2 Nogotialstatut, Se Internationell pri- vatratt, sp. 793. Negotiera [-tsigra] 1. Negociéra (lat. nego- tari, af negétium, goromil), underhandla, mukla, aftala; {Orsilja, omsitta (vixlar); anskaffa (pen- ningar), bemedla, f& till stind’ (ett lan). Negotiabol, siljbar, létt att omsitta (om vix- ler, statspappor o. d.). — Negotiation, un- dorhandling, forhandling. — NegotiatDr, be- mllare on affc); mnlllaco, usderhandlare Ci en. statsangeliigenhet). Negotin, stad i astra Serbien, hufvudstad i okrug Kraina, 8 km, fria Donay, i en mycket sumpig trakt. 6,521 iny. (1900). ’Stapelplats f6r nord- tstra Serbiens export, i synnerhet af vin, (J. F.N.) Negoti6rum ge’stio, lat., jur., utrattande af an~ geligenheter At annan, sérskildt utan anmodan frda dennes sida, i hans frdnvaro eller vid annat hinder for honom. Detta forbillande, som omtalas iivar lag i Hendelsbalken 18 § 11, ansos — ehura nimnda lagrum ej stadger ndgot darom — kunna fOranleda Omsesidiga ersittningsansprik fr den, som uirittat angelagenheterna (""gestor””) och den frdnvarande (‘“dominus'’), nigorlunda i ofverens- stammelso med hyad som skullo blifvit fallet, om utrattandet skett pa grund af uppdrag. C. 6. Bi. Negrer (te. négrey af lat. ager, urspr. en allmin beaimning pA alla svarta folk slag till skillnad fran de hvitay gula och réda ra- seraa, mon en pé mer tillferlitliga kéanetecken am hudfirgen grundad indolning af manniskoslaktot har nu frin_ nogerrason frinsiilt icke blott dra- vidafolken i Deccan och hela malajiska rasen, utan Aven de australiska folken och papia (p& Nya Guinea). Med nogrer menas dérfér riktigast blott do i Afrika inhomska eller i historisk tid dérifran gonom slafhandol utforda svarta folkon, Dock nytt- Jas dana ofta nog uttrgcken "papta-negrer’’ coh “australiska negrer’ i motsats till de e gent lige negrerna i Afrika. Men &fven i dena virldsdel hora icke alla svarta folk till negrerna (oo pl. "*Afrikanska folk” till art. Afrika). D semitiska och hamitiska folkon i Sahara, Abossi- anion och egyptiska Sudan liksom ock hottentotter och buschmin i Kaplandet samt dvirgfolken i ure skogarna skiljes p& goda etnologiska erunder frin aegrerna, ehuru samma, i alla nyanser mellan brunt och svart vixlande och i gult eller rédt stun- dom dragando, hudfurg forokommer hos alla dessa folkslag. Alla ofriga i Syd- och Contral-Atrika inbemska folk kallas vaoligen negrer och ha delats i bantunegrer (songonegrer m. fh), s. om 5° n. br., och &kta |. sudannegrer, n. dérom, churuval donna grins ingalunda ér siker eller skarp. Denna uppdolning af nogrerna dr gjord med. spriket som grundyal (se Ne gor- SprAk). Mycket annorlunda staller sig dock sa- ken, d& man forsiker Klassificera negrerna med hjélp af dea tysiska antropologien. Det visar sig 4a, att ju nirmare man lér kinna forhllandena, dosto mor invecklado to do sig och desto mindre Hara framst4. gransorna, De allra nyaste fOrsbken till Klassificering af AL rikas folk ha verkstillis af Deniker och Sergi Had de egentlige nogrerna hetriifiar uppdelar De- niker dem i tvd erupper. 1. Nigritier, d. a. de, som ej tala hentudialekter, men i reacl forete no- Negotialstatut—Negrer ‘svart”) var starkt markerad dolikocefali, oftast framsijutande kakar, bred, platt nisa, Deras omride bildar i a en vaglinje’ fra Senogals mynning till Nigers stora irk, viker af n&got frén 14° n, br. och stric~ ker sig till Babr-el-gasal och Nilen. Is. ghr grén- sen fri Guineaviken till Kamerun, utoftor Ada- mawabergen och 7° n. br. till de af fula-zandeh- gruppen bebodda landerna (se Njam-njam) samt vidare 8. om tfre Nilens bassing, hvilken bil- dar Sstra grinsen, medan Atlantiska oceanen Gar vistra. Nigritiergruppon indolas i 4 grupper: a) tetra sudannigritier 1. nilotnogror, b) contr sudannigritier: hausa-wadaigruppen med tibu, o} vastra sudannigritier och senegelenser, d) Kust- nigritier 1. guineanegrer. 2. Bantu-gruppen, som fysiskt f6reter en mangd olika typer, beroende p& uppblandning med aegrillos (dvargar), etiopier, buschman och hottentottor. En sannolikt fundamen” tal, primitiv negertyp forekommer dock och kan skiljas fra nigritiertypen pi grund af lgre kroppshdjd, mindro lingskallighet, ligre grad af prognatism samt en smalare, mer utskjutande nisa Bantugruppen delas i 3 selttioner: a) vistra bantu i syddstra Kamerun, Franska Kongo, Angola, Kongostaten ete., b) dstra baatu, ofta med etiopisk tillblandning, boende mellan Nileas killor och 15° s. br., mellan éstra kusten och de stora_sjdarna. ¢) sédra bantu utgéras af kaffrer-suluer i 6., be- chuana i midton och herrero i ¥, (om en annan grupporing so art, Bantu), — Sorgis indolning af nogreraa ur i stort sedt densamma. Han har: 1 Notanthropus ajer (spec.) aethiopicus Wit hira visa niloter samt ¥. och som singe boonde, sisom dinka, schilluk, bari, burun, nuets, bongo, ajam-njam, fertit, mangbatta, a-lur, acholi, londu, karamogio, kavirondo, fur. 2 N. ojer (Spee.) niger (var.). Hit hora bantufolion ooh cen del andra grupper: angoni, mungs-n-ja, giagga, makua, baluba, bassongo, nghiri, jaunde, ngumba, dualla, togo, ‘bangala.m. d. Manga férut som rena negrer betraktade grupper uppias af honom som hybrider, De viktigaste fysiska kunnetecken, genom hvilka de kta negrerna skiljas frin Ofriga folkslag, aro foljande. 1} Keaniet hr amaly, ldngh, mAtiligt host, med mattligt hig, alltid mycket smal panna med myeket nirstiends pankndlar; dirjamte foreteende stark prognatism med on broddindox af 70—74 (enl. Broca) och en abnorm tjocklek, som ISter negera utharda slag, hvilka ovillkorligt skulle krossa en normal europeiss hufvudskal; 2) égon vidbppna, iris mycket mérk, mAngen ging nastan svart, hvit- Sgat stundom gulaktigt, hos gamla misstirgadt; 3) utstiondo kindknotor, nusan lig, bred, flack, niic- roten nistan alltid mycket bred och flack, af- stindet mellan dgonvinklarna mycket stort,” nis- borraraa vida, {rin héger till vinster afta tvd gn ger sh breda som framifrén bakit, péronformiga, Sppniagea mycket bredare tin hos européer, listen mollan néshilens botten och alveolarprocessens frimro yta aldrig spotsig och hog, utan trubbie eh hg, ofla.felande {pithekold” orm), nisben fiacka ; 4) tjooke utskjutande 18ppar, si valstiga””, ais den inte réda sidan alltid synes, underkiken kraftig och massiy med foga eller icke alls fram- tradande hakregion, don uppstigande grencn bred,729 18g, tunderna stora; 5) kort, tiock hals och linga, ned till knaskilea rackands’ armar; 6) smala ben och breda, platta fitter, med stortin formad nastan som en “gripti”” och den platta hilen ut- skjutande bakit; 7) grésvart, groft, kort ulligt har, vixando i pepparkornsliknande grupper; hud- fargon morkt rédbrun eller morkt chokladbrun till gulaktig, aldrig svact, stundom s& ljus som pd en sydeuropé; nyfidda bil forst efter 4—6 veckor brana; kroppshAr sillsynt, likas& shige, haret i axelhilorna och & extremiteterna saknas; 8) kxoppsbyggnad af medelhtjd och nigot bakatiutad till foljd af ryggradens och bickonots sirskilda form, skelettbenen smartare och hdrdare 4n euro- péernas, Alla dessa kunnetecken finnas dock mera sillan freaade hos samma individ, men bilda don alta negertypen, frén hvilken ménge stammar mor eller mindre aflagsaa sig, eburu aldrig sh myo~ ket, att de bora skiljas {rin’ den gomonsamma no- gerrasen, Nar dessa skiljaktighetor i typen, som val oftast torde vara fallet, bero p& uppbland~ ning med andra (hamitiska, semitiska eller bantu) folk, brukar man tela om negroida folk eller vid nny stirre skiljaktighet, om swb- negroida folk, utan att nigra mor nogeranna Kannetecken kunna uppstillas for dessa "'subspe- cies’ af negerrasen. Som exempel ph en sidan negroid grupp kan anfiiras den af Fr. Maller an- tugna 5, Kk. nuba-fula-gruppen 1. nuba-rasen (so Nuba), medan diromot de hamitiska galla och somali af nigra betraktas som subnegroida folk. T psykiskt hiinseende kan negorn sigas i allmanhet sti pA barnets stindpankt med i regel klen begif ning och liflig fantasi. Han ar glad och obekym- rad, churn stundom skenbart ellvarlig; han saknar kraft ooh uthBllighet, binger sig &t dzonblickets in- gilvelsar och snabbt’vaxlando stimningar samt ar mycket Kinslig med utpragladt sinne for det komt ska. Tan ar vidare i besittning af ett rikt inre Jif, kan stundom visa prof p& utpraglad vénskap- lighet, men ter sig i regel skygg, misctinksam och i saknad af hvarje spr af barmbartighet och med- Kinsla, Om nogorns objeltiva kinslor: karlek, vanskap, fortroende, tacksambet 0. d., ha vi dock, svirt att uttala oss, d4 negerns sinnesriktning ar si grundolika européens. Negern ar modig pi sitt satt: han undflyr helst faran, men bragt i trang~ mal, kimpar han till sista andedraget. Om ne- gets sedliga stindpunkt & det Afven svirt att falla ott omdomo. Dot ar namligon triffande an- wirkt, att negern i sodligt afseende snarare kan ‘sagas ‘sakna moral iin vara omoralisk. I intelleke iuellt hinseende star negerrasen enligt etnografer~ nas samstimmiga mening under de keukasiska, mon- goliska, malajiska och amerikenska raserna. Do politiska och sociala intattaingarna vixla myckot hos de oliks folken, Nagra muhammedanska sta- ter, t. ex. Born och Wadai, ha tett sig politiskt lika vil ordaade som exempelvis Marokko, men ine tot negerfolk har ndgonsin kunnet upprisa en si- dan kultur som en stor del indianska ooh malaji- ska folk { aldre och nyaro tider. Styrelsoformon har ofverallt varit rea despoti och religionen ur- sprungligen fetischism, hvilken dock sm&uingom vadantringes af islam och blott i ringare man af kristendomen, Slaiveri och slafhandel iro df- yerallt inhemska och urdldriga institutioner, men Negrer 730 Got var forst genom do kristno ouropéeraas och de bildade arabernas mellankomst, som slafrofveriet och slafexporten antogo ea fusaviickande utveck- ling. Xfven kannibalism frekommer hos visa stammar (sisom njam-njam o. a), dock icke sf all- mint, som exempelvis hos kongonegrerna synes vara fallot, Har har den p& sonaro tiden visat sig stadd i tillvaxt i samband med hemliga forbund. Andra upprorande sedvinjor aro bekunta {rn Asjanti, Dahomey och de inre staterna Kring sjia Tsad. Polygami hérsker allmant. Kvinnan, som réfvas eller af fadern siljes till hustra, betraktes i all- manhet som sakegendom och forrtistar jdmta slaf- varaa de tyngre goromilen i landtbruket och hus- Hallet, men behandlas fur Ofrigt val. Hes unga flickor skattas kyskheten stundom hégt, men aldre ogilta och ankor fora vanligen ett mera fritt och utsvifvande lif, Jordbruk, boskapsskdtsel och han- del finnas ofverallt, men ‘industrien ar i regel at ringa betydenbet, ehuru vackra prof pi vilnad, halmflatning, smide och keramik icke saknas (jf de tre planscherna Afrikanska kulturfa- remal). Negrera bo tillsemmans i byar; husen 4ro i allminhet cirkelrunda, biiups- eller halfklot- formiga mod on diamotor af 2—3 m. och uppforas af bojliga grenar. som tuekas med mattor, gras, ris, hudar och stundom ofverdragas med ett lager at lora eller kospilloing (jr fig. 3 i art. Kaffrer) Allmdnna Gro divon hus med rund viigg och ktgel- formigt tak, som uppbires af en midtpost, stundom ‘fven af sidoposter. Vagron gdres af stinger, bambu eller yass, titas med lera och ar stundom diverge- rande uppat. Afven fyrkantiga kojor fdrekomma, Stora, folkrika stider med stenhus och beftistningar aro icke sillsynta, men af arkitektur i egentlig me- ning finnes intet spir hvarken frdn nyare eller aldre tider. Kiidedrakton ar inskrankt till det vanliga skortot kring midjan, som { regel bires blott af kvinnor (jfr 6g. 2 i art. Kaffrer), men i de stirre stiderna finner man afven enskilda plagg af europeiska eller arabiska drikter, oftast begag- nade pa ett fervindt sitt. Allmint spridt ar begi- rot efter prydnader (halsband af glaspirlor och jarntrid m, m., 6ron-, nis- och léppringar 0. d.), liksom ock tatuering sirskildt { form af reliofarr, tndernas affilande eller utryckande samt genom- borrande af n#sa ooh ron fdr biirande af skifvor och ringar. — I polifiskt hinseende bildade de egentligo negrerna i Afrika till storsta dolon sjilfstindiga stutor pi den tid, di invdnarna i de europeiska besittningaraa { Senegambien och Ofra Guinea upp- gingo till knappt 1 mill. De viktigeste staterna yoro da republiken Liberia, konungarixena Asjanti, Dahomey, Joruba, Benin coh Ibo, alla utmed Gi neakusten (Iria ¥, till 6.), Massina, bring gers ofre, samt Guandu och Sokoto’ kring dess mollersta lopp, Adamaua vid dess bifod Biaue, Bornu, Kanem och Baghirmi kring sjéa Tsad, samt Vingst’ dstorut Wadai, Dar-Fur och Kordofan, af hvilka de bigge sista lydde under Exypten fore mehdins uppror (1881). Sodormera har ju storre dolon af nogrornas linder af de europeiska stor- makterna annekterats eller fUrvandlats till protek- torat, bvilkas svarta "konungar” endast skenbart ega nigon makt. — Hela antalet af afrikanske negrer, hvilkct af tydlige skil endast gissnings- vis kan anges, uppskattas, med inbordkning af731 dantunegrerna, till omkr. 130 mill. Dartill komma yiterligare omkr. 20 mill. i andra varldsdelar bo- satta negrer af hel- eller halfblod. Af dessa rik~ nas pi Nord-Amerikos forenta stater GY: pd ‘Vustindion 3%/ och p& Brasilien 2 mill. Utver- fiyttningen af negerslafvar till Nya varlden tog sin begynnelse under de forsta Artiondena af 1500- talet och ar firbunden med namnet Las Casas [se d. o.). Men slafveriet ir numera alskafiadt séval diir (i Nord-Amorikas forenta stater docks forst efter Mingvariga boarbetningar af de s, k. abolitionisterna och ett grasligt Intordes krig, 1861—65) som i Sfriga kristaa lander. Men i alla muhammedanska stater frodas negethandeln innu trots de offciella forpliktelser, som Turkiet och Ezypten i detta hin- soonde iklidt sig. Pi a Haiti ha nogrerna gjort sig till landets herrar, och inom Forenta staterva tillvixer deras antal ‘numera p& naturlig vag i Tangt stérre proportion an de hvites, medan de i det Gtriga Amerika synas antingon, sisom i Mexico och Peru, bibehilla sig vid ungoldrligen samma aatal oller, sisom i Central-Amerika ceh Argen- tinska stateraa, smAningom utds. — Jfr Waitz, Anthropologie der auturvélker”” (1880), Wood, >The natural history of man, Africa’ (1874), Fr. Miller, ” Allgemeine ethnographie'” (1879), Peschel, Velkerkunde"” (1885), Baumann, "Usambara und sein nachbargobiote”” (1891), Paulitschke, "Eth- nographio Nordost-Afrikas”” (1893), Stublmana, "Mit Emin Pascha ins here von Afrika’ (1894), x. Gatzen, "Durch Afrika von Ost nach West”? (1895), Ratzel, "’Vélkerkunde”” (1897), Frobe- aius, ""Ursprung der Kultur’ (1898), ‘Deniker, "Tho races of man’? (1900), Weule, *'Volker- Kunde” (1902), "Annales du muséo' du Congo Belge 19001812", "Collection de monographies etnographiques, publide par v. Oberbergh” (1908 —12), Buschan. ""Illustriorte volkerkunde”’ (1902), ooh Sergi, "L'uomo’’ (1911), — Om australncgrorna so Australion, sp, 459-462, 1.A.* 0. B—o. Negre’ss (fr. négresse), negerkvinna, negriona. Negre'ttifaret, en undorras af merinos. Se P Ar- slaktet, sp. 203 och pl. L. Negri, ‘Francesco, italionsk prist, lard, forskningsresande, £ 1633 i Rayouna, d. 1608, skildrado i Viaggio settentrionale divieu’ in otto Let- tere (postumt, 1701) en resa i Skandinavien, Till en ny uppl. fogades N:s Annolacioni sopra la storia di Olao Magno, bvari férfattaren siger sig ha rittat en del folaktiga uppaifter ang. den sven- sko historieskrifvaren. 1666 Sterkom N. fra rosa_ooh blof di kyrkohorde i sin hemtrakt. G. T. Viscoli, "La vita di Francesco N.” (i i Tedningen till Nis "'Viagaio settentrionale™). 1. Negri, Ada, italionsk skaldiona, f. 1870 i Lodi, visade vid unga dr mycket lifigt ingeniam, som i diktor af optimistisk, socialistisk art tog sig ett oblindigt, nistan vildsamt uttryck. Dotter af ea fattig dagsvorkaro, har boa behandlat amnen huf- vudsakligen ur dot kroppsarbetande folkets lit och med sympati Lesjungit de simre lottade Klassernas strider och svarigheter, dock utan hitskhet mot "atvorklasson”. Genom diktsamlingen Fatalila (1891; manga uppl.) dlof hon mod ens berdmd, och ett fast diktarzage blof henne tillerkands. Ehura ej si utmojstade och fullundade i formen som minga af hennes diktarkamraters alsier, ega N:s Negress—Negros 732 poom omedelbarhot och starkt impulsiv poetisk furg. Hennes Sfrige arbeten aro Tempeste (1896; minga uppl.), Maternité (1904; ming uppl.), hyari hon besjungor modorskarloken och moders- plikten, Per Kloisa (vers och prosa 1908) samt Dal profondo (1910). ‘Sodun 1806 ar N. gift med la- briksidkaren i Milano Garlanda. — Se P. Papa, "A. N. la sua poesia’ (1893), Heyse ooh Grimm, "A. N." (i "Deutsche rundschau”’, 1804), och H. Key, "Det moderna Italions forfattare”” (1 "Ord ocb bild”’, 1890). IL. jegrier [-ie], Frangois Oscar de, fransk militar, f, 1839 i Belfort, var vid fransk-tyska Ikrigets’ utbrott 1870 kapten, utmirkie sig bl. a i slaget vid Gravelotte—Saint-Privat och kom- mendorade under Krigots. sonaro skedo cn ba- taljon, Han tjanstgjorde sedermera i Algerict, blof dfverste och 1883 brigadgeneral samt sindes 1884 till Tonkin. Dar hude han i bérjan stor framging och intog fera fasta platser, bl. a. Lang- son, mea lef i on strid med do kinesiska trup- pera vid Lang-son 28 mars 1885 svéri sired, hvarefter hans eftertridare i befulet, ofverstelojt nant Herbinger, brAdstirtadt utrymde platsen och slog till retratt. Det var denna episod, som 30 mars s, & villade ministiren Ferrys’ fall (se Forry). N. utaimndes 29 mars s. a. till divi- siousgenoral, Atervinde 1896 till Frankrike, blot 1889 chef for 11: och 1890 for 7:0 armékiren samt 1894 mediem af bogsta krigsridet och gene- ralinspektér fr armén. Prin dessa bofattningar afiagsnades han 1899 af krigsministern Gallifet, men Aterfick dem dret dirpa. 1906 passerade han Aldorsgranson och dfvorgick till reserven. N. at njuter stort anseende som tapper veteran och for- virlvade under sin goneralstjinstg6riag i hog grad arméns och allmanhetens fartroende. VS Negrillo [-gri'ljS}, sp.,. svartaktig, dvargneger, en underras af nogritorason (so MAnnisko- raser, sp. 274), Negri Sembilan [n¢/gri sembila’n], "*nio sta- ter’, en af de under brittisk ofrerhOghet, stlende malajiska skyddsstaterna pa halfin Malaka. N. Ar en fGrbundsstat, omfattande staterna Sungei Ujong, Sri Menanti, Johol, Jelebu, Rembau och Tampin. Ombr. 6,735 kvm. 130,201 inv. (1911), hvariblaad mAnga’ Kineser. Den infodde regenten Kallas yam taan. Landets import varderades 1910 till 505,222 pd st., dess export till 930,775 pd; den sonare utgjordes hufvudsakligen af kautschuk, kopra, socker, ris och tenn, Jir Malajiska skyddostatorna, ae Negrito [-t8}, sp. (svartaktig), benamning p& minniskoras. Se Filippinerna, Manni- skoraser, sp. 274, och Papua samt pl. "*Asiatiske folk”? till art. Asien. Negro, Rio [ri/A ne’grd], namn pa flera floder. Se Rio Negro. Negrograff (af it. ne'gro, svart, och grok. gra'jéin, rista). Se Ljuskopieriagstorfa- randea, sp. 901 Negrohead (nierfihed], eng., “negerhufvud”, ett slags tobak. Negroid (af ‘neger och erok. ei'dos, utsoondo), negerliknando, negerartad, So Negrer, sp. 729. Negropo'ate. Se Chalkis och Euboa. Ne'gros [-gris), sp. “de svarte”, kallades un