Epiglottit

av Hypocampus.
Översikt
Feedback
Epiglottit är en sjukdom som ses alltmer sällan i Sverige då den vanligaste
patogenen har varit H. influenzae. Sedan vaccin mot HiB infördes har därför
incidensen minskat. Sjukdomen har ofta ett hastigt förlopp där debutsymptomen
kan utgöras av halsont och feber. Symptomen kan därefter tillta med svårigheter
att svälja saliven på grund av svullen epiglottis. Vid sjukdomsfall bör förberedas
för eventuellt behov av intubation då svullnaden kan hota den fria luftvägen.
Behandlingen utgörs av ampicillin samt högdos kortison.

Definitioner
Feedback
 Struplocksinflammation
Etiologi
Feedback
 H. influenzae (HiB) - Vanlig förr men sedan 1993 ingår vaccinering mot
HiB i barnvaccinationsprogrammet och numera är sjukdomen mycket
ovanlig
 Mindre vanliga patogener (framförallt hos vuxna)
o Pneumokocker
o Stafylokocker
o Betastreptokocker
Symptom och kliniska fynd
Feedback
 Sväljsvårigheter som leder till dregling. Förvärras i liggande.
 Svalgsmärta
 Andningsstörning – Stridor
 Hög feber
 Påverkat AT
 Cyanos
 Andningsdyspné
Diagnostik
Feedback
 Inspektion med fiberskopi eller larynxspegling - Svullen och rodnad
epiglottis (och slemhinnor), ser ut som ett körsbär bakom tungan

Differentialdiagnoser
Feedback
 Infekterad valleculacysta
 Pseudokrupp - Aldrig sväljningsproblem, istället ses skällhosta (ej vid
epiglottit)
Behandling
Feedback

Handläggning
 Ambulanstransport till sjukhus med medföljande läkare. Sköts på IVA.
Lämna aldrig en patient med epiglottit obevakad, andningstopp kan uppstå
snabbt → Förbered för intubering
 Syrgas och vätska
 Vid behov - Intubation, trakeotomi, koniotomi. Ofta väldigt svårt
att intubera en patient med epiglottit.
Lämna aldrig patient med akut epiglottit utan övervakning. Förbered förintubering!

Läkemedel (administreras utan fördröjning)

 Högdos kortison i.m. eller i.v.
 Ampicillin eller cefotaxim i.v.
Komplikationer
 Feedback
 Akut andningshinder och död. Förbered för intubering!
Vidare läsning
Feedback
Akut epiglottit nu vuxensjukdom främst orsakad av pneumokocker,
Läkartidningen, 2007
Missade epiglottit respektive hydrocefalus, Läkartidningen, 2006

Viruskrupp (pseudokrupp)
av Hypocampus.
Översikt
Feedback
Pseudokrupp uppträder oftast, men inte alltid, i anslutning till en förkylning. Några
timmar efter sänggåendet vaknar barnet med en kraftig, torr, skällande hosta.
Ofta har barnet även svårt att andas in, stridor. Feber är vanligt. Vanligtvis är
barnet oroligt. Barnets oro gör symtomen värre. Det typiska pseudokruppanfallet
utmärks av dramatiska symtom men ganska liten påverkan på allmäntillståndet.
Om symtomen pågår under längre tid kan det dock hända att allmäntillståndet
blir påverkat. Behandlingen anpassas efter sjukdomens svårighetsgrad. Första
gången ett barn har falsk krupp bör det observeras på sjukhus. Om barnet
endast har hosta och föräldrarna är lugna och vana vid sjukdomen samt bor nära
sjukhuset kan behandlingen många gånger med fördel skötas i hemmet.
Föräldrarna ska då rekommenderas att ta upp barnet, eftersom det upprätta
kroppsläget minskar svullnaden, ge hostmedicin med efedrin, gå ut med barnet i
den kalla nattluften och göra svalt i barnets rum och höja huvudändan på barnets
säng.

Definitioner
Feedback
 Viruskrupp (psuedokrupp) - Akut subglottisk laryngit med subglottiskt
ödem. Detta tillstånd kallades tidigare pseudokropp eller falsk krupp, då
”äkta” krupp orsakades av difteri, som numera i princip är utrotat.
 Viruskrupp kallas akut obstruktiv laryngit enligt ICD
Epidemiologi
 Feedback
 Vanligast mellan 6 månader och 3 år
Etiologi
Feedback
 Virus - Parainfluenza I och II eller adenovirus
Symptom och kliniska fynd
Feedback
 Sjukdomsdebut
o Snuva
o Halsont
o Lätt feber
 Efter några dagar
o Kraftig, skällande hosta - Debuterar ofta när barnet sover
o Gråt och ångest
o Inspiratorisk stridor
o Heshet
Diagnostik
Feedback
 Klinisk diagnos
 POX för att säkerställa saturationen - Endast vid svåra fall
Differentialdiagnoser
Feedback
 Epiglottit som kan vara livshotande - Brukar då ha feber, inte kunna svälja
och inte hosta
 Kärlring och trakeomalaci hos barn under 6 månader
Behandling
Feedback

Symtomatisk (från hemmet)

 Upprätt läge minskar svullnaden - Mest symtom nattetid vilket anses bero
på att sängläge ökar svullnaden kring stämbanden
 Kall luft
 Näsdroppar (den avsvällande substansen rinner ner i svalget)
Hostmedicin med opiater är andningsdeprimerande!

Sjukhusvård (extremfall)
 Inhalation av Micronefrin® (racemiskt adrenalin) i nebulisator vid inkomst
 Om besvär kvarstår
 o Dexametason (glukokortikoid) löst i vatten (<10 kg → 8 st, > 10 kg
→ 12 st)
o Därefter inläggning
o Ev. CPAP/intubation
o Invänta besvärsfrihet innan barnet får gå hem
Vidare läsning
Feedback
Nygamla mediciner mot krupp och krampanfall hos barn, Läkartidningen, 2016

Oral candidos (torsk)

av Hypocampus.
Översikt
Feedback
Candida albicans finns troligen nästan alltid som en del av normalfloran i
munhålan. Sjukdom kan emellertid uppstå hos nedgångna patienter, diabetiker
och dem med nedsatt immunförsvar, exempelvis HIV-patienter, eller efter
långvarigt antibiotikabruk, kortisonbehandling eller strålbehandling. Symtomen
är dysfagi, ont i munnen och ibland smärta vid sväljning. Munslemhinnan är
rodnad, svullen och täckt med vita, glansiga membraner vilka låter sig skrapas
bort. Glöm inte att titta under eventuella proteser! Under membranerna finns en
rodnad, sårig yta. Diagnosen kan verifieras genom odling. Det är viktigt att tänka
på att en frisk individ inte utvecklar oral candidos och att bakomliggande sjukdom
bör utredas. Behandla med mycostatin. Behandla även underliggande sjukdom.

Etiologi
Feedback
 Candida albicans - Tillhör normalfloran men vid t.ex. försämrat
immunförsvar kan svampen växa till och orsaka oral candidos
En frisk individ utvecklar inte oral candidos. Utred med t.ex. HIV-test!

Riskfaktorer
Feedback
 Nedsatt immunförsvar - Vanligt bland t.ex. patienter med AIDS eller
immunosupprimerande behandling
 Långvarigt antibiotikabruk, kortisonbehandling eller strålbehandling
  Tandprotes
 Tobaksrökning
 Stort sockerintag
Symptom och kliniska fynd
Feedback
 Vita prickar och plack som man kan skrapa av. Slemhinnan under är
rodnad och lättblödande
 Alternativt intensivt rodnad slemhinna och sveda, ofta under tandprotes
 Dysfagi
 Smärta vid sväljning
Diagnostik
Feedback
 Klinisk (se symptom och kliniska fynd)
 Odling och mikroskopi vid tveksamma fall
 Utför röntgen av matstrupen och eventuellt esofagoskopi om det föreligger
uttalade sväljningssvårigheter.
 Utred bakomliggande riskfaktorer t.ex. HIV
En frisk individ utvecklar inte oral candidos. Utred med t.ex. HIV-test

Differentialdiagnoser
Feedback
 Lichen
 Leukoplaki
 Herpes simplex labialis
Behandling
Feedback
 Sanera riskfaktorer och ha god munhygien (t.ex. rengör eventuella
proteser)
 Munsköljning med Mycostatin® eller Flukonazol p.o.
 Behandla underliggande sjukdom

Vårdnivå
 VC/ÖNH

Leukoplaki och erytroplaki

av Hypocampus.
Översikt
Feedback
Leukoplakier är vanligtvis beskedliga, vita, släta, mjuka fläckar som kan
återfinnas var som helst i munhålan. I vissa fall kan de emellertid dölja en
malignitet. Glöm därför ej att palpera förändringarna. Vid tveksamhet om orsaken
ska patienter med leukoplakier i munnen remitteras för undersökning av ÖNH-
specialist och ställningstagande till biopsi eller excision.

Epidemiologi
Feedback
 Prevalens: ca 1%
o Vanligare bland äldre
o Vanligare bland män
Etiologi
Feedback
 Tobaksbruk (vanligast)
 Lokalt upprepat trauma (t.ex. vassa tänder)
 Järnbrist hos äldre
Symptom och kliniska fynd
Feedback
 Vit fläck som inte kan skrapas bort
 Diagnosen är en uteslutningsdiagnos
 Biopsi för PAD vid osäkerhet
Viktigt att utesluta malignitet
Differentialdiagnoser
Feedback
 Malignitet - t.ex skivepitelcancer
 Traumatisk irritation
 Oral Lichen Planus
 DLE
Behandling
Feedback
 Excision - Behandlas av ÖNH-specialist om misstanke om premalignitet.
Komplikationer
Feedback
 Kan vara premalign, särskilt om färgen är ojämn, ytan är nodulär och
belägen i munbotten
 Sekundär oral candidos
Erytroplaki
Feedback

Epidemiologi
 Ses framförallt hos patienter > 65 år

Symptom och kliniska fynd

 Röd fläck som ser ut att ligga nedsänkt i vävnaden och där andra
diagnoser uteslutits
 Oftast i munbotten, tungan eller mjuka gommen
Behandling
 Biopsi för PAD - Stor andel (ca 80%) är premaligna

Vårdnivå
 ÖNH

Komplikationer
 Erytroplakier har hög risk att tumöromvandlas och bör remitteras för snabb
handläggning
Vidare läsning
Feedback
Så hittar du cancer i munnen, Tandläkartidningen, 2012
Biopsi kan avslöja svåra sjukdomar, Tandläkartidningen, 2013

Halscysta
av Hypocampus.
Översikt
Feedback
Den laterala halscystan som är en gälgångsrest återfinns vanligen ganska högt
på halsen framför sternokleidomastoideus. I det typiska fallet är den mjuk,
fluktuerande och oöm. Symtomdebut sker vanligen i tidig vuxenålder. Diagnosen
erhålls med cytologpunktion. I enstaka fall innehåller cystan maligna celler och
därför bör den alltid tas bort. Den vanligaste lokalisationen för mediala halscystor
är framför os hyoideum. Debutsymtomen sker vanligen vid 4–6 års ålder och ofta
i anslutning till en övre luftvägsinfektion. Diagnosen erhålls vid cytologpunktion.
Behandlingen är kirurgisk eftersom halscystor lätt kan bli infekterade och
dessutom finns malignitetsrisk trots avsaknad av cytologiska fynd.

Medial halscysta
Feedback

Epidemiologi
 Debuterar ofta i 5-6-årsåldern

Etiologi
  En rest från när tyreoidea vandrade ner från tungbasen. Celler har släppts
av på vägen och börjar växa till vid exempelvis en infektion. Det kan
förekomma att patientens tyreoidea är belägen i cystan. Därför är det av
betydelse att säkerställa att patienten har tyreoideavävnad utanför cystan
innan man tar bort förändringen.

Symptom och kliniska fynd

 Asymptomatisk cysta i medellinjen nära tungbenet, lyfts vid sväljning eller
utsträckning av tungan

Behandling
 Kan opereras bort
Lateral halscysta
Feedback

Epidemiologi
 Debuterar ofta i 20-årsåldern

Etiologi
 Oftast rest efter fosterstadiet där en av gälfickorna inte tillbakabildats på
normalt sätt

Symptom och kliniska fynd

 Oftast asymptomatisk cysta lokaliserad vid framkanten av m.
sternocleidomastoideus, intill a. carotis communis.
 Kan ge upphov till infektioner (rodnad, svullet och ömt)

Differentialdiagnoser
  Kan vara tecken på tonsillcancer, särskilt om > 40 år. Vid extirpation ska
tonsillen på samma sida också tas bort och undersökas.
 Metastas från huvud-halsregionen

Diagnostik
 Finnålspunktion och cytologi - Benign cytologi utesluter inte malignitet, vid
maligna fynd uteslut tyroideacancer och utred eventuella metastaser

Behandling
 Skall opereras p.g.a. risk för infektion samt risk för malignitet trots
avsaknad av cytologiska fynd
o Vuxna: Operation inom 1 månad
o Barn: Operation inom 3 månader
Vidare läsning
Feedback
Diagnostiken av knöl i tyreoidea uppvisar kvalitetsbrister, Läkartidningen, 2011
Fallbeskrivning - Tumörer i glomus caroticum – en multidisciplinär angelägenhet,
Läkartidningen, 2009