MiniGuide.

Aluminiumsvetsning.
2

Innehll.
3 Aluminium

4 Aluminiumlegeringar

5 Svetsning av aluminium
Deformationer

6 Rengring fre svetsning

Tillsatsmaterial

7 Skyddsgaser
MISON skyddsgaser

8 Skyddsgaser fr aluminiumsvetsning

9 Optimering av gasskyddet vid

MIG- och TIG-svetsning

10 Fr- och efterspolning av skyddsgasen

Froreningar i gasfrsrjningsystemet
och hur man undviker dessa

11 Praktiska rd vid aluminiumsvetsning

12 Skrning av aluminium
Plasmaskrning
Val av gas
Skrkvalitet

13 Laserskrning
Val av gas
Skrkvalitet
Skrgasens roll

14 AGA kar din konkurrenskraft

MISON r The Linde Groups registrerade varumrke.

 3

Aluminium.
Aluminium legeras nstan alltid med olika metaller fr att man ska f
material med goda egenskaper. Vanliga legeringsmnen r kisel (Si),
magnesium (Mg), mangan (Mn), koppar (Cu) och zink (Zn).
Legeringar som innehller hgst 1,0 viktprocent jrn och kisel tillsam-
mans kallas olegerat aluminium eller renaluminium.

EN-standard
De numeriska beteckningarna som anvnds i EN-standarden, t ex SS-
EN AW-5754 eller SS-EN AC-42000, bestr av tre delar:

SS-EN
SS = Svensk standard
EN = Europastandard
AW-, AC
A = Aluminium
W = Plastiskt formbara legeringar
C = Gjutlegeringar
Legeringsnummer 4 siffror fr plastiskt formbara
legeringar
5 siffror fr gjutlegeringar
Frsta siffran i legeringsnumret anger huvudlegeringsmnet.

Huvudlegeringsmnen i aluminiumlegeringar:

Legeringsnummer Huvudlegeringsmne
1xxx(x) Olegerat (renaluminium)
2xxx(x) Koppar
3xxx(x) Mangan
4xxx(x) Kisel
5xxx(x) Magnesium
6xxx(x) Kisel + magnesium
7xxx(x) Zink
8xxx(x) vrigt
4

Aluminiumlegeringar.
Aluminiumlegeringar delas upp i plastiskt formbara legeringar och
gjutlegeringar. De plastiskt formbara legeringarna anvnds till profiler
och plt och r de som vanligen anvnds i svetsade konstruktioner.
Dessa huvudgrupper delas i sin tur upp i Ej hrdbara legeringar
och Hrdbara legeringar. Nedan listas ett antal plastiskt formbara
legeringar.

Ej hrdbara legeringar

SS-EN AW ISO Tidigare SS-nr.

Legeringsnummer
1070A Al99,7 4005
1050A Al99,5 4007
1200 Al99,0 4010
3103 AlMn1 4054
3005 AlMn1Mg0,5 -
4015 AlSi2Mn -
5005 AlMg1 4106
5052 AlMg2,5 4120
5754 AlMg3 4125
5083 AlMg4,5Mn0,7 4140

Hrdbara legeringar

SS-EN AW ISO Tidigare SS-nr.

Legeringsnummer
6060 AlMgSi 4103
6063 AlMg0,7Si 4104
6005 AlSiMg 4107
6082 AlSi1MgMn 4212
7020 AlZn4,5Mg1 4425
7021 AlZn5,5MgCu -
 5

Svetsning av aluminium.
Svetsning av aluminium skiljer sig en del frn svetsning av stl p
grund av materialens olika fysikaliska egenskaper.

Svetsbarhet
Olika aluminiumlegeringar lmpar sig olika bra fr svetsning och kan,
efter sprickbengenhet, delas in i olika grupper.

Svetsbarhet fr plastiskt formbara legeringar:

Svetsbarhet Omfattning Exempel p legering

SS EN AW
Vl svetsbara
Olegerat Al alla 1070A, 1050A, 1200
Icke hrdbara de flesta 3103, 5052, 5083
Hrdbara vissa 6063, 6082, 7020
Begrnsat svetsbara
Hrdbara Cu- och Pb-haltiga 2011, 2014

Deformationer

Vrmeledningsfrmgan fr aluminium r tre gnger s hg som fr

stl. Detta i kombination med strre vrmeutvidgning och lgre hll-
fasthet vid frhjd temperatur gr att materialdeformationer uppstr
betydligt lttare vid svetsning i aluminium n i stl.

F r att minimera deformationerna vid svetsning br man svetsa med

lg strckenergi, vilket kan erhllas genom hg svetshastighet.

F r att ytterligare minska deformationerna kan man anvnda fast

inspnning av detaljerna. Detta ger visserligen restspnningar men
samtidigt det bsta slutresultatet. Svetsfljden ska vara s symmetrisk
som mjligt.
6

Rengring fre svetsning

Vte r den allvarligaste froreningen vid aluminiumsvetsning. Vte

finns i fukt samt olja och fett som kan lagras i den porsa alumini-
umoxiden. Oxiden (Al2O3) som finns p allt aluminium, har s hg
smltpunkt att den inte smlter vid svetsning och kan drfr stra
ljusbgen.

F r ett gott slutresultat mste drfr oxider, olja, fett och fukt tas bort
frn svetsstllet innan svetsningen pbrjas. Rengringen br gras i
tv steg:

1. Tvttning/avfettning med t ex alkohol eller aceton

2. Mekanisk oxidborttagning. Borstning med rostfri borste r vanlig

ast men ven blstring och skrapning frekommer

Efter oxidborttagningen br materialet svetsas inom en till tv timmar

eftersom oxidskiktet omedelbart brjar terbildas.

Tillsatsmaterial

Bde vid TIG- och MIG-svetsning r det viktigt att vlja ett tillsatsma-
terial med rtt kemisk sammansttning. Detta fr att erhlla optimala
egenskaper hos svetsen med avseende p hllfasthet, korrosion och
sprickfrihet.

onsultera tillsatsmaterialtillverkare eller handbcker fr att vlja rtt

K
tillsatsmaterial fr det eller de grundmaterial som ska svetsas.
 7

Skyddsgaser.
En av skyddsgasens funktioner r att skydda den upphettade och
smlta metallen frn omgivande luft. Utan detta skydd sker en kraftig
oxidation och ven porer kan bildas.

ndra viktiga faktorer som pverkas av skyddsgasen r bgstabili-

A
tet, svetshastighet, svetsgeometri, korrosionsmotstnd, mekaniska
egenskaper och arbetsmilj. Skyddsgasen har drfr ett avgrande
inflytande p svetskvalitet och produktivitet.

e komponenter som kan anvndas till skyddsgasen r inte lika

D
mnga fr aluminium som fr stl och rostfritt. I praktiken anvnds
argon (Ar) som huvudkomponent i de flesta fall. Helium (He) kan vara
huvudkomponent men anvnds oftast i halter mindre n 50%. Sm
tillsatser av kvvemonoxid (NO) kan ge frdelar bde svetstekniskt
och fr arbetsmiljn.

MISON skyddsgaser

MISON skyddsgaser r en grupp gaser frn AGA som ger optimal

produktivitet och kvalitet vid MIG/MAG-, rrtrds- och TIG-svetsning.
MISON skyddsgaser frbttrar arbetsmiljn genom att minska
mngden ozon. En tillsats av 0,03% NO i skyddsgasen reagerar med
ozonet i samma stund som det bildas. Fr aluminiumsvetsning finns
tv MISON skyddsgaser som bda kan anvndas fr bde TIG- och
MIG-svetsning.
8

Skyddsgaser fr aluminiumsvetsning

MISON Ar. En allround skyddsgas fr all TIG- och MIG-svetsning av

aluminium. Tillsatsen av NO ger, frutom bttre arbetsmilj, en stabi-
lare ljusbge n rent argon.

MISON He30. En allround

skyddsgas fr i stort sett all TIG-
och MIG-svetsning av aluminium.
kad intrngning och flytbarhet
genom heliumtillsats. Mjliggr
hgre svetshastighet. Tillsatsen
av NO ger, frutom bttre arbets-
milj, en stabilare ljusbge.

Argon. En allround skyddsgas

fr all TIG- och MIG-svetsning av
aluminium. Ingen frbttring av
arbetsmiljn.

VARIGONHe50. Skyddsgas fr
TIG- och MIG-svetsning av lite
grvre aluminium. kad in-
trngning och flytbarhet genom
helium- tillsats. Mjliggr hgre
svetshastighet.

VARIGONHe70. Skyddsgas
fr TIG- och MIG-svetsning av
framfr allt grov aluminium.
kad intrngning och flytbarhet
genom heliumtillsats. Mjliggr
hgre svetshastighet.
 9

Optimering av gasskyddet vid

MIG- och TIG-svetsning.
Mngden skyddsgas mste vara tillrcklig fr att skydda smltan frn
den omgivande luften. Ett lmpligt skyddsgasflde beror p faktorer
som: typ av skyddsgas, gaskpans storlek (bestms av strmstyrkan/
smltans storlek), yttre drag samt typ av fog/svetslge.

Faktorer att ta hnsyn till fr att f ett bra gasskydd

Fr att f ett laminrt gasflde mste fldet anpassas till gas-
kpans storlek. Ett fr hgt eller fr lgt flde innebr risk fr
undermligt gasskydd. Heliumrika skyddsgaser krver hgre flden
n argon
Fldet mts vid gaskpan. Anvnd fldesmtare
Undvik yttre drag som kan stra gasskyddet. Om draget inte kan
avskrmas kan ngon av fljande tgrder minska problemet:
Minska avstndet mellan gaskpa och arbetsstycke
ka gasfldet
Anvnd gaslins (TIG)
Vidhftande sprut p gaskpans insida kan stra gasskyddet (MIG-
svetsning). Kontrollera regelbundet och rensa gaskpan vid behov
Undvik alltfr lngt avstnd mellan gaskpa och arbetsstycke
10

Fr- och efterspolning av skyddsgasen

Avsikten med frspolning av skyddsgasen r att avlgsna frorenin-

gar i gasfrsrjningssystemet och trnga bort luften vid fogen innan
svetsningen brjar. Efter lngre uppehll i svetsningen t ex ntter eller
helger kan en lngre spolning behva gras.

Efterspolning anvnds fr att skydda elektroden (TIG) och svetssml-
ta/het metall efter svetsning. Vid TIG-svetsning kan efterspolningsti-
den vara upp till 10 sekunder. Om TIG-elektroden har en frgad yta
efter svetsning mste efterspolningstiden frlngas.

Froreningar i gasfrsrjningsystemet
och hur man undviker dessa

Om skyddsgasen r frorenad uppstr problem under och efter svets-

ningen. Froreningarna kommer mycket sllan frn gasflaskan/tanken
utan uppstr oftast mellan flaskan och gaskpan.

Klla till froreningar: tgrd:

Otillrcklig spolning av Spola under lngre tid.
gassystemet, t ex efter
lngre uppehll.
Diffusion av fukt och luft Anvnd diffusionsskra slangar
in i slangarna. avsedda fr skyddsgas, t ex i
enlighet med EN 559.
Lckor i slangar Kontrollera regelbundet.
och kopplingar. Anvnd lckspray fr
kopplingar.
Ondigt lnga slangar. Anvnd inte lngre slangar
n ndvndigt.
Lckor i vattenkyld Kontrollera utrustningen
svetsutrustning. regelbundet.
 11

Praktiska rd vid aluminiumsvetsning

A nvnd en gaskpa med minst 16 mm innerdiameter vid MIG-

svetsning
Vid TIG-svetsning, anvnd en gaskpa med en innerdiameter som
r minst 4 x elektroddiametern
Vid TIG-svetsning ska nden p tillsatsmaterialet hllas i skydds-
gasatmosfren under hela svetsningen
Var noga med rengringen fre svetsning avfettning och borst-
ning med rostfri borste
Anvnd start- och stoppbitar vid svetsning i sprickknsliga
legeringar
Var noga med att anvnda rtt typ av tillsatsmaterial fr de
legeringar som ska svetsas
Svetsa med s hg svetshastighet som mjligt fr att minimera
strckenergin
Anvnd helst push-pull-matarverk vid MIG-svetsning
Om vanligt skjutande matarverk anvnds, vlj ett s kort slang-
paket som mjligt
Anvnd helst inte samma svetsutrustning till bde stl/rostfritt
och aluminium. Om detta inte r mjligt, ha ett slangpaket eller
tminstone en trdledare bara fr aluminium
12

Skrning av aluminium.
Plasmaskrning och laserskrning r, tillsammans med mekanisk skr-
ning, de mest effektiva metoderna fr att skra aluminium.

Plasmaskrning

Plasmaskrning (PAC) r en mycket effektiv metod fr att skra alumi-

nium. Metoden lmpar sig fr godstjocklekar frn tunn folie nda upp
till 200 mm.

Val av gas

Flera olika gaser kan anvndas vid plasmaskrning. Avgrande fr

valet av gas r materialets tjocklek.

Tunt material: (dubbelgasdysa)

Primrgas: N2
Sekundrgas: N2
Medium / tjockt material: (dubbelgasdysa)
Primrgas: Ar/H2/N2
Sekundrgas: N2

Skrkvalitet

Ny teknik nr det gller utrustning och gasblandningar har p ngra

r radikalt kat den kvalitet som r mjlig att uppn med plasmaskr-
ning. Ojmna kanter r dock fortfarande en av metodens nackdelar,
ven om utvecklingen mot hgre strmmar och hastigheter kan
minska problemet.
 13

Laserskrning

Laserskrning av aluminium r lmplig fr godstjocklekar upp till ca 8

mm. Till frdelarna hr jmna kanter och hg skrhastighet. Vanligtvis
anvnds CO2-laser med en uteffekt mellan 1,5 och 4 kW.

Val av gas

Vid skrning av aluminium kan svl oxygen som nitrogen anvndas

som skrgas. Rena skrytor kan uppns med nitrogen och oxygen ge-
nom anvndning av hga tryck. Det r belagt att nitrogen r ett ngot
bttre alternativ vid skrning av aluminiumlegeringar, medan oxygen
lmpar sig bttre fr ren aluminium.

Skrkvalitet

Jmfrt med plasmaskrning kan laserskrning ge jmnare kanter,

mindre skrbredd och mindre vrmepverkan p det material som
bearbetas.

Skrgasens roll

Gasen transporterar bort det smlta materialet frn skrkanten

Ibland reagerar gasen med metallen som skrs
Den extra vrme som blir resultatet bidrar till att ka skrhastigheten
Gasen kyler skrkanten vilket bidrar till att minska den yta som
pverkas av vrmen vid skrningen
Gasen frhindrar att nga och partiklar frorenar munstycket
14
15
Ledande inom innovation.
Med innovativa koncept spelar AGA en banbrytande roll. Som
ledande teknikfretag r det vr uppgift att kontinuerligt erbjuda
frbttringar. Drivna av traditionellt entreprenrskap arbetar vi
drfr stndigt med att utveckla nya hgkvalitativa produkter och
innovativa processer.

AGA skapar mervrden som ger tydliga konkurrensfrdelar och

kad vinst. Vra koncept skrddarsys fr att uppfylla kundens krav.
Vi erbjuder svl standardiserade som kundanpassade lsningar.
Detta gller alla branscher och alla fretag oavsett storlek.

AGA ideas become solutions.

111818 0511 1.2 HL

AGA Gas AB
www.aga.se