Akustisk dimensionering

Eva Sjödahl, Akustiker, Tyréns AB, Malmö

1 ES – 2010
 Byggprojektens olika skeden
• Program-/ Ramhandling
• Systemhandling / huvudhandling
• Bygghandlingar / förfrågningsunderlag
• Byggskedet
• Färdig byggnad – besiktning
• Nyttjande

2 ES-2011
ES – 2010
 Program / Ramhandlingsskedet
• Definiera projektets förutsättningar och
generella krav
• Redovisas i ramhandling / funktions-
program

3 ES-2011
ES – 2010
 Systemhandling / huvudhandling

Byggnadens alla konstruktiva system

utformas.

Akustik
• Preciserar projektets ljudstandard och tar
fram ljudstandardritningar (ljudkravsritningar)

4 ES-2011
ES – 2010
 Ljudstandardritning

5 ESES
2011
– 2010
 Förfrågningsunderlag -
bygghandlingar
Detaljerade ritningar och beskrivningar för
att ta in anbud

Akustik
• Anslutningsdetaljer
• Kontroll valda väggar, golvbeläggningar,
undertak, fasad etc
• Installationslösningar (externbuller,
överhörning, stomljud, uppställningar,
6
genomföringar) ES-2011
ES – 2010
 Byggskedet – rådgivning / kontroll

• Frågor detaljer, t ex slitsar i betongplattor,

tätningar, genomföringar
• Frågor – byte av material/aggregat
• Kontrollmätningar tidigt skede

7 ES-2011
ES – 2010
 Färdig byggnad - besiktning

• Kontrollmätningar av luft- och

stegljudsisolering, ljudnivåer från tekniska
installationer, efterklangstider
• Förslag på efterhandsåtgärder /
kompletteringsåtgärder

8 ES-2011
ES – 2010
 Nyttjandeskedet
• Ev uppföljningsmöte med brukare
• Ändrad verksamhet – ändrade krav
• Ändrad planlösning
• Ändrade förutsättningar, t ex hörsel-
skadade elever – mer dämpat, högre
ljudisolering

9 ES-2011
ES – 2010
 Fastlägga projektets ljudstandard
• Myndighetskrav
detaljplan, planbeskrivning, bygglov etc
• Rekommendationer
Myndigheter, intresseorganisationer, forskningsresultat kan ge
upphov till projektkrav eller projektmål
• Beställarkrav
Lite större beställare har ofta egna projekteringsanvisningar med
generella ljudkrav som ska uppfyllas. I annat fall rapporteras
avvikelse
• Inga krav angivna
Akustiker sammanställer lämpliga ljudkrav baserat på ovanstående.
Om ingen akustiker deltar: Det är då upp till den som konstruerar
och utformar att se till att tillräckligt bra ljudmiljö erhålls.

10 ES-2011
ES – 2010
 Riktvärden och rekommendationer
Myndighet Verksamhetsområde
Buller inomhus som sanitär olägenhet,
SOSFS 2005:6 (restauranger, fläktar mm)

Buller utomhus
(trafik-, industribuller mm)

Buller och ljudisolering i bostäder och

lokaler
Buller i arbetsmiljön
11 ESES
2011
– 2010
 Krav som styr ljudmiljön i byggandet

• Boverkets byggregler, BBR

Vid ny- eller tillbyggnad

• BÄR (Boverkets ändringsråd)

”Omfattningen av bullerskyddande åtgärder bör anpassas till
byggnadens kvaliteter. Detta betyder bland annat att särskilt
värdefulla golv och innertak normalt inte skall behöva förändras av
ljudisoleringsåtgärder. För ändringar i sig och följdåtgärder bör
eftersträvas den ljudnivå och ljudisolering som gäller vid nybyggnad
enligt avsnitt 7 i BBR…”

12 ES 2011
ES-2011
ES – 2010
 BBR – vid nybyggnad eller
väsentlig ombyggnad
Byggnader och deras installationer ska utformas så att ljud
från byggnadens installationer, från angränsande
utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas så att de som
vistas i byggnaden inte besväras av ljudet.

Vid klagomål: Om minst ljudklass C enligt SS 25267

(bostäder) eller SS 25268 (lokaler) innehålls anses
byggnaden vara OK.

13
ESES
2011
– 2010
 Ljudkrav enligt BBR
• Bostäder –SS 25267
• Vårdlokaler – SS 25268
• Skolor och förskolor – SS 25268
• Kontorslokaler – SS 25268
• Hotell (rek) – SS 25268

ES 2011
ES-2011
14 ES – 2010
 Ljudkrav

• Lägsta luftljudsisolering
• Högsta stegljudsnivå
• Högsta ljudnivå från trafik
• Högsta ljudnivå från installationer
• Längsta efterklangstid

15 ES 2011
ES-2011
ES – 2010
 Ljudklasser

• Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudförhållanden.

Ca 90% upplever ljudmiljön som god.

• Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar betydligt bättre

ljudförhållanden än ljudklass C. Ca 70% upplever ljudmiljön som
god.

• Ljudklass C: Ljudklassen ger tillfredsställande ljudförhållanden för

en majoritet av de boende. Medför att ca 20% av boende upplever
ljudmiljön som dålig. Ca 50% upplever ljudmiljön som god.

• Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som är

avsedda att tillämpas när ljudklass C inte kan uppnås.

16 ESES
2011
– 2010
 Ljudisolering
• Luftljud – ljud som alstras i luften av tex tal,
högtalare. Krav ställs på lägsta tillåtna
luftljudsisolering, R’w (dB)

• Stegljud – ljud som alstras av steg eller något

som slår mot golv. Krav ställs på högsta tillåtna
stegljudsnivå, L’n,w (dB)

• Stomljud – ljud som alstras av vibrationer som

förs fram i byggnadens stomme, tex från
tvättmaskiner, fläktar, tåg.

17 ESES
2011
– 2010
 Ljudisolering
• R’ = Ls – Lm - 10 log Am / S (luftljud)

• L= Lm + 10 log Am/10 (stegljud)

• S = skiljeyta
• Am= 0.16 V / T
• Mäts vid frekvenser 50 – 3150 Hz

18 ES-2011
ES – 2010
 Ljudisoleringskurvor

19 ESES
2011
– 2010
 Stegljudsapparat

20 ESES
2011
– 2010
 Ljudisoleringskurvor

21 ESES
2011
– 2010
 Labvärden kontra fältvärden
• Mätresultat är alltid bättre i lab än i fält
• Skillnad mellan fält och lab är vanligtvis
mellan 3-5 dB.
• Fältvärden redovisas med ett litet ’
– Ex Rw är ett labvärde, R’w är ett fältvärde
• För väggar och dörrar anges oftast
fältvärden
• För glasparier och fönster anges oftast
labvärden!
22 ES-2011
ES – 2010
 Efterklangstid
Den tid det tar för ljudet att sjunka 60 dB från det
att ljudkällan stängs av.

T60

Ökar med rumsvolymen och minskar med

ökad andel ljudabsorberande material.
23 ES
ES –2011
2010
 Svensk standard SS 25267:2004
Ljudkrav för bostäder A B C (D)
Förenklad version! [dB] [dB] [dB] [dB]
Luftljudsisolering,
61 57 53 49
R’w+C50+3150≥
Stegljudsnivå,
48 52 56 60
Lnw≤ samt L’nw+CI50-2500≤
Installationsbuller, LA/LC 1) 22/42 26/46 30/50 30/-

Trafikbuller LA/LAFmax 2) 22/37 26/41 30/45 34/49

1) För bostadsrum utom kök. Finns även krav på LpAFmax.

2) För bostadsrum utom kök.
24 ESES
2011
– 2010
 Upplevd ljudisolering

R´w = 30 dB Normala samtal hörs.

R´w= 35 dB Man hör att normalt samtal pågår men uppfattar inte innehållet,
bara enstaka ord kan urskiljas.

R´w= 40 dB Normala samtal kan hörs ej, högröstat samtal uppfattas.

R´w = 44 dB Högröstat samtal hörs men bara enstaka kan uppfattas

R´w = 48 dB Högröstat samtal hörs ej, uppfattas endast.

R´w = 52 dB Skrik kan höras. TV kan höras . Disko hörs.

R´w = 70 dB Ljudisolering som eftersträvas vid disco intill bostad.

25
Luftljudsisolering – Upplevd störning
Vägt Normalt Högröstat Skrik TV, radio, Musik från
reduktionstal samtal samtal musikanlägg- större musik-
i byggnad, ning (måttlig anläggning i
R`w nivå) hemmet
40 dB Kan Uppfattas Hörs Hörs Hörs
uppfattas
44 dB Kan höras Kan Hörs Hörs Hörs
uppfattas
48 dB Hörs inte Kan höras Kan höras Hörs Hörs

52 dB Hörs inte Kan höras Kan höras Kan höras Hörs

56 dB Hörs inte Hörs inte Kan höras Kan höras Hörs

60 dB Hörs inte Hörs inte Hörs inte Hörs inte Kan höras

26 ESES
2011
– 2010
Stegljudsisolering – Upplevd störning
Vägd Normal Normal Lekande barn Lekande barn
stegljudsnivå i gångtrafik gångtrafik
byggnad,
L´n,w Betongbjälklag Träbjälklag Betongbjälklag Träbjälklag
62 dB Hörs Hörs Hörs Hörs

58 dB Kan höras Hörs Hörs Hörs

54 dB Kan höras Kan höras Hörs Hörs

50 dB Kan höras Kan höras Kan höras Hörs

42 dB Hörs inte Kan höras Kan höras Kan höras

34 dB Hörs inte Hörs inte Hörs inte Kan höras

27 ESES
2011
– 2010
 Svensk standard SS 25268:2007
Ljudkrav för kontor A B C (D)
Förenklad version! [dB] [dB] [dB] [dB]

Luftljudsisolering1), R’w≥
- Hög sekretess 52 52 48 48
- Konferensrum, mötesrum 48 44 44 40
- Kontorsrum 40 35 35 -
- annan hyresgäst 52 52 48 48
Stegljudsnivå2), LnTw≤
- Större konferensrum 48 56 56 64
- Mötesrum, vilrum 60 60 64 -
- Kontorsrum 64 64 68 -
- från/till annan verksamhet 60 60 68 -
1) Från annat utrymme (ej korridor)
2) Från utrymme med hög stegljudsbelastning (korridor, caféer, större konferensrum)
28
ESES – 2010
2011
 Svensk standard SS 25268:2007
Ljudkrav för kontor A B C (D)
Förenklad version! [dB] [dB] [dB] [dB]
Installationsbuller, LA/LC
- Konferensrum 30/50 30/50 30/50 35/55
- Cellkontor, kontorslandskap 30/50 35/55 35/55 40/-
Trafikbuller LA/LAFmax
- Konferensrum 30/45 30/45 30/45 35/55
- Cellkontor, kontorslandskap 30/50 35/50 35/50 40/60

Tillkommer krav på efterklangstid

29 ESES
2011
– 2010
 Efterklangstid
Kontor, mötesrum, 0.6 s (ljudklass A –C)
• Ca 70 % klass A absorbent
• Ca100 % klass C absorbent

Kontorslandskap, 0.4 s (ljudklass A – C)

• Ca 120 % klass A absorbent
• Ca 160 % klass C absorbent

30 ES-2011
ES – 2010
 Ljudabsorbenter
Klass A absorbent
• 40 mm mineralull, valfritt montage
• 20 mm mineralull, nedpendlat 200 mm

Klass C absorbent
• Perforerad gips med 45 mm bakomliggande
mineralull
• 50 mm träull
• Spaltpaneler med bakomliggande mineralull

31 ES-2011
ES – 2010
 Konstruktionslösningar
• Knutpunkter – flanktransmission
• Tunga och lätta konstruktioner
• Bjälklag inklusive övergolv och golvbeläggningar
• Väggar
• Fasader
• Installationer, inklusive genomföringar

32 ES-2011
ES – 2010
 Ljudisoleringen påverkas av
• Bjälklag eller väggars uppbyggnad och hur de sitter ihop.
Massan och styvheten inverkar på ljudisoleringen. Generellt är
det enklare att få bra ljudisolering vid massiva bjälklag av betong
än vid träbjälklag. För att få riktigt bra ljudisolering krävs
dubbelkonstruktioner. Enkelväggar av lättbetong och lecablock
har generellt låg ljudisolering.

• Golvbeläggning (Riskabelt att byta exempelvis linoleumgolv

mot klinkergolv eller limmad parkett)

• Täta undertak kan förbättra ljudisoleringen.

• Ljudets karaktär inverkar på hur bra/dåligt ljudisolering som

erhålls. Höga frekvenser är betydligt lättare att ljudisolera än
låga frekvenser.
Användningsområdet avgör behovet!
33
 Transmissionsvägar

3
2 2 3

1 1
3 3
4
2 4 2

1) Direkt ljudtransmission
2) Flanktransmission
3) Överhörning
4) Läckage
SVAGASTE LÄNKEN BESTÄMMER LJUDISOLERINGEN!
34 ES-2011
ES – 2010
 Sammansatt reduktionstal
1  R1 / 10  R2 / 10
R  10 log( ( S110  S 2 10  ...))
S
där R1, R2,… är delkomponenternas reduktionstal,
S1, S2,… är motsvarande ytor och
S är den totala skiljeväggsytan, S=S1+S2+…

Exempel:
Vägg R’w 44 dB, dörr R’w 35 dB – R’w,res 38 dB
Vägg R’w 52 dB, dörr R’w 35 dB – R’w,res 39 dB
Vägg R’w 50 dB, vertikal springa 1mm längs vägg – R’w res 37 dB

35 ES-2011
ES – 2010
Flanktransmission
• Genomgående gipsskivor
• För tunna betongplattor
• Lättbetong
• Cellplast

36 ES-2011
ES – 2010
 Flanktransmission - grundplatta

• Plattjocklek = 120 mm kan klara krav R’w≤ 48 dB

• Bäst är separerade plattor med luftspalt

• Högre krav kan lösas med tjockare platta

• Kan lösas med vot (något osäkert)

37 3h ESES
2011
– 2010
 Flanktransmission – tak

Orienteringen kan påverka

Se fler exempel i Gyprocs katalog
38 ES-2011
ES – 2010
 Flanktransmission – yttervägg

Mineralull

Fasadbeklädnad Väggskiva Fasadbeklädnad

Cellplast som värmeisolering
Cellplast som värmeisolering

39 ES-2011
ES – 2010
 Flanktransmission – lättbetong

Elastiskt mellanlägg

Sektion
Sektion

40 ES-2011
ES – 2010
Överhörning
Överhörning = luftljud som går via
en öppen luftväg mellan två rum

• Ventilationssystemet – gemensamma
kanaler utan ljuddämpare
• Genom undertak som inte är täta

41 ES-2011
ES – 2010
Läckage
• En mycket liten spricka/springa kan förstöra
en vägg- försämringen blir störst i en vägg
med hög ljudisolering

• Exempel: 1 mm  2.5 m springa

– från 60 dB till ca: 44 dB vid höga frekvenser
– Från 44 dB till ca 40 dB vid höga frekvenser

• Tätning och toleranser

42 ES-2011
ES – 2010
 Tunga konstruktioner
• Betong
• Traditionellt och välbeprövat
• Ljudisolering bestäms i första hand av ytvikten
• Klarar inte de högsta kraven så lätt (kräver
mycket tjocka konstruktioner)

43 ES-2011
ES – 2010
 Lätta konstruktioner
• Kan vara riktigt bra, men kan vara svårare att
dimensionerar och är osäkrare
• Vägg a) b) c)

• Bjälklag
a) b) c)

44 ES-2011
ES – 2010
 Lätta konstruktioner
• Problem vid låga frekvenser
• Bjälklag kräver stor konstruktionshöjd,
total tjocklek minst 400 mm
• Känsliga för utförandefel
• Bjälklag kan ha problem med svikt och trumljud
• Rätt utförda väggar kan ge högre ljudisolering
än betongväggar med samma tjocklek.

45 ES-2011
ES – 2010
 Bjälklag
• Plattbärlag
– 180 mm R’w ≈ 54 dB, L’nw ≈ 80 dB
– 230 mm R’w ≈ 58 dB, L’nw ≈ 76 dB
• HDF
– 265 mm med 35 mm pågjutning (480 kg/m2)
R’w ≈ 61 dB, L’nw ≈ 70 dB
– Fler exempel på www.betongvaruindustrin.se. Sök
efter pdf ”Bygga med prefab”
• Lätta bjälklag i trä eller stål (samt kombinationer)
– Se exempel i Gyprocs handbok

46 ES-2011
ES – 2010
Ex på bjälklag som klarar bostadskrav

300-400 mm

47 ESES
2011
– 2010
 Övergolv - golvbeläggningar
Kraftigare övergolv

• Kan förbättra stegljudsisoleringen med upp mot ca 30 dB.

• Luftljudsisoleringen förbättras upp mot ca 10 dB.

Tunnare golvbeläggningar
• Luftljudsisoleringen kan påverkas positivt och negativt (!)
med någon dB.
• För tunga konstruktioner förbättrar golvmaterialet
stegljudsisoleringen:
– 2 mm linoleum Ln  5 dB
– 2 mm linoleum på 3 mm skumplast
Ln  20 dB
• För lätta konstruktioner
– stegljudsförbättring blygsam

48 ES-2011
ES – 2010
 Parkettresonans
 Ljudisoleringen försämras med parkett.
 Allvarligt då två rum med parkett gränsar
mot varandra

14 mm parkett 14 mm parkett
3 mm foam 3 mm foam
220 mm betong 220 mm betong
49 ESES
ES-20112011
– 2010
 Väggar
• Betong
• Lätta väggar
– Se Gyprocs eller Knauf Danogips handböcker (finns även på internet)

– Exempel på vägg som klarar R’w 35 dB

1 lager gips / 70 regel + 30 mm mineralull / 1 lager gips (t=95 mm)
– Exempel på vägg som klarar R’w 44 dB
2 lager gips / 70 ljudregel + mineralullsremsa / 2 lager gips (t=120 mm)
– Exempel på vägg som klarar R’w 48 dB
2 lager gips / 70 ljudregel + 45 mm mineralull / 2 lager gips (t=120 mm)

50 ES-2011
ES – 2010
 Vägg som ej når upp mot bjälklag

• Kräver en klass högre krav på väggen samt

ljudisolerande undertak
• För lösningar, se t ex Ecophon och Roxulls
hemsidor.
51 ES-2011
ES – 2010
 Trafikbuller - bostäder
Krav ställs på
• Ljudnivån inomhus
• Ljudnivån vid fasad
• Ljudnivå vid uteplats

Innebär att utformning av bostad

måste planeras väl i trafikerade
områden

För befintliga, utsatta områden har flertalet kommuner

bullersaneringsprogram där bidrag ges för att sänka
ljudnivån inomhus och/eller vid uteplats.
52
 Åtgärder för att sänka trafikbuller vid
bostaden (tomt och fasad)
• Skärmar – täta, tunga, tillräckligt höga skärmar som är rätt
placerade kan dämpa upp mot 15 dB.

• Förbättra fasadisoleringen. Ofta är fönster och ev

friskluftsventiler den svaga punkten.
Äldre, täta fönster har ljudisolering runt 25 dB. Nya fönster
kan ha ljudisolering upp mot ca 50 dB, kräver stort avstånd
mellan glas och tjockare glas. Hur mycket som ett fönster
ljudisolerar är beroende av ljudets karaktär.
Treglas isolerfönster är generellt INTE mer ljudisolerande än
tvåglas-fönster

53 ES – 2010
Fasader

54 ES– 2011
ES 2010
 Fasader
• För fasadens ljudisolering är
ljudisoleringen hos fönster och
friskluftsventiler oftast avgörande!
• Fönster – Rw samt Rw + Ctr
• Friskluftsventiler väljs med Dn,e,w rel 10 m2
minst 10 dB högre än fönstrets Rw-värde

55 ESES
2011
– 2010
 Fasad - fönster

56 ESES
2011
– 2010
 Installationer
• Ventilation
• Kylaggregat
• Pumpar
• Hissar
• Radiatorer
• WC
• Lägenhetsaggregat
• Genomföringar
57 ES-2011
ES – 2010
 Installationer

• Vid låg bakgrundsnivå från t ex

trafik är det vanligt med
klagomål på installationsbuller
även vid mycket låga nivåer

58 ES – 2010
 Ventilation
• Luft- och stomljud
• Vibrationer
• Buller från don och spjäll
• Luftljud via kanalerna
• Överhörning
1
• Externt buller 2 3

59 ES-2011
ES – 2010
 Konflikt med andra krav

Akustik – ventilation
• Luftspalt under ljudklassad dörr
• Överhörning via ventilation
• Bakgrundsnivå i hörsalar
• Ventilationsdon i yttervägg

60
 Installationer
Uppställning på betongbjälklag

• Kraftiga betongkonstruktioner > 200 mm att föredra, även fundament

• Platta på mark på underliggande värmeisolering ofta för tunn
• Undvik s k flytande golv- liten effekt låga frekvenser, svåra att utföra
korrekt

Uppställning på lätta konstruktioner

• Bör undvikas då vibrationsdämpare ej hjälper

• Kraftiga stålbalkar läggs upp på tegelväggar
• Kraftiga stålbalkar dikt an golv

61 ES-2011
ES – 2010
 Installationer

Fläktrumsväggar bör byggas av tunga

väggar som gärna tilläggsisoleras på
rumssidan. För väggar med samma
R’w-värde gäller att tunga väggar har
betydligt bättre ljudisolering vid låga
frekvenser än lättväggar

62
 Installationer
• Fläktaggregat har oftast tillräcklig inre
stomljudsisolering – ev stötisolera med Novibra
mellan aggregat och balkram / golv

• Kylaggregat, pumpar etc måste alltid vibrations-

och stomljudsisoleras

63 ES-2011
ES – 2010
 Genomföringar
Skall utföras så att stum kontakt ej uppstår och på sådant
sätt att ljudgenomgång via kanal och (överhörning) eller
ljudläckage mellan kanal och vägg-/bjälklagskonstruktion ej
orsakar högre nivå i ljudkänsliga utrymmen än gällande
krav.

Exempel:
Elstegar, elrännor, elkanaler etc får ej obrutna passera
ljudisolerande skikt (R'w > 40 dB).

64 ES-2011
ES – 2010
 Schaktväggar

65 ESES
2011
– 2010
 Infästning av WC-stol

Elastiskt mellanlägg

3 mm elastiskt mellanlägg
3 mm elastiskt mellanlägg
Elastisk plugg

66 ES-2011
ES – 2010
 Vibrationer

Vibrationer beskrivs med tre olika storheter.

Kan anges i dB med olika enheter

• Förflyttning, m
• Hastighet, m/s, mm/s
• Acceleration, m/s2

67
 Vibrationer

• Vibrationshastigheten bestämmer
ljudutstrålningen från en yta
• Vibrationshastigheten används
normalt för komfortvibrationer
• Accelerationen bestämmer överförda
krafter från t ex maskin till
fundament

68
 Vibrationer

Vibrationer kan orsaka olika störningar

• Vibrerande ytor ger upphov till buller

• Människans komfort påverkas
• Apparater kan få felfunktioner, gå sönder
• Kvaliteten i en tillverkningsprocess blir låg

69
 Vibrationer

• 0.4 mm/s i boningsrum – komfort-

vibrationer orsakade av trafik
• För skador bestäms peaknivåer i
varje enskilt fall – byggnadens
känslighet, känslig utrustning. Ofta
för byggverksamheter, sprängning etc

70
 Bra handböcker och referenser
• Byggnadsakustik - Leif Åkerlöf
• HDF - www.betongvaruindustrin.se
• Lätta bjälklag och väggar, gyproc och Knauf
Danogips hemsidor/handböcker
• Lättbetong – Lättbetonghandboken från 1993,
finns på nätet
• Leca – maxit groups hemsida
• Fönster, se Velfacs hemsida
• Undertak – Ecophon eller Roxulls hemsida

71 ES-2011
ES – 2010