9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

Radiohead
Radiohead är ett brittiskt alternativt rockband från
Abingdon, Oxfordshire, bildat 1985. Bandet består av Thom Radiohead
Yorke (sång, gitarr, piano), Jonny Greenwood (leadgitarr,
keyboard, andra instrument), Colin Greenwood (elbas), Phil
Selway (trummor, percussion, bakgrundssång) och Ed O'Brien
(gitarr, bakgrundssång).
Radiohead: Thom Yorke, Jonny Greenwood,
Radiohead släppte debutsingeln ”Creep” 1992. Den blev en stor
Colin Greenwood, Ed O'Brien, Phil Selway.
hit världen över efter utgivningen av bandets debutalbum
Bakgrund Abingdon, Oxfordshire,
Pablo Honey (1993). Radioheads popularitet ökade i
Storbritannien ännu mer efter att det andra albumet, The
Storbritannien
Bends, släpptes 1995. Radioheads tredje album, OK Computer Genre Konstrock · alternativ
(1997), gav bandet ett stort internationellt erkännande; med ett rock · experimentell rock ·
expansivt sound och teman som modern alienation, är OK electronica
Computer av många ansett som ett av de viktigaste albumen År som aktiva 1985–
under 1990-talet,[1] samt som ett av de bästa albumen genom
Skivbolag XL · Ticker Tape Ltd. ·
tiderna.[2][3]
Hostess · TBD Records ·
De två följande albumen, Kid A (2000) and Amnesiac (2001), Parlophone · Capitol
fortsatte bandets utveckling och förändring av musikstil, då de Artistsamarbeten 7 Worlds Collide · Atoms
började låta sig influeras av bland annat elektronisk musik, for Peace
krautrock och jazz. Hail to the Thief (2003), en mix av piano- Webbplats www.radiohead.com (htt
och gitarrock, electronica, och krigsinspirerade låttexter, blev p://radiohead.com/)
Radioheads sista album med skivbolaget EMI. Deras sjunde
Medlemmar
album In Rainbows från 2007 släpptes ursprungligen som
digital nedladdning på deras webbsida där köparna själva fick
Thom Yorke
välja hur mycket de ville betala. Albumet möttes av goda Jonny Greenwood
recensioner av kritiker och höga listpositioner. 2011 års The Colin Greenwood
King of Limbs var en slags utforskning inom rytm och mer Ed O'Brien
tysta strukturer, och släpptes även det självständigt utan Phil Selway
skivbolag. Logotyp

Radiohead har sålt över 30 miljoner album världen över.[4]

Bandets verk placerar sig högt på både lyssnarundersökningar
och topplistor av kritiker över de bästa musikerna under 1990- och 2000-talet.[5][6] År 2011 rankades Radiohead av
tidningen Paste som Storbritanniens tredje bästa band någonsin, endast slagna av The Beatles och The Rolling
Stones.[7] 2005 rankades de på plats nummer 73 på Rolling Stones lista ”The Greatest Artists of All Time”; Jonny
Greenwood (48:e[8]) och O'Brien fanns båda med på Rolling Stones lista över världens bästa gitarrister, och Yorke
(66:e[9]) på deras lista över världens bästa sångare.[10] År 2009 röstade Rolling Stones läsare fram Radiohead som
2000-talets näst bästa band, endast slagna av Green Day.[11]

Innehåll
https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 1/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

Historia
1985–91: Bildandet och de första åren
1992–95: Pablo Honey, The Bends och tidiga framgångar
1996–98: OK Computer, berömmelse och kritiska hyllningar
1999–2001: Kid A, Amnesiac och ändrat sound
2002–04: Hail to the Thief och uppbrott från EMI
2005–08: In Rainbows, soloarbete och ”betala vad ni vill”
2009–2012: The King of Limbs, två trummisar och scenkollaps i Toronto
2013–nutid: Avbrott, vidare soloarbete och A Moon Shaped Pool
Stil och låtskrivande
Samarbeten
Medlemmar
Diskografi
Referenser
Noter
Tryckta källor
Engelska originalcitat
Vidare läsning
Externa länkar

Historia

1985–91: Bildandet och de första åren

Medlemmarna i Radiohead möttes under
studiegången vid Abingdon School, en privatskola
för pojkar i Abingdon, Oxfordshire.[12] Thom Yorke
och Colin Greenwood gick i samma årskurs, Ed
O'Brien och Phil Selway var ett år äldre, och Jonny
Greenwood var två år yngre än brodern Colin. 1985
bildade de bandet ”On a Friday”, vars namn Abingdon School, där bandet bildades.
refererade till bandets återkommande repetitionsdag
i skolans musiksal.[13] Jonny Greenwood, som
tidigare varit med i bandet ”Illiterate Hands”, tillsammans med Nigel Powell och Thom Yorkes bror Andy, var den
siste som gick med i bandet.[14][15] Gruppen spelade sitt första gig under sena 1986 vid Oxfords Jericho Tavern;[16]
Jonny Greenwood var från början munspelare och keyboardist, men blev senare bandets förstegitarrist.[13]

Trots att Yorke, O'Brien, Selway och Colin Greenwood lämnade Abingdon 1987 för studier på universitet, fortsatte On
a Friday att repetera under helger och högtider.[17] 1991, när alla medlemmar utom Jonny hade avslutat sina
universitetsstudier, omgrupperade On a Friday, började spela in demos såsom Manic Hedgehog, och spelade live
runtom i Oxford på platser som Jericho Tavern. Oxfordshire, tillsammans med övriga regioner kring Themsen, hade
en aktiv independent-scen under det sena 1980-talet, den fokuserade dock mest på shoegazingband, såsom Ride och
Slowdive.[18]

Allteftersom On a Fridays livespelningar blev fler och fler började skivbolag och musikproducenter bli intresserade.
Chris Hufford, Slowdives producent och delägaren till Oxford's Courtyard Studios, infann sig på en av On a Fridays
tidiga konserter på Jericho Tavern. Då han blev imponerad av bandets framförande bestämde sig han och partnern
Bryce Edge att producera ett demoband, och blev On a Fridays managers;[17] något de fortsatt vara till idag. Efter ett

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 2/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

möte mellan Colin Greenwood och EMI:s A&R-representant på skivbutiken där Greenwood arbetade, skrev On a
Friday på ett kontrakt för sex album med skivbolaget under sena 1991.[17] På begäran av EMI bytte bandet namn till
”Radiohead”, vilket togs från låten ”Radio Head” från Talking Heads-albumet True Stories (1986).[17]

1992–95: Pablo Honey, The Bends och tidiga framgångar

Radiohead spelade in sin debututgivning, EP:n Drill, med Chris Hufford och
Bryce Edge vid Courtyard Studios. EP:n släpptes i maj 1992, och gjorde inget
större intryck på topplistorna. Bandet anlitade då Paul Kolderie och Sean
Slade, som tidigare arbetat med de amerikanska indiebanden Pixies och
Dinosaur Jr., för att producera deras debutalbum, som spelades in under en
kort period 1992 i en studio i Oxford.[13] Resulterande i utgivningen av singeln
BBC Radio 1 svartlistade singeln
”Creep” senare samma år började Radiohead uppmärksammas i den brittiska
”Creep”, då den ansågs vara ”för
musikpressen, vilket inte bara var till deras fördel. NME beskrev dem som ”en
deprimerande”.
ryggradslös ursäkt till ett rockband”,[en 1][19] och ”Creep” svartlistades av BBC
Radio 1 då den ansågs vara ”för deprimerande”.[20]

Radiohead släppte debutalbumet Pablo Honey i februari 1993. Det nådde

som högst en 22:a-placering på den brittiska albumlistan, och ”Creep”
tillsammans med dess efterföljande singlar ”Anyone Can Play Guitar” och
”Stop Whispering” lyckades inte bli några större hits. ”Pop Is Dead”, en
singel som släpptes utan att medverka på något album, sålde lika dåligt.
Vissa kritiker jämförde bandets tidiga stil med vågen av grungemusik
under det tidiga 1990-talet, och gav de smeknamnet ”Nirvana-lite”,[21] och
Pablo Honey misslyckades med att göra ett intryck, såväl kritiskt som
kommersiellt, då det först släpptes.[19] Trots delade influenser med
gitarrdrivna akter, och viss uppmärksamhet för Yorkes falsettsång,
turnerade Radiohead endast till brittiska universitet och klubbar.[22]

Under de första månaderna 1993 började Radiohead dra till sig lyssnare
på annat håll. ”Creep” hade spelats flitigt på israelisk radio av den
inflytelserike diskjockeyn Yoav Kutner, och i mars, efter att låten blivit en
hit i landet, blev Radiohead inbjudna till Tel Aviv för att för första gången
hålla en livespelning utanför Storbritannien.[23] Vid ungefär samma
tidpunkt började den alternativa San Francisco-baserade radiokanalen R.E.M-sångaren Michael Stipe har
KITS spela ”Creep”. Så småningom började ett antal andra radiostationer sagt sig vara ett stort fan av
längs USA:s västkust att göra samma sak. Vid tiden att Radiohead Radiohead.
påbörjade sin första turné i Nordamerika i juni 1993, spelades
musikvideon till ”Creep” dagligen på MTV.[17] Låten nådde på en
andraplacering på den amerikanska topplistan Modern Rock Tracks, gick in på de lägre placeringarna på Top 40-
poplistan, och nådde till slut nummer 7 på den brittiska singellistan efter att EMI omlanserat låten i september samma
år.[24]

Singelns oväntade uppmärksamhet i USA resulterade i att EMI blev tvungna att komma på nya
marknadsföringsplaner, vilket ledde till att bandet åkte fram och tillbaka mellan kontinenterna, och spelade över 150
konserter under 1993.[22] De stora påfrestningarna av den plötsliga succén i och med att Pablo Honey-turnén
utökades till sitt andra år ledde nästan till att bandet splittrades.[25] Bandmedlemmarna beskrev förhållandena under
turnén som svåra att anpassa sig till, och sade mot slutet att de ”fortfarande spelar samma låtar som [de hade] spelat
in två år tidigare… som att vara fast i en tidsresa,”[en 2] då de var ivriga med att börja arbeta på nya låtar.[26]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 3/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

Radiohead började arbeta på sitt andra album 1994, och anställde då veteranproducenten John Leckie från Abbey
Road Studios. Förväntningarna var höga att de skulle leverera en uppföljare som skulle matcha succén med
”Creep”.[27] Då bandmedlemmarna överrepeterat materialet kändes inspelningarna något obekväma.[28] Då de sökte
ett miljöombyte började de turnera i östra Asien, Australasien och Mexiko som ett försök att dämpa påfrestningarna,
vilket ledde till att de fann ett större självförtroende när de framförde sin musik live.[28] I samband med att han blev
besvärad av den ökade berömmelsen blev Yorke besviken av att vara ”på spetsen av den sexiga, kaxiga, MTV-
ögongodis-livsstilen”[en 3] han kände att han hjälpte till med att sälja till världen.[29]

Bandets reaktion blev EP- och singelutgivningen My Iron Lung under sena 1994, som markerade en vändning mot det
större djupet som de siktade på med sitt andra album.[30] Då den marknadsfördes genom alternativa radiostationer
såld singeln bättre än vad som förväntats, och för första gången antogs det att bandet hade funnit en lojal
beundrarskara.[31] Efter att de introducerat ett antal låtar under turnén, avslutade Radiohead inspelningen av det
andra studioalbumet vid årets slut, och släppte The Bends i mars 1995. Albumet drevs av tydliga gitarriff och en
graciös atmosfär från bandets tre gitarrister, och med ett större användande av keyboards än i debutalbumet.[13] Det
erhöll också godare recensioner för både låtskrivandet och framförandet.[19]

Medan Radiohead sågs som outsiders till den britpop-scen som dominerade medias uppmärksamhet vid den tiden,
ledde The Bends till bandets efterlängtade framgångar i hemlandet,[18] samtidigt som singlar som ”Fake Plastic Trees”,
”High and Dry”, ”Just”, och ”Street Spirit (Fade Out)” tog sig in på de brittiska topplistorna; den sistnämnda låten
placerade Radiohead för första gången på en top fem-placering. 1995 började Radiohead igen turnera i Nordamerika
och Europa, denna gången tillsammans med R.E.M, en av deras tidigare influenser och ett av dåtidens största
rockband.[26] Uppmärksamheten som skapades av bandets berömda fans, såsom Michael Stipe, tillsammans med
distinkta musikvideor för ”Just” och ”Street Spirit (Fade Out)”, hjälpte till att bibehålla Radioheads popularitet utanför
Storbritannien.

Radioheads växande fanbase var dock otillräcklig för att de skulle lyckas repetera den kommersiella globala succén de
hade med ”Creep”. ”High and Dry” blev en blygsam hit, men The Bends nådde som högst en 88:e-placering på den
amerikanska albumlistan, vilket än idag kvarstår som bandets lägsta placering på den listan.[32] Radiohead var dock
nöjda med albumets mottagande. Jonny Greenwood sade: ”Jag tror att vändpunkten för oss kom ungefär nio till tolv
månader efter att The Bends släpptes och den började medverka på folks [best of]-listor vid årets slut. Det är när det
började kännas som att vi hade gjort rätt val med att vara ett band.”[en 4][33]

1996–98: OK Computer, berömmelse och kritiska hyllningar

I slutet av 1995 hade Radiohead redan spelat in en av låtarna till det
som senare skulle bli deras nästa album. ”Lucky”, som släpptes som
singel för att främja välgörenhetsalbumet The Help Album,[34] kom
som ett resultat av en kortvarig session med Nigel Godrich, en ung
ljudtekniker som hade assisterat vid inspelningarna av The Bends
samt producerat en av bandets B-sidor, ”Talk Show Host”, 1996.
Bandet bestämde sig för att producera nästa album med hjälp av
Godrich, och började arbeta i början av 1996. I juli samma år hade de
hunnit spela in fyra låtar i sin repetitionsstudio, Canned Applause, ett
renoverat äppelskjul i närheten av Didcot, Oxfordshire.[35]

I augusti 1996 turnerade Radiohead som förband till Alanis Biljett till en av Radioheads konserter i
Morissette, med syftet att finslipa sina nya låtar innan de avslutade Blackpool 1997.
inspelningen av albumet. De återupptog senare till inspelningarna,
fortfarande inte i någon traditionell musikstudio, utan istället i St.
Catherine’s Court, en herrgård från 1400-talet nära Bath, Somerset.[36] Inspelningstillfällena beskrevs som
avslappnade, där bandet spelade under hela dagarna, spelade in låtar i olika rum, samt lyssnade på The Beatles, DJ

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 4/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

Shadow, Ennio Morricone och Miles Davis för inspiration.[13][33] Radiohead bidrog med ”Talk Show Host”, likväl som
den nyligen inspelade låten ”Exit Music (For a Film)”, till Baz Luhrmanns tolkning av Romeo + Juliet senare samma
år. Den större delen av resten av albumet färdigställdes mot slutet av 1996, och i mars 1997 var albumet färdigmixat
och bearbetat.

Radiohead släppte sitt tredje album, OK Computer, i juni 1997. Albumet bestod till största delen av melodiska
rocklåtar, men innehöll också låtar där bandet experimenterade med olika strukturer och som influerades av mera
ambient musik, avantgarde och electronica, vilket fick tidningen Rolling Stone att kalla albumet ett ”fantastisk
konststycke inom konstnärlig rock.”[en 5][37]
Radiohead förnekade allt samröre med den progressiva rock-genren.
Kritiker under mitten av 90-talet började dock jämföra bandets musik med Pink Floyd, ett band vars tidiga verk varit
en stor influens för Greenwoods gitarrspel vid den tiden. Vissa jämförde tematiken i OK Computer med Pink Floyds
bästsäljare The Dark Side of the Moon (1973).[38][39][40] Thom Yorke hävdade dock att albumets texter inspirerats av
dåtidens ”snabbhet” i världen. Yorkes sångtexter, som ändrade form drastiskt, hade uttryckt något som en tidning
kallade ”slutet-på-milleniet-blues” (”end-of-the-millennium blues”)[41] till skillnad från The Bends mer personliga
låtar. OK Computer möttes av ett stort kritiskt erkännande, och Yorke medgav att han var ”överraskad att det fick den
reaktion det fick. Ingen av oss visste över huvud taget om den var bra eller dålig. vad som verkligen chockade mig var
faktumet att folk faktiskt fattade allt, alla strukturer och ljud och atmosfären vi försökte skapa.”[en 6][42]

OK Computer var bandets första album att ta sig upp på förstaplatsen på den brittiska albumlistan, vilket innebar att
Radiohead gjorde kommersiell succé över hela världen. Bortsett från att det placerades högst som nummer 21 på den
amerikanska albumlistan, möttes albumet av ett stort mainstreamerkännande i USA, och resulterade i bandets första
Grammys: En vinst för ”Bästa alternativa album” och en nominering för ”Årets album”.[43] ”Paranoid Android”,
”Karma Police” och ”No Surprises” släpptes som singlar från albumet, av vilka ”Karma Police” var mest framgångsrik
internationellt.[24]

Utgivningen av OK Computer följdes av världsturnén ”Against Demons”. Grant Gee, som regisserat musikvideon till
”No Surprises”, följde med bandet och filmade turnén. Materialet släpptes sedan som en dokumentär 1999 med
namnet Meeting People Is Easy.[44] Filmen porträtterar bandets missöden med musikindustrin och pressen, och visar
bandets ”burnout” som skedde från deras första turnédatum under mitten av 1997, som fortsatte till mitten av 1998,
nästan ett år senare.[13] Filmen är också känd för att ha dokumenterat tidiga versioner av låtar som antingen släpptes
flera år senare, eller som aldrig givits ut, såsom ”How to Disappear Completely”, ”Life in a Glasshouse”, ”I Will” och
”Nude”. Filmen gick upp på olika festivaler under, såsom 1999 års upplaga av Maryland Film Festival, och gick upp i
begränsad upplaga på biografer i utvalda städer. Under samma tid släppte bandet också musikvideosamlingen 7
Television Commercials, såväl som två EP-skivor: Airbag / How Am I Driving? och No Surprises/Running from
Demons, som innefattade B-sidorna till singlarna från OK Computer.

1999–2001: Kid A, Amnesiac och ändrat sound

Radiohead var till störst del inaktiva efter turnén som varade mellan
1997 och 1998; vid dess slutskede var deras enda offentliga
framträdande vid en Amnesty International-konsert i Paris.[45] Yorke
medgav senare att bandet var mycket nära att splittras under den
perioden, och att han hade utvecklat en svår depression.[46] Under
tidiga 1999 började Radiohead arbeta på det som skulle komma att bli
uppföljaren till OK Computer. Trots att det inte längre fanns någon
särskild press eller ens en deadline från skivbolaget, var spänningarna Jonny Greenwood har använt ett stort
vid denna tidpunkt höga. Bandmedlemmarna hade alla olika visioner antal instrument, såsom detta klockspel,
för Radioheads framtid, och Yorke led av skrivkramp, vilket under livekonserter och inspelningar.
influerade honom mot en mer abstrakt och fragmenterad form av
låtskrivande.[46] Radiohead isolerade sig själva tillsammans med

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 5/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

producenten Nigel Godrich i olika studior i Paris, Köpenhamn, och Gloucester, samt i sin nybyggda studio i Oxford. Så
småningom kom medlemmarna överens om den nya musikaliska inriktningen, och omgrupperade de instrumentella
rollerna inom bandet.[21] I april 2000, nästan 18 månader senare, färdigställdes Radioheads inspelningar.[46]

I oktober 2000 släppte Radiohead sitt fjärde album, Kid A, det första av två album som kom att bli resultat av dessa
inspelningar. Snarare än att vara en stilistisk uppföljare till OK Computer präglades Kid A av en mer minimalistisk och
strukturerad stil, med större instrumentell variation. Instrument som användes var till exempel Ondes Martenot,
förprogrammerade elektroniska beats, stråkar, och jazzinstrument.[46] Albumet gick upp som nummer ett i många
länder, inklusive USA, där dess första placering på Billboard-listan gav Radioheads första förstaplacering i landet, och
var det första brittiska album att bli nummer ett i USA sedan Spice Girls 1996.[47] Succén tillskrevs ett antal olika
faktorer; bland annat marknadsföring, att albumet läckts på fildelningsnätverket Napster ett antal månader innan den
officiella utgivningen, samt till de höga förväntningarna som följde den enorma succén med OK Computer.[48][49][50]
Det släpptes förvisso inga singlar från Kid A, dock släpptes låtarna ”Optimistic” och ”Idioteque” som promosinglar,
som spelades flitigt på olika radiostationer. Det släpptes också en serie korta delar av musikvideor, även kallade
”blips”, på olika musikkanaler, såväl som gratis på internet.[51] Bandmedlemmarna hade läst Naomi Kleins bok om
antiglobalisering, No Logo, under inspelningarna, och bestämde sig då för att fortsätta turnera i Europa under
sommaren 2000 i ett specialbyggt tält fritt från reklam och dylikt. De promotade också Kid A med tre utsålda
konserter i Nordamerika.[51]

Kid A vann en Grammy för ”Bästa alternativa album”, samt en nominering i kategorin ”Årets album” under tidiga
2001. Det fick ta emot både kritik och hyllningar inom olika indiekretsar för att ha anammat en musikalisk
undergroundstil; vissa brittiska mainstreamkritiker såg Kid A som ett ”kommersiellt självmordsbrev”, och stämplade
det som ”avsiktligt komplicerat” och som en längtan tillbaka till bandets tidigare stil.[18][19] Radioheads fans var lika
splittrade; bortsett från de som stod bestörta och förbryllade fanns det många som såg albumet som bandets bästa
verk dittills.[29][52] Yorke förnekade dock att Radiohead hade menat att undvika de kommersiella förväntningarna, och
sade att ”jag blev verkligen, verkligen chockad av hur dåligt [Kid A] sågs som… eftersom musiken inte är så svår att
greppa. Vi försöker inte vara svåra… Vi försöker faktiskt kommunicera, men någonstans längs vägen verkar vi bara
göra en massa människor förbannade… Vad vi gör är inte så pass avancerat.”[en 7][18]

I juni 2001 släpptes albumet Amnesiac, som innehöll ytterligare låtar från inspelningarna till Kid A. Radioheads
musikaliska stil på dessa låtar var liknande den blandning av de elektroniska och jazzliknande influenser som tidigare
visats på Kid A, dock mer gitarrdrivet. Albumet kom att bli en världssuccé, såväl kritiskt som kommersiellt, och
toppade den brittiska albumlistan, nådde nummer två i USA, blev nominerad till en Grammy samt till Mercury Music
Prize.[19][47] Efter att Amnesiac släppts drog bandet ut på en världsturné, som sträckte sig över Nordamerika, Europa
och Japan. Medan ”Pyramid Song” och ”Knives Out”, Radioheads första utgivna butikssinglar sedan 1998, gjorde ett
blygsamt intryck, och ”I Might Be Wrong” planerades bli albumets tredje singel, ledde turnén till Radioheads första
livealbum. I Might Be Wrong: Live Recordings, som släpptes i november 2001, innehöll framföranden av sju låtar
från Kid A och Amnesiac, samt den tidigare outgivna akustiska låten ”True Love Waits”.

2002–04: Hail to the Thief och uppbrott från EMI

Under juli och augusti 2002 turnerade Radiohead i Portugal och Spanien, där de spelade ett antal nyskrivna låtar. De
ägnade sedan två veckor i en studio i Los Angeles tillsammans med Nigel Godrich till att spela in nytt material, och
spelade in ett ytterligare antal låtar i Oxford, där bandet fortsatte arbeta ända inpå nästa år. Radioheads medlemmar
beskrev inspelningsprocessen som avslappnad, till skillnad från de med påfrestande inspelningssessionerna till Kid A
och Amnesiac.[12] Bandets sjätte album, Hail to the Thief, släpptes i juni 2003. Albumet innehöll blandade sound från
hela bandets karriär, såväl som en kombination av gitarrdriven rock med elektroniska influenser samt dagsaktuella
texter av Yorke.[53] Hail to the Thief möttes av en kommersiell succé. Det gick direkt upp som listetta i Storbritannien,
munner tre på Billboard-listan, och kom sedan att sälja platina i Storbritannien och guld i USA. Albumets singlar:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 6/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

”There There”, ”Go to Sleep” och ”2 + 2 = 5”, spelades alla relativt mycket på moderna rockstationer. Vid Grammy
Awards 2003 blev Radiohead igen nominerade i kategorin ”Bästa alternativa album”, medan producenten Godrich och
teknikern Darrel Thorp vann pris i kategorin ”Best Engineered Album”.[54]

Yorke förnekade anklagelserna om att titeln Hail to the Thief skulle vara en kommentar till det kontroversiella
presidentvalet i USA 2000, och förklarade att han först hört frasen i en diskussion om amerikanska politiker under
1800-talet på BBC Radio 4.[12] Yorke sade att hans texter hade påverkats av nyhetsrapporteringar om krig under 2001
och 2002 och ”känslan att vi går in i en tid av intolerans och rädsla där styrkan att uttrycka oss själva i en demokrati
och få våra röster hörda tagits ifrån oss”[en 8][55] men sade att ”[Radiohead] skrev inte ett protestalbum, vi skrev inte
ett politiskt album.”[en 9][12] Efter utgivningen av Hail to the Thief drog Radiohead ut på en världsturné i maj 2003,
vilket inkluderade att vara huvudakt vid Glastonburyfestivalen. Turnén avslutades i maj 2004 med ett framträdande
på Coachellafestivalen. Under turnéns gång släppte bandet COM LAG (2plus2isfive), en EP innehållande den största
delen av bandets B-sidor vid den tiden.

2005–08: In Rainbows, soloarbete och ”betala vad ni vill”

När turnén som följde Hail to the Thief var avslutad gjorde Radiohead ett
tillfälligt avbrott, för att ge bandmedlemmarna möjlighet att tillbringa mer tid
med sina respektive familjer. Yorke släppte sitt solodebutalbum The Eraser
2006, medan Jonny Greenwood arbetade med soundtracks till filmerna
Bodysong (2004) och There Will Be Blood (2007).[56][57]

Radiohead började arbeta på sitt sjunde album i februari 2005.[57] I september

samma år spelade bandet in låten ”I Want None of This” till
välgörenhetsalbumet Help!: A Day in the Life. Albumet såldes online, och trots
att den inte släpptes som singel blev ”I Want None of This” den mest
nedladdade låten på albumet.[58] Radiohead hade redan påbörjat inspelningen
av deras nästa album på egen hand, och senare med producenten Spike Stent.
Efter att ha turnerat i Europa och Nordamerika och under turnéns gång
debutspelat 13 nya låtar återgick de dock till arbetet med Nigel Godrich mot
slutet av 2006 i London, Oxford och ett antal platser runtom i Somerset,
Thom Yorke under en konsert
England.[59] Arbetet avslutades i juni 2007 och inspelningarna mastrades med Radiohead 2006.
nästföljande månad.[60]

Radioheads sjunde studioalbum, In Rainbows, släpptes som digital nedladdning genom bandets hemsida i oktober
2007, där kunderna fick betala den summa de själva ansåg var lämplig (”pay what you want”), vilket också innebar att
man i praktiken egentligen inte behövde betala alls; allt som stod på hemsidan var ”det är upp till dig” (”it's up to
you”).[61] Efter att bandets så plötsligt annonserat utgivningen av albumet, endast tio dagar innan den släpptes, fick
deras ovanliga försäljningsstrategi stor uppmärksamhet inom musikindustrin.[62] Under första dagen efter att albumet
släppts rapporterades det att 1,2 miljoner nedladdningar sålts.[63] Bandets managers hade dock inte släppt några
officiella försäljningssiffror utan hävdade att internetdistributionen endast var till för att skynda på den kommande
butiksförsäljningen av albumet.[64] Colin Greenwood beskrev internetlanseringen som ett sätt att undvika de mer
”normativa spellistorna” och ”ansträngda formaten” inom radio och TV, och försäkrade fansen världen över att de
skulle få uppleva musiken samtidigt och förebygga att materialet läcks innan utgivningsdatumet för den fysiska
utgåvan.[65] O'Brien sade att strategin att släppa albumet på egen hand resulterade i att det såldes färre exemplar, men
att de tjänade mer pengar.[66] En ”discbox”, innehållande en andra skiva från inspelningarna, vinyl- och CD-
versionerna av albumet, samt en inbunden bok med konstverk såldes och skickades ut under slutet av 2007.[67]

In Rainbows släpptes i fysiskt format i Storbritannien i december 2007 på XL Recordings, och i Nordamerika i januari
2008 på TBD Records,[67] och blev listettor i både Storbritannien och USA.[68][69] Albumets försäljningssuccé i USA –
efter att ha varit tillgängligt i månader som gratis nedladdning – var Radioheads största framgång på topplistorna i

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 7/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

det landet sedan Kid A, medan det blev deras femte album att gå upp
som nummer ett i Storbritannien. Under det första året såldes In
Rainbows i över tre miljoner exemplar.[70] In Rainbows erhöll också
extremt positiva recensioner, bland de bästa under hela Radioheads
karriär; kritiker hyllade albumet för att ha ett mer lättförståeligt
sound och att texterna hade en mer personlig prägel än de tidigare
albumen.[71] Albumet nominerades till Mercury Music Prize, och kom
till att vinna 2009 års Grammy för ”Bästa alternativa album”.
Produktionsteamet bakom albumet vann också en Grammy för ”Best
Boxed or Special Limited Edition Package”, medan Radiohead själva
för tredje gången nominerades för en Grammy i kategorin ”Årets
album”. Förutom tre andra nomineringar till bandet själva
nominerades också Nigel Godrichs produktionsarbete, samt
[72]
musikvideon till ”House of Cards”.

Radiohead släppte ett antal singlar från In Rainbows. Den första,

Jonny Greenwood under en konsert i
”Jigsaw Falling into Place”, släpptes i Storbritannien i januari
Barcelona 2008.
2008.[73] Den andra singeln från albumet, ”Nude”, gick upp som
nummer 37 på Billboard Hot 100-listan, som Radioheads första låt
att gå upp på den listan sedan ”High and Dry” 1995, samt deras första top 40-hitsingel i USA sedan ”Creep”.[24]
Radiohead fortsatte lansera låtar från In Rainbows som singlar och musikvideor; i juli släppte de en digitalt filmad
video för ”House of Cards”.[74] ”House of Cards”, tillsammans med ”Bodysnatchers”, gick upp som radiosinglar. I
september annonserade bandet en fjärde singel, ”Reckoner”, samt en remixtävling liknande den de anordnade för
”Nude”.[75] I april 2008 lanserade Radiohead W.A.S.T.E. Central, en social plattform för Radioheadfans.[76]

EMI släppte ett greatest hitsalbum, Radiohead: The Best Of, i juni 2008.[77] Sammanställningen gjordes utan att
Radiohead hade något att säga till om, och innehöll bara låtar från tiden då bandet hade skivkontrakt med EMI, vilket
utlöpte efter lanseringen av Hail to the Thief. Yorke uttryckte sitt missnöje å Radioheads vägnar: ”Vi har inte direkt
haft några hits så vad exakt är syftet med detta? … Det är en bortkastad möjlighet som ifall vi hade stått bakom, och
velat göra det, hade kunnat bli bra.”[en 10][78]

Från mitten av 2008 till tidiga 2009 turnerade Radiohead i Nordamerika, Europa, Japan och Sydamerika, till förmån
för In Rainbows. Bandet var huvudakt vid Reading and Leeds Festivals i augusti 2009.[63][79][80]

2009–2012: The King of Limbs, två trummisar och scenkollaps i Toronto

I maj 2009 påbörjade Radiohead nya inspelningar med Godrich.[81] I augusti samma år släppte bandet två singlar från
dessa inspelningstillfällen via sin hemsida: ”These Are My Twisted Words”,[82] och ”Harry Patch (In Memory Of”, en
hyllning till Harry Patch, den siste överlevande brittiska soldaten som stridit i första världskriget, vars intäkter
donerades till British Legion.[83][84]

Radioheads enda konsert 2010 spelades i vid Henry Fonda-teatern i Los Angeles, till förmån för Oxfam. Biljetterna
auktionerades ut och samlade ihop över en halv miljon US dollar till förmån för en insamling till offren till
Jordbävningen i Haiti 2010.[85] Den 30 augusti samma år släppte Selway sitt debutsoloalbum, Familial. I december
släppted en hemmagjord video från Radioheads Oxfam-framträdande via Youtube och torrent med Radioheads stöd
och en bifogad ”betala vad ni vill”-länk vars intäkter donerades tukk Oxfam.[86] I september 2010 släppte Radiohead
ljudinspelningar från sitt framträdande i Prag 2009, för att användas i en annan konsertvideo skapad av bandets
fans.[87][88] Radiohead for Haiti- och Live in Praha-videorna recenserades av mainstreammedia och beskrevs som
exempel på bandets öppenhet gentemot fansen, och deras positiva inställning till icke-kommersiell
[89][90]
internetdistribution.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 8/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

Radiohead avslutade inspelningarna av sitt åttonde album i januari 2011.[65] Albumet The King of Limbs
annonserades på Alla hjärtans dag och gavs självständigt ut den 18 februari 2011 genom Radioheads hemsida.[91] Det
följdes av butikslanseringen av albumet CD- och vinylformat i mars, samt ett exklusivt ”newspaper album” i maj.[92]
Albumet sålde uppskattningsvis mellan 300 000 och 400 000 exemplar genom bandets webbplats;[93]
butiksversionen gick upp på en sjätteplats på Billboard 200-listan i USA, där den sålde i 69 000 exemplar första
veckan.[94] I Storbritannien gick albumet upp på en sjundeplacering på den brittiska albumlistan, och sålde i 33 469
exemplar under första veckan.[95] Efter den noggranna inspelningen och den relativt traditionella rock-konstellationen
på In Rainbows ägnade Radiohead en med ”spontan” process till att utveckla The King of Limbs, där de bland annat
samplade sina egna tidigare inspelningar med turntables.[93][96] The King of Limbs möttes av positiv kritik från de
flesta musikkritiker, och fick en Metacritic-poäng på 80, vilket indikerar ”generellt goda recensioner” (”generally
favorable reviews”).[97] Albumet nominerades i fem kategorier under Grammy Awards 2012: ”Bästa alternativa
album”, ”Best Boxed or Special Limited Edition Package”, ”Bästa kortmusikvideo” (för ”Lotus Flower”), ”Bästa
rockframträdande” (”Lotus Flower”), samt ”Bästa rocklåt” (”Lotus Flower”).[98] Två låtar som inte fanns med på The
King of Limbs, men som togs fram under samma inspelningsprocess, ”Supercollider” och ”The Butcher”, släpptes som
singlar den 16 april 2011.[99] En serie remixer av låtar från The King of Limbs av olika artister sammanställdes på
remixalbumet TKOL RMX 1234567, som släpptes i september 2011.[100]

För att kunna framföra det mycket komplexa rytmiska King of Limbs-
materialet live anställde Radiohead Clive Deamer, turnétrummis i
Portishead, och spelade in en andra From the Basement-spelning,
som senare släpptes som The King of Limbs: Live from the Basement
i december 2011.[101] Från inspelningen utgavs också ”The Daily Mail
/ Staircase”, en singel med dubbel A-sida, som släpptes som digital
nedladdning den 19 december 2011.[102] Deamer medverkade
återkommande gånger under Radioheads framträdanden. Selway
kommenterade uppsättningen med två trummisar med: ”Det var
fascinerande. En spelade på det traditionella viset, medan en nästan
Turnétrummisen i Portishead, Clive
härmade en trummaskin. Det var 'push and pull', som en barnlek,
Deamer, fotograferad 2011, medverkade
verkligen intressant.”[en 11][103]
Den 24 juni gjorde Radiohead ett
på Radioheads King of Limbs-turné
överraskningsframträdande under 2011 års upplaga av under 2012.
Glastonburyfestivalen, där de framförde låtar från The King of Limbs
inför publik för första gången.[104] I september samma år spelade de
under två tillfällen vid Roseland Ballroom i New York,[105] och gjorde ett antal amerikanska TV-framträdanden,
inklusive ett en timme långt specialavsnitt av The Colbert Report,[106] samt vid säsongspremiären av Saturday Night
Live.[107] I februari 2012 påbörjade Radiohead sin första utökade turné i Nordamerika på fyra år, som inkluderade
spelningar i USA, Kanada och Mexiko.[108]

Den 16 juni 2012, en timme före insläppet skulle börja på Downsview Park i Toronto, som skulle vara Radioheads sista
konsert under turnén i Nordamerika, kollapsade taket över platsens tillfälliga scen. Trumteknikern Scott Johnson
avled i olyckan, och ytterligare tre medlemmar i Radioheads teknikerteam skadades. Kollapsen förstörde också den
största delen av bandets ljusshow, såväl som många av deras instrument. Inga bandmedlemmar befann sig på scenen.
Konserten ställdes in och turnédatumen i Europa sköts upp.[109][110][111][112][113][114] Efter att ha lagt om datumen för
turnén hyllade Radiohead Johnson, såväl som teknikerna, under deras nästa konsert i Nîmes, Frankrike i juli.[115]
Yorke skrev sedan att de lyckades avsluta turnén efter kollapsen var deras ”största prestation hittills.”[116] I juni 2013
stämde Ontario Ministry of Labour Live Nation Canada Inc, Live Nation Ontario Concerts GP Inc, Optex Staging &
Services Inc samt en ingenjör på 13 punkter, under The Occupational Health and Safety Act. Rättegången inleddes den
27 juni 2013 vid Ontario Court of Justice i Toronto.[117]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 9/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

Under turnén i USA i mitten av 2012 tillbringade Radiohead en dag i en inspelningsstudio tillsammans med den före
detta White Stripes-gitarristen Jack White, och arbetade på två nya låtar. I april 2013 sade Yorke att låtarna var en
”oavslutad hemläxa”.[118]

2013–nutid: Avbrott, vidare soloarbete och A Moon Shaped Pool

Efter King of Limbs-turnén, under vilken Radiohead framförde ett
antal nya låtar,[119] gjorde bandet ett nytt avbrott. I februari 2013
släppte Yorke och Godrich studioalbumet Amok, med sitt band Atoms
for Peace.[120] Den 11 februari 2014 släppte Radiohead
mobilapplikationen Polyfauna, för Android- och iOS-telefoner.
Applikationen är ett ”experimentellt samarbete” mellan Radiohead
och Universal Everything, en brittisk studio för digital konst, och
består av musikaliska och bildliga element från The King of
Limbs.[121] Den 26 september samma år släppte Yorke sitt andra
soloalbum, Tomorrow's Modern Boxes,[122] och den 7 oktober släppte
Selway sitt andra soloalbum, Weatherhouse. Jonny Greenwood gjorde
soundtracket till filmen Inherent Vice, som släpptes i oktober 2014;
soundtracket innehåller bland annat en ny version av den tidigare
outgivna Radiohead-låten ”Spooks”, som framförs av Greenwood
tillsammans med två medlemmar från Supergrass.[123] 2015 bidrog
även Yorke med ett soundtrack, Subterranea, som användes till en
installation av Radihead-konstverket The Panic Office i Sydney, Paul Thomas Anderson regisserade
musikvideon till ”Daydreaming”. Han har
Australien.[124]
tidigare samarbetat med Jonny
I februari 2015 sade Selway till webbtidningen Drowned in Sound att Greenwood i skapandet av filmmusik till
ett flertal av hans filmer.
Radiohead arbetat med ett nytt album från september till julen 2014,
och skulle återgå till arbetet i mars 2015.[125] Samma månad uttalade
sig Greenwood till Pitchfork att Radiohead bytt metod igen, och att de numerade ”arbetade begränsat” och använde
”väldigt gammal och väldigt ny teknologi” tillsammans.[126] I oktober 2015 rapporterades det att Radiohead stämt sitt
tidigare skivbolag Parlophone, med härledning till nedladdningar av deras tidigare låtar.[127]

På juldagen 2015 släppte Radiohead låten ”Spectre” via streamingtjänsten Soundcloud. Låten skrevs till James Bond-
filmen med samma namn, men användes aldrig i filmen. Enligt Yorke ”fungerade det inte, men det blev ändå något av
vårt eget som vi älskar väldigt mycket.”[en 12][128] I mars 2016 annonserade Radiohead en världsturné planerad mellan
maj och oktober samma år, med konserter bokade i Europa, Nordamerika och Japan.[129] Senare samma månad
berättade Stanley Donwood att han, tillsammans med bandet, hade arbetat en tid i södra Frankrike, men att det
kommande albumet ännu inte var färdigställt.[130]

Den 3 maj 2016 släpptes låten ”Burn the Witch”, som kom att bli den första singeln från det nya albumet, tillsammans
med en stop motion-animerad musikvideo.[131] Redan tre dagar senare, den 6 maj, släppte Radiohead den
efterföljande singeln ”Daydreaming”, med en musikvideo regisserad av Paul Thomas Anderson.[132] Musikvideon till
”Daydreaming” visades även i 35 mm-film på utvalda biografer.[133] Radioheads nionde studioalbum, A Moon Shaped
Pool, släpptes digitalt den 8 maj 2016, och i fysiskt format genom XL Recordings den 17 juni samma år.[132] Det nya
albumet innehåller ett antal låtar som skrivits flera år tidigare. Bland dessa låtar hittas bland annat ”True Love Waits”,
som antas ha skrivits tidigare än 1995, som spelats in med kör- och stråkarrangemang av London Contemporary
Orchestra,[134] samt slagverk av Clive Deamer.[135]

En turné efterföljande A Moon Shaped Pool påbörjades i maj 2016, återigen tillsammans med Deamer. Under turnén
höll bandet konserter i Europa, Nordamerika och Japan.[136][137] Den 11 juni samma år tillkännagav Radiohead ”Live
From a Moon Shaped Pool”, vilket ägde rum i ett antal skivbutiker runt om i världen den 17 juni 2016. Bandets fans

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 10/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

kunde då delta i en ”dagslång ljudström från bandet”,[en 13]

såväl som tävlingar, ”instruktiv konst”, samt andra
[138]
aktiviteter.

Stil och låtskrivande

Bland Radioheads tidigaste influenser
finner man band och artister som
Queen, Pink Floyd och Elvis Costello,
postpunkband såsom Joy Division,
Siouxsie and the Banshees och
Magazine, samt en del av 1980-talets
alternativa rockband såsom R.E.M,
Pixies, The Smiths och Sonic
[13][17][29][139] R.E.M (vänster) och Pink Floyd (höger) har varit stora influenser.
Youth. Under mitten av
1990-talet började Radiohead ta till sig
några av hip hopens
inspelningsmetoder, då de inspirerades mycket av samplingsarbetet hos DJ Shadow.[13] Det blev också intresserade av
användandet av datorer för att generera ljud.[140] Andra artister som gruppen inspirerades av var Miles Davis och
Ennio Morricone, tillsammans med rockgrupper från 1960-talet såsom The Beatles och The Beach Boys, samt Phil
Spectors ”wall of sound”-produktioner till olika tjejgrupper.[13][33] Jonny Greenwod nämnde också kompositören
Krzysztof Penderecki som en inspiration till soundet på OK Computer.[33] Den elektroniska musiken i Kid A och
Amnesiac inspirerades av Thom Yorkes beundran för datorgenererad musik.[21] Under denna period influerades
bandet också av olika jazz-akter, såsom Charles Mingus, Alice Coltrane och Miles Davis, men också av 1970-talets
krautrockband såsom Can och Neu!.[141] Jonny Greenwoods intresse för 1900-talets klassiska musik visade sig också,
då influenserna från Penderecki och Olivier Messiaen var tydliga: I flera låtar på Kid A, och senare album, använder
Greenwood en ondes Martenot, ett tidigt elektroniskt instrument som populariserades av Messiaen.[17]

Medan de arbetade på Hail to the Thief lade Radiohead på nytt betoningen vid mer gitarrdriven rock.[53] Sedan
inspelningen av In Rainbows påbörjades har Radiohead nämnt en varierande skara av elektroniska, experimentella,
hip hop- och rockmusiker som influenser, såsom Björk, M.I.A, Liars, Modeselektor och Spank Rock.[142][143] Sedan de
lämnade sitt huvudsakliga skivbolag har bandmedlemmarna intervjuats mindre och mindre, och lägger istället ofta
upp ”office charts” över sina favoritlåtar för tillfället på sin blogg Dead Air Space. 2011 förnekade Yorke att Radiohead
någonsin medvetet siktat på att ändra musikalisk inriktning eller att göra ”experimentell musik”, och sade att bandet
”konstant konsumerade musik” och att en varierande skara musiker alltid influerar deras arbete.[144]

Sedan bildandet har den både musikaliska och textmässiga frontmannen varit Thom Yorke. Trots att Yorke står
ansvarig för nästan alla låttexter är låtskrivandet en samarbetsprocess, och det har sagts i intervjuer att alla
bandmedlemmarna har olika roller i låtskrivandet.[46] Som ett resultat av detta tillskrivs ofta låtarna ”Radiohead”,
istället för en enskild låtskrivare. Kid A/Amnesiac-inspelningarna skapade en ändring i Radioheads musikaliska stil,
och en än mer radikal förändring i bandets arbetsmetod.[46][145] Sedan övergången från mer traditionell rockmusik till
en större vikt på elektroniska ljud har medlemmarna allt eftersom blivit mer flexibla och byter nu regelbundet
instrument beroende på vad låten kräver.[46] På Kid A och Amnesiac spelade Yorke keyboard och elbas, medan Jonny
Greenwood ofta spelade ondes Martenot snarare än gitarr, basisten Colin Greenwood arbetade med samplingen, och
O'Brien och Selway koncentrerade sig på trummaskkiner och digital manipulation av musiken, och fann genom detta
olika sätt att införliva sina respektive förstainstrument, gitarr och percussion, i det nya soundet.[46] De mer
avslappnade inspelningssessionerna till Hail to the Thief ledde till en annan gruppdynamik inom bandet. Yorke i
samband med det att ”[hans] makt inom bandet var totalt obalanserad och [att han] skulle omstörta alla andras makt
till vilket pris som helst. Men… det är faktiskt mer sunt nu, demokratiskt sett, än vad det brukade vara.”[en 14][146]

Samarbeten
https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 11/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

Radiohead har bibehållit en nära relation till flera återkommande medarbetare sedan början av karriären.
Skivproducenten Nigel Godrich gjorde sig känd med Radiohead, då han arbetade med bandet som ljudtekniker sedan
The Bends, och senare som bandets producent på alla sex studioalbum sedan OK Computer.[147] Han har utnämnts till
bandets ”sjätte medlem”, i likhet med när George Martin kallades för den ”femte beatlen”.[147] Den grafiska designern
Stanley Donwood mötte Thom Yorke medan de båda studerade konst vid universitetet, och har sedan 1994
tillsammans med Yorke producerat alla Radioheads albumomslag och visuella konstverk.[148]

Doonwood och Yorke vann 2002 en Grammy för sin specialversion av Amnesiac, paketerad som en biblioteksbok.[148]
Dilly Gent har varit ansvarig för alla Radioheads musikvideor sedan OK Computer, och hjälper dem att hitta en
lämplig regissör till varje projekt.[149] Sedan Radiohead startades har Andi Watson varit bandets ljus- och
scenregissör, och har designat de visuella faktorerna under Radioheads livekonserter, såsom den koldioxidneutrala
”LED-skogen” under In Rainbows-turnén.[150] Bandets ansvarige livetekniker, Pete Clements, eller ”Plank”, har
arbetat med bandet sedan innan The Bends med att se över instrumentens inställningar innan studioinspelningar och
liveframträdanden.[13]

Medlemmar
Colin Greenwood – elbas, keyboard, percussion (1985–nutid)
Jonny Greenwood – gitarr, keyboard, ondes Martenot, analoga synthesizers, trummor (1985–nutid)
Ed O'Brien – gitarr, percussion, bakgrundssång, trummor (1985–nutid)
Philip Selway – trummor, percussion, bakgrundssång (1985–nutid)
Thom Yorke – sång, gitarr, keyboard, piano, elbas (1985–nutid)

Livemedlemmar

Clive Deamer – trummor, percussion, bakgrundssång (2011–nutid)

Diskografi
Pablo Honey (1993)
The Bends (1995)
OK Computer (1997)
Kid A (2000)
Amnesiac (2001)
Hail to the Thief (2003)
In Rainbows (2007)
The King of Limbs (2011)
A Moon Shaped Pool (2016)

Referenser

Noter
best-album-of-the-past-25-years.html. Läst 2 juni
1. ^ Erlewine, Stephen Thomas. "OK Computer" (http:// 2015.
www.allmusic.com/album/ok-computer-collectors-seri
3. ^ James Tapper (17 april 2005). ”Radiohead's album
es-r1493832). Allmusic. Läst 31 januari 2012
best of all time - OK? (http://www.dailymail.co.uk/tvsh
2. ^ ”Radiohead's OK Computer named best album of owbiz/article-345256/Radioheads-album-best-time--
the past 25 years (http://www.telegraph.co.uk/culture/ OK.html)” (på engelska). Daily Mail.
music/music-news/8219786/Radioheads-OK-Comput http://www.dailymail.co.uk/tvshowbiz/article-
er-named-best-album-of-the-past-25-years.html)” (på 345256/Radioheads-album-best-time--OK.html. Läst
engelska). The Telegraph. 22 december 2010. 2 juni 2015.
http://www.telegraph.co.uk/culture/music/music-
4. ^ Emma Jonathan (5 mars 2011). ”BBC Worldwide
news/8219786/Radioheads-OK-Computer-named-
takes exclusive Radiohead performance to the world

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 12/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia
(http://www.bbc.co.uk/pressoffice/bbcworldwide/world
widestories/pressreleases/2011/05_may/radiohead.s
html)” (på engelska). BBC Press Office.
http://www.bbc.co.uk/pressoffice/bbcworldwide/worldwid
Läst 2 juni 2015.
5. ^ ”Radiohead gun for Beatles' Revolver” (http://news.
bbc.co.uk/2/hi/entertainment/908638.stm). BBC
News. 3 september 2000.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/908638.stm.
Läst 28 september 2008.
6. ^ ”Radiohead — In Rainbows Is Overwhelming
Critics Choice for Top Album” (http://www.contactmus
ic.com/news.nsf/story/in-rainbows-is-overwhelming-cr
itics-choice-for-top-album_1053848). Radiohead —
In Rainbows Is Overwhelming Critics Choice for Top
Album. Contact Music. 18 december 2007.
http://www.contactmusic.com/news.nsf/story/in-
rainbows-is-overwhelming-critics-choice-for-top-
album_1053848. Läst 3 oktober 2009.
7. ^ Bonnie Stiernberg (29 april 2011). ”The 50 Best
British Artists of All Time (http://www.pastemagazine.
com/blogs/lists/2011/04/pastes-50-favorite-british-arti
sts-of-all-time.html?p=5)” (på engelska). Paste.
http://www.pastemagazine.com/blogs/lists/2011/04/past
50-favorite-british-artists-of-all-time.html?p=5. Läst 2
juni 2015.
8. ^ ”100 Greatest Guitarists: Jonny Greenwood” (http://
www.rollingstone.com/music/lists/100-greatest-guitari
sts-20111123/jonny-greenwood-20111122). 100
Greatest Guitarists: Jonny Greenwood. Rolling
Stone. http://www.rollingstone.com/music/lists/100-
greatest-guitarists-20111123/jonny-greenwood-
20111122. Läst 12 februari 2014.
9. ^ ”100 Greatest Singers: Thom Yorke” (http://www.roll
ingstone.com/music/lists/100-greatest-singers-of-all-ti
me-19691231/thom-yorke-20101202). 100 Greatest
Singers: Thom Yorke. Rolling Stone.
http://www.rollingstone.com/music/lists/100-greatest-
singers-of-all-time-19691231/thom-yorke-20101202.
Läst 12 februari 2014.
10. ^ ”The Greatest Artists of All Time: 73) Radiohead (ht
tp://www.rollingstone.com/music/lists/100-greatest-art
ists-of-all-time-19691231/radiohead-19691231)”.
Rolling Stone. 22 april 2005.
http://www.rollingstone.com/music/lists/100-greatest-
artists-of-all-time-19691231/radiohead-19691231.
Läst 3 oktober 2008.
11. ^ ”Green Day Named Top Artists Of The Decade By
Rolling Stone Readers” (http://www.mtv.com/news/art
icles/1627912/green-day-named-top-artists-decade-b
y-rolling-stone-readers.jhtml). MTV News.
http://www.mtv.com/news/articles/1627912/green-
day-named-top-artists-decade-by-rolling-stone-
readers.jhtml. Läst 28 september 2014.
12. ^ [a b c d] McLean, Craig (14 juli 2003). ”Don't worry,
be happy (http://www.smh.com.au/articles/2003/06/1
3/1055220766407.html)”. The Sydney Morning
Herald.
http://www.smh.com.au/articles/2003/06/13/105522076
Läst 25 december 2007.
13. ^ [a b c d e f g h i j] Randall, Mac (1 april 1998). ”The
Golden Age of Radiohead”. Guitar World.
14. ^ Lewis, Luke (24 mars 2013). ”This Is What
Radiohead Looked Like In The ’80s” (http://www.buzz
feed.com/lukelewis/this-is-what-radiohead-looked-like
-in-the-80s). Buzzfeed.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead
http://www.buzzfeed.com/lukelewis/this-is-what-
radiohead-looked-like-in-the-80s. Läst 24 juni 2013.
15. ^ Jones, Lucy (26 mars 2013). ”9 Photos Of Artists
Before They Hit The Big Time” (http://www.nme.com/
blogs/nme-blogs/9-photos-of-artists-before-they-hit-th
e-big-time). NME. http://www.nme.com/blogs/nme-
blogs/9-photos-of-artists-before-they-hit-the-big-time.
Läst 24 juni 2013.
16. ^ Clarke, Martin (5 maj 2006). Radiohead: Hysterical
and Useless. Plexus. ISBN 0-85965-383-8
17. ^ [a b c d e f g] Ross, Alex (20 augusti 2001). ”The
Searchers (https://web.archive.org/web/2008021405
3947/http://www.therestisnoise.com/2004/04/mahler_
1.html)”. The New Yorker. Arkiverad från originalet (ht
tp://www.newyorker.com/archive/2001/08/20/010820f
a_FACT1) den 14 februari 2008.
https://web.archive.org/web/20080214053947/http://ww
Läst 16 mars 2011.
18. ^ [a b c d] Kent, Nick (1 juni 2001). ”Happy now?”.
Mojo.
19. ^ [a b c d e] ”Radiohead: The right frequency (http://ne
ws.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/1182725.stm)”. BBC
News. 22 februari 2001.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/1182725.stm.
Läst 24 november 2007.
20. ^ ”Creepshow”. Melody Maker. 19 december 1992.
21. ^ [a b c] Smith, Andrew (1 oktober 2000). ”Sound and
Fury (https://web.archive.org/web/20031226112721/h
ttp://observer.guardian.co.uk/life/story/0%2C6903%2
C375564%2C00.html)”. The Observer (London).
Arkiverad från originalet (http://observer.guardian.co.
uk/life/story/0,6903,375564,00.html) den 26
december 2003.
https://web.archive.org/web/20031226112721/http://obs
Läst 17 mars 2007.
22. ^ [a b] ”Radiohead gigography: 1993” (http://www.gre
enplastic.com/gigography/index.php?year=1993).
Radiohead gigography: 1993. Green Plastic
Radiohead.
http://www.greenplastic.com/gigography/index.php?
year=1993.
23. ^ Rubinstein, Harry (20 januari 2009). ”The
Radiohead — Israel connection (https://web.archive.
org/web/20090515111700/http://israelity.com/2009/0
1/20/the-radiohead-israel-connection/)”. israelity.com.
Arkiverad från originalet (http://israelity.com/2009/01/
20/the-radiohead-israel-connection/) den 15 maj
2009.
https://web.archive.org/web/20090515111700/http://isra
radiohead-israel-connection/.
24. ^ [a b c] ”Radiohead: Artist Chart History (http://www.b
illboard.com/artist/277326/radiohead/chart)” (på
engelska). Billboard.
http://www.billboard.com/artist/277326/radiohead/chart.
Läst 30 maj 2015.
25. ^ Richardson, Andy (9 december 1995). ”Boom!
Shake The Gloom!”. NME.
26. ^ [a b] Harding, Nigel (1995). ”Radiohead's Phil
Selway (https://web.archive.org/web/2007081010150
4/http://www.westnet.com/consumable/1995/May08.1
995/revradio.html)”. consumable.com. Arkiverad från
originalet (http://www.westnet.com/consumable/1995/
May08.1995/revradio.html) den 10 augusti 2007.
https://web.archive.org/web/20070810101504/http://ww
Läst 28 maj 2007.
13/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia
27. ^ Black, Johnny (1 juni 2003). ”The Greatest Songs
Ever! Fake Plastic Trees (https://web.archive.org/we
b/20070409000921/http://blender.com/guide/articles.
aspx?id=824)”. Blender. Arkiverad från originalet (htt
p://www.blender.com/guide/articles.aspx?id=824) den
9 april 2007.
https://web.archive.org/web/20070409000921/http://ble
id=824. Läst 15 april 2007.
28. ^ [a b] Randall, Mac (12 september 2000). Exit Music:
The Radiohead Story. Delta. sid. 127–134. ISBN 0-
385-33393-5
29. ^ [a b c] Reynolds, Simon (juni 2001). ”Walking on
Thin Ice”. The Wire.
30. ^ Mallins, Steve (1 april 1995). ”Scuba Do”. Vox
magazine.
31. ^ Randall, Mac (12 september 2000). Exit Music: The
Radiohead Story. Delta. sid. 98–99. ISBN 0-385-
33393-5
32. ^ ”Radiohead: Biography” (http://www.rollingstone.co
m/music/artists/radiohead/biography). Rolling Stone.
http://www.rollingstone.com/music/artists/radiohead/bio
Läst 20 januari 2009.
33. ^ [a b c d] DiMartino, Dave (2 maj 1997). ”Give
Radiohead to Your Computer”. LAUNCH.
34. ^ Courtney, Kevin (17 maj 1997). ”Radiohead calling
(http://www.irishtimes.com/newspaper/weekend/199
7/0517/97051700184.html)”. The Irish Times.
http://www.irishtimes.com/newspaper/weekend/1997/05
Läst 24 december 2007.
35. ^ Glover, Adrian (1 augusti 1997). ”Radiohead —
Getting More Respect”. Circus.
36. ^ ”The All-Time 100 albums (http://www.time.com/tim
e/2006/100albums/0,27693,OK_Computer,00.html)”.
Time. 13 november 2006.
http://www.time.com/time/2006/100albums/0,27693,OK
Läst 11 mars 2007.
37. ^ Mark Kemp (10 juli 1997). ”OK Computer | Album
Reviews” (http://www.rollingstone.com/music/albumre
views/ok-computer-19970710). Rolling Stone.
http://www.rollingstone.com/music/albumreviews/ok-
computer-19970710. Läst 26 oktober 2011.
38. ^ Reising 2005, s. 208–211
39. ^ Griffiths 2004, s. 109
40. ^ Buckley 2003, s. 843
41. ^ ”Subterranean Aliens”. Request Magazine. 1
september 1997.
42. ^ ”Renaissance Men”. Select. december 1997.
43. ^ ”Screen Source presents: The 40th Annual
Grammy Awards” (https://web.archive.org/web/19981
201040406/http://www.amug.org/~scrnsrc/grammys_
98.html). Screen Source. amug.com. 27 februari
1998. Arkiverad från originalet (http://www.amug.org/
~scrnsrc/grammys_98.html) den 1 december 1998.
https://web.archive.org/web/19981201040406/http://ww
Läst 20 november 2007.
44. ^ Deming, Mark (20 november 2007). ”Meeting
People is Easy (1999) (http://movies.nytimes.com/mo
vie/177943/Meeting-People-is-Easy/overview)”. The
New York Times.
http://movies.nytimes.com/movie/177943/Meeting-
People-is-Easy/overview. Läst 20 november 2007.
45. ^ ”Art for Amnesty” (https://web.archive.org/web/2007
1030120709/http://www.artforamnesty.org/view_artis
t.php?id=32). Art for Amnesty. Arkiverad från
https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead
originalet (http://www.artforamnesty.org/view_artist.ph
p?id=32) den 30 oktober 2007.
https://web.archive.org/web/20071030120709/http://ww
id=32. Läst 22 december 2007.
46. ^ [a b c d e f g h] Eccleston, Danny (1 oktober 2000).
Q.
47. ^ [a b] ”US Success for Radiohead” (http://news.bbc.c
o.uk/2/hi/entertainment/1389135.stm). BBC News. 14
juni 2001.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/1389135.stm.
Läst 22 mars 2007.
48. ^ Evangelista, Benny (12 oktober 2000). ”CD Soars
After Net Release: Radiohead's 'Kid A' premieres in
No. 1 slot (http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?fil
e=/chronicle/archive/2000/10/12/BU108599.DTL&typ
e=tech_article)”. San Francisco Chronicle.
http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?
file=/chronicle/archive/2000/10/12/BU108599.DTL&type
Läst 17 mars 2007.
49. ^ Menta, Richard (28 oktober 2000). ”Did Napster
Take Radiohead's New Album to Number 1?”. MP3
Newswire.
50. ^ Oldham, James (24 juni 2000). ”Radiohead — Their
Stupendous Return”. NME.
51. ^ [a b] Zoric, Lauren (22 september 2000). ”I think I'm
meant to be dead”. The Guardian.
52. ^ ”Kid A by Radiohead (http://www.metacritic.com/mu
sic/artists/radiohead/kida)”. Metacritic.
http://www.metacritic.com/music/artists/radiohead/kida.
Läst 20 maj 2007.
53. ^ [a b] ”Radiohead: Hail to the Thief (2003): Reviews
(http://www.metacritic.com/music/artists/radiohead/ha
iltothethief?q=hail%20to%20the%20thief)”. Metacritic.
http://www.metacritic.com/music/artists/radiohead/hailto
q=hail%20to%20the%20thief. Läst 17 mars 2007.
54. ^ ”Rock on the Net: 45th Annual Grammy Awards (htt
p://www.rockonthenet.com/archive/2003/grammys.ht
m)”. rockonthenet.com. 23 februari 2003.
http://www.rockonthenet.com/archive/2003/grammys.htm
Läst 22 november 2007.
55. ^ Sutcliffe, Phil (8 juni 2003). ”Radiohead heeds the
alarms (http://articles.latimes.com/2003/jun/08/entert
ainment/ca-sutcliffe8)”. The Los Angeles Times.
http://articles.latimes.com/2003/jun/08/entertainment/ca
sutcliffe8.
56. ^ ”Radiohead retooled” (http://www.theglobeandmail.
com/arts/radiohead-retooled/article711010/).
Radiohead retooled.
http://www.theglobeandmail.com/arts/radiohead-
retooled/article711010/. Läst 1 juni 2015.
57. ^ [a b] O'Brien, Ed (21 augusti 2005). ”Here we go” (ht
tps://web.archive.org/web/20051031112530/http://ww
w.radiohead.com/deadairspace/index.php?a=65).
Dead Air Space. Radiohead. Arkiverad från originalet
(http://www.radiohead.com/deadairspace/index.php?
a=65) den 31 oktober 2005.
https://web.archive.org/web/20051031112530/http://www
a=65. Läst 23 december 2007.
58. ^ ”Rush to download War Child album (http://news.bb
c.co.uk/1/hi/entertainment/music/4238542.stm)”. BBC
News. 12 september 2005.
http://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/music/4238542
Läst 19 oktober 2007.
59. ^ Marshall, Julian (2 oktober 2007). ”Radiohead:
Exclusive Interview”. NME.
14/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia
60. ^ ”Radiohead mastering seventh album in New York
(http://www.nme.com/news/radiohead/29715)”. NME.
16 juli 2007.
http://www.nme.com/news/radiohead/29715.
61. ^ Tyrangiel, Josh (1 oktober 2007). ”Radiohead Says:
Pay What You Want (http://www.time.com/time/arts/ar
ticle/0,8599,1666973,00.html)”. Time.
http://www.time.com/time/arts/article/0,8599,1666973,0
Läst 11 januari 2009.
62. ^ Byrne, David (18 november 2007). ”David Byrne
and Thom Yorke on the Real Value of Music (http://w
ww.wired.com/entertainment/music/magazine/16-01/f
f_yorke?currentPage=all)”. Wired.
http://www.wired.com/entertainment/music/magazine/16
01/ff_yorke?currentPage=all. Läst 6 januari 2008.
63. ^ [a b] Brandle, Lars (18 oktober 2007). ”Radiohead
Returning to the Road in 2008 (https://web.archive.or
g/web/20080208234628/http://www.billboard.com/arti
cles/news/1047969/radiohead-returning-to-the-road-i
n-2008)”. Billboard.com. Arkiverad från originalet (htt
p://www.billboard.com/articles/news/1047969/radiohe
ad-returning-to-the-road-in-2008) den 8 februari
2008.
https://web.archive.org/web/20080208234628/http://ww
returning-to-the-road-in-2008. Läst 21 december
2007.
64. ^ Edgecliffe-Johnson, Andrew (11 oktober 2007).
”Radiohead MP3 release a tactic to lift CD sales”.
Financial Times.
65. ^ [a b] Colin Greenwood (13 september 2010). ”Set
yourself free (https://www.indexoncensorship.org/201
0/09/radiohead-copyright-freespeech-music/)” (på
engelska). Index on Censorship.
https://www.indexoncensorship.org/2010/09/radiohead-
copyright-freespeech-music/. Läst 1 juni 2015.
66. ^ The Colbert Report. Comedy Central, New York
City. 26 september 2011.
67. ^ [a b] Grossberg, Josh (6 november 2007). ”Fans
Shortchanging Radiohead's Rainbows? (http://www.e
online.com/news/56660/fans-shortchanging-radiohea
d-s-rainbows)”. eonline.com.
http://www.eonline.com/news/56660/fans-
shortchanging-radiohead-s-rainbows.
68. ^ Griffiths, Peter (6 januari 2008). ”Radiohead top
album chart” (http://uk.reuters.com/article/domesticN
ews/idUKL063195120080106). Reuters.
http://uk.reuters.com/article/domesticNews/idUKL06319
Läst 7 januari 2008.
69. ^ Cohen, Jonathan (9 januari 2008). ”Radiohead
Nudges Blige From Atop Album Chart (https://web.ar
chive.org/web/20080212015339/http://www.billboard.
com/articles/news/1046867/radiohead-nudges-blige-f
rom-atop-album-chart)”. Billboard. Arkiverad från
originalet (http://www.billboard.com/articles/news/104
6867/radiohead-nudges-blige-from-atop-album-chart)
den 12 februari 2008.
https://web.archive.org/web/20080212015339/http://ww
nudges-blige-from-atop-album-chart. Läst 9 januari
2008.
70. ^ ”Radiohead: In Rainbows (2007): Reviews (http://w
ww.metacritic.com/music/artists/radiohead/inrainbow
s)”. Metacritic.
http://www.metacritic.com/music/artists/radiohead/inrain
Läst 6 november 2007.
71. ^ Kreps, Daniel (15 oktober 2008). ”Radiohead
Publishers Reveal "In Rainbows" Numbers (http://ww
https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead
w.rollingstone.com/rockdaily/index.php/2008/10/15/ra
diohead-publishers-reveal-in-rainbows-numbers/)”.
Rolling Stone.
http://www.rollingstone.com/rockdaily/index.php/2008/10
publishers-reveal-in-rainbows-numbers/. Läst 7
november 2008.
72. ^ Hedley, Caroline (9 februari 2009). ”Grammy
Awards 2009: British artists dominate Los Angeles
ceremony (http://www.telegraph.co.uk/culture/music/
4566240/Grammy-Awards-2009-British-artists-domin
ate-Los-Angeles-ceremony.html)”. The Daily
Telegraph (UK).
http://www.telegraph.co.uk/culture/music/4566240/Gram
Awards-2009-British-artists-dominate-Los-Angeles-
ceremony.html. Läst 11 februari 2009.
73. ^ ”Radiohead's 'In Rainbows' to be released on CD
this year (http://www.nme.com/news/radiohead/3239
3)”. NME. 8 november 2007.
http://www.nme.com/news/radiohead/32393. Läst 19
november 2007.
74. ^ Dodson, Sean (17 juli 2008). ”Is Radiohead the
latest band to go open source? (http://www.guardian.
co.uk/technology/2008/jul/17/opensource.google)”.
The Guardian (UK).
http://www.guardian.co.uk/technology/2008/jul/17/opens
Läst 27 september 2008.
75. ^ Dead Air Space (23 september 2008). ”Reckoner
remix” (https://web.archive.org/web/2008092522463
6/http://www.radiohead.com/deadairspace/index.ph
p?c=428). Reckoner remix. Radiohead.com.
Arkiverad från originalet (http://www.radiohead.com/d
eadairspace/index.php?c=428) den 25 september
2008.
https://web.archive.org/web/20080925224636/http://ww
c=428. Läst 27 september 2008.
76. ^ Hannaford, Katherine (7 april 2008). ”Radiohead
launches social networking site for gossip about
Thom's hair, Waste-Central” (http://www.techdigest.t
v/2008/04/theyve_already.html). Radiohead launches
social networking site for gossip about Thom's hair,
Waste-Central. Tech Digest.
http://www.techdigest.tv/2008/04/theyve_already.html.
Läst 18 februari 2015.
77. ^ ”Radiohead to release 'Best Of' compilation” (http://
www.nme.com/news/radiohead/35609). NME. UK. 3
april 2008.
http://www.nme.com/news/radiohead/35609. Läst 3
april 2008.
78. ^ Reynolds, Simon (9 maj 2008). ”Yorke slams
Radiohead 'Best Of' LP” (http://www.digitalspy.co.uk/
music/a95605/yorke-slams-radiohead-best-of-lp.htm
l?rss). Digital Spy.
http://www.digitalspy.co.uk/music/a95605/yorke-
slams-radiohead-best-of-lp.html?rss. Läst 27
september 2008.
79. ^ ”Reading and Leeds 2009 line-up” (http://www.nme.
com/news/readingleeds-festival/43738). NME.COM.
30 mars 2009.
http://www.nme.com/news/readingleeds-
festival/43738. Läst 28 september 2014.
80. ^ ”Radiohead, por primera vez en Buenos Aires” (htt
p://www.lanacion.com.ar/nota.asp?
nota_id=1069354). Radiohead, por primera vez en
Buenos Aires. La Nación. 13 november 2008.
http://www.lanacion.com.ar/nota.asp?
nota_id=1069354. Läst 14 januari 2009.
15/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia
81. ^ Lindsay, Andrew (18 maj 2009). ”Radiohead begin
recording new album” (https://web.archive.org/web/2
0090703112006/http://stereokill.net/2009/05/18/radio
head-begin-recording-new-album/). Radiohead begin 92.
recording new album. Stereokill.net. Arkiverad från
originalet (http://stereokill.net/2009/05/18/radiohead-b
egin-recording-new-album/) den 3 juli 2009.
https://web.archive.org/web/20090703112006/http://ster 93.
begin-recording-new-album/. Läst 18 maj 2009.
82. ^ Lindsay, Andrew (17 augusti 2009), "Radiohead
officially release 'These Are My Twisted Words' (htt 94.
p://archive.is/http://stereokill.net/2009/08/17/radiohea
d-officially-release-these-are-my-twisted-words/)",
Stereokill.net. Läst 31 oktober 2010
83. ^ ”Harry Patch (In Memory Of)” (http://www.radiohea
d.com/deadairspace/?a=495). Harry Patch (In
Memory Of). Radiohead.com.
http://www.radiohead.com/deadairspace/?a=495.
Läst 5 augusti 2009.
84. ^ Harris, John (6 augusti 2009). ”Radiohead's 95.
farewell to old first world war soldier in song (http://w
ww.guardian.co.uk/music/2009/aug/06/radiohead-son
g-harry-patch)”. The Guardian (UK).
http://www.guardian.co.uk/music/2009/aug/06/radiohea
song-harry-patch. Läst 6 augusti 2009.
85. ^ Kramer, Anna (8 februari 2010). ”Musicians for
Oxfam: Radiohead, will.i.am, and more” (https://firstp 96.
erson.oxfamamerica.org/2010/02/musicians-for-oxfa
m-radiohead-will-i-am-and-more/). oxfamamerica.org.
https://firstperson.oxfamamerica.org/2010/02/musicians
for-oxfam-radiohead-will-i-am-and-more/. Läst 7 97.
januari 2011.
86. ^ Roberts, Randall (28 december 2010). ”Video: View
the full Radiohead for Haiti benefit concert online,
compiled from fan footage (http://latimesblogs.latime
s.com/music_blog/2010/12/radiohead-for-haiti-full-vid
eo-from-fonda.html)”. Los Angeles Times. 98.
http://latimesblogs.latimes.com/music_blog/2010/12/rad
for-haiti-full-video-from-fonda.html. Läst 7 januari
2011.
87. ^ ”Radiohead-Approved, Fan-Shot Concert Movie
Released” (http://pitchfork.com/news/39935-radiohea
d-approved-fan-shot-concert-movie-released/).
Radiohead-Approved, Fan-Shot Concert Movie
Released. Pitchfork.com. 2 september 2010. 99.
http://pitchfork.com/news/39935-radiohead-
approved-fan-shot-concert-movie-released/. Läst 4
september 2010.
88. ^ ”'Radiohead in Prague' official page” (http://radiohe
ad-prague.nataly.fr/). 'Radiohead in Prague' official 100.
page. 23 augusti 2010. http://radiohead-
prague.nataly.fr/. Läst 4 september 2010.
89. ^ Michaels, Sean (1 september 2010). ”’Radiohead
lend their music to fan-made live DVD’ (http://www.gu
ardian.co.uk/music/2010/sep/01/radiohead-fan-made
-live-film)”. The Guardian (UK).
http://www.guardian.co.uk/music/2010/sep/01/radiohead
fan-made-live-film. Läst 4 september 2010. 101.
90. ^ ”Radiohead help fans 'bootleg' their own gig” (http://
www.nme.com/news/radiohead/52847). NME. UK. 3
september 2010.
http://www.nme.com/news/radiohead/52847. Läst 4
september 2010.
91. ^ Swash, Rosie (19 februari 2011). ”Radiohead
release The King of Limbs (http://www.guardian.co.u
k/music/musicblog/2011/feb/18/radiohead-king-of-lim
https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead
bs-live)”. The Guardian (UK).
http://www.guardian.co.uk/music/musicblog/2011/feb/18
king-of-limbs-live. Läst 18 februari 2011.
^ Swash, Rosie (14 februari 2011). "Radiohead to
release new album this Saturday" (http://www.guardia
n.co.uk/music/2011/feb/14/radiohead-new-album).
(på engelska) The Guardian. Läst 16 februari 2011.
^ [a b] David Fricke (26 april 2012). ”Radiohead
Reconnect – How the most experimental band in
music learned to rock again”. Rolling Stone (115).
^ Caulfield, Keith (6 april 2011). ”Britney Spears
Snares Sixth No. 1 on Billboard 200 with 'Femme
Fatale' (http://www.billboard.com/articles/news/4721
90/britney-spears-snares-sixth-no-1-on-billboard-200-
with-femme-fatale)”. Billboard (Los Angeles:
Prometheus Global Media).
http://www.billboard.com/articles/news/472190/britney-
spears-snares-sixth-no-1-on-billboard-200-with-
femme-fatale. Läst 20 april 2011.
^ Jones, Alan (3 april 2011). ”Adele claims album
record but loses to Lopez in singles” (http://www.musi
cweek.com/story.asp?sectioncode=1&storycode=104
4784&c=1). Music Week. United Business Media.
http://www.musicweek.com/story.asp?
sectioncode=1&storycode=1044784&c=1. Läst 20
april 2011.
^ ”Versus Ed O'Brien” (http://www.bbc.co.uk/iplayer/e
pisode/b016g0qp/Zane_Lowe_Versus_Ed_OBrien/).
BBC. 3 november 2011.
http://www.bbc.co.uk/iplayer/episode/b016g0qp/Zane_L
^ ”The King of Limbs Reviews, Ratings, Credits, and
More at Metacritic” (http://www.metacritic.com/music/t
he-king-of-limbs). The King of Limbs Reviews,
Ratings, Credits, and More at Metacritic. Metacritic.
http://www.metacritic.com/music/the-king-of-limbs.
Läst 20 april 2011.
^ ”Nominess and Winners” (https://www.webcitation.o
rg/5ugg4pB5Y?url=http://www.grammy.com/nominee
s). Nominess and Winners. Grammy.com. 1
december 2011. Arkiverad från originalet (http://www.
grammy.com/nominees) den 3 december 2010.
https://www.webcitation.org/5ugg4pB5Y?
url=http://www.grammy.com/nominees. Läst 1
december 2011.
^ ”Record Store Day – Exclusive Product” (http://ww
w.recordstoreday.co.uk/exclusive-product.aspx).
Record Store Day – Exclusive Product.
http://www.recordstoreday.co.uk/exclusive-
product.aspx. Läst 16 april 2011.
^ Hyden, Steven (9 september 2011). ”Radiohead
remix album set for release in September” (http://ww
w.avclub.com/articles/radiohead-remix-album-set-for-
release-in-september,60151/). Radiohead remix
album set for release in September. A.V. Club.
http://www.avclub.com/articles/radiohead-remix-
album-set-for-release-in-september,60151/. Läst 10
september 2011.
^ ”Radiohead: From the Basement – on DVD and
BluRay” (https://web.archive.org/web/2011111006291
8/https://www.radiohead.com/deadairspace/111109/R
adiohead-From-the-Basement-on-DVD-and-BluRay).
Radiohead: From the Basement – on DVD and
BluRay. 9 november 2011. Arkiverad från originalet
(http://www.radiohead.com/deadairspace/111109/Rad
iohead-From-the-Basement-on-DVD-and-BluRay)
den 10 november 2011.
https://web.archive.org/web/20111110062918/https://ww
16/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia
From-the-Basement-on-DVD-and-BluRay. Läst 10
november 2011.
102. ^ ”Radiohead to release new singles The Daily Mail
and Staircase” (http://metro.co.uk/2011/12/13/radiohe
ad-to-release-new-singles-the-daily-mail-and-staircas
e-253852/). Radiohead to release new singles The 110.
Daily Mail and Staircase. Metro. 13 december 2011.
http://metro.co.uk/2011/12/13/radiohead-to-release-
new-singles-the-daily-mail-and-staircase-253852/.
Läst 21 augusti 2013. 111.
103. ^ ”Phil Selway and the evolution of rock drumming in
the digital age” (https://web.archive.org/web/2014111
0000743/http://monomusicmag.com/phil-selway-and-
the-evolution-of-rock-drumming-in-the-digital-age/).
Phil Selway and the evolution of rock drumming in
the digital age. Mono. 9 november 2014. Arkiverad 112.
från originalet (http://monomusicmag.com/phil-selway
-and-the-evolution-of-rock-drumming-in-the-digital-ag
e/) den 2014-11-10.
https://web.archive.org/web/20141110000743/http://mon
selway-and-the-evolution-of-rock-drumming-in-the-
digital-age/. Läst 9 november 2014.
113.
104. ^ ”Radiohead play ‘surprise’ Glastonbury show with
sixth member” (http://www.nme.com/news/radiohead/
57549). Radiohead play ‘surprise’ Glastonbury show
with sixth member. NME. 24 juni 2011.
http://www.nme.com/news/radiohead/57549. Läst 18
februari 2015.
105. ^ Fusilli, Jim (29 september 2011). ”Radiohead Rocks 114.
Roseland – Speakeasy – WSJ (http://blogs.wsj.com/s
peakeasy/2011/09/29/radiohead-rocks-roseland/)”.
The Wall Street Journal.
http://blogs.wsj.com/speakeasy/2011/09/29/radiohead-
rocks-roseland/. Läst 26 oktober 2011.
106. ^ Freeman, Hadley (27 september 2011). ”Radiohead 115.
deliver a few surprises on The Colbert Report” (http://
www.theguardian.com/music/2011/sep/27/radiohead-
colbert-report). Radiohead deliver a few surprises on
The Colbert Report. The Guardian.
http://www.theguardian.com/music/2011/sep/27/radiohe
colbert-report. Läst 5 december 2014.
107. ^ Anderson, Kyle (27 september 2011). ”Radiohead
drop woozy 'Lotus Flower' and 'Staircase' on 'SNL': 116.
What did you think?” (http://music-mix.ew.com/2011/0
9/26/radiohead-saturday-night-live-video-lotus-flower-
staircase/). Radiohead drop woozy 'Lotus Flower'
and 'Staircase' on 'SNL': What did you think?.
Entertainment Weekly. http://music-
mix.ew.com/2011/09/26/radiohead-saturday-night-
live-video-lotus-flower-staircase/. Läst 5 december
2014.
117.
108. ^ ”Touring 2012 – RADIOHEAD | Dead Air Space” (ht
tps://web.archive.org/web/20111109035703/http://radi
ohead.com/deadairspace/111107/touring-2012).
Touring 2012 – RADIOHEAD | Dead Air Space.
Radiohead. Arkiverad från originalet (http://radiohea
d.com/deadairspace/111107/Touring-2012) den 9
november 2011.
118.
https://web.archive.org/web/20111109035703/http://radi
2012. Läst 12 november 2011.
109. ^ ”Toronto stage collapse kills 1 before scheduled
Radiohead concert (https://web.archive.org/web/2012
0618070743/http://worldnews.msnbc.msn.com/_new
s/2012/06/16/12257113-toronto-stage-collapse-kills-1
-before-scheduled-radiohead-concert?lite)”. Msnbc.
16 juni 2012. Arkiverad från originalet (http://worldne
ws.msnbc.msn.com/_news/2012/06/16/12257113-tor
https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead
onto-stage-collapse-kills-1-before-scheduled-radiohe
ad-concert?lite) den 18 juni 2012.
https://web.archive.org/web/20120618070743/http://wor
toronto-stage-collapse-kills-1-before-scheduled-
radiohead-concert?lite.
^ ”Radiohead stage collapse 'kills one' in Canada” (ht
tp://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-1847483
5). BBC News. http://www.bbc.co.uk/news/world-us-
canada-18474835. Läst 28 september 2014.
^ ”Stage in Toronto collapses before sold-out
Radiohead concert” (http://edition.cnn.com/2012/06/1
6/world/americas/canada-stage-collapse/index.html).
CNN. 16 juni 2012.
http://edition.cnn.com/2012/06/16/world/americas/canad
stage-collapse/index.html. Läst 28 september 2014.
^ ”Radiohead 'shattered' by crew member's death” (ht
tp://www.cbc.ca/news/canada/toronto/story/2012/06/1
7/toronto-stage-collapse.html). CBC News. 17 juni
2012.
http://www.cbc.ca/news/canada/toronto/story/2012/06/1
stage-collapse.html. Läst 21 juni 2012.
^ ”Radiohead postpones more shows after stage
collapse” (http://www.cbc.ca/news/arts/story/2012/06/
21/toronto-radiohead-concerts-postponed-after-stage
-collapse.html). CBC News. 21 juni 2012.
http://www.cbc.ca/news/arts/story/2012/06/21/toronto-
radiohead-concerts-postponed-after-stage-
collapse.html. Läst 21 juni 2012.
^ ”Radiohead Postpones European Shows” (http://art
sbeat.blogs.nytimes.com/2012/06/21/radiohead-post
pones-european-shows/). New York Times (blog). 21
juni 2012.
http://artsbeat.blogs.nytimes.com/2012/06/21/radiohead
postpones-european-shows/. Läst 21 juni 2012.
^ Rolling Stone (11 juli 2012). ”Radiohead Honor Late
Drum Tech at First Show Since Stage Collapse |
Music News” (http://www.rollingstone.com/music/new
s/radiohead-honor-late-drum-tech-at-first-show-since-
stage-collapse-20120711). Rolling Stone.
http://www.rollingstone.com/music/news/radiohead-
honor-late-drum-tech-at-first-show-since-stage-
collapse-20120711. Läst 16 augusti 2012.
^ ”IAmA Atoms For Peace, Thom Yorke & Nigel
Godrich AMA” (http://www.reddit.com/r/IAmA/comme
nts/18rblj/iama_atoms_for_peace_thom_yorke_nigel
_godrich_ama/). IAmA Atoms For Peace, Thom
Yorke & Nigel Godrich AMA. Reddit. 18 februari
2013.
http://www.reddit.com/r/IAmA/comments/18rblj/iama_ato
Läst 3 januari 2014.
^ ”Live Nation, engineer charged in Radiohead stage
collapse (http://www.cbc.ca/news/canada/toronto/stor
y/2013/06/07/toronto-live-nation-ontario-ministry-of-la
bour-optex.html)”. CBC News. 7 juni 2013.
http://www.cbc.ca/news/canada/toronto/story/2013/06/0
live-nation-ontario-ministry-of-labour-optex.html. Läst
8 juni 2013.
^ ”Thom Yorke and Nigel Godrich on Atoms for
Peace, the State of Dance Music and What's Next for
Radiohead | Music News” (http://www.rollingstone.co
m/music/news/q-a-thom-yorke-and-nigel-godrich-on-
atoms-for-peace-the-state-of-dance-music-and-whats
-next-for-radiohead-20130423?page=2). Thom Yorke
and Nigel Godrich on Atoms for Peace, the State of
Dance Music and What's Next for Radiohead | Music
News. Rolling Stone. 23 april 2013.
http://www.rollingstone.com/music/news/q-a-thom-
17/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia
yorke-and-nigel-godrich-on-atoms-for-peace-the-
state-of-dance-music-and-whats-next-for-radiohead-
20130423?page=2. Läst 8 juni 2013.
119. ^ Jauregui, Andres (6 februari 2012). ”'Full Stop,' 127.
New Radiohead Song, Performed In Chicago
(VIDEO)” (http://www.huffingtonpost.com/2012/06/11/
new-radiohead-song-full-stop-chicago_n_1587378.ht
ml). 'Full Stop,' New Radiohead Song, Performed In
Chicago (VIDEO). Huffington Post.
http://www.huffingtonpost.com/2012/06/11/new-
radiohead-song-full-stop-chicago_n_1587378.html.
Läst 16 februari 2015.
120. ^ Petridis, Alexis (21 februari 2013). ”Atoms for 128.
Peace: Amok – review” (http://www.theguardian.com/
music/2013/feb/21/atoms-for-peace-amok-review).
The Guardian.
http://www.theguardian.com/music/2013/feb/21/atoms-
for-peace-amok-review. Läst 1 januari 2014.
121. ^ Carrie Battan (11 februari 2014). ”Radiohead
Release PolyFauna App” (http://pitchfork.com/news/5 129.
3922-radiohead-release-polyfauna-app/). Pitchfork
Media. http://pitchfork.com/news/53922-radiohead-
release-polyfauna-app/. Läst 11 februari 2014.
122. ^ Gordon, Jeremy (26 september 2014). ”Thom Yorke
Announces New Album Tomorrow's Modern Boxes |
News” (http://pitchfork.com/news/56876-thom-yorke-
announces-new-album-tomorrows-modern-boxes). 130.
Thom Yorke Announces New Album Tomorrow's
Modern Boxes | News. Pitchfork Media.
http://pitchfork.com/news/56876-thom-yorke-
announces-new-album-tomorrows-modern-boxes.
Läst 26 september 2014.
123. ^ Michaels, Sean (7 oktober 2014). ”Radiohead's
Jonny Greenwood hires Supergrass to cover
Inherent Vice track” (http://www.theguardian.com/mu
sic/2014/oct/07/radiohead-jonny-greenwood-supergr 131.
ass-spooks-cover-inherent-vice-track). Radiohead's
Jonny Greenwood hires Supergrass to cover
Inherent Vice track. The Guardian.
http://www.theguardian.com/music/2014/oct/07/radiohe
jonny-greenwood-supergrass-spooks-cover-inherent-
vice-track. Läst 15 oktober 2014.
124. ^ ”Thom Yorke produces new music for Australian
exhibition of Radiohead artwork | Music News | triple
j” (http://www.abc.net.au/triplej/musicnews/s4240562. 132.
htm). Thom Yorke produces new music for Australian
exhibition of Radiohead artwork | Music News | triple
j.
http://www.abc.net.au/triplej/musicnews/s4240562.htm.
Läst 2 juni 2015.
125. ^ Langham, Matt (4 februari 2015). ”DiS Meets
Radiohead's Philip Selway: "If it means something to
some people then that is success"” (http://drownedins 133.
ound.com/in_depth/4148661-dis-meets-radioheads-p
hilip-selway--if-it-means-something-to-some-people-t
hen-that-is-success). DiS Meets Radiohead's Philip
Selway: "If it means something to some people then
that is success". Drowned in Sound.
http://drownedinsound.com/in_depth/4148661-dis-
meets-radioheads-philip-selway--if-it-means-
something-to-some-people-then-that-is-success. Läst 134.
2 juni 2015.
126. ^ Gordon, Jeremy (26 februari 2015). ”Radiohead's
Jonny Greenwood Recording Album in India” (http://p
itchfork.com/news/58641-radioheads-jonny-greenwo
od-recording-album-in-india/). Radiohead's Jonny
Greenwood Recording Album in India. Pitchfork.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead
http://pitchfork.com/news/58641-radioheads-jonny-
greenwood-recording-album-in-india/. Läst 2 juni
2015.
^ ”Radiohead sue Parlophone, lawyers debate
possible impact | Complete Music Update” (http://ww
w.completemusicupdate.com/article/radiohead-sue-p
arlophone-lawyers-debate-possible-impact/).
Radiohead sue Parlophone, lawyers debate possible
impact | Complete Music Update.
http://www.completemusicupdate.com/article/radiohead
sue-parlophone-lawyers-debate-possible-impact/.
Läst 24 november 2015.
^ ”Radiohead reveal rejected theme for James Bond
film Spectre - BBC News” (http://www.bbc.com/news/
entertainment-arts-35178921) (på engelska).
Radiohead reveal rejected theme for James Bond
film Spectre - BBC News.
http://www.bbc.com/news/entertainment-arts-
35178921. Läst 17 december 2015.
^ ”Radiohead Announce World Tour | News |
Pitchfork” (http://pitchfork.com/news/63069-radiohea
d-announce-world-tour/?mbid=social_facebook) (på
engelska). Radiohead Announce World Tour | News |
Pitchfork. http://pitchfork.com/news/63069-radiohead-
announce-world-tour/?mbid=social_facebook. Läst 3
april 2016.
^ ”Inside the artwork: Radiohead art collaborator
Stanley Donwood talks 'In Rainbows' and LP9” (htt
p://diymag.com/2016/03/22/radiohead-in-rainbows-ne
w-album-lp9-stanley-donwood-interview) (på
engelska). Inside the artwork: Radiohead art
collaborator Stanley Donwood talks 'In Rainbows'
and LP9. http://diymag.com/2016/03/22/radiohead-in-
rainbows-new-album-lp9-stanley-donwood-interview.
Läst 3 april 2016.
^ Michael Hann (3 maj 2016). ”Radiohead: Burn the
Witch review – a return the world might have hoped
for (http://www.theguardian.com/music/musicblog/20
16/may/03/radiohead-burn-the-witch-review-the-kind-
of-return-the-world-might-have-hoped-for)” (på
engelska). The Guardian.
http://www.theguardian.com/music/musicblog/2016/may
burn-the-witch-review-the-kind-of-return-the-world-
might-have-hoped-for. Läst 9 maj 2016.
^ [a b] Amy Phillips och Jazz Monroe (6 maj 2016).
”Radiohead Announce New Album Release Date,
Share "Daydreaming" Video (http://pitchfork.com/new
s/65297-radiohead-announce-new-album-release-dat
e-share-daydreaming-video/)” (på engelska).
Pitchfork. http://pitchfork.com/news/65297-radiohead-
announce-new-album-release-date-share-
daydreaming-video/. Läst 9 maj 2016.
^ Noah Yoo (8 maj 2016). ”Radiohead's
"Daydreaming" Video is Being Played in Select Movie
Theaters (http://pitchfork.com/news/65330-radiohead
s-daydreaming-video-is-being-played-in-select-movie
-theaters/)” (på engelska). Pitchfork.
http://pitchfork.com/news/65330-radioheads-
daydreaming-video-is-being-played-in-select-movie-
theaters/. Läst 9 maj 2016.
^ Larson, Jeremy D.. ”Radiohead's A Moon Shaped
Pool: The 5 Most Important Things To Know” (http://pi
tchfork.com/thepitch/1140-radioheads-a-moon-shape
d-pool-the-5-most-important-things-to-know).
Radiohead's A Moon Shaped Pool: The 5 Most
Important Things To Know. Pitchfork.
http://pitchfork.com/thepitch/1140-radioheads-a-
18/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia
moon-shaped-pool-the-5-most-important-things-to-
know. Läst 12 maj 2016.
135. ^ ”Phil Selway and the evolution of rock drumming in
the digital age” (https://web.archive.org/web/2014111
0000743/http://monomusicmag.com/phil-selway-and-
the-evolution-of-rock-drumming-in-the-digital-age/).
Phil Selway and the evolution of rock drumming in
the digital age. Mono. 9 november 2014. Arkiverad
från originalet (http://monomusicmag.com/phil-selway
-and-the-evolution-of-rock-drumming-in-the-digital-ag 143.
e/) den 2014-11-10.
https://web.archive.org/web/20141110000743/http://mon144.
selway-and-the-evolution-of-rock-drumming-in-the-
digital-age/. Läst 12 maj 2016.
136. ^ Jazz Monroe, Amy Phillips m.fl. (20 maj 2016).
”Radiohead in Amsterdam: A Tour Opener Live Blog
(http://pitchfork.com/news/65603-radiohead-in-amste
rdam-a-tour-opener-live-blog/)” (på engelska). 145.
Pitchfork. http://pitchfork.com/news/65603-radiohead-
in-amsterdam-a-tour-opener-live-blog/. Läst 14 juni
2016.
137. ^ Matthew Strauss (14 mars 2016). ”Radiohead 146.
Announce World Tour (http://pitchfork.com/news/630
69-radiohead-announce-world-tour/)” (på engelska).
Pitchfork. http://pitchfork.com/news/63069-radiohead-
announce-world-tour/. Läst 14 juni 2016.
138. ^ Brittany Spanos (10 juni 2016). ”Radiohead Detail
'Live From a Moon Shaped Pool' (http://www.rollingst 147.
one.com/music/news/radiohead-detail-live-from-a-mo
on-shaped-pool-event-20160610)” (på engelska).
Rolling Stone.
http://www.rollingstone.com/music/news/radiohead-
detail-live-from-a-moon-shaped-pool-event-
148.
20160610. Läst 14 juni 2016.
139. ^ Klingman, Jeff (22 juli 2013). ”10 Bullet Points from
the Thom Yorke Interview on WTF with Marc Maron”
(http://www.thelmagazine.com/TheMeasure/archives/
2013/07/22/10-bullet-points-from-the-thom-yorke-inte
rview-on-wtf-with-marc-maron). 10 Bullet Points from
the Thom Yorke Interview on WTF with Marc Maron.
TheLmagazine.com.
149.
http://www.thelmagazine.com/TheMeasure/archives/20
bullet-points-from-the-thom-yorke-interview-on-wtf-
with-marc-maron. Läst 23 juli 2013.
140. ^ Gillespie, Ian (17 augusti 1997). ”It all got very
surreal (http://www.greenplastic.com/coldstorage/arti
150.
cles/londonfreepress.html)”. London Free Press.
http://www.greenplastic.com/coldstorage/articles/london
141. ^ Zoric, Lauren (1 oktober 2000). ”Fitter, Happier,
More Productive”. Juice.
142. ^ ”Radiohead's Secret Influences, from Fleetwood
Mac to Thomas Pynchon (https://web.archive.org/we
b/20090612012329/http://www.rollingstone.com/new
s/story/18060334/radioheads_secret_influences_fro
m_fleetwood_mac_to_thomas_pynchon)”. Rolling
Stone. 24 januari 2008. Arkiverad från originalet (htt
p://www.rollingstone.com/news/story/18060334/radio
heads_secret_influences_from_fleetwood_mac_to_th
omas_pynchon) den 12 juni 2009.
https://web.archive.org/web/20090612012329/http://ww
Läst 7 februari 2008.
^ Kent, Nick (1 augusti 2006). ”Ghost in the
Machine”. Mojo: ss. 74–82.
^ ”Radiohead: Everything In Its Right Place” (http://w
ww.npr.org/2011/10/06/141093025/radiohead-everyth
ing-in-its-right-place). Radiohead: Everything In Its
Right Place. NPR. 6 oktober 2011.
http://www.npr.org/2011/10/06/141093025/radiohead-
everything-in-its-right-place. Läst 26 oktober 2011.
^ ”Radiohead: Biography” (http://www.rollingstone.co
m/music/artists/radiohead/biography). Rolling Stone.
http://www.rollingstone.com/music/artists/radiohead/biog
Läst 14 september 2011.
^ Dalton, Stephen (1 april 2004). ”Are we having fun
yet? (http://www.theage.com.au/articles/2004/04/11/1
081326991553.html?from=storyrhs)”. The Age
(Melbourne).
http://www.theage.com.au/articles/2004/04/11/10813269
from=storyrhs. Läst 26 mars 2007.
^ [a b] McKinnon, Matthew (24 juli 2006). ”Everything
in Its Right Place (http://www.cbc.ca/news/arts/everyt
hing-in-its-right-place-1.587693)”. CBC.
http://www.cbc.ca/news/arts/everything-in-its-right-
place-1.587693. Läst 11 mars 2007.
^ [a b] ”Stanley Donwood” (https://web.archive.org/we
b/20070516152202/http://www.eyestorm.com/artists/
profile/Stanley_Donwood.html). Stanley Donwood.
Eyestorm. Arkiverad från originalet (http://www.eyest
orm.com/artists/profile/Stanley_Donwood.html) den
16 maj 2007.
https://web.archive.org/web/20070516152202/http://ww
Läst 29 maj 2007.
^ ”Dilly Gent videography” (http://www.mvdbase.com/
tech.php?last=Gent&first=Dilly). Dilly Gent
videography. mvdbase.com.
http://www.mvdbase.com/tech.php?
last=Gent&first=Dilly. Läst 18 juni 2007.
^ Fischer, Jonathan L. (14 mars 2011). ”Strobe Lights
and Blown Speakers: Radiohead's Light Design” (htt
p://tmagazine.blogs.nytimes.com/2011/03/14/strobe-li
ghts-and-blown-speakers/). The New York Times.
http://tmagazine.blogs.nytimes.com/2011/03/14/strobe-
lights-and-blown-speakers/. Läst 16 augusti 2012.

Tryckta källor
Buckley, Peter (2003) (på engelska), The Rough Guide to Rock (http://books.google.com/?id=haEfq-nKqjgC),
Rough Guides, ISBN 1-84353-105-4, http://books.google.com/?id=haEfq-nKqjgC
Clarke, Martin. Radiohead: Hysterical and Useless (på engelska). 2000. ISBN 0-85965-332-3
Griffiths, Dai (2004) (på engelska), OK Computer (http://books.google.com/?id=QuZF1PP0AKkC), Continuum
International Publishing Group, ISBN 0-8264-1663-2, http://books.google.com/?id=QuZF1PP0AKkC
Randall, Mac. Exit Music: The Radiohead Story (på engelska). 2000. ISBN 0-385-33393-5
Reising, Russell (2005) (på engelska), Speak to Me (http://books.google.com/?id=x_0oXORl4dIC), Ashgate
Publishing, Ltd, ISBN 0-7546-4019-1, http://books.google.com/?id=x_0oXORl4dIC

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 19/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

Engelska originalcitat
1. ^ . ”A lily-livered excuse for a rock band.”
2. ^ . ”Still playing the same songs that [they had] recorded two years previously ... like being held in a time warp.”
3. ^ . ”At the sharp end of the sexy, sassy, MTV eye-candy lifestyle.”
4. ^ . ”I think the turning point for us came about nine or twelve months after The Bends was released and it started
appearing in people's [best of] polls for the end of the year. That's when it started to feel like we made the right
choice about being a band.”
5. ^ . ”Stunning art-rock tour de force.”
6. ^ . ”Amazed it got the reaction it did. None of us fucking knew any more whether it was good or bad. What really
blew my head off was the fact that people got all the things, all the textures and the sounds and the atmospheres
we were trying to create.”
7. ^ . ”I was really, really amazed at how badly [Kid A] was being viewed ... because the music's not that hard to
grasp. We're not trying to be difficult ... We're actually trying to communicate but somewhere along the line, we
just seemed to piss off a lot of people ... What we're doing isn't that radical.”
8. ^ . ”The feeling that we are entering an age of intolerance and fear where the power to express ourselves in a
democracy and have our voices heard is being denied us.”
9. ^ . ”[Radiohead] didn't write a protest record, we didn't write a political record.”
10. ^ . ”We haven't really had any hits so what exactly is the purpose? ... It's a wasted opportunity in that if we'd been
behind it, and we wanted to do it, then it might have been good.”
11. ^ . ”That was fascinating. One played in the traditional way, the other almost mimicked a drum machine. It was
push-and-pull, like kids at play, really interesting.”
12. ^ . ”It didn't work out, but became something of our own, which we love very much.”
13. ^ . ”An exclusive day-long audio stream from the band.”
14. ^ . ”[His] power within the band was absolutely unbalanced and [he] would subvert everybody else's power at all
costs. But ... it's actually a lot more healthy now, democracy wise, than it used to be.”

Vidare läsning
Doheny, James. Radiohead: Back to Save the Universe (på engelska). 2002. ISBN 0-8264-1663-2
Forbes, Brandon W. and Reisch, George A. (eds). Radiohead and Philosophy: Fitter Happier More Deductive (på
engelska). 2009. ISBN 0-8126-9664-6
Hale, Jonathan. Radiohead: From a Great Height (på engelska). 1999. ISBN 1-55022-373-9
Johnstone, Nick. Radiohead: An Illustrated Biography (på engelska). 1997. ISBN 0-7119-6581-1
Letts, Marianne Tatom. Radiohead and the Resistant Concept Album (på engelska). 2010. ISBN 978-0-253-
22272-5
Paytress, Mark. Radiohead: The Complete Guide to their Music (på engelska). 2005. ISBN 1-84449-507-8
Tate, Joseph (ed). The Music and Art of Radiohead (på engelska). 2005. ISBN 0-7546-3979-7.

Externa länkar
Officiell webbplats (http://www.radiohead.com/) Wikimedia Commons har media relaterad
Radioheads diskografi (http://musicbrainz.org/artist/a74b1 till Radiohead.
b7f-71a5-4011-9441-d0b5e4122711.html) i MusicBrainz
Radiohead (http://curlie.org/Arts/Music/Bands_and_Artists/R/Radiohead/) på Open Directory Project
Radiohead [Dölj]
Colin Greenwood · Jonny Greenwood · Ed O'Brien · Phil Selway · Thom Yorke
Stanley Donwood · Nigel Godrich
Pablo Honey · The Bends · OK Computer · Kid A · Amnesiac · Hail to the Thief · In
Studioalbum
Rainbows · The King of Limbs · A Moon Shaped Pool
Drill · Itch · My Iron Lung · No Surprises/Running from Demons · Airbag / How Am I
EP-skivor
Driving? · COM LAG (2plus2isfive)
Remixalbum TKOL RMX 1234567
Livealbum I Might Be Wrong: Live Recordings
Sammanställningar Radiohead Box Set · Radiohead: The Best Of
Singlar Pablo Honey "Creep" · "Anyone Can Play Guitar" · "Stop Whispering"
The Bends "High and Dry" / "Planet Telex" · "Fake Plastic Trees" ·
https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 20/21
9/12/2018 Radiohead – Wikipedia

"Just" · "Street Spirit (Fade Out)"

"Paranoid Android" · "Karma Police" · "Lucky" · "No
OK Computer
Surprises"
Amnesiac "Pyramid Song" · "I Might Be Wrong" · "Knives Out"
Hail to the Thief "There There" · "Go to Sleep" · "2 + 2 = 5"
"Jigsaw Falling into Place" · "Nude" · "House of
In Rainbows
Cards"/"Bodysnatchers" · "Reckoner" · "All I Need"
A Moon Shaped Pool "Burn the Witch" · "Daydreaming"
"Pop Is Dead" · "Harry Patch (In Memory Of)" · "These
Inget album Are My Twisted Words" · "Supercollider / The Butcher" ·
"The Daily Mail / Staircase" · "Spectre"
Övriga låtar "True Love Waits" · "Lotus Flower"
Live at the Astoria · 7 Television Commercials · Meeting People Is Easy · The Most
Gigantic Lying Mouth of All Time · Radiohead: The Best Of · In Rainbows – From
Videoalbum
the Basement · Live in Praha · Radiohead for Haiti · The King of Limbs: Live from
the Basement
Radioheads diskografi
• WorldCat (https://www.worldcat.org/identities/lccn-no97-045991) • VIAF: 141028845
(https://viaf.org/viaf/141028845) • LCCN: no97045991 (http://id.loc.gov/authorities/name
s/no97045991) • ISNI: 0000 0001 1547 5162 (http://isni.org/0000000115475162) •
GND: 1707341-8 (http://d-nb.info/gnd/1707341-8) • SUDOC: 069877327 (http://www.idr
Auktoritetsdata ef.fr/069877327) • BNF: cb139551041 (http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb139551041)
(data) (http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb139551041) • BIBSYS: 5012593 (http://ask.bibsy
s.no/ask/action/result?cmd=&kilde=biblio&cql=bs.autid+%3D+5012593&feltselect=bs.a
utid) • MusicBrainz: a74b1b7f-71a5-4011-9441-d0b5e4122711 (https://musicbrainz.org/
artist/a74b1b7f-71a5-4011-9441-d0b5e4122711)

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Radiohead&oldid=43543471"

Sidan redigerades senast den 10 september 2018 kl. 00.57.

Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se
respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiohead 21/21