Inlämningsuppgift 5 – Färglära

1) Beskriv skillnaden mellan primär-, sekundär- och tertiärfärger.

Primärfärger är de färger man utgår ifrån vid en färgblandning. Sekundärfärger är resultatet
man får då man har blandat två primärfärger och tertiärfärger är de färgtoner som fås genom att
tre primärfärger blandas.

Det finns olika färgsystem och de använder olika primärfärger. Till exempel färgsystemet CMYK
(cyan, magenta, yellow och key-colour eller svart), vilket ofta används vid tryck använder
primärfärgerna cyan (en turkosfärg), magenta (en lila färgton) och gult för att skapa alla andra
färgtoner. Ett annat färgsystem är RGB (red, green, blue), vilket är det som används i t.ex.
analog television och dataskärmar, och detta system använder rött, grönt och blått som
primärfärger.

2) Vad är komplementfärger och hur kan dessa användas i grafisk kommunikation?

Komplementfärger är varandras motsatser och det är färger som uppvisar stor färgkontrast
gentemot varandra. Alla färgtoner har en komplement färg. Exempel på färger som
kompletterar varandra bra är: rött-grönt, blått-orange och violett-gult.

Man kan med hjälp av komplementfärger skapa skarpa kontraster i en layout. Blåa bokstäver
mot en orange bakgrund kommer upplevas som väldigt framträdande, något som kan vara
mycket effektfullt i en grafisk layout. Vissa komplement färger ihop skapar en allt för skarp
kontrast ihop och det kan göra det svårare för ögat att uppfatta t.ex. en text.

Vad menas med additiv- respektive subtraktivfärgblandning. När används de olika

varianterna?
Man kan dela in färglära i två större grupper: additivt- och subtraktivt blandad färg. Men innan
man går in på det måste man ha klart för sig att det vi uppfattar som färg egentligen är ljus som
bryts och det är viktigt för förståelsen att man inte blandar ihop begreppen färg (målarfärg) och
färg (ljus).

När man talar om att ”alla färger ihop blir vitt” då är det ljus man menar. Att vitt ljus egentligen
är ljus av blandade våglängder märker man när det bryts i t.ex. en prisma eller när ljuset bryts i
vattendroppar och vi ser regnbågen. Dessa färger kallas additiva färger. Additiv färgblandning
betyder att man lägger till, adderar, färg (eller egentligen är det ljus) för att få andra färger.
Varje färg tillför ljus. Lägger man ihop alla färger får man vitt. Det är dessa typer av färger som
man jobbar med i en dator. Färgsystemet RGB fungerar på detta sätt och det är det som oftast
används av program som exempelvis Adobe Photoshop. När bilden/fotot skrivs ut konverteras
ofta färgerna till CMYK, det sker dock inte alltid.

Att ett föremål har en viss färg brukar man benämna som ytfärg eller föremålsfärger. Dessa
färger som finns på saker runt omkring oss kan också kallas subtraktiva färger.
Subtraktivfärgblandning är egentligen motsatsen till additiv, man subtraherar ljus genom att
lägga till färg. Varje pigment tar bort mer ljus. Tar man bort alla färger (eller ljus) så får man
svart. Färgsystemet CMYK fungerar enligt den här principen.
3) Hur ser färgrymderna ut för RGB respektive CMYK?
Färgrymd är de färger som återskapas i en bild, alltså bildens ”färgregister”. En bild kan aldrig
innehålla alla färger som det mänskliga ögat har förmåga att uppfatta och det är därför man
talar om färgrymd. Olika färgsystem har olika färgrymd.

RGB har, som namnet antyder, har tre olika färgkanaler – en röd, en grön och en blå.
Blandningar av dessa är det som ger nya färger. Färgintensiteten för varje kanal brukar anges
med ett värde mellan 0 och 255. Genom att kombinera olika värden för kanalerna kan man
skapa ungefär 16,7 miljoner färger. Är t.ex. R=255, G=0 och B=0 så är färgen röd. RGB-systemet
ger bara ett relativt mått på färgen, man kan inte veta vilken röd nyans det är frågan om.

CMYK benämns ibland som fyrfärgstryck men med det innebär inte att det endast finns fyra
tillgängliga färger. Även det här systemet ger ett relativt mått på färgen, det talar om vilken färg
det är frågan om, ofta i procent, men inte den exakta nyansen. Skriver man ut en bild så klarar
oftast inte skrivaren av att återge alla färger som man kan visa på bildskärmen. Detta får till
följd att nyanserna man ser i sin dator inte kommer vara samma som de man ser efter tryckning.
Skrivaren konverterar RGB-modellen till CMYK-modell och härmar färgerna så gott det går. En
bild som sparas i CMYK-läge blir på grund av den extra färgkanalen större än en RGB-fil.

4) Vad står NCS respektive PMS för, när använder man dessa kulörsystem och hur är de
uppbyggda?
NCS står för natural color system och det är ett internationellt färgbeteckningssystem. I det här
systemet, som för övrigt är en svensk uppfinning, har varje färgnyans en kod vilket gör att man
kan specificera och kontrollera färger. Med hjälp av färgkoderna kan man vara säker på att man
pratar om samma färgnyans. Här är det svart, vitt, rött, grönt, blått och gult som är grundfärger
och systemet är utformat efter hur det mänskliga ögat uppfattar färger. Systemet bygger på
skillnader i svarthet (ljushet), nyans (kulör) och kulörtäthet (mättnad). Främst används NCS till
dekorfärger i tryck.

PMS står för Pantone Matching System och det är ett standardiserat referenssystem för att ange
nyanser av färger, ett så kallat dekorfärgssystem. Man utgår från katalogen Color system där 1114
PMS-färger visas. Dessa färger blandas sedan på tryckeriet från 14 st standardfärger med hänsyn
till papper m.m. Med hjälp utav detta system kan man vara säker på att t.ex. ens logotyp
kommer att ha samma färg oavsett på vad den trycks.

Färgpsykologi

5) Hur kan man med färg förstärka ett budskap?

Vissa färger ”tar mer plats” än andra. Vissa färger uppfattar man som att de ”kommer ut” ur
bilden medan andra får en att ”sugas in” i bilden. Man kan förstärka ett budskap genom att
använda färger som i sig redan har ett budskap (se nedan).

6) Finns det någon färg som entydigt kan kopplas till en viss funktion eller känsla?

Färger väcker känslor men känslorna är ofta kulturellt betingade. Man lär sig vad olika färger
står för tror jag. Sedan finns det färger i naturen som vi genom evolutionen har lärt oss
respektera. Det är ju inte för inte som vissa insekter eller grodor som är giftiga har starka,
varnande färger på sin kropp!
Grönt – representerar bördighet och fruktbarhet. Det inger också lugn, vilket är anledningen till
att man har gröna kläder och väggar i operationssalar.

Vitt – kopplar nog många ihop med kallt men även rent (vita handdukar, vita lakan är ju till för
att signalera renhet på t.ex. ett hotell).

Rött – för tankarna till värme, eld och kärlek.