2009-02-02

Justitiedepartementet 103 39 Stockholm

Synpunkter p Europeiska kommissionens frslag till Europaparlamentets och rdets frordning om kriterier och mekanismer fr att avgra vilken medlemsstat som har ansvaret fr att prva en anskan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statsls person har gett in i ngon medlemsstat (Omarbetning) (KOM (2008) 820)

Frslaget

Europeiska kommissionens frslag r en omarbetning av rdets frordning (EG) nr 343/2003/EG av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer fr att avgra vilken medlemsstat som har ansvaret fr att prva en asylanskan som en medborgare i tredje land har gett in i ngon medlemsstat den s.k. Dublinfrordningen. Enligt kommissionen syftar frslaget till att frbttra systemets effektivitet, att se till att asylskandes behov av internationellt skydd verkligen tas i beaktande samt att hantera situationer dr medlemsstaternas mottagningskapacitet och asylsystem utstts fr srskilt tryck, och situationer dr skyddsnivn fr personer som ansker om internationellt skydd r otillrcklig. Kommissionen vill dock upprtthlla de principer som ligger till grund fr Dublinfrordningen. Svenska Rda Korset har tidigare lmnat synpunkter p Europeiska kommissionens ursprungliga frslag till nu aktuell frordning (KOM (2001) 447) och ven kommenterat kommissionens grnbok om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet (KOM (2207) 301)1. Tillsammans med vriga rdakorsfreningar i Europeiska unionen har Svenska Rda Korset publicerat ett gemensamt yttrande ver kommissionens strategiska plan fr asylpolitiken (KOM (2008) 360)2.

1 2

Se Kommentarer till kommissionens grnbok om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet (www.redcross.se). Se Position paper on the European Commissions Policy Plan on Asylum (www.redcross-eu.net).

Synpunkter

Svenska Rda Korset har vid skilda tillfllen framfrt att regeringen br verka fr att Europeiska unionen fr en gemensam asylpolitik som skerstller att alla anskningar om asyl behandlas p ett rttvist, effektivt och enhetligt stt i samtliga medlemsstater; oavsett i vilket medlemsland den skande begr asyl mste bedmningen bli densamma och eventuellt skyddsbehov erknt i samtliga medlemsstater. Alla medlemsstater mste uppfylla de frpliktelser som fljer av gemenskapsrtten och vriga internationella taganden nr det gller tillgng till ett rttsskert och humant asylfrfarande och vrdiga mottagningsvillkor, i synnerhet i frga om skydd och std fr srskilt utsatta personer. En gemensam asylpolitik utgr grunden fr det framtida gemensamma europeiska asylsystemet och r en frutsttning fr ett effektivt och rttsskert system fr ansvarfrdelning inom unionen som bygger p Dublinfrordningens grundprinciper. Emellertid, som kommissionen konstaterar i sin strategiska plan fr asylpolitiken, pekar skillnaderna i beslut om godknnande eller avslag av asylanskningar frn skanden frn samma ursprungslnder p en avgrande brist i dagens gemensamma europeiska asylsystem: trots att en viss harmonisering av lagstiftningen gt rum p EU-niv leder bl.a. avsaknaden av gemensam praxis, skilda traditioner och olikartade informationskllor om ursprungsland till ett divergerande resultat. Detta innebr att alla medlemsstater inte med automatik kan betraktas som skra lnder fr alla asylskande. I avsaknad av en gemensam asylpolitik med likvrdig tillgng till skydd i hela EU kan syftet med kommissionens frslag inte uppns med de begrnsade frndringar i frordningen som nu fresls. Tvrtom kommer ett upprtthllande av nuvarande grundprinciper att medfra fortsatt rttsoskerhet. Svenska Rda Korset anser drfr att dessa skyndsamt mste ses ver och att ansvarsfrdelningen br bestmmas utifrn ett enda kriterium: den skandes val av asylland inom unionen. Det br i det hr sammanhanget erinras om att Dublinfrordningen syftar srskilt till att trygga full respekt fr den rtt till asyl som garanteras i artikel 18 i Europeiska unionens stadga om de grundlggande rttigheterna. Med detta som bakgrund lmnar Svenska Rda Korset fljande synpunkter p de frgor som behandlas i kommissionens frslag:

Frordningens tillmpningsomrde och verensstmmelse med regelverket p asylomrdet

Svenska Rda Korset har tidigare freslagit att Dublinfrordningen skall omfatta alla former av internationellt skydd och tillstyrker drfr kommissionens frslag att frordningens tillmpningsomrde utvidgas s att det, vid sidan av personer som ansker om flyktingstatus, ven omfattar personer som ansker om subsidirt skydd.

Vi menar vidare att det uttryckligen br framg av svl Dublinfrordningen som direktivet om miniminormer fr mottagande av asylskande (direktivet om mottagningsvillkor) att det senare r tillmpligt p frfarandet fr att faststlla ansvarig medlemsstat enligt Dublinfrordningen. Alla asylskande br sledes omfattas av direktivet om mottagningsvillkor, frn anskan om internationellt skydd till beviljande av uppehllstillstnd alternativt beslut om tervndande och avlgsnande.
Systemets effektivitet

Svenska Rda Korset vlkomnar kommissionens ambition att frkorta Dublinfrfarandet och frtydliga medlemsstaternas skyldigheter vilket kan bidra till kortare handlggningstider frutsatt att de freslagna frndringarna inte inverkar negativt p de asylskandes rttsskerhet.
Rttsskerhetsgarantier fr personer som omfattas av Dublinfrfarandet

Svenska Rda Korset vlkomnar de ndringsfrslag som avser att strka rttsskerheten fr asylskande och frbttra skyddet fr deras rttigheter i enlighet med EU:s stadga om de grundlggande rttigheterna, gemenskaprtten och internationell rtt. Nr det gller frgan om information till de asylskande om Dublinfrfarandet, meddelande om beslut m.m. vill vi, i likhet med tidigare, srskilt understryka vikten av att all kommunikation som berr den asylskande sker p ett sprk som den skande frstr, i svl skriftlig som muntlig form. Svenska Rda Korset anser att varje rende om verfrande mste prvas individuellt med avseende p tillgngen till skydd och mottagningsvillkor i det ansvariga medlemslandet. Om den berrda medlemsstaten inte bedms uppfylla de frpliktelser som fljer av gemenskapsrtten och dess internationella taganden i vrigt och drmed inte kan anses skert fr den asylskande rendet gller skall ansvaret fr att prva asylanskan verg till det medlemsland dr den skande befinner sig, frutsatt att han/hon samtycker till detta. Motsvarande br ven glla om verfrandet inte kan genomfras p ett humant stt och med full respekt fr den skandes grundlggande rttigheter och mnskliga vrdighet. Rtten att verklaga ett beslut om verfring r en grundlggande rttsskerhetsgaranti. Mot bakgrund av vad som anfrts ovan om avsaknaden av en gemensam asylpolitik anser Svenska Rda Korset att ett verklagande alltid ska ha suspensiv verkan (d v s verkstlligheten av beslut om verfring skall skjutas upp i vntan p resultatet av verprvningen). Vi tillstyrker frslaget att medlemsstaterna skall vara skyldiga att se till att de skande har tillgng till [kostnadsfri] juridisk rdgivning och/eller ombud samt, om s krvs, sprkligt std. Detta r en frutsttning fr att rtten att verklaga skall kunna anses vara ett effektivt rttsmedel.

Utan att hr kommentera kommissionens frslag avseende frvarstagande i detalj vilket den korta svarstiden inte tillter vill vi framhlla att frvarstagande av asylskande br undvikas och att srskilt utsatta grupper och personer med srskilda behov aldrig br tas i frsvar. Ett minimikrav mste vara att frvarstagande av asylskande endast fr vervgas som en sista utvg om det r ndvndigt i det enskilda fallet och anvndningen av mindre ingripande tgrder uttmts. Drtill mste beslut om frvarstagande terkommande prvas p nytt av en domstol fr att skerstlla att den asylskande omedelbart friges om de skl, som medfrde att ett frvarstagande bedmdes som ndvndigt, inte lngre freligger. Asylskande som hlls i frvar mste behandlas humant och med full respekt fr deras vrdighet och mnskliga rttigheter.3 Vidare br Rda Korset och andra frivilligorganisationer i respektive medlemsstat garanteras tilltrde till frvarstagna asylskande, bde i syfte att ge olika former av std och att utva tillsyn s att de frvarstagnas rttigheter tillgodoses (monitoring). De gemensamma reglerna fr frvarstagande av asylskande br i vrigt utformas i enlighet med UNHCR:s Revised Guidelines on Applicable Criteria and Standards relating to the Detention of Asylum-Seekers samt FN:s Standard Minimum Rules for the Treatment of Prisoners och Body of Principles for the Protection of All Persons under Any Form of Detention or Imprisonment. I enlighet med vad som sagts ovan br alla asylskande omfattas av direktivet om mottagningsvillkor; detta inbegriper regler om frvarstagande. Svenska Rda Korset vlkomnar det ndvndiga frtydligandet av den ansvariga medlemsstatens skyldighet att slutfra prvningen av asylanskan. Det br terigen understrykas att varje asylskande mste garanteras tillgng till ett rttsskert och humant asylfrfarande som uppfyller gemenskapsrttens krav och medlemsstaternas vriga internationella taganden.
Bevarandet av familjens enhet, suvernitetsklausulen och den humanitra klausulen

Svenska Rda Korset vlkomnar de frslag som avser att frbttra och tydliggra Dublinfrordningens regler om sammanhllning av familjer. Som vi tidigare har ppekat br dock regeln om sammanhllning och terfrening av slktingar som r i beroendestllning omfatta alla former av beroende, inbegripet emotionellt beroende. Nr det gller det freslagna kapitlet Klausuler om frivilligt ansvar avseende humanitra och mmande skl som grund fr att frng de bindande ansvarskriterierna, anser vi att kommissionens frslag br kompletteras med en obligatorisk regel som frbjuder separering av familjemedlemmar vid tillmpning av Dublinfrfarandet.

Se ven Svenska Rda Korsets Kommentarer till kommissionens grnbok om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet (www.redcross.se).

Underriga utan medfljande vuxen och andra srbara grupper

Svenska Rda Korset vlkomnar de frslag som syftar till att frbttra det srskilda skyddet fr svl barn i familj som ensamkommande barn. Vi menar dessutom att, i likhet med vad som fresls glla fr ensamkommande barn som inte har mjlighet att terfrenas med en anhrig, ven andra asylskande som r srskilt utsatta och/eller har srskilda behov br omfattas av rtten att f sin asylanskan prvad av den medlemsstat dr de befinner sig. Vid beslut om verfring br i vart fall beaktas i vad mn den mottagande medlemsstaten kan tillhandahlla adekvat std, inbegripet ndvndig vrd och behandling m.m.
Srskilt tryck eller otillrcklig skyddsniv

Svenska Rda Korset tillstyrker kommissionens frslag att infra en undantagsregel som gr det mjligt att tillflligt avbryta verfringar i situationer dr en verfring kan leda till att den skande inte kommer i tnjutande av tillrckligt skydd i den ansvariga medlemsstaten. Vid beslut om avbrytande av verfringar till en medlemsstat skall, enligt kommissionens frslag, den medlemsstat dr de skande befinner sig ansvara fr prvningen av deras asylanskningar. Detta br krva de skandes samtycke. Den freslagna undantagsregeln r ndvndig med hnsyn till vad som sagts ovan om avsaknaden av en gemensam asylpolitik. Samtidigt fr dess tillmpning inte leda till att berrda medlemsstater tillts frng sitt ansvar att fullt ut uppfylla de frpliktelser som fljer av gemenskapsrtten och deras internationella taganden i vrigt. Svenska Rda Korset anser drfr att det, efter mottagande av en framstllan frn kommissionen, en medlemsstat eller en enskild asylskande, br vara EG-domstolen som beslutar att alla verfringar av skande till den berrda medlemsstaten tillflligt ska avbrytas. Ett sdant beslut br, vid sidan av vad som fresls, innebra att den berrda medlemsstaten lggs att omgende vidta alla tgrder som r ndvndiga fr att s snart som mjligt undanrja grunderna fr beslutet. Vidare br kommissionen, direkt eller via den framtida europeiska asylstdsbyrn, tillhandahlla erforderlig expertis och praktiskt std. _____ Avslutningsvis vill vi uppmana regeringen att inom ramen fr frhandlingarna om Stockholmsprogrammet verka fr att medlemsstaterna och kommissionen frbinder sig att, senast i samband med den tredje etappen i frverkligandet av det gemensamma europeiska asylsystemet, revidera Dublinfrordningens grundprinciper.

SVENSKA RDA KORSET

Christer Zettergren Generalsekreterare