Produktivitetspress och prestationsngest bland programmerare

Markus Borg Arbetsmilj (NR3027) Malm Hgskola Teknik och samhlle TF042181 830313-3998 2007-08-05

Innehll
1 Inledning
1.1 1.2 2.1 2.2 2.3 2.4 Problemstllning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . vergripande information . . . . . . Den fysiska arbetsmiljn . . . . . . . Den organisatoriska arbetsmiljn . . Det systematiska arbetsmiljarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 3

2 Underskning av arbetsplatsen

4 4 6 7

3 Produktivitetspressens risker 4 Enktunderskningens resultat 5 tgrdsmjligheter 6 Avslutning

8 10 15 17

Kapitel 1

Inledning
Mjukvaruutveckling r en disciplin som har utvecklats vldigt sedan 1950-talet. I samband med att utvecklingsprojektens storlek har mngdubblats har det tvingats fram strukturerade och disciplinerade metoder fr att ta fram programvara, samt fr att underltta underhll och vidareutveckling. Till sjlva begreppet mjukvara rknar man in dels sjlva kllkoden och dels all dokumentation som hr till i form av designdokument, referensmanualer, testfall och liknande. I denna uppsats kommer jag att begrnsa mig till att studera det man i frsta tnker p nr man nmner mjukvara, nmligen kllkod. Mjukvaruutveckling har utvecklats till en ingenjrsdisciplin och det har studerats itigt de senaste decennierna. Produktion av kllkod skiljer sig frn klassisk industriell produktion p en del viktiga punkter:

Synligheten. Kllkod r osynlig. De esta vriga industriella tillverkningsprodukter kan kontrolleras under tillverkning och ven efter produktion r felaktigheter ofta synliga. Mjukvarans kllkod erbjuder inte denna mjlighet, man kan inte heller se om delar av mjukvaran fattas helt och hllet. [Gal04] (s. 6) Tillverkningsprocessen. Fr mjukvara kan enbart fel upptckas under utvecklingsfasen, drefter bestr den sjlva tillverkningen av att gra kopior. [Gal04] (s. 6) Hllbarheten. Kllkod utstts inte fr direkt slitage som t.ex. en bro eller en bil. Detta innebr att mnga system nns i drift under vldigt lng tid och god kodkvalitet blir viktig fr att underltta implementation av ny funktionalitet i samband med nya krav. [Som01] (s. 582)
Dessa punkter kar kraven p utvecklarna. Programmering r till stor del ett hantverk, dr yrkesskickligheten olika medarbetare emellan kan skilja sig ganska mycket t. Det r svrt att mta produktivitet, det enklaste sttet r att berkna antalet rader producerad kllkod per tidsenhet. Detta kan dock vara missvisande om man inte p ngot stt viktar med avseende p kodens komplexitet, men sanningen kvarstr att vissa programmerar fortare n andra. Nutida projekt r ofta vldigt stora och mnga medarbetare arbetar parallellt. Ofta uppstr beroendesituationer dr ngonting mste vara avklarat innan ngon annan kan ta vid med ngon annan uppgift. Detta leder till krav och press 2

p den enskilde programmeraren, ngot som vsentligt kan pverka den upplevda arbetsmiljn och de sociala relationerna p arbetsplatsen.

1.1 Problemstllning
I denna uppsats har jag fr avsikt att studera psykosociala bitar av programmerarens vardag. Jag vill bedma i vilken utstrckning programmerare anser att den individuella produktionskapaciteten mrks av och hur pressande det upplevs fr enskilda medarbetare. Vidare vill jag diskutera olika mjligheter att hantera och begrnsa den upplevda pressen. Detta kan formuleras som fljande frgor:

Upplever man att det nns stora skillnader mellan hur snabbt medarbetare skriver kllkod? Hur upplevs produktivitetspressen bland enskilda programmerare? Skiljer det sig t mellan yngre och ldre medarbetare? P vilka stt kan man begrnsa problemen fr att f en bttre arbetsmilj? Vilka sociala och ekonomiska konsekvenser kan det f om problemen kar? Vad nns det fr kopplingar mellan produktivitetspress och hllbar utveckling?

1.2 Metod
Underlaget till enskilda programmerares syn p d ovanstende frgorna mnar jag samla in genom en anonym enktunderskning p webben. Jag kommer att skicka ut enkten till ett antal mjukvaruutvecklare frn stora och sm fretag. Webbenkten kommer dessvrre att behva besvaras under sommarens semestertider. Jag kommer ven att gra ett besk p ett strre mjukvaruutvecklingsfretag i Skne och ta reda p hur en specik avdelning arbetar. I samband med detta kommer en grundlggande underskning av arbetsmiljn att gras med fokusering p den fr uppsatsen mest relevanta organisatoriska arbetsmiljn. Drefter kommer jag att sammanstlla enktsvaren och mina erfarenheter frn studiebesket. Slutligen avser jag att utifrn utvald litteratur hitta kopplingar och mjligheter fr ett frbttrat arbete och besvara min problemstllning.

Kapitel 2

Underskning av arbetsplatsen
2.1 vergripande information
Jag har beskt ett strre mjukvaruutvecklingsfretag i Skne som utvecklar inbyggda system och applikationer fr Windows. Det r helt och hller mitt eget beslut att avidentiera organisationen. Insamlingen av fakta har skett genom en snabb rundvandring i lokalen samt genom samtal med en teamledare och ett skyddsombud. P arbetsplatsen arbetar totalt cirka 200 utvecklare, huvudsakligen civilingenjrer av olika slag. Dessutom nns ett antal anstllda som sysslar med administration, service, lokalvrd och fretagshlsa. De anstllda arbetar i en stor sjlvstndig byggnad byggd p 1980-talet. Personalen r utspridd p tre vningsplan med liknande planering. Det nns tv hissar i byggnaden, men personalen tycks lockas att g i trapporna genom att informationstavlor nns i trapphuset. Jag beskriver nedan mina upplevelser av ett av dessa vningsplan.

2.2 Den fysiska arbetsmiljn

Arbetsplatserna Medarbetarna arbetar i avskilda arbetsrum, antingen ensamma eller tv tillsammans. Rummen var vldigt olika mblerade och uppenbarligen fr de sjlva anpassa hur de vill ha det ganska fritt. En del hade kala rum medan andra hade rikligt med prydnadssaker och blommor. Gemensamt fr varje arbetsplats var att det fanns ett skrivbord, en dator, en bildskrm, en fr avdelningen ndvndig frsksuppstllning av aktuell hrdvara, en bokhylla, en whiteboardtavla, en kontorsstol och en enklare stol. Figur 2.1 visar en schematisk bild av vningen. Kontorsstolarna sg ut att vara av nyare slag och hade spakar och rattar som tyder p rikliga instllningsmjligheter. Vissa anstllda hade ldre CRTskrmar, men majoriteten hade platta skrmar och fljaktligen gott om plats p skrivbordet. Jag sg en del medarbetare som inte hade ngon stationr dator alls, utan enbart en laptop. Troligtvis rrde det sig om personal med annorlunda arbetsuppgifter som p eget initiativ valt den lsningen. Jag sg en anstlld som

Figur 2.1: Schematisk gur ver ett vningsplan. 1. Konsulthrnor 2. Kksomrde 3. Testlabb 4. Konferensrum. De bl delarna r trappor och hissar. De gula strecken r rumsavgrnsare.

stod och arbetade vid sin plats, tack vare ett hj- och snkbart skrivbord. Det fanns ven ngra arbetsplatser p ppna ytor, dr utvecklarna var avgrnsade fyra och fyra. Det rrde sig om projektanstllda konsulter och andra mindre permanenta medarbetare. Deras platser lg i anslutning till vningens tv testlabb. De hr arbetsplatserna var mindre inbjudande och saknade fnster. Det var ganska mycket rrelse just hr d folk passerade fr att komma till andra sidan av byggnaden. Det fanns ven anslagstavlor och projektuppfljningsinformation p denna yta, vilket ven det skerligen kan bidra till en rrig och vlbeskt arbetsplats. Se gur 2.2 fr en bild p en av dessa s.k. konsulthrnor.

Figur 2.2: Arbetsplatser fr konsulter. De gula strecken r rumsavgrnsare.

Termiskt klimat Lokalerna r luftkonditionerade och jag kunde se era friskluftsinslpp.

Den huvudsakliga luften slpps in i ppna ytor dr frsksuppstllningar fr testning r placerade. Dessa platser var ganska kyliga, det drog i min mening direkt kallt p sina stllen. Ingen anstlld har dock fast arbetsplats p dessa ytor, utan vistas bara dr under kortare tid vid behov. tyst. Det frekom en del telefonsignaler och samtal, men inget som jag reagerade p som strigt. Det frekom att anstllda spelade musik p lg niv p sina arbetsrum. 5

Buller Jag noterade ett dovt ljud frn ventilationen, i vrigt var det ganska

Belysning Jag upplevde belysningen som tillfredsstllande. Alla arbetsrum

hade stora ytterfnster som slppte in dagsljus. Innervggarna hade stora glasskivor och slppte in en hel del ljus i lokalernas inre delar, se gur 2.3. Den konstgjorda belysningen bestod av lysrr i armatur som hngde ner ifrn taket och eventuella skrivbordslampor. tminstone verkade belysningen under dagtid vara god.

Figur 2.3: Fnster kring en typisk arbetsplats.

Kemiska risker D det rr sig om ett IT-fretag nns kemiska risker in-

volverade i all elektronisk utrustning, vilken kan avge stora mngder retande mnen. Detta kan givetvis pverka luftkvaliteten och den kan upplevas som torr, precis som i den frsta fallbeskrivningen i inlmningsuppgift 2. Troligtvis byts datorerna, som r det viktigaste arbetsverktyget, ut med jmna mellanrum. Programmerare behver dock inte det senaste i datorvg och jag misstnker att det inte frekommer kundnrvaro i just de hr delarna av byggnaden (det nns nog mer representativa lokaler fr det), drav br problemen vara begrnsade. Monitorer, skrivare och annan kontorsutrustning byts troligtvis inte heller ut srskilt ofta.

2.3 Den organisatoriska arbetsmiljn

Inom organisationen arbetar man nstan uteslutande i projektform. Projekten r lnga och varar oftast ungefr ett r och de 200 utvecklarna arbetar huvudsakligen med samma under denna period. P arbetsplatsen r de anstllda uppdelade i sex avdelningar som ansvarar fr olika delar som hrdvarunra programmering, ntverkskommunikation, interna utvecklingsverktyg och testning. Dessa avdelningar r ungefr jmnstora och alla har varsin sektionschef som ansvarar fr respektive del. Varje sektion bestr i sin tur av olika sk. utvecklingsteam med vanligen fyra till tta medarbetare. Samtliga team har en ledare som hanterar den direkta kontakten med enskilda programmerare och styr och kontrollerar arbetet. Teamledaren avgr sjlv p vilket stt mten och uppfljning ska ske inom gruppen och gnar sig ven sjlv t programmeringssysslor. vergripande ansvar fr hela projektet har platschefen i byggnaden. Figur 2.4 6

visar den hierarkiska uppbyggnaden.

Figur 2.4: Fretagets hierarkiska uppbyggnad fr utvecklingsprojekt. I det utvecklingsteamet jag betraktar i denna uppsats valde ledaren att ha tt kontakt med gruppen genom dagliga morgonmten. Varje morgon gnas t en kvarts genomgng av fregende dag dr alla medlemmarna i teamet rapporterar hur mycket tid som spenderades p olika moment. Det nns allts en vldig fokusering p tid inom gruppen dr varje arbetstimme ska rapporteras till en projektledare. Idn till dessa morgonmten kommer frn en lttrrlig utvecklingsmetodik som kallas extreme programming. Inom denna metodik kallas de stand-up meetings, under vilka man ska diskutera ml och arbetsfrlopp genom att redogra fr vad man har gjort och vad man planerar att gra hrnst. Den som leder projektet kan d enkelt mta hur arbetet gr framt. Anledningen till att mtesdeltagarna ska st upp r fr att se till att det blir korta och eektiva mten [Cun03] (s. 50).

2.4 Det systematiska arbetsmiljarbetet

Inom fretaget gr skyddsombud en skyddsrond varje kvartal. Vid dessa ronder besks alla arbetsplatser och kontrolleras efter en checklista, samtidigt som de anstllda fr komma till tals och stlla eventuella frgor. Det nns en sjukskterska p plats i byggnaden tv dagar i veckan, till vilken personalen kan g vid arbetsrelaterade problem. Sjukskterskan gr hlsokontroller och drogtest p alla som nyanstlls och alla anstllda blir kallade till uppfljningsunderskningar var artonde mnad, d bland annat synen kontrolleras. Det nns en sjukgymnast p plats en gng i veckan och en dag varannan vecka nns ven en lkare p plats. Vid arbetsrelaterade problem r det fritt fr de anstllda att anvnda sig av deras kompetens. Personalen uppmanas till friskvrd och det nns ett fretagsgym att tillg i lokalen. Gymmet har inte alla tnkbara maskiner och utrustning, men r modernt och frscht och sg inbjudande ut.

Kapitel 3

Produktivitetspressens risker
Stress r en kroppslig reaktion som ska anpassa oss fr olika typer av pfrestningar (Norling, 2006, 16:1). En kning av den upplevda produktivitetspressen pverkar direkt den s.k. psykiska stressen. Det har hittats era samband mellan psykisk stress och fysiologisk pverkan p mnniskokroppen, ven om det r mycket som n s lnge inte r faststllt. Stress kan leda till kad risk fr en rad problem, frn mindre allvarliga frkylningar till hjrtproblem, diabetes och pltsliga ddsfall [PS03] (s. 470). Stress i vardagen har visat sig konkret pverka immunfrsvaret negativt. Det har visats att frigivning av vissa stresshormoner motarbetar en del av de celler som mnniskokroppen anvnder fr frsvar, vilket bland annat visades i en studie dr en grupp studenter vervakades under ett r. I samband med tentamensperioder kade studenternas stressniver och de drabbades av er sjukdomar och genom blodprov bedmdes deras immunfrsvar [PS03] (s. 470). Det r vlknt att lngvarig stress r en stor riskfaktor i dagens samhlle. Vi r vl anpassade fr kortare perioder av stress, men det hga tempot mnga mnniskor lever i ger oss alltfr f tillfllen fr terhmtning. Frutom de nyss nmnda fysiologiska besvr stressen kan leda till, ger situationen ven upphov till mnga psykiatriska sjukdomar. Dessa uppkommer ofta pga. felaktiga stressreaktioner i kroppen, hjrnan pverkas s att serotonin och dopaminsignaleringen frndras. Schizofreni, ngest och huvudsakligen depression och utbrndhet r exempel p tillstnd som riskeras [Wik07]. Fr mjukvaruutvevklingsfretag r de anstllda den absolut viktigaste resursen. Deras kunskap och erfarenhet r vrd mnga gnger mer n den jmfrelsevis billiga utrustning de arbetar med. En av de mest intressanta uppgifterna fr dessa fretag r att skapa ett arbetsliv fr sina anstllda som ger dem mjlighet att under s lng tid som mjligt vara verksamma och produktiva. Med hllbar utveckling menar man vanligen att ta hnsyn till de ndiga resurserna, i detta fallet de anstllda. Frutom detta innebr det att undanrja kllor till verdriven intensitet och att se till att arbetet ger gldje och vlmende [Gat06] (s. 8). Vrlden har frndrats vldigt mycket p kort tid och dagens lnsamhetskrav och globala konkurrens leder till hga krav p de esta fretag. Det faktum att tekniken driver upp tempot skapar dessutom en ptaglig IT-stress [Nor06] (16:3), ngot som naturligtvis r alldeles uppenbart i IT-branschen. En enskild programmerare har ofta en hg grad av kontroll i sitt arbete. Denne kan ofta 8

sjlv vlja sina raster och sjlv planera sina arbetstimmar inom vissa ramar. Detta grnslsa arbete dr var och en sjlv fr styra sin arbetsbelastning och dra grnser fr sitt arbete r allt vanligare idag [Gat06] (s. 6). Detta kar risken att personal jobbar fr mycket, antingen fr att man tycker det r roligt att arbeta eller fr att konkurrensen r hrd och man vill visa sig produktiv. I programmerarnas fall kan det vara extra problematiskt om det sker mtningar av individuell produktivitet. I Sverige drabbas allter av oro och r som strst bland fretagare och tjnstemn [Gat06] (s. 15), till vilka grupper programmerarna tillhr. Den psykosociala arbetsmiljn har gradvis frsmrats i vrt land, vilket terigen leder till kad stress. Tas inte stressrelaterade problem p allvar, kan fretag rka ut fr enorma kostnader i form av sjukfrnvaro och annan frlust av personal. Svenska statens utgifter fr sjukpenning, rehabilitering och frskottspension har kat rekordsnabbt de senaste ren och utgr nu budgetens strsta enskilda post. Dessutom har den svrmtta sjuknrvaron, att anstllda gr till jobbet trots att de borde stannat hemma, kat parallellt [Gat06] (s. 11). Att stress kan f digra ekonomiska konsekvenser r alldeles uppenbart.

Kapitel 4

Enktunderskningens resultat
Fr att f svar p en del av mina frgor utvecklade jag en webbenkt med 11 relevanta frgor med frdiga alternativ och en avslutande mjlighet att ge fritextsvar. Jag valde att hlla nere antalet frgor s mycket som mjligt fr att ka chanserna att f in svar. Frgeformulret jag anvnde mig r bifogat som bilaga. Jag valde att kontakta olika personer direkt via email och jag bifogade en lnk till enkten. Fr att f tag i mnniskor med rtt bakgrund anvnde jag mig av fljande strategi. Jag letade p Platsbanken 1 under yrkesgruppen dataspecialister efter annonser som tveklst hade med mjukvaruutveckling att gra. Vid de tillfllen det fanns en uppenbar teknisk referens i annonsen (dvs. inte en HR-anstlld, rekryteringsansvarig etc.) skickade jag mitt mail. Det var ett ganska mdosamt arbete och jag njde mig efter att ha funnit 100 passande adresser. Av dessa ck jag tillbaka 11 enktsvar, vilket innebr att svaren jag ftt enbart kan anvndas som ngervisningar. Jag tror att den vldigt lga svarsfrekvensen frmst beror p:

Semestertider. Jag skickade mina mail i mitten av juli och bad om att f enkten besvarad innan den frsta augusti. Nr jag skickade ut mina mail ck jag tillbaka 24 st autosvar av out-of-oce-typ, ngot som strker hypotesen. Delvis felaktig mlgrupp. ven om jag anstrngde mig fr att skicka till just utvecklare och inte personalansvariga rekryterare ck jag tillbaka 4 svar av typen enkten passar inte mig, jag jobbar med annat. Om 4 stycken svarar s har troligen nnu er tnkt samma sak, fast utan att svara via mail. Enktens format. Jag kan tnka mig att era lt bli att besvara enkten d den var konstruerad s att svaren mailades in (<form action=MAILTO:...). Detta innebr att de besvarande inte kunde gmma sig bakom absolut anonymitet.
1 http://platsbanken.ams.se

10

Nedan fljer mina enktfrgor med tillhrande svar:

Frgor om bakgrund
1. Jag r:

2. Hur gammal r du?

3. Hur mnga r har du yrkesmssigt producerat kllkod?

11

4. Hur stor r organisationen du r verksam inom just nu?

Frgor om arbetsmilj
5. Utstts du fr strande avbrott under din arbetsdag?

6. Upplever du att det nns tydliga skillnader vad det gller hur snabbt olika mjukvaruutvecklare producerar kllkod?

12

7. Knner du ngonsin av prestationsngest nr det gller hastigheten p din programmering?

8. Frekommer det ngon typ av mtning av din produktivitet nr det gller kllkod?

9. Vidtas det ngra tgrder inom din organisation fr att gra den enskilde programmerarens roll mindre utsatt och fr att minska produktivitetsjmfrelser? (T.ex. parprogrammering eller srskilt fokus p kollektivt kodgande)

13

10. Upplevde du produktivitetspressen som besvrande nr du brjade arbeta inom organisationen?

11. Frekommer det ngot systematiskt arbetsmiljarbete p din arbetsplats?

12. vriga kommentarer: (inga relevanta fritextsvar skickades in). Vad det gller svarsgruppens bakgrund r jag ganska njd med spridningen. Tv svar frn kvinnor i en starkt mansdominerad bransch och en bra spridning av lder, erfarenhet och organisationsstorlek. Den femte frgan visade att det r vanligt att man upplever strande avbrott under arbetsdagen, vilket kan tolkas som att stress frekommer. Drefter fljer de fem frgor som nrmast anknyter till uppsatsens frgestllningar. Det nns en upplevd skillnad mellan hur produktiva programmerare r och i mnga fall r den stor. Prestationsngest nns ocks inom branschen och de allra esta knner av den i ngon utstrckning. Det grs generellt f mtningar av produktivitet bland svarsgruppens fretag och ofta sker det inga direkta tgrder fr att dmpa produktivitetspress. De allra esta upplevde inte produktivitetspressen som speciellt besvrande nr du brjade jobba inom organisationen. Slutligen vad det gller det systematiska arbetsmiljarbetet s frdelade sig svaren vldigt jmnt mellan alternativen ja, nej och vet ej. I min frgestllning nmnde jag att jag ville titta p om man kunde se ngra skillnader mellan yngre anstllda och de som har lite mer erfarenhet frn branschen. Trots risk att veranalysera en minimal underskning har jag tittat p de tre mest rutinerade och de tre minst erfarna frn svarsgruppen. Det enda som sticker ut p minsta stt r att de erfarna unisont har svarat att det nns en stor skillnad mellan olika programmerares kllkodproduktivitet, i vrigt nns inga direkta mnster.

14

Kapitel 5

tgrdsmjligheter
Enktsvaren indikerade att det nns en stor skillnad mellan hur fort programmerare skriver kllkod och att det nns en underliggande prestationsngest bland medarbetare. Detta motiverar att tgrder fr att mildra den typ av fretagsintern stress som kan uppst. I samband med att forskning bedrivs inom mjukvaruutvecklingsdomnen tas bttre metoder fram fr att bedma produktivitet, ngot som dagens projektledare tacksamt tar emot. Risken r dock att jmfrelser mellan medarbetare kar oron och frsmrar trivseln i den sociala gruppen. Nr man upplever skillnader i gruppen kan dess dynamik frndras. En heterogen grupp tenderar att rikta sig utt [MP05] (s. 139). Detta kan t.ex. leda till att man tappar gruppidentiteten och stter sin egen framgng fre gruppens med frsmrat samarbete som fljd. Enktsvaren tyder p att det inte grs speciellt mycket fr att minska den eventuella prestationsngesten. Det bedrivs ven forskning inom mjukvaruutvecklingsforskningen som kan frbttra problematiken i frga. Den tidigare nmnda utvecklingsmetodiken extreme programming (XP) innehller en del riktlinjer som kan minska kraven p den enskilda utvecklaren. XP har fyra huvudsakliga ledord kommunikation, feedback, enkelhet och mod [Cun03] (s. 7). God kommunikation r viktigt fr framgng i alla projekt och r ven ndvndig nr man efterstrvar en arbetsplats med hllbar utveckling. Kommunikation behvs mellan alla anstllda inom olika omrden och tydliggr ml, minskar oskerhet samt ger mjlighet fr kompetensutveckling. Dialogen r oumbrlig [Gat06] (s. 46) och att regelbundet samtala med personalen om upplevda problem mste vara en naturlig del av det systematiska arbetsmiljarbetet. Fretaget jag beskte hade till viss del anammat bitar av XP, vilket presenterades i avsnitt 2.3 under den organisatoriska arbetsmiljn. Det nns dock er delar av XP som jag tror skulle passa bra att introducera. Metodiken r uppbyggd av 12 olika praktiker som ska tillmpas, uppdelade p de fyra omrdena kodning (praktiska detaljer fr programmeringsarbetet), utveckling (lite hgre niv, ingenjrsarbetet) och organisation (vergripande frhllningsstt). Praktikerna som handlar om kodningsarbetet har inte s stor pverkan p prestationsngest och press, men det nns andra som har kopplingar. Den andra utvecklingspraktiken lyder tillmpa parprogrammering. Detta innebr att ingen utvecklare sitter ensam vid datorn och skriver kod, istllet arbetar en frare (skriver p tangentbordet) och en navigatr (vervakar, planerar) tillsammans. Genom att paret ofta vxlar sina roller kan man hlla ett hgt 15

konstant tempo, samtidigt som det nns tid att vila. Underskningar har visat att parprogramming leder till kod av hgre kvalitet, eftersom fyra gon ser er buggar n tv [Cun03] (s. 30). Om man dessutom ser till att ofta byta utvecklare i de olika paren leder det till en att de anstllda bttre lr knna varandra och kunskaper och erfarenheter sprids inom gruppen, vilket r srskilt bra nr nya nervsa medarbetare ska introduceras i organisationen. Det nns dock en motvilja inom industrin att tillmpa detta, d det kan tyckas kontraproduktivt att stta tv utvecklare vid samma dator. Dessutom krvs det att organisationen fljer strikta konventioner vad det gller deras kod. Den tredje utvecklingspraktiken inom XP gller kollektivt kodgande. Tanken r att man ska sprida ansvaret fr kllkoden till teamet, istllet fr att lta enskilda utvecklare vara gare. Alla utvecklare ska f fria hnder att ndra i vilken del av kllkoden som helst. Ett tnkande av detta slag strker lagknslan och minskar den individuella pressen. En annan frdel r att det aldrig uppstr en situation d man inte kan gra frndringar i koden fr att den ansvarige inte r nrvarande, eftersom kollektivet ansvarar fr allt [Cun03] (s. 32). terigen krver detta att alla utvecklarna fljer kodkonventioner som r genomgende fr fretaget. En annan invndning r att det inte alltid r passande nr skerhetskritiska system ska utvecklas. Vad som dock r skert r att XP leder till en kning av det sociala stdet, vilket r en mycket viktig resurs fr ett fretag. Socialt std har visat sig leda till frbttrat immunfrsvar samt kar individens knsla av att ha en identitet och mening med sitt liv [PS03] (s. 472). Socialt std betraktas dessutom som s viktigt att det har blivit en tredje dimension i Karasaks ursprungliga krav-kontroll-modell [Nor06] (16:4). Den sista praktiken inom XP beskrivs i avsnittet om vergripande fretagstnkande. Den tar upp att man ska arbeta med ett hllbart tempo, ngot som ligger direkt i linje med mlet att uppn en hllbar arbetsplats. Mlet r att de anstllda ska g hem trtta, men inte utmattade. Varje arbetsimme kostar energi och det behvs smn, familjeliv och rekreation fr att terhmta sig. Att tnja p grnserna r kontraproduktivt och ett hllbart tempo leder till hg produktivitet [Cun03] (s. 43). Fr mycket vertid leder till programmerare som gr mnga enkla fel och det r viktigt att frdela arbetsbrdan inom gruppen, vilket enligt fresprkarna av XP underlttas av parprogrammeringen och det kollektiva kodgandet.

16

Kapitel 6

Avslutning
I denna uppsats har jag studerat hur produktivitetspress och prestationsngest pverkar vardagen fr en programmerare. Jag har varit p ett studiebesk p ett strre fretag och samtalat med en projektledare om hur deras utvecklare r organiserade och jag har genomfrt en mindre enktunderskning. Dessutom har jag genom studier av modern mjukvaruutvecklingslitteratur upptckt att det nns mnga ider fr att frbttra situationen fr programmerare. Mina samlade erfarenheter har gett mig mjlighet att besvara mina inledande frgor, ven om det inte rr sig om fasta slutsatser utan snarare indikationer. Programmerare upplever att det nns en stor skillnad mellan hur snabbt medarbetare skriver kllkod och de knner av att det nns en produktivitetspress med tillhrande prestationsngest. Medarbetare med lngre erfarenhet tycks uppleva skillnaderna som strre n de yngre. Fr att begrnsa problemen med press i vardagen r det viktigt att ha en god kommunikation och pongtera vikten av gruppen och det gemensamma mlet samt det delade ansvaret. Om inte problemen hanteras riskerar man sociala konsekvenser i form av att grupparbetet pverkas negativt d gruppen blir kat heterogen. De ekonomiska konsekvenserna kan bli frdande fr fretaget i form av sjukfrnvaro och annan personalfrlust. Slutligen, fr att uppn en hllbar utveckling r det direkt ndvndigt att aktivt verka fr att hlla nere den stressen och oron som individuell produktivitetspress innebr. I slutndan krver en kontinuerligt hg produktivitet att man lngsiktigt lyckas frvalta en personalstyrka som trivs och mr bra p sin arbetsplats.

17

Litteraturfrteckning
[Cun03] Ward Cunningham. Extreme Programming  Pocket Guide. O'Reilly & Associates, Inc., rst edition, 2003. [Gal04] Daniel Galin. Software Quality Assurance  From theory to implementation. Pearson Education Limited, rst edition, 2004. [Gat06] Harald Gatu. Hllbara arbetsplatser  botemedel mot ett sjukt arbetsliv? Informationsbroschyr, Arbetslivsinstitutet, 2006. [MP05] John J. Macionis and Ken Plummer. Sociology  A Global Introduction. Pearson Education Limited, third edition, 2005. [Nor06] Ulf Norling. Arbetsmilj  Utrag ur Kompendium fr kursen Miljvetenskap vid ingenjrs- och teknikerprogrammen vid Malm Hgskola. KFS i Lund AB, third edition, 2006. [PS03] Michael W. Passer and Ronald E. Smith. Psychology: The Science of Mind and Behavior. McGraw-Hill, second edition, 2003.

[Som01] Ian Sommerville. Software Engineering. Pearson Education Limited, sixth edition, 2001. [Wik07] Wikipedia. Search term: stress. Web page, www.wikipedia.se, 1 Aug, 2007.

18

Appendix

Figur 6.1: Frgor angende utvecklarens bakgrund.

19

Figur 6.2: Frgor angende utvecklarens arbetsmilj.

Figur 6.3: Frga om SAM och avslutning.

20