Förgasning Av Biomassa Till Värme, Elektricitet Och Biobränslen 2011 - HighBio

Ulla Lassi och Bodil Wikman (red.
FRGASNING AV BIOMASSA TILL VRME, ELEKTRICITET OCH BIOBRNSLEN
Publikation fr HighBio-projektet
KOKKOLAN YLIOPISTOKESKUS CHYDENIUS
frgasning av biomassa till vrme, elektricitet och biobrnslen

Publikation fr highbio-projektet
red. av Ulla lassi och bodil Wikman
Jyvskyl universitet Karleby universitetscenter Chydenius Karleby 2011
Layout: Pivi Vuorio Prmens bild: Yrj Muilu ISBN 978-951-39-4314-1 (hft.) ISBN 978-951-39-4315-8 (pdf) Forsberg Rahkola Jakobstad 2011
Frord
Anvndning av frnybar energi och biomassa som rvara fr energiproduktion frmjar hllbar utveckling och mngsidig anvndning av naturresurser, p samma gng som det minskar beroendet av fossila brnslen. Frn trflis kan man producera elektricitet, vrme, biobrnslen och nya kemiska rvaror fr industrin. Att effektivt utnyttja biomassa krver toppkunskap, utveckling av nya processer och ett nytt tnkestt, inom vilket ocks internationellt samarbete har en central betydelse. I HighBio-projektet, som verkat under perioden juli 2008 till juni 2011, har producerats ny kunskap om frgasning av biomassa, anvndning av den produktgas som fs vid frgasningen t.ex. vid tillverkning av biobrnslen samt anvndningsmjligheter fr aska frn frgasning av biomassa, inom ramen fr en decentraliserad energiproduktion. I smskaliga CHP (Combined Heat and Power) enheter kan man samtidigt producera elektricitet och vrme genom att frgasa tr och frbrnna den gas som bildas. Genom frgasning kan man producera partikelfri och energiintensiv gas, varfr teknologin samtidigt r ett svar p de allt mer restriktiva miljkrav som Europeiska unionen stller. Mnga sm- och medelstora fretag som verkar i norra Finland och norra Sverige har gjort pionjrarbete i frga om utveckling av teknologi fr frgasning av tr. I detta utvecklingsarbete har ocks HighBio-projektet tillsammans med sina forskare deltagit aktivt. kning av anvndningen av frnybar energi i energiproduktionen ger mjligheter fr fretagsamhet och utvecklandet av en livskraftig landsbygd. Fr att dessa mjligheter skall kunna utnyttjas till fullo behvs stdtgrder som forskning, produktion av nya innovationer och framgngsrik kommersialisering av dessa. HighBio-projektet har fr sin del frskt svara p dessa utmaningar bl.a. genom forskningssamarbete, anordnande av projektseminarier och trffar med intressegrupper. Det regionala samarbetet med redan existerande nationella och internationella forskningsntverk har utgjort ett stadigt fundament fr denna verksamhet.
publikation fr highbio-projektet
Till sist vill vi tacka alla samarbetspartners som har deltagit i projektet; forskare, finansirer, aktiva fretag, samt alla aktiva deltagare i seminarier och intressegruppstrffar. Ni har gjort detta projekt intressant, utmanande och i synnerhet viktigt fr samhllet. Karleby den 12 maj 2011 Ulla Lassi Professor i tillmpad kemi Ansvarig ledare fr HighBio-projektet Bodil Wikman Projektkoordinator
Inom HighBio-projektet har ordnats seminarier och studiebesk vxelvis av olika partners. P bilden den finska HighBio-delegationen p studiebesk till Smurfit Kappas kraftpappers- och bioenergiproduktionsanlggningar i Pite, Sverige inom ramen fr ett projektseminarium i maj 2010.
Innehll
en UtlokaliseraD energiProDUktion En utlokaliserad energiproduktion Ulf-Peter Gran frgasning av biomassa ETC:s bidrag till HighBio-projektet Magnus Marklund och Olov hrman Centrias medstrmsbiomassafrgasare fr smskalig CHP-produktion Yrj Muilu och Kari Pieniniemi Frgasning och analys av produktgasen Kari Pieniniemi och Yrj Muilu Frgasningsteknologins framtid Jukka Konttinen Frgasningsteknologi ur anvndarens synvinkel Pentti Etelmki biobrnslen och anvnDning av ProDUktgas Framtidens biobrnslen Kirsi Partanen och Ulla Lassi 59 19 31 9
41 50 53
Nya kemiska produkter och nya tillmpningar frn syntesgas 68 Henrik Romar, Pekka Tynjl och Riikka Lahti
anvnDningsmJligheter fr aska Kemiska studier fr anvndningen av aska Sari Kilpimaa, Toivo Kuokkanen och Ulla Lassi teknisk-ekonomisk UtvrDering Biobrnslebaserad smskalig kratfvrme ekonomiska frutsttningar Joakim Lundgren Informationsblad frn HighBio-projektet Publikationer och rapporter med anknytning till HighBio-projektet Finansirer 91 81
98 101 104
EN UTLOKALISERAD ENERGIPRODUKTION
En utlokaliserad energiproduktion
Ulf-Peter Gran
Smskaliga lsningar som r utlokaliserade, nra bde rvaran och frbrukarna, r viktiga delar i den framtida nationella energiproduktionen. Vi har tyvrr fortfarande storskaliga fretag i Finland som utnyttjar sina resurser fr att motarbeta smskaliga lokala lsningar. Men vi fr hoppas det sunda frnuftet segrar och ocks utlokaliserade energiproducerande verksamheter i mindre skala kan utvecklas. Speciellt mindre lokala CHP enheter (vrme + el) kan bidra till utvecklingen fr en hllbar energiproduktion.
En utlokaliserad CHP-frdling av biomassa

I de finska och svenska skogarna finns det stora mngder outnyttjade biobrnsleresurser. Dessa kunde nyttjas, frutom fr el och vrme ocks som rvaror fr fordonsbrnsle och som kemiska rvaror i framtiden. Teknikutvecklingen gr snabbt framt, idag forskas det ver hela vrlden fr enkla och driftskra lsningar fr frdlingsprocesserna.
figUr 1. Utlokaliserad energiproduktion
Smskaliga lsningar fr att frdla biomassan frn nromrdet fr frbrukarna i den nrliggande regionen har inte ftt de utvecklingsresurser som varit nskvrda. Tyvrr r det speciellt ofta i Finland de stora aktrerna som syns och hrs vilket ocks gjort att bde nationella och EU std ofta riktats till dessa. Myndigheter och beslutsfattare har inte haft intresse eller frmga att se den verkligt stora potential som finns i smskaliga lsningar fr t.ex. Kraftvrmeproduktion.
Sammanfattande versikt Frdling av bioenergirvaror

I bilden nedanfr finns en grov versikt som sammanfattar exempel p vgar fr frdling av olika biorvaror. Biorvarorna kan komma frn skog, jordbruk, gdsel och avfall frn lantbruk, samhllsavfall eller vara avfall frn t.ex. processindustrin.
10
en utlokaliSeraD energiproDuktion
figUr 2. Frdling av biorvaror
CHP kraftvrme
Utlokaliserade CHP enheter fr el- och nrvrme kan utformas p flera olika stt, mycket beroende p inom vilken storlek p elproduktion man efterstrvar. En viktig faktor r det garanterade elpriset eller elbidraget. Ngra exempel p vilken typ av enhet det kan vara, Direkt frbrnning av trflis/pellets + Stirling Direkt frbrnning av trflis/pellets + ORC (Organic Rankine Cycle) Direkt frbrnning av trflis/pellets + liten ngturbin Frgasning + direkt frbrnning + Gasmotor eller Mikroturbin Frgasning + direkt frbrnning + ORC Frgasning + Gasmotor (kolvmotor) Frgasning + Mikroturbin Biogas + Gasmotor Biogas + Mikroturbin Kombinerad Bio-Syngas och Biogas + Gasmotor eller Mikroturbin
11
figUr 3. Biorvaror till frdling.
figUr 4. Biomassa frn skogen.
12
Biomassa och oljevxter

Biorvaror fr grn energi frn skogen och lantbruket kan komma frn mnga olika rvarukllor. Nedanfr en grov versikt; biomassa frn skogen kan frenklat indelas i, energived, av olika dimensioner frn rjningar och gallringar. grot, grenar och toppar frn avverkningar. energiskog, eller energiskog med kort rotation t.ex. odling av glasbjrk. energivxter som odlas p kermark, Rrflen, Hampa (fiberhampa fr biomassa), elefantgrs, m.fl. Salix eller pil, odlas frmst p kermark och r en mellanform till energiskog. frn lantbruket Halm, Grs, och andra vxter som odlats fr biogasproduktion. vt biomassa Gdsel och bioavfall som t.ex. frstrt ensilage i balar eller frn silo. oljevxter Rybs, Raps, Solrosor, Senap, Oljelin, m.fl., ur dessa kan biooljor pressas som i sin tur genom omfrestring kan bli till biodiesel.
Grn energi Integrerad frdling av biomassa

Smskalig och utlokaliserad frdling av biomassa har goda mjligheter att i framtiden bli en viktig nyckel i ett regionalt miljtnkande. Genom forskning fr ny teknik, anpassad till utlokaliserade frdlingsprocesser, kan den lokala biomassa rvaran frdlas fr lokala- och nrregionens kunder och frbrukare. Det finns ett kat intresse fr att integrera, och p olika stt koppla ihop frdlingsprocesserna fr att ka samordningen, och p s stt skapa positiva synergieffekter.
13
Tr-frgasning
Genom frgasning av biomassa kan man f en anvndbar produktgas som r en intressant gasrvara, den kan anvndas fr direkt frbrnning eller fr en vidarefrdling. Bland de mest intressanta alternativen, med sikte mot brnsle eller kemiska rvaror, r Tr-frgasning av skogsbaserade bioenergirvaror. Syngasen eller produktgasen kan anvndas fr en vidare frdling efter rening och anpassning. Anvndningsomrden r bl.a.; Direkt frbrnning fr vrmeproduktion Direkt frbrnning i chP enhet, fr el- och vrmeproduktion Gasbrnsle fr elproduktion CHP med, kolvmotor/gasmotor gasturbin brnsleceller (kommer i framtiden) frdling och uppgradering till, fordonsbrnsle kemiska rvaror
Integreringsmjligheter
Samordning av verksamheter kring en vrmeenhet fr nrvrme kan ske p olika stt och utvecklas allt efter som. Drfr r det redan i etableringsstadiet av nrvrmeenheten viktigt att frska placera denna s att man kan gra en framtida utveckling p ett smidigt stt. Det behvs markutrymmen och fungerande logistik i vgar samt el- och vrmefrbindelser i form av ledningar och rr. Ngra exempel p verksamheter i paletten fr integrering kan vara; Flistorkning CHP enhet (kraftvrme, el + vrme) Energiterminaler med en Integrerad hantering av biomassa- och frdlade rvaror Frgasning av biomassa Solenergi Geoenergi Pelletproduktion Biogasproduktion frn lantbruk Biogasproduktion frn nrsamhlle Frdling till rvaror fr fordonsbrnsle Vad som ska ing beror frmst p den lokala utvecklingen och intressen.
14
FIGUR 5. En integrerad lokal energiproduktion.
Integreringen utvecklas ofta stegvist, och r beroende p i vilken fljd man vill ta de olika bitarna nr man utvecklar den lokala verksamheten. Vad som prioriteras beror frmst p intresset inom t.ex. det lokala energikooperativet samt nromrdets behov och efterfrga.
Grn Kemi
Genom en kemisk frdling av syngasen eller produktgasen, kan en mngd olika rvaror och olika produkter tas fram. De strsta frvntningarna finns i anslutning till fordonsbrnsle som ersttning till de fossila brnslena. Nr biomassa frn skogen r rvara konkurrerar inte denna med de kergrdor som passar fr livsmedelsproduktion. Genom att utveckla den Grna Kemin kan man minska beroendet av de fossila oljeprodukterna, de lokala bioenergi-resurserna kan nyttjas bttre, vilket kan ka sysselsttningen och sjlvfrsrjningsgraden i regionen.
15
figUr 6. Grundprinciperna fr grn kemi genom frgasning.
Mindre enheter fr raffineringen

Ett bra alternativ r att frgasningen och raffineringen ordnas i nrheten av en CHP anlggning, d kan man effektivt nyttja vrmen frn frgasningsprocessen och uppgrade-ringen av produktgasen. P s stt kan man bde skra att lgvrdig gas och vrmen som produceras i anlggningen kan nyttjas i CHP anlggningen och dess fjrrvrment. Mindre anlggningar som frgasar biomassa passar frmst fr produktion av el och vrme i anslutning till lokala CHP anlggningar. Speciellt om man har tillgng till en av de framtida frgasningsreaktorerna som kan anvnda fuktigt eller torrt biobrnsle och samtidigt producera en trgas utan tjrpartiklar. Fr CHP enheter med frgasning av biomassa som krver torkning av brnslet samt ocks mste ha en effektiv rening frn tjra, mste vara en tillrckligt stor anlggning fr att f lnsamhet i gasproduktionen. Det finns redan idag stora mjligheter att genom en utlokaliserad energiproduktion, nyttja lokala bioenergirvaror och genom smskalig frdling bidra till en hllbar utveckling.
16
FRGASNING AV BIOMASSA
ETC:s bidrag till HighBio-projektet

Magnus Marklund och Olov hrman
Energitekniskt Centrum, Pite, Sverige
Medstrmsfrgasning i pilotskala
Ett kat energinyttjande av biomassa bde nationellt och globalt kommer att bidra till att minska behovet av fossila brnslen och lngsiktigt begrnsa vxthuseffekten. Utver generering av elenergi kan biomassan effektivt omvandlas till vrdefulla material, kemikalier och biodrivmedel via s kallade bioraffinaderier baserade p modern teknik. I Figur 11 presenteras materialfldet av den rligen avverkade skogsbiomassan i Sverige dr ca 45 % r i form av hyggesavfall (motsvarar ca 70 TWh). Vid Energitekniskt Centrum (ETC) i Pite pgr arbete med ett pilotprojekt kring frgasning av biomassa som ven varit en del inom HighBio. Hitills har projektet omfattat design, konstruktion och driftsttning av pilotanlggningen som r baserad p trycksatt medstrmsfrgasning (Pressurised Entrained flow Biomass Gasification, PEBG). Mlet r produktion av syntesgas frn skogsavfall och annan biomassa som industrin inte konkurrerar om idag. Teknikkonceptet bygger p att vid hg temperatur (> 1200 grader C) frgasa pulverformig biomassa i en trycksatt medstrmsfrgasare med lg andel tjra och andra kolvten. Nackdelen med detta koncept i jmfrelse med frgasning vid lg temperatur och lnga uppehllstider r att brnslet mste finfrdelas till ett fint pulver (partiklar < 1 mm) och att det omslutande materialet utstts fr hg vrmelast och slaggande aska. De huvudsakliga tekniska utmaningarna fr anlggningen r brnsleberedning och matning, kontroll p slaggbildningen samt optimal design av brnnare och strtkylare fr att skerstlla en jmn och stabil drift.
1 Nilsson P.O., Biomassaflden i svensk skogsnring 2004, Rapport 23-2006, Skogsstyrelsen, ISSN 1100-0295
19
figUr 1. Materialfldet fr den rligen avverkade skogsbiomassan i Sverige 2004.
Nr det gller slaggningen av askan s visar Tabell 1 innehllet av de olika delarna av trdet. T.ex. s ser man att andelen extraktivmnen2 och aska r hgre i barr och bark i jmfrelse med stamveden. Detta betyder att avverkningsresterna frn skogen har hgre innehll av extraktivmnen och askhalt p.g.a. barren och barken som fljer med detta material i strre utstrckning.
2 Med extraktivmnen i vedmassa avses freningar som r lsliga i petroleter, dietyleter, diklormetan, aceton, etanol och vatten. Till extraktivmnen, som r en heterogen grupp, hr bland annat lipider, terpenoider, fenoler, glykosider, smmolekylra kolhydrater, pektin, strkelse och proteinfreningar.
20
frgaSning aV bioMaSSa
tabell 1. Ungefrlig andel cellulosa, hemicellulosa, lignin, extraktivmnen och aska i barr och gran.3
cellulosa tall (ca 70 r) Stamved Bark, inre Bark, yttre Grenar Barr gran (ca 110 r) Stamved Bark Grenar Barr 43 36 29 28 27 20 30 25 28 36 37 35 0.8 3.8 1.7 6.1 1 4 2 5 41 36 25 32 29 27 26 20 32 25 28 29 48 31 28 3 4.5 3.5 3.5 13 1 2 2 1 5 hemicellulosa lignin [%] p torrvikt extraktivmnen aska
PEBG-anlggningen vid ETC invigdes som IVAB-frgasaren vid Solander-symposiet i november 2010 (se Figur 2 fr en sidvy av anlggningen). Anlggningen togs i drift i april 2011 och alla delsystem har blivit systematiskt testade och inledande frbrnningsfrsk genomfrda.
figUr 2. PEBG-anlggningen vid ETC (dpt till IVAB-frgasaren) som tagits i bruk i april 2011.
Eskilsson S., Hartler N., Svensk papperstidning nr. 2: 63-70 (1973)
21
De inledande frgasningskampanjerna i anlggningen kommer att fokuseras p atmosfrisk frgasning av stamved med en syntetisk luftblandning fr att skerstlla skerheten. Vidare kommer senare experimentkampanjer att genomfras under trycksatta frhllanden och med en kad syrekoncentration fr varierade brnslen (bark, stubbar och andra hyggesrester). Effekten r 1 MWth vid 10 bars tryck, men den nominella driften kommer att ligga p 500 kWth vid 5 bars absoluttryck.
Matning av pulver frn biomassa

Matning av biomassa i pulverform kan innebra problem p.g.a. fiberstrukturen i biomassan. Pulver frn biomassa r huvudsakligen i form av sm flisor som tenderar att haka i varandra och drmed bilda valv och bryggor nr pulvret ska transporteras. Robusta och plitliga matningssystem r en ndvndighet fr alla typer av processer som hanterar biomassa i pulverform, speciellt nr det rr frbrnning och frgasning (t.ex. PEBG-processen). I dessa tillmpningar s krvs en jmn och stabil matning av pulvret. Det finns en mngd pneumatiska system fr pulvertransport tillgngliga p marknaden fr atmosfriska processer, men dessa r inte lmpliga fr trycksatta processer p.g.a. av den stora mngd transportgas som d krvs. Det mest lmpade matningskonceptet fr trycksatt frgasning r av typen slussystem med parallella brnsletankar som kan alternera med fyllning och matning fr att upprtthlla en kontinuerlig drift. Fr PEBG-anlggningen har ett sdant koncept uppfrts och fungerat vl i de inledande testerna av detta delsystem. De frsta testerna av matningssystem i PEBG-anlggningen utfrdes med tre olika pulverbrnslen under atmosfriska frhllanden; ett barkpulver och tv olika storleksfrdelningar av stamvedspulver. Matningssystemet kalibrerades m.h.a. en vg som kunde logga brnsletransporten varje sekund. Linjriteten p viktkningen i frhllande till matningshastigheten kan anvndas som ett stabilitetsmtt p matningen. Vidare undersktes ocks vilken inverkan brnsletyp, storleksfrdelning och val av brnsletank har p stabiliteten. I Figur 3 visas en representativ bild ver det linjra frhllandet mellan det uppmtta brnslefldet och den ansatta matningshastigheten fr ett pulver frn stamved.
22
figUr 3. Relation mellan det uppmtta brnslefldet (dimensionsls) och den ansatta matningshastigheten fr ett pulver frn stamved.
Brnsleberedning
Under de senaste decennierna har pelletstillverkning och pulverfrbrnningen kat stadigt. I bda processerna r biobrnslemalning en viktig komponent. Detta gller ocks fr biobrnslefrgasning i de anlggningar dr trpulver anvnds, exempelvis i cyklonfrgasare eller medstrmsfrgasare. Kraven p pulvret skiljer sig dock mellan dessa tillmpningar. Vid pelletstillverkningen accepteras partiklar med storlek upp till 3 mm. Denna storlek mste snkas till mindre n 1 mm vid pulverfrbrnning och frgasning. Det finns ocks krav p att en del motsvarande ca 10% av partiklarna i detta pulver r mindre n 100 mm, vilket r viktigt fr flamstabiliteten. Malningen av biobrnslet r mer komplicerad och mer energikrvande n kolmalning pga att kolet r sprdare och drmed lttare att snderdela. Tidigare studier visar p att kolmalning krver i storleksordningen 7-36 kWh/t, vilket r mindre n det energibehov som rapporterats fr biobrnsle p 20-200 kWh/t. Vid malning av pellets fr pulvereldning behvs det normalt att det mesta av pulvret har en storlek p mindre n 1 mm samt att en viss mngd r under 0,2 mm. Tabell 2 visar ett antal pellets-
23
tillverkare och deras kvarnar. Bionorr utmrker sig med den hgsta energifrbrukningen, ca 74 kWh/t. Detta beror p att Bionorr anvnder sig av en speciell process dr malningen sker innan torkning. Normalt sker torkningen innan malningen och drmed minskar man elbehovet. Det r inte alla verk som loggar sina eluttag vid malning och vissa siffror i tabell 2 r inte skra eftersom de bygger p uppskattningar av malkapacitet och effekten p motorn som driver kvarnen. Det r rimligt att anta ett medelvrde fr energifrbrukningen p 25 kWh/t vid malning av biobrnsle med en fukthalt p 1012%. Energibehovet kar markant med fukthalten. Bionorr anvnder ca tre gngar mer energi fr malning n det hgsta energibehovet vid de andra anlggningarna. Bionorr anvnder rflis med fukthalt p ca 50 % jmfrt med de andra anlggningarna som malar torkad flis eller kutterspn med fukthalt p ca 12 %. Erfarenheter visar att fljande faktorer, utver fukthalt, pverkar energibehovet vid malning: 1. Sllttheten 2. Sllskivarean 3. Strukturen i ingende material tabell 2. olika malningstekniker som anvnds i sverige.
gare mrke sll (mm) Produktion t/h 1,6 10 8 (710) 5 10 118 315 motoreffekt 8kW) 25 736 200 energi (kWh/t) typ av brnsle fukthalt %
1. Glommers
Rysk (oknd)
6 vindsikt 2,5 3 46 46
15,6 73,6 25,0 24,7 24,0 31,5
24
2. SCA BioABB norr 3. Lax Pellets Andritz Sprout 4. Lule BioBuhler energi 5. Derome Buhler Bioenergi 6. Andritz Lantmnnen Sprout Agroenergi Ab 7. Vida Pellets Andritz Sprout
Kutterspn, torr flis Rflis Tall/gran spn Flis Sgspn Bearbetad flis (max 15 mm) Kutterspn
915 4555 10 1015 12 11
16
12,5
12,5
12
En annan frbehandlingsteknik r torrefiering som r en process fr vrmebehandling av biobrnsle fr att omvandla det frn hydrofilt material till hydrofobt. Processen sker vid 250-300 C i en inert milj (rkgaser). Vid vrmebehandling av torrt tr vid dessa temperaturer frndras strukturen hos bindningen mellan cellulosa, hemicellulosa och lignin (trets huvudkomponenter). Hemicellulosa r den minst vrmestabila komponenten i tr och r kllan till de flesta mnen som produceras vid torrefiering. Nedbrytningen av hemicellulosa initierar ocks vissa strukturfrndringar i ligninet, dremot pverkas inte cellulosan nmnvrt. Tabell 3 visar en lista frn olika referenser som rapporterar mass- och energiutbyten och vilka randvillkor som var gllande vid frsken. Tabellen visar att massutbytet varierar mellan 43 och 87 % beroende p trslaget, temperaturen och uppehllstiden. Energiutbytet visar ocks p stora variationer. Det lgsta energiutbytet ligger p 50 % och det hgsta ca 93 %. Det finns vissa resultat som ligger hgre n dessa. TABELL 3. Mass- och energiutbyte vid torrefiering.
material massutbyte (%) energiutbyte (%) 77,0 78,0 86,0 65,8 69,0 79,2 95,0 79,0 65,0 62,0 62,0 88,3 92,9 82,8 vrmevrde (mJ/kg) 20,7 20,8 21,7 22,6 21,8 21,9 19,4 21,0 22,8 23,0 23,0 21,1 22,3 19,8 temp (oc) 270 Uppehllstid (min) 30
Vetehalm 72,0 Rrflen 71,0 Piltr 80,0 Vetehalm 55,1 Rrflen 61,2 Piltr 72,0 Piltr 87,0 Piltr 67,0 Travfall 56,0 Travfall 54,0 Travfall 54,0 Bjrk 68,9 Furu 72,1 Bagass * 64,7 * Sockerrrsavfall
290 250 300 270
30 30 10 30 60 90 120
280
Tr innehller tre huvudkomponenter; cellulosa, hemicellulosa och lignin. Dessa tre mnen r polymerer med svaga kemiska bindningar. Vid vrmebehandling av torrt tr i temperaturer ver 200C frndras strukturen hos dessa bindningar. Hr skiljer sig hemicellulosan fr mjuk- och hrdtr. Hemicellulosan i hrdtr innehller 80-90 % xylan medan den i mjuktr innehller 60-70% glukomannan och 15-30% arabinogalaktan. Xylan
25
r mer vrmeknslig n de andra komponenterna och detta frklarar den hgre massfrlusten vid torrefiering av hrdtr och halm.
Produktgassammansttning
Vid frgasning av biomassa bildas en syntesgas bestende av H2 (vtgas), CO (kolmonoxid) och CO2 (koldioxid) Utver dessa komponenter kan syntesgasen innehlla mindre mngder av froreningar, t.ex. H2S (svavelvte), COS (karbonylsulfid), merkaptaner, tyngre kolvten (tjra) och partiklar. Det kan ocks frekomma sprmnen som halider och HCN (cyanvte). Beroende p vad syntesgasen skall anvndas till behver den renas olika mycket. Generellt gller att om gasen ska anvndas fr katalytisk syntes av transportbrnsle krvs en hgre rening n om gasen skall anvndas fr kraftproduktion. Olika gasreningstekniker existerar idag. De tekniker som kan vara aktuella fr att rena syntesgas frn en biomassafrgasare r fljande och beskrivs nedan: Fysikalisk och kemisk gastvtt (absorption) Adsorption Termisk eller katalytisk omvandling Membran
Absorption
Nr en gas lser sig i en vtska sker absorption. Det finns tv typer av absorption; kemisk och fysisk. Ett exempel p kemisk absorption r amintvtt som kan anvndas fr att rena syntesgas frn H2S och CO2. Det finns mnga olika typer av aminer som anvnds. De generella reaktioner som sker r:
26
ven alkaliska lsningar kan anvndas fr att rena syntesgas. Ofta anvnds lsningar av Na2CO3 (natriumkarbonat) eller K2CO3 (kaliumkarbonat) vid pH 9-11. De reaktioner som sker r:
Ett exempel p rening av H2S frn syntesgas framstlld i svartlutsfrgasning visas i figur 4. Grafen visar hur mycket av H2S som kan tas bort frn syntesgasen med hjlp av korttidskontaktorer som innehller utspdd grnlut. Det r allts frga om en slags alkalisk tvtt av gasen. I experimentet kunde 78 % av H2S tas bort frn syntesgasen med 3 stycken korttidskontaktorer.
figUr 4. Rening av H2S med utspdd grnlut vid 50 C. P bilden presenteras borttagningseffektiviteten som funktion av antalet korttidskontaktorer.
27
Exempel p kommersiella processer som anvnder sig av alkaliska lsningar r: Benfield, Catacarb, Flexsorb, Giammarco-Vetrocoke, Seabord, Vacuum Carbonate, Vacasulf och Alkacid, etc. Nr stora mngder froreningar behver tas bort kan en fysisk absorption vara lmplig. Organiska lsningsmedel ssom metanol anvnds fr att absorbera froreningarna. Frn reningsanlggningen fs frutom en renad syntesgas ocks rena gasstrmmar bestende av t.ex. H2S och CO2. Exempel p kommersiella tekniker r Selexol, Sepasolv, Purisol och Rectisol. Tv olika processer dr bde kemisk och fysisk absorption sker r Sulfinol och Amisol. Den fysiska absorptionen anvnds fr att ta bort det mesta av froreningarna och den kemiska fr att rena till slutlig halt. I tex Amisolprocessen anvnds metanol fr fysisk absorption och en alkylamin som kemiskt lsningsmedel.
Adsorption
Adsorption sker oftast vid lg temperatur. Liksom fr absorption kan adsorption vara fysisk eller kemisk. Vid adsorption binds en gas till ytan p ett material med hg yta t.ex. 500 m2/g. Exempel p material som anvnds i adsorption r aktivt kol eller zeoliter. Aktivt kol anvnds fr att ta upp tyngre kolvten ur en gasstrm. Zeoliter kan anvndas fr att ta bort CO2 ur en produktgas. Regenerering av adsorbenterna kan ske genom att de hettas upp eller genom tryck. Zinkoxid (ZnO) kan anvndas fr att ta bort H2S ur en gasstrm. H2S reagerar med ZnO och bildar zinksulfid (ZnS) vid frhjd temperatur. ZnS r svr att regenerera. Med anledning av detta anvnds detta enbart fr att ta bort sm mngder av frorening innan gasen leds till katalysatorerna fr framstllning av transportbrnsle.
Termisk eller katalytisk omvandling

Froreningar kan ocks tas bort via termisk eller katalytisk omvandling. Odrer och flyktiga organiska froreningar kan oxideras termiskt. Via katalytiska omvandlingar kan froreningar tas bort vid lgre temperaturer.
28
Membran
P senare tid har membran brjat anvndas i gasrening. Zeolitmembran eller polymermembran anvnds fr att selektivt separera ut en speciell komponent ut en gasstrm. P ETC har nyligen CO2-selektiva zeolitmembran testats framgngsrikt vid hga tryck. Membranen har stor potential att kunna anvndas i biodrivmedelproduktion eftersom syntesgasen frn en biomassafrgasare behver renas frn CO2.
Syntesgas till hgvrdiga produkter

Flera olika forskningsprojekt pgr inom detta omrde. I BioDME projektet som pgr i bland annat Pite skall DME (dimetyleter) tillverkas i pilotskala (4 ton/dygn) frn syntesgas som framstllts i svartlutsfrgasning. DME skulle i sin tur enkelt kunna omvandlas till bensin. P liknande stt kan diesel framstllas frn syntesgas och i Finland pgr forskning och utveckling kring detta. Syntesgas har under lng tid omvandlats till mnga olika produkter. Vid biomassafrgasning r det viktigt att den bildade syntesgasen kan renas till lmplig kvalitet fr den teknik som anvnds idag. Alternativt kan det finnas utrymme fr innovationer inom gasrening och katalytisk syntes anpassade fr syntesgas frn biomassafrgasning, exempelvis zeolitmembran fr rening av syntesgasen. P ETC har en anlggning i bnkskala fr katalytisk syntes av metanol och DME konstruerats. Under en vecka r 2010 genomfrdes den frsta syntesen av metanol via svartlutsfrgasning. Gasen frn svartlutsfrgasaren renades frst frn bensen med ett kolfilter (adsorption) och sedan frn svavelkomponenter med en bdd av zinkoxid. Den rena gasen frdes sedan in till en reaktor med katalysator dr gasen omvandlades till metanol. Figur 5 visar en bild p anlggningen. Totalt tillverkades ungefr 0,6 dm3 flytande bio-metanol, se Figur 6.
29
figUr 5. Anlggning fr katalytisk syntes av metanol frn syntesgas. Anlggningen innehller kolfilter och zinkoxid fr rening av gasen och en reaktor med katalysator fr metanolsyntesen.
figUr 6. Metanol tappas ut frn testanlggningen. Metanolen var tillverkad via svartlutsfrgasning.
30
Centrias medstrms biomassafrgasare fr smskalig CHP- produktion

Mellersta sterbottens Yrkeshgskola CENTRIA Forskning och Utveckling, Ylivieska, Finland Under de senaste ren har frgasning av biomassa blivit ett populrt mne inom industri och forskning. Produktgas (traditionellt kallad gengas eller trgas) eller syntesgas som fs vid frgasning av biomassa kan anvndas i smskaliga CHP (combined heat and power)-anlggningar fr produktion av vrme och kraft (elektricitet). Dessutom kan produktgasen ocks anvndas vid produktion av biobrnslen och kemikalier. Smskaliga CHPenheter kan definieras som kombinerade vrmeoch kraftgenererande system med en eleffekt p mindre n 100 kW. Termen mikro CHP-enheter anvnds ofta fr att benmna smskaliga CHP-system med en elektrisk kapacitet som r mindre n 15 kWe (Dong L. 2009). Centrias medstrmsfrgasare, som har studerats i HighBio-forskningsprojektet (se figur 1), baserar sig p den kommersiellt tillgngliga EKfrgasningsteknologin, som patenterats. Vrmeproduktionseffekten fr Centrias forskningsfrgasare r 100 kWth och elproduktionseffekten r 50 kWe. Centrias medstrmsfrgasare bestr av ett inmatningssystem fr flis, en fruppvrmare fr luft och ett lager, en frgasare med teknik fr avlgsnande av aska och ett gasreningssystem (figur 1). Centrias forskningsfrgasare baserar sig p traditionell frgasning av tr, men vissa tekniska frbttringar har gjorts som gr den unik och speciellt anvndbar fr decentraliserad CHP-produktion. Fr frgasning av biomassa med EK-teknologi r kvaliteten p brnslet inte s kritisk som fr traditionella frgasare. Detta gr att t.ex. lufttorkad flis (fukthalt 30-40%) tillverkad av bjrk, gran, o.s.v., och som innehller bark, kan anvndas i frgasaren.
Yrj Muilu & Kari Pieniniemi
31
figUr 1. CENTRIAs medstrmsfrgasare baserar sig p patenterad EKfrgasningsteknologi.
Processfrutsttningar fr att Centrias medstrmsfrgasare skall fungera stabilt presenteras i processfldesdiagrammet i figur 2. TABELL 1. Processfrutsttningar Centrias medstrmsfrgasare.
egenskap Inmatningshastighet, kg/h Luftfldeshastighet, Nm3/h Lufttemperatur, C Reaktortemperatur, C Hastighet fr avlgsnande av bottenaska, kg/h Produktgasfldeshastighet, Nm3/h vrde 45 52 16 1200 0,4 78
Forskningen vid Centrias laboratorium strvar till en mer omfattande frstelse av verksamhetsfrutsttningarna fr frgasaren och av sammansttningen fr den producerade produkt- och syngasen. Man studerar vilka r de optimala faktorerna fr samtidig vrmeoch elektricitetproduktion frn syngas som har tillverkats av frnyelsebara kllor ssom trflis och klenvirke, liksom av andra biomassarvaror frn jordbruket. Forskningsmlsttningen r i enlighet med EU:s strategi att minska be-
32
roendet av fossila brnslen, minska vxthusgasutslpp och n de hrda kraven p minskade utslpp av koldioxid, CO2. I CHP-system som baserar sig p biomassabrnslen anvnds vanligen frbrnnings- och ngturbiner, speciellt fr stora och medelstora system (tabell 2). CHP-system med frgasare kan potentiellt ha en hgre effekt p elektricitetseffekten n en CHP-anlggning med direkt frbrnning. Gasen som fs vid frgasningen kan anvndas i en diesel-, gas-, stirling- eller dubbelbrnsle (dual fuel) -motor, eller i en gasturbin. (Verigan 2009) tabell 2. De viktigaste energikonversionsteknologierna fr chPsystem baserade p biomassabrnslen (Dong l., 2009)
Primr teknologi Frbrnning som producerar nga, hett vatten Frgasning som producerar gasformiga brnslen Pyrolys som producerar gasformiga och flytande brnslen Biokemiska/biologiska processer som producerar etanol, biogas Kemiska /mekaniska processer som producerar biodiesel sekundr teknologi ngmotor; ngturbin; Stirlingmotor; Organic Rankine Cycle (ORC) Frbrnningsmotor (IC); mikroturbin; gasturbin; brnslecell; Stirlingmotor Frbrnningsmotor Frbrnningsmotor Frbrnningsmotor
Medstrmsfrgasning kan anses som en av de mest lmpliga teknologierna fr decentraliserad smskalig biomassabaserad kombinerad produktion av vrme och kraft upp till ca 1 MWth. Det finns sammanlagt cirka 50 kommersiella tillverkare av frgasningsreaktorer i Europa, i USA och i Canada. Av dessa var ca 75% av typen fastbddsmedstrmsfrgasare, 20% svvande bddsystem, 2,5% motstrmsfrgasartyper, och 2,5% var av olika andra modeller (H. Knoef 2000).
33
figUr 2. Processfldesdiagram av Centrias FoU-frgasare vid laboratoriet fr frnybar energi.
Specifik brnslekonsumtion och specifik belastningsuppskattning fr frgasaren

Den specifika gasproduktionen fr Centrias FoU-laboratoriefrgasare och trgaskonsumtion fr den modifierade frbrnningsmotorn bestmdes genom att anvnda olika elektriska belastningar p 9 kW, 18 kW och 27 kW (figur 3).
34
figUr 3. Underskning av gasproduktion och brnslekonsumtion fr den modifierade 8 liters, 6-cylindriga frbrnningsmotorn. Elektrisk kraftbelastning p 9 kW anvndes i experimentet (till vnster) och frbrnningsgasmotorn (till hger).
I tabell 3 presenteras fukthalt och uppmtta hgre och lgre vrmevrden av flisen anvnd i denna studie. Fukthalten var ganska hg, 44,6 %. TABELL 3. Uppmtta egenskaper fr trflisen som anvnts i experimentet.
Egenskaper fr trflisen Fukthalt vid ankomst Aska (p basen av torrvikt) Hgre vrmevrde (HHV(torr)) Lgre vrmevrde (LHV(torr)) Lgre vrmevrde (LHV) enhet % % MJ/kg MJ/kg MJ/kg Uppmtt vrde 44,6 1,9 19,71 18,3 9,5
Gas- och trkonsumtionen fr frbrnningsmotorn bestmdes genom att stegvis ka den elektriska belastningen frn noll till 27 kW med 9 kW i taget genom att anvnda elektriska vrmare med 9 kW effekt (Figur 3). Gaskonsumtionen fr frbrnningsmotorn vid nollbelastning r ganska hg, d.v.s. det tgr 70,4 Nm3 av trgas fr att producera 1 kWh elektrisk energi, medan det vid belastning behvs enbart 2,6 3,0 Nm3 trgas fr att producera 1 kWh elektrisk energi (Tabell 4).
35
TABELL 4 . Uppmtta data fr bestmning av trgaskonsumtion fr frbrnningsmotorn .

mtning Produktgasens fldeshastighet, medeltal Konsumtion av trflis Vrme Elektricitet Specifik gaskonsumtion enhet Nm /h
3
testkrn 1 70
testkrn 2 94 39,78
testkrn 3 124 45 18 3,0
testkrn 4 151 58,84 52,5 27 3,0
kg/h kW kWh Nm3/ kWh 22 0 70,4
9 2,6
Den specifika trfliskonsumtionen uppskattades frn mtningen som presenteras i tabell 4 till 1,06 kg/kWh och den specifika gasproduktionen berknades till 2,452,83 Nm3/kg. Trfliskonsumtionen bestmdes ocks med Oilon naturgasfrbrnnare som modifierats fr att passa fr anvndning av trgas. Den samma frbrnnaren kan ocks anvndas i en CHP-enhet med Stirlingmotor (Figur 5). P basen av berkningarna s var konsumtionen av lufttorkad trflis (fukthalt 35 %) 57 liter/ h, vilket r ca 16 kg / h (uppskattad specifik tyngd 280 kg/m3). Trgasproduktionen mttes genom att anvnda en gasometer och uppmttes till 7,49 Nm3/h (Figur 4). I enlighet med mtningen producerar 1 kg trflis 3,6 Nm3 gas, vilket r frhllandevis hgt jmfrt med de vrden som presenteras i tabell 5.
figUr 4. Utvrdering av specifik gasproduktion med en gasbrnnare. Gasbrnnare som matats med trgas (till vnster) och testanordning (till hger).
36
Uppmtt trkonsumtion fr Centrias CHP-anlggning som funktion av producerad elenergi presenteras grafiskt i figur 5.
figUr 5. Trgaskonsumption (kg/h) som funktion av producerad elenergi (kWh).
Den uppmtta specifika gasproduktionen och brnslekonsumtionen r jmfrbara med vrden som hittas i litteraturen (Tabell 5 ). TABELL 5. Uppmtta frgasningsparametrar jmfrda med typiska vrden i litteraturen.
frgasningsparameter Specifik gasproduktion Specifik gasproduktion enhet Nm3/kg Nm3/kWe Uppmtta vrden typiska vrden (centrias frgasare) (knoef 2005) 2,5 -2,8 2,6-3,0 1,06 2510 2-3 2-3 1 1,3 500 2000
Specifik brnsle-konsum- kg/kWe tion Specifik belastning kg/m2.hr
Det br nmnas att fukthalten fr trflisen som anvndes i detta experiment var omkring 45 %, vilket r mycket hgre n litteraturvrdet fr den hgsta accepterade fukthalten fr en medstrmsfrgasare, d.v.s. 25 % (H. Knoef 2005). Det lgre vrmevrdet fr flisen som anvnts i detta experi-
37
ment var omkring 9.0 MJ/kg, vilket r mycket lgre n litteraturvrdet p 13,5 MJ/kg fr trflis med en fukthalt p 25 %.
Anvndning av produktgas
Frgasning av biomassa vid hg temperatur (12001400 C) resulterar i biosyngas (frhllande mellan vtgasen H2 och kolmonoxiden CO r 2:1), som kan anvndas som rmaterial i den kemiska industrin fr att producera flytande brnslen (t.ex. etanol, metanol, och Fischer-Tropsch diesel), fr att generera vrme och kraft och fr att syntetisera andra kemikalier samt fr att producera vtgas H2. Frgasning av biomassa vid lg temperatur (8001000 C), resulterar andra sida i en produktgas som innehller huvudsakligen CO, H2, koldioxid CO2, vatten H2O, metan CH4, kvve N2, en del kolvten med lngre kedjor och tjra. Denna produktgas kan anvndas som ett brnsle fr en gas- eller Stirlingmotor fr att producera el tillsammans med vrme. Efter krackning (snderdelning) av tjran, rening och omformning kan produktgasen anvndas ssom biosyngas med flera olika anvndningsomrden, t.ex. ssom brnsle fr produktion av syntetisk naturgas (SNG). Tillsats av nga eller syre till frgasningsprocesssen resulterar i att nga bildas och biosyngas produceras. Denna kan anvndas fr att matas in i en Fischer-Tropsch reaktion fr att tillverka hgre kolvten (kolvten med lngre kedjor), eller fr vergng till vattengas (WGS Water Gas Shift reaction) fr att producera vte. Fr nrvarande anvnds vte vanligen i den kemiska industrin, men i framtiden kan det komma att blir ett viktigt brnsle fr att anvndas t.ex. i bilar (Holladay, et al. 2009).
Mikro CHP-enhet baserad p en Stirling-motor vid Centrias FoU -laboratorium fr frnybar energi
En Stirlingmotor som kopplats till en biomassafrgasare r den senaste installeringen vid Centrias FoU- laboratorium fr frnybar energi.
38
figUr 6. Installation av SOLO Stirling 161-motorn fr kombinerad vrmeoch elproduktion vid Centrias FoU-laboratorium fr frnybar energi.
En Stirlingmotor r en vrmemotor som fungerar genom cyklisk kompression och expansion av luft eller en annan gas, arbetsfluidum. Den opererar vid olika temperaturniver s att det uppstr en nettoomvandling av vrmeenergi till mekaniskt arbete. Stirlingmotorn r knd fr sin hga effektivitet jmfrt med ngmotorer, sin tysta funktion samt flexibiliteten i anvndning av vrmeklla. Denna kompatibilitet med alternativa och frnybara energikllor har blivit allt mer viktigt fr att minska beroendet av fossila brnslen och fr att minska utslpp av koldioxid CO2 (http:// en.wikipedia.org/wiki/Stirling_engine). Vrmen frn frbrnningen av brnsle verfrs till arbetsgasen vid en hg temperatur (vanligen 700C750C) och den extra vrmen, som inte frvandlats till arbete, verfrs till kylvattnet vid 40C85C.
39
Det finns vissa viktiga frdelar med Stirling mikro-CHP-enheterna jmfrt med konventionella frbrnningsmotorer fr kombinerad vrmeoch kraftproduktion. Till exempel r serviceintervallen fr Stirlingmotorer mycket lngre jmfrt med Otto-motorer, vanligen 5000 till 8000 timmar. Utslppen av skadliga mnen frn nuvarande Stirling-frbrnnare kan dessutom vara 10 gnger lgre n utslpp frn Otto-motorer med katalytisk omvandlare som matats med gas (SOLO STIRLING GmbH version 1.9, juli 2003). Stirling-motorns kapacitet r 9 kW elektrisk kraft och 26 kW vrmekraft. En totaleffektivitet p ver 95 % kan uppns.
Kllor
Dong L., Liu H. and Riffat S. Development of small-scale and micro-scale biomass-fuelled CHP systems A literature review. Applied Thermal Engineering 29, 2009: 21192126. Holladay, J.D., J. Hu, D.L. King, and Y. Wang. An overview of hydrogen production technologies. Catalysis Today 139. 2009. 244 260. Knoef, H. Inventory of biomass gasifier manufacturers and installations. Enschede: Final Report to European Commission, Contract DIS/1734/98NL, Biomass Technology Group BV, University of Twente, 2000. Knoef, H.A.M., ed. Handbook Biomass Gasification. BTG biomass technology group BV, The Netherlands, 2005. SOLO STIRLING GmbH. Technical Documentation. Solo Stirling 161 Combined Heat and Power (CHP) Module. Sildeffingen: www.stirling-engine. de, version 1.9, July 2003. Verigan, H.J. Advanced Techniques for Generation of Energy from Biomass and Waste. ECN publication., 2009: Available from: http://www. ecn.nl/fileadmin/ecn/ units/bio/Overig/pdf/Biomassa_voordelen.pdf.
40
Frgasning och analys av produktgasen

Mellersta sterbottens Yrkeshgskola, CENTRIA Forskning och Utveckling, Ylivieska, Finland
Kari Pieniniemi och Yrj Muilu
Frgasning av biomassa
Frgasning av biomassa r en termisk behandlingsprocess som baserar sig p torkning, pyrolys, oxidation (syretillsats, O2 ) och frgasning av kol, vilket resulterar i gasformiga produkter och sm kvantiteter av organiska froreningar, tjra och aska. Frgasningen sker vid hga temperaturer fr att kunna optimera gasproduktionen. Den gas som bildas benmns produktgas och r en blandning av kolmonoxid (CO), vte (H2), och metan (CH4), tillsammans med koldioxid (CO2) och kvve (N2) och vissa organiska froreningar (tjra) tillsammans med damm, saltsyra HCl, svavelvte H2S, ammoniak NH3 o.s.v. (Figur 1)
biomassa + O2 (or H2O) CO, CO2, H2O, H2, CH4 + andra kolvten tjra + kol + aska HCN, NH3, HCl, H2S + och andra svavelgaser
figUr 1. Innehllet i produktgas som bildats vid frgasning av biomassa.
Pyrolys r det frsta steget vid all termokemisk omvandling av biomassa. Pyrolys r den termokemiska nedbrytningen av organiskt material vid hga temperaturer utan syretillgng. Traditionell lngsam pyrolys (frkolning) har anvnts huvudsakligen fr produktion av trkol. Snabb pyrolys resulterar i flytande bio-oljor (6075 vikt%), en del fast trkol (15 25 vikt%), och icke-kondenserbara gaser (020 vikt%). Blixtpyrolys (flash pyrolysis) anses vara en frbttrad version av snabb pyrolys med reaktionshastigheter p bara ngra sekunder. (Tabell 1)
41
tabell 1. Pyrolysfrutsttningar vid lngsam, snabb och blixtpyrolys.

lngsam pyrolys Pyrolystemperatur (C) Upphettningshastighet (C/s) Partikelstorlek (mm) Tid som fast mne (s) 300700 0.11 550 300550 snabb pyrolys 6001000 10200 <1 0,510 blixtpyrolys 8001000 >1000 <0,2 <0,5
De organiska froreningarna varierar frn kolvten med lg molekylvikt till polynuklera aromatiska kolvten (PAH) med hg molekylvikt, d.v.s. tjra (Figur 2). I takt med att temperaturen kar brjar sekundra reaktioner ske i gasfasen och oxiderade tjrkomponenter omvandlas till ltta kolvten, aromatiska kolvten, hgre kolvten och sist till stora PAH-freningar i tertira processer. Omvandling av tjra frn primra produkter till aromatiska kolvten som en funktion av temperaturen presenteras i Figur 2. (Li C. 2009)
figUr 2. Tjrbildningsschema vid frgasning av biomassa enligt Elliot (Elliott, 1988)
Tjrkomponenter kan indelas i fem grupper beroende p deras molekylvikt, vilket visas i tabell 2.
42
tabell 2. tjrkomponenter kan indelas i fem olika klasser (li c., 2009)
tjrka- kategorinamn tegori 1 Omjliga att pvisa med GC egenskaper Mycket tunga tjror, kan inte pvisas med GC (gaskromatograf) typiska freningar
2 3
Bestms genom att subtrahera den tjrfraktion som kan pvisas med GC frn den totala gravimetriska (enligt vikt) tjran Heterocykliska Tjror som innehller Pyridin, fenol, cresoler, aromatiska fren- heteroatomer; mycket kinolin, isokinolin, diingar vattenlsliga bensofenol Ltta aromatiska Vanligen ltta kolvten Toluen, etylbensen, xylemed en enda ring; har ner, styren freningar (1 inte problem att konring) densera och lsa sig Ltta PAH fren- Freningar med 2 och Inden, naftalen, metylnafingar (23 ringar) 3 ringar; kondenserar talen, bifenyl, acenaftavid lga temperaturer len, fluoren, fenantren, t.o.m vid mycket lga antracen koncentrationer Fluoranten, pyren, kryTunga PAH Strre n 3 ringar, sen, perylen, koronen freningar (47 dessa freningar ringar) kondenserar vid hga temperaturer I lga koncentrationer
Frgasning, t.o.m. vid s hga temperaturer som 800-1000 C , producerar en betydande mngd tjra, vilket fortsttningsvis r det strsta problemet i frgasningsprocessen. Drfr anses avlgsnande av tjra som ett av de viktigaste tekniska problemen fr utveckling av frgasningsteknologi.
43
figUr 3. Exempel p ngra vanliga tjrfreningar.
Tjra kan definieras som en samling av organiska froreningar med molekylvikt strre n bensen. Sammansttningen och andelen tjra som produceras vid frgasning av biomassa beror p typ av biomassa, typ av frgasare och frhllanden i frgasaren. Medelkoncentrationen p tjra r cirka 100 g/Nm3 i en motstrmsfrgasare, 10 g/Nm3 i en frgasare med fluidiserande bdd och 1g/Nm3 i en medstrmsfrgasare (Neeft J. 1999) (Figur 4).
44
figUr 4. Typiska partikel- och tjrbelggningar i frgasare fr biomassa (tjrans kokpunkt > 150 C) (Stlberg P. 1998)
2
De viktigaste nedbrytningsprocesserna fr tjra r krackning (snderdelning), och ng- och torreformering (Figur 5).
figUr 5. De viktigaste nedbrytningsprocesserna fr tjra.
Tjra kan reduceras i sjlva frgasaren genom att modifiera frgasningsfrhllandena eller uppbyggnaden p frgasaren (primra tgrder), genom mekanisk separation eller genom termisk eller katalytisk krackning efter att gasen bildats (sekundra tgrder). I den frgasare som anvnds vid Centrias frskslaboratorium (EK-frgasare) reduceras tjran huvudsakligen genom en modern design av frgasaren, medan som sekundra gasreningstgrder anvnds rening med vatten (wet scrubber).
Analys av tjror i produktgas

Analysen av froreningar i produktgasen grs vanligen genom gaskomatografi (GC) eller gravimetriskt (genom vgning). Provtagning fr tjranalysmetoderna grundar sig vanligen p att man fngar tjran i ett organiskt lsningsmedel eller genom adsorption p lmpliga adsorbenter (Li C. 2009). Traditionella metoder fr provtagning av tjra baserar sig p kondensering i kylflla kombinerad med absorption i lsningsmedel. Flera olika lsningsmedel anvnds fr insamling av tjra, men 2-propanol har rekommenderats av tjrprotokollet (Tar Protocol), som beskriver standardmetoder fr insamling av tjra (Neef 2005). (Figur 6)
45
figUr 6. Ltta tjror kan analyseras med gaskromatografi medan andelen tunga tjror bestms gravimetriskt genom vgning (Reinikainen 2009).
Utver tjrprotokollet har vi p Centrias laboratorium anvnt en metod baserad p adsorption p fast fas (SPA - Solid Phase Adsorption) fr att bestmma det totala innehllet av tjra i produktgasen som producerats av EK-medstrmsfrgasaren. Biomassan som anvndes i detta experiment var trflis med en fukthalt p ca 30 %. Tjran adsorberades p den fasta adsorbenten (XAD) och adsorbenten extraherades med diklorometan (DCM) med hjlp av en Soxhlet-apparat. DCM-extraktet avdunstades och terstoden vgdes (gravimetrisk metod). Det uppmtta tjrinnehllet av produktgasen under halv och full belastning var 143 mg/Nm3 och 138 mg/ Nm3 (Tabell 3). tabell 3. total tjrkoncentration fr produktgasen bildad av Centrias FoU pilotfrgasare fre och efter rening
styrka tjrinnehll fr produktgasen mg/m3n (torr, normal temperatur och tryck: 0c, 1 atm) 143 138
46
50 % 100 %
figUr 7. Centrias FoU FTIR gasanalysator Gasmet Dx4000N.
Produktgas frn frgasaren innehller huvudsakligen de permanenta gaserna kolmonoxid, vtgas, koldioxid, metan och kvvgas (CO, H2, CO2, CH4 och N2). Gaskoncentrationer fr permanenta gaser och kvaliteten p produktgasen kan kontinuerligt fljas genom att mta innehllet av CO, CO2 och CH4 och etan- och etylenkoncentrationer liksom bensen med hjlp av en FTIR gasanalysator (Gasmet Dx4000N). Fourier transformerad infrard spektroskopi (FTIR) r en spektroskopisk mtmetod som jmfr den absorberade energin frn en infrard ljusklla. Gaser med tv atomer (vte och kvve) kan analyseras kontinuerligt med en mikrogaskromatograf. Vte kan ocks mtas genom en Drger X-am 3000 rkgasanalysator (flue gas analyzer) efter utspdning av produktgasen, eftersom mtningsintervallet av rkgasen r enbart upp till 0,5 volym % av H2. Under tjrprovtagningen (Tabell 3) mttes produktgasen kontinuerlig med FTIR gasanalysatorn och de uppmtta koncentrationerna av de permanenta gaserna presenteras i Tabell 4 . tabell 4. ftir analys av produktgas frn centrias foU frgasare (ntP 0c, 1 atm). koncentrationer fr de viktigaste gaskomponenterna (permanenta gaser).
Kraft 50 % 100 % h2o vol% 7,0 6,3 co2 vol% 11,0 9,4 co mg/nm3 138 171 ch4 mg/nm3 9 11
Typiska innehll och koncentrationer fr produktgasen frn Centrias forskningsfrgasare presenteras i tabell 5. Det typiska gasinnehllet mttes genom gaskromatografi efter provtagning med Tedlar-provpsar.
47
tabell 5. typiskt innehll och koncentrationer av produktgasen frn centrias foU pilotfrgasare.
komponent i produktgasen CO H2 CH4 CO2 N2 Andra gasformiga freningar vol-% 15 15 2,5 15 50 2,5 g/nm3 (ntP 0c, 1 atm) 187 14 18 295
Under hela tjrprovtagningen (Tabell 3) mttes utslppen av frbrnningsmotorn genom att kontinuerligt mta koncentrationer av syrgas, koldioxid, kolmonoxid, kvvefreningar och svaveldioxid (O2, CO2, CO, NOx and SO2) i rkgasen. Kontinurliga utslppsmtningar vid torra frhllanden baserades p paramagnetism (O2), infrard (IR) absorption (CO, CO2), ultraviolett (UV)-fluorescens (SO2) och kemiluminescens (NOx). Resultaten av de kontinuerliga utslppsmtningarna med uppskattad mtoskerhet presenteras i Tabell 6. tabell 6. Sammansttning och koncentrationer fr de viktigaste gasformiga komponenterna under tjrprovtagningen jmte uppskattad total kombinerad mtoskerhet.
Uppmtt komponent i rkgasen O2 CO2 CO SO2 NOx Uppmtt rkgassammansttning 0,4 0,04 vol% 172 vol% 56863 ppm 81 ppm 16237 ppm koncentration (torr, ntP: 0c, 1 atm)) 170 19 mg/Nm3 25 4 mg/Nm3 332 37 mg/Nm3
48
figUr 8. Mtning av utslpp frn frbrnningsmotorn
Kllor
Elliott, DC. Relation of reaction time and temperature to chemical composition of pyrolysis oils. Proceedings of the ACS symposium series 376, pyrolysis oils from biomass. 1988. Li C., Suzuki K. Tar property, analysis, reforming mechanism and model for biomass gasificationAn overview. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 2009: 594604. Neef, J.P.A. Rationale for setup of impinger train as used in the Technical Specification of Sampling and Analysis of Tar and Particles in the Product Gases of Biomass Gasification. Technical background document CEN BT/TF 143. Organic contaminants (tar). January 2005. http:\\ www.tarweb.net\. Neeft J., Knoef H., Onaji P. J. Neeft, H. Knoef, P. Onaji, Behaviour of Tar in Biomass Gasification Systems, Tar Related Problems and Their Solutions. Report No. 9919, Energy from Waste and Biomass, 1999. Neeft, J.P.A,. Rationale for setup of impinger train as used in the Technical Specification of Sampling and Analysis of Tar and Particles in the Product Gases of Biomass Gasification. Technical background document CEN BT/TF 143 Organic contaminants (tar), 1999. Reinikainen, M. Synthesis Gas Characterization at VTT laboratories and test facilities. VTT Finland , 2009. Stlberg P., et.al. Sampling of contaminants from product gases of biomass gasifiers, VTT Research Notes 1903. Technical Research Center of Finland, 1998.
49
Frgasningsteknologins framtid
Jyvskyl universitet, Finland I Finland har man bedrivit forskning om frgasning av biomassa i tminstone 30 r (Salo, 2009). Under frsta hlften av 1990-talet var frgasningsteknologin intressant i Finland fr produktion av el och vrme i s.k. CHP-anlggningar (Combined Heat and Power). Man talade om s kallad IGCC-teknologi (Integrated Gasification Combined Cycle), en teknologi dr biomassa frgasas vid hgt tryck och hg temperatur, gasen renas och leds till ett kombinationskraftverk. Ett kombinationskraftverk omfattar en kombination av gas- och ngturbin samt avfallsvrmepanna (Kurkela, 2006). I Finland fanns till och med tv demonstrationsprojekt baserade p IGCC-teknologi fr biomassa i kommersiell storlek, men ingetdera frverkligades. Under samma period gjorde det lga priset p konkurrerande energiformer som olja och naturgas att investeringar i kraftverk fr fasta brnslen blev ointressanta. Dessutom kan man konstatera att skogsbolagen, trots stora offentliga investeringsstd, inte var tillrckligt villiga att ta risker fr att utveckla IGCC-teknologin i anslutning till cellulosafabrikerna. IGCC-teknologin utvecklades ocks fr fossila rvaror (stenkol, olja). D vi nrmar oss slutet av 2000-talets frsta decennium har scenariet frndrats. Tillgngen p och oskerheten i prissttningen av fossil rolja, utslppen av vxthusgaser samt skogindustrins behov att utveckla nya alternativa produkter till papper och kartong har gjort bioraffinaderier som baseras p frgasning av biomassa intressanta. I praktiken har alla finlndska skogsbolag, ssom UPM Kymmene Ab, Stora Enso Ab samt Metsliitto, egna bioraffinaderiprojekt i kommersialiseringsskedet (Kurkela, 2009). I de nmnda projekten frsker man demonstrera en trycksatt frgasning av biomassa, rening av gasen samt en katalytisk omvandling av syntesgasen till biobrnslen. Biodiesel r det mest intressanta av de
Jukka Konttinen
50
vtskeformiga brnslena, sannolikt p grund av att produktion av syntetisk biodiesel frn kol eller naturgas r en teknologi som redan visat sig fungera. Nya katalytiska processer fr konvertering av syntesgas frn frgasning, vilka utgr alternativ till produktion av biodiesel, r under utveckling. Exempelvis i Pite, Sverige bygger fretaget Chemrec en anlggning fr produktion och frdelning av DME (dimetyleter) och metanol. Med i projektet finns ocks biltillverkaren Volvo (Gebart, 2011). Demonstrationsanlggningar fr framstllning av biobrnslen baserade p frgasning r under utveckling frutom i de nordiska lnderna ocks i Mellaneuropa och i Nordamerika (Bacovsky, 2009). Av fungerande frgasningsanlggningar kan man nmna REPOTEC-processen i sterrike. Anlggningen baseras p produktion av el och vrme via frgasning av biomassa; men den producerade syntesgasen har ocks anvnts till produktion av biodiesel och syntetisk naturgas (SNG). SNG kan anvndas som fordonsbrnsle p samma stt som naturgas. REPOTEC-teknologin kommer att tas i bruk i strre skala i Sverige i det s kallade CoBiGas-projektet (Rauch, 2011). Det berknas att produktionen av biobrnslen globalt kommer att ka 3-6 -falt fram till r 2020 (Sohlstrm, 2010). Av produktionen kommer en betydande del att best av frdling av biomassa genom frgasning i industriell skala, med s kallad andra generationens teknologi. En frdel med frgasning r att man kan anvnda rvaror som inte str livsmedelsproduktionen. Frgasning av biomassa i form av tr och fast avfall kan medfra betydande kningar i CHP-produktion, i s kallad decentraliserad skala eller en elproduktion som omfattar 101000 kWe. Man talar om smskalig eller mikroskalig CHP-teknologi. Utrustning baserad p frgasning utvecklas i svl de nordiska lnderna som Mellaneuropa. En central roll har gengasanlggningen eller medstrmsfrgasaren (Konttinen, 2011). ven om smskalig CHP inte r en lsning fr produktion av basenergi p nationell niv kan det tillfra landsbygden ny fretagsverksamhet och nya arbetsplatser samt frbttra Finlands egenfrsrjning nr det gller energi. Dessutom kan man f nya teknologiska exportprodukter. Smskalig CHP kan ocks kombineras till hybridlsningar med andra produktionsstt fr frnybar energi som biogas samt sol- och vindkraft. Frgasning i strre skala har i Finland kommersialiserats i och med 160 MWth CHP-anlggningen i Lahti som anvnder avfall som brnsle. Genom anvndningen av avfall som brnsle erstter man fossilt kol i produktionen av vrme och el. Sedan 1998 har man i Lahti anvnt en frgasare fr avfall och biomassa i kombination med en stenkolspanna. (Lahti Energia, 2011). Relevansen fr den p biomassa baserade IGCC-teknologin har inte heller frsvunnit helt (Kurkela, 2006).
51
Frutom prissttningen p konkurrerande energikllor har en bidragande orsak till den lngsamma kommersialiseringen av frgasningsteknologin varit misslyckade demonstrationer. I samtliga ovan nmnda projekt baserade p frgasningsteknologi r utmaningen att pvisa en hg anvndbarhet under ett lngre tidsperspektiv samtidigt som man mste kunna producera el, vrme och flytande biobrnslen till ett konkurrenskraftigt pris. De teknologiska utvecklingsbehoven finns i frsta hand inom gasreningen.
Kllor
Bacovsky, N.: Overview on Wide Spread Implementation of 2nd Gen Biofuel Demonstration Plants in the World. 4th BTLtec, Graz, sterrike, september 2009. Gebart, R.: Swedish Research on Forest Biomass Gasification and Syngas Conversion into Second Generation Motor Fuels. Swedish-Finnish Flame Days, 2011, Pite, Sverige, januari 2011. http://www.ffrc.fi/FlameDays_2011/Session_4_Gasification/27gebart. pdf Konttinen, J.: Onko jo pien-CHP:n aika? Motivan bioenergiapivt, Varkaus, Finland, december 2010. http://www.motiva.fi/files/3765/Varkaus_Konttinen.pdf Kurkela, E.: Biomassan ja jtteen kaasutus. Liekkipiv 2006, bo, Finland, januari 2006. http://www.tut.fi/units/me/ener/IFRF/Liekkipaiva2006_BiomasKurkela, E. : Gasification R&D Activities in Finland. Finnish-Swedish Flame Days 2009, Ndendal, Finland 2009. http://www.tut.fi/units/me/ener/IFRF/FinSweFlameDays09/Kurkela. pdf Lahti Energia, www.roskatenergiaksi.fi. Kollad 4.4.2011 Rauch, R.: Development of the biomass CHP Gssing to a biosyngas platform; Kraftwerk Gssing GmbH & Co KG; Austria. GREENSYNGAS workshop, Gssing, sterrike, februari 2011. Salo, K. (Carbona Oy): Privat diskussion, 2010. Sohlstrm, H.: Biorefineries UPM and Biofuels. FOREST BIOENERGY conference, Tammerfors, Finland, september 2009.
saJateKaasutus_KURKELA.pdf
52
Frgasningsteknologi ur anvndarens synvinkel

Keski-Pohjanmaan metsnomistajien liitto ry1, Finland Keski-Pohjanmaan Metsmarkkinointi Oy2 Lohtajan energiaosuuskunta3 Vrmeproducenter och energiandelslag anvnder i Finland vanligtvis anlggningar i storleksklassen 0,3-2,0 MW. Hittills har de nstan enbart koncentrerat sig p att producera vrme fr sina kunder. Kunderna r i de mest kostnadseffektiva lsningarna stora i frhllande till anlggningsstorleken och mycket nra vrmeproduktionsenheten. De strsta anlggningarna har vanligen mera kunder, vrmeverfringskanalen r lngre och vrmeproduktionen r av fjrrvrmetyp, men nd s.k. nrenergi. Kunderna r vanligtvis kommuner, stder, frsamlingar och fretagare. Man har kommit verens om en avtalslsning om vrmeproduktionen med t.ex. en nra liggande skola, fabrikshall, hghus, ldringshem, etc., vilka redan r stora frbrukare av vattenburen uppvrmning. Som brnsle anvnds fr det mesta flis, men p omrden med torvfyndigheter ven torv. En blandning av flis och torv anvnds i synnerhet under de tider som man har hg konsumtion av vrme. Vissa energiandelslag har frbundit sig att anvnda enbart tr som rvara. Energiandelslag har i Finland grundats sedan 1990-talets brjan nda in p brjan av 2000-talet. Under de senaste ren har just inga andelslag grundats. Man kan nu klart mrka att de anlggningar som koncentrerar sig p enbart vrmeproduktion fortstter till livscykelns slut med sina existerande anlggningar, och efter detta behvs ngot nytt. EU:s och
1 2 3 Mellersta sterbottens skogsgarens frbund r. f. Mellersta sterbottens Skogsmarknadsfring AB Lochte energiandelslag
Pentti Etelmki
53
54
Finlands energipolitik med sina ml gllande frnyelsebara energikllor styr nya investeringar mot en hjning av frdlingsgraden p energin. I denna utveckling str CHP (Combined Heat and Power) anlggningar i en nyckelstllning som en av mjliga lsningar. Vrmefretagarnas och energiandelslagens frvntningar p CHP-anlggningarna r stora. De tekniska lsningarna mste vara fungerande, s enkla som mjligt och det mste vara ltt att administrera styrsystemen. Om anlggningarna kan produceras i moduler r detta en frdel, d kan komponenter sttas till och tas bort i enlighet med belastning och behov. Grundstorleken p anlggningarna borde ha 0,3-2,0 MW vrmeproduktionseffekt och el/gaseffekten borde vara cirka 50% utver detta. Vad gller verkningsgrad p anlggningarna frvntas 3000-4000 timmars toppeffekt, t.ex. en 0,3 MW anlggning borde i ret producera minst ca 600 MWh vrme och cirka 300 Mwh el/gas. Det br vara smidigt att ta i bruk den nya tekniken. Producenterna av anlggningarna borde garantera service t.ex. genom lsningar ssom leasing eller ett tckande servicentverk. terbetalningstiden fr investeringen br vara nrmare fem n tio r. Det kommer skert att finnas kundpotential fr elproduktion och nrenergi. Potentiella anvndare r sdana som frbrukar ver 100 000 kWh (100 MWh) el i kombination med vrme eller nedkylning. Denna trskel snks ytterligare d elen blir dyrare och std som gynnar sm anlggningar eventuellt infrs i enlighet med den modell som frekommer i Mellaneuropa. Konkurrenskraften fr produktion av vrme frbttras d konkurrerande energiformer, ssom ltt brnnolja, blir dyrare. Frutom olika sporrande energistd finns alternativt nnu investeringsstd och frmnlig lnefinansiering att tillg. Nrenergi har nmnts i mnga intresseorganisationers strategier, bl.a. av de finska lantbruksproducenternas frbund (MTK). Frdelarna med sm anlggningar r obestridliga ifrga om transport och fr att skapa arbetsplatser p landsbygden. Tekniken med frgasning av tr erbjuder mjligheter till att tillverka mnga hgre frdlade energiprodukter och anvndning av dessa lokalt. Gasen kan tas tillvara med mnga olika tekniker i motorer och generatorer. Den producerade elen och gasen r ltt att flytta/verfra och slja p nromrdet. Jmfrt med detta r vrmeverfring mindre frmnligt p.g.a. dyra investeringar i vrmekanaler och verfringssvinnet. I traditionell vrmeproduktion uppnr sm anlggningar p rsbasis en verkningsgrad p 75-85%. P verkningsgraden inverkar anlggningens dimensionering (tiden fr den hgsta frbrukningen), lngden p vrmeverfringsntet, kvaliteten p brnslet, rengring av pannan och reglering av frbrnningsprocessen. P sommaren r verkningsgraden naturligtvis mycket smre n p vintern. Man har ocks kunnat konstatera att tv frenade pannor r en brnslesnlare lsning n en stor. D.v.s. en anlggning
med ett verkningskrav p 1 MW fungerar med en bttre verkningsgrad med tv 0,5 MW:s pannor, varav den ena str kall under strsta delen av ret. Den egna elfrbrukningen fr vrmeanlggningar har konstaterats vara ungefr 1-2% av den producerade vrmeenergin, varfr strsta delen av den el som produceras med CHP-anlggningar av energiandelslag eller vrmefretag skulle g till frsljning. Flisens brnsleeffektivitet frbttras ju torrare rmaterialet r. D frbttras ocks kostnadseffektiviteten genom att det gr t mindre flis, flisframstllnings- och transportkostnaderna blir mindre och funktionsstrningarna minskar. En bra rvara fr vrmeproduktion r flis med en fukthalt p 30-35%. Energiandelslagen har under mnga r skolats fr att uppn detta kvalitetskrav. Jag har frsttt att flisens kvalitetskrav (fukthalt) vid CHP-produktion r av samma klass. Finlands regering har uppgjort ett tgrdspaket, i vilket man har definierat mlsttningar fr frnyelsebar energi fram till r 2020. Fr att uppn dessa ml har man beslutat om hjda energiskatter fr fossila brnslen och ocks fr torv. De egentliga sporrarna, ssom inmatningstariff, vrmepremier, elproduktionsstd kopplat till utslppshandel, energistd fr klenved och andra investeringar, std fr ndring av vrmesystem, r nnu (i brjan av r 2011) inte fullstndigt godknda. Nya sm anlggningar och redan existerande sm anlggningar har i frslaget behandlats illa ifrga om anlggningsstorleksgrnser och minimiproduktionsmngder. En graderad inmatningstariff enligt modellen i Mellaneuropa r inte heller p kommande. Ocks kvartalsgranskningarna frorsakar spekulativa lsningar, om dessa kvarstr som sdana. Det skulle vara nskvrt att man frmjar mngsidig produktion av nrenergi med kloka insatser. P s stt fr man positiva effekter p allt frn antalet arbetsplatser, den tekniska utvecklingen, frdling av bioenergi, skogssktsel, riskfri energiproduktion till mindre miljbelastning.
55
BIOBRNSLEN OCH ANVNDNING AV PRODUKTGAS
biobrnSle oCh anVnDning aV proDuktgaS
Framtidens biobrnslen
1
Uleborgs universitet, Institutionen fr kemi, 2Karleby universitetscenter Chydenius, Finland
Kirsi Partanen1, Ulla Lassi1,2
Inledning
Behovet av energi har uppskattats vxa med ver 50% fram till r 2050 under frutsttning att den ekonomiska tillvxten fortstter med nuvarande hastighet. Det kade behovet av energi beror till strsta delen p en kad frbrukning i utvecklingslnderna. De minskade tillgngarna p fossila brnslen och den frvntade fortsatta kningen av vrldsmarknadspriset har ftt fretag, forskningsinrttningar och politiska beslutfattare att ska alternativa lsningar till de fossila brnslen som idag anvnds som fordonsbrnslen. I ett EU-direktiv (Direktiv 2003/30/EU) uppstlls ml fr en kad anvndning av biobaserade brnslen inom EU-omrdet. Enligt mlsttningarna i direktivet borde andelen biobaserade brnslen uppg till 2 % fram till slutet av 2005 och till 5,75 % fram till slutet av 2010. Ett flertal stater, bland dem Finland, har tillsvidare inte kunnat uppfylla mlsttningarna. I diskussioner om biobrnslen, liksom vid forskning och produktion av dessa, har man hittills fokuserat frmst p framstllning av bioetanol och -diesel (etrar). Energivrdet fr etanol r dock betydligt lgre n motsvarande vrde fr fossila brnslen (bensin, diesel). Av denna orsak r det viktigt att underska ocks andra organiska freningar som kan vara mjliga att anvndas som fordonsbrnslen, exempelvis alkoholer som butanol och pentanol, samt furfural och furanfreningar. Butanol har betydande frdelar jmfrt med etanol. Uppskattningsvis cirka 0,7 liter butanol motsvarar till energittheten en liter etanol. Dessutom har butanol ett bttre lufttill-brnsle-frhllande och kan direkt anvndas i moderna frbrnningsmotorer. Problemet med framstllning av
59
butanol har fram till nu varit ett lgt utbyte, speciellt om butanolen framstlls utgende frn biobaserade rmnen. 5-Hydroximetylfurfural har tidigare producerats utgende frn fruktos, men kan tack vare joniska lsningar och katalysatorer effektivt framstllas ocks frn glukos. 2,5-dimetylfuran har en energitthet som r 40 % hgre n etanolens. Framstllning av furfural blir av denna orsak ett intressant alternativ fr produktion av biobrnslen, samtidigt som det tillfr nya perspektiv fr anvndning av biomassa.
Fordonsbrnslen
De vanligaste brnslen som anvnds fr fordonsbruk r fossila brnslen, bensin och diesel. Globalt sett frbrukas dessa nrmare 5 biljoner liter rligen. Av de bilar som r bruk anvnder 97 % fossila brnslen som energiklla. Alternativa brnslen anvnder tillsvidare endast 3 % och av dessa r 1-2 % brnslen som framstlls frn frnybara energikllor. Fordonens beroende av olja kan minskas genom att utveckla nya alternativa och frnybara brnslen samt motorer som kan anvnda mera mngsidiga energikllor. Som alternativa fordonsbrnslen anvnds eller planeras biodiesel, natur- och biogas, flytgas, alkoholer som metanol, etanol och butanol, derivat av furfural samt vte. Vid sidan om vtske- och gasformiga brnslen utfrs forskning om energikllor som exempelvis bilar som drivs av litiumjonbatterier. De frsta tillmpningarna av dessa finns redan p marknaden och nstan varje biltillverkare har redan ett koncept med hybridbilar. Med elbilar minskar man beroendet av flytande brnslen. Det r dock skl att komma ihg att energin fr elbilar mste produceras. Sttet p hur energin produceras bestmmer lngt hur pass ekologiska dessa fordon r.
fysikaliska och kemiska egenskaper hos fordonsbrnslen

I tabell 1 finns kemiska och fysikaliska egenskaper fr bensin, diesel och alkolholbaserade brnslen samlade. Energittheten fr etanol som normalt anvnds r betydligt lgre n fr exempelvis butanol och 2,5-dimetylfuran (DMF). Fr en blandning av etanol och bensin r minskningen i totalenergi trots allt inte s betydande jmfrt med andra brnslen eftersom strsta tilltna etanolhalt i dagslget tminstone i Finland r endast 10 volym-% (E10-bensin).
60
tabell 1. fysikaliska och kemiska egenskaper fr bensin, diesel och alkoholer anvnda som brnslen. (gautam et al., 2000)
brnsle Bensin Diesel energitthet ron* (mJ/l) 32 35.5 9199 mon** lslighet i vatten (%) 8189 obefintlig obefintlig frhllande viskositet luft-brnsle ( 20oc) 14.6 (60100 vid tomgng) 14.7 11.68 11.12 8.94 6.43 0.40.8 4 (40oC) 3.64 1.52 0.64 -
n-Pentanol 27.8 Lgt Lgt 0 n-Butanol 29.2 96 78 7 Etanol 19.6 130 96 100 Metanol 16 136 104 100 2,5-dimetyl 30 119 2.3 furan (DMF) * RON = Oktantal bestmt vid 600 rpm (Research Octane Number) * * MON = Oktantal bestmt vid 900 rpm (Motor Octane Number)
EU:s lagstiftning gllande brnslen

I Europeiska Unionens gemensamma regler finns stadgar angende egenskaper fr biobrnslen samt om tilltna halter av vissa mnen. Europeiska brnsledirektivet (2003) och kvalitetsstandarden EN 228 (2004) tillter en syrehalt i p maximalt 3,7 mass- %, enligt dessa kan alkoholer och furaner inte direkt anvndas som fordonsbrnslen, i stllet r biobrnslen blandningar av flera mnen. Ocks nr det gller brnslet E85, dr etanolhalten r hgre, rekommenderar man att det anvnds enbart i bilar avsedda fr detta brnsle. I tabell 2 anges maximivrden fr olika parametrar enligt europeiska brnsledirektivet.
61
tabell 2. lista ver olika parametrar och deras maxvrden enligt europeiska brnsledirektivet. (europeiska brnsledirektiv, 2003).
Parameter enhet maXvrDe ngtryck, sommartid * kPa 60,0** volym- % 18,0 Olefiner volym- % 35,0 Aromatiska freningar volym- % 1,0 Benzen mass- % 3,7 Syrehalt volym- % 3,0 Metanol volym- % 10,0 Etanol volym- % 22,0 Etrar (ex .DMF) volym- % 15,0 Andra oxidanter *) Inleds senast 1.5 och slutar tidigast 30.9. Fr medlemsstater med arktiska eller mycket hrda vinterfrhllanden, inleds senast 1.6 och slutar tidigast 31.8 **) Fr medlemsstater med mycket hrda vinterfrhllanden, under sommartid hgst 70 kPa.
Vid framstllning av biobrnslen br man ven beakta exempelvis brnsleblandningens resistans mot oxidation, eftersom brnslen kan komma i kontakt med luftens syre vid frvaring. Vid oxidation kan det bildas fllningar som tpper till brnslefiltren i motorer. Av skerhetsskl fr flampunkten fr biobrnslen inte vara lgre n 55 C. (Motiva, 2006) Europaparlamentet godknde i december 2008 ett direktiv om anvndning av frnybar energi (2008/19). Enligt detta skall andelen frnybar energi uppg till 20 % r 2020. Som rvaror fr biobrnslen borde organiska avfallsmaterial gynnas, biomassor av non-food typ och lignocellulosa som exempelvis avfallsslam frn cellulosaindustrin. Om rmaterialet fr biobrnslen odlas p omrden som r olmpliga fr livsmedelsproduktion kan bonus beviljas fr koldioxidutslpp. Angende anvndningen av frnybar energi stadgas fr varje enskild medlemsstat nationella ml.
anvndning av biomassor vid brnsleproduktion

Av tradition har olika typer av biomassa som ocks lmpar sig fr livsmedelsframstllning anvnts fr framstllning av biobrnslen, p grund av detta har man globalt sett minskat livsmedelsproduktionen. Begrnsningar har dock infrts fr ett dylikt frfarande eftersom effekterna har varit en kad hungersnd och stigande priser p livsmedel; i dagslget lider nrmare en miljard mnniskor av hungersnd. Ocks en frndrad kost-
62
nadsstruktur fr tillverkning av biobrnslen har vnt forskningens intresse mot biomassa i industriellt och kommunalt avfall. I Finland kan man anvnda skogsindustrins restprodukter fr framstllning av biobrnslen, detta avfall har ett hgt cellulosa- och energiinnehll, dessutom anvnds avfall frn livsmedelsindustrin. Biomassa frn industrins avfall kan vara problematiska att anvnda vid biobrnsleproduktion eftersom de innehller olika fraktioner samt rester av olika produktionskemikalier. Dessa faktorer bromsar upp och str tillverkningsprocessen. Restmaterial br behandlas p ett fr miljn s frdelaktigt stt som mjligt, s att anvndningen av dem blir ekologisk. Avfallsbiomassa har ett hgt energiinnehll varfr de lmpar sig bra fr frgasning (Sricharoenchaikul et al., 2002). Vid frgasning av biomassa minskar behovet av frbehandling men gasreningen blir viktigare.
Alkoholer som fordonsbrnslen

Alkoholbaserade brnslen kan anvndas fr att erstta fossila brnslen i frbrnningsmotorer och i brnsleceller. Av alkoholer anvnds metanol, etanol, propanol och butanol som brnslen eller som komponenter i brnslen. Ett flertal lngkedjade alkoholer kunde anvndas som brnslen p basen av deras fysikaliska och kemiska egenskaper men tillsvidare r en kommersiell produktion fr ndamlet inte lnsam. Anvndning av etanol r vanligast tack vare dess lga toxicitet samt vlknda tillverkningsprocesser (Minteer, 2006).
etanol som fordonsbrnsle

Bioetanol r det vanligaste alkoholbaserade fordonsbrnslet. Etanol anvnds vanligen uppblandat i bensin. Den dliga effekten hos etanol har ofta kritiserats, dremot r anvndningen som brnsle och tillverkningen vl knda. Produktionen av etanol har frorsakat betydande miljskador i lnder, speciellt i Syd-Amerika, dr vrdefull regnskog har skvlats fr att ge rum fr odling av grdor fr bioenergiproduktion.
butanol som fordonsbrnsle

n-Butanol r en envrd alkohol. Den kan direkt anvndas eller med sm justeringar av motorn som brnsle fr bensindrivna fordon vid sidan om de fossila brnslena. P grund av de hga produktionskostnaderna fr bu-
63
tanol finns de kommersiella anvndningarna fr butanol tillsvidare inom kemikalie- och lsningsmedelsindustrin. Frdelar med butanol r dess lga lslighet i vatten, ngot som minskar skadeeffekterna om butanol kommer i kontakt med grundvatten. Dessutom har butanol ett lgt ngtryck varfr frdelning och tankning av butanol kan ske med nuvarande distributionsnt (bensinstationer). (Ramey et al, 2000)
andra alkoholer
Anvndningen av tyngre alkoholer som fordonsbrnslen i stllet fr etanol r ett alternativ tack vare en hgre energitthet och en lgre lslighet i vatten. Frgrenade alkoholer har ett hgre oktantal jmfrt med alkoholer med samma antal kolatomer men med raka kedjor. Frgrenade alkoholer kan tillsvidare inte syntetiseras tillrckligt ekonomiskt med hjlp av naturliga mikro-organismer. Metanol har inte underskts i lika hg grad som etanol nr det gller anvndning som fordonsbrnsle. Forskning om metanol har frmst koncentrerats till syntes i gasfas samt till metanolens anvndning i brnsleceller. Tillsvidare anvnds metanol frmst som rvara fr och som tillsatsmne i andra brnslen, t.ex. vid tillverkning av dimetyleter (Minteer, 2006).
furaner och furfuraler som fordonsbrnslen

Furfuraler och furaner har i diskussionen om biobrnslen lyfts fram som alternativ, frmst p grund av att framstllningen av dem utgende frn socker lyckas relativt bra med knda metoder. Freningarna har dessutom goda egenskaper som brnslen. Exempelvis r energittheten hos 2,5-dimetylfuran (DMF) cirka 40 % hgre n hos etanol (Hadlington, 2007; Zhao et al., 2007; Romn-Leshkov et al., 2007). Framstllning av 2,5-DMF har tidigare skett frmst utgende frn fruktos men en ny metod gr det mjligt att anvnda ocks glukos som rvara (Zhao et al., 2007). Det hr gr det mjligt att anvnda cellulosahaltiga avfallsmassor frn skogsindustrin som rvaror.
Tillverkning av alkoholer
Alkoholer tillverkas allmnt genom fermentering av socker genom enzymatisk katalys. Katalytiska metoder dr biomassa frst frgasas till syntes-
64
gas r under utveckling och de frsta kommersiella producenterna finns redan, bland annat i Amerika.
tillverkning genom enzymatisk katalys

Tillverkning av alkoholer genom enzymatisk katalys r en vlknd process. Den naturliga jsningsfrmgan hos socker har lnge anvnts fr att framstlla olika alkoholdrycker. Den mest knda metoden fr att framstlla etanol frn sockerhaltiga rvaror r att anvnda enzym frn Saccharomyces cerevisiae eller bagerijst (Glazer et al, 1995; Helle et al., 2004; Lawford et al., 2002).
framstllning av etanol
Jst anvnder socker som energiklla (kolklla). Detta sker i en anaerob jsningsreaktion. Kemiskt r det frga om en redoxreaktion dr det inte sker ngon nettoreducering eller oxidering. Som slutprodukter av jsningen bildas freningen som cellen utsndrar till omgivningen. Etanol separeras frn den vattenbaserade lsningen genom destillering. Allt vatten kan inte fs bort p detta stt, utan man mste dessutom tillstta olika torkningskemikalier.
framstllning av butanol
Vid framstllning av butanol anvnds olika bakterier av slktet Clostridium. Butanol framstlls i en fermenteringsmetod i tv steg (FBB metoden). det frsta steget r det s kallade acidogena steget dr pH hlls neutralt, som produkter fs ttik- och smrsyra. Det andra steget r den s kallade solvatogena fasen som utfrs vid lgt pH (cirka 4,34,4). Som produkter frn den andra fasen fs aceton, butanol och etanol. Ett tredje steg blir den alkogena fasen dr produkterna (butanol, aceton och etanol) separeras frn varandra.
framstllning av katalysatorer
Katalytiska tillmpningar r mycket vanliga vid frdling av rolja. I de hr fallen kan reaktionstemperaturen uppg till flera hundra grader och reaktionerna sker p grnsytan mellan gas och fast mne. Den termiska stabiliteten fr biomassa r mycket lgre n fr rolja. Behandlingspro-
65
cesser fr biomassa br drfr utfras i vtskefas eller mycket varsamt i gasfas i de fall man vill undvika att biomassa nedbryts till syntesgas. Processerna blir drfr lngsammare och reaktorvolymerna som behvs blir strre (Klass, 2004). Globalt sett har de frsta kommersiella teknikerna, dr biobrnslen framstlls genom att biomassa frgasas samt en katalytisk omvandling av gasen, utvecklats. Fretag som utvecklat dessa tekniker r bland annat. Choren, Coscata och Range Fuels. Genom frgasning av biomassa tillverkar fretagen frmst etanol och alkaner (Lin et al., 2009). De mest knda processerna r metanolsyntes och FischerTropsch syntes. Vid konvertering av biomassa till syntesgas krvs oftast flera olika delsteg som frgasning av biomassa, rening av gasen (oftast en konverteringsenhet fr vattengas) och slutligen konvertering av syntesgasen (Klass, 2004).
Kllor
Direktiv 2003/30/EU. Official journal of the European Union, L123/42, 17.5.2003, DIRECTIVE 2003/30/EC OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL, on the promotion of the use of biofuels or other renewable fuels for transport, last p internet 25.8.2009: http://ec.europa.eu/energy/res/legislation/doc/biofuels/en_final.pdf Direktiv om anvndning av frnybar energi (2008/19). Renewable Energy Directive (COM (2008) 19), 24.8.2009, http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2008:0019:FIN:FI:PDF Europeiska brnsledirektivet (2003). Europeiska unionens officiella tidning L 76/10, 22.3.2003, lst p internet 29.3.2010: http://eur-lex.europa. eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2003:076:0010:0019:FI:PDF Europeiska kvalitetsstandarden EN 228 (2004). European standard, En 228:2004, Automobile fuels Unleaded petrol Requirements and test methods. Lst p internet 29.3.2010: http://www.aspen.se/Files/Technology/standards/EN%20228%20vers%202008_07_II_.pdf Gautam, M., Martin II, D.W., Proc. Inst. Mech. Engrs, 2000, 214 A, 497 Glazer, A.N., Nikaido, H.; Microbial Biotechnology: Fundamentals of Applied Microbiology, W.H. Freeman and Company. USA, 1995, 327358 Hadlington S. Chemistry World, news, 2007 Helle, S.S., Murray, A., Lam, J., Cameron, D.R., Duff, S.J.B, Bioresour. Technol. 2004, 92, 163 Klass, D.L, in Encyclopedia of Energy, ed. C.J. Cleveland, Elsevier, London, 2004, 193-212
66
Lawford, H.G., Rosseau, J.D., Appl. Biochem. Biotechnol., 2002, 98-100, 429 Lin, Y-C, Huber, G.W., Energy and Environmental Science, 2009, 2, 68 Minteer, S., Alcoholic fuels, 1st edition, CRC Taylor & Francis Group, Boca Raton, 2006, 1-3 Motiva, 2006. Vaihtoehtoiset polttoaineet ja ajoneuvot opas, Motiva, 2006. Lst p internet 29.3.2010: http://www.motiva.fi/files/2131/Vaihtoehtoiset_polttoaineet_ja_ajoneuvot.pdf Ramey, D., Yang, S-T, Production of Buturic Acid from Biomass, Final Report, for U.S. Department of Energy, Morgantown, WV, 2000 Romn-Leshkov, Y., Barrett, C.J., Liu, Z.Y., Dumesic, J.A. Nature, 2007, 447, 982 Sricharoenchaikul, V., Agrawal, P., Frederick, W.J., Jr., Ind. Eng. Chem. Res. 2002, 41, 5640 Zhao, H., Holladay, J.E., Brown, H., Zhang, Z.C. Sciencemag., 2007, 316, 1597
67
nya kemiska produkter och nya tillmpningar frn syntesgas

1
Karleby universitetscenter Chydenius, 2Uleborgs universitet, Finland
Henrik Romar1, Pekka Tynjl1,2, Riikka Lahti1,2
Biobaserade fordonsbrnslen
Biomassa r en frnybar resurs som har en stor potential fr omvandling till biobaserade brnslen. Genom termisk behandling av biomassa (frgasning) fs gaser, som utgr utgngsmnen fr framstllning av brnslen och kemikalier. Det pgr i dag en intensiv forskning fr att finna nya, biobaserade fordonsbrnslen som ersttning fr de fossila brnslen som nu anvnds. Svl globalt som inom EU har man satt upp ml att ka andelen biobaserade brnslen. EU:s ml r att ka andelen biobaserade brnslen frn 5,75 % r 2010 till 10 % r 2020. r 2009 var andelen endast 1,4 %.
Frsta och andra generationens biobrnslen

Biobrnslen indelas i frsta och andra generationens brnslen beroende p vilka rvaror som anvnds vid produktionen. Fr frsta generationens biobrnslen anvnds rvaror som exempelvis vete, majs och sockerrr, allts rvaror som ocks kunde anvndas fr att framstlla livsmedel (se tabell 1).
68
tabell 1. frsta generationens biobrnslen.

frsta generationens biobrnslen typ av brnsle Bioetanol Vegetabiliska oljor Biodiesel benmning Konventionell bioetanol Rena vxtoljor rvara Sockerrr, sockerbetor Vete, majs Raps, ryps Produktionsprocess Hydrolys + fermentering Kallpressning Extrahering Kallpressning Extrahering Transfrestring Transfrestring Metabolisering Kemisk syntes
Biodiesel Biogas Bio-ETBE*
RME (rapsolje-me- Raps, ryps tylester) FAME (fettsyrametylester) Biodiesel frn avfall Avfallsfetter och oljor, djurfett Uppgraderad biogas (Vt) biomassa Bioetanol
* ETBE= etyl-tert-butyleter anvnds vanligen som ett syrehaltigt tillsatsmne vid produktion av bensin frn rolja.
Som rvaror fr andra generationens biobrnslen (se tabell 2) anvnds frmst lignocellulosahaltigt avfall som hyggesavfall, avfall frn lantbruk samt rivningsvirke och specialodlade energigrdor som rrflen. I viss mn kan ocks restprodukter frn livsmedelsproduktion anvndas, exempelvis strkelsehaltigt avfall frn potatisindustrin. Tanken bakom andra generationens brnslen r att rvarorna inte skall konkurrera med livsmedelsproduktionen utan man anvnder avfalls- och restprodukter. P grund av att materialet bestr av lignocellulosa krvs hrdare behandling fr att frigra freningarna. Anvnda tekniker r enzymatisk eller sur hydrolys till fria sockerarter fljd av fermentering, alternativt direkt frgasning, varvid biomassan omvandlas till vtgas och kolmonoxid, s kallad produktgas.
69
tabell 2. andra generationens biobrnslen.

andra generationens biobrnslen typ av brnsle Bioetanol Syntetiska biobrnslen benmning Cellulosabaserad bioetanol Biomass-to-liquid (BTL) Fischer-Tropsch diesel Biometanol Blandade alkoholer Bio-dimetyleter (Bio-DME) Vtebehandlad biodiesel SNG (syntetisk naturgas) Biovte rvara Produktionsprocess Lignocellulosa Avancerad hydrolys + fermentering Lignocellulosa Frgasning + syntes
Biodiesel Biogas Biovte
Vxtoljor Hydrering Djurfett Lignocellulosa Frgasning + syntes Lignocellulosa Frgasning + syntes alternativt Biologiska processer
Vilka tillverkningsprocesser kommer man att anvnda i framtiden?

Fr en storskalig produktion av biobrnsle br hela processen bedmas ur ett flertal synvinklar nr brnslet introduceras p en marknad som behrskas av fossila brnslen. Srskilt fyra kriterier r viktiga, nmligen: effektivitet, ekonomi, miljpverkan och slutanvndning. Dessutom finns det ytterligare ett flertal synpunkter som br beaktas: 1. Brnslet produceras via en frgasningsprocess som kan behandla olika typer av biomassa, svl trbaserad som lantbruksavfall och kommunalt avfall 2. Tillverkningsprocessen tillter flexibel produktion frn svl biobaserade som fossila material 3. Det finns en existerande infrastruktur fr frdelning och distribution.
70
4. 5. 6. 7. 8.
Biobrnslet r blandbart med existerande brnslen. Brnslet har en hg energitthet. Brnslet kan enkelt anvndas i brnsleceller. Det finns en hg effektivitet i hela kedjan frn klla till hjul*. Produktionen och anvndningen belastar miljn s lite som mjligt. 9. Priset r lgt, lgre eller obetydligt hgre n fr motsvarande fossila brnsle. 10. Det anvnds en vlutvecklad teknologi vid produktionen.
*Klla till hjul (frn engelska well-to-wheel) innebr att alla relevanta steg av brnslekedjan har rknats in, det vill sga odlingen och skrden av rvaran, transporterna till anlggningen dr brnslet framstlls, framstllningen av brnslet, distributionen till tankstllet och frbrukningen i fordonet.
Biobrnslen frn syntesgas

Genom frgasning av biologiskt material bildas s kallad syntesgas (bioSNG). Syntesgasen innehller frmst vtgas (H2) och kolmonoxid (CO) men ocks spr av olika svavelfreningar samt tjra. Syntesgas kan anvndas fr ett flertal ndaml Direkt energiproduktion genom frbrnning Vtgasen kan anvndas som sdan eller fr att framstlla olika kemikalier. Genom katalytisk omvandling (den s kallade Fischer-Tropsch reaktionen, se nedan) kan man framstlla organiska freningar frn bensin och biodiesel till olika vaxer. Via reaktionsvgen ver metanol kan man ocks framstlla brnslen genom en reaktion som omfattar dimetyleter (DME) samt olika kemikalier baserade p metanol.
71
figUr 1. Mjliga anvndningsomrden utgende frn frgasad biomassa.
Rening av produktgas till syntesgas

Vid frgasning av biomassa bildas frutom huvudkomponenterna vtgas och kolmonoxid (H2 och CO) ett flertal andra kemiska freningar. De flesta av dessa freningar r onskade och kommer att pverka den fortsatta anvndningen av gasen. Vilka freningar som bildas och i vilka halter de terfinns i gasen bestms av faktorer som rvara, frgasningsteknik och kanske viktigast, frgasningstemperatur. En allmn princip r att ju hgre frgasningstemperatur desto lgre halter bildas av de strande freningarna. Om gasen skall renas till syntesgas, som har mycket strikta begrnsningar, kommer kostnaderna fr reningsprocessen att bli mycket hga, enligt vissa berkningar kan de uppg till ver 50 % av de totala kostnaderna.
Katalysatorer och komponenter som ingr i en katalysator

En katalysator r en komponent som frsnabbar en kemisk reaktion utan att sjlv delta i reaktionen. Genom att anvnda katalysatorer blir det mj-
72
ligt att utfra kemiska reaktioner under mildare frhllanden och med mindre energifrbrukning. En katalysator bestr i allmnhet av en aktiv metall, ett stdmne och en promotor. Den aktiva komponenten bestmmer katalysatorns kemiska aktivitet. Valet av aktiv komponent baseras frmst p om katalysatorn skall anvndas till oxidations- eller reduktionsreaktioner samt under vilka frhllanden katalysatorn anvnds. Andra viktiga egenskaper r lslighet och reducerbarhet. Normalt fs den katalytiska metallen frn prekursorsalt som kan vara exempelvis nitrater, klorider etc. Val av stdmne pverkas av hur katalysatorn kommer att anvndas och av reaktionsfrhllanden som temperatur och pH. Viktiga egenskaper r att ge en stor specifik yta t katalysatorn samt goda mekaniska egenskaper, stabilitet, och att underltta en jmn frdelning (dispersion) av den aktiva komponenten p ytan. Vanliga stdmnen r aluminium, kisel, aktivt kol och kolbaserade nanorr samt olika zeoliter. Promotorn kan kopplas antingen till stdmnet eller till den aktiva komponenten. I stdmnet inverkar den p katalysatorns struktur samt fr att ka/dmpa aktiviteten. Kopplad till den aktiva komponenten kan promotorn pverka exempelvis katalysatorns elektriska egenskaper samt frhindra frgiftning av katalysatorn.
Fischer-Tropsch-syntesen
De tyska forskarna Franz Fischer och Hans Tropsch utvecklade redan r 1923 den s kallade Fischer-Tropsch-syntesen (FTS), dr man framstller alifatiska kolvten, allts diesel, utgende frn syntesgas. Som katalysatorer anvndes kobolt (Co), jrn (Fe) och rutenium (Ru). Redan 1925 patenterades den nya Fischer-Tropsch-processen och den frsta kommersiella FT-anlggningen installerades 1935 i Tyskland. Under andra vrldskriget upplevde FT-processen en produktionstopp nr Tyskland behvde producera flytande brnslen. Frn medlet av 1950-talet var produktionen av FT-brnslen inte lngre lnsam eftersom oljan frn Mellanstern var billig och de fossila brnslena ervrade vrldsmarknaden. Under 1950-talet uppfrdes nya FT-anlggningar i Sydafrika (med anvndning av CTL- metoden, coal to liquid) eftersom landet var i det nrmaste utan olja p grund av handelsbojkotten frorsakad av apartheidpolitiken. Fretaget Sasol i Sydafrika tillverkade flytande brnslen utgende frn frgasat kol genom FT-syntes med hjlp av jrnkatalysator och gjorde landet oberoende av olja. Under oljekrisen p 1970-talet brjade svl USA som Europiska Unionen p nytt finansiera FT-forskningen. I Finland har cellulosaproducenten
73
UPM planer p att bygga en anlggning fr att producera FT-biodiesel frn den avfallsbiomassa som uppstr vid tillverkning av papper och cellulosa. VTT (Statens tekniska forskningsanstalt), Stora Enso och Neste Oil har ett samprojekt (NSE Biofuels Oy) dr man uppfr en frsksanlggning i megawattstorlek fr framstllning av andra generations biobrnslen utgende frn biomassa (tr) vid fabriken i Varkaus. Den frsksanlggning som nmns ovan r i storleksordningen 12MW och har byggts i anslutning till en existerande massafabrik fr att kunna anvnda befintlig infrastruktur. Fischer-Tropsch-syntes i decentraliserad, mindre skala har dremot inte genomfrts i praktiken. Fischer-Tropsch-syntesen genomfrs under frhllanden med relativt hgt tryck (20-60 Bar) och hg temperatur (200-450 oC). De aggressiva reaktionsfrhllandena i kombination med reaktionsgasernas egenskaper (H2 (vtgas) r explosiv och CO (kolmonoxid) r toxisk) gr att reaktionen mste utfras under mycket kontrollerade frhllanden och med hga krav p skerhet. Genom FT-reaktionen kan man framstlla ett flertal produkter. Vilka produkter som bildas bestms av ett antal olika faktorer: Syntesgasens sammansttning, varierar beroende p rmaterialet vid frgasningen, speciellt viktigt r frhllandet H2/CO. Fr produktion av brnslen (diesel och bensin) anvnds ett frhllande H2/CO p 2,0 till 2,5. Bio-SNG framstlld genom frgasning av trbaserat material har ett H2/CO omkring 1, halten H2 mste kas genom tillsats av vatten (se reaktion 2 nedan). Reaktionsfrhllanden s som temperatur, tryck och reaktionstid. Reaktionen utfrs vid temperaturer mellan 200 och 250 oC och tryck mellan 20 och 60 Bar. Val av katalysator och katalysatorns egenskaper. Som katalysatorer vid framstllningen av brnslen anvnds Fe- eller Co-baserade katalysatorer. Sllan anvnds katalysatorn i ren form utan uppblandad med ngon brare.
Reaktioner
1. Vtgas reagerar med kolmonoxid, bildas kolvten och vatten (2n+1)H2 + nCO CnH(2n+2) + nH2O Detta r den egentliga Fischer-Tropsch reaktionen. Vid reaktionen bildas ett flertal olika organiska freningar, det r i praktiken omjligt att med reaktionen framstlla en enda ren komponent.
74
Frhllandet H2/CO kan regleras genom tillsats av vatten: 2. H2O + CO H2 + CO2 ven om reaktionen ovan ger en onskad bildning av CO2 ger den kade mngden H2 frdelar som vervger de negativa. Reaktionen anvnds framfr allt nr man anvnder rvaror som ger syntesgas med ett lgt H2/ CO frhllande, exempelvis trbaserat material.
Utveckling av Fischer-Tropsch syntesen inom HighBio-projektet

bakgrund
Mlsttningen med ett av delomrdena i HighBio-projektet r att utveckla nya kemiska produkter utgende frn frgasningsprodukterna vtgas (H2) och kolmonoxid (CO). Ett av mlen r att katalytiskt omvandla syntesgasen till fordonsbrnslen via den s kallade Fischer-Tropsch processen. Som nmndes ovan r FT-reaktionen en katalytisk reaktion dr syntesgas (vte och kolmonoxid) omvandlas till kolvten i en trycksatt reaktor vid temperaturer mellan 200 och 300 grader Celsius. Vid Karleby universitetscenter Chydenius har vi inom ramen fr HighBio-projektet framstllt olika katalysatorer samt testat katalysatorerna fr att optimera FT-reaktionen. Inom projektet har vi fokuserat p ngra centrala punkter som berr omvandlingen av syntesgas till kemiska freningar, nmligen sjlva reaktorsystemet fr att testa vra katalysatorer, fr det andra utvecklingen av aktiva och stabila katalysatorer fr FT-reaktionen och slutligen en utveckling av analyserna fr att dels kunna mta och identifiera de kemiska komponenter som bildas och dels fr att mta tjrhalten i den produktgas som bildas vid frgasningen. Det frsta utvecklingsomrdet har gllt sjlva reaktorsystemet. Ett fungerande testningsreaktorsystem har byggts upp frn i princip noll. En schematisk bild av reaktorn finns i Figur 2. Reaktorsystemet bestr av fljande komponenter: En reaktor monterad i en ugn, under projektets gng har ugnen bytts ut fr att f mera ndamlsenlig temperaturstyrning Temperaturgivare (Pt 1000, K-typ) monterad mitt i katalysatorbdden Massfldesmtare fr individuell kontroll av gasflden (vte, kolmonoxid och kvve) Tryckregulator som styrs via en tryckgivare och en kontrollenhet
75
Uppsamlingsenheter fr de produkter som bildats, en uppvrmd fr lnga kolkedjor och vaxer och en kyld fr ltta kolvten On-line analysatorer (gaskromatograf med flamjonisationsdetektor och termisk konduktivitetsdetektor GC-FID/TCD) fr analys av bildade, gasformiga produkter Reaktorsystemet har under projektets gng modifierats ett flertal gnger fr att motsvara uppkomna behov. Den senaste ombyggnaden omfattar en tillbyggnad fr testning av katalysatorer fr krackning (snderdelning) av tjrkomponenter i gas. Samtliga katalysatortest under projektets gng har genomfrts med ovan nmnda reaktor. Utvecklingen av katalysatorer fr omvandling av syntesgas till exempelvis fordonsbrnslen r den viktigaste delen av det arbete som utfrts inom detta delomrde av HighBio-projektet. Framstllningen och testningen av katalysatorer r en mycket tidskrvande process. Olika braroch katalysatormaterial har testats, samtliga brare har donerats frn Sasol i Tyskland. Ocks nr det gller den aktiva metallen i katalysatorerna har olika metaller och metallsalter testats fr att f en optimalt aktiv katalysator. Underskningar av effekten av tillsatser av olika del- och halvdelmetaller har studerats. De framstllda katalysatorerna har testats med svl rena gaser som med syntetisk syntesgas.
76
figUr 2. En schematisk bild ver det reaktorsystem som byggts upp vid Chydenius.
Steg i utvecklingen av katalysatorer

Katalysatorn (oftast ett metallsalt) lst i vatten impregneras p en pors brare Torkning avlgsnar vattnet Kalcinering vid 300-600 grader, metallsaltet omvandlas till en oxid av metallen Reducering av metallen, metalloxiden omvandlas till ren metall Testning av katalysatorn i reaktor Analys av reaktionsprodukterna
Analysmetoder
Fr att kunna bedma hur katalysatorerna ovan fungerar krvdes en utveckling av analysmetoder fr vtskeformiga och gasformiga organiska freningar. Fr analys av de organiska freningar som bildas anvnds tv olika analysmetoder: FT-IR (Fourier-transformerad infrard spektrometri), ger information on vilka kemiska bindningar som ingr i freningarna. GC-MS (gaskromatografi i kombination med masspektrometer), ger information om vilka freningar som bildas samt om freningarnas procentuella frdelning. De frsta analyserna fr identifiering av organiska freningar gjordes med FT-IR. Metoden ger bara information om vilka typer av bindningar som ingr i ett prov, dremot r informationen begrnsad om vilka kemiska freningar som ingr. Gaskromatografiska metoder har utvecklats, frst via GC-FID (gaskromatograf med flamjonisationsdetektor) senare GC-MS. Den frstnmnda tekniken ger en tillrcklig separering medan det r svrare att identifiera de enskilda komponenterna. GC-MS som r den bsta tekniken fr separering och identifiering av organiska freningar har, efter lng metodutveckling, visat sig ge mycket detaljerade uppgifter om sammansttningen av de bildade freningarna. Fr analys av gasformiga, icke kondenserbara freningar frn reaktorn infrskaffades (med finansiering frn ett annat projekt) en gaskromatograf med flamjonisationsdetektor och termisk konduktivitetsdetektor (GC-FID/ TCD) fr analys av s kallade permanenta gaser (vte, kolmonoxid, kvve, koldioxid och metan) och gasformiga kolvten. Utrustningen monterades on-line till reaktorn och de inledande frsken har gett mycket ny och nyttig information om hur vra katalysatorer uppfr sig.
77
Tjra r en mycket problematisk grupp av organiska freningar som bildas vid frgasning av biomassa. Fr insamling av gasprov fr bestmning av tjrkomponenter i produktgas har en insamlingsutrustning byggts upp och testats inom ramen fr projektet. De insamlade freningarna har analyserats med den GC-MS som beskrevs ovan.
Slutsatser av utvecklingsarbetet
Det reaktorsystem som utvecklats under projektet r ett bra verktyg fr fortsatta studier av katalysatorer och deras verkningsmekanismer Med de katalysatorer vi anvnder har vi lyckats framstlla freningar som till sin sammansttning pminner om diesel framstlld frn rolja En fortsatt testning av katalysatorerna r dock ndvndig, i frsta hand lngtidstestningar och testningar med trycksatt realgas, riktig syntesgas framstlld frn biomassa Det krvs effektiva reningssteg fr att omvandla den produktgas som erhlls vid frgasning av biomassa till syntesgas, reningen krver fortsatt utvecklingsarbete Fortsatta studier ver halten tjrkomponenter i gasen r ndvndiga fr att kunna utveckla ndvndiga reningssteg och -processer
78
ANVNDNINGSMJLIGHETER FR ASKA
Kemiska studier fr anvndningen av aska

Sari Kilpimaa, Toivo Kuokkanen och Ulla Lassi
Uleborgs universitet, Institutionen fr kemi, Finland
Inledning
Bioenergi anvnds allt mera fr att erstta fossila brnslen. Det kade trycket p elpriset och anvndning av olika miljcertifikat har gjort att intresset fr biomassabaserad vrmeoch kraftproduktion r strre n ngonsin tidigare. Det finns mnga frdelar med anvndningen av biomassa. Den r frnybar, den kan anvndas lokalt och den skapar jobb speciellt p glest bebyggda omrden. Bioaska uppkommer som en biprodukt vid frbrnning och frgasning av biomassa. Frgasning r en ofullstndig frbrnningsprocess som omvandlar rmaterial som innehller kolvten, ssom biomassa, till biogas. Biomassan omvandlas vid hga temperaturer (1200-1400 oC) till biosyngas som innehller frmst kolmonoxid CO och vte H2. Vid lga temperaturer (800-1000 oC) bildas produktgas som innehller CO, H2, metan CH4 och andra kolvten CxHy. Biosyngas och produktgas kan efter rening anvndas i katalytiska processer fr att syntetisera produkter ssom metanol och oljor. (Knoef, 2005) Anvndningen av bioaska frn frbrnningsprocesser t.ex. som gdselmne inom jord- och skogsbruk har underskts mycket. Askans fysikaliska, kemiska och lsningsegenskaper mste bestmmas med vederbrliga metoder fre den kan anvndas. I lagstiftningen har bestmts de hgsta tilltna vrdena fr innehllet av tungmetaller i gdsel och jordfrbttringsmnen. Egenskaperna hos bioaskor som bildats vid frgasning och frbrnning kan variera, och drfr r det mjligt att deras anvndningsomrden ocks kan skilja sig frn varandra. I denna studie har vi jmfrt egenskaperna hos bioaska som bildats vid frgasning och frbrnning av finskt tr, och deras potentiella anvndningsomrden. Vi underskte fyra olika askprov: tv askprov frn
81
frgasning av biomassa och tv askprov frn frbrnning av biomassa. Alla askprover hade producerats i norra Finland och rmaterialet i askproverna 1-3 var finskt tr. Askprov 1 r biofrgasningsaska och det har producerats av den av det finska fretaget Entimos slda frgasaren, som r en kombination av en motstrms- och medstrmsfrgasare. Askprov 2 r var biofrgasningsaska och har erhllits frn medstrmsfrgasare. Askprov 3 har bildats vid frbrnningsprocessen i ett vrmekraftverk. Askan frn vrmekraftverket r till stora delar bottenaska, men det finns litet flygaska med, eftersom bda askorna gr till samma behllare i processen. Askprov 4 r flygaska frn frbrnningen i ett vrmekraftverk som har en boiler med en bubblande fluidiserande bdd. Rmaterialet i aska 4 var huvudsakligen finskt tr (75 %) och torv (25 %).
Potentiella anvndningsmjligheter
Ett antal studier har gjorts fr att underska anvndningen av aska som bildats vid frbrnning av biomassa, men anvndningsmetoderna kan inte ndvndigtvis direkt tillmpas p aska som bildats vid frgasning. Anvndningen av askan br alltid bedmas frn fall till fall. Askornas egenskaper beror bl.a. p det rmaterial som skall frgasas, frgasningstekniken och temperaturen. Traditionellt har askor som bildats vid frbrnning anvnts som gdselmne och som jordfrbttringsmne. Askor som bildas vid frgasning tycks ha mindre goda gdslingsegenskaper n askor som bildats vid frbrnning. Neutraliseringsvrdet beskriver askans frmga att fungera som kalk och r en viktig indikator fr anvndningspotentialen som jordfrbttringsmedel p frsurade omrden. Neutraliseringsvrdet fr kommersiell kalk tillverkad av SMA Saxo Mineral Ltd. r 38 %. Askans innehll av kol borde vara under 10 % fr att dess anvndning som jordfrbttringsmedel skulle vara frnuftig. Detta villkor uppfylls vanligen inte vad gller askor som bildats vid frgasning. Anvndningen av askor med hgt innehll av kol som gdsel r svrt, eftersom askor innehller en inert kolmatris, som snker halten av nringsmnen i askan. Kol r ocks hydrofobt vilket innebr att det reagerar dligt med vatten och nringsmnena lses inte upp vl. (Nurmesniemi et al. 2005, Pels et al. 2005) Aska som bildats vid vissa frgasningsprocesser pminner till sina egenskaper om aktivt kol, som anvnds som bl.a. adsorbent. Adsorptionsegenskaperna fr bioaska r vanligtvis inte lika bra som fr aktivt kol, men askans egenskaper kan frbttras med olika metoder. Aktiveringen kan gras endera genom kemiska eller fysikaliska metoder. andra sidan bildas aska som biprodukt vid frgasnings- eller frbrnningsprocesser,
82
anVnDningSMjligheter fr aSka
varfr priset p det r ganska lgt. Drfr kan aska anvndas i strre mngder fr att erstta aktivt kol. Aska kan anvndas som brnsle ifall det innehller stora mngder obrunnet kol. Anvndning av aska som brnsle r mjlig nr kolinnehllet r strre n 35 vikt-% eller nr vrmevrdet r strre n 15 MJ/kg. Anvndningen av aska som brnsle lser inte helt de problem som slutfrvaring av aska innebr, eftersom vid frbrnningen terigen uppkommer aska som innehller litet kol. Den aska med lg kolhalt som bildas pminner om den aska som traditionellt bildas vid frbrnning. Ifrgavarande aska med lg kolhalt kan anvndas t.ex. som jordfrbttringsmedel eller vid mark- och anlggningsarbeten (Pels et al. 2005)
Bestmning av egenskaper fr askor

Askans fysikaliska, kemiska och lsningsegenskaper br bestmmas fre askan kan anvndas. pH och vrden fr elektrisk konduktivitet bestmdes genom att lsa aska i destillerat vatten med ett frhllande mellan vtska och fast mne (L/S) p 10 (vikt/vikt). Bestmningen av torrinnehllet gjordes i enlighet med den europeiska standarden SFS-EN 12880 (SFS-EN, 2000a) och gldgningfrlusten (Loss On Ignition value, LOI) bestmdes enligt (LOI) standarden SFS-EN 12879 (SFS-EN, 2000b). Bestmning av det upplsta organiska kolet (Dissolved Organic Carbon, DOC) gjordes enligt standarden SFS-EN 1484 (SFS-EN, 1997). Det totala kolinnehllet (Total Carbon content, TC) bestmdes genom grundmnesanalys med anvndning av en Perkin Elmer CHNS analysator, fr vilken bestmningstekniken grundar sig p bestmning av den mngd kolioxid som bildas vid frbrnning av provet (Perkin-Elmer, 1991). Bestmning av det neutraliserande vrdet och reaktivitetsvrdet gjordes enligt standarderna SFS-EN 12945 (SFS-EN, 2002) och SFS-EN 13971 (SFS-EN, 2003). Den specifika ytan fr askorna bestmdes med hjlp av adsorption-desorption av kvve (Micromeritics ASAP 2020). Samma utrustning anvndes fr bestmning av porstorlek och porvolym fr askorna. De totala koncentrationerna av metaller bestmdes genom syranedbrytning (syrauppslutning) (en lsning av saltsyra HCl och salpetersyra HNO3 i mikrovgsugn) och med en plasmaemissionsspektrometer (ICPOES, Inductively Coupled Plasma - Optical Emission Spectrometer). Koncentrationen av kvicksilver (Hg) bestmdes med atomabsorptionsspektrometri med kallnga.
83
tabell 1. fysikaliska och kemiska egenskaper fr fyra bioaskor.

egenskap pH Konduktivitet Torrhalt Gldgningsfrlust DOC Totalt kol Neutraliseringsfrmga Reaktivitet Kalkningsfrmga Yta Porstorlek Porvolym enhet mS cm-1 % % mg kg-1 % % Ca % Ca t t-1 m2 g-1 nm cm3 g-1 aska 1 10,7 1,03 18,7 94,8 649 89,4 3,8 1,6 10 100 3,91 0,098 aska 2 9,0 0,455 16,4 68,4 565 60,9 8,0 6,6 4,8 15 15,9 0,0564 aska 3 12,2 3,9 43,9 79,6 570 72,3 7,9 6,6 4,8 206 2,64 0,1374 aska 4 12,4 7,87 99,8 8,7 0,84 6,5 13,3 10,0 2,9 29,8 3,18 0,024
I tabell 1 finns resultaten frn en bestmning av fysikaliska och kemiska egenskaper hos fyra olika askor. Alla askor r basiska. Konduktiviteten beskriver halten lsliga elektrolyter i askan. En hg konduktivitet betyder att en del av de lsliga metallerna kan frekomma som salt, exempelvis som hydroxider, sulfater eller oxider. Aska frn frbrnning uppvisar hgre konduktivitetsvrden n aska frn frgasning. I aska frn frgasning ingr mycket fukt eftersom de uppvisar en lg halt torrsubstans. Gldgningsfrlusten beskriver andelen organiskt material i askan. DOC-vrdet beskriver andelen lsligt kol i askan. Neutraliseringsfrmga och reaktivitet varierar mellan olika askor. P basen av neutraliseringsfrmgan kan man berkna kalkningsfrmgan medan reaktiviteten anvnds fr att bedma neutraliseringens snabbhet och effektivitet. Bsta kalkningsfrmga hade aska 4, det krvs endast 2,9 ton av askan fr att erstt 1 ton kommersiell kalk. Specifik yta, porstorlek och porvolym r viktiga egenskaper nr det gller att bedma nyttoanvndning av askan, exempelvis som adsorbentmaterial. Adsorptionsegenskaperna r normalt bttre fr en aska med stor specifik yta. P basen av porstorleken kan man bedma adsorptionsegenskaperna fr en aska.
84
tabell 2. totalhalten tungmetaller (mg kg-1; torr vikt tv.) i fyra underskta askprov samt de hgsta tilltna tungmetallhalterna i aska som anvnds som gdningsmne inom lantbruk och skogsbruk i finland. (Jord- och skogsbruksministeriets frordning angende gdselpreparat, mmma 12/2007)
grund- enhet mne Cd Cu Pb Cr Mo Zn As Co V Ni Sb Ba S Ca Mg K P Hg grnsvrde grnsvrde aska 1 aska 2 aska 3 aska 4 (gdnings- (gdningsmedel medel inom inom lantbruk) skogsbruk) mg kg-1 (t. v.) 15 1,5 < 0,3 6,3 1,6 5 700 150 300 600 100 300 15 <3 7 <1 4500 30 1500 25 85 <3 <1 <2 150 100 3 <4 120 180 130 25 210 15 7950 <3 8 7 110 <4 880 3260 21 10 9 <1 130 <3 1 3 10 <4 250 830 46 300 8020 14 000 4120 < 0,040 83 27 82 6 380 19 8 210 36 <4 860 8420 96 300 16 600 18 900 12 700 0,56
mg kg-1 (t.v..) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.) mg kg-1 (t.v.)
12 800 78 400 2650 7110 1550 1,0 1,0 < 0,040 6670 9340 9560 0,040
85
I tabell 2 finns en sammanfattning ver totalhalterna av tungmetaller i de fyra underskta askorna. Koncentrationerna anges p basen av torrvikt. Av tabell 2 framgr att askorna 1, 3 och 4 har en lgre totalhat av tungmetaller n vad som anges i finlndsk lagstiftning angende askor fr anvndning inom skogsbruk. Dessa askor kunde anvndas som sdana som gdselmedel inom skogbruk. Fr anvndning inom lantbruk r endast aska 1 direkt anvndbar eftersom halten kadmium r fr hg hos aska 2, 3, och 4. Aska 2 har dessutom fr hga halter nickel och zink fr att direkt kunna anvndas inom lantbruk. I tabell 2 framgr ocks totalhalterna av vissa nringsmnen. Den hga kaliumhalten i alla underskta askor anger att de skulle ha potential som jordfrbttringsmedel.
Sammandrag
Avsikten med underskningen var att jmfra egenskaperna fr askor som bildats frbrnning respektive frgasning. Av resultaten kan man bedma att aska 3 och 4 kunde anvndas som gdningsmedel eftersom de innehller hga halter nringsmnen. Halten av tungmetaller i de ifrgavarande askorna r ocks lgre n de maximala grnsvrden som anges i finlndsk lagstiftning fr askor som anvnds som gdselmedel i skogsbruk. Aska 4, frn frbrnning, r kraftigt basisk och dess kalkningsfrmga r god varfr man kan anta att den fungerar bra som jordfrbttringsmedel. Askan kunde allts anvndas i stllet fr kalk. Kolhalten r hg i de askor som bildats vid frgasningsprocesser samt aska 3 frn en frbrnningsprocess. Askorna 1 och 3 har dessutom en ganska stor specifik yta och de r porsa varfr de kunde anvndas som absorbenter. Askorna 1-3 kunde ocks anvndas som brnslen tack vare deras hga kolhalt. I underskningen bestmdes fysikaliska och kemiska egenskaper fr fyra olika askor. Av resultaten kan man dra slutsatsen att egenskaperna varierar mycket fr askor som bildats genom frgasning och frbrnning, och att omrdena fr nyttoanvndning drfr blir olika.
86
Kllor
Jord- och skogsbruksministeriets frordning angende gdselpreparat, MMMa 12/2007. Finland Knoef, H.A.M., Handbook Biomass Gasification, 2005, BTG biomass technology group BV, The Netherlands, 378 s. Nurmesniemi, H., Pyki, R., Permki, P. och Kuokkanen, T., 2005, The use of a sequential leaching procedure for heavy metal fractionation in green liquor dregs from a causticizing process at a pulp mill, Chemosphere, 61, 1475-1484. Pels, J.R., de Nie, D.S. och Kiel, J.H.A., Utilization of ashes from biomass combustion and gasification, 14th European Biomass Conference & Exhibition, 17-21 October 2005, 17 s. Perkin-Elmer, Users Manual PE 2400 Series II CHNS/O Analyzer, 1991, Perkin-Elmer Corp. Norwalk, Connecticut USA, pp. 1-6 (Chapter 1). SFS-EN, 1997, Europeiska standarden SFS-EN 1484, Vattenanalys. Riktlinjer fr bestmning av totalinnehller organiskt kol (TOC) och lst organiskt kol (DOC), Finlands miljcentral, Helsingfors, 15 s. SFS-EN, 2000a, Europeiska standarden SFS-EN 12880, Karaktrisering av slam, bestmning av torrsubstans och vatteninnehll, Finlands standardiseringsfrbund SFS, Finlands miljcentral, Helsingfors, 7 s. SFS-EN, 2000b, Europeiska standarden SFS-EN 12879, Karaktrisering av slam, bestmning av gldgningsfrlusten, Finlands standardiseringsfrbund SFS, Finlands miljcentral, Helsingfors 7 s. SFS-EN, 2002, Europeiska standarden SFS-EN 12945, Liming Materials, Determination of Neutralizing Value, Titrimetric Methods, Finlands standardiseringsfrbund SFS, Kemiindustrin r.f., Helsingfors 10 s. SFS-EN, 2003, Europeiska standarden SFS-EN 13971, Carbonate liming materials, Determination of reactivity, Potentiometric titration method with hydrochloric acid, Finlands standardiseringsfrbund SFS, Kemiindustrin r.f., Helsingfors 12 s.
87
TEKNISK-EKONOMISK UTVRDERING
Biobrnslebaserad smskalig kraftvrme ekonomiska frutsttningar

Lule tekniska universitet, Sverige
Joakim Lundgren
Bakgrund
Intresset fr biobrnslebaserad kraftvrme kar i Europa och kommer att spela en viktig roll i omstllningen till en mer hllbar energifrsrjning. En viktig aspekt vid etablering av nya energianlggningar r givetvis att investeringen r ekonomiskt frsvarbar. Hgre elpriser och grna elcertifikat har skapat bttre frutsttningar fr att producera kraftvrme ven i mindre skala. De nordiska lnderna lmpar sig utmrkt fr sdana anlggningar bland annat p grund av att tillgngen p biomassa r god. Idag produceras biobrnslebaserad kraftvrme frmst i vatten-ngsystem, s.k. Rankineprocesser, i strre skala. Andra tekniker som Stirlingmotorn och frgasningssystem (frgasare med gasturbin eller gasmotor) r fortfarande under utveckling och krver mer forskning och utveckling. En bild ver dagens utvecklingslge fr ngra utvalda biobrnslebaserade kraftvrmetekniker visas i tabell 1.
91
tabell 1. Utvecklingslge fr olika ngra utvalda biobrnslebaserade kraftvrmetekniker. De tre versta r baserade p frgasningsteknik.
teknik Fastbddsfrgasning Gasmotor Fluidbddsfrgasing (FB) Gasmotor Gasturbin, gengasdriven Organisk Rankine Cykel (ORC) ngcykel Sterlingmotor (pellets)
Kommersiell Demonstration Pilot Ej gngbart
10-500 kWvrme
0.5-5 mWvrme
5-10 mWvrme
>10 mWvrme
Vad fr smskalig biobrnslebaserad elproduktion kosta?

P elmarknaden rder marginalprissttning, vilket innebr att priset bestms av marginalkostnaden fr den sista producerande enheten som behvs fr att tillgodose efterfrgan. Idag r det storskalig elproduktion frn kol- och oljekondenskraftverk. Smskalig elproduktion, oavsett brnsle, konkurrerar med denna produktion. Priset p storskalig kraftproduktion uppgr fr nrvarande till mellan 350550 kr per MWhel (ca 3961 / MWhel) inklusive kostnader fr distribution. Fr fossilbrnslebaserad el tillkommer kostnader fr utslpp av koldioxid, vilken utgr en stor kostnadspost fr ett kolkraftverk. Priset p koldioxidutslpp bestms dock p en marknad och varierar ver tiden. Under senaste ren har utslppskostnaden varierat mellan nra 0 SEK upp till ca 280 SEK per MWhel (ca 031 / MWhel). Av denna anledning r det svrt att exakt berkna hur mycket smskalig biobrnslebaserad elproduktion kan tilltas f kosta. Men om vi antar att utslppskostnaden kommer att ligga mellan 160 och 450 SEK
92
tekniSk-ekonoMiSk utVrDering
per MWhel (ca 1850 / MWhel) de nrmaste ren och produktions- och distributionskostnaderna bestr, innebr det att en smskalig elproduktionskostnad p 5001000 SEK per MWhel (ca 56112 / MWhel) skulle kunna motiveras. I vissa lnder, som exempelvis Sverige, r det idag svrt att n lnsamhet. HighBio-projektet arbetar fr att utveckla effektivare och driftskrare anlggningar vilket gr att frutsttningarna blir betydligt gynnsammare. Bland annat har den rliga drifttiden stor betydelse fr elproduktionskostnaden och r direkt kopplad till kvaliteten p syntesgasen. Figurerna nedan visar elproduktionskostnaden fr ett antal olika tekniker och anlggningsstorlekar som funktion av den rliga drifttiden. Det rda fltet indikerar det troliga spannet vad elproduktionen fr kosta enligt tidigare resonemang.
figUr 1. Elproduktionskostnad fr olika biobrnslebaserade tekniker fr kraftvrmeanlggningar ver 500 kWel som funktion av rlig drifttid.
93
figUr 2. Elproduktionskostnad fr olika biobrnslebaserade tekniker fr kraftvrmeanlggningar under 100 kWel som funktion av rlig drifttid.
94
Som figurerna antyder s r det mycket viktigt att anlggningen kan g en stor del av ett r utan driftstrningar. Fr de flesta tekniker hamnar elproduktionskostnaden inom det godtagbara kostnadsspannet om den rliga utnyttjningstiden verskrider 4000 timmar. Berkningar fr elproduktionskostnaderna fr de frgasningskoncept som utvecklas inom HighBio-projektet pgr fr nrvarande (april 2011) och kommer att presenteras i projektets slutrapport. Ett mycket lovande koncept fr biobrnslebaserad kraftvrme i mindre skala r externeldade gasturbiner (Ext GT i figur 2). En brnnbar gas produceras via frgasning och efter ett gasreningssteg eldas gasen upp i en separat brnnkammare. De heta avgaserna vrmer, via en hgtemperaturvrmevxlare, upp ren och komprimerad luft till ca 800-1000C som sedan driver en gasturbin fr att generera elkraft. Ett stort driftproblem r dock belggningsbildningar p vrmevxlarytorna. Belggningarna orsakar smre vrmeverfring mellan gas och luft med en lgre elverkningsgrad och hgre elproduktionskostnader som fljd. Det freligger drfr stor
risk att anlggningarna blir ekonomiskt olnsamma, i synnerhet om dyr gasreningsutrustning mste installeras fr att undvika ondiga driftstrningar. Belggningarna orsakas av hga halter av alkalimetaller (framfrallt natrium, kalium) i biobrnsleaskan som fljer med i avgaserna. Det skulle drfr vara nskvrt att generera en betydligt renare gas, vilket kan stadkommas med ett renare brnsle. Inom HighBio-projektet har integration av en s kallad hetvattenextraktionsprocess i en externeldad gasturbinanlggning studerats. I extraktionsprocessen tvttas trflis (i detta fall bjrkflis) i vatten trycksatt till ca 8 bar. En del av hemicellulosan i trflisen extraheras, vilket gr att en fermenterbar sockerstrm fr exempelvis produktion av bioetanol eller kemikalier erhlls. Kraftvrmeanlggningen skulle drfr omvandlas till ett mindre bioraffinaderi som inte bara producerar vrme och el utan ocks ngon form av kemikalie. Det tvttade brnslet har visat sig innehlla betydligt lgre halter av alkalimetaller och har dessutom ett hgre vrmevrde. Med andra ord ett mycket bra brnsle fr frbrnning eller frgasning. Figur 3 visar ett fotografi p bjrkflis fre och efter extraktion.
figUr 3. Fotografi p bjrkflis fre och efter extraktion.
Figur 4 visar den tnkta processens energi- och materialstrmmar. Det finns ocks en mjlighet att via en separationsprocess efter hydrolyssteget ocks producera ttiksyra.
95
figUr 4. Process fr hetvattenextraktion integrerad i en externeldad gasturbin
Anlggningsstorleken och den rliga drifttiden har som tidigare nmnts stor inverkan p elproduktionskostnaden. En ekonomisk utvrdering fr denna typ av integrerade anlggning visas i figur 5.
96
220
Elproduktionskostnad (/MWh)
200 180 160 140 120 100 80 60 200 400 600 800 Anlggningsstorlek (kW el) 2000 h 4000 h 6000 h 8000 h
figUr 5. Elproduktionsskostnad som funktion av anlggningsstorlek och rlig drifttid.
Resultatet visar att el kan produceras till en kostnad mellan 85 och 195 per MWhel (ca 770-1800 kr per MWh) i storleksspannet 200-800 kWel. Den totala anlggningsekonomin kan dock frbttras genom att en fermenterbar sockerstrm ocks genereras. Kostnaden fr generera en strm med 65 g xylos per liter har berknats till mellan 0,4 och 4,2 per kg xylos. Konceptet r intressant men krver vidare utredning.
97
Informationsblad frn HighBio-projektet
INFO 1 INFO 2 INFO 3 INFO 4 INFO 5 INFO 6 INFO 7 INFO 8 INFO 9 INFO 10 INFO 11 INFO 12 INFO 13 INFO 14 INFO 15 INFO 16 INFO 17 INFO 18 INFO 19 INFO 20 INFO 21 INFO 22 INFO 23 INFO 24 INFO 25
98
Nytt projekt startar, HighBio - Interreg Nord (2008) Jyvskyl universitet, Karleby universitetscenter Chydenius, U-P Gran (2008) Projektet HighBio - Interreg Nord, U-P Gran (2008) Frdling av bioenergirvaror, U-P Gran (2008) Mindre CHP anlggningar, U-P Gran (2008) Ngra anvnda frkortningar och termer, U-P Gran (2008) Frnyelsebar energi - Grn energi, U-P Gran (2008) Fossil gas och Gas frn biomassa, U-P Gran (2008) Katalys och katalysatorer, U Lassi (2008) Provtagning av gaser, U Lassi (2008) Mtning av gasflden, U Lassi (2008) Exempel p Logistik fr biomassan, U-P Gran (2008) Utrustning fr snderdelning av biomassa, U-P Gran (2008) Eftertorkning av skogsflis fr frgasning, U-P Gran (2008) CHP genom direkt frbrnning av biomassa, U-P Gran (2008) Produktion av kraftvrme via frgasning av biomassa, J Lundgren (2008) Biobrnslen frn syntesgas, H Romar (2008) Kyoto-avtalet, A Rnnskog (2008) Utvecklingen av Fischer-Tropsch-syntesen, A Rnnskog (2009) Frgasning av biprodukter frn skogen fr tillverkning av drivmedel, O hrman (2009) HighBio forskning inom ETC i Pite, H Hedman (2009) FoU vid avdelningen fr energiteknik, LTU, J Lundgren (2009) Utslpp av vxthusgaser och deras inverkan p hlsan, H Snellman (2009) Forskningsmiljn vid Centria, Y Muilu (2009) Flisfrbrukning vid gasbrnnardift, Y Muilu (2009)
INFO 26 INFO 27 INFO 28 INFO 29 INFO 30 INFO 31 INFO 32 INFO 33 INFO 34 INFO 35 INFO 36 INFO 37 INFO 38 INFO 39 INFO 40 INFO 41 INFO 42 INFO 43 INFO 44 INFO 45 INFO 46 INFO 47 INFO 48 INFO 49 INFO 50 INFO 51 INFO 52 INFO 53 INFO 54 INFO 55 INFO 56
Motoreffekt med trgas, Y Muilu (2009) Frdling genom vrme - Pyrolys, U-P Gran (2009) Fermentering av Bio-Syngas, U-P Gran (2009) Bestmning av totalhalten tjra i produktgas. Provtagning, K Pieniniemi (2009) Bestmning av totalhalten tjra, K Pieniniemi (2009) Uleborgs universitet, Institutionen fr kemi, A Heponiemi och S Kilpimaa (2009) Framstllning av bioetanol frn avfallspotatis, T Kuokkanen och S Kilpimaa (2009) Ny frgasningsanlggning vid ETC, M Marklund (2009) CHEMPLANT -projektet, R Puskala (2009) Integrerad frdling av biomassa, U-P Gran (2009) Tr-frgasande vedpanna, U-P Gran (2009) En underskning om nyttoanvndning av den aska som uppkommer vid frbrnning av trpellets och flis vid vrmecentraler i nordstra Finland, M Kuokkanen och T Kuokkanen (2009) Anvndning av bioaska r en miljgrning, M Kuokkanen och T Kuokkanen (2009) Torrefiering av biobrnsle, H Salman (2009) Bestmning av biologisk nedbrytbarhet i vatten, H Prokkola och T Kuokkanen (2009) Integrering av biobrnslefrgasning i industriella processer, J Lundgren (2009) En utlokaliserad CHP-frdling av biomassa, U-P Gran (2009) Mlsttning: nyttoanvndning av bioaska genom anvndning av kemiska metoder, S Kilpimaa, T Kuokkanen och U Lassi (2009) Exempel p tillverkare av utrustning fr smskaliga CHP enheter, U-P Gran (2010) CHP alternativ fr energikooperativ, U-P Gran (2010) Utveckling av Fischer-Tropsch syntes, H Romar och R Lahti (2010) Effektiv brnsleomvandling och askegenskaper vid entrained flow frgasning, M Stenberg (2010) Lagstiftning angende anvndningen av aska, S Kilpimaa, T Kuokkanen ja U Lassi (2010) *only in English* Reactor design considerations for entrained flow biomass gasification, M Marklund (2010) Exempel p tillverkare av frgasare fr biomassa, U-P Gran (2010) Biogas/ Biometan, H Petisto och H Snellman (2010) Kraft, Y Muilu (2010) Frgasning av biomassa till brnsle, U-P Gran (2010) Biobaserade fordonsbrnslen, H Romar (2010) ndringsarbeten p forskningsutrustningen vid Centria, H Snellman (2010) Katalytisk konvertering av syntesgas till fordonsbrnslen, R Lahti och H Romar (2010)
99
INFO 57 INFO 58 INFO 59 INFO 60 INFO 61 INFO 62 INFO 63 INFO 64 INFO 65 INFO 66 INFO 67 INFO 68 INFO 69 INFO 70 INFO 71 INFO 72 INFO 73 INFO 74 INFO 75 INFO 76
*only in English* Pre-treatment of hardwood via hot water extraction, J Lundgren (2010) Karakterisering av katalysatorer, K Partanen och U Lassi (2010) Framstllning av katalysatorer, K Partanen och U Lassi (2010) Rening av produktgas till syntesgas, H Romar (2010) Gasreningstekniker, O hrman (2010) Bestmning av bionedbrytbarhet i fast fas med OxiTop-metoden, H Prokkola, M Kuokkanen och T Kuokkanen (2010) Frbehandling av biobrnsle (Malning), H. Salman (2010) Bestmning av vrmevrdet med bombkalorimeter, I Jerkku, T Kuokkanen och U Lassi (2010) Matning av Biobrnsle till trycksatt reaktor, H Salman och F Weiland (2010) Pneumatisk transport av biobrnsle, F Weiland (2010) Brnslesammansttningens pverkan p frgasningsprocessen (del 1 termokemiska modellberkningar) effekter p slagg och belggningsbildningen, M hman (2010) Brnsleadditivs pverkan p frgasnings-processen (del 2 termokemiska modellberkningar) effekter p slagg och belggningsbildningen, M hman (2010) Ngra anvnda frkortningar och termer, A Rnnskog (2010) Bestmning av partikelstorleksdistributionen i bioaska, S Kilpimaa, T Kuokkanen och U Lassi (2010) Avlgsnande av tjra frn produktgas, R. Lahti, H. Romar (2010) Doseringsfrsk i en skruvdoseringsmatare, F. Weiland (2010) Prioritisering av bioenergiresurser, H. Snellman (2010 Invigning av unik frsksanlggning vid ETC, M Marklund (2010) Skogsrester och stubbar som brnsle vid slaggande frgasning av biomassa, A-C Johansson (2011) Installering av Stirling-motor fr anvndning med produktgas, K Jarva och M Niskanen (2011)
100
Publikationer och rapporter med anknytning till HighBio-projektet

Eriksson, D., Weiland, F., Hedman, H., Stenberg, M., hrman, O., Lestander, T.A., Bergsten, U. and hman, M. (2011) Scots pine stump-root biomass: A possible large scale feed-stock for gasification. To be submitted to Bioresource Technosubmitted logy. Haapasaari, S. (2009), forskningsprojekt (Stora Enso Uleborg), om mnet Anvndning av flockningskemikalier tillverkade av aska vid avlgsnande av fosfor frn kommunalt avloppsvatten (Tuhkasta valmistetun flokkauskemikaalin kytt yhdyskuntavesien fosforinpoistossa). Heponiemi, A., Rahikka, L., Lassi, U. and Kuokkanen T. (2009) Catalytic oxidation of industrial wastewaters - a comparison study using different analyzing methods, Chemical Engineering Transactions Volume 17. HIGHBIO projekti (2009) EnePro konferenssi, Advancing Research in the Energy Field at the University of Oulu, 3.6.2009, Oulu Hggstrm, C., hrman, O., Gebart, R., Hedlund, J., Catalytic synthesis of methanol from black liquor derived synthesis gas. 4th International DME Conference, Stockholm, 6-9 Sep. 2010. Jerkku, I. (2010), forskningsprojekt. Testning av Uleborgs universitets nya bombkalorimeter (Pommikalorimetrisia tutkimuksia Oulun yliopiston kemian laitoksen uutta kalorimetri testaten ja kytten). Jokinen, H. (2009), forskningsprojekt om mnet Anvndning av fuktig trbiomassa och med smre kvalitet (Heikkolaatuisen ja kostean puubiomassan hydyntminen). Karhu, H. (2009) forskningsprojekt (EVO Kuusamo), om mnet Anvndning av flockningskemikalier tillverkade av aska vid avlgsnande av fosfor frn kommunalt avloppsvatten (Tuhkasta valmistetun flokkauskemikaalin kytt yhdyskuntavesien fosforinpoistossa). Karhu, H. Kandidatavhandling (2010) Kuitusavi hydynnettvksi soveltuva paperiteollisuuden jtemateriaaali, 31 s.
101
102
Karvonen, L. (2009) forskningsprojekt (Karleby Kraft), om mnet Anvndning av flockningskemikalier tillverkade av aska vid avlgsnande av fosfor frn kommunalt avloppsvatten (Tuhkasta valmistetun flokkauskemikaalin kytt yhdyskuntavesien fosforinpoistossa). Karvonen, L., Kandidatavhandling (2009) Oulun alueen puu- ja turvepohjaiset tuhkat ja niiden hytykytt, 34 s. Kilpimaa, S., Kuokkanen T. and Lassi U. (2009) Bio-ethanol production from waste potatoes, In: Proceedings of the EnePro Conference, 3.6.2009, Oulu, s. 21-23 Kilpimaa, S., Kuokkanen, T. and Lassi, U. Bio-ethanol production from waste potatoes (2009) EnePro konferenssi, Advancing Research in the Energy Field at the University of Oulu, 3.6.2009, Oulu Kilpimaa,S., Kuokkanen, T. and Lassi, U. (2011) Physical and chemicals properties of wood ash from burning and gasification processes. The Journal of Solid Waste technology and Management, 879-887. Kilpimaa,S., Kuokkanen, T. and Lassi, U. (2011) Chemical and leaching properties of wood ash from burning and gasification processes, submitted for publication in Chemical Speciation and Bioavailability. Kuokkanen, M. ja Kuokkanen, T. (2009) Puu- ja turvepellettien sek hakkeen lmpkeskus- ja pienpoltossa syntyvien tuhkien hytykyttn liittyv tutkimusraportti, Oulun yliopisto, Report Series in Chemistry No. 74. 45 sivua. Kuokkanen, M., Kuokkanen, T., Nurmesniemi, H. and Pyki, R. (2009) Wood pellet ash a potential forest fertilizer and soil conditioning agent (a case study), The Journal of Solid Waste Technology and Management, s. 659-667. Kuokkanen, M., Kuokkanen, T., Stoor, T., Niinimki, J. and Pohjonen, V. (2009) Chemical Methods in the Development of Eco-Efficient Wood-based Pellet Production and Technology, Waste Management & Research, Volume 27, s.561-571 Kuokkanen, M., Pyki, R., Kuokkanen, T. and Nurmesniemi, H. (2009) Wood ash a potential forest fertilizer, In: Proceedings of the EnePro Conference, 3.6.2009, Oulu, s. 89-93. Kuokkanen, M,. Prokkola, H., Larkomaa, J., Stoor, T., Siltaloppi L. and Kuokkanen T.: Specific Staining and Optical Microscopy a New Method for Characterization of Starch-containing Wood Pellets. - Special Issue of Research Journal of Chemistry and Environment, Proceedings of ICCE-2009, 2010, 311-317. Kuokkanen, T., Kaakinen, J., Kuokkanen, M., Prokkola, H. and Lassi, U. (2009) Jtemateriaalien hydyntmiseen liittyvi kemiallisia tutkimuksia, EnePro Conference, Advancing Research in the Energy Field at the University of Oulu, 3.6.2009, Oulu Kuokkanen, V. (2010) forskningsprojekt Forskningsrapport om vissa granulerade askors kemiska egenskaper och om frsk att anvnda dessa som adsorbentmaterial vid rening av avfallsvatten (p finska) (Tutkimusraportti eriden rakeistettujen tuhkien kemiallisista ominaisuuksista ja kokeiluista adsorbenttimateriaalina jtevesien puhdistuksessa). Lahti, R. Synteesikaasun katalyyttinen konvertointi Fischer-Tropsch synteesin avulla liikennepolttoaineiksi, pro gradu avhandling (2010).
Lassi, U., Gran, U-P., Tynjl, P., Kuokkanen, T. and Muilu, Y. (2009) Refining of new products and raw materials by gasification of biomass, In: Proceedings of the EnePro Conference, 3.6.2009, Oulu, s. 32-35. Marklund, M. and Engstrm F. (2010) Water spray characterization of a coaxial air-assisted swirling atomizer at sonic conditions. Atomization and Sprays 20(11):955963. Marklund, M., Hedman, H., Weiland, F. And Gebart, R. (2011) Pilot gasification plant for syngas generation from forest residues. Proc. Nordic Wood Biofrefinery Conference, March 22-24 2011, Stockholm, Sweden. Muilu, Y., Pieniniemi, K., Gran, U-P. and Lassi, U. (2010) A novel approach to biomass gasification in a downdraft gasifier. In: 18th European Biomass Conference and Exhibition, 3-7 May, 2010, Lyon, France, p. 688-692. Partanen, K., Tiainen, M. and Lassi, U. (2011) Catalysts used in conversion of 5-hydroxymethylfurfural into 2,5-dimethylfuran. submitted to 10th EuropaCat conference, Glasgow, 2011. Pieniniemi, K. and Lassi, U. (2010) Gas emission measurements with a FTIR gas analyzer verification of the analysis method. . In: Proceedings of SkyPro Conference, Clean air research at the University of Oulu, 3.6.2010, Oulu, Finland, p. 117-121. Romar, H. Lahti, R. Tynjl, P. and Lassi, U. (2010) Co and Fe catalysed FischerTropsch synthesis in biofuel production, submitted Topics in Catalysis. Romar, H., Lahti, R, Tynjl, P. and Lassi, U. (2010) Co and Fe catalysed FischerTropsch synthesis in biofuel production, In: Proceedings of 13th Nordic Symposium on Catalysis, Extended abstracts, Helsingr, Denmark, August 29-31, 2010. Romar, H., Pieniniemi, K., Tynjl, P. and Lassi, U. (2010) Sampling and determination of tars in biomass-derived product gas. In: Proceedings of SkyPro Conference, Clean air research at the University of Oulu, 3.6.2010, Oulu, Finland, p. 122-125. Romar, H.,Tynjl, P. and Lassi, U. (2011) Effects of early reactions on the FischerTropsch activity and stability over Ru- and Re-enhanced cobalt catalysts, submitted to 10th EuropaCat conference, Glasgow, 2011. Runtti, H. (2009), forskningsprojekt om mnet Utnyttjande av biprodukter frn industrin vid behandling av vatten ( i projektet undersks askslam som en typ av adsobent) (Teollisten sivutuotteiden hydyntminen vedenksittelyss (projektissa mukana tuhkaliete ern adsorbenttin)). Shu, T. (2009), Co catalysts in Fischer-Tropsch synthesis, lrdomsprov. Takkinen, T. Esitutkimus jakeistuksen vaikutuksesta Oulun biotuhkien ominaisuuksiin, pro gradu-avhandling, frdigstlls 2011 (Frunderskning av effekterna av fraktionering p egenskaperna hos bioaskor frn Uleborg). Tolonen, E. (2010), forskningsprojekt Sekventiell extrahering i fem steg av aska frn Karleby Kraft (Viisivaiheinen sekventiaalinen uutto Kokkolan Voiman tuhkalle).
103
Tuuttila, T. Biomassan kaasutuksessa muodostuvan synteesikaasun katalyyttinen konvertointi kevyiksi olefiineiksi ja edelleen muoveiksi, raportti (2010). (Katalytisk konvertering av syntesgas frn frbrnning av biomassa till ltta olefiner och vidare till plaster, rapport p finska (2010). hrman, O., Hggstrm, C., Wiinikka, H., Hedlund, J., Gebart, R. Analysis of trace components in synthesis gas generated by black liquor gasification. Submitted to Fuel, 2010. hrman, O., Johansson, A-C., Lindblom, M., H2S removal with short time contactors in a pressurized black liquor gasification plant. International Chemical Recovery Conference, Williamsburg, USA, March 29-April 1, 2010.
Tack till HighBio-projektets finansirer

EU:s regionala utvecklingsfond, Interreg IV A Nord Lapplands frbund & Lapplands lnsstyrelse, Finland Lnsstyrelsen i Norrbottens ln, Sverige Norrbottens Lns landsting, Sverige Norrbottens forskningsrd, Sverige Lule Tekniska Universitet, Sverige Energitekniskt Centrum, Sverige Garantifreningen fr Chydenius-Institutet, Finland (projektpublikation fr HighBio)
104
Frgasning av biomassa till vrme, elektricitet och biobrnslen

Publikation fr HighBio-projektet
I HighBio-projektet, som verkat under tiden juni 2008 till juni 2011, har producerats ny kunskap om frgasning av biomassa, anvndning av den produktgas som fs vid frgasningen t.ex. fr tillverkning av biobrnslen samt anvndningsmjligheter fr aska frn frgasning av biomassa, inom ramen fr en decentraliserad energiproduktion. I smskaliga CHP (Combined Heat and Power) enheter kan man samtidigt producera elektricitet och vrme genom att frgasa tr och frbrnna den gas som bildas. Genom frgasning kan man producera partikelfri och energiintensiv gas, varfr teknologin samtidigt r ett svar p de allt mer restriktiva miljkrav som Europeiska unionen stller. Mnga sm- och medelstora fretag som verkar i norra Finland och norra Sverige har gjort pionjrarbete vad gller utveckling av teknologin fr frgasning av tr. I detta utvecklingsarbete har ocks HighBio-projektet tillsammans med sina forskare aktivt deltagit. Projektet har genomfrts av samarbetspartners frn bde Finland och Sverige. Finska partners har varit Jyvskyl universitet, Karleby universitetscenter Chydenius (Lead Partner), Uleborgs universitet och Mellersta sterbottens yrkeshgskola, Centria i Ylivieska. Frn Sverige har Lule tekniska universitet och Energitekniskt Centrum i Pite deltagit. Projektets huvudfinansir har varit EU:s regionala utvecklingsfond, Interreg IV A Nord.
ISBN 978-951-39-4315-8

Förgasning Av Biomassa Till Värme, Elektricitet Och Biobränslen 2011 - HighBio

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Förgasning Av Biomassa Till Värme, Elektricitet Och Biobränslen 2011 - HighBio

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Ulla Lassi och Bodil Wikman (red.

FRGASNING AV BIOMASSA TILL VRME, ELEKTRICITET OCH BIOBRNSLEN

KOKKOLAN YLIOPISTOKESKUS CHYDENIUS

frgasning av biomassa till vrme, elektricitet och biobrnslen

red. av Ulla lassi och bodil Wikman

Jyvskyl universitet Karleby universitetscenter Chydenius Karleby 2011

En utlokaliserad CHP-frdling av biomassa

figUr 1. Utlokaliserad energiproduktion

Sammanfattande versikt Frdling av bioenergirvaror

figUr 2. Frdling av biorvaror

figUr 3. Biorvaror till frdling.

figUr 4. Biomassa frn skogen.

Biomassa och oljevxter

Grn energi Integrerad frdling av biomassa

FIGUR 5. En integrerad lokal energiproduktion.

figUr 6. Grundprinciperna fr grn kemi genom frgasning.

Mindre enheter fr raffineringen

ETC:s bidrag till HighBio-projektet

figUr 1. Materialfldet fr den rligen avverkade skogsbiomassan i Sverige 2004.

Eskilsson S., Hartler N., Svensk papperstidning nr. 2: 63-70 (1973)

Matning av pulver frn biomassa

15,6 73,6 25,0 24,7 24,0 31,5

915 4555 10 1015 12 11

290 250 300 270

Termisk eller katalytisk omvandling

Syntesgas till hgvrdiga produkter

Centrias medstrms biomassafrgasare fr smskalig CHP- produktion

Yrj Muilu & Kari Pieniniemi

figUr 1. CENTRIAs medstrmsfrgasare baserar sig p patenterad EKfrgasningsteknologi.

figUr 2. Processfldesdiagram av Centrias FoU-frgasare vid laboratoriet fr frnybar energi.

Specifik brnslekonsumtion och specifik belastningsuppskattning fr frgasaren

TABELL 4 . Uppmtta data fr bestmning av trgaskonsumtion fr frbrnningsmotorn .

testkrn 3 124 45 18 3,0

testkrn 4 151 58,84 52,5 27 3,0

kg/h kW kWh Nm3/ kWh 22 0 70,4

figUr 5. Trgaskonsumption (kg/h) som funktion av producerad elenergi (kWh).

Specifik brnsle-konsum- kg/kWe tion Specifik belastning kg/m2.hr

Frgasning och analys av produktgasen

Kari Pieniniemi och Yrj Muilu

figUr 1. Innehllet i produktgas som bildats vid frgasning av biomassa.

tabell 1. Pyrolysfrutsttningar vid lngsam, snabb och blixtpyrolys.

figUr 2. Tjrbildningsschema vid frgasning av biomassa enligt Elliot (Elliott, 1988)

figUr 3. Exempel p ngra vanliga tjrfreningar.

figUr 5. De viktigaste nedbrytningsprocesserna fr tjra.

Analys av tjror i produktgas

figUr 7. Centrias FoU FTIR gasanalysator Gasmet Dx4000N.

figUr 8. Mtning av utslpp frn frbrnningsmotorn

Frgasningsteknologi ur anvndarens synvinkel

BIOBRNSLEN OCH ANVNDNING AV PRODUKTGAS

biobrnSle oCh anVnDning aV proDuktgaS

Uleborgs universitet, Institutionen fr kemi, 2Karleby universitetscenter Chydenius, Finland

Kirsi Partanen1, Ulla Lassi1,2

fysikaliska och kemiska egenskaper hos fordonsbrnslen

biobrnSle oCh anVnDning aV proDuktgaS

EU:s lagstiftning gllande brnslen

anvndning av biomassor vid brnsleproduktion

biobrnSle oCh anVnDning aV proDuktgaS

Alkoholer som fordonsbrnslen

etanol som fordonsbrnsle

butanol som fordonsbrnsle

furaner och furfuraler som fordonsbrnslen

biobrnSle oCh anVnDning aV proDuktgaS

tillverkning genom enzymatisk katalys