Enrique Lescure EOS 7 Juli 2011 Energirapport Elice Larsson

ENERGIRAPPORT
Inledning Som en uppfljning p matrapporten har jag ftt i uppdrag av EOS Ume att utforska ett urbanats elbehov, och av hur mycket mark som ett sdant elbehov behver ta i ansprk. Ett urbanat r tnkt att karakriseras av sin frmga att tillgodose sina grundlggande behov. Kan el anses vara ett grundlggande behov? Det r i frsta hand upp till urbanatet sjlvt att besluta om i vilken utstrckning det vill nyttja teknologiska hjlpmedel och automatisering fr att uppn livskvalitet eller andra ml. I detta fall r dock berkningen avsedd fr en skalenlig modell av ett urbanat (se den frra rapporten), och d invnarna i modellen r fiktiva s kan vi lugnt bortse frn deras eventuella sikter i frgan. Syfte Syftet med denna rapport r att skdliggra hur mycket el ett urbanat p 200 personer kan tnkas behva fr att tcka sina dagliga behov. Metod Fr att f klarhet kring behovet mste vi frst bestmma vad som r rimligt. Det str klart att el inte r ett basbehov p samma stt som mat. Samtidigt anvnds el fr att driva maskiner, fr att kunna frse hus med vrme och driva vattenpumpar. Vi frestller oss att urbanatet A) producerar sin egen el, B) bde kan tillgodose sina egna elbehov och frse nrliggande samhllen med en del av verskottet. Det lttaste att brja med r att se hur elkonsumtionen ser ut i dagens Sverige, och utg drifrn nr vi bestmmer den frsta siffran som vi drefter kan utg frn nr vi lgger fram alternativ (mer eller 1

mindre elintensiva produktionsformer). Mlet ska frsts vara att minimera de ekologiska fotavtrycken, men hur det bst gres fr verltas till en senare rapport. Analys Sverige r enligt nationmaster.com1 en av vrldens tio strsta konsumenter av el per capita (14 839 kilowatt per invnare), vilket kan antas bero p ett kallt klimat, relativt billig el eller en stor yta frdelad p en liten befolkning. Om vi utgr frn att denna siffra ven kommer glla i det norrlndska urbanatet s fr vi fljande utrkning: 14 839 x 200 = 2 978 600 Det vill sga nra 3 miljoner kilowatt fr ett nordiskt urbanat av liten storlek (troligen kommer dock den faktiska energiomsttningen vara lgre d ett teknat r en integrerad byggnad). Nu ska vi rra oss mot frgan hur mycket land som kommer att behvas fr att kunna frsrja ett sdant samhlle. Fr att kunna avgra det behver vi veta hur mycket elektricitet olika typer av el genererar. Jag har valt att brja med att studera vindkraften. Produktiviteten i vindkraftverk beror sjlvfallet p en mngd olika faktorer, som typen av turbin, blad och lokation. Utanfr Jyllands kust till exempel s kan vindturbiner generera 1000-1250 kilowatt per m^2 och r, medan det p andra stllen lngs den skandinaviska kusten kan genereras upp till 1000 kilowatt2. Hur mnga kilowatt genererar d en typisk vindturbin per r? nnu viktigare, hur mnga kilowatt genererar vindturbiner placerade i Ersmarksomrdet eller de andra zonerna? Efterforskningar gjorda p Internet levererar inga svar, men vi kan utg frn att vindkapaciteten r lgre. Nu har mig veterligen inga studier p kapaciteten i ngondera av omrdena genomfrts, men vi kan approximera produktionskapaciteten genom att studera ett omrde med liknande frutsttningar. Drfr behvs det en vindkarta ver Sverige dr vi kan jmfra data frn havet kring Danmark med data frn Vsterbottens kust.
1 2

http://www.nationmaster.com/graph/ene_ele_con_percap-energy-electricity-consumption-per-capita http://www.wind-works.org/articles/generatorratingandcapacityfactors.html

Vi kan tryggt utg frn att det r ganska vindigt kring Sknes kust och att frhllandena pminner om dem p Jylland. Drfr kan vi utg frn Skne nr vi approximerar vindkapaciteten i Vsterbotten, fr att ha ett jmfrande underlag. Klla r en webbsida med fullstndiga data ver rsmedelvindarna i Sverige3.

Vi kan hr se att den sknska kusten verlag karaktriseras av vindar p mellan 7,4 och 8 m/s. Jag vet inte om detta motsvarar tusen kilowatt per m^2, men det approximerar den siffran och drfr kan vi sga att vi lter 7,6 motsvara 100% i vr berkning. Vad vi sen gr r att vi genomfr en berkning som ser ut p fljande stt. X/7,6 X 100 = Y

http://www.geo.uu.se/luva/default.aspx?pageid=13152&lan=0

Dr X motsvarar den typiska vindhastigheten i Umeomrdet, 7,6 vindhastigheten i Skne och Y procentandelen av vindhastigheten.

Vi kan hr se att den typiska hastigheten i omrdet motsvarar mellan 4,8 och 5,6 i rsmedelvind. Vi vljer 5,2 som ett medeltal. 5,2/7,6 X 100 = 68,42 Om vi utgr frn att vindhastigheterna i Skne uppgr till en siffra som nrmar sig 1000 kilowatt per m^2 s gr det att approximera elkapaciteten i Umeomrdet till 60-70% av elkapaciteten kring Sknes kust, och drmed fr vi mellan 600-700 kilowatt per r och m^2 om vi utgr frn att vinden proportionellt pverkar mngden energi (vilket inte ndvndigtvis stmmer, d frfattaren inte har ngon tidigare erfarenhet av vindkraft). 0,65 X 1000 = 650 Detta innebr att vi delar mngden kilowatt som ett svenskt samhlle med 200 personer konsumerar under ett r med mngden kilowatt som produceras av en m^2 vindkraft under ett r. D fr vi: 4

2 978 600 / 650 = 4582,46 Kort och gott, 4600 m^2 behvs fr att generera vindkraft (detta r en oerhrt klumpig approximation eftersom varje vindkraftverk behver st p ett visst avstnd frn nsta). Sammanfattning Sammanfattningsvis vill jag avsluta denna rapport med att sga att jag inte har ngon tidigare erfarenhet av detta, och att alla siffror bara r hypotetiska och approximativa. Dessutom rknar vi inte med den minskade elkonsumtionen som den mer koncentrerade infrastrukturen i ett urbanat skulle ge drfr att detta skulle komplicera denna rapport alltfr mycket. Frgan om elbehov fr ett urbanat r lngtifrn avgjord. Denna rapport har bara visat att omrdet som vi valt ut fr exkursion inte ndvndigtvis lmpar sig fr vindkraft. Kllor Nationmaster.com Wind-works.org Geo.uu.se