Nr 1990:7 Vtlagring och hantering av fuktig spannml

Ulf-Peter Gran Sveriges Lantbruksuniversitet Rbcksdalen, Ume

Nr 1990:7

Vtlagring och hantering av fuktig spannml

Ulf-Peter Gran

Tidskrift/serie: Utgivare: Utgivningsr: Nr/avsnitt: Frfattare: Ingr i: Titel: Huvudsprk: Mlgrupp:

Rbcksdalen meddelar SLU Info/Vxter, Rbcksdalen 1990 7 Gran Ulf-Peter. Vtlagring och hantering av fuktig spannml Svenska Rdgivare, praktiker

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit d dokumentet verfrdes frn papper.

Vtlagring och hantering av fuktig spannml

Ulf-Peter Gran

1. 2.
2.1 2.1.1. 2.2 2.2.1. 2.2.2. 2.2.3. 2.2.4. 2.2.5. 2.3 2.3.1. 2.3.2. 2.4 2.5 2.5.1. 2.5.2 2.5.3. 2.6

Inledning Krossensilering
Kort beskrivning av metoden Vad r lmplig ts-halt Lagringsmetoder Fyrkantig lagersilo Rund lagersilo Plansilolager Tornsilolager Tillflliga lager Utrustning fr krossning Krossning p fltet Krossning p grden Tillsatsmedel vid ensilering Olika typer av tillsatsmedel Sockertillsatser Syratillsatser Ureakonservering

3.4 3.5

3.6 3.7

Ureakonservering Fr- och nackdelar med ensilering av hela spannmlskrnor. Fr- och nackdelar med ureakonservering Exempel p hela system

4.
4.1 4.2 4.2.1. 4.2.2. 4.2.3. 4.2.4. 4.3 4.4 4.5

Syrabehandling av spannml
Kort beskrivning av metoden Olika lagringsmetoder Planlager Lagring i tornsilo Lagring i formsilo av vv Lagring i storsck Utrustning fr inlggning Utrustning fr uttagning och utfodring Praktiska tips vid lagring och hantering av syrabehandlad spannml Fr- och nackdelar med syrabehandling Exempel p hela system

Transportrer fr inlggning och uttagning 2.7 Utrustning fr utfodring 2.8 Frdelar och nackdelar med krossensilering 2.9 Praktiska tips 2.9.1. Exempel p hela system

4.6 4.7

5.
5.1 5.2 5.3

3.
3.1 3.2 3.3 3.3.1. 3.3.2. 3.3.3. 3.3.4.

Ensilering av hela krnor

Kort beskrivning av metoden Lagringsmetoder Inomgrdsmekanisering Inlggning Uttagning Krossning Utfodring

Ensilering av spannml
Grnensilering av spannml Helsdesensilering Praktiska tips vid helsdesensilering

6. 7. 8.

Sammanfattning Slutord Referenser och litteraturfrteckning

1. INLEDNING
P alltfr mnga grdar i Norrland rkar man varje r ut fr mycket dliga skrdefrhllanden under spannmlsskrden. De dliga skrdefrhllanden och de kade kostnaderna fr spannmlsproduktionen r de frmsta orsakerna till det kade intresset fr vtlagring av spannml genom ensilering, syrabehandling, lufttt lagring m m. Ensilering av krossad spannml gjordes redan under 1950-talet p ngra grdar. Metoden fick en ny utbredning i norra Finland under 1970-talet, och har ftt en viss spridning i norra Sverige under 1980-talet. Metoden utvecklades mest under slutet av 1970-talet med fabrikstillverkade krossenheter. Dessa bestr av kross, ekvator, syraapplikator och buffertsilo byggda i en enhet. Den kan anvndas ute p fltet eller hemma p grden. De senaste rens utbredning av alternativa metoder fr lagring av vt spannml, t ex genom krossensilering beror frmst p fljande orsaker:

Lga lagringskostnader (jmfrt med torkning av spannml). Bristen p effektiva spannmlstorkar (under svra skrder). Arbetsbesparande metod vid skrd, krossning och inlggning. nskan att komma ifrn dammigt kraftfoder. nskan att tidigarelgga skrden.

Vid syrabehandlig av spannml tillstts syra till hela spannmlskrnor. Syramngden r beroende av spannmlens vattenhalt Vid hg vattenhalt blir ofta syrakostnaden hg och d kan alternativet vara att topptorka spannmlen. Det sker genom att torka ner spannmlens vh (vattenhalt) till 20-25% (75-80% ts). Under senare r har bland jordbrukare rtt oskerhet om hur vtlagring av spannml skall g till. Hur skall man gra fr att f en sker lagring och ett smakligt foder? Drfr har rdgivare genom samarbete med tillverkare av utrustning och tillbehr gjort frsk och fljt upp enskilda jordbrukare som provat p olika metoder. Denna skrift har tagits fram fr att belysa en del av frgorna kring vtlagring och hantering av fuktig spannml. Underlaget till skriften har ftts frn mnga olika hll, bl a kan nmnas Jordbrukstekniska Institutet (JTI), Sveriges lantbruksuniversitet/ Rbcksdalen, Kortteen Konepaja i Finland samt inte minst frn besk hos praktiska jordbrukare som anvnt olika lagringsmetoder fr vt spannml under ngra r. Ett stort tack till alla er som bidragit med synpunkter, ider och uppslag, framfr allt ett ston tack till Torbjrn Pettersson, Rbcksdalen som dessutom korrekturlst texten. Frfattaren

2. Krossensilering
Vid utfodringsfrsk till mjlkkor och kttdjur har krossensilaget visat sig jmfrbart i smaklighet och produktionsniv med torkad spannml. Smltbarheten fr krossensilaget har varit minst lika bra som fr torkad spannml, om konserveringen gjorts p rtt stt.

2.1. Kort beskrivning av metoden

Spannmlen fr krossensilering skrdas i gulmognadsstadiet, nr den ftt sin fulla tsmngd. Spannmlens vattenhalt r d ofta 30-40% (60-70% ts). Till krossensilering anvnds korn, havre eller blandsd av korn och havre alternativt spannml och rtor. Vid krossensilering av blandsdd med spannml och rtor r det viktigt att skrden inte sker fr sent fr att undvika mgelangrepp i rtskidorna. Om skrden dremot sker alltfr tidigt frsvras krossningen av rtorna. Trskningen sker med skrdetrska s fort trskningen kan ske utan att spillet blir onormalt stort. Tumregeln r att spannmlsfltet skall skifta i gul-grnt, eller att spannmlskrnorna skall "fjdra" nr den klms p lngden mellan tummen och pekfingret Trskan kan behva frses med strre sll, luftmngden frn rensflkten behver ofta kas, samt framkrningshastigheten minskas vid strre ytfuktighet

Krossningen kan ske ute p fltet eller i anslutning till lagringsplatsen hemma p grden. Fr krossning anvnds speciella krossenheter avsedda fr vt spannml. Tillsttning av konserveringsmedel sker i samband med krossningen. Krosset skall packas vl och tcks "luftttt" fr att hindra syretillfrsel och mgling som fljd. Vid utfodring av krossensilage hmtas fodret ofta direkt frn lagersilon till utfodringsplatsen i samband med utfodringen, utan att det behver krossas eller efterbehandlas.

2.1.1. Vad r lmplig ts-halt

Direkt frn trskad spannml grs vattenhaltsprov. Om vattenhalten (vh) r under 40%, tillstts vatten efter krossningen s man nr upp till minst 40% (60% ts). Vid vh som r mycket under 40% kar risken fr misslyckad lagring genom mgelbildning och varmgng. Fr mycket vatten (ver 50%) kar igen risken fr pressaftavgng och problem med feljsning som frsmrar smakligheten. Fr hg vattenhalt gr ocks att fodret fryser hrdare och uttagningen frsvras.

Tumregel fr lmplig vattenhalt r:

Krama krossensilaget till en boll, bollen skall hllas samman ett gonblick efter hopkramningen.

Vatten br tillsttas tills "bollprovet" visar att vattenhalten r den riktiga. Om det dremot frn den kramade "bollen" klart rinner vatten, r vattenhalten fr hg. Fodret fr inte bli till en degig massa. Vxtligheten mste vara tillrckligt "torr" fr skrd, samt krnorna skall ha ftt fullt nringsvrde. Fr att minska trskfrlusterna br inte spannml med ondigt hg ytfuktighet trskas. Om man dremot frsker ensilera spannml med vattenhalter under 25-30% kan ensileringen ventyras d spannmlen har mycket svrt att ta upp de vattenmngder som behvs fr att f en sker lagring. (Fr att hja vattenhalten frn 30% till 45% mste man tillstta 2501 vatten per ton 30% spannml). Efter en noggrann fyllning i en plastbekldd silo r 300 kg tyngd per m2 en lmplig belastning efter tckningen. Om fyllningen packningen och tckningen grs noggrant kan vattenhalten hllas under 40% (60% ts), men aldrig under 35% vh (65% ts).

2.2. Lagringsmetoder

Om man som exempel berknar att anvnda 60-70% av kraftfodergivan som krossensilage och rknar med en densitet (volymvikt) p ca 700 kg/m3 alternativt 1000 kg/m3 (vid inlggning) har man fljande lagringsbehov: Antal kor st 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Behov av krossensilage i kg foder 5000 - 5500 8500 - 9300 11000 - 12100 14000 - 15400 17000 - 18700 19000 - 20900 22000 - 24100 25000 - 27500 28000 - 30800 Behov av lagringsutrymmen i m3 vid olika densitet 700 kg/m3 8 - 8,5 12 - 13 16 - 17 20 - 22 24 - 27 28 - 30 32 - 34,5 36 - 39 40 - 44 1000 kg/m3 5 - 5,5 8,5 - 9 11 - 12 14 - 15 17 - 19 19 - 21 22 - 24 25 - 27,5 28 - 31

Fr varje ha spannml behvs 6-8 m3 lagringsutrymme fr lagring av krossensilage. Frdigt krossensilage som r vlpackat vger ca 1100 kg/m3.

Olika typer av lagringsstt

Lagring av krossensilage sker vanligtvis i:

Fyrkantig lagersilo Rund lagersilo Plansilolager Tornsilolager Tillflliga lager

2.2.7. Fyrkantig lagersilo

Silon byggs ofta med hrnenheterna av U-stlprofiler som ihopsvetsas. Sidorna av spnskivor (25 - 32 mm) eller av plankor. Sidorna dras ihop med gngade stnger, 3 - 4 st.

tminstone den ena sidan av silon br gras demonterbar, det underlttar arbetet vid uttagningen. Lmpliga mtt per silofack har visat sig vara 1,5 x 1,5 m, med en hjd p 2,5 - 3 m. Silon skall invndigt kls med plast. En silo p 1,5 * 1,5 * 2,5 m rymmer d ca 5,5 m3. Frdelar (+) och nackdelar (-), + Avskilda partier i silon ger mindre yta som kan skadas av mgel vid uttagning. - Endast handskottning vid uttagning.

- Kan inte packas med traktor.

2.2.2. Rund lagersilo

Silon byggs i sektioner som kan staplas p varandra, tv och tv. Plywoodskivor av 1,5 x 3 m (fanr) frstrkta med brder byggs i cirklar med ca 3 m diameter. (3 st skivor per cirkel) Plywoodskivor med 6,5 mm tjocklek r lmpliga att anvnda till silon.

10

Varje sektion med 1,5 m hjd rymmer d ca 10 m3 krossensilage. Silon tcks invndigt med plast. Fr 10-15 mjlkkor blir behovet ca 3 delar eller sektioner. + Enkel att uppfra. - Uttagning endast fr hand. - Kan inte packas med traktor.

2.2.3. Plansilolager
Vid nybyggnad och fr strre mngder krossensilage r ett plansilolager ett lmpligt alternativ. Silobredden och sektioneringen br dimensioneras s att minst 2-3 cm kan tas ut per dag ver hela den frilagda ytan. Silobredderna 2,5 - 4 m vljs efter koantalet och den utrustning som r planerad fr uttagning, (fr hand till fodervagn eller med frontlastare till fodervagn). Silon br kls med plast invndigt. Silon kan packas med traktor om den r tillrckligt bred, 3,5-4 m. r silon under 3,5 m bred mste man trampa till krossensilaget vl mellan hjulspren frn traktorn. Lagringen kan gras skrare om silon delas i fack/sektioner. Gavlarna br gras ltta att demontera, fr att underltta uttagningen. Exempel p indelning: r silon 2,5 m bred br den fr 10-15 kor indelas i fack med max 2 m djup, (5 m2). Fr 15-20 kor kan varje fack vara max 2,5 m djup (ca 6 m2).

11

+ Enkel inlggning + Enkel uttagning om frontlastare kan anvndas.

- Bra packning om traktor - Stor foderyta som krver bra tckning.

2.2.4. Tornsilolager
Lagring av krossensilerad spannml i tornsilo r fortfarande tveksamt, men kan vara ett alternativ fr strre grdar. Tornsilolager krver stora investeringar. Det stora problemet r fruset foder. Det r nskvrt att silon kan isoleras bra eller att man kan anvnda ngon enkel och effektiv upptiningsmetod under vintern fr att lttare f ut fodret. Fr att mekanisera uttagningen ur silon behvs en yttmmare som matar ut fodret till ett centrumschakt, d uttagningen endast kan ske uppifrn. Fr krossensilage i tornsilo behvs bl a:

en lufttt lagringssilo, ett centrumschakt fr manuell uttagning (alt sidoschakt), eller ett centrumschakt fr maskinell uttagning med en topptmmare med frskedja.

12

Fyllningen av silon kan gras med en skrap eller skopelevator. Vid fyllningen leds krosset till centrum av silon. Man fr jmna och packa fr hand. Vid intagningen skter topptmmaren losstagningen av krosset och fr det till centrumrret Under centrumrret finns en transportskruv som fr ut materialet till fodervagnen eller en buffertficka fr ett par dagar. I genomsnitt mste minst 2-3 cm, ver hela ytan, tas ut varje dag. + Kan ofta hgmekaniseras. - Hga investeringskostnader. - Problem med fruset foder.

2.2.5. Tillflliga lager

Under mycket regniga hstar, med mycket svra skrdefrhllanden kan man ha behov av tillflliga lsningar fr lagring av krossensilage. Lagringen kan d t ex ske i

storsck limpa

13

Lagring i storsck
Storsck kan anvndas till lagring av krossensilerad spannml. Storsckens yttersck skall vara av kraftig vv, frsedd med rejla lyftron. Innerscken skall vara av bra kvalitet och tillrckligt stor. Fr att fyllningen skall underlttas br traktorns frontlastare ha pallgafflar, dr en speciell fyllningstratt fr storsck monteras. Storsckens lyftron fsts till trattens lyftglor och innersckens vre del klms fast mellan trattens "hals". Vid fyllning av storscken skall man frska hindra innerscken frn att rasa ner i ytterscken, och d rivas snder. Tillslutningen av scken skall ske med stor noggrannhet. Fr knytningen kan sisalgarn, plastbekldd najtrd, speciella plastls eller ett speciellt "snrls med kppar" anvndas. Se ocks sid 59 och 61.

Sckarna br helst lagras under tak eller tckt med en pressenning. Hanteringen av storsckarna, vid fyllning och tmning, kan vara rtt s besvrlig. + Kan anvndas fr lufttt lagring. - Krossad spannml mste grvas ut fr hand och det kan vara rtt s besvrligt.

Lagring i limpa
Att lagra krossensilage i limpa medfr alltid risk fr stora lagringsfrluster. Drfr r det mycket viktigt att inlggningen, packningen och tckningen grs synnerligen omsorgsfullt.

14

Limpan kan lagras hemma p grden eller ute p kern, p en lmplig torr och stenfri plats. Under limpan br man breda ut en kraftig och hel plast, som r s bred att minst 1 m av plastens sidor kan vikas upp p limpan. Packningen br ske med stor omsorg utan att man gr hl p plasten. Tckningen sker s att man frst viker upp bottenplasten och drefter tcker limpan med plast som nr minst 1/2 m utanfr limpans strsta bredd. Runt limpans kanter lggs jord eller sand p plastkanten.

Ocks ver hela limpan br ca 10 cm sand lggas fr att f en s bra tillslutning som mjligt och inget lufttilltrde. Grs en liten jordvall vid limpans lngsidor underlttas packning med traktor. + Enkel att gra i ordning. - Spillet kan bli stort vid uttagningen. - Uttagning endast fr hand.

15

2.3. Utrustning fr krossning

Krossning av spannml kan ske endera ute p fltet eller hemma p grden i anslutning till lagringsplatsen. Fr krossensilering br en speciell kross anvndas. Den har punktrfflade valsar, som gr att vt och hal spannml bttre matas in i krossen. Att spannmlsinmatningen fungerar r en frutsttning fr att hlla hg kapacitet p krossningen.

Valstrycket mste alltid vara s ston att ocks torrare krnor blir tillplattade. "Krossningens hrdhet" mste kunna stllas in genom att variera avstndet mellan valsarna, utan att frndra valstrycket. Om man endast kan ndra valstrycket fr att ndra krossningsgraden, (krossningens hrdhet) blir fuktiga krnor ltt till en deg och hrda krnor gr igenom okrossade. D blir krossningsresultatet dligt bde ur lagrings- och utfodringssynpunkt.

2.3.1. Krossning p fltet

Krossenheten bestr av kross med buffertficka, preparatdoserare, och elevator. Krossutrustningen drivs av en traktor och den krs ut p fltet i anslutning till trskningen. Trskans spannmlstank tms direkt i krossens buffertficka. Spannmlen krossas och konserveringsmedel tillstts, elevatorn lyfter drefter det frdiga fodret upp p en

16

slpvagn. Hemma p grden tippas fodret direkt i t ex en plansilo. Med en hgtippande slpvagnen kan man ocks fylla lgbyggda runda- eller fyrkantiga lagersilon.

2.3.2. Krossning p grden

Krossenheten r frsedd med elevator och preparatdoserare men saknar en stor buffertficka ovanp krossen. Krossen kan placeras intill lagersilon, s att elevatorn nr in ver silokanten. Spannmlen frn trskan krs med slpvagn hem till grden och tippas i krossen under krossningen. Anvnds inte en hgtippande vagn kan man gra en uppbackningsramp fr vagnen. Ett annat alternativ r att frse vagnens baklm med en avlastarelevator som lyfter spannmlen till krossen. Man kan ocks ha en spannmlsskruv frsedd med en upptrtt - man tippar spannmlen i tratten och skruven lyfter spannmlen till krossen.

Doseringsutrustningens (applikatorns) munstycket sitter p krossens bottenskruv.

17

Via munstycket sprids konserveringsmedlet till spannmlskrosset, som blandas ytterligare i skrapelevatorn nr den lyfter krosset till silon, (eller vagnen om krossningen sker ute p fltet). Om vatten behver tillsttas sker det ocks bst via krossens bottenskruv, detta fr att f en jmn inblandning av vatten och konserveringsmedel till spannmlen. En bra inblandning av konserveringsmedlet r en frutsttningen fr att f ett bra foder av jmn kvalitet. Det r en frdel om man har graderat krlet fr konserveringsmedlet D r det lttare att hlla kontroll p att den inblandade mngden konserveringsmedel blir den avsedda.

18

2.4. Tillsatsmedel vid ensilering

Genom tillsttning av konserveringsmedel kar garantin fr ett lyckat resultat. Med rtt mngd och bra inblandning av t ex melasslsning eller propionsyra brukar ensileringen lyckas. Konserveringsmedlet (melasslsningen eller syran) skall spridas s jmnt som mjligt p krossensilaget och inblandas vl vid fyllningen av silon. Tillsttningen sker bst p krossens bottenskruv. Myrsyra br inte anvndas p grund av risk fr mgelgifter, dessutom krvs tillstnd. Vlj sockerprodukter fre syra. Anvnds propionsyra, s tillstts ca 31 per foderton (2-3 l/m3). Syran tillstts utspdd med vatten helst med en syraapplikator i samband med krossningen. Tnk p skerhetsrisken vid hantering av syror. P sm grdar tillstts konserveringsmedlet kanske fr hand med sprutkanna och d mste mycket stor frsiktighet vidtas fr att undvika olyckor speciellt om syra anvnds. Melass och andra sockerrika produkter kan anvndas som konserveringsmedel, enskilt eller tillsammans med propionsyra. Melass har allmnt kat smakligheten hos fodret. En del av sockret ombildas dock till mjlksyra under ensileringsprocessen. Om dremot spannmlen r fr vt tgr socker under jsningsprocessen och nringsfrlusterna kan bli rtt stora. Nr man anvnder melass kan spannmlen ha lgre vattenhalt, 35-40% (60-65% ts). Frutsttningen r att man vid fyllningen och packning av silon r mycket noggrann, samt tcker vl och belastar foderhgen.

19

Var noggrann vid packningen. Plansilon kan packas med traktor om den r tillrckligt bred. Smala och mindre silon mste trampas manuellt. Jmna ut och trampa med jmna mellanrum under fyllningen s packar sig materialet lttare.

20

2.5. Olika typer av tillsatsmedel

Till "krosskonservering" anvnds bde sockerprodukter och syror. Frn praktiska frsk har man sett att bda metoderna, (vid noggrann utfrd inlggning och lagring), ftt foder med relativt god foderhygien. Det br ppekas att variationerna mellan hygienkvaliteterna har varit stora i frsken.

2.5.7. Sockertillsatser
a. Melass
Vid inlggning tillstts 2,5-5 kg per foderton. Det motsvarar 5-10 kg melass per foderton eller 3,5-7 kg/m3 foder. Vid tillredningen av melasslsningen anvnds l del melassirap och 2 delar varmt vatten, (1/3 melass och 2/3 vatten). T ex i en 6001 blandning har tillsatts 2001 melass. Av melasslsning tgr 15-301 per foderton (ca 10-20 l/m3 foder). Melasslsning Socker kg/foderton 2,5 - 5 l/foderton 15 - 30 l/m3 10-20

Fr att melasslsningen skall vara lttflytande br man bara blanda till melass fr ca 1 lass spannml i taget. Vid strre inlggningsmngder kan man hlla melasslsningen lttflytande genom att t ex gra blandningen i en begagnad mjlktank med omrrare. Blanda dock endast fr 1 dag t gngen. Trsocker, som idag ocks frekommer som konserveringsmedel, har visat sig till viss del frsmra smakligheten i krossensilaget.

21

b. Vassle
Om grden finns i nrheten av ett ostmejeri s kan man ha tillgng till vassle. Vasslen passar utmrkt som konserveringsmedel vid krossensilering. Dosering Vassle ts % 6 l/foderton 15 - 45 l/m3 10-30

c. Vasslekoncentrat
Mngden vasslekoncentratet som skall tillsttas r beroende av dess ts-halt. Dosering Vasslekoncentrat ts % 20 l/foderton 15 - 30 l/m3 10-20

Riktvrdet fr Vasslekoncentrat r att det skall tillsttas 2,5-5 kg socker per varje foderton.

d. Vasslepulver
Av vasslepulvret anvnds 10-15 kg/foderton eller 7-10 kg/m3. Underskningar av vasslepulvrets anvndning till krossensilering pgr fortfarande. En absolut frutsttning fr ett bra foder r att spridningen sker jmnt. Vasslepulvrets anvndning som konserveringsmedel har hitintills inte varit helt problemfri. Drfr br tills vidare melass anvndas i frsta hand.

2.5.2. Syratillsatser
I samband med krossningen av spannmlen tillstts ca 31 propionsyra (eller myrsyra) per foderton (2-3 l/m3 foder). Fodrets pH sjunker d snabbt och varmgngen i fodret blir ytterst liten. Fr att anvnda myrsyra till spannml i Sverige krvs att man har tillstnd och dispens frn Lantbruksstyrelsen. Utan tillstnd r myrsyran frbjuden att anvndas d det finns risk att giftsvampar utvecklas i spannmlen. Propionsyran skall tillsttas spannmlskrosset med en tillfrlitlig syradoserare, d helst en pumpfrsedd utrustning med fldesmtare och doseringsventil. Vid avslutad inlggning skall ytterligare syra spridas utver foderytan fr att hindra syret att trnga in. Utspridningen kan ske med sprutkanna fr hand, blanda 50% vatten och 50% syra. Eftert tcks fodret och belastas.

22

2.5.3. Ureakonservering
Vid konservering av krossad spannml med urea sker ingen ensilering utan fodrets pH stiger till 7,5-8,5. Under lagringen bildas ammoniak som ddar mgelsvampar. Ureat kar protein- och kvveinnehllet i fodret. Gdselurea kan anvndas till krosskonservering av spannml men passar bttre till ureabehandling av helsd och ureabehandling av halm. Fr ureakonservering av hela spannmlskrnor, se sid 54.

23

2.6. Transportrer fr inlggning och uttagning

Krossenhetens elevator kan anvndas fr att direkt lyfta spannmlskrosset in i silon om man med krossenheten kan komma tillrckligt nra den. Elevatorn kan frlngas med 1 m lnga sektioner upp till 5-6 m.

Frontlastare med snskopa

Driftsker metod fr inlggning och uttagning i plansilo. Med frontlastarens snskopa kan ocks krosset flyttas in till en lgt byggd silo frn krossen.

Elevator
Bde skop- och skrapelevator (kedjeelevator) kan anvndas. Vid vattenhalter kring 45%, samt nr riklig mngd av melass har anvnts, kan det bli problem med kapaciteten. Till skopelevatorn kan det vara svrare att ordna en jmn tillmatning, d vtt material ltt bakar p i inmatningstratten. Kladdigt material bakar ocks ltt p plattremmens baksida och frorsakar stopp.

24

Skrapelevatorn kan endast matas med vt spannmlskross om den har frsetts med sidoskruvar, d sker en tvngsmatning. Det r skl att krosset matas till sidoskruvarna med en jmn materialstrm annars bildas valv ovanp skruvarna. I elevatorutloppet i toppen p silon skall strtrret vara av stor diameter eller best av en ppen rnna med kraftig lutning fr att materialet skall rinna undan.

Skruvtransport
Fr att spannmlsskruvarna skall fungera tillfredsstllande skall de matas med en jmn materialstrm. De br dessutom ha en stor diameter. Om skruvens spiral har strre stigning mot utloppet r risken fr stopp mindre.

Flkttransport
Direktflkt eller flktar, dr krosset gr genom flkten, fungerar dligt - materialet bakar fast i flkthuset, bojar och i cyklon. Speciellt stora kan problemen bli om vattenhalten r ver 45% och rikligt med melass har anvnts.

25

2.7. Utrustning fr utfodring

Fr att kunna utfodra rtt fodermngd till de olika djuren behvs en foderanalys och en kontinuerlig kontroll av fodrets ts-halt (vattenhalt). Se ocks sid 51, beskrivningen av utrustning fr utfodring.

Utrustning fr portionering av fodret kan t ex vara,

Skottkrra eller fodervagn + stllbar volymskopa

Passar sm fodermngder. + Enkel och billig i anskaffning. + Bra framkomlighet i trnga utrymmen. - Utportioneringen blir trttsam fr handleden.

Manuell fodervagn + skyffel och fjdervg

Passar sm fodermngder. + Enkel och billig utrustning. + Funktionssker. - Krver hgre byggd fodervagn fr lnga personer fr att skona ryggen.

26

Manuell viktportionering frn en rlshngd fodervagn

Passar fr en medelstor grd. + Ltt att transportera stora fodermngder p rlsen. + Rtt fodergiva r ltt att portionera ut. - Rlsen krver rtt takhjd i stallet - Passar inte stallar som r trnga och har smala gngar.

27

Datafodervagn (fr grovfoder) som r rlshngd

Fr stora fodermngder. + Utfodringen "skter" sig sjlv. + Fodervagnen kan ofta samanvndas fr grovfoder och krossensilaget. - Mycket dyr i inkp. - Risk fr att "kladdigt" foder bakar p i vagnen.

28

2.8. Frdelar och nackdelar med krossensilering

Frdelar
Krossensileringen har en del frdelar som kan delas in i fljande grupper,

Lga kostnader Snabb och tidig skrd Hela spannmlsskrden kan tas tillvara Frdigt foder vriga frdelar

Lga kostnader

Krossensilering r den enda lagringsmetoden dr vattenhalten inte pverkar lagringskostnaden. Ocks under regniga hstar kan spannmlen lagras till rtt lga kostnader. Krossensileringens enda specialmaskin r krossen, och den erstter grdens tidigare kvarn eller kross. En effektiv kross kan samgas av ngra jordbrukare, varfr maskinkostnaderna inte behver bli s hga. Lagringssilon kan placeras i eventuell befintlig plansilo som blivit fr liten. En enkelt byggd silo i plywood som placerats i logen r ett annat alternativ. En nybyggd plansilo i anslutning till plansilon fr ensilage r ett bra nybyggnadsalternativ.

Snabb och tidig skrd

Trskningen kan pbrjas tidigt, nr krnorna kan urtrskas, eller nr vattenhalten r 35-40% (60-65% ts). Krossning med de nya hgkapacitetskrossarna bromsar inte skrden utan trskningen kan fortg obehindrat Den korta trsktiden minskar risken fr drsning, sen liggsd och risk fr regn p senhsten. Efter frostskada kan spannmlen trskas direkt. D kan man brga en strre fodermngd av bttre kvalitet - om man skrdar innan "nedbrytningen av spannmlskrnorna" stter in.

Hela spannmlsskrden kan tas tillvara

Vid krossensilering tar man ocks tillvara grna, sm samt skadade krnor, som vid torkning ofta avlgsnas och fljer med avrenset. All spannmlen kan ofta skrdas frn fltet, ocks eventuella liggsdesflckar med hg vattenhalt kan tas rtt p.

29

Frdigt foder

Krossensilaget r frdigt krossat vid inlggningen. Ensileringen ger fodret hg smaklighet. Fodret dammar inte, vilket ger en bttre milj vid foderhanteringen fr djursktaren och djuren. Det krvs ingen efterberedning av fodret vid uttag ur silo, fodret kan portioneras ut direkt till djuren, (vintertid efter ev upptining).

vriga frdelar

Den tidigare skrden kar mjligheterna fr att insdden skall blir bra. Skrden kan kas genom att man kan anvnda strre gdselgivor. Skrden kan ocks kas genom att anvnda senare sorter med hgre avkastning eller genom att ha blandsd med tidig havre och sent korn. Mera tid och bttre effekt av stubbearbetningen. Pljningen kan komma igng fre det att hstregnen brjar. Spannml som annars kanske frstrs, nr vattenhalten r hg och torkkapaciteten lg, kan rddas genom krossensilering. Bttre mjlighet att ta tillvara en blandgrda av rtor och spannml.

Nackdelar
Krossensilering passar inte p mnga grdar. Drfr att en eller flera av nackdelarna gr metoden mindre intressant. Nackdelarna kan grupperas enligt fljande:

Passar endast foderspannml. Krver noggrann krossning och inlggning. Uttagningen krver rtt rytm.

Passar endast foderspanmnl

Krnorna krossas och fodret r endast anvndbart som djurfoder. Proteinkvaliteten fr svin frsmras (lgre lysininnehll). Krossensilerad spannml r inte lmplig som handelsvara. Krossensilaget kan minska foderintaget av direktskrdat grsensilage. Man br utka hmngden i foderstaten om samtidigt vtt grsensilage utfodras. vergngen mellan krossensilerad spannml och torr spannml br ske etappvis under ca 1 vecka. Detta fr att undvika foderstmingar hos djuren.

Krver noggrann krossning och inlggning

Lagringssilon mste kunna gras helt lufttt med plastbekldnad fr att hlla lagringsfrlusterna nere. Tillsttning och inblandning av konserveringsmedel mste ske snabbt och med stor noggrannhet. Risken fr olyckor r stor vid anvndning av syror.

30

Utjmning, packning och tckning av silon mste ske med minsta mjliga lufttilltrde. Silon br belastas s att inte syretillfrsel under lagringen skall orsaka feljsningar och skada fodret.

Uttagning krver rtt rytm

Frn silons frilagda yta mste minst 2-3 cm tas ut varje dag, fr att vara steget fre nedbrytningen. Under varma vrdagar, med plusgrader, mste uttagningen hlla minst 10 - 20 cm varje dag fr att bibehlla foderkvaliteten ngorlunda. Det r dock stor risk fr frstrt foder. Utfodringen kan vara svr att mekanisera, handportionering fungerar alltid bst. E-vitamin mste tillfras djuren via vitaminpreparat.

Fodret kan frysa ihop och bli svrt att hantera. Speciellt vid lagring i tornsilo och i storsck. Merarbete d en strre fodermngd mste hanteras fram till foderbordet, en stor del av fodermngden r ju vatten.

31

2.9. Praktiska tips

Det r mnga gnger de sm enkla lsningarna som sparar tid. Drfr r det viktigt att frst sjlv frska frenkla och frbttra den befintliga utrustningen. Det r inte skert att de stora maskinerna och den fina utrustning r direkt anpassade fr "min grd", utan ofta krver ocks dessa en "lokal" anpassning fr att fungera bra.

Skrda spannmlen tillrckligt tidigt nr vattenhalten r ver 30%. Tnk p att korn snabbt torkar upp till vattenhalter under 30% (70% ts). Anvnds rtor i blandsdden (ca 10%), mste man ofta rkna med minst halverad krosskapacitet - om inte en frkross, en kross med tre valsar eller en kross med stora rfflor i valsarna anvnds. Lgg inte in krossensilage i en formsilo av vv, d uttagningen i s fall blir uppifrn silon och fr hand. Var mycket noggrann vid packningen och tckningen av silon, d minskar mngden dligt foder som mste skottas ut. Utrusta skottkrran med dubbla hjul s kar stabiliteten. Monteras dessutom hjul under stdet s kan skottkrran skjutas fram vid utfodringen utan att den behver lyftas varje gng.

Med en sugtrycktransportr kan fodret blsas frn silon till t ex ett mellanlager i ladugrden (max 40 m), tyvrr r dock kapaciteten lg. Om transportskruv monteras i botten av silotorn, tnk p att det ltt skall g att f ut skruven vid reparation. Anvnd sisalgarn och inte plastgarn vid knytning av storsckar. Med sisalgarn r det lttare att f en bra tillslutning d det inte "glider" lika ltt som plastgarn. Skydda storsckarna mot rttor genom att trycka ner en pltsarg runt lagringsplatsen. Frse sckarna med ett fgelnt fr att hlla fglar borta. Om fodret tas ur plansilo med snskopa, s kan t ex snskopan anvndas som mellanlager. Skopan kopplas loss i logen, stlld p ngra lastpallar. Frn den r det ltt att raka ner fodret i fodervagnen.

32

2.9.7. Exempel p hela system

Lagring i plansilo och utfodring med manuell fodervagn

Fodret hmtas frn plansilon med en frontlastare frsedd med snskopa.

33

(1.) Plast har satts ut p loggolvet. Fodret tms frn snskopan p plasten. Frn foderhgen fyller man fodervagnen med en skyffel fr hand.

(2.) Man har konstruerat ett mellanlager som stlls i porten. Lagerfickan fylls med frontlastare. Frn den r det ltt att raka ner fodret i fodervagnen med en skyffel.

34

Portioneringen kan ske med :

Skottkrra + stllbar volymskopa

Fodervagn + skyffel och fjdervg

35

Lagring i sm silos, intagning och utfodring fr hand

Krossensilaget lggs direkt in i lagersilon med krossens elevator. Som alternativ kan fodret flyttas frn krossen med frontlastare till silon. Silon r plastbekldd p insidan. Fodret skall packas och tckas vl.

Uttagningen sker fr hand med en spannmlsskyffel. Man fyller en enkel fodervagn eller skottkrra.

(1.) Skottkrran anvnds fr utfodring den krs via en ombyggd sckvg, fr vgning av totala foderlasten.

36

Portioneringen sker med stllbar volymskopa.

(2.) Vid fodersilon lastas en fodervagn som har en vgbygel fr fjdervg. Portioneringsskyffelns bygel krokas i fjdervgen vid kontrollvgning av foderportionen.

37

Lagring i tornsilo med centrumrr och uttagning fr hand o Inlggning

Fyllning av silon sker med en elevator och ett strtrr som fr materialet till silons mitt. I silon finns ett hj- och snkbart stativ som hller centrumrren p plats. Rren r plastrr (160-200 mm), rren r tta i varandra av en muff. Vid fyllningen kopplas nya rr till allt eftersom fyllningen fortgr. Hllarstativet vinschas upp och lses, osv.

38

o Tmning

Vid uttagningen tas rrdelar i centrumrret bort allt eftersom uttagningen fortskrider. Fodret tas loss frhand med en skyffel. Sedan styrs det ner i centrumrret. Under centrumrret finns en foderskruv som matar ut fodret till en annan skruv, som i sin tur fyller fodervagnen (eller fr fodret till ett mellanlager).

o Portionering

39

Fodervagnen r en rlshngd vagn med manuell viktportionering. Fodret rakas ut p vgplattformen fr uppvgning. Sedan tippas fodret till hger eller vnster sida p foderbordet.

Utfodring frn tornsilo med datafodervagn fr grovfoder

Frn tornsilon tas fodret ut med en topptmmare, som rakar ner fodret i centrumkanalen. Rrdelarna till centrumkanalen lyfts upp med ett block fr varje meter som tas ut. En transportskruv fr ut fodret till en annan foderskruv, som lyfter upp fodret till utfodringsvagnen.

40

Utfodringen sker med en datafodervagn fr grovfoder. Datafodervagnen hnger p rlsen under en tratt. Tratten styr fodret in i vagnen. Man fr jmna till i vagnen fr hand.

P datafodervagnens manverpanel stlls de olika foderplatsernas nskade fodergivor in. (Ts-halten r kontrollerad). Fodervagnen startas och ker d runt till de olika foderplatserna och portionerar ut fodret med en vg.

Krossning p fltet, inlggning i plansilo och utfodring frn en rlshngd datafodervagn fr grovfoder

Krossning sker p fltet i anslutning till trskningen. Melasslsning tillstts. Fodret fylls p en tippvagn.

41

Fodret krs hem och tippas av i plansilon. I plansilon jmnas fodret ut och packas med traktor. Silon tcks och belastas.

Frn plansilon tas fodret ut med frontlastare frsedd med snskopa.

42

Med frontlastaren fylls fodervagnen via en tratt. Datafodervagnen har parkerats under tratten. Utjmningen i fodervagnen fr ske fr hand. Datafodervagnen skter utportioneringen av fodret till de olika foderplatserna.

43

3. Ensilering av hela krnor

(helkrnesensilering)

Metoden innebr att spannmlskrnorna inte krossas eller mals fre inlggningen, utan lggs in hela. Lagringen skall ske luftttt. Konserveringsmedel (och vatten) tillstt fr att f igng ensileringsprocessen, vattenhalten skall minst vara 35-40% (60-65% ts). Om lagringen sker luftttt och utan tillsats av konserveringsmedel och vid en vattenhalt under 28-30% (70-72% ts) kommer inte ensileringsprocessen igng. Den lagringsmetoden kallas d fr lufttt lagring. Skrden sker nr spannmlen ntt gulmognadsstadiet och ftt full ts-mngd, d r vattenhalten ofta mellan 30-40%, (60-70% ts). Helkrnesensilering passar i frsta hand till grdar med produktion av ntktt samt ull vissa grdar med mjlkkor. Foder med hela spannmlskrnor passar inte till svinens matsmltning. Till svingrdar med bltutfodring passar d krossensilerad spannml bttre frutsatt att man kompletterar lysinet.

3.1. Kort beskrivning av metoden

Skrdetrskan stlls in med stor luftmngd och stora sll fr att klara den hgre vattenhalten. Fr att undvika fr stora spill, skall ocks framkrningshastigheten snkas. Transporten av spannmlen sker lmpligen med tippvagn (eller spannmlsutrustad kombivagn) till lagringsplatsen. Vid lagring i storsck sker fyllningen direkt frn skrdetrskan till storscken p kern. Vid lagring i storsck sker ofta ingen tillsttning av konserveringsmedel. Fr att f en jmn inblandning av ensileringsmedel, br en transportskruv som frsetts med doseringsutrustning anvndas. Kalibreringen sker genom att kontrollera skruvens kapacitet, och utgende frn den stlla in en lmplig dosering. Om ensileringsmedlet r melass och det tillstts och utsprids fr hand, kan fyllning av lgre silos eller plansilo ske med en skopfrsedd frontlastare.

44

Fyllningen ska ske i jmna och tunna skikt, varefter melasslsningen tillstts med sprutkanna, nytt lager spannml fylls p osv. Metoden krver stor noggrannhet fr att inte obehandlade partier skall skada lagringen. Smltbarheten hos ensilerade hela spannmlskrnor r 10-20% smre, om de utfodras okrossade, jmfrt med spannmlen som har krossensilerats. Investeringskostnaderna fr ensilering av hela krnor r betydligt lgre fr den lilla grden om man slipper investera i en kross. Fr en noggrann dosering av ensileringsmedlet br en pumpfrsedd doserare anvndas. Den kan kopplas till en spannmlsskruv fr att f en jmn inblandning av ensileringsmedlet i fodret.

45

3.2. Lagringsmetoder
Lagring av ensilerade hela spannmlkrnor kan ske i:

Fyrkantig lagersilo Rund lagersilo Formsilo av vv Plansilolager Tornsilolager Tillflliga lager i: storsck, limpa

Se 8 - 14 fr nrmare beskrivning av de olika typerna av lagringssilos. Se sid 60 och 69 fr beskrivning av formsilo av vv. Lagringsmetoden anpassas i frsta hand till grdens befintliga lager. Fr lagring i plansilo kan frontlastare med snskopa anvndas bde fr inlggning och uttagning. Lagras spannmlen i en tornsilo, behvs ofta en yttmmare fr mekaniserad uttagning om man vill undvika handskottning. Tillflliga lager i storsck kan anvndas vid lagring av spannml med hga vattenhalter eller nr t ex spannmlstorken inte hinner med torkningen. Tillfrs dessutom ensileringsmedel fs en bttre garanti fr spannmlens hllbarhet under lagringstiden.

46

3.3. Inomgrdsmekanisering
Att vlja en lmplig utrustning fr att hantera spannml med hga vattenhalt r inte ltt. De flesta tekniska lsningar fr spannml r anpassade fr lgre vattenhalter n vad ensilerad spannml har. Samma utrustning som passar till den krossensilerade spannmlen kan anvndas. Fr det mesta r kapaciteten strre nr hela spannmlskrnor skall transporteras jmfrt med om de r krossade.

Frontlastare med snskopa

Den utrustningen r alltid en funktionssker metod och passar lager dr man kan komma till med traktorn, bde vid inlggningen och vid uttagningen. Vill man frska hgmekanisera hanteringen i tornsilo blir det ofta att vlja bland utrustning och system som anvnds till grsensilage. Topptmmare till silotorn och datafodervagn i ladugrden r bland de "minst dliga "alternativen.

47

Anvnds flkt fr uttagning av spannmlen frn silon, kan det uppst stora problem. Spannmlen sls ltt snder i flkten och bakar p i flkthus, bjar och cyklon. Uttagningsmetoden med ett centrumrr i tornsilon r kanske att fredra framfr tmning med flkt (se sid 12 och 37 - 39).

3.3.1. Inlggning
Vanlig transportskruv kan anvndas fr att flytta spannmlen upp, eller in till silon. Fr att frbttra skruvens kapacitet och funktion vid hga vattenhalter kan man vlja mellan tv tekniska alternativ;

Vlja en skruv med en skruvspiral som har en strre stigning mot utloppet, i den minskar problem med stopp vid skruvutloppet. Det andra tnkbara alternativet r att frse skruvspiralen med ett rr frn en grvre skruv, d minskar risken fr stopp. Dremot kan den inte g helt

48

tom. Det r drfr viktigt med en regelbunden rengring fr att hlla god foderhygien. Fr att hlla hg kapacitet p transportskruven ska man se till att skruven matas med en jmn materialstrm t ex frn en tippvagn. D minskar problemet med valvbildning och stopp vid skruvinloppet. Tillsttningen av ensileringsmedlet sker till skruven vid inmatningstratten fr att f en bra inblandning till spannmlen.

Elevator
Skopelevator kan anvndas om tilloppet r gjort tillrckligt stort, pfyllningstratten ska ha sidor med 60 - 70 vinkel. Dessutom ska tratten vara glatt och utan hrn dr spannmlen kan bygga p. Matas ocks elevatorn med en jmn spannmlsstrm minskar problemen med lg kapacitet och stopp. Skrapelevatorn skall vara frsedd med sidoskruvar som skter inmatningen av materialet. Matas ocks sidoskruven direkt med en jmn materialstrm kar driftskerheten. Ensileringsmedlet tillstts spannmlsstrmmen vid ekvatorns inlopp, men helst br inblandningen ske till en kon (3m) spannmlsskruv som i sin tur kan mata elevatorn.

Flkt
En direktflkt som r frsedd med cyklon kan anvndas fr att transportera vt spannml upp i silotorn, om spannmlskrnorna r hela och flktens luftmngd r tillrckligt stor i frhllande till inmatad mngd spannml. Kapaciteten frbttras om man anvnder s f bjar som mjligt p rrledningen. Det uppstr ltt problem och stoppar vid vattenhalter ver 45%. Fr att f en jmn inblandning av ensileringsmedlet till spannmlen br doseringen ske till en spannmlsskruv, den kan i sin tur mata flkten, (obs! flkttransportera inte syrad spannml).

Lastning med snskopa

Snskopa monterad p en frontlastare eller baklastare kan anvndas vid inlggning, (och uttagning). Fr att f en bra och jmn inblandning av ensileringsmedlet br dosering ske via en transportskruv.

49

Snskopan kan anvndas vid fyllning av plansilo och vid inlggning i lgre byggda behllare (under 2 m). Man kan anvnda snskopan fr att transportera spannmlen frn doseringsskruven eller elevatorn in till silon eller lagringsplatsen.

3.3.2. Uttagning
Ur skerhetssynpunkt r det mycket viktigt att se till att behllare och tornsilo har ventilerats vl om man skall in i silon fr att skta uttagningen. Fr att ta ut ensilerade spannmlskrnor mste man vara beredd p att krnorna under ensileringen delvis krossats under sammanpackningen. Det gr att uttagningen oftast inte kan ske med elevator eller transportskruv, om de inte matas med en jmn foderstrm. Uttagning ur plansilo kan gras fr hand nr det r frga om mindre uttagningsmngder. Fr strre uttag kan frontlastare frsedd med snskopa anvndas. Uttagning ur tornsilo grs p mindre grdar, med sm foderuttag, med skyffel eller spade till ett centrumrr. Sker uttagningen till ett foderschakt, vid sidan av tornsilon, kan en kort bandtransportr anvndas fr att fra ut spannmlen. Fr en strre grd kan ofta samma typ av topptmmare som fr ensilage anvndas. Fr nyinvestering i topptmmare till torn blir investeringskostnaderna snabbt mycket hga.

50

3.3.3. Krossning
Krver de ensilerade spannmlskrnorna en krossning fre utfodring kan detta stlla till stora problem. Dels r fodret svrhanterat i transportrer och dessutom blir det mycket arbetskrvande om man skall skta matningen av krossen fr hand.

Ett alternativ r att t ex frn topptmmaren i tornsilon direkt leda spannmlen, via en cyklon, till spannmlskrossen. Topptmmarens uttag skall anpassas s att krossen kan matas av den direkta spannmlsstrmmen fr att krossningen skall fungera, annars uppstr ltt stora problem. Spannmlskrossen ska vara frsedd med drivning p bda krossvalsarna, dessa ska vara frsedda med avskrapare. Om krossvalsarna r av punktrfflad typ underlttas krossningen utan att krossmaterialet blir helt degliknande.

51

Vid krossning av rtor + spannml, kan en frkross behva anvndas fr att bibehlla en hg kapacitet vid krossningen. Alternativt kan krossen vara utrustad med en tredje vals fr grovkrossning av rtor.

3.3.4. Utfodring
Fr hantering av mindre fodermngder r handportionering frn en stabil fodervagn p hjul eller upphngd i rls bra alternativ, (se ocks sid 25 - 27).

Portionering med en stllbar volymskopa, eller med skopa och fjdervg, ger rtta fodergivor. Fodret kan transporteras till foderbordet med en stabil och lttrullande fodervagn.

52

Till en medelstor grd passar en fodervagn med vgplattform att anvndas. Vgplattformen r upphngd i en mekanisk (eller elektronisk) vg. Fodervagnen kan vara rlshngd eller g p kraftiga gummihjul.

Fodret rakas ned p plattformen till rtt vikt, som kan avlsas p fjdervgen. Sedan tippas fodergivan till den ena eller andra sidan av foderbordet. Samma fodervagn kan anvndas fr grsensilage. Till stora grdar kan datastyrda grovfodervagnar med automatisk portionering anvndas.

53

Frutsttningen r att ttningen av vagnen r tillrckligt bra fr att hlla kvar fodret i vagnen.

54

3.4. Ureakonservering
Vid konservering med Urea anvnds i frsta hand hela spannmlskrnor. Med ureabehandling sker ingen ensilering, utan fodrets pH stiger till ca 8,5. Man anvnder gdselurea vid ureabehandlingen. Fodret kan utfodras okrossat. Optimalt pH hos spannmlen vid ureabehandling r 7,3 - 7,5 och den ideala temperaturen p spannmlen r 50C. Nyskrdad spannml har nstan rtt pH medan temperaturen r fr lg. Under lagringen bildas ammoniak som ddar mgelsvampar. Ureabehandlingen kar kvveinnehllet i fodret. Ureabehandling kan anvndas till krosskonservering av spannml men metoden passar bttre till ureabehandling av helsd och ureabehandling av halm till kttdjur. Till spannml anvnds 2 - 2 1/2% urea av spannmlsvikten ≈ 20 - 25 kg urea per foderton. Vid vattenhalter ver 40% br ureainblandningen vara 3% & ap; 30 kg/foderton. Urealsning (40%) Mngd att blanda in l/foderton 50 - 60 75 l/m3 100 - 120 150

Gdselurea Spannmlens vattenhalt Under 40% ver 40% Inblandning % 2 - 2,5 3 kg per foderton 20 - 25 30

Ureat mste lsas i varmt vatten, 40% urea och 60% vatten. Av urealsningen anvnds 50 60 l per foderton ≈ 2 - 2 1/2% ureainblandning, om vattenhalten i spannmlen r under 40%. Urean verkar hmmande p mgeltillvxt i spannmlen. Ureabehandlat foder br utfodras under vinterhalvret d fodrets hygieniska kvalitet snabbt frsmras under varma vrdagar. Fodret passar inte att anvndas till mjlkkor med stora fodergivor av grsensilage, det kan uppst kvvefrgiftningar. Dremot passar ureabehandlat foder till kttdjur, ungdjur och sinkor. Det ureabehandlade fodret kan lagras mycket enkelt, i planlager p golv, p kalluftstork eller i plansilo. Vid inlggning, efter ureainblandningen, behver spannmlen inte packas. Spannmlen jmnas ut och tcks med en tt plastfilm fr att hlla kvar ammoniaken under inlagringen. Efter att spannmlen har ureakonserverats r den "lagringsstabil". En hygienisk frsmring av fodret sker dock snabbt fram p vrkanten.

55

3.5. Fr- och nackdelar med ensilering av hela spannmlskrnor

Om spannmlen inte behver krossas vid uttagningen, allts nr de ensilerade hela spannmlskrnorna, direkt kan utfodras till djuren, kan vi ha ett antal frdelar och nackdelar jmfrt med den vanliga krossensileringen.

Frdelarna kan vara:

Lgre investeringskostnad nr vi slipper kpa krossen. Enkel utrustning fr inlggning. Ngot mindre problem med frysklumpar vid uttagningen. Transportrer och fodervagnar klarar bttre av att hantera hela krnor.

Nackdelarna kan vara:

Fodret har smre smltbarhet. Mycket svrt att uppfukta spannmlen om den r fr torr vid inlggningen. Strre risk fr lagringsfrluster. Problem med pressvattenavrinning, om vatten tillfrs fr att hja vattenhalten i fodret, nr spannmlen har "lg" vattenhalt (20 - 25%) vid trskningen.

56

3.6. Fr- och nackdelar med ureakonservering

Frdelarna kan vara:

Lga konserveringskostnader. Krver endast enkla lagringsutrymmen. Krver inte lika stor noggrannhet vid inblandning av konserveringsmedel som t ex vid krossensilering. Konserveringsmedlet r skrare att anvnda och hantera n t ex syror. Frdigt foder direkt efter inlggningen. Ammoniaken ddar stora delar av mgelsvampar som finns p fodret. Ammoniaklukten skyddar mot mss och rttangrepp p fodret.

Nackdelarna kan vara:

Stora kvvemngder i fodret som inte passar mjlkkor med stora fodergivor av grsensilage. Proteinfrluster vid ammoniakavgng (upp till 6%). Fodret fr en mrkare frg, det ser osmakligare ut, frgen blir mrkare ju vtare spannml som lggs in). Fodret krver E-vitamintillskott. Det kan uppst problem vid krossningen om vh r ver 40%, om man av ngon anledning nskar att krossa spannmlen.

57

3.7. Exempel p hela system

Lagring i plansilo

Vid inlggningen i plansilon anvnds en spannmlsskruv som r frsedd med en tipptratt. Till skruven har munstycket fr ensileringsmedlet kopplats. En syrapump frser skruven med t ex melasslsning som blandas till spannmlen vid dess transport upptill plansilon. I silon packas fodret vl med traktor och tcks.

Med frontlastare och snskopa hmtas fodret frn plansilon direkt till fodervagnen om inte spannmlen skall krossas.

58

Skall dremot spannmlen krossas s fyller frontlastaren en buffertficka som man byggt ovanfr krossen. r krossen lgbyggd fr man fylla fodervagnen med skyffel. Genom att ha krossen stlld p hga ben kan fodret direkt fyllas i fodervagnen. Pordoneringen kan ske med skyffel och fjdervg eller med en stllbar volymskopa.

Fr transport av fodret frn plansilon till krossen kan en sugtrycktransportr ocks anvndas (om vatten halten r under 40%). Fodervagnen har placerats under krossen fr att fyllas direkt vid krossningen.

59

Lagring i storsck
Vid fyllningen av storscken anvnds en fyllutrustning som fsts p frontlastaren.

Spannmlen fylls p i storscken direkt frn skrdetrskans spannmlsskruv. Efter fyllningen lyfts storscken upp p transportvagnen och frsluts vl. Vid tmning av scken anvnds t ex en tippbar plattform. (Se ven sid 70.) Plattformen lyfts upp med en manuell eller eldriven telfer, metoden underlttar tmningen fr att f spannmlen att rinner ut. Frn tippgropen lyfter en elevator upp fodret till spannmlskrossen. Under krossen stlls fodervagnen som samtidigt fylls. Portionering sker med en stllbar volymskopa.

60

Lagring i formsilo av vv
(Se ocks sid 60.)

Spannmlen har fyllts p silon med en vanlig transportskruv som samtidigt blandat in ett eventuellt konserveringsmedel. En annan spannmls skruv anvnds fr tmning av silon. Under tmningsskruven har krossen placerats. Under krossen har en fodervagn stllts.

Portioneringen av fodret kan ske meden stllbar volymskopa frn en enkel fodervagn.

61

Lagring i storsck med vattenhalter under 25 - 30%

Lagringen sker utan tillsats av konserveringsmedel enligt en s k lufttt lagringsmetod. De strre storsckarna med fullstor ppning och bottentmning br anvndas. Scken mter 115 x 115 x 160 cm, den har en kantig form, den str ocks stabilt och skert

Storscken fylls direkt frn skrdetrskan. Scken frsluts vl och sckens "skyddslock" viks ver.

Transporten frn fltet till lagringsplatsen sker med traktor och vagn. Lagringsplatsen skall vara fri frn vassa stenar. Sckarna br stllas s de r ltt tkomliga vid krossning.

62

Vid tmningen av scken flyttas den med frontlastare till en upphjd pall. Innerscken skrs upp i botten och spannmlen kan t ex rinna in i en transportskruv eller ner i en elevatorgrop. Transportren matar krossen vid krossningen. Portioneringen kan ske t ex med en enkel fodervagn med skyffel och fjdervg. P strre grdar kan viktportionerande kraftfodervagnar p rls eller hjul anvndas. Be alltid att f testa den nya fodervagnen frst, med de vattenhalter som fodret har, innan ett kpeavtal grs upp.

63

4. Syrabehandling av spannml
Vid syrabehandling av spannml vill man hmma eller dda mikroorganismerna som finns p spannmlskrnorna. Dessa kan frorsaka mgel eller andra problem i spannmlspartiet.

Propionsyra tillfrs jmnt och i rtt mngd p spannmlen. Mngden r beroende p spannmlens vattenhalt och hur lnge spannmlen skall lagras. Myrsyra r frbjuden att anvndas d risken fr dligt resultat och giftig spannml r stor. Efter syrabehandlingen kan spannmlen lagras under lng tid, frutsatt att syrainblandningen har skett jmnt och med rtt syramngd. Lagringen behver inte ske luftttt utan den kan ske t ex i planlager p golv. Det r lmpligt att tcka spannmlshgen med plast som skydd mot froreningar frn fglar och smdjur. Spannmlens grobarhet frstrs vid syrabehandling, vilket gr att endast fodersd kan komma ifrga.

64

4.1. Kort beskrivning av metoden

Syran tillstts genom munstycken som r fst p en spannmlsskruv som r minst 3 m lng. Syran tillfrs med en pump (eller genom sjlvtryck). En fldesmtare i kombination meden strypventil och olika munstycksstorlekar bestmmer hur mycket syra som skall rinner till. Spannmlsskruvens kapacitet (ton/h) r avgrande fr hur mycket syra som kommer att blandas in per ton spannml. Fr att f den nskade inblandningen av syra i spannmlen br man gra fljande:

Bestm transportskruvens kapacitet genom att vga upp den mngd spannml som skruven flyttar p t ex 60 sek.

Kontrollera spannmlens vattenhalt med en noggrann vattenhaltsmtare, t ex med vrmelampa vid vattenhalter ver 25%.

65

Tumregel fr anvndning av vrmelampan r: Vg upp 10 gram spannml. Torka i ca 20 min. Vg igen. Vger den nu t ex 7 gram = vattenhalten 30% (10 7 = 3 gram & ap; 30% vh).

Vattenhalten kan ocks kontrolleras i mikrovgsugn, men d mste man prova sig fram fr att torka lagom mycket. Man kan t ex vga upp 100 gr spannml p en papptallrik med en brevvg, torka i ca 10 min och vga p nytt. r vikten efter torkningen 70 gr r vattenhalten i spannmlen 30%. (Anvnd helst en separat mikrovgsugn fr att inte sprida den otcka torklukten i bostadshuset).

Kontrollera i en doseringstabell eller i ett diagram hur mycket syra som skall tillsttas vid den vattenhalten och fr den lagringstid som nskas. ka syradosen om spannmlen innehller mycket grnskott och ltta krnor.

66

Rkna ut vilket flde syratillfrseln skall stllas in p med ledning av syrados och transportskruvens kapacitet.

Exempel: Skruven flyttar 100 kg av spannmlen p 60 sek & ap; 6 000 kg/h (100 kg x 60 min). Vattenhalten r 31%. Dosering efter 12 mn lagringstid blir 13 l av propionsyra per 1 ton spannml (se diagrammet). Syradoseringen blir d 78 l/h (6 ton/h x 13 l/ton). Gr kontrollen av syradoseringen p t ex 5 min, d skall 6,5 liter syra doseras ut (78 : 60 x 5 = 6,5).

67

4.2. Olika lagringsmetoder

Lagringen av syrabehandlad spannml kan ske p olika stt. Ofta vljer man att anvnda ngot av de befintliga utrymmen som finns p grden. Ibland byggs eller kps ett silolager fr att underltta hanteringen. Fljande typer av lager kan frekomma:

Planlager Lagring i tornsilo Lagring i formsilo av vv Lagring i storsck

4.2.1. Planlager
Planlager kan vara ett utrymme i foderladan eller i en angrnsande byggnad. Som alternativ kan ett fack i plansilon anvndas. Det r ofta skl att bekl bde golv och vggar av betong med plast fr att inte skada betongen. Plasten frhindrar ocks att betongen neutraliserar syran i kontaktomrdet och spannmlen mglar.

Fr att inte fglar och smdjur skall frorena spannmlen kan det vara skl att tcka den med plast eller presenning. Kalluftstorken kan anvndas som planlager i samband med att spannmlen topptorkats.

68

4.2.2. Lagring i tornsilo

Att anvnda tornsilo fr lagring av syrabehandlad spannml kan tillmpas p grdar med ensilagetorn som inte anvnds. Som alternativt kan man anvnda ngon annan lmplig spannmlssilo. Det r viktigt att man fre inlggning i torn eller silos har frvissat sig om att tmningen kan ske utan ondiga bekymmer. T ex att man har ordnat med lmpliga inlopp fr transportskruvar eller har frsett silon med lmpliga luckor fr att ta ut spannmlen. P strre grdar kan tornsilon frses med en topptmmare med flkt. Uttagaren rakar d av ett jmnt lager spannml frn ytan och fr det mot silons centrum till flkten som skter uttransporten.

4.2.3. Lagring i formsilo av vv

En enkel typ av lagersilo r en formsilo i vv. Den r uppbyggd av en stomme av stlstativ, inuti stommen r en silosck placerad. Scken r av PVC-belagd vv i konstfiber eller av butylgummiduk. Scken kan frsluta spannmlen luftttt

69

Silostorlekar mellan 12-120 m3 frekommer. Sckens botten kan fs konformad genom att stlla den p en sandbdd som gjorts konformigt. Fyllningen och tmningen sker ofta med skruv. Allt eftersom tmningen fortskrider tillts scken sjunka ihop och den hindrar p s stt lufttilltrde. Den lufttta scken frbttrar skerheten hos lagringen.

4.2.4. Lagring i stor sck

Fr storsckshantering anvnds en yttersck i kraftig vv, den har frsetts med kraftiga lyftron. Inuti ytterscken har man satt en innersck i plast som byts ut varje r. Genom att syrabehandla spannml i storsckar frbttras lagringsskerheten fr storsckslagring fram p vrkanten. Fr att underltta fyllningen av stor-

70

scken, behvs en fyllningstratt. (Se ven sid 13.) Tratten fr fyllning placeras lmpligen p en frontlastare med pallgafflar. Till trattens lyftkrokar kopplas storsckens lyftron, dessutom fsts innersckens hals till tratten fr att hllas uppe och ppen. Anvnds storsckar med 20001 volym d r pfyllningsppningen s stor att man kan undvara tratten. D har man en enklare bygel p frontlastarens pallgafflar, bygeln har 4 krokar fr sckens lyftronen. Efter fyllningen skall innerscken frslutas ttt, det r garantin fr lagringen. Frflyttningen av storscken kan endast ske med frontlastare (eller kran), som gr att planeringen av tmningen br ske i god tid fr att ordna det p ett skert och praktiskt stt.

En metod fr tmning: scken flyttats till tmningsstllet, ppna frst innerscken och lgg drefter lgga ikull storscken, lyft till sist ytterscken i botten med en frontlastare eller en telfer. Som alternativ kan scken lggas ikull p en plattform som sedan tippas med en telfer vid tmningen. Det kan uppst problem vid tmningen om innerscken kan rulla runt i ytterscken och tppa till utloppet.

71

4.3. Utrustning fr inlggning

Oftast anvnds transportskruven fr att flytta spannmlen direkt in i planlagret eller in i formsilon vid syratillsttningen. Det r viktigt att skruvens inlopp r skyddat med en gallerkorg fr att undvika olyckor. Fr inlggning i tornsilo anvnds ekvator eller skruvar. Flkttransport br undvikas de frsta dygnen efter syratillsttningen - syran blses bort. Undvik att vistas i silon vid inlggningen. Stanna intransporten om spannmlen skall jmnas ut i silon. Se till att det i tornsilon r bra ventilerat innan ngon gr ner i den. Det r skl att komma ihg att rengra transportutrustningen regelbundet efter anvndning till syrad spannml fr att undvika svra rostangrepp. Tvtta med varmt vatten, inolja och fettsmrj alla lager.

72

4.4. Utrustning fr uttagning och utfodring

Frn ett krbart planlager kan spannmlen tas ut med frontlastare och snskopa. Man kan ocks anvnda en transportskruv eller ta ut spannmlen med hjlp av en sugtryckflkt.

Frn en formsilo tas spannmlen ut med en vanlig transportskruv. Fr driftskrare funktion kan en transportskruv som frsetts med en skruv som har kad stigning mot utloppet anvndas. Ett annat alternativ r att skruven har frsetts med en mindre skruvdiameter i frhllande till hljet. Allt fr att minska risken fr problem med stopp vid vattenhalter ver 25% vh. Den uttagna spannmlen fr passera en kross eller en kvarn fr att f lmplig snderdelning. Frses krossen/kvarnen meden buffertficka ovanfr, skall den utformas med branta sidor och stort utlopp fr att minska risken fr problem. Buffertfickan kan ocks behva frses med en vibrator fr bttre tillrinning till krossen. Krossen br vara utrustad med inmatningsvalsar fr att krossa ev. frysklumpar i spannmlen. Har spannmlen en vattenhalt under 20 - 25%, d fungerar mnga av kraftfodervagnarna tillfredsstllande. Rengr fodervagnen ofta d det finns risk fr att kraftfodret bakar p vissa stllen i fodervagnen.

73

4.5. Praktiska tips vid lagring och hantering av syrabehandlad spannml

Kontrollera att syratillfrseln blir jmn fr att inte f in mgelhrdar i spannmlspartiet Blanda inte in obehandlad spannml i den syrabehandlade spannmlen. Finns mycket grnskott i spannmlen br partiet hellre lagras luftttt i storsck eller genom krossensilering. Kontrollera transportskruvens kapacitet p nytt om spannmlens vattenhalt ndras. Anpassa syradoseringen till den ndrade vattenhalten och transportskruvens kapacitet. Lagra inte spannmlen direkt p betonggolv d betongen minskar syrans skydd. Mla eller tck betongen med plast. Var noggrann vid bestmning av vattenhalten i spannmlen. Upprepa kontrollen ofta fr att kunna stlla om fr rtt syramngd nr vattenhalten ndras. Syradosen skall rttas efter de fuktigaste krnorna i partiet. Mste spannml med mycket ltta krnor och grnskott syrabehandlas, ka d syradosen rejlt fr att inte f in mgelhrdar i spannmlslagret. Anvnd skyddsutrustning vid hantering av syran: - Gummihandskar. - Tta skyddsglasgon eller ansiktsskrm. - Ordna behllare med vatten i nrheten fr att snabbt kunna sklja bort syrastnk.

Sker syrabehandlingen inomhus eller skall man vistas i spannmlslagret br man ytterligare anvnda:

74

- Gasfilter av typ B i helmask, eller halvmask. - Halvmasken skall kompletteras med tta glasgon.

Kom ihg att kontrollera temperaturen i spannmlslagret regelbundet under hsten och vrvintern. Vid frhjd temperatur skall man s snabbt som mjligt ordna torkning av spannmlen, helst d med varmluft. En frnyad syrabehandlingen r ingen garanti fr att inte mgelsvampar eller gifter skall utvecklas.

Transponera inte spannmlen direkt efter syrningen med flkttransport, drfr att syran inte har "fst" direkt.

75

4.6. Fr- och nackdelar vid syrabehandling

Bedmningen av syrabehandlingens fr- och nackdelar r olika frn grd till grd. Det beror p grdens lge, befintlig utrustning och lagerutrymmen p grden samt brukarens intresse.

Frdelarna kan vara:

Lgt investeringsbehov. Minskade problem med damm frn fodret. Spannmlen kan skrdas tidigare med hgre vattenhalt. Fodret fr bttre struktur efter krossningen. Vid topptorkning av spannmlen kan mindre syramngder anvndas. Torkflktarna p kalluftstorken behver inte g lika lnge, det minskar bullerproblemet. Syrabehandlingen kan ha hg mottagningskapacitet om syrautrustningen r rtt kalibrerad. Enkla lagringsutrymmen kan anvndas - samma som fr torr spannml.

Nackdelarna kan vara:

Syran r otrevlig och farlig att handskas med. Det krvs en noggrann bestmning av vattenhalten i spannmlen. Stor noggrannhet vid kalibrering av syrainblandningen. Utrustning i metall rostar av syrakontakt. Fodret kan vara svrt att hantera efter krossningen. Minskat innehll av E-vitamin. Hg syrakostnad vid vattenhalter ver 25 - 30%. Topptorkningen av spannml kan vara en flaskhals vid strre spannmlsmngder n vad torken kan ta emot. Syrabehandlad spannml krver ocks efterkontroll fr att snabbt kunna tgrda problem under lagringen.

76

4.7. Exempel p hela system

Lagring p kalluftstork

Spannmlen berknas att topptorkas, ner till 20%. Samtidigt som torken fylls blandas syra efter ett behov fr 20 - 22% vattenhalt hos spannmlen. Spannmlen torkas med kalluft. Eventuellt kan tillsatsvrme anvndas.

77

Frn spannmlstorken sugs spannmlen meden sugtryck transportr till krossen i samband med krossningen. Under krossen stlls en fodervagnen som d samtidigt fylls. Portioneringen p foderbordet sker med enkla fodervagnar.

Skottkrra med dubbla hjul. Frn den skts portioneringen av fodret med en stllbar volymskopa.

78

Fr strre kraftfodergivor passar en bygelfrsedd fodervagn. Spannmlsskyffelns gla krokas till fjdervgen vid kontroll av foder givans storlek.

Hantering vid planlagring p golv

Spannmlen syrabehandlas och placeras p ett planlager p ett lmpligt golv.

P betongen har plast bretts ut. Efter inlggningen har spannmlen tckts med en plastfilm fr skydd mot froreningar frn fglar.

79

Uttagningen sker med traktor med frontlastare och snskopa.

(1.) Ovanp krossen har en buffertficka monterats. Med traktorn fylls spannmlen till krossen. Utfodringsvagnen fylls fr hand med skyffel frn golvet under krossen.

80

(2.) Under krossen kan en flkttransport flytta fodret upp till en trevirasilo.

Frn silon fylls fodervagnen.

Portioneringen sker med skyffel och fjdervg. Kalibrera fjdervgen med tom skyffel, d visar vgen direkt fodrets vikt. Viktpordonerande fodervagnar kan ofta anvndas till krossat foder av syrad spannml, om vattenhalten r under 25%.

81

5. Ensilering av spannml
Spannmlsensileringen kan indelas i tv utvecklingsstadium som spannmlen ensileras.

grupper

beroende

vilket

Grnensilering Helsdesensilering

5.1. Grnensilering
Vid grnensilering skrdas spannmlsplantan strax fre axgng. Sker ensileringen efter axgng minskar proteininnehllet (i procent) i plantan snabbt. Efter axgng blir stret styvt och vedartat. Det gr att packningen av ensilaget frsvras och det i sin tur kar risken fr feljsning med stora lagringsfrluster. Ensileringen kan ske med samma maskiner som vid skrd av grsensilage. Det r viktigt att se till att materialet hackas kort vid inlggning i silo. Myrsyra tillstts fr att

82

styra ensileringsprocessen rtt. Ensileringen kan ocks ske i rundbalar med eller utan syra. Grnensilerad spannml passar frmst till vallfodergrdar utan egentlig spannmlsproduktion, dr anlggning av vall sker i skyddssd och spannmlen skall skrdas tidigt fr att stimulera vallinsdden. Nringsvrdet i grnensilerad spannml r frmst beroende av:

Gdslingsnivn (ca 100 kg N/ha och skrd). Skrdetidpunkt. Skyddssdens utsdesmngd (100 - 120 kg/ha). Andelar av andra grdor i vxtmaterialet.

83

5.2. Helsdesensilering

Att ensilera helsd innebr att spannmlsplantans krna och halm skrdas till ensilage. Skrden kan hr ocks ske med samma maskiner som vid ensilering av grs. Man br undvika krossning vid sltter drfr att risken r s stor fr krnspill. Skrden sker mellan mjlk- och gulmognadsstadiet, ca 3 veckor efter axgng. D har spannmlsplantan ftt vxa till sig och bilda krnor, vilket kan innebra en frdubblad ts-mngd jmfrt med skrd vid axgng.

Materialet r mycket svrpackat om det hackas fr lngt. Drfr br exakthack anvndas vid ensilering i silo. Vid helsdesensilering passar rundbalspressen bra att anvndas. Grdan sls ikull, rullas ihop till rundbalar och frses med en lufttt plastsck eller inplastas med s k krympfilm. De inplastade rundbalarna stlls p en skyddad plats fr att undvika skador frn gnagare och fglar. Fr att gra lagringen skrare kan myrsyra tillsttas till det rundbalade fodret, 4-5 l/foderton. Urea kan anvndas om inte fodret skall anvndas till mjlkkor. Lagring utan tillsatsmedel krver att inlggningen sker mycket omsorgsfullt och att rundbalarna utfodras under den kalla delen av vintern.

Ureabehandling
Fr att frbttra smltbarheten i fodret tillstts urea, 25 kg N/ton ts. Vid gulmognadsstadiet kan variationerna i ts-procenten fr korn vara mellan 30 - 45% (≈ 16 - 24 kg gdselurea per foderton).

84

Fr att f bra inblandning av urean skall den lsas i varmt vatten (1 kg Urea till 1 1,21 vatten). Ureabehandlat foder br i frsta hand anvndas till ungdjur, kvigor och kttdjur. Till mjlkkor som utfodras med stora givor av grsensilage passar inte ureabehandlat foder. Det r viktigt att fodret utfodras under den kalla rstiden, drfr att hllbarheten och foderhygienen snabbt frsmras fram p vrkanten. Bilden visar hur proteininnehllet i procent i spannmlsplantan snabbt sjunker efter brjan till axgng.

Drfr r det viktigt att grnensileringen sker strax fre axgng. Helsdesensileringen dremot skall ske inom det streckade omrdet, mellan mjlkoch gulmognad.

85

Energiinnehllet i korn sjunker ngot frn brjan av axgng. rsmnen spelar in - frmst vid vilken ts-halt spannmlen har skrdats.

86

5.3. Praktiska tips vid helsdesensilering

Inlggning i plansilo

Var noga med att hacka materialet s kon som mjligt. Packa noggrant och rejlt. Var noggrann vid tckningen, tillstt extra konserveringsmedel fre tckningen eller vid avbrott fr dagen.

Tckning av plansilon skall ske omsorgsfullt.

Inlggning i rundbalar

Undvik att blanda in stubbrester och jord i fodret. Var noggrann vid pressning, och gr balen s hrd som mjligt. Plasta in balen i anslutning till lagerplatsen, d risk fr skador p plasten r stor om den hanteras efter inplastningen. Om balen inplastas i krympfilm, se till att plastfilmen strcks lagom hrt och att minst 4 lager plast rullas runt.

87

Inplastning av rundbal med krympfilm.

Rivarbord fr upprullning och rivning av rundbalar.

88

5. Sammanfattning
Vtlagring och hantering av fuktig spannml kan ske p olika stt genom ensilering och syrabehandling. Ensilering av spannml kan ske med hela eller krossade krnor. Smltbarheten r smre hos spannmlskrnor som ensilerats hela och inte krossas fre utfodringen, jmfrt med krossade krnor. Krossensilerad spannml passar i frsta hand till ntkreatur men kan anvndas till svin om bltutfodring tillmpas.

Krossensilering
Krossensilering av spannml r ett alternativ till de traditionella lagringsmetoderna, speciellt i Norrland med kon vxtssong och dliga skrdefrhllanden under hstarna. Metoden har ett antal frdelar och nackdelar, mycket beroende p den enskilda grden, dess befintliga utrustning och grdens frutsttningar i vrigt.

Frdelarna med krossensilering kan vara (+)

+ Lgt investeringsbehov + Mindre vderberoende vid skrd och inlggning. + En tidigare spannmlsskrd. + Lttare att f en bra vallinsdd (tidigare skrd). + Lttare utnyttja strre spannmlsskrdar. + Enkla lagringsutrymmen. + Ett smakligt foder. + Hstbruket kan gras snabbt undan. + Mindre problem med dammigt foder.

89

Nackdelarna kan vara (-)

Krossensilering passar endast fr fodersd. - Fodret r ingen handelsvara. - Att grden har redan en vl utbyggd och hgmekaniserad spannmls- och kraftfoderhantering, som inte passar fr krossensilering. - Metoden krver stor noggrannhet vid: o krossinstllning o syrtillsttning och inblandning o packning och tckning. - Uttagningen mste hlla viss rytm, minst 2-3 cm per dag ver den hela frilagda ytan. - Handutfodring r den mest skra metoden. - Krossensilaget saknar E-vitamin. Fr krossensilering skrdas korn eller havre med 30-40% vh, (60-70% ts). Vattenhalten kas till 40-45% (55-60% ts) genom tillsttning av vatten och konserveringsmedel. Spannmlskrosset skall lagras luftttt, vara vltckt och silon skall helst frses med belastning. Med en vl utfrd inlggning undviker man att fodret frstrs av mgel, feljsning och svamptillvxt. Fr att i lagringens brjan styra processen rtt anvnds konserveringsmedel. Lagringen sker hemma p grden i anslutning till djurstallet Vid utfodring av krossensilage hmtas det direkt frn lagersilon till utfodringsplatsen, utan att det behver malas eller efterbehandlas. Syrabehandlad spannml och vissa partier av hela krnor som ensilerats, krossas eller mals fre utfodringen.

Ensilering av hela spannmlskrnor

Helkrnesensilering r ett alternativ till krossensilering p sm grdar och grdar med kttdjursuppfdning. Metoden r speciellt intressant om det ensilerade fodret kan utfodras till djuren utan fregende krossning. Smltbarheten r tyvrr smre, fastn det sker en viss tillplattning och krossning av spannmlen under lagringen.

Syrabehandling av spannml
Spannml har lagrats genom syrabehandling sedan lng tid tillbaka. Problemen har ofta varit att

90

Syrakostnaden har blivit hg vid hga vattenhalter. Syratillsttningen r riskfylld och otrevlig. Misslyckanden har skett nr myrsyra har anvnts.

Genom att topptorka spannmlen - torka ner den till 20 - 25% vh (75 - 80% ts) - kan syrakostnaden reduceras och lagringen gras skrare. I dag r det frbjudet att anvnda myrsyra vid syrabehandling av spannml. Vid vergng till vtlagring (ensilering och syrabehandling) behver inte investeringskostnaderna ka nmnvrt. Lagringsutrymmen kan ofta anpassas efter grdens befintliga utrymmen. Lantbrukaren br alltid vara observant p att mglig spannml r frenad med stor hlsorisk. Allergisk alveolit eller "lantbrukslunga" r en inflammatorisk reaktion i lungorna. Den orsakas av inandade mgelsporer eller andra mikroorganismer. Utstts man fr upprepade tillfllen med mgeldamm frsmras lungfunktionen gradvis och man knner av kad andfddhet och snkt kondition. Fr att undvika mgligt foder r det drfr viktigt att vara noggrann vid inlggning av foder som skall vtlagras. Dessutom skall man vara uppmrksam p mgelbildningar i fodret fr att snarast kunna avlgsna detta.

Helsdesensilering
Ensilering av hela spannmlsplantan kan ske efter tv modeller, grnensilering eller helsdesensilering. Vid grnensilering sker inlggning och utfodring enligt samma metoder och med samma utrustning som vid utfodring av grsensilage - i plansilo eller rundbalar. Helsdesensilering r ett alternativ t ex om spannmlen frusit innan den i utvecklingen r lmplig fr krossensilering.

91

6. Slutord
Krossensilering av spannml har kommit fr att stanna som alternativ metod fr lagring av foderspannml. Frmst i norra Sverige och p grdar dr det krossensilerade fodret kan utfodras till de egna djuren. Utveckling av teknisk utrustning som bra klarar av hanteringen av fodret frn lager till foderbord r stndigt under utveckling - ny och enkel utrustning behvs. Den utrustning och de exempel p hanteringskedjor som hr har redovisats i de olika avsnitten, kan naturligtvis kombineras p andra stt. Vtlagring och hantering av fuktig spannml kan ocks ske i olika kombinationer av metoder. T ex kan en del av spannml krossensileras och en del topptorkas och syrabehandlas fr att utnyttja befintliga lager. Ett annat exempel kan vara att spannmlen lagras luftttt i storsck, en del utan syra och en del med syra fr utfodring fram p vrkanten och frsommaren. Att utrustning utvecklas fr hantering av krossensilage och foder med hga vattenhalter underlttar frmst arbetet vid portioneringen och frsk till noggrann fodertilldelning. Det r tnkbart att utvecklingen av b la reparbord inom en nra framtid finns fr montering p t ex exakthacken. Att hckens bearbetning av krnorna r tillrcklig fr krossningen av materialet terstr att se. Tanken kan d vara att skrdetrskan erstts med en exakthack fr bde vallfoder och foderspannml. Ngra av dagens frgor och problem med reparbordet kan vara:

Reparbordet har idag ett mycket hgt pris. Anpassningen r bara gjord fr skrdetrska. r den repade spannmlen tillrckligt ren fr en sker och bra lagring? Vilken teknisk utrustning klarar hantering av det ensilerade materialet frn reparskrd? Hur kan man enkelt ta rtt p den avrepade halmen?

Mnga gnger drjer de sm enkla lsningarna fr att anpassa och tillmpa ny teknik. Genom att utbyta tankar och erfarenhet, p bra och dliga metoder, kan jordbrukare lra av varandra t ex genom olika studiecirklar och trffar. Min frhoppning med skriften r att lsaren skall f en vergripande knnedom om metoder fr vtlagring och hantering av vt spannml. Dessutom en del tips fr den egna grdens behov av utrustning och hur man kan g tillvga vid ensileringen och foderhanteringen, ifall man sjlv satsar p t ex krossensilerad spannml.

92

7. Referenser och litteaturfrteckning

Krosskonservering av fodersd, Gunnar Korte, Ylivieska, Finland Mursek-silviljan valmistus, Valio, Helsingfors Skrare spannmlsskrd i norr, Erik Kivijrvi, (artikel) Hushllningssllskapet, Lule Krossa spannmlen och tillstt syra, Lantmannen 16/1982 Inomgrdsmekanisering, LTs frlag, Stockholm Rehuviljan tuoresilnt, Tieto tuottamaam, Nr 50, MTTK, Helsingfors Kemiska och biologiska frndringar vid spannmlshantering, Lennart Thyselius, JTI S 21/1971, Uppsala Spannmlsensilering, N Ekstrm mfl., JTI 311, Uppsala Utfodring av spannmlsensilage, N Ekstrm mfl., JTI 316, Uppsala Syrabehandling av spannml, N Ekstrm, JTI 359, Uppsala Beredning och hantering av kraftfoder - med tonvikt p foder med hg vattenhalt, K Larsson, JTI 418, Uppsala Rapport frn enktunderskning 1988- 1989 gllande krossensilering av spannml i Sverige och Finland, Sven-Olof Lindgren, Svalv Lantbrukshlsan informerar, 2/87 Ensilering av helsd, Torbjrn Pettersson, Rbcksdalen, Ume

93