lnder. Det har
dock uttryckts en nskan att hitta meriterade svensksprkiga imamer.
Frsamlingen r engagerad i insamling av pengar till bistnd. De senaste ren har det frmst gllt flyktingar
i inbrdeskrigets Syrien och ndstllda i Gaza efter det israeliska anfallet sommaren 2014. Vid vissa tillfllen
har emellertid bistndet till Syrien tvingats upphra p grund av skerhetssituationen i landet, det vill sga att
det r mycket farligt att distribuera hjlp.
Styrelsemedlemmarna i Salsabil och Islamiska trossamfundet i Sverige WAKF (se nedan) verkar till stor del
verlappa varandra.
WAKF DET SKANDINAVISKA TROSSAMFUNDET
Facebooksida: https://www.facebook.com/wakf.sweden?fref=ts
Ett stenkast frn Salsabil, p Danska vgen 2 och granne med Makedonska ortodoxa kyrkan ligger en ny
ndamlsbyggd mosk. I denna berknas 1 500 personer f plats i bnesalen. Mlet r att det frdiga
byggnadskomplexet ven ska inrymma frelsningslokaler, bibliotek, kaf och simhall.
Freningen bakom projektet kan ses som en sknsk avknoppning av Det islamiske trossamfund (DIT) som har
en stor mosk p Dortheavej i nordvstra Kpenhamn.107 Den danska frsamlingen grundades r 1996 av den i
Danmark vlknde imamen Abu Laban (d. 2007) och redan d bidrog enligt uppgift ett hundratal medlemmar
frn Malm. Malmfreningen bildades r 2002. Den berknade kostnaden fr hela bygget r 100 miljoner.
Av denna summa r 20-25 miljoner insamlade lokalt i sdra Sverige. Qatar har bidragit med 25 miljoner fr
bnesalen och dess inredning. Bnesalen verkade vara i stort sett frdig under Ramadan sommaren 2015 fr
d hlls den frsta fredagsbnen dr och den officiella invigningen ska enligt upgift ske under maj 2016. Enligt
fretrdare fr freningen tnker man fortskrida lngsamt med resten av bygget fr att undvika skuldsttning.
Representanter frn Qatars och Kuwaits religionsministerier finns med i freningens rdgivande rd tillsammans med svenska muslimer. Vr informant betonade dock att rdet endast har just en rdgivande och inte
ngon juridisk funktion och att freningen inte fr ngra direktiv frn Qatar eller ngon annan utomstende
stat eller organisation.
Utver moskbygget har freningen ven ett projekt med versttning till svensk av islamisk litteratur. Enligt
uppgift har frsamlingen en kommitt p 30 personer som vljer ut litteratur och planen r att verstta
fem barnbcker och tv vuxenbcker per r.
SVENSK AFGHANSK FRSAMLING
Hemsida: http://saforsamling.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/pages/%D8%A3%D9%85%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%A
7%D8%B3%D9%84%D8%A7%D9%85%D9%8A%D9%87-%D8%A7%D8%B3%D9%84%D8%A7%D9%
85%D9%8A-%D8%A7%D9%85%D8%AA-Islamiska-Umma-Islamic-Umma/481579058579930
Detta r en afghansk sunnitisk frsamling. Shiamuslimska afghaner besker istllet den persiska Islamic Center
107 Fr mer om danska Islamisk trossamfund, se Khle2006:118. I Danmark har flera intressanta studier gjorts rrande
muslimska frsamlingar och freningar i landet. Det r i ngra fall bredare studier som saknas i ett svenskt sammanhang,
se till exempel Liengaard 2008, Khle 2006 och Liengaard & Galal 2003.
37
i Skne. Svensk Afghansk frsamling grundades enligt egen uppgift r 2012. Frsamlingen r lokaliserad i
en liten byggnad p Lantmannagatan men medlemmarna hller p att samla in pengar till en strre mosk.
Enligt frsamlingen brukar omkring 300 personer till fredagsbnen. En av frsamlingens imamer har vigselrtt
och frsamlingen har ett samarbete med Limhamns begravningsbyr. Mjligen kan frsamlingen strka sin
position inom Malms muslimska civilsamhlle genom den flyktingmigration som anlnt och anlnder frn
Afghanistan under senare r.
AL-NOUR-DRITA
Hemsida: http://www.drita.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/AlNourDrita
Al-Nour-Drita r en kosovo-albansk frsamling som har en kllarlokal p Ramels vg i stadsdelen Rosengrd.
Nr en av rapportfrfattarna beskte frsamlingen kort efter fredagsbnen fanns endast mn dr, de flesta
mellan tjugo och trettio. Malm unga muslimska systrar (MUMS) lnar emellertid regelbundet lokalen till sina
frelsningar om olika aspekter riktade mot svl muslimska som icke-muslimska kvinnor (fr mer om MUMS,
se nedan).
Frsamlingen Al-Nour-Drita grundades r 1996 och r medlem i Frenade islamiska freningar i Sverige (FIFS).
r 2007 angav frsamlingen att den hade 150 registrerade medlemmar. D angav frsamlingen ven att
25-50 personer brukar bevista fredagsbnen och detta stmmer med intrycket frn rapportfrfattares besk
och lokalens storlek.
Utver fredagsbnen anordnars ven koranlsning och kurser i arabiska. Fr barn och ungdomar erbjuds hjlp
med lxlsning.
En del medlemmar i denna frsamling r ven aktiva i Islamisk informations Center (IIC) som har en regelbunden
dawa-verksamhet (se under islamiska freningar).
BOSNIAKISKA ISLAMISKA FRSAMLINGEN
Hemsida: http://www.bizmalmo.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/pages/BIZ-Malm%C3%B6/145753702132791?fref=ts
Bosniakiska islamiska frsamlingen har en lokal i Freningarnas hus p Ystadvgen i Malm. Frsamlingen
grundades av flyktingar frn inbrdeskriget i det forna Jugoslavien r 1994. I brjan fick frsamlingen lna
en turkisk mosk, som var fristende frn Diyanet. Sedan hittades en lokal p Norra Grngesbergsgatan som
frsamlingen emellertid var tvungna att lmna p grund av kemifretaget Stadex. r 2004 flyttade Bosniakiska
frsamlingen in i den nuvarande lokalen. Frsamlingen tillhr Bosniakiska Islamiska Samfundet (BIS) som i sin
tur r medlem i Sveriges muslimska rd (SMR) och Nykterhetsrrelsens bildningsverksamhet. BIS blev r 2012
det frsta islamiska samfund vars medlemsavgifter samlas in av Skatteverket. Malmfrsamlingen r med i
Malm muslimska ntverk och Dialogforum.
Bnesalen rymmer, enligt uppgift, 400 personer. Det r ungefr lika mnga som frsamlingen anger bruka
bevista fredagsbnen.
P frgan om kvinnor ocks deltar i fredagsbnen blev svaret att de inte r intresserade men rapportfrfattarnas informant ppekade att freningens viceordfrande r en kvinna och att det finns fler kvinnor i styrelsen.
Det finns emellertid en lktare dr kvinnor kan vistas och rapportfrfattarna har beskt lokalen d kvinnor
bett bakom mnnen i bnerummet. Detta var dock inte under fredagsbnen.
38
Frsamlingen har 1200 betalande medlemmar vilket med familjer blir mellan 3000 och 4000 personer. Frsamlingen har srskilda sektioner fr kvinnor barn, ungdomar och ldre.
Frsamlingen har en fast imam som uppbr ln. Han betalas av frsamlingen. Under 2014 funderade frsamlingen p att anstlla ytterligare en imam som d arbetade ideellt. Bda imamerna har vigselrtt. Villkoret fr
att anstllas som imam r en examen frn Bosnien som r godknd av Islamiska Samfundet i Bosnien (Rijaset).
Denna statliga institution, en bosnisk motsvarighet till turkiska Diyanet, har en srskild sektion fr bosnier
bosatta utomlands, Bosniska diasporabyrn, som ger riktlinjer fr islamtolkning till bosniska frsamlingar i
andra lnder och ven hjlper till att tillstta eller avstta imamer.
HUDA FRENING
Hemsida: http://huda.nu/
HUDA frening grundades i brjan p 2015 av en grupp irakiska kurder vilka sedan 2012 hade lnat Salsabils
lokaler. Den nya frsamlingen p Hermodsdal har emellertid medlemmar och beskare av olika ursprung
eftersom det r den enda muslimska frsamlingen i omrdet. Frsamlingen tillhr Frenade islamiska freningar
i Sverige (FIFS) och r medlem av SST men erhller nnu inte statligt std. Frsamlingen r ocks med i Malm
muslimska ntverk (MMN) genom vilket de flesta myndighetskontakter sker. Den r ven medlem av Open
Skne och har upparbetat samarbete med Svenska kyrkan, srskilt den lokala frsamlingen.
Frsamlingen anger att den har 300 medlemmar och att 150 200 brukar beska fredagsbnen, vilket fyller
bnelokalen. De kvinnor som kommer till denna ritual ber i en separat lokal som annars fungerar som styrelserum men r frsedd med TV-skrm och ljudanlggning. Predikan sker p arabiska och verstts till svenska.
Frsamlingen har ingen fast imam utan anvnder de imamer som roterar runt Malms muslimska frsamlingar.
Huda freningen utfr inga vigslar utan hnvisar till imamer med vigselrtt.
Utver bn erbjuder frsamlingen frelsningar och studiecirklar om integration och att leva som muslim i
det svenska samhllet. Huda freningen anordnar en sykurs fr kvinnor och hller p att infra gymnastik fr
kvinnor. Ett annat pgende projekt r att bygga upp en kr fr nashid, religisa snger. Frsamlingen har
redan ett fotbollslag, Kurdiska idrottsfreningen Malm (KIM) som r med i Svenska fotbollsfrbundet och
planerar att brja i lgsta divisionen nsta r.
Frsamlingen utfr ven voluntrarbete fr nyanlnda flyktingar genom att informera om det svenska samhllet och hjlpa till med att fylla i blanketter. Huda frening samlar regelbundet in klder och samarbetar med
godknda bistndsorganisationer rrande ekonomiskt bistnd.
KLLARMOSKN I ROSENGRD
Under en fredagsbn april 2014 beskte en rapportfrfattare ytterligare en mosk i en kllare i centrala
Rosengrd, d ett par hundra mn kom ut ur lokalen. En tonring gick in och hmtade imamen som emellertid inte ville ha ngon kontakt med rapportfrfattaren eller, som det uttrycktes, ngra myndigheter. Han
frklarade att han hade frskt skapa goda kontakter med Malm stad och polisen tidigare, men blivit brnd
under Rosengrdskravallerna. Vi har drfr inte mer information om denna frsamling.
AHMADIYYA MUSLIMSKA SAMFUNDET
H emsida: H emsida fr ahmadiy ya i Sverige r ht tp: // w w w.ahmadiy ya - islam.org /se /
Ahmadiyyasamfundet har fr nrvarande en villa p Klgerupsvgen i nordstra Malm. 2015 byygdes en ny
ndamlsbyggd mosk i Elisedal, inte lngt frn Jgersro. Bygget r i skrivande stund nrmast frdigt, men
39
nnu inte formellt invigd. Ahmadiyya har enligt egen uppgift runt 800 medlemmar i Sverige och fr ngra r
sedan berttade en fretrdare att det finns runt 40 familjer i Malm. Mellan 50 och 150 personer kommer
enligt deras egna uppgifter till fredagsbnen. Den nya moskn som r i det nrmaste frdigstlld kommer att
rymma betydligt fler n de 50-150 personer son nu deltar i fredagens ritualer.
SHIAMUSLIMSKA FRSAMLINGAR
Det br ppekas att de shiafrsamlingar rapportfrfattarna funnit i Malm alla tillhr ithna ashariyya, eller
tolvshia, den strsta shiitiska grenen. P andra orter i Sverige finns ven ismailitiska frsamlingar,108 men
ingen som rapportfrfattarna talat med har haft information om ngon sdan i Malm eller Lund. Vi har inte
kunnat finna ngon shiafrsamling i Lund. Enligt uppgift fanns det fr 15 r sedan en iransk studentfrening
men det r oskert om den hade ngon religis profil.
LIBANESISKA KULTURFRENINGEN
Hemsida: http://www.liba-kf.com/
Facebooksida: https://www.facebook.com/LibanesiskaKulturforeningen
Denna frsamling grundades r 1992 under namnet Imam El Sadek frsamling. Den tillhr Ahlu Bait frsamling
i Stockholm. Eftersom det finns en shiitisk princip att alla troende i samma stad ska be fredagsbn tillsammans
besker medlemmar frn de andra shiafrsamlingarna Libanesiska kulturfreningen fr fredagsbnen. r 2007
angav frsamlingen antalet registrerade medlemmar till 180. Medlemmar uppskattade d att lokalen rymmer
upp till 200 personer, vilket stmmer med rapportfrfattarnas intryck. Eftersom alla Malms shiamuslimer
frvntas be fredagsbnen hr r det kanske en indikator p deras religisa aktivitet.
Frsamlingen erbjuder srskilda religisa frelsningar riktade till kvinnor, barn och ungdomar. Utver religis
verksamhet erbjuds hemsprksundervisning och fritidsaktiveter till barn och ungdom. Det finns bde ett biljardbord och ett pingisbord i lokalen.
AL-MUNTADAR IDEELL & KULTURFRENING
Hemsida: http://almuntadar.com/ar/
Denna frsamling fljer Ayatollah al-Sistani som marja al-taqlid. al-Sistani, som ursprungligen r frn Iran,
residerar i dag i den irakiska staden Najaf och rknas som den irakiske marja som har flest antal efterfljare.
Al-Sistani tillhr de shiitiska auktoriteter som r kritiska till Ayatollah Khomeinis teori om wilaya al-faqih, allts
att en hgsta andlig vgledare ska ha den yttersta politiska makten. Av Malmfrsamlingens hemsida framgr
att man har tta kontakter med al-Sistanis hgste representant i Europa, den i London bosatte Hujjat al-islam
Murtaza al-Kashmiri och som r ordfrande fr Imam Ali-stiftelsen i England.
Frsamlingens medlemmar r frmst irakier och vid sidan av religisa aktiviteter frsker man hjlpa nyanlnda
flyktingar frn Irak att integreras.
ISLAMIC CENTER I SKNE
Hemsida: http://icis.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/pages/Islamiska-center-i-Sk%C3%A5ne/680836725310367?sk=
timeline
Den persiska frsamlingen Islamic Center i Skne ligger p en tvrgata till Scheelegatan. Den nuvarande lokalen
invigdes i brjan p r 2014. Innan dess hette frsamlingen Imam Jafaar al-Sadiqs frsamling. Den hade frst
en lokal p Bragegatan och sedan p Norra Grngesbergsgatan. Frsamlingen tillhr Islamiska shiasamfunden
108 Se Larsson &Thurfjell2013 fr en genomgng av shiamuslimska frsamlingar i Sverige.
40
i Sverige (ISS) som i sin tur r kopplad till Imam Ali Islamic Center i Jakobsberg. I samtal med representanter
fr frsamlingen sade dessa att den inte fljer ngon speciell marja al-taqlid utan att det r upp till enskilda
medlemmar att vlja.
Den nya lokalen har ett bnerum med ett frhnge som separerar mnnens avdelning frn kvinnornas. Fredagsbn hlls inte hr utan i Libanesiska kulturfreningen. Dremot hller imamen regelbundet frelsningar. Nr
en av rapportfrfattarna beskte en sdan fanns ett trettiotal mn i mansdelen. Antalet kvinnor verkade inte
vara nmnvrt frre. Medlemmar pstod emellertid att under viktiga hgtider, som Ashura, kommer ungefr
tusen medlemmar i syfte att hgtidlighlla minnet av martyren Husayns dd under slaget vid Kerbala r 680.
Freningens medlemmar bestr bde av iranier och afghaner, de senare tillhr frmst den etniska gruppen
hazarer.
Frsamlingen erbjuder religis vigsel och skilsmssa samt familjerdgivning. Imamen saknar vigselrtt. Den
som nu fungerar som imam r utsnd frn staden Qom i Iran. Han har bde en religis examen frn Qom och
en doktorsexamen i psykologi och pedagogik frn McGill University i Canada. Imamen har en tjnstebostad
i frsamlingsbyggnaden.
Utver rent religisa aktiviteter erbjuder man svenskundervisning och lxhjlp. Man har ven fotbollsaktiviteter,
dock inte ngot organiserat fotbollslag i en serie. Kvinnosektionen anordnar kurser i matlagning och smnad.
Andra muslimska freningar

Nedan fljer en lista p en rad muslimska freningar vilka inte definieras som mosker i denna rapport, men
som p olika stt har tydlig muslimsk profil. Denna genomgng gr inte ngra som helst ansprk p att vara
heltckande. Vi har inte hittat alla freningar och det r ofta vanskligt att dra en grns fr nr en frening
kan betecknas som muslimsk eller bara rkar vara en frening med mnga muslimska medlemmar. Det kan
ven ibland vara svrt att gra grnsdragningar mellan lokala och nationella freningar. Vi inleder emellertid
med de som har tydligast religis profil.
LUNDS MUSLIMSKA KVINNOFRENING
Facebooksida: https://www.facebook.com/unitedSisters
Lunds muslimska kvinnofrening bildades r 1990 och har ett trettiotal medlemmar. Freningen har inte ngon
lokal utan medlemmar trffas varje vecka systertrff - i varandras hem fr att informellt utbyta erfarenheter.
Ngon gng i mnaden anordnar freningen friluftsaktiviteter. Det kan rra sig om utflykter eller andra
aktiviteter, ibland med hela familjer. Enligt Facebooksidan r mlsttningen att strka identiteten, f kunskap
och utveckla gemenskap. Kvinnorna diskuterar frgor som rr islams teologi och praktik och vlkomnar ven
de som r nyfikna p islam.
SAKINA CENTER STD FRN SYSTRAR TILL SYSTRAR
Hemsida: www.sakinacenter.wordpress.com
Sakina Center Std frn systrar till systrar bildades r 2011. Syftet r att muslimska kvinnor vid behov ska
erbjuda varandra std, Det kan glla nya konvertiter, kvinnor som nyligen blivit praktiserande, ngon som
hamnat i en livskris eller hjlp med kontakter med myndigheter. Freningen har ett tiotal medlemmar varav
de flesta ven r medlemmar i Lunds muslimska kvinnofrening. Det r allts frga om att ge std till olika
utsatta personer ur ett islamiskt perspektiv. Mlsttningen r att kunna bygga upp ett std som omfattar
41
jourhjlp och stdsamtal.

MALM MILLI GRS
Facebooksida: https://www.facebook.com/MalmoMilliGorus/timeline
Malm Milli Grs bildades r 1990 och har en kllarlokal p Ingenjrsgatan 1 i staden. Idag har man enligt
uppgift 400 medlemmar varav 150 r aktiva. Majoriteten r kvinnor och barn. Vid 2005 ska Milli Grs i
Malm ha haft upp till 2000 medlemmar och freningen ska ha fungerat som en paraplyorganisation fr de
vriga turkiska freningar och grupper i Malm, det vill sga Malm muslimska frsamling och Glen-rrelsen.
Svenska Milli Grs bildades r 1986 men Malmavdelningen har ttast kontakt med Milli Grs i Kpenhamn.
Det hlls ingen fredagspredikan i lokalen. Medlemmar ber frmst i Malm muslimska frsamling men ven i
Islamic Center och andra nrliggande mosker. Freningen ger korankurser p helger och seminarier om islam
en vardag i veckan. Fr nrvarande verkar den mesta verksamheten riktar sig till kvinnor
Freningen r ven engagerad i bistndsverksamhet, ofta i samarbete med Milli Grs i Kpenhamn. Man
har ocks en hel del fotbollsaktiviteter och under en period hade freningen bde ett pojk- och herrlag vid
namn Osmanli IF.
MALMS AKADEMISKA FRENING
Hemsida: http://www.malmoaf.com/
Facebook sida: ht tps: // w w w.facebook.com /pages / Malm%C3%B6s-Akademiska- F%C3%B6reni
ng/1591428874419999
Malm akademiska frening grundades 1994 och gnar sig frmst t lxhjlp t skolungdomar och att frse
skolungdomar och studenter med kontakter med nringslivet. Freningen riktar sig frmst till personer med
turkisk bakgrund och den r kopplad till Glen-rrelsen.
SEMERKAND
Hemsida: www.semerkand.se
Semerkand r en sufirrelse som tillhr Naqshbandiorden. Enligt den svenska hemsidan finns den frutom
i Malm ven i Stockholm och Gteborg. I Malm bildades den r 2007 och huserade d i en kllarlokal p
Nydala dr medlemmar utfrde dhikr varje kvll och lyssnade till frelsningar p lrdagar. Semerkand finns nu
i en strre lokal i tv vningar p Videdal. Dr bedrivs nu ven en omfattande fritidsverksamhet fr ungdomar.
ISLAMAKADEMIN
Hemsida: http://www.islamakademin.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/islamakademin.se
Islamakademin grundades av Salahuddin Barakat r 2013. Den hade frst kontor i samma lokaler som
studiefrbundet Ibn Rushd Sdra men flyttade r 2015 till strre lokaler som ligger i anslutning till Muslimska
frsamlingen i Malm. Islamakademins ml r att etablera en islamisk utbildningsinstitution i Sverige som
utgr frn de principer och den metodik som utvecklats inom ramen fr sunnitisk islamisk tradition. I brjan
gav islamakademin frmst internetkurser men de nya lokalerna ger en kad mjlighet till kurser p plats. Dess
ordfrande Salahuddin Barakat hade redan d brjat etablera sig som en imam vars fredagspredikningar p
svenska i olika mosker attraherade unga muslimer med svenska som frsta sprk. Salahuddins kompetens i
frga om svenska sprket var betydelsefullt i detta sammanhang. Efter en period av vidareutbildning i Jemen
rrande islams kalssiska kllor och sufitradition. Fr muslimer med ambitionen att bli religisa ledare har Jemen
alltid varit en viktig utbildningsplats och hit reste fram till konflikten i landet muslimer frn hela vrlden i syfte
42
att frkovra sig i bland annat arabiska, koran- och hadithkunskap, sharia-rtt och olika former av sufism.
Efter ngra r i Jemen kom han tillbaka med ett diplom i det konfessionella studiet av islam som gr honom
till en formellt utbildad religist lrd och numera tillhr Saluhuddin de mest meriterade imamerna i Sverige.
HIKMAINSTITUTET
Hemsida: http://www.hikma.se/
Hikmainstitutet grundades r 2004 av Salih Tufekcigolu. Avsikten r att sprida information om islam via
hemsidans blogg, distanskurser och frelsningar. Salih r en av de mer framtrdande yngre religisa ledarna
i Malm. Han har deltagit i mnga sammanhang nr det gller samtal om islam och muslimer i staden och
tillhr dem, som nmnts ovan, som intar en kritisk hllning till Islamic Center och centrets sjlvptagna roll
som representanter fr islam och muslimer i Sydsverige.
MALM UNGA MUSLIMER (MUM)
Facebooksida: https://www.facebook.com/MalmosUngaMuslimer
Malm unga muslimer bildades r 2000 som en lokalavdelning av Sveriges unga muslimer (SUM) som i sin
tur bildades redan r 1991 (d under namnet Sveriges Muslimska Ungdomsfrbund (SMUF). Det nationella
frbundet SUM r medlem av Forum for European Muslim Youth and Student Organisations (FEMYSO),
Sveriges Muslimska Rd (SMF) och Ibn Rushd studiefrbund. Freningen har enligt egen uppgift 50-100
medlemmar mellan 11 och 25 r. Freningen anordnar frelsningar och konferenser, ofta i samarbete med
andra freningar. MUM anordnar ven friluftsaktiviteter.
MALM UNGA MUSLIMSKA SYSTRAR (MUMS)
Hemsida: http://www.mumsmalmo.com/
Facebooksida: https://www.facebook.com/mums.malmo?fref=ts
Malm Muslimska Systrar bildades r 2010. Freningen trffas regelbundet i Al-Nour-Dritas lokal i syfte att
lyssna p frelsningar om islam.Ett ml r att strka en islamisk identitet bland systrarna. MUMS har ven en
grupp fr kvinnliga konvertiter dr de kan utbyta erfarenheter och sttta varandra. Alla aktiviteter ger rum
p svenska och r ppna fr alla.
IBN RUSHD SDRA
Facebooksida: https://www.facebook.com/ibnrushd.sodra
Ibn Rushd Sdra r en lokal avdelning av Ibn Rushd Studiefrbund som bildades r 2002 som en gren av
studiefrbundet Sensus. Ibn Rushd Studiefrbund blev sjlvstndigt r 2008. Det r ett muslimskt studiefrbund och till medlemsorganisationerna hr Islamiska frbundet, Sveriges Unga Muslimer, Sveriges Muslimska
Scouter, Sveriges Muslimska Frbund, Frenade Islamiska Freningar i Sverige, Koranlsarnas frbund, Islamiska
Shiasamfundet i Sverige, Islamic Relief, New Moon Kulturorganisation och Eritreanska kulturforum.
Ibn Rushd Sdra samarbetar med ett 70-tal freningar och sju muslimska frsamlingar. Studiefrbundet ger
kurser till exempel om muslimsk identitet fr ungdomar och om rntefria ln. Samtidigt driver Ibn Rushd Sdra
ett projekt om statsodling i Rosengrd. I sina lokaler anordnas ven ett ungdomskaf, kallat Kaf Ibn Battuta,
varannan vecka med teman som ungdomar sjlva fr bestmma.
ISLAMIC RELIEF MALM
Hemsida (riksfreningen): http://www.islamic-relief.se/
Islamic Relief Sverige grundades enligt dess hemsida r 1992 och r en del av den internationella muslimska
bistndsorganisationen Islamic Relief Worldwide som grundades i Storbritannien redan r 1984. Avdelningen
43
i Malm grundades r 1995, enligt uppgift lmnade vid CMES underskning under r 2007 av en grupp afghaner. Utver att
samla in medel till bistnd anordnade Islamic Relief Malm vid denna tid ven studiecirklar, ungdomsaktiviteter och gemensam
kvllsbn. Numera har freningen kontor i samma lokaler som Ibn Rushd Sdra.
MNENS SCOUTKR
Facebooksida: https://www.facebook.com/manensscout
Mnens scoutkr grundades r 2003 av Malms Unga Muslimer och r en del av Sveriges Muslimska Scouter som i sin tur
bildades r 1997 som en del av KFUK-KFUMs Scoutfrbund. Freningen har ett hundratal medlemmar frn nio r och uppt.
Den erbjuder frilufts- och idrottsaktiviteter men ven matlagningskurser och frelsningar. Scoutverksamhet har varit omfattande i mnga lnder i Mellanstern. I flera av dem har scoutrrelsen varit kopplad till islamistiska rrelser som till exempel
det Muslimska Brdraskapet. I ett mellansternsammanhang och ur ett brdraskapsperspektiv har scoutverksamhet setts som
danande fr unga mnniskor. I minoritetssituationen erbjuder det ven en aktivitet fr unga och en mjlighet frn freningens
sida att lra ut kunskap om islam och vad det innebr att vara muslim. Det kan ses som en bakgrund till varfr muslimska
frsamlingar och freningar nskar bedriva scoutverksamhet ven i minoritetssituationen
ALHAMBRA MUSLIMSKA STUDENTFRENING
Hemsida: http://alhambra.malmostudenter.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/alhambra.malmo
Alhambra r en muslimsk studentfrening p Malm hgskola som bildades r 2008 och verkar under Malm studentkr.
Freningen anordnar fredagsbn fr muslimska studenter p hgskolan men ocks seminarier och workshops. Alhambras aktiviteter har lett till diskussioner p Malm hgskola huruvida det r frenligt med hgskolans sekulra och icke-konfessionella
karaktr att upplta dess lokaler till religis aktivitet. Bortsett frn fredagsbnen har aktiviteter som freningen anordnar
emellertid mindre konfessionell karaktr n mnga kanske frvntar sig. Vid de diskussioner om muslimer i minoritetssituation
som freningen anordnar verskuggar ofta sociala och politiska frgor de mer tydligt teologiska.
DARUL HADITH
Hemsida: http://www.darulhadith.com/v2/
Maktabah Dar-ul-Hadith beskriver sig sjlv p sin hemsida som en kombinerad bokhandel studiecirkel och hemsida. Adressen
r en kllare i omrdet Rosengrd. Hemsidan innehller en mngd salafistiska texter versatta till svenska. Mnga handlar om
islamisk dogmatik och rtt stt att utfra gudstjnsthandlingar medan andra varna fr att lta sig pverkas av det omgivande
sekulra samhllet som beskrivs som gudlst och kvinnor rekommenderas att bra heltckande slja. Liksom Masjid Lund
positionerar sig emellertid Dar-ul-Hadith tydligt inom en puritansk och icke-militant salafistisk strmning som r lojal med det
saudiska kungahuset. Detta framgr av en mngd artiklar av saudiska teologer som i starka ordalag frkasta al-Qaida och
Islamiska Staten som khawarij och takfirister (en beteckning p muslimer som anklagar andra muslimer fr att vara otrogna,
kuffar, och drmed vara legitima ml fr vldshandlingar).109 Under 2015 var en fatwa mot massakern p Charlie Hebdo tidigare
under ret placerad verst p sidan. Argumentet mot sdana attacker r dr att det skapar hat mot muslimer och att endast
legitima muslimska hrskare har befogenhet ta initiativ till jihad.110 Vi har inte lyckats upprtta kontakt med denna frening.
ISLAMISK INFORMATIONS CENTER (ICC)
Facebooksida: https://www.facebook.com/iicsweden
Islamisk Informations Center (IIC) gna sig t vad de kallar street dawa, vilket innebr att de varje lrdag bedriver dawa,
islamisk mission, p offentliga platser i centrala Malm. Mlet r att sprida information om islam till det svenska samhllet. Deras slogan r r livet bara en lek?. De delar ofta ut bcker frn det brittiska frlaget One Reason liksom Koranens
109 Det finns till exempel 115 artiklar som angriper Islamiska Staten samlade under taggen Artiklar relaterade till ISIS villfarelse och
lra: http://www.darulhadith.com/v2/category/manhadj/grupper-och-sekter-vilkas-fundamentala-fel-de-larda-har-varnat-for/khawaridj/
arkiv-isis-artiklar-relaterade-till-isis-villfarelse-och-lara/.
110 Fr man mrda personen som ritade Profeten?:http://www.darulhadith.com/v2/far-man-morda-personen-som-ritade-profeten/
44
budskap en versttning av Koranen publicerad frsta gngen r 1998 och gjord av den svenske konvertiten
och tidigare diplomaten Mohammed Knut Bernstrm (1919-2009).
MALIKIYYA
Hemsida: http://malikiyya.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/maliki.madhab.5?fref=ts
Malikiyya r en hemsida och en grupp muslimer som tidigare hette Darqawiyya. Som det tidigare namnet
antyder r det en sufi-grupp som fljer en gren av den marockanska, men i dag transnationella, Darqawiyyaorden som grundades av den brittiske konvertiten Abdalqadir al-Sufi (tidigare Ian Dallas). Det r en gren som
bde globalt och i Sverige till stor del frefaller samla konvertiter. Gruppen i Malm har ingen freningslokal
utan anordnar dhikr i sina hem, dr de ocks ger studiecirklar i fiqh, islamisk jurisprudens, nrmare bestmt
enligt den maliktiska rttsskolan som dominerar i Nordafrika. P hemsidan publiceras en ganska omfattande
produktion av versttningar av klassiska maliktiska texter tillsammans med egenproducerade texter om
islamisk historia och lagtolkning, ofta p en avancerad niv. Hemsidan har ven ett pgende projekt med en
ny koranversttning som publiceras efter hand.
MOURIDIYYA
Mouridiyya grundades i Senegal i slutet av 1800-talet av Amadou Bamba. Denne var d en lokal ledare fr
Qadiriyya-orden, en av de stora gloala sufiordnarna och som utmrker sig fr att dess silsila, kedjan av invidga
shaykher, gr tillbaka till den andre kalifen Abu Bakr istllet fr till den fjrde kalifen Ali, som rknas som den
fjrde kalifen inom sunnitisk islam men som den frste imamen i shiitisk. Mouridiyya har emellertid ftt en
egen karaktr och fick i brjan av 1900-talet stort kulturellt och politiskt inflytande i Senegal genom att bygga
upp institutioner som fyllde det vakuum som uppsttt efter att den franska kolonialmakten krossat de statliga
strukturer som tidigare funnits. Rrelsen betonar arbetsetik och genom medlemmars ekonomiska bidrag har
rrelsen blivit en ekonomisk och politisk maktfaktor i Senegal och dess ledare tnjuter diplomatisk immunitet.
Rrelsens centrum r i Senegals nst strsta stad Touba, dr Bambas grav har blivit ett viktigt vallfrdsml och
dr man byggt en megamosk. ven Amadou Bambas mors Mam Diarra Boussos grav i byn Porokhane r
ett viktigt vallfrdsml, i synnerhet fr kvinnor.111 Enligt uppgifter lmnade till rapportfrfattarna av personer
aktiva i olika frsamlingar finns mouridiyya i Malm, men de har ingen fast lokal, utan ritualer och mjligen
annan verksamhet sker i privata lgenheter.
TAHARA
Hemsida: http://tahara.se/
Facebooksida: https://www.facebook.com/tahara.se
Tahara r en muslimsk modebutik som ppnade p Sdra frstadsgatan vid Sdervrn r 2010. Innan dess hade
den fungerat som en internetbutik sedan 2007. Enligt de tv kvinnliga entreprenrer som driver butiken besks
den dagligen av mellan 10 och 50 kunder och den har 800 prenumeranter p nyhetsbrevet. Sortimentet r
frmst inriktat p kvinnligt muslimskt mode men numera finns ett utbud av mansklder till frsljning. I butiken
sljs ven islamisk litteratur, huvudsakligen p svenska, kursbcker i arabiska och olika religisa attiraljer.
111 Triaud 1996: 426; Evers Rosander 2001.
45
Avslutande kommentarer
Ovan har nmnts att det saknas ett strre forskningsprojekt om islam och muslimer i Sverige som ger ett
empiriskt underlag i syfte att vetenskapligt analysera till exempel organisering, predikningar och aktiviteter samt
olika former av frndringsprocesser, men ven vad som r bestndigt. Freliggande versikt r genomfrd i
stort sett utan ngra ekonomiska resurser och en frsta kommentar r att rapporten tydligt pekar p behovet
av att dokumentera och analysera Sveriges muslimska historia, det vill sga att genom religionsvetenskapliga
forskningsprojekt studera svensk muslimsk migrationshistoria ssom andra religisa traditioner har studerats
tidigare. En ytterligare kommentar rr den variation och flyktighet som Malm och Lund uppvisar i form av vilka
tolkningstraditioner och praktiker som r representerade bland muslimer i omrdet. Det r naturligtvis inget
nytt att ur ett forskarperspektiv studera islam som ett i vid mening varierande socialt och kulturellt fenomen.
Malms och Lunds muslimska milj visar upp en mngfald av islamtolkningar, men samtidigt skeenden som
skdliggr en frnderlighet ver tid dr grupper, tolkningstaditioner och praktiker av islam frsvinner, men
dr ven nya kommer till och breddar floran av uttryck som kan kallas islamiska. Rapporten pekar ven p en
svrighet att dra en grnslinje mellan det religisaoch teologiska och annan aktivitet. En tskillnad mellan
en religis aktivitet och en kulturell eller social sdan blir i detta sammanhang nrmast omjlig.
Muslimskt freningsliv i Malm och Lund understryker den iakttagelse som islamologer gjort i flera tidigare
studier att uppfattningen om vad som r religionens kompetensomrde och vilken funktion islam ges inom
muslimska sammanslutningar r bred och i vissa fall r tanken att islam ska genomsyra alla livets omrden,
men ven att den, vilket kanske frstrks i minoritetssituatonen, formas i samspel med vriga samhllet.
Speciellt viktig r den generella diskussionen om islam i det offentliga rummet. Samtalet om islam som frs i
Sverige av allt frn Sverigedemokrater till muslimska fsamlingsledare, som ovannmnde Salahuddin Barakat,
pverkar hur islam tolkas och drmed praktiseras bland muslimer. Detta manifesteras i vad som anses vara
viktiga frgor som genus, generation, utbildning och demokrati, dr muslimska ledare mnga gnger blir
reaktiva och antingen ska frsvara eller frklara islams syn p den ena eller andra frgan. I detta sammanhang
spelar ven motsttningar mellan ledare och frsamlingar en roll. Det kan rra personliga motsttningar, men
ven motsttningar inom frsamlingar som rr genus- och generationsfrgor. Ett annat exempel i ovanstende
text r kritik riktad mot Islamic Center i Malm fr vad som beskrivs som centrets apolitiska hllning, ngot
som i grunden ven rr vid en skillnad i tankar om hur islam ska tolkas och praktiseras.
Tydligt r att islam inte r ngot entydigt eller enhetligt ens i ett begrnsat omrde som de tv stderna
Lund och Malm. Snarare visar sig islam vara en freteelse i samhllet som prglas av existerande ekonomiska, sociala, kulturella och religisa frutsttningar och sammanhang svl lokalt som transnationellt. Det
frstnmnda knyter an till de frutsttningar och samtal om islam och muslimer som sker i Malm, Lund
och i Sverige medan det sistnmnda syftar p de flden av till exempel ider, trender och faktiska mnniskor
som rr sig ver nationsgrnser. Den flyktingmigration som skett till Sverige de senaste ren kommer med
skerhet att pverka svenskt muslimskt frsamlingsliv och r en freteelse som visar p frndringsprocesser.
ven berttelser om utveckligen av frsamlingar i Malm och Lund understryker att organisering, tolkning
och praktik i relation till islam som gjordes i stderna r 1980 var annorlunda n de r i dag och kommer
att ha frndrats ytterligare till r 2025. Viktiga forskningsfrgor rr tidens och platsens betydelse och vilka
processer som styr frndring och utveckling, men ven vilka processer som ligger till grund fr att religisa
frestllningar eller praktiker bestr ver tid.
En frga som rr muslimskt freningsliv r frnderligheten i organisationslivet. Detta innebr inte endast att
frsamlingar eller freningar kommer och gr, utan ven att de flyttar. Ovanstende beskrivning visar att flera
frsamlingar undee de senaste ren skaffat sig mer permanenta och strre lokaler, men frflyttningarna sker
46
inom vissa omrden och belyser att speciellt Malms muslimska liv r begrnsat till delar av staden och belyser
en segregation som finns i staden. Mjligen r en process i pgende som kan ses som en institutionalisering
av frsamlingslivet dr byten av lokaler minskar. En annan frga rr ledarskap och aktiviteter inom ramen fr
frmst frsamlingar. Fredagspredikningar r fortfarande inte en given freteelse i varje frsamlingslokal och
flera frsamlingar rekommenderar besk i strre frsamlingar. Ngot som pekar p att det mellan till exempel
turkiska och shiitiska frsamlingar finns tta kontakter. Predikningar hlls p flera sprk, men en trend r att
ngra anvnder svenska. Denna frga r beroende av migrationens utveckling och mjligen gr det att sga
att utvecklingen mot predikningar med svenska som frsta sprk inte tagit fart ssom kanske kunde frvntas.
Frutom frgor som rr migration r detta ven en ledarskapsfrga. Kvalificerade imamer tenderar fortfarande
att vara en bristvara och speciellt om dessa frvntas predika och leda frsamlingsarbete p svenska sprket.
Balansen i sprkfrgan r knslig och pverkar ven vem som kan ns av frsamlingens budskap. En generationsproblematik kan sknjas i ungas mer kvalificerade kunskaper i svenska sprket och ven om frloppet
hr inte r snabbt gr det mot en kad betydelse fr svenska som frsta sprk i muslimskt frsamlingsliv.
Samtidigt visar ovanstende att kvalificerade imamer finns i flera frsamlingar och att flera formellt utbildade
som representerar olika traditioner r representerade, men ven att allt fler r frankrade i Mam och Lund.
I regionen finns flera frsamlingar och freningar som riktar aktiviteter mot - eller helt gnar sig t verskamhet
fr - kvinnor. Samtidigt r kvinnors mjligheter att delta i fredagsbn ibland begrnsade genom att utrymmen r fr sm eller inte existerar alls. Dock finns flera engagerade kvinnor inom ramen fr frsamlingar och
freningar, och ibland i form av styrelsemedlemmar som visar att frndringar i frga om villkoren fr mn
och kvinnors deltagande sker i Malms och Lunds muslimska frsamlingsliv. I ngra f fall finns freningar
som endast riktar sig till kvinnor, men som ven syftar till att ge dessa en tydligare och mer framskjuten plats
i det vidare frsamlingslivet dr islam och tankar kring islams teologi och praktik inte endast r ngot som
berr mn. I frsamlings- och freningslivet riktas mnga aktiviteter ven mot familjer och mot unga. Arbete
gentemot familjer uppfattas som centralt eftersom det kan vara en nyckel till att dels hlla familjer samman,
dels upprtthlla vad som kanske kan kallas en muslimskhet bland dem som har ett ursprung i muslimska
lnder. Familjen som grunden fr det goda samhllet stmmer ven vl verens med frestllningar inom
mittfran av sunnitiskt tnkande kring sharia-rtt och det goda samhllsbygget. De aktiviteter som riktas mot
alla frsamlingsmedlemmar rr kunskap om islam, Koranen, arabiska, men ven mer allmn samhllsinformation och std. En trend som r synlig i ovanstende r att flera frsamlingar har sport och fritidsaktiviteter
p programmet, speciellt har fotboll och att starta fotbollsklubbar blivit en viktig frga som mjligen kan
kopplas till en id att frsamlingslivet ska erbjuda unga mjligheter att idrotta i ett muslimskt sammanhang
och drmed ven upprtthlla islamiskhet bland muslimer. Totalt visar berkningar rapportfrfattarna gr att
relativt f muslimer deltar i frsamlingars aktiviteter regelbundet och att utbudet av aktiviteter ska relateras
till nskeml frn frsamlingars sida att engagera fler.
Ngot som r ett diskussionsmne i allmnhet och naturligtvis ven bland muslimska frsamlingar r frgan
huruvida muslimer frn Malm och Lund reser till Irak och Syrien i syfte att delta i strid eller verka fr Islamiska
Staten eller liknande islamistiska rrelser som Jabhat al-nusra. I denna rapport r inte avsikten att bedma hur
mnga resenrer som kan belggas, men vi vill understryka att antalet r oklart och uppgifter i media skiljer
sig frn de fall som kan belggas, men i detta sammanhang kan finnas ett mrkertal. Ngra frsamlingar som
beskrivs ovan kan betecknas som salafistiska och br en uppfattning om att islam br praktiseras p ett stt
som inspireras av religist lrde med hemvist i Saudiarabien. Samtidigt r det svrt att i denna enkla studie
pvisa att mer salafistiska frsamlingar r de som producerar resenrer frn regionen. Snarare visar de f
kommentater i ovanstende om personer som rest till Irak och Syrien att dessa inte med ndvndighet behver
tillhra salfistiska frsamlingar, utan snarare att vrvningsprocessen sker i sammanhang som ligger utanfr
47
frsamlingarnas aktiviteter. Detta r ngot som understryks i de f studier som finns av muslimer som rest i
syfte att strida fr Islamiska Staten, men som ven kan ses i att mnga resenrers livshistoria inte innehller
ett tidigare engagemang i muslimskt frsamlingsliv eller ett praktiserande av islam. Muslimska ledare i Malm
har ven uttryckt kritik mot att de inte fr ngot erknnande frn kommunen nr det gller det arbete de
genomfr i syfte att motverka radikalisering.
Avslutningsvis vill rapportfrfattarna understryka att freliggande studie r preliminr. Inte endast p grund
av flyktigheten i muslimskt frsamlingsliv, utan snarare p att studier av Malms och Lunds muslimska frsamlingsliv inte existerar och att samma problematik gller fr Sverige. Vi syftar i detta sammanhang inte p
studier i discipliner som etnologi, antrolpologi eller sociologi som berr muslimers sociala situation. Det vi
avser rr mer detaljerade studier av hur islam tolkas och praktiseras genomfrda med hjlp av en vetenskaplig
och islamologisk kompetens. Det r vr uppfattning att sdana studier saknas, men r ndvndiga i syfte att
besvara frgor som stlls i svl den offentliga debatten som inom ramen fr det som brett kan kallas fr
integrationsprocessen. Att sdana studier skulle gras i nra samarbete med muslimska frsamlingar och vara
ngot som ven gynnar frsamlingsarbetet ser vi som sjlvklart.
48
Referenser
Ahmad, Hadhrat Mirza Bashir-ud-Din Mahmud (1926 (1997). Invitation to Ahmadiyyat. Bath: Islam International
Publications LTD.
Amn, Erik, Pia Brundin & Gran Larsson (2009). Staten och imamerna. Religion, integration, autonomi.
Betnkande av imamutbildningsutredningen. SOU 2009:52
Andrews, Matthew (2011). Building Institutional Trust in Germany: Relative Success of the Glen and Milli
Grs i Turkish Studies Vol. 12, nr 3.
Andezian, Sossie (1996). LAlgrie, le Maroc, la Tunisie i Alexandre Popovic & Gilles Veinstein (red), Les voies
dAllah. Les ordres mystiques dans le monde musulman des origines aujourdhui. Paris: Fayard.
Aras, Bulent & Omer Caha (2000). Fethullah Gulen and His Liberal Turkish Islam Movement. Gloria-Center.
org.
Atacan, Fulya (2005). Explaining Religious Politics at the Crossroad: AKP-SP i Turkish Studies Vol. 6, nr 2.
Avon, Dominique (2008). Les Ahbaches. Un mouvement libanais sunnite contest dans un monde globalis
i Cahiers dtudes du religieux. Recherches interdisciplinaires 2.
Bawer, Bruce (2006). While Europe Slept: How Radical Islam is Destroying the West from Within. New York:
Doubleday.
Bevelander, Pieter & Otterbeck, Jonas (2012. Islamophobia in Sweden: Politics, Representations, Attitudes and
Experiences i Helbling, Marc (red.), Islamophobia in the West: Measuring and Explaining Individual Attitudes.
London: Routledge.
Bigliardi, Stefano (2014). Islam and the Quest for Modern Science. Svenska Forskningsinstitutet I Istanbul:
Transactions.
Bosworth, C. E. (2007). Rifaiyya i Encyclopaedia of Islam. Leiden: Brill.
Cato, Johan (2012), Nr islam blev svenskt. Frestllningar om islam och muslimer i svensk offentlig politik
1975-2010. Lund: Lund Studies in History of Religions, vol. 53.
Fazlhashemi, Mohammad (2011). Tro eller frnuft i politisk islam. Falun: Norstedts.
Gardell, Mattias (2010). Islam och Muslimer i Sverige. En utvrdering av trettio projekt finansierade av Arvsfonden 1994-2006. Arvsfonden.
Gardell, Mattias (2015). Raskrigaren seriemrdaren Peter Mangs. Stockholm: Leopard frlag.
Gulay, Erol N. (2007). The Glen Phenomenon: A Neo-Sufi Challenge to Turkeys Rival Elite? i Critique: Critical
Middle Eastern Studies, Vol. 16, nr 1.
49
Haenni, Patrick (2005). Lislam de march. Laute rvolution conservatrice. Paris: Seuil.
Halldn, Philip (2012). Jihad-salafitisk koranutlggning och tillmpning i Jonas Otterbeck & Leif Stenberg
(red.) Islamologi. Studiet av en religion. Falun: Carlssons.
Hamzeh, Nizar & R. Hrair Dekmejian (1996). A Sufi Response to Political Islamism: al-Ahbash of Lebanon i
International Journal of Middle East Studies 28.
Kabha, Mustafa & Haggai Erlich (2006). Al-Ahbash and Wahhabiyya: interpretations of Islam i International
Journal of Middle East Studies, Vol. 38, nr 4.
Karlsson, Ingmar (2005). Korset och halvmnen. En bok om de religisa minoriteterna i Mellanstern och i
Sverige. Falun: Wahlstrm & Widstrand.
Kepel, Gilles & Jean-Pierre Milelli (2005). Al-Qaida dans le texte. Paris: Presses universitaires de France.
Khle, Lene (2006). Moskeer i Danmark islam og muslimske bedesteder. Gylling: Forlaget Univers.
Kundnani, Arun (2012). Radicalisation: The Journey of a Concept i Race & Class, 54:2.
Lacroix, Stphane (2011). Awakening Islam. The Politics of Religious Dissent in Contemporary Saudi Arabia.
Cambridge: Harvard University Press.
Lagervall, Rickard (2015). Modern politisk sunniislam i Susanne Olsson & Simon Sorgenfrei (red), Islam. En
religionsvetenskaplig introduktion. Uppsala: Liber.
Lagervall, Rickard (2016). Vld och islam, i Freningen Lrare I Religionskunskap rsbok 2015. rgng 47.
Larsson, Gran (2004). Vrldsreligioner i Sverige: En kommenterad bibliografi.
Larsson, Gran (2007). Muslims in the EU: Cities Report. Prelimnary research report and literature survey. Open
Society Institute. Eu monitoring and advocacy program.
Larsson, Gran & David Thurfjell (2013). Shia-muslimer i Sverige en kortfattad introduktion. Stockholm:
SST:s skriftserie nr 3.
Lathan, Andrea (2008). The Relativity of Categorizing in the Context of the Ahmadiyya i Die Welt des Islam,
Vol 48.
Lauzire, Henri (2010). The Construction of Salafiyya: Reconsidering Salafism from the Perspective of Conceptual History i Journal of Middle Eastern Studies 42.
Lefvre, Raphael (2013). Ashes of Hama. The Muslim Brotherhood in Syria. Oxford, Oxford University Press.
Liengaard, Inge (2008). Normalt er islam jo en flles ting. Religise autoriteter og etableringen af et
50
islamiskt felt I Danmark. Det Teologiske Fakultet, Aarhus universitetet: Aarhus.

Liengaard, Inge & Lise Paulsen Galal (red.) (2003). At vre Muslim i Danmark. Kbenhavn: Forlaget Anis.
Maigre, Marie-Elisabeth (2005). Lmergence dune thique musulmane dans le monde des affaires turc:
Rflexions autour de lvolution du Msiad et des communauts religieuses i Religioscope, tudes et analyses
nr. 7.
Marchal, Brigitte (2008). The Muslim Brothers in Europe. Leiden: Brill.
Mermier, Franck (2009). La mosque Muhammad al-Amn beyrouth: mausole involontaire de rafic Hariri
i Revue des mondes musulmans et de la Mditerrane 125.
Mitchell (1969 [1993]). The Society of the Muslim Brothers. New York: Oxford University Press.
Momen, Moojan (1985). An Introduction to Shii Islam: The History and doctrines of Twelwer Shiism. New
Haven: Yale University Press.
Otterbeck, Jonas (2000). Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.
Otterbeck, Jonas (2010). Samtidsislam. Unga muslimer i Malm och Kpenhamn. Smedjebacken: Carlssons.
Otterbeck, Jonas & Jrgen S. Nielsen, (2015). Muslims in Western Europe. Edinburgh: Edinburgh University
Press.
Pargeter, Alison (2010). The Muslim Brotherhood. The Burden of Tradition. London: Saqi books.
Pierret, Thomas (2010). al-Ahbash i The Encyclopaedia of Islam III: Leiden: Brill.
Pisolu (2014). Radicalization i Jocelyn Cesari (red.) The Oxford Handbook of European Islam. Oxford: Oxford
University Press.
Popovic, Alexandre (1996). La Rifiyya i Alexandre Popovic & Gilles Veinstein (red), Les voies dAllah. Les
ordres mystiques dans le monde musulman des origines aujourdhui. Paris: Fayard.
Ranstorp, Magnus & Josefine Dos Santos (2009). Hot mot demokrati och vrdegrund - en lgesbild frn Malm.
Centrum fr Assymetriska Studier (CATS). Frsvarshgskolan.
Ranstorp, Magnus, Linus Gustafsson & Peder Hyllengren (2015). Frebyggande av vldsbejakande extremism
p lokal niv. Exempel och lrdomar frn Sverige och Europa. Centrum fr Assymetriska Studier (CATS).
Frsvarshgskolan.
Rashid, Qasim (2011). Pakistans Failed Commitment; How Pakistans Institutionalized Persecution of the
Ahmadiyya Muslim Community Violates the International Covenant on Civil and Political Rights i Richmond
Journal of Global Law & Business, Vol. 11, nr 1.
51
Raudvere, Catharina & Leif Stenberg (red.) (2009). Sufism Today. Heritage and Tradition in the Global Community. London: I.B. Tauris.
Ristilammi, Per-Markku (1994). Den svarta poesin: en studie av modern annorlundahet. Stehag: Symposium.
Robinson, Simon (2014). Islam, Responsibility and Business in the Thught of Fethullah Glen i Journal of
Business Ethics
Sageman, Marc (2004). Understanding Terror Networks. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.
Sander, ke (1993). I vilken utstrckning r den svenske muslimen religis? Ngra vervganden kring problematiken med att ta reda p hur mnga muslimer som deltar i verksamheten vid de muslimska frsamlingarna
i Sverige. KIM-Rapport: Gteborgs universitet.
Schiffauer, Werner (2000). Die Gottesmnner. Trkische Islamisten in Deutchland. Baden-Baden: Suhrkamp.
Sedgwick, Mark (2004). Against the Modern World. Traditionalism and the Secret Intellectual History of the
Twentieth Century, Oxford: Oxford University Press.
Sedgwick, Mark (2010). The Concept of Radicalization as a Source of Confusion i Terrorism and Political
Violence, 22:4.
Stenberg, Leif & Jonas Otterbeck (1994). G p Guds vg: Frmedling av religis tradition till muslimska
ungdomar I minoritetssituationen. I Fredrik Miegel & Thomas Johansson (red.) Mardrmmar och nskedrmmar om ungdomar och ungdomlighet I nittiotalets Sverige. Stockholm/Stehag: Symposion.
Stenberg, Leif (1996). The Islamization of Science. Four Muslim Positions Developing an Islamic Modernity.
Lund Studies in History of Religions, vol. 6. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Stenberg, Leif (1999). Muslim i Sverige. Stockholm: Bilda frlag.
Stenberg, Leif (2002). Islam in Scandinavia, Shireen T. Hunter (ed.) Islam, Europes Second Religion. The
New Social, Cultural and Political Landscape. Westport, Connecticut: Praeger.
Stenberg, Leif (2004). Islamismens idhistoria. Frn Napoleon till Usama bin Ladin, i Catharina Raudvere &
Olav Hammer (red.) Med gudomlig auktoritet. Om religionens kraft i politiken. Riga: Makadam.
Stenberg, Leif (2004a). Politisk Sufism i Damaskus en fredag vid schejkens ftter i David Westerlund (red.).
Levande Sufism. Nora: Nya Doxa.
Stenberg, Leif (2004b). Islam, Knowledge and the West: The making of a Global Islam i Birgit Schaebler
and Leif Stenberg (red.) Globalization and the Muslim World: Culture, Religion and Modernity. Syracuse:
Syracuse University Press.
Stenberg, Leif (2004c). Islamiskt entreprenrskap: Reflektioner kring tolkning, ledarskap och organisering
i Gran Larsson (red.) Svensk Religionshistorisk rsskrift, vol. 13.
52
Stenberg, Leif (2009). Prserver le charisme.Les consquences de la mort dAhmad Kuftaro sur la mosque
complexe Abu al-Nur i Maghreb-Mashrek, No 198 Hiver 2008-2009.
Stenberg, Leif (2010). Muslimsk idhistoria. Kunskap- och venetenskapssyn under tre epoker i Vetenskapssocieteten i Lund: rsbok 2010.
Stenberg, Leif (2015). Muslim Organizations in Bashars Syria. The Transformation of the Shaykh Ahmad
Kuftaro Foundation i Christa Salamandra & Leif Stenberg Syria From Reform To Revolt, Volume 2, Culture,
Society, and Religion. Syracuse: Syracuse University Press.
Stenberg, Leif (2016). Islam enligt den Islamiska Staten en islamologisk kommentar, i Freningen Lrare
I Religionskunskap rsbok 2015. rgng 47.
Stjernholm, Simon (2011). Lovers of Muhammad. A Study of Naqshbandi-Haqqani Sufis in the Twentieth-First
Century. Lund University. Lund Studies in History of Religions, Vol. 29.
Sorgenfrei, Simon (2013). American Dervish: Making Mevlevism in the United States of America. Gteborgs
universitet.
Sorgenfrei, Simon (2015). Sufism i Susanne Olsson & Simon Sorgenfrei (red), Islam. En religionsvetenskaplig
introduktion.
Uppsala: Liber.
Sderberg, Staffan (1992). Mekka eller malm? Om islam i Skandinavien i Freningen Lrare i Religionskunskap. rsbok 1992.
Sderberg, Staffan (1995). Efter pionjrerna. Om islams internationalisering i Sverige i Freningen Lrare i
Religionskunskap. rsbok 1995.
Sderberg, Staffan (1998). Om islamiska vigslar i Sverige. Om muslimskt ledarskap och svenska muslmer i
Freningen Lrare i Religionskunskap. rsbok 1998.
Ternisien, Xavier (2005). Les Frres musulmans. Paris: Fayard.
Thurfjell, David (2015a). Tidig shiitisk islam i Susanne Olsson & Simon Sorgenfrei (red), Islam. En religionsvetenskaplig introduktion. Uppsala: Liber.
Thurfjell, David (2015b). Modern politisk shiaislam i Susanne Olsson & Simon Sorgenfrei (red), Islam. En
religionsvetenskaplig introduktion. Uppsala: Liber.
Triaud, Jean Louis (1996). LAfrique occidentale et central i Alexandre Popovic & Gilles Veinstein (red), Les
voies dAllah. Les ordres mystiques dans le monde musulman des origines aujourdhui. Paris: Fayard.
Turan, mer (2008). The Turkish Diyanet Foundation i The Muslim World, Vol. 98, nr 2.
Turunc, Cenap, Sven Gustafsson & ke Sander (2006). Islam guide till freningar. Vrldsreligioner i Gteborg.
53
Gteborgs stad. Tillgnglig online: http://www.islamguiden.com/ovrigt/islam_guide.pdf

Ulutas, Ufuk (2010). Religion and Secularism in Turkey: The Dilemma of the Directorate of Religious Affairs
i Middle Eastern Studies, Vol. 46, nr 3.
Utvik, Bjrn Olav (2014). The Ikhwanization of the Salafis: Piety in the Politics of Egypt and Kuwait Middle
East Critique, 23 (1).
Valentine, S. R. (2014). Prophecy after the Prophet, albeit lesser prophets? The Ahmadiyya jamaat in Pakistan
i Contemporary Islam, nr 8.
Weibull, Lennart & Jan Strid (2012). Fyra perspektiv p religion I Sverige i Sren Holmberg, Lennart Weibull
& Henrik
Oscarsson (red) Lycksalighetens . Gteborg: SOM-institutet: Gteborgs universitet.
Westerlund, David (red.) (2004). Levande Sufism. Nora: Nya Doxa.
Wickham, Carrie Rosefsky (2013). The Muslim Brotherhood: Evolution of an Islamist Movement. Princeton:
Princeton University Press.
Yurdakul, Gkce & Ahmet Ykleyen (2009). Islam, Conflict, and Integration: Turkish Religious Associations
in Germany i Turkish Studies, Vol. 10, nr 2.
Ykleyen, Ahmet (2010). State Policies and Islam in Europe: Milli Grs in Germany and the Netherlands, i
Journal of Ethnic and Migration Studies 36 (3).
Zarcone, Thierry (1996). La Qdiriyya i Alexandre Popovic & Gilles Veinstein (red), Les voies dAllah. Les ordres
mystiques dans le monde musulman des origines aujourdhui. Paris: Fayard.
hre lgamo, Kickis (2009). Hedersrelaterat frtryck och vld i Stockholms stad. Stockholms stad.
54

Malmö Rapporten

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Malmö Rapporten

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Muslimska frsamlingar och freningar i

Malm och Lund en gonblicksbild

ANTALET MUSLIMER I MALM

Invnare med muslimsk bakgrund

Religist praktiserande muslimer

Frdelning mellan sunni och shia

Utrikes fdda I Malm stad vid rsslutet 2014

De tio frmsta fdelselnderna

Fdelselnder med muslimsk majoritetsbefolkning

RIKTNINGAR INOM ISLAM

MODERNA ISLAMISKA RIKTNINGAR

Diyanet: Turkisk statsislam

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM OCH LUND 30

Muslimska frsamlingen i Malm 

Islamiska fatwabyrn i Sverige 

Islamiska frbundet i Malm: Madina-moskn 

Somaliska muslimska frsamlingen 

Wakf det skandinaviska trossamfundet37

Bosniakiska islamiska frsamlingen

Ahmadiyya muslimska samfundet 

al-Muntadar Ideell & kulturfrening

Islamic Center i Skne 

ANDRA MUSLIMSKA FRENINGAR 

Lunds muslimska kvinnofrening 

Sakina Center Std frn systrar till systrar 

Malm Milli Grs 

Malms akademiska frening 

Malm unga muslimer (MUM) 

Malm unga muslimska systrar (MUMS) 

Ibn Rushd Sdra 

Islamic Relief Malm

Alhambra muslimska studentfrening 

Islamisk Informations Center (ICC) 

Islamiska Kulturcentret i Lund 

Muslimska freningar i Malm och Lund en gonblicksbild

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

Hur mnga Muslimer finns det i

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

Antalet muslimer i Malm

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

dessa utgra knappt 40 % av befolkningen med utlndsk bakgrund.

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

UTRIKES FDDA I MALM STAD VID RSSLUTET 2014

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

Bosnien och Hercegovina

Fdelselnder med muslimsk majoritetsbefolkning

Bosnien och Hercegovina

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

Riktningar inom islam

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

Moderna islamiska riktningar

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

41 Turan 2008, Ulutas 2010, Otterbeck & Nielsen (red.) 2015

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM/LUND 2016

65 Ranstorp & Dos Santos 2009: 14.

ANTALET MUSLIMER I MALM

Invnare med muslimsk bakgrund

Religist praktiserande muslimer

Frdelning mellan sunni och shia

Utrikes fdda I Malm stad vid rsslutet 2014

De tio frmsta fdelselnderna

Fdelselnder med muslimsk majoritetsbefolkning

RIKTNINGAR INOM ISLAM

MODERNA ISLAMISKA RIKTNINGAR

Diyanet: Turkisk statsislam

MUSLIMSKA FRSAMLINGAR I MALM OCH LUND 30

Muslimska frsamlingen i Malm

Islamiska fatwabyrn i Sverige

Islamiska frbundet i Malm: Madina-moskn

Somaliska muslimska frsamlingen

Wakf det skandinaviska trossamfundet37

Bosniakiska islamiska frsamlingen

Ahmadiyya muslimska samfundet

al-Muntadar Ideell & kulturfrening

Islamic Center i Skne

ANDRA MUSLIMSKA FRENINGAR

Lunds muslimska kvinnofrening

Sakina Center Std frn systrar till systrar

Malm Milli Grs

Malms akademiska frening

Malm unga muslimer (MUM)

Malm unga muslimska systrar (MUMS)

Ibn Rushd Sdra

Islamic Relief Malm

Alhambra muslimska studentfrening

Islamisk Informations Center (ICC)

Islamiska Kulturcentret i Lund