Lundsuniversitet

Lundstekniskahgskola,LTH

MVKN25
Miljvnligelproduktion
20161006

Lagringstekniker

JesperIngelsonWendellM12
GustafFriskM13

Handledare:
JensKlingmann

Abstract

Innehllsfrtecking
Introduktion.....................................................................4
Material och metod...........................................................4
Resultat och slutsats.........................................................4

Pumpkraft..............................................................................4
Tryckluft.................................................................................5
Svnghjul...............................................................................5
Litiumbatterier.......................................................................5

Slutsats............................................................................ 6
Kllfrteckning.................................................................6

Introduktion
Vrlden blir allt mer beroende av elektricitet och det finns en tydlig trend att
elkonsumtionen kar globalt sett. Samtidigt som konsumtionen kar har ven kraven
om hur elen ska produceras kat i mnga lnder och energi- och klimat ml har
infrts. Flera lnder gr ocks mot en utveckling utan krnkraft. Tyskland r ett
exempel p detta och Sverige har liknande planer. Fr att uppn satta ml och klara
av en omstllning utan krnkraft spelar frnybara kllor som sol- och vindkraft en stor
roll. Vattenkraft finns ocks som ett bra alternativ men en utbyggnad av vattenkraft
har i en del lnder ett politiskt motstnd. Omstllningen r dessvrre inte helt
oproblematisk. Sol- och vindkraftverk r bda intermittenta kllor vilket gr det svrt
att erstta baskraften men ocks svrt att anvnda den som reglerkraft. En lsning
p problemet med baskraft r att lagra energin nr ett verskott av producerad energi
existerar fr att sedan utnyttja den vid ett underskott. Det finns flera tekniker att lagra
energi och det r viktigt att bestmma om man vill lagra energin under en lngre eller
kortare period. Lagringens betydelse fr framtidens energimarknad gr det till ett
spnnande mne fr rapporten.

Material och metod

Rapporten kommer rikta in sig p fyra olika energilagringstekniker. De tekniker
rapporten kommer att behandla r: Pumpkraft (Pump Hydroelectric Storage),
Tryckluft (Compressed Air Energy Storage), Svnghjul (Flywheel Energy Storage)
och litiumbatterier. Dessa r valda fr att de r de vanligaste och mest intressanta
tekniker. Det har forskats mycket om elektrobrnslen de senaste ren men det har
valts att inte ing i rapporten.
Arbetet bygger p rapporter frn olika myndigheter och fretag, akademiska artiklar
och nyheter. Den skrivs i syfte fr att ge en vergripande bild om hur ngra
lagringstekniker fungerar och dess roll med kande intermittenta energikllor p
marknaden.

Resultat och slutsats

I detta avsnitt kommer de fyra energilagringsteknikerna presenteras kort om vad fr
teknik de anvnder, deras anvndningsomrden och eventuella fr- och nackdelar.

Pumpkraft
Pumpkraft r idag den vanligaste tekniken fr att lagra energi och den str fr ver
95 % av den globala installerade lagringseffekten. Majoriteten av anlggningarna
finns i Europa, USA, Japan och Kina [1]. Anlggningarna r beroende av stora
nivskillnader och drmed r det en metod som r geografiskt begrnsat till omrden
med berg eller fjll [3].
Pumpkraftens princip r att vatten pumpas upp med reversibla pumpturbiner till ett
vattenmagasin belget p en hgre hjd. Detta sker nr ett elenergiverskott
existerar och drmed tillfllen med lga elpriser. Nr ett underskott av elenergi
uppkommer ppnas magasinet upp och vattnet slpps igenom turbiner fr att
producera el [1]. Se Figur x fr hur det kan se ut [4]. Effektiviteten fr ett
pumpkraftverk brukar ligga mellan 70-85% och effekten varierar frn tio- till tusentals
MW [3]. Bath Country Pumped Storage i USA r vrldens strsta verk med en effekt
p ver 3 000 MW [2].Energin som gr t att pumpa upp vattnet r dessvrre mer n
den man faktiskt fr tillbaka av turbinerna. Detta gr det viktigt fr pumpverkens
lnsamhet att det finns en marknad med prisvolatilitet vilket en energifrsrjning p
Sol- och vindkraft oftast ger[1]. Ett alternativt stt att driva pumparna kan istllet vara
med verskottsenergi frn vindkraft fr att sedan utnyttja vattenkraften nr vinden
inte blser och ett underskott av energi p marknaden finns.
Storleken p vattenmagasinet bestmmer uthlligheten av verket r oftast frn ngra
timmar upp till ett dygn. Drfr fungerar verken bra som balanskraft och kan
anvndas fr dygnsreglering[1].
Att lagra verskottsenergin i vattenmagasin kan vara en del av lsningen vid ett
kande anvndande av intermittenta kllor men knappast hela. Med strre
vattenmagasin och fler pumpkraftverk skulle det vara mjligt att lagra stora mngder
verskottsenergi men det r svrt att f det att rcka till att klara energiunderskott i
alla lgen och anvnda det som en baskraft.

Figur 1. Exempel p ett pumpkraftverk [4]

Svnghjul

Litiumbatterier
Litiumbatterier innehller litiumsalt i en organisk lsning och r mycket lttantndlig
med en hg brand och explosionsrisk. Med en verkningsgrad p ver 90 % och en
hg energitthet som gr att se i figur x gr litiumbatterier till en populr batteriteknik
dr anvndningen frvntas ka i framtiden. Ett vanligt anvndningsomrde av
tekniken r fr hemelektronik som t.ex. mobiltelefoner men under senare r har
batterierna kat kraftigt i fordonsindustrin och ven som energilagning fr elnten.
Tekniken har stora utvecklingsmjligheter och det r fordonsindustrin som driver p
utvecklingen mest. Utvecklingen handlar om att hitta billigare material fr att f ner
priserna och att anvnda den omgivande luften som katod fr att ka energittheten.
Att anvnda luften som katod skapar problem eftersom litium reagerar starkt med
vatten.
I framtiden kan det bli mjligt att kombinera de intermittenta frnybara kllorna
vindkraft och solkraft med litiumbatterier. Principen r att nr vinden blser och
vindkraften producerar verskottsenergi ska batterierna lagra den energi fr att
anvnda den vid underskott av energi nr vinden inte blser. Samma princip gller
fr solenergi men verskottsenergi existerar nr solen skiner och batteriernas
lagrade energi anvnds nr ett underskott uppstr. Ett exempel p en sdan
anlggning r en demonstrationsanlggning i Frankrike som laddar upp batterier frn

en havsbaserad vindkraftspark. Batterisystemet i anlggningen kan leverarea 200

kW under en timme. Dagens batterier r dessvrre inte tillrckligt bra fr reglering
under en lngre tid utan det handlar enbart om ngra timmar idag [3].

Figur 2, Energitthet fr olika batteritekniker [3]

Compressed Air Energy Storage (CAES)

CAES bygger p traditionell gasturbinteknik. Processen gr till p s stt att man
med hjlp av en elektrisk kompressor s komprimerar luft och lagrar den bland annat
under jorden i sten eller saltgrottor dock kan det ocks frsvaras i speciella krl. Efter
frvaring s blandas luften med naturgas infr frbrnning fr att expandera och
anvndas i en gasturbin. Moderna CAES anvnder sig ven av varmluft fr att
maximera energiutvinningen. Fr nuvarande finns och anvnds bara tv stycken
CAES i anvndning, en i USA p 110 MW och en i Tyskland p 290 MW, men det
finns flera pgende och planerade projekt dr det strsta r Iowa Stored Energy
Park dr man rknar med att komma upp i 2700 MW (5). Denna park utvecklas i
samband med en vindkraftverkspark dr CAES ska hantera den verskottsenergi
som vindkraftsparken producerar.

CAES har i dagslget en verkningsgrad uppemot 73% (6) och har en relativt lngsam
urladdningstid (se figur ovan). Det har ven vldigt sm energifrluster i frvaringen.
Detta gr CAES lmpad till mer lngvarig frvaring, detta gr alternativet intressant
fr att anvndas som alternativ vid intermittenta kllor som vindkraftverk och speciellt
dr Pumpkraftverk inte kan anvndas p grund av tex geografiska anledningar.

Contribution of the Compressed Air Energy Storage in the Reduction of GHG - Case Study:
Application on the Remote Area Power Supply System

Frdelarna med CAES r fr att nmna ngra:

http://www.pangeaexploration.com/compressed_air_energy_storage.htmfa
http://www.drucklufttechnik.de/www/temp/e/drucklfte.nsf/b741591d8029bb7dc1256633006a1729/43f985
f4de9f66c7c12566250057deec?OpenDocument
http://energyexemplar.com/wp-content/uploads/publications/Assessing%20the%20Benefits%20of
%20Compressed%20Air%20Energy%20Storage.pdf

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032112000305

Flywheel
Flywheel bygger p den mekaniska pincripen dr man ofta anvnder sig av en
metallskiva som roterar kring en axel, det anvnds ven olika kompositer och
keramer beroende p syfte och budget och vilken typ av flywheel det handlar om.
Lagringsprincipen bygger helt enkelt p att man bygger upp rrelseenergi i den
roterande kroppen med hjlp av en motor som r kopplad till axeln. Sen fr att
omvandla energin tillbaka s anvnder man sig av en generator fr att konvertera
rrelseenergin. Hela konstruktionen r vanligtvis placerad i en vakuumbehllare fr
att minimera energifrluster till luftmotstndet.

Nr flywheelet ska laddas upp s accelereras skivan till en RPM som vanligtvis ligger
mellan 20,000- 50,000 RPM nr det gller hghastighets-Flywheel men kan
verstiga detta. Lghastighets-Flywheel ligger generellt p max 10 000 RPM. Efter
skivan har ppnt nskad hastighet frsker man med hjlp av bland annat att
minimera energifrluster till friktion frsker man hlla skivan p en konstant
hastighet. Nr sedan energin skall utnyttjas anvnder man sig av en generator fr att
omvandla rrelseenergin.

Figur 1Overview of current and future energy storage technologies for electric
power applications

Flywheel har en vldigt hg effektivitetsgrad p upp till ca 90% (1)

Frdelarna med flywheel r framfrallt dess lnga livslngd, stabilitet, miljvnliga,
mnga anvndningsomrden och att den kan laddas snabbt.

Nackdelarna r framfrallt tyngden, vilket frsvrar fr en del anvndningsomrden

dr den anvnds idag s som personbilar. Kort urladdningstid r en annan faktor som
pverkar flywheels helhetsomdmme negativt. Kort urladdnignstid gr dock att man
kan anvnda powerwheelet fr applikationer som krver god elkvalit men gr att det
inte kan anvndas fr strre applikationer. Nedan jmfrelse mellan ngra av de
vanligaste energilagringssystem nr det gller urladdningstid och storlek.

http://www.climatetechwiki.org/technology/jiqweb-es-fw

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032112000305
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0142061503000164

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032112000305
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032112000305#bib0590
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032112000305#bib0485
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032112000305#bib0610w

Kllfrteckning
[1] Svenska Kraftnt. 2015. Anpassning av elsystem med en stor
mngd frnybar elproduktion. SVK: Box 1200, 172 24 Sundbyberg,
Sturegatan 1.
[2]
Miljnytta.
2011.
Pumpkraft
lagrar
energi.
http://miljonytta.se/energieffektivisering/pumpkraft-lagrar-energi/
(Hmtad 2016-09-27)
[3] Larsson, Sthl., rjan, Benjamin. 2012. Lsningar p lager.
VINNOVA- Verket fr Innovationssystem: SE-101 58 Stockholm,
Mster Samuelsgatan 56.
[4] GDF Svez. http://www.fhc.co.uk/pumped_storage.htm
(Hmtad 2016-09-29)
[5] Diaz-Gonzlez, Francisco et al. 2012. A review of energy storage
technologies for wind power applications.
Renewable and Sustainable Energy Reviews (hmtad 2016-1005)
[6] Poullikkas, Andreas et al. 2009. Overview of current and future
energy storage technologies for electric power applications.
Renewable and Sustainable Energy Reviews (hmtad 2016-1005)